Gångplan för Huddinge kommun

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2016/ (6) Handläggare Jack Lu Jack.Lu@huddinge.se Kommunstyrelsen Gångplan för Huddinge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Gångplanen enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 7 februari 2018 antas och börjar gälla från och med 26 mars Finansiering av åtgärder som föreslås i gångplanen hanteras inom kommunens ordinarie planeringsprocess. Sammanfattning Gångtrafik är en del av i stort sett alla resor, antingen som enda färdsätt eller som anslutning till och från cykel, kollektivtrafik eller bil. Gångtrafik är det mest yteffektiva, klimatsmarta och jämställda transportslaget. Fler resor till fots ger även stora hälsoeffekter och skapar förutsättning för stadsmässighet. För att nå uppsatta mål och visioner i översiktsplan 2030 och trafikstrategin har en gångplan tagits fram för Huddinge kommun. I april 2017 beslutades att förslaget till gångplan skulle skickas på remiss. Förvaltningen har mottagit totalt 24 stycken skriftliga synpunkter. Sammanfattningsvis ses det som mycket positivt att Huddinge kommun lyfter och prioriterar gångtrafiken genom att ta fram en gångplan och att planen belyser viktiga strategiska frågor. Gångplanen har reviderats utifrån inkomna synpunkter. Det övergripande målet för Huddinge kommun är att hälften av alla resor inom kommunen ska göras till fots år För att nå detta mål, har gångplanen identifierat tre inriktningar för det fortsatta arbetet med gångtrafik. Det handlar om att samhällsplanera utifrån gångtrafikantens behov, att skapa och upprätthålla gångvänliga miljöer samt uppmuntra till ett beteende där det är naturligt och självklart att gå. Planen pekar därefter på ett fem insatsområden inom vilka åtgärder föreslås som alla är viktiga att arbeta med för att öka andelen resor till fots: Kommunens processer Attraktivitet och trygghet Framkomlighet och tillgänglighet HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2016/ (6) Drift och underhåll Information och kommunikation Med gångplanen som stöd ska gångtrafikåtgärder prioriteras, beslutas och genomföras. För att kommunen ska arbeta systematiskt med dessa frågor behöver planen och åtgärderna kontinuerligt följas upp. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att gångplanen för Huddinge kommun antas. Förvaltningen föreslår att finansiering av åtgärder som föreslås i gångplanen hanteras inom ordinarie planeringsprocess. Beskrivning av ärendet I maj 2013 antog kommunfullmäktige en trafikstrategi för Huddinge kommun med fokus på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Strategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. År 2014 antogs även en ny översiktsplan för kommunen som tydligt pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. För att nå uppsatta mål och visioner i översiktsplan 2030 och trafikstrategin behövs en plan för hur gångtrafik ska hanteras. Gångplanen syftar till att peka på inriktningar och identifiera insatsområden för att öka andelen gångresor. För att uppnå detta mål måste kommunen arbeta aktivt, långsiktigt och systematiskt för en tillgänglig, trygg och säker gångmiljö där insatser krävs inom en rad områden. Figur 1: Schematisk bild över dokumenthierarkin Arbetet med gångplanen har fortlöpt under större delen av 2016 och Underlag till gångplanens inriktningar, prioriteringar och förslag till åtgärder har

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2016/ (6) samlats in via workshops med tjänstepersoner och via möten med allmänheten på Demokratidagarna. Kommunstyrelsens förvaltning har sedan skickat förslaget till gångplan på remiss mellan april och september Förslaget remitterades till Huddinge kommuns nämnder, myndigheter, andra kommuner, intresseorganisationer med flera. Gångplanen redogör inriktningar och exempel på åtgärder för att bidra till att nå kommunens övergripande mål om ökat andel gångresor. Utifrån planens inriktningar och prioriteringsprinciper har en åtgärdsplan tagits fram som beskriver när och var vilka åtgärder bör genomföras samt schablonkostnad. Till gångplanen, hör en underlagsrapport (Bilaga 2) som beskriver utgångsläget för resvanor och dagens förutsättningar för gångtrafikanter. Sammanfattning av gångplanens innehåll Syfte och mål Syftet med gångplanen är att identifiera inriktningar för gångtrafik och åtgärder som kan bidra till att skapa förutsättningar för ett ökat hållbart resande genom att mer trygga, säkra och tillgängliga gångtrafikmiljöer skapas. Gångplanen syftar också till att sätta fokus på gångtrafikanter i planeringen genom ökad förståelse samt identifiera förbättringsområden och prioritera åtgärder till efterföljande handlingsplan. Enligt översiktsplanen och trafikstrategin fastslås att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras och att andelen resor med hållbara transportslag ska öka. För gångplanen innebär det ett övergripande mål om att öka andelen gångresor, vilket under arbetet med gångplanen har specificerats till ett effektmål: Andelen resor till fots inom kommunen ska öka från 32 procent ( ) till 50 procent år Inriktning för gångtrafik Planens strategiska inriktning är att: 1) Planera utifrån stationsnärhetsprincipen, det vill säga planera nya bostäder och verksamheter med aktiva transporter som prioritet, och med fokus på attraktiva gångmiljöer. 2) Skapa, förbättra och upprätthålla trygga och säkra miljöer för samtliga gångtrafikanter. Detta innebär att befintliga gångnät ska förbättras, både genom att bygga nya länkar i gångnätet, förbättra framkomligheten och attraktiviteteten på befintliga länkar samt upprätthålla det som redan är bra. 3) Öka kunskap och förståelse för gångkultur, internt och externt, för att beakta gångtrafikanters status som eget trafikslag från det tidiga planeringsskedet till drift- och underhållsskedet i den offentliga miljön. 1 Resvanor i Huddinge, Huddinge kommun, 2017

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2016/ (6) För att göra arbetet mer konkret och lättare att följa upp har de tre inriktningarna brutits ner i fem prioriterade insatsområden som bedömts ha störst potential att påverka gångvänligheten i Huddinge kommun: Kommunens processer Attraktivitet och trygghet Framkomlighet och tillgänglighet Drift och underhåll Kommunikation och information Inom varje insatsområde har en rad åtgärder pekats ut som bedöms vara effektiva i att nå de det övergripande målet. Prioriteringsprinciper finns som stöd för att kunna prioritera åtgärderna i en kommande handlingsplan. Åtgärdernas aktualitet utvärderas i samband med uppföljningen av gångplanen och kan därmed utvecklas efter behov. Uppföljning sker genom ett antal mätbara indikatorer som beskriver olika aspekter av gångvänlighet inom respektive insatsområde. Varje enskild indikator bedöms bidra till bättre förutsättningar för ett ökat resande till fots. Gångplanens upplägg kan sammanfattas i Figur 2. Figur 2. Gångplanen upplägg. Prioritering och kostnader I gångplanens bilaga pekas ut ett antal åtgärder för att uppnå gångplanens mål. Kostnader för de åtgärderna har uppskattats utifrån schablonkostnader. Arbetsnivån och arbetstakt för genomförandet behöver beslutas löpande genom kommunens ordinarie planeringsprocess. Många åtgärder för gångtrafik genomförs redan i kommunens olika investerings- och exploateringsprojekt eller är pågående projekt med egen budget. Remissinstansernas synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning skickade förslaget till gångplan på remiss i april Förslaget remitterades till Huddinge kommuns nämnder, myndigheter, andra kommuner, intresseorganisationer m fl. Vilka dessa är återfinns i sändlistan tillhörande remissammanställningen, bilaga 3 till detta tjänsteutlåtande. Remissperioden pågick till 30 september 2017.

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2016/ (6) Förvaltningen har mottagit totalt 24 stycken skriftliga synpunkter, varav sju är från privatpersoner. Överlag ses det som mycket positivt att Huddinge kommun tar fram en gångplan. De flesta remissvar är positiva till det strategiska dokumentets syfte, att lyfta gångtrafikanter som en egen trafikantgrupp samt att dessa prioriteras mera. Det har även lyfts fram att dokumentet är väl genomarbetat och belyser viktiga strategiska frågor, framförallt vikten av trygghet och säkerhet för gångtrafikanter samt inriktningen att planera utifrån stationsnärhetsprincipen. De remissvar som inkommit är av ganska olika karaktär med många unika synpunkter. En del synpunkter behandlar gångtrafikanters, särskilt barns, säkerhet, där önskemål om trafikseparering från cykel är förekommande. Åtgärder för gångtrafikanters trafiksäkerhet hanteras primärt i trafiksäkerhetsplanen och åtgärder för separering hanteras primärt i cykelplanen. En del remissvar handlar även om uppföljning av och synpunkter på indikatorerna, samt önskan att få jämlikhetsperspektivet mer inarbetat i gångplanen. Revideringar efter remiss Utifrån remissinstansernas synpunkter har kommunstyrelsens förvaltning sammanfattningsvist gjort följande ändringar i gångplanen: Översyn av begrepp, hänvisningar och formuleringar i syfte att inkludera jämlikhetsperspektivet. Till exempel har begreppet fotgängare lyfts ur gångplanen och ersatts av gångtrafikanter/gående. Översyn och uppdatering av indikatorerna med uppföljning på område, kön och ålder där det är möjligt och relevant, i syfte att bättre kunna utgöra underlag vid prioritering av framtida insatser. Tydligare hänvisning av riktlinjer till gällande dokument. Översyn och uppdatering av schablonkostnaderna för genomförande av åtgärder och förtydligande av hanteringen av kostnader. Förutsättningar som ändrats sedan remissversionen är bland annat att resultatet från en ny resevaneundersökning har erhållits, men det är inget som påverkar gångplanens effektmål. I övrigt har inga förändringar skett som ändrar planens inriktning och prioritering av insatser, som förblir desamma som i remissversionen. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att gångplanen för Huddinge kommun antas. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att finansiering av åtgärder som föreslås i gångplanen hanteras inom kommunens ordinarie planeringsprocess. Gångplanen föreslås börja gälla samma datum som planen antas i kommunfullmäktige. Samtliga projekt och uppdrag som ges efter antagandedatum för gångplanen ska följa de inriktningar och prioriteringsprinciper som anges i gångplanen.

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2016/ (6) Magdalena Bosson Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Jack Lu Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1. Gångplan för Huddinge kommun Bilaga 2. Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun Bilaga 3. Remissammanställning, Gångplan för Huddinge kommun Beslutet delges Huddinge kommuns samtliga nämnder Remissinstanser, enligt Bilaga 3.

7 Gångplan för Huddinge kommun KS-2016/137 ANTAGANDEVERSION

8 Gångplan för Huddinge kommun KS-2016/137 Antagandeversion februari 2018 Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning Arbetet med att ta fram förslag till gångplan har bedrivits av en projektgrupp på Huddinge kommun bestående av Jack Lu (projektledare), Katharina Staflund och Fanny Boberg. Konsultstöd har erhållits från Sara Malm, Trivector. ISBN

9 Sammanfattning Huddinge kommuns befolkning ökar och Översiktsplan 2030 slår fast att kommunen ska växa i takt med länet. Kravet på ett tillgängligt och robust transportsystem ökar och kommunen arbetar för en utveckling mot ett hållbart samhälle. För att kunna planera och utforma framtidens transportsystem tog Huddinge kommun år 2013 fram en trafikstrategi. Gångplanen är en av de nio åtgärdsplaner som ska konkretisera arbetet med trafikstrategin och tydliggöra hur kommunen avser att arbeta med gångtrafik de kommande åren för att fler ska gå till och från skola, arbete, inköp eller på fritiden. Det övergripande målet för Huddinge kommun är att hälften av alla resor inom kommunen göras till fots år Gångplanen är upplagd enligt följande figur: Figur 1. Beskrivning av hur gångplanens tre inriktningar brutits ned i de fem prioriterade insatsområdena samt hur insatsområdena sedan leder till konkreta åtgärder som definieras i en kommande handlingsplan. För att uppnå målet om ökat resande till fots föreslås inriktningar och insatser i gångplanen som främst ska leda till att skapa bättre förutsättningar för medborgarna att gå mer och längre. Det handlar om att samhällsplanera utifrån gångtrafikantens behov, att skapa och upprätthålla gångvänliga miljöer samt uppmuntra till ett beteende där det är naturligt och självklart att gå. Planen pekar på ett antal insatsområden som är viktiga att arbeta med för att öka andelen resor till fots: Kommunens processer Attraktivitet och trygghet Framkomlighet och tillgänglighet Drift och underhåll Information och kommunikation Med gångplanen som stöd ska gångtrafikåtgärder prioriteras, beslutas och genomföras. För att kommunen ska arbeta systematiskt med dessa frågor behöver planen och åtgärderna kontinuerligt följas upp. Uppföljning görs med hjälp av ett antal mätbara indikatorer inom de insatsområden som kommunen har valt att prioritera. 2

10 Begreppslista Aktiv transport Delresa Gående/ gångtrafikant Gångkultur Gångmiljö Gångtrafikgrupp Gångvänlighet Huvudresa Lokal resa Mobility management Reseelement Säkerhet Trygghet Övergripande gångnät Att förflytta sig genom att gå, cykla eller genom annan fysisk aktivitet. Del av en huvudresa, till exempel mellan arbetsplatsen och en plats där resenären uträttar ett ärende, till exempel en affär. Person som går, kör rullstol eller rullator, eller använder ett lekfordon, enligt 1 kap. 4 trafikförordningen (1998:1276). En attityd och inställning där gångtrafiken hanteras som ett eget trafikslag och att det finns en så pass god förståelse och kunskap om gångtrafik att gångtrafikanters behov alltid beaktas i planering, byggande och drift. Gångytan och dess omgivning, sedd ur ett gångperspektiv. Grupp av individer med liknande förutsättningar och behov vid gångresor, till exempel barn eller äldre personer. Utformning med utgångspunkt i gåendes förutsättningar, önskemål och behov. Resa mellan så kallade huvudresmål, till exempel bostad och arbetsplats, skola eller annan sysselsättning. Resa med start och mål inom den egna kommunen. Ett sätt att främja hållbara transporter och minska bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Del av en resa eller delresa som sker med ett visst färdmedel. En individs faktiska risk att utsättas för brott eller skada. En individs upplevelse av risken att utsättas för brott eller skada. Kommunens viktigaste gångvägar som binder samman målpunkter och kollektivtrafikstationer med varandra. 3

11 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Begreppslista 3 1. Inledning Syfte Mål Avgränsningar 6 2. Inriktning för gångtrafik Planera utifrån stationsnärhetsprincipen Skapa, förbättra och upprätthålla trygga och säkra miljöer för samtliga gångtrafikanter Öka kunskap och förståelse för gångkultur, internt och externt 9 3. Insatsområden Kommunens processer Attraktivitet och trygghet Framkomlighet och tillgänglighet Drift och underhåll Information och kommunikation Genomförande Ekonomiska konsekvenser 19 Bilaga 1. Uppföljning 20 Bilaga 2. Övergripande gångnät 23 Bilaga 3. Åtgärdsplan 28 4

12 1. Inledning Stockholmsregionen växer. Befolkningsprognosen från Tillväxt, miljö och regionplanering pekar på att länets befolkning kan öka från drygt 2 miljoner till närmare 3,2 miljoner år Ökningen beräknas bli störst fram till 2020, då Stockholms län årligen väntas öka med personer, vilket motsvarar två fullsatta busslaster varje dag 1. I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 slås fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket på senare år innebär en högre utbyggnadstakt än den tidigare antagna. Detta kan innebära att befolkningen ökar från drygt invånare till någonstans mellan till invånare år Fram till år 2020 är det framförallt målgrupperna 0-15 år och år som väntas öka mest. För att möta de ökade transporterna som kommer med en växande befolkning, har Huddinge kommun tagit fram en trafikstrategi. Den innehåller en vision för trafiken som sträcker sig fram till 2030, mål som leder mot visionen och strategier för att nå målen. Strategins huvudinriktning är att: Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. Trafikstrategin ska preciseras i en trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio åtgärdsplaner varav gångplanen är en av dem. Planerna ska bidra till att de övergripande målen i trafikstrategin uppfylls. I bilden nedan visas hur de olika dokumenten förhåller sig till varandra. 1 TMR rapport 1:2012 5

13 Figur 2. Schematisk bild över dokumenthierarkin från trafikstrategin Syfte Syftet med gångplanen är att identifiera inriktningar för gångtrafik och åtgärder som kan bidra till att skapa förutsättningar för ett ökat hållbart resande genom att mer trygga, säkra och tillgängliga gångtrafikmiljöer skapas. Gångplanen syftar också till att sätta fokus på gångtrafikanter i planeringen genom ökad förståelse samt identifiera förbättringsområden och prioritera åtgärder till efterföljande handlingsplan Mål Enligt översiktsplanen och trafikstrategin fastslås att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras och att andelen resor med hållbara transportslag ska öka. För gångplanen innebär det ett övergripande mål om att öka andelen gångresor, vilket under arbetet med gångplanen har specificerats till ett effektmål: Andelen resor till fots inom kommunen ska öka från 32 procent år till 50 procent år Avgränsningar Med gångtrafikant eller gående avses en person som går, kör rullator eller rullstol, alternativt åker skateboard eller annat lekfordon. Definition av gående framgår i Trafikförordningen 3. Det övergripande målet för Huddinge kommuns gångplan är att fler av resorna inom kommunen ska ske till fots. Gångplanens inriktningar och insatsområden 2 Huddinge kommun, Resvanor i Huddinge (2017) 3 Trafikförordning (1998:1276), 1 kap 4 6

14 omfattar dock alla gångresor, oavsett om de helt eller delvis sker inom kommunen och oavsett om hela resan sker till fots eller om den är en del i en längre resa, till exempel till och från kollektivtrafiken. Gångplanen fokuserar i första hand på kommunens allmänna platsmark, men även frågor som rör mark som uppfattas som allmän plats, men som ägs av andra huvudaktörer, behandlas i planen. Gångtrafikantens trafiksäkerhet lyfts i gångplanen, men åtgärder för att åstadkomma en trafiksäker gångmiljö ligger i första hand i kommunens trafiksäkerhetsplan 4. Till gångplanen hör en underlagsrapport 5 som beskriver bakgrunden till gångplanen, arbetsmetodiken för framtagandet av gångplanen samt utgångsläget för resvanor och dagens förutsättningar för gångtrafikanter i Huddinge kommun. 4 Huddinge kommun, Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun (2017) 5 Huddinge kommun, Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun (2018) 7

15 2. Inriktning för gångtrafik För att nå det övergripande målet om att öka andelen gångresor inom kommunen, behöver arbetet med gångtrafik koncentreras och systematiseras. I detta kapitel beskrivs de tre inriktningar som föreslås för arbetet med gångtrafik inom Huddinge kommun. Inriktningarna baseras på de brister som identifierats under arbetet med nulägesanalysen, se separat underlagsrapport 6. Det finns ingen ensam ansvarig eller en enkel åtgärd för att öka andelen gångresor, utan frågan måste hanteras på flera plan och i flera skeden. Behov finns av att både bebyggelseplanera tätt och funktionsblandat för att skapa gena och levande gångstråk samt att förvalta våra befintliga gångmiljöer till trygga, säkra och användarvänliga stråk. Gångmiljön ska vara så pass inbjudande att gång utgör det naturliga transportvalet. Det handlar också om att öka kunskap och förståelse hos kommunens tjänstepersoner och politiker, men också hos den breda allmänheten, för olika gångtrafikgruppers förutsättningar och behov för att kunna göra rätt avvägningar och beslut i planering, genomförande och drift. En gångkultur eftersträvas och har uppnåtts när det är självklart att gå, när gångtrafikanter prioriteras och får mer plats i både samhällsplaneringen och i den fysiska miljön. Följande inriktningar har identifierats för kommunens fortsatta arbete med gångtrafik: 1. Planera utifrån stationsnärhetsprincipen 2. Skapa, förbättra och upprätthålla trygga och säkra gångmiljöer för samtliga gångtrafikanter 3. Öka kunskap och förståelse för gångkultur, internt och externt Dessa tre inriktningar har valts för att täcka in de viktigaste frågorna som berör gångtrafik som kommunen hanterar, och samtliga skeden från tidig planering till omhändertagandet av befintliga miljöer. Inriktningarna syftar till att både fler delresor och fler lokala resor ska ske till fots Planera utifrån stationsnärhetsprincipen För att skapa goda förutsättningar för resor till fots är det viktigt att planeringen av nya bostäder och verksamheter görs med aktiva transporter som prioritet, och med fokus på attraktiva gångmiljöer. En viktig förutsättning för gångvänlighet är närhet till de målpunkter som människor behöver nå i sin vardag. Det är framförallt när det gäller de lokala resorna som förutsättningarna för att öka gångresandet är som störst. I Huddinge kommuns trafikstrategi beskrivs stationsnärhetsprincipen som ett sätt att skapa förutsättningar för en turtät kollektivtrafik, minskat transportbehov för invånarna och ökad möjlighet för att fler resor ska kunna ske till fots och med cykel. 6 Huddinge kommun, Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun (2018) 8

16 Genom att planera täta och funktionsblandade miljöer blir gångresorna korta och gena. En tätare bebyggelsestruktur i anslutning till spårstationerna, som innehåller arbetsplatser, bostäder och service, innebär att en större andel invånare får möjlighet att klara sitt dagliga resande med aktiva transporter i kombination med kollektivtrafik. För att uppnå målet om gångvänlig förtätning i anslutning till Huddinge kommuns spårstationer behöver kommunen förtydliga hur trafikmiljöerna ska utformas för att vara attraktiva och framkomliga för gångtrafikanter. Dessutom måste gångvänlighet tillämpas som ett kriterium på ett mer genomgripande sätt i planeringsprocessen. Tydligare krav behöver också ställas på de byggherrar som är med och skapar de nya miljöerna Skapa, förbättra och upprätthålla trygga och säkra miljöer för samtliga gångtrafikanter Kommunens befintliga gångnät ska förbättras, både genom att bygga nya länkar i gångnätet, förbättra framkomligheten och attraktiviteteten på befintliga länkar samt upprätthålla det som redan är bra. För att kommunens gångmiljöer ska vara användbara för alla, behöver de vara tillgängliga för grupperna äldre personer, personer med funktionsnedsättning och barn. Människors rörelsefrihet är viktigt ur ett demokrati- och folkhälsoperspektiv. Enligt Statistiska centralbyråns befolkningsprognos kommer var fjärde invånare i Sverige att vara över 65 år 2060, vilket innebär att tillgängligheten och användbarheten i den offentliga miljön blir särskilt viktig. Behovet av en anpassad utemiljö beror på typen och graden av funktionsnedsättning, men gemensamt för grupperna är att små detaljer i trafikmiljön kan bli till stora hinder för möjligheten att våga och kunna göra gångresor. Att åtgärda kvarvarande hinder i den offentliga miljön är därför viktigt för att tillgodose alla gångtrafikanters behov av trygghet, säkerhet, självständighet och mobilitet. Barns rörelsefrihet är dessutom en förutsättning för att minska skjutsning till aktiviteter och skolor. Det är därför viktigt att skapa trafikmiljöer som möjliggör för barn i skolåldern att på ett tryggt och säkert sätt självständigt ta sig till målpunkter för barn, såsom skolor, idrottsanläggningar och kollektivtrafik. Ett gent och sammanhängande gångnät är viktigt för att gångnätet ska vara attraktivt att använda i jämförelse med andra trafikslag. Ur ett trygghetsperspektiv är överblickbarhet och orienterbarhet viktiga egenskaper hos gångnätet, liksom möjligheten att välja alternativa vägar till en målpunkt. 9

17 Övergripande gångnät Då kommunens gångnät är mycket finmaskigt, har ett övergripande gångnät pekats ut, se Bilaga 2. Det övergripande gångnätet utgör stommen i hela kommunens gångnät, har en uppsamlande funktion och syftar till att erbjuda smidiga, trygga och säkra gångresor till kollektivtrafik, service och andra större målpunkter som behöver nås till vardags. Längs det övergripande gångnätet kan större gångflöden förväntas och här ska gångtrafikantens framkomlighet och tillgänglighet prioriteras lite extra. Det övergripande gångnätet ska därför ha högre standard än övriga gångvägar och kan användas som planeringsunderlag vid prioritering av investeringar samt vid drift och underhåll av gångvägnätet. Potentialen för ökat gångresande är som störst i de stationsnära områdena (se inriktning Planera utifrån stationsnärhetsprincipen) och ett övergripande gångnät har därför pekats ut inom Huddinge kommuns primära utbyggnadsområden, vilket i de flesta fall motsvarar ett område på 1200 meter från en befintlig eller framtida spårstation. Tryggheten i utomhusmiljön är en viktig faktor för gångvänlighet, eftersom otrygghet kan innebära att individer begränsar sitt användande av utomhusmiljön i både tid och rum. Kommunen har idag ett omfattande trygghetsarbete som inriktas på både sociala och fysiska åtgärder som till exempel brottsförebyggande åtgärder genom arkitektonisk design. Att också åtgärda orsaker till otrygghet i den fysiska miljön, till exempel brister i belysning och överblickbarhet, bristande trafikhinder, klotterrelaterad skadegörelse samt underhåll av vegetation och skyltning, är en förutsättning för ökad trygghet och säkerhet. Pålitlig gatudrift, framför allt i form av halkbekämpning och snöröjning inom rimliga tidsperioder, är en viktig faktor för framkomlighet, trygghet, säkerhet och tillgänglighet. En förutsättning för fungerande gatudrift är i många fall väl utfört gatuunderhåll, eftersom gropiga gångbanor är svåra att snöröja. Gropar, sprickor och ojämnheter gör det också svårare att ta sig fram med barnvagn, rullator och rullstol. Som kommuninnevånare kan det vara svårt att hantera att flera huvudaktörer kan ha ansvar för samma typer av ytor. Därför behövs samverkan mellan de ansvariga så att kvaliteten på gångytorna alltid är densamma oavsett huvudaktör Öka kunskap och förståelse för gångkultur, internt och externt Gångtrafikanters status som eget trafikslag behöver beaktas från det tidiga planeringsskedet till drift- och underhållsskedet i den offentliga miljön. Ett sätt att säkerställa detta är att öka kunskapen om gångtrafikanters behov samt kommunicera gångkulturen på ett effektivt sätt. 10

18 För att säkerställa att gångtrafiken prioriteras i enlighet med kommunens trafikstrategi behövs åtgärder för att gående ska ses som ett eget trafikslag. Ett exempel på när detta inte sker är när gående och cyklister klumpas ihop trots att de två trafikslagen har olika behov, färdas i olika hastigheter och att trafiksäkerhet- och trygghetsproblem ofta uppstår när de blandas. Det bör även beaktas att inom grupperna gående och cyklister finns olika behov och förutsättningar. Nya typer av cyklar tillkommer, t ex elcyklar, lådcyklar och liggcyklar. Likaså blir andra redskap för gående allt vanligare, t ex hoverboards, monowheels. Mobiltelefoneras roll i gångkulturen bör också beaktas. Ett annat sätt är att formalisera hur och när gåendes behov ska hanteras i kommunens olika processer, och att bedriva medborgardialog. För att säkerställa en god standard på gångvägnätet i hela kommunen behövs kommunikation med övriga huvudaktörer som ansvarar för gångmiljöer. Genom att kontinuerligt mäta gångtrafik skapas ett kunskapsunderlag som gör det lättare att ta hänsyn till gåendes behov och rörelsemönster. För att gångtrafiken ska kunna lyftas och prioriteras i den fysiska miljön och använda den på rätt sätt, behöver även allmänheten få ökad kunskap om och förståelse för olika gångtrafikgruppers behov. Mycket av våra resemönster och val handlar om attityd och beteende. Även otrygghet och osäkerhet i trafiken kan härstamma från okunskap och förutfattade meningar. Därför behövs även insatser för att öka kunskap och förståelse för gångkultur externt. Allmänhetens kunskap om gångmöjligheter i kommunen kan förbättras genom till exempel kampanjer och information om pågående projekt. Ett annat sätt, som framför allt tillgängliggör gångnätet för sällananvändare, är att skapa ett vägvisningssystem för gångtrafik. 11

19 3. Insatsområden För att göra arbetet mer konkret och lättare att följa upp har de tre inriktningarna brutits ner i fem prioriterade insatsområden som alla har potential att påverka gångvänligheten i Huddinge kommun. Dessa rör kommunens processer, attraktivitet och trygghet, framkomlighet och tillgänglighet, drift och underhåll samt kommunikation och information. För varje insatsområde anges riktlinjer för hur kommunen ska arbete med gångtrafikanter. En del riktlinjer hänvisar till andra handböcker eller riktlinjer som alla på något sätt är vägledande inom gångplanering. Se referenslista för beskrivning av dessa viktiga dokument Kommunens processer Under den inledande workshopen 7 med kommunens tjänstepersoner framkom att gångtrafikanten bör synliggöras mer i kommunens planering och processer för att stärka rollen som egen trafikantgrupp. Detta kan innebära översyn och förändring av arbetssätt, system och samverkansformer för att systematisera arbetet med gångtrafik i kommunen. Om gångtrafikantens status höjs i kommunens processer kan det på ett bättre sätt säkerställas att mer kostnadseffektiva och lämpliga åtgärderna genomförs i den fysiska miljön. Inom kommunen behövs även kunskap för att gåendes förutsättningar ska kunna inarbetas i kommunens processer och för att rätt avvägningar ska göras i projekt. Här ingår utbildning för att öka medvetenheten kring gångtrafik samt lyfta dess plats i planeringen och i samhället. Riktlinjer för kommunens processer Gångtrafiken ska synliggöras i kommunens processer och rutiner så att planering, byggande och drift sker med hänsyn till gångtrafikanters behov och förutsättningar. Detta innebär att: Processer som rör samhällsbyggnad och gångtrafikanters framkomlighet, trygghet, säkerhet och tillgänglighet ska ta hänsyn till och prioritera gångtrafikanters behov i enlighet med kommunens trafikstrategi. Kommunens tjänstepersoner ska ha kännedom om gångtrafikanters förutsättningar och behov och tillämpa kunskapen i det dagliga arbetet Attraktivitet och trygghet Förutom att transportera sig från punkt A till B, har gång eller promenader för många människor ett egenvärde. Det är härligt att få frisk luft, motionera, återhämta sig, njuta av omgivningen eller bara röra sig bland andra människor. En 7 Huddinge kommun, Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun (2018) 12

20 oattraktiv miljö lockar få människor. Gröna inslag i form av träd och blomsterplanteringar, platser för vila och interaktion, god belysning och inslag av kultur eller lek är exempelvis uppskattade delar i gångmiljön för många. En tät blandstad är viktigt för attraktiviteten och väl utformade miljöer bidrar i sin tur till ett rikare stadsliv som påverkar områdens identitet och hur de uppfattas av boende och besökare. Figur 3. Exempel på attraktiva och trygga miljöer i Huddinge. Fotograf: Maja Brand. Kommunens offentliga rum ska vara attraktiva, upplevas som trygga och vara tillgängliga för alla. Trygghet handlar om att förhålla sig till upplevda risker och ska inte sammanblandas med säkerhet som istället handlar om reella risker, alltså hur säkert någonting faktiskt är. Otrygghet begränsar vår rörelsefrihet i offentliga miljöer. Trygghet och attraktiva miljöer har pekats ut som två av de tre viktigaste egenskaperna för en gångvänligare kommun. Bristande trygghet och attraktivitet har samtidigt identifierats som stora problemområden för Huddinge kommun (variationer förekommer mellan kommundelar). 8 Attraktivitet och trygghet är dock subjektivt och svårt att mäta, vilket av den anledningen också kan innebära att det är svårt att följa upp och utvärdera. 8 Huddinge kommun, Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun (2018) 13

21 Riktlinjer för attraktivitet och trygghet Kommunens gångmiljöer ska vara trygga för alla, oavsett kön, ålder, funktionsvariation och tid på dygnet. Detta innebär att: Gångmiljöer ska utformas med god överblickbarhet och orienterbarhet samt som aktiva miljöer där människor känner tillhörighet. Huddinges offentliga utemiljöer utformas enligt riktlinjer som anges Handbok för tryggare stadsmiljöer [1]. Gångnätet ska vara lätt att orientera sig i. En ökad orienterbarhet bidrar även till ökad trygghet. Kommunens gångmiljöer ska vara tillräckligt belysta för att ge god överblickbarhet och trygghet. Ljussättning och placering av armaturer och stolpar ske enligt riktlinjer som anges i Gestaltningsprogram för belysning i Huddinges offentliga miljöer [2]. Riktlinjer för var belysning ska finnas, bör tas fram. Det ska finnas tillräckligt med platser för vila på platser där behov finns. Utformning och placering av sittplatser sker enligt riktlinjer som anges i Gestaltningsprogram för Huddinges offentliga miljöer [3] samt handboken för Tillgänglig utemiljö [4] Framkomlighet och tillgänglighet En förutsättning för att gång ska vara ett attraktivt trafikslag är att gångnätet är framkomligt och lättillgängligt för alla. Det befintliga gångnätet behöver vara sammanhängande och ansluta till kollektivtrafiken, skolor, vårdverksamheter, butiker, parker och andra viktiga målpunkter. Gångnätet bör vara tillräckligt gent och smidigt att gå i, utan att känna oro eller rädsla för att gå fel eller råka ut för en olycka. Figur 4. Exempel på tillgängliga och framkomliga gångmiljöer. T v fotograf Thomas Henrikson. T h källa: Gångtrafikanter är den trafikantgrupp som är mest utsatt för olyckor i trafiken. En säkrare gångmiljö innebär inte bara en mer attraktiv gångmiljö, utan även färre olyckor, vilket i sin tur innebär minskade samhällskostnader. Kommunen har en 14

22 trafiksäkerhetsplan 9 som beskriver hur kommunen avser att arbeta med gångtrafikanters trafikolyckor. För vissa gångtrafikgrupper är tillgänglighetsanpassning en förutsättning för att gångnätet ska gå att nyttja. En tillgänglig miljö underlättar samtidigt för samtliga gångtrafikgrupper. Riktlinjer för framkomlighet och tillgänglighet Gångnätet ska vara sammanhängande och utformas så att samtliga gångtrafikanter kan nyttja gångnätet på ett säkert och smidigt sätt. Detta innebär att: Gångbanor, gångvägar eller andra gångprioriterade ytor ska finnas på samtliga gator där hastighetsbegränsningen överstiger 30 km/h, intill skolor eller där flödet överstiger 100 fordon per timme, enligt GCMhandboken [5]. Gångbanor och gångvägar ska vara tillräckligt breda för att rymma barnvagn och rullstol. Minsta rekommenderat mått är 2 meter för nybyggnation och 1,75 meter i bebyggd miljö, enligt GCM-handboken [5]. Längs det övergripande gångnätet i stationsnära lägen bör större utrymmen för gångtrafik eftersträvas. Gång- och cykelbanor bör vara separerade längs det övergripande cykelvägnätet, enligt Cykelplan för Huddinge kommun [6]. Behovet av separering mellan gång och cykel är som mest lämplig i stråk med höga gång- och cykelflöden och höga hastigheter för cykel. Särskilt på platser där många gående rör sig, t ex längs det övergripande gångnätet, eller där många barn och äldre rör sig, ska även separering eftersträvas. Gångytor ska vara jämna och halkfria. Val av beläggning sker enligt riktlinjer som anges i Gestaltningsprogram för Huddinges offentliga miljöer [3] och Teknisk handbok [7]. Gångmiljöer ska vara anpassade för personer med funktionsnedsättning. Utformning av tillgängliga gångmiljöer sker enligt riktlinjer som anges i handboken Tillgänglig utemiljö [4] och i Boverkets föreskrifter HIN3 och ALM2 [8]. Gångmiljöer ska vara trafiksäkra, både längs sträckor och i korsningspunkter. Arbetet med trafiksäkra gångmiljöer sker enligt Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun [9] Drift och underhåll För att kommunen ska vara gångvänlig över tid, är det väsentligt att de attraktiva och trygga samt framkomliga och tillgängliga gångmiljöerna upprätthålls. Under stora delar av året är många gångtrafikanter beroende av fungerande gatudrift för att kunna använda gångnätet. Väl fungerande gatudrift är också viktigt för att reducera antalet gående som skadas i singelolyckor. Även gatuunderhållet spelar stor roll för framkomligheten eftersom det bland annat påverkar kvaliteten på 9 Huddinge kommun, Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun (2017) 15

23 snöröjning och halkbekämpning. Driftåtgärder som påverkar överblickbarheten och renhållningen, påverkar även tryggheten hos den enskilde. Figur 5. Vägomständigheter vid gångtrafikanters singelolyckor i Huddinge kommun, år , fördelat på sommar och vinter. Statistiken visar att singelolyckor är betydligt mer förekommande under vintermånaderna, varav majoriteten av olyckor har skett p g a is- eller snöhalka. Källa: STRADA - informationssystem för olyckor och skador i trafiken. God kvalitet på drift och underhåll har identifierats som en av de tre viktigaste egenskaperna för ett gångvänligare Huddinge kommun. Dessutom är förbättrad belysning och förbättrad vinterväghållning på gångbanor vanligt förekommande önskemål för ett mer gångvänligt Huddinge. 10 För att förbättra standarden i kommunens gångmiljöer, finns det behov av tydligare organisation, samverkansformer och gränser för ansvarsområden. Därefter behöver kommunens rutiner för drift och underhåll ses över och högre krav behöver ställas på standarden vid vinterväghållning och barmarksunderhåll utifrån gångtrafikanters behov. 10 Huddinge kommun, Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun (2018) 16

24 Riktlinjer för drift och underhåll Kommunens gångmiljöer ska vara väl omhändertagna året runt. Detta innebär att: Framkomligheten och trafiksäkerheten ska vara god för gångtrafiken genom att prioritera gående vid vinterväghållning och barmarksunderhåll i enlighet med Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun [9]. Nya gångmiljöer ska utformas så att de är möjliga att drifta och underhålla på att rationellt sätt. Ansvarsfördelningen för snöröjning och gatudrift mellan huvudaktörer ska vara tydlig. Även kommuninvånarna ska känna till vad de kan förvänta sig av kommunen och vilka krav som ställs. Kommunens belysning och dess anläggningar ska vara funktionella och uppfylla de kvaliteter som anges i Gestaltningsprogram för belysning i Huddinges offentliga miljöer [2]. Kvaliteten på kommunens drift och underhållsarbetet ska vara god och kommunen ska ha tillräckligt med resurser för att kunna säkerställa det Information och kommunikation Beteendepåverkan är ett viktigt verktyg för att påverka människors val av färdsätt. Huddinge kommun har en Mobility managementplan [10] som anger på vilket sätt detta arbete bör ske. Information både inom den kommunala organisationen, och riktad ut mot exempelvis fastighetsägare och kommunens invånare, är viktiga insatser i arbetet med gångtrafik. Genom god information och kommunikation kan fördelarna med gång tydliggöras och därmed kan även en mer positiv attityd kring gång hos allmänheten skapas. Figur 6. Exempel på information och kommunikation till allmänheten för att öka kunskapen och medvetenheten kring gångtrafik. Källa: (t v) & (t h) 17

25 Trots att de flesta av oss är gångtrafikanter någon gång under en resa, är gångtrafikantens vanor inte så kända. Diverse undersökningar och intervjuer görs emellanåt för att mäta nöjdhet och trygghet hos medborgarna, men det finns stor potential i att utveckla och utöka insamlingen av data kring gångtrafik. Medborgarna har oftast bäst kännedom om sitt närområde och deras synpunkter och förslag behöver därför tas till vara på ett bättre sätt. Riktlinjer för information och kommunikation Huddinge kommun och allmänheten ska få ökad kunskap och förståelse för gångtrafikens behov, förutsättningar och nyttor. Detta innebär att: Information om gångtrafik inom kommunen ska samlas in och utgöra underlag för beslut. Förståelse och acceptans för gångkultur ska öka genom att sprida information och kunskap inom kommun och till allmänheten, organisationer och företag. 18

26 4. Genomförande Inom varje insatsområde har ett antal mer konkreta åtgärder identifierats, se Bilaga 3. Åtgärdernas aktualitet utvärderas i samband med uppföljningen av gångplanen och kan därmed utvecklas efter behov. Föreslagna åtgärder prioriteras enligt principerna som anges i Bilaga 3. Utifrån prioriteringsprinciperna och föreslagna åtgärder, ska en mer detaljerad handlingsplan tas fram som konkretiserar vilka åtgärder som ska vidtas samt var och när de ska genomföras och till vilken kostnad. För att få största effekt av arbetet, behöver effekter och kostnader av olika åtgärder kartläggas så att en noggrannare prioritering kan göras. Handlingsplanen aktualiseras med jämna mellanrum, t ex vart tredje år, men följs upp oftare än så, se Bilaga 1. Vid uppföljningen uppdateras statistiken och vidtagna åtgärder följs upp och stäms av mot målen. Beroende på hur utvecklingen ser ut, tas beslut om åtgärdstakten är tillräcklig eller om planen behöver kompletteras med fler åtgärder. Huvudansvaret för att genomföra, förankra, följa upp och uppdatera gångplanen bör förslagsvis ligga på trafik- och landskapssektionen, men det är fördelaktigt om fler kompetenser från olika sektioner och avdelningar involveras. Arbetsinsatsen är som störst i början av processen i förankringsarbetet. Därefter kan behovet minska och arbetet kan drivas enbart av trafik- och landskapssektionen. Dialog förs med andra aktörer vid behov. Genom förankring av gångplanen höjs kunskapsnivån och acceptansen för gångkultur hos tjänstepersoner, politiker och allmänhet. Förankringen sker primärt via insatsområdet Kommunens processer. Då insatsområdena även berör ett flertal andra förvaltningar och sektioner inom kommunen, behöver dessa involveras för att kunna genomföra gångplanen. Förutom samhällsbyggnadsavdelningen (SBA) på kommunstyrelsens förvaltning (KSF), gäller detta särskilt natur- och gatudriftsavdelningen på natur- och byggnadsförvaltningen (NBF) som har ett budget- och genomförandeansvar i gångplanen. Även trygghets- och säkerhetssektionen på KSF har en viktig roll i att genomföra gångplanen. Externa aktörer såsom grannkommuner, Trafikförvaltningen, fastighetsägare och Trafikverket är viktiga att involvera i projekt som kan tänkas beröra dem. Ett gemensamt arbete behövs för att tydliggöra ansvarsområdena inom kommunen men även mellan kommun och andra huvudaktörers anläggningar samt ta fram rutiner för hur framtida samarbeten bör ske Ekonomiska konsekvenser För att genomföra gångplanen och uppnå målet om fler resor till fots, behöver kommunen öka ambitionen och åtgärdstakten för arbetet med gångtrafik. Således ökar även investerings- och driftkostnaderna för gångrelaterade åtgärder. Uppskattade kostnader för att genomföra åtgärderna i gångplanen framgår i åtgärdslistan i Bilaga 3. Samtliga schablonkostnader är tidiga uppskattningar som kan behöva justeras i senare steg. Kommunens inriktning och val av åtgärder prioriteras årligen inom kommunens ordinarie planeringsprocess. 19

27 Referenslista I gångplanen hänvisas till handböcker eller riktlinjer som alla på något sätt är vägledande inom gångplanering. Dessa dokument utgör viktigt stöd i genomförande av gångplanens olika delar. Nedan listas de dokument som hänvisas till i gångplanen samt kort beskrivning av dess innehåll. Dokumenten är framtagna under olika skeden och vissa är levande, varför det kan uppstå behov av att kontinuerligt uppdatera dessa. Därför ska alltid senaste versionen gälla, vilket är anledningen till att gångplanen väljer att hänvisa till råd och riktlinjer. [1] Huddinge kommun, Handbok för tryggare stadsmiljöer (år saknas). Handboken beskriver metoder och verktyg för att arbeta med trygghet i gestaltning och projektering av stadsrum. [2] Huddinge kommun, Gestaltningsprogram för belysning i Huddinges offentliga miljöer (2016). Dokumentet behandlar belysning i den offentliga miljön i Huddinge kommun och syftar till att tjäna som riktlinjer vid val av belysning. Dokumentet ansluter till Gestaltningsprogram för Huddinges offentliga miljöer och är ett komplement till Teknisk handbok. [3] Huddinge kommun, Gestaltningsprogram för Huddinges offentliga miljöer (2016). Dokumentets behandlar gatudimensioner, färgval och det offentliga rummets möbler och syftar till att tjäna som riktlinjer vid möblering av det offentliga rummet i Huddinge kommun. Dokumentet utgör ett komplement till Teknisk handbok. [4] Huddinge kommun, Tillgänglig utemiljö (2013). Dokumentet anger krav och riktlinjer för god tillgänglighet vid ny- och ombyggnad av allmän plats i Huddinge kommun. Dokumentets innehåll bygger på Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet (BFS 2011:5 - ALM2) samt enkelt avhjälpta hinder (BFS 2011:13 - HIN2 med ändringar i BFS 2013:9 - HIN3). [5] SKL, GCM-handboken (2010). Handboken visar principlösningar, riktlinjer och råd gällande gång-, cykel- och moped(gcm)infrastruktur och syftar till att vara ett stöd vid planering, projektering och drift och underhåll av gcm-infrastruktur. [6] Huddinge kommun, Cykelplan för Huddinge kommun (2016). Cykelplanen redovisas strategier för att öka resandet med cykel. Planen utgör ett verktyg för planering, utformning och drift och underhåll av cykelinfrastruktur. [7] Huddinge kommun, Teknisk handbok (2017). 20

28 Huddinge kommuns tekniska handbok hänvisningar till gällande lagar och förordningar, generella branschriktlinjer samt kommunspecifika krav kopplade till anläggning och drift av allmänna anläggningar. [8] Boverkets föreskrifter HIN3 och ALM2. HIN3 och ALM2 är Boverkets föreskrifter och allmänna råd om enkelt avhjälpta hinder och om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser. [9] Huddinge kommun, Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun (2017). Trafiksäkerhetsplanen redovisar inriktning för det kommunala trafiksäkerhetsarbetet samt redogör för insatser som krävs för att minska antalet omkomna och skadade i trafiken. [10] Huddinge kommun, Mobility managementplan för Huddinge kommun (2016). Mobility managementplanen anger riktlinjer för arbetet med mobility management (beteendepåverkansåtgärder) och syftar till att påverka transportefterfrågan och att de resor som utförs i större utsträckning förs till fots, med cykel eller kollektivtrafik. 21

29 Bilaga 1. Uppföljning Med gångplanen som stöd ska åtgärder prioriteras, beslutas och genomföras. För att kommunen ska arbeta systematiskt med dessa frågor behöver planen och åtgärderna kontinuerligt följas upp. Det övergripande målet för Huddinge kommun är att år 2030 ska hälften av alla resor inom kommunen ske till fots. Detta mäts via den nationella resevaneundersökningen som beställs vart femte år. Startår för mätningen är Övergripande mål Nuläge Mätmetod Uppföljning och ansvarig 50 % av alla resor inom kommunen ska ske till fots år % (2016) Nationella resevaneundersökningen (RVU) Vart femte år, startår 2016, KSF Att endast följa upp arbetet med gångtrafik genom resevaneundersökning är dock otillräckligt. Uppföljningen sker endast på resor inom kommunen och mätningen omfattar endast det huvudsakliga färdsättet för delresorna, vilket innebär att till exempel transporter till fots till och från kollektivtrafiken inte finns med. Dessutom kan förändringen i resandet till fots bero på slumpmässiga variationer eller förändringar som inte kommunen kan påverka och det kan ta flera år innan effekter av åtgärder märks. Istället för att enbart förlita sig på resevaneundersökningen kan också ett antal mätbara indikatorer följas upp som beskriver olika aspekter av gångvänlighet inom respektive insatsområde. Varje enskild indikator bedöms bidra till bättre förutsättningar för ett ökat resande till fots. Indikatorer För att underlätta uppföljningen av arbetet med insatsområdena har ett antal indikatorer tagits fram. Dessa indikatorer följs upp tillsammans med det övergripande målet om ökat resande till fots. Indikatorerna kan dock behöva utvecklas och eftersom indikatorerna kräver olika mycket resurser att mäta, kan uppföljningen av respektive indikator ske med olika mellanrum. Där det är möjligt och relevant, följs indikatorerna upp på kön, ålder och/eller kommundel. Detta för att kunna utgöra underlag vid prioritering av framtida insatser. Huddinge kommuns handbok för jämlikhetsanalys 11 kan användas som stöd vid uppföljning. Gångplanen följs upp i sin helhet årligen, tillsammans med den gemensamma uppföljningen 12 av trafikstrategin. För uppföljning av gångplanen finns mätmetoder för de flesta av indikatorer. Några indikatorer saknar i dagsläget mätmetod och behöver därför arbetas fram i det fortsatta arbetet med implementering av gångplanen. 11 Huddinge kommun, Huddinge kommuns handbok för jämlikhetsanalys (2015) 12 Varje år sker en uppföljning av trafikstrategin, där även uppföljningen av gångplanen och de övriga åtgärdsplanerna ingår. 22

30 Mycket uppföljning sker redan genom andra åtgärdsplaner, där vissa indikatorer är återkommande. Kommunen genomför även kontinuerliga undersökningar som kan användas för att mäta utveckling av vissa indikatorer. Befolkningsundersökningen genomförs vartannat år i syfte att identifiera vilka behov och erfarenheter kommuninvånarna har gällande exv kommunikationer, boende och trygghet. Gatuenkäten är ett nöjd-kund-index för gator och trafik som genomförs vartannat år av kommunen. I gatuenkäten undersöks medborgares upplevelse och nöjdhet kring gator och parker gällande åtgärder och skötsel. NBF ansvarar för genomförande av enkäten, medan SBA ansvarar för insamling av data till gångplanens uppföljning. För att möjliggöra uppföljning uppdelning på kön, ålder eller kommundel är vet ej -svar ej medräknade. Kommunens processer Indikator Andel av kommunens rutiner och processer i samhällsbyggnadsprocessen ska följa intentionerna i gångplanen Nuläge (år) Mål Mätmetod Uppföljning och ansvarig % Testrutin: Varje år, KSF slumpmässigt urval av planer, rutiner och avtal för kontroll. Rutin saknas i dagsläget. Attraktivitet och trygghet Indikator Andel som är nöjda med belysning på trottoarer (följs även upp på kommundel) Andel som är nöjda med belysning på torg (följs även upp på kommundel) Andel som är nöjda med belysning i parker och lekplatser (följs även upp på kommundel) Andel som känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen (följs även upp på kön och kommundel) Andel som är nöjda med utformningen av de gångvägar som personen vanligast använder i Huddinge kommun (följs även upp på kommundel) Nuläge (år) 46 % (2016) 56 % (2016) 35 % (2016) 65 % (2014) Nuläge saknas Mål Mätmetod Uppföljning och ansvarig Öka Gatuenkäten Vartannat år, NBF Öka Gatuenkäten Vartannat år, NBF Öka Gatuenkäten Vartannat år, NBF Öka Öka Befolkningsun dersökning Gatuenkäten (lägga till som ny fråga) Vartannat år, KSF Vartannat år, KSF Framkomlighet och tillgänglighet Indikator Andel boenden och arbetande inom 600 meter från en Nuläge (år) 39 resp. 42 % Mål Mätmetod Uppföljning och ansvarig Öka Följs upp via Vart tredje år, trafikstrategin KSF 23

31 spårstation (2015) Andel boenden och arbetande 71 resp. inom 1200 meter från en 73 % spårstation (2015) Antal km av övergripande cykelstråk som följer cykelplanens utformningsprinciper (gällande bredd och separering) Andel tillgänglighetsanpassade GCM (gång, cykel, moped)- passager Andel tillgänglighetsanpassade busshållplatser Nuläge saknas 56 % (2017) 79 % (2017) Öka Öka Följs upp via trafikstrategin Följs upp via cykelplan 100 % Redovisas i verksamhetsbe rättelse genom utdrag ur projektstyrnin gsverktyget 100 % Redovisas i verksamhetsbe rättelse genom utdrag ur projektstyrnin gsverktyget Vart tredje år, KSF Varje år, KSF Varje år, KSF Varje år, KSF Drift och underhåll Indikator Andel rutiner/processer/ avtal som följer intentionerna i gångplan (ett första steg är att identifiera vilka rutiner, processer och avtal som ska uppdateras/ändras) Antal skadade i singelolyckor hos gående på kommunalt vägnät Andel nöjda med vinterväghållning på trottoarer (följs även upp på kommundel) Andel nöjda med vinterväghållning i parker (följs även upp på kommundel) Andel nöjda med renhållning på trottoarer (följs även upp på kommundel) Andel nöjda med vinterväghållning av parker och lekplatser (följs även upp på kommundel) Nuläge (år) Mål Mätmetod Uppföljning och ansvarig % Testrutin: Varje år, NBF slumpmässigt urval av planer, rutiner och avtal för kontroll. Rutin saknas i dagsläget Följs upp via Var femte år, (2017) trafiksäkerhetspla KSF 36 % (2016) 31 % (2016) 52 % (2016) 50 % (2016) n Öka Gatuenkäten Vartannat år, NBF Öka Gatuenkäten Vartannat år, NBF Öka Gatuenkäten Vartannat år, NBF Öka Gatuenkäten Vartannat år, NBF Andel som upplever att 31 % Öka Gatuenkäten Vartannat år, 24

32 möjligheterna att ta sig fram som cyklist/gående vid vägarbeten är goda (2016) NBF Information och kommunikation Indikator Antal genomförda informations- och kommunikationsinsatser kopplat till gångtrafik Andel som under det senaste året har nåtts av information eller sett någon kampanj i Huddinge kommun som handlar om gångtrafik (följs även upp på kön, ålder och kommundel) Nuläge (år) Mål Mätmetod Uppföljning och ansvarig - Minst Följs upp via Varje år, KSF två per mobility år managementplan 18 % (2016) Öka Gatuenkäten Vartannat år, NBF 25

33 Bilaga 2. Övergripande gångnät Det övergripande gångnätet utgör stommen i hela kommunens gångnät, har en uppsamlande funktion och syftar till att erbjuda smidiga, trygga och säkra gångresor till kollektivtrafik, service och andra större målpunkter som behöver nås till vardags (kommer uppdatera kartan med dessa målpunkter). Ett övergripande gångnät har pekats ut inom Huddinge kommuns primära utbyggnadsområden enligt översiktsplanen 13, vilket i de flesta fall motsvarar ett område på 1200 meter från en befintlig eller framtida spårstation. Detta för att potentialen till att öka resandet till fots är som störst här. Längs det övergripande gångnätet kan större gångflöden förväntas och här ska gångtrafikantens framkomlighet och tillgänglighet prioriteras lite extra. Det övergripande gångnätet ska därför ha högre standard än övriga gångvägar och kan användas som planeringsunderlag vid prioritering av investeringar samt vid drift och underhåll av gångvägnätet. Det övergripande gångnätet är föränderlig, på samma sätt som förutsättningar förändras över tid. Ju längre Huddinge kommun kommer i sina planer och program kring utvecklingsområdena och Spårväg syd, kan det övergripande gångnätet behöva ses över. Förslagsvis uppdateras det övergripande gångnätet i samband med aktualisering av handlingsplanen. 13 Huddinge kommun, Översiktsplan 2030 (2014) 26

34 ~~GEN \ '\. -,, ' 1 ÖVERGRIPANDE GÅNGNÄT 2030 Overgripande gångstråk + + Utvecklingsstråk i 27.. \ ',_. " TUVSTA--._., """' 11.: -.. GLÖMSTA... '. :... ;t ~ FLOTTSBRO:, ~ /--- \\~--~~-~~:::~~ :~--:' BOTKYRKA / SJÖDALEN GLADÖKVARN SUNDBY -... ' '.... /,.,,, ORLÅNGSJÖ BALINGSTA HÖGMQRA. ~ \,., VIDJA FAP:STA Sl"'U.NN'. MELLANSJö -., _f-./ J' ÅGESTA '\ fr'-" "'..,/ -" ---T,.,.,..,/"",, _,. T,/ --- /_,...,-" / / Figur 7. Övergripande gångnät för Huddinge kommun.

35 Figur 8. Övergripande gångnät för Segeltorp och Kungens kurva. Figur 9. Övergripande gångnät för Stuvsta och Huddinge C. 28

36 Figur 10. Övergripande gångnät för Flemingsberg och Glömstadalen. Figur 11. Övergripande gångnät för Trångsund och Skogås. 29

37 Figur 12. Övergripande gångnät för Vårby gård och Masmo. 30

38 Bilaga 3. Åtgärdsplan Nedan beskrivs de åtgärder som kommunen bör vidta för att arbeta mot målet med ökad andel gångresor år Detta är förslag på åtgärder som bör genomföras inom planperioden Dock kan förutsättningar och behov förändras. För att bedöma vilka ytterligare åtgärder som eventuellt behövs, bör åtgärdernas aktualitet och effektivitet utvärderas. Detta görs i samband med uppföljning av indikatorerna, se Bilaga 1. Prioriteringsprinciper Åtgärderna inom respektive insatsområde har prioriterats efter när åtgärderna bör genomföras samt åtgärdernas uppskattade kostnadseffektivitet. Kostnadseffektiviteten bedöms efter nedanstående figur, där effekten bedöms efter åtgärdens uppfyllnad gentemot det övergripande målet om ökande andel gångresor. Kostnaden är uppskattad efter följande principer: Låg kostnad: under kr, t ex inventeringar och utredningar eller mindre resurskrävande åtgärder Medelhög kostnad: 0,2-1 mkr, t ex större utredningar, planer och program, förändringar eller större resurskrävande åtgärder Hög kostnad: över 1 mkr, t ex stora investeringsåtgärder Figur 13. Figur över prioriteringsprinciper av åtgärder. Åtgärder som kan genomföras med låg uppskattad kostnad och har hög bedömd effekt bör t ex prioriteras högst. 31

39 Ju mindre kostnad och ju högre effekt, desto högre kostnadseffektivitet och därmed högre prioritet. Högsta prioritet (1) har åtgärder som hamnar inom de gröna områdena enligt figuren ovan. Således har åtgärderna inom gula områdena medelhög prioritet (2) och inom röda områdena lägst prioritet (3). Dock beskriver inte prioriteringsordningen nödvändigtvis i vilken ordning åtgärderna kommer att kunna genomföras. Vissa åtgärder kan vara enkla att genomföra med få förberedelser i form av till exempel planering och projektering, vilket innebär att de snabbare kan bli gjorda. Andra åtgärder kan vara beroende av andra aktörers planer eller behöva föregås av utredningar och detaljerad projektering. Ibland kan det också vara lämpligt att genomföra vissa åtgärder i samband med andra närliggande åtgärder för att effektivisera resursanvändningen Därför kategoriseras åtgärderna även efter när i tid de bör genomföras. Tid för genomförande bedöms utefter behovet eller när i tid möjligheten finns. Åtgärden föreslås genomföras på antingen på kort sikt (< 3år), medellång sikt (3-5 år) eller lång sikt (> 5 år). Med detta så menas när åtgärden bedöms vara klar. Åtgärder som bör genomföras i närtid samt är kostnadseffektiva prioriteras således högst. Dock sker planering och prioritering av åtgärder efter ordinarie planeringsprocess, vilket innebär att genomförandetakten kan behöva justeras utifrån tilldelade medel. Åtgärder För varje åtgärd finns en uppskattad kostnad för genomförande. Både drift- och investeringsmedel kan ingå i summan. Vissa av åtgärderna är av engångskaraktär medan andra är kontinuerliga över en längre tid. Dessa åtgärder kan då antingen ha en årlig kostnad eller variera mellan åren beroende på vilken fas projektet är i. Många av de föreslagna åtgärderna är dock redan pågående projekt eller har en egen budget, vilket framförallt gäller de mer kostsamma åtgärderna inom insatsområdena Framkomlighet och tillgänglighet samt Drift och underhåll. Övriga åtgärder som är mindre kostsamma att genomföra, t ex informations- och kommunikationsinsatser, processöversyner, utredningar och genomförandeplaner, mindre fysiska åtgärder samt upprustningar, föreslås finansieras via en budget som öronmärks för gångrelaterade projekt som prioriteras årligen inom kommunens ordinarie planeringsprocess. Kostnaderna mellan åren kan dock variera eftersom planeringsåtgärder vanligtvis kräver mindre kostnader än investeringsåtgärder. För drift- och underhållsåtgärder kan dock kostnaderna vara som störst i början på grund av en större underhållsskuld att betala tillbaks, högre krav och standard på underhållet samt att mer resurser krävs. Kostnaderna kan dock minska därefter på grund av ökad kvalitet och längre livslängd på gångytorna och anläggningarna. För varje åtgärd finns en ansvarig avdelning för att driva eller ta fram beslutsunderlag för åtgärden i fråga. Kommunens processer Genom att justera kommunens existerande processer kan de övergripande förutsättningarna för gångtrafiken förändras både i existerande och kommande delar av kommunen. Nedan följer förslag på åtgärder med syfte att gående ska ges 32

40 rätt prioritet i alla skeden av planering, byggande och driftsskede för kommunala anläggningar. Flertal av åtgärderna är beroende av varandra för att uppnå så god effekt som möjligt och bör därför genomföras tillsammans. Många av åtgärderna inom detta insatsområde kräver främst personaltimmar för att genomföras samt involvering av många kompetenser, varför det kan vara kostnadskrävande. De mest resurskrävande insatserna behöver genomföras på kort sikt, men nödvändiga att genomföra för att underlätta framtida planering, genomförande och drift. Liten kostnad behövs även på längre sikt för att upprätthålla och ständigt förbättra processerna och rutinerna. En grupp med en bred kompetens inom ett flertal olika områden krävs troligtvis för att genomföra flertalet av åtgärderna. Gångplanens projektgrupp skulle kunna ansvara för detta arbete. Tabell 1. Förslag på åtgärder inom kommunens processer. 1a 1b Översyn av befintliga processer i kommunen för att säkerställa att gångtrafikantens behov finns med Framtagande av nya rutiner för att systematisera arbetet med gångtrafikanter Förslag på åtgärd Ansvarig Prio Schablonkostnad Kort sikt < 3 år Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 1c Interna utbildningar och kompetenshöjande åtgärder Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 1d Externa utbildningar och Samhällsbyggnadsavdelningen, kompetenshöjande åtgärder KSF 1e Digitalisera gångnätet Lantmäteriavdelningen, NBF Medellång sikt 3-5 år Lång sikt > 5 år 1 0,5 mkr (fördelat på två år) 1 0,5 mkr (fördelat på två år) 1 0,5 mkr (löpande) 1 0,5 mkr (löpande) 3 0,3 mkr 1a. Översyn av kommunala processer för att säkerställa att gångtrafikantens behov finns med En rad processer och rutiner finns inom Huddinge kommun för att underlätta och kvalitetssäkra arbetet med planering, genomförande och drift. De processer och rutiner som berör gångtrafik behöver identifieras via inventering, samt få gångaspekten inarbetad om den saknas. Det behöver säkerställas att gångtrafikanters behov, förutsättningar och erfarenheter finns med under hela samhällsbyggnadsprocessen, från planering till drift, och att de nya offentliga miljöerna får goda lokala förutsättningar för gångtrafikanter och väl utformade anslutningar till det övergripande gångnätet. I ju tidigare skede gångtrafiken beaktas, desto bättre förutsättningar blir det för att planera goda gångmiljöer utifrån stationsnärhetsprincipen. Detta arbete kan bland annat handla om att planera målpunkter så att de ska kunna nås till fots från en spårstation, att ställa krav på exploatörer att prioritera gångtrafik i sina projekt, att säkerställa 33

41 tillräckliga gångbanebredder i planprocessen eller ta fram tydligare riktlinjer för trafikanordningsplaner. För att underlätta översynen krävs enklare utbildning av processansvariga för att säkerställa att gångtrafikantens behov finns med, se åtgärd 1c. 1b. Framtagande av nya rutiner för att systematisera arbetet med gångtrafikanter I många områden saknas idag tydliga rutiner och riktlinjer för att kunna systematisera arbetet med gångtrafik. I förankringsarbetet identifieras därför behovet av nya rutiner, t ex genom workshop. Utbildningsinsatser kan krävas för att förstå vilka behov som finns, se åtgärd 1c. Exempel på rutiner som saknas idag är rutiner för felanmälan för att underlätta för kommunens invånare att nå rätt instans på ett enkelt sätt, rutiner för trygghets- och tillgänglighetsvandringar för att dessa ska bli enklare att genomföra i flera projekt eller rutiner för hur gångmätningar ska genomföras i projekt o s v. Särskilt behov har lyfts kring medborgardialoger. Då kommunens medborgare och verksamma oftast är de som har störst kunskap och kännedom om behov och brister i sin närmiljö, kan kommunen involvera medborgarna mer för att samla in underlag kring hur den offentliga miljön upplevs och används. Dessutom kan kunskapen och engagemanget användas i planering och genomförande av åtgärder. Särskilt intressant är barns syn på gångvänlighet. Här kan Metodhandbok för barnkonsekvensanalyser 14 som föreslår arbetsgång och exempel på hur vi inhämtar barns perspektiv samt Rutiner för barn- och ungdomsperspektivet i den fysiska planeringen 15 utgöra stöd. Ovanstående exempel kan alla användas för att få in bättre planerings- och beslutsunderlag. Detta är dessutom ett effektivt verktyg för att skapa acceptans och förtroende för kommunens verksamhet. Handboken i delaktighet 16 kan utgöra stöd i detta arbete. 1c. Interna utbildningar och kompetenshöjande åtgärder För att kunna göra rätt avvägningar och ta rätt beslut för gångtrafikanter, krävs ökad kunskap och förståelse kring gångtrafik inom de verksamheter som har ansvar för frågor som påverkar gångtrafikanter. Inom ovanstående förankringarbete, åtgärd 1a och 1b, krävs därför kompetenshöjande åtgärder. Insiktsutbildningar för anställda inom SBA är exempel på sådan utbildning. Ett introduktionspaket för nyanställda på SBA, där den viktigaste informationen om gångtrafik finns med, är ett sätt att upprätthålla kunskapen. Ett sådant arbete tas förslagsvis fram tillsammans med övriga åtgärdsplaner och ingår i en del att förankra trafikstrategin. 1d. Externa utbildningar och kompetenshöjande åtgärder Exploatörer och entreprenörer behöver också utbildas i kommunens framtagna rutiner och processer. Detta görs bl a genom ett informationspaket som beskriver 14 Huddinge kommun, Metodhandbok för barnkonsekvensanalyser (årtal saknas) 15 Huddinge kommun, Rutiner för barn-och ungdomsperspektivet i den fysiska planeringen (årtal saknas) 16 Huddinge kommun, Handbok i delaktighet, från ord till handling (2012) 34

42 krav och riktlinjer i Huddinge kommun och kompletteras med information på webben samt fysiska informationsmöten. 1e. Digitalisering av gångnätet För att underlätta planering och genomförande av projekt digitaliseras gångnätet. Rutin för hur data hålls uppdaterad behövs. Med ett sammanhängande gångnät i digital form, underlättas även orienterbarheten vid nyttjande av kartor och reseplanerare. Attraktivitet och trygghet För att skapa attraktiva och trygga miljöer krävs diverse investeringar i offentlig miljö. En bänk eller en skylt kostar inte så mycket, men att bygga om en tunnel, ett stråk eller ett torg med belysning, möblering och plantering kan innebära stora kostnader. För att kunna veta vilka investeringsbehov som finns och för att kunna sätta kostnader för åtgärderna, kan vissa utredningar eller genomförandeplaner krävas. Nedan följer exempel på åtgärder med syfte att skapa attraktiva och trygga gångmiljöer för att utomhusmiljön ska bli mer lockande att vistas i. Tabell 2. Förslag på åtgärder för att förbättra attraktiviteten och tryggheten för gångtrafikanter. Förslag på åtgärd Ansvarig Prio Schablonkostnad Kort sikt < 3 år 2a Tillräckligt med platser för Samhällsbyggnadsavdelningen, tkr/bänk vila KSF 2b Vägvisning för gångtrafik Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 3 0,5 mkr/plan Medellång sikt 3-5 år 2c Skapa attraktiva stråk Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 3 2 mkr/stråk Lång sikt > 5 år 2d Belysning i offentliga miljöer Samhällsbyggnads- 1 Saknas 2e Genomföra befintliga program och planer som rör offentlig miljö, t ex parkplan, lekplatsprogram och diverse områdesprogram för offentlig miljö avdelningen, KSF Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 2f Tryggare tunnlar Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 2a. Tillräckligt med platser för vila 2 Pågående projekt. Budget för åtgärder beslutas inom ordinarie planeringsprocess 2 Saknas Många har ett stort behov av att kunna sätta sig ned och vila ibland. Därför är det särskilt viktigt att det finns sittplatser i anslutning till branta lutningar, vilplan och vid mötespunkter. Lokalisering och standard av kommunens sittplatser bör ses över för att sedan utreda behovet av nya sittplatser samt upprustning av gamla. 35

43 Sittplatser med bristande tillgänglighet för funktionsnedsatta bör kontinuerligt bytas ut. 2b. Vägvisning för gångtrafik I Huddinge kommun saknas idag ett enhetligt vägvisningssystem för gångtrafik. För att öka orienterbarheten och tryggheten bör vägvisningsskyltar för gångtrafikanter införas på platser där behov finns. Pilotprojekt har genomförts gällande uppsättning av orienteringskartor i Kungens kurva och namnsättning av gångvägar i Vårby gård. Dessa följs upp och utifrån erfarenheter tas en vägvisningsplan fram för gångtrafik som anger riktlinjer och principer för vägvisning. Vägvisning införs förslagsvis vid och runtom samtliga spårstationer samt på platser där orienterbarheten är låg och där tryggheten påverkas av detta. 2c. Skapa attraktiva stråk Ett antal strategiska stråk identifieras i gångnätet och prioriteras och upprustas avseende attraktivitet och trygghet. Stråken och åtgärderna samordnas förslagsvis med åtgärder i befintliga program och strategier, se åtgärd 2d-f. 2d. Belysning i offentliga miljöer Belysning påverkar våra möjligheter att använda och röra oss i våra offentliga miljöer även efter mörkrets inbrott. Belysning ska utformas för att stärka överblickbarhet och orienterbarhet samtidigt som miljöns kvaliteter synliggörs. Ett pilotprojekt för Skogås och Trångsund har genomförts gällande ljusdesign i offentliga miljöer där otrygga områden och förslag på belysningsåtgärder identifieras. Identifierade åtgärder bör genomföras och fler liknande åtgärder bör genomföras på fler platser i kommunen.. 2e. Genomföra befintliga program och planer som rör offentlig miljö Huddinge kommun har ett antal planer och program för offentlig miljö, där vissa är antagna medan andra är pågående arbete, t ex parkplan, lekplatsprogram och diverse områdesprogram gällande offentlig miljö. Huddinge kommun bör fortsätta arbetet med att skapa en varierad, trygg och upplevelserik offentlig miljö, som parker, torg och aktivitetsytor, som tilltalar människor i olika åldrar och är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. De som prioriteras att genomföras är park- och lekplatsprogrammet samt programmen för offentlig miljö i Kungens kurva och Flemingsberg. I arbetet bevakas gångfrågorna och omfattningen bör utökas till att även resan till parken/lekplatsen tas med i åtgärderna. 2f. Tryggare tunnlar Tunnlar kan upplevas som svåra att överblicka, hotfulla, instängda och otrygga, varför det finns ett behov av att åtgärda dessa platser. Framtagandet av en plan för att åtgärda tunnlar i Vårby gård har påbörjats och bör slutföras med syfte att prioritera och föreslå åtgärder som ökar tryggheten i gång- och cykeltunnlar. Identifierade åtgärder bör genomföras och fler liknande åtgärder bör genomföras på fler platser i kommunen. 36

44 Framkomlighet och tillgänglighet I gångplanen föreslås åtgärder som innebär förbättrad framkomlighet och ökad tillgänglighet för samtliga gångtrafikanter. Diverse investeringar i infrastruktur krävs därför inom insatsområdet. En enskild tillgänglighetsåtgärd eller ommöblering av gaturummet kostar inte så mycket, men att bygga nya gångbanor med tillräcklig bredd kan innebära stora kostnader. För att kunna veta vilka investeringsbehov som finns och för att kunna sätta kostnader för åtgärderna, kan vissa utredningar eller genomförandeplaner krävas. Tabell 3. Förslag på åtgärder för att förbättra framkomligheten och öka tillgängligheten för gångtrafikanter. 3a Tillgänglighetsplan och åtgärder Förslag på åtgärd Ansvarig Prio Schablonkostnad Kort sikt < 3 år Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 3b Tillfälliga lösningar för gångprioriterade utrymmen Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 3c Gångprioriterade Samhällsbyggnadsavdelningen, trafiksignaler KSF 3d Beläggningsinventering Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Medellång sikt 3-5 år Lång sikt > 5 år 3e Sammanhängande gångnät Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 3f Bredda och/eller separera gång- och cykeltrafik Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 3g Trafiksäkra gångmiljöer Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 3a. Tillgänglighetsplan och åtgärder 1 Pågående projekt med egen budget 1 1 mkr (för ett pilotprojekt) 1 0,2 mkr/översyn 3 Pågående projekt med egen budget 2 Hanteras i andra projekt, t ex detaljplaner eller nyinvestering 2 0,2 mkr/översyn. Hanteras delvis i andra projekt, t ex cykelplanen eller detaljplaner. 3 Pågående projekt med egen budget Huddinge kommun jobbar redan idag med tillgänglighetsåtgärder för att underlätta framkomlighet för personer med funktionsnedsättning. I budget finns idag avsatt 3 mkr årligen för att genomföra åtgärderna. Detta arbete bör systematiseras i en tillgänglighetsplan med tydligare prioriteringar för att kunna göra rätt avvägningar vid satsningar på tillgänglighet. Samarbete med rådet för funktionshinderfrågor och pensionärsrådet kan vara ett stöd i det arbetet. 37

45 3b. Tillfälliga lösningar för gångprioriterade utrymmen Bilfria ytor eller gator och utrymmen där gångtrafiken är prioriterade är viktiga inslag i en gångvänlig kommun. Sådana platser skapar goda förutsättningar för liv och rörelse och andra inslag som gör det mer attraktivt att vilja vistas ute. Kommunen bör därför se över möjligheterna att skapa fler ytor för gångtrafikanter som är bilfria eller där gångtrafiken är prioriterade. Underlag och process för hur Huddinge kommun ska jobba med tillfälliga lösningar som ger gångtrafikanter mer prioritet i gatumiljön bör tas fram. Det kan även handla om tillfälliga installationer eller evenemang som ökar attraktionen och vilja att vistas i miljön. Därefter görs ett pilotprojekt där några utrymmen temporärt byggs om. 3c. Gångprioriterade trafiksignaler Kommunens trafiksignaler ses över för att säkerställa att tidsfördelningen för olika trafikslag stämmer med kommunens trafikstrategi. Detta kan innebära att optimera signaltider och faser efter gångtrafikanters behov på platser där behov anses finnas. Det kan handla om förlängda gröntider där många barn, äldre eller funktionsnedsatta rör sig eller grön våg för gående längs stråk där gångtrafikens framkomlighet bör prioriteras. 3d. Beläggningsinventering Natur- och gatudriftsavdelningen har genomfört en beläggningsinventering av kommunens gång- och cykelvägar. Inventeringen ska utgöra ett underlag för att prioritera åtgärder i en beläggningsplan för gång- och cykelvägar. 3e. Sammanhängande gångnät Det befintliga gångnätet behöver förbättras och kompletteras för att skapa ett mer sammanhängande gångnät med god kvalitet i hela kommunen. Parker och rekreationsområden behöver exempelvis tillgängliggöras på ett bättre sätt men i övrigt bör utbyggnad och förbättringsåtgärder förslagvis ske med start på platser där många rör sig eller där behovet anses som störst. En nätanalys eller motsvarande genomförs för att se om det finns saknade länkar eller åtgärder i gångnätet som kan öka genheten och skapa ett mer sammanhängande nät. Detta arbete kan underlättas ifall gångnätet är digitaliserat, se åtgärd 1e. 3f. Bredda och/eller separera gång- och cykeltrafik Idag består gång- och cykelvägnätet i kommunen till stora delar av gemensamma gång- och cykelvägar. Då gående och cyklister färdas i olika hastigheter och har helt olika behov och förutsättningar behöver gång- och cykeltrafiken separeras längs det övergripande cykelvägnätet (regionala cykelvägar och huvudcykelvägar) enligt Huddinge kommuns cykelplan. På övriga sträckor där det rör sig många gående och cyklister, och där gåendes framkomlighet bör prioriteras, t ex längs det övergripande gångnätet, kan separering också vara aktuellt. För att säkerställa tillräckligt god framkomlighet bör även gångbanans bredd uppnå de riktlinjer som anges under insatsområdet Framkomlighet och tillgänglighet. Kostnaden för att bredda befintliga gångbanor kan delvis göras i samband med ombyggnationer, ledningsarbeten och detaljplanerarbeten. En inventering av gångbanors bredder behövs för att identifiera åtgärdsbehov. Budget 38

46 för breddning hanteras därefter. Schablonkostnad för att bredda befintliga gångbanor är kr/kvm 17. 3g. Trafiksäkra gångmiljöer Arbetet med att öka trafiksäkerheten för gångtrafikanter ska ske i enlighet med Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan 18, där gående och cyklister, tillsammans med barn och äldres säkerhet, är prioriterade insatsområden. I planen föreslås trafiksäkerhetsåtgärder i form av hastighetsdämpande åtgärder och ombyggnad av gång- och cykelpassager, drift- och underhållsåtgärder samt beteendepåverkande åtgärder. Drift och underhåll I kommunens cykelplan 19 och trafiksäkerhetsplan 18 ställs krav på drift och underhåll av gång- och cykelvägar. Samtliga åtgärder innebär ökade kostnader som behöver hanteras i mål och budget för natur- och gatudriftsavdelningen. Åtgärd 4a och 4f, är inte rent gångrelaterade och behöver genomföras oavsett. Åtgärd 4h och 4i är mycket kostsamma åtgärder som delvis har finansiering men ej i dagsläget tillräckliga för att uppnå de kvaliteter och krav som ställs på vinterväghållning och belysning. Gångplanen ska därför utgöra ett underlag i framtagandet av budget för drift och underhåll. Följande åtgärder har identifierats som nödvändiga för att kunna upprätthålla god kvalitet på de befintliga samt framtida miljöerna för gångtrafikanter. Tabell 4. Förslag på åtgärder för att förbättra drift och underhåll av gångytor. Förslag på åtgärd Ansvarig Prio Schablonkostnad Kort sikt < 3 år 4a 4b 4c 4d 4e Processbeskrivning och databas för belysning Riktlinjer och åtgärdsplan för saknad belysning Handbok/checklista för teknikytor Tillräckliga resurser avsatta för belysningsunderhåll Ökad kvalitet på vinterväghållning Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF och Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF 1 Pågående arbete med separat budget 1 0,5 mkr/plan 1 0,2 mkr/plan 1 Pågående arbete med separat budget 1 Pågående arbete. Budget för åtgärder beslutas inom ordinarie planeringsprocess 17 Utifrån erfarenhet med breddning av Solfagravägen 18 Huddinge kommun, Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun (2017) 19 Huddinge kommun, Cykelplan för Huddinge kommun (2016) 39

47 4f 4g 4h Tydliggöra ansvarsgränser mellan kommun och andra huvudaktörer Nya rutiner och krav för siktröjning Starta organisation för sopsaltning Medellång sikt 3-5 år Lång sikt > 5 år 4i Reinvesteringsplan för belysning Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF 1 0,1 mkr 1 0,4 mkr (löpande) 2 Pågående arbete. Budget för åtgärder beslutas inom ordinarie planeringsprocess 1-2 Pågående arbete med separat budget 4a. Processbeskrivning och databas för belysning Mer och förbättrad belysning har under demokratidagarna framkommit som den allra viktigaste åtgärden för att folk ska göra fler resor till fots. Även vid trygghetsundersökningar har det framförts att belysningen är bristande i Huddinge kommun och en bidragande orsak till den höga otryggheten inom kommunen. 20 Ett arbete pågår där en beskrivning av processen för arbetet med belysning tas fram för att hitta och åtgärda bristerna i nuvarande arbetssätt. Bland annat handlar det om att det ska finnas tillräckligt med resurser för att kunna kontrollera entreprenörers arbete och få fel åtgärdade inom rätt tidsintervall. Behovet av en heltidsresurs för belysningsfrågor har identifierats, se åtgärd 4d. I arbetet ingår även framtagande av en databas som håller reda på kommunens belysningsstolpar och armaturer, samt ett system som kan indikera trasig belysning. Detta syftar till att underlätta planering och underhåll av belysning samt reda ut ansvar och huvudaktörskap, se åtgärd 4f. 4b. Riktlinjer och åtgärdsplan för saknad belysning Idag saknas riktlinjer om vilka vägtyper i Huddinge kommun som ska vara försedda med belysning, vilket gör att beslut om ny belysning kan bli inkonsekventa. Riktlinjer och en åtgärdsplan för vägar som bör få belysning enligt riktlinjerna bör därför tas fram. För de åtgärder som identifieras i planen behövs särskilda medel. Schablonkostnad för ny belysning för gång- och cykelvägar är kr/meter. 4c. Handbok/checklista för teknikytor Vid planeringen av ny bebyggelse i Huddinge kommun finns idag inga fastställda krav på plats för snöupplag eller andra teknikytor. Detta behöver tas fram, i form av till exempel en checklista eller en handbok, för att säkerställa att framtida stadsdelar ska kunna driftas och underhållas på ett rationellt sätt. 20 Huddinge kommun, Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun (2018) 40

48 4d. Tillräckliga resurser avsatta för belysningsunderhåll Fungerande belysning är en förutsättning för att många ska vilja och våga vistas utomhus, även efter mörkrets inbrott. För att säkerställa kvaliteten på kommunens belysning och entreprens arbete krävs att tillräckliga resurser tillförs i kommunen för att kunna genomföra det arbete som krävs för att upprätthålla god kvalitet på kommunens belysning. 4e. Ökad kvalitet på vinterväghållning Även förbättrad vinterväghållning har framkommit som en viktig åtgärd för att öka gångvänligheten. Hala gångytor är en av de främsta orsakerna till singelolyckor bland gående, och det är framförallt äldre som råkar ut för denna typ av olycka. 21 Därför behöver rutiner och krav gällande åtgärdstider, kvalitetskontroll samt prioriteringarna för vintervägunderhåll ses över i syfte att öka framkomligheten och säkerheten för gående. Genom att använda geografiska positionssystem kan kommunen följa entreprens arbete och därmed ges större möjligheter för att öka kvaliteten i arbetet. Även tider för sandupptagning ska ses över i arbetet. Detta arbete sker inom ramen för trafiksäkerhetsplanen 21. 4f. Tydliggöra ansvarsgränser mellan kommun och andra huvudaktörer Kommunens drift och underhåll sker oftast i samverkan med andra huvudaktörer, t ex Trafikverket, grannkommuner, samfälligheter och olika fastighets- och markägare. I dagsläget finns en otydlighet kring samverkansformer och ansvar. Fastighetsgränser och ansvar för drift och underhåll av trafikytor behöver därför tydliggöras genom att träffa de olika huvudaktörer och reda ut otydliga platser samt förstå och koordinera mellan varandras rutiner. I arbetet ingår även att ta fram principer för ansvarsfördelning och utifrån det teckna avtal mellan huvudaktörerna. Behovet finns för att drift- och underhållsarbetet ska underlättas och bli mer konsekvent rent allmänt, och inte bara gällande gångmiljöer. 4g. Nya rutiner och krav för siktröjning Kommunen har ett ansvar att hålla kommunala ytor fria från växtlighet som kan utgöra ett hinder för sikten eller framkomligheten. På privat mark är det fastighetsägare som innehar det ansvaret. Rutiner och krav för siktröjning behöver ses över. Ur trygghets- och framkomlighetsperspektiv kan kommunen behöva gå ut med tydligare information till fastighetsägare om deras ansvar kring siktröjning av sly, buskar och häckar och andra siktskymmande hinder samt vara tydlig kring konsekvenser av misskötsel. I tidigt skede, t ex under byggsamråden, kan kommunen också vara tydligare mot fastighetsägare att inte plantera på fastighetsgränsen. 4h. Starta organisation för sopsaltning Huddinge kommun ska enligt cykelplanen 22 börja sopsalta de regionala cykelstråken, vilket innebär fördelar även för gående. Uppdraget kan framöver tänka sig utökas till att även innefatta huvudcykelnätet. När sopsaltning används 21 Huddinge kommun, Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun (2017) 22 Huddinge kommun, Cykelplan för Huddinge kommun (2016) 41

49 bör intilliggande gångytor alltid omfattas. På det övergripande gångnätet bör vinterväghållningen vara av god kvalitet. Den metod som ger bäst resultat ska användas för att uppnå ett tillgängligt och trafiksäkert gångvägnät även på vintern. 4i. Reinvesteringsplan för belysning Fungerande belysning är en förutsättning för att många ska vilja och våga vistas utomhus, även efter mörkrets inbrott. Fungerande och tillräcklig belysning ökar både trygghet och säkerheten hos samtliga trafikanter. Många belysningsanläggningar inom Huddinge kommun är gamla och resurser går åt till att lappa och laga i system som uppnått sin tekniska livslängd. Informationen om belysningsanläggningarna är samtidigt bristfällig i flera fall. Det finns därför behov av att ta fram en reinvesteringsplan som beskriver i vilken ordning som belysningsanläggningarna bör åtgärdas och vilka behov av reinvesteringar som finns. Detta innebär en stor investeringskostnad men kan på lång sikt ge energibesparingar, bättre kvalitet på armaturer och stolpar och därmed minskad årlig driftkostnad för kommunen. Information och kommunikation Nedanstående åtgärder är förslag på mjuka åtgärder som syftar till att öka resandet till fots genom förändrat beteende samt ökad förståelse och kunskap för gångtrafik. Informationsåtgärder är normalt mindre kostsamma än investeringsåtgärder och kräver främst personaltimmar att genomföra. En kampanj eller informationsinsats bedöms kosta några tiotals tusen kronor beroende på ambition och omfattning. Dock ger kommunikationsåtgärder oftast större effekt om de genomförs kontinuerligt eller i ett större sammanhang, vilket kan innebära en högre totalkostnad. Kampanjer och informationsinsatser genomförs förslagsvis i samband med andra projekt, där kostnaderna kan ingå. Tabell 5. Förslag på informations- och kommunikationsåtgärder. 5a Utveckling av metoder för att följa upp gångplanen Medellång sikt 3-5 år 5b Utveckla arbetet med säkra skolvägar Förslag på åtgärd Ansvarig Prio Schablonkostnad Kort sikt < 3 år Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 2 0,1 mkr/översyn 1 Pågående projekt men behöver egen budget. Driftmedel bör tillföras tkr/ kampanj 1 50 tkr/ 5c Kampanjer för gångtrafik Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 5d Temavandringar Olika förvaltningar beroende på temat kampanj 5e Information med fokus på aktiva Kommunikationsavdelningen, 2 50 tkr/ transporter KSF kampanj 5f Utveckla mätning av gångtrafik Samhällsbyggnads- 3 0,4 mkr/ 42

50 Lång sikt > 5 år avdelningen, KSF mätpunkt 5a. Utveckling av metoder för att följa upp gångplanen För att följa upp gångplanen finns ett antal förslag på indikatorer, se Bilaga 1. Mätmetoder bör utvecklas för de indikatorer som idag saknar metod. Åtgärden bedöms ge bättre underlag för framtida planering av gångåtgärder. 5b. Utveckla arbetet med säkra skolvägar Huddinge kommun har sedan länge jobbat aktivt med kommunens skolor för att minska andelen barn som skjutsas ända fram till skolan. Konceptet bör utökas till att omfatta även till exempel fritidsgårdar, idrottsklubbar eller andra verksamheter för barn och ungdomar. I Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan 23 anges åtgärder för att utveckla arbetet med säkra skolvägar till att involvera idrottsfingar för att säkra och öka andelen gångresor till, från och inom idrottsverksamheterna. 5c. Kampanjer för gångtrafik Kampanjer och informationsinsatser som riktar sig till gångtrafikanter behövs för att öka medvetenheten kring gång och uppmuntra till ökat resande till fots. Förslagsvis genomförs kampanjerna i samband med fysiska åtgärder för gående för att uppnå större effekt, t ex vid byggande av en gångpassage, gågata eller park. Dessa insatser syftar till att öka förståelse och acceptans för förändringen samt förstärka de fördelar som åtgärderna medför. 5d. Temavandringar Temavandringar är en metod för att öka kunskapen och medvetenheten kring kommunens miljöer och ett sätt att lättare tillgängliggöra vissa områden och platser. T ex kan naturvandringar genomföras för att uppmärksamma och tillgängliggöra kommunens rekreationsområden. Vandringarna kan även ha annat fokus, t ex kultur, trygghet och tillgänglighet. 5e. Information med fokus på aktiva transporter För besökare och sällananvändare behöver möjligheterna med att resa med aktiva transporter synliggöras bättre. Detta kan t ex göras genom att se över informationen på kommunens hemsida och i kommunens kanaler för att se till att aktiva transporter finns med som färdvalsalternativ till besöksmål och målpunkter. 5f. Utveckla mätning av gångtrafik För att få bättre planeringsunderlag samt lyfta gångtrafikantens roll som eget trafikslag, bör gångtrafiken inkluderas i kommunens återkommande trafikmätningar. Detta kan t ex göras genom att införa fasta mätpunkter för gångtrafik. Andra verktyg för att mäta gångtrafik bör undersökas för att få ett bredare och mer tillförlitligt planeringsunderlag. 23 Huddinge kommun, Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun (2017) 43

51 Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun KS-2016/137 Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning Februari 2018

52 Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun KS-2016/137 Antagandeversion februari 2018 Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning Arbetet med att ta fram förslag till gångplan har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av Jack Lu (projektledare), Katharina Staflund och Fanny Boberg. Konsultstöd har erhållits från Sara Malm, Trivector. ISBN

53 Förord Detta dokument utgör ett underlag till Huddinge kommuns gångplan. Dokumentet beskriver bakgrunden till varför vi tar fram en gångplan, gångtrafikanters olika förutsättningar samt arbetsmetodiken för framtagandet av gångplanen. Dokumentet redovisar vidare utgångsläget för resvanor och dagens förutsättningar för gångtrafikanter i Huddinge kommun, genom en sammanställning av diverse inventeringar som genomförts inför arbetet med gångplanen.

54 Innehåll Förord 3 1. Bakgrund Olika typer av gångtrafikanter 6 Barn 6 Personer med funktionsnedsättning 6 Äldre personer Metod 7 2. Nulägesanalys Resvanor i Huddinge kommun Dagens förutsättningar för gång i Huddinge kommun 9 Gångnätets kvaliteter 9 Gångvänlighet 12

55 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 5 1. Bakgrund Gångtrafik är en del av i stort sett alla resor, antingen som enda färdsätt eller som anslutning till och från cykel, kollektivtrafik eller bil. De flesta av oss går helt eller delvis till skolan, arbetet, affären eller tar en promenad som motion eller för nöjes skull. Gångtrafiken kan bidra med stora värden vad gäller ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Gångtrafiken är det mest yteffektiva trafikslaget och kan förflytta många människor utan att ta så mycket mark i anspråk. Det är relativt billigt att bygga kapacitetsstark och attraktiv infrastruktur för gångtrafik. Resor som görs till fots bidrar till minskade koldioxidutsläpp, minskade partikelnivåer, mindre buller och ett effektivare transportsystem. Figur 1. Gångtrafik är det mest yteffektiva och bland det mest kapacitetstarka trafikslaget. Källa: Yimby, 2013 Stadsmiljöer som möjliggör och stödjer gångtrafik ökar tillgängligheten och skapar möten mellan människor. Det bidrar till ökad trygghet och en attraktiv stadsmiljö för fler. Ökat gående bidrar också till förbättrad folkhälsa genom ökad fysisk aktivitet och minskade nivåer av hälsovådliga luftföroreningar och buller. För låga nivåer av fysisk aktivitet bidrar till 12 procent av alla dödsfall i Sverige 1. Rekommendationen för fysisk aktivitet är 150 minuter måttligt ansträngande fysisk aktivitet per vecka, exempelvis 30 minuter rask promenad fem dagar i veckan. Om rekommendationen nås, minskar risken att insjukna i hjärtkärlsjukdom med procent, tjocktarmscancer med procent och 1 Global Observatory for Physical Acvitity, Physical activity country card, Sweden

56 6 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Alzheimers med omkring 40 procent 2. Stadsmiljöer som är gynnsamma för gångtrafiken kan bidra till att fler når rekommendationen om fysisk aktivitet och därmed minska personligt lidande och skapa ekonomiska vinster för samhället. Åtgärder för ökad gångtrafik kan generera betydande samhällsvinster. Trafiksäkerhet är en annan viktig orsak till att systematiskt arbeta med förutsättningarna för gångtrafiken. Gångtrafikanter är den grupp som är mest utsatt för skador i trafiken och står för omkring en tredjedel av alla som skadas och de flesta av skadorna inträffar i stadsmiljö 3. Detta innebär förutom personligt lidande, även stora kostnader för samhället. Gångtrafikens förutsättningar är en demokrati- och jämlikhetsfråga då kvinnor går i större utsträckning än män och låginkomsttagare i större utsträckning än höginkomsttagare. Gång är också ett av de färdmedel som barn och ungdomar självständigt kan ha tillgång till Olika typer av gångtrafikanter Gångtrafikanter är en bred, dynamisk och komplex grupp med varierande intressen och behov beroende på t ex social sammansättning, destination eller tid på dygnet. Gång som rekreativ promenad och gång i transportsyfte har t ex olika behov och förutsättningar. Gångnätet ska vara anpassat för alla som nyttjar det, oavsett om gångtrafikanten är med eller utan barnvagn, rullator, rullstol eller liknande. Nedan beskrivs grundläggande förutsättningar och behov hos de vanligaste gångtrafikgrupperna. Figur 2. Olika typer av gångtrafikanter. Källa: Achieving Multimodal Networks, US DoT (2016) Barn Barn är begränsade såväl fysiskt som psykiskt i trafiken. Deras synfält är snävare, hörseln mindre utvecklad än hos en vuxen och de saknar erfarenhet och omdöme att bedöma faror. De krav som trafiksystemet ställer stämmer sällan överens med barnens förmågor. Först i 15-årsåldern har barn en fullt utvecklad trafikförmåga, förutsatt att barnet har fått öva på hur hen beter sig i trafiken. Här är föräldrarnas beteende och inställning en viktig faktor att hantera. Personer med funktionsnedsättning Ungefär 10 procent av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning som påverkar möjligheten att använda trafiksystemet 4. Det kan röra sig om till exempel rörelsenedsättning, synnedsättning, hörselnedsättning eller kognitiv funktionsnedsättning. Behovet av en anpassad utemiljö beror på typen och graden av funktionsnedsättning, men gemensamt för gruppen är att små 2 Transport for London. Improving the health of Londoners Transport action plan 3 Fallolyckor bland gångtrafikanter. Slutrapport TRV 2013/

57 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 7 detaljer i trafikmiljön kan bli till stora hinder för möjligheten att våga och kunna göra gångresor. Äldre personer Äldre personer, över 70 år, fortsätter att vara aktiva trafikanter i allt större utsträckning. Med åldern avtar dock rörelseförmågan och syn och hörsel försämras. Detta påverkar förmågan att tolka informationen i trafiken. Äldre personer är också mer ömtåliga och tenderar att skadas svårare vid olyckor. En stor andel av gåendes singelolyckor drabbar äldre Metod En nulägesanalys av gångtrafiken i Huddinge kommun har genomförts under våren och sommaren 2016 för att få en samlad bild av hur gångmiljön ser ut idag och hur Huddinge kommun jobbar med gångtrafik. Nulägesanalysen har bestått av inventeringar samt kartläggning av befintliga rapporter, undersökningar och litteratur och finns sammanställd i nästa kapitel. Under hösten 2016 har en inledande workshop genomförts med tjänstepersoner från olika avdelningar och förvaltningar på kommunen för att samla in kunskap om gångrelaterade frågor. Workshopen landade i ett antal egenskaper som ansågs vara viktiga för att uppnå ett gångvänligt Huddinge samt ett flertal åtgärder som syftar till att uppfylla målet om ökat resande till fots. Därefter fick allmänheten möjlighet att tycka till om egenskaperna under en vecka i oktober 2016 på Demokratidagarna. Allmänheten fick då möjligheten att antingen träffa projektgruppen, eller via en webbenkät tycka till om vilka egenskaper som är viktigast för ett gångvänligare Huddinge samt ge förslag på åtgärder för att nå dit. En andra workshop genomfördes sedan med tjänstepersoner från gatu- och parkdriftsavdelningen på Natur- och byggnadsförvaltningen (NBF) och Trygghets- och säkerhetssektionen på Kommunstyrelsens förvaltning (KSF), för att fokusera mer på drift- och underhållsrelaterade frågor samt dess koppling till trygghetsaspekten. Denna workshop följdes sedan upp med ett antal separata diskussioner om belysning samt drift- och underhållsfrågor för att få fram och förankra fler åtgärder. Nulägesanalysen samt de synpunkter och förslag på åtgärder som framkom på workshopparna och demokratidagarna har utgjort underlag för framtagande av inriktningar och insatsområdena i denna gångplan. Projektgruppen har sedan arbetat fram detta förslag till gångplan i workshopliknande former.

58 8 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 2. Nulägesanalys För att få en bild av dagens situation för gångtrafiken i Huddinge kommun har en nulägesanalys genomförts. Olika inventeringar, undersökningar och kartläggningar har sammanställts för att få en bredare och djupare bild av gångtrafikanternas vanor och behov, samt förutsättningar och brister i gångnätet och gångvänlighet i Huddinge kommun Resvanor i Huddinge kommun 2016 genomfördes en undersökning 5 av Huddingebornas resvanor. I undersökningen kartlades alla förflyttningar, oavsett längd, som urvalspersonerna gjorde utanför den egna arbetsplatsen och den egna bostaden/tomten under mätdagen. Enligt undersökningen skedde 32 procent av alla resor inom Huddinge kommun till fots, d v s de resor som hade både start och mål inom kommunen, se Figur 3. Sett till alla resor, oavsett om start- eller målpunkt var i Huddinge kommun, skedde 18 procent av resorna till fots. Annat 2% Till fots 32% Bil 56% Cykel Kollektivtrafik 6% 4% Figur 3. Färdmedelsfördelning för alla resor som börjar och slutar inom Huddinge kommun. Siffrorna ovan omfattar bara det huvudsakliga färdsättet för resorna, vilket innebär att till exempel transporter till fots till och från kollektivtrafiken inte finns med. Det faktiska resandet till fots är alltså större än sifforna ovan visar. En genomsnittlig resa som sker bara till fots är enligt undersökningen i snitt 2,21 km lång i Huddinge kommun. Medelfärdlängd för en gångresa som utgör en del av en längre resa, är 1,82 km. Av de resor som sker till fots är till 51 procent kopplade till fritidsaktiviteter 6, 22 procent är resor för service och inköp 7 och 16 procent är på väg till arbete eller skola. Övriga har ett annat ärende. 5 Resvanor i Huddinge, Huddinge kommun, T ex besöka släkt och vänner, restaurang, underhållning, motion och friluftsliv eller semesterresa 7 T ex hämta/lämna barn, inköp av dagligvaror, hälso- och sjukvård eller post- eller bankärende

59 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 9 arbete/skola service/inköp fritid annat 11% 16% 22% 51% Figur 4. Fördelning av resor till fots per ärende Dagens förutsättningar för gång i Huddinge kommun Gångnätets kvaliteter Som underlag till gångplanen har ett särskilt utpekat gångnät för Huddinge kommun inventerats. Det inventerade gångnätet har initialt utgjorts av viktiga gångstråk med uppsamlande funktion, som gående använder för att ta sig till kollektivtrafiken och mellan större målpunkter i kommunen, t ex centrum, sjukhus, utbildningsplatser, tågstationer m m. Detta gångnät har inventerats under sommaren 2016, dels via kart- och litteraturstudier, dels ute på plats. Gångnätet har sedan bearbetats och reviderats till det som idag kallas för det övergripande gångnätet, se Bilaga 2 i Gångplanen. Trafikseparering, bredder och beläggning Trafiksystemets utformning ser olika ut i Huddinges olika kommundelar 8. De stora skillnaderna finns mellan de kommundelar som planerats utifrån principer om trafikseparering och de som planerats tidigare eller senare, där större andel av trafikrummen bygger på interaktion mellan olika trafikslag. Gångnätet i kommunen är till största delen gemensamt med cyklister men separerat från biltrafiken. I Skogås och Vårby gård domineras det övergripande gångnätet av gång- och cykelvägar som är totalt avskilda från biltrafik. I Flemingsberg, Kungens kurva, Huddinge C och Masmo går oftast den gemensamma gång- och cykelbanan parallellt med bilvägnätet. I Stuvsta och Trångsund är det desto vanligare med stråk för enbart gångtrafik. 8 Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier, Spacescape, 2013

60 10 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Figur 5. Olika typer av separering, bredder för gångtrafikanter och beläggning i Huddinge kommun. T v fotograf Thomas Henrikson, t h Huddinge kommun Gångnätets bredder har inte inventerats på plats, men en övergripande bedömning är att kommunens gång- och cykelvägar är mellan 3 och 4,5 meter breda. Om gångtrafiken är separerad från cykeltrafiken varierar gångbanans bredd mellan 0,7 och 1,5 meter. Beläggningen på gångytor i kommunen är asfalt i de flesta fallen. I naturområden, på torg och i centrumområden förekommer ibland andra beläggningar, till exempel stenmjöl, smågatsten och betongplattor. Topografi, lutningar och trappor Vid inventeringen av det gångnätet gjordes stickprov på lutningar inom respektive kommundel. Flera av kommundelarna kan beskrivas som relativt flacka, men har ändå kraftiga lutningar i anslutning till gångtunnlar och -broar, till exempel Skogås, Stuvsta, Segeltorp och Kungens kurva. Branta gångvägar på grund av områdets topografi återfinns i Flemingsberg, Trångsund, Vårby gård och Vårby Haga/Masmo. Huddinge C är den enda kommundel som beskrivs som relativt fri från branta lutningar. Femtio trappor i anslutning till det inventerade gångnätet har inventerats. Inga av dessa nådde upp till samtliga krav i Tillgänglighetshandboken 9. Trappornas brister gäller bland annat belysning och ledstänger som ska vara genomgående förbi vilplan och som ska sticka ut ovanför och nedanför vilplanen. De flesta trapporna är dock kontrastmarkerade. Gångstigar där en trappförbindelse skulle behövas hittades också på några platser. 9 Tillgänglig utemiljö, Huddinge kommun, 2013

61 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 11 Figur 6. Exempel på en otillgänglig och en tillgänglighetsanpassad trappa i Huddinge kommun. Sittplatser Sittplatser i anslutning till det inventerade vägnätet har också inventerats. De flesta finns i anslutning till regionala stadskärnor och lokala centrum, vilket är rimligt eftersom där finns flest gående. Frekvensen varierar dock mycket mellan olika kommundelar. Många sittplatser är slitna, vandaliserade eller nedklottrade, och bara sju procent av knappt 200 inventerade sittplatser uppfyller samtliga tillgänglighetskrav. De vanligaste felen är att en hårdgjord yta för rullstol saknas intill sittplatsen, eller att armstöd saknas. Figur 7. Exempel på en otillgänglig och en tillgänglighetsanpassad sittplats i Huddinge kommun. Frekvensen av sittplatser i kombination med gångvägars lutning har också inventerats, och de har visat sig inte överensstämma med varandra. I flera kommundelar, bland annat Trångsund, Flemingsberg och Vårby gård, förekommer sträckor med kraftig lutning utan sittplatser eller handledare. Belysning Belysning är inte inventerad på det övergripande gångnätet. Kommunens digitala information om kvaliteten på belysningen för gångbanor är just nu begränsad.

62 12 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Gångvänlighet Vägvisning och gångnätets tillgänglighet Vägvisning särskild riktad mot gående saknas i merparten av kommunen och plan för detta saknas. Endast i en kommundel, Vårby gård, finns vägvisning för gångtrafik i någon utsträckning. Cykelvägvisning finns på många platser, men är ibland dåligt anpassad efter gångtrafikanters behov. Figur 8. Olika typer av vägvisning för gående i Huddinge kommun. Tillgänglighet i gångnätet, definierad som antalet riktningsförändringar som en gångtrafikant behöver göra mellan två punkter, har analyserats. Det maximala integrationsvärdet var relativt lika i samtliga kommundelar, men Vårby gård och Segeltorp hade något högre värden, och Masmo och Trångsund något lägre. Låga integrationsvärden indikerar att gångnätet är mer fragmenterat och därmed mindre användbart och lättorienterat. 10 Funktionstäthet Funktionstätheten, vilket är ett kombinationsmått som beskriver täthet i kombination med funktionsblandning, har undersökts i Huddinge kommuns olika stadsdelscentra. Måttet kan sägas vara en indikation på ett områdes hållbarhet och attraktivitet, eftersom en blandning av bostäder och arbetsplatser minskar behovet av resande och är en förutsättning för trygghet. Måttet tas fram genom att multiplicera antalet boende inom ett område med antalet arbetande. De två kommundelar som har högst funktionstäthet är Huddinge C följt av Flemingsberg. Lägst funktionstäthet har Trångsund. 11 Trafiksäkerhet Under åren skedde173 kollisions- eller singelolyckor på kommunalt vägnät där gångtrafikanter är inblandade, vilket utgör 30 procent av alla inrapporterade trafikolyckor under tidsperioden. Av samtliga olyckor där en 10 Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier, Spacescape, Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier, Spacescape, 2013

63 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 13 gångtrafikant var inblandad, var 80 % singelolyckor. I den näst vanligaste olyckstypen, kollisionsolyckor med motorfordon, skedde 28 olyckor (15 %). Kommunen arbetar kontinuerligt med trafiksäkerhetsåtgärder. Oftast handlar det om hastighetsdämpande åtgärder för ökad hastighetsefterlevnad hos motorfordon, men även om att minska risken för kollisioner mellan skyddade och oskyddade trafikanter. Kommunen jobbar även med trafiksignaler och bygger om ett par övergångsställen per år för att öka trafiksäkerheten i korsningspunkter. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Åtgärder för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning utförs årligen av trafik- och landskapssektionen, i form av ombyggnader av busshållplatser, övergångsställen, trappor och utplacering av sittplatser. Även andra åtgärder som kan kategoriseras som enkelt avhjälpta hinder utförs efter önskemål från allmänheten, till exempel utplacering av handledare vid branta gångvägar. Åtgärderna utförs enligt Boverkets föreskrift HIN 3 (enkelt avhjälpa hinder, befintliga miljö) samt ALM (tillgänglighet på allmänna platser, nybyggda miljöer), som är den föreskrift som anger hur allmänna platser ska vara utformade med avseende på god tillgänglighet. I dagsläget är 74 procent av kommunens busshållplatser och 44 procent av övergångsställena tillgänglighetsanpassade. Drift och underhåll Kommunens natur- och gatudriftsavdelning ansvarar för drift och underhåll av den allmänna platsmarken. Detta innefattar vinterväghållning, barmarksunderhåll, städning och renhållning av gator, torg och parker. Snöröjning sker efter en prioritering där gångbanor och gång- och cykelvägar priorieras högst, vilket innebär att de ska snöröjas och halkbekämpas inom fyra timmar. Av dessa, prioriteras anslutningsvägar till busshållplatser samt till skolor och förskolor först av gång- och cykelvägarna. Övriga vägar ska åtgärdas inom 14 timmar. På dessa vägar kan gångtrafik förekomma, dock i blandtrafik med biltrafik. Snöröjning påbörjas när snödjupet är 4-5 cm. Enligt en enkät gjord av Trafikverket 2015 är Huddinge kommuns drift och underhåll av cykelvägar av mindre god kvalitet, beroende på att det finns förbättringspotential inom kraven gällande upptagning av grus samt möjligheterna att kvalitetssäkra, styra och leda driftarbetet. 12 Ansvarsfördelning mellan kommunen och andra huvudaktörer I dagsläget upplevs att samverkan i drift och underhåll av gångytor fungerar dåligt. Flera huvudaktörer delar ansvaret för gång- och cykelvägnätet i Huddinge kommun. Längs med Trafikverkets vägar ansvarar kommunen för delar av gångoch cykelvägnätet, och Trafikverket för andra delar. Trafikförvaltningen har ansvar för vissa ytor vid kollektivtrafiknoder. Trafikverket ansvarar för trafiksignalerna på deras vägar. Även fastighetsägare, till exempel Huge, och samfälligheter inom kommunen är huvudaktörer för delar av gång- och cykelstråk i anslutning till sina fastigheter 12 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan, remissversion (2016)

64 14 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN och på deras mark. Det delade ansvaret omfattar inte bara gång- och cykelytorna, utan även till exempel trappor och belysning. Detta innebär svårigheter i både arbetet med drift och underhåll av ytorna, och i kommunikationen med medborgarna vid felanmälning. Trygghet Huddinge kommun gör med några års mellanrum en enkätundersökning 13 gällande trygghet. I undersökningen ställs frågor om utsatthet för brott, Den senaste undersökningen är från 2014 och innehåller inga försämringar sedan den tidigare undersökningen år Dock betonas det i rapporten att det inte innebär att trygghetsbilden är bra i kommunen. Den upplevda otryggheten skiljer sig åt mellan olika delar av kommunen. I Vårby och Flemingsberg är otryggheten störst, på en allvarlig nivå enligt undersökningen, Sjödalen/Fullersta, Skogås och Trångsund utgör en mittengrupp, medan Segeltorp och Stuvsta/Snättringe har lägst otrygghet i kommunen. De tre källor till otrygghet som återkommer i alla delar av kommunen är nedskräpning, skadegörelse i utomhusmiljön och trafikproblem i form av bilister som kör för fort eller inte respekterar trafikregler. Liksom i de flesta andra kommuner skiljer sig svaren mellan gruppen män och gruppen kvinnor när det gäller trygghet utomhus ensam sent på kvällen i sitt bostadsområde, samt oro för överfall eller misshandel, där kvinnor rapporterar en högre otrygghet än män. Kommunen driver ett pågående trygghetsarbete både på övergripande nivå och på kommundelsnivå. Det finns också en handbok för tryggare stadsmiljöer. I handboken betonas vikten av att gång- och cykelstråk utformas så att de upplevs som trygga att använda av alla. Nöjdhet Huddinge kommun genomför en nöjdhetsundersökning 14 vartannat år där medborgare får yttra sig om upplevelsen av utomhusmiljön. Undersökningen innehåller också frågor om hur mycket invånarna använder olika delar av utomhusmiljön års undersökning visar på en totalt sett ökad nöjdhet jämfört med tidigare undersökningar. Den stadsdel som får högst betyg när det gäller nöjdhet är Flemingsberg, medan Segeltorp har lägst nöjdhet. 52 procent upplever att trafiksäkerheten för gående i kommunen är bra eller mycket bra. Möjligheten att som gående eller cyklist ta sig fram vid vägarbeten upplevs som bra eller mycket bra av endast 31 procent. Möjligheten att ta sig till och från närmaste busshållplats anses vara bra eller mycket bra av 83 procent av invånarna. Boende i villa eller radhus upplever denna möjlighet som mindre bra än personer som bor i bostads- eller hyresrätt. 13 Trygghetsmätning i Huddinge kommun, Tryggare Sverige, Nöjd kund index hos invånarna i Huddinge kommun, Markör, 2016

65 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN procent anger att de nyttjar parker i sitt närområde en gång i veckan eller oftare. 52 procent är nöjda med utformningen av parker i sitt närområde. 46 procent anger att de nyttjar torg i sitt närområde en gång i veckan eller oftare. 40 procent är nöjda med utformningen av torgen. Boende i Segeltorp både nyttjar torgen minst och är minst nöjda med dem, medan boende i Sjödalen/Fullersta är de som nyttjar torgen oftast, och är nöjdast. 41 procent anger att de är nöjda med tillgången på parkbänkar i sitt närområde. Boende i hyresrätt är mer nöjda än boende i andra boendeformer. Minst nöjda är boende i villa eller radhus. 49 procent är nöjda med beläggningen på trottoarer i kommunen. Samtliga frågor ovan har en skillnad i nöjdhet mellan gruppen med hemmavarande barn och gruppen utan hemmavarande barn, där de med hemmavarande barn har en lägre nöjdhet än de utan hemmavarande barn. Nöjdheten med vinterunderhållet av trottoarer är 36 procent i kommunen. Åldersgruppen 24 år eller yngre är mest nöjda, medan gruppen år är minst nöjda. 46 procent är nöjda med belysningen på trottoarer, och 35 procent är nöjda med belysningen i parker och på lekplatser. Män är mer nöjda med belysningen än kvinnor, och personer utan hemmavarande barn är mer nöjda än personer med hemmavarande barn.

66 Gångplan (remissutgåva april 2017) Utlåtande över inkomna synpunkter Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning Februari 2018

67 Gångplan (remissutgåva april 2017) Utlåtande över inkomna synpunkter Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning och Huddinge kommun Tryckeri, Klicka här för att ange årtal ISBN

68 Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning beslutade att skicka förslaget till gångplan på remiss i april Förslaget skickades ut till 133 remissinstanser, se Bilaga 1, som har givits möjlighet att lämna synpunkter. Via information på kommunens hemsida har alla givits möjlighet att bidra med synpunkter på gångplanen. Det har inkommit 24 stycken remissvar, varav sju är från privatpersoner. Inkomna synpunkter har sammanställts och besvarats. En del synpunkter har tagits med i det fortsatta arbetet med gångplanen, en del detaljfrågor skickats vidare till berörda aktörer men en del av synpunkterna har inte lett till någon omarbetning av det strategiska dokumentet. Överlag ses det som mycket positivt att Huddinge kommun tar fram en gångplan. De flesta remissvar är positiva till det strategiska dokumentets syfte, att lyfta gångtrafikanter som en egen trafikantgrupp samt att dessa prioriteras mera. Det har även lyfts fram att dokumentet är väl genomarbetat och belyser viktiga strategiska frågor, framförallt vikten av trygghet och säkerhet för gångtrafikanter samt inriktningen att planera utifrån stationsnärhetsprincipen. De remissvar som inkommit är av ganska olika karaktär med många unika synpunkter. En del synpunkter behandlar gångtrafikanters, särskilt barns, säkerhet, där önskemål om trafikseparering från cykel är förekommande. En del remissvar handlar även om uppföljning av och synpunkter på indikatorerna, samt önskan att få jämlikhetsperspektivet mer inarbetat i gångplanen. Med anledning av inkomna synpunkter har dokumentet genomgått en revidering för att bland annat se över begrepp, hänvisningar och formuleringar i syfte att inkludera jämlikhetsperspektivet. Indikatorerna har setts över och uppdaterats för att bättre kunna utgöra underlag vid prioritering av framtida insatser. I övrigt har inga förändringar skett som ändrar planens inriktning och prioritering av insatser, som förblir desamma som i remissversionen. Förutsättningar som ändrats sedan remissversionen är bland annat att resultatet från en ny resevaneundersökning har erhållits, men det är inget som påverkar gångplanens effektmål. I samband med revideringen, har även det övergripande gångnätet uppdateras, kostnaderna för genomförande av åtgärder setts över och hanteringen av kostnader förtydligats.

69 Innehåll Sammanfattning 3 1. Introduktion Tider Utskick Hantering av inkomna synpunkter 5 2. Inkomna synpunkter Myndigheter Södertörns brandförsvarsförbund Trafikverket Kommuner Botkyrka kommun Stockholms stad Huddinge kommuns nämnder Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Äldreomsorgsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Råd Huddinges pensionärsråd Huddinges brottsförebyggande råd Huddinges råd för funktionshinderfrågor Demokratiberedningen Fingar och intresseorganisationer Fotgängarnas fing Privatpersoner Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson 7 40 Bilaga 1 Sändlista 41

70 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) 5 1. Introduktion 1.1. Tider Samhällsbyggnadsavdelningen beslutade att skicka förslag till gångplan på remiss i slutet av april Därefter publicerades förslaget på Huddinge kommuns hemsida med information om att synpunkter skulle lämnas senast den 31 september Utskick Informationsbrev skickades ut till myndigheter, kommuner, fingar med flera (totalt 133 remissinstanser) via e-post samt till allmänheten via publicering av information på hemsida, i lokaltidning och sociala medier, för att bjuda in alla till remissprocessen. Sändlistan återfinns i Bilaga Hantering av inkomna synpunkter Inkomna synpunkter har sammanställts med svar på hur dessa ska hanteras/har hanterats i detta dokument. Dokumentet publiceras på Huddinge kommuns hemsida med kommunstyrelsens svar på synpunkter. Under vintern 2017/2018 har gångplanen omarbetas med hänsyn till inkomna synpunkter.

71 6 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) 2. Inkomna synpunkter 2.1. Myndigheter Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund har tagit del av remissversionen av gångplanen. Planen är väl genomarbetad och belyser hur viktig säkerhets- och trygghetsaspekten är för att göra det attraktiv att gå. De flesta åtgärder som planen visar på kan höja trygghetsupplevelsen är även olycksförebyggande. Drift och underhåll (snöröjning), belysning, tillgänglighet m.m. innebär också att risken för olyckor minskar. Planen belyser antalet trafikolyckor, men det sker även andra olyckor, exempelvis fallolyckor, som genom att ytterligare sätta fokus på gång-och cykelmiljön förhoppningsvis minskas. För räddningstjänst (polis, ambulans m.m) är framkomligheten viktig och om biltrafikens utveckling kan hejdas eller minskas lite är det positivt för insatstiderna och därmed minskade skador på grund av olyckor. Södertörns brandförsvar har egentligen inga synpunkter men vill understryka att planen förutom att medverka till att människor använder gång och cykel mer även då bidrar till att höja tryggheten samt minska olyckor (och brott). Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkterna Trafikverket Trafikverket tycker att gångplanen är mycket bra. Den belyser och lyfter fram de delar som är viktiga för att få en ökad, attraktiv och säker gångtrafik. Inriktningen att planera utifrån stationsnärhetsprincipen är helt i linje med den inriktning som önskas för att öka andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik. Trafikverket tar gärna del av arbetet med gångplanen i fortsättningen, kanske genom ett gemensamt projekt eller via löpande information från kommunen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen ser positivt på samverkan och ber att få återkomma med förslag på gemensamt projekt tillsammans med Trafikverket. En observation är att måtten skiljer sig något från GCM-handboken och de givna i HIN och ALM, där t.ex m bred gångyta är minimimått i ALM. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Det rekommenderade minsta breddmåttet för gångbanor enligt GCM-handboken och ALM 2 är 2,0 meter vid nybyggnad, även om 1,80 meter är det minsta tillåtna måttet, som då behöver kompletteras med vändzoner med jämna mellanrum. Avser kommunen specificera målen för indikatorerna för uppföljning ytterligare eller förväntas målet var öka från år till år?

72 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) 7 Kommunstyrelseförvaltningens svar: Många av de föreslagna indikatorerna följs även upp i andra styrdokument och sammanhang. För några av dessa finns specificerade mål och förvaltningen har uppdaterat målen för dessa. För övriga indikatorer saknas dock specifika mål och förvaltningen avser inte att sätta nya mål inom ramen för gångplanen, utan öka anses tillräckligt för uppföljningens syfte. I samband med planering i närheten av stationer får inte de risker som järnvägen utgör glömmas bort. Trafikverket har stärkt kraven på stängsel längs den statliga järnvägen. Vid utveckling av områden längs med järnvägen behöver kommunen se över behovet av förstärkt eller kompletterat skalskydd där människor frekvent ska röra sig, exempelvis på gångvägar. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkten och ber att få återkomma när områden i närheten av järnvägen utvecklas Kommuner Botkyrka kommun Förvaltningen ser det som positivt att Huddinge kommun genom denna gångplan lyfter gångtrafiken i planeringen och på så sätt skapar bättre förutsättningar för ett ökat hållbart resande. Botkyrka kommun anser att det utpekade övergripande nätet även bör inkludera den planerade kopplingen mellan Björnkullavägen och Tullinge hantverksby. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkterna. Denna aktuella kopplingen är redan inkluderad i det övergripande gångnätet Stockholms stad Stadsledningskontoret stödjer Huddinge kommuns övergripande strategi för trafikplaneringen och utgår från att Huddinge genomför de delar av gångnätet som ansluter till Stockholms stad i nära samarbete med staden. Trafiknämnden anser att Huddinge kommun har en väl genomarbetad strategi för att nå målet om ökad gångvänlighet och en ökad andel gående inom kommunen. Där det övergripande gångnätet ligger på gränsen till Stockholms kommun finns anledning att samverka över kommungränsen. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd anger att samarbetet med intilliggande kommuner inte lyfts fram i Huddinges gångplan. Medborgare vet sällan exakt var kommungränsen går då de rör sig på gångbanor och leder. För stadsdelen rör detta främst Vantör och stadsdelsområdet Rågsved som gränsar till Huddinge. Farsta stadsdelsnämnd anser att det är ett bra initiativ att ta fram en gångplan. Farsta stadsdelsområde berörs dock i mycket liten utsträckning av planen. De vägar som gränsar till Huddinge är Nynäsvägen (ingen gångtrafik), Magelungsvägen, Stortorpsvägen, Ågestabron och Farstanäsvägen.

73 8 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd bedömer att remissmaterialet generellt är genomarbetat och bra men bedömningen är att varken stadsdelens verksamheter eller drift- och skötselarbetet av stadsdelsområdets parker och grönområden berörs av remissen. Skärholmens stadsdelsnämnd ser att det i gångplanen för Huddinge kommun identifieras viktiga kopplingar till Stockholms stad och i synnerhet Skärholmens stadsdelsnämndsområde. Nämnden ser också att planen tar hänsyn till befintliga och potentiella gränsöverskridande flöden som har kapaciteten att förstärka Skärholmen-Kungens kurva som regional kärna. Samtidigt finns det betydande värden, områden och kommande projekt inom Stockholms stads gränser, som förslaget till gångplan för Huddinge kommun eller kommande handlingsplanen i högre utsträckning kan ta hänsyn till. Älvsjö stadsdelsnämnd anser överlag att de viktigaste stråken över kommungränsen från Älvsjö stadsdelsområde finns med i Huddinges övergripande gångnät. Det man eventuellt skulle kunna komplettera med är gångstråket förbi Långsjöns norra ände. Borgarrådsberedningens svar Stockholms stad stödjer Huddinge kommuns övergripande strategi och konstaterar att den ligger väl i linje med stadens egna styrdokument. I och med den remitterade gångplanen har Huddinge kommun en väl genomarbetad strategi för att nå målet om ökad gångvänlighet och en ökad andel gående inom kommunen. Jag ser förutsättningar för samarbete inom en rad områden, för att utbyta kunskap samt vid behov koordinera planeringen längs kommungränsen. Jag utgår från att Huddinge kommun genomför de delar av gångnätet som ansluter till Stockholms stad i nära samarbete med staden. Jag vill framhålla att det även gäller koordinering av tidplaner, drift och underhåll etcetera. Detta för att få ut så stor effekt som möjligt av satsningen och på så vis skapa ett bra och attraktivt gångvägnät även över kommungränsen. Berörda stadsdelsnämnder har i respektive remissvar i denna promemoria pekat på flera olika projekt som berörs av både Stockholm och Huddinge. Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter kring gångplanen och arbetet med bättre gångförutsättningar rent generellt och ser fram emot ett bra samarbete med Huddinge kommun. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkterna och ser fram emot att samverka med Stockholms stad i berörda projekt. Förvaltningen har förtydligat i gångplanen att samverkan med angränsande kommuner ska ske vid projekt på stråk som passerar kommungräns.

74 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) Huddinge kommuns nämnder Förskolenämnden Förvaltningen ser positivt på förslag som leder till god trafiksäkerhet i Huddinge kommun. Förslaget att identifiera fotgängare som en egen trafikantgrupp ses som mycket positivt. För att öka antalet gångresor till kommunens skolor och förskolor är det viktigt med säkra och trygga gångvägar från hemmet till skolan eller förskolan. Olika trafikslag bör skiljas för att minimera risken för kollisioner. I ett flertal barnkonsekvensanalyser har just cykeltrafiken på delade gång- och cykelvägar identifierats såväl som en risk som något som upplevs som otryggt. Ett gent och sammanhängande gångnät är önskvärt, men får inte innebära intrång på barns och ungas möjlighet till ett rum där de kan vistas på egna villkor i form av skol- och förskolegårdar. För att hindra olyckor mellan gående och cyklister bör hastighetsdämpande åtgärder planeras in på sträckor som skär igenom parker eller går förbi en skol- eller förskolegård. För de barn och elever som har verksamhetslokaler utanför skol- förskoleområdet är det av extra vikt med säkra gångvägar mellan de olika målpunkterna som besöks under en skoldag. Detsamma gäller möjligheten att på ett säkert sätt ta sig till komplementytor som parker och andra närliggande områden för lek och rekreation. Vid snöröjning och planteringar är det av vikt att tillförsäkra såväl gående som andra trafikanter god sikt för att undvika olyckor. Som ett led i minskat bilanvändande bör kommunen aktivt arbeta för att servicefordon så långt som möjligt undviks på gångvägar och andra platser där barn och unga färdas och leker. Det är vanligt att sådan trafik slentrianmässigt åker på gångvägar med en ökad risk som följd. Ur miljösynpunkt är naturligtvis eldrivna fordon att föredra medan de ur säkerhetssynpunkt kan vara en risk då de ofta överraskar de gående i och med sin tysta framfart. Svåra, tidskrävande och farliga övergångsställen bör undvikas eller kompletteras med gångbro eller gångtunnel. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen instämmer med ovanstående. Trafiksäkerhet för gångtrafikanter, särskilt barn, hanteras i kommunens trafiksäkerhetsplan, där dessa frågor behandlas utförligare. Målet är att barns resor till och från skola och fritidsaktiviteter ska vara säkra och att alla övergångsställen ska vara utformade så att de är säkra. Enligt cykelplanen ska gångtrafikanter och cyklister separeras på regionala cykelstråk samt huvudcykelstråk, och enligt gångplanen ska trafikslagen separeras även på platser med många gående. Runt skolor är det också rimligt att separera gång- och cykeltrafiken. Förvaltningen håller även med om att barns trygghet och säkerhet ska prioriteras. Att minska konfliktpunkter mellan trafik och barn är alltid eftersträvansvärt. I en

75 10 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) tät bebyggelse finns dock alltid risk för intresse- och målkonflikter mellan olika funktioner och ytor. I de fallen behöver intressekonflikten hanteras från fall till fall, där säkerheten för barn ska vara av hög prioritet. Förvaltningen arbetar inte normalt med hastighetsdämpande åtgärder för cyklister, utöver bilspärrar. Detta beror på att förvaltningen inte hittat andra effektiva åtgärder för att hastighetsdämpa cyklister. Förvaltningen är dock öppen för att testa olika hastighetdämpande åtgärder och tar med det vidare i den fortsatta planeringen. Förvaltningen instämmer med att servicefordon inte slentrianmässigt ska använda gång- och cykelvägar. Kommunala servicefordon har tillstånd att köra på gångoch cykelvägar i de fall då det behövs för att drift och underhållsåtgärder ska kunna genomföras. I övriga fall behövs dispens Grundskolenämnden Förvaltningen ser positivt på förslag som leder till god trafiksäkerhet i Huddinge kommun. Förslaget att identifiera fotgängare som en egen trafikantgrupp ses som mycket positivt. För att öka antalet gångresor till kommunens skolor och förskolor är det viktigt med säkra och trygga gångvägar från hemmet till skolan eller förskolan. Olika trafikslag bör skiljas för att minimera risken för kollisioner. I ett flertal barnkonsekvensanalyser har just cykeltrafiken på delade gång- och cykelvägar identifierats såväl som en risk som något som upplevs som otryggt. Ett gent och sammanhängande gångnät är önskvärt, men får inte innebära intrång på barns och ungas rätt till ett rum där de kan vistas på egna villkor i form av skoloch förskolegårdar. För att hindra olyckor mellan gående och cyklister bör hastighetsdämpande åtgärder planeras in på sträckor som skär igenom parker eller går förbi en skol- eller förskolegård. För de barn och elever som har verksamhetslokaler utanför skol- förskoleområdet är det av extra vikt med säkra gångvägar mellan de olika målpunkterna som besöks under en skoldag. Detsamma gäller möjligheten att på ett säkert sätt ta sig till komplementytor som parker och andra närliggande områden för lek och rekreation. Vid snöröjning och planteringar är det av vikt att tillförsäkra såväl gående som andra trafikanter god sikt för att undvika olyckor. Som ett led i minskat bilanvändande bör kommunen aktivt arbeta för att servicefordon så långt som möjligt undviks på gångvägar och andra platser där barn och unga färdas och leker. Det är vanligt att sådan trafik upplevs åka slentrianmässigt på gångvägar med en ökad risk som följd. Ur miljösynpunkt är naturligtvis eldrivna fordon att föredra medan de ur säkerhetssynpunkt kan vara en risk då de ofta överraskar de gående i och med sin tysta framfart. Svåra, tidskrävande och farliga övergångsställen bör undvikas eller kompletteras med gångbro eller tunnel, som exempel på sådan passage kan nämnas korset Huddingevägen Ågestavägen där det för Stensängsskolans elever krävs att vägen korsas tre gånger för att besöka Stuvsta IP och den nya Stuvstahallen som

76 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) 11 blir ett viktigt komplement till det mycket begränsade rörelserum som skolan har inom de egna lokalerna. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Se svaret till förskolenämnden, Gymnasienämnden Förvaltningen ser positivt på förslag som leder till god trafiksäkerhet i Huddinge kommun. Förslaget att identifiera fotgängare som en egen trafikantgrupp ses som mycket positivt. Som ett led i minskat bilanvändande bör kommunen aktivt arbeta för att servicefordon så långt som möjligt undviks på gångvägar och andra platser där barn och unga färdas och leker. Det är vanligt att sådan trafik slentrianmässigt åker på gångvägar med en ökad risk som följd. Ur miljösynpunkt är naturligtvis eldrivna fordon att föredra medan de ur säkerhetssynpunkt kan vara en risk då de ofta överraskar de gående i och med sin tysta framfart. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Se svaret till förskolenämnden, Äldreomsorgsnämnden Förvaltningen ser positivt på det samlade arbetet med trafiklösningar i Huddinge kommun. Ett ökat antal fotgängare har inte bara en positiv effekt på närmiljön och tryggheten utan har även positiv inverkan på folkhälsan och på klimatet i stort. Genom att uppfylla åtgärderna i gångplanen bedömer förvaltningen att det finns förutsättningar för att befintliga miljöer och förhållanden för fotgängare i kommunen att successivt förbättras. Men, som med mycket annat, så sker inga förändringar omedelbart. Parallellt med kommunens långsiktiga folkhälsoarbete behöver det också finnas kommunikation med medborgare med information om vilka möjligheter som finns för att promenera och röra på sig på trygga och säkra gångstråk inom kommunen. Som man i gångplanen påpekar, finns en utmaning vad gäller åtskilda gång- och cykelbanor. När olika trafikslag skiljs åt av säkerhetsskäl uppstår istället miljöer som på grund av dålig insyn kan upplevas otrygga och övergivna. Väl upplysta passager är en del av lösningen, i synnerhet då flera gångstråk saknar tillfredställande belysning. Även miljöerna i omedelbar anslutning till tunnlar och liknande måste analyseras ur ett trygghetsperspektiv. Belysning är viktigt också här, liksom väl röjda skogspartier med möjlighet till genomsyn. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen håller med och tackar för synpunkterna Socialnämnden Förvaltningen ser positivt på arbetet med gångtrafiken i Huddinge kommun. Trygghets- och säkerhetsaspekten är särskilt viktigt gällande barn, unga och personer med funktionsnedsättning för att de ska kunna behålla sin självständighet

77 12 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) och rörelsefrihet i kommunens offentliga miljöer. I gångplanen föreslås tillgänglighetsåtgärder med separerad gång- och cykeltrafik samt bredare gångbanor i det övergripande gångnätet för att underlätta framkomligheten för samtliga gångtrafikanter. Förvaltningen ser även positivt på att en rutin tas fram för hur allmänheten ska involveras i planering och genomförande av gångrelaterade åtgärder för att få in bättre beslutsunderlag kring hur den offentliga miljön upplevs och används. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkterna Kultur- och fritidsnämnden Förvaltningen ställer sig positiv till att förbättra möjligheterna att stärka gångtrafiken i kommunen. Förvaltningen vill särskilt lyfta fram vikten av det som sägs i planen om att skapa trygga och säkra, väl upplysta gångvägar där bland annat underhåll av vegetation och god belysning ingår. Förvaltningen menar också att en väsentlig del i det trygghetsskapande arbetet är att ta fram ett tydligt och sammanhållet skyltprogram. Säkra och väl skyltade gångvägar kan locka fler att gå och därmed också stärka folkhälsan. Förvaltningen menar i övrigt att ambitionen att stärka gångtrafiken är kopplad till tillgången till tjänster och service i närområdet. Då rapporten säger att den genomsnittliga gångsträckan är 1,45 kilometer vid ärenden inom Huddinge kommun. Därför kan det vara otillräckligt att endast förbättra gångvägar och göra dessa tryggare. Till detta måste också läggas utvecklingen av tjänster, service och arbetsplatser i närområdet då detta ofta saknas i kommundelarna. Att fotledes göra sina ärenden blir i praktiken svårt då avstånden lätt överstiger vad som kan betraktas som bekväma avstånd. Stockholms stad skriver i sin gångplan bland annat följande: När hela resan sker till fots är medianlängden på resan ungefär 1,6 km. Reslängden skiljer sig nästan inte alls mellan innerstaden och ytterstaden. 19 procent av alla vardagsresor i Stockholm under 2 km sker med kollektivtrafik och bil. För korta resor kan det alltså finnas en viss potential att öka andelen gångresor. Andelen minskar dock kraftigt för reslängder över 2 2,5 km. (En del av framkomlighetsstrategin Gångplan, sidan 7) Detta resonemang menar förvaltningen bör vara relevant även för Huddinge med stora avstånd mellan kommundelarna. I dag finns mycket av kommunal service i centrala Huddinge med avstånd på en dryg mil till ytterområdena Skogås och Vårby. Därför framstår det som väsentligt att förlägga grundläggande kommunala tjänster inom rimliga avstånd för att kunna förmå fler Huddingebor att välja gåendet framför andra transportmedel. Kommunstyrelseförvaltningens svar:

78 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) 13 Förvaltningen håller med och konstaterar att stationsnärhetsprincipen ska möjliggöra att göra de dagliga lokala resorna till fots. Även skolor och andra kommunala tjänster ska i möjligaste mån följa stationsnärhetsprincipen. En avvägning mellan olika mål behöver dock alltid göras, till exempel närhet till natur, storlek på friytor och möjligheten att gå och cykla Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsförvaltningen anser att förslaget till gångplan för Huddinge kommun är väl genomarbetat och förankrat på förvaltningen. Gångplanen är bra för syfte och mål är tydligt och avgränsat, innehållet är presenterat på ett översiktligt sätt, det är tydligt vad som ska åstadkommas, vem som är ansvarig och hur arbetet ska följas upp. Särskilt bra är att förslagen till åtgärder är prioriterade vilket underlättar för förtroendevalda och tjänstemän att beräkna kostnader och planera verksamheten. Natur- och byggnadsförvaltningen ställer sig dock frågande till om målsättningen om att öka andelen gångtrafik från 36 procent till 50 procent år 2030 är rimlig med tanke på kommunens demografi? Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen i samarbete med förvaltningen ser över kostnadsberäkningarna för drift och underhåll 1 och att dessa dokumenteras i bilaga eller i fotnötter. Det bör också framgå vad som är drift- och underhållskostnader och vad som är investeringsmedel. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen har gjort en översyn av målet med anledning av ett uppdaterat nuläge för Andelsmålet till fots gäller dock enbart lokala resor inom kommunen. För längre resor antas det fortsatt finnas ett större behov av att resa på andra sätt. Huddinges andelsmål är i linje med Stockholms stads mål för lokala resor inom söder- respektive västerort. Förvaltningen har under arbetets gång haft samverkan med natur- och gatudriftsavdelningen och kostnaderna är framtagna i samverkan med dem. Förvaltningen har för de kommande åren fått två miljoner kronor extra för drift av utemiljöer och klotterbekämpning och investeringsbudgeten för upprustning av gator och vägar har utökats med 30 miljoner kronor till 50 miljoner kronor. 2 Utöver det kommer troligen budgeten för drift och underhåll inte att öka under de kommande åren. I praktiken behöver förvaltningen säkerställa att våra resurser används på det mest effektiva och bästa sätt. Vi behöver exempelvis undersöka på vilket sätt verksamheten, rutiner och processer kan bli ännu smartare och bättre för ökad kvalitet. Arbete pågår till exempel inom belysningsområdet med att undersöka hur vi på bästa sätt kan planera drift och underhållet av kommunens ljuspunkter. Förvaltningen anser att förtroendevalda och ledande tjänstemän på nämnd- och förvaltningsnivå har ett mycket svårt uppdrag att omvandla ett omfattande antal centrala styrdokument (som ibland är motstridiga) till verklighet samtidigt som vi ska leverera ett basuppdrag av hög kvalitet. Det är därför viktigt att planer och strategier som tas fram är så konkreta att det inte behövs ytterligare riktlinjer eller 1 Gångplanen, sidorna Mål och budget 2018 och planeringsförutsättningar för för Huddinge kommun, fastställd av kommunfullmäktige 12 juni 2017, sidan 82, andra kolumnen, tredje stycket

79 14 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) handböcker som i sin tur måste hållas uppdaterade. Ett exempel är att det i gångplanen framkommer att riktlinjer och åtgärdsplan för vägar som bör få belysning enligt riktlinjerna bör tas. 3 Risken är att vi fokuserar så mycket på formalia att vi inte hinner utföra vårt uppdrag. Förvaltningen föreslår avslutningsvis att kommunstyrelsen synkroniserar befintliga styrdokument och tillhörande indikatorer med varandra. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkten och håller med om att det är viktigt att kommunens styrdokument stämmer överens med varandra. I kommunens projekt ska sedan styrdokumenten tillämpas, och avvägningar göras beroende på den aktuella platsens förutsättningar och behov. En riktlinje behöver inte vara omfattande utan kan vara mycket kort och enkel att arbeta fram. Syftet är inte att överbyråkratisera tjänstemännens arbete utan att systematisera arbetet och underlätta beslut genom att ge möjlighet att hänvisa till riktlinjer Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsförvaltningen har inga synpunkter på förslaget till Gångplan för Huddinge kommun då innehållet ligger utanför tillsynsnämndens ansvarsområde. Förvaltningen föreslår därför att tillsynsnämndens remissvar överlämnas utan eget yttrande. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för visat intresse Råd Huddinges pensionärsråd Yttrande över Huddinge kommuns gångplan med synpunkter från pensionärsfingarna! Gångplanen är en av de nio åtgärdsplaner som ska konkretisera arbetet med trafikstrategin och tydliggöra hur kommunen avser att arbeta med gångtrafik de kommande åren för att fler ska gå till och från skola, arbete, inköp eller på fritiden. Det övergripande målet för Huddinge kommun är att år 2030 ska hälften av alla resor inom kommunen göras till fots. Följande inriktningar har identifierats för kommunens fortsatta arbete med gångtrafik: 1. Planera utifrån stationsnärhetsprincipen. *Man talar med rätta om att antalet pensionärer kommer att öka och då är det ännu viktigare än idag att det byggs bostäder för äldre så nära kommundelscentra som möjligt och med fokus på attraktiva gångmiljöer, vilket naturligtvis också för med sig ett mindre beroende av t.ex. bilresor. 3 Gångplanen, sidan 36, tredje stycket

80 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) 15 *Om man ändå måste bygga längre från centrum måste man i stället ordna en kollektivtrafik som eliminerar en stor del av bilberoendet. T.ex. satsa mer på närtrafiken, både med fasta rutter och/eller anropstyrt! Enligt gångplanen är en genomsnittlig gångresa är 1,45 km lång. Det är alldeles för långt för många, särskilt äldre och barn! Förutsättningar för en mer turtät kollektivtrafik minskar transportbehov för invånarna och ökar möjligheten för att fler resor ska kunna ske till fots och med cykel. *Kontraproduktivt att lägga ner flera populära bussturer på dagtid, t.ex. 703an! Kommunstyrelseförvaltningens svar: Om planering sker efter stationsnärhetsprincipen kan närhet till service uppnås för nya bostäder, samtidigt som befolkningsunderlaget ökar och gör det möjligt att upprätthålla eller förbättra servicenivån i stationsnära delar av kommunen, vilket skapar förutsättningar för fler kommuninvånare att resa mer till fots. Reslängden 1,45 km är endast ett genomsnitt, inte ett mått på acceptabelt gångavstånd. Vad gäller vikten av god kollektivtrafik håller förvaltningen med om att en turtät kollektivtrafik skapar bättre förutsättningar också för att resa till fots. Enligt kommunens kollektivtrafikplan är det viktigt att planera med kollektivtrafiken som utgångspunkt. Genom att bygga tätt och skapa god framkomlighet för buss, blir förutsättningarna bättre för Trafikförvaltningen att tillhandahålla en mer turtät kollektivtrafik. 2. Skapa, förbättra och upprätthålla trygga och säkra gångmiljöer för samtliga fotgängare. För att gångmiljöer ska vara användbara för alla behöver de vara tillgängliga för grupperna äldre personer, personer med funktionsnedsättning och barn. Femtio trappor i anslutning till det inventerade gångnätet har inventerats. Inga av dessa nådde upp till samtliga krav i Tillgänglighetshandboken. Trappornas brister gäller bland annat belysning och ledstänger som ska vara genomgående förbi vilplan och som ska sticka ut ovanför och nedanför vilplanen. De flesta trapporna är dock kontrastmarkerade. Gångstigar där en trappförbindelse skulle behövas hittades också på några platser. *Till exempel en sådan enkel sak att ALLA trappor ska vara försedda med ledstänger; både inomhus och utomhus. Och att förbjuda cyklister att kedja fast sina cyklar längst trappornas ledstänger tänk på dem som behöver stödja sig på dem!

81 16 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen instämmer i att trappor på allmänna platser ska vara försedda med ledstänger, och det pågår ett kontinuerligt arbete med ett tillgänglighetsanpassa trappor som ägs av kommunen. I gångplanens åtgärdsplan ingår att en tillgänglighetsplan ska tas fram för att systematisera arbetet med tillgänglighetsåtgärder. Kommunens målsättning är att tillhandahålla tillräckligt med attraktiva cykelparkeringsplatser. I de fall när detta inte är tillräckligt för att undvika felparkering, kan andra åtgärder som parkeringsförbud bli aktuella, men detta avgörs från fall till fall. Genom att skicka in en felanmälan kan kommunen få hjälp i att identifiera problemplatserna. Tryggheten i utomhusmiljön. Sociala åtgärder och vissa typer av fysiska åtgärder, till exempel klottersanering. Att också arbeta med att åtgärda orsaker till otrygghet i den fysiska miljön, till exempel brister i belysning och överblickbarhet, samt underhåll av vegetation och skyltning. En förutsättning för fungerande gatudrift är i många fall väl utfört gatuunderhåll, eftersom gropiga gångbanor är svåra att snöröja. Gropar, sprickor och ojämnheter gör det också svårare att ta sig fram med barnvagn, rullator och rullstol. Som kommuninnevånare kan det vara svårt att hantera att flera huvudmän kan ha ansvar för samma typer av ytor. *Därför behövs samverkan mellan de ansvariga så att kvaliteten på gångytorna alltid är densamma oavsett huvudman och att det går att felanmäla via en och samma instans. Idag via en app felanmälan huddinge eller på hemsidan huddinge.se/felanmälan men inte lätt för alla att veta! *Beträffande drift och underhåll kan inte nog poängteras att det måste finnas en samordning av insatser och att det bara finns en huvudman för denna typ av verksamhet, * Det är också viktigt att se till så att man inte delar in kommunen i olika ansvarsområden utan ser till så att en gata eller väg har samma entreprenör som ansvarig så att det inte blir som under senaste året att en del av gatan hålls i utmärkt skick med en annan del av samma gata är nästan omöjlig att ta sig fram på som gående. *En självklar prioritering vid snö- och halkbekämpning måste vara att man i första hand tar trottoarerna med busshållplatser och väg fram till och från hållplatsen. Inte lätt att ta sig härifrån med, särskilt inte med barnvagn och/eller rullator!

82 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) 17 Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkterna och instämmer att det behövs en bättre samverkan och tydligare ansvarsfördelning mellan olika huvudaktörer. I gångplanen har detta identifierats som en viktig åtgärd, att tydliggöra ansvarsgränserna. Önskemålet om att ha en enskild huvudaktör för drift och underhåll är inte möjlig eftersom kommunen inte äger all mark. Därför är det viktigt med samordning och tydliga ansvarsområden. Gällande snö- och halkbekämpning, gäller redan idag att gång- och cykelvägar runt busshållplatser prioriteras. Gällande felanmälan så går det idag att göra på flera sätt via app, hemsida (huddinge.se), e-post, telefon etc. Alla felanmälningar oavsett mottagare, tas om hand av Servicecenter som skickar vidare felanmälningen till rätt instans. Synpunkten har skickats vidare till Servicecenter som driver denna fråga. 3. Öka kunskap och förståelse för gångkultur, internt och externt. För att säkerställa att gångtrafiken prioriteras i enlighet med kommunens trafikstrategi behövs åtgärder för att gående ska ses som ett eget trafikslag. Ett exempel på när detta inte sker är när gående och cyklister klumpas ihop trots att de två trafikslagen har olika behov, färdas i olika hastigheter och att trafiksäkerhet- och trygghetsproblem ofta uppstår när de blandas. *Öka kunskapen om att gångtrafikanter INTE är cyklister! Att lära gångtrafikanter att alltid hålla till vänster på gensamma gång- och cykelvägar! Att man naturligtvis inte ska titta i sina mobiler utan på trafiken vid t.ex. övergångställen! *Vet Du din plats? Hur ska vi bete oss på gång-och cykelbanor och vilka påbudsmärken möts vi av? Påbjuden gång-cykel och mopedbana (gemensam bana)

83 18 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) Märket anger att det här är en gemensam gång-cykel och mopedbana. Du bör gå på den vänstra sidan och cykla på den högre sidan av banan, så att Du möter trafiken. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Enligt Transportstyrelsen ( finns inga generella regler om på vilken sida av en gång- och cykelväg en gående ska färdas, om skylten och utformningen inte visar att gåendes och cyklisters ytor är separerade. För att åstadkomma en tryggare miljö för gående och cyklister står det i kommunens cykelplan att ytor för gående och cyklister ska separeras längs det övergripande cykelnätet, samt i gångplanen att platser med många gående, till exempel längs med det övergripande gångnätet, bör ha separering av trafikslagen. Åtgärdsplan - koncentrera oss på åtgärder, som; 1. Det behöver säkerställas att fotgängares behov finns med under hela samhällsbyggnadsprocessen, från planering till drift, och att de nya offentliga miljöerna får goda lokala förutsättningar för fotgängare och väl utformade anslutningar till det övergripande gångnätet. I ju tidigare skede gångtrafiken beaktas, desto bättre förutsättningar blir det för att planera goda fotgängarmiljöer utifrån stationsnärhetsprincipen. 2. Framtagande av nya rutiner för att systematisera arbetet med fotgängare. Exempel på rutiner som saknas idag är rutiner för felanmälan för att underlätta för kommunens invånare att nå rätt instans på ett enkelt sätt, t.ex. att kunna hitta på kommunens nya hemsida! Rutiner för trygghets- och tillgänglighetsvandringar. 3. Särskilt behov har lyfts kring medborgardialoger. Då kommunens medborgare och verksamma oftast har störst kunskap och kännedom om behov och brister i sin närmiljö, kan kommunen involvera medborgarna mer för att samla in underlag kring hur den offentliga miljön upplevs och används. Attraktivitet och trygghet Nedan följer exempel på åtgärder med syfte att skapa attraktiva och trygga fotgängarmiljöer för att utomhusmiljön ska bli mer lockande att vistas i. 1. Tillräckligt med platser för vila Många har ett stort behov av att kunna sätta sig ned och vila ibland. Därför är det särskilt viktigt att det finns sittplatser i anslutning till branta lutningar, vilplan och vid mötespunkter. Då det gäller sittplatser i offentlig miljö är det viktigt att dessa inte är för låga, gärna litet för höga än för låga, och med armstöd! Lokalisering och standard av kommunens sittplatser bör ses över för att sedan utreda behovet av nya sittplatser samt upprustning av gamla. Sittplatser med bristande tillgänglighet för funktionsnedsatta bör kontinuerligt bytas ut. *Som det ser ut idag har de som satt upp bänkar runt om i kommunen inte tänkt till; 1. de är ofta för låga och saknar armstöd.

84 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) de har satts upp utan tanke på utsikten, dvs. framför en buske istället för framför en fin utsikt över en sjö. Exempel från Trehörningen, Långsjön, och Segeltorp! 3. Bänkar behövs på strategiska platser där människor möts och kanske väntar på att bli hämtade, t.ex. av färdtjänsten mm! 4. Fler och högre bänkar behövs i parkerna för äldre som vill se barnbarnen leka och slippa sitta på marken. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen har utgått från Boverkets riktlinjer i ALM 2 gällande utformning av sittplatser, som bland annat innebär en sitthöjd på 0,45-0,5 m och armstöd som är möjliga att greppa. Kommunen har även ett gestaltningsprogram för offentlig miljö som anger riktlinjer kring sittplatser. Sittplatser placeras ut inte bara för att ge möjlighet att njuta av en vacker utsikt, utan också för att skapa en tillgänglig och användbar miljö för personer som behöver vila ofta. När sittplatser placeras med jämna avstånd kan det innebära att läget inte alltid upplevs som attraktivt. Behovet av sittplatser vid t ex lekplatser beaktas i respektive projekt. I gångplanen föreslås en översyn av lokalisering och standard på kommunens sittplatser, med syfte att komplettera och rusta upp dessa.

85 20 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) Vägvisning och gångnätets tillgänglighet Vägvisning särskild riktad mot fotgängare saknas i merparten av kommunen och plan för detta saknas. Cykelvägvisning finns på många platser, men är ibland dåligt anpassad efter fotgängares behov. *Vägvisare som den som en gång fanns i Huddinge centrum bör kunna sättas upp på strategiska platser! Inte bara de undanskymda oansenliga i tunneln mellan centrum och Fullersta torg. Se detta exempel från Norra bantorget! Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen instämmer i att vägvisningen för gående i kommunen är bristfällig. Gångplanen innehåller en åtgärdspunkt som gäller vägvisning. 2. Belysning Kommunens gångmiljöer ska vara tillräckligt belysta för att ge god överblickbarhet och trygghet. Ljussättning och placering av armaturer och stolpar ske enligt riktlinjer som anges i Gestaltningsprogram för belysning i Huddinges offentliga miljöer. *Riktlinjer för var belysning ska finnas bör tas fram då det finns flera platser som bör förbättras! Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen instämmer. Gångplanen innehåller två åtgärdspunkter gällande belysning som berör detta. 3. Skapa attraktiva stråk-

86 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) 21 *Som den handikappanpassade promenadvägen längs sjön Orlången! Framkomlighet och tillgänglighet I gångplanen föreslås åtgärder som innebär förbättrad framkomlighet och ökad tillgänglighet för samtliga fotgängare. 1. Trafiksäkra gångmiljöer separerade och bättre markerade gång- och cykelbanor! *Se till att cykelförbudet genom Huddinge centrum uppehålls! Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkterna och tar med dem i det fortsatta arbetet med planeringen av gång- och cykeltrafiken samt i arbetet med Huddinge centrums utveckling. 2. Tillfälliga lösningar för fotgängarprioriterade utrymmen 5. Sammanhängande gångnät Gångnätet i kommunen är till största delen gemensamt med cyklister men separerat från biltrafiken. I Skogås och Vårby gård domineras det övergripande gångnätet av gång- och cykelvägar som är totalt avskilda från biltrafik. I Flemingsberg, Kungens kurva, Huddinge C och Masmo går oftast den gemensamma gång- och cykelbanan parallellt med bilvägnätet. I Stuvsta och Trångsund är det desto vanligare med stråk för enbart gångtrafik. 6. Bredda och/eller separera gång- och cykeltrafik Här är de viktigaste trafikreglerna för dig som är gående: -Använd gångbanan eller vägrenen. Om det inte finns någon gångbana eller vägren får du använda cykelbanan eller körbanan. -Gå om möjligt längst till vänster i din färdriktning, när du använder vägrenen eller körbanan. -Om du åker rullskidor eller rullskridskor i högre hastighet än gångfart, ska du färdas på höger sida om det är lämpligare. -Korsa vägen på ett övergångsställe. Om det inte finns något, ska du se dig noga för och gå tvärs över körbanan, helst vid en vägkorsning, och utan att skapa fara eller olägenhet för trafiken.

87 22 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) -När du ska gå ut på ett övergångsställe, ska du ta hänsyn till avståndet och hastigheten hos de fordon som närmar sig. 3. Fotgängarprioriterade trafiksignaler Vid obevakade övergångsställen har fordonsförarna väjningsplikt mot dig när du har gått ut på övergångsstället eller just ska gå ut på det. Kommunens trafiksignaler ses över för att säkerställa att tidsfördelningen för olika trafikslag stämmer med kommunens trafikstrategi. Detta kan innebära att optimera signaltider och faser efter fotgängarens behov på platser där behov anses finnas. *Vid breda och högfrekventerade övergångsställen skulle det vara en stor hjälp att få tiden för grönt ljus visat i klartext (siffror) så att man vet om det är möjligt att hinna över under "grön gubbe"-tiden. Detta finns i flera länder och borde inte vara så svårt att installera även här. *Det kan handla om förlängda gröntider där många barn, äldre eller funktionsnedsatta rör sig eller grön våg för fotgängare längs stråk där gångtrafikens framkomlighet bör prioriteras. Vid breda och högfrekventerade övergångsställen skulle det vara en stor hjälp att få tiden för grönt ljus visat i klartext (siffror) så att man vet om det är möjligt att hinna över under "grön gubbe"-tiden. Detta finns i flera länder och borde inte vara så svårt att installera även här! Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkten. Gångplanen innehåller en åtgärd som innebär en översyn av kommunens trafiksignaler. Synpunkten tas med i detta arbete. 4. Beläggningsinventering- målning och skyltning * fortfarande inget på gång med färgade cykelbanor? VARFÖR? Måla cykelsymboler tätt, kanske var 25:e meter. Dessutom på och invid cykelöverfarter, ställen där cykelbanor börjar och slutar, vid infarter till fastigheter samt ställen där gångstråk ansluter. Det är inte bara cyklister som behöver se cykelsymbolerna, utan kanske i än högre grad bilister och fotgängare utan använd pilar! Använd inte symbolernas vridning för att ange körriktning, *Cykelbanorna ska genomgående ha asfaltsyta eftersom en slät asfaltsyta är det mest lämpliga underlaget att cykla på.

88 GÅNGPLAN (REMISSUTGÅVA APRIL 2017) 23 Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tar med synpunkten i det fortsatta arbetet med separering av gångoch cykelvägar. Behovet av målade cykelbanor kan variera beroende på plats och andra förutsättningar och är därför ingen standardåtgärd för Huddinge kommun. Frågan om hur drift- och underhållsaspekten ska lösas behöver också utredas vidare. Förvaltningen eftersträvar att följa riktlinjerna i GCM-handboken, som säger att cykelsymboler som tätast ska placeras ungefär var 40:e meter, på de platser där det är mycket viktigt att gående och cyklister separeras. På övriga sträckor ska symboler placeras var :e meter, samt vid eventuella konfliktpunkter. Förvaltningen håller med om att cykelbanorna ska ha genomgående asfaltsyta. Gångplanen innehåller också en åtgärd gällande beläggning på gång- och cykelvägar. Drift och underhåll I kommunens cykelplan och trafiksäkerhetsplan ställs krav på drift och underhåll av gång- och cykelvägar. Samtliga åtgärder innebär ökade kostnader som behöver äskas i mål och budget för natur- och gatudriftsavdelningen. Och en sådan given sak som halkbekämpning och sandsopning! Enligt trafikverkets rekommendationer ska gång- och cykel banor plogas och sandas först sedan bilvägarna- Busshållplatser ska inte bara plogas vid hållplatserna utan man ska ju ta sig till och från dem också! Gång- och cykeltrafikanter förflyttar sig ofta fram till kollektivtrafik, varför det är viktigt att hållplatser och anslutande vägar är väl snöröjda och halkbekämpade. En snövall utanför en väntkur kan för en rörelsehindrad person vara oöverkomlig, samtidigt är det viktigt att turlistan är väl tillgänglig och att bänken inne i kuren är rensopad från snö. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen instämmer. Denna prioritering gäller idag, men synpunkten har ändå skickats vidare till natur- och byggnadsförvaltningen som äger denna fråga. *Sten- och plattläggning kan i vissa fall bli väldigt hala vintertid, samtidigt som asfalten inte blir det. Detta är viktigt att tänka på vid beslut om vilket material