Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun (KF)

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 29 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Trafiksäkerhetsplanen enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterad den 16 oktober 2017 antas. 2. Finansiering av åtgärder som föreslås i trafiksäkerhetsplanen hanteras inom kommunens ordinarie budgetprocess. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att trafiksäkerhetsplanen för Huddinge kommun antas. Förvaltningen föreslår att finansiering av åtgärder som föreslås i trafiksäkerhetsplanen hanteras inom ordinarie budgetprocess. En viktig förutsättning för att människor ska kunna resa hållbart är möjligheten att kunna vistas och röra sig i trafikmiljön utan risk för att skadas eller dödas till följd av en trafikolycka. Samtidigt har regeringen beslutat om en nollvision som innebär att antalet omkomna och skadade i trafikolyckor ska minska. För att nå uppsatta mål och visioner i översiktsplan 2030, trafikstrategin och nollvision har en trafiksäkerhetsplan tagits fram för Huddinge kommun. I november 2016 beslutades att förslaget till trafiksäkerhetsplan skulle skickas på remiss. Förvaltningen har mottagit totalt 32 stycken skriftliga synpunkter, varav 13 är från privatpersoner. Sammanfattningsvis ses det som mycket positivt att Huddinge kommun tar fram en trafiksäkerhetsplan och att planen belyser viktiga strategiska frågor. Trafiksäkerhetsplanen har därefter reviderats utifrån inkomna synpunkter. Det övergripande målet för trafiksäkerhetsplanen är att mellan år 2017 och 2030 ska minst 50 procent färre dödas eller skadas allvarligt och 25 procent färre skadas måttligt eller lindrigt i trafiken. Syftet med trafiksäkerhetsplanen är att formulera inriktningar och åtgärder som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om säkra resor och trafikmiljöer. Planen ska fungera som ett verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till att nå de nationella och kommunala trafiksäkerhetsmålen. Trafiksäkerhetsplanen identifierar fem insatsområden för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet: 1. Drift och underhåll av gång- och cykelbanor 2. Gång- och cykelpassager 3. Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet 4. Barns resor 5. Äldres resor

2 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Planen föreslår vidare effektiva åtgärder för att öka trafiksäkerheten och därmed minska olycksrisken och skadegraden vid en eventuell olycka. Överläggning I ärendet yttrar sig Britt Björneke (V), Malin Danielsson (L), Marica Lindblad (MP) och Nujin Alacabek Darwich (V). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Protokollsanteckningar Nujin Alacabek Darwich (V) och Marica Lindblad (MP) anmäler gemensam protokollsanteckning (se bilaga till detta protokoll).

3 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Trafiksäkerhetsplanen enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterad den 16 oktober 2017 antas. 2. Finansiering av åtgärder som föreslås i trafiksäkerhetsplanen hanteras inom kommunens ordinarie budgetprocess. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att trafiksäkerhetsplanen för Huddinge kommun antas. Förvaltningen föreslår att finansiering av åtgärder som föreslås i trafiksäkerhetsplanen hanteras inom ordinarie budgetprocess. En viktig förutsättning för att människor ska kunna resa hållbart är möjligheten att kunna vistas och röra sig i trafikmiljön utan risk för att skadas eller dödas till följd av en trafikolycka. Samtidigt har regeringen beslutat om en nollvision som innebär att antalet omkomna och skadade i trafikolyckor ska minska. För att nå uppsatta mål och visioner i översiktsplan 2030, trafikstrategin och nollvision har en trafiksäkerhetsplan tagits fram för Huddinge kommun. I november 2016 beslutades att förslaget till trafiksäkerhetsplan skulle skickas på remiss. Förvaltningen har mottagit totalt 32 stycken skriftliga synpunkter, varav 13 är från privatpersoner. Sammanfattningsvis ses det som mycket positivt att Huddinge kommun tar fram en trafiksäkerhetsplan och att planen belyser viktiga strategiska frågor. Trafiksäkerhetsplanen har därefter reviderats utifrån inkomna synpunkter. Det övergripande målet för trafiksäkerhetsplanen är att mellan år 2017 och 2030 ska minst 50 procent färre dödas eller skadas allvarligt och 25 procent färre skadas måttligt eller lindrigt i trafiken. Syftet med trafiksäkerhetsplanen är att formulera inriktningar och åtgärder som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om säkra resor och trafikmiljöer. Planen ska fungera som ett verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till att nå de nationella och kommunala trafiksäkerhetsmålen.

4 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Trafiksäkerhetsplanen identifierar fem insatsområden för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet: 1. Drift och underhåll av gång- och cykelbanor 2. Gång- och cykelpassager 3. Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet 4. Barns resor 5. Äldres resor Planen föreslår vidare effektiva åtgärder för att öka trafiksäkerheten och därmed minska olycksrisken och skadegraden vid en eventuell olycka. Överläggning Jack Lu, trafikplanerare, informerar om ärendet. I ärendet yttrar sig även Malin Danielsson (L), Birgitta Ljung (MP), Sara Heelge Vikmång (S), Gunilla Helmerson (M), Karl Henriksson (KD) och Christian Ottosson (C). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Huddinge kommuns samtliga nämnder

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (7) HANDLÄGGARE Lu, Jack Jack.Lu@huddinge.se Kommunstyrelsen Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Trafiksäkerhetsplanen enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterad den 16 oktober 2017 antas. 2. Finansiering av åtgärder som föreslås i trafiksäkerhetsplanen hanteras inom kommunens ordinarie budgetprocess. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att trafiksäkerhetsplanen för Huddinge kommun antas. Förvaltningen föreslår att finansiering av åtgärder som föreslås i trafiksäkerhetsplanen hanteras inom ordinarie budgetprocess. En viktig förutsättning för att människor ska kunna resa hållbart är möjligheten att kunna vistas och röra sig i trafikmiljön utan risk för att skadas eller dödas till följd av en trafikolycka. Samtidigt har regeringen beslutat om en nollvision som innebär att antalet omkomna och skadade i trafikolyckor ska minska. För att nå uppsatta mål och visioner i översiktsplan 2030, trafikstrategin och nollvision har en trafiksäkerhetsplan tagits fram för Huddinge kommun. I november 2016 beslutades att förslaget till trafiksäkerhetsplan skulle skickas på remiss. Förvaltningen har mottagit totalt 32 stycken skriftliga synpunkter, varav 13 är från privatpersoner. Sammanfattningsvis ses det som mycket positivt att Huddinge kommun tar fram en trafiksäkerhetsplan och att planen belyser viktiga strategiska frågor. Trafiksäkerhetsplanen har därefter reviderats utifrån inkomna synpunkter. Det övergripande målet för trafiksäkerhetsplanen är att mellan år 2017 och 2030 ska minst 50 procent färre dödas eller skadas allvarligt och 25 procent färre skadas måttligt eller lindrigt i trafiken. Syftet med trafiksäkerhetsplanen är att formulera inriktningar och åtgärder som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om säkra resor och trafikmiljöer. Planen ska fungera som ett verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till att nå de nationella och kommunala trafiksäkerhetsmålen. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (7) Trafiksäkerhetsplanen identifierar fem insatsområden för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet: 1. Drift och underhåll av gång- och cykelbanor 2. Gång- och cykelpassager 3. Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet 4. Barns resor 5. Äldres resor Planen föreslår vidare effektiva åtgärder för att öka trafiksäkerheten och därmed minska olycksrisken och skadegraden vid en eventuell olycka. Beskrivning av ärendet I maj 2013 antog kommunfullmäktige en trafikstrategi för Huddinge kommun med fokus på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Strategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. År 2014 antogs även en ny översiktsplan för kommunen som tydligt pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. En större andel gång-, cykel- och kollektivtrafik lämnar utrymme för de transporter som måste ske med bil. Ett trafikslagsövergripande förhållningssätt behöver finnas vid genomförandet av inriktningen i kommunens trafikstrategi. Säkra trafikmiljöer är en förutsättning för att fler ska kunna gå, cykla eller åka kollektivt. För att nå uppsatta mål och visioner i översiktsplan 2030 och trafikstrategin behöver en trafiksäkerhetsplan tas fram. Trafiksäkerhetsplanen är dessutom ett viktigt redskap för att nå det nationella målet om nollvisionen, att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. För att uppnå detta mål måste kommunen arbeta aktivt, långsiktigt och systematiskt för en trygg och säker trafikmiljö där insatser krävs inom en rad områden. Trafiksäkerhetsplanen redogör inriktningar och exempel på åtgärder för att bidra till att nå kommunens övergripande mål om säkra resor och trafikmiljöer. Utifrån planens inriktningar och prioriteringsprinciper ska en handlingsplan tas fram som ska konkretisera när och var vilka åtgärder ska genomföras samt till vilken kostnad.

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (7) Figur 1: Schematisk bild över dokumenthierarkin Sammanfattning av trafiksäkerhetsplanens innehåll Syfte och mål Syftet med trafiksäkerhetsplanen är att formulera inriktningar och åtgärder som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om säkra resor och trafikmiljöer. Planen ska fungera som ett verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till att nå de nationella och kommunala trafiksäkerhetsmålen. Kommunens mål för trafiksäkerheten är att antalet omkomna och skadade i trafiken ska minska. Det övergripande målet är att mellan år 2017 och 2030 ska följande uppnås på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun: 50 procent färre dödade och allvarligt skadade. 25 procent färre måttligt och lindrigt skadade. Inriktning Planens strategiska inriktning är att i första hand förebygga de olyckor som leder till dödsfall och svåra olyckor med allvarligt och måttliga skador. Svåra personskador kan medföra svårt lidande och i värsta fall livslångt handikapp. Åtgärder bör även fokusera på att förebygga och mildra skadegraden för de olyckstyper som är mest förekommande. Med utgångspunkt i statistik för

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (7) olycksläget i Huddinge kommun innebär det att tre huvudolyckstyper prioriteras i kommunens trafiksäkerhetsarbete: Oskyddade trafikanters singelolyckor Olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Singelolyckor med motorfordon För att förebygga och lindra konsekvenserna av de prioriterade olyckstyperna krävs olika insatser beroende på olyckstyp och var olyckorna inträffar. Följande insatsområden har därefter identifierats som har störst potential att påverka antalet skadade inom de prioriterade olyckstyperna: 1. Drift- och underhåll av gång- och cykelbanor 2. Gång- och cykelpassager 3. Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet 4. Barns resor 5. Äldres resor Barn och äldre har identifierats som de extra utsatta olycksgrupperna i trafiken och kräver därmed extra hänsyn i framtagande av trafiksäkerhetsåtgärder. Genom att gynna barn och äldre i trafiken, gynnas därmed de flesta. För varje insatsområde har inriktningsmål pekats ut som alla understödjer det övergripande målet om färre omkomna och skadade. Inom varje insatsområde har en rad åtgärder pekats ut som bedöms vara effektiva i att nå de inriktningsmål som anges. Prioriteringsprinciper finns som stöd för att kunna prioritera åtgärderna i en kommande handlingsplan. Inriktningsmålen och ett antal indikatorer följs upp, tillsammans med olycksstatistiken, för att stämma av mot målen och bedöma åtgärdernas effekt. Beroende på hur utvecklingen ser ut, tas beslut om åtgärdstakten är tillräcklig och/eller om planen behöver kompletteras med fler åtgärder. Trafiksäkerhetsplanens upplägg kan sammanfattas i Figur 2.

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (7) Figur 2. Trafiksäkerhetsplanens upplägg Prioritering och kostnader I trafiksäkerhetsplanen pekas ut ett antal exempel på åtgärder för att uppnå inriktningsmålen. Kostnader för de mest resurskrävande åtgärderna har uppskattats utifrån schablonkostnader. Arbetsnivån och arbetstakt för genomförandet behöver beslutas löpande genom kommunens ordinarie process för mål och budget. Många trafiksäkerhetsåtgärder genomförs redan kommunens investerings- och exploateringsprojekt då trafiksäkerhetsfrågan ska beaktas vid all ny- och ombyggnation. Utöver de insatsområden som pekas ut i trafiksäkerhetsplanen behöver kommunen samtidigt fortsätta arbeta med trafiksäkerhetsåtgärder på andra håll. Hastighetsmätningar behöver genomföras, och brister i det lokala vägnätet eller akuta problem behöver fortfarande åtgärdas. Remissinstansernas synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning skickade förslaget till trafiksäkerhetsplan på remiss i november Förslaget remitterades till Huddinge kommuns nämnder, myndigheter, andra kommuner, intresseorganisationer m fl. Vilka dessa är återfinns i sändlistan tillhörande remissammanställningen, bilaga 4 till detta tjänsteutlåtande. Remissperioden pågick till 28 februari Förvaltningen har mottagit totalt 32 stycken skriftliga synpunkter, varav 13 är från privatpersoner. Överlag ses det som mycket positivt att Huddinge kommun tar fram en trafiksäkerhetsplan. De flesta remissvar är positiva till det strategiska dokumentets huvudinriktning; att prioritera barn, äldre och andra utsatta gruppers trafiksäkerhet. Detta visar tydligt på en ambition om ett säkrare Huddinge kommun där alla ska känna sig trygga och säkra, oavsett val av transportsätt. Det har även lyfts fram att dokumentet är väl genomarbetat och belyser viktiga strategiska frågor. De remissvar som inkommit är av ganska olika karaktär med många unika synpunkter, många på en detaljeringsnivå

10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (7) som inte bedömts vara relevanta för planens inriktning. Ett fåtal remissvar önskar tydligare åtgärder för förbättrad drift och underhåll samt att strategin även bör hantera kollisionsolyckor mellan motorfordon och mellan oskyddade trafikanter. Eftersom planens strategiska inriktning är att förebygga de olyckor som enligt olycksstatistiken visar på högst risk att leda till dödsfall och svåra olyckor med allvarligt och måttliga skador, har kollisionsolyckor mellan motorfordon och mellan oskyddade trafikanter inte prioriterats. Revideringar efter remiss Sammanfattningsvis har följande ändringar i trafiksäkerhetsplanen gjorts utifrån remissinstansernas synpunkter: Nytt uttag ur STRADA 1 för med en ny klassificering av skadade och uppdaterad olycksanalys och kartor med anledning av detta. Således har det övergripande målet reviderats så att de följer den nya klassificeringen av skador. Den nya statistiken påverkar dock inte de inriktningar, insatsområden och åtgärder som anges i planen. Fler och tydligare åtgärder för insatsområdet drift och underhåll samt kostnader för dessa. Justering av inriktningsmål för barns resor. Ny struktur för trafiksäkerhetsplanen genom att flytta stora delar till en separat underlagsrapport samt omstrukturering av insatsområdena. Förtydliganden och omformuleringar generellt i planen. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att trafiksäkerhetsplanen för Huddinge kommun antas. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att finansiering av åtgärder som föreslås i trafiksäkerhetsplanen hanteras inom kommunens ordinarie budgetprocess. Trafiksäkerhetsplanen föreslås börja gälla samma datum som planen antas i kommunfullmäktige. Samtliga projekt och uppdrag som ges efter antagandedatum för trafiksäkerhetsplanen ska följa de inriktningar och prioriteringsprinciper som anges i trafiksäkerhetsplanen. 1 Swedish Traffic Accident Data Acquisition, ett informationssystem som hanterar skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Systemet sammanför data från polis och sjukvård.

11 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (7) Magdalena Bosson Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Jack Lu Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1. Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun Bilaga 2. Bilaga till Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun Bilaga 3. Underlagsrapport till Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun Bilaga 4. Remissammanställning, Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun Beslutet delges Huddinge kommuns samtliga nämnder

12 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 1 Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun KS-2016/2472 ANTAGANDEVERSION

13 2 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun KS-2016/2472 Antagandeversion oktober 2017 Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning Arbetet med att ta fram trafiksäkerhetsplanen har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av Annika Löfmark (projektledare till och med jan 2016), Jack Lu (projektledare från och med jan 2016), Leif Nilsson och Alexandra Mattsson. Konsultstöd har erhållits från WSP Sverige AB och Sweco AB. ISBN

14 Sammanfattning Huddinge kommuns befolkning ökar och Översiktsplan 2030 slår fast att kommunen ska växa i takt med länet. Behovet av ett tillgängligt och robust transportsystem ökar och kommunen arbetar för en utveckling mot ett hållbart samhälle. För att kunna planera och utforma framtidens transportsystem tog Huddinge kommun år 2013 fram en trafikstrategi. Trafiksäkerhetsplanen är en av de nio åtgärdsplaner som ska konkretisera arbetet med trafikstrategin och tydliggöra hur kommunen avser att arbeta med trafiksäkerhetsfrågor de kommande åren för att trafikanter ska kunna vistas och röra sig i trafikmiljön utan risk för att skadas eller dödas till följd av en trafikolycka. Det övergripande trafiksäkerhetsmålet för Huddinge kommun är att mellan år 2017 och 2030 ska minst 50 procent färre dödas eller skadas allvarligt och 25 procent färre skadas måttligt eller lindrigt i trafiken. Det kommunala arbetet med trafiksäkerhet är ett viktigt redskap för att nå det nationella målet om nollvisionen, att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. För att uppnå detta mål måste kommunen arbeta aktivt och långsiktigt för en trygg och säker trafikmiljö där insatser krävs inom en rad områden. De inriktningar och insatser som föreslås i trafiksäkerhetsplanen ska främst leda till att förebygga svåra olyckor samt mildra de olyckstyper som är mest förekommande. Detta innebär att oskyddade trafikanters olyckor samt motorfordons singelolyckor prioriteras i kommunens trafiksäkerhetsarbete. Planen pekar på följande insatsområden som är viktiga att arbeta med för att minska antalet olyckor samt för att minska allvarlighetsgraden i de olyckor som sker: Drift- och underhåll av gång- och cykelbanor Gång- och cykelpassager Hastighet på det kommunala vägnätet Barns resor Äldres resor Med trafiksäkerhetsplanen som stöd ska trafiksäkerhetsåtgärder prioriteras, beslutas och genomföras. För att kommunen systematiskt ska kunna arbeta med dessa frågor behöver planen och åtgärderna kontinuerligt följas upp. Uppföljning görs med hjälp av ett antal mätbara indikatorer som erfarenhetsmässigt visar på minskning och/eller lindring av olyckor inom de insatsområden som kommunen har valt att prioritera. Till Trafiksäkerhetsplanen tillhör en underlagsrapport 1 som bland annat beskriver utgångsläget för kommunens trafiksäkerhetsarbete. 1 Underlagsrapport till Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun (2017)

15 4 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Begreppslista Cykel Enskild väg Gång- och cykelpassage Gångpassage Cykelpassage Cykelöverfart Huvudvägnät Kommunal väg Motorfordon Oskyddad trafikant Singelolycka Statlig väg STRADA Väghållare Övergångsställe I begreppet cykel ingår även mopeder om de inte tas upp särskilt. Väg, parkering, trafikyta samt gång- och cykelväg som privat markägare ansvarar för. Särskilt iordninggjord plats för att underlätta passage för oskyddade trafikanter över körbana. I rapporten innefattar begreppet gång- och cykelpassager gångpassager, cykelpassager, övergångställen och cykelöverfarter. Plats som iordninggjorts för att underlätta passage för fotgängare över körbanan. Finns bevakade (till exempel signalreglerad) och obevakade (till exempel nedsänkt kantsten) gångpassager. Plats som iordninggjorts för att underlätta passage för cyklister över körbanan. Finns bevakade (till exempel signalreglerad) och obevakade (till exempel nedsänkt kantsten) cykelpassager. En hastighetssäkrad cykelpassage som är försedd med vägmärke (B8) och vägmarkering (M14/16) där trafiken på körbanan har väjningsplikt mot cyklister som ska korsa gatan. Huvudvägnätet har en uppsamlande funktion och består primärt av genomfart/infart och huvudgata, det vill säga gator med en skyltad hastighet på 40 km/h eller högre. Undantag, till exempel 30 km/h vid skolor, kan förekomma längs huvudvägnätet. Väg, parkering, trafikyta samt gång- och cykelbana som kommunen ansvarar för. I begreppet motorfordon räknas motordrivna fordon avsedd för personoch godstransport, till exempel personbil, motorcykel, lastbil och buss. Som oskyddade trafikanter räknas i denna rapport gående, cyklister och mopedister. En olycka med endast en trafikant/ett fordon Väg, parkering, trafikyta samt gång- och cykelbana som staten ansvarar för. STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) är ett informationssystem som hanterar skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Systemet sammanför data från polis och sjukvård. Den som äger och förvaltar en väg. Behöver inte vara den som äger marken. Gångpassage över körbanan som är försedd med vägmärke (B3) och vägmarkering (M15). Trafiken på körbanan har väjningsplikt mot gående som ska korsa gatan.

16 Innehåll Sammanfattning 3 Begreppslista 4 1. Förutsättningar En växande region Varför behövs en trafiksäkerhetsplan? 6 2. Syfte och mål Syfte Mål Avgränsning 9 3. Inriktning Insatsområden Drift och underhåll av gång- och cykelbanor Gång- och cykelpassager Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet Barns resor Äldres resor Genomförande Uppföljning Indikatorer 36

17 6 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 1. Förutsättningar 1.1 En växande region Stockholm är en region som växer. Befolkningsprognosen från Stockholms läns landsting (Tillväxt, miljö och regionplanering) pekar på att länets befolkning kan öka från drygt 2 miljoner till närmare 3,2 miljoner år Ökningen beräknas bli som störst fram till år 2020, då Stockholms län årligen väntas öka med personer 2 vilket motsvarar två fullsatta SL-bussar varje dag 3. I samband med RUFS 2050 görs nya befolkningsframskrivningar där nya befolkningsprognosen pekar på ännu högre befolkningstillväxt. I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030, antagen 10 juni 2014, slås fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära att befolkningen ökar från drygt invånare till mellan till invånare år Fram till år 2020 är det framförallt målgrupperna 0-15 år och år som väntas öka mest. För att fler ska kunna resa hållbart, är en grundförutsättning att resan ska kunna ske på ett säkert sätt. 1.2 Varför behövs en trafiksäkerhetsplan? Förutom att en god trafiksäkerhet påverkar folkhälsan i en positiv riktning, påverkar den även människors sätt och möjlighet att förflytta sig och bidrar på så sätt till att göra staden mer trygg, trivsam och tillgänglig för samtliga trafikanter. Med rätt utformning av gatumiljön, ökar förutsättningarna för samspel mellan olika trafikanter. Kommunens arbete för en säker trafikmiljö bidrar därmed till kommunens övergripande mål om en hållbar och attraktiv stad. Trafiksäkerhet är alltså en viktig aspekt att ta hänsyn till i samhällsplaneringen. Huddinge kommun arbetar sedan länge systematiskt med trafiksäkerhet. En trafiknätsanalys av det kommunala vägnätet genomfördes 2004 och en hastighetsplan togs fram under 2012 och Olika trafiksäkerhets- och hastighetssäkrande åtgärder har genomförts i kommunen vartefter de analyserna och planerna. Dock är trafiknätsanalysen inaktuell och det finns ett behov av att göra en helhetsbedömning av dagens trafiksäkerhetsläge som omfattar fler aspekter av trafiksäkerheten än hastigheten. För att nå de nationella och internationella trafiksäkerhetsmålen, se Kapitel 3 i separat underlagsrapport 4, krävs att arbete med trafiksäkerhet görs på lokal nivå. Kommunerna har således en nyckelroll i det nationella trafiksäkerhetsarbetet och ska arbeta aktivt för en trygg och säker trafikmiljö där insatser krävs inom en rad områden. Utformningen av trafikmiljön behöver vara anpassad till människans förutsättningar där särskild hänsyn tas till de oskyddade trafikanterna som är de mest utsatta i trafikmiljön. Att minska antalet olyckor i tätorterna är dock inget som sker över en natt, utan kräver ett långsiktigt arbete. 2 TMR Rapport 1: Stockholms handelskammare, SWOT Stockholm (2012) 4 Underlagsrapport till Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun (2017)

18 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 7 Denna trafiksäkerhetsplan ska tydliggöra hur kommunen avser att arbeta med trafiksäkerhetsfrågor de kommande åren. Det är viktigt att ta ett gemensamt helhetsgrepp kring trafiksäkerhetsfrågor för att de uppsatta målen om färre omkomna och skadade i trafiken skall uppnås. Detta ska ligga till grund för respektive arbetsområdes fortsatta arbete och konkretiseras i en handlingsplan. Trafikstrategi för Huddinge kommun För att möta de ökade transporterna som kommer med en växande befolkning har Huddinge kommun tagit fram en trafikstrategi. Trafikstrategi för Huddinge kommun med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus antogs av kommunfullmäktige i maj Trafikstrategin förhåller sig till ett antal utvecklingsplaner samt nationella och lokala mål. Strategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill gå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. Den innehåller en vision för trafiken som sträcker sig till år 2030, mål som leder mot visionen och strategier för att nå målen. Trafikstrategins huvudinriktning är att: gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad Huddinge kommuns bebyggelsestruktur och den vardagssituation många Huddingebor befinner sig i, gör att bilen idag har en viktig funktion för att få livspusslet att gå ihop. Bilen antas kommer att ha en fortsatt viktig roll i transportsystemet. En större andel gång-, cykel- och kollektivtrafik lämnar utrymme för de transporter som måste ske med bil. Ett trafikslagsövergripande förhållningssätt behöver finnas vid genomförandet av inriktningen i kommunens trafikstrategi. Huddinge kommun ska verka för ett tryggt, säkert och funktionellt transportsystem för dagens och framtidens befolkning. Trafikstrategin preciseras vidare i en trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio åtgärdsplaner, varav trafiksäkerhetsplanen är en av dem. De olika åtgärdsplanerna ska bidra till att de övergripande målen i trafikstrategin uppfylls. Vissa planer föregås av ett program. Trafiksäkerhetsplanen ska, enligt trafikstrategin, identifiera åtgärdsbehov och innehålla en plan för implementering av åtgärderna. I nedanstående bild visas hur de olika dokumenten förhåller sig till varandra.

19 8 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Figur 1. Schematisk bild över dokumenthierarkin För att nå målen uppsatta i Huddinge kommuns trafikstrategi är ett antal riktlinjer specificerade. De riktlinjer som är relevanta för trafiksäkerhetsplanen visas i rutan nedan. För att uppnå trafikstrategins mål samt dess riktlinjer krävs många och stora insatser i trafikmiljön. RIKTLINJER för trygga och säkra trafikmiljöer: I kommunens trafiksäkerhetsplan ska det klargöras hur det säkerställs att alla trafikanter ska kunna vistas och röra sig i trafikmiljön utan risk för att skadas svårt eller dödas till följd av en trafikolycka. Vidare ska kommunen verka för att gator och vägars dominerande inslag på stadsmiljön samt dess barriärverkan ska minska. Alla individer som rör sig i Huddinge kommuns offentliga miljö ska känna sig trygga och säkra oavsett val av transportsätt. Då prioritering måste ske går trafiksäkerhet före trygghet.

20 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 9 2. Syfte och mål 2.1 Syfte Syftet med trafiksäkerhetsplanen är att formulera inriktningar och åtgärder som kan bidra till att nå kommunens övergripande mål om säkra resor och trafikmiljöer. Planen ska fungera som ett verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till att nå de nationella och kommunala trafiksäkerhetsmålen. 2.2 Mål Kommunernas trafiksäkerhetsarbete har stor betydelse för att nå de nationella och europeiska trafiksäkerhetsmålen, se underlagsrapporten. För att bidra till nollvisionen måste åtgärder göras på kommunal nivå, samt involvera flera arbetsområden. Antalet omkomna på det kommunala vägnätet är litet och varierar slumpmässigt. Utfallet av en viss olycka kan också bero på individens ålder och fysik med mera. Mål för omkomna och allvarligt skadade läggs därför samman till ett gemensamt mål. Förutom för dödade och allvarligt skadade är det rimligt att kommunen även har mål för att reducera antalet måttligt och lindrigt skadade. Till skillnad från de nationella och europeiska målen, ingår de gåendes fallolyckor i de kommunala målen. Det övergripande målet är att mellan år 2017 och 2030 ska följande uppnås på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun: Övergripande mål: 50 procent färre dödade och allvarligt skadade. 25 procent färre måttligt och lindrigt skadade. 2.3 Avgränsning Analyserna i denna rapport grundar sig på inrapporterade olyckor i STRADA 5. De omfattar, förutom olyckor med något fordon inblandat, även olyckor där gående har halkat eller snubblat så kallad fotgängare singel. Även om motorcyklister räknas som oskyddade trafikanter i traditionell benämning, noteras dem som motorfordon när det gäller olycksstatistik från STRADA. Olyckor med mopeder noteras dock som oskyddade trafikanter i STRADA. För mopeders olyckor, har ingen särskiljning gjorts mellan klass 1 och 2 eftersom det inte alltid är tydligt i STRADA vad som är klass 1 och klass 2. Oftast är de endast registrerade som moped (men kan förstås bli misstag) eller att fel klass anges. 5 Se förklaring i begreppslistan

21 10 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Eftersom Huddinge kommun främst kan påverka trafiksäkerheten på det kommunala vägnätet, har analysarbetet koncentrerats till detta. Fram till 2030 kommer kommunen dock ha tagit över väghållningen av en del vägar som idag är statliga och ett flertal enskilda vägar. Då det i dagsläget är oklart vilka vägar som ska bli kommunala och när väghållaransvaret förväntas övertas, är det rimligast att endast utgå från år års kommunala vägnät i olycksstatistiken. Vid framtida uppföljning av olycksstatistiken är det dock viktigt att ta hänsyn till att det kan finnas vägar och gator som kommunen tagit över väghållaransvar för och som saknats i den kommunala olycksstatistiken tidigare. Trafiksäkerhetsplanen behandlar inte tillfälliga åtgärder, det vill säga åtgärder som krävs vid byggarbeten och omledning. Huddinge kommun följer de riktlinjer för trafiksäkerhet vid byggarbeten som anges i Handbok - Arbete på väg. Till Trafiksäkerhetsplanen hör en underlagsrapport som beskriver utgångsläget för kommunens trafiksäkerhetsarbete, till exempel olycksstatistik inklusive kartor från samt målsättningar. Rapporten berättar även mer om STRADA samt redovisar diverse typåtgärder för hastighetsdämpning.

22 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Inriktning Baserat på olycksstatistiken och analysen i underlagsrapporten, har följande tre huvudolyckstyper valts ut för att prioriteras i kommunens trafiksäkerhetsarbete: Oskyddade trafikanters singelolyckor Olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Singelolyckor med motorfordon För att nå de kommunala målen och kunna prioritera vilka insatser som ska göras, behöver det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet koncentreras på några få olyckstyper. Svåra personskador kan medföra svårt lidande och i värsta fall livslångt handikapp. De olyckor som leder till svåra olyckor med allvarliga och måttliga skador bör därför i första hand förebyggas. Åtgärder bör även fokusera på att förebygga och mildra skadegraden för de olyckstyper som är mest förekommande. Utifrån olycksstatistik för hela Sverige och i förhållande till totala trafikarbetet framgår det att risken för att dödas eller skadas allvarligt är betydligt högre på cykel eller till fots jämfört med i bil. Barn, äldre och många andra som inte har tillgång till egen bil är beroende av att gå eller cykla åtminstone en del av sina resor. Mer än hälften av hushållen i Huddinge kommun äger ingen egen bil 6. Möjligheten att på egen hand förflytta sig på ett säkert och tryggt sätt i vägtrafiken ger dem en ökad mobilitet och livskvalitet. Även kollektivtrafikresor börjar och slutar oftast med en resa till fots eller cykel och hur resan till och från hållplats ser ut har stor betydelse för kollektivtrafikens säkerhet. Enligt Huddinge kommuns trafikstrategi behöver resor med gång, cykel och kollektivtrafik öka. Detta riskerar att leda till fler skadade i trafiken om det inte samordnas med åtgärder för att höja trafiksäkerheten för dessa trafikanter. För att förebygga och lindra konsekvenserna av de prioriterade olyckstyperna krävs olika insatser beroende på olyckstyp och var olyckorna inträffar. Oskyddade trafikanters singelolyckor Åtgärder som kan minska antalet skadade i oskyddade trafikanters singelolyckor är: Bättre underhåll av gång- och cykelbanor, till exempel beläggningsåtgärder och siktröjning Bättre drift av gång- och cykelbanor, till exempel snöröjning, halkbekämpning och sopning Olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Åtgärder som kan minska antalet skadade i olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter är: Hastighetssäkring på platser där gående och cyklister korsar motorfordonstrafiken 6 Bilstatistik 2013, Huddinge kommun (2014)

23 12 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Bättre hastighetsefterlevnad på sträckor med blandtrafik mellan gående, cyklister och motorfordon Minimering av konfliktpunkter genom trafiksäker gatuutformning på sträcka och i korsningar Ökad hjälmanvändning är en viktig beteendepåverkande åtgärd att arbeta med för att reducera skadegraden hos olyckor med cyklister, till exempel i samarbete med skolor. Ökad dubbdäcksanvändning på cyklar på vintern är likaså en åtgärd som minskar risken för halkolyckor. Åtgärderna bedöms dock inte bidra till måluppfyllelsen i samma grad som de ovan punktade åtgärderna gällande reducering av antal skadade. Dessutom inkluderar de beteendepåverkande åtgärderna frågor som även bör arbetas på en nationell nivå, varför de inte ingår som prioriterade åtgärder i den kommunala trafiksäkerhetsplanen. Singelolyckor med motorfordon Åtgärder som kan minska antalet skadade i singelolyckor med motorfordon är: Bättre hastighetsefterlevnad Bättre drift- och underhåll av väglag Ökad bältesanvändning och minskad rattonykterhet är viktiga beteendepåverkande åtgärder att arbeta med för att minska antalet skadade med motorfordon samt reducera olycksgraden, till exempel i samarbete med skolor och beroendeenheten. Dock bedöms inte dessa åtgärder bidra till måluppfyllelsen i samma grad som de tidigare nämnda åtgärderna gällande reducering av antal skadade i singelolyckor med motorfordon. Dessutom inkluderar de beteendepåverkande åtgärderna frågor som även bör arbetas polisiärt samt på en nationell nivå, varför de inte ingår som prioriterade åtgärder i den kommunala trafiksäkerhetsplanen.

24 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Insatsområden Analysen av olyckorna i Huddinge kommun pekar på ett antal områden som är viktiga att arbeta med för att minska antalet olyckor samt för att minska allvarlighetsgraden i de olyckor som sker. För att göra arbetet mer konkret och lättare att följa upp har några insatsområden identifierats som har potential att påverka antalet skadade inom de prioriterade olyckstyperna. Dessa är: 1. Drift- och underhåll av gång- och cykelbanor 2. Gång- och cykelpassager 3. Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet Ytterligare två insatsområden har identifierats, som består av en paketering av åtgärder från insatsområdena 1-3 samt beteendepåverkande åtgärder. Barn och äldre har identifierats som de mest utsatta olycksgrupperna i trafiken 7 och kräver därmed extra hänsyn i framtagande av trafiksäkerhetsåtgärder. Genom att gynna barn och äldre i trafiken, gynnas därmed de flesta. För att samla och mäta insatser som både kan ha effekt på de prioriterade olyckstyperna och prioriterade olycksgrupperna har därför ytterligare insatsområden tagits fram: 4. Barns resor 5. Äldres resor Nedan är en sammanfattning av vilka mål Huddinge kommun avser att arbeta mot i respektive insatsområde samt hur nuläget ser ut. Tabell 1. Sammanfattning av inriktningsmålen för respektive insatsområde samt nuläget. Insatsområde Inriktningsmål 2030 Nuläge Drift- och underhåll av gång- och cykelbanor Gång- och cykelpassager Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet Huddinge ska uppnå god kvalitet enligt Trafikverkets bedömning av kommuners kvalitet på drift och underhåll av gång- och cykelbanor. Minst 85 procent av gångoch cykelpassagerna på huvudvägnätet ska ha säker eller delvis säker standard. 85 procent av trafiken får inte köra fortare än gällande hastighetsgräns på hälften av kommunens huvudvägar 8. År 2015 fick Huddinge kommun betyget Mindre god kvalitet. År 2016 var 74 procent av gång- och cykelpassagerna längs huvudvägnätet av säker eller delvis säker standard. År 2016 höll 85 procent av trafiken gällande hastighetsgräns på 10 procent av kommunens huvudvägar. 7 Underlagsrapport till trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun (2017) 8 Mätning sker genom stickprover enligt metod i Uppföljning av hastighetsplan (2017)

25 14 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Barns resor Äldres resor Färre än 15 procent av barnen ska åka bil hela vägen till skolan. Minst 75 procent av gångstråk i närområdet till serviceboenden, vårdcentraler och andra viktiga målpunker för äldre, skall vara inventerade och åtgärdade vad avser brister i trafiksäkerheten. År 2015 var andelen barn som åker bil hela vägen till skolan 23 procent. Då var 19 av kommunens 37 skolor anslutna till samarbetet med säkra skolvägar. Inga målpunkter har inventerats och åtgärdats med avseende på trafiksäkerhet 4.1 Drift och underhåll av gång- och cykelbanor För att fotgängare, cyklister och mopedister ska kunna ta sig fram på ett säkert sätt året runt krävs att underlaget är jämnt och har god friktion. I trafikstrategin för Huddinge kommun prioriteras gång- och cykeltrafiken (tillsammans med kollektivtrafiken). Om detta inte skall leda till fler dödade och skadade i trafiken behövs en god standard på drift och underhåll av gång- och cykelnätet. En undersökning av VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) 9 visar att orsaken till nästan hälften av cykelolyckorna och trefjärdedelar av fotgängarolyckorna med allvarligt skadade som utfall kan härröras till brister i drift och underhåll, se Figur 2 och 3. Trafikverket har gjort bedömningen att ett effektivt underhåll av cykelnätet skulle kunna minska de allvarligt skadade cyklister med 30 procent. Figur 2. Första stapeln visar alla allvarligt skadade cyklister, andra stapeln orsaker till singelolyckor och tredje stapeln orsaken till olyckor som kan bero på bristande drift och underhåll. (VTI-rapport 801, 2013) 9 Statistik över cyklisters olyckor, VTI (2013)

26 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 15 Figur 3. Första stapeln visar alla allvarligt skadade fotgängare, andra stapeln orsaker till singelolyckor och tredje stapeln orsaken till olyckor som kan bero på bristande drift och underhåll. (Monica Berntman, 2015) Inriktningsmål Nationellt inriktningsmål: Målet är att år 2020 ska 70 procent av kommuner (med fler än invånare) uppnå säkerhetsnivån god kvalitet på vinterväghållning och barmarksunderhåll av sina cykelbanor. Säkerhetsnivån mäts genom en enkätundersökning 10 där kommunerna får svara på hur väl de organiserar och genomför drift och underhåll av cykelbanor samt vilka standardkrav kommunen har. Mätningarna genomförs vartannat år. Vid senaste mätningen år 2015 var andelen 40 procent som uppnådde god kvalitet. Mål för år 2030 saknas. Kommunens inriktningsmål: Kommunens drift och underhåll av cykelnätet skall ha en standard som uppfyller kraven för god kvalitet enligt Trafikverkets bedömning av kvaliteten på drift- och underhåll av cykelbanor. I detta kvalitetsmått ingår både kvalitetssäkring och den faktiska standarden på nätet. Ett särskilt inriktningsmått för gångtrafik finns inte, men åtgärder för förbättrat drift och underhåll skall gälla samtliga oskyddade trafikanter. Nuläge Huddinge kommun I den enkät som Trafikverket gjorde år 2015 fick Huddinge kommun betyget mindre god kvalitet på drift och underhåll av cykelvägar, vilket är ett mittenbetyg i en tregradig skala. En generell slutsats från enkäten är att Huddinge kommun har höga standardkrav gällande vinterväghållningen, men att det finns stor potential att förbättra kraven gällande upptagning av grus, utveckling av kvalitetssäkringen samt rutiner i ledning och styrning av driften. 10 Trafikverket, Mätning och bedömning av indikator 10 Drift och underhåll av cykelvägar (2016)

27 16 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Exempel på drift- och underhållsåtgärder För att det ska vara möjligt för kommuner med mindre god kvalitet att höja sig till god kvalitet krävs att kommunerna ser över både sitt arbetssätt och sina standardkrav. Exempel på åtgärder för att förbättra drift och underhåll med avseende på trafiksäkerhet och deras effekt på antalet personskador framgår av Tabell 2. Tabell 2. Exempel på åtgärder för att förbättra drift och underhåll med avseende på trafiksäkerhet samt dess bedömda trafiksäkerhetseffekt. Åtgärd Trafiksäkerhetseffekt 11 personskador Ansvar 12 Utpekat prioriterat gång- och cykelnät för vinterväghållning och barmarksunderhåll. Ytterligare resurs för vintervägs- och barmarksunderhåll Sopsaltning som snöröjnings- och halkbekämpningsmetod på det övergripande cykelvägnätet och intilliggande gångvägar Snöröjning ska starta vid 2 cm på det prioriterade gång- och cykelvägnätet och färdigställning senast kl Tidigarelagd sandupptagning längs det prioriterade gång- och cykelvägnätet, senast 15 april Ingen direkt effekt på TS, men ökar kvaliteten på drift och underhåll Ingen direkt effekt på TS, men ökar kvaliteten på drift och underhåll Samhällsbyggnadsavd elningen, KSF 13 /Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF 14 Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF -52 % Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF -8 % Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Bedöms som god Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Jämn beläggning på gång- och cykelvägnätet -15 till -20 % Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Ökad kontroll- och kvalitetssäkring av entreprenad genom GPS-dokumentation Ingen direkt effekt på TS, men ökar kvaliteten på drift och underhåll Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Ökad tillsyn av gång- och cykelnätet genom kontroller och stickprover Standardskrivningar för barmarksunderhåll Tydligare information till allmänheten angående siktröjning Ingen direkt effekt på TS, men ökar kvaliteten på drift och underhåll Ingen direkt effekt på TS, men systematiserar underhållsarbetet Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF 0 till -15 % Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF 11 Trafiksäkerhetseffekten på personskador är bedömd enligt SKL, Trafiksäkra staden (2013) 12 Ansvar för att ta fram beslutsunderlag för åtgärden i fråga. 13 Kommunstyrelsens förvaltning 14 Natur- och byggnadsförvaltningen

28 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 17 Tydliggörande av krav på utbildning, erfarenhet och utrustning hos resurser hos entreprenör Tydliggörande av ansvarsuppdelning mellan olika huvudmän Ingen direkt effekt på TS, men ökar kvaliteten på drift och underhåll Ingen direkt effekt på TS, men ökar kvaliteten på drift och underhåll Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Ett prioriterat gång- och cykelnät för drift och underhåll tas fram för att säkerställa att insatserna sker i de områden och längs de stråk där de gör störst nytta. De prioriteringsprinciper som anges i Kapitel 4.4 och 4.5, samt kommunens cykelplan och gångplan, skulle kunna utgöra grund för prioritering av kommunens åtgärder för drift och underhåll samt i kravställningen av entreprenörer för att möjliggöra en mer effektiv planering av verksamheten. På vinterväglag minskar friktionen och bromssträckan ökar. Fotgängarna är de trafikanter som vid halt/blött väglag drabbas av flest skador som kräver sjukvård. För cyklister är olycksökningen inte lika tydlig, eftersom många slutar cykla under vintern. Dock uppskattas arbetspendling med cykel öka med 18 procent och bilpendlingen minska med 6 procent om det är en bra vinterväghållningsstandard 15. Detta förutsätter åtgärder tidigt på morgonen. En beprövad metod som skulle kunna bidra till en högre standard på cykelvägarna vintertid och dessutom undvika rullgrusproblematiken, är sopsaltmetoden, vilket innebär att man sopar bort snön och saltar istället för att använda sand eller grus. Att sopsalta hela kommunens cykelvägnät är dock mycket kostsamt och bör med fördel testas på viktiga stråk innan det används som en generell vinterväghållningsmetod. I dagsläget använder Huddinge kommun sand som halkbekämpningsmetod. När snön smälter bort, orsakar dock kvarbliven sandningssand halkolyckor hos fotgängare och cyklister. Tidigare sandupptagning under våren skulle minska dessa olycksrisker. Ojämnheter i gång- och cykelytan är en stor anledning till fallolyckor hos oskyddade trafikanter. Jämn yta med god friktion ger lägre risk att falla och skada sig. En beläggningsinventering av gång- och cykelvägnätet skulle kunna identifiera brister i underlaget och åtgärder kan prioriteras i en beläggningsplan för gång- och cykelvägnätet. Uppföljning och kontroller av att drift- och underhållsarbetet utförs enligt uppsatta standard och krav är mycket viktiga. Det är viktigt att arbetet genomförs konsekvent så att överraskningsmomenten blir så få som möjligt och kvaliteten ökar. Dokumentering av kommunens samtliga standarder, rutiner och krav skulle bidra till detta. Ett identifierat problem/hinder för god drift- och underhåll är att ansvaret ofta är delat mellan väghållare och fastighetsägare. Även prioriteringen kan skilja sig åt. För gångbanor ligger ansvaret vanligtvis hos fastighetsägaren och för gång- och cykelvägnätet kan ansvaret vara delat mellan kommunen, enskilda ägare eller 15 SKL, Trafiksäkra staden (2013)

29 18 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Trafikverket. Tydligare och dokumenterade ansvarsområden samt samarbetsavtal och rutiner skulle kunna samordningsproblemen. Samtliga föreslagna åtgärder bedöms ha god effekt på trafiksäkerheten, och bör tas med i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet. Åtgärder som ökar kvaliteten på drift- och underhåll av cykelbanor enligt Trafikverkets bedömning bör prioriteras. Prioriteringsprinciper - vilka drift- och underhållsåtgärder behövs? Åtgärder som ökar kvaliteten på drift- och underhåll av gång- och cykelbanor enligt Trafikverkets bedömning bör prioriteras. Utifrån enkätresultat från 2016 framgår att Huddinge kommun har stor potential att förbättra kraven och rutiner gällande upptagning av grus, vinterväghållning samt utveckling av kvalitetssäkringen. Prioriteringarna kan dock komma ändras beroende på nästkommande enkätresultat. Mer kostsamma drift- och underhållsåtgärder, som exempelvis sopsaltning, föreslås genomföras i etapper. Prioritering av insatserna föreslås ske enligt cykelplanen. Målet är att sopsalta hela det övergripande cykelvägnätet med angränsande gångytor. Vissa starka gångstråk kan också bli aktuella för sopsaltning. Detta innebär att: Grannkommuner stråk som angränsar mot kommunstråk med sopsaltning prioriteras. Stråkklass regionala cykelstråk prioriteras före huvudcykelstråk Sammanhängande stråk sammanhängande stråk prioriteras före icke sammanhängande stråk. Stråkets riktning radiella stråk in mot regioncentrum prioriteras före tvärgående stråk. Sopsaltning kan endast ske på ytor bredare än 1,75 meter. Ambitionstakt beslutas i samband med mål och budget. 4.2 Gång- och cykelpassager En lägre hastighet minskar risken för att en olycka mellan ett motorfordon och en oskyddad trafikant skall inträffa. Om en olycka likväl inträffar, minskar risken för dödsfall och svåra personskador om hastigheten är låg, se Figur 4. En gång- och cykelpassage anses vara säker om den är planskild eller om 85 procent av bilisterna håller högst 30 km/h vid passagen 16. Genom att bygga om och hastighetssäkra en gång- och cykelpassage kan det medföra en minskning av antalet svårt skadade cyklister och fotgängare med 50 procent och de mycket allvarligt skadade med 80 procent Trafiksäkra staden, SKL (2013) 17 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2014, Trafikverket (2015)

30 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 19 Inriktningsmål Nationellt inriktningsmål saknas. År 2014 var 25 procent av landets gång- och cykelpassager hastighetssäkrade. 35 procent är den målnivå som diskuteras för år Målet skulle bidra till en minskning på nästan 20 procent av antalet allvarligt skadade cyklister och betydande minskning av antalet dödade i trafiken. 18 Kommunens inriktningsmål: Huddinge kommuns mål är att minst 85 procent av gång- och cykelpassagerna på huvudvägnätet ska ha säker eller delvis säker standard år Nuläge Huddinge kommun En inventering av gång- och cykelpassagers trafiksäkerhetsstandard genomfördes sommaren år procent av gång- och cykelpassagerna på huvudvägnätet var då säkra eller delvis säkra, se Tabell 3. Trafikverket har ett kartverktyg där det går att avläsa hur säkra gång- och cykelpassagerna är i varje kommun. Ett arbete behöver göras för att rapportera in till NVDB 19 så att kartverktyget hålls uppdaterat. Figur 4. Fallhöjder som motsvarar påfrestningen vid krock i olika hastigheter. Figuren har modifierats efter Tabell 3. Antal och andel gång- och cykelpassager på huvudvägnätet i Huddinge kommun med standard Grön, Gul och Röd standard. Gång- och cykelpassager Antal % Säker passage % Delvis säker passage % Osäker passage % Beroende på passagernas utformning, eller typ av hastighetsdämpning har de indelats i olika trafiksäkerhetsnivåer: Säker passage 1. Planskild passage 2. Inom 15 meter från farthindertyp: Gupp av något slag Upphöjd passage 3. Max 30 km/h och inom 15 meter från farthindertyp: Avsmalning 18 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2014, Trafikverket (2015) 19 Nationella vägdatabasen

31 20 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Sidoförskjutning av något slag Övrigt farthinder Delvis säker passage 4. Max 30 km/h och inom 15 meter från farthinder 5. Max 40 km/h och farthindertyp: Sidorförskjutning refug 6. Max 40 km/h och inom 15 meter från farthindertyp: Avsmalning Sidoförskjutning av något slag Övrigt farthinder 7. Inom 15 meter från cirkulationsplats: Osäker passage Ingen åtgärd I Huddinge kommun undviks asfalts- och betonggupp och upphöjda passager på gator med busstrafik med hänsyn till busstrafikens framkomlighet samt bussförares och resenärers bekvämlighet. Med Trafikverkets bedömning innebär detta att grön standard aldrig kan uppnås på gator med busstrafik där hastigheten är över 30 km/h och ej planskilt. Detta bör tas hänsyn till vid bedömning av standard på gång- och cykelpassager. Exempel på åtgärder vid gång- och cykelpassager Exempel på åtgärder för att öka säkerheten i gång- och cykelpassager och deras effekt på antalet personskador framgår av Tabell 4. Inriktningen att uppnå säkra eller delvis säkra gång- och cykelpassager gäller både vid nyproduktion samt vid åtgärd av brister. Typ av åtgärd bedöms från fall till fall beroende på platsens förutsättningar. Principer för vilka trafiksäkerhetsåtgärder som är lämpliga anges i Teknisk handbok 20. Tabell 4. Exempel på åtgärder för att öka säkerheten i gång- och cykelpassager samt dess bedömda trafiksäkerhetseffekt. Åtgärd Trafiksäkerhetseffekt personskador Ansvar Hastighetssäkring med upphöjd passage -40 % Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Hastighetssäkring med gupp i anslutning till passage eller åtgärd med motsvarande effekt. -40 % Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Mittrefug vid gång- och cykelpassager -25 % Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Avsmalning av körbana för att korta ner passagens längd Bedöms som god Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Planskildhet Bedöms som mycket god vid rätt utformning Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 20 Huddinge kommun, Teknisk handbok (rev 2016)

32 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 21 Varningsanläggning för gång- och cykelpassager Signalreglering Bedöms som god vid rätt utformning 0 till - 30 %, men beror på tidigare olycksbild Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Cykelöverfarter Bedöms som god Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF För hastighetssäkring av gång- och cykelpassager är upphöjd passage och gupp primära, då investeringskostnaden och behovet av underhåll är lägre än många andra åtgärder. Där upphöjd passage och gupp inte är lämpligt, till exempel på bussgator eller längs huvudvägnätet där färdtjänst och utryckningsfordon kan ha problem med passering, är IFD-gupp (den intelligenta fartdämparen), Actibump (dymaniskt farthinder), mittrefug och avsmalning kompletterande och alternativa åtgärder som ger förhöjd trafiksäkerhet. Effekten på hastigheten varierar med de olika åtgärderna. Platågupp har störst effekt på bilarnas hastighet, medan avsmalning och refuger framförallt underlättar passage över gatan och minskar den sträcka som oskyddade trafikanter befinner sig i körbanan. Beroende på trafikförhållandena och förhållandena i övrigt kan de också ha effekt på hastigheten. Vid prioritering av åtgärder är det därför viktigt att se till inventeringen som gjorts av gång- och cykelpassager och inte enbart hastigheterna. Se underlagsrapporten för mer information och kostnadsuppskattning av de vanligaste hastighetsdämpande åtgärderna. För att få en uppfattning om olika åtgärders effekt på hastigheten skall hastigheterna mätas före och efter ombyggnationer görs. Det ger kunskap om åtgärdstypens effekt samt om den specifika åtgärden har skapat en tillfredsställande hastighetsnivå. Rutin bör upprättas för mätning av hastigheter före och efter varje om- och nybyggnad. Att anlägga planskilda gång- och cykelpassager i befintlig miljö är ofta svårt och kan kräva stora investeringar. Dessutom kan planskildheter leda till ökad otrygghet. Planskildhet föreslås därför inte som en generell åtgärd. I stället väljs de fyra första åtgärderna, som i förhållande till kostnad bedöms ha störst effekt för trafiksäkerheten i Huddinge, för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet. Signalreglering räknas normalt inte som hastighetssäkrande åtgärd utan är en åtgärd för att underlätta framkomligheten för korsande trafikanter. Trafiksäkerhetseffekten beror dock på tidigare olycksbild på platsen. Införande av cykelöverfarter kan passa på vissa platser i Huddinge kommun. Fordonsförare har väjningsplikt mot cyklande och förare av moped klass II som är ute på eller just ska färdas ut på cykelöverfarten. Trafiksäkerhetseffekten beror på typ av plats, cykelflöde och hastighet på sträckan, där högre cykelflöden ger en ökad andel motorfordonsförare som väjer Åse Svensson, Trafiksäkerhet och väjningsbeteende vid cykelöverfarter

33 22 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Prioriteringsprinciper - vilka gång- och cykelpassager ska åtgärdas? Trafikverkets uttagsverktyg för gång- och cykelpassager utgör ett underlag för prioritering av åtgärder. Åtgärd av passager prioriteras utifrån en sammanvägd bedömning av följande faktorer: Passagens befintliga standard - passager utan trafiksäkerhetsåtgärd på sträckor längs kommunens huvudvägnät prioriteras. Här är olycksrisken oftast hög p g a högre hastigheter och mer trafik och rörelser. Hastighet på sträckan eller platsen passager där 85-percentilen överskrider hastighetsgränsen prioriteras. Motorfordonstrafikflödet passager med högt trafikflöde prioriteras. Antal fotgängare och cyklister som använder passagen passager med många korsande oskyddade trafikanter prioriteras. Passager som korsas av det övergripande cykelvägnätet prioriteras. Andel barn och äldre som använder passagen passager med hög andel korsande barn och äldre prioriteras. Olycksdrabbade passager passager med stort antal olyckor prioriteras. Gång- och cykelpassager längs stamnätet för kollektivtrafiken (se Huddinges kollektivtrafikplan) behöver hanteras särskilt. Åtgärder som innebär negativ påverkan på kollektivtrafikens framkomlighet samt förarens och resenärens bekvämlighet undviks. Av detta följer att en passage med stort flöde i närheten av en skola kan prioriteras högre än en plats där få passerar, även om den faktiska hastigheten på den senare är högre. Arbetet med säkrare resor för barn och äldre kan vara en bra vägledning vid prioritering av åtgärder (se Kapitel 4.4 och 4.5). 4.3 Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet Den faktiska hastigheten har stor betydelse både för sannolikheten att en trafikolycka inträffar och utfallet av de olyckor som inträffar. En lägre hastighet ger kortare stoppsträckor, se Figur 5, och färre olyckor. Genom att sänka den faktiska hastigheten med till exempel 5 procent på det kommunala vägnätet, bedöms antalet döda och svårt skadade minska med cirka 15 procent i trafiken. 22 En god hastighetsefterlevnad, det vill säga att den gällande hastighetsgränsen inte överskrids, innebär att trafikanterna lättare kan bedöma trafiksituationen och fatta rätt beslut i trafiken. 22 Trafiksäkra staden, SKL (2013)

34 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 23 Figur 5. Samband mellan hastighet och stoppsträckor. Stoppsträckorna ovan gäller vid torrt väglag. Figuren har modifierats efter Vilken hastighet som är lämplig på en väg grundar sig på människans förmåga att tåla krockvåld. Högsta hastighet bör vara högst 50 km/h där det finns risk för sidokrock mellan två bilar och högst 30 km/h där oskyddade trafikanter och bilar möts. Huddinge kommun har genomfört en översyn av hastighetsgränserna på det kommunala vägnätet så att hastighetsgränserna motsvarar den nivå som är lämplig med hänsyn till bland annat vägens funktion och förekomsten av oskyddade trafikanter i vägområdet. På vägsträckor och i korsningar där oskyddade trafikanter är skilda från motorfordonstrafiken kan hastighetsgränsen vara högre jämfört med gator där alla trafikslag blandas, utan att det är negativt för trafiksäkerheten. Ofta, men inte alltid, stämmer de nya hastighetsgränserna också överens med den fysiska utformningen. Att mäta och följa upp hastighetsefterlevnaden på det kommunala vägnätet är ett sätt att bedöma trafiksäkerheten. Där trafiksäkerheten bedöms otillräcklig kan utformningen av gatan behöva ses över. Inriktningsmål Nationellt inriktningsmål: Det nationella målet är att 80 procent av trafikarbetet på kommunala vägar ska ske inom gällande hastighetsgräns år 2020 i jämförelse med cirka 64 procent år När 80-procentmålet uppnås bedöms effekten nationellt bli 30 färre dödade på de kommunala vägnäten i landet. Bedömning om hur det påverkar antalet skadade saknas. 23 Mål för år 2030 saknas. Kommunens inriktningsmål: År 2030 får 85 procent av trafiken inte köra fortare än gällande hastighetsgräns på hälften av kommunens huvudvägar. Nuläge Huddinge kommun Huddinge kommun mäter med jämna mellanrum hastigheterna på det kommunala vägnätet. Under år 2012 genomförde kommunen en översyn av 23 Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan 2011 och 2020, Trafikverket (2012)

35 24 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN hastighetsgränserna på det kommunala vägnätet. I samband med det infördes de nya hastighetsgränserna 40 och 60 km/h. Huddinge kommun var tidigt ute med att göra denna översyn av hastighetsgränser i jämförelse med andra kommuner. Under år 2016 genomfördes en uppföljning av hastighetsplanen 24 och resultaten från trafikmätningarna visade att på 10 procent av mätpunkterna håller 85 procent av trafiken gällande hastighetsgräns. Huddinge kommun har satt egna kommunala inriktningsmål för hastighetsefterlevnad som är mer realistiska än de nationella. Tabell 5. Resultat från hastighetsmätningarna. Tabellen visar antal och andel mätpunkter på huvudvägnätet i Huddinge kommun där hastighetsefterlevnaden är god, det vill säga där 85 % av trafiken håller hastighetsgränsen. Gällande hastighetsgräns Antal mätpunkter där hastighetsefterlevnaden är god 30 km/h (dagtid) 0 av 11 0 % 40 km/h 0 av 21 0 % 60 km/h 5 av % Totalt 5 av % % Exempel på åtgärder för hastighetsefterlevnad För att sänka de faktiska hastigheterna och för att öka hastighetsefterlevnaden kan flera olika typer av åtgärder vidtas. Åtgärderna kan göras på gatorna, i fordonen, genom övervakning eller genom beteendepåverkande åtgärder. De olika åtgärderna har olika effekt, acceptans och kostnad. För en långsiktig effekt är beteendepåverkan viktig att prioritera. Inriktningen att uppnå god hastighetsefterlevnad gäller både vid nyproduktion samt vid åtgärd av brister. Vid planering av nya gator ska dess utformning vara anpassad efter den gällande hastighetsgränsen. Principer för gatutyper och dess hastighetsbegränsning anges i Teknisk handbok 25. Bashastighet i tätorter är idag 50 km/h. Huddinge kommun har genom hastighetsöversynen sänkt hastigheten och anpassat den till jämna hastigheter. Beslut om hastighetsgränser baseras på kriterier för respektive vägtyp och vägens utformning men tar också hänsyn till vilka verksamheter som finns i närheten, till exempel skolor, idrottsanläggningar eller äldreboenden. Rätt utformning av gaturummet är den mest effektiva åtgärden för ökad hastighetsefterlevnad. Trafikmiljön ska vara självförklarande så att det underlättar för trafikanten att agera rätt. Där gatuutformningen eller andra påverkande åtgärder inte hjälper, kan fysiska åtgärder och/eller övervakning utgöra ett komplement för att öka hastighetsefterlevnaden. Vid planering av åtgärder är det viktigt att ha tvåhjulingar i åtanke. Åtgärder som även har god effekt på motorcykeltrafiken bör övervägas. 24 Utvärdering av Huddinge kommuns hastighetsplan, Ramböll (2016) 25 Huddinge kommun, Teknisk handbok (rev 2016)

36 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 25 Tabell 6. Exempel på åtgärder för ökad hastighetsefterlevnad samt dess bedömda trafiksäkerhetseffekt. Åtgärd Hastighetssäkring av tjänstefordon, hastighetslås Hastighetssäkring med fysiska åtgärder Hastighetspåverkan med polisövervakning Hastighetspåverkan med trafiksäkerhetskameror Hastighetspåverkan med VMStavlor (variabla meddelandeskyltar) Kampanjer och information kring ökad hastighetsefterlevnad Trafiksäkerhetseffekt personskador Ansvar -40 till -50 % Ekonomiavdelningen, KSF -24 till -45 % Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Okänt Polisen -25 till -40 % Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF/Trafikverket -15 till -25 % Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Bedöms som god i Samhällsbyggnadsavdelningen, kombination med andra KSF åtgärder Hastighetssäkring med hjälp av hastighetslås i fordon är en åtgärd som kommunen bör ha i sina egna bilar och ställa som krav i upphandlade resor och transporter. Även om dessa fordon utgör en liten andel av fordonsflottan så är det en viktig arbetsmiljöfråga. På sikt kommer också dessa fordon ut på begagnatmarknaden och bidrar då till att antalet hastighetssäkrade fordon ökar. Fordonspolicyn samt kravspecifikation vid nyinskaffning av tjänstefordon bör ses över vid upphandling av tjänstefordon. Kollektivtrafiken bör också ha hastighetslås, men eftersom den upphandlas av Trafikförvaltningen har kommunen inte rådighet i den frågan. Däremot kan önskemålet tas upp i kontakter med Trafikförvaltningen och Landstinget. Fysiska åtgärder är de åtgärder där kommunen har störst möjlighet att påverka hastigheten. Åtgärder kan och bör inkluderas i varje om- eller nybyggnadsprojekt. Bland fysiska åtgärder innefattas bland annat fartgupp, platå och upphöjda gångoch cykelpassager, korta avsmalningar, refuger/mittremsa och sidoförskjutningar. Fysiska åtgärder hanteras bland annat under insatsområdet Gång- och cykelpassager, Kapitel 4.2. Kommunen, Trafikverket och polisen har ett samarbete kring bland annat hastigheter och var hastighetsöverträdelser förekommer. Detta samarbete bör fortsätta samt utvecklas. Gällande polisövervakning har kommunen möjlighet att föreslå platser där den uppmätta hastigheten är hög och där extra övervakning bör ske. Att sätta upp trafiksäkerhetskameror är en statlig åtgärd som kommuner inte kan införa själva. VMS-tavlor (Variabla meddelandeskyltar) kan vara mobila påminnelsetavlor som kan flyttas runt beroende på var behovet finns. VMS-tavlor kan till exempel visa vilken hastighet bilisten håller eller om bilisten kör för fort. Kommunen har idag två stycken mobila VMS-tavlor.

37 26 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Kampanjer och informationsinsatser för förbättrat trafikvett och ökad hastighetsefterlevnad bör genomföras i ett samarbete med kommunens Trygghetoch säkerhetssektion samt polisen. Här är yrkestrafiken en viktig målgrupp. Åtgärderna ger större effekt om polisövervakning och kontroller genomförs samtidigt med kampanjerna. Prioriteringsprinciper - vilka sträckor ska åtgärdas? Kommunens hastighetsmätningar och uppföljningar av hastighetsplanen utgör underlag för prioritering av hastighetsdämpande åtgärder. Åtgärder kan ske både i form av fysiska åtgärder samt kontroller/övervakning. Åtgärderna kan även ske antingen i korsningspunkt eller mitt i en sträcka. Prioritering av åtgärder i korsningspunkter sker enligt de prioriteringsprinciper som anges för hastighetssäkring av gång- och cykelpassager, se Kapitel 4.2. Åtgärder på sträcka prioriteras utifrån en sammanvägd bedömning av följande faktorer: Hastighet på sträckan eller platsen platser där 85-percentilen överskrider hastighetsgränsen prioriteras. Sträckans befintliga standard - platser utan trafiksäkerhetsåtgärd på sträckor längs kommunens huvudvägnät prioriteras. Motorfordonstrafikflödet platser med högt trafikflöde prioriteras. Antal fotgängare och cyklister längs sträckan sträckor där många oskyddade trafikanter rör sig prioriteras. Andel barn och äldre längs sträckan sträckor där många barn och äldre rör sig prioriteras. Olycksdrabbade sträckor platser med stort antal olyckor prioriteras. Vilken typ av åtgärd som krävs, beror på platsens förutsättningar och behöver utredas från fall till fall. För närmre beskrivning av vissa typåtgärder, se underlagsrapporten. Gång- och cykelpassager längs stamnätet för kollektivtrafiken (se Huddinges kollektivtrafikplan) behöver hanteras särskilt. Åtgärder som innebär negativ påverkan på kollektivtrafikens framkomlighet samt förarens och resenärens bekvämlighet undviks. Med hänsyn till investeringskostnaderna är det inte rimligt att genomföra fysiska åtgärder på alla platser där hastighetsnivån är för hög. Ett alternativ är då att använda mobila VMS-skyltar. Generellt är fysiska punktåtgärder inte lämpliga på gator med hastighetsgräns över 60 km/h. Utan då behövs gatuutformningen anpassas, alternativt föreslås VMS-tavlor. 4.4 Barns resor Resor till och från skolor och fritidsaktiviteter skall vara säkra resor oavsett färdmedel. Barn ska inte avstå från att gå eller cykla till skolan eller fritidsaktiviteter på grund av otillräcklig trafiksäkerhet. Skolresor med upphandlad skolskjuts eller allmän kollektivtrafik skall vara säkra, vilket även inkluderar vägen till och från hållplats. Även resor som sker genom skolans/förskolans försorg ska ske på ett trafiksäkert sätt oavsett färdmedel och resor som arrangeras av idrottsföreningar och liknande skall ske på ett trafiksäkert sätt.

38 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 27 Att arbeta med barns resor är ett sätt att paketera och prioritera åtgärder från olika insatsområden, men det kan även innehålla andra insatser som förbättrar trafiksäkerheten för barn, till exempel beteendepåverkande åtgärder. Genom att jobba med flera olika typer av åtgärder som riktar sig till en viss grupp, i detta fall barn, kan de samordnade åtgärderna leda till ett mer trafiksäkert beteende än om varje åtgärd skulle genomföras var för sig. Barns resor kan grovt delas in i resor som sker till och från skolan/förskolan, resor som sker under skoldagen samt resor som sker på fritiden. Trafiksäkerhetsproblem kring skolor utgörs vanligtvis av den trafik som alstras när barnen skjutsas till och från skolan. Att minska denna trafik är därför en viktig åtgärd för att förbättra säkerheten för alla barn. På samma sätt kan säkerheten kring idrottsanläggningar och liknande förbättras om färre barn skjutsas dit. En förutsättning är givetvis att det skapas tillräckligt trygga och säkra miljöer för att resorna ska kunna ske på ett säkert och hållbart sätt. Resor som sker genom skolans/förskolans och föreningars försorg kan dels handla om förflyttningar mellan olika lokaler under dagen och dels om längre utflykter. Figur 6. Om färre barn skjutsas till skolan minskar trafiken kring skolorna och fler barn kan gå säkert till skolan. Foto: Thomas Henriksson Inriktningsmål Nationellt inriktningsmål saknas, men EU har målet att antal barn som omkommer i trafiken ska minska med 60 procent till år Målet innebär alltså att en större andel av barns olyckor ska minska än den totala andelen för alla olyckor. Kommunens inriktningsmål: Kommunen erbjuder stöd till alla skolor i kommunen för att aktivt arbeta med säkra skolvägar. Målet är att färre än 15 procent av barnen ska åka bil hela vägen till skolan. Detta kan uppnås genom att minska 26 Underlagsrapport till Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun (2017)

39 28 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN biltrafiken kring skolor och andra miljöer där många barn vistas i, vilket i sin tur ökar säkerheten och barns förutsättningar för att gå eller cykla. Nuläge Huddinge kommun I Huddinge arbetar ungefär hälften av skolorna i kommunens regi aktivt med att minska andelen barn som skjutsas till skolan. Sammantaget har andelen barn som lämnas på avlämningsyta, eller som går och cyklar hela vägen ökat. Andelen barn som åker bil hela vägen till skolan har minskat, men minskningen har avtagit de senaste åren och vissa år har andelen till och med gått upp i andel. Detta beror på att när nya skolor ansluter sig till samarbetet, har oftast skolan problem med osäkra skolvägar och andelen som får skjuts hela vägen till skolan är relativt hög. För att minska bilberoendet, ställs krav på att det ska vara säkra gång- och cykelmiljöer till och från skolan. Annars skapas en ond cirkel genom att fler barn och ungdomar riskerar få skjuts hela vägen till skolan och därmed bidra till en ännu osäkrare miljö. Figur 7. Val av färdmedel på de skolor 27 som arbetar aktivt med säkra skolvägar år År 2016 var 19 av 35 skolor anslutna till samarbetet kring säkra skolvägar. För att kunna göra en helhetsbedömning av barns resande och se utveckling över tid, krävs att uppföljning görs på fler eller andra skolor än endast de som är anslutna i sammarbetet just det året. Mätmetod bör ses över. I dagsläget finns ingen samlad bild av hur trafikmiljön kring fritidsanläggningar ser ut eller hur resor som arrangeras av föreningar eller skolor sker. Exempel på åtgärder för barns resor Förutom åtgärder i befintlig miljö, kan även val kring lokalisering av skolor och fritidsanläggningar och hur de utformas få stor betydelse för hur säkra barns resor blir. Även mindre förändringar som var till exempel entréer och cykelställ placeras kan få stor effekt. 27 Juringeskolan, Kungsklippeskolan, Kräpplaskolan, Segeltorpsskolan, Sjötorpsskolan, Snättringeskolan, Stensängsskolan, Trångssundsskolan, Ängsnässkolan, Hörningsnässkolan, Stenmoskolan, Utsäljeskolan, Edboskolan, Visättra, Balingsnässkolan, Mörtviksskolan, Skanskbergsskolan, Solfagraskolan och Vista skolan.

40 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 29 När nya målpunkter för barn planeras, ska projektet även beakta trafiksäkerheten i närområdet (300 meter) eller i stråk till närmaste kollektivtrafikhållplats. Ett aktivt samarbete mellan flera förvaltningar behövs för att bevaka trafiksäkerhetsfrågorna vid planering av ny- och ombyggnader av lokaler. Vid planering, tillstånd och bygglov för verksamheter som speciellt vänder sig till barn och ungdomar, bör det ställas särskilda krav på god och säker tillgänglighet med kollektivtrafik, cykel och gång. Tabell 7. Exempel på åtgärder för säkrare resor för barn samt dess bedömda trafiksäkerhetseffekt. Åtgärd Fysiska åtgärder Avlämningsplatser Trafiksäkerhetseffekt personskador Bedöms som god om vägen mellan avlämningsplats och skolan är trafiksäker Ansvar Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Borttagning av hinder som skymmer sikten Bedöms som god Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Drift- och underhållsåtgärder Anpassad snöröjning för barn Bedöms som god Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Förlängd gröntid för gående vid trafiksignaler med många barn och/eller funktionsnedsatta Beteendepåverkande åtgärder Okänt Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Vandrande skolbuss Bedöms som god Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Information, kampanjer och utbildningsinsatser kring trafiksäkerhet riktade till barn, föräldrar och lärare 0 till -15 % Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF/ BUF 28 Krav och rutiner för att säkerställa att resor och transporter i kommunens verksamhet sker på ett trafiksäkert sätt Samarbete med idrottsföreningar om trafiksäkerhet vid resor, till exempel genom information om Riksidrottsförbundets broschyr Trafiksäkra och klimatsmartare transporter i drotten Okänt Okänt Samhällsbyggnadsavdelningen & Ekonomiavdelningen, KSF/BUF Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF/ KUF 29 De åtgärder som rör fysiska åtgärder eller drift och underhåll som listas i Tabell 7 avser närområdet, det vill säga cirka 300 meter, kring grundskolor, idrottsanläggningar och andra platser där barn rör sig på egen hand. Om ett 28 Barn- och utbildningsförvaltningen 29 Kultur- och fritidsförvaltningen

41 30 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN radiellt avstånd om 300 meter inte är relevant kan åtgärderna avse stråk till närmaste hållplats eller station, till exempel kring större ridskolor eller andra verksamheter i perifera områden. Under år 2004 genomfördes en trafiknätsanalys för kommunen där skolors samt lek- och idrottsplatsers närmiljöer (300 meter från en skola) inventerades och åtgärdades med avseende på trafiksäkerhet. 30-zoner infördes och kompletterades med fysiska åtgärder, såsom planskilda och hastighetssäkrade gång- och cykelpassager. Även ett arbete med beteendeförändringar kopplat till hämtning/lämning kring skolor påbörjades. Åtgärderna genomfördes under åren Detta kan utgöra underlag i den fortsatta planeringen av åtgärder. Dock har nya skolor, fritidsanläggningar och gator tillkommit sedan dess och en uppdatering av inventeringen behövs för att få en samlad bild av trafiksäkerheten i dess närområde. Som underlag till lekplatsprogrammet 30 genomfördes år 2012 inventering av lekplatsers närmiljöer med avseende på trafiksäkerhet. För att skapa möjlighet för nya resvanor och kunna påverka barns och föräldrars beteenden vid resor till skolor och fritidsaktiviteter krävs ett samarbete mellan kommunens förvaltningar samt med skolorna. Exempelvis har samordnad varudistribution minskat antalet transporter med varor till skolor. Krav kan även ställas på fordon och verksamheternas interna transporter för att säkerställa att resor sker på trafiksäkert sätt. 30 Lekplatsprogram, Huddinge kommun (2013)

42 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 31 Prioriteringsprinciper - vilka målpunkter för barn ska inventeras? Totalt finns över 40 grund- och gymnasieskolor, över 20 större idrottsanläggningar samt närmre 20 andra stora målpunkter för barn (t e x ungdomsgårdar, bibliotek och kulturskolor) i Huddinge kommun. Utöver finns flertalet bollplaner, ridstall och lekplatser runt om i kommunen som barn besöker. Det är ett stort arbete att inventera och åtgärda alla målpunkter. Därför har en prioriteringsordning tagits fram för att lättare kunna prioritera vilka målpunkter för barn som ska inventeras och åtgärdas med avseende på trafiksäkerhet. Prioritering sker utifrån en sammanvägd bedömning av följande faktorer: Målpunktens roll grundskolor och större idrottsanläggningar har högst prioritet. Nyttjande av målpunkt målpunkter med många elever (>600 elever) eller besökare prioriteras. Samlokalisering målpunkter som ligger i närheten av andra målpunkter för barn prioriteras. Trafiksituation målpunkter med osäkra trafikmiljöer prioriteras, till exempel utifrån hastighetsmätningar, olycksdata, standard på gång- och cykelpassager med mera. De platser där flera målpunkter ligger samlade prioriteras högst då flest barn kan antas röra sig som fotgängare eller cyklister i området. Förutom att många barn och ungdomar tar sig till och från området morgon och eftermiddag/kväll kan det förväntas att många rör sig mellan skola och andra aktiviteter inom området under övrig tid. Förskolor, dit barn förutsätts gå i sällskap med vuxen har lägre prioritering än grundskolor, såvida de inte är samlokaliserade med grundskola. Det finns målpunkter som attraherar både barn och äldre (Kapitel 4.5). Vid beslut om inventering kan det vara grund för att höja målpunktens prioritering. Gång- och cykelpassager längs huvudvägnätet skall särskilt beaktas. I många fall kan dessa gång- och cykelpassager finnas inom målpunktens närområde. Åtgärder av passager med bristande säkerhet (osäkra eller delvis säkra) bör åtgärdas i samband med inventering och åtgärd av trafiksäkerheten kring målpunkter. 4.5 Äldres resor Precis som barns resor är detta insatsområde en paketering och prioritering av olika insatsområden, men det kan även innehålla andra insatser som förbättrar trafiksäkerheten för äldre, till exempel driftåtgärder. Genom att jobba med flera olika typer av åtgärder som riktar sig till en viss grupp, i detta fall äldre, kan de samordnade åtgärderna leda till ett mer trafiksäkert beteende än om varje åtgärd skulle genomföras var för sig.

43 32 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN När vi blir äldre, försämras vår syn, hörsel, balans och rörelseförmåga. Detta ökar risken för att råka ut för en olycka. Eftersom äldre är skörare medför deras olyckor i högre grad svåra personskador jämfört med andra grupper. Även lindriga skador kan få stor betydelse för äldres möjlighet att leva ett aktivt liv och att bo kvar i bostaden. Insatsområdet kan därför ha sekundära effekter på äldres hälsa. Arbetet med äldres resor är framförallt inriktad på gångstråk till viktiga målpunkter och kollektivtrafiken eftersom det framförallt är där som äldre exponerar sig och utsätter sig för störst skaderisk. Trafikmiljön ska vara så pass säker att äldre skall kunna ta sig mellan hemmet och allmän service utan att riskera att skadas svårt. Vissa grupper av funktionsnedsättning innefattas också i detta insatsområde. Figur 8. Äldre är i högre grad oskyddade trafikanter, och dessutom mer sköra, än andra vuxna, vilket är två av de främsta orsakerna till att de oftare skadas i trafiken. Foto: Thomas Henrikson Inriktningsmål Nationellt inriktningsmål: Saknas. Kommunens inriktningsmål: Viktiga gångstråk i närområdet till serviceboenden, vårdcentraler och andra platser där många äldre har behov av att röra sig skall vara inventerade och åtgärdade till 75 procent vad avser brister i trafiksäkerheten. Med närområdet avses cirka 300 meter eller stråk till närmaste hållplats eller station. Nuläge Huddinge kommun Olycksstatistiken för Huddinge visar att äldre oftare skadas svårt än vad andra åldersgrupper gör. Dock är nuläget vad avser den fysiska utformningen kring äldreboenden, vårdcentraler och liknande inte känt då Huddinge än så länge inte

44 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 33 arbetat specifikt med trafiksäkerhet för äldre. Kommunen inför hastighetssänkningar, anlägger emellanåt gångbanor och vidtar andra åtgärder i anslutning till äldreboenden, men det utförs inte systematiskt. En del brister åtgärdas dock i samband med åtgärder för ökad tillgänglighet. Huddinge kommun prioriterar gång- och cykelstråk vid snö- och halkbekämpning vilket minskar risken för att äldre skall skadas som oskyddade trafikanter. Exempel på åtgärder för äldres resor Förutom åtgärder i befintlig miljö, kan även val kring till exempel serviceboenden och vårdanläggningars lokalisering och hur de utformas, få stor betydelse för hur säkra äldres resor blir. Även mindre förändringar som var till exempel entréer placeras och utformas kan få stor effekt. När nya målpunkter för äldre planeras, ska projektet även beakta trafiksäkerheten i närområdet (300 meter) eller i stråk till närmaste kollektivtrafikhållplats. Ett aktivt samarbete mellan flera förvaltningar behövs för att bevaka trafiksäkerhetsfrågor vid planering av ny- och ombyggnader av lokaler. Vid planering, tillstånd och bygglov för verksamheter som speciellt vänder sig till äldre bör det ställas särskilda krav på god och säker tillgänglighet utan bil. För vissa grupper med funktionsnedsättning kan god tillgänglighet med bil dock vara ett krav. Tabell 8. Exempel på åtgärder för att höja säkerheten på äldres resor samt dess bedömda trafiksäkerhetseffekt. Åtgärd Fysiska åtgärder Tillgänglighetsanpassning av sträckor och gångpassager och övergångsställen Drift- och underhållsåtgärder Prioriterad snöröjning och halkbekämpning vid runt äldres målpunkter Prioriterat beläggningsunderhåll och renhållning runt äldres målpunkter Förlängd gröntid för gående vid trafiksignaler med många äldre och/eller funktionsnedsatta Beteendepåverkande åtgärder Kampanjer och information kring säkrare resor för äldre Trafiksäkerhetseffekt personskador Bedöms som god Bedöms som god Bedöms som god Okänt Bedöms som god i kombination med andra åtgärder Ansvar Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF/ SÄF 31 Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 31 Social- och äldreomsorgsförvaltningen

45 34 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN De åtgärder som rör fysiska åtgärderna eller drift och underhåll som listas i Tabell 8 avser närområdet, det vill säga cirka 300 meter från serviceboenden, centrum-, service- och vårdanläggningar alternativt huvudstråk mellan sådana anläggningar och närmaste hållplats/station. Det bör tas i beaktning att äldre har ett större behov av till exempel jämna ytor och bra halkbekämpning än barn. Det är därför lämpligt att kombinera tillgänglighetsinventering och trafiksäkerhetsinventering. Då brister även uppstår på privat fastighetsmark, krävs ett aktivt samarbete med fastighetsägare inför varje inventering för att få ett helhetsgrepp kring trafiksäkerheten. Samarbete med social- och äldrevårdsförvaltningen samt pensionärsorganisationer kan vara ett stöd för att till exempel identifiera riskfyllda platser. Beteendepåverkande åtgärder för att poängtera vikten av bra utrustning, till exempel skor och broddar, är viktiga i trafiksäkerhetsarbetet. Prioriteringsprinciper - vilka målpunkter för äldre ska inventeras? Totalt finns cirka 30 större målpunkter för äldre. Dessa innefattar vårdinrättningar, äldre- och serviceboenden samt dagverksamheter. Många av dessa målpunkter ligger samlade. Det är dock ett stort arbete att inventera och åtgärda alla målpunkter. Därför har en prioriteringsordning tagits fram för att lättare kunna prioritera vilka målpunkter för äldre som ska inventeras och åtgärdas med avseende på trafiksäkerhet. Prioritering sker utifrån en sammanvägd bedömning av följande faktorer: Målpunktens roll vårdinrättningar och dagverksamheter har högst prioritet. Samlokalisering målpunkter som ligger i närheten av andra målpunkter för äldre eller centrum prioriteras. Trafiksituation målpunkter med osäkra trafikmiljöer prioriteras, till exempel utifrån hastighetsmätningar, olycksdata, standard på gång- och cykelpassager med mera. De platser där flera målpunkter sammanfaller eller ligger nära stadsdelscentrum prioriteras högst då flest äldre kan antas röra sig som fotgängare eller cyklister i området. Förutom att många äldre tar sig till och från området morgon och eftermiddag/kväll kan det förväntas att många rör sig mellan verksamhet, boende och centrum under övrig tid. Det finns platser som attraherar både äldre och barn (Kapitel 4.4). Vid beslut om inventering kan det vara grund för att höja målpunktens prioritering. Gång- och cykelpassager längs huvudvägnätet skall särskilt beaktas. I många fall kan dessa gång- och cykelpassager finnas inom målpunktens närområde. Åtgärder av passager med bristande säkerhet (osäkra eller delvis säkra) bör åtgärdas i samband med inventering och åtgärd av trafiksäkerheten kring målpunkter.

46 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Genomförande Genom förankring av trafiksäkerhetsplanen höjs kunskapsnivån och acceptans kring kommunens trafiksäkerhet hos tjänstemän, politiker och allmänhet. Befintliga rutiner ska ses över, samt få trafiksäkerhetsaspekten inarbetad om den saknas. Trafiksäkerhetsfrågan ska beaktas vid all ny- och ombyggnad, och det ska i första hand byggas trafiksäkra lösningar. I detta ingår att ha en plan för hur en trafiksäker drift av anläggningen ska ske samt rutin för hur vi ska hantera nytillkomna målpunkter för barn och äldre med avseende på trafiksäkerhet. För att genomföra trafiksäkerhetsplanen behöver flera avdelningar i kommunen involveras. Samhällsbyggnadsavdelningen och Trygghets- och säkerhetssektionen på KSF (Kommunstyrelsens förvaltning) samt Natur- och gatudriftsavdelningen på NBF (Natur- och byggnadsförvaltningen) är speciellt utpekade som viktiga samverkansparter. Även externa aktörer såsom polis, räddningstjänst, transportföretag med flera behöver delta för att målen ska nås. Uppföljning, erfarenhetsåterföring och kunskapshöjande åtgärder behövs för att ständiga förbättringarna ska säkerställas. En rutin behöver upprättas för mätning av hastigheter före och efter varje om- och nybyggnad av fysiska trafiksäkerhetsåtgärder. Utifrån föreslagna åtgärder och prioriteringsprinciper för varje insatsområde i föregående kapitel ska en handlingsplan tas fram som konkretiserar vilka åtgärder som ska vidtas samt var och när de ska genomföras och till vilken kostnad. Samtliga insatsområden är viktiga att arbeta med, men prioritering av åtgärder sker enligt de angivna prioriteringsprinciperna. För att få största effekt av trafiksäkerhetsarbetet, behöver effekter och kostnader av olika åtgärder kartläggas så att en noggrannare prioritering kan göras. Handlingsplanen aktualiseras med jämna mellanrum, vart femte år. Vid aktualiseringen uppdateras olycksstatistiken och vidtagna åtgärder följs upp och stäms av mot målen. Beroende på hur utvecklingen ser ut tas beslut om åtgärdstakten är tillräcklig och/eller om planen behöver kompletteras med fler åtgärder. Uppskattade kostnader för att genomföra åtgärderna i trafiksäkerhetsplanen framgår i separat Bilaga 1. Kommunens inriktning och val av åtgärder prioriteras årligen i samband med beslut om mål och budget.

47 36 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 6. Uppföljning Med trafiksäkerhetsplanen som stöd ska trafiksäkerhetsåtgärder prioriteras, beslutas och genomföras. För att kommunen ska arbeta systematiskt med dessa frågor behöver planen och åtgärderna kontinuerligt följas upp. Det övergripande trafiksäkerhetsmålet för Huddinge kommun är att mellan år 2017 och 2030 ska minst 50 procent färre dödas eller skadas allvarligt och 25 procent färre skadas måttligt eller lindrigt i trafiken. Vad detta innebär i antal skadade på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun under ett genomsnittsår framgår av Tabell 9. Tabell 9. Kvantifiering av trafiksäkerhetsmålen för Huddinge kommun år 2030, med utgångspunkt från de nationella målen. Olyckstyp Personskada och allvarlighet Dödade och allvarligt skadade Måttligt och lindrigt skadade Personskador under ett genomsnittsår ( ) Reducering till år % -25 % Kommunalt mål till år ,5 99,5 Att endast följa upp trafiksäkerhetsarbetet genom olycksstatistik är dock vanskligt. Detta har framförallt tre orsaker: 1. Slumpmässiga variationer gör det svårt att se tendenser på kort sikt. 2. Det tar ofta flera år innan man ser effekten av åtgärder. 3. Variationer i olycksstatistiken kan bero på flera orsaker, till exempel konjunktur, hur vården är organiserad eller hur inrapporteringen sker. Istället för att förlita sig på olycksstatistiken kan man välja ut att följa upp ett antal mätbara indikatorer som erfarenhetsmässigt bidrar till att minska och/eller lindra olyckorna inom de insatsområden som kommunen har valt att prioritera. 6.1 Indikatorer För att underlätta uppföljningen av arbetet med insatsområdena har ett antal indikatorer tagits fram. Dessa indikatorer följs upp tillsammans med respektive insatsområdes inriktningsmål samt det övergripande målet om färre döda och skadade i trafiken. Trafiksäkerhetsplanen följs upp i sin helhet årligen, tillsammans med den gemensamma uppföljningen 32 av trafikstrategin. Alla indikatorer följs dock inte upp årligen, då de kontinuerligt utvecklas och att vissa kräver mycket resurser att mäta, varför uppföljning kan ske mer sällan. 32 Varje år sker en uppföljning av trafikstrategin, där även uppföljningen av trafiksäkerhetsplanen och de övriga åtgärdsplanerna ska ingå.

48 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 37 Övergripande mål Mätmetod Uppföljning Mellan år 2017 och 2030 ska följande uppnås på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun: 50 procent färre dödade och allvarligt skadade. 25 procent färre måttligt och lindrigt skadade. Uttag från STRADA. Var femte år med start år 2017 Ansvarig förvaltning: KSF Indikator Mätmetod Uppföljning Andel som upplever trafiksäkerheten i kommunen som bra eller mycket bra som: Fotgängare Cyklist Bilist Gatuenkäten Vartannat år, start 2016 Ansvarig förvaltning: KSF Drift och underhåll av gång- och cykelbanor Inriktningsmål Mätmetod Uppföljning Huddinge ska uppnå god kvalitet enligt Trafikverkets bedömning av kommuners kvalitet på drift och underhåll av gång- och cykelbanor. Genom Trafikverkets enkätundersökning där kommunerna får svara på hur väl de organiserar och genomför drift och underhåll av cykelbanor. Vartannat år, start 2016 Ansvarig förvaltning: NBF Indikator Mätmetod Uppföljning Jämnhetsmätning på huvudcykelstråk och viktiga gångstråk och ytor runt utpekade målpunkter enligt gångplanen. Mätningen kan så småningom utvidgas till att innefatta lokala cykelstråk och övriga gångstråk. Rutin och krav för vinterväghållning, se indikatorer i cykelplanen. NKI (Nöjd kund index) vinterunderhåll. NKI (Nöjd kund index) beläggning. Jämnhetsmätning. Inhämtning av data från felanmälningssystemet och drift- och underhållsbudget. Stickprovskontroller. Gatuenkäten Gatuenkäten Var femte år, start 2017 Ansvarig förvaltning: NBF Varje år Ansvarig förvaltning: NBF Vartannat år, start 2016 Ansvarig förvaltning: KSF Vartannat år, start 2016 Ansvarig

49 38 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN förvaltning: KSF Gång- och cykelpassager Inriktningsmål Mätmetod Uppföljning Minst 85 procent av gång- och cykelpassagerna på huvudvägnätet ska ha säker eller delvis säker standard. Ur Trafikverkets kartverktyg framgår standard på inrapporterade gång- och cykelpassager. Initialt behöver NVDB uppdateras med alla gång- och cykelpassager. Därefter bör rutin upprättas för att kontinuerligt rapportera in alla ny- och ombyggda passager till Trafikverket. Varje år Ansvarig förvaltning: KSF Indikator Mätmetod Uppföljning Antal åtgärdade gång- och cykelpassager under året. Antal nybyggda gång- och cykelpassager. Alla ska ha minst delvis säker standard. Redovisas i verksamhetsberättelse genom utdrag från projektstyrningsverktyget. Redovisas i verksamhetsberättelse genom utdrag från projektstyrningsverktyget. Varje år Ansvarig förvaltning: KSF Varje år Ansvarig förvaltning: KSF Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet Inriktningsmål Mätmetod Uppföljning 85 procent av trafiken får inte köra fortare än gällande hastighetsgräns på hälften av kommunens huvudvägar Uppföljning av hastighetsplan samt slumpmässiga hastighetsmätningar enligt en statistiskt säkerställd metod. Var femte år med start år Ansvarig förvaltning: KSF Indikator Mätmetod Uppföljning Antal fordon som används av kommunens personal eller som är upphandlad för kommunala tjänster och är försedda med hastighetslås. Målet är att alla fordon ska vara försedda med hastighetslås. Se över upphandling av tjänstefordon De största fordonen har ett leasingavtal som sträcker sig fem år. Från oh med år 2022 är det rimligt att alla fordonen är utbytta. Ansvarig

50 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 39 förvaltning: KSF Samarbete ska ske med polis och Trygghets- och säkerhetssektionen angående hastighetsövervakning Antal genomförda möten följs upp varje år. Minst en gång per år. Ansvarig förvaltning: KSF Barns resor Inriktningsmål Mätmetod Uppföljning Färre än 15 procent av barnen ska åka bil hela vägen till skolan. Resevanestatistik kommunens grundskolor. Mätmetod tas fram under år Varje år Ansvarig förvaltning: KSF Indikator Mätmetod Uppföljning Andel målpunkter för barn där närområdet är inventerat och åtgärdat med avseende på trafiksäkerhet. Initialt behövs en plan tas fram för hur inventeringen ska ske samt prioriteringsordning av vilka åtgärder som bör genomföras. Vartannat år Ansvarig förvaltning: KSF Äldres resor Inriktningsmål Mätmetod Uppföljning Minst 75 procent av gångstråk i närområdet till serviceboenden, vårdcentraler och andra viktiga målpunker för äldre, skall vara inventerade och åtgärdade vad avser brister i trafiksäkerheten. Initialt behöver viktiga målpunkter för äldre identifieras. Sedan bör en plan tas fram för hur inventeringen ska ske och prioriteringsordning av åtgärder som ska genomföras. Vartannat år Ansvarig förvaltning: KSF Indikator Mätmetod Uppföljning Andel tillgänglighetsanpassade övergångsställen och busshållplatser. Aktivt samarbete ska ske med SÄF och pensionärsorganisationer angående trafiksäkerhet. Redovisas i verksamhetsberättelse genom utdrag från projektstyrningsverktyget. Etablera forum, till exempel möten. Antal genomförda möten följs upp varje år. Varje år Ansvarig förvaltning: KSF Minst en gång per år Ansvarig förvaltning: KSF

51 BILAGOR TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 1 Bilagor till Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun KS-2016/2472 Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning

52 2 BILAGOR TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Bilaga 1. Ekonomiska konsekvenser För att genomföra trafiksäkerhetsplanen och uppnå målet om färre omkomna och skadade i trafiken, behöver kommunen arbeta aktivt och systematiskt med trafiksäkerhetsarbetet. Trafiksäkerhetsplanen ger exempel på effektiva åtgärder som erfarenhetsmässigt leder till färre skadade och döda i trafiken. Insatserna ska följas upp med jämna mellanrum och stämmas av mot målen för att bedöma om åtgärdstakten är tillräcklig eller om ytterligare eller andra åtgärder bör prioriteras. Nedan görs en grov bedömning av kostnaderna för att genomföra olika föreslagna åtgärder för att uppnå de uppsatta inriktningsmålen enligt trafiksäkerhetsplanen. Arbetsnivån och arbetstakt för genomförandet behöver beslutas löpande genom kommunens ordinarie process för mål och budget. Många trafiksäkerhetsåtgärder genomförs redan kommunens investerings- och exploateringsprojekt då trafiksäkerhetsfrågan ska beaktas vid all ny- och ombyggnation. Kostnader Nedan redovisas uppskattade kostnader för att genomföra trafiksäkerhetsplanen. De kostnader som anges nedan är mer kostsamma åtgärder. Övriga åtgärder som rekommenderas under respektive insatsområde bedöms ha små kostnader i sammanhanget. Att dokumentera kommunens rutiner och standard samt ställa högre krav på entreprenad kräver mindre resurser. Att genomföra investeringar samt genomföra drift och underhållet utifrån den ökade standarden och ökad krav på kvalitetssäkring kan dock innebära ökat resursbehov och driftkostnader. Kostnaderna kan dock minska därefter på grund av ökad kvalitet och längre livslängd på trafikytorna och anläggningarna. Arbetet med trafiksäkerhet bedöms också ge långsiktiga besparingar för kommunen och samhället i form av färre skadade och omkomna. Kommunens inriktning och val av åtgärder prioriteras årligen i samband med beslut om mål och budget. Tabell 1. Tabell över uppskattade kostnader för att genomföra trafiksäkerhetsplanen under perioden år Åtgärder Schablonkostnad Antal objekt Kostnad Fysiska åtgärder Fysiska hastighetsdämpande åtgärder på sträcka (exempelvis gupp, avsmalning, sidoförskjutning ) kr per åtgärd 49 (för att åtgärda de sträckor som har låg hastighetsefterlevnad enligt hastighetsplanen) 19,6 milj kr Nya och ombyggda gång- och cykelpassager (exempelvis avsmalning, upphöjd passage, kr per åtgärd 71 (för att uppnå målet om 85 procent säkra eller delvis säkra gång- och cykelpassager) 28,4 milj kr

53 BILAGOR TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 3 refug) Inventering och fysiska åtgärder runt barns och äldres målpunkter (exempelvis fysiska åtgärder, enkelt avhjälpta hinder) kr per område 27 (samtliga målpunkter för barn och äldre) 27 milj kr Drift- och underhållsåtgärder Sopsaltning Tidigarelagd sandupptagning Jämnhetsinventering av beläggning på gång- och cykelvägar samt åtgärder Beteendepåverkande åtgärder Beteendepåverkande åtgärder (exempelvis kampanjer, information) kr/km, år kr per extra sandupptagning kr (varav kr för inventering) per plan kr per åtgärd Hela övergripande cykelvägnätet enligt cykelplanen, ca 160 km. Två (bedömning är att extra sandupptagning endast behövs var fjärde säsong) Två (en beläggningsinventering var femte år) 48 (en kampanj per insatsområde och år, exkl drift och underhåll) Beror på ambitionstakt och bestäms i ordinarie beslutsprocess i mål och budget 1,3 milj kr 2 milj kr 4,8 milj kr Utöver de insatsområden som pekas ut i trafiksäkerhetsplanen behöver kommunen samtidigt fortsätta arbeta med trafiksäkerhetsåtgärder på andra håll. Hastighetsmätningar behöver genomföras, och brister i det lokala vägnätet eller akuta problem behöver fortfarande åtgärdas. Vilka trafiksäkerhetsåtgärder som ska genomföras prioriteras årligen i samband med mål och budget. Samhällsvinster Om vi når målet med 50 procent färre dödade/allvarligt skadade och 25 procent färre måttligt/lindrigt skadade i trafiken, kan vi minska samhällskostnaderna för Huddinge kommun med 9 miljoner kronor per år. 1 Nettokostnad för vinterväghållning. Uppskattning baseras på kostnad för sopsaltning (ca kr/km, år) med avräkning av dagens kostnader för snöröjning och halkbekämpning (ca kr/km, år).

54 4 BILAGOR TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Tabell 2. Samhällsekonomisk vinst (tusen kronor) per år för minskade trafikolyckor i Huddinge kommun. Källa: Analysmetod och samhällsekonomiska principer kalkylvärden för transportsektorn (2016). Dödsfall (-50 %) Allvarligt skadad (-50 %) Måttligt skadad (-25 %) Lindrigt skadad (-25 %) Totalt Antal färre personskador 0 2,5 12,75 37 per år Samhällskostnad per skada (tkr) Sparade samhällskostnader (tkr) Sparade samhällskostnader för kommunen (tkr) - 8 % av kostnaden Genom att förbättra trafiksäkerheten, ökar vi dessutom förutsättningarna för att vilja och våga gå och cykla, oavsett om det är en del av en längre resa eller hela resan. Satsningar för ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter bidrar således till ökat hållbart resande, minskade koldioxidutsläpp och ökad hälsa hos medborgarna. Satsningarna skapar även en ökad tillgänglighet och rörelsefrihet för fler, vilket är en vinst för jämlikheten och demokratin. 2 Numera används begreppen allvarligt skadade, måttligt skadade och lindrigt skadade i STRADA enligt sjukvårdens klassificering. För samhällsekonomiska bedömningar har dock begreppen svårt skadade och lindrigt skadade använts enligt polisens klassificering, se Kapitel 4 i underlagsrapporten för mer beskrivning. I denna kalkyl har allvarligt och måttligt skadade klumpats ihop som svårt skadade.

55 Underlagsrapport till Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun KS-2016/2472 Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning

56 Underlagsrapport till Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun KS-2016/2472 Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning Arbetet med att ta fram trafiksäkerhetsplanen har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av Annika Löfmark (projektledare till och med jan 2016), Jack Lu (projektledare från och med jan 2016), Leif Nilsson och Alexandra Mattsson. Konsultstöd har erhållits från WSP Sverige AB och Sweco AB. ISBN

57 Förord Detta dokument utgör ett underlag till Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan. Dokumentet beskriver bland annat utgångsläget för kommunens trafiksäkerhetsarbete, det vill säga olycksstatistik från med tillhörande kartor samt en analys av olycksdata. Detta utgör grund till inriktningarna i trafiksäkerhetsplanen. Rapporten redovisar även gällande målsättningar inom trafiksäkerhet, både nationella och internationella, vilka ligger till grund för målen för Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan. Dessutom redogör rapporten även kring olycksdatabasen STRADA, dess möjligheter och begränsningar, samt diverse typåtgärder för hastighetsdämpning

58 Innehåll Förord 3 1. Utgångspunkt Olycksstatistik 5 Olycksanalys Olyckskartor Mål med trafiksäkerheten 19 Nollvisionen 19 EU- och nationella mål för vägrafiken 19 Transportpolitikens mål Olycksstatistik från STRADA 21 STRADA och data 21 STRADA innehåll och kvalitet 21 Skadegrad 23 Vägnät Hastighetsdämpande åtgärder 25 Fartgupp 25 Kort avsmalning 26 Refug/mittremsa 26 Platå/upphöjd gång- och cykelpassage 27 Sidoförskjutning 27

59 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 5 1. Utgångspunkt För att kunna få en bild av de hälsoförluster som uppstår till följd av trafikolyckor i Huddinge kommun har olycksstatistik från STRADA 1 analyserats. Till STRADA rapporterar polisen och akutsjukhusen trafikolyckor med personskador. Sjukhusen rapporterar även olyckor där en person har halkat eller snubblat utomhus (så kallad fotgängare singel), vilket polisen inte gör. Uttag har gjorts från hela databasen och olyckorna kategoriseras utifrån var, när och vilket typ av olycka som skett samt vilka personskador som de medför. STRADAs olycksstatistik är inte fullständig, men är det mest täckande vi har idag och ger en uppfattning om Huddinge kommuns problem vad gäller trafiksäkerhet. För närmare beskrivning av STRADA och hur statistiken har tagits fram se Kapitel 4. Den statistik som redovisas i detta kapitel grundar sig på statistik inrapporterad till den nationella databasen STRADA mellan år Ett genomsnitt av dessa tre års olycksstatistik har tagits fram för att få fram ett utgångsår att jämföra med i målarbetet. Olycksstatistik Då målen gäller antalet dödade och skadade personer och inte antal olyckor, redovisas olycksstatistiken för antal personer. Totalt registrerades dödade eller skadade i trafiken i Huddinge kommun mellan år Av dessa var fem dödsfall, 27 allvarligt skadade, 229 måttligt skadade och 876 lindrigt skadade. Då kommunen framförallt har möjlighet att påverka trafiksäkerheten på det kommunala vägnätet är det detta som har analyserats. På det kommunala vägnätet inrapporterades i genomsnitt 205 dödade eller skadade personer per år under treårsperioden Figur 1 visar registrerade personskador som inrapporterats för Huddinge kommun i genomsnitt per år, uppdelat på väghållare. Olyckor som har inträffat i korsningar mellan kommunala vägar och statliga och/eller enskilda vägar redovisas som att de har inträffat på kommunens vägnät 1 Swedish Traffic Accident Data Acquisition

60 6 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN K o m m u n a l t v ä g n ä t S t a t l i g t v ä g n ä t Ö v r i g t v ä g n ä t Dödsfall Allvarligt skadad Måttligt skadad Lindrigt skadad Figur 1. Olyckornas fördelning mellan olika väghållare i kommunen i genomsnitt per år under perioden Hur olyckorna på det kommunala vägnätet fördelade sig mellan olika kategorier framgår av Tabell 1. Tabell 1. Antal skadade och dödade personer på det kommunala vägnätet Olyckstyp Död Personskada och allvarlighet Allvarligt Måttligt Lindrigt skadad skadad skadad Totalt Motorfordon singel Kollision mellan motorfordon Möte (motorfordon) Omkörning (motorfordon) Upphinnande (motorfordon) Avsvängande (motorfordon) Korsande (motorfordon) Kollision mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Cykel - motorfordon Fotgängare - motorfordon Oskyddade trafikanter singel Fotgängare singel Cykel singel

61 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 7 - Moped singel Kollision mellan oskyddade trafikanter Cykel - Fotgängare Cykel - Cykel Fotgängare - Moped Moped - Moped Övrigt Personskador år Personskador under ett genomsnittsår Av de olyckor som skett under åren på det kommunala vägnätet medför den absoluta majoriteten lindriga personskador. En person har omkommit i en dödsolycka på det kommunala vägnätet i en singelolycka cyklist. Fotgängares fallolyckor står för nästan 40 procent av alla allvarligt och måttligt skadade i trafikolyckor. Bland de andra olyckstyperna medför cyklisters singelolyckor, motorfordons singelolyckor samt kollision mellan cyklister och motorfordon flest svåra personskador. Samma olyckstyper medför också, tillsammans med upphinnandeolyckor motorfordon (vilket är den främsta olycksorsaken under kollisioner motorfordon ), flest lindriga olyckor. Motorcyklar räknas som motorfordon och skadade motorcyklister utgör cirka 10 procent av samtliga skadade i olyckor (utan oskyddad trafikant inblandad). Hälften av motorcyklisterna skadades i singelolyckor.

62 8 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Vilka skadas? Lindrigt skadad Måttligt skadad Allvarligt skadad/död Figur 2. Antalet skadade per åldersgrupp under åren Observera att de olika åldersgrupperna inte har samma intervall. 2 Att äldre (+65 år) oftare skadas svårt framgår av Figur 2 som visar de skadades åldersfördelning. Detta beror främst på att de är skörare och har försämrad rörlighet, syn, hörsel och reaktionsförmåga, men också att äldre är oskyddade trafikanter i högre grad än yngre. Ur olycksstatistiken går det även att utläsa att barn som har börjat skolan (7-14 år) skadas betydligt oftare än yngre barn (0-6 år). Det beror sannolikt på att de går och cyklar själva ute i trafiken i en helt annan omfattning än yngre barn. Användandet av skydd vid färd i bil och med cykel samt bilfria bostadsområden har stor betydelse för att minska barns olyckor och skador. Även ungdomar (15-19 år) drabbas oftare av personskador än vuxna, mestadels på grund av singelolyckor med cykel och moped men även del kollisionsolyckor mellan cykel/moped och motorfordon. Det kan bero på den demografiska sammansättningen i kommunen (stor andel ungdomar) men också att ungdomar troligtvis tar större risker och att de är oerfarna trafikanter. 2 Denna åldersgruppering används ofta i olycksstatistik eftersom det gör det möjligt att skilja mellan grupper med olika förutsättningar. Förskolebarn, skolbarn, ungdomar som får köra moped, ungdomar som får ta körkort och pensionärer har olika beteenden och förutsättningar, det kräver också olika åtgärder för att minska deras olycksrisk.

63 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Övrigt Kollisioner mellan oskyddade trafikanter Oskyddade trafikanter singel Kvinna Man Kollision mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Kollision mellan motorfordon Motorfordon singel Figur 3. Diagrammet visar fördelningen av skadade per huvudolyckstyp mellan kvinnor och män. Könsfördelningen mellan dem som skadas i trafiken är relativt jämn, se Figur 3. Kvinnor och män skadas dock i olika grad i olika typer av olyckor. Kvinnor skadar sig oftare i singelolyckor för oskyddade trafikanter (49 procent) i högre grad än män (39 procent). Män (17 procent) skadar sig dock oftare i kollisionsolyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter än kvinnor (9 procent). Gällande olyckor där endast motorfordon är inblandade (kollision mellan motorfordon samt motorfordon singel) visar dock olycksstatistiken att män och kvinnor råkar ut för olyckor ungefär lika ofta (36 respektive 33 procent). Var sker olyckorna? I kartan nedan visas olyckornas utspridning på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun. De flesta olyckor sker längs huvudvägnätet och olyckorna speglar var det i övrigt är mest trafik. På lokalvägnätet är det främst gåendes och cyklisters singelolyckor som sker. För kartor som visar vilka olyckor som inträffar var, se Kapitel 2.

64 10 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Figur 4. Karta över var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun år Samhällskostnader Förutom det personliga lidandet som trafikolyckorna medför, och som naturligtvis inte kan räknas i pengar, tillkommer en faktisk kostnad i kronor för individ, näringsliv och övriga samhället. Ett ekonomiskt mått på olika olyckstyper kan vara en hjälp i prioriteringen mellan olika åtgärder. Dessutom kan kostnaderna även ställas i relation till kostnaden för att genomföra olika trafiksäkerhetsåtgärder. Det är viktigt att de gemensamma resurserna används på ett effektivt sätt. I snitt var den uppskattade totala kostnaden för personskadeolyckorna i Huddinge kommun 93 miljoner kronor per år under åren se Tabell 2. I de framräknade kostnaderna ingår bland annat kostnader för räddning, vård, rehabilitering, inkomstbortfall och materiella kostnader.

65 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 11 Tabell 2. Samhällsekonomisk kostnad (tusen kronor) per år för de trafikolyckor som inträffade i Huddinge kommun under treårsperioden Källa: Analysmetod och samhällsekonomiska principer kalkylvärden för transportsektorn (2016). Antal personskador per år Samhällskostnad per skada, tkr Summa samhällskostnader, tkr Dödsfall Allvarligt skadad Måttligt skadad Lindrigt skadad Totalt Näringsliv och individ står för merparten, 75 procent, av kostnaden. Kommunernas andel utgör 8 procent, vilket till störst del utgörs av minskade skatteinkomster och ökade utgifter för sjukvård och socialförsäkring 4. Uppskattningsvist innebär detta en kostnad på 33 miljoner kronor för kommunen per år. Olycksanalys För att bättre se relationerna mellan olika olyckstyper redovisas antalet skadade och döda som staplar, se Figur 5. Övrigt/Okänt Kollisioner mellan oskyddade trafikanter Oskyddade trafikanter singel Kollision mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Kollision mellan motorfordon Motorfordon singel Lindrigt skadad Måttligt skadad Allvarligt skadad Död Figur 5. Fördelning av antal dödade och skadade per huvudolyckstyp på det kommunala vägnätet Numera används begreppen allvarligt skadade, måttligt skadade och lindrigt skadade i STRADA enligt sjukvårdens klassificering. För samhällsekonomiska bedömningar har dock begreppen svårt skadade och lindrigt skadade använts enligt polisens klassificering, se Kapitel 4 i underlagsrapporten för mer beskrivning. I denna kalkyl har allvarligt och måttligt skadade klumpats ihop som svårt skadade. 4 Effektsamband för transportsystemet, Trafikverket (2012)

66 12 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Oskyddade trafikanters singelolyckor Singelolyckor med oskyddade trafikanter står för nästan hälften av personskadorna och är därmed den största olycksgruppen. Den absoluta majoriteten, 97 procent, av dessa singelolyckor är olyckor med måttlig eller lindrig utgång. Trots det står de oskyddade trafikanternas singelolyckor för mer än hälften av det totala antalet allvarligt skadade. Den enda rapporterade dödsolyckan var en singelolycka med cyklist. Gåendes fallolyckor utgör 56 procent av de oskyddade trafikanternas skador i singelolyckor. Mer än hälften av dessa har rapporterats under månaderna december till februari, se Figur 6, och kan härledas av snö och halka. Orsaken till singelolyckor bland oskyddade trafikanter beror ofta på brister i drift och underhåll och i utformningen av gång- och cykelvägarna 5. Hur allvarliga konsekvenserna ett fall eller en omkullkörning blir beror delvis på personens ålder och hälsa i övrigt. För cyklister så har hjälmanvändning stor betydelse för utgången av olyckan. Oskyddade trafikanters singelolyckor kan ha förorsakats av en konflikt med en annan oskyddad trafikant eller ett motorfordon, till exempel fall i samband med (kraftig) väjning eller inbromsning. Åtgärder för att minska risken för kollisioner kan därför även påverka antalet skadade i singelolyckor. Kollisionsolyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter Efter oskyddade trafikanters singelolyckor är kollisionsolyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter den olyckstyp som leder till flest allvarliga skador i Huddinge kommun. Ungefär en åttondel av samtliga personskador har uppkommit i kollisionsolyckor mellan motorfordon och oskyddad trafikant. Cyklister och mopedister står för något fler (67 procent) personskador än fotgängarna. En stor majoritet, ungefär 79 procent, av skadorna lindriga. I Huddinge skadades eller dödades i snitt 27 oskyddade trafikanter per år mellan i kollisioner med motorfordon, varav en tredjedel av dessa uppges ha inträffat på/vid en gång- och cykelpassage. Gång- och cykelnätet bör vara väl planerat och gent så att det är naturligt att välja det säkraste alternativet mellan två platser. Gång- och cykelpassager ska vara utformade för låga hastigheter för att minska antalet olyckor och förmildra utgången av de olyckor som ändå sker. 6 Sep Jul Okt Aug Jun Nov Maj Dec Apr Mar Jan Feb Figur 6. Fördelning av gåendes singelolyckor per månad. 5 Säkrare cykling, Trafikverket (2014) 6 SKL, Trafiksäkra staden (2013)

67 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 13 Motorfordons singelolyckor Av de som skadas i singelolyckor med motorfordon får 23 procent måttliga eller allvarliga skador, vilket är den näst högsta andelen måttliga och allvarliga skador bland alla olyckstyper efter oskyddade trafikanters singelolyckor. Rätt utformning av gaturummet bör kunna minska både olyckornas uppkomst och hur allvarliga följderna blir. Vägbanebredden och sträckans längd påverkar hastighetsnivån och att rätt hastighet hålls på vägarna är viktigt eftersom (för) hög hastighet oftast är en av orsakerna till olyckornas uppkomst. Ett effektivt sätt att framförallt förebygga svåra personskador är att inte placera fasta hinder i eller intill vägområdet där det är möjligt att köra fortare än 30 km/h. 7 Kollisionsolyckor mellan motorfordon Ungefär en fjärdedel av alla olyckor sker i kollision mellan motorfordon, vilket gör den olycksgruppen med näst flest olyckor. De allra flesta (94 procent) av dessa olyckor har dock lindrig utgång. Upphinnandeolyckor står för cirka 60 procent av personskadorna i kollisioner mellan motorfordon, och cirka 20 procent av skadorna sker vid korsande kurs. Tydligt utformade korsningar, att vägarna har rätt hastighet samt att denna hastighet och avståndet mellan fordonen hålls, bör både minska antalet olyckor och utgången av olyckorna. Att hastigheterna är låga i anslutning till korsningspunkter är speciellt viktigt. 8 Kollisionsolyckor mellan oskyddade trafikanter Antalet rapporterade skadade i kollisionsolyckor mellan oskyddade trafikanter är få (4 procent) i jämförelse med de andra olyckstyperna. Ett tydligt och välutformat gång- och cykelnät, med god sikt och bra beläggning kan förebygga denna olyckstyp. Säkra beteenden, tillräcklig kapacitet och vid behov separering av fotgängare och cyklister/mopedister kan också bidra till färre skadade. 9 7 SKL, Trafiksäkra staden (2013) 8 SKL, Trafiksäkra staden (2013) 9 SKL, Trafiksäkra staden (2013) & Säkrare cykling, Trafikverket (2014)

68 14 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 2. Olyckskartor Nedan redovisas kartor över var de olika olyckstyperna inträffar på det kommunala vägnätet. Figur 7. Karta över vilka och var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Huddinge kommun år

69 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 15 Figur 8. Karta över vilka och var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Kungens kurva och Segeltorp år

70 16 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Figur 9. Karta över vilka och var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Flemingsberg år

71 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 17 Figur 10. Karta över vilka och var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Huddinge C, Fullersta och Stuvsta år

72 18 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Figur 11. Karta över vilka och var olyckorna inträffar på det kommunala vägnätet i Trångsund och Skogås år

73 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Mål med trafiksäkerheten Nollvisionen Grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige är Nollvisionen som antogs av Riksdagen I den fastslås att det långsiktiga målet för trafiksäkerheten är att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. För att nå detta mål ska vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av nollvisionen. Det yttersta ansvaret för att så sker åvilar bland annat väghållarna, fordonstillverkarna och de som ansvarar för yrkesmässiga vägtransporter. Risken att dödas och skadas i trafiken skall minskas i högre grad för de oskyddade trafikanterna än för de skyddade. Barnens trafiksäkerhetsproblem skall särskilt beaktas. Nollvisionen är alltså ett etiskt förhållningssätt, men den utgör också en strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. Sedan Nollvisionen infördes har antalet dödade i vägtrafiken minskat. Trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen utgår från att allt ska göras för att förhindra att människor dödas eller skadas allvarligt. Samtidigt som åtgärder ska vidtas för att förhindra olyckor, måste vägtransportsystemet utformas med hänsyn till insikten om att människor gör misstag och att trafikolyckor därför inte kan undvikas helt. Den perfekta människan finns inte. Nollvisionen accepterar att olyckor inträffar, men inte att de leder till allvarliga personskador. EU- och nationella mål för vägrafiken När det gäller trafiksäkerhetsarbetet tillhör Sverige i ett internationellt perspektiv de världsledande nationerna med 29 dödsfall i vägtrafiken per miljon invånare Genomsnitt för hela EU(28) 10 var 50,5 dödade per miljon invånare 11. Sveriges trafiksäkerhet är ett resultat av ett långsiktigt systematiskt trafiksäkerhetsarbete. Dock återstår en del att göra, framförallt för att minska antalet allvarligt skadade. 10 När man refererar till statistik rörande EU anges alltid hur många länder som ingår. Detta för att antalet länder i EU förändras. 11 Europeiska kommissionen, pressmeddelande 24 mars Storbritannien har också 29, Tyskland 42, Danmark 33, Finland 41.

74 20 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Nationellt mål Sveriges riksdag satte 2009 upp målet att från 2007 till 2020 halvera antalet dödade och minska antalet allvarligt skadade med 25 procent. Detta mål innebär att högst 220 personer får dödas och högst allvarligt skadas år EU-mål EU har satt upp målet att antalet döda i trafiken ska halveras från 2010 till För Sveriges del skulle det innebära högst 133 dödade år Mål för att minska antalet skadade har ännu inte fastställts av EU. Tidigare har EUparlamentet tagit fram följande delmål: minska antalet dödade barn (<15 år) med 60 procent minska antalet dödade cyklister och fotgängare med 50 procent minska antalet personer som får livshotande skador med 40 procent Målåren för det nationella och EU-målet är densamma, det vill säga år Dock skiljer sig utgångsåret åt, och år 2010 var ett år med relativt få olyckor, varför själva antalet för minskade döda är mycket lägre för EU än det nationella målet. I de europeiska och nationella målen för vägtrafik ingår inte gåendes fallolyckor eller olyckor med spår- eller järnväg. På nationell nivå följs de dock upp. Den 1 september 2016 beslutade regeringen om en nystart för Nollvisionen. Nystarten innebär att ta fram etappmål för efter 2020 och säkra upp det som fungerar bra och utveckla det som fungerar mindre bra. Transportpolitikens mål Den svenska transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktig hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet är uppdelat i två delar; funktionsmål (tillgänglighet) och hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Följande delar i målen kan direkt härledas till arbetet med trafiksäkerhet. Funktionsmål - tillgänglighet Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt (Nollvisionen).

75 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 21 Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Olycksstatistik från STRADA STRADA och data STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) är ett informationssystem som hanterar skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Systemet bygger på och sammanför data från polis och sjukvård. De polisrapporterade olyckorna har relativt bra tillförlitlighet, förutom för oskyddade trafikanter, och har registrerats rikstäckande sedan Alla akutsjukhus i Sverige rapporterar olyckor till STRADA numera. De flesta har gjort det i flera år, men Akademiska sjukhuset i Uppsala började först Då det bara rapporteras olyckor på landets sjukhus, och inte vårdcentraler, så kan ett stort mörkertal antas finnas, främst gällande de lindrigt skadade. Lättakuterna i Danderyd och Huddinge som finns representerade i olycksstatistiken från Huddinge började rapportera i mars 2014 respektive januari Enstaka rapporter finns också från närakuterna i Nacka (började rapportera januari 2015) och Cityakuten i Stockholm. Det går inte att utifrån antalet skadade per år att bedöma om rapporteringen från lättakuten har påverkat statistiken. De data som används i denna rapport är hämtat från STRADA för tre år; 2014, 2015 och Uttagen är gjorda med STRADA uttagswebb. Uttag har gjorts från hela databasen vilket innebär att även gåendes fallolyckor. Med olycka menas en oönskad eller oavsiktlig plötslig händelse, eller rad av händelser, som leder till skador. En avsiktlig handling (t.ex. självmord) är ingen olycka, men om andra trafikanter omkommer eller skadas i sådana händelser inkluderas de bland de dödade respektive skadade och händelsen ingår i definitionen på vägtrafikolycka. STRADA innehåll och kvalitet Flera studier visar att mörkertalen för olyckor med oskyddade trafikanter är stort. Att akutsjukhusen rapporterar trafikolyckor har inneburit en förbättring, men fortfarande finns det sannolikt en underrapportering vad avser framförallt lindrigt skadade. Av totalt 1137 inrapporterade skadade under treårsperioden har polisen rapporterat 457 och sjukvården skadade har rapporterats av både polis och sjukvård. Polis För Huddinge kommun registreras polisrapporterna i Stockholm stad. De som registrerar har hållit på länge och har viss kontroll på att skisser och beskrivningar är av bra kvalitet. Det finns dock inte mycket dokumentation hos STRADA kring hur bortfallet kan se ut. 12 Statistisk avvikelse för rapporteringen från Stockholm jämfört med övriga landet kan dock tyda på en viss underrapportering Therése Malmström, Transportstyrelsen

76 22 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN På grund av större bortfall av Polisens inrapportering av olyckor under åren så är Polisens olycksstatistik missvisande för dessa år. Från Transportstyrelsens hemsida: En stor anledning till detta är att Polisen införde ett nytt utredningsstöd: PUST-Sibel. Systemet orsakade svårigheter inom ett flertal områden, däribland avrapporteringen av trafikolyckor. Trots att PUST lades ned i början av år 2014 återhämtade sig inte olycksrapporteringen, eftersom det skapades nya förutsättningar för hur trafikolyckor skulle rapporteras, och där saknades tydliga rutiner. Ytterligare en anledning är Polisens omorganisation och hårt ansatta arbetssituation under 2015 och 2016 vilket försvårat möjligheterna att helt komma till rätta med bortfallen. Under 2016 har Polismyndigheten aviserat att polisens närvaro vid trafikolyckor har nedprioriterats till fördel för andra uppgifter, vilket får konsekvenser för inrapporteringen. Sammantaget har de problem som drabbat Polisen sedan 2013 inneburit att den officiella statistiken över trafikolyckor med personskada, som Transportstyrelsen har till uppgift att samla in och leverera, sedan 2013 inte kan anses vara helt tillförlitlig. Det är viktigt att poängtera att bortfallen rör svårt och lindrigt skadade. Rapporteringen av antalet omkomna har inte några bortfall. Minskningen på nationell nivå 2014 var 21 procent jämfört med medelvärdet för Under 2015 var inrapporteringen från polisen nationellt 12 procent lägre än I den redovisade olycksstatistiken för Huddinge kommun rapporterade polisen dubbelt så många olyckor 2015 och 2016 jämfört med Detta tyder på att problemen med PUST kan ha påverkat rapporteringen. Rapporteringen är lägst i början av 2014 ökar i slutet av året, vilket ytterligare stärker den bilden. Sjukvård Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har registrerat olyckor till STRADA sedan För olyckor i Huddinge kommun kommer drygt hälften (55 procent) av rapporterna från Karolinska i Huddinge. Lättakuten vis Huddinge sjukhus har rapporterat 10 procent. Cirka en tredjedel av rapporterna kommer från andra akutsjukhus, lätt- eller närakuter i Stockholms län. Ett par procent av rapporterna kommer från sjukhus i andra län. Under 2015 rapporterade sjukvården på nationell nivå cirka 15 procent färre skadade än under Detta kan bero på färre skadade, men det är även känt att det finns ett bortfall i registreringen. Det kan bero på ändrade rutiner (patienten måste numera samtycka till att en olycksrapport skrivs) och ett hårt tryck på många akutmottagningar. Om, och i så fall hur, detta har påverkat rapporteringen av skadade i Huddinge är inte känt, men antalet sjukvårdsrapporter från 2015 är 13 Östen Johansson, Trafikverket

77 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN procent lägre än Även om antalet rapporter 2016 ökade med 26 procent jämfört med 2015 så är de fortfarande 17 procent färre jämfört med Nedgången under 2015 märks framförallt under perioden mars till juli, som under 2014 var den period som hade flest inrapporterade skador. De ändrade rutinerna har även medfört en högre kvalitet på de sjukvårdsrapporter som skrivs, detta gäller framförallt platsangivelserna. Skadegrad Som dödad i trafikolycka räknas en person som avlidit inom 30 dagar till följd av olyckan. En person som avlidit av sjukdom (före eller efter olyckan) och inte till följd av krockvåld räknas alltså inte som dödad. Polisen har sedan länge använt begreppen lindrig och svår skada. Svårt skadad bedöms av polisen på olycksplatsen vara en person som till följd av en trafikolycka erhållit brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskakning eller inre skada. Dessutom räknas som svår personskada annan skada som väntas medföra intagning på sjukhus. Inom sjukvården bedöms allvarlighetsgraden av skadan i påverkad hälsa med en ISS-skala (Injury Severity Score). ISS-värdet (1 till 75) är ett prognostiskt index för risken att dö vid multipla skador. Sedan 2015 redovisas skadegraden i STRADA efter sjukvårdens definitioner enligt följande: Allvarligt skadad = ISS>9. Registreras endast av sjukvården. Måttligt skadad = ISS 4-8. Som måttligt skadade redovisas även de som polisen har angett som svårt skadade, om det saknas annan uppgift från sjukvården. Lindrigt skadad = ISS 1-3. Som lindrigt skadade redovisas även de som polisen har angett som lindrigt skadade, om det saknas annan uppgift från sjukvården. Anledningen till att skador som polisen har uppgett som svåra registreras som måttliga i STRADA om det saknas sjukvårdsrapport, är att en majoritet av dem som polisen registrerar som svårt skadade klassas som måttligt skadade av sjukvården. Det kan finnas personer som i STRADA uppges ha fått måttliga skador som i själva verket var allvarligt skadade. I Huddinges fall bedöms detta kunna röra sig om ett fåtal personer. Personskador med ISS=0 enligt sjukhusrapporteringen, oskadade enligt polisen eller okänd skadegrad är inte med i analyserna. Vägnät Analysen bygger på skadedata från olyckor som skett i Huddinge kommun 14. Olyckorna är indelade i tre kategorier beroende på var de inträffat: 14 Olyckor som inträffat på de stora genomfartslederna, E4/E20, väg 226 och väg 73 har inte tagits med i analysen över huvudtaget.

78 24 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 1. Kommunalt vägnät - de som inträffat på kommunala vägar samt korsningar mellan enskilt och/eller statligt och kommunalt vägnät. 2. Statligt vägnät - de som inträffat på statliga vägar, förutom i korsningar med det kommunala vägnätet. 3. Övrigt/okänt vägnät - de som inträffat på enskilda vägar samt de som inträffat på mark ägd av kommunala fastighetsbolag (som till exempel parkeringar och skolor) och landstinget. I uttagsmaterialet finns rapporter där information om väghållare saknas. Dessa rapporter har studerats och sorterats enligt följande: Vissa rapporter har annan information (till exempel gatunamn) som kan ge information om väghållare. Rapporter som inte kunnat kopplas till någon väghållare finns med under Övrigt.

79 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Hastighetsdämpande åtgärder Nedan beskrivs några av de vanligaste åtgärder som har en hastighetsdämpande effekt och som föreslås för Huddinge kommun. Åtgärdsalternativen, så som de beskrivs här, bygger på att befintlig anläggning byggs om så lite som möjligt. Vilken åtgärd som passar bäst på en viss plats beror därför på de lokala förhållandena. Är gatan för smal för att rymma refuger får man överväga avsmalning eller platågupp istället. Omvänt kan platågupp vara olämpligt på grund av risk för vibrationer eller sättningar om undergrunden är dålig. De schablonkostnader som anges nedan baseras på erfarenheter från tidigare genomförda trafiksäkerhetsåtgärder i Huddinge kommun. I kostnaden ingår material (granit), byggnation, TA-anordningar, beläggningsarbeten, eventuella stolpar och skyltar samt dagvattenbrunnar. Fartgupp Figur 12. Fartgupp. Källa: SKL, Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2011) Fartgupp anläggs på sträckor eller i särskilda punkter, till exempel vid övergångsställen på sträcka. Åtgärden används med fördel där hastigheterna bidrar till för höga olycksrisker eller där riskerna för övriga trafikanter upplevs som stora. Gupp kan användas på gator med hastighetsgränser upp till 50 kilometer/timme. Gupp med cirkulär överyta (så kallade wattska gupp eller standardgupp) bedöms dock som olämplig på huvudvägnätet som, förutom att det kan ha busstrafik, i högre grad än övriga gator trafikeras av färdtjänst och utryckningsfordon som kan ha problem med att passera över dessa. Istället är busskuddar eller de nya typerna IFD-gupp eller ACTIBUMP mer lämpliga för busstrafik. Schablonkostnad för standardgupp/wattska gupp: kr Schablonkostnad för busskudde: kr Schablonkostnad för IFD-gupp: kr (över bägge körfälten)

80 26 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Kort avsmalning Figur 13. Kort avsmalning av körbana. Källa: SKL, Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2011) Kort avsmalning av körbanan är en åtgärd främst för att underlätta för gående och cyklister att korsa en gata. Avsikten är att göra passagen över körbanan kortare, samtidigt som de oskyddade trafikanterna lättare kan observera och observeras av bilisterna. Avsmalning kan göras med hjälp av mittrefug eller genom breddning av gångbanan, enkel- eller dubbelsidig. Schablonkostnad för kort avsmalning: kr Refug/mittremsa Figur 14. Mittremsa t v, källa: SKL, Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2011). Refug t h. Mittremsa/refug är en åtgärd som både smalnar av körbanorna och gör det enklare och säkrare för oskyddade trafikanter att korsa gatan. Övergången mellan åtgärderna mittremsa och refug är flytande. Ju längre en målad eller stenlagd refug blir, desto mer har den karaktär och funktion av en mittremsa. Mittremsan kan göras överkörningsbar eller icke-överkörningsbar och genom att körbanorna blir smalare dämpas hastigheten på fordonstrafiken. Effekten beror på hur smala körbanorna görs. En mittremsa kan också försvåra U-svängar och omkörningar. Schablonkostnad för refug: kr

81 UNDERLAGSRAPPORT TILL TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 27 Platå/upphöjd gång- och cykelpassage Figur 15. Platå och hastighetssäkrad gång- och cykelpassage. Källa: SKL, Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2011) Det platåformade guppet är en mildare version av fartguppet då den platta överytan blir en förlängd plattform. Oftast ses denna typ av upphöjning i form av upphöjd gång- och cykelöverfart som ger fotgängare och cyklister prioritet i korsningspunkten. Platån används som åtgärd i synnerhet på de sträckor där busstrafik förekommer. För att det platåformade guppet ska bli så bekvämt som möjligt för busstrafik bör platån vara längre än avståndet mellan hjulaxlarna på bussen. Schablonkostnad för upphöjd gång- och cykelpassage: kr Sidoförskjutning Figur 16. Sidoförskjutning (chikan). Källa: SKL, Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2011) Sidoförskjutning av körbana (chikan) används främst på lokalnät för biltrafik men har på senare tid börjat utnyttjas mer på trafikerade gator. Avsikten med sidoförskjutning är bland annat att bryta siktlinjen på långa raksträckor och minska motorvägskänslan. Vidare tvingar det bilisterna att dämpa farten, och det första hindret som föraren möter bör därför ligga på förarens egen sida. Då chikan föreslås i denna utredning avses en sidoförskjutning i vilken fordon ej kan mötas. Schablonkostnad för sidoförskjutning: kr

82 Trafiksäkerhetsplan (remissutgåva nov 2016) Utlåtande över inkomna synpunkter Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning

83 Trafiksäkerhetsplan (remissutgåva nov 2016) Utlåtande över inkomna synpunkter Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning och Huddinge kommun Tryckeri, Klicka här för att ange årtal ISBN

84 Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning beslutade att skicka förslaget till trafiksäkerhetsplan på remiss i november Förslaget skickades ut till olika aktörer, se Bilaga 1, som har givits möjlighet att lämna synpunkter. Via information på kommunens hemsida har alla givits möjlighet att bidra med synpunkter på trafiksäkerhetsplanen. Det har inkommit 32 stycken remissvar, varav 13 är från privatpersoner. Inkomna synpunkter har sammanställts och besvarats. En del synpunkter kommer att tas med i det fortsatta arbetet med trafiksäkerhetsplanen, en del detaljfrågor skickas vidare till berörda aktörer och en del synpunkter leder inte till någon omarbetning av det strategiska dokumentet. Överlag ses det som mycket positivt att Huddinge kommun tar fram en trafiksäkerhetsplan. De flesta remissvar är positiva till det strategiska dokumentets huvudinriktning, att prioritera barn, äldre och andra utsatta gruppers trafiksäkerhet. Detta visar tydligt på en ambition om ett säkrare Huddinge kommun där alla ska känna sig trygga och säkra, oavsett val av transportsätt. Det har även lyfts fram att dokumentet är väl genomarbetat och belyser viktiga strategiska frågor. De remissvar som inkommit är av ganska olika karaktär med många unika synpunkter. Ett fåtal remissvar önskar tydligare åtgärder för förbättrad drift och underhåll, inte bara för oskyddade trafikanter samt att strategin även bör hantera kollisionsolyckor mellan motorfordon och mellan oskyddade trafikanter. Med anledning av inkomna synpunkter kommer dokumentet genomgå revidering för att se över föreslagna åtgärder i insatsområdena samt förtydliga prioriteringar och vissa benämningar. Olycksstatistiken kommer att uppdateras med mer aktuell olycksdata. Statistiken visar dock ingen anledning att justera inriktningen på trafiksäkerhetsplanen, som förblir densamma som remissversionen.

85 Innehåll Sammanfattning 3 1. Introduktion Remisslista Tider Utskick Hantering av inkomna synpunkter 6 2. Inkomna synpunkter Myndigheter Länsstyrelsen Stockholm Lokalpolisen Huddinge Kommuner Stockholms stad Huddinge kommuns nämnder Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Äldreomsorgsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Råd Huddinges pensionärsråd Huddinges brottsförebyggande råd Huddinges råd för funktionshinderfrågor Föreningar och intresseorganisationer Sveriges MotorCyklister Sveriges pensionärsförbund HSB Södertörn Stuvsta Gårds Villarägare Segeltorps villaägareförening Privatpersoner Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson 8 43

86 Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Bilaga 1 Sändlista 49

87 6 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 1. Introduktion 1.1. Remisslista Se Bilaga 1 för sändlista Tider Samhällsbyggnadsavdelningen beslutade att skicka förslag till trafiksäkerhetsplan på remiss november Därefter publicerades förslaget på Huddinge kommuns hemsida med information om att synpunkter skulle lämnas senast den 28 februari Utskick Informationsbrev skickades ut till myndigheter, kommuner, föreningar m.m. via e-post samt via publicering av information på hemsida, lokaltidning och sociala medier för att bjuda alla i remissprocessen. Sändlista återfinns i Bilaga Hantering av inkomna synpunkter Inkomna synpunkter har sammanställts med svar på hur dessa ska hanteras/har hanterats i detta dokument. Dokumentet kommer att publiceras på Huddinge kommuns hemsida med kommunstyrelsens svar på synpunkter. Under våren 2017 ska trafiksäkerhetsplanen omarbetas med hänsyn till inkomna synpunkter.

88 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 7 2. Inkomna synpunkter 2.1. Myndigheter Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen ser att Trafiksäkerhetsplanen är en del av kommunens Trafikplan och förutsätter att övriga åtgärdsplaner tillsammans lyfter de områden som är viktiga för att uppfylla kommunens Trafikstrategi. Länsstyrelsen ser positivt på att äldre och barn valts ut som särskilt viktiga grupper i arbetet med en säker trafikmiljö. Det finns många fördelar med att göra trafikmiljön mer säker. Vi vill särskilt lyfta fram vikten av attraktiva gång- och cykelstråk i anslutning till kollektivtrafik. Kollektivtrafikresor inleds och avslutas ofta med förflyttningar till fots eller cykel och goda förutsättningar för gång- och cykeltrafikanter, året om, är därför av stor vikt. Likaså är barns och ungas rörelsefrihet starkt kopplat till gångstråkens utformning och kvalitet. Att främja barns möjligheter att på egen hand ta sig till och från fritidsaktiviteter och skola är viktigt ur ett barnperspektiv men också en pusselbit i arbetet med minskat bilberoende, då många bilresor handlar om att skjutsa barn till och från aktiviteter. Sammanfattningsvis anser Länsstyrelsen att planen väl omhändertar barnperspektivet och har inga andra synpunkter att lyfta. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen är enig med Länsstyrelsen Stockholm. Åtgärder för att skapa attraktiva och säkra gång- och cykelstråk sett till hela-resan lyfts i både kommunens cykelplan, kollektivtrafikplan och förslag till gångplan. Arbetet med att minska bilberoendet till skolor och fritidsaktiviter är viktigt och lyfts fram i trafiksäkerhetsplanen Lokalpolisen Huddinge Vi anser planen bra i syftet att minska antalet olyckor i trafiken. Vi önskar dock lyfta fram problematiken med cykelstölder som finns inom kommunen. Vi ser att ökat användande av cyklar om planen realiseras. Därmed bör kommunen, i tidigt skede, ha en strategi för at bygga stöldsäkra parkeringsplatserför cyklar. I övrigt har polisen inga synpunkter. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för polisens synpunkter. Cykelstölder ingår inte i ramen för trafiksäkerhetsplanen, då trafiksäkerhetsplanens mål är att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Arbetet med att bygga stöldsäkra parkeringsplatser hanteras i kommunens cykelplan.

89 8 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 2.2. Kommuner Stockholms stad Stockholms stads Trafikkontoret tackar för att vi, i och med denna remiss, delgetts Huddinge kommuns arbete med trafiksäkerhet. Kontoret har ingen erinran på remissen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar Stockholms stad för visat intresse Huddinge kommuns nämnder Förskolenämnden Förvaltningen ser positivt på förslag som leder till god trafiksäkerhet i Huddinge kommun. När det gäller barns resor är inriktningsmålet 2030 att färre än 18 % av barnen skall åka bil hela vägen till skolan. Förvaltningen har fått tydliga signaler från förtroendevalda som önskar att inriktningsmålet skall sättas till 15 % eller lägre. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkten och justerar inriktningsmålet till 15 %. Dock behöver mätmetoden ses över så att målet går att jämföras mot uppföljningen. I dagsläget följs arbetet upp endast genom att mäta de skolor som är anslutna till sammarbetet med säkra skolvägar just det året. Vid nybyggnation av förskolor och skolor bör samtliga byggnader ligga inom samma fastighet så att elever endast undantagsvis behöver korsa gator eller gå utmed vägnätet för att nå sina undervisningslokaler under dagen. Gång- och cykelvägar som används av allmänheten bör aldrig korsa förskole- och skolgårdar med hänsyn till olycksrisken såväl för trafikanter som färdas på sträckan som för lekande barn. Hastighetsdämpande åtgärder bör vidtas även för cyklister som färdas vid förskolor och skolor i kommunen. Det är av vikt att det finns möjlighet att parkera i anslutning till förskolor och skolor då erfarenheten visar att verksamheter som saknar parkeringsplatser och lämpliga på- och avstigningszoner får en kaotisk och trafikfarlig situation kring förskola/ skola då vårdnadshavare skall lämna eller hämta sina barn. Det behöver också finnas säkra förutsättningar för elever som lämnas och hämtas på skolan med skolskjutsfordon. Förvaltningen ser gärna kantstensparkering utmed vägen för att enkelt och säkert kunna stanna till vid lämning respektive hämtning av barn/elever då detta ger förutsättning för en säkrare miljö då backning undviks i stråk där barn och elever färdas. Dessa platser bör tidsbegränsas så att de inte tas i anspråk av dem som har behov av långtidsparkering. Kommunstyrelseförvaltningens svar:

90 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 9 Förvaltningen anser att det alltid bör finnas säkra miljöer för barn att ta sig till skolan, oavsett färdmedel. Att minska konfliktpunkter mellan trafik och barn är alltid eftersträvansvärt. I en tät bebyggelse finns dock alltid risk för intresse- och målkonflikter mellan olika funktioner och ytor. I de fallen behöver intressekonflikten hanteras från fall till fall, där säkerheten för barn ska vara av hög prioritet. Förvaltningen arbetar inte normalt med hastighetsdämpande åtgärder för cyklister, mer än bilspärrar. Detta beror på att förvaltningen inte hittat andra effektiva åtgärder för att hastighetsdämpa cyklister. Runt skolor är det dock rimligt att separera gång- och cykeltrafiken, vilket ger en ökad framkomlighet för bägge trafikanterna. Förvaltningen är dock öppen för att testa olika hastighetdämpande åtgärder och tar med det vidare i den fortsatta planeringen. Parkering och angöring ska primärt lösas inom kvartersmark. Om det är lämpligt, kan avlämningsplatser anordnas en bit bort, förutsatt att vägen mellan avlämningsplatsen och skolan är trygg och säker. Parkeringslösningar bör studeras från fall till fall men oavsett ska lösningen inneha hög trafiksäkerhet, särskilt för barn. Parkeringsplatser ska t ex anordnas på en plats så det inte utgör en trafikfara för övriga trafikanter. Kommunen bör ta fram en policy som reglerar hur och när transporter över områden som förskole- och skolgårdar samt fritidsanläggningar där barn vistas får ske. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen har som riktlinje att leveranser till och från skola ska vara fysiskt avskilt från skolgården och andra ytor där barn normalt vistas. Det ligger i sakens natur att hastighetsdämpande åtgärder innebär att bilisten bromsar in för att sedan accelerera vilket ger buller- och föroreningskonsekvenser, något som inte är önskvärt. Härvid efterfrågas lösningar som är gynnsamma såväl ur säkerhets- som miljöperspektiv. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen instämmer att det inte är fördelaktigt med kraftiga inbromsningar och accelerationer. Förvaltningen strävar efter att uppnå en god och jämn hastighet med beslutade åtgärder. Avslutningsvis önskas en barnkonsekvensanalys som belyser trafiksäkerheten ur ett barnperspektiv med konkreta exempel och förslag på åtgärder med stöd i aktuell forskning. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen anser att trafiksäkerhetsplanen belyser barnperspektivet tillräckligt och att åtgärdsförslagen utgår från aktuell forskning Grundskolenämnden Förvaltningen ser positivt på förslag som leder till god trafiksäkerhet i Huddinge kommun.

91 10 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) När det gäller barns resor är inriktningsmålet 2030 att färre än 18 % av barnen skall åka bil hela vägen till skolan. Förvaltningen har fått tydliga signaler från förtroendevalda som önskar att inriktningsmålet skall sättas till 15 % eller lägre. Vid nybyggnation av förskolor och skolor bör samtliga byggnader ligga inom samma fastighet så att elever endast undantagsvis behöver korsa gator eller gå utmed vägnätet för att nå sina undervisningslokaler under dagen. Gång- och cykelvägar som används av allmänheten bör aldrig korsa förskole- och skolgårdar med hänsyn till olycksrisken såväl för trafikanter som färdas på sträckan som för lekande barn. Hastighetsdämpande åtgärder bör vidtas även för cyklister som färdas vid förskolor och skolor i kommunen. Det är av vikt att det finns möjlighet att parkera i anslutning till förskolor och skolor då erfarenheten visar att verksamheter som saknar parkeringsplatser och lämpliga på- och avstigningszoner får en kaotisk och trafikfarlig situation kring förskola/ skola då vårdnadshavare skall lämna eller hämta sina barn. Det behöver också finnas säkra förutsättningar för elever som lämnas och hämtas på skolan med skolskjutsfordon. Förvaltningen ser gärna kantstensparkering utmed vägen för att enkelt och säkert kunna stanna till vid lämning respektive hämtning av barn/elever då detta ger förutsättning för en säkrare miljö då backning undviks i stråk där barn och elever färdas. Dessa platser bör tidsbegränsas så att de inte tas i anspråk av dem som har behov av långtidsparkering. Kommunen bör ta fram en policy som reglerar hur och när transporter över områden som förskole- och skolgårdar samt fritidsanläggningar där barn vistas får ske. Det ligger i sakens natur att hastighetsdämpande åtgärder innebär att bilisten bromsar in för att sedan accelerera vilket ger buller- och föroreningskonsekvenser, något som inte är önskvärt. Härvid efterfrågas lösningar som är gynnsamma såväl ur säkerhets- som miljöperspektiv. Avslutningsvis önskas en barnkonsekvensanalys som belyser trafiksäkerheten ur ett barnperspektiv med konkreta exempel och förslag på åtgärder med stöd i aktuell forskning. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkterna. Se svar givet till Förskolenämnden i kapitel Gymnasienämnden Förvaltningen ser positivt på förslag som leder till god trafiksäkerhet i Huddinge kommun. Enligt FN:s barnkonvention används ordet barn i betydelsen en människa som inte fyllt 18 år. Medan äldre barn i åldern år i vardaglig mening normalt benämns som tonåringar eller ungdomar.

92 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 11 I trafiksäkerhetsplanen görs skillnad på barn 0-6 år och 7-14 år samt ungdomar år. När det gäller det prioriterade området barn är det oklart om och i så fall hur äldre ungdomar omfattas. Enligt trafiksäkerhetsplanen skadas ungdomar oftare än vuxna i trafiken. Det framstår därför som anmärkningsvärt att det saknas uppgift om vilken typ av skador det rör sig om och vilka åtgärder som krävs för att minska riskerna för denna åldersgrupp. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tar med sig synpunkten och förtydligar ungdomars plats i olycksstatistiken. I trafiksäkerhetssammanhang har vi valt att särskilja barn (7-14 år) från ungdomar (15-19 år) då trafikmognaden skiljer sig mellan dessa grupper. Utifrån olycksstatististiken visar det sig att olyckor för ungdomar främst rör cykel- och mopedolyckor, mestadels singelolyckor men även en del kollisionsolyckor med motorfordon Äldreomsorgsnämnden Förvaltningen har tidigare besvarat remisser gällande de övriga åtgärdsplaner som är underordnade Huddinges trafikplan. Även i detta fall ser förvaltningen positivt på de planerade åtgärderna, men önskar också en tydligare presentation av respektive förvaltnings del och resurser i arbetet för att kunna planera för detta. Förvaltningen ser särskilt positivt på det fokus som kommunens äldre invånare har fått i trafiksäkerhetsplanen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen ser positivt kring samarbete mellan alla förvaltningar. Förvaltningen tar med sig synpunkten och ska förtydliga respektive förvaltnings del och resurser i arbetet för att tillsammans kunna genomföra trafiksäkerhetplanen Socialnämnden Förvaltningen har tidigare besvarat remisser gällande de övriga åtgärdsplaner som är underordnade Huddinges trafikplan. Även i detta fall ser förvaltningen positivt på de planerade åtgärderna, men önskar också en tydligare presentation av respektive förvaltnings del och resurser i arbetet för att kunna planera för detta. Förvaltningen ser särskilt positivt på det fokus som kommunens äldre invånare har fått i trafiksäkerhetsplanen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkterna. Se svar givet till Äldreomsorgsnämnden i kapitel Kultur- och fritidsnämnden Förvaltningen fäster här särskild vikt vid barns resande i allmänhet och barns resande vid fritidsaktiviteter i synnerhet. I Trafiksäkerhetsplanen sägs bland annat att: Barns resor kan grovt delas in i resor som sker till och från skolan/förskolan, resor som sker under skoldagen samt resor som sker på fritiden.

93 12 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) Vidare sägs: På samma sätt kan säkerheten kring idrottsanläggningar och liknande förbättras om färre barn skjutsas dit. Resor som sker genom skolans/förskolans och föreningars försorg kan dels handla om förflyttningar mellan olika lokaler under dagen dels om längre utflykter. I trafiksäkerhetsplanens inriktningsmål 2030 (sid. 19) sägs angående barns resor att. Färre än 18 % av barnen ska åka bil hela vägen till skolan. I planen anges inga mål för barns resande i anslutning till fritidsaktiviteter vilket förvaltningen anser bör tas upp. Under 2015 genomfördes föreningsdrivna aktiviteter med närmare deltagartillfällen. Samtliga tillfällen gäller barn i åldern 7-20 år vilka berättigar föreningarna till aktivitetsbidrag för unga. Detta resulterar gissningsvis i en icke oansenlig biltrafik på kommunens vägnät. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen instämmer att barns resande i anslutning till fritidsaktiviteter är viktiga. Inga mål kring detta finns eftersom förvaltningen idag inte har koll på nuläget. När ett systematiskt arbete med barns fritidsresor kommer igång kan det vara lättare att sätta upp mål och följa upp arbetet. Förvaltningen menar vidare att de resor som sker i anslutning till fritidsaktiviteter i liten utsträckning organiseras av föreningslivet. Dessutom bedrivs många aktiviteter sena eftermiddagar och kvällar och kan därmed vara svåra att ta sig till med kommunala färdmedel. En faktor som bör vägas in i detta är också frågan om i vilken utsträckning strävan efter trygga transporter för barn gör att familjer väljer bil framför andra transportmedel. Förvaltningen menar att det kan vara problematiskt att i någon större omfattning minska biltransporterna till och från barns fritidsaktiviteter då dessa delvis bedrivs på obekväma tider. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen delar åsikten och förtydligar i rapporten att det handlar om att skapa tillräckligt goda förutsättningar för att barn och vuxna ska kunna transportera sig på annat sätt än med bil hela vägen till och från aktiviteten Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsförvaltningen anser att trafiksäkerhetsplanens målsättning är bra och att det är angeläget att minska personskadorna i trafiken. Förvaltningens synpunkter är disponerade utifrån rubrikerna i trafiksäkerhetsplanen. 2. Utgångspunkt I kapitel 2 där utgångspunkterna för planen beskrivs föreslår natur- och byggnadsförvaltningen att kommunstyrelsens förvaltning utvecklar den källkritiska diskussionen kring de uppgifter som redovisas i Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition), denna förkortning skulle kunna förklaras i en fotnot då det inte är givet att trafiksäkerhetsplanens läsare vet vad ordet står för). Strada är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Ett problem är att skaderapporterna från Strada saknar

94 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 13 uppgifter om var olyckan skedde. Det innebär i praktiken att det kan vara på vägar och gator som kommunen inte har rådighet över. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förklaring av STRADA anges i begreppslistan och förvaltningen anser att detta räcker som förklaring. STRADA innehåller uppgifter om var olyckan skedde. På så sätt är det möjligt att avgöra vilka vägar och gator olyckan skett. Uppgifter om var olyckorna skett framgår i bilaga Olycksanalys I kapitel 2.2 genomförs en olycksanalys där olycksstatistik redovisas mycket kortfattat under respektive underrubrik. Utifrån den redovisade statistiken dras slutsatser om vilka åtgärder som bör vidtas för att förbättra trafiksäkerheten i kommunen. Som läsare ställer man sig frågan vad slutsatserna grundar sig på då den information som redovisas inte är tillräcklig för att kunna dra de slutsatser som görs. Texten saknar källhänvisningar varför förvaltningen föreslår att kommunstyrelsens förvaltning för in hänvisningar till vilka rapporter och forskning som ligger till grund för analysen. Förvaltningen har varit i kontakt med kommunstyrelsen som uppgett att slutsatserna är vedertagna inom området. Det är dock mycket viktigt att det tydligt framgår vad slutsatserna grundar sig på för att säkerställa att Huddinge kommun inte antar en strategi och vidtar kostsamma åtgärder som saknar vetenskaplig grund. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen ser över kapitlet och styrker slutsatser med källhänvisningar där det behövs. 4. Insatsområden I kapitel 4 under respektive delkapitel redovisas ett antal prioriteringsprinciper och faktorer (på sidorna 23, 27, 33 och 36) som ska tjäna som underlag för prioritering av åtgärder. Dessa är bra och natur- och byggnadsförvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen i samarbete med natur- och byggnadsförvaltningen undersöker om dessa principer också skulle kunna ligga till grund för prioritering av kommunens åtgärder för drift och underhåll samt snöröjning. Representanter från gatuentreprenadföretag skulle kunna ingå i en referensgrupp för att ge kommunen återkoppling på vad en ändrad prioritering skulle få för konsekvenser för företagens arbetssätt och maskinbestånd. Natur- och byggnadsnämnden har idag avtal med ett antal entreprenörer som underhåller kommunens gator och vägar samt sköter snöröjning. Insatserna grundar sig inte på några prioriteringsprinciper. För att ta snöröjning som exempel har entreprenörerna idag uppdrag att röja kommunens gator och vägar inom en viss tid. Vilket ställe enreprenören börjar röja på bestämmer de själva, det viktiga är att de klarar den avtalade tiden. Om kommunen istället skulle tillämpa de prioriteringsprinciper som redovisas i trafiksäkerhetsplanen skulle det innebära att områden som först röjs är de där grupper som i högst grad riskerar att råka ut för olyckor rör sig. Det handlar exempelvis om större cykelleder, passager med hög andel korsande barn och äldre (Huddinge sjukhus till exempel), området kring grundskolor och större idrottsanläggningar.

95 14 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) Förvaltningen föreslår att samtliga prioriteringsprinciper som presenteras i trafiksäkerhetsplanen illustreras på en karta som läggs som bilaga till trafiksäkerhetsplanen. Denna karta skulle kunna användas i kravställningen av entreprenörer och möjliggöra en mer effektiv planering av exempelvis snöröjningsarbetet. Kartan skulle vidare kunna publiceras på kommunens webbplats för att illustrera kommunens prioriteringar för invånarna. Servicecenter skulle kunna använda kartan som stöd i sin kommunikation med kommunens invånare. Natur- och byggnadsförvaltningen kommer inom kort behöva se över ett antal entreprenadavtal och det finns då möjlighet att ta fram förfrågningsunderlag som bättre stämmer överens med kommunens prioriteringar. Kravställningsunderlaget skulle bland annat kunna innehåll olika definierade kvalitetsmått som entreprenören ska uppfylla. Vilka metoder som används för att leva upp till kvalitetsmåtten är upp till företagen att bestämma. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för goda synpunkter och ser positivt på ett samarbete med natur- och byggnadsförvaltningen. Insatsområdet drift och underhåll kompletteras med att prioriteringsprinciperna kan utgöra grund för prioritering i drift- och underhållsåtgärder. Förvaltningen ser att ett arbete med att ta fram kartor och prioriteringar kan ingå i det fortsatta arbetet med att genomföra trafiksäkerhetsplanen. Då nya målpunkter tillkommer och prioriterade stråk kan förändras med tid, är det viktigt att en sådan karta är ett levande dokument. Därför bör det inte biläggas till trafiksäkerhetsplanen. Däremot kan en sådan karta med tydliga prioriteringar tas fram efter antagandet av trafiksäkerhetsplanen. Arbetsgruppen för trafiksäkerhetplanen föreslås ta ett möte med representanter från natur- och byggnadsförvaltningen för att diskutera hur ett sådant arbete kan ske. 4.3 Drift och underhåll av gång- och cykelbanor I kapitel 4.3, tabell 7 om drift och underhåll av gång- och cykelbanor, redovisas exempel på åtgärder för att förbättra drift och underhåll med avseende på trafiksäkerhet. En av åtgärderna är en halkbekämpning som prioriterar gång- och cykeltrafiken och höjer kvaliteten. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsens förvaltning i samverkan med natur- och byggnadsförvaltningen definierar vad en höjd kvalitet innebär. Betyder det att det att grus som lagts ut ska sopas upp efter en period av töväder eller ska det som idag få ligga kvar till slutet av säsongen? Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkten och uppdaterar åtgärdslistan i samverkan med natur- och byggnadsförvaltningen. 4.5 Äldres resor Ett annat exempel är drift- och underhållsåtgärderna för att höja säkerheten på äldres resor och som föreslås i kapitel 4.5, tabell 9. En av åtgärderna är förstärkt snöröjning och halkbekämpning. Innebär det att snöröjningen alltid ska påbörjas vid grundskolor och seniorboenden? Hur tjockt ska snölagret få vara innan det ska

96 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 15 snöröjas igen? Kostnaderna för kommunen kommer att skilja sig åt en hel del mellan två centimeter snö eller sex centimeter snö. För att trafiksäkerhetsplanen ska kunna leva upp till sitt syfte att vara ett verktyg för kommunens politiker och tjänstemän för att kunna fatta väl avvägda beslut föreslår natur- och byggnadsförvaltningen att samtliga förslag till åtgärder i trafiksäkerhetsplanen definieras och förtydligas ytterligare för att underlätta väl avvägda beslut. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkten och förtydligar åtgärdslistan att drift- och underhållsåtgärder ska prioriteras vid äldres målpunkter. 5. Genomförande Natur- och byggnadsförvaltningen anser att det är bra att en handlingsplan tas fram men som tidigare nämnts är en förutsättning att åtgärder ytterligare definieras för att göra det möjligt att beräkna vad den ambitionshöjning som trafiksäkerhetsplanen innebär kommer att kosta. Förvaltningen bidrar gärna i arbetet med att ta fram handlingsplanen. Natur- och byggnadsförvaltningen arbetar fortlöpande med att utveckla sin verksamhet. För att effektivisera snöröjningsarbetet kommer förvaltningen att ändra arbetssätt i samband med mer extrema snöfall. Två personer ska utgöra inre befäl och ha ett tätt samarbete med servicecenter och registratur för att utifrån felanmälningar och synpunkter kunna omdirigera insatser. Fyra medarbetare kommer vara mobila kontrollfunktioner, en i respektive kommundel/vädersträck. Vidare ska nya rutiner inrättas för hantering av inkommande felanmälningar och synpunkter i samband med extraordinära snöfall. Ett antal medarbetare på natur- och gatudriftsavdelningen ska vara tillgängliga för att besvara och hantera inkommande frågor som servicecenter tar emot. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen instämmer med synpunkterna och är positiva till ett vidare samarbete med natur- och byggnadsförvaltningen i trafiksäkerhetsfrågor. Genomförandekapitlet kommet att uppdateras med de ekonomiska konsekvenserna för natur- och byggnadsförvaltningen utifrån de åtgärder som vi kommer överrens om. 6. Uppföljning 6.1 indikatorer Kommunstyrelsens förvaltning skriver att en mätmetod som ska användas för uppföljning av drift och underhåll av gång- och cykelbanor (på sidan 42) är Trafikverkets enkätundersökning där kommunerna får svara på hur väl de organiserar och genomför drift och underhåll av cykelbanor. I denna undersökning ska Huddinge uppnå god kvalitet enligt Trafikverkets bedömning av kommuneras kvalitet på drift och underhåll av gång- och cykelbanor. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsens förvaltning skriver ut exakt vad undersökningen heter och anger var man kan hitta den. Förvaltningen föreslår i övrigt att källhänvisningar och officiellt undersökningsnamn, namn på projektstyrningsverktyg, resvanestatistik etc. skrivs ut för samtliga indikatorer och inriktningsmål i rubricerat kapitel. Det är viktigt för att kunna åter söka källor.

97 16 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) Avslutningsvis föreslår förvaltningen att en kolumn förs in för varje mål och indikator där det framgår vilken förvaltning och enhet som ansvarar för att ta fram underlag för uppföljning. Till exempel undrar förvaltningen vem som ska ansvara för att genomföra stickprovskontroller av felanmälningar som är kopplade till cykelplanens kvalitet? Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkterna och kompletterar indikatorerna med ansvar och förtydligar mätmetoderna Tillsynsnämnden Innehållet i trafiksäkerhetsplanen ligger utanför tillsynsnämndens ansvarsområde och förvaltningen föreslår därför att tillsynsnämndens remissvar till kommunstyrelsen överlämnas utan eget yttrande. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar Tillsynsnämnden för visat intresse Råd Huddinges pensionärsråd En av Trafikstrategins huvudinriktningar i planen är att: gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad Har läst igenom planen och förgäves letat efter åtgärder för att förbättra säkerheten för utsatta gångtrafikanter, som ofta är äldre och/eller barn på våra gemensamma gång- och cykelbanor- Redan 2015 lämnade SPF in en motion om att måla cykelbanorna i en avvikande färg, men utan gehör, se bilaga. Under rubriken RIKTLINJER vill vi uppmärksamma att; Gång och cykel är två transportslag med olika behov. Separering är ett enkelt sätt att minska risken för konflikter mellan olika trafikantgrupper. Alltför ofta talar man om gång och cykel tillsammans. Genom att separera dessa två trafikslag ökar både framkomligheten och trafiksäkerheten. När nya gångvägar och cykelvägar byggs ska dessa två funktioner därför separeras från varandra och från biltrafiken för att åstadkomma en ökad trafiksäkerhet. I upprustning av befintliga gång- och cykelvägar ska även eftersträvas att göra om gång- och cykelvägar som inte är separerade. Separering är aktuellt i synnerhet vid höga gång- och cykelflöden och höga hastigheter för cykel, det vill säga i huvudcykelnätet. Även gång och cykel ska separeras från varandra för att öka framkomligheten, tryggheten och trafiksäkerheten. Behovet av separering mellan gång och cykel ska främst övervägas i stråk med höga gång- och cykelflöden och höga hastigheter för cykel.

98 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 17 Separeringen kan utformas på olika sätt, men de viktigaste principerna är tydlighet utan att skapa hinder. Målad linje är den vanligaste separationsformen och kan förekomma i de flesta miljöer. Separering genom olika beläggning, exempelvis asfalterad cykelbana och plattor på gångbanan, är vanligast i stadsmiljöer då det estetiska spelar en större roll. Vid platser med mycket gångtrafik är det viktigt att även personer medsynnedsättning förstår var de ska gå. Separering med olika beläggning är det bästa! VARFÖR inte måla dem i olika färger då? Markeringen på gatan i vitt med en cykel resp. gående syns inte överallt och särskilt oklart blir det när som vid Fullersta torg de byter sida i vägkorsningen med en massa riskabla möten som resultat? Vidare hittar vi ingenting om att förbättra tillgängligheten för gångtrafikanter (och cyklister) på Glömstavägen. Det är förknippat med livsfara att försöka ta sig till eller från en av busshållplatserna (särskilt vintertid). Vi förstår inte hur detta kan fortsätta? Vi vill även uppmärksamma att gångtrafikanternas säkerhet förbättras om belysningen vid obevakade övergångsställen förbättras. Det finns då bättre möjligheter för bilisterna att se dem i tid. Hur tas olycksstatistiken tillvara - den visar väl vilka ställen som är olycksdrabbade, men var finns åtgärderna för att förhindra nya olyckor? Dessutom vill jag slå ett slag för att förbättra allmänheten att uppmärksamma; Hur ska vi bete oss på gång-och cykelbanor och vilka påbudsmärken möts vi av? Påbjuden gång-cykel och mopedbana (gemensam bana) Märket anger att det här är en gemensam gång-cykel och mopedbana. Du bör gå på den vänstra sidan och cykla på den högre sidan av banan, så att Du möter trafiken. Vet Du din plats? Gemensam gång- och cykelbana - Cyklister och mopedförare ska hålla till höger sida i färdriktningen. Var bör gående gå och cyklister cykla på en gemensam gång- och cykelbana? Det finns ingen bestämmelse om var man ska gå på en gång-, cykel- och mopedbana. Den enda reglering som finns i trafikförordningen är att gående som använder vägrenen eller körbanan om möjligt ska gå längst till vänster i färdriktningen. Enligt NTFs uppfattning bör man gå till vänster i färdriktningen på

99 18 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) en gång- och cykelbana. Precis som man bör gå på en körbana, för att kunna få ögonkontakt och minska risken för en kollision. Och vi saknar hela resan perspektivet t.ex. hur man tar sig från startpunkt till målpunkt inklusive ev. gångtid, byten etc. Kommunstyrelseförvaltningens svar: I trafiksäkerhetsplanen har oskyddade trafikanters singelolyckor, olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter samt singelolyckor med motorfordon pekats ut som prioriterade olyckstyper att arbeta extra med. Ur olycksanalysen visar det sig att dessa olyckstyper är vanligast och ger flest allvarligt skadade i trafiken i Huddinge kommun. Givetvis ska förvaltningen även fortsätta att arbeta med att minska kollisionsolyckor mellan oskyddade trafikanter. Separering mellan fotgängare och cyklister hanteras dock i kommunens cykelplan samt i förslaget till gångplan. Åtgärder för att förbättra belysning och tillgängligheten för funktionsnedsatta hanteras bl a i kommunens förslag till gångplan Huddinges brottsförebyggande råd Förvaltningen anser att det är ett bra och viktigt dokument. Huddinges brottsförebyggande råd (HuBrå) bör främst betrakta förslaget till Trafiksäkerhetsplan ur ett perspektiv av trygghet och brottsförebyggande, även om det omnämns i planen att trafiksäkerhet beaktas före trygghet. Den prioriteringen i planen är relevant då det sannolikt är fler som skadas på gator och torg till följd av brister i trafiksäkerhet än de som skadas där till följd av brott (undantaget trafikbrott). En trygg, attraktiv miljö som är väl underhållen ökar dock sannolikt möjligheterna att fler nyttjar hållbara färdsätt och att Huddinge kommun når målen i Trafikstrategin att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras, att kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering samt att bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. Förslaget till trafiksäkerhetsplan visar att oskyddade trafikanters singelolyckor är en betydande del av alla olyckorna i Huddinge kommun. Där finns det sannolikt möjligheter att påverka förutsättningarna för den typen av resor och därmed minska skadorna. Den främsta åtgärden är då drift- och underhåll och då krävs resurser, men också effektivitet och tydlig prioritering i en handlingsplan. Omdisponering i föreslagna Trafiksäkerhetsplanen Det är bra prioriteringar i alla avsnitt och dessa skulle kunna lyftas fram än mer. Förvaltningen föreslår dock att Trafiksäkerhetsplanen omdisponeras efter planens egen analys av olyckor och även strategi så att det speglas i insatsområden efter prioritet. 1. Drift- och underhåll av gång och cykelbanor 2. Gång- och cykelpassager 3. Barns resor 4. Äldres resor 5. Hastighetsefterlevnad på kommunala vägnätet

100 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 19 Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen instämmer med rådets resonemang och ser över ordningen på insatsområdena så att de följer olycksanalysen och strategin. Brottsförebyggande trygghetsperspektivet Den nuvarande samverkansöverenskommelsen har trafiksäkerhet som ett av fem prioriterade områden. Det är en viktig fråga för de som bor i kommunen när man tittar på de senaste årens trygghetundersökningar som gjort och utifrån de medborgardialoger som genomförs. Det är bra att frågan om samverkan finns med då samtidiga insatser mellan kommun, polis och andra är avgörande för att få effekt. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen instämmer att samverkan mellan olika instanser är viktiga för att öka trafiksäkerhetseffekten av olika åtgärder. Förvaltningen förtydligar vikten av samverkan under genomförandekapitlet. Förvaltningen saknar hur frågan om belysning får effekt på trafiksäkerheten. Det är ett viktigt perspektiv som behöver beaktas och vilka konsekvenser det leder till kring trafiksäkerhet. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen instämmer att belysning är en viktig fråga som kan påverka trafiksäkerheten. Belysning berör dock främst trygghet och hanteras i flera andra forum, bl a den kommande gångplanen. Vad gäller uppföljningen bör det övervägas om någon fråga som mäter trafiksäkerhet i befolkningsundersökningen ska tas med för att komplettera de mått som föreslås i nuvarande plan. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkten och lägger till mått från gatuenkäten som mäter upplevelse av trafiksäkerheten samt NKI (nöjd kund index) för vinterunderhållet och gators beläggning. Förvaltningen saknar också mer specifikt hur i hela dokumenten, men utgår från att det tas fram i en handlingsplan eller klargörs i plan för samhällsbyggnadsprojekt eller likande framöver. De avsnitt som handlar om exempel kan lämpligen tas bort och ersättas med vad man ska göra eller lägga i en faktadel/bilaga på goda exempel. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Det kommer att tas fram en handlingsplan som prioriterar var, när och hur åtgärderna ska genomföras. Handlingsplanen kommer utgå från insatsområdena och de prioriteringsprinciper som anges i planen, men aktualiseras med jämna mellanrum då behov och prioriteringar kan förändras. De åtgärder som nämns i trafiksäkerhetsplanen är därför endast exempel på åtgärder, eftersom typen av åtgärder kan komma att förändras över tid beroende på vilka effekter man ser i uppföljningarna.

101 20 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) Åtgärderna med bättre drift och underhåll av gång- och cykelbanor, till exempel röjning av växtlighet är ett exempel som svarar bra mot tänkbara trygghetsåtgärder genom att ge god möjlighet att se och synas. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen instämmer att röjning av växtlighet kan ge god trafiksäkerhetseffekt och lägger till siktröjning som ett exempel på åtgärd Huddinges råd för funktionshinderfrågor Rådet för funktionshinderfrågor är positiv till Trafiksäkerhetsplanen för Huddinge kommun. Rådet vill lyfta in funktionshinderperspektivet så att de behov och den rätt som personer med funktionsnedsättning har till trafiksäkerhet också beaktas i planen. Kunskap om de funktionshinder som innebär exempelvis begränsad rörlighet, syn, hörsel och reaktionsförmåga bör finnas i trafiksäkerhetsplaneringen och när åtgärder ska tas fram. Enligt rådet för funktionshinderfrågor bedöms samtliga insatsområden vara särskilt viktiga för personer med vissa funktionsnedsättningar som innebär begränsad rörlighet, syn, hörsel och reaktionsförmåga. Hastighetsefterlevnaden samt att det finns säkra gång- och cykelpassager påverkar tryggheten och säkerheten i trafiken för denna grupp. För att fotgängare, cyklister och mopedister ska kunna ta sig fram på ett säkert sätt året runt krävs att underlaget är jämnt och har god friktion. I trafikstrategin för Huddinge kommun prioriteras gång- och cykeltrafiken (tillsammans med kollektivtrafiken). Strategin lyfter fram att det behövs en god standard på drift och underhåll av gång- och cykelnätet för att det inte skall leda till fler dödade och skadade i trafiken. Längre så kallad gröntid vid övergångar med trafikljus är önskvärt. För personer med funktionsnedsättning är en framkomlighet på gång- och cykelbanor viktig vad gäller att det inte får finnas fysiska hinder i vägen som kan orsaka olyckor, exempelvis ojämnheter, gropar och kanter. Underhållet av gångoch cykelvägar blir därför särskilt viktig för denna grupp. Underhåll i form av snöröjning och lövröjning behöver också fungera enligt rådet för funktionshinderfrågor. I planen står det att det vid planering, tillstånd och bygglov för verksamheter som vänder sig till barn och äldre bör ställas särskilda krav på god och säker tillgänglighet utan bil. Rådet för funktionshinderfrågor påpekar att detta även gäller för vissa grupper med funktionsnedsättning. Dock gäller även en säker framkomlighet med bil för denna grupp. Anpassade parkeringsplatser behövs finnas lokaliserade på trafiksäkra platser. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för rådets synpunkter och ser över trafiksäkerhetsplanen så att funktionshinderperspektivet också lyfts i planen. Detta görs inom insatsområdet för äldres resor då många förutsättningar och behov är densamma för äldre som för vissa grupper av personer med funktionsnedsättning.

102 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) Föreningar och intresseorganisationer Sveriges MotorCyklister Sveriges MotorCyklister, SMC, och SMC Stockholm svarar på mängder av remisser. Då det gäller trafiksäkerhetsplanen för Huddinge kommun vill vi påtala att kommunen helt uteslutit motorcyklar och de som färdas på MC i planen. Kommunen jämställer moped klass I och II med trampcykel vilket måste ändras eftersom moped klass I inte får framföras på GCM-vägar avsedda för fotgängare, trampcykel och moped klass II. Huddinge kommun följer inte innebörden i Vägar och Gators Utformning där de som färdas på motorcykel och moped klass I klassas som oskyddade trafikanter. Regeringen har hösten 2016 påtalat att i Nystart Nollvisionen ska särskild hänsyn tas till oskyddade trafikanter där motorcyklister och mopedister ingår vilket Huddinge kommun förbisett. SMC instämmer med vad Huddinge kommun säger i inledningen av TS-planen: Utformningen av trafikmiljön behöver vara anpassad till människans förutsättningar där särskild hänsyn tas till de oskyddade trafikanterna som är de mest utsatta i trafikmiljön. Att minska antalet olyckor i tätorterna är dock inget som sker över en natt, utan kräver ett långsiktigt arbete. Ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete förutsätter att trafiksäkerhetsfrågorna är väl förankrade i kommunens ledning och integrerad i den övriga stadsplaneringen. I kommunens riktlinjer för trygga och säkra trafikmiljöer står: I kommunens trafiksäkerhetsplan ska det klargöras hur det säkerställs att alla trafikanter ska kunna vistas och röra sig i trafikmiljön utan risk för att skadas svårt eller dödas till följd av en trafikolycka. Alla individer som rör sig i Huddinge kommuns offentliga miljö ska känna sig trygga och säkra oavsett val av transportsätt. Då prioritering måste ske går trafiksäkerhet före trygghet. Tyvärr finns inget i innehållet om hur man ska nå målen med att minska antalet dödade och allvarligt skadade på motorcykel och moped klass I i Huddinge kommun. Det finns inga specifika åtgärder och inga prioriteringar. Mätningar saknas över MC- och mopedtrafiken, däremot talas om biltrafik. SMC anser att MC och moped klass I inte kan jämställas med personbil. Det går inte heller att uttyda om diagrammen inkluderar MC och moped klass I då man resonerar om oskyddade trafikanter eller om MC och moped klass I jämställs med personbil. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkterna och förtydligar i olycksstatistiken att motorcyklister räknas som motorfordon och mopeder räknas som oskyddade trafikanter. Vi har valt att inte bryta ur motorcyklisters olyckor då de endast utgör 5 % av alla olyckor som rör motorfordon. Ur olycksstatistiken kan det utgöras att singelolyckor är den vanligaste olyckstypen bland motorcykelolyckor. För mopeders olyckor har vi inte skiljt på klass 1 och 2 eftersom det inte alltid är tydligt i STRADA vad som är klass 1 och klass 2. Oftast är de endast registrerade som moped. Det kan förstås bli misstag, att fel klass anges (eller inte alls). I övrigt räknas mopeder som oskyddade trafikanter.

103 22 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) Målet för trafiksäkerhetsplanen gäller för samtliga trafikolyckor, där prioritet ligger på att reducera singelolyckorna för oskyddade trafikanter och motorfordon samt kollisionsolyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter. Inom dessa innefattas även motorcykel- och mopedtrafiken. Vi särskiljer inte personbil från motorcykel utan benämner dessa som motorfordon och det är viktigt att minska olyckorna för samtliga motorfordon, inte bara personbilar. Givetvis är det viktigt att de åtgärder som föreslås även har effekt på motorcykeloch mopedtrafiken. Förvaltningen tackar för åtgärdsförslagen och tar med oss detta i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet genom att se över våra rutiner för att säkerställa att motorcyklisternas behov och förutsättningar även tas hänsyn till vid planering och utformning av åtgärder. Förvaltningen kompletterar planen och poängterar att åtgärder som har effekt på motorcykel- och mopedtrafiken bör övervägas. Fordons-, ägar- och olycksstatistik I Huddinge kommun finns omkring motorcyklar och 600 moped klass I i trafik. Antalet bilar är cirka stycken. Även om motorcyklar och mopeder utgör en knapp tiondel av antalet personbilar borde hänsyn tas även till dessa trafikanter som dessutom är oskyddade. Genomsnittsåldern på en svensk MC-ägare är 54 år. Det handlar alltså om äldre oskyddade trafikanter vars ålder gör att skaderisken ökar vid en omkullkörning. Huddinge kommun utgår från olyckor i STRADA Kommunen redovisar inga olyckor med motorcyklar inblandade under denna period. Det görs ingen skillnad i statistik mellan moped klass I och moped klass II. SMC har tittat på olyckor för motorcykel och moped i STRADA under perioden Under den perioden har 103 MC-olyckor registrerats och 136 mopedolyckor. Då SMC utgår från de mål som Huddinge kommun uttalar. Det betyder en årlig minskning i faktiska tal för motorcykel: två färre allvarligt skadade per år, tre färre måttligt skadade per år, nio färre lindrigt skadade per år. Motsvarande minskning i faktiska tal för moped är: två färre allvarligt skadade per år, tre färre måttligt skadade per år och 14 färre lindrigt skadade per år. STRADA (1) Dödade Allvarligt skadade Måttligt skadade Motorcyklar Moped kl I och II Lindrigt skadade Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för de förtydliganden som gjorts gällande motorcyklister och mopeder i Huddinge kommun. Vi tar med oss synpunkter och tydliggör i trafiksäkerhetsplanen att motorcyklister innefattas i olycksstatistiken för motorfordon. I begreppslistan är det förklarat att oskyddade trafikanter innefattas av fotgängare, cyklister och mopedister.

104 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 23 Den statistik som Huddinge kommun har analyserat gäller för olyckor som skett på kommunala vägar. Av dessa olyckor utgör motorcykelolyckorna ca 5 % av samtliga motorfordonsolyckor på kommunalt vägnät. Av motorcykelolyckorna var 9 % svåra olyckor och resten lindriga. Av mopedolyckorna är det stora majoriteten 80 % singelolyckor. Var sker olyckorna? Statistiken i STRADA för olyckor på motorcykel och moped i Huddinge kommun stämmer väl överens med den studie som VTI genomförde för några år sedan om var MC-olyckor sker. Av 103 MC-olyckor i kommunen skedde sju i cirkulationsplats och 32 i korsning. Av 136 mopedolyckor i kommunen skedde 13 i cirkulationsplats och 34 i korsningar. Huddinge kommun säger att rätt utformning av gaturummet bör kunna minska både olyckornas uppkomst och hur allvarliga följderna blir. VTI påtalade i studien att drygt 30 procent av de motorcyklister som omkommer och drygt 40 procent av de motorcyklister som skadas svårt gör det inom tättbebyggt område, vilket är en högre andel än för personbilister. VTI påtalade också att dödade och svårt skadade motorcyklister är överrepresenterade i korsningsolyckor jämfört med personbilister. Motorcyklister är också överrepresenterade i olyckor i cirkulationsplatser. VTI anser att orsaken till olyckorna inom tättbebyggt område bör studeras närmare. Till exempel bör olika korsningstyper studeras då det också framkommit i studien att motorcyklister, relativt personbilister, oftare skadas i cirkulationsplats. Många korsningsolyckor beror på att man inte uppmärksammar MC och mopeder. Det finns exempel från andra länder som visar hur kommuner kan arbeta för att öka trafiksäkerheten för de som färdas på MC och moped klass I. Det handlar om att rensa skyltar, tillåta MC och moped vid framflyttade stopplinjer, tillåta MC i bussfiler, rensa bort onödiga skyltar, minimera skyltar och så vidare. Cirkulationsplatser bör utformas och planeras utifrån kunskaperna om att MC är överrepresenterade i olycksstatistik. Det handlar om bra friktion, bra linjeföring, minimera förekomsten av kantsten och givetvis att inte tillåta konstnärliga installationer i rondellens mitt. Tyvärr är det vanligt med prejningsolyckor i cirkulationsplatser då personbilar byter filer utan att uppmärksamma MC- och mopedförare. Det är också vanligt att MC- och mopedförare kör omkull på grund av spill i just cirkulationsplatser. Här är det viktigt att kommunen sanerar spill omgående och varnar eller stänger av vägen innan spillet är borta. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för de förtydligandens som gjorts gällande var motorcykelolyckor vanligtvis sker. Kollisionsolyckor mellan motorfordon är inte en av de prioriterade olyckstyperna i trafiksäkerhetsplanen då de svåra olyckorna är relativt få jämfört med de andra prioriterade olyckstyperna. Däremot tar vi med oss SMC s förslag på åtgärder vid korsningsutformning i den fortsatta planeringen. Behov av god friktion

105 24 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) De allra flesta motorcyklar och moped klass I har endast två hjul. Det betyder att de som färdas på dessa fordon är i stort behov av god och förutsägbar friktion. Av olyckorna i STRADA framkommer att minst tolv av mopedolyckorna och tolv av MC-olyckorna har trafikanterna kört omkull på grus. Detta är en fråga SMC arbetat med under 50 år och den vanligaste orsaken till löst grus på belagd väg är grus som kommer från vägunderhåll (snabellagning och stödremsor). SMC vill därför uppmana Huddinge kommun att prioritera underhåll på vägar där det finns MC- och mopedtrafik och inte enbart på GCM-vägar. Här kan kommunen minska olycksrisken genom att välja andra lagningsmetoder än snabellagning, alternativt att varningsskylta och sopa bort gruset så snart det är möjligt (inom tolv timmar enligt Trafikverkets senaste version av Standardbeskrivning Drift Väg). Stödremsor dras främst ut i vägbanan i kurvor och korsningar, det vill säga platser där risken för MC- och mopedolyckor är som störst. Här kan Huddinge kommun öka säkerheten genom att kräva förstärkta stödremsor som gör att inget grus dras ut i vägen av övriga trafikanter. Ny hal beläggning förorsakar varje år olyckor med både dödade och allvarligt skadade motorcyklister. Halkbekämpning måste därför gälla även sommartid. SMC förutsätter att kommunen uppfyller kraven på friktion på hela vägbanan, även skarven mellan körbanorna samt att vägar inte öppnas för trafik innan det är klarlagt att friktionen är tillfredsställande. Vägmarkeringar leder varje år till ett antal omkullkörningar för MC- och moped. Här bör kommunen ställa krav på bra friktion på vägmarkeringar och minimera stora vägmarkeringar (t ex övergångsställen) inför korsningar och kurvor där motorcyklister ofta gör inbromsningar vilket ökar risken för att köra omkull. Hala brunnslock leder också till MC- och mopedolyckor. Det finns preparat som kan appliceras på brunnslock för att öka friktionen som bör användas av kommunen. Brunnslock bör inte placeras på platser där MC- och mopedförare bromsar och svänger, t ex i och inför korsningar, kurvor och cirkulationsplatser. En undersökning genomförd av SMC i samarbete med VTI om hur motorcyklisterna ser på trafiksäkerhet i Stockholm visar att bra underhåll är en av de två viktigaste åtgärderna för att öka säkerheten på MC (6). Huddinge kommun har här en viktig uppgift även för att öka säkerheten bland de oskyddade trafikanterna som färdas på MC och moped klass I. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen instämmer att god friktion är viktigt, oavsett när på året och på typ av underlag. Förvaltningen tackar för synpunkterna och skickar de vidare till gatuoch parkdriftsavdelningen som ansvarar för gatubeläggningen. Minimera förekomsten av fasta hinder Kommunen säger följande vilket gäller även de som färdas på MC och moped: att rätt hastighet hålls på vägarna är viktigt eftersom (för) hög hastighet oftast är en av orsakerna till olyckornas uppkomst. Ett effektivt sätt att framförallt förebygga svåra personskador är att inte placera fasta hinder i eller intill vägområdet där det är möjligt att köra fortare än 30 km/h. Speciellt i kurvor och korsningar är det viktigt att se över placeringen av fasta hinder.

106 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 25 Var tionde dödad motorcyklist har krockat med ett räcke. Stolpar är ett annat vanligt förekommande krockvåld i singelolyckor med MC (3). Här kan kommunen minska både olycks-och skaderisk genom att välja rätt åtgärd för alla trafikanter. Räcken bör aldrig sättas upp om vägmiljön kan säkras utan att hinder installeras. Räcken bör installeras med ett visst vingelutrymme som minskar olycksrisken om något oförutsett inträffar. En studie av VTI som publicerades 2015 talar om att bredda vägrenen med 1,5 meter i kurvor (4). Då räcken sätts upp bör alltid släta räcken utan utstickande delar användas, det vill säga räcken där inte fordon och kroppsdelar kan fastna och slitas loss. Några exempel på räckestyp är w-balk med underglidningsskydd och betongräcken. SMC föreslår att kommunen följer klassificeringstabellen i en studie som presenterades Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen instämmer att fasta hinder kan utgöra en trafikfara för motorcyklister (och övriga motorfordon likaså). Räcken är ingen vanlig åtgärd på kommunala gator, men vi tackar för synpunkten tar med oss förslaget i den fortsatta planeringen. Hastighetsefterlevnad Knappt hälften av de svenska trafikanterna håller gällande hastighetsgränser, det gäller såväl MC- som bilförare. Det är viktigt att hastighetsgränserna är realistiska och upplevs som rimliga av trafikanterna. Då kommunen väljer att installera fysiska åtgärder för att påverka hastigheten ber vi kommunen ha i åtanke att hindren ska fungera för både dem som färdas på två och fyra hjul. Hindren ska inte medföra sämre friktion och inte heller öka olycksrisken. I detta sammanhang talar kommunen enbart om biltrafikflödet men SMC förutsätter att hastighetsgränserna ska gälla all fordonstrafik, även MC, buss och tung trafik. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkten och förtydligar i planen där det är motorfordonstrafik som menas och där det är biltrafik eller annan trafik som menas. Vi förtydligar även att det är viktigt att ha tvåhjulingar i åtanke vid planering av hastighetsdämpande åtgärder och att åtgärder som även har god effekt på motorcykeltrafiken bör övervägas. MC i bussfiler Den åtgärd som rankas högst av motorcyklisterna i Stockholm i enkätundersökningen 2015 för att öka säkerheten är att tillåta MC i bussfiler (6). Stockholms stad var först i världen med att tillåta detta Nu följer mängder av städer i Europa detta exempel för att öka framkomligheten och säkerheten för motorcyklisterna. Vi syns bättre, vi har större möjlighet att väja för trafikanter som tränger sig in i våra körfält och vi har större chans att komma hem efter jobbet till våra nära och kära. Det vanligaste användningsområdet för MC i Stockholm enligt undersökningen var pendling till skola och arbete. Eftersom motorcyklister och mopedister glöms bort i olika sammanhang, t ex i trafiksäkerhetsplanen för Huddinge kommun, vill vi än en gång påtala hur viktigt det är för vår säkerhet att kunna köra MC i bussfil i vissa sammanhang. Kommunstyrelseförvaltningens svar:

107 26 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) Förvaltningen tackar för förslag på åtgärd för att öka trafiksäkerheten för motorcyklister. Kollisionsolyckor mellan motorfordon är inte en av de prioriterade olyckstyperna i trafiksäkerhetsplanen då de svåra olyckorna är relativt få jämfört med de andra prioriterade olyckstyperna. Vi tar dock i med oss åtgärdsförslaget i den fortsatta planeringen för busskörfält. Ekonomi Det är inte förenat med enorma kostnader att öka trafiksäkerheten för dem som färdas på MC och moped. Det handlar om att tänka på alla som färdas på två hjul och inte bara de som åker på en trampcykel. Det finns många likheter mellan trampcykel och MC/moped. Kommunen kan med enkla medel förbättra säkerheten för oss! Samarbete Regeringen har påtalat att de oskyddade trafikanterna hittills varit bortglömda i Nollvisionen. Därför är nu fokus i Nystart Nollvisionen på de oskyddade där motorcyklister och mopedister ingår. Vi föreslår ett samarbete med SMC Stockholm för att öka säkerheten för alla oskyddade trafikanter i Huddinge kommun. Vi står till ert förfogande. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för SMC s engagemang, synpunkter och tydliga förslag på åtgärder för att öka trafiksäkerheten för motorcyklister. Vi tar till oss synpunkterna och reviderar planen därefter Sveriges pensionärsförbund Gång-, cykel- och kollektivtrafikska ska prioriteras. Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. Tillgänglig och jämställd kollektivtrafik Hela resan perspektiv Hur man tar sig från startpunkt till målpunkt inklusive ev. gångtid, byten etc. Trafikstrategins huvudinriktning är att: gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad Inte mycket av detta har uppnåtts! Har läst igenom planen och förgäves letat efter åtgärder för att förbättra säkerheten för utsatt gångtrafikanter, som ofta är äldre och/eller barn på våra gemensamma gång- och cykelbanor. Redan 2015 skrev jag en motion om att måla cykelbanorna i en avvikande färg men utan gehör! Ni skriver i Riktlinjer att:

108 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) Cykelvägnätet ska utformas i enlighet med det trafiksituationen och cyklisten kräver med bra sikt, belysning, beläggning, bredd, vägmålning och prioritering i trafiken 2. Skolvägar ska vara trafiksäkert utformade. 3. Gång och cykel ska separeras från varandra i det övergripande nätet. Huvudcykelnätet ska utformas för att undvika cykling i blandtrafik. Utvecklad drift och underhåll av cykelvägnätet ska bidra till ökad trafiksäkerhet. Ett trafiksäkert cykelvägnät Kännetecknas framförallt av: separerade bilfria cykelbanor som är fria från hinder, säkra cykelöverfarter med fasade kantstenar, fri sikt för bra överblickbarhet, bra vägbelysning för god synbarhet samt inte minst; bra drift och underhåll. Separering är ett enkelt sätt att minska risken för konflikter mellan olika trafikantgrupper. Gång och cykel är två transportslag med olika behov. Alltför ofta talar man om gång och cykel tillsammans. Genom att separera dessa två trafikslag ökar både framkomligheten och trafiksäkerheten. När nya gångvägar och cykelvägar byggs ska dessa två funktioner därför separeras från varandra och från biltrafiken för att åstadkomma en ökad trafiksäkerhet. I upprustning av befintliga gång- och cykelvägar ska även eftersträvas att göra om gång- och cykelvägar som inte är separerade. Separering är aktuellt i synnerhet vid höga gång- och cykelflöden och höga hastigheter för cykel, det vill säga i huvudcykelnätet. Även gång och cykel ska separeras från varandra för att öka framkomligheten, tryggheten och trafiksäkerheten. Behovet av separering mellan gång och cykel ska främst övervägas i stråk med höga gång- och cykelflöden och höga hastigheter för cykel. Separeringen kan utformas på olika sätt, men de viktigaste principerna är tydlighet utan att skapa hinder. Målad linje är den vanligaste separationsformen och kan förekomma i de flesta miljöer. Separering genom olika beläggning, exempelvis asfalterad cykelbana och plattor på gångbanan, är vanligast i stadsmiljöer då det estetiska spelar en större roll. Vid platser med mycket gångtrafik är det viktigt att även personer med synnedsättning förstår var de ska gå. Separering med olika beläggning är det bästa, Jasså? VARFÖR inte måla dem i olika färger då? Markeringen på gatan i vitt med en cykel resp. gående syns inte överallt och särskilt oklart blir det när som vid Fullerstat ord de byter sida i vägkorsningen med en massa riskabla möten som resultat! Dessutom vill jag slå ett slag för att förbättra allmänheten att uppmärksamma. Hur ska vi bete oss på gång-och cykelbanor och vilka påbudsmärken möts vi av? Påbjuden gång-cykel och mopedbana (gemensam bana) Märket anger att det här är en gemensam gång-cykel och mopedbana. Du bör gå på den vänstra sidan och cykla på den högre sidan av banan, så att Du möter trafiken.

109 28 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) Vidare hittar jag ingenting om att förbättra tillgängligheten för gångtrafikanter(och cyklister) på Glömstavägen. Det är förknippat med livsfara att försöka ta sig till eller från en av busshållplatserna. Jag förstår inte hur detta kan fortsätta? Och tala om livsfara att under de senaste veckorna promenera på smågatorna här i kommunen då snön som inte plogats bort efter snöfallen först smälter och sen fryser på igen Varför inte ploga alla gator/gångvägar lika bra? Kommunstyrelseförvaltningens svar: I trafiksäkerhetsplanen har oskyddade trafikanters singelolyckor, olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter samt singelolyckor med motorfordon pekats ut som prioriterade olyckstyper att arbeta extra med. Ur olycksanalysen visar det sig att dessa olyckstyper är vanligast och ger flest allvarligt skadade i trafiken i Huddinge kommun. Givetvis ska förvaltningen även fortsätta att arbeta med att minska kollisionsolyckor mellan oskyddade trafikanter. Separering mellan fotgängare och cyklister hanteras dock i kommunens cykelplan samt i förslaget till gångplan. Glömstavägen är en statlig väg och kommunen har dialog med Trafikverket gällande ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Gällande vinterväghållningen har kommunen olika prioriteringar beroende på gatans funktion och användning. Givetvis hade det varit önskvärt att samtliga gator och gång- och cykelvägar kunde snöröjts på direkten, men detta är inte möjligt med dagens resurser. Därför prioriterar kommunen att snöröja och halkbekämpa de gång- och cykelvägar som används mest. Prioriteringsordningen kan dock ses över med hänsyn till inriktningen och principerna i trafiksäkerhetsplanen HSB Södertörn Tack för att vi fick möjlighet att tycka till om trafiksäkerhetsplanen. Bra och välarbetad, vi har inga synpunkter utöver det. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar HSB Södertörn för visat intresse Stuvsta Gårds Villarägare Huddinge kommuns befolkning ökar och Översiktsplan 2030 slår fast att kommunen ska växa i takt med länet. Kravet på ett tillgängligt och robust transportsystem ökar, men man gör inte det med enbart en redovisning i statistik. Utan med konkreta planer.

110 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 29 Det finns mycket att ta upp i planen men vi har koncentrerat oss på gång-och cykelvägar ur ett barn- och äldreperspektiv. Planens strategiska huvudinriktning formulerades i trafikstrategin: Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras. Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. Stuvsta Gårds Villaägareförening (SGVF) finner att planens huvudinriktning känns bra, men vi ställer oss frågande till hur den kommer att tillämpas med tanke på att de mål som finns idag inte levs upp till. Om vi inte lyckas i dag. Som ett exempel, ta snöröjningen på gång- och cykelbanor. Vad säger att vi lyckas när planen träder i kraft? Bl.a. med tanke på den kärva ekonomiska situation som kommunen befinner sig i. Planens uppskattade kostnader, i dagens penningvärde, ligger på ca 80 miljoner SEK. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen förstår SGVF s synpunkter och oroligheter gällande genomförbarheten. Planen är framtagen för att upplysa om vilket behov som finns och vad som saknas för att kunna uppnå trafiksäkerhetsplanens mål. Sedan handlar det om prioriteringar mellan olika kommunala behov, men planen pekar även på vikten av att genomföra åtgärderna. Några synpunkter: I första stycket under Strategi nämns "olycksplatser" Det ska väl vara "olyckstyper"? Vidare bör texten att det är lätt att manipulera statistik bort. Varför skriver kommunen så? Det gäller olyckstyper? "Huvudvägnätet", nämns ett flertal gånger. Vad menas med det? Begreppet finns inte med bland definitionerna. SVGF tycker att planens prioritering av olyckstyper är tveksam. Singelolyckor med motorfordon prioriteras men inte kollision mellan motorfordon (där det är större risk att en oskyldig drabbas). Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen menar olyckstyper och inte olycksplatser. Vi ser över formuleringarna i planen och förtydligar där det behövs. Gällande prioritering av olyckstyperna, har förvaltningen valt att prioritera de olyckstyper som har högst antal svårt skadade. Begränsningar SVGF är den största lokalförening i Huddinge, med mer än medlemar inom Stuvsta/Snättringe. Inom vårt område finns det ett flertal förskolor, dagis, skolor, äldreboende samt idrottshallar. Våra synpunkter begränsas alltså till detta område. Prioriteringar/Insatser 1. Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet: Vi vill ge ett exempel: Björkängsvägen mellan Huddingevägen och Västergårdsvägen har tre övergångsställen varav ett utrustats med gupp och två

111 30 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) med s.k. chikaner. Trafiken är omfattande och många barn rör sig i området (skolor, förskola, sportanläggningar). Trots det uppmätte kommunen 2015, att 33 % av de 7000 bilarna under de två mätta dygnen körde snabbare än 40 km/h som är gällande hastighetsbegränsning och t.o.m. hastigheter över 80 km/h uppmättes. Informationen har vi fått från Sekvens Medelhastighet och från kommunens trafikingenjör Amir Spahovic. De fem prioriteringsprinciper som planen anger stämmer mycket väl med förhållandena vid Björkängsvägen enligt vårt exempel ovan. Det är inte godkänt att 33 % av de bilarna körde snabbare än de 40km/h, som är gällande hastighetsbegränsning, under de två dygnen 2015 som kommunen uppmätte hastigheten på Björkängsvägen Liknande hastighetsöverträdelser finns även på ex Stuvstaleden, Stationsvägen Ågestavägen, Häradsvägen m.fl. vägar. Även på vägar med 30 km/h överskrids hastighetsbegränsningen med rågor. Kommunens inriktningsmål: Många bra saker tas upp i planen. Men vi ifrågasätter kommunens ambition. Inriktningsmålet - att på 50 % av kommunens huvudvägar får 85 % av trafiken inte köra fortare än gällande hastighetsgräns år är en alldeles för låg ambitionsgrad. Med andra ord är det i sin ordning att 15 % kör för fort på 50 % av vägarna!! Hastighetsbegränsningar finns redan, men de följs väldigt dåligt. Vad görs för att det ska bli bättre i framtiden? Nolltolerans är det som måste gälla omgående Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen har resonerat att målet måste vara SMART, d v s specifik, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt. Vi har idag en mycket låg hastighetsefterlevnad och att ha en nollvision på hastighetsefterlevnad är givetvis önskvärt, men inte realistiskt utifrån dagens situation. En annan väsentlig åtgärd för att förbättra trafiksäkerheten är att undvika korsningar där gående och cyklister möter bilister. SGVF har i många år argumenterat för planskilda korsningar där så är möjligt. I mycket hög grad gäller det inom vårt område korsningen vid Huddingevägen Ågestavägen/Stuvstaleden. Detta en ytterst besvärlig och farlig korsning. Den mest uppenbara återspeglingen av kommunens trafiksäkerhetsambitioner vore att omedelbart ta ett fördjupat engagemang i denna fråga och att som ett första steg bygga en gång- och cykelbro över Huddingevägen. SVGF har presenterat nedanstående förslag på en lösning både för Huddinge kommun och Trafikverket

112 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 31 Kommunstyrelseförvaltningens svar: Frågan om en planskild korsning för oskyddade trafikanter vid Huddingevägen/Ågestavägen är en statlig fråga som hanteras i en åtgärdsvalsstudie för väg 226. Nästa steg är att prioritera och hitta resurser för att genomföra ett sådant kostsamt projekt. 2. I punk 3 Strategier skriver ni att ni kommer koncentrera er på några få olycksplatser. Det tycker SVGF är bra, men ställer oss frågande till urvalet av platser, då det är så lätt att manipulera statistik till det man själv vill det ska visa. SGVF hoppas nu att kommunen prioriterar både de stora knutpunkterna som korsningen Huddingevägen/Ågestavägen respektive Huddingevägen/Stationsvägen samt smitvägarna som Västergårdsvägen, Björkängsvägen, Stationsvägen, Häradsvägen m.fl. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Strategin fokuserar på tre olyckstyper och inte olycksplatser. Trafiksäkerhetsplanen fokuserar inte på några specifika platser utan vart åtgärderna ska ske prioriteras i kommande handlingsplan. Prioriteringen av åtgärder sker därefter utifrån de prioriteringsprinciper som anges i trafiksäkerhetsplanen. 3. Oskyddade trafikanters singelolyckor: Tycker vi det låter mycket bra, att av gång- och cykelbanor snöröjs och halka bekämpas måste vara en självklarhet. Det är helt relevant. Mål finns redan idag för t.ex. hur gång- och cykelbanor ska snöröjas, men dessa lever man inte upp till. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen förstår synpunkten. Ett av syftena med trafiksäkerhetsplanen är att hitta åtgärder som syftar till att uppfylla de satta målen. 4. Huddinge har i sin miljöplan beslutat att andelen cykelresor i kommunen ska öka från 4 % 2011 till 15 % Hur skall det gå till, undrar vi? Separering är ett enkelt sätt att minska risken för konflikter mellan olika trafikantgrupper. Alltför ofta talar man om gång och cykel tillsammans. Genom

113 32 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) att separera dessa två trafikslag ökar både framkomligheten och trafiksäkerheten. När nya gångvägar och cykelvägar byggs ska dessa två funktioner därför separeras från varandra och från biltrafiken. För att åstadkomma en ökad trafiksäkerhet. Detsamma gäller vid upprustning av befintliga gång- och cykelvägar, så ska även eftersträvas att gång- och cykelvägar separeras. Separering är aktuellt i synnerhet vid höga gång- och cykelflöden samt vid höga hastigheter för cykel. Det vill säga i huvud-cykelnätet. Separeringen kan utformas på olika sätt, men de viktigaste principerna är tydlighet utan att skapa hinder. SGVF vill även uppmärksamma att gångtrafikanternas säkerhet förbättras om belysningen vid obevakade övergångsställen förbättras. Det finns då bättre möjligheter för bilisterna att se dem i tid. Hur tas olycksstatistiken tillvara - den visar väl vilka ställen som är olycksdrabbade, men var finns åtgärderna för att förhindra nya olyckor? Dessutom vill SGVF slå ett slag för att förbättra att allmänheten skall uppmärksamma; Hur ska vi bete oss på gång-och cykelbanor och vilka påbudsmärken möts vi av? Kommunstyrelseförvaltningens svar: Insatser för att öka andelen cykelresor specificeras i kommunens cykelplan. I trafiksäkerhetsplanen har oskyddade trafikanters singelolyckor, olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter samt singelolyckor med motorfordon pekats ut som prioriterade olyckstyper att arbeta extra med. Ur olycksanalysen visar det sig att dessa olyckstyper är vanligast och ger flest allvarligt skadade i trafiken i Huddinge kommun. Givetvis ska förvaltningen även fortsätta att arbeta med att minska kollisionsolyckor mellan oskyddade trafikanter. Separering mellan fotgängare och cyklister hanteras dock i kommunens cykelplan samt i förslaget till gångplan. Åtgärder för att förbättra belysning och tillgängligheten för funktionsnedsatta hanteras bl a i kommunen förslag till gångplan. Barns resor Är det viktigaste som finns upptaget remissutgåvan av Trafiksäkerplanen. Resor till och från skolor och fritidsaktiviter skall vara säkra resor oavsett färdmedel. Barn ska inte behöva avstå från att gå eller cykla till skolan eller fritidsaktivitet. Därför tycker SVGF att det är fel att prioritera olika principer. Alla barn har rätt till att deltaga i olika fritidsaktiviter. Även ifall de ligger mer än 300 m från bostaden. Huddinge Kommun är en stor kommun (både till yta och också folkmängd) med många möjligheter till olika fritidsaktiviter. I många fall tvingas föräldrar att köra sitt/sina barn till respektive aktiviter. Vilka ligger långt från bostaden, pga. av brist på anläggningar. Bättre och tätare kollektivtrafik inom kommunen ger en säkrare trafiksäkerhet. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen förstår SVGF synpunkter. Att åtgärda alla barns miljöer avseende trafiksäkerhet är givetvis önskvärt, men anses tyvärr inte realistiskt. Därför finns

114 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 33 prioriteringsprinciper i trafiksäkerhetsplanen för att kunna prioritera och systematisera arbetet med säkra miljöer för barn. Äldres resor När vi blir äldre, försämras vår syn, hörsel, balans och rörelseförmåga. Detta ökar risken för att råka ut för en olycka. Äldre personer har stort behov att socialt umgänge. De behöver även handla mat, besöka vårdcentralen, läkare, inhandla mediciner mm. Att förflytta sig från A till punkt B på ett säkert sätt, är det viktigaste för äldre personer. Här behövs stora insatser/resurser i form av olika färdmedel och säkra gångstråk. Trafikmiljön skall vara så pass säker att äldre skall kunna ta sig mellan bostaden och allmän service utan att riskera att bli skadade som oskyddade trafikanter, eller i värsta fall omkomma i en trafikolycka. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen instämmer med synpunkterna och anser att dessa hanteras inom insatsområdet. Framtid Biltrafiken kommer att öka. Med nya drivmedel. Innan 2030 har vi andra drivmedel för bilar, än vad vi har idag. Vilket kommer att minska Koldioxidutsläppen högst marknad. Detta nämns ingenting om i dem olika planerna. Arbetet blir inte lättare av att svenskarna ifjol köpte fler bilar än något annat år. För att säkra bättre trafiksäker måste kommun se till att kollektivtrafiken (både inom som till/från kommunen) förbättras avsevärt. Bilismen kommer aldrig att försvina. Men kan komma att minska genom bättre kollektivtrafik. Föräldrar kommer heller aldrig att sluta med att köra sina barn till förskolor, skolor resp. fritidsaktiviteter p.g.a. av den rådande situationen inom Huddinge Kommun. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen jobbar aktivt med att minska efterfrågan på ägande av bil, bl a genom att minska behovet av att transportera sig långa vägar samt förbättra förutsättningarna för att transportera med andra mer hållbara färdsätt. Sammanfattning SGVF menar att de två viktigaste trafiksäkerhetsåtgärderna ur ett barn- och äldreperspektiv är: att en nollvision införs för att hastighetsbegränsningar följs att en planskild korsning vid Stuvstaleden Ågestavägen kommer till stånd varvid gång-och cykelbro av ekonomiska och praktiska skäl har högst prioritet. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för SGVF s engagemang, synpunkter och förslag på åtgärder för att öka trafiksäkerheten. Se svar givet tidigare i yttrandet Segeltorps villaägareförening Generellt

115 34 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) Vi anser att föreliggande plan är föredömligt väl upplagd, bra fakta, analys och åtgärdsförslag på lättbegriplig svenska. Det är mycket bra att kommunen tar fram en trafiksäkerhetsplan, framförallt med tanke på den ökade befolkningen och nybyggandet som kommer ske på olika platser inom kommunen. Kapitel 3 & 4 Strategi & Insatsområden Gällande valet av strategi och att ni väljer att fokusera på de 3 störst olycksgrupperna, utifrån tidigare statistik, tycker vi är ett bra angreppssätt. Det är även bra att, när ni väljer ut insatsområden, även tar med barns och äldres resor som ett komplement till de insatser som drivs för att minska de olyckor vi idag ser i trafiken. Framför allt blir detta viktigt i och med nybyggen, som inte bara skapar nya bostäder, utan även nya områden för barn och äldre att vistas i, till vilka de ska ta sig till och från på ett säkert sätt. Gällande insatsområdet; Gång- och cykelpassager tas planskildhet upp men föreslås inte som en generell åtgärd. Detta är förståeligt med den motivering som anges, men detta borde ändå belysas vid nybyggnationer eller större insatser inom trafiken, som en viktig åtgärd för en bättre trafiksäkerhet. Det ska bli mycket intressant att följa de mål som är uppsatta per insatsområde. Mycket bra att dessa är tydligt angivna, med både nuvärde och tydligt målbild för Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för visat intresse och engagemang i trafiksäkerhetsfrågor. Vid trafiksäkerhetsproblem prioriterar kommunen i första hand åtgärder som kräver mindre ingrepp och ekonomiska resurser. I vissa fall kan dock planskildhet vara det mest lämpliga alternativet och bör då inte uteslutas Privatpersoner Privatperson 1 1. Trafiksäkerheten är inte bra för de boende i Koljan det skulle behövas fart dämpande åtgärder på gatan paradistorget med uppbyggda övergångsställen i samma höjd som gångbanan fotgängare i en ålder över 65 plus bor i Huset Koljan som ägs av Huge. Det behövs markeringar utanför infarten att man inte parkerar där. 2. Trafiksäkerheten i Vårby-Haga Det behövs bommar på flera platser i Vårby-Haga Tunneln från Örbrinken till Tunnelbanan där bilar kör både dagtid och kvällstid. Det är en gång och cykelväg Bommar behövs i Solhagaparken på cykel och gångvägen som ägs av Huddinge kommun vid infarten vid Botkyrkavägen. Övergångsställe på Botkyrkavägen som slutar i en vägg kan flyttas längre ner så att man kan gå säkert till arbetsplatserna i gamla obs med Mekonomen Färghandel osv. Torget vid tunnelbanan står det ofta bilar parkerade och blockerar för utryckningsfordon det behövs en skylt med stopp förbud på Solhagavägen före torget och att trafikvakterna flera gånger om dagen besöker området.

116 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 35 Gång och trafikmiljön behöver bli säkrare i Vårby-Haga på gång och cykelvägarna. 3. Sjödalstorget utanför service centrum och andra torg och platser i Huddinge om man anmäler att flera har halkat på torget så tar inte personalen på service centret e emot anmälan för att det är Huge som äger torget man blir hänvisad runt det måste vara personalens uppgift att skicka vidare till Huge och från Huge om man inte äger ett område. Det måste bli en bättre samordning mellan kommunen och Huge. Det är mycket viktigt för äldre som bor runt området Sjödalstorget att man minskar risken att halka och snubbla mellan hemmet och den vardagliga besök att handla i butiker i området. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkterna. Gällande specifika åtgärder kommer en handlingsplan tas fram utifrån trafiksäkerhetsplanens inriktningar och prioriteringar. Vi tar med förslagen om hastighetsdämpande åtgärder vid Koljan, bommar i Vårby-Haga och önskemålet om att flytta övergångsstället på Botkyrkavägen i den fortsatta planeringen. Synpunkterna skickas vidare till kommunens trafikingenjör som planerar och prioriterar sådana åtgärder. Förvaltningen instämmer att det behövs bättre samordning mellan kommunen och Huge. Förvaltingen lägger till tydligare ansvarsuppdelning mellan olika huvudmän som exempel på åtgärd för förbättrad drift och underhåll Privatperson 2 Hej! I analysen i avsnitt 2 konstateras att singelolyckor fotgängare är den mest vanliga och allvarligaste olyckstypen. I avsnitt 3 läggs denna grupp högst upp i prioriteringen avseende strategin. Hur kan man då i avsnitt 4 ha så få insatser och vaga mål? Endast en enkätundersökning i en 3-gradig skala! Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen har resonerat att målet måste vara SMART, d v s specifik, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt. Förvaltningen anser att målet för drift- och underhåll på gång- och cykelvägar uppfyller samtliga av dessa delar. Mätmetoden används av Trafikverket och är i dagsläget den mest lämpliga metoden som vi har för att mäta både kvalitet och standard på kommunens drift- och underhåll. Verkar uppenbart att man trots gedigen analys fastnat i gamla fotspår med åtgärder som är lätta att redovisa. Tänk till istället hur man exempelvis ska förhindra fallolyckor för äldre vintertid. Extra färdtjänst vid dålig väderlek. Prioritera snörröjning. Hur skottas trappor etc. där man maskinellt inte kan halkbekämpa. Försök hitta lösningar inklusive uppföljning på det som ni själva sett är problemet. Kommunstyrelseförvaltningens svar:

117 36 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) Förvaltningen tackar för goda förslag. Prioriterad snöröjning är en viktig åtgärd i insatsområdet för äldres resor. I detta innebär det också att trappor skottas och halkbekämpas. Gällande önskemål om extra färdtjänst vid dålig väderlek har det framförts till Trafikförvaltningen Privatperson 3 Det är nu drygt tio år sedan vi flyttade till Apelvägen. Fin lägenhet, trevliga grannar, nära till bussen och även en liten Ica affär. Eftersom detta är ett så kallat +55 hus, var de flesta ungefär år, vilket innebär att vi nu är år. Först försvann affären, ett 16 våningar hus skulle byggas. Det var bara att ta sig till Huddinge centrum, det fanns ju buss. Juni 2016 försvann busshållplatsen. Vi blev informerade om att Centralvägen skulle stängas av och till under några veckor, hitten tills har det bara varit av! Busstationen ligger på andra sidan tekniska nämndhusets parkering, vilket innebär en gropig ofta lerig väg att gå, nästan omöjligt med rullator. Färdtjänsten hittar inte hit, kommer man från Huddinge finns inte någon information hus man kör för att komma till Apelvägen. Nu har det även blivit svårare att gå---långa omväger, lerigt och gropigt. Någon information har vi inte fått. Enligt en artikel Vårt Huddinge nr vill ni prioritera gångvägar!? Vill ni testa att gå Apelvägen------Huddinge centrum ta på grova skor! Kommunstyrelseförvaltningens svar: Synpunkterna berör ett specifikt projekt som pågår i Sjödalen och har förts vidare till projektledare för gatuutbyggnaden i Sjödalen Privatperson 4 Hej! Vi boende i Balingsnäs längs den tungt trafikerade Lännavägen undrar hur man överhuvudtaget kan diskutera trafiksäkerhet i kommunen utan att ta upp frågan om godstransporter. Våra barn kan inte ta sig själva till skolan till fots eller med cykel pga: Oskyddad gångbana (inget räcke) i direkt anslutning till Lännavägen samt på Orlångsbron, där dubbla långtradare susar fram i minst 60 km i timmen efter senaste hastighetsökningen. Barnen som ska till Balingsnässkolan måste korsa nybyggda vändplatsen/busstationen som uppförts utan övergångsställe. Det enda säkra sättet för våra 6-15 åringar att ta sig till Balingsnässkolan/Ängsnässkolan/Hörningsnässkolan eller till fritidsaktiviteter vid Sundby gård/gladö är i bil vilket rimmar illa med kommunens trafiksäkerhetsplan där ungas/fotgängare/cyklisters trafiksäkerhet ska prioriteras samt transporter av skolbarn i bil ska minska. Vi föreslår:

118 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 37 Begränsning av tunga transporter längs Lännavägen på sträckan Orlångsbron/Storängsleden. Sänkning av hastigheten från 60 till 40 km på hela sträckan Balingsnässkolan till korsningen Storängsleden. Skyddsräcke längs gång/cykelbana på nämnda sträcka samt på Orlångsbron Övergångsställe för gångtrafikanter/cyklister som ska korsa busstationen/vändhållplatsen i Balingsnäs både vid Balingsnäsvägen samt vid Lännavägens lokalgata (nr 149). Kommunstyrelseförvaltningens svar: Huddinge kommun har tyvärr ingen rådighet över den delen av Lännavägen då vägen är statlig. Vägen är av regional viktig betydelse och en viktig led för godstrafiken och persontrafiken. Synpunkterna förs vidare till Trafikverket. Gällande önskemål om övergångsställe tar vi med det i vår fortsatta planering. Synpunkten förs vidare till kommunens trafikingenjör Privatperson 5 Jag är en äldre person som bott i Snättringe i 40 år och jag har synpunkter på följande ämnen: Hastighetsgränserna Vägguppen Enfilsmidjor Avsmalningarna vid infarter till 30 sträckorna Mina exempel och erfarenheter gäller således vägar runt Snättringe där jag färdas ofta och anser mig kunna bidra med erfarenheter. Jag vill betona att jag cyklar och går dagligen kring många beskrivna vägar så det är inte bara från ett bilperspektiv som jag skriver. 1. Vägguppen Dessa har en tendens att öka alltför snabbt. Eftersom de inom Huddinge är utformade som en tegelsten, grovt förenklat, d.v.s. lite för skarp uppgång en längre platta och samma skarpa nedgång så måste jag (och många med mig) sakta ner hastigheten till km/t för att utan obehag köra över dessa. När bilarna som passerar guppen hela tiden måste bromsa in och sedan accelerera upp till vanlig hastighet igen (och det blir många ton per dygn) så får man en icke försumbar miljöpåverkan. För att leva upp till uppmaningen "här kör vi mjukt" bör man kunna köra över guppen i den aktuella hastigheten! Uppmaning: Snälla gör guppen mjukare! Dessutom bör man vara mer restriktiv med guppen. Idag verkar det som om det finns en oförsiktig person i området så får hela området lida för detta. Extremfallet blir om det exvis bor en knarkare längst in på en ändgata så kan hela gatan bli en tvättbräda med denna policy! När personen sedan försvinner är det tveksamt om någon har det politiska modet att ta bort väggupp??

119 38 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) Dessutom tar man ju bort bilisten EGENANSVAR. Ta Lövdalsvägen t.ex. ett otal gupp -folk saktar in vid guppen men tillämpar fri fart dessemellan- Glöm uppmaningen "Här kör vi mjukt"! Kommunstyrelseförvaltningens svar: Syftet med fartgupp är att få fordonstrafiken att sänka farten. Detta minskar kollisionsrisken i en korsningspunkt och allvarlighetsgraden vid en eventuell kollision. Förvaltningen anser att fartgupp är effektiva åtgärder för att sänka hastigheten i en punkt. Givetvis är guppets utformning avgörande för effekten: 4-7 % lutning mot vägen bedöms ge bäst effekt, beroende på om gatan har busstrafik eller inte. Gupp, liksom andra hastighetsdämpande åtgärder, sätts endast ut om det finns ett stort problem med hastighetsefterlevnad på gatan, d v s att det kontinuerligt körs för fort. För att få en sänkt hastighet på en längre sträcka, behöver gatans utformning vara anpassad efter skyltad hastighet genom en lämplig vägbanebredd och längd på sträckan. Fartgupp är ett sätt att korta längden på sträckan och åtgärden fungerar även som en påminnelse att hastigheten ska vara låg. 2. Avsmalningarna vid infarter till 30-sträckor med hjälp av betongfundament som hastighetsskyltarna är placerade på. Ett otyg som inte har någon som helst effekt på hastigheten. Snarare ökar farorna runt dessa fundament då fotgängare tvingas ut i vägbanan på vintern när det är halt och då trottoarerna inte kan plogas och sandas. Har otaliga gånger tvingats ut på vägen, ibland även med barnvagn, och mött bilister som skall svänga in på en 30-sträcka! Mycket obehagligt! På Lövdalsvägen är dessutom dessa klumpar placerade i en backe. Där krävs en hel del trafikmognad för att samspela med en bil i en hal backe. Sammanfattning: ökade risker för möte bil/fotgängare plus ökade avgasutsläpp då bilarna skall samsas om en fil! Vinster: inga. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Avsmalningarna vid infarterna är ett tydligt sätt att visa förändringen i trafikmiljön, samt har en hastighetsdämpande effekt och är en efterfrågad åtgärd i många villaområden. På vintern flyttas betongfundamenten för att driften ska komma fram. 3. Avsmalnande enfilsmidjor på ex vis Utsäljeleden. Att ett övergångsställe behöver ökad säkerhet är helt klart motiverat. Det skulle dock räcka med en mittrefug för sikten är utomordentlig. Men varför denna enfilsmidja? Den leder till inbromsning/acceleration och irritation. Det tar ju bort förarens egenansvar. Efter passage är det ju fri fart igen. Åvägen är ju ett skräckexempel på detta. Sätt upp en fartkamera istället! Kommunstyrelseförvaltningens svar:

120 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 39 Förvaltningen förstår att avsmalningar har tendenser att öka accelerationen. En avsmalning av körbanan används för att sänka fordonens hastighet och underlätta för gående och cyklister att korsa en gata. Passagen över körbanan blir kortare och man både ser och syns bättre. Avsmalningen ger också en hastighetsdämpande effekt i korsningspunkten eftersom endast ett fordon kan köra genom avsmalningen åt gången. För att undvika att fordonet gasar igenom är det viktigt att avsmalningen lokaliseras där det ger effekt eller kompletteras med en mittrefug meter bort. 4. Hastighetsgränser 40 resp. 60 km/t på Häradsvägen Min erfarenhet och åsikt är att trafiken skall FLYTA PÅ så SÄKERT som möjligt. Vad jag kan erinra mig har två allvarliga olyckor inträffat på Häradsvägen. En olycka vid arbetet att avsmalna vägen och en vid busshållplatsen vid Snättringeskolan. Trafiken må periodvis vara intensiv men separata gång o cykelbanor finns på båda sidor. Jag menar att hastigheten i stor utsträckning är självreglerande. Om man återgår till 50km/t gränsen så blir medelhastigheten troligtvis ändå nedåt 40km/t med tanke på bussar rödljus och köer. Men när man nu sänkt hastigheten till 40 så kör många enligt sin hastighetsmätare plus lite marginal nedåt 30km/t. Ett antal små köer bildas och med dessa irriterade förare. Jag har då noterat följande nackdelar: 4.1. Respekten för hastighetsgränserna försvinner. Det flyter ju inte på om en bil bromsar upp flödet genom att köra i 30km/t! 4.2. Man tvingas långa sträckor att växla ned och köra på treans växel= mer utsläpp! 4.3. Irritationen hos förare ökar, jag har t.om sett omkörningar, som är synnerligen olämpliga på denna väg Avstånden mellan bilarna minskar! Majoriteten av länets olyckor lär vara sk upphinningsolyckor d.v.s. för korta avstånd! 4.5. Undersysselsatta förare, det går ju så långsamt så man börjar fingra på mobilen d.v.s. Sms:a! 4.6. Redan innan rondellen vid Segeltorp (i riktning mot E4 an) börjar man tävla och försöka köra om "30-åkarna" med irritationen i topp! Detta riskabla moment finns beskrivet i ett tidigare nummer av Huddinge tidningen "Mitt I" Efter rondellen är det nu plötsligt 60km/t (förmodligen helt enligt regelboken) och här " ska man minsann kompensera och positionera sig " tänker många. Jag tänker, varför 60 här? Resultatet är ju fortsatt ryckig körning med onödigt avgasutsläpp och tidsvinsten är ju ingen. Det är ju inte långt till nästa rondell! Sammanfattning: Det som på pappret såg ut som lysande idé med 40 resp 60 på Häradsvägen är kanske inte en så lysande idé när man betänker de sju punkterna ovan!

121 40 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) Mitt råd är: Avsluta försöket, återgå till 50km/t på hela sträckan Huddingevägen - E4 an d.v.s. inklusive Stuvstaleden. Ta även bort Vägguppen vid Segeltorpsrondellen. Det gäller att få trafiken att flyta på så jämt som möjligt och få stressade förare att behålla någon form av harmoni (accepterar att det flyter på i 50 utan större störningar) och koncentrera sig på trafiken. Detta ger även en renare miljö och lika trafiksäkert som idag. Vidare bevisar kommunen att man tar intryck och blir trovärdiga i sin säkerhetssatsning. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Det är inte aktuellt att återgå till 50 km/h på sträckan. Anpassning av hastigheten till 40 km/h har skett efter hastighetsplanen eftersom Häradsvägen har många utfarter och ett stort korsningsanspråk. Trafiksäkerheten anses inte vara tillräckligt god för att ha en höjd hastighet. Erfarenheter visar att rätt hastighet bidrar till ökad trafiksäkerhet, minskat buller och förbättrad luftkvalitet. Övriga synpunkter Smista allé Är det konsulter som bestämmer hastheten på kommunens vägar? Har inte kommunen själv den kunskap om vad som är lämpligt.? Bakgrund: Under mer än två år försökte jag och många med mig att få ned den horribla hastigheten 60km/t tillbaka till 50km/t utan resultat. Efter att en konsult (förmodligen mot bra betalt) enligt tidningen "Mitt I "räknat ut att en lägre hastighet är lämplig så inför man 40km/t?? Alla argument enl. ovan gäller då även här. Kommunen tappar i trovärdighet, hets, avgaser och irritation. Nej, återigen 50 km/t ger ett eget tänkande, bättre flyt och jämnare trafik där man kan koncentrera sig på körningen och inte hastighetsgränsen. Här är det ju också relativt få boende och gående. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Anpassning av hastigheten till 40 km/h har skett eftersom Smista allé har många utfarter och ett stort korsningsanspråk. Bostadsområdena är dessutom utsatta för bullerstörningar, varför önskemål har varit att sänka hastighetsbegränsningen. Erfarenheter visar att rätt hastighet bidrar till ökad trafiksäkerhet, minskat buller och förbättrad luftkvalitet. Glömstavägen (väg 259) avfarten från Huddingevägen till första rondellen. Att ha en begränsning här på 40km/t gör att kommunens trafikplanerare totalt tappar i trovärdighet vilket resulterar i att folk skiter i begränsningen och kör efter egna regler d.v.s. runt 50 som även här skulle vara en lämplig hastighet! Med reservation för att hastighetsgränserna ändrats nyligen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Glömstavägen är en statlig väg och ändring av hastighet beslutas av länsstyrelsen.

122 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 41 Stuvstaleden Varför ta bort avkörningsfilen till Djupåsvägen? Skapar ju extra köer samt irritation! Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar och tar med sig detta i det fortsatta arbetet. Synpunkterna förs vidare till kommunens trafikingenjör. Hasthetskameror på häradsvägen. Det viktiga är ju att skydda våra barn vid bl.a. skolorna, så placera kamerorna vid 30-sträckorna istället, snälla!! Där behövs ju verkligen disciplin, speciellt när polisen helt slutat med kontrollerna vid skolorna. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Vanligtvis sätts hastighetskameror (ATK) endast upp på statliga vägar, men Trafikverket testar nu kameror på Häradsvägen. Hastighetskameror placeras där de gör mest nytta. Kamerorna är placerade för att sänka hastigheten och rädda liv på de vägar hastigheterna är höga och där risken för olyckor är stor. Istället för hastighetskameror vid skolor, jobbar kommunen istället med beteendepåverkande åtgärder samt diverse fysiska åtgärder för att skapa säkra skolvägar. Slutord Självklart är jag fullt medveten om att personskadorna ökar mycket när man ökar hastheten från 40 km/t till 50 km/t men allt är ju en kompromiss och med de redan vidtagna åtgärderna såsom avsmalnande av Häradsvägen så har man ju redan lyckats få den väldigt säker. Så, med iakttagande av ovan beskrivna nackdelar tycker jag man bör återgå till 50 km/t på Häradsvägen/Stuvstaleden. Som trafikant har man ju alltid ett eget ansvar som måste vara tydligt. Det känns som om Trafikverkets allenarådande princip om att sänka hastigheten är lite förenklad när man tar fler aspekter i beaktande. Ta exempelvis Rågsvedsvägen förbi Rågsveds Centrum, visserligen i en annan kommun, men som bilist är du tvungen att köra lika försiktigt där (trots avsaknad av hastighetsreducering och väggupp) som på Kommunalvägen i Huddinge. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkterna och instämmer att trafikanten alltid har ett eget ansvar. Häradsvägen är dock en mycket olycksdrabbad väg och kommunens uppgift är skapa tillräckligt goda förutsättningar för att alla individer som rör sig i Huddinge kommuns offentliga miljö ska känna sig trygga och säkra oavsett val av transportsätt. Att anpassa hastigheten efter gatans förutsättningar är ett medel att skapa mer trafiksäkra miljöer för samtliga trafikanter Privatperson 6 Hej! För att få bilisterna att hålla hastighetsbegränsningarna måste dessa upplevas som vettiga. Att ha 30 utanför dagis mellan 18 och 20 är inte vettigt för då finns inga barn där. Det leder till bilisterna får göra mer egna bedömningar och då är det

123 42 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) högst troligt att flera kommer att köra för fort kvart i sex om man tror att alla har gått hem. Jag har även märkt en tendens att fortsätta köra 40 utanför dagis även på dagtid då det ändå känns så långsamt. Att man har möjlighet att ha 40 km/h innebär inte att man måste ha det på alla vägar. På många mindre vägar eller såna med mycket trafik är det ju bra, t.ex. Kommunalvägen men på Häradsvägen är det för sakta, annars skulle knappast 90 % köra för fort. Nu finns ju fartkameror så ni skulle ju kunna höja till 50 som det flesta säkert tycker är en lagom hastighet. Ni skulle kunna redovisa hur mycket olyckorna har minskat sedan sänkningen skedde, det skulle nog hjälpa till att få folk att hålla hastigeten. Om nu olyckorna har minskat. Låt p-skivan vara kvar i Huddinge centrum! Det blir inte fler platser för att vi ska betala till oss själva. P-skivan är smidig och det vore korkat om folk ska stå och köa till automater. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Anpassning av hastigheterna har skett efter gatornas trafiksäkerhetsstandard och förutsättningar. Gator med fler utfarter och stort korsningsanspråk för oskyddade trafikanter har t ex lägre hastigheter än gator med god trafikseparering och få konfliktpunkter. Erfarenheter visar att rätt hastighet bidrar till ökad trafiksäkerhet, minskat buller och förbättrad luftkvalitet. Häradsvägen är en mycket olycksdrabbad väg och att anpassa hastigheten efter gatans förutsättningar är ett sätt att öka trafiksäkerheten. Att endast sänka hastigheten är förstås inte tillräckligt, utan ytterligare åtgärder krävs för att öka hastighetsefterlevnaden. Att ha 30 km/h även på kvällstid utanför skolor är troligtvis p g a att lokalerna även har eftermiddags- och kvällsaktiviteter för barn. Skolgårdar är även en viktig mötesplats för barn och ungdomar, även på fritiden, varför man som bilist aldrig bör förutsätta att alla gått hem. Trafiksäkerhetskameror har på test satts upp på en del av Häradsvägen för att öka trafiksäkerheten och just nu genomförs en uppföljning. Det visar sig att upphinnandeolyckorna har minskat och enligt utvärderingen är de flesta som svarat nöjda med testet. Gällande parkeringssituationen i Huddinge kommun är det Huge som ansvarar för all parkering på privat mark, t ex parkeringsgaragen som finns vid Huddinge centrum Privatperson 7 Hej, tycker att något borde göras åt trafikkaoset i Stuvsta centrum och Stationsvägen! Det är incidenter mellan cyklister och gående väldigt ofta om inte varje dag eftersom folk cyklar på trottoarerna och inte tar någon hänsyn till gående. Många gamla med rollatorer som blir rädda Där minsta man kan begära är att de som cyklar använder ringklocka. Tyvärr gör man inte det. Det är också trafik och parkeringskaos runt Ica många incidenter i rusningstid. Dåligt ljus på kvällarna, övergångsställena skulle behöva lysas upp så att bilisterna ser att folk har för avsikt att korsa gatan. Kommunstyrelseförvaltningens svar:

124 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 43 Förvaltningen tackar och tar med sig detta i det fortsatta arbetet. Synpunkterna är platsspecifika och förs vidare till kommunens trafikingenjör som ansvarar för trafiksäkerheten Privatperson 8 Hej. Det ni MÅSTE ta hänsyn till är att friheten med bil är överlägsen alla andra transportmedel. Att då inskränka rörelsefriheten att framföra bilar är inte genomtänkt. Att åka och storhandla i Huddinge Centrum eller Kungens Kurva utan bil är inte möjligt, även om kollektivtrafik finns. Hur ska man få hem tunga kassar? Bilen kommer fortsätta finnas men kommer övergå till fler el-, hybrideller vätgas-bilar. Så planera inte bort bilen, då kommer alla handelsområden avstanna. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen förstår att äga en bil idag innebär stor frihet för många. Vi ser dock stora problem med ett bilorienterat samhälle, då biltrafik bl a ger stora utsläpp av växthusgaser, bidrar till hälsoproblem, är mycket ytkrävande och tenderar att skapa sociala och fysiska barriärer. Därför jobbar kommunen aktivt med att minska efterfrågan på bil genom att skapa bättre förutsättningar för att välja andra transportmedel. Personer som absolut måste äga och åka bil ska förstås kunna göra det, men de som inte måste (vilket är majoriteten) ska kunna transportera sig på annat, minst lika smidigt och enkelt, sätt. Att begränsa hastigheter i tätt bebyggda områden är väl en god idé men det som Huddinge har gjort är att begränsa överallt. Vi har två leder som tar Huddingeborna ut till E4/E20 och det är Glömstavägen och Häradsvägen. Dessa två leder är dessutom huvudleder som har till uppgift att mata på trafiken och hålla den flytande, att då begränsa flödet genom redan utförda hastighetssänkningar och att bygga om busshållplatser till att blockera hela trafiken istället för att få undan bussarna från vägen är ju ren idioti. Det vållar dessutom farliga omkörningar då bilister tvingas ut i mötande trafik. Längs både Glömstavägen och Häradsvägen skall istället gångtrafikanter och cyklister hållas ifrån fordonstrafiken genom staket. Öppningar skall enbart finnas vid övergångar om inte planskilda korsningar byggs. Hastigheterna på dessa vägar skall återställas till tidigare hastigheter (50 på Häradsvägen och 70 på Glömstavägen) så att flödet återuppnås. Att bygga alla hus i Glömsta och sedan sänka hastigheterna istället för att bygga ut den fysiska säkerheten med separata gång- och cykelbanor med räcken är ju helt omvänt vad det skall vara. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Glömstavägen är statlig väg där Trafikverket är väghållare. Förvaltningen instämmer att Häradsvägen är en genomfartsled som syftar till att mata trafiken mellan och igenom kommundelar. Häradsvägen är dock inte utformad för höga hastigheter och god framkomlighet för genomfartstrafiken. Bebyggelse ligger nära inpå vägen och det är tätt med utfarter kring vägen. Busshållplatser på Härradsvägen är byggda som sidohållplatser då inte tillräckligt utrymme för fickor finns.

125 44 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) Huddinge kommun har reglerat om hastigheten till jämna hastighetsgränser (40 och 60 km/h) enligt riktlinjerna från staten. Att höja hastighetsbegränsningen på Häradsvägen till 60 km/h är inte aktuellt enligt de riktlinjerna Privatperson 9 Jag tycker det är märkligt att den nya planen alldeles förbiser skador mellan cyklist och fotgängare, ett ökande problem. Med ganska små medel kan man förbättra säkerheten för båda. Kommunstyrelseförvaltningens svar: I trafiksäkerhetsplanen har oskyddade trafikanters singelolyckor, olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter samt singelolyckor med motorfordon pekats ut som prioriterade olyckstyper att arbeta extra med. Ur olycksanalysen visar det sig att dessa olyckstyper är vanligast och ger flest allvarligt skadade i trafiken i Huddinge kommun. Givetvis ska förvaltningen även fortsätta att arbeta med att minska kollisionsolyckor mellan oskyddade trafikanter. Separering mellan fotgängare och cyklister hanteras dock i kommunens cykelplan samt i förslaget till gångplan Privatperson 10 Jag flyttade till Huddinge för två år sedan, och bor på Musseronvägen 55 i gamla Sörskogen. Under denna tid har jag uppmärksammat två allvarliga brister, gällande trafiksäkerhet och busstrafiken. Trafiksäkerhet Gamla Sörskogen (Musseronvägen och Champinjonvägen) skiljs från nya Sörskogen (området väster om Tryffelvägen) av ett skogsparti. Genom detta skogsparti löper en gång- och cykelväg, som strax innan Tryffelvägen viker av åt sydväst och fortsätter genom en undergång upp i nya Sörskogen. Vid kröken finns en parkeringsplats med anslutning till Tryffelvägen. Busshållplatserna ligger på Tryffelvägen, vid Bläcksvampsvägens anslutning. Det finns dock ingen gångväg eller trottoar på Tryffelvägens östra sida, så att man på ett säkert sätt kan nå hållplatserna. Detta är en brist som borde åtgärdats för åtminstone 40 år sedan. Den befintliga vägrenen är till en början ca 80 cm bred, för att sedan smalna av ju närmare vägkorsningen man kommer. Där upphör den helt, beroende på ett par olämpligt placerade skyltar. Vintertid är detta ett stort problem, och jag är förundrad över att kommunen inte uppmärksammat detta, och åtgärdat saken. Plogningen av vägrenen är bristfällig, och vid de aktuella skyltarna samlas stora snöhögar. Man måste kliva ut och gå i körbanan för att komma till hållplatsen. Detta känns osäkert, speciellt vid mörker, eftersom både bilar och bussen kommer bakifrån då man har dålig uppsikt. När nya Sörskogen byggdes, i början av 1970-talet, såg man till att Tryffelvägen försågs med trottoar mellan Flugsvampsvägens anslutning och bussens vändhållplats. Varför gjorde man ingen gångväg för boende i gamla Sörskogen fram till hållplatsen vid Bläcksvampsvägen vid detta tillfälle?

126 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 45 Jag vill att kommunen av säkerhetsskäl så snart som möjligt åtgärdar den påtalade avsaknaden av gångväg. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkterna och tar med sig detta i det fortsatta arbetet. Synpunkterna förs vidare till kommunens trafikingenjör som ansvarar för trafiksäkerhetsåtgärder samt park- och gatudriftsavdelningen som ansvara för vinterväghållningen. Bussförbindelsen till Huddinge C De bussar som finns tillgängliga för boende i alla fall i en del av gamla Sörskogen är linje 703 och 710. Dessa linjer är emellertid dragna så att de främst betjänar boende i nya Sörskogen, eftersom de bara går längs Tryffelvägen till vändhållplatsen, och sedan tillbaka, och det finns bara två hållplatser. För flertalet av de boende i gamla Sörskogen är det för långt att gå till den enda möjliga hållplatsen vid Bläcksvampsvägen. Man tar i stället bilen in till Huddinge Centrum, en miljömässigt inte så bra lösning. Tryffelvägen är bara bebyggd på ena sidan, och har som nämnts två hållplatser. Musseronvägen och Champinjonvägen är bebyggda på båda sidor, men har ingen hållplats. En någorlunda enkel lösning på detta problem vore följande: Bussarna från Huddinge C går Tryffelvägen fram till vändhållplatsen. På återvägen svänger de ned mot Musseronvägen på en bussgata i det läge GC-vägen går i dag, för att sedan fortsätta längs Musseronvägen ned mot Storängsleden, med några lämpligt placerade hållplatser. Med en sådan förändrad linjedragning blir det ca 150 tillkommande hushåll som skulle kunna få en bekväm och näraliggande bussförbindelse med Huddinge Centrum. Jag vill att kommunen tillsammans med SL utreder en förändrad linjedragning enligt ovan. Jag är givetvis mycket intresserad av hur dessa frågor behandlas framöver. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkterna och tar med sig detta i det fortsatta arbetet. Det är Trafikförvaltningen, Stockholms län som ansvarar för trafikering av busstrafiken. Synpunkterna förs vidare till kommunens trafikplanerare som har kontakt med SLL i de frågorna. Förvaltningen vill dock uppmärksamma att det finns busshållplatser på Lännavägen, hållplats Balingsnäs och Mellansjö som ligger inom rimligt gångavstånd från gamla Sörskogen Privatperson 11 Kommentarer på trafiksäkerhetsplan Tillägg till Oskyddade trafikanters singelolyckor, sid 17: Även sopa cykelbanor kontinuerligt för att minska risken för "grushalka". Tillägg till Oskyddade trafikanters singelolyckor, sid 17: Ta bort hinder (suggor, blomlådor, bommar, skyltar) samt fartgupp på cykelbanor

127 46 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) Tillägg till Oskyddade trafikanters singelolyckor, sid 17: "bättre drift" till "prioritera drift av gång- och cykelbanor före bilvägar. Strategi för "Kollision mellan oskyddade trafikanter" saknas. Förslag 1: Separerade, i motsats till kombinerade, gång- och cykelbanor. Förslag 2: Översyn samt implementering av lämplig åtgärd vid högtrafikerade/skymda fyrvägkorsningar. (T.ex. Rättartunet på väg ner i tunnel under Huddingevägen samt cykelbana utan adress, närmare Huddinge station mellan husen, Patron Pehrs väg och Fullerstatorget) Tillägg strategi: undvik cykelbanor som går direkt/tätt inpå utfarter från fastigheter. Både för att minska risken för kollision nr bilar kör ur, samt även undvika ojämna cykelbanor. Tillägg i tabell 7, sid 29: även sand och grus behöver sopas kontinuerligt under höst/vår/vinter. Utvärdera olika snöröjningsmetoder, för att slippa ett ojämnt lager snö/is på cykelbanor i samband med varierande temperatur omkring "nollan". Idag ligger ett lager snö kvar efter plogning, vilket leder till att cyklister väljer bilvägen istället... Tillägg i tabell 7, sid 29: åtgärda trasig belysning omgående (inom exempelvis 4 timmar) Övrigt: Kombinerade gång och cykelbanor är ej säkra. Detta verkar inte belysas över huvudtaget. Hastighetsskillnaden mellan gående och cyklister är mycket stor och dessa trafikanter bör därför separeras på många (men kanske inte alla) platser, t.ex. Källbrinksvägen. Det finns även en problematik kring trängsel på denna och liknande gång/cykelbanor, i och med att det är så många som behöver ta den vägen på väg till och från skola och jobb. Övrigt: I kommunens äldre villaområden finns mycket smala trottoarer där det ej är möjligt att gå med en barnvagn. Buskar som planterats för tätt mot vägen gör dessa ännu smalare vilket leder till att gående med barnvagn/matkassar eller sällskap med mer än en person (även vuxen som promenerar med ett barn i handen) måste välja att gå på bilvägen istället. (Se t.ex. Mellanvägen mellan Källbrinksvägen och Furuhöjdsvägen) Parkeringsregler bör även ses över, bilar som parkerar dagligen eller långvarigt på gator skapar skymd sikt och onödig trängsel. (Se t.ex. Mellanvägen mellan Källbrinksvägen och Furuhöjdsvägen) Turtätheten för kollektivtrafik, framförallt bussar som går in i områden behöver förbättras. Se t.ex. buss 706. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen tackar för synpunkterna och ser över formulering i trafiksäkerhetsplanen genom att förtydliga att siktröjning och sopning även ingår i förbättrad drift och underhåll. I trafiksäkerhetsplanen har oskyddade trafikanters singelolyckor, olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter samt singelolyckor med motorfordon pekats ut som prioriterade olyckstyper att arbeta extra med. Ur olycksanalysen visar det sig att dessa olyckstyper är vanligast och ger flest allvarligt skadade i trafiken i Huddinge kommun. Givetvis ska förvaltningen även fortsätta att arbeta med att minska kollisionsolyckor mellan oskyddade trafikanter. Separering mellan

128 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 47 fotgängare och cyklister hanteras dock i kommunens cykelplan samt i förslaget till gångplan. Åtgärder för belysningsunderhåll hanteras i den kommande gångplanen. Åtgärder för parkering hanteras i den kommande parkeringsplanen. Principer för parkering hittas i parkeringsprogrammet. Det är Trafikförvaltningen, Stockholms län som ansvarar för trafikering av kollektivtrafiken. Synpunkterna förs vidare till kommunens trafikplanerare som har kontakt med SLL i de frågorna Privatperson 12 Hej Kommunen bör göra något åt trafiksäkerheten på Glömstavägen. Det är mycket svårt att köra ut på vägen med bil från de olika sidogatorna när hastigheten där är 60. Man får stå mycket länge och vänta. Det är ofta mycket trafik åt båda håll. Både höger- och vänstersväng känns riskabla. Går det att sänka hastigheten till 50? Sätta upp trafikljus i korsningen in till Gustav Adolfsvägen? För fotgängare är det inte heller trafiksäkert. Det saknas övergångsställe till många busshållplatser. Om de fanns skulle det bli säkrare att gå över vägen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Kommunen har tyvärr ingen rådighet över Glömstavägen då det är en statlig väg. Kommunen har dock dialog med Trafikverket angående trafiksäkerhetsåtgärder på Glömstavägen, t ex i korsningen Gustav Adolfsvägen, Katrinebergsvägen samt säkra passager Privatperson 13 Kvarnbergsplan vid busshållplatsen finns 3 ställen som folk har är övergångsställen men ingen sådan skylt finns! Alltså gäller ej stanna fri fotgängare vilket folk har! Ett förbiseende av kommunen eller ett cyniskt underlåtande?! Där går många barn och boende över i tron att de är skyddade livsfarligt! Bussarna skymmer etc. Hur har ni tänkt?? Kommunstyrelseförvaltningens svar: Kvarnbergsplan är en viktig hållplats för flera busslinjer, två ledbussar kan angöra hållplatsen samtidigt. På platsen har kommunen anlagt så kallade gångpassager för gående och cyklister eftersom det är olämpligt att placera övergångsställen fem meter efter och tio meter före en hållplats. Därför är Kvarnbergsplan utformad så att olika trafikantgrupper förutsätts samspela med varandra vid så kallade gångpassager. Dessa passager saknar vanliga trafikregler och väjningsplikt. Gående har inte företräde. Gående ska aldrig förutsätta att de är skyddade i plankorsningar, oavsett övergångsställe eller inte, det är då det är som mest trafikfarligt. Övergångsställen tenderar att ge falsk trygghet. Alla som går, cyklar, kör eller åker måste ta hänsyn till varandra för att trafiksystemet ska fungera på Kvarnbergsplan. Bilisten ansvarar för att hålla en

129 48 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) tillräckligt låg hastighet och samtliga trafikanter ska visa omsorg, varsamhet och hänsyn vid gångpassagerna.

130 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 49 Bilaga 1 Sändlista MYNDIGHETER Trafikverket Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholms läns landsting Polismyndigheten i Stockholms län/södertörns polismästardistrikt Stockholms läns landsting; Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) AB Storstockholms Lokaltrafik Södertörns Brandförsvarsförbund Statens folkhälsoinstitut Statens väg- och trafikforskningsinstitut, VTI Trafikanalys KOMMUNER Stockholms stad Botkyrka kommun Haninge kommun Tyresö kommun Nykvarns kommun Nynäshamns kommun Salems kommun Södertälje kommun HUDDINGE KOMMUNS NÄMNDER Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Socialnämnden och utskotten Tillsynsnämnden Äldreomsorgsnämnden

131 50 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) RÅD Huddinge råd för funktionshinderfrågor Huddinge pensionärsråd Huddinge brottsförebyggande råd (HuBrå) FÖRENINGAR OCH INTRESSEORGANISATIONER Arena Huddinge Cykelfrämjandet Friluftsfrämjandet i Huddinge Företagarna i Huddinge Handelskammaren Stockholm Huddinge hembygdsförening Huddinge naturskyddsförening Hyresgästföreningen i Huddinge NTF Stockholm-Gotland Svenska cykelsällskapet Rädda Barnen, Stockholm Riksförbundet för enskilda vägar Sveriges motorcyklister Sveriges kommuner och landsting, SKL FASTIGHETSÄGARE/SAMFÄLLIGHETER/VILLAÄGAREFÖRENINGAR Aktuariens Samfällighet Backens Fastighetsägarförening Bergets Samfällighet Björkspinnaren Brf Bokbindaren Samfällighet Bostadsrättsf. Kv Lodjuret Bostadsrättsföreningen Edet Bostadsrättsföreningen Hoppet 44 Bostadsrättsföreningen Laxen 1 Brf Asken i Huddinge Brf BoKlok Lingonriset i Huddinge Brf Ekvecklaren

132 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 51 Brf Eldtornet BRF Holmgård 2 Brf Klockarebacken 8 Brf Kronan 1 Brf Kvarnberget BRF Kvarnbergsplan i Huddinge Brf Mörten 1 Brf Ouvertyren Brf Rådstugan i Huddinge Brf Segeltorps Orangeri Brf Siken 2 Brf Tempeltornet Brf Trädgården Brf Visiret Brf Värnet Brf Änglamark Brf Ängsnäs Trädgårdar Brynjan Bostadsrättsförening Buntmakarens Samfällighet Byggmästarens Samfällighetsförening Bäckens Samfällighetsförening Drevviksdalens samfällighetsförening Drevviksstrand-Skogås Tomtägarförening Ekens Samfällighetsförening Fjällhöjden Samfällighet Flemingsbergs Brf Fornborg 1 Brf Fridhems Samfällighet Fullersta Fastighetsägarförening Fållans Fastighetsägarförening Gladökvarns Fastighetsägarförening Glömsta Samfällighetsförening Gunhildsviks vägsamfällighet Hasselstigens Samfällighet

133 52 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) HSB Brf Hammartorp HSB Brf Trångsund Huddinge Förvaltaren GA1 Huddingekretsen av Villaägarnas Riksförbund Huge fastigheter AB Häradshöjden Bostadsrättsförening Hörningsnäs Villaförening Idrotten bostadsrätt Konstapelns Anl.-Samfällighet Kornellens Samfällighetsförening Laboratorns Samfällighet Lissma-Öran Samfällighetsförening Lok. Hyresgästförening Vårbäcken Länna-Drevviken Fastighetsförening Löparen nr:3 Bostadsrättsförening Lövdungens samfällighet Lövkärrets Samfällighet Malmvägens Samfällighet Milsten Anl.-Samfällighet Milstens Samfällighetsförening Mossängsområdets Samfällighet Ouvertyrens Samfällighetsförening Parkhemsvägens Samfällighet Portens Bostadsrättsförening Prinsessan Bostadsrättsförening Riksbyggen BRF Silfverdalen Roddarvägen Samfällighet Romansens Samfällighet Ryttaren nr 1 Segeltorps Villaägareförening Sjöängen-Trångsund Tomtägareförening Sjöängens Villaförening Snättringe Fastighetsägarförening Snättringe Samfällighet

134 TRAFIKSÄKERHETSPLAN (REMISSUTGÅVA NOV 2016) 53 Snättringedalens Samfällighet Sofiebergs Vägförening Storhällens Samfällighetsförening Stortorps Brygga ek förening Stuvsta Gårds Villaägareförening Stuvsta Villa- och Trädgårdsförreningen Styrmannen 1 Bostadsrättsförening Svartviks Tomtägareförening Sälgen 36 Ekonomisk Förening Sörskogens Samfällighetsförening Sörskogens Villaägareförening Teknikervägens Samfällighet Toppens Samfällighet Trångsunds Brf Utsälje Södras Samfällighetsförening Vidja Intresseförening Vidja Vägförening Villaföreningen Dungen Villaägarnas Huddingekretsen Vista Gård 2 Brf Ådrans vägförening

135 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 29 november Paragraf Diarienummer KS-2017/ Godkännande av hyresavtal Kontor för natur- och byggnadsförvaltningen (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Hyreskontrakt från Hemsö medicinaren AB avseende kontorslokaler, förråd samt omklädningsrum och garage i fastigheten Medicinaren 19 godkänns. 2. Investeringen för att verksamhetsanpassa lokalerna för natur- och byggnadsförvaltningens verksamhet godkänns. 3. Natur- och byggnadsnämndens investeringsbudget 2018 utökas med tkr för verksamhetsanpassningen. Sammanfattning Natur- och byggnadsförvaltningen är i behov av nya kontorslokaler eftersom den fastighet som tekniska nämndhuset står på ska användas för skola och förskola. Ersättningslokaler har kontrakterats i fastigheten Medicinaren 19 i Flemingsberg. Lokalerna hyrs i ett basutförande. Årskostnaden för de nya lokalerna, exklusive verksamhetsel, är beräknad till 6,9 miljoner kronor i hyra, 0,6 miljoner kronor i driftkostnader och 2,5 miljoner kronor i kapitaltjänstkostnader i snitt de första sju åren. Anpassningen av lokalerna har kalkylerats till 16,8 miljoner kronor. Årskostnaden för de nya lokalerna blir 10,0 miljoner kronor. Motsvarande belopp för de befintliga lokalerna inklusive förbrukningsel är 8,3 miljoner kronor. Skillnaden är 1,7 miljoner kronor per år, plus verksamhetsel.

136 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 november Paragraf Diarienummer KS-2017/ Godkännande av hyresavtal Kontor för natur- och byggnadsförvaltningen Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Hyreskontrakt från Hemsö medicinaren AB avseende kontorslokaler, förråd samt omklädningsrum och garage i fastigheten Medicinaren 19 godkänns. 2. Investeringen för att verksamhetsanpassa lokalerna för natur- och byggnadsförvaltningens verksamhet godkänns. 3. Natur- och byggnadsnämndens investeringsbudget 2018 utökas med tkr för verksamhetsanpassningen. Sammanfattning Natur- och byggnadsförvaltningen är i behov av nya kontorslokaler eftersom den fastighet som tekniska nämndhuset står på ska användas för skola och förskola. Ersättningslokaler har kontrakterats i fastigheten Medicinaren 19 i Flemingsberg. Lokalerna hyrs i ett basutförande. Årskostnaden för de nya lokalerna, exklusive verksamhetsel, är beräknad till 6,9 miljoner kronor i hyra, 0,6 miljoner kronor i driftkostnader och 2,5 miljoner kronor i kapitaltjänstkostnader i snitt de första sju åren. Anpassningen av lokalerna har kalkylerats till 16,8 miljoner kronor. Årskostnaden för de nya lokalerna blir 10,0 miljoner kronor. Motsvarande belopp för de befintliga lokalerna inklusive förbrukningsel är 8,3 miljoner kronor. Skillnaden är 1,7 miljoner kronor per år, plus verksamhetsel. Beslutet delges Natur- och byggnadsnämnden

137 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (4) HANDLÄGGARE Peder Ricknell Peder.Ricknell@huddinge.se Kommunstyrelsen Godkännande av hyresavtal Kontor för natur- och byggnadsförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Hyreskontrakt från Hemsö medicinaren AB avseende kontorslokaler, förråd samt omklädningsrum och garage i fastigheten Medicinaren 19 godkänns. 2. Investeringen för att verksamhetsanpassa lokalerna för natur- och byggnadsförvaltningens verksamhet godkänns. 3. Natur- och byggnadsnämndens investeringsbudget 2018 utökas med tkr för verksamhetsanpassningen. Sammanfattning Natur- och byggnadsförvaltningen är i behov av nya kontorslokaler eftersom den fastighet som tekniska nämndhuset står på ska användas för skola och förskola. Ersättningslokaler har kontrakterats i fastigheten Medicinaren 19 i Flemingsberg. Lokalerna hyrs i ett basutförande. Årskostnaden för de nya lokalerna, exklusive verksamhetsel, är beräknad till 6,9 miljoner kronor i hyra, 0,6 miljoner kronor i driftkostnader och 2,5 miljoner kronor i kapitaltjänstkostnader i snitt de första sju åren. Anpassningen av lokalerna har kalkylerats till 16,8 miljoner kronor. Årskostnaden för de nya lokalerna blir 10,0 miljoner kronor. Motsvarande belopp för de befintliga lokalerna inklusive förbrukningsel är 8,3 miljoner kronor. Skillnaden är 1,7 miljoner kronor per år, plus verksamhetsel. Beskrivning av ärendet Natur- och byggnadsförvaltningen är i behov av nya kontorslokaler eftersom den fastighet som tekniska nämndhuset står på ska användas för skola och förskola. Av den anledningen har förvaltningen engagerat en extern konsult för att bistå med att konkretisera behov och utifrån detta hitta möjliga lokaler. I utredningen, som gjorts för att hitta nya lokaler, har inriktningen varit att de nya lokalerna ska vara stationsnära, i ett område som sträcker sig från POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

138 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (4) Flemingsbergs station och norrut till Stuvsta station. Andra faktorer som varit viktiga är att lokalerna måste tillgodose förvaltningens behov utifrån medarbetarantal och specifika verksamheter (inne/ute). Förvaltningsledningen beslutade tidigt att förvaltningens kontorsverksamheter fortsatt skulle fungera bäst i en och samma lokal och inte delas upp i olika lokaler i kommunen. Sökningen har involverat Huge och andra fastighetsägare, mäklare och SBA (för att söka möjlig ledig byggbar mark), men antalet tillgängliga lokaler som fyller behoven har varit ytterst få. I processen har några lokaler ratats p.g.a. tidigare arbetsmiljöproblem och lokalernas attraktivitet ur perspektivet attraktivare betsgivare. En lokal har ratats p.g.a. brist på parkeringsmöjligheter för tjänstefordon och att ytorna var för små. Utifrån beskrivna kriterier fanns slutligen endast en möjlig lokal att tillgå och det är den som avtal tecknats för. Lokalen ligger kollektivtrafiknära, har inga kända tidigare arbetsmiljöproblem, går att anpassa till ett aktivitetsbaserat arbetssätt och fyller dessutom övriga behov avseende ytor för förvaltningens behov gällande antalet kontorsplatser, möjlighet till parkering av tjänstebilar, omklädning osv. Mot den ovan beskrivna bakgrunden har tre stycken hyresavtal tecknats med Hemsö Fastigheter avseende lokaler i fastigheten Medicinaren 19, Flemingsberg. Lokalerna hyrs i ett grundläggande skick och ska verksamhetsanpassas för att skapa en aktivitetsbaserad kontorslösning för 170 personer (140 arbetsplatser), med gemensamt lunchrum, möteslokaler, tysta rum, omklädningsrum, förråd, arkiv, p-platser i garage för tjänstebilar. Följande tre kontrakt har tecknats med villkor att avtalen godkänns av kommunstyrelsen: Huvudavtal/kontorslokal Hyreskostnad kronor/år, avtalstid , yta m 2 Hyrestillägg driftskostnader: värme/kyla kronor/år, vatten/va ingår, el eget abonnemang, emballage och avfallshantering kronor/år, snöröjning/sandning ingår. Underliggande avtal Bilplatsavtal för 16 parkeringsplatser samt förråd kronor/år. Hyresavtal omklädningsrum och förråd kronor/år, yta 339 m 2. Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper gäller följande beloppsgränser för vem som fattar beslut avseende lokalförhyrningar/anpassningar, hos andra värdar än Huge/Samhällsfastigheter: Kommunstyrelsen beslutar investeringsbelopp som inte överstiger kr och tillkommande årshyra inte överstiger kr.

139 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (4) Om investeringsbeloppet överstiger kr (som i detta fall) eller årshyran överstiger kr (som i detta fall) så ska beslutet fattas av kommunfullmäktige. Nuvarande hyreskostnad för lokalerna på Sjödalsvägen 29 är kronor/år, för m 2 (bestående av yta som används: m 2 samt avstängd yta m 2 ). Detta är en varmhyra med omfattande ansvar för fastighetsägaren avseende drift och underhåll. Det har under en lägre tid förekommit diverse arbetsmiljöproblem i lokalerna som är byggda i enkel standard. Eftersom byggnaden ska rivas och ge plats för annan verksamhet är underhållet inriktat på att hålla byggnaderna i brukbart skick. En förstudie har genomförts för att utreda möjligheten att uppföra en ny grundskola och en förskola på Aspen 3. Skolan ska rymma cirka 900 elever och förskolan 200 barn. I planen ingår fullstor idrottshall och idrottsplan för elvamannaspel. Planerad verksamhetsstart hösten 2021 Investeringskostnaden för att verksamhetsanpassa lokalerna till NBF:s behov har beräknats till kronor. Med en sjuårig avskrivningstid och en internränta på 1,75 procent blir kapitaltjänstkostnaden per år i snitt kr (år ett kr, år sju kr). Investeringsbehov med tillhörande kapitaltjänstkostnader är i detta skede kalkylerat. En mer underbyggd beräkning kan göras efter att projekteringen är genomförd. Kvarvarande arbetsinsatser/utredning: Upphandling av byggentreprenad Projektering och verksamhetsanpassning Genomförande av flyttprojekt Avveckling av Huddinge kommuns verksamhet i tekniska nämndhuset Byggentreprenaden avseende verksamhetsanpassningen, som utförs för kommunens räkning, ska LOU-upphandlas. Förvaltningens synpunkter Vid en analys av hyresnivån kan man konstatera att lokalerna i Novum är attraktivt belägna och kommer iordningställas till mycket god standard, samt att detta medför en relativt sett hög hyresnivå. Sett ur ett verksamhetsperspektiv kan en relativt sett hög hyresnivå mer än väl kompenseras av fördelarna med för verksamheten väl anpassade lokaler i ett attraktivt läge. I detta fall är avsikten att verksamheten ska bedrivas i de aktuella lokalerna fram tills att ett nytt kommunhus ska stå klart för inflyttning. Därför är

140 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (4) avtalen skrivna med en kontraktsperiod på sju år och verksamhetsanpassningen skrivs av på samma tid. Den relativt korta avskrivningstiden gör att den beräknade årskostnaden blir högre än om avskrivningen av investeringen gjorts på längre tid. Om verksamheten fortsätter att hyra lokalerna när de första sju åren har passerat blir årskostnaden lägre. Detsamma gäller om lokalerna efter det att Natur- och byggnadsförvaltningen flyttas till ett nytt kommunhus kan användas för annan kommunal verksamhet. Exempelvis planeras nu en ny gymnasieskola startas i närbelägna lokaler och det är tänkbart att den skulle behöva expandera i framtiden. I natur- och byggnadsnämndens investeringsbudget 2018 ingår ett utrymme motsvarande 7 mnkr kopplat till flytten till nya lokaler. Målet med flytten är att förvaltningen ska bli helt digital och utforma en modern arbetsplats som attraherar nuvarande och nya medarbetare. Investeringsutrymmet inrymmer möbler, kontorsteknik och IT-infrastruktur, däremot inryms inte investeringsutgifter för att verksamhetsanpassa lokalerna enligt förslag i detta ärende. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att natur- och byggnadsnämndens investeringsbudget 2018 utökas med tkr avseende verksamhetsanpassning av lokaler. Magdalena Bosson Kommundirektör Ralph Strandqvist Tf. Ekonomidirektör Peder Ricknell Lokalstrateg Bilagor Bilaga 1: Hyreskontrakt lokal Bilaga 2: Hyreskontrakt förråd och omklädningsrum Bilaga 3: Bilplatsavtal Beslutet delges Natur- och byggnadsnämnden

141 ~...:s e;;,_.. FASTIGH ETSÄGARNA Undertecknande parter har denna dag träffat följande hyresavtal. HYRESKONTRAKT Sid 1 ( 4) FÖR LOKAL Nr: _; ;_c..;;.;.;_...:...::.._ Kryss i ruta inn ebär att den därefter följande texten gäller Hyresvärd Namn: Personnr/orgnr: Hemsö Medicinaren AB Hyresgäst Namn: Personnr/orgnr: Huddinge Kommun Aviseringsadress: Faktura,REF Box 1004, Huddinge Loka lens adress Kommun: F a stighetsbeteckni ng: m.m Huddinge Medicinaren 19 Gata: Trappor/hus: Lokalens nr: Hälsovägen 7 Lokalens användning Loka lens skick Lokalen med ti llhörande utrymmen hyrs ut för att användas till Kontor för tekniska förvaltningar D Användningsändamålet har närmare angetts i bifogad specifikation. Lokalen hyrs ut i befi ntligt skick. D En beskrivning av lokalensskick vid detta kontrakts tecknande samt uppgift om vem som på tillträdesdagen i förekommande fall ska ha ombesörjt och bekostat dels åtgärdand et av brister, dels överenskomna ändringar framgår av bifogat besi ktnings- och åtgärdsprotokoll Bilaga: Bilaga: Lokalens storlek Areatyp Plan ca m 1 Areatyp Plan ca m 2 och omfattning Kontor Om i kontraktet angiven areaavvik er från faktisk area rnedför avvikelsen Inte rätt för hyresgästen till återbetaini ng eller sänkning av hyran respektive hyresvärden rätt till högre hyra. D Omfattningen av den fö rhyrda lokalen framgår av bifogade ritning(ar). Bilaga: 2 D Ti ll fart för bil för i- IZJ Plats för D Plats för skyltskåp/ D Parkeringsplats(er) O Garageplats(er) o och urlastning skylt automat för bi l(ar) för bil(ar) Hyrestid Från och med den: Til l och med den: Uppsägningstid/ Förlä ngningstid Hyra Uppsägn i ng av detta kontrakt ska ske skriftligen minst 9 månader före den avtalade hyrestidens utgång. l annat fall är kontraktet för varje gång förlängt med IZI 3 år D månader Kronor per år exklusive nedan markerade tillägg Indexklausul 181 Ändring av ovan angiven hyra sker i enlighet med bifogad indexklausul F a stighetsskatt 181 Fastighetsskatt ersätts i en lighet med bifogad fastighetsskatteklausul jd Fastighetsskatt ingår i hyran. Bilaga: Bilaga: l l Ti ll handa- Hyresvärden tillhandahållertombesörjer hå llande av och betalning för e l, 181 El IZJ va IZJ Värme IZJ Varmvatten [8) Kyla [8) Ventilation va, vä rme, varmvatten, kyla och ventilation Betalning: El [8) Hyresgästen har eget D Hyresgästen betalar i enlighet med bifogad O Ingår i hyran. abonnemang. d riftskostnadskl ausu l. va D Hyresgästen har eget D Hyresgästen betalar i enlighet med bifogad [8) Ingår i hyran. abonnemang. d r i ftsko!;tnadskl ausu l. Värme D Hyresgästen har eget 1:8] Hyresgästen betalar i enlighet med bifogad O Ingår i hyran. abonnemang. driftskostnadsklausul. Varmvatten D Hyresgästen har eget D Hyresgästen betalar i enlig het med bifogad l:8]1ngår i hyran. abonnemang. dr i ftskostnadsklausul. Kyla D Hyresgästen har eget 1:8] Hyresgästen betalar i enlighet med bifogad O Ingår i hyran. abonnemang. driftskostnadsklau sul. Ventilation O Hyresgästen betalar i enlighet med bifogad [8) Ingår i hyran. d r i ftskostnadskl ausul. Bi laga: Bilaga: Bilaga: Bil aga: Bi laga: Bi laga: l l Fastig hetsägarna Sveriges formulär u B. 2 upprättat 2008 l samråd med SABO, Svens k Ha ndel och Visit a. Revid erat 2012 och Eftertryck förbjuds.

142 ~ Sid 2 ( 4) FASTIGHETSÄGARNA Undertecknande parter har denna dag träffatföljande hyresavtal. Mät are Avfa llsha ntering HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL Nr: _...:;5..::.5'-'70:..:1:...:0:..:1..::. 1=.. 2..::.01=---- Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gälle r Om hyresgästen ska ha eget abonnemang en ligt ovan och mätare saknas utförs och bekostas install ationen av erforderliga mätare av D hyresvärden D hyresgästen l den omfattning hyresvärden är skyldig att dels tillhandahålla utrymme för lagring av avfall, dels ordna borttransport av avfall är hyresgästen skyldig att placera avfall i avsett kärl på avsedd plats liksom att utan kompensation medverka till den ytterligare kä ll sortering som hyresvärden kan komma att besluta. Häru töver gäller följande: D Hyresgästen ska svara för och bekosta borttransport av avfall som härrör från den verksamhet som hyresgästen bedriver i lokalen (dock åligger det hyresvärden att tillhandahålla avfall skärl och erforderl igt avfallsutrymme). Hyresgästen förbinder sig att med ren hållningsentreprenör teckna och vidmakthålla kontrakt om borttransport av avfall. 1:8] Hyresvärden samordnar borttransport av avfall för flera hyresgästers verksamhet i fastigheten. Hyresgästen ska som tillägg till hyran till hyresvärden betalaersättning för hyresgästens and el av kostnaden för borttransporten. Lokalens andel av denna kostnad ska anses vara 6,8 procent. Hyresti ll ägget uppgår vid detta kontrakts tecknande till kronor per år. D Kostnaden för borttransport av avfa ll som härrör från den verksamhet som hyresgästen bedriver i lokalen ingår i hyran. D Annan reglering enligt bilaga Bilaga: Trappstädning 1:8] ingår i hyran D ombesörjsoch bekostasav hyresgästen D annan reglering enligt bilaga Snöröjning och 1:8] ingår i hyran D ombesörjs och bekostas av hyresgästen D annan reglering enligt bil aga sandning Oförutsedda kostnader Mervärdesskatt (moms) Hyresgästens momsplikt Hyresvärdens momsplikt Skulle efter kontraktets tecknande oförutsedda kostnadsökningar uppkomma för fasti gheten på grund av a) införande eller höjning av särskild för fastigheten utgående skatt, avgift eller pålaga som riksdag, regering, kommun ell er myndighet kan komma att besluta om, eller b)generell a ombygg nadsåtgärder eller liknande på fastigheten som in te enbart avser lokalen och som hyresvärden är skyld ig att utföra till följd av beslut av riksdag, regering, kommun eller myndighet ska hyresgästen med verkan från inträdd kostnadsökning betal a ersättning ti ll hyresvärden för den på lokalen belöpande andelen av den totala årliga kostnadsökningen för fastigheten. Bilaga: Bilaga: Lokalens andel ska anses vara 6,8 procent. Har andelen inte angetts utgörsdenna av hyresgästens hyra (exkl eventuell moms) i förhållande till de i fastigheten vid tidpunkten för kostnadsökningen utgående lokalhyrorna (exkl eventuell moms). För lokal som inte är uthyrd görs därvid en uppskattning av marknadshyran fö r lokalen. Med skatt enligt a) ovan avses inte moms och fastighetsskatt i den mån ersättning för denna betalas i en lighet med överenskommelse. Med oförutsedda kostnader men as sådana kostnader som vi d kontraktetsingående i n te beslutats av de u n der a) och b) angivna instanserna. Ersättningen betalasenligt nedanstående regler om hyrans betalning. 1:8] Hyresgästen ska bedriva momspli ktig verksamhet i lokalen. D Hyresgästen ska inte bedriva momspliktig verksamhet i lokalen. 1:8] Fastighetsägaren/hyresvärden är skattskyldig till moms för uthyrning av lokalen. Hyresgästen ska utöver hyran erlägga vid varje ti llfälle gällande moms. D Om fastighetsägaren/hyresvärden väljer att bli skattskyldig till moms för uthyrning av lokalen ska hyresgästen utöver hyran erlägga vid varje t i Il fäll e gällande moms. Momsen, som ska betalas samtidigt med hyran, beräknas på angivet hyresbelopp jämte, en ligt vid varje tidpunkt gällande regler fö r moms på hyran, på i förekommande fa ll enligt hyreskontraktet utgående til lägg och andra ersättningar. Om hyresvärden till fö ljd av hyresgästenssjälvständiga agerande-såsom exempelvis upplåtelse av lokalen helt eller delvis i andra hand (även upplåtelse till eget bolag), eller överlåtelse-bli rjämkningsskyldig för moms enligt bestämmelserna i mervärdesskattelagen, ska hyresgästen fu llt ut ersätta hyresvärden för denn es förlorade avdra<~srätt. Hyresgästen ska vidare utge ersättning för den kostnadsökning som fö ljer av hyresvärdens förlorade avdragsrätt fö r ingående moms på driftskostnader som uppstår genom hyresgästens agerande. Hyrans be talning Hyran betalas utan anfordran i fö rskott senast sista vardagen före varje PlusGiro nr: BankGiro nr: D kalendermånads början t8j kalenderkvartalsbörjan genom insättning på Ränta, beta l- ningspåminnelse Miljöpåverkan Byggvarudeklarationer Revisionsbesiktningar Tillgä nglighe t till vissa utrymme n Vid försenad hyresbetalning ska hyresgästen betala dels ränta enligt räntelagen, dels ersättning för skriftlig betalningspåminnelse enl igt lagstiftningen om ersättning för inkassokostnader m.m. Hyresgästen ska fö re tillträdet inhämta erforderl iga till stånd för den verksamhet fö r vilken lokalen upplåts. Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att den uppfyller vid varje tidpunkt gällande miljölagstiftning och övriga föreskrifter för miljön. Hyresgästensansvar för miljöpåverkan gäller även efter kontraktets upphörande och preskriberas inte en ligt bestämmelserna i 12 kap. 61 jordabalken. D För ytterligare bestämmelser avseende miljöfarlig verksamhet, se bifogad miljöklausul Bilaga: t8j Parterna har träffat en överenskommelse om att mi n ska fastighetens och lokalens miljöpåverkan, se grön bi laga. Bilaga: Om hyresgästen i en lighet med bestämmelser i detta kontrakt eller i annat fa ll utför underhål ls-, förbättrings- eller ändri ngsarbeten avseende lokalen ska hyresgästen för hyresvärden i god tid före arbetets utfö rande företebyggvarudeklarationer-i den mån sådana finns utarbetadeför de produkter och material som ska ti ll föras lokalen. Om det vid en av mynd ighet påkallad revisionsbesiktning av installationer såsom el- eller sprin kleranordningar konstateras fel och brister i hyresgästen till hörig install ation, ska hyresgästen på e9en bekostnad utföra begärda åtgärder inom den tid myndigheten har fö reskrivit. Om hyresgästen inom nämnda tid inte har åtgärdat fel och brister har hyresvärden rätt att på hyresgästens bekostnad utföra sådana åtgärder som mynd igheten har föres krivit. Hyresgästen ansvarar för att tillträde till sådana utrymmen som hyresvärden el ler någon som fö reträder hyresvärden eller som personal från energi bolag, va-bolag, telekombolag eller motsvarande måste ha tillgång till för skötsel och drift av fastigheten itt hindrasgenom fö rhållanden i hyresgästens verksamhet. 1 JU v- l Fastighetsägarna Sverigesform ulärub.> upprättat >oo8 i samråd med SABO, Svensk Handel och Visit a. Reviderat >012 och >014. ISign ~ -A. ~ Eftertryckförbjuds. j ~- ~ s

143 ~- FASTIGHETSÄGARNA Undertecknande parter har denna dag träffat följande hyresavtal. PBL avgifter Brandskydd HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL Nr: 5_5_7_01---'-01_1_2_:0 1_ Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller Om hyresgästen utan erforderligt bygglov, annat lov eller tillstånd vidtar ändringar i lokalen och hyresvärden till följd av detta en ligt reglerna i plan och bygglagen (PBL)tvingas utge byggsanktionsavgift eller vite, ska hyresgästen till hyresvärden betala ersättning med motsvarande belopp. 1:81 Parternas skyldigheter gentemot varandraianledning av lagstiftningen om skydd mot olyckor regleras i bifogad Bi laga: 4 brandskyddsklausu l. Myndighetskrav D Hyresvärden ska på eget ansvar och egen bekostnad svara för de åtgärder som myndighet, domstol eller fö rsäkringsbolag med stöd m.m. av nu gällande ell er framtida la9stiftning eller avtal fr.o.m. tillträdesdagen kan komma att kräva för lokal ens nyttjande 1:81 Hyresgästen för avsedd användning. Hyresg.ästen ska samråda med hyresvärden innan åtgärder vidtas. Inredning Lokalen uthyrs 1:81 utan särskild för verksamheten avsedd inredning D med särskild förverksamheten avsedd inredning en l bilaga Bilaga: Underhåll D Hyresvärden ska utföra och bekosta erforderligt underhåll Hyresgästen svarar dock för av lokalen och av hyresvärden särskild för verksamheten tillhandahållen inredning Den l bilaga 1:81 Hyresgästen ska utföra och bekosta erforderligt underhåll Hyresgästens underhållsskyldighet omfattar därutöver dels av ytskikt på golv, väggar och tak, dels av inredning som hyresvärden särskilt tillhandahåller för verksamheten. Den l bilaga D Annan fördelning av underhållsansvaret, se bi laga. Bi laga: Bilaga: 4 Bi laga: Om hyresgästen åsidosätter sin underhållsskyldighet enligt ovan och inte inom skälig tid vidtar rättelse efter skriftli g uppmaning har hyresvärden rätt att fu llgöra skyldigheten på hyresgästens bekostnad. skötsel, drift och Om inte annat överenskommits ska hyresvärden i förekommande fa ll ombesörja skötsel, drift och underhåll av allmänna och gemensamma ändringsarbeten utrymmen. D Annan överenskommelse avseende allmänna och gemensamma utrymmen Hyresgästen får inte utan hyresvärdensskriftliga godkännande, i lokalen eller annars inom fastigheten, utföra inredn ings och/eller in stallations eller ändringsarbeten som direkt berör biirande byggnadsdelar eller fö r fastighetens fun ktion viktiga anläggningar eller installationer såsom el, va och ven tilation. Installationer såsom sprinklerhuvuden och anordningar för ventilation får inte av hyresgästen byggas i n i inredning så att effekten av sådana anordningar försämras. Hyresgästen ska vid utförande av inredningsarbeten se ti ll att funktion en hos radiatorer och andra uppvärmningsanordningar i allt väsentligt behålls. Ledningar för D Hyresvärden C8J Hyresgästen telefoni och data kommunikation bekostar erforderlig dragning av ledningar för telefoni och datakommunikation från den anslutningspunkt operatören anger till de ställen i lokalen som hyresgästen i samråd med hyresvärden väljer. D Annan fördelning av ansvaret för telefoni och datak:ommunikati on, se bi laga. Bi laga: Bilaga: skyltar, markiser m.m. Hyresgästen har efter samråd med hyresvärden rätt att sätta upp för verksamheten sedvanlig skylt, under förutsättning att hyresvärden inte har befogad anledni ng att vägra samtycke och att hyresgästen har inhämtat erforderl iga tillstånd av berörda mynd igheter. Övriga anordningar såsom markiser och antenner får inte sättas upp utan hyresvärdens tillstånd. Vid avflyttning ska hyresgästen återställa husfasaden i godtagbart skick. Vid mera omfattande fastighetsunderhåll såsom fasadrenovering ska hyresgästen på egen bekostnad och utan ersättning nedmontera och åter uppmontera skyltar och andra anordningar som hyresgästen satt upp på byggnaden. Hyresvärden förbi n der sig att i n te sätta upp automater och skyltskåp på ytterväggarna till den av hyresgästen förhyrda lokalen utan hyresgästens medgivande samt medger hyresgästen företrädesrätt att uppsätta automater och skyltskåp på ifr ågavarande väggar. D Hyresgästen förbinder sig att följa bifogat skyltpro~jram. Bi laga: Försäkringar Det åligger hyresvärden att teckna och vidmakthålla sedvanli g fastighetsförsäkring avseende den fastighet inom vilken den förhyrda lokalen är belägen. Hyresgästen är skyldig att teckna och vidmakthålla företagsförsäkring för den verksamhet som bedrivs i lokalen. Såväl hyresvärdens som hyresgästens försäkring ska omfatta skada orsakad av tredje man. Yttre åverkan D Hyresvärden C8J Hyresgästen ska svara för skador på grund av åverkan på tilllokalen till hörande fönster, skyltfönster, skyltar samt entre- och andra dörrar eller portar som leder ti ll eller från lokalen. l samtliga fall omfattar ansvaret även karmar, bågar och foder. Låsanordningar D Hyresvärden C8J Hyresgästen Nedsättning av hyra Avtalat skick m.m sedvanli gt unde rhå ll ska utrusta lokalerna med sådana lås- och stöldskyddsanordningar som krävs för hyresgästens företagsförsäkring. Hyresgästen har inte rätt ti ll nedsättning av hyran för tid då hyresvärden låter utföra arbete för att sätta lokalen i avtalat skick eller annat arbete som särskilt anges i detta kontrakt med ti ll hörande bi lagor. D Nedsättning av hyran fö r hin der eller men i nyttj anderätten t ill följd av att hyresvärden låter utföra sedvan ligt underhåll av lokalen ell er fastigheten i övrigt utgår enligt hyreslagens reg ler. C8J Hyresgästen har inte rätt till nedsättning av hyran för hi n der eller men i nyttjanderätten ti ll följd av att hyresvärden låter utföra sedvanligt underhål l av lokalen el ler fastigheten i övrigt. Detåligger dock hyresvärden att i god tid underrätta hyresgästen i, om arbetets art och omfattning samt när och under vi lken tid arbetet ska utföras. D Parterna är överens om att rätten till nedsättning av hyran när hyresvärden låter utföra sedvanligt underhåll Bilaga: lokal en eller fastigheten i övrigt ska regleras enligt!;är sk i Id bi laga. /1 f.l Fastighetsäg arna Sveriges fo rmulär12b.2 upprättat 2008 i samråd med SABO, Svensk Handel och Visita. Reviderat 2onoch SigL(" Eftertryck förbjuds. vf':> ls~ ~

144 ~ FASTI GHETSÄGA RN A Undertecknande parter har denna dag träffat följande hyresavtal. Återstä llande vid avflyttning HYRESKONTRAKT FÖR LOKAL Nr: _...;:5-=.5.;... 70"-'1'-0"-'l:..::lc:.2--=.0.:::.l_ Kryss i ruta innebär att den därefter följande t exten gäll e r Senast vid hyresförhållandets upphörande ska hyresgästen, om inte annan överenskommelse har träffats, ha bortfört sin egendom och återställt lokalen i godtagbart skick. O Annan överenskommelse om bortförande och återställ ande enligt bilaga. Bi laga: Parterna är eniga om att senast sista dagen av hyresförhåll andet gemensamt genomföra besi ktning av lokalen. Om t ill följ d av hyresgästens åtgärder -vidtagna med eller utan hyresvärdens medgivande- lokalen vid avflyttning innehåller material, som inte särski lt överenskommit s att hyresvärden svarar för, ska hyresgästen avlägsna materialet eller ersätta hyresvärden dennes kostnader för kvittblivning såsom förekommande avfallsskatt, transport och avg ift för deponering eller motsvarande. Force majeure säkerhet Hyresvärden fritar sig från skyld ighet att fullgöra si n del av kontraktet och från skyldig het att betala skadestånd o m hyresvärdens åt aganden inte alls eller endast t ill onormalt hög kostnad kan fuii~jöras på grund av krig eller upplopp, på grund av sådan arbetsinställelse, blockad, eldsvåda, explosion ell er ingrepp av offentlig myndighet som hyresvärden inte råder över och inte heller kunnat föru tse. Hyresgästen ska till hyresvärden senast den lämna säkerhet för sina förpliktelser en lig t detta kontrakt genom O borgen ställd av O bankgaranti intil l ett belopp om D annan säkerhet i form av Bilaga: Om avtalad säkerhet inte lämnats senast vid föreskriven t idpunkt är detta kontrakt förfallet, om hyresvärden före tillträdet så påfordrar. Personuppgiftslagen Särskilda bestämmelser O Information till hyresgäst om behandling av personuppgift och skriftligt samtycke, se bi fogad personuppgi ftsklausul (Gäller inte när hyresgästen är en juridisk person.) Bilaga: Särskilda bestämmelser Bilaga: l Ritning Bilaga: 2 Gränsdragningslista Bilaga: 3 Gränsdragningslista Brandskydd Bilaga: 4 Grönbilaga Bi laga: s Hyresgästens Proj ektplan (kompletteras) Bil aga: 6 Underskrift Detta kontrakt, som inte utan särskilt medgivande får inskrivas, har upprättats i två lika lydande exemplar, av vii k a parterna tag i t var sit t. Tidigare kontrakt mellan parterna avseende denna lokal upphör att gälla fr. o. m. detta kontrakts ikraftträdande. Ort/datum: Ort/datum: Stockholm (){- ~d1 Huddinge ) -0!. Bi laga: Hyresvärdens namn: ~em7 Medicinaren AB Hyresgästens namn: Huddinge Kommun Överlåtelse \_ u.1\ ~~teckni n g f')care/ombud): I:8J Firmat ecknare N amnteckning (firmat~/o m bu~ O Firm atecknare In n,h, d enli gt _.--rutlmakt -~~J~Åd~'~ O Ombud enligt fu ll makt ~~m~ fö r tyd~~~ Nam$ örtydliganl e: '~ Kristina }Cd qvist Nils Styf TP fj./h.f- N''-J.14 ~ " A-r.!:. ~r Ova.(~~t rakt överlåts fr.o.m. den l Underskrift Frånträdande hyresgäst (namn): Till trädande hyresgäst (namn): Perso nnr/orgnr Namnteckning (frånträdande hyresgäst): O Fi r matecknare Namntecknin g (t illträdande hyresgäst): O Firmatecknare O Ombud enli gt f u limakt Namnförtydligande (frånträdande hyresgäst ): Namnförtydli gande (t illt rädande hyresgäst): O Ombud enligt fu llmakt Hyresvärde ns godkännande Hyresvärden godkänner överlåtelsen Ort/datum: Namnteckning (firmatecknare/ombud): Firmatecknare O Ombud enligt fullmakt Hyresvärdens nam n: Namnfö rtyd l i g ande (h yresvärdffi rmatec knare): Fastighetsägarna Sve riges formulär 11B.2 upprättat 2008 i samräd med SABO, Sven,;k Hande l och Visit a. Reviderat 2012 o ch Eft ertryck förbjuds.

145 HEMSÖ SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Avser Hyresavtal nr i fastigheten, ort Medicinaren 19, Huddinge Hyresvård Personnr/orgnr Hyresgäst Hemsö Medicinaren AB l Personnr/orgnr Huddinge Kommun Bilaga 1 1 LOKALENS STORLEK, OMFATINING, IORDNINGSSTÄLLANDE, SKICK OCH ANVÄNDNING 1.1 LOKALENS STORLEK OCH OMFATTNING, IORDNINGSSTÄLLANDE OCH SKICK Vad som uthyrs en ligt denna förhyrning benämns i fortsättningen "Lokalen". Villkoren för förhyrningen av Lokalen regleras i formulärblankett för hyreskontrakt utformad av Fastighetsägarna Sverige, formulär 12B2 (4 sid}, " Formuläret" inklusive t illhörande bilagor, t il lsammans kallat " Hyresavtalet". Loka len är belägen i fastigheten Medicinaren 19, nedan kal lad "Fastigheten". Lokalen har den storlek och omfattning som framgår av sidan 1 i Formuläret och enligt bilagd ritning, bilaga 2. Hyresgästen kommer själv iordningställa Lokalen. slutgiltig disponering av lokalen är därför inte fastslagen utan kommer att kompletteras detta avtal (Bilaga 6). Fastighetsägare ska tillhandahålla lokalen i enlighet med bilaga 2, ritning. Lokalen är utrustad enl igt: Linoleummatta på golv Målade befintliga väggar Plocktak med infälld allmänbelysning 6 st Wc Pentry i sta ndard utförande utrustat med 4st kyl/frys och 4 diskmaskiner. 4 st mötesrum för 6-12 pers. 1 städrum Befintlig dragning för el och ventilation jämt fördelad för 180 personer l övrigt kommer hyresgästen själv att anpassa lokalen för den egna verksamheten. Om någon av parterna begär det, ska arean mätas upp senast 3 mån efter tillträdesdagen. Om uppmätning ej sket t innan detta datum gä ll er ovan angiven area. Uppmätning ska ske genom digital uppmätning på ritning, med mätmetod framtagen av SIS (Swed ish st andards Institut) 21054:2009, eller vad som kommer i dess stä lle. Avviker uppmätt area med mer än 3% från den area som angivits l (11)

146 HEMSÖ på sid. l i Formuläret ska den procentuella skil lnaden i arean medföra motsvarande procentuella omräkning av hyran jämte tillägg för Loka len. 1.2 LOKALENSANVÄNDNING Lokalen hyrs ut för att användas till Kont or. Lokalen är dimensionerad för maximalt 180 personer vilket har fastställts med hänsyn till Lokalens utformning vid ti llträdet. 2 HYRA OCH TILLÄGG TILL HYRA 2.1 HYRA Från och med Ti llträdesdagen ska Hyresgästen betala hyra och samtliga enligt detta hyresavtal utgående hyrestillägg och liknande. Hyran j ämt e hyrestillägg ska, för det fall inte annat framgår nedan, erläggas kva rtalsvis i förskott utan anfordran se nast sista vardagen före varje kalenderkvartals början. 2.2 INDEXREGLERING Under hyrestiden ska med hänsyn til l förändringarna i konsu mentpri sindex (totalindex med 1980 som baså r) tillägg till bashyran utgå med ett visst procentpåslag en ligt neda nstå ende grunder. Med bashyran menas i detta Hyresavtal loo% av den i Hyresavtalet angivna hyran, kronor. Om Hyresavtalet börjar löpa under perioden l jan - 30 juni ska bastalet vara anpassat t ill föregående års indextal för oktober månad. Om Hyresavtalet börjar löpa under perioden l juli - 31 dec ska basta let vara anpassat till årets indextal för oktober månad. Bashyran är an passad till indextalet för oktober månad Bastalet är okän t. Sku lle indexta let någon påföljande oktobermånad ha stigit i förhå llande till Bastalet, ska tillägg utgå med det procenttal, varmed indextalet ändrats i förhålla nde till Bastalet l fortsättningen ska tillägg utgå i förhållande till indexä ndringarna, varvid Bashyrans förändring beräknas på basis av den procentuella förändringen mellan Basta let och indext alet för respektive oktobermånad. Om indextalet blir lägre än tidigare ska föregående indextillägg utgå oförändrat. Hyresä ndringen sker alltid frå n och med den l januari efter det att oktoberindex har föranlett omräkning. 2.3 FASTIGHETSSKATI Hyresgästen ska samtidigt med hyran till Hyresvärden erlägga ersättning för sin andel av vid varje tillfälle utgående fastighetsskatt för den taxeringsenhet där Lokalen är belägen. Andelen beräknas såsom Loka lens area dividerad med den totala uthyrningsbara arean i den taxeringenhet där Loka len är belägen (and elstal). Den t axe ringse nhet Loka len är belägen i ha r en tot al uthyrningsbar loka larea om m 2. Lokalens på ritning uppmätta area uppgår till 2648 m 2, vilket för närvarande ger ett andelstal om 6,8 %. Medför allmän eller särskild fa stighetst axering under hyrestiden att fastighetsskatt uppkommer eller ändras ska Hyresgästen betala a conto den p reliminärt berä knade fastighetsskatt som belöper på Lokalen. Så snart beslut om ny fastighetstaxering föreligger, ska mellanskillnaden mellan den beslutade fa stighetsskatten som belöper på Lokalen och vad som debiterats Hyresgästen regleras mellan parterna. 2 (11)

147 HEMSÖ Enligt de regler som gäller vid Hyresavtalets tecknande utgör ersättningen vid hyrestidens början O kronor per år. Hyresvärden kommer att vid ko mmande taxering av Fastigheten och därpå följande omtaxeringar av Fastigheten eftersträva lägsta möjliga taxeringsvärde. 2.4 FÖRBRUKNINGSMEDIA OCH DRI FTKOSTNADER Hyresgästen ska utöver hyran erlägga ersättning till Hyresvärden i form av hyrestillägg för dennes kostnade r för Hyresgästens användning av nedan angiven förbru kningsmedia och fastighetsd rift. Förbruk n i ng s m ed i a/ driftskostnad Vatten, VA År-ligt hyrestillägg (SEK, exklusive moms) Värm e/kyla El Hyresgästen har eget abonnemang Emballage- och avfallshantering Snöröjning, halkbekämpning, sandning Ingår Ingår Ersättningen debiteras kvartalsvis i förskott och ska betalas samtidigt som hyran. Med totala kostnader avses även Hyresvärdens administrativa och fasta kostnader. Ovanstående hyrestillägg ska till 100 % indexuppräknas i enlighet m ed punkt 2.2 ovan ELKOSTNAD Hyresgäste n ska teckna eget abonnemang avseende eli everans till Lokalen där så är möjligt. Det åligger Hyresgästen att teckna sådana avtal, att samtliga uppkomna kostnader för elieverans och el nät, inklusive fasta kostnader, skatter och avgifter, de?biteras Hyresgästen under Hyresavtalets giltighetstid. Om Hyresgästen inte tecknar eget abonnemang har Hyresvärden rätt att vidaredebitera kostnaderna samt administrationstillägg på Hyresgästen. För att möjliggöra för Hyresvärden att beräkna Fastighetens energibalans och kylbehov ger Hyresgästen fullmakt till Hyresvärden att hos nätägare inhämta uppgifter avseende Hyresgästens abonnemang och elförbrukning VÄRM E/KYLA Hyresgästen ska som tillägg till hyran betala ersättning för Lokalens andel av byggnadens faktiska kostnad för uppvärmning och kyla. Kostnaden debitera s preliminärt med kr per år. Kost naden för värme och kyla ska ökas proportionellt mot den ändring som st atistiska Cen tra lbyråns konsumentprisindex (totalindex med år 1980 = 100) undergått. Basmånad och övriga villko r följ er av punkt 2.2 i dessa särskilda bestämmelser VATTEN OCH AVLOPP l hyran ingår kostnad för vatten och avlopp för normal förbrukning för den verksamhet Hyresgästen bedriver i Lokalen. Hyresgästen ska betala kostnaden för vattenförbrukning utöver den för verksamheten normala, såsom för kylmaskiner, maskiner tillhörande driften eller andra speciella installat ioner. l förekommande fall ska Hyresgästen anskaffa och installera vattenmät are för uppmätning av den förbrukning Hyresgästen svarar för. Si g~ 3 (11)

148 HEMSÖ EMBALLAGE OCH AVFALLSHANTERING Hyresvärden tillhandahåller soprum/miljöstation inom Fastigheten. Hyresgästen ska samtidigt med hyran och som tillägg till denna betala ersättning för sophantering med kr per år. Hyresgästen utför och bekostar transport av avfall till Fastighetens miljöstation. Sop hanteringskostnaden ska ökas proportionellt mot den ändring som st atistiska Centralbyråns konsumentpris index (totalindex med år 1980 == 100) un dergått. Basmånad och övriga villkor följer av pu nkt 2.2 i dessa särskilda bestämmelser. Det åligger Hyresgästen att sjä lv sva ra för och bekosta uppsamling, sortering, lagring och transport av hos Hyresgästen förekommande grovsopor och miljöfarligt avfall då sådant avfa ll inte tas om hand i miljöstationen. 2.5 MOMS Hyresvärden är frivilligt skattskyldig till moms för Lokalen. Hyresgästen bedriver momspliktig verksam het eller verksamhet som möjliggör att Lokalen kan omfattas av frivillig skattskyldighet till moms för Hyresvä rden, t.ex. verksamhet som bedrivs av landst ing, kommun eller statlig myndighet. Om Hyresgästen upphör att bedriva momspliktig verksamhet i Lokalen eller sådan verksamhet som medför att Hyresvärdens frivilliga skattskyldighet upphör, ska Hyresgästen förutom vad som anges på sidan 2 i Formuläret, även fullt ut ersätta Hyresvärden för skattetillägg oc h ränta. l det fall Lokalen helt eller delvis har vida reupplåtits, i ett eller flera led, är Hyresgästen även ersättningsskyldig gentemot Hyresvärden en ligt ovan för åtgärd som vidtas av and rahands- eller tredjeha ndshyresgäst. 3 DRIFT, UNDERHÅLL OCH BRUKANDE 3.1 ANSVAR FÖR UNDERHÅLL MM Fastighetens grundinsta llationer avseende ve ntilation och i förekom mande fa ll kyla är normalt i drift kl vardagar med unda ntag för reparations- och servicea rbeten. Vid ombyggnad av ve ntilationen kommer möjlighet att förlänga drifttiden genom lokalt vred eftersträvas. Ventilationen är dimens ionerad för maximalt 180 personer vi lket har fastställts med hänsyn till Lokalens utformning vid tillträdet. Hyresvärden garanterar ej viss temperatur i Lokalen. Önskar Hyresgästen att ventilation och i förekommande fall kyla, ska tillhandahållas under tid utöver ovan angivna tider kommer kostnaden för detta att debiteras Hyresgästen motsvarande Hyresvärdens självkostnad. Hyresvärden ska fortlöpande underhålla Lokalen vad avser byggnadsstomme och byggnadens fasta installationer för att försörja byggnaden med el, VA, värme, varmvatten, kyla och ventilation. Hyresgästen sva rar för och bekostar underhåll och reparationer i den omfattning som framgå r av gränsdragningslista, bilaga 3. Parterna ska vid utövande av sin vårdplikt och underhållningsskyldighet utöver övriga skyldigheter under avtalstiden ta miljöhänsyn vid val av material och metoder. SigQ..~

149 HEMSÖ För åtgärder som Hyresgästen ger upphov till genom en felaktig användning, onormalt sl itage och åverkan ska Hyresgästen alltid stå det f ulla ansvaret. Inom Lokalen står Hyresgästen samma ansvar även för åtgärder som Hyresgästens kunder och besökare ger upphov till. 3.2 MYNDIGHETSKRAV MM Det ål igger Hyresgästen att på eget ansvar och egen bekostnad svara för de åtgärder som av försäkringsbolag el ler byggnadsnämnd, miljö- och hälsoskyddsnämnd, brandmyndighet eller annan myndighet eller motsvarande från och med Tillträdesdagen kräver eller kan komma att kräva fö r Lokalens nyttjande för avsedd användning. Detta innebär att Hyresgästen från och med Tillträdesdagen svarar för alla åtgärder som krävs för att Lokalen ska få anvä ndas för den avsedda verksamheten. Hyresgästen ska samråda med Hyresvärden innan åtgärd vidtas. Om Hyresgästen i enlighet med första stycket åläggs att vidta åtgärd i Loka len som föranleds av Hyresgästens verksamhet och detta medför ökade kostnader för Hyresvärden, ska Hyresgästen ersätta Hyresvärden för kostnadsökningen. 3.3 HYRESGÄSTENS ANSVAR AVSEENIDE INSTALLATIONER NÖDVÄNDIGA FÖR BACKUP-SYSTEM FÖR MEDIAFÖRSÖRJNING För det fa ll avbrott i mediaförsörjningen allvarligt kan påverka Hyresgästens verksa mhet uppmanas Hyresgästen att säkerställa att denne har tillräckliga backup-system hä rför. Innan in stallation av så dant backup-system sker ska Hyresvärden meddelas skriftligen. Det åligger Hyresgäst en att ansva ra för att eventuell reservkraft kontinuerligt testas. 3.4 MIUÖPÅVERKAN Hyresgästen ska som verksamhet sutövare regelbundet kontrollera verksamheten och dess påver kan på miljön. För det fall Hyresgästen bedriver verksamhet i Loka len som kan vara milj öfarlig gäller följande. Hyresgäst en är skyld ig att informera Hyresvärden om den miljöfarliga verksamheten och att in neha tillstånd för dess bedrivande. Hyresgäste n är även skyldig att bedriva den miljöfarliga verksa mheten på ett sätt som i allt minimerar olägenheter för omgivningen. Hyresgästen ansvarar ekonomiskt och i alla övriga avseenden för den bedrivna verksa mhetens konsekvenser mot Hyresvä rd en och tredje man och har att fullt ut ersätta samtliga skador so m orsakas av verksamheten. Hyresgästen åtar sig att efterleva samtliga domar, beslut ell er andra förelägga nden el ler motsvarande avseende verksa mheten meddelande av domstol, myndighet eller annat liknande organ. Om så krävs ska Hyresgästen på begä ran av Hyresvärden och på egen bekostnad omgående låta utf öra miljöbesiktningar på Fastigheten sa mt i den förhyrda Lokal en och tillhandahålla Hyresvärden skriftlig ri skanalys avseende miljön. Besiktning och riskanalys ska utföras av Hyresvärden godkänt företag. Hyresgästen ansvarar även för och är skyldig att bekosta all efterbehandling till följd av den av Hyresgästen bedrivna verksamheten. Hyresgästens skyldigh eter enligt denna bestämmelse gäller även efter det att detta Hyresavta l har upphört och preskriberas inte enligt 12 kap 61 jordabalken. 5 (11)

150 HEMSÖ 3.5 OMBYGGNADER OCH ÄNDRINGAR l LOKALEN UNDER HYRESTIDEN Hyresgästens ändringar av Lokalen Hyresgästen har endast efter skriftlig överenskommelse med Hyresvärden rätt att låta utföra installations-, ombyggnads- och inredningsarbeten i Lokalen eller vidta åtgärder som påverkar Fastigheten i övrigt. Arbetena får end ast utföras enligt av Hyresvärden på förhand granskade och skriftligen godkända ritningar samt av entreprenör som Hyresvärden skriftligen godkänt. Lämnar Hyresvärden sitt medgivande (godkänns genom tilläggsavtal), är det likväl Hyresgäst ens skyldighet att se till att bygglov m.fl. nödvändiga tillstånd föreligger innan ombyggnadsarbetena påbörjas samt att arbetena utförs fackmannamässigt och i enlighet med gällande normer och författningar. Hyresgästen ska i god tid före arbetet påbörjas informera Hyresvärden samt övriga berörda hyresgäster inom Fastigheten om tidplanen för arbetena och dess omfattning. Vid åtgä rd er som berörs av denna bestämmelse gäl ler vad som framgår av det tilläggsavtal so m parterna ska upprätta. Hyresvärdens byggnads- och installationsarbeten Hyresvärden har rätt att efter det att Hyresgästen har tillträtt Lokalen utföra byggnads- och installationsa rbeten såsom framdragning av ledningar för värme, ventilation, vatten, avlopp, el eller liknande. Hyresvärden förbinder sig att i god tid underrätta Hyresgästen om planerade åtgä rder i Loka len lokal samt i samråd med Hyresgästen överenskomma när och under vilken tid arbetet ska utföras. Vid utförande av sådana åtgärder i Loka len ska Hyresvärden ta hänsyn t ill Hyresgästens verksam het och i möjligaste mån försöka begränsa negativ påverkan för dennes verksa mhet eller men i nyttjanderätten. Om på Hyresgästens begäran en överenskommelse om att utförande av arbeten enl igt ovan ska utföras på icke normal arbetstid träffas mellan Hyresvärd och Hyresgäst, ska Hyresgäst en stå för de extra kostnader som uppstår med anledning av detta. 3.6 VILLKOR FÖR BRUKANDE AV GEMENSAMMA UTRYMMEN Hyresgästen har rätt att mot ersättning nyttja befintlig hörsal i fastigheten enligt gä llande taxa. Hyresgästen har rätt att mot ersättning nyttja yta i allmän utrymmen (se ritnings bilaga) för publik verksamhet. Ca 1 ggr per vecka eftermiddag/kväll. Se 4:10, Tilläggsytor. Vid avtalstecknandet uppgår nyttjandet till ca 1 ggr per vecka. Nödutgångar och utrymningsvägar ska ovillkorligen hållas fria från hinder. Hyresvärden har rätt att omedelbart och på Hyresgästens bekostnad bortforsla sådant hinder. Gemensamma lastnings- och lossningsutrymmen samt utrym men för interna varutransporter ska hållas fria från hinder. Hyresgästen förbinder sig att omgående bortföra levererade va ror och material frå n dessa utrymmen och att inte nyttja dessa som uppställningsplats. Hyresgästen får inte utan särskilt skriftligt tillstånd exponera eller uppställa varor eller vidta annan skyltning eller dylikt utanför Lokalen. Sa mma gäller beträffande uppställande av byggnadsmaterial eller inredning. 6 (11)

151 HEMSÖ Sopor och avfall är inte tillåtna i gemensamma utrymmen, utan ska av Hyresgästen transporteras till dä rför avsedd plats för sophämtning. Det åligger Hyresgäst en att sortera soporna och placera dem enligt anvisning. Hyresvärden har rätt att på Hyresgästens bekostnad bortforsla material, varor, sopor och avf all som förva ras i gemensamma utrymmen i Fastigheten. Hyresvärden har rätt att st änga av och/eller utrymma gemensa mma ell er allmänna utrymmen i Fastigheten om så krävs av säkerhets- eller ordningsskäl Detta ska dock inte verka menligt på hyresgästens nyttjande rätt. Vid sådant förhållande har Hyresgästen inte rätt till nedsättning av hyran eller annan kompensation av vad slag det vara må. Hyresgästen förbinder sig att avseende nyttjandet av gemensamma utrymmen samverka med övriga hyresgäster, följa av Hyresvärd en vid var tid meddelade föreskrifter samt att tillse att dessa även respekteras av Hyresgäst ens anst ällda och lever antörer. 3.7 AVFALLSHANTERING Hyresgäst en ska sköta sin hantering av avfall så att det inte orsakar olägenheter för andra hyresgäster eller tredje man. Hyresgästen ska tillse att avfall hanteras i enlighet med vid varje tid gällande best ämmelser meddelade enligt författning eller av Hyresvärden. Hyresgästen sva rar för eventuella kostnader för anpassning av sophanteringssystem i Loka len. Hyresgästen har även att informera sina anställda och an litade entreprenörer om gä llande avfalls- och milj öbestäm melser. 3.8 ANSVAR FÖR ÅTAGANDEN M. M. Om Hyresgästen åsidosätter sina åtaganden en ligt Hyresavtalet, föru tom betalning av hyra och hyrestillägg, och inte efter an maning vidtar rättelse utan dröjsmål, har Hyresvärden rätt att fullgöra skyld igheten på Hyresgäst ens bekostn ad. 3.9 NEDSÄTINING AV HYRA Hyresgästen har inte rätt till nedsättning av hyran för hinder eller men i nyttjanderätten till följd av att Hyresvärden låter utföra sedvanligt underhåll av Lokalen eller Fastigheten i övrigt. Hyresvärden ska dock i god tid underrätta Hyresgästen om arbetets art och omfattning samt när och under vil ken tid arbetena ska utföras. Tillfä lligt avbrott i försörjningen av el, vatten, avlopp, värme, ventilation eller dylikt medför inte rätt till nedsättning av hyra eller skadestånd. Om Hyresgästens verksa mhet påverkas även vid ett tillfälligt avbrott i mediaförsörjningen ål igger det Hyresgästen att säkerst älla att det finns erforderligt backupsystem. Se punkt ovan. 4 ÖVRIGA BESTÄMMELSER 4.1 ORDNINGSREGLER Hyresgästen är skyldig att följa de sä kerhetsföreskrifter och ordn ingsregler som Hyresvärden, försäkringsbolag, eller myndigheter utfärda r.

152 HEMSÖ 4.2 OLYCKSSKYDD MM Hyresvärden och Hyresgästen ansvarar gemensamt för Loka lens brandskydd en ligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Hyresvärden och Hyresgästen ska på begäran av den andre lämna de uppgifter som denne behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt lagen och därtill hörande föreskrifter. Hyresvärdens skyld ighet att dokumentera bra ndskyddet inom byggnad en medför att Hyresgästen är skyldig att se nast två veckor efter Til lträdesd age n sa mt varje år inom 30 dagar efter det att Hyresvärd en har begärt det, till Hyresvä rden överlämna en skriftlig dokumentat ion över Hyresgästens brands kydd. Hyresgäst ens dokumentati on ska ha det innehåll som framgår av statens rädd ningsverks al lmänna råd och komment arer om systemat iskt: brandskyddsarbete, SRVFS 2004:3. Hyresgästen är skyldig att inom Lokalen i skä lig omfattning hål la utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka. Hyresgästen ansvarar för underhåll av Lokalens utrymningsvägar, skyltar och branddörrar samt för att brandcellsgränser och sprinklereffekt int e bryts. Hyresgästen är vidare skyldig att i övrigt vidta de: åtgärder inom Loka len som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Hyresgäst en förbinder sig även att inte på något sätt blockera Fastighetens utrymningsväga r, samt t illåter, att Fastighetens övriga hyresgäster nyttjar eventuella i Lokalen belägna utrymningsvägar vid nödsituationer. Hyresgäst en är skyldig att ersätta all skada som är en följd av brister i utrustning eller anordning som Hyresgästen har installerat eller som i annat f all inträffat på grund av bristfälligt utförd åtgärd av Hyresgästen eller som uppkommit till följ d av att Hyresgä sten inte utfört en åtgä rd som han varit skyldig att vidta. Det är av synnerlig vikt för Hyresvärden att Hyresgästen fullgör sina förpliktelser enligt ovan. Ansvarsfördelning mellan pa rterna avseende brandskydd i övrigt under hyresförhållandet framgår av till Hyresavtalet höra nde gränsdragningsl ist a avseende brandskydd, bilaga SKYLTAR MM Hyresgästen har först efter särskild skriftlig överenskommelse rätt att i eller på Fastigheten uppsätta skylt, ljusreklam, annan skyltning eller markiser, antenn, parabol eller dylikt på av Hyresvärden anvisad plats. Hyresgästen svarar för inhämtande av myndighetstillstånd som krävs (t. ex. bygglov) och alla kostn ader med anledning av uppsättandet. Hyresgäst en ansvara r för all skada orsakad av vad som uppsä tts eller som uppkommer till följd av arbeten som utförs på detta. Vid fastighetsunderhåll såsom t.ex. fasadrenovering ska Hyresgästen ombesörja och bekosta nedmontering och efter renoveringens färdigställande, uppmontering av vad som uppsatts. Vid Hyresavtalets upphörande ska Hyresgästen ombesörja och bekosta nedmontering av vad som uppsatts samt återst älla eventuella skador på fasaden. Hyresgästen ska ersätt a Hyresvärden för eventuell reklamskatt som upplåtelsen kan medföra. 4.4 ANSVAR FÖR SKADOR MM Hyresgästen ska väl vå rda Lokalen samt utöva fortlöpande noggran n tillsyn. Hyresgästen svarar fullt ut för alla skador i Lokalen såvida in te skadan orsakats av Hyresvärden. Hyresgäst en svarar även i övrigt för skador på Fastigheten som uppkommer på grund av el ler som en direkt följd av agerande av anställd a, besö kande, anl itade uppdragstagare eller leverantörer och dylikt iv- 8 (11)

153 HEMSÖ till Hyresgästen. Vidare ansvarar Hyresgästen för skador som uppstått på grund av inred ning och utrustning som Hyresgästen låtit tillföra Lokalen samt för skador på Fastigheten som Hyresvärden kan visa har uppkommit på grund av brottsligt angrepp mot Hyresgästen, Hyresgästens verksamhet, Lokalen eller Hyresgästens personal. Det åligger Hyresvärden att hålla Fastigheten försäkrad i sedvanlig omfattning. Hyresgästen förbinder sig att teckna och vidmakthålla erforderlig försäkring för sin verksamhet och egendom samt den inredning och de loka lanpassningar som Hyresgästen utför i Loka len. Försäkringen ska även täcka ansvaret för miljöpåverkan till följd av Hyresgäst ens verksamhet inom Fastigheten. Hyresgäst en ska uppvisa kopia av försäkringsbrevet på Hyresvärdens begäran. Hyresgästen är skyldig att anmäla till sitt försäkringsbolag om en skada som omfattas av Hyresgästens försäkring skulle inträffa och i första hand ta sin försäkring i anspråk. 4.5 LÅS OCH LARM MM Hy resgäste n ansvarar för att Lokalen är utrust ad med för verksamhet en erforderliga lås- larm- och säkerhetssystem. Hyresgästen ska samråda med Hyresvärden innan installation vidtas. Hyresgästen ska iaktta de säkerhetsföreskrifter som Hyresvärden utfärdar beträffande låsning av dörrar mm. Hyresgästen ansvarar under hyresförhållandet för säkert handhavande av nycklar och eventuella passerkort till Lokalen och Fastigheten. Hyresgästen ska bekosta alla eventuella kostnader med anledning av förlust av nycklar eller passerkort eller bristande handhavande i övrigt, inkluderat låsbyte och andra följdkostnader. Hyresgäste n ansvarar för att dels meddela förlust av nycklar och passerbrickor till Hyresvärden, dels att återlä mna nycklar och passerb rickor för personal som slutat si n anst ällning. 4.6 ÅTE RSTÄLLANDE VID AVFLffiNING MM Hyresgästen är skyldig att senast på dagen för Hyresavta lets upphörande på egen bekostnad återst älla Lokalen i godt agbart skick sa mt återlämna densamma tömd och väl rengjord. Hyresgäst en ska, om inte annat överenskoms, medt a och bortforsla av Hyresgäst en särskild bekostad inredning och utrustning (även inkluderat data- och telekablagel samt reparera eventuell up pkommen skada på Lokalen eller byggnaden och Fastigheten i övrigt. Beträffande skyltar mm, se punkt 4.3 ova n. Hyresgästen ska vid samma tillfälle överlämna samtliga port- och dörrnycklar, passerkort eller motsvarande, även om de anskaffats av Hyresgästen. Vad gä ller sådan inredning och utrustning som Hyresgästen fogat till Lokalen på sådant sätt att den införlivas med Fastigheten (accession) ska denna kvarläm nas om Hyresvärden påfordrar det och tillfalla Hyresvärden utan särskild ersä ttning. Hyresvärden äger rätt till tillträde till Lokalen före avflyttningen för besiktning avseende detta. Brister Hyresgästen i sina åtaganden en ligt denna bestämmelse har Hyresvärden rätt att omgående åtgärda bristen på Hyresgästens bekostnad. Hyresvärden har även rätt att tillgodogöra sig kva rlämnad egendom eller göra sig av med denna på Hyresgästens bekostnad. Vidare har Hyresvä rden rätt t ill ersättning för eventuell skada t ill följd av bristen, såsom hyresförlust Hyresvärden är inte skyldig att utge någon ersättning för förändringar, ombyggnationer, installationer eller liknande som Hyresgästen har utfört i Lokalen. Eventuellt stä lld säkerhet återlämnas först n;ä r Hyresgästen har uppfyllt alla förpliktelser enligt Hyresavta le t. 9 (11)

154 HEMSÖ 4.7 ÖVERLÅTE LSE, UPPLÅTELSE l ANDRA HAND OCH ÄNDRAD VERKSAMH ET Hyresgästen får inte utan Hyresvärdens skriftliga godkännande överlåta hyresrätten enligt Hyresavtalet eller upplåta Lokalen, helt eller delvis, i andra hand. Hyresgästen får inte utan Hyresvä rdens skriftliga godkännande ändra verksamheten i Lokalen. Detta omfattar även verksamhet som eventuell underhyresgäst eller anna n bedriver i Loka len. 4.8 PANTSÄTTNING OCH INSKRIVNING Hyresgästen får inte upplåta panträtt till Lokalen eller på annat sätt ställa hyresrätten som säkerhet. Detta Hyresavtal får inte inskrivas. 4.9 FULLSTÄNDIGHET, ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG Hyresavt alet utgör parternas fullständiga reglering av alla frågor som Hyresavtalet berör. Alla eventuella skriftliga eller muntliga åtaganden och utfästelser som föregår/föregått Hyresavtalet ersätts av innehållet i Hyresavtalet. Eventuella ändringar och tillägg till Hyresavtalet ska va ra skriftligen avfattade och undertecknade av parterna för att va ra bindande. Övrigt 4.10 Tilläggsytor Hyresgästen har rätt att mot ersättning nyttja befintlig hörsal i fastigheten enl igt gä llande taxa. Hyresgästen har rätt att mot ersättning nyttja yta i allmän utrymmen (se ritnings bilaga) för publik verksamhet. Ca l ggr per vecka eftermiddag/kviill. Ersättning för detta utgår med 154 OOOkr per år VILLKOR Hyresavtalet är vi llkorat av att: l. Styrelsen för Hemsö Fastighets AB fattar investeringsbeslut för hyresgästa npass ningen. 2. Kommunstyrelsen i Huddinge kommun fattar beslut om förhyrni ng av aktuell lokal. 3. Att Hyresvärden erhåll er erforderliga myndighets tillstånd för projektets genomförande. 4. Att tillstånd erhålls för att bedriva hyresgästens verksam het i fastigheten. Det åligger både hyresvärd och hyresgäst att samverka för att vederbörliga tillstånd kommer till st ånd. Om något av villkoren 1-3 inte har uppfyllts senast är Hyresavtalet i alla delar förfallet såvida Hyresvärden inte dessföri nnan skriftligen eftergett det/de vill kor som då inte uppfyllts.

155 HEMSÖ 4.12 FÖRETRÄDESORDNING Om det förekommer motstridande uppgifter i neda nstående avta lshandlingar ska vad som angivits i bilagorna gälla före Formuläret. Vidare ska vad som angivits i särskilda bestämmelser gä lla med företräde framför övriga bil agor. 11 (11)

156 , ~. A\1\"\... $ 5-]0f - O l~ ~ ~o \ PLA N 6 AREA: 2648m 2 SKALA: 1/300 (A3) ~ -~JYI ~ SW E~~;h...,. JJJ ~ V1_

157 HEMSÖ GRÄNSD RAGNIN GSLISTA - KONTOR Bilaga 3 Avser Hyresavtal nr i fastigheten, ort Medicinaren 19, Huddinge Hyresvärd Personnr/orgnr Hemsö Medicinaren AB Hyresgäst l Personnr/orgnr Huddinge Kommun Allmänt Gränsdragningslistan avser ägande samt arbets- och kostnadsfördelning för drift och underhåll m m under hyresförhållandet Mediaförbrukn ing och avfallshantering regleras Hyresavtalet. sä rskilda bestämmelser införda som bilaga till Om ansvarfördelningen inte framgår av nedanstående gäller beträffande ansvar för drift, underhåll och utbyt e under hyresförhålland et att hyresvä rden svarar för och bekostar utvändigt underhåll av fastigheten samt för underhåll av fastighetens grundinstallationer och byggnadsstomme. Hyresgästen svarar för och bekostar erforderligt inre underhåll och skötsel av Loka len med vad därtill hör samt egen inredning och utrustning i Lokalen. Ljuskällor, batterier och annat förbrukningsmaterial utbytes av hyresgästen. Hyresgästens underhållsansvar omfattar även återanskaffning och utbyte av utav Hyresvärden tillhandahållen inredning och utrustning som skadas eller av annan orsak blir obrukbar. Hyresvä rdens godkännande ska ll inh ämtas före återanskaffning och utbyte. Definitioner (enligt Aff-definitioner 15}: Drift: Tekniska åtgä rder som syfta r till att upprätthålla funktionen hos ett objekt Tillsyn: Driftåtgärder som omfattar observation av funktion hos ett objekt och rapportering av eventuel la avvikelser Skötsel: Driftåtgärder som omfattar åtgärderna juste ring ellervård av ett objekt samt byte eller tillförsel av förbrukningsmateria l Underhåll: Tekniska åtgärder som syfta r till att återställ a funktionen hos ett objekt Utbyte: Utbyte p.g.a. utsliten (teknisk livslängd uppnådd) av byggnadsdel/ installation Ansvaret för drift omfattar även utförande samt bekosta nde av lagstadgade myndighetsbesiktningar, om ej an nat uttryckligen anges nedan. För det fall Hyresgästen brister i sina åtaganden rörande myndighetsbesiktningar äger Hyresvärden rätt att låta utföra myndighetsbesiktningar på Hyresgäst ens bekostnad. BYGG NAD U1VÄNDIGT Ägare Drift Underhåll Ut byte Anmärkning l (3)

158 HEMSÖ Ägare Drift Underhåll Utbyte Anmärkning Fasadytor HV HV HV HV Fönsterkarm, fönsterfoder, fönsterdörrar HV HV HV HV Drift avser Fönsterglas HV HG HV HV fönsterputs Entrepa rtier, dörrar, glaspa rtier (inkl. tillbehör) HV HV HV HV Passersyste m, skalskydd HV HV HV HV HG bekostar kort BYGGNAD INVÄNDIGT stomme HV HV HV HV Låscylinder och nycklar HG HG HG HG Passersystem tilllokalen HG HG HG HG Inbrottslarm till hyresgästens lokal HG HG HG HG skyltar, fastighetsrelaterade HV HV HV HV Skyltar, verksamhetsrelaterade HG HG HG HG HG Ytskikt Vägga r HV HG HG HV målning/spackling Golv HV HG HG HV Drift in kl golvboning Tak HV HG HG HV Inredning drift inkludera r Köksutrustning/vitvaror fast monterad HV HG HG HG kolfilterbyte Köksutrustning/vitvaror lös (t ex micro) HG HG HG HG Sanitetsgods HV HG HV HV Övrig inredning och inredn ingsdeta ljer HG HG HG HG WS OCH VENTILATION Golvbrunnar HV HG HV HV Rensning av brunn Sanitetsgods HV HV HV HV Tappkranar och termostatblandare HV HV HV HV Ventilationsdon HV HG HV HV HG rengöring av don Värmeledningssyste m HV HV HV HV ELINSTALLATIONER Lampor, lysrör, glimtändare, säkringar HV HG HG HG Elcentraler HV HV HV HV Armaturer allmänbelysning (inkl H F-don) HV HG HG HV S ign~ 2 (3)

159 HEMSÖ Ägare Drift Underhåll Utbyte Anmärkning Armaturer platsbelysning (inkl HF-don) HV HG HG HG E luttag HV HV HV HV BRAND Seseparat gränsdragningslista systematiskt brandskyddsarbete TELE, RADIO(TV, DATA Kanalisation, tele/data HV HG HG HG Ledningsnät, tele/data HG HG HG HG Telefoner/televäxel HG HG HG HG

160 HEMSÖ GRÄNSDRAG NINGSLI STA BRANDSKYDD Avser Hyreskontrakt nr i fastigheten, ort Medicinaren 19, Huddinge Hyresvard Personnr/orgnr Bilaga 4 Hyresgäst Hemsö Medicinaren AB l Personnr/orgnr Huddinge Kommun Generellt Lagen om skydd mot olyckor, SFS 2003:778, st.ä ller krav på ägare och nyttjanderättshava re att vidta de åtgärder so m behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begrä nsa skador till fö ljd av brand. Åtgärderna kan vara av både teknisk eller organisatorisk karaktär. För att uppfylla lagens krav m åste ett systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete bedrivas. Detta dokument utgör grund för att kla rlägg<l ansvarsområden avseende drift och underhåll av de brandtekniska installationerna som ingår i Hyresvärdens " HV" och Hyresgästens " HG" brandskydd. För att klarlägga ansvarsförhållandena beskrivs under va rje rubrik följande: Ansvarig för installationen och eventuel l uppdelning av ansvar mellan hyresvärd och hyresgäst. Hur och vilket underhåll som bedrivs och/eller vilka kontroller som görs, Hu r ofta underhållet/kontrollerna genomförs, Vem som utför underhållet/kontrollerna (hyresvärd eller hyresgäst} Var provningsprotokoll och j ournaler återfinns (kontaktperson) l {6)

161 HEMSÖ 1. ANSVAR HG Ansvarar för den organisatoriska ansvarsfördelningen inom sin verksamhet och att den är väl dokumenterad, klarlagd och kän d inom den egna verksamheten. 2. ORGANISATION HG Ansvarar för att de resurser som krävs avseende organisatoriskt brandskydd finns inom den egna verksa mheten. Varje person i brandskyddsorganisa tionen ska ha en tydlig och väl avgrä nsad uppgift vid normal drift såvä l som vid nödläge/ utrymning. HG tillser att verksamheter med brandfarlig vara utser föreståndare för sådan verksam het. l-iv Ansvarar för den organisatoriska ansvarsfördelningen inom sin verksamhet och att den är vä l dokumenterad, klarlagd och känd inom den egna verksamheten. HV Ansvarar för att de resurser som krävs avseende såväl byggnadstekniskt som organisatoriskt brandskydd fin ns inom den egna verksamheten. 3. UTBILDNING HG Ansvarar för att det finns en utbildningsplan för personer med särskilda uppgifter avseende brandskyddsarbetet HG ansvarar också för att det finns en plan för brandskyddsutbildning för all personal inklusive introduktion/ inform ation för nyanställda. Utbildningsplanerna ska beskriva vilka utbildningar och övningar som krävs och med vilka intervaller de ska genomföras. HV Ansvarar för att det finns en utbildningsplan för personer med särskilda uppgifter avseende brandskyddsarbetet inklusive brandtekniska installationer. 4. RUTINER HG Ansvarar för att samt liga rutiner finns tillgängliga och är kända inom den egna brandskyddsorganisationen. Exempel på rutiner som ska finnas är rutiner för nödläge vid brand inklusive utrymning, hantering av kemikalier och brandfarlig vara, avfallshantering, olycks- och t illbudsrapportering och bemanning vid utrymning. HV HV ansvarar för att samtliga rutiner finns tillgängliga och är kända inom den egna brandskyddsorga nisationen. Exempel på rutiner som ska finnas är rutiner för nödläge vid brand, heta arbeten, av HV anlitade hantverkares/ entreprenörers arbete, tillfä lliga avstängningar av brandskyddssystem. 5. TEKNISK DOKUMENTATION HG Ansvarar för att det finns utrymningsplaner in om förhyrda ytor. Av utrymningsplanen skall det bl.a framgå placering av släckare, brandtekniska installationer sa mt utrymningsvägar. HV Ansvarar för att det finns brandskyddsdokumentation och brandskyddsritningar. 2 (6)

162 6.1 AUTOMATISKT BRAND- OCH UTRYMNINGSLARM HG HV HEMSÖ Ansvar och Eventuell anslutning till SOS då Brandlarmsanläggning (centra la pparat, ansva rsområde övrig verksamhet i fastigheten inte manöverta blå) kräver detta Ledningsnät, detektorer m m Underhå ll, HV ansvarar för alla erforderl iga kontroll my n d ighetsbesi ktn i ng a r: och intervall Månadsprov och kvartalsprov enligt skötseljournal Revisionsbesiktning l gång/år SBF-besiktning l gång/år U nde rhållsa nsvarig. Utförare Journaler/protokoll (kontaktperson) Månads- och kvartalsprov sam t revisionsbesiktning utförs av HV. SBF-besiktning (årsbesiktning) utförs av certifierat företag på uppdrag av HV. Kontaktperson och anläggningsskötare är Teknisk förvaltare, HV. Journaler/protokoll återfinns hos HV. 6.2 VÄGLEDANDE MARKERINGAR (utrymningssky ltar) HG Ansvar och Inom förhyrda ytor. Inom gemensamma utrymmen, driftsansvarsområde utrymmen, kommunikationsutrymmen sam t i gränser mot andra hyresgäster. Underhåll, Kontroll enligt checklista 6 ggr/år. Funktionskontroll4 ggr/år enligt checklista. kont roll Underhålisa nsvarig. och interva ll Utförare Brandskyddsombud, HG HV eller utförare anlitad av HV Journaler/protokoll Bra ndskyddsombud, (HG) Teknisk förvaltare (HV) (kontaktperson) HV 6.3 UTRYMNINGSPLANER HG Ansvar och Inom förhyrda ytor Underlag {a -rit ningar) för utrymningsplaner ansvarsområde inom hyresgästens förhyrning t illhandahålls av HV Underhåll, kontroll och interva ll Utförare Journaler/protokoll (kontaktperson) Kontroll enligt checklista 6 ggr/år Underhålisa nsva rig. Brandskyddsombud, HG. Journal/protokoll avseende genomförda kontroller återfinns hos brandskyddsombud, HG HV 3 (6)

163 6.4 BRANDCELLSGRÄNSER HG HV HEMSÖ Ansva r och Inom förhyrda ytor Inom gemensamma ut rymmen, driftsansvarsområde HG skall utföra okulär kontroll. utrymmen, kommunikationsutrymmen samt i Vid fel skall HG rapportera till HV gränser mot andra hyresgäster. för åtgärd. All hå ltagning genom Kostnadsansvaret för åtgärdande av brister brandcellsgräns skall godkännas av utgår från vad som orsakat bristen. HV. Underhåll, Kontroll enligt checklista 6 ggr/år. Kvartalspov genomföras av HV. kontroll HG skall utföra okulä1r ko ntroll. Alla U nde rhållsa n s varig. och intervall förä ndringar av brandcellsgränser skall godkännas av HV. Utförare Brandskyddshandläggare, HG. HV eller utförare anlitad av HV Journaler/protokoll Brandskyddshandläggare, HG. Teknisk förvaltare, HV (kontaktperson) 6.5 BRANDDÖRRAR/PORTAR HG HV Ansvar och Inom förhyrda ytor Inom gemensamma utrymmen, driftsansvarsområde Vid fel ska ll HG rapporter till HV för utrymmen, kom munikationsutrymmen samt i åtgärd. gränser mot andra hyresgäster. Kontroll Kontroll enligt checklista 6 ggr/ år. Funktionskontroll 4 ggr/år en ligt checklista. och intervall Vid f el ska ll HG rapporter till HV för Underhållsansva rig. åtgä rd. Utförare Kontrol l utförs av HV eller utförare anlitad av HV. brandskyddsom bud. Journaler/ protokoll Journal/protokoll avseende Journal/protokoll avseende genomförda (kontaktperson) genomförda kontroller återfinns funktionskontroller återfinns hos hos brandskyddsombud, HG Teknisk förvaltare, HV 6.6 RÖKLU CKOR HG HV Ansvar och Inom förhyrda ytor Samt liga rökluckor och styrfunktioner ansvarsområde Vid f el ska ll HG rapportera till HV Underhåll, Vid fel ska ll HG rapportera till HV Funktionskontroll l gång/år enligt checklista. kontroll U n de r hå lisa nsva rig. och interval l Utförare Journaler/ protokoll (kontakt person) HV eller utförare an litad av HV Journal avseende genomförda funktionskontroller återfinns hos Teknisk förvaltare, HV 4 (6)

164 6.7 SLÄCKUTRUsTN ING (handbrandsläcka re och brandposter) HG HV HEMSÖ Ansvar och Handbrandsläckare inom förhyrda Handbrandsläckare och brandposter Inom ansvarsområde ytor. gemensa mma utrymmen, driftsutrymmen, kommunikationsut rymmen. Underhåll, Kontrolleras enligt checklista 4 Kont rolleras 4 ggr/år enligt checklista. kontroll ggr/år. Besikt ning och service 1 gång/år. och intervall Besiktning och service 1 gång/år. Underhållsansvarig Underhålisa nsvarig. Utförare Brandskyddsombud, HG Årl ig besiktning och service utförs av certifiera d leverantör anlitad av HV Journaler/protokoll Jou rnal/protokoll avseende Journal/protokoll avseende genomförda (kontaktperson) genomförda kontroller återfinns funktionskontroller återfinns hos hos Teknisk förva ltare, HV brandskyddsombud, HG 6.8 NÖDBELYSNING HG Ansvar och Inom förhyrda ytor Inom gemensamma utrymmen, driftsansva rsområde Vid fel skall HG rapport till HV för ut rym men, kommunikationsut rymmen samt i åtgärd gränser mot andra hyresgäster. Underhåll, Kontroll enligt checklista 6 ggr/år. Funktionskontroll4 ggr/år enligt checklista. kontroll Vid fel skall HG rapport till HV för Underhål lsansvarig och intervall åtgärd Utförare Brandskyddsombud, HG HV eller utförare anlitad av HV Journaler/ protokoll Journal/protokoll avseende Journal/protokoll avseende genomförda (kontaktperson) genomförda kontroller återfinns fun ktionskontroller återf inns hos hos Tekni sk förvaltare, HV Brandskydd sombud, HG HV 6.9 VENTilATIONSANLÄGGNING (brandfunktioner) HG Ansva r och ansvarsområde Underhåll, kontroll och interva ll Utförare Journaler/protokoll (kontaktperson) HV Samtliga ventilationsaggregat med tillhörande kanalsystem Besiktning och service av rökdetektore r och spjäll1 gång/år. Underhållsansvarig. HV eller utförare anlitad av HV Journal avsee nde genomförd besiktning och service återfinns hos Teknisk förva ltare, HV 6.10 LÅSNING (vital funktion kopplad t ill låsning i utrymningsväg) HG Ansvar och Inom förhyrda ytor Inom gemensa mma utrymmen, driftsansvarsområde utrymmen, kommunikationsutrymmen sa mt i gränser mot andra hyresgäster. Underhålt kontroll Vid fel skall HG rapport till HV för Funktionskontroll 1 ggr/år enligt checklista. och intervall åtgä rd Underhållsa nsvarig. Utförare Brandskyddsombud, HG HV eller utförare anlitad av HV. Journaler/ protokoll Bra ndskyddsombud, H<3 Teknisk förvaltare, HV (kontaktperson) HV

165 HEMSÖ 6.11 RÄDDNINGSVÄGAR OCH UTRYMNINGSVÄGAR HG Ansvar och Inom förhyrda ytor. Inom gemensamma utrymmen, driftsansvarsområde Vid fel skall HG rapport till HV för utrymmen, kommunikationsutrymmen samt i åtgärd. gränser mot andra hyresgäster. Kontroll Funktionskontroll enligt checklista Kontroll4 ggr/år en ligt checklista och intervall 6 ggr/år. Utförare Brandskyddsombud, HG HV eller utförare anlitad av HV Journaler/protokoll Brandskyddsombud, HG Teknisk förvaltare, HV (kontaktperson) HV 7. KONTROLL OCH UPPFÖUNING HG Kontroller HG tar fram underlag; kontrollplan HV tar fram underlag; kontrollplan med med tidsintervaller för kontrollerna tidsintervaller för kontrollerna och checklistor och checklistor för de punkter som för de punkter som ål igger HV att kontrollera åligger HG att kontrollera enligt enligt punkt 6 ovan. punkt 6 ovan. Atgärdsplaner HG ansvarar för att de åtgärder som HV ansvarar för att de åtgärder som krävs för krävs för att undanröja ev. fel och att undanröja ev. fel och brister som brister som framkommit efter framkommit efter genomförd kontroll vidtas. genomförd kontroll vidtas. Ansvarig Ansvarig person och tidplan ska finnas och person och tidplan ska finnas och kvittering ska göras när felet eller bristen är kvittering ska göras n~ir felet eller undanröjd. HV meddelar även HG om sådana bristen är undanröjd. HG meddelar fel och brister som berör eller påverkar HG. även HV om sådana fel och brister som berör eller påverkar HV. Uppföljning SBA arbetet ska följas upp årligen SBA arbetet ska följas upp årligen inom den inom den egna organisationen men egna organisationen men också tillsammans också tillsammans med HV. med HG. Hantering av HG, ansvarar för hantering av HV ansvarar för brandfarlig vara som brandfarlig vara brandfarlig vara i de förhyrda hanteras av HV. Föreståndare och lokalerna. Ansvaret gäller såväl ställföreträdare ska finn as och vara anmä lda brandfarlig gas; egna till räddningstjänsten. Hantering ska ske i gasledningssystem inkllösa enlighet med SÄIFS, SRV och AFS. Tillstånd ska gasflaskor, brandfarligvätska och finnas och förnyas hos räddningstjänsten. brandreaktiv vara. HG ansvarar för att tillstånd finns för tillståndspliktig verksamhet och att f öreståndare och ställföreträdare utses och utbildas. HV 6 (6)

166 GRÖN BILAGA ~- TILL LOKALHYRESAVTAL FASTIGHETSÄGARNA Bilaga nr s Undertecknande parter ha r denna dag träffat följ ande överenskommels:e. Avser Hyreskontrakt nr: Fastighetsbeteckning: Medicinaren 19 Kryss i ruta innebär att den därefter följande texte n gäll er Hyresvärd Namn: Personnr/Orgnr: Hemsö Medicinaren AB Hyresgäst Namn: Personnr/Orgnr: Huddinge Kommun Samverka n, information och utbildning Parterna har i samband med tecknande av denna överenskommelse utbytt informati on om sina mi ljöambitioner och sitt mi ljöarbet e. l fortsättningen ska sådant informationsutbyte ske minst en gång vartannat år. lnformationsutbytet ska dokumenteras Hyresvärden ska kalla ti ll och leda samråds- och uppföljningsmöten med en av hyresgästen angiven representant. Under mötena ska status för åtagandena i denna överenskommelse gås igenom. Mötena ska dokumenterasoch genomföras mi nst en gång vartannat år. Parterna ska gemensamt t a fram och m inst en gång vartannat år se över och uppdatera en handlingsplan för minskning av lokalensoch fastighetens mi ljöpåverkan. Hyresvärden ska fö rse hyresgästen med skrift lig information om hur hyresgästen kan bidra till att m inska lokalens och fastighetens miljöpåverkan. Informationen ska minst omfatta områdena energi, materialval och avfall shantering i sam band med hyresgästanpassning och löpande underhåll. Hyresvärden ska initiera informationsmöten hos h yres~)ästen där hyresvärden informerar om lokal och fastighetsrelaterade mi ljöfrågor. Informat ionen ska ske genom att hyresvärden vid möt et informerar alt.1) D hyresgästens medarbetare alt.2) 1:8Jdet ombud som hyresgästen vid varje informatio nstill fälle utsett för att föra informationen vidare till hyresgästens medarbetare För båda alternativen gäller att informationsmötena ska genomföras i samband med tillträdet av lokal en. D l fortsättningen ska informationsmöten genomföras minst en gång per år. Miljöce rtifiering av Hyresvärden har för avsikt att mi ljöcertifiera D byggnaden 1:8J iokalen byggnaden och/ell er lokalen Miljöcertifieringssystem: D BREEAM DGreenBuild ing DLEED i:8] Miljöbyggnad DAnnat Ambition avseende erhållen nivå i ovanstående system (ej Green Building): Silver År då certifieringen förväntas erhåll as: 2019 Energioch inomhusmiljö Mä ngd e ne rgi l samband med tecknandet av denna överenskommelse ska hyresvärden genomföra och dokumentera en genomgång med hyresgästen av senast genomförd energideklaration inklusive identi fie:rade förbättringsförslag avseende energiprestanda samt redovisad o bl igatorisk ventilationskontroll (OVK) och radonmätning om sådan utförts. l samband med de årliga samråds och uppföljningsmötena av denna överenskommelse ska parterna diskutera de identifierade förbätt ringsförslagen samt utfallet av undersökningar av energiprestanda, ventilation och radonhalt som utförts efter upprättande av energideklarationen. Parterna ska gemensamt ansvara för att det i lokalen genomförs en metodisk genomgång av lokalens energianvändning för att kartlägga hyresgästens alt.1) Danvändning avel (el kartläggning) alt.2) 1:8lanvändning av vä rme, kyl a och el (energi kart läggnin g) Syftet med el- respektive energikartläggningen ska även vara att identifiera förbättringsåtgärder med avseende på energi effektivisering, ekonomi samt miljöpåverkan. Samordningsansvarig part : D hyresvärden 1:8Jhyresgästen Kostnadsfördelni ng: 50 %av kostnaden för kartläggningen ska betalas av hyresvärden, resterande andel ska beta l as av hyresgästen. År då kartläggningen ska genomföras: 2019 Fastighetsägarna Sveriges formulär 99 upprättat 2012 inom ramen för Fast ighetsägarnas Gröna hyresavtalsprojekt där hyresvärdar, hyresgästeroch myndigheter deltagit. Reviderat Eftertryckförbjuds.

167 --~ GRÖN BILAGA FASTIGHETSÄGARNA TILL LOKALHYREsAVTAL Sid 2 ( 3) Bilaga nr_---'5'---- Undertecknande parter har denna dag träffat följande överenskommelse. Kryss i ruta innebär att den därefter följ ande texten gäll er Parterna ska årli gen utbyta information om resursanvändningen i lokalen avseende Verksamhetsel Information baseras på!zimätning O fördelning av total energianvändning Information till handahålls av O hyresvärden IZJ hyresgästen Värme inklusive tappvarmvatten Information baseras på O mätning!z~ fördelning av total energianvändning Information till handahålls av IZJ hyresvärden O hyresgästen Komfortkyla O Komfortkyla fi nns ej i lokalen Information baseras på O mätn ing!z~ fördelning av total energianvändning Information tillhandahålls av IZJ hyresvärden O hyresgästen Särskild kyla (proc esskyl a)!z~ särski ld kyla(processkyla)finnsej i lokalen Information baseras på O mätning Ofördelning av total energianvändning Information tillhandahålls av O hyresvärd en O hyresgästen Fastighetsel Information bas ~ras på O mätning!z~ fördelning av total energianvändning Information tillhandahållsav IZJ hyresvärden O hyresgästen Vattenanvändning Information baseras på O mätning!z~ fördelning av total vattenanvändning Information tillhandahålls av IZJ hyresvärden O hyresgästen Parterna ska samverka för att optimera drifttiderna för uppvärmning, kylning och ventilation i lokalen. Parterna ska samverka för att utföra en nattvandring i lokalen för att identifiera energibesparingsåtgärder att arbeta vidare med. Denna nattvandring ska vara genomförd senast 2019 Energislag Hyresvärdensval av energidrivna system och utrustning ska utgå fr ån en livscykelkostnadskalkyl där möjligt och ekonomiskt rimligt. Hyresvärdens val av byggnadsdelar so m påverkar byggnadens energiprestanda ska utgå från en livscykelkostnadskalkyl där möjligt och ekonomiskt rimligt. Hyresgästensval av energid rivna system och utrustning ska utgå från en livscykelkostnadskalkyl där möjligt och ekonomiskt rimligt. Hyresvärden ska köpa förnybar eller klimatneutral energi för uppvärmning. Hyresvärden ska köpa fö rnybar eller klimatneutral energi för kylning. Hyresvärden ska köpa produktionsspecificerad förnybar el. IZJFrån tillträdet O s narast med hänsyn till ingångna avtal, dock senast (datum) Inomhusmiljö Hyresgästen ska köpa produktionsspecificerad förnybar el. IZJ Från tillträdet O snarast med hänsyn till ingångna avtal, dock senast (datum) Hyresvärden ska årligen beräkna byggnadens koldioxidutsläpp. Hyresgästen ska årligen beräkna lokalens koldioxidutsläpp. Parterna är överens om att styrningen av den operativa te mperaturen i lokalen under kontorstid ska utgå från den möbleringsplan hyresgästen tar fram vid avtalstecknandet och därefter överenskomna förändringar. Börvärden som ska eftersträvas är 21 ( under vintern och 24 c under sommaren, dock tillåts den operativa temperaturen variera med utomhustemperaturen mellan 2o c och 26 C. Vid underskridande av ortens dimensionerande utomhustemperatur vinter eller överskridande av dimensionerande värden för sommar, tillåts inomhustemperaturen vari era i motsvarande grad. Hyresgäst- Hyresvärden ska i samband med tecknandet av denna överenskommelse informera hyresgästen om en optimal inplacering av arbetsytor med anpassning och hänsyn ti lllokalens tekniska förutsättningar. löpande underhå ll Hyresgästen ska i samband med tecknandet av denna överenskommelse delge hyresvärden en möbleringsplan som beaktar lokalens tekniska Loka lutformning förutsättningar. Hyresgästen ska löpande meddela hyresvärden om användningen av lokalen ändras på ett sätt som påverkar inomhusmiljön. Materia lval Parterna ska ta mi ljöhänsyn vid materialval i lokalen. Parternas val av material i lokalen ska utgå från en material databas. Ange använd materialdatabas Sundahus databasen Parterna ska systematiskt välja milj ömärkt byggmaterial i lokalen. Parterna ska dokumentera valt material i ett digitalt system som ägs och administreras av hyresvärden. l),-a~ Fastig het sägarna Sveriges formulärgg upprättat 2011inom ramen för Fastighetsägarnas Gröna hyresavtalsprojekt där hyresvärdar, hyresgästeroch mynd igheter del t ag it~ Reviderat Eftertryckförbjud s.

168 ~ GRÖN BILAGA Sid 3 (3 l FASTIGHETSÄGARNA T ILL LOKALHYRESAVTAL Bilaga nr S Undertecknande parter ha r den na dag t räffat följ ande överenskommelse. Val av inredning Parterna ska välja vitvaror med låg energianvändning i lokalen. och utrust ning Hyresgästen ska välja miljömärkt ell er återanvänd kontorsinredning i lokalen. Kryss i ruta innebä r att den därefter följande texten gäller Hyresgästen ska ha en strategi för Grön IT. Parterna ska där så är möjligt välja snålspolande utrustning i lokalen. Parterna ska välja en för ändamål et energieffektivbelysning i lokalen och anpassa drifttiderna till lokalens använd ni ng. Hyresgästen ska i lokalen tillhandahålla teknik för distansmöten. Avfa lls hantering Parterna ska dokumentera hanteringen av demonterat och bortfört byggmaterial samt inredning (åt eranvändning, materi al återvinn ing, energiåtervinning och deponering) i samband med hyresgästanpassning i befintlig lokal. Hyresvärden ska initiera en diskussion med hyresgästen om lämpliga källsorteringsfraktioner. Frågan diskuteras inför inflyttning och därefter minst en gång per år. Lokalunde rhå ll Hyresgästen ska vid ut övande av sin vårdnadsplikt och u nderhållsskyldighet i lokalen ta miljöhänsyn vid val av metoder. Hyresvärden ska vid underhåll, skötsel och drift i fastigheten ta miljöhänsyn vid val av metoder. Resor Hyresvärden ska, på de villkor som framgår av bilagan, i anslutning ti ll lokalen erbjuda tillgång till Övriga avta lspunkter Underskrift C8]cykelparkering Ytterligare avtalspunkter bifogas Denna avtalsbilaga har upprättats i två likalydande exemplar, av vi lka parterna har tagit var sitt. Ort/datum: S tockho lm 2017-(/f..-[.)Y Ort/datum: Huddinge b}-ci s Bilaga: Bilaga: Hyresvärdens namn : He m sö Me d ic ina r e n AB 7 N;~~ Hyresgästens namn: Huddinge Kommun i:8lfirmatecknare Namnteckning(firmz mbudl: O Firmatecknare,...O ombud enligt Dombud enligt \ fullmakt rj;;fil/~ ~ full makt Namnf~~~ Kristin osqvis t Ni ls Styf NarMförtydliganl e: '~ fp/l.4-~1~/vjw;j_,/ ~ ~~ ( Fastighetsägarna Sveriges formulär99 upprättat 2012 inom ramen förfastighetsägarnas Gröna hyresavtalsprojekt där hyresvärdar, hyresgäst er och myndigheter deltagit. ~..::...:_ Reviderat Eftertryck förbjuds. ~

169 ~ HYRES KONTRAKT Sid 1(1) FÖR l FÖRSTA HAND LAGER, FÖRRÅD OCH FASTIGHETSÄGARNA Nr: 5_57--'0'-'-' 1--"0.;:.. 16.:..:9...:0:..::1_ L OKALER AV MOTSVARANDE KARAKTÄR Undertecknande parter ha r denna dag träffat följande hyresavtal. Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller Hyresvä rd Namn: Personnr/orgnr: Hemsö Medicinaren AB Hyresgäst Namn: Personnr/orgnr: Huddinge Kommun Namn: Person nr/orgnr: Lokale ns adress Kommun: Fastighetsbeteckning: m.m Huddinge Medicinaren 19 Gata: Lokalens nr: Blickagängen Aviseringsadress: Box 1004, Huddinge Lokalens skick och Lokalen med tillhörande utrymmen uthyrs, om inte annat anges i befintligt skick att användas till: a nvändning Förräd samt omklädningsrum Lokalens storlek och omfattning Lokalen omfattar ca 339 m 2 och är belägen i O källarplan Ogatuplan O plan Hyrestid alt1 alt2 Från och med Från och med till och med och till s vidare Uppsägning Förlängning Uppsägning ska ske skriftligen minst 9 Uppsägn i ng ska ske skrift ligen ti digast till månads kalendermånader före hyrestidens utgång. skifte som inträffar närmast eft er månader från uppsägningen. l annat fall är kontraktet förlängt med 36 månad(er)för varje gång. Hyra Kronor per år utgörande O total hyra C8J Hyra exkl nedan markerat t ill ägg för indexföränd rin gar och förkommande tillägg upptagna under särskilda bestämmelser Indexklausul O Ändring av ovan angiven hyra sker i en lighet med bifogad indexklausul l Bi laga: Hyrans betalning Hyran betalas utan anfordran i förskott senast sista vardagen före varje PlusGiro nr: BankGiro nr: O kalendermånads början C8J kalenderkvartals början ge>nom insättning på Ränta, beta l ningspåminnelse Nedsättning av hyra Särskilda bestämmelser Underskrift Vid fö rsenad hyresbetalning ska hyresgästen betala dels r än ta en ligt räntelagen, dels ersättning för skriftli g betalningspåminnelseenligt lag stiftningen om ersättning för inkassokostnader m.m. Hyresgästen har inte rätt ti ll nedsättning av hyran för t id då hyresvärden utför sedvanligt underhåll av lokaler eller fastigh eten ell er låter utföra arbete för att sätta lokalen i avtalat skick eller annat arbete som särskilt anges i avtalet. Detta avtal avser komplementutrymmen till avtal Om huvudavtalet sägs upp upphör detta avtal. Lokalen är ett skyddsrum och är underkastad speciella regler. Se: msb.se Hyresgästen ansvarar för inre underhäll och läsning. Hyresvärden stä r för ev. utbyte av sanitetsgods och belysningsarmaturer vid behov. Hyra för oklädningsdelen, 189kvm är 1300kr/kvm. Förrädsyta, 150 kvm BOOkr/kvm Detta kontrakt, som inte utan särskil t medgivande får inskrivas, har upprättats i två likalydande exemplar, av vilka parterna t agit var sitt. Tidigare kontrakt mellan parterna avseende denna lokal upphör att gälla fr. o. m. detta kontrakts ikraftträdande. Ort/datum: Stockholm ar -LJ1- Hyresvärdens namn: Hemsö7adicinaren AB Ort/datum: Huddinge ffi' b J Hyresgästens namn: Huddinge Kommun Kris ina os~visf M~as Unden \ ~) ~~.b&i!k ~rmateckn are mbud enligt ~'Y~u~.E:j O Firmatecknare Ombud enligt _J fu llmakt 1/#h ~ fu llmakt Namnförtydligande: 'l ~v " Fastighet sägama Sveriges formulär 1lC upprättat 1998 i samråd med Svensk Handel och Visita. Eftertryck förbjuds. Namnfök'ydligand«{ ~ IJP/lln/-/VIL~!J,.J ~n v

170 r ~ : --==:=J 2A OMKLA DNING 323m' 2A BASTU 3.7 m 2 2A BASTU 3.7 m' 2A OMKL 129m' r_j~ I_L..~J_; ~~-~-~-~- L_:_~ L~ 2A OMKLADNING 37.7 m' 07 SKYOOSR FÖRRÅD 15.9 m' 04 EL C. 9.1 m' NOVUM PLAN2 ~ HGA-SKI SS HUDDINGE KOMMUN SKALA 1:1 00 (A3) ~ os-29 L~ HEMSö. SWECO ~

171 -g--_ FASTIGHETSÄGARNA BILPLATSAVTAL AVTAL OM UPPLÅTELSE AV MARK FÖR BILPLATS Sid l. (2) N r: _...::5-=- 57:...:0:...:1:...:3:...:0:.::2=- 3 -=- 00=---- Undertecknande parter har denna dag träffat följ ande avtal. Kryss i ruta innebär att den därefter följande t exten gäll er. Upplå tare Namn: Personnr/orgnr: Hemsö Medicinaren AB Ad ress: Box 24281, stockhalm Telefon: Nyttjande- Namn: Personnr/orgnr: rättshavare Huddinge Kommun Namn: Personnr/orgnr: Adress: Telefon: Box 1004, Huddinge Bilplatsens läge, Kommun: Fastighetsbeteckning : numme r och utrustning Huddinge Medicinaren 19 Gata: Hälsovägen 7-9 Bilplats nr: Enligt ritning O medtak O utan tak O medelanslutning l L8:1utan elanslutning Användningssätt Bilp latsen upplåts en ligt nedan och på sidan två intagna villkor att användas för Garage samt yta för för r~d O uppställning av st personbil/ar som används av nyttjanderättshavaren O annat ändamål nämligen Upplåtelsetid Från och med den: l Till oc h med den: Uppsägningstid/ Förlängningstid Avgift Uppsägning av detta kontrakt ska ske skriftligen minst 9 månad(er) före den avtalade upplåtelsetidens utgång. l annat fa ll är avtalet för varje gång förlängt med 36 månad(er) Kronor per år utgörande O total avgift L8:1avg ift exkl nedan markeradetill ägg Indexkla usul O Ändring av ovan angiven avgift sker i en lighet med bifogad indexklausul l Bilaga: Kostnad för elström Kostnaden för elström Dingår i avg iften []utgår enl igt mätare för bilplatsen O beräknas på bil platsens del i gemensam strömförbrukning Odebiteras på nedan angivet sätt (se särskilda bestämmelser) Belysningsel i ng~ r, övrigt förbrukning debiteras Hg Mervärdesskatt (moms) Avgiftens betalning D Om upp låtelsen ingår i parkeringsverksamhet enligt lagen om mervärdesskatt (moms) ska nyttjanderättshavaren utöver avgift betala vid varjetillfäll e gällande moms. Denna, som betalassamtidigt med avgiften, beräknas på angivet avgiftsbelopp till sammans med, en ligt vid varje tidpunkt gällande momsregler, på i förekommande fall utgående tillägg. Avgiften till sammans med förekommande ti ll ägg betalas i förskott senast sista vardagen före varje (g! kalenderkvartals O kalendermånads början genom insättning på O PlusGiro nr L8:1Bankg iro nr ~ En li gtavi Elström Elström kommer att vara påkopplad under tiden Nyttjanderättshavaren förbinder sig att inte använda etapparater med högre sammanlagd effekt än watt. Ränta, beta l- Vid försenad betaini ng ska nyttjanderättshavaren betala dels ränta enligt räntelagen, delsersättning för skriftlig betalningspåminnelse ningspåminnelse enligt lagstiftningen om ersättning för inkassokostnader m. m. Fastig hetsägarna Sveriges formu lär nr 3 Reviderat och 20o2 /03 samt 20l.1. Eftertryck förbjuds.

172 --~ FASTIGHETSÄGARNA BILPLATSAVTAL AVTAL O M U PPLÅTEL SE AV MARK FÖR BILPLATS S id 2(2) Nr: _...:; S..::.S.:...70::..::1:...:3::..::0-=2=-3..::. 00" Undertecknande parter har denna dag träffat följande avtal. Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gälle r. Avtalsvillkor Bilplatsen upplåts i befintligt skick. Nyttjanderättshavaren får inte utöverbefintligaskyddsanordningar sätta upp ytter l i g are sådana ell er andra anordningar av permanent eller tillfäl lig karaktär. Önskar nyttjanderättshavaren sätta upp skylt med bilnummer ska skylten och uppsättningsanordningen godkännas av up plåtaren. Underhåll av bilplatsen och därtill hörande anordningar med undantag av ovan nämnda skylt bekostas och ombesörj s av upplåtaren. Upplåtaren har rätt till att få til lträde till bi l platsen för att utföra nödvändi ga reparations och underhållsarbeten. För infart till och utfart från bilplatsen ska nyttjanderättshavaren använda mark som har iordningställtsför ändamålet. Om inte annat har angetts under särskilda bestämmeis<!r svarar upplåtaren för sedvanlig renhål l ni ng, snöröj ni ng och sand n in g på in fartsväg ti ll bilplatsen medan nyttjanderättshavaren svarar för!:ådan a åtgärder när det gäller själva bil platsen. Upplåtaren friskriver sig från ansvar för all skada på nyttjanderättshavarens fordon och på egendom som förvaras i fordonet, såvida skadan inte har uppkommit genom upplåtarens eget vållande. Upplåtaren friskriver sig också från ansvar för intrång från obehöriga. För tillfäll igt hinder eller men i nyttjanderätten til l följd av underhållsarbeten på bilplatsen eller andra därmed jämförbara förhållanden har nyttjanderättshavaren inte rätt till nedsättning av avgiften. Förupplåtelse av bilplats Hl e!l el~tte~ ~el k< 'e' 'låkatt aasf,,tajpgskahel tj!lhandahål ls i)( P)4$._j?Rd8riitt&~~Mj l gr iilla~eiq &ii iiqf~qt&l<roufår a~~~ä~ilas. att elutt2get 2llti g &Ila ~ålla> l åot 1 2tt ~& ll' t~i~ GI<aiHll i~ti fåf'<ar> ~ lwt~r till Q~~~ El å l<obqia iatq är loe~~lae t ill ela~~arat, att A 1<ttja~~ e rätts!~ a o a e fl Bl'l"leE4el8a: t til l tj ~f3l8t!a: ef1!.dta a::: 11äla et~j9le e:: 11 ::et fel p B eh,ttegct so11 :t au O)dtjaad9'ättsb2"2'9P 2Piö''2F2F fgr itt Qlip~orat SlöR aaolwtria &I!aeel,ja BR>äAEIAil'l!jEI'I Bl i f~ l l gott 3kick. Nyttjanderätten till bilplatsen enligt detta avtal får inte utan upplåtarens medgivande överlåtaseller inskrivas. Nyttjanderättshavarens rätt enl igt detta avtal är förverkad och upplåtaren berättigad att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om nyttjanderättshavaren inte i rätt tid betalar angiven av~1ift til lsammans med förekommande ti llägg och moms eller i övrigt bryter mot bestämmelserna i 8 kap 23 jordabalken. Sä rskilda bestämmelser För nyttjanderätten av bilplatsen gäller särskilda ordningsföreskrifter. Detta avtal är ett komplement till avtal och upphör i det fa ll huvudavtalet sägs upp. Alla anpassningar bekostas av hyresgästen. Ev. avtal om laddstolpar tecknas separat. Hyresgästen svarar för und e rh~ ll och städn ing inom angiven yta. l Bil aga: Underskrift Överenskomme lseom avflytting ~ Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar, av vi lka parterna har tagit var sitt Ort/datum: Stockholm c>}.- 0':[- Upp7 '"'"'m"' Hems Medicinaren AB f Ort/datum: Huddinge tjf -o J Nyttjanderättshavarens namn: Huddinge Kommun J A l, ~ ~~tpt~~" B Firmatecknare ful lmakt ~k ~~ Namnförtydligande: 'l Nam'n'förtydligand/. f~ V Ombudenli~ ~ \ Kristina Rosqvist Mattias Unden 1/oM-L.r N t<..f J o"\/. ~ 6~ På grund av denna dag träffad överenskommelse upphör avtalet att gälla fr.o.m. f till vilken dag nyttjanderättshavaren förbinder sig att ti llsammans me d dem som hör til l hans eller hennes hushåll ha lämnat bil pl atsen. Ort/datum: Ort/datum: Upplåtare: Nyttjanderättshavare: Fastighetsägarna Sveriges formulär nr 3 Reviderat >991 och 2002{03 samt Eftertryck förbjuds.

173 D O D D D D D D o o D.. ~ o o D D ~ - D D D D o D o D D ~ ~ ' o D D D D D ~ D D D o D o D $;.~ ~... D D D D "' o D D D D D o D D D D o o D.., D o o, lloo.l<liinijid D o o D o NOVUM PLAN 2 HGA-SKI SS HUDDINGE KOMMU N (...( SKALA 1 :400 {A3) ~ ~ V '--. N HEMSO SWECO ~

174 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 29 november Paragraf Diarienummer KS-2015/ Detaljplan för Långsjöskolan inom fastigheten Kråkvik 2:2 beslut om antagande (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Detaljplan för Långsjöskolan, inom fastigheten Kråkvik 2:2 m.fl. antas enligt tjänsteutlåtandet daterat 13 oktober 2017, med tillhörande antagandehandlingar, bilaga 1, 2, 3 och 4. Sammanfattning Huddinge kommun har beställt en skola av Huddinge Samhällsfastigheter AB för ca 360 elever och ca 50 anställda på del av fastigheterna Kråkvik 2:2 och Kråkvik 2:5 i Segeltorp. Skolbyggnaden samt skolgården ska uppföras med omsorg till det omkringliggande villaområdet och naturen. Detaljplanen ska även skapa planmässiga förutsättningar för en eventuell ombyggnation av de intilliggande förskolorna Lövsångaren och Trädgårdssångaren. Därmed omfattar detaljplanen även fastigheten Lövsångaren 3. Detaljplanen ska dessutom säkerställa en avlämningsplats till skolan för att ge så stor plats som möjligt åt barnen på skolgården samt för en trafiksäker hantering av tillkommande trafik. Huddinge kommun har bedrivit ett omfattande lokaliseringsarbete innan kommunen beslutade sig för platsen för skolan. Överläggning I ärendet yttrar sig Sara Heelge Vikmång (S). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Protokollsanteckningar Sara Heelge Vikmång (S), Marica Lindblad (MP) och Nujin Alacabek Darwich (V) anmäler gemensam protokollsanteckning (se bilaga till detta protokoll).

175 Socialdemokraterna Huddinge kommun Kommunstyrelsen PROTOKOLLSANTECKNING Ärende 27: Detaljplan för Långsjöskolan (KF) Det finns ett stort behov av fler skolplatser i hela kommunen och behovet väntas fortsatt växa. Det gäller inte minst för segeltorp där det redan i dag finns ett underskott av skol platser. Under lång tid har det planerats för en ny skola i Segeltorp, Långsjösko la n. Vi välkomnar att den nya skolan nu är på väg fram med plats för 360 elever. Vi noterar att området som skolan ska byggas på kommer ge en mindre skolgård än önskvärt. Boverket rekommenderar 30 kvadratmeter per elev i friyta, vilket Långsjöskolan inte kommer leva upp till. Då skolan ligger i nära anslutning till naturreservatet Gömmaren kan det fungera som en kompletterande utemiljö och möjliggöra naturnära vistelse. Samtidigt som naturreservatet ger ett mervärde kan det däremot inte ersätta skolans friyta. Det finns ofta inte möjlighet för elever att lämna skolområdet exempelvis under raster eller i samba nd med fritidsverksamhet. God trafiksäkerhet runt skolan är viktig för barnens trygghet och för vår gemensamma miljö. Det är bra barnperspektivet används i planeringen av skolan. Vi är dock oroade över att den trafiklösning med avlämningsplats som planeras riskerar att skapa en dålig trafiksituation i området. Vi kommer noggrant följa detta. För Socialdemokraterna För Miljöpartiet För Vänsterpartiet }!aufc4~~1 Marica Lindblad

176 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 november Paragraf Diarienummer KS-2015/ Detaljplan för Långsjöskolan inom fastigheten Kråkvik 2:2 beslut om antagande Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Detaljplan för Långsjöskolan, inom fastigheten Kråkvik 2:2 m.fl. antas enligt tjänsteutlåtandet daterat 13 oktober 2017, med tillhörande antagandehandlingar, bilaga 1, 2, 3 och 4. Sammanfattning Huddinge kommun har beställt en skola av Huddinge Samhällsfastigheter AB för ca 360 elever och ca 50 anställda på del av fastigheterna Kråkvik 2:2 och Kråkvik 2:5 i Segeltorp. Skolbyggnaden samt skolgården ska uppföras med omsorg till det omkringliggande villaområdet och naturen. Detaljplanen ska även skapa planmässiga förutsättningar för en eventuell ombyggnation av de intilliggande förskolorna Lövsångaren och Trädgårdssångaren. Därmed omfattar detaljplanen även fastigheten Lövsångaren 3. Detaljplanen ska dessutom säkerställa en avlämningsplats till skolan för att ge så stor plats som möjligt åt barnen på skolgården samt för en trafiksäker hantering av tillkommande trafik. Huddinge kommun har bedrivit ett omfattande lokaliseringsarbete innan kommunen beslutade sig för platsen för skolan. Överläggning Maria Kjell Andrén, planarkitekt, informerar om ärendet. I ärendet yttrar sig även Sara Heelge Vikmång (S), Birgitta Ljung (MP), Malin Danielsson (L), Gunilla Helmerson (M) och Daniel Dronjak (M). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Huddinge Samhällsfastigheter AB

177 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2015/ (6) Handläggare Maria Kjell Andrén Maria.Kjell-Andren@huddinge.se Kommunstyrelsen Detaljplan för Långsjöskolan inom fastigheten Kråkvik 2:2 beslut om antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Detaljplan för Långsjöskolan, inom fastigheten Kråkvik 2:2 m.fl. antas enligt tjänsteutlåtandet daterat 13 oktober 2017, med tillhörande antagandehandlingar, bilaga 1, 2, 3 och 4. Sammanfattning Huddinge kommun har beställt en skola av Huddinge Samhällsfastigheter AB för ca 360 elever och ca 50 anställda på del av fastigheterna Kråkvik 2:2 och Kråkvik 2:5 i Segeltorp. Skolbyggnaden samt skolgården ska uppföras med omsorg till det omkringliggande villaområdet och naturen. Detaljplanen ska även skapa planmässiga förutsättningar för en eventuell ombyggnation av de intilliggande förskolorna Lövsångaren och Trädgårdssångaren. Därmed omfattar detaljplanen även fastigheten Lövsångaren 3. Detaljplanen ska dessutom säkerställa en avlämningsplats till skolan för att ge så stor plats som möjligt åt barnen på skolgården samt för en trafiksäker hantering av tillkommande trafik. Huddinge kommun har bedrivit ett omfattande lokaliseringsarbete innan kommunen beslutade sig för platsen för skolan. Beskrivning av ärendet Bakgrund och syfte Detaljplanen för Långsjöskolan inom Kråkvik 2:2 m.fl. syftar till att ge förutsättningar för en skola för ca 360 elever och ca 50 anställda på del av fastigheten Kråkvik 2:2 och Kråkvik 2:5 i Segeltorp. Skolbyggnaden samt skolgården ska uppföras med omsorg till skolans placering i ett villaområde och intilliggande natur. Detaljplanen ska även skapa planmässiga förutsättningar för en eventuell ombyggnad av de intilliggande förskolorna Lövsångaren och Trädgårdssångaren och därmed omfattar detaljplanen även fastigheten Lövsångaren 3. Detaljplanen ska dessutom säkerställa en avlämningsplats till skolan, inklusive bilparkeringsplatser för anställda, intill Häradsvägen för att ge så stor plats som möjligt åt barnen på skolgården samt för en trafiksäker hantering av tillkommande trafik. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

178 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (6) Datum Diarienummer KS-2015/ Projektet finns med i kommunens Plan för samhällsbyggnadsprojekt och ett planuppdrag gavs av kommunstyrelsen den 1 april Planens förutsättningar kring bland annat vattenområden och trafik klargjordes under 2015 och den 27 april 2016 gav kommunstyrelsen ett förnyat planuppdrag enligt tjänsteutlåtandet daterat den 11 april I det förnyade planuppdraget fanns förutsättningarna för att bygga en skola på platsen inklusive de problematiska trafikförhållandena med som underlag. Detaljplanen är i linje med översiktsplanens intentioner där området för detaljplanen pekas ut för skoländamål. Remissomgångar Samråd har skett mellan den 13 december 2016 till och med den 31 januari Den 19 januari hölls ett öppet hus i Segeltorpsskolans matsal dit ca 40 personer kom. En samrådsredogörelse upprättades, se bilaga 4. Granskning har skett under tiden 2 juni och 16 juli Ett utlåtande efter granskning upprättades, se bilaga 3.

179 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 3 (6) Datum Diarienummer KS-2015/ Planområdet Planområdet ligger intill Gömmarens naturreservat, ca 600 meter söder om Segeltorp centrum och omfattar del av fastigheten Kråkvik 2:2 och Kråkvik 2:5. Ytan som föreslås för avlämnings- och parkeringsplats tillhör den större kommunägda fastigheten Jakobslund 2:19. Planområdet inkluderar även fastigheten Lövsångaren 3 för att möjliggöra en eventuell ombyggnad av förskolorna i framtiden. Den berörda delen av Kråkvik 2:2 och Kråkvik 2:5 som planeras som skoltomt, består idag av naturmark. På platsen som föreslås som parkering och avlämningsplats, finns idag ett enbostadshus med tillhörande trädgård. Huddinge Samhällsfastigheter AB (tidigare Huge Fastigheter AB) äger fastigheten Lövsångaren 3. Fastigheterna Kråkvik 2:2, Kråkvik 2:5 och Jakobslund 2:19 ägs idag av kommunen. Bostadshuset inom Jakobslund 2:19 är idag upplåtet med hyreskontrakt för bostadsändamål. Förslag till detaljplan Detaljplanen möjliggör en skolbyggnad passande en F-3 skola inom fastigheten Kråkvik 2:2 m.fl. Parkering och avlämningsplats placeras en bit bort från skolgården på del av fastigheten Jakobslund 2:19. Bestämmelser och regleringar Detaljplanen reglerar att skolans byggnadsarea högst får uppgå till 1700 m 2 för att säkerställa friytan. Skolbyggnaden regleras med två olika nockhöjder, en lägre för mötet med den östra villabebyggelsen samt en högre in mot naturreservatet. Byggnaden ska uppföras med träliknande fasadmaterial. 18 st. skyddsvärda träd är utmärkta och skyddade i plankartan. Illustration över planområdet (Tyréns AB)

180 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 4 (6) Datum Diarienummer KS-2015/ Illustration av Tyréns. Barnperspektivet En barnkonsekvensanalys har tagits fram av Norconsult där konsekvenserna av byggnationen av skolan samt placeringen för avlämningsplatsen studerats. Friyta Detaljplanen möjliggör för en friyta om cirka 14.3 m 2 /skolbarn vilket säkerställs genom en största byggnadsarea samt begränsning av ytan var bilparkering och angöring får anordnas. Friytan för förskolorna på Lövsångaren 3 bedöms kunna uppnå Boverkets rekommendation på 40 m 2 /förskolebarn. Parkering, angöring och trafik Planområdet ligger i ett villaområde med ett gatunät som främst utgörs av lokalgator. I och med genomförandet av detaljplanen behöver nya gångbanor, hastighetsdämpande åtgärder, en avlämningsplats samt parkering för skolans personal anläggas. Angöring och leveranser till skolan planeras på kvartersmark genom en angöringsficka längs med Lövsångarvägen. Naturvärden I arbetet med att ta fram detaljplanen har en naturvärdes-, en groddjurs- och en fladdermusinventering gjorts. Utredningarna har redogjort för naturvärdena inom planområdet och resulterat i kompensationsåtgärder så som bevarandet av 18 st träd, en dagvatten- och groddjursdamm samt ett grodhotell, 50 st fågelholkar samt 5 st fladdermusholkar. Dagvatten För att klara av att hantera det dagvatten som uppstår inom planområdet ska bland annat olika typer av magasin, ett makadamdike och en dagvattendamm anläggas. Även ett avskärande dike ska placeras mellan förskolorna och skolbyggnaden. Föreslagna dagvattenåtgärder utgår från Huddinges dagvattenstrategi. Dagvattendammen ska utformas för att även fungera som en groddamm.

181 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 5 (6) Datum Diarienummer KS-2015/ Genomförande Detaljplanen har en genomförandetid på 5 år och börjar den dag planen vinner laga kraft. Det bostadshus som idag ligger på den tänkta tomten för avlämnings- och parkeringsplats kommer behöva rivas. En dialog har initierats avseende evakuering av hyresgästen. Huddinge Samhällsfastigheter AB erbjuds i samband med genomförandet att förvärva ett markområde som uppgår till cirka m 2 och som planläggs för skoländamål. Huddinge Samhällsfastigheter AB kommer även att få rådighet till område för parkering- och avlämningsplats genom nyttjanderätt eller markförsäljning. Skolan beräknas stå klar tidigast 2 kv. 2021, men kommer att försenas om detaljplanen överklagas. Avtal Ett markanvisningsavtal mellan kommunen och Huge Fastigheter AB (numera Huddinge Samhällsfastigheter AB) är upprättat och godkändes av kommunfullmäktige , 15. Ett mark- och genomförandeavtal ingås mellan kommunen och Huddinge Samhällsfastigheter AB i samband med antagande av detaljplanen. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att föreslagen placering har många fördelar med närheten både till naturen och till villaområdet som ger möjligheter för barnen att ta sig till och från skolan till fots eller på cykel. Magdalena Bosson Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Maria Kjell-Andrén Planarkitekt

182 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 6 (6) Datum Diarienummer KS-2015/ Bilagor Bilaga 1. KS, Plankarta_antagande Långsjöskolan Bilaga 2. KS, Planbeskrivning_antagande Långsjöskolan Bilaga 3. KS, Utlåtande efter granskning_långsjöskolan Bilaga 4. KS, Samrådsredogörelse_Långsjöskolan Beslutet delges Huddinge Samhällsfastigheter AB

183 Hagvägen S 34 Häradsvägen Lr serv STALLDRÄNGEN Lr 25 1 Lr S:2 ga:3 14 u serv 15 Lr serv PARK Dagvatten Lr 32 5 SNÖSKATAN Lr serv Lr Lr 2 35 Rödhakevägen PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. Gränser Användning av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap (PBL 4 kap 5 punkt 2) GÅNG- OCH CYKELVÄG PARK Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ- och egenskapsgräns Gång- och cykelväg Park Användning av kvartersmark (PBL 4 kap 5 punkt 3) E Tekniska anläggingar 31 S Förskola och skola Egenskapsbestämmelser för utformning av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap Dagvatten Område där dagvattendamm och groddjursdamm ska anläggas GÅNG- OCH CYKELVÄG serv serv PARK LÖVSÅNGAREN 17, S 35 12,0 8, Lr Lr +51,5 b f u dike a Lövsångarvägen +46,5 +41, Lr Lr Lr 46 Lr Lr E u Lövsångarvägen Egenskapsbestämmelser för kvartersmark parkering B A Högsta nockhöjd i meter (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Högsta byggnadshöjd i meter (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Högsta nockhöjd i meter över angivet nollplan (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Endast parkering Administrativa bestämmelser Högsta byggnadshöjd i meter över angivet nollplan (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Byggnad får ej uppföras närmre än 6 m från fastighetsgräns mot gata. (PBL 4 kap 16 punkt 1) f Byggnad ska uppföras med träliknande fasad (PBL 4 kap 16 punkt 1) b Källare får inte finnas samt att grundkonstruktionen ska uppföras vattentät (PBL 4 kap 16 punkt 1) dike Avskärande dike för omhändertagande av dagvatten ska anläggas. (PBL 4 kap 10 och 13 ) a u 0,0 0,0 +0,0 +0,0 Korsmark - på marken får endast komplementbyggnad placeras (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Prickmark - marken får inte förses med byggnad (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Inom område A får en största byggnadsarea om högst 1700 m 2 uppföras samt bilparkering och angöring uppta högst 300 m 2 byggnadsarea. Inom område B får en största byggnadsarea om högst 1700 m 2 uppföras. All förändring av marknivåerna kräver marklov. Utfyllnad av det sanka området får endast ske i enlighet med den anmälan om vattenverksamhet som ska göras. En godkänd anmälan ska redovisas i bygglovet. (PBL 4 kap 14 ) Symbol för inmätta träd som ska bevaras Underjordiska ledningar - Område eller utrymme som ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar (PBL 4 kap 6 ) Hökvägen Genomförandetiden är fem år från den dag planen vinner laga kraft. (PBL 4 kap 21 ) Upplysning Planområdet är beläget inom Östra Mälarens vattenskyddsområde för vilket särskilda skyddsföreskrifter gäller. Lr Grundkarta över Kråkvik 2:2 m.fl. inom kommundelen i Huddinge kommun Segeltorp upprättad av NBF/Lantmäteriavdelningen Kartan framställd genom utdrag ur digital kartdatabas och kontrollerad inom planområdet. Koordinatsystem PLAN Sweref HÖJD RH2000 Beteckningar Gällande kvarterstraktgräns eller användningsgräns Fastighetsgräns Gällande användningsgräns ej sammanfallande med fastighetsgräns Gällande egenskapsgräns Gällande rättighetsgräns Avvägd höjd Fastställd höjd Bef. huvudbyggnad, geodetisk resp. fotogrammetrisk Bef. uthus eller garage geodetisk resp. fotogrammetriskt 7 6 Höjdkurva Slänt Staket, bullerplank Häck Stödmur, mur Dike Väg Skala 1:1000 (orginalformat A2) m HUDDINGE KOMMUN Detaljplan för Långsjöskolan inom del av fastigheten Kråkvik 2:2 m.fl. Huddinge kommun Maria Kjell-Andrén Planarkitekt Plankarta med bestämmelser Antagandehandling Utökat förfarande (enligt PBL 2010:900 i dess lydelse efter 2 januari 2015) Beslutsdatum Upprättad Laga kraft Kommunstyrelsens förvaltning Till planen hör: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljöbeskrivning Antagande KS-2015/1041 Instans KS/KF

184 1 (63) Datum Rev Diarienummer KS 2015/1041 Planbeskrivning Antagandehandling Utökat förfarande enligt PBL 2010:900 i dess lydelse efter 2 januari 2015 Detaljplan för Långsjöskolan inom del av fastigheten Kråkvik 2:2 m.fl. Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen, oktober 2017

185 2 (63)

186 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Planens syfte och huvuddrag...5 Behov av miljöbedömning...5 Genomförande...5 Planens syfte och huvuddrag...7 Plandata...8 Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden 8 Tidigare ställningstaganden 10 Planens förenlighet med miljöbalken...12 Behovsbedömning 12 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser...14 Natur 14 Mark och vegetation 14 Naturvärden 16 Naturvärdesinventeringar 17 Detaljplanens konsekvenser och kompensationsåtgärder 20 Detaljplanens påverkan på reproduktion och spridningssamband 21 Groddjur 23 Fladdermöss 24 Rekreation och friluftsliv 25 Geologiska förhållanden 25 Markradon 26 Hydrologiska förhållanden 26 Miljökvalitetsnormer för vatten 26 Risk för höga vattenstånd 26 Vattenverksamhet 28 Sociala konsekvenser 29 Barnperspektivet 29 Nuläge 29 Barnens platser 31 Konsekvenser av detaljplanen 32 Ljusförhållanden och lokalklimat 33 Arbetsplatser 35 Tillgänglighet 35 Bebyggelse och gestaltning 35 Bygglovpliktens omfattning 37 Offentlig service 39 Lek och rekreation 39 Förskolan 41 Gator och trafik 41 Gångtrafik 42 Cykeltrafik 43 Kollektivtrafik 43 Angöring 45 Parkering 46 Cykelparkering 46 Bilparkering 46 Parkering och angöring för förskolorna 48 Varumottagning och sophämtning 48 Trafiksäkerhet 48 Säker skolväg 48 Drift- och gatuunderhåll 49 3 (63)

187 Störningar och risker 50 Elektromagnetiska fält 50 Förorenad mark 50 Luft 50 Buller 51 Risk för skred 51 Teknisk försörjning 51 Dagvatten 51 Dagvattenutredningen 51 Föreslagna åtgärder på skoltomten 52 Föreslagna åtgärder på parkering- och avlämningsplatsen 52 Resultat 53 Elförsörjning 53 Energiförsörjning 53 Avfallshantering 54 Genomförande...55 Organisatoriska frågor...55 Planförfarande 55 Genomförandetid 55 Genomförandet 55 Ansvarsfördelning, huvudmannaskap 55 Avtal 56 Avgränsning mot naturreservatet 56 Dagvattenhantering 56 Länshållningsvatten 56 Vattenverksamhet 57 Ekologisk kompensation 57 Buller 58 Utfyllnad av massor 58 Fastighetsrättsliga frågor...58 Fastighetsrättsliga frågor 59 Nyttjanderätt för avlämningsplats/parkering 59 Servitut 60 Ledningsrätt 60 Ekonomiska frågor...61 Kommunalekonomiska konsekvenser 61 Ersättning vid markförsäljning 61 Ersättning för nyttjanderätt 61 Kostnader för exploatören 61 Vatten och avlopp 61 Kostnader för fastighetsbildning 62 Bygglovavgift 62 Planavgift 62 Kostnader för miljöskyddsåtgärder 62 Tekniska frågor...62 Administrativa frågor (63)

188 5 (63) Sammanfattning Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för en skola för cirka 360 elever och cirka 50 anställda på del av fastigheterna Kråkvik 2:2 och Kråkvik 2:5 i Segeltorp. Skolbyggnaden samt skolgården ska uppföras omsorgsfullt med hänsyn till det omkringliggande villaområdet och naturen. Detaljplanen ska även skapa planmässiga förutsättningar för en eventuell ombyggnation av de intilliggande förskolorna Lövsångaren och Trädgårdssångaren. Därmed omfattar detaljplanen även fastigheten Lövsångaren 3. Detaljplanen ska dessutom säkerställa en avlämningsplats till skolan för att ge så stor plats som möjligt åt barnen på skolgården samt för en säker hantering av tillkommande trafik. Då den tillgängliga tomten är av begränsad storlek kommer friytan inte uppnå Boverkets rekommendation om 30 m 2 / skolbarn. I skisserna beräknas friytan till ca 14,3 m 2 / skolbarn. För förskolorna kommer friytekravet om 40 m 2 /barn kunna uppnås. Behov av miljöbedömning Stora delar av naturmarken kommer att försvinna men naturvårdsträd bevaras och kompensationsåtgärder för värdena som går förlorade kommer att göras. Det bedöms inte finnas behov av att göra en miljöbedömning enligt förordningen (1998:905) om miljöbeskrivningar. Betydande miljöpåverkan bedöms inte bli följden av planens genomförande. Upprättandet av detaljplanen behöver med andra ord inte kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning. Planens främsta miljöfrågor handlar om vilka förmildrande åtgärder som kan göras för att minska konsekvenserna för de djur- och naturvärden som riskerar att gå förlorade med en exploatering samt att hantera frågan om dagvatten och vattenverksamhet. Genomförande Ett markanvisningsavtal mellan kommunen och Huge Fastigheter AB (numera Huddinge Samhällsfastigheter AB) är upprättat och godkändes av kommunfullmäktige , 15. Avtalet reglerar bland annat kommunala kravställningar, markpris och kostnadsfördelning för utbyggnad av anläggningar till följd av exploateringen. Markanvisningsavtalet reglerar även vad som kommer att ingå i kommande mark- och genomförandeavtal. Ett mark- och genomförandeavtal ingås mellan kommunen och Huddinge Samhällsfastigheter AB (tidigare Huge Fastigheter AB) i samband med antagande av detaljplanen. Huddinge Samhällsfastigheter AB erbjuds i samband med genomförandet av planen att köpa markområdet som planläggs för skoländamål (exklusive avlämnings- och parkeringsplatsen) och uppgår till cirka m 2.

189 Kommunen avser att upplåta del av fastigheten Jakobslund 2:19 med nyttjanderätt till Huddinge Samhällsfastigheter AB. 6 (63)

190 7 (63) Detaljplan för Långsjöskolan Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för en skola för ca 360 elever och ca 50 anställda på del av fastigheterna Kråkvik 2:2 och Kråkvik 2:5 i Segeltorp. Skolbyggnaden samt skolgården ska uppföras omsorgsfullt med hänsyn till det omkringliggande villaområdet och naturen. Illustration över planområdet (Tyréns AB)

191 8 (63) Detaljplanen ska även skapa planmässiga förutsättningar för en eventuell ombyggnation av de intilliggande förskolorna Lövsångaren och Trädgårdssångaren. Därmed omfattar detaljplanen även fastigheten Lövsångaren 3. Detaljplanen ska dessutom säkerställa en avlämningsplats till skolan för att ge så stor plats som möjligt åt barnen på skolgården samt för en säker hantering av tillkommande trafik. Plandata Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden Planområdet ligger intill Gömmarens naturreservat, ca 600 meter söder om Segeltorp centrum och omfattar del av fastigheten Kråkvik 2:2 och Kråkvik 2:5. Planområdet inkluderar även fastigheten Lövsångaren 3 för att möjliggöra en eventuell ombyggnad av förskolorna i framtiden. Ytan som föreslås för avlämnings- och parkeringsplats, tillhör den större kommunägda fastigheten Jakobslund 2:19. Planområdet är totalt cirka m 2, varav cirka m 2 för skola och förskola, knappt m 2 för park och gång- och cykelväg och cirka m 2 för marken som ska användas för avlämningsplats och parkering. Huddinge Samhällsfastigheter AB (tidigare Huge Fastigheter AB) äger fastigheten Lövsångaren 3 där förskolorna ligger idag och är m 2. Fastigheterna Kråkvik 2:2 och Kråkvik 2:5 ägs idag av Huddinge kommun. I och med detaljplanens genomförande ska den nya skolfastigheten säljas till Huddinge Samhällsfastigheter AB. del av Jakobslund 2:19 del av Kråkvik 2:2 del av Kråkvik 2:5 Lövsångaren 3 Fastighetsgränser är illustrerade med tunna blå linjer och planområdet är markerat med streckad blå linje.

192 9 (63) Marken som ska användas som parkering och avlämningsplats till skolan (del av fastigheten Jakobslund 2:19) kommer fortsättningsvis att ägas av kommunen men Huddinge Samhällsfastigheter AB får använda området för parkering. Marken planläggs som kvartersmark för skola med en bestämmelse om parkering. Inom planområdet finns ytor om drygt m 2 totalt som vid ett 100-årsregn skulle vara vattenfyllda och har bedömts motsvara vattenområden enligt Naturvårdsverkets definition 1. En del av vattenområdet utgörs redan i dagsläget av ett ofta vattenfyllt dike som ansluter via ledning i norr mot ett större delvis kulverterat (underjordiskt) dike, Långsjödiket. Diket avses inte att förändras vid planens genomförande. Ungefärliga områden som bedöms vara vattenområden. Detaljplanen ligger i direkt anslutning till Gömmarens naturreservat och ingår i vattenskyddsområdet för östra Mälaren. Detta finns med som en upplysning på plankartan. 1 Naturvårdsverket, Handbok 2008:5 Vattenverksamheter, s. 23.

193 10 (63) Tidigare ställningstaganden Tidigare ställningstaganden handlar om tidigare fattade beslut och styrdokument som berör detaljplaneområdet eller närområdet. Regionplan Planområdet ligger i ett område som anses ha regional utvecklingspotential enligt RUFS 2010 (Regional utvecklingsplan för Stockholmregionen 2010). Spårväg Syd planeras gå via Segeltorp vilket innebär ytterligare kommunikationer och bättre tillgänglighet. Detaljplanens syfte stämmer överens med RUFS 2010 s intentioner för området i Segeltorp. Översiktsplan Kommunens översiktsplan 2030 (ÖP 2030) har reserverat ytor för kommunal service på markanvändningskartan och i tillhörande strukturplan. Kråkvik 2:2 m.fl. är en av dessa ytor som reserverats för en skola i Segeltorp. ÖP 2030 beskriver att det är önskvärt att skolor och förskolor lokaliseras på platser där buller- och partikelnivåerna är låga vilket de är i området kring Kråkvik 2:2 m.fl. Detaljplanen anses vara i linje med översiktsplanens intentioner. Detaljplaner Nu gällande detaljplan heter Förskola och fritidshem vid Lövsångarvägen i Segeltorp, med aktnummer 0126k Planen fastställdes 1981 och medger allmänt ändamål på Lövsångaren 3 och en högsta byggnadshöjd om 4,5 meter. Delen där den nya skolan planeras ligga är delvis planlagd som park, men är delvis inte planlagd.

194 11 (63) Planmosaik över gällande planer i området. Det vita området norr om ytan där det står Park är inte planlagt. På avlämningsplatsen gäller detaljplanen för Kv. Mjölkerskan m.fl. från 1976 (0126K-9957) där användningen på föreslagen plats är park- och gatumark. En mindre del av avlämningsplatsen omfattas av stadsplanen Häradsvägen III (0126K-7138) från 1966 där användningen är gatuplantering. Utdrag från detaljplanen Kv. Mjölkerskan m.fl. Inringat område i rött är detaljplanen för Häradsvägen III.

195 12 (63) Planuppdrag för detaljplanen Projektet finns med i kommunens Plan för samhällsbyggnadsprojekt och ett planuppdrag gavs av kommunstyrelsen den 1 april Planens förutsättningar kring bland annat vattenområden och trafik utreddes under 2015 och den 27 april 2016 gav kommunstyrelsen ett förnyat planuppdrag enligt tjänsteutlåtandet daterat 11 april I det förnyade planuppdraget fanns förutsättningarna för att bygga en skola på platsen, inklusive de problematiska trafikförhållandena, med som underlag. Det förnyade planuppdraget gav en inriktning om att planlägga för en skola på den idag obebyggda delen av planområdet (inom del av Kråkvik 2:2 och 2:5). Planarbetet ska möjliggöra en eventuell ombyggnation av förskolorna och skolan i framtiden. Planuppdraget innebär även att detaljplanen ska innefatta en avlämnings- och parkeringsplats en bit från skolan, närmre Häradsvägen, för att undvika att dra in en större mängd trafik på villagatorna. Kommunala beslut i övrigt Grundskolenämnden har den 13 november 2014 beslutat, i Lokalförsörjningsplan med inriktning för åren , att området vid Kråkvik 2:2 som ligger vid Lövsångarvägen skyndsamt måste utredas för planläggning av en grundskola. Elever, som sedan hösten 2015 tagits in i Långsjöskolan, är inhysta i Segeltorpsskolans lokaler tills Långsjöskolan på Kråkvik 2:2 m.fl. står färdigställd. Kommunfullmäktige godkände, den 11 september 2017, Huge Fastigheter ABs hyresoffert avseende uppförande av Långsjöskolan. Planens förenlighet med miljöbalken Behovsbedömning Enligt 4 kap. 34 plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan upprättas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Med beaktande av kriterierna i bilaga 2 och 4 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, ska kommunen göra en behovsbedömning och ta ställning till om ett genomförande medför en betydande miljöpåverkan eller inte. Planen Detaljplanen ska ge förutsättningar för att uppföra en skola på del av Kråkvik 2:2 och på del av Kråkvik 2:5 som idag består av naturmark (delvis planlagd som parkmark). Detaljplanen ska även ge förutsättningar för att anlägga en avlämnings- och parkeringsplats i anslutning till Häradsvägen. Planens främsta miljöfrågor handlar om vilka förmildrande åtgärder som kan göras för att minska konsekvenserna för de djur- och naturvärden som riskerar att gå förlorade med en exploatering samt att hantera översvämningsrisken samt frågan om dagvatten och vattenverksamhet.

196 13 (63) Platsen Den södra delen av planområdet används idag för förskola och förskolegård. Gården är delvis hårdgjord men har även inslag av växtlighet. Marken inom det område där skolan planeras är idag planlagd som allmän platsmark- park, och är delvis inte detaljplanelagd. Marken består innan planläggningen av lövträdsdominerad skog av tidvis lundartad prägel, med inslag av lövsumpskog bevuxen av bland annat ek, hassel, al, asp, björk, lönn och sälg. Inom området går även ett dike som delar av året är vattenfyllt och utgör en konstaterad lekmiljö för groddjur. Även fladdermöss har noterats inom planområdet men inga tecken på förekomst av kolonier finns. Flera naturvårdsträd, och åtminstone fem naturvårdsarter, återfinns inom planområdet vilket tyder på att platsen hyser ett påtagligt naturvärde. Den del som planeras bli avlämningsplats och parkering består innan planläggningen av ett enbostadshus med en lummig trädgård. Påverkan Vid genomförandet av planen kommer stora delar av naturmarken att försvinna och ersättas med delvis hårdgjorda ytor. Om inte åtgärder vidtas kommer dagvattenflödena från området att öka och delar av djur- och naturvärdena kommer att påverkas. För att begränsa påverkan på djur- och naturvärdena är förslag till förmildrande åtgärder att så många inventerade naturvårdsträd som möjligt sparas och att exploateringen inte ska medföra någon åverkan på diket som utgör en konstaterad lekmiljö för groddjur. Utgångspunkten för kompensationsåtgärder är kvarlämnande av död ved från avverkade träd, en damm och övervintringsplats för groddjur inom området norr om diket. Fågelholkar ska sättas upp inom angränsande naturmark i reservatet för att kompensera för de hålträd som försvinner, med särskilt fokus på fågeln stare. Även fladdermusholkar ska sättas upp. Den tilltänka groddammen förstärker födosöksmöjligheterna för fladdermöss i området då denna typ av dammar drar till sig insekter. Läs mer om påverkan och föreslagna åtgärder under rubrikerna Natur respektive Dagvatten och Risk för höga vattenstånd. Sammanfattning och motiverat ställningstagande Stora delar av naturmarken kommer att försvinna men naturvårdsträd bevaras och kompensationsåtgärder för värden som går förlorade kommer att göras. Med hänvisning till sammanfattningen och den detaljerade miljöbeskrivningen under rubriken Förutsättningar, förändringar och konsekvenser bedöms ett genomförande av planen inte medföra betydande miljöpåverkan. Upprättandet av detaljplanen behöver därmed inte kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning.

197 14 (63) Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark och vegetation Skoltomten, inom Kråkvik 2:2 och Kråkvik 2:5, är belägen i en topografisk sänka. Sänkan sträcker sig över ett större område som är utmarkerat i Huddinges klimatoch sårbarhetsanalys (2012). Marken består huvudsakligen av lera och är beklädd till största delen med löv- och barrskog. Ett dike (dikesbotten i nivå +30,1) löper utmed områdets nordöstra gräns. Norr om diket är marken täckt av gräs och buskar. I västra delen av tomten är marken som högst på ca +33. Marken sluttar ner mot flackt område med marknivåer på ca +31. Inom förskoletomten, Lövsångaren 3, stiger markytan från ca +32 i norr till ca +38 i söder. För avlämningsplatsen på del av Jakobslund 2:19 ligger markytan på ca +34, vilket innebär cirka en meter lägre än Häradsvägen och Rödhakevägen. Planområdet exklusive avlämningsplatsen Fastigheten Trädgårdssångaren 3 utgörs av de befintliga förskolorna med tillhörande gård där marken till stor del består av morän som är beklädd med lövoch barrskog och rent hårdgjorda ytor med asfalt. Några större exemplar av ekar växer i det sydvästra hörnet av gården.

198 15 (63) Den föreslagna skoltomten utgörs av naturmark som huvudsakligen består av lera beklädd med lövträdsdominerad skog av tidvis lundartad prägel och med inslag av lövsumpskog bevuxen av bland annat ek, hassel, al, asp, björk, lönn och sälg. Vissa träd av al och björk har utvecklade socklar där marken är fuktigare. Död ved förekommer mest i form av grenar. Flera hålträd av asp och björk finns. I buskskiktet växer främst hassel men även hägg, skogstry och hagtorn förekommer. I fältskiktet växer bland annat skogsfräken, älggräs, skogsviol, liljekonvalj, vitsippa, blåsippa, humleblomster, midsommarblomster och ett bestånd av myskmadra. Bilder från området

199 16 (63) Norr om den föreslagna skoltomten sträcker sig ett vattenfyllt dike i öst- västlig riktning med avrinning till Mälaren och parallellt löper en gång- och cykelväg. Utmed diket växer några grova vidkroniga ekar samt några större exemplar av asp, sälg och lönn. På den öppna marken mot gång- och cykelvägen dominerar kirskål men även sprängticka och korkmussling. Norr om gång- och cykelvägen består marken inom planområdet av en försumpad fuktäng med högvuxet gräs, lövträd och ett igenvuxet dike innan villabebyggelsen tar vid. Även i öster angränsar planområdet till villabebyggelse. I väst och söder angränsar planområdet till Gömmarens naturreservat och utgör en perifer del av ett större sammanhängande naturområde. Naturvärden Planområdet angränsar till Gömmarens naturreservat som är ett större skogsområde av regional betydelse för friluftslivet, beläget mellan Vårby, Skärholmen, Segeltorp, Snättringe, Fullersta samt Glömsta. Ändamålet med naturreservatet är att bevara ett område av stort värde för det rörliga friluftslivet samt som undervisningsområde och utflyktsmål. Syftet är vidare att bevara samt utveckla områdets vetenskapliga natur- och kulturvärden samt fornminnen. Utifrån Skogstyrelsens inventering utgör även delar av den närmst angränsande naturen av nyckelbiotopen ädellövskog med en stor andel ekar. Norra delen av Gömmarens naturreservat i mörkgrönt och nyckelbiotopen av ädellövsskog i ljusgrönt. Planområdet (exklusive avlämningsplats och parkering) inom gulstreckad avgränsning.

200 17 (63) Naturvärdesinventeringar En översiktlig naturvärdesinventering har tagits fram av kommunens naturvårdsavdelning för skogsmarken i den mellersta delen av planområdet. Ett fältbesök samt sökning i artdatabasen ligger till grund för rapporten Översiktlig naturvärdesinventering av naturmark på Kråkvik 2:2, Segeltorp, daterad 25 maj Bedömningen gjordes utifrån livsmiljö samt påträffade naturvårdsarter. Den översiktliga inventeringen drog slutsatsen att planområdet har ett visst naturvärde (klass 4). Motivet till bedömningen var områdets lundmiljö med äldre ek och hassel, viss förekomst av död ved samt hålträd av asp och björk med bohål i. Vid inventeringen konstaterades även förekomst av fågeln stare samt obestämd art av groda. Alla grodor i Sverige är fridlysta. En fördjupad utredning av naturvärdena i området har tagits fram av Ekologigruppen (Naturmiljöutredning, Ekologigruppen, ). Utredningen innehåller en detaljerad artinventering inom den föreslagna skoltomten (markerat med gul linje i kartan på nästa sida), samt inventering av värdefulla groddjursmiljöer och särskilt skyddsvärda träd inom hela planområdet, exklusive avlämningsplatsen. Utredningen innehåller även förslag på konsekvensmildrande åtgärder samt kompensationsåtgärder med hänsyn till naturvärdena vid bebyggelse av planområdet. Utredningen konstaterar att flera naturvårdsträd och lämpliga groddjursmiljöer förekommer i området. Samtliga naturvårdsträd är lövträd, med en dominans av ek, asp och vårtbjörk. Några naturvårdsträd av sälg och lönn förekommer också i området. Bland naturvårdsarter förekommer myskmadra, blåsippa, ask, stare och vanlig groda inom planområdet. Anledningen till att flera förekomster av naturvårdsarter fortsatt är låga är att naturvårdsträden inte är tillräckligt gamla och är beskuggade av andra träd. Lämpliga groddjursmiljöer gäller miljöer där groddjuren har potential att övervintra, söka föda eller leka och yngla av sig. En potentiell övervintringsmiljö förekommer i nära angränsning till planområdets södra del och två potentiella lekområden förekommer inom planområdet. Ett konstaterat lekområde förekommer i den norra delen och utgörs av det större diket. Ekologigruppens inventering visar sammanfattningsvis på förekomst av flera naturvårdsträd och åtminstone fem naturvårdsarter, vilket indikerar att området snarare hyser ett påtagligt naturvärde (klass 3). Obestämda grod- eller paddyngel dokumenterades i planområdets dike under den översiktliga naturvärdesinventeringen genomförd i maj Möjligen utgörs dessa yngel av vanlig padda. Vanlig groda noterades inom planområdet under den naturmiljöutredningen som utfördes september En fördjupad grod- och kräldjursinventering (Ekologigruppen, ) har genomförts i maj 2017 för att komplettera dessa utredningar. Vid fältbesöken kunde inga groddjur hittas. I diket kunde varken grodor eller rom hittas. Vattennivån var vid besöken väldigt låg, även vid andra besöket som gjordes efter ihållande regn. Kräldjur eftersöktes visuellt i hela området vid de två besöken, men inga kräldjur kunde hittas. Efter två fältbesök har bedömningen gjorts att större vattensalamander (Triturus cristatus) sannolikt inte förekommer inom planområdet. Artens yngel har en lång akvatisk utvecklingsperiod och är därför känsliga för uttorkning av vattenmiljön.

201 18 (63) Eftersom den enda potentiella fortplantningsmiljön (diket) för större vattensalamander regelbundenhet torkar ut är förutsättningarna från grunden dåliga för en stabil förekomst. En fladdermusinventering har genomförts sommaren 2017 (Ekologigruppen, ). Vid inventeringen av fladdermöss noterades två arter. Nordfladdermus inom planområdet och dvärgpipistrell i nära anslutning. Inga tecken på förekomst av kolonier finns inom planområdet.

202 Utdrag ur naturmiljöutredning (Naturmiljöutredning, Ekologigruppen ). Bilden visar samtliga artfynd. 19 (63)

203 20 (63) Detaljplanens konsekvenser och kompensationsåtgärder Ett genomförande av detaljplanen medför att stora delar av vegetationen på den föreslagna skoltomten kommer att behöva tas bort och stora delar av ytan hårdgöras. Med hänsyn till den begränsade friytan kommer det troligtvis vara ett mycket högt slitage på stora delar av skolgården. Som förmildrande åtgärd har utgångspunkten varit att så många av de inventerade naturvårdsträden som möjligt sparas. Dessa träd skyddas i plankartan och nödvändiga skyddsåtgärder ska redovisas i samband med bygglovet. Även yngre träd i olika generationer bör behållas eller återplaneras för att de i framtiden ska kunna ersätta befintliga träd i syfte att bevara landskapsbilden i området. Av de naturvårdsintressanta arter som redovisas i utredningarna antas åtminstone en ek (klass 3), en vårtbjörk (klass 3), en asp (klass 3), myskmadran (signalart med mycket högt indikatorvärde), två potentiella lekmiljöer för grodor samt beståndet av blåsippor (fridlyst) vid gränsen mot naturreservatet att försvinna i samband med genomförandet av detaljplanen. Dessa anses inte möjliga att bevara på grund av byggnaden och skolgårdens utformning eller på grund av senare slitage på skolgården (gäller beståndet av blåsippor). På den del som föreslås bli parkerings- och avlämningsplats finns idag ett enbostadshus med tillhörande trädgård. Med föreslagen användning (skola - parkering) kommer i stort sett all vegetation att tas bort samt ytan att hårdgöras. Mindre vegetationsytor kommer att anläggas i syfte att kunna ta hand om dagvattnet. Marklov krävs för utpekade träd i plankartan. Utmarkerade träd är de träd som är klassade som naturvårdsintressanta och som ansetts möjliga att bevara och får därför inte fällas. Lov för fällning medges endast om trädet på grund av ålder eller skada medför en säkerhetsrisk. För dessa ska nödvändiga skyddsåtgärder redovisas i samband med bygglovet. Länsstyrelserna har gjort upp riktlinjer för skydd av träd vid arbeten. Dessa ska följas om inga nya riktlinjer tagits fram. Se riktlinjerna under bygglovspliktens omfattning på s. 37. Utgångspunkten är att exploateringen inte ska medföra någon åverkan på diket som löper genom planområdet och utgör en konstaterad lekmiljö för groddjur. Diket ligger inte inom skoltomten utan utgör i plankartan allmän plats - park. Kompensationsåtgärder avses ändå genomföras då potentiella groddjursmiljöer i området kan komma att påverkas av en exploatering. Delar av de träd som kommer att avverkas avses lämnas kvar som död ved, vilket utgör en viktig övervintrings- och födosöksmiljö för groddjuren. En groddjursdamm inom det utpekade parkområdet (norr om gång- och cykelvägen) i planen ska anläggas samt ett grodhotell där groddjur kan övervintra. Fågelholkar ska sättas upp inom angränsande naturmark i reservatet för att kompensera för de hålträd som försvinner, med särskilt fokus på fågeln stare. Även fladdermusholkar ska sättas upp. Den tilltänkta groddammen förstärker födosöksmöjligheterna för fladdermöss i området då denna typ av dammar drar till sig insekter. Skydds- och kompensationsåtgärderna säkerhetställs dels i plankartan och dels genom mark- och genomförandeavtal. En ytterligare redogörelse av åtgärderna sker under avsnittet om planens påverkan på reproduktion och spridningssamband

204 21 (63) nedan och under stycket om ekologisk kompensation i genomförandebeskrivningen på sid. 57. Detaljplanens påverkan på reproduktion och spridningssamband Villaområdet mellan Gömmarens naturreservat och naturen vid Långsjön utgör ett fungerande spridningssamband för många arter. Spridningssambandet består i sin helhet av minst 75 % naturmark med sina bevuxna småhustomter och sträcker sig cirka 1500 meter i nordsydlig riktning (Huddinge natur, 2012). I det södra hörnet av sambandet ligger kopplingen mellan Gömmarens naturreservat och Älvsjöskogens naturreservat, en spridningskorridor av särskild vikt. Kopplingen är svag och vegetationen i den delen av villaområdet bör behållas intakt eller stärkas för att spridningskorridorens funktion ska kunna upprätthållas. Den tillkommande skolgårdstomen är lokaliserad inom det nordvästra hörnet av sambandet, på gränsen till naturreservatet och omgärdad av villaträdgårdar. Det beskrivna spridningssambandet är inringat i blått. Planområdet utgör den röda pricken. Källa: Huddinge Natur - strategiskt skydd av Huddinges grönstruktur. Exploateringen av den skogsbeklädda ytan gör att stora delar av vegetationen kommer att behöva tas bort och delar av ytan kommer hårdgöras vilket har en

205 22 (63) inverkan på reproduktion och spridningssamband. Då olika arter lever i olika habitat, är olika kräsna i sitt habitatval och har olika förmåga att konkurrera, fungerar dock samma yta olika bra för deras spridning. På grund av att det tar man ofta fram spridningssamband för arter med liknande habitatkrav, såsom eklevande arter, barrskog och groddjur. Ekologigruppen har mätt in och karterat naturvårdsintressanta träd. Alla inventerade träd inom planområdet klassade som naturvårdsträd skyddas i plankartan med undantag av en ek (klass 2), en vårtbjörk (klass 3), en asp (klass 3) som kan komma att försvinna i samband med exploatering. Hålträd av asp och björk är värdefulla för fågellivet i planområdet och går förlorade med exploateringen. Fågelholkar ska sättas upp inom angränsande naturmark i reservatet för att kompensera för de hålträd som försvinner, med särskilt fokus på fågeln stare. Detta regleras i mark- och genomförandeavtal. Tillkommande förslag på skoltomt. Naturreservatet i mörkgrönt, nyckelbiotopen av ädellövskog i ljusgrönt. Utifrån det karterade habitatnätverket för eklevande arter ligger ett kärnområde sydväst om förslagen skoltomt, inom Gömmarens naturreservat, i kärnan av den större nyckelbiotopen med ädellövskog. Spridningssamband finns till kärnområden på andra sidan av Långsjön. För att ekar ska hysa en intressant lavflora och rika insektsförekomster krävs att träden inte är för igenskuggade. Ekologigruppen konstaterade vid inventering att samtliga träd inom planområdet växer för tätt och inga naturvårdsarter bland lavar och insekter kunde noteras.

206 23 (63) Habitatnätverket för eklevande arter (Stockholm stad, 2007). Planområdet utgör den röda pricken. Tofsmesen fungerar som en fokusart för barrskogmiljöer (miljöer som är viktiga även för andra barrskogsarter). Tofsmesen ställer krav på tillgång till död ved och på skogskontinuitet i landskapet. Den trivs bäst i äldre barrskogsbestånd som har en varierande struktur. Skoltomten karakteriseras tvärtom av en rik förekomst av lövträd av lundartad prägel och tidigare betesmarker. Utifrån det karterade habitatnätverket för tofsmes ligger ett potentiellt reproduktionsområde sydväst om förslagen skoltomt med utbredningsytor av högt värde främst söderut, inom Gömmarens naturreservat. Planområdet utgör inget reproduktionsområde men kan vara ett aktivitetsområde av relativt hög vikt. Habitatnätverk för tofsmes (Stockholm stad, 2007). Planområdet utgör den röda pricken. Groddjur Området vid Långsjöskolan ingår i ett habitatnätverk för groddjur med ett starkt spridningssamband i nord-sydlig riktning. Rakt söder om skolan finns Fullersta kvarndamm där både vanlig groda och vanlig padda finns rapporterad (ArtPortalen). Ett starkt spridningsstråk går även öster ut mot Långsjön. I Långsjön finns flera bekräftade leklokaler för vanlig padda och flera fynd av vanlig groda. Spridningssamband mot Gömmaren finns inte analyserat men det är troligt att groddjur kan sprida sig genom Gömmarens naturreservat som till största

207 24 (63) delen är obebyggt och har få barriärer. Vanlig padda finns rapporterad från sjön Gömmaren, men inga fynd av vanlig groda. Att groddjur förekommer i området vid Långsjöskolan har konstaterats och de kan troligen fortplanta sig i tillfälliga vattensamlingar och i befintligt dike under nederbördsrika år. Under torra år, som till exempel 2017, förekommer det för lite vatten för att groddjur ska kunna reproducera sig området (Ekologigruppen, ). Om en groddjursdamm byggs i området kommer möjligheterna till fortplantning för groddjur att öka i området. Grävda groddjursdammar görs med en djuphåla vilket ökar sannolikheten att det finns tillgängligt vatten under groddjurens reproduktionsperiod. En ny damm och nya övervintringsplatser i form av grodhotell bidrar även till att stärka spridningsmöjligheterna för groddjur (Ekologigruppen, ). Att en groddamm och övervintringsplats ska anläggas regleras i mark- och genomförandeavtal samt i plankartan. Även att delar av de träd som kommer att avverkas ska lämnas kvar som död ved, vilket utgör en viktig övervintrings- och födosöksmiljö för groddjuren. Habitatnätverk för groddjur (Stockholms stad) Mörkblått = spridning högst trolig, blått = spridning trolig, ljusblått = spridning möjlig. Planområdet ungefärligt utpekat med röd ring. Fladdermöss Nordfladdermus har konstaterats inom planområdet och dvärgpipistrell i nära anslutning. Nordfladdermus är bland de vanligaste fladdermössen i Sverige och finns i de flesta biotoper som samhällen, skog, kulturlandskap och kuster. Många gånger återfinns den i villabebyggelse, som i undersökningsområdet. Även Dvärgpipistrell är mycket vanlig och förekommer i en rad olika miljöer, kulturlandskap, stadsnära parker och olika typer av skog. Båda arterna bedöms ha gynnsam bevarandestatus (Ekologigruppen, ).

208 25 (63) Den lokala populationen av dvärgpipistrell och nordfladdermus bedöms inte påverkas på ett sådant sätt att den lokala populationen kommer att minska. Inga tecken på förekomst av kolonier finns inom det undersökta området, fladdermössen håller sannolikt till i intilliggande bebyggelse. Eventuell påverkan bedöms bli liten. Då utredningen tyder på att fladdermössen endast födosöker inom planområdet bedöms den groddamm som planeras kunna förstärka födosöksmöjligheterna. Denna typ av dammar drar till sig insikter. Även fladdermusholkar kommer att sättas upp i anslutning till skoltomten. Dessa åtgärder bedöms kunna förstärka den ekologiska kontinuiteten och möjligheten för arterna att bo inom området. Rekreation och friluftsliv Naturen i planområdets obebyggda del används av boende i området för rekreation med promenadstråk. Stigar löper igenom skogslunden som bland annat mynnar ut i entrén till Gömmarens naturreservat. Tillgängligheten till naturreservatet ska fortsättningsvis vara god. Geologiska förhållanden På uppdrag av fastighetsägaren Huddinge Samhällsfastigheter AB (tidigare Huge Fastigheter AB) har Grontmij AB utfört en geoteknisk utredning (Grontmij AB, , uppdragsnummer ) inom fastigheterna Kråkvik 2:2 och Kråkvik 2:5. Utredningen gjordes för att ta reda på markens sammansättning av jord- och bergarter. Utredningen beskriver att marken består av cirka 1-2 meter torrskorpelera på cirka 2-9 meter halvfast varvig lera på friktionsjord, med undantag från den västra delen. Djupet till fast botten är störst i norra delen av det utredda området (8-11 meter) och är relativt jämnt i resten (4-5 meter). I den västra delen av utredningsområdet, närmast bergkullen och förskolorna är det fast mark vid ytan och berg påträffas mellan 0 och 4 meter. Grundläggningsförhållanden är bättre mot de sydvästra delarna av utredningsområdet enligt den geotekniska utredningen. Detta är även gynnsamt ur dagvattensynpunkt sett till den höga grundvattenytan i området mot diket. Enligt kommunens översiktliga redovisning av jordarter (SGU, 2007) övergår leran i morän mot förskoletomten. Kringliggande hus har även undersökts utifrån arkivhandlingar avseende deras grundläggning. De flesta hus i närheten är antingen pålade eller grundlagda på fast mark. Två hus nordost om området är grundlagda med plattor/platta på lera. Det är inte sannolikt om källarlös bebyggelse väljs att skadlig grundvattensänkning på dessa två hus inträffar (Grontmij AB, , uppdragsnummer ). En planbestämmelse om att källare inte får finnas har lagts till i plankartan för att säkerställa detta. För den del som föreslås bli parkering- och avlämningsplats består marken av berg och morän enligt Tyréns geologiska karta. Ett borrhål är utfört i södra delen av tomten. Det visar cirka en meter fyllning på berg. I samband med borrningen fann man berg i dagen inom tomtens nordvästra del.

209 26 (63) Markradon Byggnader för förskola/skola och andra allmänna byggnader där människor vistas mer än tillfälligt ska uppföras radonsäkert. Hydrologiska förhållanden Den mellersta och norra delen av planområdet ligger i en sänka jämfört med omgivningen och har fuktiga till vattenfyllda delar. Sänkan sträcker sig över ett större område som är utmarkerat i Huddinges klimat- och sårbarhetsanalys (2012). Området riskerar att översvämmas i samband med kraftig nederbörd och/eller höga vattennivåer i omkringliggande vattendrag. Ytavrinning från planområdet sker till ett större dike som löper i öst-västlig riktning i den norra delen av planområdet. Diket ansluter via ledning i nordväst mot ett större delvis kulverterat (underjordiskt) dike, Långsjödiket. Från villakvarteren vid Skördevägen pumpas dagvatten till diket. Dikessystemet mynnar slutligen ut i Mälaren. Miljökvalitetsnormer för vatten EU:s ramdirektiv för vatten (eller vattendirektivet) anger vad EU-länderna minst ska klara vad gäller bland annat vattenkvalitet. Alla vattenförekomster omfattas, men av praktiska skäl finns en nedre storleksgräns för vilka av dessa som får fastställda miljökvalitetsnormer inom ramen för den svenska vattenförvaltningen. Miljökvalitetsnormerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Dagvattnet från planområdet avleds till Mälaren och mer specifikt ut till delområdet Mälaren-Rödstensfjärden som fick beslut om fastställda miljökvalitetsnormer Rödstensfjärden har enligt rådande statusklassning en god ekologisk status och en god kemisk ytvattenstatus med undantag för bromerad difenyleter och kvicksilver. Uppsatta kvalitetskrav innebär att en god ekologisk status och en god kemisk ytvattenstatus ska bibehållas. Vid all samhällsplanering behöver åtgärder vidtas för att minska påverkan på Mälaren. Planområdet ligger även inom den sekundära skyddszonen för Östra Mälarens vattenskyddsområde och omfattas av skyddsföreskrifter för att skydda Mälaren som dricksvattentäkt. Skyddsföreskrifterna innebär bland annat att utsläpp av förorenat dagvatten från exempelvis parkeringsplatser inte får ske direkt till ytvattnet utan att vattnet först renas. Läs mer om dagvattenåtgärder under rubriken Dagvatten på s. 51. Risk för höga vattenstånd En översiktlig dagvattenutredning har tagits fram (Grontmij AB, , uppdragsnummer ) som redovisar att vid ett 100-års regn riskerar en stor yta av planområdet att vara täckt av vatten. Ytterliggare en översvämningsrisk kan uppstå vid driftproblem i Långsjödiket eller kulvertsystemet, i synnerhet eftersom området är instängt. Det kan även bli problem med att släppa ut dagvattnet från

210 27 (63) planområdet vid höga nivåer i diket/kulverten. Marknivåerna inom planområdet ligger dock högre än diket och enligt beräkningar föreligger normalt ingen översvämningsrisk från Långsjödiket. Vattendjup vid 100-års regn (Grontmij AB, uppdragsnr ) Att den föreslagna skolbyggnaden och dess entré ska riskera att översvämmas bedöms inte utgöra en risk enligt den fördjupade dagvattenutredning som har tagits fram och reviderats efter granskning (Sweco, ). Då skolgården däremot planeras inom de utsatta delarna av planområdet kommer marknivån behöva höjas genom utfyllnad med massor till en acceptabel nivå för att översvämningsrisken ska minska. För att inte riskera att problemet bara flyttas måste hänsyn även tas till upp- och nedströms liggande områden. För att inte förvärra översvämningsproblematiken i området vid ett 100-års regn föreslår den fördjupade dagvattenutredningen (Sweco, ) en kompensationsutgrävning inom detaljplanens parkmark, trekanten norr om diket och gång- och cykelvägen. Syftet är att ytan ska fungera både som groddamm och översvämningsdamm och föreslås därför utformas utan branta släntlutningar med hänsyn till groddjuren. Dammen regleras i plankartan. Även en nedsänkning av kantstenen på västra sidan av Lövsångarvägen behöver göras ovanför passagen av diket. Utifrån den skyfallsanalys som gjorts för hundraårsregnet och med föreslagen utfyllnad och kompensationsåtgärder medför exploateringen inga ökade risker för översvämningar någon annanstans. Både utfyllnaden och utgrävningen behöver ske inom vattenområden och omfattas därmed av en föregående anmälan om vattenverksamhet. Vattenfall Eldistribution AB s nätstation (transformatorstation) ligger inom området i anslutning till diket. Uppskattningsvis ligger nätstationen i markplan något över eller lika med skolans grundläggningsnivå på +31,2. Själva transformatorstationsbyggnaden i sig är inte känslig för översvämning. Det är de

211 28 (63) invändiga elapparaterna och elanslutningarna som sitter ca 1 meter upp från markplan i nätstationsbyggnaden som inte bör utsättas för vatten. Transformatorstationen klarar ca en halvmeter översvämning utan någon större fara. Sektion från bygglovshandlingen som visar nivåerna som föreligger risk för elavbrott. Vid risk för högre flöden finns möjligheten att montera övervakning och en så kallad nivåvakt, i nätstationen som övervakas dygnet runt från Vattenfalls driftcentral. En nivåvakt känner av eventuell översvämning innan vattnet hinner nå upp till elapparaterna och orsaka elavbrott. Vattenfall har då möjlighet att skicka ut och installera en tillfällig nätstation som går att ställa upp på gatan för att undvika driftstopp. Vattenverksamhet Att fylla ut ett vattenområde med massor eller gräva ur det är förenat med en anmälan av vattenverksamhet till Länsstyrelsen. Om det totala området som avses fyllas ut är större än 3000 m 2 ska istället en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet göras till Mark- och miljödomstolen. Den sökta vattenverksamheten värderas ur naturmiljösynpunkt och försiktighetsmått eller förbud kan föreskrivas för att begränsa eller förhindra negativ miljöpåverkan. En anmälan/tillstånd kan beslutas först efter att detaljplanen har vunnit laga kraft men kan påbörjas så fort underlag finns att tillgå. Huddinge Samhällsfastigheter AB ansvarar för anmälan om vattenverksamhet.

212 29 (63) De ytor inom planområdet som vid ett 100-årsregn skulle vara vattenfyllda har bedömts motsvara vattenområden enligt Naturvårdsverkets definition 2. I samband med genomförandet av detaljplanen kommer delar av marken att hårdgöras i syfte att iordningsställa en funktionell skolgård och en kompensationsutgrävning måste ske inom parkmarken. Av de ytor inom planområdet vilka har definierats vattenområden bedöms inte de som berörs av åtgärderna överstiga 3000 m 2. En anmälan av vattenverksamhet kommer därför att lämnas in till Länsstyrelsen. Utfyllnad av skolgården samt kompensationsutgrävning av parkmarken får endast ske i enlighet med den anmälan om vattenverksamhet som ska göras. Vattenverksamhet regleras i 11 kap. miljöbalken (1998:808) och i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Vid all utfyllnad eller förändring av markens höjdläge inom skoltomten krävs även marklov. Sociala konsekvenser Barnperspektivet En barnkonsekvensanalys (Norconsult, , uppdragsnr: ) har tagits fram där konsekvenserna av byggnationen av skolan samt placeringen för avlämningsplatsen studerats. En barnkonsekvensanalys är enligt Barnombudsmannen ett verktyg för att omsätta barnkonventionen i handling och synliggöra barnets bästa. Med hjälp av barnkonsekvensanalyser kan lokala och regionala beslutsfattare arbeta systematiskt och vara försäkrade om att ett barnperspektiv finns med i besluten. Syftet är att både på kort och lång sikt förbättra barns och ungas levnadsvillkor. I arbetet med konsekvensbeskrivningen har det ingått dialog med pedagoger på förskolorna Trädgårdssångaren och Lövsångaren samt ett dialogtillfälle med elever i åk 3 på Segeltorpskolan, i syfte att samla kunskap om hur området används av barn i nuläget och inkludera barnens egna perspektiv. Dialogen genomfördes som en gåtur i området, framförallt med fokus på naturområdet och skolvägar. Nuläge Under dialogen med skolbarnen framkom det att barnen sällan brukar vara i den del av naturområdet som ingår i planområdet, i alla fall nu för tiden. Några brukade vara i området oftare med förskolan när de var yngre och gick på Trädgårdssångaren eller Lövsångaren. Några sa att de istället brukar vara vid ängarna väster om planområdet och Mullestenen (se karta 2), till exempel med skolan eller med familjen, men inte just på platsen vi besökte. Några går också till skolan genom området, men brukar inte vara här annars. Det är framförallt förskolorna Trädgårdssångaren och Hagen som besöker naturområdet där skolgården planeras. Förskolan Hagen har lite längre att gå till naturområdet jämfört med förskolorna Trädgårdssångaren och Lövsångaren, och i nuläget stannar de därför ofta när de kommer fram till naturområdet som ingår i planområdet. Förskolan Lövsångaren använder också naturen i planområdet för 2 Naturvårdsverket, Handbok 2008:5 Vattenverksamheter, s. 23.

213 30 (63) lek och undervisning, men framförallt naturområden som ligger utanför planområdet. Under platsbesöken inventerades även planområdet och dess omedelbara omgivning utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv. Inventeringen visade att det generellt tycks vara god sikt vid in- och utfarter samt korsningar. Vägrummen är tillräckligt breda och byggnaderna är placerade en bit in på fastigheterna, vilket gör att bilister kan se om det är någon som vill korsa vägen. Däremot kan sikten vid infarten till Falkvägen från Häradsvägen upplevas som dålig på grund av plank och häckar. Längs Häradsvägen finns det fem övergångsställen och en gångtunnel mellan korsningen med Gamla Södertäljevägen och Skrakvägen. Det finns inga trafikljus för fotgängare på övergångarna. Däremot finns det en gångtunnel under Häradsvägen i anslutning till busshållplatsen Lövsågarvägen. Bra belysning och fri sikt är också egenskaper som främjar känsla av trygghet på lekplatser och gångvägar. Under dialogen med skolbarnen framgick det att många av barnen tycker att buskage längs gångvägar och på lekplatser upplevs som otryggt.

214 31 (63) Hagvägen, Ålyckevägen, Rödhakevägen, Lövsångarvägen och Morkullevägen är samtliga utrustade med belysningsarmaturer. Utmed Hagvägen och Ålyckevägen finns lite buskage på tomterna, medan Rödhakevägen är inramad med buskar och annan vegetation som gör att gatan kan upplevas mörkare vid skymning. Lövsångarvägen kantas av vegetation och även vissa sträckor av Morkullevägen, men inte så att det bedöms skymma sikten i trafiken. Längs Rödhakevägen norr om den föreslagna skoltomten sträcker sig ett vattenfyllt dike i öst-västlig riktning. Diket är idag stängslat och därmed bedöms eventuell risk vara hanterad. Det finns även ett dike väster om gång- och cykelvägen inom planområdet, som inte är stängslat. Barnens platser Oavsett om barnen vanligen uppehåller sig inom naturområdet eller inte, visade dialogen att det finns värdefulla platser och egenskaper inom området som barnen skulle uppskatta om de kan bevaras. Barnen placerade ut flaggor på den typ av platser som de tycker om att leka vid, tycker om att ta det lugnt vid eller tycker är läskiga (se karta 3). Deras svar kan ses som en indikation på vilka platser barnen generellt brukar söka sig till eller undvika, men resultatet kan inte ses som en generalisering av hur alla barn upplever just detta område.

215 32 (63) Konsekvenser av detaljplanen En stor del av naturen som ingår i planområdet tas i anspråk för skola och skolgård när den nya Långsjöskolan byggs. De barn som deltog i dialogen använder inte området i någon större utsträckning, men däremot påverkas de närliggande förskolornas verksamhet. Ett genomförande av detaljplanen innebär att förskolorna, framförallt Trädgårdssångaren och Hagen, inte kan fortsätta använda naturen inom planområdet som idag, utan förskolorna hänvisas istället till naturreservatet. Förändringen påverkar särskilt förskolan Trädgårdssångaren som idag har en utgång vid kortsidan av staketet vid förskolegårdens norra del. Skolbyggnaden placeras också tätt intill Trägårdssångarens baksida. Personal på förskolan har framfört viss oro kring hur byggtiden kommer påverka verksamheten och barn som använder området som skolväg. Barnen och personalen har även funderat över exempelvis vad som händer med djuren (ormar, grodor och hackspettar) när det byggs. Skolgården som planeras är liten sett till antalet barn som ska använda den, enbart ca 14 m 2 per barn enligt skisserna. Boverket rekommenderar 30 m 2 per barn. En avlämningsplats med parkering för personal och besökare till skolan en bit från skoltomten innebär att större del av byggrätten kan användas till skolgård, viket innebär att ytan per barn inte minskas ytterligare till förmån för parkeringar. Längs norra delen av planområdet finns ett dike som går i östvästlig riktning. I anslutning till diket, i nordöstra hörnet av planområdet, avser en groddamm skapas som också kommer att kunna ta hand om dagvatten. Det kommer finnas en risk att det samlas mycket vatten i dammen. Samtidigt kan platsen bli en resurs i undervisningen och i lek, vilket gör att platsen behöver markeras av säkerhetsskäl och ställer krav på gestaltningen av platsen. Bebyggelse Landskapsbild Området utgörs idag av naturmark, främst bestående av lövträd av lundartad prägel med bland annat ek och hassel som under sommarhalvåret skapar en tät struktur av bladverk. Planområdet ligger i ett villaområde och angränsar till Gömmarens naturreservat. Norr om skolområdet sträcker sig ett ofta vattenfyllt dike i öst-västlig riktning. Med planförslaget påverkas landskapsbilden genom att stora delar av vegetationen på den föreslagna platsen kommer att behöva tas bort och gallras ur vilket skapar ett öppnare område. Delar av ytan kommer att hårdgöras. Några av de gamla ekarna, sälgarna, lönn och aspar kommer fortsättningsvis att finnas kvar längs med diket och fungera som en barriär gentemot villabebyggelsen norr om skolan. Utgångspunkten är att så många av de inventerade naturvårdsträden som möjligt sparas, men även att andra träd längs med norra sidan av diket kan få stå kvar. För avlämningsplatsen kommer stora delar vegetation att tas bort för att ge plats åt parkeringsplatserna. En del av den bergsknalle som finns på platsen idag kommer

216 33 (63) även att behöva sprängas bort. En häck föreslås längs med Häradsvägen och en lägre häck mot villorna för att ersätta viss vegetation och skapa insynsskydd. Ljusförhållanden och lokalklimat Det finns goda förutsättningar för att skapa ett bra lokalklimat med lagom mycket solljus och skugga från byggnad och träd inom planområdet. Solstudie 20 mars Solstudie 20 maj

217 34 (63) Solstudie 20 augusti Solstudie 20 augusti Solstudie 20 oktober

218 35 (63) Arbetsplatser I samband med planens framtagande antas den planerade skolan bidra med cirka 50 anställda och cirka 360 elever. Antalet elever och anställda är en verksamhetsfråga som inte styrs i detaljplanen och kan därför komma att förändras med tiden. Dock begränsas verksamheten av byggrätten inom detaljplanen samt de parkeringstal som kommunen ställer krav på, vilket innebär att en utökning av verksamheten inom skoltomten inte är trolig. Tillgänglighet Minst en entré till skolbyggnaden ska vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och ska placeras och utformas så att den kan användas av dessa personer. En angörings- eller parkeringsplats för rörelsehindrades fordon ska ordnas inom 25 meters gångavstånd från en sådan entré. Minst en gångväg mellan en byggnads entré och parkering, angöringsplats för bil, friytor och allmänna gångvägar ska kunna användas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Bebyggelse och gestaltning Detaljplanen möjliggör en byggrätt för förskola och skola. Byggrätten inom skoltomten begränsas framförallt genom en lägre nockhöjd på + 46,5 meter och en byggnadshöjd om + 41,2 meter mot Lövsångarvägen och en högre nockhöjd på + 51,5 meter in mot naturreservatet. Höjderna är angivna i meter över nollplanet vilket motsvarar en höjd om ca 8 meter i byggnadshöjd mot Lövsångarvägen och ca 19 meter i nockhöjd in mot reservatet. Den högre delen på byggnaden möter upp de höga träden inom planområdet medan den lägre delen som motsvarar två våningar möter upp den närliggande villabebyggelsen. Syftet med att reglera höjderna med en egenskapsgräns som skiljer dem åt är att säkerställa en stegvis nedtrappning mot gatan. I förslaget är taket sluttande mot gatan.

219 36 (63) Illustration för olika höjdsättningar På förskoletomten är höjderna inte satta utifrån nollplanet utan från marknivån men är av motsvarande höjder och följer samma princip. Den föreslagna byggnadens ungefärliga höjder Byggrätten reglerar även en största byggnadsarea (BYA) på 1700 m 2 inom skoltomten, där även komplementbyggnader ingår. Syftet med att reglera byggnadsarean är för att säkerställa en viss friyta. Då friytan för skolan är begränsad är det viktigt att så stor del som möjligt av den ej bebyggda ytan avsätts för lek. En största yta där bilparkering och angöring med bil är tillåtet inom skoltomten har därför satts till 300 m 2 byggnadsarea. Möjlig körväg för räddningsfordon samt yta för cykelparkering ingår inte i denna yta. Källare får inte finnas inom den norra delen (skoltomten) på grund av risken för skadlig grundvattensänkning på närliggande hus. Detta säkerställs med en bestämmelse i plankartan. Grundkonstruktionen ska även uppföras vattentät. Gestaltningen ska ta hänsyn till det intilliggande naturreservatet samt villaområdet framförallt när det gäller volym samt materialval. Plankartan har därför en bestämmelse om att skolbyggnaden ska uppföras med en träliknande fasad.

220 37 (63) Skiss för hur skolan kan komma att se ut. (Tyréns AB) Bygglovpliktens omfattning Marklov krävs för utpekade träd i plankartan. Utmarkerade träd är de träd som är klassade som naturvårdsintressanta och som ansetts möjliga att bevara och därför inte får fällas. Lov för fällning medges endast om trädet medför en säkerhetsrisk. Lämpliga skyddsåtgärder ska tillämpas vid bygglovet. Länsstyrelserna har gjort upp riktlinjer för skydd av träd vid arbeten. Dessa ska följas om inga nya riktlinjer tagits fram.

221 38 (63) Riktlinjer för skydd av träd vid arbeten Rötterna skyddas genom att avgränsa ett område runt trädet med staket, betongsuggor eller liknande. Området ska vara minst 2 meter utanför kronans ytterkant, men helst 15 gånger stammens diameter. Inom området ska inte grävning, körning med tunga fordon, upplägg av massor, uppställning av bodar eller arbetsmaskiner ske. Inom området ska inte heller bensin, diesel, bekämpningsmedel eller lösningsmedel hanteras. Om det avgränsade området är mindre än 15 gånger stammens diameter bör extra hänsyn tas till rötterna vid grävning. Grövre rötter bör så långt som det är möjligt inte skadas vid grävning, framförallt om de är tjockare än 5 cm. Ett sätt att undvika att skada rötterna är att handgräva runt dem. Rötter som måste kapas, ska beskäras med beskärningssåg eller sekatör. Schaktens sidor bör vattnas och täckas under det att arbetet pågår och schakten bör fyllas igen så snart som möjligt. Begränsa byggtrafiken till några få stråk i området. Om trafik behöver gå i närheten av träd, kan plattor eller annan avlastande markbeläggning placeras ut för att minska risken för kompaktering. Från Länsstyrelsernas Skydda träden vid arbeten Om skador uppstår på trädet i samband med byggskedet eller om inte tillräckliga skyddsåtgärder vidtagits i samband med bygglovet, vilket innebär att trädet måste huggas ner ska exploatören betala en viteskostnad. Viteskostnaden regleras i

222 39 (63) kommande mark- och genomförandeavtal. Exploatören har därutöver återplanteringsplikt av ett uppvuxet träd i händelse av att träd dör. Även förändring av marknivåerna inom skoltomten kräver marklov. Utfyllnad av det sanka området får endast ske i enlighet med den anmälan om vattenverksamhet som måste göras. En godkänd anmälan ska redovisas i bygglovet. Offentlig service Inom planområdet finns två kommunala förskolor, Lövsångaren och Trädgårdssångaren med fem respektive fyra avdelningar. Antalet barn var i maj 2016 totalt 148 st. Området kring Segeltorp centrum är i stort behov av skolplatser och Långsjöskolan är av mycket stor vikt för att kunna tillhandahålla den kommunala service som kommunen ansvarar för. Långsjöskolan blir ett tillskott till Segeltorps närområde där behovet är som störst. Befintliga skolor i Segeltorp samt den föreslagna placeringen av Långsjöskolan. Lek och rekreation När friytor för lek och utevistelse ska placeras och anordnas bör man särskilt beakta friytans storlek, utformning, tillgänglighet och säkerhet samt förutsättningarna för att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Med ändamålsenlig

223 40 (63) verksamhet menas att friytan kan användas till lek, rekreation samt fysisk och pedagogisk aktivitet för den verksamhet som friytan är avsedd för. Friytan bör innehålla varierande terräng- och vegetationsförhållanden samt kännetecknas av goda sol- och skuggförhållanden samt god luft- och ljudkvalitet. Friytan bör placeras i direkt anslutning till lokaler som innehåller lokaler för förskoleklass och skolor årskurs ett till sex. Detta för att eleverna utan hinder själva ska kunna ta sig mellan byggnaden och friytan. Boverket rekommenderar 30 m² friyta/barn i grundskolan. I dagsläget planeras skolan rymma 360 elever. Detaljplanen möjliggör för en friyta om cirka 14.3 m 2 /barn vilket säkerställs genom en största byggnadsarea samt begränsning av ytan var bilparkering och angöring får anordnas. I bedömningen av storlek och kvalitéer kan även tillgång på och tillgänglighet till närliggande lekområden, grönområden och idrottsplaner ingå. Närheten till det intilliggande naturreservatet Gömmaren ses som en positiv aspekt som kan fungera som en kompletterande utemiljö och möjliggöra naturnära vistelse med plats för lek och rekreation. Naturområdet kan komplettera skolan med kvaliteter som inte ryms på den egna gården. För den tilltänkta skolan utgör naturområdet även en naturpedagogisk resurs. Dock innebär detta ett ökat slitage och ett ökat behov av underhåll och skötsel som kommunen får bekosta. Förslag på hur skolgården skulle kunna utformas. Den slutliga utformningen är ännu inte fastställd och kan komma se annorlunda ut (Tyréns AB)

224 41 (63) Utgångspunkten för skolgården är att den kan delas in i olika rum med plats för aktivitet, vila, äventyr och lugnare lek. En pedagogisk miljö eftersträvas för att möjliggöra att delar av undervisningen kan ske på gården. Tillgänglighet är en förutsättning för att alla barn ska kunna ta sig fram på gården och det ska vara lätt att orientera sig. Gården ska också innehålla en variation av lekredskap som tilltalar såväl yngre som äldre barn. Förskolan För barn i förskolan rekommenderar Boverket 40 m² friyta/barn. För förskolorna idag på fastigheten Lövsångaren 3, med knappt 150 barn, innebär det en total friyta om 6000 m 2 för att uppfylla riktvärdet. Förskoletomten är idag m 2 stor och den nya detaljplanen tillåter en byggnadsarea om störst 1700 m 2. Det innebär att om byggrätten utnyttjas till max på fastigheten i framtiden, kommer det vara drygt 8000 m 2 kvar till friyta, angöring och parkering. Det bör räcka för att uppfylla Boverkets riktlinjer för friyta för förskolebarn så länge man kan hålla nere på angöring och parkeringsytor. Gator och trafik Detaljplaneområdet för Långsjöskolan ligger invid Gömmarens naturreservat och angränsar till lokalgatan Lövsångarvägen. Planområdet ligger i ett villaområde med ett gatunät som främst utgörs av lokalgator. Lövsångarvägen och Morkullevägen är lokalgator i området som är utrustade med gångbana. Som fotgängare och cyklist nås området på gång- och cykelbanor längs gatorna samt den gång- och cykelbana som binder samman Ålyckevägen och Lövsångarvägen. I kommunens strukturplan och cykelplan pekas ett nytt huvudcykelstråk ut längs med Gömmarens naturreservat. Cykelstråket ska bindas ihop med Stockholm stads cykelnät via Mickelsbergsvägen för att sedan ansluta till Kungens Kurva. Som bilist nås idag området från Häradsvägen via Falkvägen och Morkullevägen. Häradsvägen västerut leder mot E4/E20 via Segeltorp C. Österut nås Huddingevägen via Stuvsta station. I båda riktningarna längs Häradsvägen finns gång- och cykelvägar utbyggda. Häradsvägen är huvudvägen för bil- och busstrafik i området och är utpekat stamnät för kollektivtrafik. Närmaste busstation ligger ca 300 meter från planområdet. Det går även att ta sig fram genom villaområdena norr- och söderifrån. Norrifrån kan man då köra via Gamla Södertäljevägen, Skördevägen och Hagvägen fram till Ålyckevägen. Söderifrån går det att ta sig fram till Lövsångarvägen från Orrvägen via Hökvägen eller Trastvägen. I samband med genomförandet av denna plan kommer en avlämningsplats för skolans elever samt parkering för skolans anställda att anläggas på del av fastigheten Jakobslund 2:19. Lokalgatorna Ålyckevägen, samt del av Rödhakevägen föreslås förses med gångbana i samband med genomförandet av denna plan. Ytterligare en gångbana kan komma att anläggas mellan Rödhakevägen och Ålyckevägen.

225 42 (63) Gångtrafik Utmed lokalgatorna Lövsångarvägen och Morkullevägen vid planområdet finns redan idag gångbanor. Övriga närliggande lokalgator saknar gång- och cykelbanor där oskyddade trafikanter möter biltrafik. För gående är det främsta intresset att kunna ta sig till målpunkter i området så som naturreservatets entré och de förskolor och skolor som ligger i området. Andra målpunkter i närområdet kan vara de butiker, restauranger och sporthall som ligger i Segeltorp C. I och med genomförande av planen behöver nya gångbanor och en avlämningsplats samt parkering för skolans personal anläggas. Avlämningsplatsen och parkeringen planeras på del av fastigheten Jakobslund 2:19. Det är viktigt att barnen/eleverna kan ta sig trafiksäkert mellan avlämningsplatsen och skolan och att den vägen upplevs som trygg av föräldrar och elever. Som förslag ska gångbanor längs med lämpliga lokalgator så som längs Ålyckevägen samt del av Rödhakevägen. Ytterligare en gångbana kan komma att anläggas mellan Rödhakevägen och Ålyckevägen. Eventuellt ska även ett trafiksäkert övergångsställe placeras i anslutning till avlämningsplatsen. Gatuområdet mellan avlämningsplatsen och skoltomten är inte med i den här detaljplanen då gångbanor kan anläggas genom befintliga detaljplaner och inom kommunalägd mark. Den exakta utformningen och placeringen av dessa gångbanor är ännu inte utredda men kommer att fastställas i genomförandeskedet. Rödhakevägen Ålyckevägen Eventuell dragning av gångbanor längs med Rödhakevägen och Ålyckevägen.

226 43 (63) Cykeltrafik Häradsvägen är ett regionalt huvudstråk för cykel. Separerad gång- och cykelbana finns längs med Häradsvägens båda sidor. Häradsvägen leder upp till Segeltorp C i väster och i öster hela vägen ned mot Stuvsta station. I kommunens översiktsplan/strukturplan för Segeltorp C samt i kommunens cykelplan pekas ett nytt huvudcykelstråk ut längs med Gömmarens naturreservat. Detta stråk ska binda ihop Stockholm stad och Huddinge kommuns cykelnät. Det förbättrar även för cyklister i området att ta sig till Fruängens tunnelbanestation, som ligger ca tre kilometer norr om planområdet. Cykelstråket ska sedan löpa längs med Gömmarens naturreservat ned till Kungens Kurva, som ligger ca två kilometer sydväst om planområdet. Huvudcykelstråket behöver korsa Häradsvägen men en planskild lösning med tunnel har visat sig inte vara genomförbar (Ramböll AB, , uppdragsnummer ) varav stäckningen av stråket fortfarande är oklar. Kollektivtrafik Ca meter från den planerade skoltomten ligger två busshållplatser, Lövsångarvägen och Skrakvägen, som trafikeras av bussarna 703 3, 704 4, samt nattbussen Turtätheten på dessa busslinjer är 5-6 gånger i timmen vid rusningstid på vardagarna. Det finns övergångställen samt gångtunnel för att gående ska kunna ta sig över Häradsvägen för att sedan gå längs med lokalgatorna till den planerade skolan. Häradsvägen är en del av stamnätet för kollektivtrafik. I framtiden planeras Spårväg Syd trafikera Segeltorp C med en hållplats. 3 Fruängen - Segeltorp - Snättringe - Stuvsta station - Huddinge C Sörskogen och omvänt. Turtäthet: ca 5 avgångar i timmen under rusningstid. 4 Björnkulla - Flemingsbergs station - Visättra - Flemingsbergs station - Huddinge sjukhus - Huddinge station - Källbrink - Segeltorp Fruängen och omvänt. Turtäthet: ca 5 avgångar i timmen under rusningstid. 5 Skärholmen - IKEA - Kungens kurva ind. - Segeltorp - Snättringe - Stuvsta station - Huddinge C Sörskogen och omvänt. Turtäthet: ca 6 gånger i timmen under rusningstid. 6 Skärholmen - Segeltorp - Fruängen - Stuvsta station - Huddinge C - Sörskogen Balingsnäs och omvänt. Turtäthet: ca 6 gånger i timmen under rusningstid.

227 44 (63) Närmaste busshållplatser är markerade i rött Biltrafik Området nås från Häradsvägen via Falkvägen och Morkullevägen. Häradsvägen leder västerut mot E4/E20 via Segeltorp centrum. Trafikmängderna per vardagsmedeldygn är ca fordon vid mätpunkt på Häradsvägen i närheten av Falkvägen. Mätningen avser båda riktningarna. Mätningen genomfördes 2015 av Vectura. Det går även att ta sig fram genom villaområdena norr- och söderifrån. Norrifrån kan man då köra via Gamla Södertäljevägen, Skördevägen och Hagvägen fram till Ålyckevägen. Söderifrån går det att ta sig fram till Lövsångarvägen från Orrvägen via Hökvägen eller Trastvägen. Samtliga vägar tillhör kommunens lokalvägnät och har hastighetsbegränsningen 30 kilometer/timmen. I planarbetets inledande skede har en trafikutredning tagits fram. Nedan visas en översiktlig skiss på hur trafiken till skolan bör kunna lösas enligt denna. Rödhakevägen, Morkullevägen och Ålyckevägen föreslås regleras för att hindra hämtning och lämning vid dessa gator. Rödhakevägen och Lövsångarvägen föreslås i utredningen stängas av för genomfart, vilket kan bli aktuellt i ett senare skede. Trafiksituationen kommer att utvärderas kontinuerligt i arbetet med Säkra skolvägar (läs mer om Säkra skolvägar på sid.49).

228 45 (63) Övergripande bild av trafiklösningen i området. Alla åtgärder utförs inte i ett första skede. Angöring Angöring för leveranser bör ske från Lövsångarvägen. Se förslag på angöring i bilden nedan. Lastbilarna ska ha möjlighet att vända inom egen fastighet. Backning över gångbana är ej tillåtet. Leveranserna bör om möjligt styras till andra tider än de då elever tar sig till och från skolan.

229 46 (63) Lövsångarvägen Förslag på möjlig angöring till skolan Parkering Cykelparkering Området är beläget i parkeringsprogrammets utpekade zon C. Inom planområdet ska följande cykelparkeringsnorm tillämpas: - Cykelparkeringsnorm zon C - 0,3 x antalet anställda - Cykelparkeringsnorm zon C - 0,5 x antalet elever Yta bör även reserveras för uppställning av barnvagnar. Cykelparkering bör utformas på ett sådant sätt att den kan nyttjas av både vanliga cyklar, lådcyklar och cyklar med cykelkärra. Cykelparkeringen ska vara väderskyddad, stöldsäker, trygg och lättillgänglig. Cykelparkeringen ska anordnas nära entrén på kvartersmark. Dessutom bör ett antal cykelparkeringar förslagvis anordnas i cykelrum som nås från markplan utan att cykeln behöver lyftas eller bäras i trappor. För besökare bör stöldsäker, trygg och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. I inomhusparkeringen bör en viss yta avsättas för cykelkärror och lådcyklar (cirka 2 m 2 per kärra eller lådcykel). Bilparkering Bilparkeringen ska utformas på ett tryggt sätt enligt riktlinjerna i Huddinge kommuns parkeringsprogram. Planområdet ligger inom zon C.

230 47 (63) - Bilparkeringstal zon C - 0,4 x antal anställda - Bilparkeringstal zon C 1 blp/30 elever Parkeringstalen innebär att skolan behöver 12 parkeringsplatser för de 360 elever som planeras gå på skolan samt 20 parkeringsplatser för de 50 anställda. Skolan ska även ha två parkeringsplatser för funktionsnedsatta som ska ligga inom 25 meter från skolans entré. Då skoltomten är begränsad till ytan och trafiken till skolan inte bör dras in längre än nödvändigt på villagatorna, ska skolans bilparkering förläggas på del av fastigheten Jakobslund 2:19. Kommunen är fastighetsägare till Jakobslund 2:19 som ligger norr om Kråkvik 2:2 och angränsar till Härandsvägen, Hagvägen och Rödhakevägen. Häradsvägen Hagvägen 34 parkeringar Rödhakevägen Skiss över avlämning och parkeringsytan på del av Jakobslund 2:19 Fastigheten arrenderas idag ut av kommunen till en privatperson. Byggnaden som idag finns på fastigheten kommer att behöva rivas. På Jakobslund 2:19 ska samtlig parkering för personal inrymmas, parkering för besökande till skolan samt platser för att hämta och lämna elever. Parkering för funktionsnedsatta och lastning/lossning ska anordnas inom skoltomten på Kråkvik 2:2 m.fl. Parkering för funktionsnedsatta Boverkets byggregler, 3:122, anger att en angörings- eller parkeringsplats för rörelsehindrades fordon ska kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från en

231 48 (63) sådan entré som ska vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Minst en tillgänglig och användbar gångväg ska finnas mellan tillgängliga entréer till byggnader och parkeringsplatser. Två parkeringsplatser, cirka 5 % av platserna, ska utformas för funktionsnedsatta samt reserveras för detta ändamål. Parkering och angöring för förskolorna Förskolorna har idag parkering för personal och besökande på egen fastighet och kommer även fortsättningsvis att ha det. Varumottagning och sophämtning Projektet innebär endast en marginell ökning av transporter/varuleveranser. Då kommunen jobbar med samordnad varudistribution planeras varuleveranserna att kunna samköras med de leveranser som redan idag försörjer de två befintliga förskolorna på grannfastigheten till skoltomten. Vissa leverantörer till skolan är dock inte anslutna till den samordnade varudistributionen och därmed kan leveranserna öka något i förhållande till dagens trafikflöde. Varumottagning och sophämtning ska lösas på den egna fastigheten. Byggherren ska försäkra sig om att lösningen för sophämtning är godkänd. Backning över gång- och cykelbana är ej tillåten. Trafiksäkerhet Trafiksäkra passager ska finnas för gång- och cykelrörelser mellan planområdet och busstationerna. Övergångställena på Häradsvägen kan göras säkra genom trafiksignaler eller genom att höja upp dem. Övergångsställen eller hastighetsdämpande åtgärder kan komma att bli aktuellt på någon av lokalgatorna. Om så är fallet ska dessa utformas trafiksäkerhet. Säker skolväg Detaljplanen påverkar både befintliga och nya skolvägar. Elever till Segeltorpsskolan går och cyklar på lokalgatorna i området kring den planerade skoltomten. I samband med utbyggnaden kommer även Långsjöskolans elever att gå och cykla längs med de omkringliggande lokalgatorna. Morkullevägen och Falkvägen är idag försedda med gångbana på ena sidan. Längs Morkullevägen finns även tre chikaner på samma sida som gångbanan. Chikanerna är en hastighetsdämpande åtgärd för högre trafiksäkerhet. Längs med Lövsångarvägen finns en gångbana på ena sidan. För att elever på ett säkert sätt ska kunna ta sig över Lövsångarvägen om de kommer från Morkullevägen bör en trafiksäker passage eller övergångställe anläggas i korsningen Morkullevägen/Lövsångarvägen.

232 49 (63) Längs Rödhakevägen och Ålyckevägen saknas idag gångbana. Längs dessa planeras gångbanor för att tydligare separera gångtrafikanter och biltrafik. Gatorna är idag cirka 8 meter breda lokalgator och de nya gångbanorna ska inrymmas på kommunens mark. Projektet Säkra skolvägar Huddinge kommun arbetar sedan flera år aktivt för att minska andelen bilresor till skolor i kommunen och skapa säkra skolvägar. Arbetet bedrivs både genom beteendepåverkande åtgärder samt vid behov även fysiska åtgärder i gatumiljön. Genom samarbete med skolorna och årligen återkommande aktiviteter och kampanjer har andelen bilresor minskat. Det är därför av stor vikt att även nya skolor aktivt deltar i detta arbete för att redan från början etablera önskvärda resebeteenden. Trafiksäkerhetsåtgärder för en tryggare skolväg kommer att utvärderas kontinuerligt inom projektet för Säkra skolvägar. Drift- och gatuunderhåll Huddinge kommun har huvudmannaskapet (ansvarar) för omkringliggande gator och så kommer det även fortsättningsvis att vara. Kommunens driftförutsättningar kan förändras något i och med anläggandet av fler gångbanor. Gator och anläggningar inom kvartersmark ansvarar fastighetsägaren för. Huddinge Samhällsfastigheter AB (tidigare Huge Fastigheter AB) ansvarar även för parkeringsanläggning samt drift och underhåll av denna på del av fastigheten Jakobslund 2:19. Fornlämningar I Riksantikvariets fornsök förekommer sju fynd i anslutning till planområdet och en inom den del av planen där förskolorna ligger idag.

233 50 (63) Bebyggelselämningarna inom det blå området vid Nr. 1 (RAÄ-nr Huddinge 173:1) kan räknas som fornlämning om de är tillkomna före år De påverkas inte av planen för skolan och behöver därför inte utredas vidare i det här sammanhanget. Även de stensättningsliknande lämningarna Huddinge 172:1 och 172:2 (de två lämningarna norr om det blå området vid Nr.1) är osäkra fornlämningar. Stensättningarna vid Nr 2 (Huddinge 156:1-3) är fornlämningar, bedömningen påverkas inte av lagändringen och bedöms inte heller påverkas av planen. Den fornlämningsliknande lämningen Nr 3 (Huddinge 32:1) är en övrig kulturhistorisk lämning och är med största sannolikhet borttagen. Nr. 4 (Huddinge 31:1) är ett gravfält som är undersökt och borttagen. Risken för att det finns okända fornlämningar inom planområdet bedöms som liten och en arkeologisk utredning krävs därför inte i det här skedet. Störningar och risker Elektromagnetiska fält En transformatorstation är belägen inom planområdet. Transformatorstationer som finns utomhus ger dock på några meters avstånd mycket låg exponering för magnetfält. Normalutformade transformatorstationer bör förläggas minst 5 meter från byggnad där människor vistas om avskärmning inte ordnas på annat sätt. Förorenad mark Markföroreningsanalys har utförts i samband med den geotekniska utredningen (Grontmij AB, ) i två provpunkter, med undersökning av metaller, alifater, aromater och PAH. Resultaten ligger under Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark (känslig markanvändning, KM) avseende alla undersökta ämnen. Luft Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer för luft. Vid starkt trafikerade gator i stadskärnor och utmed större infarter riskerar halterna av partiklar PM10 och kvävedioxid (NO2) att ligga i närheten av eller

234 51 (63) över normvärdena. Miljökvalitetsnormer för luft bedöms inte komma att överskridas inom detaljplaneområdet även om detaljplanen medför en ökad trafik. Östra Sveriges Luftvårdsförbund samordnar regionens miljöövervakning av luft och lät 2010 utföra översiktliga beräkningar i området. Dygnsmedelhalten för PM10 låg i intervallet μg/m3(mikrogram per kubikmeter) i anslutning till Häradsvägen och i intervallet μg/m3 inom planområdet. Enligt miljökvalitetsnormen för PM10 får dygnsmedelhalten överskrida 50 µg/m3 maximalt 35 gånger per kalenderår. Dygnsmedelhalten för kvävedioxid låg i intervallet μg/m3 i anslutning till Häradsvägen och i intervallet μg/m3 inom planområdet. Enligt miljökvalitetsnormen för NO2 får dygnsmedelhalten överskrida 60 μg/m3 maximalt 7 gånger per kalenderår. Buller Planområdet ligger avskilt från större vägar och är inte utsatt för några ekvivalenta 7 ljudnivåer över riktvärden för trafikbuller. Detaljplanen medför att skolans verksamhet under vissa tider och i viss mån kommer skapa ökade ljudnivåer för omgivande bebyggelse genom barnens lek på skolgården. Risk för skred Totalstabiliteten i området mot diket är enligt beräkningar gjorda av Sweco (PM Stabilitetsförhållanden, ), tillfredsställande. Teknisk försörjning Under detta avsnitt redovisas de behov och förutsättningar som behövs kring olika samhällsfunktioner så som ledningar för el och värme samt för sophämtning och räddningstjänst. Dagvatten Området ligger inom Stockholm Vatten och Avfalls verksamhetsområde för dagvatten, vatten och spillvatten. Dagvattenutredningen Dagvattnet från planområdet har Mälaren som recipient. Se det tidigare avsnittet om hydrologiska förhållanden och miljökvalitetsnormer för mer information. En fördjupad dagvattenutredning har tagits fram (Sweco, ) både för den tilltänkta skoltomten samt för ytan där parkerings- och avlämningsplatsen planeras. Förslagen i utredningen har utgått från vad som är tekniskt och 7 Ekvivalenta ljudnivåer är en form av medelljudnivå under ett normaldygn.

235 52 (63) ekonomiskt rimliga lösningar med syfte att fördröja dagvattenflödena vid ett 10- årsregn och inte försämra dagvattnets kvantitets- och kvalitetssituationen jämfört med idag. Utredningen har utgått ifrån målen i Huddinge kommuns dagvattenstrategi, Mälarens skyddsföreskrifter, krav från Stockholm Vatten och Avfall och gällande vattenlagstiftning. Utredningen har räknat på erforderliga fördröjningsvolymer vid ett 10-års regn med en varaktighet av 10 minuter och klimatfaktorn 1,2. Exploateringen av planområdet förväntas innebära att flödena för skoltomten ökar från 18 l/s till cirka 84 l/s och för parkeringen från 4 l/s till cirka 22 l/s om inga åtgärder vidtas. Även föroreningskoncentrationer i dagvattnet har beräknats. Resultatet visar att föroreningshalterna förväntas öka för flera ämnen efter exploateringen om inga åtgärder vidtas. Föreslagna åtgärder på skoltomten Åtgärder föreslås i flera steg för att uppnå en fördröjning och rening av dagvatten på skoltomten innan avledning ut i Stockholm Vatten och Avfalls dagvattendike nedanför skoltomten, men inom planområdet. Bakom skolbyggnaden (upp mot befintliga förskolor) anläggs ett avskärande makadamdike som tillsammans med vattnet från den norra takdelen av skolbyggnaden avleds till ett kassettmagasin och vidare i ledning med ett strypt utlopp till dagvattendiket. Skolbyggnadens södra takdel samt husets angöringsyta (trafikyta) leds via en fördröjning i nedsänkta trädgropar (befintliga träd) till ett rörmagasin eller makadammagasin med strypt utlopp till dagvattendiket. Kring träden kan kol eventuellt blandas i för att ytterligare förbättra reningseffekten. Skolgårdens dagvatten avleds ytligt via ränndalar ner till ett helt eller delvis gräsbevuxet makadamdike där dagvattnet renas och fördröjs innan det leds ut i dagvattendiket via ett strypt utlopp. Makadamdiket sträcker sig längst med hela skolgårdens nedre kant. Den föreslagna markutfyllnaden på skolgården kommer att medföra ett djup till grundvattenytan på omkring 1,5-2,0 meter. Dagvattenutredningen har säkerhetställt att föreslagna dagvattenåtgärder ska hamna ovan grundvattenytan och kunna fungera. Föreslagna åtgärder på parkering- och avlämningsplatsen Förslagna åtgärder för att uppnå en fördröjning och rening av dagvatten på parkeringsytan är att dagvatten fördröjs, infiltreras och renas i gräsbeklädda torrdammar eller även så kallade svackdiken invid parkeringsplatserna genom höjdsättning mot dessa ytor. Efter regn silar vattnet ner genom gräset, ner till en sandinblandad matjord och vidare till ett kolinblandat makadammagasin (vattenhållande och renande). Dagvattenbrunnar med kupolsil fungerar som bräddavlopp för att förhindra för höga nivåer i dikena. Brädavloppet ansluter ut till dagvattenledning för vidare avledning mot Mälaren.

236 53 (63) Resultat Med föreslagna åtgärder på skoltomten samt parkeringsytan beräknas det totala flödet ut från hela planområdet inte öka jämfört med flödet före exploatering. Föroreningskoncentrationerna har beräknats utifrån schablonhalter i verktyget StormTac före och efter exploatering, samt efter exploatering med de föreslagna reningsåtgärderna inlagda. Föroreningskoncentrationerna har även jämförts med Riktvärdesgruppens (regionala dagvattennätvärket i Stockholms län) strängaste förslag på dagvattenriktvärden, 1M, som egentligen tillämpas vid direkt utsläpp i mindre sjö. Utsläppen sker i detta fall långt uppströms Stockholm Vatten och Avfalls dagvattensystem och till recipienten Mälaren. Syftet med jämförelsen är att sätta erhållna föroreningskoncentrationerna i relation till något. Beräkningarna visar att den planerade exploateringen med föreslagna reningsåtgärder inte bidrar med stora föroreningskoncentrationer på årsbasis, varken för skoltomten eller för parkeringsytan. Eftersom skoltomten tar naturmark i anspråk medför det fortsatt högre förorreningskoncentrationer för flera ämnen jämfört med före exploatering. Parkeringsytan medför endast en ökning av ämnena krom och kvicksilver jämfört med före exploatering. Med föreslagna reningsåtgärder klaras dock Riktvärdesgruppens dagvattenriktvärden, 1M, för samtliga ämnen med en god marginal, både för skoltomten och parkeringsytan. Föreslagna dagvattenåtgärder utgår från Huddinges dagvattenstrategi. Med erhållen fördröjning på skoltomten samt den fristående parkeringsytan beräknas det totala flödet ut från planområdet inte öka jämfört med före exploatering. Med föreslagna reningsåtgärder för skoltomten samt parkeringsytan bidrar exploatering endast marginellt till att försämra dagvattenkvaliten ut från planområdet. Utredningen visar att med erhållen rening ska detaljplanen inte äventyra att en god ekologisk och kemisk vattenstatus upprättshålls för Mälaren-Rödstensfjärden, i enlighet med dess uppsatta miljökvalitetsnormer. Elförsörjning Den transformatorstation som ligger inom planområdet har kapacitet för att försörja den nya skolan. Transformatorstationen planeras inte att flyttas i samband med genomförandet av planen utan får planstöd genom ett så kallat E-område i plankartan. Energiförsörjning Det finns ingen fjärrvärme ansluten till området. I kommunens Miljöprogram beskrivs att i kommunala lokaler ska andelen energi i första hand komma från förnyelsebara energikällor och i andra hand från återvunna material/avfall.

237 54 (63) Avfallshantering Avfallshantering ska ske enligt kommunens avfallsplan och anpassas till långtgående källsortering och återvinning. Räddningstjänst Södertörns brandförsvarsförbunds PM 608 och 609 angående framkomlighet och brandvattenförsörjning i nya planområden ska beaktas i projekteringen.

238 55 (63) Genomförande Organisatoriska frågor Planförfarande Detaljplanen är av betydande intresse för allmänheten samt är av stor betydelse och tas därför fram med ett utökat förfarande i enlighet med 5 kap. 7 PBL (2010:900 i dess lydelse efter 2 januari 2015). Att planarbetet bedrivs med utökat förfarande innebär att kungörelse sker i samband med samrådet. Detaljplanen kommer att beslutas i kommunfullmäktige. Ett program har inte bedömts nödvändigt. Tidplan Samråd 13 december januari 2017 Granskning 2 juni- 16 juli 2017 Antagande i kommunfullmäktige 11 december 2017 Laga kraft* Tidigast kvartal Beräknad byggstart Tidigast 2019 Beräknad verksamhetsstart Tidigast 2021 *Detaljplanen vinner laga kraft ca 4 veckor efter antagandebeslutet från kommunfullmäktige om planen inte överklagas. Genomförandetid Detaljplanen har en genomförandetid på 5 år som börjar den dag planen vinner laga kraft. Detaljplanen fortsätter att gälla efter genomförandetiden om inte kommunen ändrar eller upphäver planen. Genomförandet Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Huddinge kommun är huvudman för allmänna platser (gatumark och parkmark). Kommunen ansvarar för att gatorna och andra allmänna anläggningar byggs ut till kommunal standard. Kommunen ansvarar för drift och underhåll av allmänna platser. Fastighetsägaren ansvarar för anläggande och drift inom kvartersmark samt teknisk försörjning.

239 56 (63) Avtal Ett markanvisningsavtal är upprättat mellan kommunen och Huge Fastigheter AB (numera Huddinge Samhällsfastigheter AB) och godkändes av kommunfullmäktige , 15. Markanvisningsavtalets syfte är att avtala om förutsättningar för planområdets exploatering och att tilldela Huge Fastigheter AB en optionsrätt för att förvärva markområdet. Avtalet reglerar bland annat kommunala kravställningar, markpris och kostnadsfördelning för utbyggnad av anläggningar till följd av exploateringen. Markanvisningsavtalet reglerar även vad som kommer att ingå i kommande mark- och genomförandeavtal. Ett mark- och genomförandeavtal ingås mellan kommunen och Huddinge Samhällsfastigheter AB (tidigare Huge Fastigheter AB) i samband med antagande av detaljplanen. Avtalet reglerar mer detaljerat flera av de frågor som tidigare behandlats i markanvisningsavtalet. Bland annat regleras närmare villkor för marköverlåtelse så som ansökan om lantmäteriförrättning. I avtalet hanteras vidare bebyggelsens utformning/gestaltning samt frågor om kontroll och garantier för Huddinge Samhällsfastigheter AB:s åtaganden. Avgränsning mot naturreservatet Under genomförandet av planen ska en tydlig gräns mot naturreservatet uppföras för att inte riskera ett intrång i naturen. Efter avslutad byggnation ska det fortsättningsvis vara tydligt var gränsen mellan skolgård och naturreservat går även om den inte behöver vara stängslad. Dagvattenhantering Föreslagna dagvattenåtgärder inom planområdet ska vidtas för att klara krav på fördröjning och rening. Dagvattenutredningens intentioner ska följas men Huddinge Samhällsfastigheter AB kan efter diskussion med kommunen vidta alternativa åtgärder med motsvarande kapacitet och funktion. Handlingar, vilka redovisar omhändertagande av dagvatten, ska redovisas för kommunen i samband med tekniskt samråd för bygglov. Kommunen håller på att ta fram riktvärden för den rening som dagvattenanläggningar som minst ska uppnå. Tillsynsmyndigheten skulle i framtiden kunna komma att ställa krav på att anläggningen uppfyller dessa riktvärden. Länshållningsvatten Sprängning, borrning, schaktning, upplag av bergmassor och annan verksamhet under byggskedet ger upphov till länshållningsvatten. Vattnet kan efter lokal rening och beroende på föroreningsinnehåll antingen infiltreras i mark, avledas till en recipient eller till reningsverk.

240 57 (63) Stockholm Vatten och Avfalls riktlinjer för länshållningsvatten ska följas. Entreprenören ska upprätta en beskrivning av miljöpåverkan från det avloppsvatten som ska avledas från platsen, och skicka den till Stockholm Vatten och Avfall. Beskrivningen ska visa tidsperiod, vattenmängd både momentant och totalt, eventuella föroreningar i mark eller grundvatten och i det vatten som ska avledas (bl.a. metaller och organiska ämnen), påverkan på mottagande avloppsreningsverk eller vattendrag m.m. Stockholm Vatten och Avfall gör sedan en bedömning av vart vattnet bör avledas. Kommunens miljötillsynsavdelning ska alltid kontaktas i samband med byggnation där länshållningsvatten förekommer. Vattenverksamhet Innan genomförandet av planen ska en anmälan om vattenverksamhet göras till Länsstyrelsen. Huddinge Samhällsfastigheter AB ansvarar för anmälan om vattenverksamhet och beräknas lämnas in till länsstyrelsen i Stockholm under hösten Ekologisk kompensation Sammanfattningsvis ska följande åtgärder göras som ekologisk kompensation: 17 st. naturvårdsintressanta träd samt en ask sparas utifrån plankartan. För dessa ska nödvändiga skyddsåtgärder redovisas i samband med bygglovet. Länsstyrelserna har gjort upp riktlinjer för skydd av träd vid arbeten. Dessa ska följas om inga nya riktlinjer tagits fram. Se riktlinjerna under bygglovspliktens omfattning på s. 37. Delar av de träd som kommer att avverkas ska lämnas kvar som död ved, vilket utgör en viktig övervintrings- och födosöksmiljö för groddjuren. En groddjursdamm ska uppföras inom det utpekade parkområdet i plankartan samt ett grodhotell där groddjur kan övervintra. Åtgärden ska vara genomförd innan markarbeten på kvartersmark inom Exploateringsområdet påbörjas i enlighet med mark- och genomförandeavtal. 50 st. fågelholkar ska sättas upp inom angränsande naturmark i reservatet för att kompensera för de hålträd som försvinner, varav 20 st. ska vara specifikt för arten stare. Åtgärden ska vara genomförd innan markarbeten på kvartersmark inom Exploateringsområdet påbörjas i enlighet med mark- och genomförandeavtal. 5 st. fladdermusholkar ska sättas upp inom angränsande naturmark i reservatet alternativt inom parkmarken i planområdet. Exploatören ska genomföra och bekosta åtgärden. Åtgärden ska vara genomförd innan markarbeten på

241 58 (63) kvartersmark inom Exploateringsområdet påbörjas i enlighet med mark- och genomförandeavtal. Buller Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15 (eller senare tillkomna riktlinjer) ska följas. Boende och verksamheter kring byggarbetsplatsen ska informeras om arbeten som kan orsaka störning. Vid eventuellt pålningsarbete ska extra skyddsåtgärder vidtas så att inte barnen vid intilliggande förskola utsätts för buller. Miljötillsynsavdelningen kan komma att ställa krav på bullermätning. Utfyllnad av massor Skolgården planeras att höjas inom vissa delar av gården, för att minska översvämningsrisken. Kravet som ställs på de massor som ska användas är att de uppfyller kraven som anges för mindre än ringa risk i enlighet med Naturvårdsverkets handbok -Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljötillsynsavdelningen kan komma att ställa krav på redovisning av vilka massor som har använts och att de uppfyller kraven. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsrättsliga åtgärder innefattar bland annat avstyckning, marköverföring genom fastighetsreglering och bildande av gemensamhetsanläggning, ledningsrätt eller servitut. Lantmäterimyndigheten i Huddinge kommun genomför efter ansökan fastighetsrättsliga åtgärder genom lantmäteriförrättning. Detta kan ske efter att detaljplanen har vunnit laga kraft.

242 59 (63) Fastighetsrättsliga frågor Huddinge Samhällsfastigheter AB erbjuds förvärva ett markområde som uppgår till cirka m 2 och planläggs för skoländamål. När detaljplanen har vunnit laga kraft kan fastighetsrättsliga åtgärder genomföras. Ansökan om lantmäteriförrättning inlämnas till Lantmäterimyndigheten i Huddinge. Kommunen ansöker om fastighetsbildning för det markområde som överlåtes till Huddinge Samhällsfastigheter AB. Fastighetsbildning i enlighet med detaljplanen ska vara genomförd innan bygglov får ges. Nyttjanderätt för avlämningsplats/parkering Den del av kommunens fastighet Jakobslund 2:19 som kommer att nyttjas som avlämningsplats/parkeringsanläggning för skolans verksamhet avses upplåtas till Huddinge Samhällsfastigheter AB med nyttjanderätt. Huddinge Samhällsfastigheter AB kommer att bekosta anläggandet samt ansvara för drift och underhåll av anläggningen.

243 60 (63) Servitut Servitut är en rätt för ägaren av en fastighet att på visst bestämt sätt använda en annan fastighet. Det kan exempel röra sig om rätten att ta väg eller dra avloppsledningar. Det finns två huvudtyper av servitut; avtalsservitut, som upprättas genom avtal, samt officialservitut, som skapas vid ett myndighetsbeslut. Planområdet för Långsjöskolan berörs av följande avtalsservitut: 01-IM7-72/ Avtalservitutet 01-IM7-72/ är till förmån för fastigheten Kallkärrsklinten 2 och belastar fastigheterna Kråkvik 2:5 samt Snöskatan 2,3 och 5. Ändamålet för rättigheten är tunnel. Ledningsrätt Ledningsrätt är en servitutsliknande rättighet som även kan upplåtas till förmån för en juridisk person eller fastighet. Precis som namnet antyder, ges tillåtelse för att använda någon annans mark för ledningsändamål. Ledningsrätter kan upplåtas för allmänt ändamål som till exempel huvudvattenledningar. Det är bara lantmäterimyndigheten som kan besluta om ledningsrätter. Planområdet för Långsjöskolan berörs av följande tre ledningsrätter: 0126k k /49.1

244 61 (63) Ledningsrätten 0126k är till förmån för Stockholm Vatten VA AB och belastar ett stort antal fastigheter i Huddinge kommun däribland Kråkvik 2:2 och Kråkvik 2:5. Ledningsrätten ger ledningshavaren rätt att nedlägga och för all framtid bibehålla, underhålla och förnya underjordiska huvudvattenledningar. Ledningsrätten 0126k är till förmån för Vattenfall Eldistribution AB och belastar ett stort antal fastigheter i Huddinge kommun däribland fastigheterna Kråkvik 2:2, Kråkvik 2:5 och Kolartorp 1:2. Ledningsrätten ger ledningshavaren rätt att för all framtid använda, underhålla och förnya elektriska starkströmsledningar. Ledningsrätten /49.1 är till förmån för AB Stokab och belastar ett stort antal fastigheter i Huddinge, Botkyrka och Södertälje. I Huddinge kommun belastas exempelvis fastigheterna Kråkvik 2:2, Kråkvik 2:5 och Kolartorp 1:1. Ledningsrätten ger ledningshavaren rätt att för all framtid anlägga och bibehålla fiberoptisk kabel i befintligt tunnelsystem. Ekonomiska frågor Kommunalekonomiska konsekvenser Genomförandet av detaljplanen kommer att medföra intäkter för kommunen genom markförsäljning och nyttjanderättsupplåtelse. Kommunen bekostar de åtgärder som kan behöva vidtas på allmänna platser, till exempel hastighetsdämpande åtgärder och nya gångbanor. Ersättning vid markförsäljning Huddinge Samhällsfastigheter AB ska förvärva mark, på del av fastigheten Kråkvik 2:2 och del av fastigheten Kråkvik 2:5, som är utlagd som kvartersmark för skola i detaljplanen. Markförsäljningen kommer att medföra en fastighetsintäkt för kommunen. Ersättning för nyttjanderätt Kommunen avser att upplåta del av fastigheten Jakobslund 2:19 med nyttjanderätt till Huddinge Samhällsfastigheter AB. Kommunen kommer att få en årlig intäkt för markupplåtelsen. Kostnader för exploatören Vatten och avlopp För anslutning till det allmänna VA-ledningsnätet ska fastighetsägaren erlägga avgift enligt Stockholm Vatten och Avfalls Va-taxa.

245 62 (63) Kostnader för fastighetsbildning Exploatören ska ansöka om och bekosta eventuella övriga fastighetsbildningsåtgärder (avstyckningar, ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar mm) som erfordras för genomförande av detaljplanen. Bygglovavgift När detaljplanen har vunnit laga kraft och genomförandetiden börjat har fastighetsägen rätt att få bygglov enligt planen. Bygglovavgiften debiteras enligt kommunens bygglovtaxa. Planavgift Då exploatören bekostar planarbetet enligt upprättat plankostnadsavtal kommer det inte att tas ut någon planavgift för detaljplanen i samband med bygglov. Kostnader för miljöskyddsåtgärder Ansvars- och kostnadsfördelning för utförande av eventuella erforderliga åtgärder avseende miljöskydd regleras närmare i det mark- och genomförandeavtal som upprättas med Huddinge Samhällsfastigheter AB i samband med antagande av detaljplanen. Tekniska frågor Planhandlingarna grundar sig på följande tekniska utredningar: Trafikutredning Kråkvik 2:2, Ramböll, Dagvattenutredning Långsjöskolan, Sweco, Bilaga 1a - angöringen Bilaga 1b - skolan PM Geoteknik inkl. bilagor_sweco MUR Geoteknik inkl. bilagor_sweco PM Stabilitetsförhållanden, Sweco, Naturmiljöutredning_ Ekologigruppen Översiktlig naturvärdesinventering_huddinge kommun Groddjursinventering_Ekologigruppen Fladdermusinventering_Ekologigruppen_ Barnkonsekvensanalys Långsjöskolan_ Norconsult Administrativa frågor Ansvaret för arbetet med denna plan ligger på kommunstyrelseförvaltningens samhällsbyggnadsavdelning i samverkan med medverkande från kommunens övriga berörda förvaltningar. Vid granskningen består projektgruppen av:

246 63 (63) Maria Kjell-Andrén planarkitekt, plansektionen (ansvarig för framtagandet av detaljplanen) Sandra Tiidus projektledare, mark- och exploateringssektionen Martin Tran gatuprojektsektionen Jonas Lidbrink miljöplanerare, plansektionen Fanny Boberg landskapsarkitekt, trafik- och landskapssektionen Referensgrupp: Jeff Wijesinghe lantmäteriavdelningen Agnetha Sjödin bygglovsavdelningen Från Barn- och utbildningsförvaltningen har Marie Lundmark Bergström och Tina Lundin deltagit. Från Huddinge Samhällsfastigheter AB har Pär Dahlström deltagit. Maria Kjell-Andrén Planarkitekt

247 GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (21) Datum Rev Diarienummer KS-2015/1041 Granskningsutlåtande Detaljplan för Långsjöskolan inom fastigheterna Kråkvik 2:2 m.fl. Sammanfattning Granskning genomfördes under tiden 2 juni till 16 juli 2017 genom att en underrättelse med information om granskningsförslaget har sänts till berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen och berörda remissinstanser för yttrande. Handlingarna har funnits tillgängliga på Servicecenter och kommunens hemsida. Åtta remissinstanser inkom med yttranden vid granskningen. Yttrandena handlade framförallt om risken för översvämning, naturvärden, vattenverksamhet, friyta, dagvatten och släckvatten samt stabilitetssituationen i diket. Under granskningen inkom även fyra yttranden från sakägare, samt två övriga. Dessa lämnade synpunkter kring trafiksituationen, natur och vatten samt om tidigare utredningar av skolans placering. Förändringar i plankartan Följande ändringar har gjorts i plankartan efter granskningen: - Området avsett för dagvatten- och groddamm har fått en bestämmelse i plankartan. - Det avskärande diket väster om skolan säkerställs genom en planbestämmelse. - En bestämmelse om att skolans grund ska vara vattentät har lagts till i plankartan. - Begränsat området för marklov för utfyllnad av sanka områden till endast på skoltomten. - Lagt till ett u för u-området i E-området. - Tagit bort en liten del av det södra hörnet på planområdet då det inte tillhör Lövsångaren 3. I planbeskrivningen har följande ändringar gjorts efter granskningen: - Avsnittet om risk för höga vattenstånd har uppdaterats med en beskrivning hur risken för översvämning har beaktats för skolbyggnaden och transformatorstationen. - Motivering av avgränsningen av vattenområden. - En text om förekomsten av fladdermöss enligt en inventering som gjordes under sommaren 2017 har lagts till under detaljplanens påverkan på reproduktion och spridningssamband samt i genomförandebeskrivningen under ekologisk kompensation. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Besök Kommunalvägen 28

248 2 (21) - Information om länshållningsvatten har lagts till i genomförandebeskrivningen. - Avsnittet om ekologisk kompensation under genomförandebeskrivningen har uppdaterats med mer information utifrån mark- och genomförandeavtalet. Sammantaget bedöms ovanstående förändringar inte innebära en väsentlig ändring av planförslaget. Bakgrund Plansektionen på kommunstyrelsens förvaltning fick i april 2015 i uppdrag att upprätta en detaljplan för Långsjöskolan inom del av Kråkvik 2:2 m.fl. av kommunstyrelsen. Planens förutsättningar kring bland annat vattenområden och trafik utreddes under 2015 och den 27 april 2016 gav kommunstyrelsen ett förnyat planuppdrag enligt tjänsteutlåtandet daterat 11 april Detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för en skola för ca 360 elever och ca 50 anställda på del av fastigheterna Kråkvik 2:2 och Kråkvik 2:5 i Segeltorp. Detaljplanen ska även skapa planmässiga förutsättningar för en eventuell ombyggnation av de intilliggande förskolorna Lövsångaren och Trädgårdssångaren. Detaljplanen ska dessutom säkerställa en avlämningsplats till skolan för att ge så stor plats som möjligt åt barnen på skolgården samt för en säker hantering av tillkommande trafik. Detaljplanen har under perioden 13 december 2016 till och med 31 januari 2017 varit ute på samråd. Ett Öppet hus hölls den 19 januari 2016 i Segeltorpskolans matsal dit drygt 40 personer kom och träffade representanter från Samhällsbyggnadsavdelningen, lokalplaneringen för Barn- och utbildningsförvaltningen och Huge Fastigheter AB. Detaljplanen för Långsjöskolan inom del av Kråkvik 2:2 m.fl. har tagits fram av en projektgrupp under ledning av plansektionen på kommunstyrelsens förvaltning. Hur har granskningen gått till? Granskning har skett under tiden 2 juni och 16 juli Underrättelse om granskning med planhandlingar har sänts till berörda sakägare, myndigheter, nämnder med flera. Handlingarna har funnits tillgängliga i kommunens servicecenter samt på Huddinge kommuns hemsida. Under granskningstiden inkom 16 yttranden, varav tio från remissinstanser, fyra från sakägare och två övriga. Yttrandena har sammanställts i detta utlåtande efter granskning.

249 3 (21) Yttranden Inkomna yttranden från remissinstanser...4 Länsstyrelsen...4 Lantmäterimyndigheten...7 Grundskolenämnden...8 Tillsynsnämnden...9 Socialnämnden & Äldreomsorgsnämnden...11 Stockholm Vatten och Avfall AB...11 Inkomna yttranden från sakägare och övriga...12 Närliggande fastigheter till Kråkvik 2:2 m.fl. enligt bifogad namnlista [gemensamt yttrande, se akt för namnlista]...12 Jordbrukaren Morkullan Morkullan 16 (Holmström)...19 Inkomna yttranden från övriga/allmänheten...20 Boende på Hagvägen...20 Boende Segeltorp...20

250 4 (21) Inkomna yttranden från remissinstanser Följande remissinstanser har inte svarat: Natur- och byggnadsnämnden Huddinge Naturskyddsförening Segeltorps villaägareförening Huge Fastigheter AB TeliaSonera Skanova Access AB Vattenfall Eldistribution AB Polisen Södertörn Följande remissinstanser har ingen erinran: Södertörns Brandförsvarsförbund Kultur- och fritidsnämnden Förskolenämnden Inkomna remissvar från remissinstanser har sammanfattats men finns tillgängliga i sin helhet i kommunens planakt. Yttranden bemöts i kommentarer nedan. Länsstyrelsen Förslag till detaljplan, upprättat i juni 2017, har översänts till Länsstyrelsen för granskning. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för en skola med cirka 360 elever samt en avlämnings- och parkeringsplats. Planen är framtagen enligt reglerna för utökat förfarande i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Länsstyrelsen har lämnat ett samrådsyttrande över planförslaget den 10 februari Länsstyrelsen framförde bland annat synpunkter avseende möjligheten att följa miljökvalitetsnormer för vatten, översvämningsproblematiken samt planens påverkan på områdets naturvärden. Av 5 kap. 22 PBL följer att länsstyrelsen ska yttra sig över planförslaget, om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning innebär att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses, miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt, eller en bebyggelse eller ett byggnadsverk annars blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

251 5 (21) Länsstyrelsens synpunkter Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen bedömer, under nu kända förhållanden, att föreslagen bebyggelse riskerar bli olämplig med hänsyn till risken för översvämning. Om detta problem kvarstår vid ett antagande kan Länsstyrelsen komma att ta upp planen för prövning enligt 11 kap. 10 PBL. Länsstyrelsen har även synpunkter avseende naturvärden och vattenverksamhet som inte berör prövningsgrunderna men som är viktiga för planens genomförande. Övriga synpunkter under samrådet bedöms i stort ha tillgodosetts. Prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 PBL Länsstyrelsen har i granskningsskedet följande återstående synpunkter av betydelse för Länsstyrelsens överprövning enligt 11 kap. 10 PBL. Översvämningsrisk Förutsättningarna för naturlig infiltration inom planområdet är inte optimala beroende på markens geotekniska förhållanden vilket leder till att vatten kan bli stående i detta låglänta område vid kraftig nederbörd. Länsstyrelsen är därför positiv till att en översvämningsutredning av ett 100-årsregn har tagits fram för området. Utredningen visar att planerad damm med rätt utformning skulle minska översvämningsrisken för norra planområdet och medföra att planerad bebyggelse inte ökar översvämningsrisken från ett 100-årsregn för omkringliggande bebyggelse. Karteringen visar även att vatten kan bli stående vid sydvästra delen av den nya skolan och utredningen anser att ett avskärmande dike ska anläggas vid bebyggelsen för att avleda vattnet och minska översvämningsrisken. Ett genomförande av dammen samt diket längs skolbyggnaden skulle medföra att översvämningsrisken från kraftig nederbörd blir reducerad. Länsstyrelsen anser att kommunen ska implementera dammen samt diket i plankartan för att möjliggöra dess genomförande. Länsstyrelsen har till granskning uppmärksammat att Långsjödiket är ett naturligt dike, tillika ett vattendrag. Länsstyrelsen anser att bebyggelse i närheten av Långsjödiket således behöver ske enligt Länsstyrelsens Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs vattendrag och sjöar i Stockholm län- med hänsyn till risken för översvämning. Länsstyrelsen rekommenderar att ny sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt behöver placeras ovanför nivån för beräknat högsta flöde, BHF. Även bebyggelsens grundläggning/grundkonstruktion behöver placeras på sådant sätt i förhållande till vattendraget att den inte riskerar att hamna under den rekommenderade nivån. Normalt bör inte underkant på grundsula eller platta (alltså grundläggningsnivån) tillåtas under den angivna nivån, men avsteg kan göras i vissa fall exempelvis om grundkonstruktionen är vattentät. I planhandlingarna finns beskrivet utbredningen av marköversvämningar från ett 100-årsregn. I planhandlingarna saknar

252 6 (21) Länsstyrelsen dock en beskrivning av hur vattennivån i Långsjödiket vid ett BHF förhåller sig till nivån för den planerade grundläggningen samt hur vattennivån eventuellt kan behöva reduceras genom åtgärder. Kommunen behöver utreda översvämningsrisken från vattendraget vid ett beräknat högsta flöde och eventuella riskreducerande åtgärder behöver föras in i plankartan innan antagande, för att marken ska anses lämplig avseende risken för översvämning. Övriga synpunkter av betydelse för planens genomförbarhet Naturvärden Till granskning har en naturvärdesinventering av reptiler och groddjur har genomförts (Ekologigruppen ). Trots att inga groddjur påträffats vid de två kompletterande inventeringar som utförts, har kommunen konstaterat att det inom planområdet finns en lekmiljö för groddjur (ett dike). Även om kommunen bedömer att större vattensalamander inte förekommer inom planområdet, förekommer troligen andra groddjursarter inom området sett till att aktuellt området ingår i ett habitatnätverk för groddjur med starka spridningssamband. Det är dock fortfarande inte helt klarlagt i vilken utsträckning/ omfattning samt vilka arter. Länsstyrelsen anser att kommunens förslag på anläggande av groddjursdammar och övervintringsplatser, så kallade kompensationsåtgärder, är positiva. För att dessa föreslagna åtgärder ska kunna vägas in vid bedömningen av vilken påverkan detaljplanen kan komma att få på eventuella groddjurspopulationer behöver de utföras inom planområdet. Länsstyrelsen anser därför att kommunen behöver reglera åtgärderna på plankartan för att möjliggöra dessas genomförande. Artskyddet är en del av de allmänna hänsynsreglerna och artskyddet kan bli aktuellt i ett senare skede, exempelvis vid genomförande av en lagakraftvunnen plan. För att det framöver inte ska krävas en ansökan om artskyddsdispens bör kommunen redan nu ha en strategi för hur kommunen ska agera för att exempelvis med skydds-/försiktighetsåtgärder hindra påverkan på gynnsam bevarandestatus. Sker en negativ påverkan på gynnsam bevarandestatus krävs en dispens från artskyddsbestämmelserna. Vattenverksamhet Definition av ett vattenområde Kommunen hänvisar i planbeskrivningen till att de nivåer som uppkommer vid ett 100-års regn ska utgöra definitionen för vad som bör klassas som ett vattenområde. Både Naturvårdsverket1 och Länsstyrelsen anser att det är vattennivåer som uppkommer vid ett 100-årsflöde som avgör vad som är ett vattenområde. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att 100-årsflöde och 100-års regn är olika begrepp och att dessa inte bör förväxlas med varandra. 100-års regn anger ett specifikt mått på vilket område kan vara täckt med vatten vid ett skyfall, medan ett 100-årsflöde anger vattennivån i vattensamlingar (hav, sjö eller vattendrag) vid ett flöde med en höjd som uppstår en gång per 100 år.

253 7 (21) Kommentar: Området som är avsett för dagvatten- och groddamm har fått en bestämmelse i plankartan. Även det avskärmande diket väster om skolan säkerställs genom en planbestämmelse. Slutligen har en bestämmelse om att skolans grund ska vara vattentät lagts till i plankartan. Den fördjupade dagvattenutredningen har efter granskning mer ingående utrett skolbyggnadens översvämningsrisk från Långsjödiket. Att den föreslagna skolbyggnaden och dess entré ska översvämmas bedöms inte utgöra en risk. Det har även lagts till en text i planbeskrivningen kring hanteringen vid risk för översvämning av transformatorstationen, då den försörjer skolan med el. De sedan tidigare föreslagna kompensationsåtgärderna för groddjur kommer att genomföras inom planområdet och området har efter granskningen även reglerats i plankartan. Diket som är en konstaterad lekmiljö kommer att bevaras och är reglerat som allmän plats. Om den tilltänka groddjursdammen och nya övervintringsplatser byggs i området ökar möjligheterna till fortplantning och spridningssambanden förstärks enligt Ekologigruppens bedömning i Groddjursinventeringen ( ). I planbeskrivningen redogörs det för detaljplanens specifika skydds-, försiktighets- samt kompensationsåtgärder som ska beaktas för att hindra påverkan på en gynnsam bevarandestatus av artskyddet i området. I genomförandebeskrivningen sammanfattas de åtaganden som regleras genom mark- och genomförandeavtalet. I enlighet med mark- och genomförandeavtalet ska kompensationsåtgärderna vara genomförda innan markarbeten på kvartersmark inom exploateringsområdet påbörjas. En strategi måste fortsatt finnas för byggskedet och allmänna riktlinjer efterföljas. I dagvattenutredningen har bedömningen varit att vattennivån vid ett 100-årsregn utifrån förutsättningarna på platsen kan approximeras med vattennivå vid 100- årsflöde och därmed utgöra avgränsningen för vattenområden. Att 100-års regn inte utgör själva definitionen i handboken för vattenverksamhet har justrats i planbeskrivningen. Den avsedda vattenverksamheten på platsen beskrivs och behandlas vidare i en särskild anmälan till länsstyrelsen i Stockholms län. Lantmäterimyndigheten I avsnittet Fastighetsrättsliga frågor skulle det vara önskvärt om det framgick mer i detalj vilka fastighetsbildningsåtgärder som ska göras (t.ex. ska det fastighetsregleras?) samt vilka fastigheter som berörs. Kommentar: En tydligare redovisning samt kartor kring vilka fastighetsbildningsåtgärder som ska göras har lagts till i genomförandebeskrivningen.

254 8 (21) Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen betonar att Långsjöskolan måste uppföras skyndsamt och erinrar om att en kommunal strategi inte åsidosätter skyldigheter och åtaganden som följer av rättsregler. Sverige har ratificerat Barnkonventionen som är en del av den internationella folkrätten, där huvudprincipen är att barnets bästa alltid ska komma i första rummet. Plan- och bygglagen har bestämmelser som syftar till att tillförsäkra barn och unga tillräcklig friyta genom att tydligt ange att friyta ska prioriteras före parkering. Skollagen anger utemiljön som viktig i arbetet med idrott och hälsa. Även för andra ämnen utgör möjligheten till utomhuspedagogik en viktig del i undervisningen. Utöver detta finns allmänna råd för fritidshem som i korthet innebär att eleverna behöver tillgång till en utemiljö som ger utrymme för olika aktiviteter, lek och rörelse. När det gäller säkerhet är skolgården en del av arbetsmiljön, såväl elever som personal omfattas av arbetsmiljölagen. I övrigt regleras säkerhet bland annat genom Boverkets byggregler, lagen om skydd mot olyckor och ordningslagen. Kommentar: Vid planeringen av en skola ska givetvis barnens friyta vara av stor tyngd. Förvaltningen vill däremot betona att planeringen av ett samhällsbyggnadsprojekt även innehåller andra intressen som inte helt kan bortses från och det blir då en avvägning mellan intressena. I planeringen av Långsjöskolan har förutsättningarna för att uppnå Boverkets riktlinjer för friyta för barn i grundskolan redan från början varit otillräckliga. Ytan för bebyggelsen har begränsats så gott det går men med hänsyn till att verksamheten ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. Skolgården har låtits bre ut sig i den mån det går med fasta begränsningar så som naturreservatet, befintliga fastigheter, diket och Lövsångarvägen. Ytan på andra sidan diket lämpar sig inte som skolgård då den är nödvändig för kompensationsåtgärder gällande dagvatten och groddjuren för att bebyggelsen på andra sidan ska kunna tillåtas. Parkering och avlämningsplats som annars upptar stor yta har flyttats bort från skolgården. Vad gäller exempelvis kraven på antalet cykelparkeringar följer dessa den norm som kommunen antagit i sitt parkeringsprogram. Förvaltningen anser dessutom att dessa är av extra stor vikt för Långsjöskolan där elever och anställda ska uppmuntras till att gå eller cykla till skolan istället för att ta bilen med hänsyn till trafiksituationen i området. Här har trafiksäkerheten kring skolan och de befintliga förskolorna prioriterats framför den yta som cykelparkeringarna tar på skolgården. Trafiksäkerheten kring skolan är en del av barnperspektivet. I planarbetet har dessutom en barnkonsekvensbeskrivning tagits fram, där barn i olika åldrar har fått vara med och dela sin syn på projektet. Genomförandet av barnkonsekvensbeskrivningen stämmer överens med kommunens inriktning att barns rättigheter ska beaktas i samhällets alla verksamheter, samt med Barnkonventionen som beskriver att barn ska få vara delaktiga i beslut som rör dem.

255 9 (21) Tillsynsnämnden Förvaltningens bedömning Många av förvaltningens synpunkter i samrådsskedet har det tagits hänsyn till så som synpunkter om utfyllnad, buller i byggskedet och dagvatten. Dessa har skrivits in under genomförande. Förvaltningen har följande synpunkter på den föreslagna detaljplanen. Friyta Förvaltningen är mycket positiv att befintliga förskolegårdar inom planområdet klarar Boverkets riktvärde på 40m 2 /barn. Förvaltningen anser att skolgårdens friyta är oacceptabelt liten. Det har nämnts flertalet gånger i samrådshandlingen att friytan per barn endast kommer bli 14,3 m 2 /barn. Eftersom inte antalet elever i skolan regleras i detaljplanen kan friytan med minska ytterligare om elevantalet ökar på skolan. Boverkets rekommendationer är att friytan på skolgårdar i grundskolan ska vara 30 m 2 friyta per barn. Boverkets rekommendationer baseras på forskning om när ytan är tillräckligt stor för att fungera bra som lekmiljö för barn. Inom skolans verksamhet finns ofta inte möjlighet att lämna skolområdet. I samband med skolans raster kommer det bli trångt på skolgården. I läroplanerna för grundskolan och förskolan lyfts vikten av en ändamålsenlig utemiljö i skolan och framför allt förskolan fram. Barnen i förskolan ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen och verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter i både planerad miljö och naturmiljö. För elever i grundskolan nämner läroplanen utemiljön som viktig i arbetet med idrott och hälsa. I Skolverkets allmänna råd för fritidshem anges att eleverna behöver ha tillgång till en utemiljö som ger utrymme för olika aktiviteter, lek och rörelse. Råden rekommenderar att barnen och eleverna får en utemiljö och en friyta att vistas på. Fritidshem för elever i åldern 6 9 år ligger oftast i skolbyggnaden och det ökar behovet av stor friyta av god kvalitet. I Huddinge kommuns översiktsplan anges att barns rättigheter ska beaktas i samhällets alla verksamheter. Barns behov ska tas särskild hänsyn till och vara en utgångspunkt i all samhällsplanering och ny bebyggelse. Barn och unga utgör en femtedel av Sveriges befolkning. Enligt FN:s konvention om barns rättigheter har alla barn under arton år rätt till en god uppväxtmiljö. Det finns forskning som visar att den fysiska omgivningen har stor betydelse för barns utveckling och hur miljön på flera sätt kan främja barns och ungas hälsa, utveckling och lärande. Utemiljöer som är bra för barn är en självklar del av en god bebyggd miljö som begreppet definieras i det femtonde miljökvalitetsmålet. Att den byggda miljön är attraktiv och tillgänglig för barn och unga handlar i högsta grad om den sociala dimensionen av hållbar utveckling.

256 10 (21) Friyta för lek och utevistelse är den yta som barnen kan använda på egen hand vid sin utevistelse. Den bör bestå av varierande terräng och vegetationsförhållanden, goda sol- och skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet och ska ligga i direkt anslutning till verksamheten som barnen fritt kan förfoga över. Förrådsbyggnader, bil- och cykelparkering samt ytor för lastning och lossning är otillgängliga för barnen och ingår inte i friytan för lek och utevistelse. Skydd av naturreservat Skolan planeras precis intill Gömmarens naturreservat. För att skydda naturreservatet måste det finnas en skyddszon med stängsel mot naturreservatet för att minimera slitage och annat intrång. Finns det inget staket är risken stor att gränsen mellan skolgård och reservat suddas ut och barnen är ute i reservatet på raster utan någon tillsyn från skolans personal. Åtgärder måste vidtas så att det inte blir för stort slitage vid den platsen som lärare och elever använder sig av för att komma ut i reservatet. I underlaget anges det att det kommer innebära ett ökat slitage och ett ökat behov av underhåll och skötsel som kommunen får bekosta. Förvaltningen saknar information om hur detta ska ske. Vidare är det av stor vikt att i anläggningsskedet förhindra intrång från markarbeten eller körning i reservatet. Dagvatten Dagvattenutredningens beräkningar om föroreningskoncentrationer visar att det på årsbasis inte kommer bli en ökad föroreningspåverkan från planområdet, dock är dessa baserade på riktvärdesgruppens riktvärden (det strängaste 1M, för mindre sjöar). Förvaltningen vill poängtera att inte riktvärdesgruppens riktvärden är antagna i kommunen och att kommunen håller på att arbeta fram egna riktvärden för dagvatten. I dagsläget vet vi inte hur kommunens riktvärden kommer att se ut. Beroende på dessa kan andra krav komma att ställas på dagvattenreningen inom området. Släckvatten Inom planområdet behöver det planeras för åtgärder för att förhindra att släckvatten vid eventuell brand hamnar i diket och förs vidare till Mälaren. Släckvatten är förorenat och ska inte släppas ut i dagvattensystemet. Övrigt Länshållningsvatten Länshållningsvatten får under byggskedet inte släppas ut utan föregående rening. Information från SVOA: Kommentar: Se kommentar ovan till Grundskolenämnden angående friyta. Intentionen är att en tydlig avgränsning ska upprättas mellan skolgården och Gömmarens naturreservat och att gränsen inte ska suddas ut med kommande

257 11 (21) verksamhet. Detaljplanen möjliggör en avgränsning men reglerar inte dess utformning. Under genomförandet av detaljplanen kommer byggarbetsplatsen att inhägnas i enlighet med gällande föreskrifter vilket även innebär att naturen utanför området skyddas. Överskottsvatten från kvartersmark som leds ut i dagvattennätet (i detta fall diket) ansvarar Stockholm Vatten och Avfall AB för. Räddningstjänsten har i egenskap av verksamhetsutövare en skyldighet att anmäla till Stockholm Vatten och Avfall när det riskerar att ske ett förorenat utsläpp till dagvattenätet av släckvatten samt se till att motverka dess spridning. Stockholm Vatten och Avfall bör som huvudman både för ledningsnätet och Östra Mälarens Vattenskyddsområde ha en plan för hur ledningar ska kunna stängas av nedströms planområdet för uppsamling av eventuellt släckvatten. Dagvattenutredningens beräkningar är baserade på en jämförelse av föroreningsnivåer före och efter exploatering inklusive åtgärder och därtill riktvärdesgruppens förslag till riktvärden. Eftersom området omvandlas från skogsmark till skolgård har kravet på rening varit långtgående. I detaljplanens genomförandebeskrivning sker emellertid en upplysning om att kommunen håller på att ta fram riktvärden. Information om hur länshållningsvatten ska hanteras har lagts till i genomförandebeskrivningen. Socialnämnden & Äldreomsorgsnämnden Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tidigare uttalat sig positivt i ärendet och så även denna gång. Ingenting i detaljplanen har förändrats som påverkar förvaltningens ställningstagande i ärendet. Förvaltningen är fortfarande positiv till förslaget om en ny skola i närheten av Segeltorps centrum. Området är väl lämpat för syftet och ligger på lämpligt avstånd från större vägar. Förvaltningen ser särskilt positivt på det arbete som har gjorts kring tillgänglighetsfrågorna. Tillgänglighet är en förutsättning för att alla ska kunna ta sig till och från skolan på ett säkert sätt. Kommentar: Yttrandet innebär inga förändringar i plankartan. Stockholm Vatten och Avfall AB Med anledning av er skrivelse till Stockholm Vatten och Avfall, de 2 juni 2017, med begäran om yttrande i rubricerat ärende meddelas härmed att från va-teknisk synpunkt följande kan anföras.

258 12 (21) Det är viktigt att restriktionerna för stabilitetssituationen intill diket efterlevs. Dock redovisas inte totalstabiliteten i området mot diket i planbeskrivningen. Totalstabiliteten bör kontrolleras och omnämnas i planbeskrivningen. I övrigt har Stockholm Vatten inga övriga synpunkter utöver vad som tidigare har framförts i samrådsskedet. Kommentar: Efter granskningen har en stabilitetsutredning tagits fram och delgetts Stockholm Vatten och Avfall. Utredningen visar att det inte föreligger någon skredrisk vid diket. Inkomna yttranden från sakägare och övriga Inkomna yttranden är redovisade i sin helhet. Eventuella bilagor finns i akten. Närliggande fastigheter till Kråkvik 2:2 m.fl. enligt bifogad namnlista [gemensamt yttrande, se akt för namnlista] Synpunkter Planbeskrivning Granskningshandling Utökat förfarande, dnr KS 2015/1041 Sammanfattning Undertecknade sakägare har tidigare framfört synpunkter på utkast till detaljplan, se bifogad skrivelse Synpunkter på förslag till detaljplan, dnr KS 2015/1041 daterad den 29 januari Ovan nämnda synpunkter, se bifogad bilaga 1, kvarstår och därutöver anser undertecknade sakägare m.fl. att följande beaktas innan detaljplanen antas: Byggrätten i föreslagen detaljplan måste begränsas så att en framtida expansion av skolan med ytterligare ökad trafikbelastning och förslitning på naturreservatet förhindras. Föreslagen detaljplan bygger på att länsstyrelsen/miljödomstolen beviljar tillstånd för vattenverksamhet eftersom föreslagna åtgärder strider mot Miljöbalken. Att anta en detaljplan enligt dessa premisser motsätter sig undertecknade sakägare m.fl. Att tillräckliga utredningar görs för att kunna bedöma artskyddet enligt artskyddsförordningen. Trafikproblematiken till och från skolan och befintliga skolor och förskolor måste på ett betryggande sätt lösas i sin helhet. Inom samtliga berörda villaområden i anslutning till skolan och befintliga förskolor ska en nolltolerans mot ej behörig biltrafik säkerställas. Ur ett trafik- och säkerhetsperspektiv är den föreslagna platsen för avlämning och parkering direkt olämplig. Huddinge kommun (oavsett avdelning/tjänsteman/politiker) har inte i tillräcklig utsträckning utrett alternativa placeringar av skolan utan har från början bestämt att det är Kråkvik 2:2 som ska bebyggas och bereda

259 13 (21) plats för Långsjöskolan. Kommunen har inte på något sätt kunnat visa hur man utrett alternativa placeringar. Sammanfattningsvis finns det så många tveksamheter i och konsekvenser av föreslagen detaljplan att ett antagande av densamma är helt utesluten. Inledning Av granskningshandlingarna framgår att ytterliga kompletterande utredningar skett samt att viss hänsyn även tagits till inkomna synpunkter, vilket är positivt. Det har också framkommit att valet att förlägga en skola inom ett befintligt villaområde i en känslig miljö och i direkt anslutning till ett naturreservat inte är oproblematisk, vare sig ur ett natur- eller trafikperspektiv. Att andra alternativa placeringar av skolan inte tillräckligt väl har utretts är oacceptabelt, vilket också har framförts i tidigare skrivelser. En planläggning som denna innebär en stor förändring i ett sedan tidigare väl etablerat område där många människors och djurs närmiljö kommer att förändras på ett oåterkalleligt sätt. Frågan är därför kontroversiell, särskilt då ett hundratal närboende direkt motsätter sig den föreslagna planläggningen. Vikten av att utreda och på förhand undersöka och besvara alla frågeställningar kan därför inte nog betonas. Att tillåta en plan där det är möjligt att i ett senare skede genomföra en större exploatering utan att trafiksituationen, områdespåverkan och säkerheten inte är utredd och dimensionerad får anses vara synnerligen otillfredsställande. Vi kräver att detta tydliggörs innan detaljplanen antas och att byggrätten ska begränsas till en skola för 360 elever. Natur och vatten Det har framkommit att många frågor fortfarande kvarstår och att vissa kompletterande utredningar saknas. Av detaljplanen framgår även att tanken är att till viss del bland annat förlita sig på framtida dispenser, vilket framstår som synnerligen riskfyllt. Våtmarker har stora värden och skall bevaras. Kråkvik 2:2 är delvis att betrakta som våtmark och därför är det förvånansvärt att Huddinge kommun fortsätter att driva projektet Långsjösskolan. Även Länsstyrelsen har i sitt remissvar haft synpunkter på användningen av detta område och har bl.a. framfört att Genom att området fylls ut till en höjd över omgivande marker finns det stor risk att översvämningsproblematiken flyttas till intilliggande områden. Länsstyrelsen framför vidare att denna fråga inte bör behandlas som en marginell förändring. För att bygga skolan krävs stora ingrepp i naturen i form av markavvattning vilket är förbjudet enligt Miljöbalken. Området har idag problem med översvämning och problemet har ökat p.g.a. det tidigare gjorts byggnation på liknande områden. Den ytan man nu vill bebygga är en lågvattenpunkt och den sista bufferten i området som kan samla upp stora vattenmängder vid skyfall. Genom att bebygga denna yta så kommer översvämningsrisken för kringliggande fastigheter att öka markant. Undertecknade sakägare anser att detaljplanen inte kan antas innan denna fråga är löst.

260 14 (21) Långsjön utgör en stor och känd leklokal för groddjur, som även sträcker sig in i Stockholms kommun. Det är viktigt att den gröna länken mellan Älvsjöskogen/Långsjön och Gömmaren bevaras med hänsyn till den utbredningen av groddjur och vattensalamander som finns i området. Genom att bebygga denna yta bryts länken. Boende i området och anställda vid dagisen Trädgårdssångaren och Lövsångaren vet att det finns ett rikt djurliv i området, vilket även tidigare har påpekats. Ett torrt år som i år så minskar grodornas aktivitet. Ett normalår finns det mycket grodor, reptiler och även vattensalamander. Undertecknade sakägare anser att de naturinventeringar som gjorts har varit bristfälliga och de ger inte en tillräcklig bedömning av artskyddet enligt artskyddsförordningen. Ett stort problemområde som särskilt uppmärksammats är att skolgårdsytan är knappt hälften så stor som Boverket rekommenderar. Av detaljplanen framgår att lösningen istället är att naturreservatet ska tjäna som substitut till skolgård. Av de analyser som gjorts framgår vidare att byggnationen av Långsjöskolan inte längre medger att dagisen Trädgårdssångaren och Lövsångaren nyttjar naturområdet där skolan ska byggas och därmed istället hänvisas till Naturreservatet. Nyttjandet av naturreservatet lyfts av kommunen fram som en tillgång och ett mervärde för skolverksamheten. Undertecknade sakägare vill lyfta fram att en uppenbar risk för ett sådant synsätt är att alla naturvärden i ett närområde kring skolan och förskolor helt försvinner på grund av den höga belastningen då ytorna i praktiken kommer att nyttjas som skolgård. Gator och trafik Trafiklösningen i detaljplanen bygger till stor del på att skolan aktivt ska arbeta med projektet Säkra skolvägar där förändring förväntas ske genom beteendepåverkan för att etablera önskvärda resebeteenden. Det har i samband med remissvaren vidare framförts av Huge att trafiken riskerar att ledas in i villaområdet även om man har valt att placera en stor parkering till den nya skolan på ett relativt långt avstånd från byggnaden. Som fastighetsägare och hyresvärd till samtliga Huddinge Kommuns utbildningslokaler kommer yttrandet från Huge av erfarenheter från liknande lösningar som finns vid kommunens skolor. Undertecknade sakägare betonar vikten av att ovan nämnda yttrande tas på allvar. Vidare anses antalet platser på avlämningsplatsen orealistiskt få, att beräkna att 14 platser ska räcka för 360 elever från årskurs F 3 bedöms som helt orealistiskt av sakägarna. Detta mot bakgrund av: Antalet elever i Långsjöskolan (360 stycken), Att avlämningsplatsen även kommer att användas även för barn som går på Hagens Förskola, Segeltorpsskolan och som in-/utfart för passagerare som ska med bussen. Långsjöskolans inriktning har ändrats till att avse lågstadie, numera med hela Segeltorp (inte endast närområdet) som upptagningsområde. Att därutöver lägga ansvaret för trafiksituationen på skolan när det krävs förändringar av människors beteenden gör att trafiklösningen helt saknar

261 15 (21) trovärdighet. Många mycket viktiga och avgörande frågor rörande trafiksituation, omgivningspåverkan och säkerhet är således ännu ej lösta och det går därför inte att ställning till om planen på ett betryggande sätt är genomförbar. Huddinge kommun måste därför, innan detaljplanen antas, vidta åtgärder för att: I sin helhet säkra trafikproblematiken till och från skolan och befintliga förskolor på ett betryggande sätt. Inom samtliga berörda villaområden i anslutning till skolan och befintliga förskolor säkra nolltolerans mot ej behörig biltrafik. Se över den föreslagna platsen för avlämning och parkering då den ur ett trafik- och säkerhetsperspektiv är direkt olämplig. Med vänlig hälsning Sakägare närliggande fastigheter till Kråkvik 2:2 m.fl. Underskrifter enligt bilaga Bilagor [bilagorna återfinns i sin helhet i akten] 1. Synpunkter på förslag till detaljplan, dnr KS 2015/1041, 29 januari Underskrifter, 80 st, 6 sidor Kommentar: Byggrätten för skolan begränsas delvis av detaljplanens bestämmelser men även av kravet av parkeringsplatser. Inom den byggrätt som detaljplanen ger har skolbyggnaden ingen egentlig möjlighet att utöka sin verksamhet. Inte heller kommer skolan kunna utöka verksamheten då detta innebär ett högre antal parkeringsplatser enligt parkeringstalen, vilket inte får plats inom utpekad avlämnings- och parkeringsplats. Innan planuppdraget för skolan inom Kråkvik 2:2 m.fl. gavs, genomfördes en översiktlig inventering av lämpliga platser för Långsjöskolan runt om i Segeltorp. Den översiktliga inventeringen kom fram till att tomten intill förskolorna Lövsångaren och Trädgårdssångaren ansågs vara den mest lämpliga utifrån alternativen. Därutöver pekas området ut för skolverksamhet i kommunens översiktsplan. Den översiktliga utredningen samt översiktsplanen kan dock enbart ses som vägledande och den riktiga lämplighetsprövningen sker i samband med framtagandet av detaljplanen. Under framtagandet av detaljplanen har åtskilliga utredningar tagits fram som redogör för platsens lämplighet för skolverksamhet med förutsättning att rätt åtgärder genomförs. Åtgärderna har säkerställts i detaljplanekartan eller genom mark- och genomförandeavtalet. Dagvattenutredningen innehåller en utredning av hur en utfyllnad av skolgården inte ska riskera en ökad översvämningsproblematik för intilliggande områden. Avsikten är att genomföra en kompensationsutgrävning inom detaljplanens parkmark, trekanten norr om gång- och cykelvägen, för att hantera de annars ökade flödena. Ytan regleras efter granskningen även i plankartan för att

262 16 (21) säkerställa dess utbyggnad. De planerade markingreppen utgör inte markavvattning, både utfyllnaden och utgrävningen av området är däremot förenade med en anmälan av vattenverksamhet som kommer att lämnas in till Länsstyrelsen. Åtgärderna genomförs inte utan att vara säkerhetställda och godkända i anmälningsförfarandet. Groddjurens fortlevnad i området beskrivs i Ekologigruppens Groddjursinventering och spridningssamband för groddjur vid Långsjöskolan ( ). Även om vädret var nederbördsfattigt under Ekologigruppens inventering kunde de konstatera att diket under blöta år är en lämplig miljö för groddjur att leka i. Diket fredas sedan tidigare i plankartan och anläggandet av en groddjursdamm och övervintringsplats har avtalats i mark- och genomförandeavtal vars plats efter granskningen även har reglerats i plankartan. Eftersom groddjursdammen byggs i området bedöms möjligheterna till fortplantning för groddjur att öka efter exploateringen. En ny damm och nya övervintringsplatser i form av grodhotell bidrar även till att stärka spridningsmöjligheterna för groddjur. I samma inventering gjordes bedömningen att större vattensalamander sannolikt inte förekommer inom planområdet. Intentionen är att en tydlig avgränsning ska upprättas mellan skolgården och Gömmarens naturreservat och att gränsen inte ska suddas ut med kommande verksamhet. Detaljplanen möjliggör en avgränsning men reglerar inte dess utformning. Naturreservatet kommer inte att tillåtas nyttjas som skolgård på ett sådant sätt att det inhägnas eller ianspråktas på annat sätt. Däremot kommer barnen tillsammans med pedagogerna kunna nyttja området precis som allmänheten i stort. Då syftet med reservatet bland annat är att vara tillgängligt som undervisningsområde och utflyktsmål anser förvaltningen att närheten till området är mycket positivt. Huge fastigheter AB inkom efter samrådet med ett kompletterande yttrande där representanten som deltagit i planarbetet kommenterar tidigare yttrande, vilket även redovisas i samrådsredogörelsen. Trafiklösningen må vara ett annorlunda sätt att hantera trafiken på, men där stora förutsättningar finns att redan från början styra och leda mot ett beteende som uppmuntrar till att gå och cykla till skolan, alternativt att lämning och hämtning sker från utpekad plats som enda alternativ. I och med skolans deltagande i Säkra skolvägar kommer det att vara ett kontinuerligt och långsiktigt arbete. Antalet parkeringar utgår från kommunens parkeringsprogram där parkeringstalet beräknas med så kallade behovstalsberäkningar: Arbetstäthet x Bilförarandel = Behovstal för arbetsplatser Bilförarandelen är en uppskattning av hur stor andel av anställda och besökare som åker bil till respektive verksamhet. Man tar då även hänsyn till hur kollektivtrafiknära verksamheten är. Läs mer om bakgrunden till parkeringstalen i Parkeringsprogrammets bilaga 2.

263 17 (21) Jordbrukaren 5 Kommunen har utrett möjligheten att förlägga avlämningsplatsen för Långsjöskolan till Mickelsbergsvägen enl. alternativ 3 i trafikutredningens förslag. Tyvärr har det visat sig att det inte är möjligt att genomföra tunneln under Häradsvägen på grund av stora ledningar som går i anslutning till Häradsvägen. Att kommunen utrett möjligheten att placera avlämningsplatsen vid Mickelsbergsvägen kan ses som en bekräftelse på att man anser att denna plats är mer lämpad som avlämningsplats än alternativ 1A. Det finns dock ytterligare en lämplig plats för avlämning och parkering. Tomten ligger i korsningen Chronas väg Häradsvägen-gångväg. Tomten som ligger i anslutning till gång/cykeltunneln under Häradsvägen utgörs av i stort sett plan mark utan bebyggelse. Platsen kan jämföras med alternativ 3, med den skillnaden att tunneln redan finns. Trafiksäker väg för barnen från avlämningsplatsen går genom den intilliggande tunneln via Hagvägen och Ålyckevägen till skolan. Hagvägen och Ålyckevägen är återvändsgator utan genomfartstrafik. Som alternativ till gångtunneln finns övergångsställe på Häradsvägen. För att jämföra tiden det tar att gå mellan avlämningsplatsen och planerade Långsjöskolan har undertecknad gått, tillsammans med Maria Kjell Andrén, Sandra Tidus och Martin Tran, via Hagvägen och Ålyckevägen, samt mellan Långsjöskolan och avlämningsplatsen vid Rödhakevägen alt. 1A. Det visade sig att tiden blev densamma. Avståndet till skolan från de alternativa avlämningsplatserna kan skilja kanske 50 meter, dock är Rödhakevägen en smalare och kuperad väg med biltrafik från de boende. För övrigt noterade jag inga betänkligheter från kommunens representanter mot att placera avlämningsplatsen vid Chronas väg-häradsvägen. De hinder som finns med att placera avlämningsplatsen enl. alternativ 1A framgår av min tidigare redogörelse daterad Segeltorp se bilaga Kommentar till trafikutredning Kråkvik 2:2. Inga av de skäl som framförs i Kommentaren daterad kan appliceras på alternativet till avlämningsplats vid Chronas väg-häradsvägen. Jag kan inte nog poängtera skillnaden i trafikintensitet mellan att passera vändplanen vid Rödhakevägen och att gå på Hagvägen till planerade skolan. Att placera avlämningsplatsen vid Chronas väg/häradsvägen skulle förutom att uppnå en säker väg till skolan via Hagvägen-Ålyckevägen, begränsa kostnaden för iordningställande av avlämningsplats/parkering till en bråkdel av vad kostnaden för alternativ 1A skulle bli. Vidare är avlämningsplatsen vid Chronas väg/häradsvägen ur miljösynpunkt den mest lämpade platsen då avstånd till bebyggelse är som störst. Att välja alternativ 1 A innebär att man onödigtvis förstör en miljö med mycket växtlighet med många träd som tas bort, träd som finns som skydd mot avgaser, damm m.m. från trafiken på Häradsvägen och träd med viss ljuddämpande effekt. Vidare måste befintlig fastighet rivas.

264 18 (21) I Planbeskrivning KS2015/1041 sid.41 har alternativ 1 A valts som avställningsplats/parkering, men det får inte hindra att man på nytt analyserar situationen när det finns ett nytt alternativ. Om trafikutredningen som Ramböll AB utfört kan kompletteras med ytterligare alternativ måste detta alternativ värderas utifrån dess förutsättning. Man kan konstatera att inget av Ramböll AB förslag till avlämningsplats är lämpligt, det har visat sig vid granskning. Att det finns ett förslag till avlämningsplats/parkering Alternativ 1A i Planbeskrivning, Granskningshandling KS 2015/1041 får givetvis inte hindra att kommunen gör in ny opartisk prövning av den ur trafiksäkerhet för barnen, miljösynpunkt och kostnad bästa alternativ. Arbetet med att omarbeta skrivningen Planbeskrivning, Granskningshandling KS2015/1041 får ses som ringa i jämförelse med den trafikkonsekvens som ett val av avlämningsplats alternativ 1 A riskerar att innebära. Kommentar: Förvaltningen har varit ute på plats och tittat på den föreslagna platsen för alternativ avlämningsplats och instämmer i att det finns många fördelar med den. En nackdel är dock att den ligger ytterligare en bit bort ifrån skolan samt på andra sidan Häradsvägen även om den inte innebär mer än en något längre gångväg till skolan. För att avlämningsplatsen ska få den funktion som önskas behöver platsen upplevas, av framförallt föräldrarna, ligga i nära anslutning till skolan/skolgården. Häradsvägen samt det något ökade avståndet, skulle i det här fallet kunna innebära att avlämningsplatsen inte används i den utsträckning som önskas och andra platser skulle kunna användas istället vilket kan innebära en högre trafikrisk för barnen som går eller cyklar till skolan. Förvaltningen är däremot inte helt avvisande till förslaget som skulle behöva utredas vidare. En vidare utredning kommer dock inte kunna genomföras inom ramen för denna detaljplan utan genomföras separat. Om den alternativa avlämningsplatsen bedöms vara ett bättre alternativ utgör inte detaljplanen ett hinder mot att denna avlämningsplats iordningsställs. Morkullan 7 Sid Längs Morkullevägen finns även tre chikaner på samma sida som gångbanan. Chikanerna är en hastighetsdämpande åtgärd för högre trafiksäkerhet. De fungerar inte som hastighetsdämpande åtgärd. Gör som på Gårdsvägen. Lägg till väg-gupp vid chikanerna så blir hastigheten lägre och trafiksäkerheten högre. Kommentar:

265 19 (21) Trafiksäkerhetsåtgärder på kommunens vägnät utvärderas kontinuerligt. Denna fråga hanteras av kommunens trafikingenjörer som utvärderar och planerar för trafiksäkerhetsåtgärder. För att få önskad effekt är väg-gupp ett alternativ. Morkullan 16 (Holmström) Som boende i området kommer detta inte fungera pga följande saker. 1. Trafiksituationen, vilka föräldrar kommer lämna sitt barn vid en avlämningsplats när det är vinter och kyla. Ni kan redan nu se kaoset vid segeltorpsskolan. 2. Det finns en viss sort baggar, grodor i skogen. Detta har varit anledningen till att skogen förfallit och trots flera påpekande om fallande träd dessutom i närheten av förskolorna. Hur kan det komma sig att man nu inte tar hänsyn till detta? 3. Sankmarken som idag på förskolorna är under all kritik. Hur skall man klara dessa markarbeten? 4. Integrationen mellan förskola och skola så tätt är inte en bra lösning dvs små barn på förskolorna mår inte bra av äldre skolbarn med helt andra beteenden, vokabulär etc... Detta är bara ett fåtal av dom negativa konsekvenserna. Skolor behövs men inte här. Hoppas ngn faktiskt lyssnar på oss som vet och som bor i området. Kommentar: 1. Skolan kommer att vara med i projektet för Säkra skolvägar där elever och föräldrar uppmanas att gå eller cykla till skolan. Skolan ska jobba med föräldrarna och hänvisa dem till avlämningsplatsen vid Häradsvägen som utformas så att det ska vara smidigt att lämna/hämta sina barn och sedan åka vidare. Trafiksäkra gångbanor ska finnas för de som passerar avlämningsplatsen. Gångbanor anläggs mellan avlämningsplatsen och skolan för att barnen ska ha en säker gångväg. Genom att utforma avlämningsplatsen och vägen till och från skolan på ett trafiksäkert sätt ges bra förutsättningar för att avlämningsplatsen används. 2. Det har gjorts både en naturvärdesinventering, groddjursinventering samt en fladdermusinventering under planarbetet. I dessa rapporter redovisas de värden som finns i området och som därefter tagits vidare för att säkerställa dessa genom åtgärder. Bland annat kommer en groddamm och ett grodhotell att byggas i samband med utbyggnaden av skolan. Naturvårdsintressanta träd har pekats ut och alla träd som ansetts möjliga att bevara har reglerats i plankartan och får inte fällas. Delar av de träd som kommer att avverkas avses lämnas kvar som död ved, vilket utgör en viktig övervintrings- och födosöksmiljö för groddjuren. 3. Det har gjorts geotekniska utredningar i samband med planarbetet och förhållandena är väl kända både för kommunen och för byggherren Huge Fastigheter AB. Placeringen av byggnaden har gjorts med hänsyn till markförhållandena och ligger därför inom de högre delarna av området. Skolan ska dessutom uppföras utan källare samt med en vattentät grund.

266 20 (21) 4. Det finns flera exempel på kombinerade förskolor och grundskolor i kommunen som delar lokaler utan bekymmer, t.ex. Kräpplaskolan och Kästaskolan. När det gäller just Långsjöskolan kommer byggnaden placeras så att barnen inte har daglig kontakt med varandra om personalen inte aktivt väljer att samarbeta. Verksamheterna kommer att bedrivas i egna lokaler med egna gårdar. Inkomna yttranden från övriga/allmänheten Boende på Hagvägen Det är helt oacceptabelt med en skola mitt i ett villaområde med ökad genomfartstrafik på Hagvägen. Det är både olämpligt ur säkerhets- och trivselsynpunkt med genomfartstrafik och avlämning/hämtning på diverse platser i närheten till skolan. Oacceptabelt med ökad genomfartstrafik på Hagvägen samt avlämning på platser som inte är avsedda för detta då föräldrarna väljer platser som ligger närmare än den avsedda vid Häradsvägen. Hagvägen är redan belastad med trafik till Hagensförskola Kommentar: Skolan ska jobba med föräldrarna och hänvisa dem till avlämningsplatsen vid Häradsvägen som utformas så att det ska vara smidigt att lämna/hämta sina barn och sedan åka vidare. Skolan kommer dessutom vara med i projektet för Säkra skolvägar där elever och föräldrar uppmanas att gå eller cykla till skolan för att på så vis minska belastningen på vägarna i området. Trafiksäkerhetsåtgärder för barnen kommer att utvärderas kontinuerligt inom projektet för Säkra skolvägar. Boende Segeltorp Jag har tagit del av protokollet från mötet Placering: Jag ställer mig bakom placeringen då den utnyttjar idag mark som är mindre användbar till något. Andra placeringar som vid Långängen eller K.kurva avvisas med hänsyn till intrång i naturområdet eller lång färdväg Målgrupp: Naturligtvis avsedd barngrupp men vill gärna framhålla fördelar med ett vidbyggt äldreboende. Väg och biltrafik ett problem: Jag uppfattar att speciellt för denna åldersgrupp kommer i väsentlig del föräldrar använda bil för att lämna och hämta sina barn. Att hänvisa till transportstyrelsen låga trafiksiffor är att blunda för fakta.

267 21 (21) Trafiksituationen på Häradsvägen har väsentligt försämrats under de senaste prel. Ökad trafik, sänkt hastighet, busstopp som stoppar upp trafiken samt svårighet bl.a. pga refuger till omkörning. Det saknas i förslaget väl genomtänkt plan för avlämning och hämtning av barnen intill (OBS) skolan samt hur till och avfart från Häradsvägen skall ske för att inte störa övrig trafik. Större rondell/trafiksignaler/på och infartsfiler är ett nästa ett måste. Sammanfattning: Tills en väl genomtänkt och realistisk väg och trafik planering (utifrån det verkliga behovet) genomförts ställer jag mig inte bakom det planerade projektet. Kommentar: Angående kombinationen skola och äldreboende är kommunen generellt positiv till den typen av lösningar som på många sätt kan skapa synergier. Detta projekt kommer dessvärre inte inkludera något äldreboende, bland annat då det inte finns utrymme för det på den aktuella tomten som redan i dagsläget är liten för den planerade skolverksamheten. Kommunen är medveten om den ansträngda trafiksituationen på Häradsvägen. Rondeller på Häradvägen har tidigare utretts men avfärdats. Förvaltningen ser däremot över möjligheten att reglera korsningen Häradsvägen/Rödhakevägen med trafiksignaler. Yta för lämning samt hämtning av barn precis invid skolan anordnas inte, detta bland annat för att undvika att dra in den större mängden trafik in i området men även för att lämna så stor plats som möjligt till skolgårdsyta. Genom att flytta ut parkering samt avlämningsplats från skolgården har mycket yta sparats till förmån för friyta. Skolan kommer att vara med i projektet för Säkra skolvägar där elever och föräldrar uppmanas att gå eller cykla till skolan för att på så vis minska belastningen på vägarna i området. De föräldrar som väljer att skjutsa sina barn med bil hänvisas till avlämningsplatsen vid Häradsvägen. De som har lämnat synpunkter som inte har tillgodosetts kommer att få information om var utlåtandet efter granskning finns att tillgå samt information om när beslut beräknas tas i kommunfullmäktige. Efter ett antagande kommer dessa även få en besvärshänvisning. Maria Kjell-Andrén Planarkitekt

268 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 (63) Datum Diarienummer KS 2015/1041 Handläggare Maria Kjell Andrén Maria.kjell-andren@huddinge.se Samrådsredogörelse för detaljplan för Långsjöskolan, inom del av fastigheten Kråkvik 2:2 m.fl. Bakgrund Detaljplanen för Långsjöskolan inom fastigheten Kråkvik 2.2 m.fl. har under perioden 13 december 2016 till och med 31 januari 2017 varit ute på samråd. Samrådsredogörelsen innehåller en redovisning av de synpunkter som inkommit under samrådet samt kommunens ställningstagande till dessa. Hur har samrådet gått till? Samråd genomfördes mellan 13 december 2016 och 31 januari 2017 genom att plankarta med bestämmelser och planbeskrivning sändes till berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen och berörda remissinstanser för yttrande. Handlingarna har funnits tillgängliga hos kommunens Servicecenter och på Huddinge kommuns hemsida Under samrådstiden inkom 35 yttranden, varav 21 från remissinstanser och 14 från sakägare och övriga. Yttrandena har sammanställts i denna samrådsredogörelse. Öppet hus Ett Öppet hus hölls den 19 december 2016 i Segeltorpskolans matsal dit drygt 40 personer kom och träffade med representanter från Samhällsbyggnadsavdelningen, lokalplaneringen för Barn- och utbildningsförvaltningen och Huge Fastigheter AB. De flesta frågorna och synpunkterna handlade om trafiken. Många var skeptiska till att avlämningsplatsen vid Häradsvägen verkligen kommer användas av stressade föräldrar. De menade också att det inte kommer att gå att påverka föräldrarna till ändrade beteendemönster vid hämtning/lämning. Det kom även synpunkter på att avlämningsplatsen på andra sidan Häradsvägen skulle vara bättre av flera olika anledningar. De ville att det andra alternativet skulle utredas igen och de vill ha en tydlig motivering till varför det ena alternativet väljs framför det andra. Många var även bekymrade över att vägarna i området är för smala för att få plats med gångbanor. En del allmänna synpunkter kom avseende framkomligheten på Häradsvägen med oro för att det kommer att bli ännu svårare att ta sig ut från området. Morkullevägen är smal redan idag och vissa kör enligt uppgift upp på gångbanan vid möte idag. De menade att snöröjningen på gångbanorna måste fungera bra annars kommer barnen gå på vägen. Det kom frågor på vilka trafikåtgärder som ska göras i första hand och det fanns en misstro kring att antalet parkeringsplatser för lärarna kommer att räcka till. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

269 2 (63) Frågor som kom upp angående skolverksamheten handlade om att friytan är liten och att det kommer bli slitage i naturreservatet. Några ville dessutom att området norr om gång- och cykelvägen skulle tillhöra skolgården för att skapa mer friyta. En person vill att skolgården ska inhägnas. Det kom även frågor på drunkningsrisken för barnen i groddammen och diket. De synpunkter som kom kring utformningen av byggnaden var att den skulle bli för hög. Det kom även frågor om hur skolan skulle planeras invändigt med exempelvis om hemvister för de olika klasserna. Några var oroliga för förskolornas möjlighet att fortsätta sin verksamhet under byggtiden. En annan fråga som kom upp var översvämningsproblematiken och hur den kommer att hanteras. Några ansåg att tidplanen var kritisk och att det var viktigt att skolan kommer till så fort som möjligt. De undrade vad som händer med barnen i Långsjöskolan under tiden. Det togs emot positivt att många av de naturvårdsklassade träden var skyddade i detaljplanen. Förändringar i plankartan Följande ändringar görs bland annat med hänsyn till synpunkterna i samrådet: Användningsgränsen för skoltomten har justerats något längs med diket. Bestämmelse om träliknande fasad har lagts till för att anpassa byggnaden till området. Placeringen av byggnaden har reglerats med korsmark. Nockhöjden har höjts med ca 1,5 m på grund av grundsättningsförhållandena. Byggnadshöjden mot Lövsångarvägen kvarstår som i samrådet. Ett missat skyddsvärt träd har markerats. U-område har utökats för att innefatta fler ledningar. En upplysning har lagts till i plankartan om att detaljplanen ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

270 3 (63) Sidhänvisningar yttranden Remissinstanser... 4 Länsstyrelsen i Stockholms län... 4 Lantmäterimyndigheten Grundskolenämnden Förskolenämnden Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Stockholm Vatten och Avfall TeliaSonera Skanova Access AB Vattenfall Eldistribution AB Södertörns Brandförsvarsförbund Huddinge Naturskyddsförening Segeltorps villaägareförening Inkomna yttranden från sakägare Huge fastigheter AB Jordbrukaren Jordbrukaren Jordbrukaren Jordbrukaren Sakägare närliggande fastigheter till Kråkvik 2:2 m.fl Stalldrängen Rödhaken Inkomna yttranden från övriga Övrig Övrig Övrig Övrig Övrig Övrig HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

271 4 (63) Inkomna yttranden från remissinstanser Följande remissinstanser har inte svarat Segeltorps kulturförening Huddinge hembygdsförening Stockholms läns museum Friluftsfrämjandet Råd för funktionshinderfrågor Skogsstyrelsen, region Stockholm Följande remissinstanser har ingen erinran Huddinge pensionärsråd Hyresgästföreningen i Huddinge Riksantikvarieämbetet Naturvårdsverket SRV Återvinning AB Stockholm Stad Remissinstanser Länsstyrelsen i Stockholms län Detaljplan för Långsjöskolan, inom del av Kråkvik 2:2 m.fl. i Huddinge kommun Förslag till detaljplan, upprättat i december 2016, har översänts till Länsstyrelsen för samråd. Planen syftar till att möjliggöra för en skola med cirka 360 elever från förskoleklass till årskurs tre på del av fastigheterna Kråkvik 2:2 och Kråkvik 2:5 vid Gömmarens naturreservat i Segeltorp. Detaljplanen ger även förutsättningar för att anlägga en avlämnings- och parkeringsplats i anslutning till Häradsvägen. I kommunens översiktsplan har planområdet pekats ut som lämpligt för en skola. Detaljplaneförslaget är upprättat med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Av 5 kap. 14 PBL följer att länsstyrelsen under samrådet särskilt ska - ta till vara och samordna statens intressen, - verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser, - verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

272 5 (63) - verka för att en bebyggelse eller ett byggnadsverk inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Under samrådet ska Länsstyrelsen också särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kap. PBL samt i övrigt ge råd om tillämpningen av PBL om det behövs från allmän synpunkt. Länsstyrelsens synpunkter Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen gör med hänsyn till prövningsgrunderna i 11 kap. 10 PBL bedömningen att kommunen behöver tydliggöra att planförslaget inte äventyrar miljökvalitetsnormer för vatten samt att risken för översvämning inom planområdet och för intilliggande områden inte blir ett problem, enligt efterföljande synpunkter. Om dessa problem kvarstår vid ett antagande kan Länsstyrelsen komma att ta upp planen för prövning enligt 11 kap. 10 PBL. Länsstyrelsen har även synpunkter med anledning av bland annat planområdets djur- och naturvärden samt existerande markavvattningsföretag, som inte ingår i prövningsgrunderna, men vilka kommunen bör beakta i den fortsatta planeringen. Prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 PBL Länsstyrelsen har, i detta skede, följande synpunkter på de områden som Länsstyrelsen har att bevaka enligt 11 kap. 10 PBL. Synpunkterna nedan syftar till att ge kommunen underlag, råd och synpunkter inför nästa skede i planprocessen. Kommunen får på så sätt möjlighet att förtydliga och/eller komplettera planförslaget, så att ett statligt ingripande kan undvikas. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten Av 2 kap. 10 PBL följer att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken, MB, ska följas vid planläggning. Bestämmelsen innebär att planering och planläggning ska göras på ett sådant sätt att möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna underlättas. I den så kallade Weser-domen (den 1 juli 2015, mål C461/13) fann EU-domstolen att medlemsstaterna är skyldiga att inte lämna tillstånd till ett projekt eller en verksamhet som medför att vattenstatus sänks (försämras) eller äventyrar att en miljökvalitetsnorm kan följas. Med försämring avses en sänkning av status av någon ingående kvalitetsfaktor även om inte den övergripande statusen sänks. Om HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

273 6 (63) statusen redan är i den sämsta klassen får ingen ytterligare försämring ske 1. Länsstyrelsen bedömer att avgörandet har bäring på planärenden. Marken som föreslås bebyggas är till största del obebyggd naturmark idag vilket innebär att området får en ökning av hårdgjorda ytor jämfört med nuläget. I tabellerna från den fördjupade dagvattenutredningen (SWECO ) kan avläsas att mängderna förorenande ämnen kommer att öka avsevärt på grund av planens exploatering, även efter reningsinsatserna lokalt. Dagvattenhanteringen är en viktig del i arbetet för att åstadkomma en god vattenkvalitet och har därmed en stark koppling till MKN för vatten. På grund av bland annat konstaterade höga översvämningsrisker för planområdet kommer dagvattenhanteringen att vara svårlöst. I dagvattenutredningarna (Grontmij och SWECO ) som hör till planhandlingarna föreslås att fördröjning kan ske i dagvattenkasetter och makadammagasin. Länsstyrelsens bedömning är att det kan vara svårt att förverkliga detta på grund av den höga grundvattenspegeln i området. Länsstyrelsens anser vidare att vissa delar av förslagen för lokalt omhändertagande av dagvattnet bör utvärderas bättre främst med tanke på deras lämplighet lokalt. Det är viktigt att dagvattenanläggningen blir ändamålsenligt utformad för att minimera risken för tillförsel av föroreningar i ett långsiktigt perspektiv. Enligt reglerna i skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet Östra Mälaren behöver parkeringsplatser förses med oljeavskiljare. Bland de föreslagna dagvattenåtgärderna på parkering- och avlämningsplatsen i planbeskrivningen finns oljeavskiljare inte nämnt. Länsstyrelsen anser att kommunen behöver låta dagvattnet från parkeringen passera oljeavskiljare. Sammantaget anser Länsstyrelsen att kommunen i det fortsatta planeringsarbetet behöver förtydliga hur kommunen ska försäkra sig om att utsläppen av föroreningar från dagvatten till recipient inte ökar och helst minskar samt att möjligheten att uppnå MKN inte äventyras. I de fall då en minskning av utsläppen inte går att uppnå inom planområdet kan det vara befogat att undersöka åtgärder utanför planområdet. Åtgärder som innebär att man kan uppnå en förbättring av vattenkvaliteten trots ökning av föroreningsmängder från planen måste vara relativt långt planerade. Länsstyrelsen anser att någon form av avtal eller beslut som säkerställer genomförandet av dessa åtgärder ska kunna visas upp innan antagande av planen. Åtgärderna bör också framgå av plan- och genomförandebeskrivningarna. 1 För mer information se vattenmyndighetens hemsida: HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

274 7 (63) Hälsa och säkerhet Översvämningsrisker Det framgår av planbeskrivningen att marknivån kommer att behöva höjas inom planområdet för att minska översvämningsrisken. Genom att området fylls ut till en höjd över omgivande marker finns det stor risk för att översvämningsproblematiken flyttas till intill liggande områden. Det nämns som en marginell förändring (+3 cm) i dagvattenutredningen (Grontmij ). I och med att närområdet redan idag har omfattande översvämningsproblem bör utfyllnaden enligt Länsstyrelsen inte behandlas som en marginell förändring eftersom den kommer kunna ha stora konsekvenser nedströms. Länsstyrelsen anser att kommunen behöver redogöra för hur översvämningsproblematiken i området kan minska genom åtgärder utan att förvärra situationen för omkringliggande områden. Råd om tillämpningen av 2 kap. PBL - Allmänna och enskilda intressen Barnperspektiv Länsstyrelsen noterar att friytan per barn är mindre än Boverkets rekommendation om 30 kvadratmeter per barn i grundskolan. Det är därför positivt att kommunen har för avsikt att lägga stor ambition på skolgårdens utformning och dela in den i olika rum med plats för såväl aktivitet som vila. Länsstyrelsen vill rekommendera Boverkets vägledning Gör plats för barn och unga! som gäller för planering, utformning och förvaltning av barns och ungas utemiljö, med särskilt fokus på skolgårdar. 2 Länsstyrelsen delar även kommunens bedömning att närheten till intilliggande naturreservat kan fungera som ett komplement till skolgården. Parkering- och avlämningsplasten för barnen/eleverna planläggs en bit ifrån skolan. Kommunen har för avsikt att anlägga gångbanor längs med lämpliga lokalgator för att barnen ska kunna ta sig trafiksäkert till skolan. Den exakta utformningen och placeringen av dessa gångbanor utreds av kommunen parallellt med planarbetet. Länsstyrelsen vill framhålla betydelsen av att den väg eleverna använder för att ta sig till och från skolan är en trygg väg anpassad för barnen. Dagvattenhantering I planhandlingarna nämns det att lokalt omhändertagande av dagvatten delvis kan komma att möjliggöras av vegetationsklädda tak. Kommunen bör vara medveten om att vegetationsklädda tak vid viss utformning kan kräva gödsling för att fungera optimalt, vilket gör att de riskerar att bli en källa till näringsämnen. 2 HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

275 8 (63) Djur- och naturvärden Ett genomförande av planförslaget innebär att djur- och naturvärden riskerar gå förlorade. Länsstyrelsen har följande synpunkter med anledning av planförslagets påverkan på djur- och naturvärden: - En naturvärdesinventering av groddjur och reptiler behöver utföras under vår eller annan lämplig årstid då det idag saknas tillräckligt med underlag för att Länsstyrelsen ska kunna göra en bedömning gällande artskyddet. Görs ingen ytterligare naturvärdesinventering med avseende på groddjur och reptiler krävs en ansökan om dispens från artskyddsförordningen. - Långsjön utgör en stor och känd leklokal för groddjur, som även sträcker sig in i Stockholms kommun. Länsstyrelsen anser att kommunen behöver redogöra för groddjurens spridningssamband till Långsjön, Älvsjöskogen och Gömmaren samt kontakten till groddjurspopulationer i Stockholms kommun. I dagsläget kan Länsstyrelsen inte göra en bedömning om ett genomförande av detaljplanen påverkar groddjurpopulationernas bevarandestatus. - Populationsstärkande åtgärder, så kallade skyddsåtgärder, för stare ska utföras innan ett genomförande av detaljplanen. Det krävs att holkarna sätts upp innan detaljplanen genomförs för att Länsstyrelsen ska göra bedömningen att starens bevarandestatus inte påverkas och dispens inte krävs. - Länsstyrelsen anser att så många som möjligt av de bevarandevärda träden (ekar, hålträd och äldre träd samt ädellövträd) bör sparas i planområdet. - Länsstyrelsen anser att det är positivt de träd som sparas mäts in i detaljplanen och omfattas av planbestämmelser. - Askpopulationen är idag starkt hotad, framför allt på grund av askskottssjuka, varför ask inom planområdet bör sparas. - Populationen för blåsippa bedöms av ArtDatabanken som livskraftig. Länsstyrelsen gör bedömningen att ett genomförande av detaljplanen inte kommer påverka populationens bevarandestatus. - Skötselåtgärder i Gömmarens naturreservat, i enlighet med skötselbeslut, samt anläggande av en groddjursdamm, bedömer Länsstyrelsen som kompensationsåtgärder. Länsstyrelsen ställer sig positiv till kompensationsåtgärderna. - Det är positivt om död ved från avverkade träd sparas i så kallade faunadepåer inom planområdet eller i nära anslutning. Övriga synpunkter/frågor av betydelse för planens genomförbarhet Markavvattningsföretag Detaljplanen ligger inom Juringe torrläggningsföretag och Segeltorp m.fl. markavvattningsföretag från Markavvattningsföretag har laglig status fram till dess att de omprövas eller upphävs. Segeltorp m.fl. markavvattningsföretag från 1929 är upphävt i dom M från Det är vanligt att två HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

276 9 (63) markavvattningsföretag helt eller delvis kan ligga över varandra. Om det ena företaget upphävs finns fortfarande det andra företaget kvar. Det vattenförande diket som nämns i planhandlingarna tillhör Juringe torrläggningsföretag. Åtgärder får inte utföras som strider mot markavvattningsföretagets föreskrifter och syfte. I samband med förändrad markanvändning inom båtnadsområdet bör markavvattningsföretaget omprövas. Om syftet med markavvattningsföretaget inte kvarstår bör markavvattningsföretaget upphävas. Om markavvattningsföretagets anläggning kommer att ingå i kommunens dagvattenhantering bör företaget omprövas. Omprövning och upphävande av befintliga markavvattningsföretag görs i Markoch miljödomstolen. Handlingar som rör Juringe torrläggningsföretag och dess förrättning finns tillgängliga på Stadsarkivet. Vattenverksamhet Länsstyrelsen vill informera om att åtgärder som t.ex. utfyllnad, pålning och grävning i ett vattenområde, kulvertering av vattendrag samt bortledning av grundvatten är vattenverksamhet. Vattenverksamhet är tillståndspliktig. Vissa mindre åtgärder kan anmälas till Länsstyrelsen. Definitionen på ett vattenområde är det område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd, ett 100-års flöde. En utfyllnad av de lågpunkter och fuktiga områden som nämns i planbeskrivningen är vattenverksamhet. Om lågpunkter och fuktiga områden istället avvattnas för att varaktigt öka fastighetens lämplighet för ett visst ändamål är avvattningen markavvattning. Markavvattning är förbjuden inom Stockholms län. Ny markavvattning kräver dispens från markavvattningsförbudet och tillstånd. Länsstyrelsen kan ge dispens och tillstånd till markavvattning. Formalia Planområdet är beläget inom Östra Mälarens vattenskyddsområde för vilket särskilda skyddsföreskrifter gäller. Länsstyrelsen anser att detta bör framgå av plankartan, förslagsvis under rubriken upplysning. Behovsbedömning Behovsbedömningen för planer och program ska göras utifrån kriterier i bilaga 2 MKB förordningen. Bedömningen ska göras av huruvida planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och därför behöver genomgå en miljöbedömning. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplanens genomförande inte kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

277 10 (63) Kommentar: Till följd av yttrandet har en dialog förts med Länsstyrelsen kring dagvattenhanteringen den 31 mars Länsstyrelsen ansåg att redovisade reningsåtgärder var acceptabla förutsatt att deras funktion kan säkerhetställas trots den höga grundvattenspegeln i området och översvämningsrisken. Dagvattenutredningen har reviderats efter samrådet och i den framgår det hur den tilltänkta utfyllnaden av skolgården säkerställer att föreslagna dagvattenåtgärder ska kunna anläggas utan att komma i konflikt med grundvattennivån. Dagvattenanläggningarna anses kunna utformas ändamålsenligt för att minimera risken för tillförsel av föroreningar i ett långsiktigt perspektiv. Östra Mälarens skyddsföreskrifter anger inte att en parkeringsplats måste förses med specifikt en oljeavskiljare utan endast att utsläpp av dagvatten från nya eller ombyggda hårdgjorda ytor där risk för vattenförorening föreligger, t.ex. större vägar, broar och parkeringsanläggningar, får inte ske direkt till ytvatten utan föregående rening. Efter dialog med Länsstyrelsen råder samsyn om att dagvattenlösningen ska säkerhetsställa möjligheten till en effektiv rening av oljespill men att metoden inte måste vara en oljeavskiljare. Dagvattenutredningen har efter samrådet reviderats med en mer utförlig utredning av hur en utfyllnad av skolgården inte ska riskera en ökad översvämningsproblematik för intilliggande områden. Avsikten är att genomföra en kompensationsutgrävning inom detaljplanens parkmark, trekanten norr om gång- och cykelvägen, för att hantera de annars ökade flödena. Både utfyllnaden och utgrävningen av området är förenade med en anmälan av vattenverksamhet som kommer att lämnas in till Länsstyrelsen. En naturvärdesinvetering av reptiler och groddjur har genomförts under våren På grund av det nederbördsfattiga vädret under våren kunde Ekologigruppen inte finna varken groddjur eller reptiler vid två olika tillfällen. Däremot konstaterades att diket under blöta år är en lämplig miljö för groddjur att leka i. Om en groddjursdamm och nya övervintringsplatser byggs i området ökar möjligheterna till fortplantning. Även spridningssambanden till Långsjön, Älvsjöskogen och Gömmaren har utretts och området vid Långsjöskolan ingår i ett habitatnätverk för groddjur med starka spridningssamband. En groddamm och nya övervintringsplatser kan stärka spridningssambanden. Avsikten är att även genomföra en fladdermusinventering under juni eller juli månad då detta inte kan ske under annan tid på året. Planbeskrivningen har kompletterats med en redovisning av de populationsstärkande åtgärder som avses utföras för fågeln stare innan detaljplanens genomförande. 50 st fågelholkar, varav 20 st avsedda för stare ska sättas upp i naturreservatet innan avverkningen av träd inom planområdet. Ask förekommer i form av ett ungträd inom planområdet och omfattas av skydd genom en planbestämmelse i plankartan. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

278 11 (63) Ytterligare ett skyddsvärt träd, som missats i samrådet, är nu utpekat i plankartan. Totalt skyddas 18 träd, inklusive asken. En upplysning om att planområdet är beläget inom Östra Mälarens vattenskyddsområde för vilket särskilda skyddsföreskrifter gäller, har lagts till i plankartan. Gällande markavvattningsföretaget Juringe torrläggningsföretag och Segeltorp m.fl. har även detta upphävts enligt mål nr M , från 18 december Länsstyrelsen har efter samrådet meddelats om detta. Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndighetens yttrande rörande detaljplan för Långsjöskolan inom del av Kråkvik 2:2 m.fl. i Segeltorp. I plankartan finns inte de befintliga fastighetsgränserna med och detta bör korrigeras. Något annat som inte stämmer med plankartan är teckenförklarningen för grundkartan. Om det är möjligt kan man även göra fastighetsbeteckningarna för de kringliggande fastigheter tydligare. Planen är namngiven på två olika sätt. I planbeskrivningen heter planen Detaljplan för Långsjöskolan inom del av Kråkvik 2:2mf.l i Segeltorp, medan i plankarta så fattas i Segeltorp. Detta bör justeras så att plannamnet är detsamma i alla dokument. I området finns tre ledningsrätter och ett avtalsservitut som berörs av detaljplanen. Det skulle vara önskvärt om det framgick mer i detalj vad det är för typer av rättigheter (t.ex. är det avtalsservitut för väg?) samt vilka fastigheter som är tjänade respektive härskande för varje rättighet. Avtalsservitutet 01-IM7-71/ ligger ej inom detaljplaneområdet och bör därför inte ingå i fastighetsägarförteckningen som en berörd rättighet. Servitutets läge var oklart när fastighetsägarförteckningen upprättades. Akten beställdes från Riksarkivet och efter att den inkommit till Lantmäterimyndigheten kunde det fastställas att servitutet ligger utom detaljplaneområdet och därför inte berörs av detaljplanearbete. I planhandlingarna nämns det att den kommunägda fastigheten Jakobslund 2:19 ska nyttjas som avlämningsplats/parkeringsanläggning. Fastigheten ska upplåtas, med nyttjanderätt, till Huge fastigheter AB. En annan lösning är en två skiftelösning där Huge Fastigheter AB äger båda skrifterna. Detta kan vara mer lämpligt då ägarsituation tydligt framgår och framtida problem minskar. I avsnittet Ekonomiska frågor finns inte kostander för fastighetbildningsåtgärder med. Detta bör korrigeras så att det framgår. En annan justering som bör göras är att precisera vilka fastighetsbildningsåtgärder som ska göras och vilka fastigheter som berörs av respektive åtgärd i avsnittet Fastighetsrättsliga frågor. Kommentar: Plankartan har justerats i stort enligt inkomna synpunkter. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

279 12 (63) En beskrivning av de servitut och ledningsrätter som finns med i planområdet har lagts till i planbeskrivningen. Även en text om kostnader för fastighetsbildning har lagts till. Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen ser i huvudsak positivt på detaljplanen för Långsjöskolan. Nu föreslagna placering av Långsjöskolan ses som positivt ur många aspekter, däribland den lugna avskilda miljön, närheten till befintliga förskolor och det angränsande naturreservatet. Skolgårdsytan uppfyller inte rekommendationen i Boverkets allmänna råd varför beslutet att förlägga avlämnings- och parkeringsplatser till fastigheten Jakobslund 2:19 ses som en god lösning i linje med Plan- och bygglagens bestämmelse om att friyta skall prioriteras i förhållande till parkeringsplatser. Samma resonemang bör tillämpas analogt avseende cykelparkering vilken upptar en orimligt stor yta på en redan begränsad skolgård. Det intilliggande naturreservatet ses som ett fullgott komplement till skolgården då området erbjuder de funktioner som inte inryms på skolgården bland annat i form av möjligheten till ett aktivt friluftsliv vilket ligger i linje med läroplanen. Området erbjuder dessutom tillgång till en utemiljö som ger utrymme för olika aktiviteter, lek och rörelse såväl när det gäller platsbundna lekar som utforskande aktiviteter vilket överensstämmer med de allmänna råden för förskola och fritidshem. När det gäller utformningen av dagvattenåtgärder framhålls vikten av säkra och kostnadseffektiva lösningar där öppet vatten undviks alternativt avgränsas så att barnens säkerhet aldrig riskeras. I fråga om åtgärder för att kompensera naturmark ser Barn- och utbildningsförvaltningen gärna ett samarbete så att åtgärderna även får en pedagogisk inriktning där elever aktivt kan studera djur och natur, förslagsvis genom uppförande av insekts- och grodhotell eller liknande åtgärder. Det är förståeligt att ambitionen att hålla byggnadshöjden och byggnadsarean nere med hänsyn till omkringliggande fastigheter och den relativt sett begränsade skolgården ges uttryck i detaljplanen. Barn- och utbildningsförvaltningen önskar en betydligt mindre restriktiv hållning i det avseendet för att kunna möta framtida behov, men framför allt för att kunna uppföra en ändamålsenlig byggnad utan halvplan, vilket ser ut att krävas enligt nu föreskrivna mått. En skolbyggnad med halvplan innebär tillgänglighetsproblem som måste lösas, något som medför såväl ett högre antal kvadratmeter per elev som en högre kostnad. Barn- och utbildningsförvaltningen ser ingen anledning till en så strikt reglering då det ligger i verksamhetens intresse att ha en välfungerande friyta för eleverna, dock inte på bekostnad av en inre miljö som inte motsvarar de pedagogiska och arbetsmiljömässiga behoven för såväl skola och fritidshem. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

280 13 (63) Kommentar: Förvaltningen anser att cykelparkeringarna är mycket viktiga i arbetet med att få barn och föräldrar att gå eller cykla till skolan, vilket är en del av arbetet med att minska trafiken och därmed trafiksäkerheten kring skolan. Antalet cykelparkeringar och den yta de tar upp på skolgården anses därför vara motiverade och nödvändiga. Nockhöjden på skolan tillåts i granskningen vara högre och i enlighet med de mått som Huge angivit. Dagvattenåtgärderna inom skolområdet kommer bestå av makadamdiken, underjordiska fördröjningsmagasin och fördröjning i trädgropar vilka inte innebär stående vatten mer än eventuellt tillfälligt vid stora skyfall Dagvattenlösningarna ska följa kommunens dagvattenstrategi. Förskolenämnden Förvaltningen ser positivt på föreslagen detaljplan som möjliggör byggrätt för en framtida nybyggnad av förskolorna Lövsångaren/Trädgårdssångaren i två våningsplan alternativt en hopbyggnad med planerad ny grundskola i Segeltorp. Förvaltningen vill framhålla vikten av att regelbundna bullermätningar för att kontrollera att ljudnivån från byggarbetsplatsen inte överstiger gränsvärdet görs och att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa en bra utom- och inomhusmiljö för förskolebarnen. Förvaltningen vill vidare att utredning görs för att tillse att kravet på tillräcklig mängd dagsljus i förskolan Trädgårdssångaren som kommer att ligga närmast den nya grundskolan klaras. Kommentar: Förvaltningen förutsätter att de bullerkrav som gäller under byggtiden gäller och en text om vilka krav som gäller har lagts till i genomförandebeskrivningen. En dialog mellan entreprenören och förskolorna föreslås för att underlätta för att verksamheten ska kunna bedrivas. En gemensam kommunikationsplan ska tas fram och biläggas genomförandeavtalet, tillsammans med Huge där exempelvis dialogen med förskolorna ingår. I planbeskrivningen på s. 31 finns ljusstudier som redovisar sol- och skyggförhållanden för den nya skolan. Skuggan från den nya skolbyggnaden kommer till största del hamna på egen skolgård och bedöms därför inte på verka Trädgårdssångaren i någon större omfattning. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

281 14 (63) Tillsynsnämnden Förvaltningen anser att skolgårdens friyta är oacceptabelt liten. För att skydda naturreservatet måste det finnas ett stängsel mot naturreservatet för att minimera slitage och annat intrång. Åtgärder behöver vidtas för att förhindra att släckvatten vid eventuell brand hamnar i diket och förs vidare till Mälaren. Förvaltningens synpunkter Ytor inom planområdet I samrådshandlingen saknas en tydlig redovisning av hur stor ytan är där skolan placeras på Kråkvik är. Det saknas information om Lövsångaren 3 hur stor ytan är och många barn som har sin förskoleplacering på den fastigheten. Om fastigheterna Kråkvik och Lövsångaren ska slås ihop i framtiden, vad blir friytan då för skola respektive förskola? Friyta skolgård Miljötillsynsavdelningen anser att skolgårdens friyta är oacceptabelt liten. Det har nämnts flertalet gånger i samrådshandlingen att friytan per barn endast kommer bli 14,2 kvm. Eftersom inte antalet elever i skolan regleras i detaljplanen kan friytan med minska ytterligare om elevantalet ökar på skolan. Boverkets rekommendationer är att friytan på skolgårdar i grundskolan ska vara 30 kvm friyta per barn. Rekommendationen baseras på forskning om när ytan är tillräckligt stor för att fungera bra som lekmiljö för barn. Inom skolans verksamhet finns ofta inte möjlighet att lämna skolområdet. I samband med skolans raster kommer det bli trångt på skolgården. I läroplanerna för grundskolan och förskolan lyfts vikten av en ändamålsenlig utemiljö i skolan och framför allt förskolan fram. Barnen i förskolan ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen och verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter i både planerad miljö och naturmiljö. För elever i grundskolan nämner läroplanen utemiljön som viktig i arbetet med idrott och hälsa. I Skolverkets allmänna råd för fritidshem anges att eleverna behöver ha tillgång till en utemiljö som ger utrymme för olika aktiviteter, lek och rörelse. Råden rekommenderar att barnen och eleverna får en utemiljö och en friyta att vistas på. Fritidshem för elever i åldern 6 9 år ligger oftast i skolbyggnaden och det ökar behovet av stor friyta av god kvalitet I Huddinge kommuns översiktsplan anges att barns rättigheter ska beaktas i samhällets alla verksamheter. Barns behov ska tas särskild hänsyn till och vara en utgångspunkt i all samhällsplanering och ny bebyggelse. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

282 15 (63) Barn och unga utgör en femtedel av Sveriges befolkning. Enligt FN:s konvention om barns rättigheter har alla barn under arton år rätt till en god uppväxtmiljö. Det finns forskning som visar att den fysiska omgivningen har stor betydelse för barns utveckling och hur miljön på flera sätt kan främja barns och ungas hälsa, utveckling och lärande. Utemiljöer som är bra för barn är en självklar del av en god bebyggd miljö som begreppet definieras i det femtonde miljökvalitetsmålet. Att den byggda miljön är attraktiv och tillgänglig för barn och unga handlar i högsta grad om den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Friyta för lek och utevistelse är den yta som barnen kan använda på egen hand vid sin utevistelse. Den bör bestå av varierande terräng och vegetationsförhållanden, goda sol- och skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet och ska ligga i direkt anslutning till verksamheten som barnen fritt kan förfoga över. Förrådsbyggnader, bil- och cykelparkering samt ytor för lastning och lossning är otillgängliga för barnen och ingår inte i friytan för lek och utevistelse. Skydd av naturreservat Skolan planeras precis intill Gömmarens naturreservat. För att skydda naturreservatet måste det finnas en skyddszon med stängsel mot naturreservatet för att minimera slitage och annat intrång. Finns det inget staket är risken stor att gränsen mellan skolgård och reservat suddas ut och barnen är ute i reservatet på raster utan någon tillsyn från skolans personal. Åtgärder måste vidtas så att det inte blir för stor slitage på vid den platsen som lärare och elever använder sig av för att komma ut i reservatet. Vidare är det av stor vikt att i anläggningskedet förhindrar intrång från markarbeten eller körning i reservatet. Vatten inom planområdet Dagvatten Miljötillsynsavdelningen tar för givet att Huddinge dagvattenstrategi kommer att följas. Östra Mälarens vattenskyddsområde Området ligger Östra Mälarens vattenskyddsområde inom sekundärzonen och skyddsföreskrifter för vattenskyddsområdet ska följas. Skyddsföreskrifterna innebär bland annat att utsläpp av dagvatten från hårdgjorda ytor där risk för vattenförorening föreligger, som t.ex. större parkeringsanläggningar, inte får ske direkt till ytvatten utan föregående rening. Dagvattenanläggningar Dagvattenanläggningar ska anmälas till miljötillsynavdelningen, via e-tjänst på kommunens hemsida. Det kommer ställas krav på att egenkontrollprogram finns upprättat med bland annat tydlig ansvarsfördelning och provatagning på utgående HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

283 16 (63) vatten. Reningsgraden från dagvattenanläggningen ska vara sådan att kommunens kommande riktlinjer för dagvattenutsläpp ska kunna följas, annars kan miljötillsynsavdelningen förelägga verksamhetsutövaren att installera ytterligare rening. Släckvatten Inom planområdet behöver det planeras för åtgärder för att förhindra att släckvatten vid eventuell brand hamnar i diket och förs vidare till Mälaren. Släckvatten är förorenat och ska inte släppas ut i dagvattensystemet. Länshållningsvatten Länshållningsvatten får under byggskedet inte släppas ut, utan föregående rening. Det kan komma att ställas krav på provtagning av utgående vatten. Buller under byggskedet Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15 ska följas. Boende och verksamheter kring byggarbetsplatsen ska informeras om arbeten som kan orsaka störning. Vid eventuellt pålningsarbete ska extra skyddsåtgärder vidtas så att inte barnen vid intilliggande förskola utsätts för buller. Miljötillsynsavdelningen kan komma att ställa krav på bullermätning. Utfyllnad av massor Skolgården planeras att höjas inom vissa delar av gården, för att minska översvämningsrisken. Kravet som ställs på de massor som ska användas är att de uppfyller kraven som anges för mindre än ringa risk i enlighet med Naturvårdsverkets handbok -Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljötillsynsavdelningen kan komma att ställa krav på redovisning av vilka massor som har använts och att de uppfyller kraven. Tranformatorstation Skyddsavståndet till transformatorstationer ska vara minst fem meter. Skyddszonen gäller både i horisontal- och vertikalplan och räknas från transformatorstationens lågspänningsdel. Vid planering av nya elanläggningar och byggnader bör de utformas och placeras så att exponeringen begränsas, särskilt när det gäller skolor, daghem och bostäder. Som försiktighetsprincip rekommenderas att nya byggnader där människor vistas mer än tillfälligt, inte bör byggas där 0,4 μt (årsmedelvärde) överskrids. Parkering/avlämningsplats - Jakobslund 2:19 Det anges inte planhandlingarna hur många parkeringsplatser som ska anläggas på Jakobslund 2:19 HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

284 17 (63) Kommentar: Friytan i granskningsförslaget är ca 14,3 m 2 /skolbarn. Förutsättningarna för att uppfylla Boverkets riktlinjer för friyta för barn i skolan har sedan planuppdraget inte varit möjliga utifrån behovet av skolplatser på den föreslagna tomten. Förvaltningen har under planarbetet jobbat aktivt med att uppnå den största möjliga friytan på tomten utifrån förutsättningarna där skolbyggnadens utformning för en ändamålsenlig verksamhet samt gränsen mot naturreservatet, diket och omkringliggande vägar har varit mycket begränsande. Genom att flytta ut parkering samt avlämningsplats från skolgården har dock mycket yta sparats till förmån för friyta. Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande delat förvaltningens bedömning att närheten till intilliggande naturreservat kan fungera som ett komplement till skolgården. Förskolorna inom planområdet har förutsättningar att klara av Boverkets rekommendation om 40 m 2 /förskolebarn så länge antalet barn inte ökar för mycket och ytan för angöring och parkering hålls under 2000 m 2. Förskolans friyta har tydliggjorts i planhandlingarna. Intentionen är att en tydlig avgränsning ska upprättas mellan skolgården och Gömmarens naturreservat och att gränsen inte ska suddas ut med kommande verksamhet. Detaljplanen möjliggör en avgränsning men reglerar inte dess utformning. Under genomförandet av detaljplanen kommer byggarbetsplatsen att inhägnas i enlighet med gällande föreskrifter vilket även innebär att naturen utanför området skyddas. Framförda synpunkter kring dagvatten har beaktats. En text om anmälningsplikten av dagvattenanläggningar har lagts till i genomförandebeskrivningen. Överskottsvatten från kvartersmark som leds ut i dagvattennätet (i detta fall diket) ansvarar Stockholm vatten och avfall AB för. Räddningstjänsten har i egenskap av verksamhetsutövare en skyldighet att anmäla till Stockholm vatten och avfall när det riskerar att ske ett förorenat utsläpp till dagvattenätet av släckvatten samt se till att motverka dess spridning. Stockholm vatten och avfall bör som huvudman både för ledningsnätet och Östra Mälarens Vattenskyddsområde ha en plan för hur ledingar ska kunna stängas av nedströms planområdet för uppsamling av eventuellt släckvatten. Förvaltningen förutsätter att byggherren kommer att följa alla krav gällande buller under byggtiden samt utfyllnad av massor. Det är dock inget som regeleras i detaljplanen. En beskrivande text kring detta har lagts till i genomförandebeskrivningen. Frågan har efter samrådet lyfts med Stockholm Vatten och Avfall. Parkeringstalet och antalet parkeringsplatser för skolan har tydliggjorts i planbeskrivningen. Natur- och byggnadsnämnden Plankartan är flexibelt utformad och styr inte bebyggelsens läge. Förvaltningens synpunkter är att delar av gårdsmarken skulle kunna punktprick- eller korsbetecknas för att reglera läget för bebyggelse och parkeringar, för att bevara HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

285 18 (63) vegetation och terräng, samt för att fixera och säkerställa friytor på delar av tomten. Enligt planbeskrivningen är avsikten att möjliggöra uppförandet av i huvudsak en stor skolbyggnad (för ca 360 elever) inom planområdet. Enligt detaljplanen finns dock ingen begränsning i antalet byggnader som får uppföras, vilket alltså medför att flera skolbyggnader kan uppförs enligt planförslaget. Detaljplanen anger att: Inom område A får en största byggnadsarea om högst 1700 m² uppföras samt bilparkering och angöring uppta högst 300 m². Förvaltningen föreslår att det i denna bestämmelseformulering läggs till [ ] samt bilparkering och angöring uppta högst 300 m² byggnadsarea, för tydlighet i bestämmelsen. Förvaltningen ställer sig frågande till vad som är syftet med de olika höjdbestämmelserna och anser inte att detta är tillräckligt redovisat i planbeskrivningen. Exemplet med den långsmala byggnadens utformning och placering som tas upp i planbeskrivningen (s.8 & s.29) riskerar att skapa problem i förhållande till att olika nockhöjder är satta inom område A i plankartan (+49,6 respektive +45, som skiljs åt av en egenskapsgräns). I planbeskrivningen förutsätts att byggnaden delas upp i olika byggnadskroppar/bedöms ha olika byggnadshöjd vid olika delar av beräkningsgrundande fasad. Vanligtvis har dock en byggnad en och samma byggnadshöjd respektive nockhöjd (inte flera olika), vilket sannolikt gäller även för beräkning av den föreslagna byggnadens höjder (motsvarande en nockhöjd på 17 m, vilket alltså gäller för hela byggnaden). Att dela upp en och samma byggnad i flera olika byggnadskroppar och bedöma att den i dessa olika delar har flera skilda nockhöjder görs endast i särskilda fall, där detta är skäligt utifrån byggnadens utformning och visuella intryck. Därmed kan de olika höjdbestämmelserna skapa problem där en byggnad ska uppföras över egenskapsgräns. I planbeskrivningen anges följande: Då den tillgängliga tomten är av begränsad storlek kommer friytan inte uppnå Boverkets rekommendation om 30 m2/ skolbarn i grundskolan. I skisserna inför samrådet beräknas friytan till ca 14,2 m2/ skolbarn. För barn i förskola rekommenderar dock Boverket 40 kvm friyta per barn. Detta framgår inte i planbeskrivningen. Rekommenderade friytor för barn i förskolan inskränks alltså avsevärt i förslaget. Närheten till naturreservatet Gömmaren bedöms kunna fungera som kompletterande utemiljö, något som i så fall medför ökat slitage i ett område med höga naturvärden samt skötselskostnader för kommunen. Gömmaren är ett allmänt intresse och med detta tar skolan parken i anspråk. I bygglovsskedet tas ställning till antal barn och den totala friytan på tomten och vid en fastighet som redan är bebyggd sedan tidigare prioriteras friytor före parkering som kan ligga på gatumark eller ordnas på annat sätt. I denna bedömning är inte närliggande naturreservat en parameter som kommer att kunna räknas in, då den inte är en del av tomten. Enligt förvaltningen vore det önskvärt att se över skolans storlek och antalet avdelningar som planeras för förskolan; om dessa kan hållas nere och säkerställa att Boverkets riktlinjer om 40 m² friyta per barn i förskola respektive 30 m² för barn i grundskola kommer att följas. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

286 19 (63) Vidare står i planbestämmelserna att Då friytan för skolan är begränsad är det viktigt att så stor del som möjligt av den ej bebyggda ytan avsätts för lek. En största yta där bilparkering och angöring med bil är tillåtet har därför satts till 300 m². Förvaltningen välkomnar denna reglering av bygg- och anläggningsbar yta. För att säkerställa tillräcklig friyta kan dock markens disposition behöva klargöras med mer detaljerade bestämmelser, till exempel byggnadernas placering eller var det är förbjudet eller tillåtet med parkering, angöring, lastning och lossning, och var det ska vara friytor. I planbeskrivningen anges följande: Gestaltningen ska ta hänsyn till det intilliggande naturreservatet samt villaområdet framförallt när det gäller volym samt materialval. För att säkerställa att sådana krav ska kunna ställas och följas i bygglovsskedet räcker det inte med en sådan skrivelse i planbeskrivningen. Det kan behöva ställas tydligare gestaltningsbestämmelser i plankartan. I förslaget finns inga gestaltningsbestämmelser. Förvaltningen föreslår tydliga bestämmelser som anger alternativ till materialval, fasadutformning och övriga relevanta utformningskrav. Enligt planbeskrivningen finns höga djur- och naturvärden inom planområdet och i omkringliggande naturreservat. Samtidigt antas denna natur kunna fungera som kompletterande lekytor för skoleleverna, vilket i så fall medför slitage och belastning på denna natur. Förvaltningen ställer sig således frågande till om naturområden utanför föreslagen kvartersmark är särskilt lämplig för att utgöra komplement till den brist på friytor som förslaget beräknas få inom kvartersmarken. Marklov krävs för utpekade träd i plankartan. Lov för fällning medges endast om trädet medför en säkerhetsrisk. Lämpliga skyddsåtgärder ska tillämpas vid bygglovet, enligt vad som anges i planbeskrivningen. Förvaltningen bedömer att föreslagna planbestämmelser ger ett tillräckligt skydd för dessa träd. Alla övriga träd som finns inom föreslagen kvartersmark har inte getts något skydd och kommer därför kunna fällas utan marklovsansökan, enligt planförslaget. Inom planområdet finns en kulturhistorisk fornlämning (Nr 3, Huddinge 32:1) som enligt planbeskrivningen med största sannolikhet är borttagen. Detta är troligt eftersom det idag står en skolbyggnad med bygglov sedan 1988 på platsen, men förvaltningen efterfrågar en motivering till detta antagande. Det framgår inte om någon utredning gjordes innan denna byggnad uppfördes. Om ingen slutgiltig arkeologisk utredning görs under framtagandet av denna detaljplan finns risk för oklarheter vid framtida bygglovsansökan och risk för att byggherren ska bli skyldig att bekosta en utredning. Förvaltningen anser att detta bör utredas och ges ett definitivt svar under framtagandet av den nya detaljplanen. Diverse mindre förslag på omskrivningar, justeringar och påpekande av skrivfel har meddelats separat och tas inte upp i detta utlåtande. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

287 20 (63) Kommentar: Skolgården har delvis korsbetecknats för att reglera placeringen av skolan. Dock är det fortfarande bestämmelsen om största byggnadsarea som säkerställer friytan. Höjdbestämmelserna har efter samrådet stämts av med handläggare på bygglovsavdelningen. Den föreslagna utformningen för höjder har ansetts vara den mest lämpliga utifrån syftet att reglera en lägre del mot Lövsångarvägen och villabebyggelsen samtidigt som vi tillåter en högre höjd mot naturreservatet. Detta trots att det är en och samma byggnadskropp. En tydligare beskrivning av bestämmelsernas syfte har lagts till i planbeskrivningen. Att skolgårdens nyttjande av naturreservatet medför visst slitage är en ofrånkomlig konsekvens som detaljplanens genomförande skulle medföra. Ändamålet med Gömmarens naturreservat är samtidigt att bevara ett område av stort värde för det rörliga friluftslivet samt ett undervisningsområde och utflyktsmål. Syftet är vidare att bevara samt utveckla områdets vetenskapliga natur- och kulturvärden samt fornminnen. Ur detta perspektiv kan skolverksamheten med fördel ta del av reservatets pedagogiska värden och bidra till en ökad förståelse för naturen. Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande delat förvaltningens bedömning att närheten till intilliggande naturreservat kan fungera som ett komplement till skolgården. En beskrivande text om friytan för förskolan har lagts till i planbeskrivningen. Boverkets rekommendation om 40 m 2 /barn bör kunna uppnås men beror på hur stor yta som ianspråktas av angöring och parkering. En bestämmelse om träliknande fasad har lagts till i plankartan. Förvaltningen har varit i kontakt med länsstyrelsens enhet för kulturmiljö som själva har gjort antagandet om att lämningen är borttagen. Eftersom den inte har bedömts som fornlämning har det dock inte krävts något tillstånd för att ta bort den och ingen arkeologisk undersökning och dokumentation finns. Kultur- och fritidsnämnden Förvaltningen menar att då den friyta för barns lek som boverket rekommenderar drygt halveras i förslaget och utgångspunkte är att Gömmarens naturreservat skall utnyttjas såväl för pedagogisk verksamhet som för lek, kommer belastningen på naturreservatet att öka. Gömmarens naturreservat används för friluftsliv och rekreation av boende i området och förvaltningen menar därför att det är viktigt att tillse att naturreservatet även fortsättningsvis kan fungera som en plats för rekreation och avkoppling för boende i området. Ett ökat tryck på kommunens gröna ytor i och med pågående förtätning måste kompenseras på ett sätt som bidrar till Huddinges attraktivitet. I övrigt har förvaltningen inga synpunkter på förslaget. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

288 21 (63) Kommentar: Naturreservatet kommer fortsättningsvis att ha en entré från slutet av Ålyckevägen och kommer att kunna nyttjas av såväl boende, förskolorna som elever på Långsjöskolan. Socialnämnden Förvaltningen ser positivt på detaljplanen. Området är väl lämpat för syftet och ligger på lämpligt avstånd från större vägar och bostäder. Förvaltningen ser särskilt positivt på det arbete som har gjorts kring tillgänglighetsfrågorna. Det planerade antalet parkeringsplatser för personer med rörelsehinder är satt till cirka fem procent, att jämföra med normalfallet en procent, vilket är en viktig markering av frågans betydelse. Kommentar Parkeringstalen följer kommunens parkeringsprogram där det anges att cirka 5 procent av samtliga bilplatser, dock minst en, bör anpassas för rörelsehindrade med särskilt parkeringstillstånd. I detaljplanen har 5 procent rundats upp från 1,6 parkeringsplatser till två stycken. Äldreomsorgsnämnden Förvaltningen ser positivt på detaljplanen som kommer öka antalet skolplatser i kommunen med cirka 360 elever. Området är väl lämpat för syftet och ligger på lämpligt avstånd från större vägar och bostäder. Förvaltningen ser särskilt positivt på det arbete som har gjorts kring tillgänglighetsfrågorna. Det planerade antalet parkeringsplatser för personer med rörelsehinder är satt till cirka fem procent, att jämföra med normalfallet en procent, vilket är en viktig markering av frågans betydelse. Kommentar Se kommentar ovan till Socialnämnden. Stockholm Vatten och Avfall Med anledning av er skrivelse till Stockholm Vatten och Avfall, den 13 december 2016, med begäran om yttrande i rubricerat ärende meddelas härmed att från vateknisk synpunkt följande kan anföras. Befintliga va-ledningar Stockholm Vatten och Avfall har befintliga allmänna va-ledningar i anslutning till planområdet. Anslutning av dricksvatten respektive spillvatten kan beredas i Lövsångarvägen. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

289 22 (63) De allmänna dagvattenledningarna i Lövsångarvägen vid korsningen Morkullevägen kommer i konflikt med förskoletomten och måste hanteras med en ledningsflytt alternativt måste ett u-område avsättas i kartan, Eventuell flytt av dagvattenledningen bekostas av byggherren och regleras i ett genomförandeavtal. Ansökan om anslutning till det allmänna va-ledningsnätet görs av fastighetsägaren genom serviceanmälan via Stockholm Vatten och Avfalls hemsida För anslutning till det allmänna va-ledningsnätet ska fastighetsägaren erlägga avgift enligt Stockholm Vatten och Avfalls gällande va-taxa. Vattentrycket i området varierar normalt mellan +100 och +1+5 m v p över stadens nollplan. Dagvattenhantering Det är viktigt att man planerar markhöjder och grönytor så att man i första hand kan ta hand om dagvattnet inom fastigheten genom lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Fördröjning av dagvattnet bör ske inom fastigheten innan avledning av överskottsvatten sker till det allmänna dagvattennätet. LOD inom den egna fastigheten förordas inom kommunen (dagvattenstrategin) och reducering av dagvattentaxan kan erhållas om LOD kan påvisas. Avsatt yta mellan befintligt dagvattendike (i den norra delen av planområdet) och skolans tomtgräns ser ut att vara för snålt tilltagen. Drift och underhåll av diket måste kunna ske utan intrång på fastigheten. Likaså måste dikets slänter säkras mot skred mm. Befintliga va-ledningar norr om diket begränsar flytt och breddning av diket. Dagvattenutredningen (Sweco ) visar en ökad risk för översvämning vid 100-årsregn efter exploatering enligt föreslagen detaljplan. Bland annat verkar befintliga fastigheter inom område B i detta planområde drabbas av ökade översvämningar. Även den planerade nya skolbyggnaden i område A verkar drabbas ab 100-årsregnet. Hur är detta tänkt att hanteras? Hur ser avrinningsvägarna ut vid kraftigare regn är 10-årsregnet? Kommentar: Ledningen vid Lövsångarvägen har fått ett u-område i plankartan. Dagvattenutredningen har efter samrådet reviderats med en mer utförlig utredning av hur en utfyllnad av skolgården inte ska riskera en ökad översvämningsproblematik för intilliggande områden. Avsikten är att genomföra en kompensationsutgrävning inom detaljplanens parkmark, trekanten norr om gång- och cykelvägen, för att hantera de annars ökade flödena. Både utfyllnaden och utgrävningen av området är förenade med en anmälan av vattenverksamhet som kommer att lämnas in till Länsstyrelsen. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

290 23 (63) TeliaSonera Skanova Access AB Skanova har markförlagda teleanläggningar inom detaljplaneområdet, se bifogad karta [finns i akten]. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Denna ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Kommentar: Det står skrivet i genomförandebeskrivningen att fastighetsägaren bekostar alla eventuella ledningsflyttar. Yttranden innebär inga ändringar av plankartan. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB, nedan kallad Vattenfall har tagit del av remisshandlingarna för rubricerat ärende och lämnar följande yttrande. Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av bifogad karta, turkos linje = 20 kv högspänningsledning, blå linje = 0,4 kv lågspänningsledning, lila linje = 0,1 kv signalkabel. [karta återfinns som bilaga i akten]. Heldragna linjer är luftledningar och streckade linjer är markförlagda kablar. Ledningarnas läge i kartan är ungefärligt. Nätstationer visas som svart blixtförsedd kvadrat. Avståndet mellan nätstation och närmaste brännbara byggnadsdel får inte underskrida 5m. Eventuell flytt/förändringar av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall, men bekostas av exploatören. Vattenfall har ej något ytterligare att erinra mot rubricerat ärende. Vattenfall informerar därför endast om följande krav, se övrigt. Övrigt Offert på eventuella el-serviser, både byggkraft och permanent servis, beställs via eller på telefon: Vid eventuella schaktningsarbeten skall kabelutsättning begäras. Detta beställs via Post och telestyrelsens Om ärendet brådskar kontakta Vattenfalls kundtjänst på telefon: , kostnaden för utryckningen debiteras då beställaren. Befintliga elanläggningar måste hållas tillgängliga under alla skeden av plangenomförandet. Vattenfalls markförlagda kablar får inte byggas över och Vattenfalls anläggningar måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

291 24 (63) starkströmsföreskrifter. Till Vattenfalls lågspänningsluftledning gäller 2 meters avstånd och till Vattenfalls högspänningsluftledning gäller 5 meters avstånd. Kommentar: Vattenfalls elledningar är förlagda i ett u-område i plankartan. Yttranden innebär inga ändringar av plankartan. Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund förespråkar att vatten till planområdet klarar den vattenkapacitet som krävs för sprinkler som en del i brandskyddet. Sbff förespråkar installation av automatisk vattensprinkleranläggning som en del av brandskyddet. I de fall kommande exploatörer är kända bör en diskussion ske mellan kommunen och dessa redan i detaljplanskedet för att underlätta en sprinklerinstallation samt minimera kostnaderna. Planområdet ligger i anslutning till vattenskyddsområde och en större släckinsats kan få konsekvenser. En släckvattenutredning bör utföras för det aktuella området. Eventuella åtgärder bör framgå i planen. Utredningen bör behandlas i samarbete med miljöavdelningen. Har trygghetsskapande faktorer beaktas: Finns en belysningsplan som skapar trygghetskänsla? Finns det undanskymda platser som kan bli tillhåll och utgör en risk för skadegörelse, otrygghet samt möjlighet för anlagd brand? Är fasader utformade så att de inte uppmanar personer att klättra och vistas på tak? Kommentar: Byggherren delges yttrandet med informationen om sprinklersystem, det är dock inget som kan regleras i detaljplanen. Överskottsvatten från kvartersmark som leds ut i dagvattennätet (i detta fall diket) ansvarar Stockholm vatten och avfall AB för. Räddningstjänsten har i egenskap av verksamhetsutövare en skyldighet att anmäla till Stockholm vatten och avfall när det riskerar att ske ett förorenat utsläpp till dagvattenätet av släckvatten samt se till att motverka dess spridning. Stockholm vatten och avfall bör som huvudman både för ledningsnätet och Östra Mälarens Vattenskyddsområde ha en plan för hur ledingar ska kunna stängas av nedströms planområdet för uppsamling av eventuellt släckvatten. Förvaltningen förutsätter att byggherren kommer att följa alla krav gällande buller under byggtiden samt utfyllnad av massor. Det är dock inget som regeleras i detaljplanen. En beskrivande text kring detta har dock lagts till i genomförandebeskrivningen. Frågan har efter samrådet lyfts med Stockholm Vatten och Avfall. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

292 25 (63) Trygghetsskapande faktorer för den fysiska utformningen av skolan/skolgården bevakas av både byggherren (Huge) samt av verksamhetsutövaren (Barn- och utbildningsförvaltningen) i det kommande arbetet. Åtgärder för dessa regleras inte i detaljplanen. Huddinge Naturskyddsförening Samråd gällande detaljplan för Långsjöskolan i Segeltorp Naturskyddsföreningen i Huddinge har lämnats tillfälle att lämna synpunkter på förslag till detaljplan för Långsjöskolan inom del av Kråkvik 2:2 m fl i Segeltorp. Vi vill härmed lämna våra synpunkter. Det berörda planområdet ligger nära gränsen till Stockholm stad. Bl a därför har vi för detta ärende tagit hjälp av Anders Tranberg, ordförande i Stockholms naturskyddsförening. Sammanfattning Valet av plats för skolans placering kan antas vara det minst dåliga alternativet, men platsen kolliderar med sådant som berör mark och vatten Ekologigruppens inventering var på hösten och gruppen bör därför få utökade möjligheter att inventera från och med våren 2017 Aktuell detaljplan ligger i en redan svag spridningskorridor mot Långsjön och ytterligare påverkan äventyrar spridningskorridorens funktion Skogen inom aktuellt detaljplaneområde är idag en buffertzon mot en värdefull nyckelbiotop Fladdermöss har inte inventerats eller bedömts, vilket är en klar brist då närboende i aktuellt detaljplaneområde intygar att det förekommer fladdermöss Omfattande kompensationsåtgärder bör ordnas om planen genoförs. Val av plats för skolan Vi har inte haft tid och möjlighet att närmare granska de olika alternativa geografiska platser som avfärdats av kommunen, men vi har kunnat konstatera att nu valda plats inte är oproblematisk. Planområdet kolliderar med mark och vatten på ett sätt som inte verkar kunna ses i övriga alternativ. Hushållning med mark och vatten förordas i miljöbalken och är viktigt i stadsplaneringen, särskilt om där finns omständigheter som ökar det ekologiska värdet på platsen av olika skäl. Vi anser alltså att aktuellt planområde medför både direkta och indirekta effekter på mark och vatten. Platsen är fridfull och en entré till Gömmarens naturreservat. Det finns inslag av lundmiljö redan i planområdet som sedan förstärks längre in där naturreservatet börjar. Samtidigt kan det antas att platsen under omständigheterna är den minst dåliga utifrån kommunens uppgifter. Vi anser att kommunen dock bör ha varit mer transparenta i sin redovisning av alternativen. Motiveringar ihop med kartor över respektive alternativ hade varit att föredra. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

293 26 (63) Trafik och hårdgjorda ytor Vi anser att Huddinge kommun inte bör tillmötesgå en stor mängd trafikrörelser vid skolan utan ha en tydlig linje om att barnen i första hand ska gå och cykla till skolan. Läget för aktuell skolplacering är inte gynnsam ur trafiksynpunkt och risk finns att onödigt mycket mark behöver upptas av ny vändplan m.m. Själva skolgården bör helst inneha så mycket vegetation som möjligt för att smälta in bättre i miljön. Vi vill betona att vid ett genomförande av planen bör träd skyddas under byggtiden. Det är svårt att driva upp nya träd på en skolgård. Naturvärden på platsen Groddjur Vi anser att groddjurslokalen inom aktuellt planområde är viktig och den bör inte exploateras, även om en skola godkänns på platsen. Groddjur är fridlysta och vi bedömer att dispens inte kan ges för att exploatera grodlokalen. Vi delar helt Ekologigruppens uppfattning att en groddjursinventering bör infalla under våren 2017, alltså ganska snart. Enligt boende i området finns både vanlig groda, padda och mindre vattensalamander i området. Att Ekologigruppen vill ta reda på om det förekommer större vattensalamander i området för aktuell detaljplan indikerar att noggranna undersökningar måste utföras. Den större vattensalamandern är också upptagen i EU:s Habitatdirektivs bilaga 2 och 4, vilket innebär att alla länder inom EU är förbundna att bevara inte bara arten utan också dess livsmiljöer. Fladdermöss Förekomsten av den stora lövlunden i och intill planområdet tillsammans med inslaget av hålträd i omgivningarna och små kärr gör miljön gynnsam för fladdermöss. Fladdermöss är fridlysta och det krävs dispens för att förstöra deras övervintringsplatser. Enligt boende så ses fladdermöss i närheten av planområdet under sommarhalvåret. Vi har noterat att inget om fladdermöss nämns i plandokumenten som berör naturvärden. Vi anser att det givetvis bör göras en fladdermusinventering för att få grepp om vilka fladdermöss som rör sig vid planområdet. Fågelliv Vi har inte själva haft möjlighet att observera fåglar, men vi bedömer att det aktuella planområdets lövskog utgör en klart gynnsam miljö får ett rikt fågelliv. Skogen i planområdet utgör dessutom en viktig buffert mot den lundmiljö som sannolikt har ett än rikare fågelliv. Exempel på fåglar som har observerats/hörts i eller intill planområdet av boende är stare, gök, gröngöling, härmsångare, trädgårdssångare. Dessa fåglar indikerar att fler fågelarter mycket väl kan påträffas i och intill planområdet. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

294 27 (63) Kompensation om en skola byggs Vi anser att Ekologigruppens alla åtgärdsförslag gällande kompensation och skadereducering bör genomföras. Groddjurskärret som mer är ett dike bör fredas helt. En grodtunnel under Häradsvägen skulle också vara mycket positiv om den är tekniskt möjligt att genomföra. Bestånd med myskmadra blir svårt att bevara om slitaget blir svårt men insatser bör göras för att uppmärksamma dess förekomst så att några kvadratmeter kan fredas från för mycket tramp (t.ex. stenläggning i en ring runt beståndet). Ekologigruppen bör få komplettera sin inventering Vi anser att Ekologigruppen borde fått ett uppdrag att inventera så de kunde ha gjort fältbesök från och med våren Ekologigruppen skriver själva att det råder osäkerheter i deras bedömning. Nu utförde Ekologigruppen fältbesök under hösten, vilket gör att inventeringen inte blir heltäckande gällande flera artgrupper. Huddinge kommun bör snarast möjligt ge Ekologigruppen utökade möjligheter för fältbesök. Platsen för föreslaget planområde delvis inte utredd gällande ekologi Vi kan konstatera att planförslaget inte ha utrett två mycket viktiga omständigheter gällande områdets ekologi. Det gäller dels förekomsten av spridningskorridor och dels förekomsten av en buffertzon mot intilliggande nyckelbiotop. Ekologigruppen har studerat planområdet i förhållande till regionala grönkilar, men inte berört spridningskorridorer mellan Huddinge kommun och Stockholms stad. Nedan utvecklas våra två punkter. Platsen för aktuellt planområde utgör en förlängning av ett mycket artrikt skogsområde och utgör redan idag en sårbar passage mellan Gömmarens naturreservat och ekologiskt viktiga habitat intill Långsjön. Habitaten intill Långsjön utgörs av skog/strandskog, naturstrand och sjö. Planområdet ligger alltså i en svag spridningskorridor, men spridningskorridoren bedömer vi som funktionell för flertalet arter eftersom Häradsvägen och småhustomterna inte innebär några direkta barriärer. Avståndet mellan skogen inom aktuellt planområde och skogen vid Långsjön är ca 300m, men avståndet är bara ca 200m om man räknar en smal remsa naturmark vid Mickelsbergsvägen. Spridningskorridoren kan visualiseras genom kartorna nedan. Den första kartan visar ett flygfoto där det framgår tydligt hur skogen inom aktuellt planområde ligger nära skogen intill Långsjöns norra strand. Småhus och Häradsvägen försvagar spridningskorridoren men trädgårdar med träd och buskage är ganska lika naturmark så spridningskorridoren är tillräckligt väl fungerande. Den andra kartan visar en kartläggning av ekar och ett habitnätverk för eklevande arter. Av denna karta framgår det att spridningsavståndet är tillräckligt kort för att nätverket ska hänga samman mellan skogen i aktuellt planområde och skog vid Långsjön. Spridningskorridoren är således viktig för de eklevande arter som kan sprida sig lite längre (1-2 km). HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

295 28 (63) Den tredje kartan visar en kartläggning av habitnätverk för paddor. Av denna karta framgår att spridningsmöjligheten för paddor är mycket gynnsam mellan skogen i aktuellt planområde och skog vid Långsjön. Paddor riskerar att bli överkörda på Häradsvägen, men vägen är inget större hinder. Karta 1. Gröna pilar visar spridningskorridorer från och till det aktuella planområdet. Kartkälla: Eniro.se. Karta 2. Habitatnätverk för eklevande arter. Kartkälla: Miljöförvaltningen, Stockholms stad. Blå pilar utplacerade i efterhand för att visa spridning. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

296 29 (63) Karta 3. Habitatnätverk för padda. Kartkälla: Miljöförvaltningen, Stockholms stad. Gul pil utplacerad i efterhand för att visa spridning. Platsen för aktuellt planområde utgör en buffertzon mot Gömmarens naturreservat. Det som är extra väsentligt i sammanhanget är att buffertzonen även fyller en funktion mot en intilliggande nyckelbiotop. Precis intill aktuellt planområde ligger en stor nyckelbiotop och den har definierats som lövskogslund. Det är väl känt att nyckelbiotoper behöver ett skydd mot kanteffekter för att livsmiljön i nyckelbiotopen inte ska försämras påtagligt. Forskare har rekommenderat en buffertzon på åtminstone 50m för att den ska vara verkningsfull och skydda rödlistade arter1. Ett bevarat lokalklimat inne i nyckelbiotopen skyddar också uttorkningskänsliga arter och värdträden i aktuell biotop, i det här fallet en lövskogslund, skyddas från stormar. Nedan kan en karta ses över den intilliggande nyckelbiotopen. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

297 30 (63) Kommentar: Förvaltningen har arbetat utifrån det givna planuppdraget med utpekad tomt. Placeringen av skolan utreddes i ett tidigt skede och leddes av kommunstyrelseförvaltningens lokalplanering. Samhällsbyggnadsavdelningen deltog inte i det arbetet och kan inte svara för på vilka grunder den aktuella platsen valdes. Det kan även tilläggas att skolans placering har funnits som föremål i flertalet medborgarförslag (exempelvis ärendena KS-2016/1164, KS- 2016/786, KS-2015/1918, KS-2015/1796) där andra placeringar föreslagits men där samtliga avslagits av kommunfullmäktige. En naturvärdesinvetering av reptiler och groddjur har genomförts under våren På grund av det nederbördsfattiga vädret under våren kunde Ekologigruppen inte finna varken groddjur eller reptiler vid två olika tillfällen. Däremot konstaterades att diket under blöta år är en lämplig miljö för groddjur att leka i. Om en groddjursdamm och nya övervintringsplatser byggs i området ökar möjligheterna till fortplantning. Även spridningssambanden till Långsjön, Älvsjöskogen och Gömmaren har utretts och området vid Långsjöskolan ingår i ett habitatnätverk för groddjur med starka spridningssamband. En groddamm och nya övervintringsplatser kan stärka spridningssambanden. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

298 31 (63) Avsikten är att även genomföra en fladdermusinventering under juni eller juli månad då detta inte kan ske under annan tid på året. Planbeskrivningen har kompletterats med en redovisning av de populationsstärkande åtgärder som avses utföras för fågeln stare innan detaljplanens genomförande. 50 st fågelholkar, varav 20 st avsedda för stare ska sättas upp i naturreservatet innan avverkningen av träd inom planområdet. Ask förekommer i form av ett ungträd inom planområdet och omfattas av skydd genom en planbestämmelse i plankartan. Ytterligare ett skyddsvärt träd, som missades i samrådet, är nu utpekat i plankartan. Totalt skyddas 18 träd. Vad gäller en eventuell dispens från artskyddsförordningen gör Länsstyrelsen under planprocessen en löpande bedömning om ett genomförande av en plan kräver dispens från artskyddet eller inte. Det kan vara så att kommunen inom planprocessen föreslår populationsstärkande kompensationsåtgärder som resulterar i att Länsstyrelsen gör bedömningen att en dispens från artskyddet inte krävs för genomförande av planen. Då har artskyddsfrågan hanterats i planprocessen. Framkommer däremot naturvärden i ett sent skede vars konsekvenser och eventuella kompensation inte hinner bedömmas inom planprocessen kommer detta fortsatt att beaktas. Då sker detta istället genom ett separat samråd med Länsstyrelsen. Om Länsstyrelsen bedömer att en dispens från artskyddet krävs (oberoende av dessa två tillvägagångssätt) måste kommunen alltid söka dispens och få ett beslut innan detaljplanenen får genomföras. Avsikten är att de åtgärder som Ekologigruppen föreslår ska genomföras och diket som utgör en konstaterad lekmiljö för groddjur fredas i plankartan. Förvaltningen är medveten om att den föreslagna skolgården angränsar till en nyckelbiotop samt Gömmarens naturreservat och detta redovisas i planbeskrivningen. En direkt konsekvens av detaljplanens genomförande skulle vara att ett visst slitage sker på naturen i skolgårdens närområde. Samtidigt utgör skolgården en mindre del av nyckelbiotopens kantzoner som i sin helhet fortsatt ligger inom naturreservatet med undantag av någon meter. Ändamålet med Gömmarens naturreservat är att bevara ett område av stort värde för det rörliga friluftslivet samt ett undervisningsområde och utflyktsmål. Syftet är vidare att bevara samt utveckla områdets vetenskapliga natur- och kulturvärden samt fornminnen. Ur detta perspektiv kan skolverksamheten med fördel ta del av reservatets pedagogiska värden och bidra till en ökad förståelse för naturen tillskillnad från om en annan typ av exploatering hade varit aktuell i direkt anslutning till reservatet. Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande delat förvaltningens bedömning att närheten till intilliggande naturreservat kan fungera som ett komplement till skolgården. Planbeskrivningen har kompletterats med en redogörelse av planområdets betydelse som spridningssamband. Sammanfattningsvis ska följande åtgärder göras som ekologisk kompensation vid planens genomförande: 17 st naturvårdsintressanta träd samt en ask sparas utifrån plankartan. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

299 32 (63) Delar av de träd som kommer att avverkas ska lämnas kvar som död ved, vilket utgör en viktig övervintrings- och födosöksmiljö för groddjuren. En groddjursdamm inom det utpekade parkområdet i planen samt ett grodhotell där groddjur kan övervintra ska uppföras 50 st. fågelholkar ska sättas upp inom angränsande naturmark i reservatet för att kompensera för de hålträd som försvinner, varav 20 st. ska vara specifikt för arten stare. Segeltorps villaägareförening Gällande Detaljplan för Långsjöskolan inom del av Kråkvik 2:2 m.fl. i Segeltorp Synpunkter från Segeltorps Villaägareförening på Samrådshandling KS 2015/1041 Generellt Segeltorps Villaägareförening välkomnar att det byggs en skola i Segeltorp så att våra mindre barn får möjlighet att gå i en skola sitt närområde. Då skolan byggs bredvid befintliga fastigheter är det mycket viktigt att närboende får möjlighet att aktivt delta i utformningen av skolbyggnad (stil, fasadval, färgton etc) och skolgård (avyttring och nyplantering av vegetation etc), samt reglering av trafik i närområdet. Barnperspektivet Vi ställer oss frågande till varför mer än en fjärdedel av planområdet för Långsjöskolan klassas som Park (PBL 4 kap 5 punkt 2), och inte som Förskola och skola (PBL 4 kap 5 punkt 3). I skisserna inför samrådet beräknas friytan till ca 14,2 m2/skolbarn, vilket ligger långt under Boverkets allmänna råd (2015:1) om 30 m2/skolbarn. En potentiell större skolgård avgränsas i planbeskrivningen av en gång- och cykelväg som skär av en triangel, vilken består av en försumpad fuktäng med högvuxet gräs, lövträd och ett igenvuxet dike. Denna triangel bör ingå som en del av skolgården och för att utnyttja området bör gång-och cykelvägen ledas om längs angränsande fastigheter. En buffert med högre vegetation bör inkluderas på båda sidor av vägen för att minimera påverkan åt båda håll. Förslagsvis kan även en gång-och cykelväg beredas i anslutning till avslutet av Rödhakevägen och ner mot Gömmarens naturreservat, som en del av den planerade cykelvägen längs med naturreservatet (Kungens Kurva Mickelsbergsvägen). Även diket i den norra delen av fastigheten bör ingå i som skolgård. Många förskolor och skolor anlägger egna damm- och naturmiljöer för att använda i pedagogiskt syfte. Långsjöskolan skulle här kunna profilera sig som en skola med tydlig miljömedvetenhet, där områdets biodiversitet gemensamt vårdas. Med dessa åtgärder skulle friytan hamna något över 20 m2/skolbarn. Även detta är under Boverkets rekommendation, men kan vara acceptabelt med tanke på närheten till skogen i naturreservatet. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

300 33 (63) Trafiksäkerhet och bilparkering Trafiksäkerheten vid hämtning och lämning är ytterst viktig, liksom möjlighet för säkra förflyttningar till fots mellan parkering och skola. Planbeskrivningen anger fastigheten Jakobslund 2:19 som skolans bilparkering. På Jakobslund 2:19 ska samtlig parkering för personal inrymmas, parkering för besökande till skolan samt platser för att hämta och lämna elever. Vi ser en stor risk att Jakobslund 2:19, så som utformad i planbeskrivningen det vill säga som en personalparkering, inte alls kommer att tillgodose ett fungerande in- och utflöde av trafik vid hämtning och lämning. Vid tider för hämtning och lämning kan parkeringsplatsen komma att vara fullbelagd av personalens bilar. För att säkerställa minimerad påverkan av flödet på Häradsvägen samt så lite trafik som möjligt på lokalgator krävs att Jakobslund 2:19 är väl utformad för hämtning och lämning. Vi föreslår därför att personalparkeringen flyttas till andra sidan Häradsvägen, exempelvis fastighet Jakobslund 2:47 och 2:46 som idag används som depå (av grus etc) av kommunen. (Denna parkeringsplats skulle i ett senare skede också kunna samutnyttjas med en eventuell sporthall, då parkeringsplatsen nyttjas under olika tider på dygnet.) Trafiksäkra passager för gång- och cykelrörelser mellan planområdet och busshållplatser välkomnas. För att säkerställa minimerad trafik in i området är det av stor vikt att säkra gångbanor anläggs längs Rödhakevägen och Hagvägen/Ålyckevägen. Även cykelbanor bör anläggas inom närområdet för att premiera cykling istället för bilåkning. Gällande reglering av trafik på Lövsångarvägen, Morkullevägen, Rödhakevägen och Ålyckevägen, samt eventuell stängning av väg för genomfart, bör synpunkter från närboende tas i beaktande. Naturvärdesinventeringar Vi välkomnar utgångspunkten att så många av de inventerade naturvårdsträden som möjligt sparas, och att det befintliga diket behålls och om möjligt utökat med en mindre damm. Så lite mark som möjligt bör hårdgöras och naturmark bör bevaras då detta erbjuder en mer stimulerande lekmiljö för små barn. Dagvatten från hårdgjorda ytor kan med fördel ledas till det öppna diket och damm. Vi välkomnar även att yngre träd i olika generationer behålls och återplanteras inom hela fastigheten för att de i framtiden ska kunna ersätta befintliga träd i syfte att bevara landskapsbilden i området. De angränsande förskolornas perspektiv bör beaktas och man bör behålla/samplanera så mycket avgränsande vegetation som möjligt mellan fastigheterna Trädgårdssångaren och den nya skolbyggnaden. Det planerade makadamdiket som föreslås som dagvattenåtgärd bör utformas i nära dialog med förskolan Trädgårdssångaren, som visuellt kommer att påverkas mycket av skolbyggnaden. Segeltorps Villaägarförening Kommentar: HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

301 34 (63) Den exakta utformningen av skolan bestäms vid bygglovet men ska följa detaljplanens bestämmelser. Detaljplanen reglerar byggnadens placering där den är mest lämpad på högre höjd och en bit från de mest sanka delarna. Det finns även bestämmelser om höjden på byggnaden där en avvägning har gjorts utifrån verksamhetens ytbehov, möjlig friyta (skolgård) samt respekt mot intilliggande bostäder där mötet med byggnaden inte ska bli allt för högt. Efter samrådet har dessutom en bestämmelse om träliknande fasad lagts till i plankartan för att på så vis anpassa fasaden till omkringliggande villor som till största del är byggda med träpanel. Det är inte möjligt att införliva triangeln norr om gång- och cykelvägen i skolgården. När en utfyllnad av marken görs i skolgårdens blöta delar kommer en kompensationsutgrävning krävas inom triangeln för att detaljplanen inte ska riskera att omgivningen får ökade vattenstånd vid ett kraftigt skyfall (100-års regn). Triangeln avser även innefatta kompensationsåtgärder för groddjur i form av en groddamm och övervintringsplats. En grodlokal som fortsatt kan besökas under skoltiden och vars pedagogiska värden kan användas i undervisningen. Utöver dessa skäl utgör triangeln redan i dagsläget en fuktäng och en utfyllnad av triangeln skulle i sin tur kräva att en tredje yta behövs för att kunna hantera tillkommande vattenflöden. Förvaltningen instämmer i att alternativ 3 skulle vara en bättre avlämningsplats för skolan utifrån många aspekter. Under våren 2017 har därför Ramböll AB fått i uppdrag att utreda möjligheten och stäckningen av tunneln under Häradsvägen som skulle krävas för att barnen på ett trafiksäkert sätt skulle kunna ta sig till och från avlämningsplatsen. I samband med den geotekniska undersökningens ledningskoll uppenbarade det sig att Stockholm vatten har ett huvudledningsstråk med viktiga vatten- och spillvattenledningar i närheten av planerad tunneldragning. Vattenledningarna har blyskarvar som är känsliga för vibrationer. Stockholm vatten medger därför inte att en gång- och cykeltunnel anläggs på föreslagen plats. Flytten av avlämningsplatsen och parkeringen till alternativ 3 är därmed inte möjlig. Inför genomförandet av planen kommer gångbanorna till skolan att projekteras och byggas ut innan skolan har verksamhetsstart. Trafiksäkerhetsåtgärder för barnen kommer att utvärderas kontinuerligt inom projektet för Säkra skolvägar. På grund av skolans placering nära gränsen mot förskolorna kommer det att vara svårt att bevara vegetation under byggnationen av skolan. Inkomna yttranden från sakägare Huge fastigheter AB Med anledning av remissen avseende detaljplan för Långsjöskolan har Huge följande kommentarer: Trafiken riskerar att ledas in i villaområdet även om man har valt att placera en stor parkering till den nya skolan på ett relativt långt avstånd från byggnaden. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

302 35 (63) En konsekvensanalys bör göras avseende borttagande av alla träd på tomten eftersom det kan komma att påverka vattenmängden i diket Diket som går igenom skoltomten är vattenfyllt stor del av året varför Huge förordar att det stängslas in. Högsta nockhöjd angiven på plankarta +49,6 resp + 45 vilket behöver ökas till + 51,5 resp 46,5 p.g.a. grundvattenförhållande samt att en källare inte är tillåten. Efter samrådet har Huge Fastigheter AB skickat in ett kompletterande yttrande via deras representant i planarbetet: Som deltagare och byggherrerepresentant i detaljplanearbetet för ny skola på del av Kråkvik 2:2 lämnas kompletteringar till tidigare yttrande från Huge Fastigheter AB som sakägare. Trafiken riskerar att ledas in i villaområdet även om man har valt att placera en stor parkering till den nya skolan på ett relativt långt avstånd från byggnaden. - Som sakägare för ny detaljplan samt fastighetsägare och hyresvärd till samtliga Huddinge Kommuns utbildningslokaler kommer yttrandet av viss erfarenhet där liknande lösningar finns vid kommunens skolor. Påpekas att det inte är vanligt förekommande. Huge ser det som ett samarbete i planprocessen mellan byggherre och planavdelningen att ge verksamheten, då den startar, möjlighet och förutsättningar att styra mot lösningen. En konsekvensanalys bör göras avseende borttagande av alla träd på tomten eftersom det kan komma att påverka vattenmängden i diket - Grundliga och detaljerade dagvattenutredningar med lösningar är genomförda. Diket som går igenom skoltomten är vattenfyllt stor del av året varför Huge förordar att det stängslas in - Ett något onödigt yttrande som tas tillbaka då detta inte bör hanteras i planarbetet. En verksamhetsfråga som hanteras mellan hyresvärd och hyresgäst. Kommentar: Dagvattenutredningen har efter samrådet reviderats med en mer utförlig utredning av hur en utfyllnad av skolgården inte ska riskera en ökad översvämningsproblematik för intilliggande områden. Avsikten är att genomföra en kompensationsutgrävning inom detaljplanens parkmark, trekanten norr om gång- och cykelvägen, för att hantera de annars ökade flödena. Både utfyllnaden och utgrävningen av området är förenade med en anmälan av vattenverksamhet som kommer att lämnas in till Länsstyrelsen. Nockhöjden i planen kommer att höjas till önskad höjd med anledning av att möjliggöra en ändamålsenlig byggnad där en större byggnadsarea eller källare HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

303 36 (63) inte är lämpligt. Byggnadshöjden mot Lövsångarvägen kommer däremot vara samma som i samrådet. Jordbrukaren 4 Jag har tyvärr inte möjlighet att närvara vid ert möte den 19 januari 2017 och väljer därför att ge er några synpunkter. Vid det möte vi hade tidigare framhöll jag problemen med trafiken på Häradsvägen mot bakgrund av den långa erfarenhet jag i mitt tidigare yrke som polis har haft. Utvecklingen sen vi kom till Segeltorp när det gäller trafikflödet har varit enorm. Från ca 2000 fordon per dygn 1969 till idag omrk fordon per dygn. Det här innebär stora problem under rusningstid kl och vardagar på Häradsvägen. Jag har vid flera tillfällen från min utsiktsplats på Hagvägen kunnat räkna till 100 fordon på 4 minuter som passerar Häradsvägen. Det innebär omrk. 1 fordon på 2.4 sekunder! Var och en kan ju tänka sig att när föräldrar ska lämna resp. hämta sina barn vid föreslagen avlämningsplats, får de stora svårigheter att korsa Häradsvägen för att komma till den här p-platsen. Det här innebär ju också att det kommer att bli långa köer bakom de föräldrar som måsta svänga ner från Häradsvägen. Ni måste ompröva ert beslut annars får det mycket allvarliga trafikkonsekvenser. Kommentar: Kommunen är medveten om den ansträngda trafiksituationen på Häradsvägen. Kapacitetsberäkningar i nämnda korsningar visar däremot att kapaciteten är godtagbar även med den planerade avlämningsplatsen inräknad. Skolan kommer dessutom vara med i projektet för Säkra skolvägar där elever och föräldrar uppmanas att gå eller cykla till skolan för att på så vis minska belastningen på vägarna i området. Ytterligare en möjlig åtgärd är att korsningen Häradsvägen- Rödhakevägen signalregleras för underlätta för trafiken in och ut från avlämningsplatsen. Trafiksäkerhetsåtgärder för barnen kommer att utvärderas kontinuerligt inom projektet för Säkra skolvägar. Jordbrukaren 5 Undertecknad har tagit del av PM angående pågående trafikutredning Kråkvik2:2 daterad I Samhällsbyggnadsavdelningens slutsats skrivs att Alternativ 1A medför minst negativa konsekvenser för gående och cyklister i området vilket är en felaktig slutsats. Alternativ 1A innebär en rad av konsekvenser för gående och cyklister vilket redovisas i bifogad Kommentar till trafikutredning Kråkvik 2:2. I Samhällsbyggnadsavdelningens kommentarer till Alternativ 3A står att avlämningsplatsen ligger längst från skolan, vilket kan sättas i fråga. Man skriver också att tunneln under Häradsvägen är en mycket kostsam åtgärd, jag vill påstå att det är en ringa kostnad jämfört med kostnader för att HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

304 37 (63) iordningställa Alternativ 1A, dessutom blir tunneln en naturlig del i Huddinge kommuns framtida cykelstråk. Alternativ 3A är det skälvklara valet, trafiksäkrast, minst miljöpåverkan, minsta kostnaderna, ingen trafik på villagatorna. Kommentarer till trafikutredning Kråkvik 2:2 PM Samhällsbyggnadsavdelningen poängterar särskilt att man lagt stort fokus på att se över alternativens påverkan på framkomligheten för gående och cyklister i området, då dessa grupper är prioriterade enligt kommunens trafikstrategi. Jag skulle vilja påstå att i befintligt förslag (Alternativ 1A) till val av parkeringsplats för föräldrar och personal har man fullständigt ignorerat platsens utsatthet för trafik. Alternativ 3 I skrivelsen som här refereras till står att avlämningsplatsen vid Mickelbergsvägen ligger längst från skolan jämfört med andra åtgärdsalternativen, vilket är tveksamt, men får inte vara avgörande. Vad som är viktigt däremot är säkerheten. Med placering av parkeringsplatsen vid Mickelsbergsvägen skulle man uppnå en helt säker väg till skolan. Gående och cyklister skulle inte påverkas av övrig trafik då man kan förflytta sig på cykel/gångbana från parkeringen till skolan utan inverkan från biltrafik. Gång och cykelbanan finns redan med i Huddinges framtida cykelstråk vilket innebär att kostnaden för tunnel kommer förr eller senare. Cykel/gångvägen skulle bli en naturlig förlängning av befintlig cykel/gångväg från Segeltorps skola som också passerar tunneln genom Mickelsbergsvägen. Beträffande kostnad för tunnel under Häradsvägen får den anses som ringa jämfört vad kostnaden blir vid val av 1A som parkeringsplats där ungefär halva tomten består av ett berg som måste sprängas bort. Kostnad för rivning av befintlig villa, villans värde uppskattning 3-4 miljoner, utebliven hyresinkomst. Tomten vid Mickelsbergsvägen är i dag en upplagsplats som är enkel att åtgärda till parkeringsplats, dessutom skulle detta innebära en uppstädning av platsen jämfört med idag. Platsen skulle rymma fler parkeringsplatser än övriga förslag. Som framgår av Trafikutredningens slutrapport skulle platsen även innebära fördelaktiga körvägar för trafiken som kommer söderifrån då vänstersvängar vid Häradsvägen undviks. Dessutom undviks korsning av trafiken på Häradsvägen vid fortsatt färd norrut efter avlämnandet av barnen. Vidare skriver Trafikutredningen att trafikströmmarna skulle bli fördelaktigare än i de andra studerade korsningarna. Detta skulle även bidraga till att höja säkerheten. Alternativ 3 är ur miljösynpunkt den mest lämpliga platsen för parkeringsplatsen då avstånd till bebyggelsen och mark och övrig växtlighets påverkan är som minst. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

305 38 (63) I Trafikutredningen sammanfattning finns inga negativa synpunkter på att välja Alternativ 3 som parkeringsplats. Höjdförhållande på båda sidor av Häradsvägen passar bra för anläggande av gångtunnel. Gång och cykelvägen sammanfaller med det framtida cykelnätet enligt Huddinges cykelplan och den fortlöpande sträckningen längs Gömmarens naturreservat utpekat som ett huvudstråk. Det poängteras i Trafikutredningen att man strävar efter säkrast möjliga väg för elever och personal till skolan. Alternativ 1A är den minst säkra. Nedan följer ett antal skäl för att inte välja Alternativ 1A som parkeringsplats: Alternativ 1A Vid val av alternativ 1A måste följande beaktas: 1. Det bor sedan många år en äldre person i fastigheten som mot sin vilja måste flytta. 2. Befintlig villa måste rivas, värdeförstörelse C:a 3-4miljoner. Huset renoverades delvis för några få år sedan. 3. Utebliven hyresinkomst för villan. 4. Ungefär halva tomten består av c:a 3m högt berg som måste sprängas bort. 5. Fler av befintliga träd och buskar som skyddar övrig bebyggelse mot avgaser och ljud från trafiken på Häradsvägen tas bort. 6. Infarten till parkeringsplatsen passerar gång och cykelvägen mellan Rödhakevägen och Hagvägen vilket ökar olycksrisken för gång och cykeltrafikanter. Gång och cykelvägen i kombination med Rödhakevägen används av följande: 7. Barn som går eller cyklar till eller från Segeltorpsskolan 8. Personer som skall lämna barn på förskolan Hagen 9. Personer på väg till eller från busshållsplatsen 10. Övrig gång och cykeltrafik in i området på gång och cykelvägen. 11. Rödhakevägen har dubbelriktad biltrafik och dess ringa bredd gör att det ej finns plats för trottoar. 12. Trafiken på norra Rödhakevägen består av trafik av de boende längs hela Rödhakevägen, bil, cykeltrafik och gångtrafik. 13. Där gång och cykelvägen till Rödhakevägen möts används frekvent av bilister från Häradsvägen för att vända. 14. Trafik till Alfa Kakel bestående av leveranser med långtradare av gods. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

306 39 (63) 15. Biltrafik av kunder till Alfa Kakel. 16. Försäljning av Jordgubbar, Hallon på Alfa kakels parkering medför biltrafik. 17. Biltrafik med anledning av julgransförsäljning på Alfa Kakelparkeringsplats under december. 18. Biltrafiken på Häradsvägen är under morgnar och eftermiddagar som intensivast, trafiken på Häradsvägen står ofta närmast stilla. Att köra ut på Häradsvägen idag är redan besvärligt, att med ökad trafik som med vänstersväng över Häradsvägen riskerar bli kaotisk detta gäller morgnar som kväller. 19. Vid trafikkontroll på Häradsvägen använder Polisen Rödhakevägen som kontrollplats av fordon. Bilderna ovan som är tagna vid ett och samma tillfälle den 16 dec 2016 visar trafik som förekommer på Rödhakevägen, granförsäljning som förorsakar livlig trafik. Den sista bilden visar tomten Alternativ 1:a med träd som tas bort och berg som sprängs bort om Alternativ 1:a väljs som parkeringsplats. Kommentar: Förvaltningen instämmer i att alternativ 3 skulle vara en bättre avlämningsplats för skolan utifrån många aspekter. Under våren 2017 har därför Ramböll AB fått i uppdrag att utreda möjligheten och stäckningen av tunneln under Häradsvägen som skulle krävas för att barnen på ett trafiksäkert sätt skulle kunna ta sig till och från avlämningsplatsen. I samband med den geotekniska undersökningens ledningskoll uppenbarade det sig att Stockholm vatten har ett huvudledningsstråk med viktiga vatten- och spillvattenledningar i närheten av planerad tunneldragning. Vattenledningarna har blyskarvar som är känsliga för vibrationer. Stockholm Vatten och Avfall medger därför inte att en gång- och cykeltunnel anläggs på föreslagen plats. Flytten av avlämningsplatsen och parkeringen till alternativ 3 är därmed inte möjlig. Det stämmer att det idag finns en hyresgäst på den föreslagna avlämningsplatsen/parkeringen som är en så kallad exploateringsfastighet. En dialog förs just nu mellan hyresgästen och kommunen. Hyresintäkten från villan utgör en mycket liten inkomst för kommunen. Det stämmer att Huge Fastigheter AB kommer att behöva spränga bort delar av bergsknallen på fastigheten i anläggandet av parkeringarna. Vegetation skyddar relativt lite mot buller men vid anläggandet av parkeringsplatsen föreslås Huge Fastigheter att uppföra en häck längs med Häradsvägen samt en lägre häck mot villorna för att skapa insynsskydd med en viss bullerreducerande funktion. Gång- och cykelvägen kommer fortsättningsvis att gå mellan Rödhakevägen och Hagvägen och ska separeras från den tillkommande infarten till avlämningsplatsen. Trafiksäkra gångbanor ska finnas för de som passerar HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

307 40 (63) avlämningsplatsen. Det finns utrymme längs med både Ålyckevägen och Rödhakevägen att bredda och bygga gångbanor inom kommunens mark. Försäljningen av jordgubbar, hallon mm bedrivs troligtvis främst under sommarhalvåret då det är skollov samt troligtvis inte under morgonens maxtimme för avlämning till skolan och bedöms därför inte hindra trafiken för avlämning. Vad gäller julgransförsäljningen handlar det om ungefär en månad i december och troligtvis kommer de flesta kunder på eftermiddagen/kvällen på vardagar eller på helger. Försäljningen kommer troligtvis generera viss trafik men detta är inget som korsningen kommer att dimensioneras för eftersom det handlar om en kortare period. Oavsett så ska det finnas trafiksäkra gångbanor för barnen att gå på till och från avlämningsplatsen. Om området vid Rödhakevägen upplevs som osäkert ur trafiksäkerhetspunkt finns möjligheten att gå via Hagvägen och Ålyckevägen där gångbanor också planeras. Trafikutredningen som togs fram innan samrådet (Ramböll, Trafikutredning Kråkvik 2:2, ) visar på att kapaciteten vid Rödhakevägens norra korsning mot Häradsvägen skulle få en medelgod, mot gränsen till god framkomlighet trots tillkommande trafik och då räknade man med 420 elever istället för de nu 360 eleverna. Ytterligare en möjlig åtgärd är att korsningen Häradsvägen- Rödhakevägen signalregleras för underlätta för trafiken in och ut från avlämningsplatsen. Angående polisens kontrollplats för trafik och fordon vid den föreslagna avlämningsplatsen har kontakt tagits med polisen i frågan där förvaltingen inväntar en kommentar. Platsen är dock inte någon specifikt utpekad plats för kontroll och om det inte är lämpligt att ha kontroller där på grund av trafik som lämnar/hämtar elever är det mycket troligt att polisen kommer att välja en annan placering vid framtida kontroller. Polisen får förslaget till detaljplan på remiss i granskningen och kan då lämna ett yttrande i frågan. Jordbrukaren 10 Angående Kråkvik 2:2 m.fl. Jag har följande synpunkter och förslag på Planbeskrivning Samrådshandling Utökat förfarande, KS 2015/1041, samt Trafikutredning Kråkvik 2:2, Slutrapport. 1. Parkering Hagens förskola I Planbeskrivningen föreslås att del av fastigheten Jakoblund 2:19 görs om till parkering och avlämningsplats till skolan. Jakoblund 2:19 ligger m från den tilltänkta skolbyggnaden. 50 m från Jakoblund 2:19 ligger dock Hagens förskola. Föräldrar till barn i Hagen förskola stannar redan idag utanför Jakoblund 2:19 för att gå till Hagens förskola och kommer, när Jakoblund 2:19 gjorts om till en avlämningsplats, att stanna där istället. Vare sig i Trafikutredningen eller Planbeskrivningen har man tagit upp detta. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

308 41 (63) F-3/F-6 I Trafikutredningen har man planerat för en F-6 skola. Nu står det emellertid klart att det ska bli en F-3 skola. Enligt Huddinges Bilparkeringsnorm ska antalet parkeringsplatser för en skola med 360 elever och 60 lärare därmed vara ((360 / 30) + (60 x 0,4)=) 36. På Huddinges kommuns hemsida står det dock att Långsjöskolan är för 420 elever. Parkeringsbehovet skulle då uppgå till 38 platser. Enligt ritningen på sid 40 i Planbeskrivningen finns det bara 34 platser utritade. Lägg därtill att föräldrar till barn i Hagens förskola kommer att utnyttja parkeringen så ser man tydligt redan nu att parkeringen inte kommer räcka till, även om man skulle utöka antalet platser på den något. När jag tog upp detta på Öppet Hus i Segeltorpsskolan den 19 januari 2017 fick jag till svar att om man i framtiden märkte att parkeringsplatsen var underdimensionerad kunde man vidta åtgärder då. Jag tycker inte att man behöver vänta på ett sådant misslyckande då man redan idag, med kommunens egna siffror och med hänsyn tagen till förskolan Hagen, ser att parkeringsplatsen kommer att bli för liten. Förslag Kompletterande parkeringsplats. Mitt förslag är att bygga en kompletterande parkeringsplats på Mickelbergsvägen. Platsen nämndes även i Trafikutredningen som ett alternativ till avlämningsplats. Avståndet till skolan från en avlämningsplats på Mickelbergsvägen är lika långt som från Jakoblund 2:19, om man bygger en tunnel under Mickelbergsvägen. Jag är medveten om att en tunnel är dyr men den ska ändå byggas enligt den av Huddinge Kommun nu antagna cykelplanen. Jag ser att en kompletterande avlämningsplats är nödvändig för att undvika att dra in trafik på smågatorna och/eller skapa parkeringskaos vid Jakoblund 2:19. Om tunneln ändå ska byggas kan den byggas ett par år tidigare för att serva Långsjöskolan. Den ekonomiska nyttan av tunneln blir därmed större då den kan nyttjas under flera år. 2. God framkomlighet Fråga vad är god framkomlighet På informationsmötet den 18 april 2016 redogjordes det bl a för den trafikmätning som gjorts. Man slog fast att framkomligheten ut på Häradsvägen är god, i alla uppmätta korsningar. Vad god framkomlighet är definierades inte på mötet och inte heller i Trafikutredningen. På mötet sa Tora Landgren att om man får vänta tre eller ibland till och med tio minuter så kanske det är okej (citat från minnesanteckningarna). Jag undrar fortfarande vad God framkomlighet är. Vilka kriterier ska vara uppfyllda för framkomligheten ska anses vara god? Är det att behöva vänta i max X antal minuter? Eller att Y bilar ska hinna ut på X minuter? Vad är i så fall X och Y? Ställde frågan på Öppet hus men fick inget svar. De viste inte. Om nu 10 minuter anses vara god framkomlighet för att komma ut på Häradsvägen hur många bilar kommer då inte att stå på kö från avlämningsplats vid åtta-tiden? Det kommer bli kaos med bilar som varken kommer ut eller in. Förslag - rondell HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

309 42 (63) Mitt förslag på lösning för att delvis höja framkomligheten är att bygga en rondell i korsningen Mickelbergsvägen/Häradsvägen. Där finns gott om utrymme så att man kan bygga en rondell i valfri storlek. Fördelen med detta är att man då slipper göra vänstersvängar, eftersom de är de mest tidskrävande då man måste ta hänsyn för trafik från två håll. De som kör ut på Häradsvägen från Mickelbergsvägen och den ovan föreslagna avlämningsplatsen kommer rakt in i rondellen och behöver bara ta hänsyn för trafik från ett håll. De som kör ut på Häradsvägen från norra delen av Rödhakevägen och som ska svänga vänster (vilket är de flesta enligt trafikutredningen) gör då istället en högersväng och kör sedan till rondellen (ca 100 meter bort), kör runt i rondellen och kommer åt rätt håll. Redan i dag tvingas boende på Rödhakevägen göra en krångligare variant av denna manöver då det vissa tider är omöjligt att göra en vänstersväng. De svänger då höger på Häradsvägen, vänster in på Mickelbergsvägen, vänder/gör en u-sväng på Mickelbergsvägen och sedan tillbaka till Häradsvägen där man gör en högersväng för att komma dit man vill. Med en rondell skulle detta underlättas betydligt. Både för dagens boende och framtida föräldrar till barn i skolan som parkerar på avlämningsplatserna. Leveranser till skolan I Planbeskrivningen står det att lastbilar med leveranser till skolan inte får backa över gångbanan. På sid 39 finns det en skiss på hur detta skulle kunna se ut. Lastbilarna kommer norrifrån på Lövsångarvägen, kör in på skolan, och fortsätter söderut på Lövsångarvägen. Men vart ska de ta vägen sen? Söderut på Lövsångarvägen kommer de ingenstans om de inte kör via mycket små lokalgator (Hökvägen, Trastvägen, Gulmessvägen) som dessutom är backiga och inte lämpliga för lastbilar. Det blir dessutom en väldig omväg innan de kan trassla sig ut på Orrvägen/Häradsvägen. Lövsångarvägen planeras dessutom att stängas av söderut för att förhindra sådan trafik. Det ser inte heller ut som om det finns plats för lastbilarna att göra en u-sväng på Lövsångarvägen efter att ha lämnat varorna vid skolan. Hur har man tänkt lösa det? Kommentar: Antalet elever i skolan har minskat sedan trafikutredningen togs fram. Nu planeras det för 360 elever och 50 anställda och parkeringstalet blir då, precis som noterat, 34 parkeringsplatser. Varken kommunen eller Huge har avsikten att bygga fler parkeringsplatser än vad som krävs enligt parkeringstalen i kommunens parkeringsprogram. Avlämningsplatsen och parkeringen på Jakobslund 2:19 byggs för elever och föräldrar till Långsjöskolan. Förskolan Hagen förväntas ta hand om egen tillkommande trafik. Huddinge kommun har inte något eget mått på vad bra framkomlighet är. I ett av de simuleringssystem (CAPCAL) som kommunen använder är definitionen för kapacitet det största flöde som kan avvecklas i tillfarten (antal fordon per timme). Definitionen för belastningsgraden är utnyttjad kapacitet, det vill säga kvoten mellan flöde och kapacitet. En belastningsgrad mindre än 0,5 är god standard, 0,5-0,7 är mindre god standard och över 0,7 är låg standard enligt systemet och övriga handböcker för trafik och gatuplanering. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

310 43 (63) I ett annat mikrosimuleringsprogram tittar man på kölängder och väntetiden. I detta fall fattas beslut från plats till plats vad som kan anses vara en rimlig väntetid. En bra omloppstid är som max 150 sekunder. När det gäller köer då kan man enkelt säga att en kö inte bör blockera bakomliggande korsning. I regel bygger kommunen inte infrastruktur som ska klara maxtimmen för biltrafik. Om man gjorde så skulle man ha överkapacitet som skulle stimulera till mer trafik på gator. Samtidigt bygger man infrastruktur som ska klara dagens trafik men även ha plats för morgondagens trafik. Det är därför man gör utredningar för att hitta bra kompromiss och balans. Rondeller på Häradvägen har tidigare utretts men avfärdat. Förvaltningen ser däremot över möjligheten att reglera korsningen Häradsvägen/Rödhakevägen med trafiksignaler. Leveranser ska kunna vända vid föreslagen angöring och köra ut Morkullevägen. Jordbrukaren 14 Beträffande eventuell gång och cykelväg mellan Rödhakevägen och Ålyckevägen. Idag finns en naturlig träd och buskridå mot befintlig bebyggelse. Föreslår att en eventuell gång och cykelväg placeras utanför denna ridå mot naturreservatet. Därmed erhålles en naturligt skydd mellan bebyggelse och gång-cykelväg. Dessutom borde vägen förlängas fram till Skördevägen, med den sammankoppling erhålles en säkrare gång och cykelväg in i området från Skördevägen och Hagvägen. [Bilaga med skiss på flygfoto finns i akten] Kommentar: Förvaltningen tar med sig synpunkten till projekteringen av gångvägen till skolan. Om utrymme finns för att bevara vegetationen så kommer vi att försöka bevara den. Dragningen av huvudcykelstråket mellan Mickelbergsvägen och Dialoggatan längs med den norra sidan av Gömmarens naturreservat har inte studerats i detalj ännu men kommer troligtvis kunna kopplas ihop med både Ålyckevägen och Skördevägen. En lösning för hur gång- och cykelvägen ska passera Häradsvägen måste lösas då en tunnel inte visats sig vara genomförbar. Gång- och cykelvägen mellan Mickelbergsvägen och Kungens kurva ingår inte detaljplanen. Sakägare närliggande fastigheter till Kråkvik 2:2 m.fl. genom Jordbrukaren 14 Synpunkter på förslag till detaljplan, dnr KS 2015/1041 Sammanfattning Vi kräver att alternativa placeringar samt att skälen till att dom förkastas redovisas för att kunna bedöma Långsjöskolans placering utifrån kostnads-, miljömässiga och sociala mål. Byggrätten i föreslagen detaljplan måste begränsas så att en framtida expansion av skolan med ytterligare ökad trafikbelastning förhindras. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

311 44 (63) Vi kräver att trafiksituation, områdespåverkan och säkerhetsaspekter tydliggörs innan detaljplanen antas. Inom samtliga berörda villaområden i anslutning till skolan och befintliga förskolor ska en nolltolerans mot ej behörig biltrafik säkerställas. Trafikproblematiken till och från skolan och befintliga förskolor måste på ett betryggande sätt lösas i sin helhet innan detaljplanen antas. Ur ett trafik- och säkerhetsperspektiv är den föreslagna platsen för avlämning och parkering direkt olämplig. Vi kräver att en ny naturvärdesinventering (inkl. miljökonsekvensbeskrivning) görs under våren Vid denna inventering bör särskilt: - Inventeras förekomst av groddjur och reptiler, vilka arter finns? - Inventeras förekomst av fladdermöss, vilka arter finns? - Spridningssamband och förhållande till regionala grönkilar och nyckelbiotoper belysas och förslag till skyddsåtgärder föreslås. - Belysas konsekvenser av att naturreservatet kommer att användas som skolgård och skyddsåtgärder föreslås. Detta eftersom skolgården direkt angränsar till naturreservatet och skolgården endast är 14,2 kvadratmeter per barn, vilket kan jämföras med rekommenderade 30 kvadratmeter per barn. - Belysas konsekvenser och förslag till skyddsåtgärder föreslås för groddjur mot bakgrund av reservatsregler (Reservatsregler - föreskrifter för allmänheten, se bilaga 1) samt att de är granne med en skola med över 500 skol- och dagisbarn. - Konsekvenser och förslag till skyddsåtgärder föreslås för groddjur mot bakgrund av att trafiken i området kommer att öka (de mindre gatorna runt skolområdet är viktiga vandringsleder för grodorna när de söker sig till dike och lekplats). - Fullföljs skolbygget trots att höga naturvärden förintas bör åtminstone de kompensationsåtgärder som föreslås av Ekologigruppen genomföras. Bl.a. bör diket sparas, så många som möjligt av naturvårdsträden sparas, en groddjursdamm med grodhotell anläggas på den föreslagna platsen i områdets norra del. Vidare bör en buffertzon på ett par meter runt diket och grodanläggningen inrättas och grodtunnlar anläggas. Även en buffertzon runt nyckelbiotopen bör inrättas. Vi kräver att barnen vistas på en säker och inhägnad skolgård och inte tillåts röra sig fritt i det intilliggande naturreservatet och att detta tydliggörs innan detaljplanen antas. Det bör, innan detaljplanen antas, tydliggöras vilka bullerdämpande åtgärder som planeras. I området finns kända fornlämningar och därför kräver vi att kommunen bekostar en fornminnesinventering i fält inom det aktuella och intilliggande området innan detaljplanen antas. Förslaget till detaljplan innebär att den idag redan stora översvämningsrisken för intilliggande fastigheter ökar. Vi kräver därför att dagens problem ska lösas innan området belastas ytterligare. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

312 45 (63) Inledning Först och främst vill vi betona att vi inte på något sätt är emot en ny skola i Segeltorp, tvärtom har flera av oss barn som inte fått plats i Segeltorpsskolan trots att vi bor ca 400 meter från skolan. Det vi är emot är sättet på vilket detta hanterats och hur politiker/kommun kan underlåta att fatta rätt beslut efter korrekta och väl underbyggda beslutsunderlag. Vad vi menar med rätt är att börja agera professionellt och göra de erforderliga undersökningar och studier som behövs och att de sker i rätt tid för att hela processen skall kunna löpa enligt plan. Kommunen och politikerna har under lång tid underlåtit att ha en bra planering avseende lokalförsörjningen för skolverksamheten i Segeltorpsområdet. Detta har medfört att man hamnat i ett panikläge där skolverksamheten sätts före värden som natur, trafik, boende och trygghet. Undertecknade har i ett flertal möten med politiker och genom medborgarförslag sedan sommaren 2015 försökt påverka kommunen att Långsjöskolans placering på fastigheten Kråkvik 2:2 är helt feltänkt från början. Vi har lagt fram förslag till andra placeringar och påvisat hur dålig den föreslagna placeringen av skolan är ur ett natur-, trafik-, boendemiljö-, kultur- och trygghetsperspektiv. Kommunen har inte tagit detta till sig och har heller inte kunnat göra troligt att man på ett seriöst sätt undersökt andra alternativ eller har en plan B till placering om det skulle visa sig att det dyker upp väsentliga hinder som gör det omöjligt att bygga på den föreslagna tomten. I denna skrivelse framgår våra synpunkter och krav med anledning av den föreslagna detaljplanen. Planens syfte och huvuddrag Då detaljplanen initialt syftar till att ge förutsättningar för en skola för ca 360 elever och ca 60 anställda för att i ett senare skede möjliggöra en eventuell sammanslagning av skolbyggnaden och förskolorna, är det av största vikt att samtliga trafikfrågor utreds på ett tydligt och tillfredställande sätt. Att tillåta en plan där det är möjligt att i ett senare skede genomföra en större exploatering utan att trafiksituationen, områdespåverkan och säkerheten inte är utredd och dimensionerad får anses vara synnerligen otillfredsställande. Vi kräver att detta tydliggörs innan detaljplanen antas och att byggrätten ska begränsas till en skola för 360 elever. Tidigare ställningstaganden Utöver hänvisning till aktuell regionsplan och översiktsplan redovisas inga andra alternativa utredningar för lämplig lokalisering av Långsjöskolan. Då flera andra alternativa placeringar är möjliga att genomföra får det anses var en stor brist då även dessa bör redovisas samt skälen till varför de förkastats. Det är därför nu inte möjligt att bedöma huruvida det aktuella alternativet är det mest optimala och det som bäst kan uppnå kostnadsmässiga, miljömässiga och sociala mål på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Ett exempel på alternativa jämförelser redovisas i PM Längsjöskolan i Segeltorp, en översiktlig parallell studie av alternativa placeringar, upprättat av Adolfsson&Probeus daterad , bilaga 2. [bilagan finns i akten] Natur Av planförslaget framgår att Huddinge kommun anser att: HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

313 46 (63) Genomförandet av planförslaget bedöms därför inte innebära någon betydande miljöpåverkan enligt Plan- och bygglagens 5 kap. 11 och Miljöbalken 6 kap. 11 och med hänsyn till förordningen 1998:905, bilaga 2 och 4. Upprättandet av detaljplanen behöver därmed inte kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning. Denna slutsats har man dragit trots att undertecknade långt innan detaljplanearbetet för Långsjöskolan påtalat för Huddinge kommun via mejl och skrivelser att den ursprungliga översiktliga naturvärdesinventering som Huddinge kommun gjorde för området i maj 2015 är undermålig och belyser miljökonsekvenserna av ett skolbygge mycket ofullständigt. Detta bekräftas också av den nyligen genomförda naturmiljöutredning för detaljplanområdet Långsjöskolan som Huddinge kommun har initierat och som har utförts av Ekologigruppen. Denna utredning är daterad den 10 oktober 2016 och har genomförts den 7 september Av denna framgår bl.a. följande: Huddinge kommun genomförde en översiktlig naturvärdesinventering i maj 2015, dock ej enligt SIS-standard. Huddinge kommun klassade området till 4 (visst naturvärde) vid den översiktliga naturvärdesinventeringen. Ekologigruppens och Huddinge kommuns inventering visar på förekomst av flera naturvårdsträd och åtminstone sex naturvårdsarter förekommer i planområdet och dess nära anslutning, vilket indikerar att området snarare hyser ett påtagligt naturvärde (klass 3). Den nya inventeringen konstaterar således ett klart högre naturvärde trots att inventeringen har genomförts på hösten. Ekologigruppen konstaterar vidare i sin inventering att: Under höst är det svårt att inventera och säkerställa eventuella förekomster av olika groddjursarter. Ett stort dike i norr skulle eventuellt kunna hysa större vattensalamander, en art som tidigare varit rödlistad och som är upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv, bilaga 2 och 4. En inventering på våren vore lämpligt för att konstatera om den och andra arter förekommer i området. Vidare konstaterar Ekologigruppen att det finns vanlig groda i området men att det sannolikt också förekommer ytterligare groddjur och reptiler, vilket också har bekräftats av förskollärarna vid Lövsångarens förskola. Detta kan också bekräftas av denna bild som togs i somras, ett 50-tal meter från gränsen till skoltomten. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

314 47 (63) Vi vill påminna om att alla ormar och groddjur i Sverige är fridlysta, vilket innebär att det enligt lag är förbjudet (även för kommuner) att plocka, fånga, döda eller på annat sätt skada arterna eller deras boplatser. Skoltomten ligger också i direkt anslutning till, och utgör en utlöpare av en av Stockholms läns största registrerade nyckelbiotoper (Skogsstyrelsen år 2000) av typen lövskogslund (över 24 Ha). Bevarande och vård av denna naturtyp är av synnerlig vikt för den biologiska mångfalden, såväl lokalt som regionalt. Registrerade nyckelbiotoper omgärdas normalt av en buffertzon där det inte tillåts några åtgärder (exempelvis exploatering) som kan skada nyckelbiotopens naturvärde. Placeringen av skolan i ett dokumenterat värdefullt skogsområde intill nyckelbiotopen strider också tydligt mot Huddinge kommuns Agenda 21, avsnittet Markanvändning och samhällsbyggnad och avsnittet Biologisk mångfald. Vi anser det fullt möjligt att bygga skolan i ett annat läge utan att kalhugga livskraftig lövskog och förstöra det rika djurlivet i området. Det förslagna läget är inte heller förenligt med Huddinge kommuns medlemskap i Sveriges Ekokommuner. Med anledning av ovanstående begär vi att Huddinge kommun innan man går vidare med skolbygget gör en ny naturvärdesinventering (inkl. miljökonsekvensbeskrivning) under våren En fristående aktör, som exempelvis Ekologigruppen, bör anlitas. Vid denna inventering bör särskilt: Inventeras förekomst av groddjur och reptiler, vilka arter finns? Inventeras förekomst av fladdermöss, vilka arter finns? Spridningssamband och förhållande till regionala grönkilar och nyckelbiotoper belysas och förslag till skyddsåtgärder föreslås. Belysas konsekvenser av att naturreservatet kommer att användas som skolgård och skyddsåtgärder föreslås. Detta eftersom skolgården direkt angränsar till naturreservatet och skolgården endast är 14,2 kvadratmeter per barn, vilket kan jämföras med rekommenderade 30 kvadratmeter per barn. Belysas konsekvenser och förslag till skyddsåtgärder anges för groddjur mot bakgrund av reservatsregler (Reservatsregler - föreskrifter för allmänheten, se bilaga 1) samt att de är granne med en skola med över 500 skol- och dagisbarn. Belysas konsekvenser och förslag till skyddsåtgärder anges för groddjur mot bakgrund av att trafiken i området kommer att öka (de mindre gatorna runt skolområdet är viktiga vandringsleder för grodorna när de söker sig till dike och lekplats). Fullföljs skolbygget trots att höga naturvärden förintas bör åtminstone de kompensationsåtgärder som föreslås av Ekologigruppen genomföras. Bl.a. bör diket sparas, så många som möjligt av naturvårdsträden sparas, en groddjursdamm med grodhotell anläggas på den föreslagna platsen i områdets norra del. Vidare bör en buffertzon på ett par meter runt diket och grodanläggningen inrättas och grodtunnlar anläggas. Även en buffertzon runt nyckelbiotopen bör inrättas. Sociala konsekvenser En av politikernas tankar med placeringen av skolan på fastigheten Kråkvik 2:2 är att barnen som ska gå i skolan bor i närheten och de barn som inte fått plats i Segeltorpsskolan skulle placeras och gå i Långsjöskolan. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

315 48 (63) Från början var tanken att verksamheten skulle bestå av klasser F-6 vilket rektorn i Segeltorpsskolan samt politiker och tjänstemän bekräftade på ett informationsmöte i Segeltorpsskolan den 18 april Detta har i efterhand ändrats och grundskolenämnden har fattat beslut om att skolan ska inrymma skolklasser F-3. Detta innebär i praktiken att skolans upptagningsområde omfattar hela Segeltorp och att därmed argumentet att det är barn i närområdet som ska gå i skolan faller. Behovet av att skjutsa barn blir därmed större och det faktum att det bara är yngre barn som ska gå i skolan bidrar ytterligare till att fler föräldrar kommer att vara benägna att skjutsa sina barn med bil till skolan. Detta kommer att göra hela skolans närområde till en otryggare miljö för barn att vistas i på grund av ökad trafik och ökade föroreningar. Det anges att planens genomförande fokuserar på att det ska vara lätt för barn att själva ta sig till skolan genom att gå eller cykla om så är möjligt samtidigt som förutsättningarna för att föräldrar ska kunna skjutsa får en underordnad prioritet mot att barnen ska kunna röra sig säkert intill skolan. Av dessa skäl planeras därför för en avlämningsplats placeras ca 400 meter från skolan. Här anges också att denna avlämningsplats innebär att den största trafikmängden ska styras bort från området vilket då ska skapa en säkrare trafikmiljö. Det framgår inte här tillräckligt tydligt hur barnen i förskolorna Lövsångaren och Trädgårdssångaren ska hanteras. Det framgår endast att skolans placering ska underlätta en gemensam lämning/hämtning av barnen. En klart högst rimlig målsättning borde istället vara att all trafikmängd som genereras av både förskolorna och skolan ska styras bort från området för att skapa en så säker trafikmiljö som möjligt för barnen. För barnens säkerhet ska således all hämta/lämna trafik till förskola och skolan hänvisas till avlämningsplatsen. Det anges vidare att skolgårdsytan är ungefär endast hälften så stor som Boverket rekommenderar. I det sammanhanget kan nämnas att en betydande areal idag upptas av befintliga parkeringsytor invid förskolorna. I linje med ovanstående bör istället samtliga bilar hänvisas till avlämningsplatsens parkeringsytor. Det finns därutöver även goda möjligheter att skapa ytterligare parkeringsytor om behov finns inom del av fastigheten Jakobslund 2:19 på östra sidan om Häradsvägen. På detta sätt finns det betydligt bättre förutsättningar för att kunna skapa och upprätthålla en nolltolerans mot ej behörig biltrafik inom villaområdet. Inom samtliga berörda villaområden i anslutning till skolan och befintliga förskolor ska en nolltolerans mot ej behörig biltrafik säkerställas. Det konstateras att den tillgängliga skolgårdsytan (14,2 m²/barn) inte tillräckligt stor för att uppnå Boverkets riktlinjer som är 30 m² friyta per barn i grundskolan. Att skolan placeras intill ett naturreservat innebär inte att den tillgängliga ytan för barnen ökas. I den dagliga verksamheten och på raster förutsätter vi att barnen vistas på en säker och inhägnad skolgård och inte tillåts röra sig fritt i det intilliggande naturreservatet. Bebyggelse En skolbyggnad med höjden 17 m placerad i ett naturområde med anslutning till ett Naturreservat, nyckelbiotop och närhet till villabebyggelse är verkligen inte en lämplig placering. Detta innebär att det inte tas någon som helst hänsyn till intilliggande miljöer. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

316 49 (63) För att minska slitaget på biotopen och fornminnen måste skolområdet förses med avgränsning. Bullernivåerna från en skolgård kan vara mycket höga. Med hänsyn till kringliggande villabebyggelsen är det viktigt bullernivåerna från skolområdet begränsas. Det bör, innan detaljplanen antas, tydliggöras vilka bullerdämpande åtgärder som planeras. Gator och trafik Översikt Långsjöskolans byggplan för 360 elever och 60 lärare innebär en kraftig trafikökning i närområdet kring Häradsvägen. Därutöver byggs ca 85 lägenheter och kedjevillor på Västeräng som också har utfart till Häradsvägen. Detta kommer vid vissa tidpunkter innebära värre trafikkaos i området och på Häradsvägen än vad som är fallet idag. I detaljplanen för (byggnationen på Västeräng) Gulsparven SBN PL 2010/ beskrivs trafiken från Förvaltningen enligt nedan: Förvaltningen är medveten om att det under vissa tidpunkter är svårt att ta sig ut på Häradsvägen från anslutningsvägar, och tog fram en utredning som tittade på kapaciteten i korsningarna till Häradsvägen. Utredningen visade att det idag är kapacitetsproblem i korsningarna vid vissa tidpunkter, men att detta kommer kvarstå även om cirkulationsplatser byggs. Framkomligheten på anslutningsvägarna ökar marginellt, medan framkomligheten på Häradsvägen relativt sett blir mycket sämre. Häradsvägen är en mycket viktig tvärgående huvudväg i kommunen. Redan för några år sedan visste man att detta bygge skulle bli problem och nu planeras skola med ytterligare 420 barn och lärare som ska ta sig till och från skolan och inte denna gång heller löser man trafikproblematiken eller ens planerar att lösa problemen. Vi kräver att trafiksituation, områdespåverkan och säkerhetsaspekter tydliggörs innan detaljplanen antas. Eftersom dessa faktorer inte har utretts är det uppenbart olämpligt att ge byggrätt för en större skola. Byggrätten i föreslagen detaljplan måste begränsas så att en framtida expansion av skolan med ytterligare ökad trafikbelastning förhindras. Biltrafik Angående avlämningsplats och parkeringsytor fastslås att fastigheten Jakobslund 2:19 vid Rödhakevägen 33 är lämpligt belägen för att fungera som en avlämningsplats då dess lokalisering inte riskerar att dra in trafik i området närmast skolan. Kommunen konstaterar vidare att platsen är tillräckligt stor för att kunna klara av såväl en samordning av skolans och förskolans parkeringar. Förslaget innebär således att samtlig parkering och avlämning till skolan sker vid avlämningsplatsen och endast leveranstransporter och besökare med funktionsnedsättning ska ske via Falkvägen och Morkullevägen. Det anges vidare att en nackdel med avlämningsplatsen är att den inte ligger i direkt anslutning till förskoleverksamheten, vilket gör den mindre lämplig att samnyttja för besökare till förskolorna då avståndet från förskolan gör den mindre lämplig som samordnad parkering för skola och förskola. Därefter talas det om att en förläggning av personalparkeringen skulle kunna vara lämplig att inrymmas vid Jakobslund 2:19. Det talas vidare om att det även går att ta sig fram genom villaområdena norr- och söderifrån. Norrifrån kan man då köra via Gamla Södertäljevägen, Skördevägen och Hagvägen fram till Ålyckevägen. Söderifrån går det att ta sig fram till Lövsångarvägen från Orrvägen via Hökvägen eller Trastvägen. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

317 50 (63) Det framgår här inte tillräckligt tydligt hur trafiksituationen och parkeringar ska lösas. Ska det tillåtas viss trafik för skola och/eller förskola inom hela eller delar av villaområdet och i så fall vilken? En klart högst rimlig målsättning borde istället vara att all trafikmängd som genereras av både förskolorna inklusive förskolan Hagen vid Hagvägen och skolan ska styras bort från området för att skapa en så säker trafikmiljö som möjligt för barnen. För barnens säkerhet ska således all hämta/lämna trafik samt parkeringar till förskolorna och skolan hänvisas till avlämnings- och parkeringsplatsen. På detta sätt finns det betydligt bättre förutsättningar för att kunna skapa och upprätthålla en nolltolerans mot ej behörig biltrafik inom hela villa, skola och förskoleområdet. Gång- och cykeltrafik Det omnämns att flera lokalgator saknar gång- och cykelbanor där oskyddade trafikanter möter biltrafik mellan avlämningsplatsen och skolan och att det är viktigt att den vägen upplevs som trygg av föräldrar och elever, därför bör ett antal gångbanor byggas längs med lämpliga lokalgator. Vidare omnämns att ett eventuellt övergångsställe ska placeras i anslutning till avlämningsplatsen. Det anges vidare att den exakta utformningen och placeringen av dessa gångbanor ännu inte är utredda utan kommer i ett senare skede av processen. Det talas också om att en komplett kartläggning av barns rörelsemönster, mötesplatser/ naturområden/lekställen som är viktiga för barn och unga, olycks- och hälsorisker i området, trygga/otrygga platser, vägar och gång- och cykelvägar ska göras i samband med samrådet. Det framstår här som många mycket viktiga och avgörande frågor rörande trafiksituation, omgivningspåverkan och säkerhet ännu ej utretts i tillräcklig omfattning. Det är därför ej möjligt att idag ta ställning till om planen på ett betryggande sätt är genomförbar. Avlämningsplats Det poängteras särskilt i handlingarna att stort fokus lagts på att se över påverkan på framkomligheten för gående och cyklister i området, då dessa grupper är prioriterade enligt kommunens trafikstrategi. Den föreslagna platsen för avlämning och parkering är placerad i ett trafikmässigt känsligt läge där stora trafikrörelser redan idag förekommer. Det förefaller därför tveksamt om tillräcklig stor hänsyn har tagits till platsens utsatthet och dess redan höga trafikbelastning. Ur ett säkerhetsperspektiv vore en alternativ placering av plats för avlämning och parkering mer lämplig att ske på östra sidan om Häradsvägen invid Mickelsbergsvägen. Av trafikutredningen framgår att trafikströmmarna skulle bli fördelaktigare än i övriga studerade alternativ. Platsen vid Mickelsbergsvägen är i dag en upplagsplats som är relativt enkel att omdana till parkeringsplats, dessutom skulle detta innebära en uppstädning av platsen jämfört med idag. Platsen har stor potential att inrymma fler parkeringsplatser än aktuellt förslag. Som framgår av trafikutredningen skulle platsen innebära fördelaktigare körvägar för trafiken som kommer söderifrån då vänstersväng vid Häradsvägen undviks. Även korsande trafik ut från avlämningsplatsen vid Häradsvägen för fortsatt färd norrut undviks efter avlämnandet av barnen. Det aktuella alternativet HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

318 51 (63) framstår därför ur ett säkerhetsperspektiv som det minst säkra. En strävan att finna den högsta möjliga säkra vägen för elever och personal poängteras särskilt i trafikutredningen. Följande skäl talar mot aktuell föreslagen placering vilket också särskilt måste hanteras och beaktas: En äldre person som bor på fastigheten tvingas mot sin vilja att flytta. Befintlig villabyggnad som delvis renoverades för ett fåtal år sedan måste nu rivas, vilket således innebär en ren kapitalförstöring. Ungefär hälften av fastigheten består av ett cirka tre meter högt berg i dagen som måste sprängas bort. Flera befintliga träd och buskar samt berg i dagen som idag utgör en naturlig barriär och skydd mot immission från trafiken på Häradsvägen för övrig befintlig bebyggelse försvinner helt. Rödhakevägen med sin dubbelriktade blandtrafik och begränsade bredd innebär att det saknas plats för eventuell ny separat gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägens anslutningspunkt mellan Hagvägen och Rödhakevägen är idag frekvent trafikbelastad av fordon från Häradsvägen vilken används som vändplats. Leveranser till och från Alfa Kakel bestående av långtradare samt övrig kundtrafik belastar redan idag platsen. Säsongsvis försäljning av jordgubbar, hallon, julgransförsäljning mm på Alfa kakels parkering medför ytterligare biltrafik på platsen. Biltrafiken på Häradsvägen är under morgnar och eftermiddagar som mest intensiv. Trafiken på Häradsvägen står då ofta i det närmaste stilla. Att köra ut på Häradsvägen vid dessa tider är redan idag besvärligt. Med en ökad trafik och med vänstersväng över Häradsvägen riskerar trafiksituationen att bli synnerligen kaotisk. Vid trafikkontroller på Häradsvägen använder även Polisen den norra delen av Rödhakevägen som kontrollplats av fordon. Infarten till den föreslagna aktuella parkeringsplatsen passerar gång och cykelvägen mellan Rödhakevägen och Hagvägen, vilket ökar olycksrisken för gång- och cykeltrafikanter. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

319 52 (63) HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

320 53 (63) Befintlig gång- och cykelväg mellan Rödhakevägen och Hagvägen som idag används enligt nedan måste också särskilt hanteras och beaktas: Barn som går eller cyklar till och från Segeltorpsskolan. Personer som skall lämna barn på förskolan Hagen. Personer på väg till och från busshållplatsen. Övrig gång- och cykeltrafikanter på väg in och ut ur området. Fornlämningar Området kring den tänkta skolbyggnaden är ur fornhistoriskt perspektiv mycket intressant. Det tidigare kända gravfältet (se A på bifogad karta) vid Lövsångarvägen är redan känt och registrerat. Fältet blev i samband med tomtförsäljning och efterföljande villabebyggelse, utgrävt genom Riksantikvarieämbetets försorg, och dokumenterade år Värdet av utgrävningen har betytt mycket för forskningen kring Segeltorps egen historia. Man fann här bl.a. ett dräktspänne i form av en kvinnofigur Mor Kullan (se bil.) med trolig datering från 550-talet (e.kr). Dräktspännet härrör sannolikt från en av de första invånarna i Segeltorp. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

321 54 (63) Under 1900-talets senare hälft har man även funnit 3 st. stensättningar (se B på bifogad karta) ca 100 meter från gravfältet. Stensättningarna har inte arkeologiskt undersökts men vid en okulär undersökning tillsammans med riksantikvarieämbetets ombud, konstaterades att stensättningarna är sannolika husgrunder från yngre järnåldern, i så fall den äldsta kända boplatsen i Segeltorp. Ytterligare ca 100 m från dessa stensättningar finns grunden kvar av det gamla torpet Spikborn (se karta). Torpet nämns i de allra äldsta källorna kring bebyggelse i Segeltorp och man kan på relativt goda grunder anta att området varit bebott sedan yngre järnåldern. Det svårtolkade namnet tyder även på en mycket hög ålder. I området finns kända fornlämningar och därför kräver vi att kommunen bekostar en fornminnesinventering i fält inom det aktuella och intilliggande området innan detaljplanen antas. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

322 55 (63) Teknisk försörjning Området är mycket känsligt med stor risk för översvämning, flera fastigheter ligger lågt och grundvattnet ligger högt. Kringliggande fastigheter tål inte ytterligare försämring. Det tilltänkta skolområdet naturområdet har idag en dämpande effekt. Genom att bebygga naturområdet, avverkas många träd och ytan hårdgörs, därmed ökar översvämningsrisken. Kulveteringen av diket, för ca 25 år sedan, som förbinder Långsjön med Kungens Kurva, har medfört att området blivit mycket känsligare. Kulverten hindrar avvattningen av området. Det har varit flera översvämningar de sista 20 åren. Vi kräver att dagens problem åtgärdas innan området belastas ytterligare. Ett eventuellt trottoarbygge på Ålyckevägen får inte ta bort befintligt dike. Med vänlig hälsning Sakägare närliggande fastigheter till Kråkvik 2:2 m.fl. Underskrifter enligt bilaga Bilagor 1. Reservatsregler Föreskrifter för allmänheten 2. PM Längsjöskolan i Segeltorp, en översiktlig parallell studie av alternativa placeringar 3. Underskrifter [bilagor återfinnes i akten] Kommentar: Förvaltningen har arbetat utifrån det givna planuppdraget med utpekad tomt. Placeringen av skolan utreddes i ett tidigt skede och leddes av kommunstyrelseförvaltningens lokalplanering. Samhällsbyggnadsavdelningen deltog inte i det arbetet och kan inte svara för på vilka grunder den aktuella platsen valdes. Det kan även tilläggas att skolans placering har funnits som föremål i flertalet medborgarförslag (exempelvis ärendena KS-2016/1164, KS- 2016/786, KS-2015/1918, KS-2015/1796) där andra placeringar föreslagits men där samtliga avslagits av kommunfullmäktige. Efter samrådet har placeringen av skolbyggnaden lagts till i plankartan. Byggrättens omfattning om 1700 m 2 byggnadsarea kvarstår. I planbeskrivningen redogörs för trafik- och parkeringssituationen för skolan och dess närområde. Trafikutredningen som gjorts visar på åtgärder som kan och ska genomföras för att trafiken ska hanteras på ett lämpligt sätt. Därtill kommer skolan aktivt behöva jobba med projektet för Säkra skolvägar där arbetet bedrivs både genom beteendepåverkande åtgärder samt vid behov även fysiska åtgärder i gatumiljön. Genom samarbete med skolorna och årligen återkommande aktiviteter och kampanjer har andelen bilresor minskat. Det är därför av stor vikt att även nya skolor aktivt deltar i detta arbete för att redan från början etablera önskvärda HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

323 56 (63) resebeteenden. Trafiksäkerhetsåtgärder för barnen kommer att utvärderas kontinuerligt inom projektet för Säkra skolvägar. Förvaltningen instämmer kring att alternativ 3 skulle vara en bättre avlämningsplats för skolan utifrån många aspekter. Under våren 2017 har därför Ramböll AB fått i uppdrag att utreda möjligheten och stäckningen av tunneln under Häradsvägen som skulle krävas för att barnen på ett trafiksäkert sätt skulle kunna ta sig till och från avlämningsplatsen. I samband med den geotekniska undersökningens ledningskoll uppenbarade det sig att Stockholm vatten har ett huvudledningsstråk med viktiga vatten- och spillvattenledningar i närheten av planerad tunneldragning. Vattenledningarna har blyskarvar som är känsliga för vibrationer. Stockholm vatten medger därför inte att en gång- och cykeltunnel anläggs på föreslagen plats. Flytten av avlämningsplatsen och parkeringen till alternativ 3 är därmed inte möjlig. Den översiktliga naturvärdersinventeringen tillsammans med inhämtade synpunkter föranledde att även en fördjupad naturvärdsinventering genomfördes enligt SIS-standard innan detaljplanen gick ut på ett första samråd. Under en planprocess görs utredningar löpande och allt mer kunskap om en plats tillskansas. Ett syfte med planprocessens flera steg är att kunskap ska inhämtas kontinuerligt och samråd sker vid flera tillfällen vilket föranleder kompletteringar och ändringar innan ett slutgiltigt förslag till detaljplan går fram till politikerna för beslut. Utifrån samma princip görs en löpande miljöbedömning om en detaljplan kan förväntas medföra en betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning behöver uppättas. I samband med samrådsförslaget ansåg inte kommunen att detaljplanen kan förväntas medföra en betydande miljöpåverkan, en bedömning som Länsstyrelsen delar i sitt samrådsyttrande. Kommunen står fortsatt fast vid detta ställningstagande varpå detaljplanen inte behöver kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning. Kommunen är medveten om bristerna i att den fördjupade naturvärdesinventeringen genomfördes på hösten och en ny inventering av reptiler och groddjur har därför genomförts våren På grund av det nederbördsfattiga vädret under våren kunde Ekologigruppen inte finna varken groddjur eller reptiler vid två olika tillfällen. Däremot konstaterades att diket under blöta år är en lämplig miljö för groddjur att leka i. Om en groddjursdamm och nya övervintringsplatser byggs i området ökar möjligheterna till fortplantning. Även spridningssambanden till Långsjön, Älvsjöskogen och Gömmaren har utretts och området vid Långsjöskolan ingår i ett habitatnätverk för groddjur med starka spridningssamband. En groddamm och nya övervintringsplatser kan stärka spridningssambanden. Planbeskrivningen har kompletterats med en redogörelse av planområdets betydelse som spridningssamband. Avsikten är att även genomföra en fladdermusinventering under juni eller juli månad då detta inte kan ske under annan tid på året. Planbeskrivningen har kompletterats med en redovisning av de populationsstärkande åtgärder som avses utföras för fågeln stare innan HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

324 57 (63) detaljplanens genomförande. 50 st. fågelholkar, varav 20 st. avsedda för stare ska sättas upp i naturreservatet innan avverkningen av träd inom planområdet. Ask förekommer i form av ett ungträd inom planområdet och omfattas av skydd genom en planbestämmelse i plankartan. Ett skyddsvärt träd som missades i samrådet är nu utpekat i plankartan. Totalt skyddas 18 träd. Vad gäller bedömningen av detaljplanens konsekvenser på särskilt skyddsvärda eller fridlysta arter kan det vara så att kommunen inom planprocessen föreslår populationsstärkande kompensationsåtgärder som resulterar i att Länsstyrelsen gör bedömningen att en dispens från artskyddet inte krävs för genomförande av planen. Då har artskyddsfrågan hanterats i planprocessen. Framkommer det däremot naturvärden i ett sent skede vars konsekvenser och eventuella kompensation inte hinner bedömmas inom planprocessen kommer detta fortsatt att beaktas. Då sker detta istället genom ett separat samråd med Länsstyrelsen. Om Länsstyrelsen bedömer att en dispens från artskyddet krävs (oberoende av dessa två tillvägagångssätt) måste kommunen alltid söka dispens och få ett beslut innan detaljplanenen får genomföras. De kompensationsåtgärder som Ekologigruppen föreslår i sin utredning kommer att genomföras. De är: 17 st naturvårdsintressanta träd samt en ask sparas utifrån plankartan. Delar av de träd som kommer att avverkas ska lämnas kvar som död ved, vilket utgör en viktig övervintrings- och födosöksmiljö för groddjuren. En groddjursdamm inom det utpekade parkområdet i planen samt ett grodhotell där groddjur kan övervintra ska uppföras 50 st. fågelholkar ska sättas upp inom angränsande naturmark i reservatet för att kompensera för de hålträd som försvinner, varav 20 st. ska vara specifikt för fågeln stare. Förvaltningen är medveten om att den föreslagna skolgården angränsar till en nyckelbiotop samt Gömmarens naturreservat och detta redovisas i planbeskrivningen. Intentionen är att en tydlig avgränsning ska upprättas mellan skolgården och Gömmarens naturreservat och att gränsen inte ska suddas ut. Detaljplanen möjliggör en avgränsning men reglerar inte dess utformning. En direkt konsekvens av detaljplanens genomförande skulle fortsatt vara att ett visst slitage sker på naturen i skolgårdens närområde. Samtidigt utgör skolgården en mindre del av nyckelbiotopens kantzoner som i sin helhet fortsatt ligger inom naturreservatet med undantag av någon meter. Ändamålet med Gömmarens naturreservat är att bevara ett område av stort värde för det rörliga friluftslivet samt ett undervisningsområde och utflyktsmål. Syftet är vidare att bevara samt utveckla områdets vetenskapliga natur- och kulturvärden samt fornminnen. Ur detta perspektiv kan skolverksamheten med fördel ta del av reservatets pedagogiska värden och bidra till en ökad förståelse för naturen tillskillnad från om en annan typ av exploatering hade varit aktuell i direkt anslutning till reservatet. Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande delat förvaltningens bedömning att närheten till intilliggande naturreservat kan fungera som ett komplement till skolgården. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

325 58 (63) Det planeras inga bullerdämpande åtgärder för skolområdet. Dagvattenutredningen har efter samrådet reviderats med en mer utförlig utredning av hur en utfyllnad av skolgården inte ska riskera en ökad översvämningsproblematik för intilliggande områden. Avsikten är att genomföra en kompensationsutgrävning inom detaljplanens parkmark, trekanten norr om gång- och cykelvägen, för att hantera de annars ökade flödena. Både utfyllnaden och utgrävningen av området är förenade med en anmälan av vattenverksamhet som kommer att lämnas in till Länsstyrelsen. Förvaltningen hade inför samrådet kontakt med länsstyrelsen som bevakar frågorna kring kulturmiljö och fornlämningar å Riksantikvarieämbetets vägnar. Länsstyrelsen bedömde då att någon arkeologisk utredning inte behövde göras. Inte heller i länsstyrelsens samrådsyttrande har de påtalat att någon arkeologisk utredning behöver göras varav kommunen inte avser att beställa någon. Stalldrängen 7 Synpunkter på Ärende Kråkvik 2:2 Vidta FÖREBYGGANDE åtgärder för att skapa en säker skolväg för barnen och önskade trafikvanor: 1) Skapa avlämningsplatser (inkl bilparkering) i anslutning till Häradsvägen. 2) Sätt upp förbudsskyltar för infart via Hagvägen/Ålyckevägen mm FRÅN BÖRJAN, för att skapa rätt trafikvanor och undvika trafikkaos i bostadsområdet. Det är mycket svårt att i efterhand försöka ändra på ett redan invant beteende. 3) Bredda vägar i området runt Hagvägen och förse dessa med trottoarer. I bostadsområdet finns idag väldigt få trottoarer, vilket medför att barnen på väg till/från skolan utsätts för stora risker. 4) Alternativt skapa en högstadieskola istället, eftersom äldre elever själva kan ta sig till skolan. Trafikproblemet är löst! Kommentar: En avlämningsplats med parkering planeras längs med Häradsvägen. Skolan ska jobba med föräldrarna och hänvisa dem till avlämningsplatsen vid Häradsvägen som utformas så att det ska vara smidigt att lämna/hämta sina barn och sedan åka vidare. En breddning av anda vägar i området än de utpekade är inte aktuella i dagsläget men kommer att utvärderas kontinuerligt inom projektet för Säkra skolvägar. Vilka årskurser som går på skolan är inte något som regleras i detaljplanen. Det är något som grundskolechefen ger förslag till och som grundskolenämnden beslutar om och kan ändras med tiden. I dagsläget är behovet i området som HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

326 59 (63) störst för barn i årskurs F-3 och därför planeras just nu skolan för den typen av verksamhet. Rödhaken 25 I trafikutredningen för Långsjöskolan finns inga kapacitetsberäkningar varken för alt 1a, 1b, 2 eller 3 för korsningen Häradsvägen/Falkvägen. Beror det på att de inte är gjorda eller på ett de inte är publicerade? Jag vill veta hur trafiksituationen vid Häradsvägen/Falkvägen beräknas se ut. Kan ni skicka mig de siffrorna, tack? En annan synpunkt är att en skylt med "Obehörig motorfordonstrafik förbjuden" knappast kommer att hindra föräldrar från att lämna direkt vid skolan och därmed dramatiskt öka trafiken på Morkullevägen. Speciellt inte som trafik till existerande förskolor räknas som behörig trafik. Vem kommer att kunna skilja på behörig och obehörig trafik? Ingen! Kommentar: Då skolans avlämningsplats och parkering placerats vid Häradsvägen/Rödhakevägen norra har inte Falkvägen/Häradsvägen bedömts berörd av den tillkommande trafiken till skolan. I Rambölls trafikutredning från 2016 (Ramböll, Trafikutredning Kråkvik 2:2, ) redovisas kapacitetsberäkningarna för alternativ 1A, 1B, 2 och 3 vid de korsningar som ansetts berörda av trafiken till skolan. På s. 9 i utredningen finns dock befintliga uppmätta trafikflöden under förmiddagens maxtimme vid Falkvägen/ Häradsvägen. Trafikutredningen finns tillgänglig på kommunens hemsida för projektet Skolan ska jobba med föräldrarna och hänvisa dem till avlämningsplatsen vid Häradsvägen som utformas så att det ska vara smidigt att lämna/hämta sina barn och sedan åka vidare. Trafiksäkerhetsåtgärder för barnen kommer att utvärderas kontinuerligt inom projektet för Säkra skolvägar. Inkomna yttranden från övriga Övrig 1 Planer Långsjöskolan Principiellt ok, för den park som invigdes för många år sedan har aldrig blivit någon större succé. Den är mörk pga höga träd och ligger på norrsidan etc. Som naturområde, som annars inte borde förstöras, kan den lilla biten avvaras. Jag skulle nog se att även att äldreboende integreras på något sätt av skälen närhet till naturen, kyrkan, Segeltorp centrum för kortare promenader och mindre isolering. Även kontakt mellan äldre och yngre är viktig. Problem. Det stora problemet är trafikköer /trafiken på Häradsvägen som redan idag gör det mycket besvärlig för utfart till Häradsvägen. ( Busshållplatser "mitt i vägen" och 40km - där många bara kör 30) Troligen skulle en rondell vid fd HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

327 60 (63) korvbrödbagaren nuvarande kakelfirma med en kortare förlängning av Rödhakevägens tvärväg ner mot området vara lämplig, även pga sikt åt alla håll. Betydligt sämre utfart med dålig sikt åt en hållet skulle vara utfart vid Falkvägen. Omväg via Skördevägen o Ålyckevägen är inte praktisk. Kommentar: Detta projekt kommer inte inkludera något äldreboende. Det finns heller inte utrymme för det på den aktuella tomten som redan i dagsläget är liten för den planerade skolverksamheten. Kommunen är däremot generellt positiv till den typen av lösningar som på många sätt kan skapa synergier. Exempelvis finns det ett planerat äldreboende med förskola längre ner på Häradsvägen som har planerad byggstart i början av Kommunen är medveten om den ansträngda trafiksituationen på Häradsvägen. Kapacitetsberäkningar i nämnda korsningar visar däremot att kapaciteten är godtagbar även med den planerade avlämningsplatsen inräknad. Skolan kommer dessutom vara med i projektet för Säkra skolvägar där elever och föräldrar uppmanas att gå eller cykla till skolan för att på så vis minska belastningen på vägarna i området. Övrig 2 Jag har följande synpunkter på den planerade byggnationen av nya Långsjöskolan. Trafik som kommer på Hagvägen: Det finns stor risk finns att det blir mycket trafik på den del av Hagvägen som är från Skördevägen och bort till Hagens förskola. Hur ska man hindra att bilar åker in här och sen försöker vända på vändzonen borta vid Hagens förskola? Man borde reglera denna bit av Hagvägen för förbjuden genomfart förutom för de som kör till Hagens förskola. (Alltså inte bara reglera Ålyckevägen) Skolgårdens storlek: Skolgården blir väldigt liten i förhållande till antalet barn. Detta behöver lösas! Kommentar: Skolan ska jobba med föräldrarna och hänvisa dem till avlämningsplatsen vid Häradsvägen som utformas så att det ska vara smidigt att lämna/hämta sina barn och sedan åka vidare. Skolan ska jobba med föräldrarna och hänvisa dem till avlämningsplatsen vid Häradsvägen som utformas så att det ska vara smidigt att lämna/hämta sina barn och sedan åka vidare. Trafiksäkerhetsåtgärder för barnen kommer att utvärderas kontinuerligt inom projektet för Säkra skolvägar. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

328 61 (63) Förutsättningarna för att uppfylla Boverkets riktlinjer för friyta för barn i skolan har sedan planuppdraget inte varit möjliga utifrån behovet av skolplatser på den föreslagna tomten. Förvaltningen har under planarbetet jobbat aktivt med att uppnå den största möjliga friytan på tomten utifrån förutsättningarna där skolbyggnadens utformning samt gränsen mot naturreservatet diket samt omkringliggande vägar har varit mycket begränsande. Genom att flytta ut parkering samt avlämningsplats från skolgården har dock mycket yta sparats till förmån för friyta. Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande delat förvaltningens bedömning att närheten till intilliggande naturreservat kan fungera som ett komplement till skolgården. Övrig 3 Hej, vi har bott på Trastvägen, Segeltorp, i 25 år och välkomnar att det under kvällstid mörka och täta skogspartiet äntligen blir bebyggt. En del av träden är halvdöda eller ruttna och direkt farliga att vistas bland. Skolans namn Vi anser att skolans namn är vilseledande och bör ändras till t.ex. Lövsångarskolan eller något som mer beskriver var skolan är belägen. Skolan ligger inte vid Långsjön. Däremot finns en stadsdel på Stockholmssidan av Långsjön som heter Långsjö. Där finns förutom Långsjövägen och Långsjö torg även Långsjö gård samt Långsjö förskola vid Långsjöbadet. Den föreslagna Långsjöskolan ska dessutom innehålla en förskoleklass. Varför inte undvika missuppfattningar och i stället vara tydlig med att den nya skolan inte ligger vid Långsjön eller i Långsjö, Älvsjö? Seniorboendet Långsjöbo på Huddingesidan om Långsjön ligger åtminstone vid sjön. Trafiken i området Som bilburna boende på Trastvägen är vi oroade för att bli instängda och hänvisade till enbart Orrvägen som bilväg ut till Häradsvägen. Detta blir följden om Lövsångarvägen stängs av för genomfart. Trastvägen i riktning Orrvägen mot ovanför Falkvägen är kurvig och smal och bilar kan knappast mötas. Utfarten från Orrvägen till Häradsvägen är mer skymd än den på Falkvägen. Den nya bostadsbebyggelsen vid Långängen ökar biltrafiken ut från Orrvägen ytterligare. Den föreslagna parkeringsplatsen för skolan ligger långt från skolan. Troligen kommer många med bil att hämta och lämna barn som ska till skolan vid Lövsångarvägens avstängning/vändplan. Biltrafiken kommer då att öka betydligt på Hökvägen och Trastvägen. Det mest logiska vore att öppna Rödhakevägen för biltrafik till skola och förskolor och inte stänga Lövsångarvägen. Kommentar: Då Långsjöskolan redan är en verksam skola (i Segeltorpsskolans lokaler) kommer inte namnet kunna ändras. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

329 62 (63) Avstängningen av Lövsångarvägen är inte aktuell i ett första skede. I det fall man stänger av Lövsångarvägen kommer boende på Trastvägen att hänvisas till utfarten vid Orrvägen på grund av avstängningen vid Falkvägen. Föräldrar ska hänvisas till avlämningsplatsen om de ska lämna barnen med bil. Alternativet att öppna upp mellan Lövsångarvägen och Rödhakevägen är inte aktuellt i ett första skede. Trafiksäkerhetsåtgärder för barnen kommer att utvärderas kontinuerligt inom projektet för Säkra skolvägar. Övrig 4 Jag och min familj var på ert öppna hus och fick en bild av hur Långsjöskolan kommer att utformas samt lite diffusa förklaringar till hur bygget kommer att gå till i praktiken. När det kommer till trafikplaneringen hade jag lite funderingar samt synpunkter. Det gäller den ökade trafiken skolan kommer generera och era trafiklösningar beroende på hur belastningen kommer att bli. Mitt förslag är att om det blir mer trafik från Trastvägen och ner för Lövsångarvägen, kan ni placera ut betongblock som fungerar som hinder vid kröken där dessa två vägar möts och på så sätt förhindra att det blir en 'smitväg' för lämning och hämtning både för skolbarn. Men även förskolebarnen, då trafiken kommer att öka på Falkvägen/Morkullevägen. Farhågan är att trafiken kommer att cirkulera runt kvarteret (Hökvägen/ Trastvägen/Lövsångarvägen) och på så sätt skapa mer trafikbuller och öka olycksrisken för våra barn. Genom en icke permanent lösning med cementblock kan man på så sätt förhindra detta. Hoppas ni tar detta i beaktning. Kommentar: Avstängningen av Lövsångarvägen är inte aktuell i ett första skede. Om en avstängning blir aktuell så måste altenativen för hur avstängningen ska ske ses över. Trafiksäkerhetsåtgärder för barnen kommer att utvärderas kontinuerligt inom projektet för Säkra skolvägar. Föräldrar ska hänvisas till avlämningsplatsen om de ska lämna barnen med bil. Övrig 5 Varför inte bygga nere vid Långängen istället. Där finns tillfartsvägar o parkering klart. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

330 63 (63) Kommentar: Förvaltningen jobbar utifrån det planuppdrag som givits av kommunstyrelsen där tomten vid Kråkvik 2:2 m.fl. är utpekad. Det kan även tilläggas att skolans placering har funnits som föremål i flertalet medborgarförslag (exempelvis ärendena KS-2016/1164, KS-2016/786, KS-2015/1918, KS-2015/1796) där andra placeringar föreslagits men där samtliga avslagits av kommunfullmäktige. Övrig 6 Jag har läst planhandlingarna för Långsjöskolan och tycker att detaljplanen ser mycket bra ut. Den tar i i de allra flesta avseenden hänsyn till den viktigaste parten i frågan barnen. Jag tycker också att god hänsyn tas till naturvärden närboende trafiksituation med mera och att den lösning som föreslås är optimal med hänsyn till förutsättningarna. Att skolgården är liten kompenseras av närheten till naturreservatet. Den enda negativa punkten i detaljplanen är tidsplanen - med tanke på de barn som nu går i Långsjöskolan aldrig kommer att få chansen att faktiskt gå i den nya skolbyggnaden. Det vore önskvärt om tidsplanen kunde påskyndas så mycket som möjligt eftersom skollokalbristen är akut. Kommentar: Förvaltningen är medveten om den kritiska tidplanen och den akuta bristen på skolplatser. Än så länge håller tidplanen om att få ett beslut om detaljplanen innan årsskiftet 2017/2018. Ett eventuellt överklagande kommer att påverka tidplanen med minst 6 månader. Maria Kjell-Andrén Planarkitekt HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen, Plansektionen Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

331 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 29 november Paragraf Diarienummer KS-2017/ Kvarteret Brandstegen - Förnyat genomförandebeslut för allmänna anläggningar (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige En reviderad nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplanen för kvarteret Brandstegen godkänns. Arnold Boström (SD) deltar inte i beslutet i detta ärende. Sammanfattning Kvarteret Brandstegen är det första kvarteret i utbyggnaden med bostäder inom verksamhetsområdet Storängen. Utbyggnaden av allmänna anläggningar inom detaljplanen för kvarteret Brandstegen omfattar: Sjödalsvägen, Förrådsvägen, Centralvägen och två lokalgator genom kvarteret Brandstegen, Finslipargränd och Lackerargränd. Genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för kvarteret Brandstegen har hanterats av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid fyra tillfällen: - 8 september 2014 godkände kommunfullmäktige exploateringsavtalen och en nettoinvestering om kr, för utbyggnaden av allmänna anläggningar inom detaljplanen för kvarteret Brandstegen (KS-2014/793, KS-2014/794, KS 2014/795), - 25 november 2015 godkände kommunstyrelsen genomförande av upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Brandstegen (KS-2015/482). - 8 maj 2016 beslutade kommunfullmäktige om en reviderad nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Brandstegen (KS-2015/482) november 2016 beslutade kommunfullmäktige i samband med delårsrapport per den 31 aug 2016 om en reviderad nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Brandstegen (KS- 2016/1584). Projektet med utbyggnaden av allmänna anläggningarna inom detaljplanen för kvarteret Brandstegen, har nu pågått i ett drygt 1 år. Under detta år har ett antal problem identifierats som påverkar slutkostnaden för entreprenaden såsom hantering av pålplattor, provisoriska el/tele/fjärrvärmeledningar, provisoriska inkopplingar och åtgärder vid inflyttning m.m. till en beräknad kostnad om totalt 73,5 miljoner kronor. I enlighet med upprättade exploateringsavtal med exploatörerna, Veidekke, Ikano och HSB inom kvarteret Brandstegen, ska de tillsammans bekosta 50 % av den faktiska

332 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG kostnaden för Sjödalsvägen, Förrådsvägen, Centralvägen samt 100 % av den faktiska kostnaden för de två lokalgatorna genom kvarteret, Finslipargränd och Lackerargränd. Anledningen till att exploatörerna ska bekosta 50 % av faktiska kostnaden för Förrådsvägen och Centralvägen är att nyttan av de förbättrade gatorna tillkommer även befintlig bebyggelse utmed Centralvägen och Förrådsvägen. I kommande projekt för bostäder i angränsande kvarter till kvarteret Brandstegen, kommer exploateringsbidrag tas ut för att täcka viss del av kostnaden för angränsande allmänna anläggningar som t ex Sjödalsvägen. Exploatörerna ska stå för kostnaden upp till ett maxbelopp om kronor. Kostnader utöver kronor, ska kommunen stå för i enlighet med de upprättade exploateringsavtalen. Kommunen kan därmed inte täcka de kostnader som överstiger miljoner kronor med ökade bidrag från exploatörerna, utöver vad som kan tas ut i exploateringsbidrag i angränsande projekt för bostäder. Överläggning Marica Lindblad (MP) och Birgitta Ljung (MP) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med eget tilläggsförslag (se bilaga till detta protokoll). Malin Danielsson (L) yrkar avslag till Marica Lindblads (MP) m.fl. tilläggsyrkande. I övrigt yttrar sig Daniel Dronjak (M), Tomas Henriksson (S), Arnold Boström (SD), Gunilla Helmerson (M), Sara Heelge Vikmång (S) och Christian Ottosson (C). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande ställer propositioner mot varandra, om bifall till Marica Lindblads (MP) m.fl. tilläggsyrkande mot avslag, och finner härvid att kommunstyrelsen beslutar att avslå Marica Lindblads (MP) m.fl. tilläggsförslag. Kommunstyrelsen har därmed beslutat att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med samhällsbyggnadsutskottets förslag till beslut. Reservationer Marica Lindblad (MP) och Birgitta Ljung (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget tilläggsyrkande (se bilaga till detta protokoll).

333 Huddinge Kommun Kommunstyrelsen Förslag Ärende 30 Kvarteret Brandstegen - Förnyat genomförandebeslut för allmänna anläggningar (KF) Miljöpartiets förs lag: Kommundirektören får i uppdrag att genomlysa verksamheten/processen, för att se vad som gått fel, inklusive den bristfälliga rapporteringen till ansvarig nämnd, dvs kommunstyrelsen. Bristerna i organisationen måste identifieras och kommunens kompetens att hantera större samhällsbyggnadsprojekt måste säkerställas. Uppdraget ska genomföras skyndsamt med återrapportering till kommunstyrelsen under första kvartalet För Miljöpartiet de Gröna )/cwjc«~. U.Li Marica Lindblad

334 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 november Paragraf Diarienummer KS-2017/ Kvarteret Brandstegen - Förnyat genomförandebeslut för allmänna anläggningar Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige En reviderad nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplanen för kvarteret Brandstegen godkänns. Sammanfattning Kvarteret Brandstegen är det första kvarteret i utbyggnaden med bostäder inom verksamhetsområdet Storängen. Utbyggnaden av allmänna anläggningar inom detaljplanen för kvarteret Brandstegen omfattar: Sjödalsvägen, Förrådsvägen, Centralvägen och två lokalgator genom kvarteret Brandstegen, Finslipargränd och Lackerargränd. Genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för kvarteret Brandstegen har hanterats av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid fyra tillfällen: 8 september 2014 godkände kommunfullmäktige exploateringsavtalen och en nettoinvestering om kr, för utbyggnaden av allmänna anläggningar inom detaljplanen för kvarteret Brandstegen (KS-2014/793, KS-2014/794, KS 2014/795), 25 november 2015 godkände kommunstyrelsen genomförande av upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Brandstegen (KS-2015/482). 8 maj 2016 beslutade kommunfullmäktige om en reviderad nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Brandstegen (KS-2015/482). 14 november 2016 beslutade kommunfullmäktige i samband med delårsrapport per den 31 aug 2016 om en reviderad nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Brandstegen (KS-2016/1584).

335 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 november Paragraf Diarienummer KS-2017/ Projektet med utbyggnaden av allmänna anläggningarna inom detaljplanen för kvarteret Brandstegen, har nu pågått i ett drygt 1 år. Under detta år har ett antal problem identifierats som påverkar slutkostnaden för entreprenaden såsom hantering av pålplattor, provisoriska el/tele/fjärrvärmeledningar, provisoriska inkopplingar och åtgärder vid inflyttning m.m. till en beräknad kostnad om totalt 73,5 miljoner kronor. I enlighet med upprättade exploateringsavtal med exploatörerna, Veidekke, Ikano och HSB inom kvarteret Brandstegen, ska de tillsammans bekosta 50 % av den faktiska kostnaden för Sjödalsvägen, Förrådsvägen, Centralvägen samt 100 % av den faktiska kostnaden för de två lokalgatorna genom kvarteret, Finslipargränd och Lackerargränd. Anledningen till att exploatörerna ska bekosta 50 % av faktiska kostnaden för Förrådsvägen och Centralvägen är att nyttan av de förbättrade gatorna tillkommer även befintlig bebyggelse utmed Centralvägen och Förrådsvägen. I kommande projekt för bostäder i angränsande kvarter till kvarteret Brandstegen, kommer exploateringsbidrag tas ut för att täcka viss del av kostnaden för angränsande allmänna anläggningar som t ex Sjödalsvägen. Exploatörerna ska stå för kostnaden upp till ett maxbelopp om kronor. Kostnader utöver kronor, ska kommunen stå för i enlighet med de upprättade exploateringsavtalen. Kommunen kan därmed inte täcka de kostnader som överstiger miljoner kronor med ökade bidrag från exploatörerna, utöver vad som kan tas ut i exploateringsbidrag i angränsande projekt för bostäder. Överläggning Lotta Berggren, gatuprojektsektionen, och Petra Nicander, exploateringsingenjör, informerar om ärendet. I ärendet yttrar sig även Gunilla Helmerson (M), Malin Danielsson (L), Birgitta Ljung (MP), Christian Ottosson (C) samt Heléne Hill, samhällsbyggnadsdirektör. Härefter förklaras överläggningen avslutad.

336 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (5) Handläggare Petra Nicander Petra.Nicander@huddinge.se Kommunstyrelsen Kvarteret Brandstegen - Förnyat genomförandebeslut för allmänna anläggningar Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige En reviderad nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplanen för kvarteret Brandstegen godkänns. Sammanfattning Kvarteret Brandstegen är det första kvarteret i utbyggnaden med bostäder inom verksamhetsområdet Storängen. Utbyggnaden av allmänna anläggningar inom detaljplanen för kvarteret Brandstegen omfattar: Sjödalsvägen, Förrådsvägen, Centralvägen och två lokalgator genom kvarteret Brandstegen, Finslipargränd och Lackerargränd. Genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för kvarteret Brandstegen har hanterats av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid fyra tillfällen: 8 september 2014 godkände kommunfullmäktige exploateringsavtalen och en nettoinvestering om kr, för utbyggnaden av allmänna anläggningar inom detaljplanen för kvarteret Brandstegen (KS-2014/793, KS-2014/794, KS 2014/795), 25 november 2015 godkände kommunstyrelsen genomförande av upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Brandstegen (KS-2015/482). 8 maj 2016 beslutade kommunfullmäktige om en reviderad nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Brandstegen (KS-2015/482). 14 november 2016 beslutade kommunfullmäktige i samband med delårsrapport per den 31 aug 2016 om en reviderad nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Brandstegen (KS-2016/1584). Projektet med utbyggnaden av allmänna anläggningarna inom detaljplanen för kvarteret Brandstegen, har nu pågått i ett drygt 1 år. Under detta år har ett antal HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

337 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (5) Datum Diarienummer KS-2017/ problem identifierats som påverkar slutkostnaden för entreprenaden såsom hantering av pålplattor, provisoriska el/tele/fjärrvärmeledningar, provisoriska inkopplingar och åtgärder vid inflyttning m.m. till en beräknad kostnad om totalt 73,5 miljoner kronor. I enlighet med upprättade exploateringsavtal med exploatörerna, Veidekke, Ikano och HSB inom kvarteret Brandstegen, ska de tillsammans bekosta 50 % av den faktiska kostnaden för Sjödalsvägen, Förrådsvägen, Centralvägen samt 100 % av den faktiska kostnaden för de två lokalgatorna genom kvarteret, Finslipargränd och Lackerargränd. Anledningen till att exploatörerna ska bekosta 50 % av faktiska kostnaden för Förrådsvägen och Centralvägen är att nyttan av de förbättrade gatorna tillkommer även befintlig bebyggelse utmed Centralvägen och Förrådsvägen. I kommande projekt för bostäder i angränsande kvarter till kvarteret Brandstegen, kommer exploateringsbidrag tas ut för att täcka viss del av kostnaden för angränsande allmänna anläggningar som t ex Sjödalsvägen. Exploatörerna ska stå för kostnaden upp till ett maxbelopp om kronor. Kostnader utöver kronor, ska kommunen stå för i enlighet med de upprättade exploateringsavtalen. Kommunen kan därmed inte täcka de kostnader som överstiger miljoner kronor med ökade bidrag från exploatörerna, utöver vad som kan tas ut i exploateringsbidrag i angränsande projekt för bostäder. Beskrivning av ärendet Följande beslut har fattats angående genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för kvarteret Brandstegen. Kommunfullmäktige beslutade 8 september 2014 (KS-2014/793, KS- 2014/794, KS 2014/795) om en nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Brandstegen. Kommunstyrelse beslutade 25 november 2015 (KS-2015/482) om att upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Brandstegen kan genomföras. Kommunfullmäktige beslutade 8 maj 2016 (KS-2015/482) om en reviderad nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Brandstegen. Kommunfullmäktige beslutade 14 november 2016 (KS-2016/1584) i samband med delårsrapport per den 31 aug 2016 om en reviderad nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Brandstegen. Den ökade nettoinvesteringen som redovisades i maj 2016 (KS-2015/482) berodde till största delen på följande: Ändrade principer för hur kostnaderna inom Storängen ska fördelas mellan de olika detaljplanerna. Kostnader för förorenade massor Ökade kostnader för markförstärkning

338 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 3 (5) Datum Diarienummer KS-2017/ Ökade kostnader för den öppna dagvattenrännan utmed Sjödalsvägen. Ökningen av nettoinvesteringen som redovisades i samband med delår (KS-2016/1584) berodde till största delen på följande: Förhandlingar med Stockholm Vatten och Avfall om kostnader för deras omläggning av den stora kulverten (Fullerstaån) i Sjödalsvägen. Ökade kostnader i samband med förändrade förutsättningar för markförstärkning. Projektet har nu pågått i utbyggnadsfasen i drygt 1 år. Under detta år har ett antal problem identifierats som påverkar slutkostnaden för entreprenaden. Pålplattor kr Med anledning av bristfällig reglering av utbyggnadsordningen mellan gatu- och kvartersmark i detaljplan och exploateringsavtal har dessa arbeten hamnat i ofas med varandra. En konsekvens av detta är att markförstärkning med kalkcementpelare som föreskrivits inte gått att utföra närmast de redan uppförda husen. Utan där måste istället pålplattor utföras till en högre kostnad. Stockholm Vatten och Avfall kr Fördyringar av omläggningen av den stora dagvattenkulverten i Sjödalsvägen samt provisoriska va-ledningar som kommunen enligt avtal ska vara med och betala. Projektering, projektledning, byggledning kr Projektets omfattning i tid och komplexitet har ökat vilket även medför ökade kostnader för projektering, projektledning och byggledning. Provisoriska el/tele/fjärrvärmeledningar kr Tillfälliga omläggningar av befintliga ledningsnät i större omfattning än tidigare kalkylerat behöver utföras. Dessa kostnader får kommunen stå för enligt de avtal som finns med respektive ledningsägare. Provisoriska inkopplingar och åtgärder vid inflytt kr Med anledning av ovan beskrivna ofas i tidplanerna kommer ett antal provisoriska inkopplingar av el, tele och fjärrvärme att behöva utföras för att klara av kommande inflyttningar. Även åtgärder av provisorisk karaktär utanför till exempel portar till fastigheterna kommer att behöva utföras. Trafikprovisorier mm kr Underhåll och reparationer av de befintliga gatorna runt omkring arbetsområdet som utsatts för ett ökat slitage på grund av alla tunga transporter till och från området. Risk kr Den av kommunen och Stockholm Vatten och Avfall upphandlade entreprenören har och kommer att framföra krav på beställaren motsvarande ca kr extra för kostnader som de anser har haft kopplade till projektet. Diskussioner om dessa krav har start med hjälp av en advokat specialiserad på entreprenadjuridik. Den slutliga storleken på denna kostnad är beroende av resultatet av dessa diskussioner.

339 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 4 (5) Datum Diarienummer KS-2017/ Totalt kostnader om kr. Exploateringsavtal bidrag från exploatörerna I enlighet med tecknade exploateringsavtal med exploatörerna Veidekke, Ikano och HSB, för kvarteret Brandstegen, ska de tillsammans bekosta 50 % av den faktiska kostnaden för Sjödalsvägen, Förrådsvägen och Centralvägen samt 100 % av den faktiska kostnaden för de två lokalgatorna genom kvarteret, Finslipargränd och Lackerargränd. Anledningen till att exploatörerna ska bekosta 50 % av faktiska kostnaden för Förrådsvägen och Centralvägen är att nyttan av de förbättrade gatorna tillkommer även befintlig bebyggelse utmed Centralvägen och Förrådsvägen. I kommande projekt för bostäder i angränsande kvarter till kvarteret Brandstegen, kommer exploateringsbidrag tas ut för att täcka viss del av kostnaden för angränsande allmänna anläggningar som t ex Sjödalsvägen. Vid upprättandet av exploateringsavtalen beräknades kostnaden som exploatörerna skulle betala för de allmänna anläggningarna till kr (i kostnadsläge för februari 2014). I exploateringsavtalen framgår även att om den faktiska kostnaden skulle överstiga 20 % av den beräknade, skulle parterna träffas för vidare förhandling om den del av kostnaden som överstiger 20 %. Vidare framgår av exploateringsavtalen att om den faktiska kostnaden överstiger den beräknade kostnaden med 35 % står kommunen för den del av kostnaden som överstiger 35 %, vilket innebär att kommunen ska stå för alla kostnader som överstiger kr, utöver vad som kan tas ut i exploateringsbidrag i angränsande projekt för bostäder. Då kostnaden för utbyggnaden av de allmänna anläggningarna, Sjödalsvägen, Förrådsvägen, Centralvägen samt för de två lokalgatorna genom kvarteret, Finslipargränd och Lackerargränd, överstiger kr, kan inte de ökade kostnaderna för utbyggnaden/ombyggnaden täckas av ett utökat bidrag från de tre exploatörerna, Veidekke, Ikano och HSB, utöver vad som kan tas ut i exploateringsbidrag i angränsande projekt för bostäder. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning anser att om genomförandet av allmänna anläggningarna inom detaljplanen för Brandstegen ska kunna slutföras behövs en reviderad budget för projektet. Förvaltningen föreslår därför att nettoinvesteringen för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplanen för Brandstegen revideras till kr.

340 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 5 (5) Datum Diarienummer KS-2017/ Magdalena Bosson Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Petra Nicander Exploateringsingenjör

341 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 29 november Paragraf Diarienummer KS-2017/ Godkännande av hyresavtal - Ny kommunal gymnasieskola i Campus Flemingsberg (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Hyreskontrakt och genomförandeavtal från TKV2 Fastighets AB avseende utbildningslokaler för ny Gymnasieskola i Flemingsberg, godkännes. Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen har behov av nya lokaler för en ny gymnasieskola i Flemingsberg. Ett hyresavtal har förhandlats fram och ska tecknas gällande fastigheten Medicinaren 25. Lokalerna finns i NEO-byggnaden, som är namnet på nya forskning huset, och skolan blir därmed helt integrerad i högskoleområdet i Flemingsberg. Årliga hyreskostnader beräknas till ca kr (exklusive indexuppräkning) samt kapitalkostnad på ca kr år 1-4 och ca kr år Tillgång till bibliotek, fler skrivsalar och ytterligare laborationssal är frågor som är tänkta att lösas med samverkansavtal med de intilliggande akademierna. Kostnader upptagna i budget för detta är endast antaganden, ej förhandlade. Dock finns det vissa möjligheter att lösa dessa funktioner inom ramen för skolans lokaler. Överläggning Sara Heelge Vikmång (S) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla samhällsbyggnadsutskottets förslag till beslut. Härefter förklaras överläggningen avslutad.

342 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 november Paragraf Diarienummer KS-2017/ Godkännande av hyresavtal - Ny kommunal gymnasieskola i Campus Flemingsberg Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Hyreskontrakt och genomförandeavtal från TKV2 Fastighets AB avseende utbildningslokaler för ny Gymnasieskola i Flemingsberg, godkännes. Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen har behov av nya lokaler för en ny gymnasieskola i Flemingsberg. Ett hyresavtal har förhandlats fram och ska tecknas gällande fastigheten Medicinaren 25. Lokalerna finns i NEO-byggnaden, som är namnet på nya forskning huset, och skolan blir därmed helt integrerad i högskoleområdet i Flemingsberg. Årliga hyreskostnader beräknas till ca kr (exklusive indexuppräkning) samt kapitalkostnad på ca kr år 1-4 och ca kr år Tillgång till bibliotek, fler skrivsalar och ytterligare laborationssal är frågor som är tänkta att lösas med samverkansavtal med de intilliggande akademierna. Kostnader upptagna i budget för detta är endast antaganden, ej förhandlade. Dock finns det vissa möjligheter att lösa dessa funktioner inom ramen för skolans lokaler. Överläggning I ärendet yttrar sig Ann-Marie Högberg (S), Sara Heelge Vikmång (S), Malin Danielsson (L) och Andreas Hagström Wastholm, lokalstrateg. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Barn- och utbildningsnämnderna

343 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer Rev KS-2017/ (3) Handläggare Andreas Hagström Wastholm Andreas.Hagstrom-Wastholm@huddinge.se Kommunstyrelsen Godkännande av hyresavtal - Ny kommunal gymnasieskola i Campus Flemingsberg Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Hyreskontrakt och genomförandeavtal från TKV2 Fastighets AB avseende utbildningslokaler för ny Gymnasieskola i Flemingsberg, godkännes. Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen har behov av nya lokaler för en ny gymnasieskola i Flemingsberg. Ett hyresavtal har förhandlats fram och ska tecknas gällande fastigheten Medicinaren 25. Lokalerna finns i NEO-byggnaden, som är namnet på nya forskningshuset, och skolan blir därmed helt integrerad i högskoleområdet i Flemingsberg. Årliga hyreskostnader beräknas till ca kr (exklusive indexuppräkning) samt tillkommande kostnad för investering i inredning, det medför en kapitalkostnad på ca kr år 1-4 och ca kr år Tillgång till bibliotek, fler skrivsalar och ytterligare laborationssal är frågor som är tänkta att lösas med samverkansavtal med de intilliggande akademierna. Kostnader upptagna i budget för detta är endast antaganden, ej förhandlade. Dock finns det vissa möjligheter att lösa dessa funktioner inom ramen för skolans lokaler. Beskrivning av ärendet Flemingsberg är det område som kommer att ha den mest omfattande nybyggnationen av bostäder och där det redan nu håller på att byggas. Närheten finns till spårbunden kollektivtrafik. Området är ett forsknings- och utvecklingscentra med närhet till ett flertal högskolor. Denna kreativa miljö med närhet till såväl akademier, ett växande näringsliv och en nybyggd stadskärna ger de bästa förutsättningar för en attraktiv studiemiljö som kan få många elever att aktivt söka sig till ny kommunal gymnasieskola i området. BUF har behov av nya lokaler för en ny gymnasieskola för 500 elever i Flemingsberg. Ett hyresavtal har förhandlats fram och ska tecknas efter godkännande. Lokalerna finns i NEO-byggnaden och skolan blir därmed helt integrerad i högskoleområdet. Byggnadens tema är en attraktiv, varierande och inspirerande HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

344 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (3) Datum Diarienummer Rev KS-2017/ studiemiljö med innovativa lösningar för data och kommunikation. Skolan planeras ha inriktning på life science vilket innebär fokus på naturvetenskap, teknik, hälsa och entreprenörskap. Eleverna kommer kunna söka till program inom teknik, naturvetenskap, ekonomi och vård och omsorg. Skolan ska även erbjuda ett fjärde tekniskt år. I angränsande fastighet finns Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Röda korsets högskola och KI. I närheten ligger även Södertörns högskola. Närheten till dessa institutioner skapar möjligheter till en unik gymnasieskola i stark samverkan med ledande akademier och sjukhus. Lokalkostnader Hyreskostnad samt kapitalkostnad Beräknad hyreskostnad uppgår till ca kr årligen. Avtalstiden är 20 år och beräknas börja Beräknade kapitalkostnader Investeringskostnaden uppgår till ca kr vilket medför beräknade kapitalkostnader till ca kr År 1-4 och kr År Kostnaderna är kalkylerade utifrån antaganden. Förvaltningens synpunkter Lokalens läge och standard i förhållande till hyresnivån känns fördelaktigt för kommunen. Tillgång till bibliotek, fler skrivsalar och ytterligare laborationssal är frågor som är tänkta att lösas med samverkansavtal med de intilliggande akademierna. Kostnader upptagna i budget för detta är endast antaganden, ej förhandlade. Posterna för dessa kostnader kommer att kunna tas inom BUF:s budget. Det finns vissa möjligheter att lösa dessa funktioner inom ramen för skolans lokaler. Dock ger det ett mervärde i att samverka kring dessa funktoner för skolans kontakt och samarbete med högskolorna. Idrottslektionerna är tänkta att bedrivas i någon av de kommunala idrottshallarna i området. Gymnasieskolan kommer på lite längre sikt att behöva utöka sin lokalyta för att möte behovet av ytterligare gymnasieplatser i regionen. Lämpliga lokaler för detta skulle kunna finnas i det intilliggande huset Novum. Magdalena Bosson Kommundirektör Ralph Strandqvist TF Ekonomidirektör Andreas Hagström Wastholm

345 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 3 (3) Datum Diarienummer Rev KS-2017/ Lokalstrateg Bilagor Hyresavtal exklusive bilagor förutom Genomförandeavtal Särskilda bestämmelser Beslutet delges Barn- och utbildningsnämnderna

346 FÖR LOKAL Undertecknande parter har denna dag träffat följande hyresavtal. Hyresvärd Namn: TKV 2 Fastighetsaktibolag AB Hyresgäst Lokalens adress m.m Lokalens användning Lokalens skick Lokalens storlek och omfattning HYRESKONTRAKT Namn: Huddinge kommun Aviseringsadress: Huddinge Kommun: Huddinge Gata: Hälsovägen 11 B, Lokalen med tillhörande utrymmen hyrs ut för att användas till se bilaga 2 Användningsändamålet har närmare angetts i bifogad specifikation. Sid 1 ( 4 ) Nr: Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller Personnr/orgnr: Personnr/orgnr: Fastighetsbeteckning: Huddinge Medicinaren 25 Trappor/hus: (Neo) Lokalen hyrs ut i befintligt skick. En beskrivning av lokalens skick vid detta kontrakts tecknande samt uppgift om vem som på tillträdesdagen i förekommande fall ska ha ombesörjt och bekostat dels åtgärdandet av brister, dels överenskomna ändringar framgår av bifogat besiktnings- och åtgärdsprotokoll. Areatyp Plan ca m 2 Areatyp Plan se bil ca Förråd 3 Lokalens nr: enl.ritning bil 1-2 Bilaga: 2-3 Bilaga: 3-4 ca m 2 70 Hyrestid Uppsägningstid/ Förlängningstid Om i kontraktet angiven area avviker från faktisk area medför avvikelsen inte rätt för hyresgästen till återbetalning eller sänkning av hyran respektive hyresvärden rätt till högre hyra. Omfattningen av den förhyrda lokalen framgår av bifogade ritning(ar). Bilaga: 1-2 Tillfart för bil för i- och urlastning Plats för skylt Plats för skyltskåp/ automat Från och med den: Preliminärt (se bil 3) Parkeringsplats(er) för bil(ar) Till och med den: Garageplats(er) för bil(ar) Uppsägning av detta kontrakt ska ske skriftligen minst 9 månader före den avtalade hyrestidens utgång. I annat fall är kontraktet för varje gång förlängt med 3 år månader Hyra Indexklausul Kronor se bilaga 3 Ändring av ovan angiven hyra sker i enlighet med bifogad indexklausul. per år exklusive nedan markerade tillägg Fastighetsskatt Fastighetsskatt ersätts i enlighet med bifogad fastighetsskatteklausul. Fastighetsskatt ingår i hyran. Tillhandahållande av och betalning för el, va, värme, varmvatten, kyla och Hyresvärden tillhandahåller/ombesörjer El va Betalning: Bilaga: 3 Bilaga: 3 Värme Varmvatten Kyla Ventilation El Hyresgästen har eget abonnemang. Hyresgästen betalar i enlighet med bifogad driftskostnadsklausul. Ingår i hyran. ventilation va Hyresgästen har eget Hyresgästen betalar i enlighet med bifogad abonnemang. driftskostnadsklausul. Ingår i hyran. Värme Hyresgästen har eget Hyresgästen betalar i enlighet med bifogad Ingår i hyran. abonnemang. driftskostnadsklausul. Varmvatten Hyresgästen har eget Hyresgästen betalar i enlighet med bifogad Ingår i hyran. abonnemang. driftskostnadsklausul. Kyla Hyresgästen har eget Hyresgästen betalar i enlighet med bifogad Ingår i hyran. abonnemang. driftskostnadsklausul. Ventilation Hyresgästen betalar i enlighet med bifogad Ingår i hyran. driftskostnadsklausul. Mätare Om hyresgästen ska ha eget abonnemang enligt ovan och mätare saknas utförs och bekostas installationen av erforderliga mätare av hyresvärden hyresgästen Bilaga: 3 Bilaga: 3 Bilaga: 3 Bilaga: 3 Bilaga: 3 Bilaga: 3 Fastighetsägarna Sveriges formulär 12B.2 upprättat 2008 i samråd med SABO, Svensk Handel och Visita. Reviderat Eftertryck förbjuds. Sign Sign

347 HYRESKONTRAKT Sid 2 ( 4 ) FÖR LOKAL Nr: Undertecknande parter har denna dag träffat följande hyresavtal. Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller Avfallshantering I den omfattning hyresvärden är skyldig att dels tillhandahålla utrymme för lagring av avfall, dels ordna borttransport av avfall är hyresgästen skyldig att placera avfall i avsett kärl på avsedd plats liksom att utan kompensation medverka till den ytterligare källsortering som hyresvärden kan komma att besluta. Härutöver gäller följande: Hyresgästen ska svara för och bekosta borttransport av avfall som härrör från den verksamhet som hyresgästen bedriver i lokalen (dock åligger det hyresvärden att tillhandahålla avfallskärl och erforderligt avfallsutrymme). Hyresgästen förbinder sig att med renhållningsentreprenör teckna och vidmakthålla kontrakt om borttransport av avfall. Hyresvärden samordnar borttransport av avfall för flera hyresgästers verksamhet i fastigheten. Hyresgästen ska som tillägg till hyran till hyresvärden betala ersättning för hyresgästens andel av kostnaden för borttransporten. Lokalens andel av denna kostnad ska anses vara procent. Hyrestillägget uppgår vid detta kontrakts tecknande till kronor per år. Kostnaden för borttransport av avfall som härrör från den verksamhet som hyresgästen bedriver i lokalen ingår i hyran. Annan reglering enligt bilaga Bilaga: 3 Trappstädning ingår i hyran ombesörjs och bekostas av hyresgästen annan reglering enligt bilaga Snöröjning och sandning Oförutsedda kostnader Mervärdesskatt (moms) Hyresgästens momsplikt Hyresvärden s momsplikt Hyrans betalning Ränta, betalningspåminnelse Miljöpåverkan Byggvarudeklarationer Revisionsbesiktningar Tillgänglighet till vissa utrymmen ingår i hyran ombesörjs och bekostas av hyresgästen annan reglering enligt bilaga Bilaga: Bilaga: Skulle efter kontraktets tecknande oförutsedda kostnadsökningar uppkomma för fastigheten på grund av a) införande eller höjning av särskild för fastigheten utgående skatt, avgift eller pålaga som riksdag, regering, kommun eller myndighet kan komma att besluta om, eller b) generella ombyggnadsåtgärder eller liknande på fastigheten som inte enbart avser lokalen och som hyresvärden är skyldig att utföra till följd av beslut av riksdag, regering, kommun eller myndighet ska hyresgästen med verkan från inträdd kostnadsökning betala ersättning till hyresvärden för den på lokalen belöpande andelen av den totala årliga kostnadsökningen för fastigheten. Lokalens andel ska anses vara se bil 3 procent. Har andelen inte angetts utgörs denna av hyresgästens hyra (exkl eventuell moms) i förhållande till de i fastigheten vid tidpunkten för kostnadsökningen utgående lokalhyrorna (exkl eventuell moms). För lokal som inte är uthyrd görs därvid en uppskattning av marknadshyran för lokalen. Med skatt enligt a) ovan avses inte moms och fastighetsskatt i den mån ersättning för denna betalas i enlighet med överenskommelse. Med oförutsedda kostnader menas sådana kostnader som vid kontraktets ingående inte beslutats av de under a) och b) angivna instanserna. Ersättningen betalas enligt nedanstående regler om hyrans betalning. Lokalen registreras för frivilig momsskyldighet. Hyresgästen ska bedriva momspliktig verksamhet i lokalen. Kommunen har generell avdragsrätt för moms varför Hyresgästen ska inte bedriva momspliktig verksamhet i lokalen. moms utgår på hyresbeloppet. Fastighetsägaren/hyresvärden är skattskyldig till moms för uthyrning av lokalen. Hyresgästen ska utöver hyran erlägga vid varje tillfälle gällande moms. Om fastighetsägaren/hyresvärden efter beslut av Skatteverket blir skattskyldig till moms för uthyrning av lokalen ska hyresgästen utöver hyran erlägga vid varje tillfälle gällande moms. Momsen, som ska betalas samtidigt med hyran, beräknas på angivet hyresbelopp jämte, enligt vid varje tidpunkt gällande regler för moms på hyran, på i förekommande fall enligt hyreskontraktet utgående tillägg och andra ersättningar. Om hyresvärden till följd av hyresgästens självständiga agerande såsom exempelvis upplåtelse av lokalen helt eller delvis i andra hand (även upplåtelse till eget bolag), eller överlåtelse blir jämkningsskyldig för moms enligt bestämmelserna i mervärdesskattelagen, ska hyresgästen fullt ut ersätta hyresvärden för dennes förlorade avdragsrätt. Hyresgästen ska vidare utge ersättning för den kostnadsökning som följer av hyresvärdens förlorade avdragsrätt för ingående moms på driftskostnader som uppstår genom hyresgästens agerande. Om fastighetsägaren/hyresvärden till följd av införande av obligatorisk skattskyldighet för moms vid uthyrning av Bilaga: lokal blir skattskyldig till moms för uthyrning av denna lokal gäller vad parterna särskilt kommit överens om enligt bifogad klausul. Hyran betalas utan anfordran i förskott senast sista vardagen före varje kalendermånads början kalenderkvartals början genom insättning på PlusGiro nr: anges vid inflyttning BankGiro nr: anges vid inflyttning Vid försenad hyresbetalning ska hyresgästen betala dels ränta enligt räntelagen, dels ersättning för skriftlig betalningspåminnelse enligt lagstiftningen om ersättning för inkassokostnader m.m. Hyresgästen ska före tillträdet inhämta erforderliga tillstånd för den verksamhet för vilken lokalen upplåts. Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att den uppfyller vid varje tidpunkt gällande miljölagstiftning och övriga föreskrifter för miljön. Hyresgästens ansvar för miljöpåverkan gäller även efter kontraktets upphörande och preskriberas inte enligt bestämmelserna i 12 kap. 61 jordabalken. För ytterligare bestämmelser avseende miljöfarlig verksamhet, se bifogad miljöklausul. Bilaga: 3 Parterna har träffat en överenskommelse om att minska fastighetens och lokalens miljöpåverkan, se grön bilaga. Bilaga: Om hyresgästen i enlighet med bestämmelser i detta kontrakt eller i annat fall utför underhålls-, förbättrings- eller ändringsarbeten avseende lokalen ska hyresgästen för hyresvärden i god tid före arbetets utförande förete byggvarudeklarationer i den mån sådana finns utarbetade för de produkter och material som ska tillföras lokalen. Om det vid en av myndighet påkallad revisionsbesiktning av installationer såsom el- eller sprinkleranordningar konstateras fel och brister i hyresgästen tillhörig installation, ska hyresgästen på egen bekostnad utföra begärda åtgärder inom den tid myndigheten har föreskrivit. Om hyresgästen inom nämnda tid inte har åtgärdat fel och brister har hyresvärden rätt att på hyresgästens bekostnad utföra sådana åtgärder som myndigheten har föreskrivit. Hyresgästen ansvarar för att tillträde till sådana utrymmen som hyresvärden eller någon som företräder hyresvärden eller som personal från energibolag, va-bolag, telekombolag eller motsvarande måste ha tillgång till för skötsel och drift av fastigheten inte hindras genom förhållanden i hyresgästens verksamhet. Fastighetsägarna Sveriges formulär 12B.2 upprättat 2008 i samråd med SABO, Svensk Handel och Visita. Reviderat Eftertryck förbjuds. Sign S ign

348 HYRESKONTRAKT Sid 3 ( 4 ) FÖR LOKAL Nr: Undertecknande parter har denna dag träffat följande hyresavtal. Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller PBL-avgifter Om hyresgästen utan erforderligt bygglov, annat lov eller tillstånd vidtar ändringar i lokalen och hyresvärden till följd av detta enligt reglerna i plan- och bygglagen (PBL) tvingas utge byggsanktionsavgift eller vite, ska hyresgästen till hyresvärden betala ersättning med motsvarande belopp. Brandskydd Parternas skyldigheter gentemot varandra i anledning av lagstiftningen om skydd mot olyckor regleras i bifogad Bilaga: brandskyddsklausul. 6 Myndighetskrav Hyresvärden ska på eget ansvar och egen bekostnad svara för de åtgärder som myndighet, domstol eller försäkringsbolag med stöd m.m. av nu gällande eller framtida lagstiftning eller avtal fr.o.m. tillträdesdagen kan komma att kräva för lokalens nyttjande Hyresgästen för avsedd användning. Hyresgästen ska samråda med hyresvärden innan åtgärder vidtas. Inredning Lokalen uthyrs utan särskild för verksamheten avsedd inredning med särskild för verksamheten avsedd inredning enl bilaga Bilaga: 4-5 Underhåll Hyresvärden ska utföra och bekosta erforderligt underhåll Hyresgästen svarar dock för Bilaga: av lokalen och av hyresvärden särskild för verksamheten enl bilaga tillhandahållen inredning Skötsel, drift och ändringsarbeten Ledningar för telefoni och datakommunikation Skyltar, markiser m.m. Hyresgästen ska utföra och bekosta erforderligt underhåll dels av ytskikt på golv, väggar och tak, dels av inredning som hyresvärden särskilt tillhandahåller för verksamheten. Annan fördelning av underhållsansvaret, se bilaga. Hyresgästens underhållsskyldighet omfattar därutöver enligt gränsdragingslista enl bilaga Bilaga: 4 Bilaga: Om hyresgästen åsidosätter sin underhållsskyldighet enligt ovan och inte inom skälig tid vidtar rättelse efter skriftlig uppmaning har hyresvärden rätt att fullgöra skyldigheten på hyresgästens bekostnad. Om inte annat överenskommits ska hyresvärden i förekommande fall ombesörja skötsel, drift och underhåll av allmänna och gemensamma utrymmen. Annan överenskommelse avseende allmänna och gemensamma utrymmen Bilaga: 3-4 Hyresgästen får inte utan hyresvärdens skriftliga godkännande, i lokalen eller annars inom fastigheten, utföra inrednings- och/eller installations- eller ändringsarbeten som direkt berör bärande byggnadsdelar eller för fastighetens funktion viktiga anläggningar eller installationer såsom el, va och ventilation. Installationer såsom sprinklerhuvuden och anordningar för ventilation får inte av hyresgästen byggas in i inredning så att effekten av sådana anordningar försämras. Hyresgästen ska vid utförande av inredningsarbeten se till att funktionen hos radiatorer och andra uppvärmningsanordningar i allt väsentligt behålls. Hyresvärden Hyresgästen bekostar erforderlig dragning av ledningar för telefoni och datakommunikation från den anslutningspunkt operatören anger till de ställen i lokalen som hyresgästen i samråd med hyresvärden väljer. Annan fördelning av ansvaret för telefoni och datakommunikation, se bilaga. Bilaga: 3-4 Hyresgästen har efter samråd med hyresvärden rätt att sätta upp för verksamheten sedvanlig skylt, under förutsättning att hyresvärden inte har befogad anledning att vägra samtycke och att hyresgästen har inhämtat erforderliga tillstånd av berörda myndigheter. Övriga anordningar såsom markiser och antenner får inte sättas upp utan hyresvärdens tillstånd. Vid avflyttning ska hyresgästen återställa husfasaden i godtagbart skick. Vid mera omfattande fastighetsunderhåll såsom fasadrenovering ska hyresgästen på egen bekostnad och utan ersättning nedmontera och åter uppmontera skyltar och andra anordningar som hyresgästen satt upp på byggnaden. Hyresvärden förbinder sig att inte sätta upp automater och skyltskåp på ytterväggarna till den av hyresgästen förhyrda lokalen utan hyresgästens medgivande samt medger hyresgästen företrädesrätt att uppsätta automater och skyltskåp på ifrågavarande väggar. Hyresgästen förbinder sig att följa bifogat skyltprogram. Bilaga: Försäkringar Det åligger hyresvärden att teckna och vidmakthålla sedvanlig fastighetsförsäkring avseende den fastighet inom vilken den förhyrda lokalen är belägen. Hyresgästen är skyldig att teckna och vidmakthålla företagsförsäkring för den verksamhet som bedrivs i lokalen. Såväl hyresvärdens som hyresgästens försäkring ska omfatta skada orsakad av tredje man. Yttre åverkan Hyresvärden Hyresgästen ska svara för skador på grund av åverkan på till lokalen tillhörande fönster, skyltfönster, skyltar samt entré- och andra dörrar eller portar som leder till eller från lokalen. I samtliga fall omfattar ansvaret även karmar, bågar och foder. Låsanordningar Hyresvärden Hyresgästen ska utrusta lokalerna med sådana lås- och stöldskyddsanordningar som krävs för hyresgästens företagsförsäkring. Nedsättning av hyra Avtalat skick m.m Sedvanligt underhåll Hyresgästen har inte rätt till nedsättning av hyran för tid då hyresvärden låter utföra arbete för att sätta lokalen i avtalat skick eller annat arbete som särskilt anges i detta kontrakt med tillhörande bilagor. Nedsättning av hyran för hinder eller men i nyttjanderätten till följd av att hyresvärden låter utföra sedvanligt underhåll av lokalen eller fastigheten i övrigt utgår enligt hyreslagens regler. Hyresgästen har inte rätt till nedsättning av hyran för hinder eller men i nyttjanderätten till följd av att hyresvärden låter utföra sedvanligt underhåll av lokalen eller fastigheten i övrigt. Det åligger dock hyresvärden att i god tid underrätta hyresgästen om arbetets art och omfattning samt när och under vilken tid arbetet ska utföras. Parterna är överens om att rätten till nedsättning av hyran när hyresvärden låter utföra sedvanligt underhåll av Bilaga: lokalen eller fastigheten i övrigt ska regleras enligt särskild bilaga. Fastighetsägarna Sveriges formulär 12B.2 upprättat 2008 i samråd med SABO, Svensk Handel och Visita. Reviderat Eftertryck förbjuds. Sign S ign

349 FÖR LOKAL Undertecknande parter har denna dag träffat följande hyresavtal. Återställande vid avflyttning Force majeure Säkerhet HYRESKONTRAKT Nr: Sid 4 ( 4 ) Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller Senast vid hyresförhållandets upphörande ska hyresgästen, om inte annan överenskommelse har träffats, ha bortfört sin egendom och återställt lokalen i godtagbart skick. Annan överenskommelse om bortförande och återställande enligt bilaga. Bilaga: Parterna är eniga om att senast sista dagen av hyresförhållandet gemensamt genomföra besiktning av lokalen. Om till följd av hyresgästens åtgärder vidtagna med eller utan hyresvärdens medgivande lokalen vid avflyttning innehåller material, som inte särskilt överenskommits att hyresvärden svarar för, ska hyresgästen avlägsna materialet eller ersätta hyresvärden dennes kostnader för kvittblivning såsom förekommande avfallsskatt, transport och avgift för deponering eller motsvarande. Hyresvärden fritar sig från skyldighet att fullgöra sin del av kontraktet och från skyldighet att betala skadestånd om hyresvärdens åtaganden inte alls eller endast till onormalt hög kostnad kan fullgöras på grund av krig eller upplopp, på grund av sådan arbetsinställelse, blockad, eldsvåda, explosion eller ingrepp av offentlig myndighet som hyresvärden inte råder över och inte heller kunnat förutse. Hyresgästen ska till hyresvärden senast den lämna säkerhet för sina förpliktelser enligt detta kontrakt genom borgen ställd av bankgaranti intill ett belopp om annan säkerhet i form av Bilaga: Personuppgiftslagen Om avtalad säkerhet inte lämnats senast vid föreskriven tidpunkt är detta kontrakt förfallet, om hyresvärden före tillträdet så påfordrar. Information till hyresgäst om behandling av personuppgift och skriftligt samtycke, se bifogad personuppgiftsklausul. (Gäller inte när hyresgästen är en juridisk person.) Särskilda bestämmelser Ritning - Lokalens omfattning Bilaga: 1 Verksamhetsbeskrivning Bilaga: 2 Underskrift Bilaga: Särskilda bestämmelser Bilaga: 3 Gränsdragningslista Bilaga: 4 Lokalens skick vid inflyttning / Rumsbeskrivning/Rumsfunktion Bilaga: 5 Brandskyddsklausul Bilaga: 6 Avsiktsförklaring angående gymnasieskola i byggnaden Bilaga: 7 Detta kontrakt, som inte utan särskilt medgivande får inskrivas, har upprättats i två likalydande exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. Tidigare kontrakt mellan parterna avseende denna lokal upphör att gälla fr.o.m. detta kontrakts ikraftträdande. Ort/datum: Stockholm den 2017 Hyresvärdens namn: TKV 2 Fastighets AB Ort/datum: Stockholm den 2017 Hyresgästens namn: Huddinge Kommun Överlåtelse Underskrift Namnteckning(firmatecknare/ombud): Namnförtydligande: Håkan Karlsson Firmatecknare Ombud enligt fullmakt Ovanstående hyreskontrakt överlåts fr.o.m. den. Namnteckning(firmatecknare/ombud): Namnförtydligande: Firmatecknare Ombud enligt fullmakt Frånträdande hyresgäst (namn): Tillträdande hyresgäst (namn): Personnr/orgnr Namnteckning (frånträdande hyresgäst): Namnförtydligande (frånträdande hyresgäst): Firmatecknare Ombud enligt fullmakt Namnteckning (tillträdande hyresgäst): Namnförtydligande (tillträdande hyresgäst): Firmatecknare Ombud enligt fullmakt Hyresvärden s godkännande Hyresvärden godkänner överlåtelsen Ort/datum: Namnteckning (firmatecknare/ombud): Firmatecknare Ombud enligt fullmakt Hyresvärdens namn: Namnförtydligande (hyresvärd/firmatecknare): Fastighetsägarna Sveriges formulär 12B.2 upprättat 2008 i samråd med SABO, Svensk Handel och Visita. Reviderat Eftertryck förbjuds.

350 Genomförandeavtal mellan TKV 2 Fastighetsaktiebolag AB och Huddinge Kommun avseende iordningställande av lokaler i fastigheten Huddinge Medicinaren 25

351 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Huvudregler Organisation Avtal om Entreprenaden Upphandling (Obs beroende på vilken hyresgäst det är) Tider Förtida tillträde Hyresgästmöten under genomförandetiden Besked från Parterna Arbetsmiljö under Entreprenadtiden Ändringar och tillägg Hyresgästens egna entreprenörer Inredning/Inventarier Ansvar Försäkring Villkor m.m Ändringar och tillägg Förhållande mellan olika avtal Meddelanden m.m Tvist Bilagor: 1. Handlingar/Underlag 2 Genomförandeavtal fastigheten Medicinaren 25, Huddinge kommun Sign:

352 Mellan följande parter; Hyresvärden TKV 2 fastighetsaktiebolag ( ) nedan benämnd Hyresvärden Och Hyresgästen Huddinge Kommun Huddinge ( ) nedan benämnd Hyresgästen, Vilka gemensamt benämns Parterna har denna dag träffats följande Genomförandeavtal 1. Bakgrund och syfte 1.1 Hyresvärden har är lagfaren ägare till fastigheten Medicinaren 25 i Huddinge kommun nedan ( Fastigheten ). 1.2 Hyresvärden avser att inom Fastigheten uppföra en byggnad och iordningställa lokaler som är väl anpassade för Hyresgästens verksamhet. Byggnaden kommer att vara generell och flexibel men anpassas till Hyresgästens verksamhet. Anpassningsarbetet har resulterat i underlag/handlingar enligt bilaga 1. Hyresgästen kommer därefter att hyra del av Fastigheten ( Lokalerna ) i enlighet med de villkor som framgår av det hyresavtal inkluderat dess bilagor som kommer att gälla för förhyrningen ( Hyresavtalet ) och vars tecknande utgör ett villkor för detta genomförandeavtal i enlighet med punkt 14.1 nedan. Hyresgästens tillträde ska ske i enlighet med bestämmelserna i Hyresavtalet och detta genomförandeavtal ( Genomförandeavtalet ). Hyresvärden ska stå för det praktiska genomförandet av projektering och utförande av nybyggnationen (Entreprenaden ) i enlighet med Genomförandeavtalet. 1.3 I syfte att möjliggöra det fortsatta arbetet med iordningställandet av Lokalerna har Hyresvärden och Hyresgästen överenskommit om att principer och metoder enligt Genomförandeavtalet ska gälla. Genomförandeavtalet reglerar Hyresvärdens och Hyresgästens roller samt deras respektive 3 Genomförandeavtal fastigheten Medicinaren 25, Huddinge kommun Sign:

353 rättigheter och skyldigheter under genomförandetiden. Genomförandetiden löper under den tid som Genomförandeavtalet är giltigt- se punkt 6 nedan("genomförandetiden"). Avtalet reglerar även hur möten, information, besked och eventuella förändringar av Lokalernas utformning och skick ska hanteras under Genomförandetiden och hur förändringar som kan komma att ske under Genomförandetiden ska inarbetas i Hyresavtalet. 2. Huvudregler 2.1 Hyresvärden åtar sig att projektera och utföra Lokalen i det skick och med den utformning som framgår av bestämmelserna i Hyresavtalet och dess bilagor, om parterna inte skriftligen överenskommit om annat. Parterna är överens om, vilket även framgår av Hyresavtalet att detta Genomförandeavtal gäller framför Hyresavtalet under Genomförandetiden. Utöver av vad som framgår av stycke 1 ovan har hyresgästen önskat vissa ytterligare anpassningsåtgärder. Parterna är därför överens om att hyresvärden tillskjuter ett belopp om SEK exkl moms som hyresgästen äger rätt att disponera för anpassning av lokalen, så som exempelvis: Trappan ner till gymnasiet från entrén från Blickagången 0,5 Mkr Flytt av entré från Hälsovägen till andra sidan spiraltrappa 0,1 Mkr Block- o glasväggar 1,0 Mkr Kostnadsuppskattning Ovanstående punkter kan avropas från ersättningen helt eller delvis. Avropet av trappan är villkorat av att den kan färdigställas senast Avrop ska ske och godkännas av hyresvärdens projektledning och avropen får ej äventyra inflyttningstidpunkten. Dessa åtgärder innebär inte någon ändring av fördelningen av ansvar enligt gränsdragningslistan. 2.2 Vid ingåendet av detta avtal föreligger underlag förfrågningsunderlag enligt bilaga 2 vilket godkänts av Hyresgästen. Då entreprenaden är en totalentreprenad i huvudsak enligt ABT 06 kommer slutlig detaljprojektering ske av den entreprenör som anlitas för Entreprenaden. Det är parternas avsikt att under detaljprojekteringen inarbeta den slutliga utformningen av Lokalerna. 2.3 Lokalens utformning, skick och standard framgår av Hyresavtalet. Under detaljprojekteringen ska den slutliga utformningen av byggnaden och lokalerna projekteras. Om det under detaljprojekteringen sker förändringar av Lokalerna ska detta Genomförandeavtal tillämpas för reglering av dessa förändringar. 2.4 Parterna är överens om att under Genomförandetiden, tillsätta en gemensam arbetsgrupp med uppgift att hantera samtliga frågor rörande Hyresavtalet och iordningställandet av Lokalen. Parterna förbinder sig att utan ersättning från motparten tillhandahålla sakkunniga ombud såvitt gäller Lokalernas utformning samt i de angelägenheter i övrigt där respektive parts intressen kan komma i fråga. Ombuden ska ha behörighet att företräda respektive part och ska fortlöpande stå till förfogande för samråd i den utsträckning som rimligen kan erfordras för att främja ett så 4 Genomförandeavtal fastigheten Medicinaren 25, Huddinge kommun Sign:

354 skyndsamt och effektivt genomförande av projekteringen och iordningställandet av Lokalerna som möjligt (jmf hyresgästmöte enligt Hyresavtalet). Ombud anges i punkt 3 nedan 2.5 Om Hyresvärden och Hyresgästen överenskommer om ändring eller tillägg, enligt vad som anges i detta avtal ska sådan överenskommelse anses vara en del av Hyresavtalet. Om överenskommelsen strider mot Hyresavtalet gäller överenskommelsen före Hyresavtalet. Parterna ska i Hyresavtalet göra motsvarande förändring. 2.6 Inför Hyresgästens tillträde till Lokalerna och hyrestidens början ska Parterna i tilläggsavtal till Hyresavtalet reglera faktisk tillträdesdag och slutlig årshyra i enlighet med de principer som framgår av Genomförandeavtalet och Hyresavtalet. I samband därmed ska handlingar som redovisar Lokalernas slutliga omfattning och utförande samt andra överenskommelser som gjorts under Genomförandeavtalet fogas till Hyresavtalet och därmed ersätta eventuellt tidigare sådana handlingar. 3. Organisation 3.1 Nedan angivna företrädare för Parterna ska ha behörighet och befogenhet att med bindande verkan företräda respektive Part i samtliga frågor som uppkommer inom ramen för genomförandet (inklusive Entreprenadavtalet (se nedan) och Hyresavtalet), till dess att Parterna inom ramen för upphandlingen enats om en anpassad organisationsstruktur med befogenhetsmatris. Part ska skriftligen meddela förändring av ombud. 3.2 Ombud, Projektansvarig och behörig företrädare för Entreprenaden hos Hyresvärden är: Namn: Håkan Karlsson Telefon: E-post: Hakan.Karlsson@vitartes.se 3.3 Ombud, Projektansvarig och behörig företrädare hos Hyresgästen är: Namn: Telefon: E-post: Mona Lifwergren mona.lifwergren@huddinge.se 4. Avtal om Entreprenaden 4.1 Hyresvärden ska ansvara föra att utföra all projektering som krävs för genomförandet av Entreprenaden. Vidare ska Hyresvärden ta fram slutligt förfrågningsunderlag för upphandling av ett eller flera entreprenadavtal ( Entreprenadavtalet ), med en eller flera entreprenörer för genomförande av Entreprenaden. Hyresvärden ska därvid iaktta vad som regleras under punkt 5 nedan. 5 Genomförandeavtal fastigheten Medicinaren 25, Huddinge kommun Sign:

355 4.2 Hyresvärdens och Hyresgästens respektive skyldigheter i samband med upphandlingen av Entreprenadavtalet anges i punkten 5 nedan. 5. Upphandling 5.1 Hyresvärden ska bestämma upphandlingsform samt ta fram förfrågningsunderlag, inkluderande bl.a. entreprenadföreskrifter, kvalificeringsvillkor, kommersiella villkor samt utvärderingskriterier inför upphandlingen av Entreprenaden. Hyresvärden utformar och beslutar om kontraktshandlingar. Hyresgästen har granskat och godkänt samtliga handlingar ingående i förfrågningsunderlaget och kontraktet avseende Entreprenaden innan de sänds till utvalda entreprenörer. 6. Tider 6.1 Detta Genomförandeavtal gäller för tiden från dess tecknande och fram tills det att samtliga delar av Lokalerna tillträtts av Hyresgästen enligt vad som framgår av Hyresavtalet. Relevanta delar av Genomförandeavtalet gäller dock, avseende exempelvis besked, hyresgästmöten och samverkan, även för tiden efter Hyresavtalet tillträtts i alla delar, fram till dess att alla besiktningsanmärkningar enligt slutbesiktningsprotokoll är åtgärdade. Vidare ska Genomförandeavtalets bestämmelser om sekretess och tvistelösning gälla även efter Genomförandeavtalets upphörande. 6.2 Enligt Hyresavtalet är den preliminära Tillträdesdagen den Tillträdesdagen kan komma att förändras beroende på utfallet av upphandlingen enligt ovan eller omständigheter hänförliga till Entreprenadens genomförande. 6.3 I enlighet med Hyresavtalet ska slutlig tillträdesdag meddelas genom särskilt meddelande senast 4 månader i förväg ("Inflyttningsmeddelande 2"), vilket även ska föregås av Inflyttningsmeddelande 1 (Enligt Hyresavtalet ska hyresvärden genom Inflyttningsmeddelande 1 senast 10 månader före den preliminära startidpunkten för hyrestidens början skriftligen lämna Hyresgästen besked om under vilken tvåmånadersperiod som Lokalerna beräknas vara inflyttningsklara ). Hyresgästen är skyldig att tillträda lokalerna i enlighet med vad som anges i Inflyttningsmeddelande Hyrestiden och hyrans beräkning specificeras närmare i Hyresavtalet. Entreprenaden ska vara avslutad och godkänd vid slutbesiktning på definitiv tillträdesdag (enligt vad som anges nedan ). Hyresgästen förbinder sig dock att godta efterföljande injusteringsarbeten och åtgärdande av besiktningsanmärkningar i samband med inflyttningen och även sedan Lokalerna tagits i bruk. Hyresgästen ska ha rätt att delta vid förekommande slutbesiktningar. 6.5 Skulle respektive, av Hyresvärden meddelad, definitiv tillträdesdag inträffa senare än respektive preliminär tillträdesdag, på grund av omständighet som Hyresgästen råder över eller ansvarar 6 Genomförandeavtal fastigheten Medicinaren 25, Huddinge kommun Sign:

356 för, ska Hyresgästens hyra utgå från den dag då relevant del av hyresobjektet enligt Hyresavtalet annars hade kunnat färdigställas. 6.6 I händelse av att respektive, av Hyresvärden meddelad, definitiv tillträdesdag inträffar senare än respektive preliminär tillträdesdag, på grund av omständighet som Hyresvärden råder över eller ansvarar för, är Hyresgästens eventuella anspråk på ersättning på grund av en sådan försening begränsade till ett vites- eller skadeståndsbelopp. Vites- eller skadeståndets storlek kommer att fastställas i relation till det vites- eller skadeståndsbelopp som Hyresvärden har rätt till enligt Entreprenadavtalet. Ersättning utges till Hyresgästen när vites- eller skadeståndsbelopp erlagts av entreprenören enligt Entreprenadavtalet. Parterna är överens om att Hyresvärden åtar sig att, i samråd med Hyresgästen, med kraft verka för att avtalade viten utbetalas, men att alla kostnader som Hyresvärden ådrar sig med anledning av en sådan tvist, ska dras från utvunnet vites- eller skadeståndsbelopp innan det betalas ut till Hyresgästen. Hyresvärden ska inte gentemot Hyresgästen anses ansvara för omständighet som berättigar entreprenören enligt Entreprenadavtalet till tidsförlängning enligt AB 04/ABT Förtida tillträde 7.1 Hyresgästen ska, utan skyldighet att utge ersättning till Hyresvärden erbjudas möjlighet att påbörja egna installationsarbeten före Hyrestidens början ("Förtida Tillträde"). Förtida Tillträde kommer att beredas Hyresgästen ca fyra månader innan Hyrestidens början om ej annat framgår av den gränsdragningslista som bilagts Hyresavtalet. 7.2 Hyresgästen är informerad om att Hyresvärdes entreprenadarbeten kommer att pågå i lokalen under tiden från Förtida tillträde och definitivt tillträde och att dessa arbeten har företräde framför Hyresgästens egna arbeten. Hyresgästen är medveten om att Förtida Tillträde inte innebär att Hyresgästen ensamt får tillgång till Lokalerna samt att Förtida Tillträde innebär att Hyresgästen inte har tillgång till alla delar av Lokalerna samtidigt. Hyresgästen ska dock under det Förtida Tillträdet i möjlig mån beredas möjlighet att utföra sina egna installationer i alla delar av Lokalerna. Lokalerna kommer vid det Förtida Tillträdet ej vara i slutligt skick enligt hyresavtalet. Hyresvärden ansvarar för tidssamordning av Hyresgästens egna arbeten med Hyresvärdens arbeten i Lokalerna. 8. Hyresgästmöten under genomförandetiden 8.1 Under tiden från undertecknandet av Hyresavtalet och till dess entreprenadarbetena slutbesiktigats ska Hyresvärden ansvara för att kalla Hyresgästen till möten ( Hyresgästmöten ) vid behov. Parterna ska enas om frekvens och schemaläggning av dessa möten. Vid behov ska Part på begäran av den andra Parten närvara vid extra möte vilket ska hållas utan dröjsmål från påkallandet. Se även Hyresavtalet ang. Hyresgästmöten. 7 Genomförandeavtal fastigheten Medicinaren 25, Huddinge kommun Sign:

357 8.2 Under hyresgästmötena ska som en obligatorisk punkt vara att genomföra en ekonomisk avstämning av hyresgästanpassningsarbetena. 8.3 Vid Hyresgästmötena ska Hyresvärden föra protokoll, vilka ska justeras av Parterna. Protokollen ska tillhandahållas Hyresgästen snarast och Hyresgästen åtar sig att returnera det justerade protokollet inom sju (7) arbetsdagar efter erhållandet. I protokollet ska bl.a. anges vilka handlingar som Parterna tillhandahållit varandra samt de frågor som tagits upp och eventuella beslut som fattats. 9. Besked från Parterna 9.1 Hyresvärden ska för genomförandet av Entreprenaden upprätta de handlingar som erfordras, exempelvis beskrivningar och ritningar, med undantag för verksamhetsrelaterade/ hyresgästspecifika handlingar som tas fram av Hyresgästen. Respektive Part ansvarar själv för riktigheten av den information som lämnas till den andre samt för riktigheten av de handlingar som Part själv upprättar eller låter upprätta. Hyresvärden ska, enligt vad som anges i beskedtidplan tillhandahålla sådana handlingar såsom exempelvis beskrivningar och ritningar för Hyresgästens kännedom och granskning. Finns alternativa lösningar ska dessa presenteras för Hyresgästen varvid Hyresgästen ska lämna besked enligt nedan. Hyresvärdens tillhandahållande av handlingar innebär inte att Hyresgästen övertager ansvar för att redovisat utförande kommer leda till fullgörande av avtalat utförande. Detta ansvar åvilar Hyresvärden. Hyresgästen har också möjlighet att begära ändring eller tillägg vilka regleras enligt punkt 11 nedan. 9.2 Entreprenaden ska genomföras i nära samarbete mellan Parterna. Hyresgästen står därvid till Hyresvärdens förfogande och ska ansvara för att erforderliga besked och synpunkter lämnas i alla verksamhetsspecifika frågor. Hyresvärden ska alltid i samband med förfrågan om besked presentera minst ett (1) valalternativ till Hyresgästen som uppfyller kraven i Hyresavtalet och som inte medför kostnadsökning i projektet. Besked ska lämnas till Hyresvärden utan dröjsmål i förhållande till upprättad beskedtidplan. Tillkommer frågor som ej omfattas av beskedtidplan ansvarar Hyresgästen för att besvara dessa och lämna all erforderlig information utan oskäligt dröjsmål, dock senast inom sju (7) arbetsdagar från det att frågan framställts skriftligen. För frågor som kräver särskild kunskap kan de projektansvariga inhämta besked i frågan från annan. 9.3 Om besked inte lämnas inom sju (7) arbetsdagar har Hyresvärden rätt att välja utförande, efter meddelande därom till Hyresgästen. Val ska i möjligaste mån göras i enlighet med senast överlämnade förslag eller i överensstämmelse med kvalitetsnivån för Lokalen i övrigt. Hyresvärden ska meddela Hyresgästen om gjorda val. 10. Arbetsmiljö under Entreprenadtiden 10.1 Hyresvärden är byggherre avseende samtliga arbeten som rör Fastigheten (med undantag för Hyresgästens eventuella egna entreprenörer) och ska beakta byggherrens byggarbetsmiljöansvar enligt arbetsmiljölagen kap h och därtill hänförliga förordningar och föreskrifter. För det 8 Genomförandeavtal fastigheten Medicinaren 25, Huddinge kommun Sign:

358 fall Hyresvärden anser att denne inte är byggherre avseende någon del av Fastigheten ska Hyresvärden skriftligen informera Hyresgästen om vilken part som är byggherre och bär byggarbetsmiljöansvaret för sådan del. Hyresvärden ska verka för att även arbetsmiljöansvar för Hyresgästens egna entreprenader övertas av Hyresvärdens entreprenör 10.2 Hyresvärden ( och Hyresgästen) äger rätt att överlåta arbetsmiljöansvaret enligt punkt 10.1 till anlitad entreprenör. 11. Ändringar och tillägg 11.1 Hyresgästen har under Genomförandetiden rätt att framställa önskemål om att påverka Lokalens skick, utformning, utförande eller funktion genom "Ändring" eller "Tillägg". Med Ändring avses: Annat utförande än tidigare överenskommet, bestämt eller redovisat utförande som leder till ökad tidsåtgång eller ökning av kostnad. Exempel på ändring är byte av ytskikt. Med Tillägg avses: Utförande av ny funktion/utförande utöver tidigare överenskommet, bestämd eller där sådan saknas, av Hyresvärden redovisad funktion/utförande. Tillägg kan antingen komplettera en redan överenskommen funktion/utförande eller utgöra en ny funktion/utförande. Exempel på tillägg är utökad inredningsbelysning Parterna är medvetna om att Ändrings eller tilläggsarbete som ska utföras efter begäran från Hyresgästen kan komma medföra upphandlingsskyldighet enligt LOU och att hyresvärden under dessa förhållanden äger rätt att neka till sådant ändrings eller tilläggsarbete inom ramen för Entreprenaden 11.3 Om Hyresgästen önskar Ändring eller Tillägg under Genomförandetiden ska Hyresgästen framställa önskemål om Ändring eller Tillägg till Hyresvärden. Parterna har därefter möjlighet träffa särskild skriftlig överenskommelse avseende genomförande av Ändring eller Tillägg i enlighet med Hyresgästens önskemål. Parterna är medvetna om att Ändring eller Tillägg kan medföra ekonomiska konsekvenser samt tidsmässiga förskjutningar av Hyrestidens början. Överenskommelse om Ändring eller Tillägg ska, utom i fall som avses nedan (p 11.6), träffas skriftligen, och innehålla de punkter som framgår nedan, innan arbetet utförs Av Parternas skriftliga överenskommelse enligt punkt 11.3 ska följande framgå: (i) Kostnaden, inkluderat eventuellt ökade projekteringskostnader för Ändring och Tillägg och hur detta ska hanteras dvs. om kostnaden ska läggas till det hyresgrundande beloppet eller om Hyresgästen ska erlägga särskild ersättning för denna kostnad, som Hyresgästen kan tillgodogöra sig. Hyresvärden ska för Hyresgästen redovisa underlag för bedömning av kostnadernas riktighet. För det fall kostnaden ska läggas till det 9 Genomförandeavtal fastigheten Medicinaren 25, Huddinge kommun Sign:

359 hyresgrundande beloppet, ska hyran justeras med ett annuitetsbelopp beräknat med 6,00 % ränta och en löptid motsvarande hyrestiden.. (ii) Konsekvenser för respektive tillträdesdag enligt Hyresavtalet. (iii) Ägare, ansvar och kostnad för drift, underhåll och utbyte. (iv) Eventuell återställningsskyldighet för Hyresgästen. (V) Äganderätten till eventuellt tillförd egendom (VI) Att överenskommelsen är att se som ett tillägg till hyresavtalet som godkännes av parterna 11.5 Hyresvärden äger rätt att, efter samråd med Hyresgästen, besluta om mindre ändringar av bl.a. planlösningen och funktionen i Fastigheten som kan komma att krävas av konstruktionsskäl eller liknande skäl, annan författning eller myndighets beslut. Hyresvärden ska i möjlig mån ta hänsyn till Hyresgästens önskemål. Regleringen av kostnaden för ÄTA-arbeten enligt denna punkt 11.6 ska ske i enlighet med bestämmelserna i punkt 11.4 (i). ÄTA-arbeten enligt ABT 06 kap. 2 4,,som föranletts av Hyresvärdens vårdslöshet, till exempel avseende projektering, ska dock inte regleras i enlighet med bestämmelserna i punkt 11.4 (i) Kostnadsreglering för Ändringar eller Tillägg ska ske efter kalkylerad kostnad. Den kalkylerade kostnaden ska omfatta alla kostnader för att genomföra Ändringen eller Tillägget, t.ex. arbetsoch materialkostnad, platsomkostnader, kostnad för konsults arbete och övriga projekteringskostnader. Kostnadsreglering ska dock ej omfatta kostnader för Hyresvärdens eget arbete Om Hyresgästen framfört önskemål om Ändring eller Tillägg eller i övrigt framställt begäran, frågor, besked etc. som föranlett extra arbetsinsats som leder till ökad kostnad för Hyresvärden och parterna inte senare träffar överenskommelse om att genomföra Ändringen eller Tillägget ska Hyresgästen ändå ersätta Hyresvärden för de kostnader som önskemålet om Ändring eller Tillägg föranlett för Hyresvärden, t.ex. i form av projekteringskostnader och ökade entreprenadkostnader Hyresgästen är medveten om att önskemål om Ändringar eller Tillägg kan leda till förseningar och att Lokalen inte är i avtalat skick på Tillträdesdagen. Hyresgästen har inte rätt att göra någon påföljd gällande på grund av att färdigställandet försenats på grund av önskemål om Ändring eller Tillägg Om Hyresavtalet upphör av annat skäl än Hyresvärdens avtalsbrott innan den ökade projektkostnaden enligt denna punkt 11 till fullo är betald, ska Hyresgästen ersätta Hyresvärden för restbeloppet senast vid tidpunkten för Hyresavtalets upphörande Först efter det att skriftlig överenskommelse om Ändring eller Tillägg har undertecknats av Parterna är Hyresvärden berättigad/skyldig att utföra önskat Ändring eller Tillägg. Innan sådan överenskommelse träffats gäller tidigare bestämt utförande. Förändringar ska tas upp i en 10 Genomförandeavtal fastigheten Medicinaren 25, Huddinge kommun Sign:

360 Hyresgäst - ÄTA-lista. Hyresgäst ÄTA-listan ska avstämmas vig Hyresgästmötena eller veckovis om någon av parterna begär det eller vid behov. Vid avstämningarna ska parternas respektive projektansvarig enligt punkt 3 ovan delta. Beslut om genomförande av ändring eller tillägg fattas normalt på Hyresgästmöte Under förutsättning att Parterna kan enas om en hantering av kostnaden för Ändringar eller Tillägg får inte Hyresvärden utan sakliga skäl vägra att ingå överenskommelse med Hyresgästen avseende genomförande av Ändringar och Tillägg i enlighet med hyresgästens önskemål. Som sakligt anses till exempel att Ändringen eller Tillägget påverkar fasaden, att ändringen medför väsentlig negativ påverkan på tekniska system av Fastigheten eller att Ändringen är i strid med Hyresvärdens gällande åtagande mot annan. Sakligt skäl ska även vara att Hyresvärden drabbas av eller riskerar att drabbas av en kostnadsökning eller intäktsminskning. 12. Hyresgästens egna entreprenörer 12.1 I Hyresvärdens åtagande ingår att Hyresvärdens byggentreprenör ("E") ansvarar för tidssamordning av Hyresvärdens entreprenadarbeten och Hyresgästens egna entreprenader ("Sidoentreprenader"). De huvudsakliga Sidoentreprenader som Hyresgästen avser att utföra har infogats i förfrågningsunderlaget för entreprenaden Överenskommelse ska träffas mellan E och av Hyresgästen anvisad entreprenör ("SE") i samordningsfrågor avseende exempelvis, men inte uttömmande, tidssamordningen, arbetsplatsens ordningsregler, tillgång till produktionsanordningar, arbetarskydd och fackligt godkännande Hyresgästen ska i förväg meddela Hyresvärden och E om Sidoentreprenader, t.ex. anslutningspunkter för el, datakablage, kortläsare, installationsanknuten inredning m.m. man önskar utföra. Hyresvärden ska skyndsamt efter sådant meddelande ge besked om när Sidoentreprenader kan påbörjas och vilka andraentreprenadarbeten som eventuellt kommer att bedrivas parallellt med dessa. SE har rätt att påbörja sitt eget arbete först efter överenskommelse med E. Hyresvärden ska informeras om omfattning av och beräknad tidsåtgång för SE:s arbeten och arbetena ska bedrivas i takt med E:s arbeten enligt överenskommelsen mellan E och SE. 13. Inredning/Inventarier 13.1 Hyresgästen ska ombesörja och bekosta anskaffningen av den inredning och de inventarier som erfordras för sin verksamhet i byggnaden om ej annat följer av särskild upprättad gränsdragningslista som bifogats hyresavtalet. 11 Genomförandeavtal fastigheten Medicinaren 25, Huddinge kommun Sign:

361 14. Ansvar 14.1 För det fall Hyresgästen inte fullföljer projektet enligt detta Genomförandeavtal, och inte heller tillträder Hyresavtalet, och detta inte beror på Hyresvärden, ska Hyresgästen ersätta Hyresvärden för dennes skada. 15. Försäkring 15.1 Hyresvärden ansvarar för att Entreprenören har erforderliga försäkringar. 16. Villkor m.m Detta Genomförandeavtals bestånd är villkorat av att; (i) Hyresvärdens styrelse godkänt detta Genomförandeavtal. (ii) Erforderliga bygglov för genomförandet av Entreprenaden beviljas och vinner laga kraft, (iii) Godkännande av kommunfullmäktige i Huddinge kommun, 17. Ändringar och tillägg Alla ändringar och tillägg till detta Genomförandeavtal ska, för att äga giltighet, ske skriftligen och undertecknas av behörig firmatecknare/ombud enligt gällande delegationsordning för respektive part. Det antecknas dock att Parterna genom undertecknande av Genomförandeavtalet befullmäktigat ombud enligt ovan samt att även dessa ombud är behöriga att ingå överenskommelser om ändringar och tillägg till Genomförandeavtalet. Om Hyresvärden och Hyresgästen överenskommer om ändring eller tillägg efter Genomförandeavtalets undertecknande, kompletterar sådan överenskommelse Genomförandeavtalet. Om överenskommelsen strider mot Genomförandeavtalet gäller överenskommelsen före Genomförandeavtalet. 18. Förhållande mellan olika avtal För det fall det förekommer motstridiga uppgifter mellan Genomförandeavtalet och Hyresavtalet ska vad som anges i Genomförandeavtalet äga företräde om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat. 19. Meddelanden m.m. Om parterna inte har meddelat annat, är de i detta Genomförandeavtal angivna adresserna rätt adress, under vilken Part kan tillställa Part meddelande rörande detta Genomförandeavtal. Angivet ombud är också behörig att mottaga sådan handling. 12 Genomförandeavtal fastigheten Medicinaren 25, Huddinge kommun Sign:

362 20. Tvist Tvist i anledning av detta Genomförandeavtal ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan Parterna. För den händelse tvisten ändå inte kan lösas ska tvisten slutligt avgöras genom skiljedomsförfarande administrerat vid Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (Institutet). Institutets Regler för Förenklat Skiljeförfarande ska gälla om inte Institutet med beaktande av målets svårighetsgrad, tvisteföremålets värde och övriga omständigheter bestämmer att Skiljedomsreglerna för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut ska tillämpas på förfarandet. I sistnämnda fall ska Institutet också bestämma om skiljenämnden ska bestå av en eller tre skiljemän. Skiljeförfarandet ska ske på svenska språket. Detta Genomförandeavtal har upprättats i två likalydande exemplar varav Parterna tagit var sitt För Huddinge kommun (Hyresgästen) För TKV2 Fastighets AB (Hyresvärden) Stockholm den Stockholm den Genomförandeavtal fastigheten Medicinaren 25, Huddinge kommun Sign:

363 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga 3 Särskilda bestämmelser Avser Hyresavtal nr inom fastigheten, ort 7-1 Huddinge Medicinaren 25 Hyresvärd (Nedan benämnd Hyresgästen) Personnr/orgnr TKV 2 Fastighets AB Hyresgäst (Nedan benämnd Hyresvärden) Personnr/orgnr Huddinge Kommun Bakgrund 1.1 Hyresvärden är ägare till fastigheten Huddinge Medicinaren 25 på vilken fastighet Hyresvärden genom nybyggnation uppfört en byggnad (Byggnaden ). 1.2 Hyresvärden avser att inom Byggnaden iordningställa lokaler enligt detta hyresavtal. Lokalerna iordningställs med bakgrund av den avsiktsförklaring som ingåtts mellan Hyresvärden, Hyresgästen, Karolinska Institutet, Karolinska Sjukhuset, Kungliga Tekniska Högskolan, Röda Korsets Högskola och Södertörns Högskola angående utveckling av gymnasieskola inom Byggnaden (se bilaga 7). Lokalerna kommer att vara generella och flexibel men anpassas till Hyresgästens verksamhet och iordningställandet beräknas påbörjas under I avsiktsförklaringen beskrivs också att specifika samverkansavtal tecknas mellan kommunen och varje enskild akademi gällande samverkan kring bibliotek, laborationssalar, lärarkompetens, praktikplatser mm. Hyresvärden kommer att medverka till att bibliotek och laborationssalar kan erhålla en lösning, bland annat utförs förberedelse för en ytterligare laborationssal inom lokalen. 1.3 Genom detta hyresavtal inklusive bilagor ( Hyresavtalet ) förbinder sig Hyresvärden att hyra ut och Hyresgästen att hyra de lokaler m.m. som anges i Hyresavtalet på de i Hyresavtalet angivna villkoren. Vad som uthyrs enligt denna förhyrning benämns i fortsättningen Lokalen. Villkoren för förhyrningen av Lokalen regleras i formulärblankett för hyreskontrakt utformad av Fastighetsägarna Sverige, formulär 12B2 (4 sid), Formuläret inklusive tillhörande bilagor, tillsammans kallat Hyresavtalet. Lokalen är belägen i fastigheten Huddinge Medicinaren 25, nedan kallad Fastigheten. För det fall det förekommer motstridiga uppgifter mellan Formuläret och dess bilagor ska vad som anges i bilagorna äga företräde. Bilagorna gäller i sin tur inbördes i nummerordning om inte annat framgår av dessa särskilda bestämmelser (se exempelvis nedan angående Genomförandeavtal). 1.4 Hyresgästen är medveten om att Lokalen är belägen i en Fastighet som är föremål för ny-/om-/tillbyggnadsarbeten eller för omfattande hyresgästanpassning. Dessa 1 Sign:

364 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga 3 arbeten kan medföra förseningar av den i Hyresavtalet angivna preliminära tillträdesdagen samt även justeringar i omfattningen av de förhyrda ytorna. Parterna har för iordningställandet av Lokalen ingått särskilt Genomförandeavtal vilket reglerar parternas skyldigheter och rättigheter under genomförandetiden samt slutlig Tillträdesdag m.m. De överenskommelser som träffas mellan parterna enligt Genomförandeavtalet ska biläggas Hyresavtalet och utgöra del av detta hyresavtal. Genomförandeavtalet upphör att gälla då lokalerna är färdigställda och inflyttning har skett och ersätts då av Hyresavtalet om inte annat särskilt skriftligen överenskommits. 2. Hyresgästmöten, samverkan, information och utbildning 2.1 Efter undertecknandet av Hyresavtalet ska Hyresvärden kalla till Hyresgästmöten med det intervall parterna enas om. Finns behov kan bägge parter ta initiativ till extra Hyresgästmöten. Vid mötena ska part representeras av respektive parts ombud enligt Genomförandeavtalet eller annan behörig företrädare med behörighet att fatta bindande beslut för part. Därutöver kan parterna representera med de personer parten finner lämpligt. Under Hyresgästmöten ska åtminstone följande behandlas: Lokalfrågor enligt parternas avtal Allmänna driftfrågor Parternas ambitioner på miljöområdet Lokalens energianvändning, Energianvändningens miljöbelastning, kg koldioxidekvivalenter Parternas val av elavtal Redovisning av OVK Redovisning av radongashalter i byggnaden Genomgång av och diskussion kring energideklaration, inkl förbättringsförslag avseende energiprestanda, Åtgärder/handlingsplan för minskad energianvändning och miljöbelastning Avfallshantering Hur Hyresgästen och brukaren upplever inomhusmiljön i Lokalen Arbetsmiljön för Hyresvärdens driftpersonal Säkerhetsaspekter utifrån den verksamhet som bedrivs, där brukarens åsikter tas tillvara Övriga frågor Hyresvärden ansvarar för att skriftligt föra mötesanteckningar. 2 Sign:

365 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga 3 3. Lokalerna, gemensamma ytor, omfattning och läge m.m. 3.1 Lokalens läge i Byggnaden framgår av bilagda ritning, bilaga 1-2. Lokalen har den storlek och omfattning som framgår av sidan 1 i Formuläret och enligt bilagd ritning, bilaga Hyresvärden iordningställer Lokalen i enlighet med vad som framgår av bilaga 5 Rumsbeskrivning. Lokalen uthyrs efter avslutad produktion med den utformning och i det skick som i huvudsak framgår av Rumsbeskrivningen. I övrigt uthyrs Lokalen i befintligt skick, vilket har godkänts av Hyresgästen. Avvikelser från vad som avtalats mellan Parterna och som är av ringa art ska inte anses som avvikelse från avtalat skick. Lokalens utformning och skick kan komma att ändras genom särskild överenskommelse i enlighet med Parterna. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig och ska bifogas detta Hyresavtal som ett tillägg. 3.3 Parterna är medvetna om att Lokalen ännu inte uppförd varför Lokalens area kan komma att förändras med anledning av den ny-, om- /tillbyggnad som kommer att ske i Fastigheten. Lokalens omfattning såsom den har angivits på bilagda ritning, bilaga 1-2, är preliminär och Lokalens omfattning kan således komma att justeras inom ramen för Hyresavtalet. Oavsett slutlig justering ska Lokalen anses utgöra samma hyresobjekt och avse samma hyresförhållande. När Hyresavtalet träffas är dels inte alla installationsfaktorer kända, dels är inte alla planritningar fastställda. Hyresvärden har rätt att med hänvisning till konstruktionstekniska skäl, kommersiella skäl eller åtgärder till följd av myndighetskrav ändra Lokalens storlek i mindre mån och endast i den utsträckning sådan förändring inte väsentligen påverkar Hyresgästens förutsättningar att nyttja Lokalen för det avsedda ändamålet. Om förändringen väsentligen påverkar Hyresgästens förutsättningar att nyttja Lokalen för det avsedda ändamålet ska Hyresvärden skriftligen meddela Hyresgästen om förändringar av Lokalens area i skälig tid innan förändringar ska genomföras. Ändring av lokalarean enligt denna bestämmelse medför inte rätt för Hyresgästen att säga upp detta hyresavtal. När Lokalen färdigställts/byggts om ska ny ritning biläggas Hyresavtalet som en ny bilaga om så är nödvändigt. 3 Sign:

366 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga Lokalens användningsområde ska vara inom ramen för vad som anges i bilaga 2. För ändring av verksamhet eller utökning av verksamhetsområdet ska Hyresgästen inhämta skriftligt godkännande från Hyresvärden. Hyresgästen är införstådd med att Lokalens användning utgör ett sådant särskilt viktigt villkor som är synnerlig vikt enligt JB 12 kap 42 8 p 3.5 Innan Hyresgästen tar Lokalen i bruk ska Hyresvärden och Hyresgästen diskutera placering av arbetsplatser med hänsyn till Lokalens/Byggnadens tekniska förutsättningar och påverkan på inomhusmiljö. 3.6 I Byggnaden finns vissa utrymmen som disponeras av samtliga hyresgäster som förhyr lokaler i Byggnaden varför dessa utrymmen inte ska ingå i Lokalen. 4. Lokalens iordningställande m.m. 4.1 Byggstart planeras att ske under Hyresgästen är medveten om samt accepterar att Lokalen vid hyrestidens början på grund av besiktningsanmärkningar vid slutbesiktningen, injusteringsarbeten m.m. ej är fullt färdigställd. Lokalen ska dock från hyrestidens början vara möjlig att använda för sitt avsedda ändamål. Hyresvärden ska prioritera åtgärdandet av kvarvarande arbeten inom Lokalen och åtgärda dem snarast möjligt. Åtgärdande ska ske på sådant sätt att avbrott inte i onödan uppkommer Hyresgästens verksamhet. Hyresgästen förbinder sig att godta de eventuella provisoriska anordningar, injusteringsarbeten, målningskompletteringar etc., som anses normala i samband med inflyttningen och även sedan Lokalen tagits i bruk. Hyresgästen har inte rätt till nedsättning av hyran för hinder eller men i nyttjanderätten till följd av sådana arbeten som avses i denna punkt Hyresgästen är medveten och accepterar att det kommer att pågå byggverksamhet i andra delar av byggnaden, på Fastigheten och på intilliggande fastighet efter tillträdet och från tid till annan. Hyresgästen äger inte rätt till nedsättning av hyran eller skadestånd med anledning av sådana arbeten. Hyresvärden ska i möjlig mån informera Hyresgästen om arbetenas art och omfattning samt när och under vilken tid arbeten ska utföras. 5. Hyresgästens tillträde och hyrestid 5.1 Iordningställandet av Lokalen ska ske med den målsättningen att hyrestiden starta och tillträde ska ske ca Faktiskt tillträde ska dock ske, och hyrestiden ska 4 Sign:

367 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga 3 börja löpa, den dag då Lokalen är inflyttningsklar enligt vad parterna enas om under genomförandetiden. Denna tidpunkt meddelas i Inflyttningsmeddelande 2 (se nedan p 5.4) 5.2 Hyrestiden ska därefter löpa till och med det månadsskifte som infaller närmast 20 år efter faktiskt tillträde. Hyresvärden ska när hyrestiden börjat löpa skriftligen meddela vilken dag hyrestiden löper ut, d.v.s. det månadsskifte som infaller närmast 20 år efter hyrestidens början. Hyresgästen ska skriftligen bekräfta dagen för när hyrestiden löper ut. Eventuell underlåtenhet att skicka meddelande respektive bekräftelse enligt ovan ska inte påverka datum för hyrestidens slut. 5.3 Lokalen ska anses inflyttningsklar när (i) godkänd slutbesiktning föreligger för Hyresvärdens entreprenad avseende iordningställande av Lokalen samt (ii) slutbesked meddelats eller Lokalen får tas i bruk till följd av annat beslut enligt Plan- och bygglagen (SFS 2010:900). 5.4 Hyresvärden ska löpande hålla Hyresgästen informerad om Hyresvärdens tidplan för iordningställande av Lokalerna samt skyndsamt informera Hyresgästen om eventuella förändringar i Hyresvärdens tidplan. Hyresvärden ska senast 12 månader före den preliminära starttidpunkten för hyrestidens början skriftligen lämna Hyresgästen besked om under vilken tvåmånadersperiod som Lokalerna beräknas vara inflyttningsklara ("Inflyttningsmeddelande 1"). Hyresvärden ska senast 6 månader före hyrestidens början skriftligen lämna Hyresgästen besked om den exakta tidpunkt som Lokalen beräknas vara inflyttningsklar ("Inflyttningsmeddelande 2"). 6. Hyra, indextillägg och fastighetsskatt 6.1 Hyran Hyra (exkluderande moms och hyrestillägg) ska vara * (Åttamiljoner sjuttiofemtusen) kr per år. (not * baseras på (ca kvm (plan 4) + ca 164 kvm (plan 5) * kr/kvm och 70 kvm (plan 3) * kr/kvm). Från och med Tillträdesdagen ska Hyresgästen betala hyra och samtliga enligt detta hyresavtal utgående hyrestillägg och liknande. Utgående hyrestillägg är att anse som hyra och är på alla sätt jämställda med hyra. Hyran jämte hyrestillägg ska, för det fall inte annat framgår nedan, erläggas kvartalsvis i förskott utan anfordran senast sista vardagen före varje kalenderkvartals början. Senast den 30 juni varje år ska eventuell mellanskillnad mellan den slutliga kostnaden och det Hyresgästen erlagt à conto regleras mellan parterna. 6.2 Indexreglering 5 Sign:

368 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga 3 Under hyrestiden ska med hänsyn till förändringarna i konsumentprisindex (totalindex med 1980 som basår) tillägg till bashyran utgå med ett visst procentpåslag enligt nedanstående grunder. Med bashyran menas i detta Hyresavtal 100% av den i Hyresavtalet angivna hyran. Bashyran är anpassad till indextalet för oktober månad Skulle indextalet någon påföljande oktobermånad ha stigit i förhållande till Bastalet, ska tillägg utgå med det procenttal, varmed indextalet ändrats i förhållande till Bastalet. I fortsättningen ska tillägg utgå i förhållande till indexändringarna, varvid Bashyrans förändring beräknas på basis av den procentuella förändringen mellan Bastalet och indextalet för respektive oktobermånad. Om indextalet blir lägre än tidigare ska föregående indextillägg utgå oförändrat. Hyresändringen sker alltid från och med den 1 januari efter det att oktoberindex har föranlett omräkning. 6.3 Fastighetsskatt Hyresgästen ska samtidigt med hyran till Hyresvärden erlägga ersättning för sin andel av vid varje tillfälle utgående fastighetsskatt för den taxeringsenhet där Lokalen är belägen. Andelen beräknas såsom Lokalens area dividerad med den totala uthyrningsbara arean, exklusive garage resp. areor under mark(andelstal). Lokalens andelstal framgår av punkt 7 nedan. Parterna är överens om att ändras Lokalens area eller taxeringsenhetens totala uthyrningsbara area ska andelstalet omräknas att motsvara de korrekta areorna. Beräkningsmodellen för andelstalet ska vara densamma under hela avtalstiden. Genomförs en ny fastighetstaxering under hyrestiden ska andelstalet omräknas enligt de beräkningsgrunder som anges i stycke 1 ovan. Så snart beslut om ny fastighetstaxering föreligger, ska mellanskillnaden mellan den beslutade fastighetsskatten som belöper på Lokalen och vad som debiterats Hyresgästen regleras mellan parterna. Medför allmän eller särskild fastighetstaxering under hyrestiden att fastighetsskatten ändras eller uppkommer under hyrestiden ska Hyresgästen betala à conto den preliminärt beräknade fastighetsskatt som belöper på Lokalen. Så snart beslut om ny fastighetstaxering föreligger, ska mellanskillnaden mellan den beslutade fastighetsskatten som belöper på Lokalen och vad som debiterats Hyresgästen regleras mellan parterna. Hyresvärden kommer att vid kommande taxering av Fastigheten och därpå följande omtaxeringar av Fastigheten eftersträva lägsta möjliga taxeringsvärde. 6 Sign:

369 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga 3 7. Lokalens andel av fastighetskatt, oförutsedda kostnader och andra kostnader enligt detta avtal 7.1 Skulle efter avtalets tecknande oförutsedda kostnadsökningar uppkomma för Fastigheten på grund av ; införande eller höjning av särskild för Fastigheten utgående skatt, avgift eller pålaga varom riksdag, regering, kommun eller myndighet kan komma att besluta ska Hyresgästen med verkan från inträdd kostnadsökning erlägga ersättning till Hyresvärden för på Lokalens belöpande andel av den totala årliga kostnadsökningen för Fastigheten. generella ombyggnadsåtgärder eller liknande på fastigheten som ej enbart avser lokalen och som hyresvärden åläggs att utföra till följd av beslut av riksdag, regering, kommun eller myndighet ska Hyresgästen med verkan från inträdd kostnadsökning erlägga ersättning till hyresvärden för på Lokalens belöpande andel av den totala årliga kostnadsökningen för Fastigheten Med skatt enligt ovan avses ej moms och fastighetsskatt i den mån ersättning härför erläggs i enlighet med överenskommelse. Med oförutsedda kostnader menas sådana kostnader som vid tillträdet inte beslutats av de ovan angivna instanserna. 7.2 Lokalens andel av oförutsedda kostnader är 17 procent 8. Hyrestillägg för nyttigheter/mediaförbrukning 8,1 Hyresgästen ska som tillägg till hyran betala årligt hyrestillägg för förbrukningsmedia och fastighetsdrift (t.ex. el, VA, värme, varmvatten, kyla och ventilation) som tillhandahålls av Hyresvärden. Hyrestilläggen utgår utifrån separat mätning om sådan finns alternativt baseras på Hyresgästens andel av Fastighetens totala kostnader för aktuell förbrukningsmedia eller driftskostnad om inte annat framgår nedan. Hyresgästens andel framgår av punkt 7.2 ovan. Hyresgästens andel och preliminär årlig kostnad för respektive förbrukningsmedia/driftskostnad vid detta Hyresavtals tecknande framgår i sammanställning nedan. 7 Sign:

370 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga 3 Förbrukningsmedia/driftskostnad Andel (%)/ Mätare Preliminär årlig kostnad (SEK, exklusive moms) Vatten, VA Värme/varmvatten Ventilation/kyla El Emballage- och avfallshantering - - Trappstädning Ersättningen debiteras à conto kvartalsvis i förskott och ska betalas samtidigt som hyran om inte annat anges nedan. À conto-beloppet, som är preliminärt, baseras på föregående års kostnader. Fram till att detta beräkningssätt tillämpas debiteras ovan angiven ersättning. Avräkning mot faktiskt utfall sker kalenderårsvis senast den 30 juni året efter. Med totala kostnader avses även Hyresvärdens administrativa och fasta kostnader. För det fall Hyresvärden separerar förbrukningsmedia som nämns ovan eller medger att sådan separeras, ska Hyresgästen svara för sin andel baserat på uppmätt förbrukning eller i förekommande fall teckna eget abonnemang för aktuell förbrukningsmedia samt svara för därmed förenliga kostnader. 8.2 Elkostnad Hyresvärden har installerat eget högspänningsabonnemang och distribuerar lågspänning (220V) till hyresgäster inom fastigheten. Hyresvärden fördelar kostnader för förbrukningen mellan hyresgäster i byggnaden efter verklig förbrukning baserat på avlösning av installerade mätare för var hyresgäst. Hyresvärden installerar sådan mätare. För år ett sker preliminär debitering enligt punkt 8.1 ovan Hyresgästen svarar för UPS avseende Hyresgästens egen elektriska utrustning (se även gränsdragningslista). 8.3 Värme/Varmvatten/Uppvärmning Hyresgästen ska som tillägg till hyran betala ersättning för Lokalens andel av byggnadens faktiska kostnad för uppvärmning och varmvatten. Kostnaden debiteras preliminärt enligt punkt 8.1 (föregående år etc). Avräkning sker kalenderårsvis i efterskott. Hyresgästens andel ska, om inte annat överenskommes, anses utgöras av Lokalens area i förhållande till i fastighetens totala uthyrningsbara area. Lokalens andel framgår av p 7.2 ovan. 8 Sign:

371 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga 3 Eventuell mellanskillnad mellan den slutliga kostnaden och vad som erlagts à conto av Hyresgästen ska regleras mellan parterna senast sex månader efter varje kalenderårs utgång. Preliminärdebitering år två och framåt utgår från normalårskorrigerad energianvändning. 8.4 Vatten och Avlopp Hyresgästen ska samtidigt med hyran som tillägg till denna betala ersättning för Lokalens vattenförbrukning enligt punkt 8.1 (föregående år etc). Vattenkostnaden ska ökas proportionellt mot den ändring som Statistiska Centralbyråns konsumentprisindex (totalindex med år 1980 = 100) undergått och på de villkor som i övrigt följer av punkt 6.2 i dessa särskilda bestämmelser. 8.5 Kylning av inomhustemperatur Hyresgästen ska som tillägg till hyran betala ersättning för kyla efter uppmätt förbrukning. För det fall mätare installeras för att uppmätning ska kunna ske ska Hyresgästen bekosta detta. Preliminärt debiteras avgift enligt punkt 8.1 (föregående år etc) ovan. Avräkning sker årsvis i efterskott. Eventuell mellanskillnad mellan den slutliga kostnaden och vad som erlagts à conto av Hyresgästen ska regleras mellan parterna senast sex månader efter varje kalenderårs utgång. Preliminärdebitering år två och framåt utgår med 90% av beloppet som kostnaden uppgick till närmast föregående avräkningsperiod. Hyresvärden garanterar ej en viss inomhustemperatur. Hyresvärden tillhandahåller funktionen kylning av inomhustemperatur. 8.6 Gas I förekommande fall ska Hyresvärden skriftligen godkänna användning av gas för Hyresgästens verksamhet och godkänna uppställningsplats för gastuber. Installation av gasledning och övriga gasinstallationer utförs och bekostas av Hyresgästen. Hyresgästen svarar för nödvändig tilläggsutrustning för brandbekämpning. Hyresgästen ansvarar för att hantering av gas sker i enlighet med de föreskrifter som uppställs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (Föreskriften SÄIFS 2000:4, eller det som kommer i dess ställe) samt att besiktning sker av besiktningspliktig användning. Hyresgästen ansvarar för att eventuella besiktningsanmärkningar åtgärdas. En kopia av godkänt besiktningsprotokoll ska tillställas Hyresvärden efter utförd besiktning. 9. Fastighetsgemensamma kostnader 9.1 Hyresgästen ska som tillägg till hyran erlägga tillägg för fastighetsgemensamma kostnader såsom exempelvis bevakning och yttre skalskydd. Kostnaden ska 9 Sign:

372 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga 3 beräknas som en Lokalens andel av Fastighetens totala kostnad för aktuell kostnad. Hyresgästens procentuella andel är samma andel som gäller för oförutsedda kostnader enligt punkt 7.2 ovan. 9.2 Hyresvärden ska vid var hyresdebitering debitera ett preliminärt belopp avseende de fastighetsgemensamma kostnaderna enligt 9.1 som baseras på föregående års kostnad, (för år 1 ska hyresvärden uppskatta kostnaden). Senast tre månader efter vart årsskifte ska avstämning ske mot verkliga kostnader och Hyresgästen ska vid nästkommande kvartalsskifte därefter återfå eller erlägga ev. mellanskillnad. 10. Mervärdesskatt (moms) m m 10.1 Moms på hyra m.m. Hyresvärden är frivilligt skattskyldig till moms för Lokalen. Hyresgästen bedriver momspliktig verksamhet eller verksamhet som möjliggör att Lokalen kan omfattas av frivillig skattskyldighet till moms för Hyresvärden, t.ex. verksamhet som bedrivs av landsting, kommun eller statlig myndighet. Om Hyresgästen upphör att bedriva momspliktig verksamhet i Lokalen eller sådan verksamhet som medför att Hyresvärdens frivilliga skattskyldighet upphör, ska Hyresgästen förutom vad som anges på sidan 2 i Formuläret, även fullt ut ersätta Hyresvärden för skattetillägg och ränta. I det fall Lokalen helt eller delvis har vidareupplåtits, i ett eller flera led, är Hyresgästen även ersättningsskyldig gentemot Hyresvärden enligt ovan för åtgärd som vidtas av andrahands- eller tredjehandshyresgäst. Om Hyresvärden på grund av Hyresgästens agerande eller försummelse såsom förändrad verksamhet, upplåtelse av Lokalen helt eller delvis i andra hand (även upplåtelse till eget bolag), eller överlåtelse blir jämkningsskyldig för moms eller på annat sätt går förlustig avdragsrätt för moms till följd av reglerna i mervärdesskattelagen eller på annat sätt begränsas i sin möjlighet att uttaga moms enligt denna bestämmelse ska Hyresgästen fullt ut ersätta Hyresvärden för skadan. Hyresgästen ska även framgent hålla Hyresvärden skadeslös i förhållande till den kostnadsökning Hyresvärden drabbas av på grund av Hyresgästens agerande eller försummelse Särskilt om mervärdesskatt på investeringar som Hyresgästen utfört eller låtit utföra Hyresgästen förbinder sig att senast den 15 januari varje år lämna upplysning om vilka investeringar (som avser ny- till- och ombyggnad samt vad som omfattas av det s.k. utvidgade reparationsavdraget) som gjorts i den av Hyresgästen förhyrda Lokalen under föregående kalenderår. 10 Sign:

373 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga 3 Denna upplysning ska inkludera uppgift om storleken på den totala ingående moms som belöper på investeringarna ifråga samt uppgift om hur stor del av denna ingående moms som Hyresgästen gjort avdrag för. Om Hyresvärden, till följd av att Hyresgästen inte uppfyllt sin ovan angivna upplysningsplikt, senare blir skyldig att jämka tidigare avdragen ingående moms avseende investeringarna ska Hyresgästen fullt ut ersätta Hyresvärden med det belopp Hyresvärden blir skyldig att återbetala till Skatteverket, för de kostnader, såsom exempelvis utredningskostnader, som Hyresvärden åsamkats på grund av de aktuella investeringarna samt för till det återbetalda beloppet hörande andra kostnader såsom skattetillägg, kostnadsränta och eventuella ombudskostnader. 11. Drift, skötsel och underhåll, nedsättning av hyra m.m Underhåll / gränsdragningslista Fastighetens grundinstallationer avseende ventilation och i förekommande fall kyla är normalt i drift kl vardagar med undantag för reparations- och servicearbeten. Ventilationen är dimensionerad för det antal maximala antal personer som har fastställts med hänsyn till Lokalens utformning vid tillträdet. Hyresvärden garanterar ej viss temperatur i Lokalen. Önskar Hyresgästen att ventilation och i förekommande fall kyla, ska tillhandahållas under tid utöver ovan angivna tider kommer kostnaden för detta att debiteras Hyresgästen motsvarande Hyresvärdens självkostnad. Hyresvärden ska fortlöpande underhålla Lokalen vad avser byggnadsstomme och byggnadens fasta installationer för att försörja byggnaden med el, VA, värme, varmvatten, kyla och ventilation. Hyresgästen svarar för och bekostar underhåll och reparationer i den omfattning som framgår av gränsdragningslista. Parterna ska vid utövande av sin vårdplikt och underhållningsskyldighet utöver övriga skyldigheter under avtalstiden ta miljöhänsyn vid val av material och metoder. För åtgärder som Hyresgästen ger upphov till genom en felaktig användning, onormalt slitage och åverkan ska Hyresgästen alltid stå det fulla ansvaret. Inom Lokalen står Hyresgästen samma ansvar även för åtgärder som Hyresgästens kunder och besökare ger upphov till. 11 Sign:

374 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga Inom den förhyrda ytan är beläget vissa utrymmen vilka är gemensamma för fastigheten. Hyresvärden ska äga rätt till tillträde Lokalen för att kunna nå dessa utrymmen. Hyresvärden äger rätt att inneha reservnycklar till lokalen samt ska informeras om eventuella larmprocedurer. Hyresvärden, hyresvärdens företrädare eller personal från energibolag, VA-bolag, Telefonoperatör eller liknande äger även i övrigt rätt till tillträde till lokalen för att utöva nödvändig skötsel, avläsning och tillsyn Hyresgästen äger inte rätt till nedsättning av hyran för hinder eller men i nyttjanderätten till följd av att Hyresvärden låter utföra sedvanligt underhåll av Lokalen eller fastigheten i övrigt. Hyresvärden ska dock i god tid underrätta Hyresgästen om arbetets art och omfattning samt när och under vilken tid arbetena ska utföras. 12. Energimängd, energislag Parterna ska vid överenskomna tidsperioder utbyta information om resursanvändningen i Lokalen avseende mängd kwh/år alt m³. 13. Parkering Hyresgästen har möjlighet att hyra ett begränsat garageplatser i underliggande garage beroende på tillgång. Separat hyresavtal ska upprättas avseende hyrda garageplatser. 14. Snöröjning Hyresvärden svarar för snöröjning, halkbekämpning och sandning av gångvägar, parkering, utrymningsvägar och körbara ytor som ej ingår i Hyresgästens förhyrning. Hyresgästen ansvarar för snöröjning, halkbekämpning och sandning inom förhyrda ytor. Utför inte Hyresgästen snöröjning, halkbekämpning och sandning i enlighet med ovanstående och någon utomstående till följd av detta skadar sig är Hyresgästen ersättningsskyldig. Riktas kravet mot Hyresvärden äger denne rätt att kräva Hyresgästen på ersättning. 15. Hyresgästens anslutning till fastighetens installationer (el, data m.m.) 15.1 Hyresgästen är medveten om att Byggnaden/Lokalen ej fullt ut är anpassad för den verksamhet som Hyresgästen ska bedriva i Lokalen och Hyresgästen ska svara för och bekosta de anpassningar och de kompletteringar som utöver Hyresvärdens åtaganden enligt detta avtal kan krävas i fastigheten för de försörjningar som kan krävas för att Lokalen ska kunna användas för avsett ändamål Hyresgästen ska själv teckna eget abonnemang avseende eventuella anslutningar till nätverk för tele- och datakommunikation. Hyresvärden ombesörjer och bekostar kanalisation för tele- och datanät. Hyresgästen ska, i samråd med Hyresvärden, 12 Sign:

375 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga 3 ombesörja och bekosta dragning av ledningar m.m. för Hyresgästens verksamhet inom Lokalen. Innan anslutning av några installationer, såsom. el, vatten, avlopp, ventilation, tele, data, m.m. utförs utöver vad som framgår av detta avtal ska Hyresvärdens skriftliga godkännande inhämtas. 16. Ombyggnad och renovering m.m. under hyrestiden 16.1 Hyresgästens ändringar av Lokalen Hyresgästen har endast efter skriftlig överenskommelse med Hyresvärden rätt att låta utföra installations-, ombyggnads- och inredningsarbeten i Lokalen eller vidta åtgärder som påverkar Fastigheten i övrigt. Arbetena får endast utföras enligt av Hyresvärden på förhand granskade och skriftligen godkända ritningar samt av entreprenör som Hyresvärden skriftligen godkänt. Lämnar Hyresvärden sitt medgivande (godkänns genom tilläggsavtal), är det likväl Hyresgästens skyldighet att se till att bygglov m.fl. nödvändiga tillstånd föreligger innan ombyggnadsarbetena påbörjas samt att arbetena utförs fackmannamässigt och i enlighet med gällande normer och författningar. Hyresgästen ska i god tid före arbetet påbörjas informera Hyresvärden samt övriga berörda hyresgäster inom Fastigheten om tidplanen för arbetena och dess omfattning. Vid åtgärder som berörs av denna bestämmelse gäller vad som framgår av det tilläggsavtal som parterna ska upprätta Hyresvärdens byggnads- och installationsarbeten Hyresvärden har rätt att efter det att Hyresgästen har tillträtt Lokalen utföra byggnadsoch installationsarbeten såsom framdragning av ledningar för värme, ventilation, vatten, avlopp, el eller liknande. Hyresvärden förbinder sig att i god tid underrätta Hyresgästen om planerade åtgärder i Lokalen lokal samt i samråd med Hyresgästen överenskomma när och under vilken tid arbetet ska utföras. Vid utförande av sådana åtgärder i Lokalen ska Hyresvärden ta hänsyn till Hyresgästens verksamhet och i möjligaste mån försöka begränsa negativ påverkan för dennes verksamhet. Om på Hyresgästens begäran en överenskommelse om att utförande av arbeten enligt ovan ska utföras på icke normal arbetstid träffas mellan Hyresvärd och Hyresgäst, ska Hyresgästen stå för de extra kostnader som uppstår med anledning av detta Hyresvärden är skyldig att senast inom tre veckor lämna Hyresgästen besked på Hyresgästens begäran om tillstånd till utförande av åtgärder i Lokalen Hyresgästen ska tillse att Hyresvärdens relationsritningar uppdateras med de ändringar som Hyresgästen genomför. 13 Sign:

376 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga Hyresgästens ansvar avseende myndighetskrav m.m Det åligger Hyresgästen att på eget ansvar och egen bekostnad svara för de åtgärder som av försäkringsbolag eller byggnadsnämnd, miljö- och hälsoskyddsnämnd, brandmyndighet eller annan myndighet eller motsvarande från och med tillträdesdagen krävs eller kan komma att krävas för Lokalens nyttjande för avsedd användning. Hyresgästen ska samråda med Hyresvärden innan åtgärd vidtas. Vad som nu sagts innebär att Hyresgästen från och med tillträdesdagen svarar för alla åtgärder som krävs för att Lokalen ska få användas för den avsedda verksamheten, dock inte för åtgärder som krävs för att Lokalen i sig ska få hyras ut Hyresgästen svarar även i förhållande till Hyresvärden för kostnader för anpassning av fastigheten i övrigt som föranleds av Hyresgästens verksamhet För det fall Hyresgästen brister i sina åtaganden enligt ovan äger Hyresvärden rätt att utföra åtgärden på Hyresgästens bekostnad. 18. Miljöpåverkan, Miljöfarlig verksamhet 18.1 Hyresgästen ska som verksamhetsutövare regelbundet kontrollera verksamheten och dess påverkan på miljön. För det fall Hyresgästen bedriver verksamhet i Lokalen som kan vara miljöfarlig gäller följande Hyresgästen är skyldig att informera Hyresvärden om den miljöfarliga verksamheten och att inneha tillstånd för dess bedrivande. Hyresgästen är även skyldig att bedriva den miljöfarliga verksamheten på ett sätt som i allt minimerar olägenheter för omgivningen. Hyresgästen ansvarar ekonomiskt och i alla övriga avseenden för den bedrivna verksamhetens konsekvenser mot Hyresvärden och tredje man och har att fullt ut ersätta samtliga skador som orsakas av verksamheten. Hyresgästen åtar sig att efterleva samtliga domar, beslut eller andra förelägganden eller motsvarande avseende verksamheten meddelande av domstol, myndighet eller annat liknande organ Om så krävs ska Hyresgästen på begäran av Hyresvärden och på egen bekostnad omgående låta utföra miljöbesiktningar på Fastigheten samt i den förhyrda Lokalen och tillhandahålla Hyresvärden skriftlig riskanalys avseende miljön. Besiktning och riskanalys ska utföras av Hyresvärden godkänt företag Hyresgästen ansvarar även för och är skyldig att bekosta all efterbehandling till följd av den av Hyresgästen bedrivna verksamheten. Hyresgästens skyldigheter enligt denna bestämmelse gäller även efter det att detta Hyresavtal har upphört och preskriberas inte enligt 12 kap 61 jordabalken. 14 Sign:

377 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga Villkor för brukande av gemensamma utrymmen Hyresgästen har rätt att gemensamt med övriga hyresgäster i Fastigheten nyttja gemensamma utrymmen och funktioner samt dessas inredning och inventarier, nedan kallade gemensamma utrymmen. För att Hyresgästen ska få rätt att bruka de gemensamma utrymmena gäller följande villkor: 20. Avfallshantering 1 Nödutgångar och utrymningsvägar ska ovillkorligen hållas fria från hinder. Hyresvärden har rätt att omedelbart och på Hyresgästens bekostnad bortforsla sådant hinder. 2 Gemensamma lastnings- och lossningsutrymmen samt utrymmen för interna varutransporter ska hållas fria från hinder. Hyresgästen förbinder sig att omgående bortföra levererade varor och material från dessa utrymmen och att inte nyttja dessa som uppställningsplats. 3 Hyresgästen får inte utan särskilt skriftligt tillstånd exponera eller uppställa varor eller vidta annan skyltning eller dylikt utanför Lokalen. Samma gäller beträffande uppställande av byggnadsmaterial eller inredning. 4 Sopor och avfall är inte tillåtna i gemensamma utrymmen, utan ska av Hyresgästen transporteras till därför avsedd plats för sophämtning. Det åligger Hyresgästen att sortera soporna och placera dem enligt anvisning. 5 Hyresvärden har rätt att på Hyresgästens bekostnad bortforsla material, varor, sopor och avfall som förvaras i gemensamma utrymmen i Fastigheten. 6 Hyresvärden har rätt att stänga av och/eller utrymma gemensamma eller allmänna utrymmen i Fastigheten om så krävs av säkerhets- eller ordningsskäl. Vid sådant förhållande har Hyresgästen inte rätt till nedsättning av hyran eller annan kompensation av vad slag det vara må. 7 Hyresgästen förbinder sig att avseende nyttjandet av gemensamma utrymmen samverka med övriga hyresgäster, följa av Hyresvärden vid var tid meddelade föreskrifter samt att tillse att dessa även respekteras av Hyresgästens anställda och leverantörer Hyresgästen ska sköta sin hantering av avfall så att det inte orsakas olägenheter för andra hyresgäster eller tredje man. 15 Sign:

378 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga Hyresgästen har att tillse att avfall hanteras i enlighet med vid varje tid gällande bestämmelser meddelade enligt författning eller av Hyresvärden. Hyresgästen svarar för eventuella kostnader för anpassning av sophanteringssystem i Lokalen. Hyresgästen har även att informera sina anställda och anlitade entreprenörer om gällande avfalls- och miljöbestämmelser Hyresvärden ska tillhandahålla soputrymme inom Byggnaden där Hyresgästen kan lämna avfall avseende bl.a. följande avfallsfraktioner: pentrysopor, pappförpackningar/wellpapp, glasförpackningar, tidningspapper och metallförpackningar ( Normalavfall ). Hyresvärden kan även komma att helt eller delvis ansluta sophanteringen till sopsugsanläggning. Eventuell anslutning till sopsugsanläggning ska ske på Hyresvärdens bekostnad. För sådan Sopsugsanläggning ska vad som framgår av p 21 nedan tillämpas 20.4 Finns gemensamt kylt soprum i Fastigheten, ska verksamhet som kräver kylt soprum använda detta. Driftkostnad för gemensamt kylt soprum ingår i hyran. Eget kylt soprum för Hyresgäst räknas som dennes utrustning varvid Hyresgästen svarar för installation, drift och samtliga tillhörande kostnader För det fall att det inom Fastigheten finns eller anordnas miljöstation för källsortering av avfall åligger det Hyresgästen att teckna avtal med den externa miljöentreprenör som Hyresvärden anvisar. 21 Sopsugsanläggning 21.1 Fastigheten är för närvarande inte ansluten till sopsugsanläggning 22. Miljöcertifieringar och Miljöval 22.1 Lokalen ingår i en Fastighet som är miljöcertifierad som Miljöbyggnad silver och det är av synnerlig vikt att Hyresvärden kan upprätthålla denna certifiering. Hyresgästen förbinder sig därför att följa de instruktioner och anvisningar som Hyresvärden vid var tid tillhandahåller avseende bland annat materialval, energiförbrukning och ventilation Parterna ska ta miljöhänsyn vid metoder och materialval i Lokalen. Det ska ske genom att parts val av material ska utgå från Sunda Hus, en på marknaden etablerad materialdatabas. Parterna ska vidare vid utbyte välja material utifrån låg energianvändning och lång livslängd och där så är möjligt välja snålspolande utrustning i Lokalen. 16 Sign:

379 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga 3 Parterna ska också sträva efter att hålla en så låg energiförbrukning som möjligt, till exempel gällande drifttider, inomhustemperatur, nyttjande av el. 23. Ordningsregler Hyresgästen är skyldig att följa de säkerhetsföreskrifter och ordningsregler som Hyresvärden, försäkringsbolag, eller myndigheter utfärdar. 24. Olycksskydd 24.1 Hyresvärden och Hyresgästen ansvarar gemensamt för Lokalens brandskydd enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Hyresvärden och Hyresgästen ska på begäran av den andre lämna de uppgifter som denne behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt lagen och därtill hörande föreskrifter Hyresvärdens skyldighet att dokumentera brandskyddet inom byggnaden medför att Hyresgästen är skyldig att senast två veckor efter Tillträdesdagen samt varje år inom 30 dagar efter det att Hyresvärden har begärt det, till Hyresvärden överlämna en skriftlig dokumentation över Hyresgästens brandskydd. Hyresgästens dokumentation ska ha det innehåll som framgår av Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete, SRVFS 2004: Hyresgästen är skyldig att inom Lokalen i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka. Hyresgästen ansvarar för underhåll av Lokalens utrymningsvägar, skyltar och branddörrar samt för att brandcellsgränser och sprinklereffekt inte bryts. Hyresgästen är vidare skyldig att i övrigt vidta de åtgärder inom Lokalen som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Hyresgästen förbinder sig även att inte på något sätt blockera Fastighetens utrymningsvägar, samt tillåter, att Fastighetens övriga hyresgäster nyttjar eventuella i Lokalen belägna utrymningsvägar vid nödsituationer Hyresgästen är skyldig att ersätta all skada som är en följd av brister i utrustning eller anordning som Hyresgästen har installerat eller som i annat fall inträffat på grund av bristfälligt utförd åtgärd av Hyresgästen eller som uppkommit till följd av att Hyresgästen inte utfört en åtgärd som han varit skyldig att vidta. Det är av synnerlig vikt för Hyresvärden att Hyresgästen fullgör sina förpliktelser enligt ovan Ansvarsfördelning mellan parterna avseende brandskydd i övrigt under hyresförhållandet framgår av till Hyresavtalet hörande gränsdragningslista avseende brandskydd, bilaga Sign:

380 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga Skyltar m.m. Hyresgästen äger först efter särskild skriftlig överenskommelse rätt att i eller på fastigheten uppsätta skylt, ljusreklam, annan skyltning eller markiser, antenn, parabol eller dylikt. Hyresvärden ska lämna tillstånd om ej sakliga skäl föreligger däremot. Hyresgästen svarar för inhämtande av myndighetstillstånd som krävs (ex bygglov) och alla kostnader med anledning av uppsättandet. Hyresgästen ansvarar för all skada orsakad av vad som uppsätts eller som uppkommer till följd av arbeten som utförs på detta. Vid fastighetsunderhåll såsom t ex fasadrenovering ska Hyresgästen ombesörja och bekosta nedmontering och efter renoveringens färdigställande, uppmontering av vad som uppsatts. Vid avtalets upphörande ska Hyresgästen ombesörja och bekosta nedmontering av vad som uppsatts samt återställa eventuella skador på fasaden. Hyresgästen ska ersätta Hyresvärden för eventuell reklamskatt som upplåtelsen kan medföra. Hyresgästen svarar för skyltars elförbrukning. 26. Ansvar för skador m.m. Hyresgästen ska väl vårda Lokalen samt utöva fortlöpande noggrann tillsyn. Hyresgästen svarar fullt ut för alla skador i Lokalen såvida inte skadan orsakats av Hyresvärden. Hyresgästen svarar även i övrigt för skador på Fastigheten som uppkommer på grund av eller som en direkt följd av agerande av anställda, besökande, anlitade uppdragstagare eller leverantörer och dylikt till Hyresgästen. Vidare ansvarar Hyresgästen för skador som uppstått på grund av inredning och utrustning som Hyresgästen låtit tillföra Lokalen samt för skador på Fastigheten som Hyresvärden kan visa har uppkommit på grund av brottsligt angrepp mot Hyresgästen, Hyresgästens verksamhet, Lokalen eller Hyresgästens personal. Det åligger Hyresvärden att hålla Fastigheten försäkrad i sedvanlig omfattning. Hyresgästen förbinder sig att teckna och vidmakthålla erforderlig försäkring för sin verksamhet och egendom samt den inredning och de lokalanpassningar som Hyresgästen utför i Lokalen. Försäkringen ska även täcka ansvaret för miljöpåverkan till följd av Hyresgästens verksamhet inom Fastigheten. Hyresgästen ska uppvisa kopia av försäkringsbrevet på Hyresvärdens begäran. Hyresgästen är skyldig att anmäla till sitt försäkringsbolag om en skada som omfattas av Hyresgästens försäkring skulle inträffa och i första hand ta sin försäkring i anspråk. 27. Lås och larm m.m. Hyresgästen ansvarar för att Lokalen är utrustad med för verksamheten erforderliga lås- larm- och säkerhetssystem. Hyresgästen ska samråda med Hyresvärden innan installation vidtas. Hyresgästen ska iaktta de säkerhetsföreskrifter som Hyresvärden utfärdar beträffande låsning av dörrar mm. Hyresgästen ansvarar under 18 Sign:

381 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga 3 hyresförhållandet för säkert handhavande av nycklar och eventuella passerkort till Lokalen och Fastigheten. Hyresgästen ska bekosta alla eventuella kostnader med anledning av förlust av nycklar eller passerkort eller bristande handhavande i övrigt, inkluderat låsbyte och andra följdkostnader. Hyresgästen ansvarar för att dels meddela förlust av nycklar och passerbrickor till Hyresvärden, dels att återlämna nycklar och passerbrickor för personal som slutat sin anställning. 28. Återställande vid avflyttning m.m. Hyresgästen är skyldig att senast på dagen för Hyresavtalets upphörande på egen bekostnad återställa Lokalen i godtagbart skick samt återlämna densamma tömd och väl rengjord. Hyresgästen ska, om inte annat överenskoms, medta och bortforsla av Hyresgästen särskild bekostad inredning och utrustning (även inkluderat data- och telekablage) samt reparera eventuell uppkommen skada på Lokalen eller byggnaden och Fastigheten i övrigt.. Hyresgästen ska vid samma tillfälle överlämna samtliga port- och dörrnycklar, passerkort eller motsvarande, även om de anskaffats av Hyresgästen. Vad gäller sådan inredning och utrustning som Hyresgästen fogat till Lokalen på sådant sätt att den införlivas med Fastigheten (accession) ska denna kvarlämnas om Hyresvärden påfordrar det och tillfalla Hyresvärden utan särskild ersättning. Hyresvärden äger rätt till tillträde till Lokalen före avflyttningen för besiktning avseende detta. Brister Hyresgästen i sina åtaganden enligt denna bestämmelse har Hyresvärden rätt att omgående åtgärda bristen på Hyresgästens bekostnad. Hyresvärden har även rätt att tillgodogöra sig kvarlämnad egendom eller göra sig av med denna på Hyresgästens bekostnad. Vidare har Hyresvärden rätt till ersättning för eventuell skada till följd av bristen, såsom hyresförlust. Hyresvärden är inte skyldig att utge någon ersättning för förändringar, ombyggnationer, installationer eller liknande som Hyresgästen har utfört i Lokalen. Eventuellt ställd säkerhet återlämnas först när Hyresgästen har uppfyllt alla förpliktelser enligt Hyresavtalet. 29. Överlåtelse, upplåtelse i andra hand och ändrad verksamhet Hyresgästen får inte utan Hyresvärdens skriftliga godkännande överlåta hyresrätten enligt Hyresavtalet eller upplåta Lokalen, helt eller delvis, i andra hand. Hyresgästen får inte utan Hyresvärdens skriftliga godkännande ändra verksamheten i Lokalen. Detta omfattar även verksamhet som eventuell underhyresgäst eller annan 19 Sign:

382 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga 3 bedriver i Lokalen. 30. Pantsättning och inskrivning Hyresgästen får inte upplåta panträtt till Lokalen eller på annat sätt ställa hyresrätten som säkerhet. Detta Hyresavtal får inte inskrivas. 31. Ändringar och tillägg 32. Tvist Hyresavtalet utgör parternas fullständiga reglering av alla frågor som Hyresavtalet berör. Alla eventuella skriftliga eller muntliga åtaganden och utfästelser som föregår/föregått Hyresavtalet ersätts av innehållet i Hyresavtalet. Eventuella ändringar och tillägg till Hyresavtalet ska vara skriftligen avfattade och undertecknade av parterna för att vara bindande. Tvist i anledning av detta Hyresavtal ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan Parterna. För den händelse tvisten ändå inte kan lösas ska tvisten, där hyreslagen ej annat framgår av JB 12 kap, slutligt avgöras genom skiljedomsförfarande administrerat vid Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (Institutet). Institutets Regler för Förenklat Skiljeförfarande ska gälla om inte Institutet med beaktande av målets svårighetsgrad, tvisteföremålets värde och övriga omständigheter bestämmer att Skiljedomsreglerna för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut ska tillämpas på förfarandet. I sistnämnda fall ska Institutet också bestämma om skiljenämnden ska bestå av en eller tre skiljemän. Skiljeförfarandet ska ske på svenska språket. 33. Övriga villkor Detta Hyresavtals bestånd är villkorat av att; (i) Hyresvärdens styrelse godkänt detta Hyresavtal, (ii) Bygglov för byggnaden kan erhållas. (iii) Byggnaden kommer att uppföras i huvudsak enligt de handlingar på vilka detta hyresavtal grundas (iv) godkännande av kommunfullmäktige i Huddinge kommun Om ovanstående villkor inte uppfylls senast är detta Hyresavtal förfallet utan ersättningsrätt från någondera av Parterna enligt detta Hyresavtal. Parternas underskrifter För Huddinge Kommun För TKV Fastighets AB 20 Sign:

383 Särskilda bestämmelser Vitartes Bilaga 3 (Hyresgästen) (Hyresvärden) Stockholm den Stockholm den Sign:

384 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 29 november Paragraf Diarienummer KS-2017/ Nytt genomförandebeslut för utbyggnad av allmänna anläggningar inom detaljplan för del av Embryot 1, Grantorp 2:17 och Universitetsområdet II, del av Grantorp 2:18 m.fl. (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Tidigare beslutad nettoinvesteringsbudget om 12,7 milj kr (KS-2015/258), upphävs. 2. Ny nettoinvesteringsbudget om 23,9 milj kr för genomförande av allmänna anläggningar (Alfred Nobels allé) inom detaljplanerna Grantorp 2:17 och Universitetsområdet II, del av Grantorp 2:18 m.fl. och del av Embryot 1 godkänns. Kommunstyrelsen beslutar för egen del 3. Upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar i aslutning till detaljplan för Embryot 1, inom detaljplaner för Grantorp 2:17 och Universitetsområdet I kan påbörjas. 4. Chefen för kommunstyrelsens gatuprojektsektion får i uppdrag att på kommunstyrelsens vägnar besluta om tilldelning av kontrakt i upphandlingsärendet enligt punkterna 2 och 3. Sammanfattning Prognosen för genomförandet av allmänna anläggningar (Alfred Nobels Allé) i Flemingsberg har sedan 2014 ökat stegvis från 10,4 miljoner kr till 27,6 miljoner kr. Detta beror delvis på att marknadsläget har förändrats under senaste åren och projektets svårighetsgrad underskattats. Projektet var ute på upphandling under våren Endast ett anbud inkom under upphandlingsperioden som låg på summan 17,7 miljoner kr för enbart entreprenadkostnaderna. Detta medförde att anbudet inte motsvarade projektets ekonomi och därmed avbröts upphandlingen. Med det nya kalkyleringsunderlaget som tagits fram utifrån dels anbudet som inkommit, tidigare nedlagda kostnader, projektledning, ÄTA-marginal, indexreglering, bedöms nu totalkostnaden bli 27,6 miljoner kronor för utbyggnaden av de allmänna anläggningarna (Alfred Nobels Allé). Detta innebär att ett nytt genomförandebeslut med utökad nettoinvesteringsbudget till 23,9 miljoner kr behövs till projektet med hänsyn taget till tidigare inkommit exploateringsbidrag om 3,7 miljoner kr.

385 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG

386 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 november Paragraf Diarienummer KS-2017/ Nytt genomförandebeslut för utbyggnad av allmänna anläggningar inom detaljplan för del av Embryot 1, Grantorp 2:17 och Universitetsområdet II, del av Grantorp 2:18 m.fl. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att dels föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut, dels för egen del besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Tidigare beslutad nettoinvesteringsbudget om 12,7 milj kr (KS-2015/258), upphävs. 2. Ny nettoinvesteringsbudget om 23,9 milj kr för genomförande av allmänna anläggningar (Alfred Nobels allé) inom detaljplanerna Grantorp 2:17 och Universitetsområdet II, del av Grantorp 2:18 m.fl. och del av Embryot 1 godkänns. Kommunstyrelsen beslutar för egen del 3. Upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar i aslutning till detaljplan för Embryot 1, inom detaljplaner för Grantorp 2:17 och Universitetsområdet I kan påbörjas. 4. Chefen för kommunstyrelsens gatuprojektsektion får i uppdrag att på kommunstyrelsens vägnar besluta om tilldelning av kontrakt i upphandlingsärendet enligt punkterna 2 och 3. Sammanfattning Prognosen för genomförandet av allmänna anläggningar (Alfred Nobels Allé) i Flemingsberg har sedan 2014 ökat stegvis från 10,4 miljoner kr till 27,6 miljoner kr. Detta beror delvis på att marknadsläget har förändrats under senaste åren och projektets svårighetsgrad underskattats. Projektet var ute på upphandling under våren Endast ett anbud inkom under upphandlingsperioden som låg på summan 17,7 miljoner kr för enbart entreprenadkostnaderna. Detta medförde att anbudet inte motsvarade projektets ekonomi och därmed avbröts upphandlingen.

387 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 november Paragraf Diarienummer KS-2017/ Med det nya kalkyleringsunderlaget som tagits fram utifrån dels anbudet som inkommit, tidigare nedlagda kostnader, projektledning, ÄTA-marginal, indexreglering, bedöms nu totalkostnaden bli 27,6 miljoner kronor för utbyggnaden av de allmänna anläggningarna (Alfred Nobels Allé). Detta innebär att ett nytt genomförandebeslut med utökad nettoinvesteringsbudget till 23,9 miljoner kr behövs till projektet med hänsyn taget till tidigare inkommit exploateringsbidrag om 3,7 miljoner kr.

388 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (5) Handläggare Thomas Lundgren Thomas.Lundgren@huddinge.se Kommunstyrelsen Nytt genomförandebeslut för utbyggnad av allmänna anläggningar inom detaljplan för del av Embryot 1, Grantorp 2:17 och Universitetsområdet II, del av Grantorp 2:18 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Tidigare beslutad nettoinvesteringsbudget om 12,7 milj kr (KS-2015/258), upphävs. 2. Ny nettoinvesteringsbudget om 23,9 milj kr för genomförande av allmänna anläggningar (Alfred Nobels allé) inom detaljplanerna Grantorp 2:17 och Universitetsområdet II, del av Grantorp 2:18 m.fl. och del av Embryot 1 godkänns. Kommunstyrelsen beslutar för egen del 3. Upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar i aslutning till detaljplan för Embryot 1, inom detaljplaner för Grantorp 2:17 och Universitetsområdet I kan påbörjas. 4. Chefen för kommunstyrelsens gatuprojektsektion får i uppdrag att på kommunstyrelsens vägnar besluta om tilldelning av kontrakt i upphandlingsärendet enligt punkterna 2 och 3. Sammanfattning Prognosen för genomförandet av allmänna anläggningar (Alfred Nobels Allé) i Flemingsberg har sedan 2014 ökat stegvis från 10,4 miljoner kr till 27,6 miljoner kr. Detta beror delvis på att marknadsläget har förändrats under senaste åren och projektets svårighetsgrad underskattats. Projektet var ute på upphandling under våren Endast ett anbud inkom under upphandlingsperioden som låg på summan 17,7 miljoner kr för enbart entreprenadkostnaderna. Detta medförde att anbudet inte motsvarade projektets ekonomi och därmed avbröts upphandlingen. Med det nya kalkyleringsunderlaget som tagits fram utifrån dels anbudet som inkommit, tidigare nedlagda kostnader, projektledning, ÄTA-marginal, indexreglering, bedöms nu totalkostnaden bli 27,6 miljoner kronor för utbyggnaden av de allmänna anläggningarna (Alfred Nobels Allé). HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

389 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (5) Datum Diarienummer KS-2017/ Detta innebär att ett nytt genomförandebeslut med utökad nettoinvesteringsbudget till 23,9 miljoner kr behövs till projektet med hänsyn taget till tidigare inkommit exploateringsbidrag om 3,7 miljoner kr. Beskrivning av ärendet Detaljplanen för del av Embryot 1 vann laga kraft och syftar till att ge förutsättningar för att uppföra studentbostäder och bostäder för annan typ av tidsbegränsad uthyrning kopplat till universitetets verksamhet, till exempel bostäder för forskare, inom del av fastigheten Embryot 1, idag Embryot 3. Som en tillhörande del i detaljplanen för del av Embryot 1 ingår utbyggnad av allmänna anläggningar. En liten del i detaljplanen berör kommunens fastighet Grantorp 5:4 (Alfred Nobels Allé). Förutom detaljplanen del av Embryot 1 berör ytterligare två detaljplaner allmän plats på fastigheten Grantorp 5:4 (Alfred Nobels Allé), dessa detaljplaner är Grantorp 2:17 och Universitetsområdet II, del av Grantorp 2:18 m.fl. Detaljplanen Grantorp 2:17 vann laga kraft med 15 års genomförande tid och detaljplanen Universitetsområdet II, del av Grantorp 2:18 m.fl. vann lag kraft med 15 års genomförandetid. Genomförandebeslut för allmänna anläggningarna (Ombyggnaden av Alfred Nobels Allé) enligt uppräknade detaljplaner beslutades i samband med kommunfullmäktiges antagande av detaljplan och exploateringsavtal för del av embryot 1, KS-2014/614. Vid denna tidpunkt var prognosen 10,4 miljoner kr för genomförandet under åren Utbyggnaden av Alfred Nobels Allé inom detaljplanerna projekterades under och ett förfrågningsunderlag togs fram enligt förvaltningens mallar och rutiner. En ny kostnadskalkyl för byggandet av de allmänna anläggningarna togs fram hösten 2016 efter projektering ägt rum. Kalkylen för projektets kostnader (projektledning, projektering och utbyggnad av allmänna anläggningar) uppgick då totalt till 16,4 miljoner kronor. Exploatören i projektet Embryot 1 har bidragit med 3,7 miljoner i bidrag 2014 enligt exploateringsavtalet, vilket gjorde att nettoinvesteringsbudgeten behövde utökas till totalt 12,7 miljoner kr. Orsakerna till ökningen var främst att standarden höjts på Alfred Nobels allé med fler körfält och cykelbanor samt omläggning av en större ledning på ett mer komplicerat sätt, något som inte var känt vid tiden för den ursprungliga kostnadsbedömningen. Den högre standarden för Alfred Nobels allé är en tidigareläggning av utbyggnad som ändå skulle ske med anledning av utvecklingen i Flemingsberg och utbyggnad trafikplats Högskolan. För att utbyggnaden skulle kunna genomföras behövde projektet tilldelas ett nytt genomförandebeslut med utökad investeringsbudget. Nettoinvesteringsbudgeten skulle behöva uppgå till 12,7 miljoner kr (16,4 brutto eftersom exploatören för detaljplanen del av embryot 1 bidragit med 3,7 miljoner). Ett ärende om detta skrevs upp till KS , dnr KS-2015/258 När den nya genomförandebeslutet antogs hösten 2016 gick projektet ut på upphandling under våren 2017.

390 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 3 (5) Datum Diarienummer KS-2017/ Endast ett anbud inkom under upphandlingsperioden som låg på summan 17,7 miljoner för entreprenadkostnaderna. Detta medförde att anbudet inte motsvarade projektets ekonomi och därmed avbröts upphandlingen. Den tidigare kalkylerade summan och nettoinvesteringsbudgeten 12,7 miljoner kr har visat sig vara en felbedömning. Detta beror delvis på att marknadsläget radikalt har förändrats under senaste året och att projektets svårighetsgrad troligen underskattats. Dessutom ingick det i den tidigare summan bara en uppskattad kostnad för en ledningsflytt, ledningsflytten är nu utförd och kostnad fastställd. Med det nya kalkyleringsunderlaget som tagits fram utifrån dels anbudet som inkommit, tidigare nedlagda kostnader, projektledning, ÄTA-marginal, indexreglering, bedöms nu totalkostnaden bli 27,6 miljoner kronor för utbyggnaden av de allmänna anläggningarna (Alfred Nobels Allé). Detta innebär att ett nytt genomförandebeslut med utökad nettoinvesteringsbudget till 23,9 miljoner kr behövs till projektet med hänsyn taget till tidigare inkommit exploateringsbidrag om 3,7 miljoner kr. Budgeten bedöms kunna hållas eftersom projektet nu har en bra bild över marknadsläget, projekteringar är genomförda, kännedom om tidigare kostnader och intäkter. Tidplan genomförande Med ett nytt genomförandebeslut på plats i början av 2018 kan en ny upphandling ske under våren och utbyggnadsarbeten påbörjas under sen vår/tidig sommar. Byggtiden är bedömd till ca 8 månader vilket medför att utbyggnaden kan vara färdigställd hösten Ekonomi Utbyggnaden av Alfred Nobels Allé och anslutningen till nya trafikplatsen, Trafikplats Högskolan, finansieras delvis genom övergripande gatukostnadsuttag av fastighetsägare och exploatörer inom ett avgränsat fördelningsområde. Fördelningsområdet omfattar stora delar av sjukhusområdet, högskolekvarteret och andra områden som kommer att ha sin naturliga trafikförsörjning via Alfred Nobels Allé och den kommande nya trafikplatsen, trafik plats Högskolan. Förutom bidraget på 3,7 miljoner kr som inkommit i detta projekt kommer bland annat Stockholms läns landsting bidra med 12 miljoner kr som bidrag till övergripande infrastrukturkostander för sin byggnation inom Medicinaren 5. Stockholms läns landsting bidrar med 50 % vid start av utbyggnaden av Alfred Nobels Allé och resterande 50 % när kommunen uppnått 12 miljoner i kostnader. Det pågår även en översyn av exploateringsbidragen till övergripande allmänna anläggningar i Flemingsberg som kommer ligga till grund för framtida projekts bidrag till allmänna anläggningar och som även kommer användas vid kommande tilläggsavtal för tidigare exploateringsavtal där exploatörernas bidrag ska regleras.

391 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 4 (5) Datum Diarienummer KS-2017/ Förvaltningens synpunkter Mot ovan angiven bakgrund föreslår förvaltningen att genomförandebeslut för projektet revideras till totalt 23,9 miljoner kronor i nettoinvesteringsbudget för byggandet av allmänna anläggningar inom detaljplan för Grantorp 2:17 och Universitetsområdet II, del av Grantorp 2:18 m.fl. Samt att uppdra åt chefen för kommunstyrelsens Gatuprojektsektion att på kommunstyrelsens vägnar besluta om upphandling av entreprenör samt tilldelning av kontrakt. Magdalena Bosson Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Thomas Lundgren Exploateringsingenjör Bilagor Bilaga 1, översiktskarta arbetsområde

392 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 5 (5) Bilaga 1 Datum Diarienummer KS-2017/

393 KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 6 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Utred möjligheten att etablera en integrationsförvaltning i Huddinge svar på motion väckt av Martin Nigals (SD) Kommunfullmäktiges beslut Ärendet bordläggs till kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 2 oktober 2017, avslås motionen. Sammanfattning I en motion väckt i kommunfullmäktige den 10 oktober 2016 föreslår Martin Nigals (SD) att Huddinge kommun utreder möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning för att få överblick över kostnaderna för integration, etablering och service till nyanlända. Integrationsförvaltningen skulle även ge stöd till nyanlända att återvända till hemlandet, om de önskar. Motionären anser att med en integrationsförvaltning skulle transparensen av kommunens verksamhet öka och ge Huddinges invånare en helhetsbild över hur skatteintäkter används. Kommunen skulle även kunna få kontroll över kostnader och intäkter för nyanlända och därmed kunna tillse att staten täcker kommunens kostnader. Motionen har skickats på remiss till grundskolenämnden, gymnasienämnden, kulturoch fritidsnämnden och socialnämnden. Kommunstyrelsens förvaltning anser att det är kommuninvånarnas rätt att få ta del av hur skattemedlen används i kommunen och därför är det viktigt med transparens och att Huddinges invånare kan få insyn i hur skatteintäkterna brukas. I likhet med grundskolenämnden, gymnasienämnden och kultur- och fritidsnämnden, anser kommunstyrelsens förvaltning, att en ny förvaltning skulle kunna bli kostnadskrävande på grund av parallell verksamhet och behov att extra samordning mellan förvaltningarna samt att en integrationsförvaltning skulle behöva anpassas till variationerna i inströmningen av nyanlända. Resurser bör snarare satsas på att upprätthålla god samordning mellan de förvaltningar som finns och de insatser som görs samt anpassa dessa efter nuläget. Dessutom har kommunen god kontroll på kostnader och intäkter för arbetet med nyanlända inom frågor rörande till exempel skolintroduktion, resurscentrum för nyanlända och social- och äldreomsorg och detta redovisas transparent i nuläget. Kommunstyrelsens förvaltnings bedömning är att det inte finns skäl att undersöka möjligheterna att skapa en integrationsförvaltning. Mot bakgrund av ovanstående avslås motionen.

394 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Överläggning i kommunfullmäktige Arnold Boström (SD) yrkar att ärendet ska bordläggas till kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner i kommunfullmäktige Ordförande ställer propositioner mot varandra, om bifall till bordläggningsyrkandet mot avslag och finner härvid att kommunfullmäktige beslutar att bifalla bordläggningsyrkandet.

395 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 oktober Paragraf Diarienummer KS-2016/ Utred möjligheten att etablera en integrationsförvaltning i Huddinge svar på motion väckt av Martin Nigals (SD) (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 2 oktober 2017, avslås motionen. Sammanfattning I en motion väckt i kommunfullmäktige den 10 oktober 2016 föreslår Martin Nigals (SD) att Huddinge kommun utreder möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning för att få överblick över kostnaderna för integration, etablering och service till nyanlända. Integrationsförvaltningen skulle även ge stöd till nyanlända att återvända till hemlandet, om de önskar. Motionären anser att med en integrationsförvaltning skulle transparensen av kommunens verksamhet öka och ge Huddinges invånare en helhetsbild över hur skatteintäkter används. Kommunen skulle även kunna få kontroll över kostnader och intäkter för nyanlända och därmed kunna tillse att staten täcker kommunens kostnader. Motionen har skickats på remiss till grundskolenämnden, gymnasienämnden, kulturoch fritidsnämnden och socialnämnden. Kommunstyrelsens förvaltning anser att det är kommuninvånarnas rätt att få ta del av hur skattemedlen används i kommunen och därför är det viktigt med transparens och att Huddinges invånare kan få insyn i hur skatteintäkterna brukas. I likhet med grundskolenämnden, gymnasienämnden och kultur- och fritidsnämnden, anser kommunstyrelsens förvaltning, att en ny förvaltning skulle kunna bli kostnadskrävande på grund av parallell verksamhet och behov att extra samordning mellan förvaltningarna samt att en integrationsförvaltning skulle behöva anpassas till variationerna i inströmningen av nyanlända. Resurser bör snarare satsas på att upprätthålla god samordning mellan de förvaltningar som finns och de insatser som görs samt anpassa dessa efter nuläget. Dessutom har kommunen god kontroll på kostnader och intäkter för arbetet med nyanlända inom frågor rörande till exempel skolintroduktion, resurscentrum för nyanlända och social- och äldreomsorg och detta redovisas transparent i nuläget. Kommunstyrelsens förvaltnings bedömning är att det inte finns skäl att undersöka möjligheterna att skapa en integrationsförvaltning. Mot bakgrund av ovanstående avslås motionen.

396 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Överläggning Arnold Boström (SD) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla förslaget i motionen. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner därvid att kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Reservationer Arnold Boström (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för förslaget i motionen. Beslutet delges Remissinstanserna

397 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 20 oktober Paragraf Diarienummer KS-2016/ Utred möjligheten att etablera en integrationsförvaltning i Huddinge svar på motion väckt av Martin Nigals (SD) (KF) Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med förvaltningens förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 2 oktober 2017, avslås motionen. Sammanfattning I en motion väckt i kommunfullmäktige den 10 oktober 2016 föreslår Martin Nigals (SD) att Huddinge kommun utreder möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning för att få överblick över kostnaderna för integration, etablering och service till nyanlända. Integrationsförvaltningen skulle även ge stöd till nyanlända att återvända till hemlandet, om de önskar. Motionären anser att med en integrationsförvaltning skulle transparensen av kommunens verksamhet öka och ge Huddinges invånare en helhetsbild över hur skatteintäkter används. Kommunen skulle även kunna få kontroll över kostnader och intäkter för nyanlända och därmed kunna tillse att staten täcker kommunens kostnader. Motionen har skickats på remiss till grundskolenämnden, gymnasienämnden, kulturoch fritidsnämnden och socialnämnden. Kommunstyrelsens förvaltning anser att det är kommuninvånarnas rätt att få ta del av hur skattemedlen används i kommunen och därför är det viktigt med transparens och att Huddinges invånare kan få insyn i hur skatteintäkterna brukas. I likhet med grundskolenämnden, gymnasienämnden och kultur- och fritidsnämnden, anser kommunstyrelsens förvaltning, att en ny förvaltning skulle kunna bli kostnadskrävande på grund av parallell verksamhet och behov att extra samordning mellan förvaltningarna samt att en integrationsförvaltning skulle behöva anpassas till variationerna i inströmningen av nyanlända. Resurser bör snarare satsas på att upprätthålla god samordning mellan de förvaltningar som finns och de insatser som görs samt anpassa dessa efter nuläget. Dessutom har kommunen god kontroll på kostnader och intäkter för arbetet med nyanlända inom frågor rörande till exempel skolintroduktion, resurscentrum för nyanlända och social- och äldreomsorg och detta redovisas transparent i nuläget. Kommunstyrelsens förvaltnings bedömning är att det inte finns skäl att undersöka möjligheterna att skapa en integrationsförvaltning.

398 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 20 oktober Paragraf Diarienummer KS-2016/ Mot bakgrund av ovanstående avslås motionen.

399 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) HANDLÄGGARE Caroline Carlsson caroline.carlsson@huddinge.se Kommunstyrelsen Utred möjligheten att etablera en integrationsförvaltning i Huddinge svar på motion väckt av Martin Nigals (SD) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 2 oktober 2017, avslås motionen. Sammanfattning I en motion väckt i kommunfullmäktige den 10 oktober 2016 föreslår Martin Nigals (SD) att Huddinge kommun utreder möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning för att få överblick över kostnaderna för integration, etablering och service till nyanlända. Integrationsförvaltningen skulle även ge stöd till nyanlända att återvända till hemlandet, om de önskar. Motionären anser att med en integrationsförvaltning skulle transparensen av kommunens verksamhet öka och ge Huddinges invånare en helhetsbild över hur skatteintäkter används. Kommunen skulle även kunna få kontroll över kostnader och intäkter för nyanlända och därmed kunna tillse att staten täcker kommunens kostnader. Motionen har skickats på remiss till grundskolenämnden, gymnasienämnden, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden. Kommunstyrelsens förvaltning anser att det är kommuninvånarnas rätt att få ta del av hur skattemedlen används i kommunen och därför är det viktigt med transparens och att Huddinges invånare kan få insyn i hur skatteintäkterna brukas. I likhet med grundskolenämnden, gymnasienämnden och kultur- och fritidsnämnden, anser kommunstyrelsens förvaltning, att en ny förvaltning skulle kunna bli kostnadskrävande på grund av parallell verksamhet och behov att extra samordning mellan förvaltningarna samt att en integrationsförvaltning skulle behöva anpassas till variationerna i inströmningen av nyanlända. Resurser bör snarare satsas på att upprätthålla god samordning mellan de förvaltningar som finns och de insatser som görs samt anpassa dessa efter nuläget. Dessutom har kommunen god kontroll på kostnader och intäkter för arbetet med nyanlända inom frågor rörande till exempel skolintroduktion, POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

400 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) resurscentrum för nyanlända och social- och äldreomsorg och detta redovisas transparent i nuläget. Kommunstyrelsens förvaltnings bedömning är att det inte finns skäl att undersöka möjligheterna att skapa en integrationsförvaltning. Mot bakgrund av ovanstående avslås motionen. Beskrivning av ärendet Martin Nigals (SD) väckte den 10 oktober 2016 en motion i kommunfullmäktige om att etablera en integrationsförvaltning i Huddinge med uppgift att hantera samtliga områden vad gäller integration av nyanlända. Motionären föreslår, med anledning av att kommunen befinner sig i en pressad ekonomisk situation och på grund av att staten tvingar alla kommuner att ta emot så många nyanlända som staten anser nödvändigt, att Huddinge kommun utreder möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning för att få överblick över kostnaderna för integration, etablering och service till nyanlända. Integrationsförvaltningen skulle även ge stöd till nyanlända att återvända till hemlandet, om de önskar. Motionären anser att med en integrationsförvaltning skulle transparensen av kommunens verksamhet öka och ge Huddinges invånare en helhetsbild över hur skatteintäkter används. Kommunen skulle även kunna få kontroll över kostnader och intäkter för nyanlända och därmed kunna tillse att staten täcker kommunens kostnader. Remissvar Grundskolenämnden Grundskolenämnden har valt att endast bedöma om en undersökning av möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning gynnar grundskolans verksamhet i Huddinge kommun och kan bidra till ökad transparens avseende kostnader som uppstår i mottagandet av nyanlända. Grundskolenämndens bedömning är att det inte finns skäl att undersöka möjligheterna att skapa en ny förvaltning. Skollagen 1 anger att nyanlända elever omfattas av samma bestämmelser som alla elever. Det innebär att undervisningen för nyanlända ska, precis som för andra elever, följa läroplanen och kursplanerna för aktuell skolform. 2 Grundskolenämnden anser att lägga utbildningsansvar i en särskild integrationsförvaltning för nyanlända ungdomar skulle sannolikt skapa problem genom extra behov av samordning mellan flera förvaltningar, ökade 1 1 kap 4. 2 Skollagen 1 kap. 11 samt 5 kap. 2.

401 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) kostnader genom parallell verksamhet samt hinder i integrationsprocessen. I Huddinge kommun finns idag resurscentrum för nyanlända, vars syfte är att underlätta för nyanlända ungdomars introduktion i utbildningssystemet. Att flytta den funktionen till en annan förvaltning skulle, enligt grundskolenämnden, skapa hinder för de samarbeten som är nödvändiga för en lyckad skolintroduktion. Avseende kostnadsredovisning finns idag transparens i redovisning av kostnader direkt kopplade till nyanlända elevers skolintroduktion. Däremot är det en mycket komplex uppgift att särredovisa kostnader för olika elevgrupper i skolsystemet. Den uppgiften blir inte enklare genom etablering av en integrationsförvaltning. Med utgångspunkt i skollagens intentioner, anser grundskolenämnden att det heller inte finns skäl att ställa olika elevgruppers utbildningskostnader mot varandra. Gymnasienämnden Gymnasienämnden har valt att endast bedöma om en utredning av möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning gynnar gymnasieskolans och vuxenutbildningens verksamhet i Huddinge kommun. Majoriteten av de nyanlända eleverna i gymnasieåldern studerar inom ramen för introduktionsprogrammet språkintroduktion. Syftet med språkintroduktionen är att ge ungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Utifrån ett integrationsperspektiv har barn- och utbildningsförvaltningen valt att bedriva språkintroduktion på samtliga gymnasieskolor och språkintroduktionens elever har samma rättigheter och behandlas på samma sätt som övriga elever på skolan. Att lägga utbildningsansvaret för nyanlända i en särskild integrationsförvaltning skapar svårigheter genom extra behov av samordning mellan flera förvaltningar och integration och inkludering missgynnas. I Huddinge kommun finns idag Resurscentrum för nyanlända, RCN, vars syfte är att underlätta för nyanlända ungdomars introduktion i utbildningssystemet. En flytt av denna funktion, alternativt delar av den, till annan förvaltning skulle skapa hinder för de samarbeten som är nödvändiga för en lyckad skolintroduktion. Svenska för invandrare, sfi, är sedan 1 juli 2016 en del av den kommunala vuxenutbildningen. Elever ska kunna kombinera sfi-studier med studier inom såväl grundläggande- som gymnasial vuxenutbildning. Att lyfta ut sfi och lägga den i en annan förvaltning strider mot intentionerna i lagstiftningen.

402 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) Det nuvarande ekonomistyrningssystemet är transparent och kostnaden för exempelvis RCN redovisas för nämnd i delårsrapporter och verksamhetsberättelse. Gymnasienämnden ser en risk för ökade kostnader och ökad tidsåtgång genom att införa en konstruktion med parallella förvaltningar. Sammanfattningsvis anser gymnasienämnden att det inte finns skäl att utreda möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning. Kultur- och fritidnämnden Kultur- och fritidsnämnden menar att det idag finns en rad insatser som görs inom ramen för samtliga förvaltningars ansvar. Tillskapandet av en ny förvaltning bedöms kunna bli kostnadskrävande och en sådan förvaltning skulle behöva anpassas till de stora variationer i flykting- och migrationsströmmar som kan uppstå över tid. Därför bör resurser snarare satsas på att upprätthålla god samordning mellan de insatser som görs och anpassa resurserna efter rådande läge. Socialnämnden De insatser och aktiviteter som social- och äldreomsorgsförvaltningen utför inom integration och etablering 3 redovisas med faktiska kostnader i socialoch äldreomsorgsförvaltningens planerings- och uppföljningsprocess och detta är i dagsläget transparent. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har god kontroll över kostnader och intäkter kopplat till detta arbete. Ensamkommande barn hanteras enligt socialtjänstlagen och lagen om vård av unga, vilket gör det nödvändigt att arbetet med ensamkommande barn hänger ihop med individ- och familjeomsorgens ordinarie verksamhet inom barnoch ungdomsenheterna. Framöver kommer arbetet med nyanlända förmodligen karaktäriseras av olika typer av insatser riktade mot personer med skilda behov. Bosättningsenheten är för närvarande placerad närmast under förvaltningsdirektören eftersom bostäder för nyanlända är en komplicerad fråga. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har för avsikt att se över såväl den organisatoriska tillhörigheten som sambanden mellan de olika verksamheterna som berör nyanlända. 3 Det primära ansvaret för etablering av nyanlända ligger på Arbetsförmedlingen under de två första åren efter att en person beviljats upphållstillstånd, med undantag från personer med en prestationsförmåga under 25 procent.

403 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning anser att det är kommuninvånarnas rätt att få ta del av hur skattemedlen används i kommunen och därför är det viktigt med transparens och att Huddinges invånare kan få insyn i hur skatteintäkterna brukas. I likhet med grundskolenämnden, gymnasienämnden och kultur- och fritidsnämnden, anser kommunstyrelsens förvaltning, att skapa en ny förvaltning skulle kunna bli kostnadskrävande på grund av parallell verksamhet och behov av extra samordning mellan förvaltningarna samt att en integrationsförvaltning skulle behöva anpassas till variationerna i inströmningen av nyanlända. Resurser bör snarare satsas på att upprätthålla god samordning mellan de förvaltningar som finns och de insatser som görs samt anpassa dessa efter nuläget. Dessutom har kommunen god kontroll på kostnader och intäkter för arbetet med nyanlända inom frågor rörande till exempel skolintroduktion, resurscentrum för nyanlända och social- och äldreomsorg och detta redovisas transparent i nuläget. Kommunstyrelsens förvaltnings bedömning är att det inte finns skäl att undersöka möjligheterna att skapa en integrationsförvaltning. Mot bakgrund av ovanstående avslås motionen. Magdalena Bosson Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Caroline Carlsson Utredare Bilagor Bilaga 1: Utred möjligheten att etablera en integrationsförvaltning i Huddinge, motion av Martin Nigals (SD) Bilaga 2: Remissvar från grundskolenämnden Bilaga 3: Remissvar från gymnasienämnden Bilaga 4: Remissvar från kultur- och fritidsnämnden Bilaga 5: Remissvar från socialnämnden

404 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (6) Beslutet delges Remissinstanserna

405 Motion Utred möjligheten att etablera en integrationsforvattning i Huddinge. Kommunen befinner sig i en pressad ekonomisk situation. Det fmns behov av pengar nästan överallt. Samtidigt tvingar staten alla kommuner att ta emot så många nyanlända som de anser nödvändigt vilket kostar ännu mera pengar. Kommunerna har idag lagligt ansvar att tillhandahålla viss elementär service i form av bostad, skolgång, äldreboende och olika ekonomiska bidrag inom det sociala området till samtliga som bosätter sig i kommunen. Av naturliga orsaker så har flyktningar, asylsökande och ensamkommande barn och ungdomar oftast inte särskilt bra ekonomi (om de över huvud taget har någon). Viss ersättning kan av kommunerna äskas från staten men det är osäkert hur länge och hur mycket, då reglerna riskerar att ändras och rykten sprids om minskade bidrag till kommunerna. För att få koll på kostnaderna i samband med integrering, etablering och service till de som staten tvingar på oss och de som frivilligt sökt sig till Huddinge så föreslår vi att man instiftar en s.k. "Integrationsförvaltning" med uppgift att hantera samtliga områden som härrör till integration av nyanlända. Nämnden ska även vara ansvarig för att hjälpa invandrare att återvända till sina hemländer om de så önskar. Med en integrationsförvaltning ökar vi transparensen i kommunens verksamhet och vi ger därmed Huddingeborna en helhetsbild över hur deras skattepengar används i detta syfte samtidigt som vi får kontroll på alla kostnader och intäkter relaterade till invandringen och kan därmed lätt tillse att staten täcker våra kostnader för denna extra "börda" som pålagts kommunen. Mot bakgrund av ovanstående föreslår därför Sverigedemokraterna att kommunen undersöker möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning enligt intentionerna i motionen. Huddinge den 3 oktober för Sverigedemokraterna i Huddinge Martin Nigals

406 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Grundskolenämnden 7 februari Paragraf Diarienummer GSN-2016/ Utred möjligheten att etablera en integrationsförvaltning i Huddinge - motion väckt av Martin Nigals (SD) Grundskolenämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänste-utlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Martin Nigals (SD) föreslår i en motion att Huddinge kommun ska undersöka möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning. I motionen anges som motiv att en samlad förvaltning skulle skapa förutsättningar för en mera transparent bild av vilka kostnader som uppstår vid integrering, etablering och service till nyanlända. Likaså skulle en integrationsförvaltning ge stöd till nyanlända att återvända hem om de så önskar. Överläggning I ärendet yttrar sig Jelena Drenjanin (M) och John Clewett (SD). Yrkanden Jelena Drenjanin (M): Nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. John Clewett (SD): yrkar att nämnden föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Propositioner Ordförande ställer proposition på yrkanden och finner att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Reservationer John Clewett (SD) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

407 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (2) HANDLÄGGARE Morfeldt, Peter Peter.Morfeldt@huddinge.se Grundskolenämnden Utred möjligheten att etablera en integrationsförvaltning i Huddinge - motion väckt av Martin Nigals (SD) Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Martin Nigals (SD) föreslår i en motion att Huddinge kommun ska undersöka möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning. I motionen anges som motiv att en samlad förvaltning skulle skapa förutsättningar för en mera transparent bild av vilka kostnader som uppstår vid integrering, etablering och service till nyanlända. Likaså skulle en integrationsförvaltning ge stöd till nyanlända att återvända hem om de så önskar. Förvaltningens synpunkter Grundskoleavdelning väljer här att endast bedöma om en undersökning av möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning gynnar grundskolans verksamhet i Huddinge kommun och kan bidra till ökad transparens avseende kostnader som uppstår i mottagandet av nyanlända. Vår bedömning är att det inte finns skäl att undersöka möjligheterna att skapa en ny förvaltning. Skollagen (1 kap 4 ) anger att nyanlända elever omfattas av samma bestämmelser som alla elever. Det innebär att undervisningen för nyanlända ska, precis som för andra elever, följa läroplanen och kursplanerna för aktuell skolform (Skollagen 1 kap. 11 samt 5 kap. 2 ). Att lägga utbildningsansvar i en särskild integrationsförvaltning för nyanlända ungdomar skapar sannolikt problem genom extra behov av samordning mellan flera förvaltningar, ökade kostnader genom parallell verksamhet samt hinder i integrationsprocessen. I Huddinge kommun finns idag resurscentrum för nyanlända, vars syfte är att underlätta för nyanlända ungdomars introduktion i utbildningssystemet. Det är förvaltningens bedömning att den verksamheten fungerar mycket väl. Att flytta den funktionen till en annan förvaltning skulle skapa hinder för de samarbeten som är nödvändiga för en lyckad skolintroduktion. Avseende kostnadsredovisning finns idag transparens i redovisning av kostnader direkt kopplade till nyanlända elevers skolintroduktion (RCN). Däremot är det en mycket komplex uppgift att särredovisa kostnader för olika elevgrupper i skolsystemet. Den uppgiften blir inte enklare genom etablering POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

408 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (2) av en integrationsförvaltning. Med utgångspunkt i skollagens intentioner finns det heller inga skäl att ställa olika elevgruppers utbildningskostnader mot varandra. Mot bakgrund av redovisade skäl bedömer alltså grundskoleavdelningen att det inte finns skäl att undersöka möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning. Helena Näslund T.f. Utbildningsdirektör Kerstin Gelfgren Grundskolechef Bilagor Remisshandlingar den 20 oktober 2016 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

409 GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Gymnasienämnden 8 februari Paragraf Diarienummer GN-2016/ Utred möjligheten att etablera en integrationsförvaltning i Huddinge - motion väckt av Martin Nigals (SD) Gymnasienämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Martin Nigals (SD) har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige ska utreda möjligheten för kommunen att etablera en integrationsförvaltning. Förslaget grundar sig på flera skäl, exempelvis det faktum att kommunen har lagligt ansvar för att kunna erbjuda viss grundläggande service till nyanlända och att kommunen ska få kontroll på kostnaderna för integration, etablering och service kring nyanlända. Denna Integrationsförvaltning föreslås hantera samtliga områden som rör integration och nyanlända. Lösningen skulle enligt förslaget ge Huddingeborna en helhetsbild av hur skattemedlen används och kommunen kan gentemot staten påvisa sina faktiska kostnader. Förvaltningen anser att det inte finns skäl att utreda möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning. Överläggning I ärendet yttrar sig Christina Eklund (M) och John Clewett (SD). Yrkanden Christina Eklund (M): Nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. John Clewett (SD): Nämnden beslutar ett föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Propositioner Ordförande ställer proposition på yrkanden och finner att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag Reservationer John Clewett (SD) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

410 GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG

411 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (3) HANDLÄGGARE Andersson, Lisbeth Lisbeth.Andersson@huddinge.se Gymnasienämnden Utred möjligheten att etablera en integrationsförvaltning i Huddinge - motion väckt av Martin Nigals (SD) Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Martin Nigals (SD) har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige ska utreda möjligheten för kommunen att etablera en integrationsförvaltning. Förslaget grundar sig på flera skäl, exempelvis det faktum att kommunen har lagligt ansvar för att kunna erbjuda viss grundläggande service till nyanlända och att kommunen ska få kontroll på kostnaderna för integration, etablering och service kring nyanlända. Denna Integrationsförvaltning föreslås hantera samtliga områden som rör integration och nyanlända. Lösningen skulle enligt förslaget ge Huddingeborna en helhetsbild av hur skattemedlen används och kommunen kan gentemot staten påvisa sina faktiska kostnader. Förvaltningen anser att det inte finns skäl att utreda möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning. Beskrivning av ärendet I en motion har Martin Nigals (SD) föreslagit till kommunfullmäktige att utreda möjligheten för Huddinge kommun att etablera en separat integrationsförvaltning. Motionens förslag har sin grund i det faktum att kommunen i dagsläget har lagligt ansvar för att kunna erbjuda viss grundläggande service till nyanlända som bosätter sig i kommunen. Det gäller t.ex. olika ekonomiska bidrag inom det sociala området och service i form av bostad, skolgång, och äldreboende. Vissa grupper som exempelvis, flyktingar, asylsökande och ensamkommande barn, bedöms ha svag ekonomi alternativt försumbar ekonomi. Kommunen kan äska viss ersättning från staten men det bedöms osäkert hur länge och hur mycket, då reglerna för detta kan ändras. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

412 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (3) För att kommunen ska få kontroll på de aktuella kostnaderna för integration, etablering och service för de som bosätter sig i Huddinge, föreslås i motionen att man instiftar en s.k. Integrationsförvaltning. Den föreslås hantera samtliga områden som rör integration och nyanlända. Denna lösning skulle enligt förslaget ge Huddingeborna en helhetsbild av hur skattemedlen används och kommunen kan gentemot staten påvisa sina faktiska kostnader. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen väljer att i detta tjänsteutlåtande endast bedöma om en utredning av möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning gynnar gymnasieskolans och vuxenutbildningens verksamhet i Huddinge kommun. Skollagen (1 kap 4 ) anger att nyanlända elever omfattas av samma bestämmelser som alla elever. Det innebär att undervisningen för nyanlända ska, precis som för andra elever, följa läroplanen för aktuell skolform (Skollagen 1 kap.11 ) Majoriteten av de nyanlända eleverna i gymnasieåldern studerar inom ramen för introduktionsprogrammet språkintroduktion. Syftet med språkintroduktionen är att ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Utifrån ett integrationsperspektiv har förvaltningen valt att bedriva språkintroduktion på samtliga gymnasieskolor och språkintroduktionens elever har samma rättigheter och behandlas på samma sätt som övriga elever på skolan. Att lägga utbildningsansvar för nyanlända i en särskild integrationsförvaltning skapar svårigheter genom extra behov av samordning mellan flera förvaltningar och integration och inkludering missgynnas. I Huddinge kommun finns idag Resurscentrum för nyanlända, RCN, vars syfte är att underlätta för nyanlända ungdomars introduktion i utbildningssystemet. Det är förvaltningens bedömning att den verksamheten fungerar mycket väl. En flytt av denna funktion alternativt delar av den till annan förvaltning skulle skapa hinder för de samarbeten som är nödvändiga för en lyckad skolintroduktion. Svenska för invandrare, sfi, är sedan 1 juli 2016 en del av den kommunala vuxenutbildningen. Elever ska kunna kombinera sfi studier med studier inom såväl grundläggande- som gymnasial vuxenutbildning. Att lyfta ut sfi och lägga den i en annan förvaltning strider mot intentionerna i lagstiftningen. Vårt nuvarande ekonomistyrningssystem är transparant och kostnaden för exempelvis RCN redovisas för nämnd i delårsrapporter och verksamhetsberättelse.

413 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (3) Förvaltningen ser en risk för ökade kostnader och ökad tidsåtgång genom att införa en konstruktion med parallella förvaltningar. Sammanfattningsvis anser förvaltningen att det inte finns skäl att utreda möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning. Helena Näslund T.f. utbildningsdirektör Ann- Britt Sten Hodin Gymnasiechef Bilagor Remisshandlingar den 29 november 2016 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

414 KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 11 (14) HUDDINGE KOMMUN Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 31 januari Paragraf Diarienummer KFN-2016/ Utred möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning i Huddinge -motion väckt av Martin Nigals (SD)- remissvar Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner fö rvaltningens svar enli gt tjänsteutlåtande daterat den 3 januari 2017 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet J en motion daterad 3 oktober 2016 skriver Martin Nigals (SD) om kommunens ansvar att ti llhandahå lla service och bidrag till de som bosätter sig i kommunen. Motionären menar att flyktingar, asylsökande samt ensamkommande barn och ungdomar oftast inte har särskilt bra ekonomi vilket kommunen måste ersätta. För att få koll på kostnaderna för detta vill motionären att en integrationsförvaltn ing inrättas med syfte att hantera samtliga områden som härrör till integration av nyanlända. Därför föreslår Martin Nigals att kommunen undersöker möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning enligt intentionerna i motionen. Förvaltningens synpunkter När ett stort antal flyktingar kom t i Il Sverige 2015 fanns det på nationell och även kommunal nivå en brist på samordning. Stegvis har dock samordningen utvecklats och förstärkts genom riktade in satser. Förvaltningen menar att det idag finns en rad insatser som görs inom ramen för samtliga förvaltningars ansvar. Ti llskapandet av en ny förvaltning bedöms kunna bli kostnadskrävande och en sådan fö rvaltning skulle behöva anpassas ti ll de stora variationer i flykti ng- och migrationsströmmar som kan uppstå över tid. Därför bör resurser snarare satsas på att upprätthålla god samordning mell an de insatser som görs och anpassa resurserna efter rådande läge. Beslutet delges Kommunstyrelsen Slgnaturer: Ordförande Utdragsbestyrkande: datum och signatur ~

415 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Remiss - Utred möjligheten att etablera en integrationsförvaltning i Huddinge - motion väckt av Martin Nigals (SD) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 3 januari 2017 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet I en motion daterad 3 oktober 2016 skriver Martin Nigals (SD) om kommunens ansvar att tillhandahålla service och bidrag till de som bosätter sig i kommunen. Motionären menar att flyktingar, asylsökande samt ensamkommande barn och ungdomar oftast inte har särskilt bra ekonomi vilket kommunen måste ersätta. För att få koll på kostnaderna för detta vill motionären att en integrationsförvaltning inrättas med syfte att hantera samtliga områden som härrör till integration av nyanlända. Därför föreslår Martin Nigals att kommunen undersöker möjligheterna att etablera en integrationsförvaltning enligt intentionerna i motionen. Förvaltningens synpunkter När ett stort antal flyktingar kom till Sverige 2015 fanns det på nationell och även kommunal nivå en brist på samordning. Stegvis har dock samordningen utvecklats och förstärkts genom riktade insatser. Förvaltningen menar att det idag finns en rad insatser som görs inom ramen för samtliga förvaltningars ansvar. Tillskapandet av en ny förvaltning bedöms kunna bli kostnadskrävande och en sådan förvaltning skulle behöva anpassas till de stora variationer i flyktingoch migrationsströmmar som kan uppstå över tid. Därför bör resurser snarare POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Patron Pehrs väg 6 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

416 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (2) satsas på att upprätthålla god samordning mellan de insatser som görs och anpassa resurserna efter rådande läge. Annika Press TF Kultur- och fritidsdirektör Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen Mats Wesslén Utredare

417 SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnden 23 februari Paragraf Diarienummer SN-2016/ Utred möjligheten att etablera en integrationsförvaltning i Huddinge - svar på motion väckt av Martin Nigals (SD) Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Överläggning I ärendet yttrar sig Gunilla Helmerson (M), Anneli Sjöberg (S), Marianne Broman (MP), Elisabeth Ulin Karlsson (V) och Mats Arkhem (SD). Mats Arkhem (SD) yrkar att nämnden föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Gunilla Helmerson (M), yrkar bifall till föreliggande förslag. Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordföranden Gunilla Helmerson (M) ställer propositioner efter varandra, dels till föreliggande förslag, dels till Mats Arkhem (SD) yrkande om bifall till förslaget i motionen och finner att socialnämnden beslutar att bifalla föreliggande förslag, förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat Reservationer Mot socialnämndens beslut reserverar sig Mats Arkhem (SD), till förmån för eget yrkande om bifall till förslaget i motionen. Beslutet delges Kommunstyrelsen

418 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2016/ (2) HANDLÄGGARE Johan Andersson johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Utred möjligheten att etablera en integrationsförvaltning i Huddinge - svar på motion väckt av Martin Nigals (SD) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Beskrivning av ärendet Motionen beskriver kommunens ekonomiska situation som pressad, och menar att staten tvingar kommunerna att ta emot så många nyanlända flyktingar som anses nödvändigt. Detta leder enligt motionen i sin tur till en än mer pressad ekonomisk situation, då kommunerna har ett lagligt ansvar att tillhandahålla bostad, skolgång, äldreboende och olika ekonomiska bidrag till alla som bosätter sig i kommunen. Den ersättning som kan äskas från staten är enligt motionen osäker, då reglerna kan ändras. Motionen menar också att det går rykten om att bidragen till kommunerna kommer minskas. För att få bättre kontroll över kostnader som kan kopplas till integrering, etablering och service till de personer som kommer till Huddinge frivilligt eller efter anvisning, förslås i motionen att Huddinge kommun inrättar en integrationsförvaltning. Denna förvaltning skulle hanterliga samtliga områden som rör integration av nyanlända, och ansvara för att hjälpa invandrare att återvända till sina hemländer om de så önskar. Förvaltningen skulle bidra till en ökad transparens i Huddinge kommun och möjlighet för skattebetalarna att förstå hur deras pengar används. Det skulle också ge Huddinge kommun kontroll över kostnader och intäkter som är relaterade till invandringen. Förvaltningens synpunkter Det primära ansvaret för etablering av nyanlända ligger på Arbetsförmedlingen under de två första åren efter att en person beviljats upphållstillstånd. 1 Det arbete som förvaltningen därefter utför inom integration och etablering är dock redan idag öppet och transparent. Insatser och aktiviteter redovisas med faktiska kostnader i de dokument som utgör stommen i förvaltningens planerings- och uppföljningsprocess. Förvaltningen har god kontroll på kostnader och intäkter som är kopplade till detta arbete. 1 Detta inkluderar dock inte personer med en prestationsförmåga under 25 procent. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

419 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2016/ (2) Det är viktigt att tydliggöra att det i flyktingmottagandet ingår ensamkommande barn, som måste hanteras enligt gällande lagstiftning (socialtjänstlagen och lagen om vård av unga). Detta gör det nödvändigt att arbetet med ensamkommande barn hänger ihop med individ- och familjeomsorgens ordinarie verksamhet inom barn- och ungdomsenheterna. Det är också viktigt att påpeka att ersättningen till kommunerna för ensamkommande flyktingbarn sänks från och med den 1 juli Ersättningen blir då 1350 kronor per barn och dygn, att jämföra med nuvarande 1900 kronor. Förvaltningen ser att arbetet framöver kommer karaktäriseras av olika typer av insatser, riktade mot personer med skilda behov. Framtagandet av bostäder är en komplicerad fråga, varför den befintliga bosättningsenheten för närvarande är placerad närmast under förvaltningsdirektören. Förvaltningen har för avsikt att se över såväl den organisatoriska tillhörigheten som sambanden mellan de olika verksamheterna som berör nyanlända. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Johan Andersson Utredare Bilagor Utred möjligheten att etablera en integrationsförvaltning i Huddinge - Motion Beslutet delges Kommunstyrelsen

420 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 29 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Inrätta ett sportotek i Huddinge - svar på motion väckt av Nujin Alacabek (V) (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 6 november 2017, anses motionen besvarad. 2. Kultur- och fritidsnämnden ges i uppdrag att undersöka om det inom civilsamhället finns intresse av att driva verksamhet för utlåning av sport- och fritidsartiklar. Sammanfattning I en motion väckt i kommunfullmäktige den 14 november 2016 föreslår Nujin Alacabek (V) att kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta ett sportotek i Huddinge kommun. Tanken med ett sportotek är att det fungerar som bibliotek med skillnaden att ett sportotek lånar ut idrottsutrustning. Motionären anser att möjligheten till en aktiv fritid är en grundläggande rättighet och att det inte får bli en fråga om ekonomi. Vidare föreslås i motionen att kommuninvånarna kan uppmanas att skänka avlagd utrustning som fortfarande fungerar till sportoteket och på det sättet kan kostnaderna bli låga. Motionen har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden. Frågan om att inrätta verksamhet för utlåning av sport- och fritidsartiklar är aktuell i flera svenska kommuner. Det koncept som växt mest under de senaste åren är Fritidsbanken som är en ideell förening som kommuner, föreningar eller andra verksamheter kan ansluta sig till. Erfarenheter från kommuner som inrättat verksamhet för utlåning av sport- och fritidsartiklar visar att det är förenat med en del kostnader. Nuvarande ekonomiska förutsättningar ställer ökade krav på kommunen att prioritera rätt. I budgeten för 2018 görs särskilda politiska prioriteringar för att säkra goda förutsättningarna för nämnderna att klara sin kärnverksamhet. Ett särskilt fokus vid prioritering har lagts på barn och unga samt på insatser för ett ökat bostadsbyggande och utbyggnad av lokaler för kommunal verksamhet. Kommunstyrelsens förvaltning ser positivt på att det inom kommunen kan finnas den typ av verksamhet som beskrivs i motionen och föreslår att kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att undersöka om det inom civilsamhället finns intresse av att driva verksamhet för utlåning av sport- och fritidsartiklar. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunstyrelsens förvaltning att motionen ska anses besvarad.

421 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Överläggning Nujin Alacabek Darwich (V) och Marica Lindblad (MP) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla förslaget i motionen. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande ställer propositioner mot varandra, att föreslå kommunfullmäktige att bifalla arbetsutskottets förslag till beslut mot Nujin Alacabek Darwich (V) m.fl. yrkande att bifalla förslaget i motionen och finner härvid att kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Reservationer Nujin Alacabek Darwich (V) och Marica Lindblad (MP), för sin kommunstyrelsegrupp, reserverar sig mot beslutet till förmån för förslaget i motionen.

422 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 24 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Inrätta ett sportotek i Huddinge - svar på motion väckt av Nujin Alacabek (V) (KF) Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med förvaltningens förslag till beslut i enlighet med tjänsteutlåtandet. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 6 november 2017, anses motionen besvarad.kultur- och fritidsnämnden ges i uppdrag att undersöka om det inom civilsamhället finns intresse av att driva verksamhet för utlåning av sport- och fritidsartiklar. Sammanfattning I en motion väckt i kommunfullmäktige den 14 november 2016 föreslår Nujin Alacabek (V) att kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta ett sportotek i Huddinge kommun. Tanken med ett sportotek är att det fungerar som bibliotek med skillnaden att ett sportotek lånar ut idrottsutrustning. Motionären anser att möjligheten till en aktiv fritid är en grundläggande rättighet och att det inte får bli en fråga om ekonomi. Vidare föreslås i motionen att kommuninvånarna kan uppmanas att skänka avlagd utrustning som fortfarande fungerar till sportoteket och på det sättet kan kostnaderna bli låga. Motionen har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden. Frågan om att inrätta verksamhet för utlåning av sport- och fritidsartiklar är aktuell i flera svenska kommuner. Det koncept som växt mest under de senaste åren är Fritidsbanken som är en ideell förening som kommuner, föreningar eller andra verksamheter kan ansluta sig till. Erfarenheter från kommuner som inrättat verksamhet för utlåning av sport- och fritidsartiklar visar att det är förenat med en del kostnader. Nuvarande ekonomiska förutsättningar ställer ökade krav på kommunen att prioritera rätt. I budgeten för 2018 görs särskilda politiska prioriteringar för att säkra goda förutsättningarna för nämnderna att klara sin kärnverksamhet. Ett särskilt fokus vid prioritering har lagts på barn och unga samt på insatser för ett ökat bostadsbyggande och utbyggnad av lokaler för kommunal verksamhet. Kommunstyrelsens förvaltning ser positivt på att det inom kommunen kan finnas den typ av verksamhet som beskrivs i motionen och föreslår att kultur- och

423 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG fritidsnämnden får i uppdrag att undersöka om det inom civilsamhället finns intresse av att driva verksamhet för utlåning av sport- och fritidsartiklar. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunstyrelsens förvaltning att motionen ska anses besvarad. Överläggning Nujin Alacabek Darwich (V) och Marica Lindblad (MP) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla förslaget i motionen. I övrigt yttrar sig Christian Ottosson (C). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande ställer propositioner mot varandra och finner härvid att arbetsutskottet beslutar att förslå kommunstyreslen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med förvaltningens förslag till beslut i enlighet med tjänsteutlåtandet. Reservationer Nujin Alacabek Darwich (V) och Marica Lindblad (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för förslaget i motionen.

424 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Inrätta ett sportotek i Huddinge svar på motion väckt av Nujin Alacabek (V) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 6 november 2017, anses motionen besvarad. 2. Kultur- och fritidsnämnden ges i uppdrag att undersöka om det inom civilsamhället finns intresse av att driva verksamhet för utlåning av sportoch fritidsartiklar. Sammanfattning I en motion väckt i kommunfullmäktige den 14 november 2016 föreslår Nujin Alacabek (V) att kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta ett sportotek i Huddinge kommun. Tanken med ett sportotek är att det fungerar som bibliotek med skillnaden att ett sportotek lånar ut idrottsutrustning. Motionären anser att möjligheten till en aktiv fritid är en grundläggande rättighet och att det inte får bli en fråga om ekonomi. Vidare föreslås i motionen att kommuninvånarna kan uppmanas att skänka avlagd utrustning som fortfarande fungerar till sportoteket och på det sättet kan kostnaderna bli låga. Motionen har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden. Frågan om att inrätta verksamhet för utlåning av sport- och fritidsartiklar är aktuell i flera svenska kommuner. Det koncept som växt mest under de senaste åren är Fritidsbanken som är en ideell förening som kommuner, föreningar eller andra verksamheter kan ansluta sig till. Erfarenheter från kommuner som inrättat verksamhet för utlåning av sport- och fritidsartiklar visar att det är förenat med en del kostnader. Nuvarande ekonomiska förutsättningar ställer ökade krav på kommunen att prioritera rätt. I budgeten för 2018 görs särskilda politiska prioriteringar för att säkra goda förutsättningarna för nämnderna att klara sin kärnverksamhet. Ett särskilt fokus vid prioritering har lagts på barn och unga samt på insatser POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

425 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) för ett ökat bostadsbyggande och utbyggnad av lokaler för kommunal verksamhet. Kommunstyrelsens förvaltning ser positivt på att det inom kommunen kan finnas den typ av verksamhet som beskrivs i motionen och föreslår att kulturoch fritidsnämnden får i uppdrag att undersöka om det inom civilsamhället finns intresse av att driva verksamhet för utlåning av sport- och fritidsartiklar. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunstyrelsens förvaltning att motionen ska anses besvarad. Beskrivning av ärendet Nujin Alacabek (V) väckte den 14 november 2016 en motion i kommunfullmäktige om att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för att inrätta ett sportotek. Motionären anser att möjligheten till en aktiv fritid är en grundläggande rättighet och det är viktigt att en aktiv fritid inte blir en fråga om ekonomi. Vidare menar motionären att idrott främjar inte bara hälsa utan kan också verka positivt ur integrationssynpunkt. Tanken med ett sportotek är att det fungerar som bibliotek med skillnaden att ett sportotek lånar ut idrottsutrustning, alltifrån fotbollsskor, skidor, hjälmar, ishockeyklubbor till gymnastikskor eller innebandybollar. Precis som med biblioteken ska sportoteket vara till för alla och att det ska vara helt avgiftsfritt att låna den utrustning man vill eller behöver. Motionären menar att en satsning på ett sportotek skulle vara gynnsam för föreningslivet i Huddinge liksom för folkhälsan. Vidare menar motionären att inrättandet av ett sportotek i Huddinge inte skulle behöva bli dyrt. Kommuninvånarna skulle kunna uppmanas att skänka avlagd utrustning som fortfarande är fullgod till sportoteket för att bygga upp ett bra grundutbud, vilket också är bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Sportotek, ibland kallat Fritidsbank, har redan inrättats i andra kommuner, till exempel i Borlänge, Göteborg, Luleå och Stockholm. Kultur- och fritidsnämndens remissvar Kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiv till förslaget och menar att det är av intresse att närmare utreda hur förutsättningarna för ett sportotek i Huddinge skulle kunna se ut (bilaga 2). Sportotek bedrivs i olika former och med olika namn runtom i landet. Gemensamt för dessa är önskan om ett bättre utnyttjande av all den idrottsutrustning som finns och som ibland, av olika skäl, ligger oanvänd.

426 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Utblick Frågan om att inrätta verksamhet för utlåning av sport- och fritidsartiklar är aktuell i flera svenska kommuner. Nedan ges exempel på inrättande av Sportotek respektive Fritidsbank. Sportotek i Haninge I Haninge inrättades ett Sportotek under I Haninge konstaterades i ett tidigt skede att det inte fanns några ideella krafter som kunde driva ett Sportotek och att det också saknades interna resurser inom kommunen. Haninges Sportotek bedrivs idag genom ett samarbete mellan kommunen och Blå vägens arbetsmarknadsverksamhet. Blå vägen erhåller kr/mån i bidrag från kommunen för att bedriva ett Sportotek och har också erhållit en lokal för verksamheten. Sportoteket har hittills lyckats samla in mycket sportartiklar. Intresset för att låna har dock visat sig vara svalt. Detta tros bero på den sociala föreningens begränsade möjligheter att marknadsföra verksamheten. Kommunen och föreningen har ingått ett kontrakt som sträcker sig över ett år. Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar just nu med att sammanställa förslag till nämnden om att förlänga avtalet med ytterligare 1 år. Sportotek är ett varumärke som Borlänge Bandy registrerat för att användas tillsammans med Röda korset. Fritidsbank i Luleå Det koncept som växt mest under det senaste året är Fritidsbanken 1 som är en ideell förening som kommuner, föreningar eller andra verksamheter kan ansluta sig till. Gemensamt för alla Fritidsbanker är att man tillhör Fritidsbankens paraplyorganisation, går under samma varumärke och att värdegrunden är gemensam. Värdegrunden är att alla får låna, allt är gratis och bankerna sysslar med återbruk. Fritidsbankerna hjälper varandra med utrustning, kunskapsöverföring, tips och råd. Sedan sommaren 2016 stöttas Fritidsbanken av Riksidrottsförbundet, vilket stärker Fritidsbankens kopplingar till idrotten och föreningslivet i landet. Lånetiden på Fritidsbanken är 14 dagar. Luleå är ett exempel på en kommun som i samarbete Norrbottens idrottsförbund inrättat en Fritidsbank. Verksamheten som sedan 2016 är en del av Luleås ordinarie verksamhet gick tidigare under varumärkesnamnet Sportotek. Sedan kommunen funnit att konceptet Fritidsbank bättre passade 1

427 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) kommunen anslöt man sig till det nationella nätverket och bytte i september i år också namn till Fritidsbanken. I Luleå menar man att fördelarna med att ingå i Fritidsbankens nätverk är flera. Fritidsbanken erbjuder en nationellt etablerad modell, bidrar med stöd vid införandet samt bistår med marknadsföringsmaterial och profilprodukter. För att ingå i Fritidsbankens nätverk betalas en engångsavgift på kronor. Övriga kostnader för verksamheten består främst av lönekostnader för verksamhetsansvarig i kommunen, cirka kronor per år. Kostnaderna delas mellan fritidsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen. I Luleå finns idag tre fasta utlåningsställen där personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder arbetar. Utlåning sker i kommunala lokaler som sedan tidigare använts för arbetsmarknadsåtgärder. Omfattningen av utlåningen varierar över tid men uppfattningen är ändå att intresset av att låna artiklar är relativt stor. Förvaltningens synpunkter Nuvarande ekonomiska förutsättningar ställer ökade krav på kommunen att prioritera rätt. I budgeten för 2018 görs särskilda politiska prioriteringar för att säkra goda förutsättningarna för nämnderna att klara sin kärnverksamhet. Ett särskilt fokus vid prioritering har lagts på barn och unga samt på insatser för ett ökat bostadsbyggande och utbyggnad av lokaler för kommunal verksamhet. Kommunstyrelsens förvaltning ser positivt på att det inom kommunen kan finnas den typ av verksamhet som beskrivs i motionen och föreslår att kulturoch fritidsnämnden får i uppdrag att undersöka om det inom civilsamhället finns intresse av att driva verksamhet för utlåning av sport- och fritidsartiklar. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunstyrelsens förvaltning att motionen ska anses besvarad. Madalena Bosson Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Viktoria Thonäng Utredare

428 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Bilagor Bilaga 1: Inrätta ett sportotek i Huddinge motion väckt av Nujin Alacabek (V) Bilaga 2: Remissvar från kultur- och fritidsnämnden Beslutet delges Kultur- och fritidsnämnden

429 Inrätta ett sportotek i Huddinge Möjligheten till en aktiv fritid är en grundläggande rättighet och det är viktigt att en aktiv fritid inte blir en fråga om ekonomi. Ohälsotalen är stora bland både ungdomar och vuxna och vi vet att barn och unga rör sig i allt mindre omfattning. Det finns många orsaker till detta men en av dem kan vara att det finns för många trösklar att ta sig över för att få en aktiv fritid i form av exempelvis sportande. Speciellt i en kommun som Huddinge som är känd för sin fina natur är det viktigt att människor får möjlighet att själva ta sig ut i löpspåret eller skidspåret, eller varför inte på långfärdsskridskor, för att upptäcka allt fantastiskt som finns i vår kommun. Idrott främjar inte bara hälsa utan kan också verka positivt ur integrationssynpunkter. Inom idrotten krävs inget gemensamt språk för att bygga broar och skapa samhörighet. Tanken med ett sportotek är densamma som när det gäller bibliotek med den skillnaden att ett sportotek lånar ut idrottsutrustning istället för böcker. Det kan handla om fotbollsskor, skidor, hjälm och ishockeyklubba eller varför inte gymnastikskor och en innebandyboll. Precis som med biblioteken fungerar sportoteket så att det ska vara till för alla som vill och är intresserade och att det ska vara helt avgiftsfritt att låna den utrustning man vill eller behöver. Vi menar att en satsning på ett sportotek skulle vara gynnsam för föreningslivet i Huddinge liksom för folkhälsan. Men för att detta ska vara möjligt behövs ibland att man filar ner trösklarna till att aktivera sig på sin fritid. Vi ser även detta som en del av arbetet för att uppnå en jämlik folkhälsa. Inrättandet av ett sportotek i Huddinge skulle inte heller behöva bli dyrt. Ett första steg kan vara att kommunmedborgarna uppmanas att skänka avlagd utrustning som fortfarande är fullgod till sportoteket för att bygga upp ett bra grundutbud. Att kommunmedborgarna ges möjligheten att skänka sin avlagda idrottsutrustning till sportoteket är också bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Sportotek, ibland kallat fritidsbank, har redan inrättats i kommuner som Stockholm stad, Luleå, Göteborg och Borlänge. Med hänvisning till ovan yrkar vi: att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för att inrätta ett sportotek. Nujin Alacabek Vänsterpartiet

430 KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 14 (17) HUDDINGE KOMMUN Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 7 mars Paragraf Diarienummer KFN-2016/ Inrätta ett sportotek i Huddinge -motion väckt av Nujin Alacabek (V) - Remissvar Kultur och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat 18 januari 2017 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet I en motion från Nujin Alacabek (V) föreslås att kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta ett sportotek. Motionären menar att möjligheten till en aktiv fritid är en grundläggande rättighet och att detta inte får vara en fråga om ekonomi. Ett sportotek fungerar ungefår som ett bibliotek med den skillnaden att på sportateket lånar man ut idrottsutrustning. Motionären menar att ett sportotek inte behöver bli dyrt utan kan baseras på att medborgare skänker avlagd utrustning som fortfarande fungerar, något som motionären menar också skulle vara bra ur hå ll barhetssynpunkt Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ställ er sig positiv till förslaget och menar att det är av intresse att närtnare utreda hur formerna för e tt sportotek i Huddinge skulle kunna se ut. Sportotek bedrivs i o lika former och med olika namn runtom i landet. Gemensamt för dessa är j u st önskan om ett bättre utnyttjande av all den idrottsutrustning som finns och som ibland, av olika skäl, li gger oanvänd. Överläggning I ärendet yttrar sig Vibeke Bildt (L). Beslutet delges Kommunstyrelsen Signaturer Ordförande ~ Utdragsbestyrkande' datum och signatur

431 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Inrätta ett sportotek i Huddinge - motion väckt av Nujin Alacabek (V) remissvar Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat 18 januari 2017 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet I en motion från Nujin Alacabek (V) föreslås att kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta ett sportotek. Motionären menar att möjligheten till en aktiv fritid är en grundläggande rättighet och att detta inte får vara en fråga om ekonomi. Ett sportotek fungerar ungefär som ett bibliotek med den skillnaden att på sportoteket lånar man ut idrottsutrustning. Motionären menar att ett sportotek inte behöver bli dyrt utan kan baseras på att medborgare skänker avlagd utrustning som fortfarande fungerar, något som motionären menar också skulle vara bra ur hållbarhetssynpunkt. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget och menar att det är av intresse att närmare utreda hur formerna för ett sportotek i Huddinge skulle kunna se ut. Sportotek bedrivs i olika former och med olika namn runtom i landet. Gemensamt för dessa är just önskan om ett bättre utnyttjande av all den idrottsutrustning som finns och som ibland, av olika skäl, ligger oanvänd. Annika Press TF Kultur- och fritidsdirektör Mats Wesslén Utredare POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Patron Pehrs väg 6 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

432 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (2) Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen

433 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 29 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Utred möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasium och skolor - svar på motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 7 augusti Sammanfattning I en motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) föreslås att möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasieskolor och skolor ska utredas. Motionen har skickats på remiss till grundskolenämnden, gymnasienämnden, Huge Fastigheter AB samt Huddinge brottsförebyggande råd. Kameraövervakningslagens syfte är att tillgodose behovet av kameraövervakning för berättigade ändamål samtidigt som enskilda skyddas mot otillbörliga intrång i den personliga integriteten. Huddinge kommun har redan kameraövervakning i den utsträckning de behöver i eller vid flera av kommunens grundskolor och gymnasieskolor. Enligt gränsdragning med Huge Fastigheter AB, som för närvarande äger de flesta skolfastigheterna, så ansvarar Huge för den yttre kameraövervakningen. Det är upp till verksamheten (rektor/huvudman) att bedöma behovet av inre kameraövervakning samt visa och dokumentera att den uppfyller kraven enligt kameraövervakningslagen. Huge Fastigheter AB har tillsammans med representanter från Huddinge kommun genomfört en heldagsutbildning i Kameraövervakningslagen Företagets ledning har redan beslutat om ett strategiprojekt kameraövervakning där Huddinge kommun delvis redan är involverade. Grundskolenämnden, gymnasienämnden och kommunstyrelsen bör i det projektet bidra med perspektivet kring inre miljöer, då Huge Fastigheter AB främst har fokus på de yttre miljöerna. Förvaltningen föreslår därmed att motionen ska anses besvarad med hänvisning till detta tjänsteutlåtande. Överläggning Arnold Boström (SD) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla förslaget i motionen.

434 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Malin Danielsson (L) och Christian Ottosson (C) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande ställer propositioner mot varandra och finner härvid att kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Reservationer Arnold Boström (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för förslaget i motionen. Protokollsanteckningar Malin Danielsson (L) anmäler protokollsanteckning (se bilaga till detta protokoll).

435 Protokollsanteckning Kommunstyrelsen Ärendenr: KS-2016/ Ärende 3 - Utred möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasieskolor - Svar på motion. Av all verksamhet som kommunen ansvarar för är skolan den kanske allra viktigaste. Skolan är samhällets bästa verktyg för att ge alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, förutsättningar att nå sina mål och bli sina bästa jag. För att lärarna ska kunna ge barnen och ungdomarna dessa förutsättningar måste g ivetvis al la elever kä nna sig trygga i skolan. Vi liberaler tror att trygghet för eleverna bäst skapas genom en stark vuxennärvaro i skolan. Inte bara av lärare utan även av exempelvis socialpedagoger, lärarassist enter och elevhälsa. Därför vill vi tydligt ta avstånd från ett kategoriskt förespråkande av ökad kameraövervakning i kommunens skolor. Ett förslag som bekymrar oss av framför allt två orsa ker. För det första är vi oroade över att ett ensidigt fö respråkande av ökad kameraövervakning riskerar att leda till att andra, mindre integritetskränkande och kanske kortsiktigt dyrare men långsiktigt effektivare alternativ inte övervägs tillräckligt noga. Ett exempel på ett så dant alt ernativ är höjd vuxennärvaro som vi tror är både effektivare och bättre värnar den personliga integriteten. För det andra oroar vi oss för att ett kommunfullmäktigebeslut om ökad kameraövervakning riskerar att t a oss in på ett sluttande plan där den personliga integriteten värderas al lt lägre. Idag ligger beslutet hos rektorn på den enskilda skolan och kameraövervakning ses som ett alt ernativ bland många där andra, mindre integritetskränkande alternativ, prövas först. Att från kommunfullmäktiges sida peka ut ett enskilt verktyg so m rekto rern a ska använda sig av vore o lämpligt. Skolan är dessutom en arbetsplats för såväl lärare so m elever. Kommunfullmäktige sku lle (förhoppningsvis) aldrig besluta om att sätta upp kam eror i kommunhusets sammanträdesrum, socialsekreterarna s samtalsrum ell er hemtjänstens fikarum utan en rejäl behovsprövning, testande av andra metoder och noggranna integritetsavvägningar eftersom allt som kan brukas även kan missbrukas. Vi liberaler anser att skolans personal och elever fö rtjänar samma respekt för sin arbetsmiljö och personliga integritet. Huddinge den 29 november 2017 Liberalerna

436 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 24 november Paragraf Diarienummer KS-2016/ Utred möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasium och skolor - svar på motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) (KF) Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med förvaltningens förslag till beslut i enlighet med tjänsteutlåtandet. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 7 augusti Sammanfattning I en motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) föreslås att möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasieskolor och skolor ska utredas. Motionen har skickats på remiss till grundskolenämnden, gymnasienämnden, Huge Fastigheter AB samt Huddinge brottsförebyggande råd. Kameraövervakningslagens syfte är att tillgodose behovet av kameraövervakning för berättigade ändamål samtidigt som enskilda skyddas mot otillbörliga intrång i den personliga integriteten. Huddinge kommun har redan kameraövervakning i den utsträckning de behöver i eller vid flera av kommunens grundskolor och gymnasieskolor. Enligt gränsdragning med Huge Fastigheter AB, som för närvarande äger de flesta skolfastigheterna, så ansvarar Huge för den yttre kameraövervakningen. Det är upp till verksamheten (rektor/huvudman) att bedöma behovet av inre kameraövervakning samt visa och dokumentera att den uppfyller kraven enligt kameraövervakningslagen. Huge Fastigheter AB har tillsammans med representanter från Huddinge kommun genomfört en heldagsutbildning i Kameraövervakningslagen Företagets ledning har redan beslutat om ett strategiprojekt kameraövervakning där Huddinge kommun delvis redan är involverade. Grundskolenämnden, gymnasienämnden och kommunstyrelsen bör i det projektet bidra med perspektivet kring inre miljöer, då Huge Fastigheter AB främst har fokus på de yttre miljöerna. Förvaltningen föreslår därmed att motionen ska anses besvarad med hänvisning till detta tjänsteutlåtande.

437 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG

438 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) HANDLÄGGARE Winald, Anders Anders.Winald@huddinge.se Kommunstyrelsen Utred möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasieskolor och skolor svar på motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 7 augusti Sammanfattning I en motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) föreslås att möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasieskolor och skolor ska utredas. Motionen har skickats på remiss till grundskolenämnden, gymnasienämnden, Huge Fastigheter AB samt Huddinge brottsförebyggande råd. Kameraövervakningslagens syfte är att tillgodose behovet av kameraövervakning för berättigade ändamål samtidigt som enskilda skyddas mot otillbörliga intrång i den personliga integriteten. Huddinge kommun har redan kameraövervakning i den utsträckning de behöver i eller vid flera av kommunens grundskolor och gymnasieskolor. Enligt gränsdragning med Huge Fastigheter AB, som för närvarande äger de flesta skolfastigheterna, så ansvarar Huge för den yttre kameraövervakningen. Det är upp till verksamheten (rektor/huvudman) att bedöma behovet av inre kameraövervakning samt visa och dokumentera att den uppfyller kraven enligt kameraövervakningslagen. Huge Fastigheter AB har tillsammans med representanter från Huddinge kommun genomfört en heldagsutbildning i Kameraövervakningslagen Företagets ledning har redan beslutat om ett strategiprojekt kameraövervakning där Huddinge kommun delvis redan är involverade. Grundskolenämnden, gymnasienämnden och kommunstyrelsen bör i det POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

439 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) projektet bidra med perspektivet kring inre miljöer, då Huge Fastigheter AB främst har fokus på de yttre miljöerna. Förvaltningen föreslår därmed att motionen ska anses besvarad med hänvisning till detta tjänsteutlåtande. Beskrivning av ärendet I en motion väckt 12 september 2016 av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) föreslås att möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasieskolor och skolor ska utredas. Av motionen framgår att kommunen ska utreda och verka för kameraövervakning i Huddinges grundskolor och gymnasieskolor med avsikten att undvika inbrott, förstörelse, mordbrand, mobbing samt att minska försäkringspremien. Kameraövervakning av grundskolor och gymnasieskolor för att förebygga eller upptäcka de i motionen beskrivna händelserna förutsätter anpassning till behovet för den specifika platsen och situationen. Det krävs många överväganden och det har exempelvis betydelse om kameraövervakningen sker inomhus eller utomhus och om bilderna övervakas i realtid eller i efterhand samt om det sker under verksamhetstid eller nattetid. Kameraövervakningslagens syfte är att tillgodose behovet av kameraövervakning för berättigade ändamål samtidigt som enskilda skyddas mot otillbörliga intrång i den personliga integriteten. En skola är en plats där barns bästa är utgångspunkten i utbildningen. Skolan är också en arbetsplats. Barn och vuxna som vistas i skolan har rätt att slippa kameraövervakning om det inte finns ett övervakningsintresse som väger tyngre än integritetsintresset, den så kallade överviktsprincipen. Det är den som är huvudman för skolan som ska visa att övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset, det vill säga att det finns ett rättsligt stöd för kameraövervakningen. Därtill är det av vikt att huvudmannen gör en barnkonsekvensanalys. Huddinge kommun har redan kameraövervakning i eller vid flera av kommunens grundskolor och gymnasieskolor. Enligt gränsdragning med Huge Fastigheter AB, som för närvarande äger de flesta skolfastigheterna, så ansvarar Huge för den yttre kameraövervakningen. Det är dock upp till verksamheten (rektor/huvudman) att bedöma behovet av inre kameraövervakning samt visa och dokumentera att den uppfyller kraven enligt kameraövervakningslagen. Remissinstansernas synpunkter Grundskolenämnden

440 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Remissvaret från grundskolenämnden beskriver att man värnar den personliga integriteteten och att kameraövervakning därmed aldrig används slentrianmässigt som första alternativ utan först då andra åtgärder visat sig otillräckliga. Kameraövervakning förekommer i grundskolorna och i Vårbyskolan pågår ett pilotprojekt tillsammans med fastighetsägaren (Huge) för att utvärdera effekten av kameraövervakning utomhus. Gymnasienämnden Remissvaret från gymnasienämnden beskriver att man värnar den personliga integriteteten och att kameraövervakning därmed aldrig används slentrianmässigt som första alternativ utan först då andra åtgärder visat sig otillräckliga. Kommunens gymnasieskolor har redan den kameraövervakning som de behöver och ändras behovet kommer gymnasieskolorna anpassa bevakningen därefter. Huge Fastigheter AB Remissvaret från Huge Fastigheter AB beskriver att företaget tillsammans med representanter från Huddinge kommun genomfört en heldagsutbildning i Kameraövervakningslagen (2013:460) med tillhörande normer (SSF 1060, SSF 1061, SSF 1062). Företagets ledning har redan beslutat om ett strategiprojekt kameraövervakning och där finns en övergripande strategi om att verka för förebyggande aktiviteter och åtgärder, snarare än att i efterhand identifiera och lagföra personer som begått brott. Huddinge brottsförebyggande råd Huddinge brottsförebyggande råd förordar i sitt remissvar en utredning där specifika skolmiljöer som är i behov olika åtgärder kartläggs samt om kameraövervakning krävs. Utredningen bör vägleda vilken typ av kameraövervakning som är lämpligast. Förvaltningens synpunkter De flesta av Huddinge kommuns grundskolor och gymnasieskolor som har ett identifierat behov och som uppfyller den rättsliga delen av Kameraövervakningslagen, har redan kameraövervakning. Inom området kameraövervakning sker ständig utveckling och förändring gällande lagar och regler men också gällande tillämpning och teknik och en utredning är redan initierad genom Huge Fastigheter AB och deras strategiprojekt kameraövervakning där Huddinge kommun delvis redan är involverade. Grundskolenämnden, gymnasienämnden och kommunstyrelsen bör inom det projektet bidra med perspektivet kring inre miljöer, då Huge Fastigheter AB främst har fokus på de yttre miljöerna.

441 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Förvaltningen föreslår därmed att motionen ska anses besvarad med hänvisning till detta tjänsteutlåtande. Magdalena Bosson Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Anders Winald Säkerhetssamordnare Bilagor Bilaga 1: Utred möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasium och skolor Bilaga 2: Grundskolenämndens remissvar Bilaga 3: Gymnasienämndens remissvar Bilaga 4: Huddinge brottsförebyggande råds remissvar Bilaga 5: Huge Fastigheter AB:s remissvar Beslutet delges Grundskolenämnden Gymnasienämnden Huddinge brottsförebyggande råd Huge Fastigheter AB

442 Dia, ienlanboteckn Utred möjligheten till och verka fiör kameraövervakning i våra gymnasium och skolor. Miljön i våra skolor och gymnasium har stor betydelse för elevernas och lärarnas trygghet och välbefitmande. Samtidigt har Huddinge haft minst två skolor som har eldhätjats endast under senare tid. Detta har medfört betydande kostnader för kommunen samt även stört livsrutinen för barn och deras föräldrar då skolorna måste repareras och flera barn tvingas transporteras till andra skolor under tiden. När Sverigedemokraterna i Huddinge besökte en skola utanför Tallinn i Estland så slogs vi av hur ordningsamt, rent och snyggt det var på den skolan. Vi undrade hur de hanterade klotter på väggar och skåp. Lärarna pekade på kamerorna i korridorerna och sa att om någon skulle bråka, klottra eller försöka förstöra så skulle denne "åka fast" direkt då vakten på skolan direkt skulle se vem det var. Det skulle vara önskvärt med liknande åtgärder på svenska skolor för att få ordning och reda i skolan. Den svenska lagstiftningen vad gäller tillstånd för kameraövervakning har på senare tid mjukats upp betydligt, varför det numera är betydligt lättare än tidigare att få tillstånd för kameraövervakning av skolor och gymnasier, speciellt om avsikten är att undvika inbrott, förstörelse och mordbrand. Kanske t.o.m. mobbing. Därför föreslår vi att kommunen snarast undersöker möjligheter att införa kameraövervakning av våra skolor och gymnasier. En sådan övervakning av Huddinges skolor och gymnasium har även förutsättningar att minska försäkringspremien för byggnaderna. Inspelningar underlättar brottsutredningar och bidrar till bevisningen förutom eventuellt avskräckande effekt. Den otrygghet som skapats de senaste decennierna får inte längre nonchaleras. Mot bakgrund av ovanstående föreslår därför Sverigedemokraterna att kommunen undersöker möjligheterna samt verkar för ett införande av kameraövervakning på våra skolor och gymnasier enligt intentionerna i motionen. Huddinge den 12 september 2016 för Sverigedemokrater Martin Nigals

443 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Grundskolenämnden 13 december Paragraf Diarienummer GSN-2016/ Utred möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasium och skolor - motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) Grundskolenämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning En motion angående att utreda möjligheten till kameraövervakning på kommunens grund- och gymnasieskolor har inkommit. Överläggning I ärendet yttrar sig Jelena Drenjanin (M) och John Clewett (SD). John Clewett (SD): yrkar att nämnden föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Yrkanden Jelena Drenjanin (M): Nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. John Clewett (SD): Nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Propositioner Ordförande ställer proposition på yrkanden och finner att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Reservationer John Clewett (SD) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

444 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina Tina.Lundin@huddinge.se Grundskolenämnden Utred möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasier och skolor - motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning En motion angående att utreda möjligheten till kameraövervakning på kommunens grund- och gymnasieskolor har inkommit. Beskrivning av ärendet En motion angående att utreda möjligheten till kameraövervakning på kommunens grund- och gymnasieskolor har inkommit. Övervakningen skall syfta till att förebygga inbrott, skadegörelse, brand mm. Förvaltningens synpunkter Enligt den gränsdragning som finns idag ansvarar Huge för den yttre kameraövervakningen. Ett pilotprojekt pågår i Vårby för att utvärdera effekten av kameraövervakning utomhus. Verksamheten ansvarar för den inre kameraövervakningen. Det är upp till varje rektor att bedöma behovet av kameraövervakning samt att övervakningen sker enligt kameraövervakningslagen. Det är av vikt att kameraövervakning aldrig används slentrianmässigt. Då elever har skolplikt blir det aldrig fråga om ett egentligt samtycke till kameraövervakning varför det finns anledning att särskilt värna om elevens personliga integritet. Kameraövervakning är aldrig den lösning som skall väljas i första hand utan måste ses som ett komplement då andra alternativ inte visat sig ge tillräckligt god effekt. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

445 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (2) Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet från förskola till gymnasieskola bedriver ett aktivt värdegrundsarbete enligt skollagen där barn och elever ska utveckla och lära sig förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Helena Näslund Tf. Utbildningsdirektör Bilagor Remisshandlingar den 23 september 2016 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten Mia Bergström Lokalplaneringschef

446 GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Gymnasienämnden 14 december Paragraf Diarienummer GN-2016/ Utred möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasium och skolor motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) Gymnasienämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning En motion angående att utreda möjligheten till kameraövervakning på kommunens grund- och gymnasieskolor har inkommit. Överläggning I ärendet yttrar sig Christina Eklund (M), John Clewett (SD) och Henrik Boltenstål (M). John Clewett (SD) yrkar att nämnden förslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Yrkanden: Christina Eklund (M): Nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag John Clewett (SD): Nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Propositioner Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

447 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina Tina.Lundin@huddinge.se Gymnasienämnden Utred möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasium och skolor - motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning En motion angående att utreda möjligheten till kameraövervakning på kommunens grund- och gymnasieskolor har inkommit. Beskrivning av ärendet En motion angående att utreda möjligheten till kameraövervakning på kommunens grund- och gymnasieskolor har inkommit. Övervakningen skall syfta till att förebygga inbrott, skadegörelse, brand mm. Förvaltningens synpunkter Enligt den gränsdragning som finns idag ansvarar Huge för den yttre kameraövervakningen. Verksamheten ansvarar för den inre kameraövervakningen. Skolans rektor ansvarar för att göra en bedömning av behovet av kameraövervakning samt att övervakningen sker enligt kameraövervakningslagen. Det är av vikt att kameraövervakning aldrig används slentrianmässigt även om övervakningen kan anses fördelaktig såväl preventivt som ur utredningssynpunkt. Kameraövervakning är inte den lösning som ska väljas i första hand utan ska ses som ett komplement då andra alternativ som ökat skalskydd, bättre belysning, ökad vuxennärvaro mm inte visat sig ge tillräckligt god effekt. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

448 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (2) Sammanfattningsvis så har gymnasieskolorna redan i dag den kameraövervakning som de behöver och den utgår från den enskilda skolans behov. Ändras behovet så kommer skolorna att anpassa bevakningen därefter. Helena Näslund Tf. Utbildningsdirektör Mia Bergström Lokalplaneringschef Bilagor Remisshandlingar den 23 september 2016 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

449 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Huddinges brottsförebyggande råd 7 december Paragraf Diarienummer KS-2016/ Huddinges brottsförebyggande råds remissvar på motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) - Utred möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasium och skolor Huddinges brottsförebyggande råds beslut Huddinges brottsförebyggande råd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 24 november 2016, och antar remissvaret som sitt eget. Sammanfattning I en motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) föreslås att möjligheten till och verka för kameraövervakning i våra gymnasier och skolor ska utredas. Av motionen framgår att kommunen ska utreda och verka för kameraövervakning i Huddinges skolor och gymnasium med avsikten att undvika inbrott, förstörelse, mordbrand, mobbing samt att minska försäkringspremien. Förvaltningen föreslår att ett helhetsgrepp tas kring frågan om kamerbevakning och att en utredning görs som beskriver de konsekvenser befintlig kameraövervakningen hittills bidragit till i Huddinges skolor och gymnasier. Förvaltningen föreslår att utredningen också kartlägger och beskriver vilka specifika miljöer som är i behov av kameraövervakning. Denna beskrivning ska beskriva vilka problem som finns och när problem förekommer samt vilken typ av kameraövervakning som skulle krävas för att förebygga problemen. Överläggning Christian Ottosson (C), Laila Leymann (V) och Linda Lindblom yttrar sig i ärendet. Beslutet delges Kommunstyrelsen

450 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) HANDLÄGGARE Chiorean, Victor Victor.Chiorean@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Huddinge brottsförebyggande råds remissvar på motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) - Utred möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasium och skolor Förslag till beslut Huddinge brottsförebyggande råds beslut Huddinge brottsförebyggande råd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 24 november 2016, och antar remissvaret som sitt eget. Sammanfattning I en motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) föreslås att möjligheten till och verka för kameraövervakning i våra gymnasier och skolor ska utredas. Av motionen framgår att kommunen ska utreda och verka för kameraövervakning i Huddinges skolor och gymnasium med avsikten att undvika inbrott, förstörelse, mordbrand, mobbing samt att minska försäkringspremien. Förvaltningen föreslår att ett helhetsgrepp tas kring frågan om kamerbevakning och att en utredning görs som beskriver de konsekvenser befintlig kameraövervakningen hittills bidragit till i Huddinges skolor och gymnasier. Förvaltningen föreslår att utredningen också kartlägger och beskriver vilka specifika miljöer som är i behov av kameraövervakning. Denna beskrivning ska beskriva vilka problem som finns och när problem förekommer samt vilken typ av kameraövervakning som skulle krävas för att förebygga problemen. Beskrivning av ärendet I en motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) föreslås att möjligheten till och verka för kameraövervakning i våra gymnasier och skolor ska utredas. Av motionen framgår att kommunen ska utreda och verka för kameraövervakning i Huddinges skolor och gymnasium med avsikten att POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

451 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) undvika inbrott, förstörelse, mordbrand, mobbing samt att minska försäkringspremien. Kameraövervakning ur ett brottsförebyggande perspektiv Frågan om huruvida kameraövervakning generellt förebygger brott på allmänna ytor och framförallt i skolmiljöer redovisas i korthet nedan. Vad gäller kameraövervakning av allmänna ytor, brukar kameraövervakning konventionellt uppfattas som en förebyggande åtgärd snarare än en metod som ensamt kan undvika brott, något motionsförfattarna hävdar. Utifrån avskräckningsteorin är det inte kamerorna per se som är avgörande utan övervakningen som gör att brottslingars tillfällen begränsas då dessa blir medvetna att de blir sedda. 1 Brottsförebyggande rådet hävdar att kameraövervakning av allmänna ytor fungerar under vissa omständigheter medan under andra omständigheter är effekten ytterst osäker. 2 Enligt en omfattande internationell forskningsgenomgång av 44 komparerade utvärderingar ska ungefär 50 % påvisa en positiv effekt av kameraövervakning och 20 % en nolleffekt. 3 Forskningen understryker dock att vissa ytor och omständigheter förbättras betydligt mer än andra när den specifika platsen kameraövervakas. Det är framförallt vid högriskområden (hotspots) såsom parkeringsplatser och egendomsbrott där kameraövervakning påvisat goda effekter medan på ytor såsom stadskärnor och kollektivtrafik har inte brottsligheten minskat mycket. 4 Nationella siffror visar att fler skolhuvudmän söker tillstånd för kameraövervakning idag än tidigare. Mellan 2005 och 2010 ökade antalet tillstånd från 82 till 509, en genomsnittlig ökning av 85 tillstånd per år. 5 Kameraövervakning av skolmiljöer inomhus Vad gäller kameraövervakning av skolmiljöer specifikt är de empiriska studierna få, något som förstärker behovet av lokal utredning samt hur det gått för skolverksamheter i Huddinge som redan har kameraövervakning inomhus, exempelvis Skogskällan eller Annerstaskolan. Enstaka fall från exempelvis Helsingborg påpekar minskade kostnaderna för glaskross efter att kamerorna installerades från ungefär år till meraovervakning.pdf 2 meraovervakning.pdf 3 Ibid 4 ibid 5

452 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) kronor året efter. Hur mycket som kan härröras till kamerorna är dock oklart. 6 Andra skolor kombinerar dessutom kameraövervakningen med ett anknutet högtalarsystem som vid behov ber obehöriga i realtid att omedelbart lämna området. 7 Det är huvudmannen som ansöker om tillstånd för kameraövervakning inomhus enligt kameraövervakningslagen (2013:460). Barn och vuxna som vistas i skolan har rätt att slippa kameraövervakning om det inte finns ett övervakningsintresse som väger tyngre än integritetsintresset, den så kallade överviktsprincipen. 8 Skolhuvudmannen ska bevisa att övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset, det vill säga att det finns ett rättsligt stöd för kameraövervakningen. Det är under detta första steg i ansökningsprocessen då skolhuvudmannen förväntas att styrka problematiken och bifoga empiriskt underlag i form av anmälningar och/eller ersättningsyrkanden oavsett om det gäller skadegörelser eller kränkande behandling inomhus. 9 Överviktsprincipen innebär även att kameraövervakning bör ses som en sista lösning, det vill säga att skolhuvudmannen ska ha vidtagit alla tänkbara åtgärder i relation till den specifika problematiken som till exempel dokumenterad ökad vuxen närvaro för bekämpningen av kränkande behandling eller bättre belysning eller förstärkt skalskydd för bekämpningen av skadegörelse. Huvudmannen ska dessutom dokumentera den konkreta brottsutsattheten och olycksrisken, styrka vilka åtgärder som genomförts visá-vis respektive problematik, när och var respektive problematik inträffar samt varför andra alternativa åtgärder inte vidtagits eller fungerat. Motionens generella karaktär omfattar inte dessa aspekter och detaljer, något som omöjliggör konkret återkoppling utifrån kameraövervakningslagen. Samtidigt ska det lyftas fram att alltfler skolor och gymnasium i Huddinge utsätts för problem som kan kräva kameraövervakning. Om huvudmannen i det enskilda fallet har bedömt och bevisat att övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset på avgränsad yta under en särskild tid gentemot en specifik problematik påbörjas ansökningsprocessens andra steg då huvudmannen ska begränsa varje kamera som ska bedömas för sig och vidta andra säkerhetsåtgärder. Detta innebär att Ibid

453 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) kameror ska placeras så att de uppfyller sitt syfte, men samtidigt inte får ett upptagningsområde som blir för vidsträckt utifrån de händelser som inträffat. Kameraövervakning av skolmiljöer utomhus Samma överviktsprincip råder även för kameraövervakning utomhus och särskilt tillstånd behövs om man avser att övervaka en plats som är fritt upplåten för allmänheten, oavsett om det gäller ett offentligt eller privat område. 10 Viktigt att påpeka är att enligt gränsdragningslistan som finns kring lokaler med Huge Fastigheter AB, så ansvarar Huge för ytor utanför skollokalerna och inte skolhuvudmannen. Om motionen avser kameraövervakning av utomhus- samt inomhusytor skulle en samverkan mellan Huge och huvudman behövas gentemot specifika tider, ytor och problem. Utifrån den specifika problematiken (brand, kränkande behandling, skadegörelse mm.), specifika ytor och tider är det även av intresse att utreda vilken typ av övervakning som är av vikt såsom ljudupptagning, övervakning i realtid, högtalarsystem och/eller inspelning samt vem eller vilka som har befogenhet och relevans att analysera materialet. Underlätta brottsutredningar genom inspelad kameraövervakning Ett syfte med att införa kameror är att materialet ska kunna användas vid brottsutredningar. Här har det visat sig att materialet inte haft särskilt stor betydelse för en fällande dom. I en utredning som Brå genomförde visade det sig att vid tre av cirka åttio ärenden hade materialet haft stor betydelse för en fällande dom. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ställer sig positivt till åtgärder som minskar brottsligheten, inte minst brott som är relaterade till kommunens skolverksamheter. Motionens generella karaktär gör det svårt att ta ställning till om utredningsbehovet gäller kameraövervakning inomhus, utomhus eller både och, vilka specifika ändamål och syfte som kameraövervakningen är tänkt att tillfredsställa. Förvaltningen föreslår att ett helhetsgrepp tas kring frågan om kamerbevakning och att en utredning görs som beskriver de konsekvenser befintlig kameraövervakningen hittills bidragit till. 10

454 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Förvaltningen föreslår att en utredning och kartläggning görs av de skolor i Huddinge som redan idag kameraövervakas med syfte att förstå huruvida olika brott minskat. Förvaltningen föreslår också att utredningen kartlägger vilka specifika miljöer som är i behov av kameraövervakning, vad och när problematiken gäller samt vilken typ av kameraövervakning problematiken skulle kräva. Sven Tillman Säkerhetschef Victor Chiorean Säkerhetssamordnare Bilagor Bilaga: Utred möjlighet till och verka för kameraövervakning i våra gymnasium och skolor - Motion av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) Beslutet delges Kommunstyrelsen

455 HF (2) Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Yttrande Utred möjlighet till att verka för kameraövervakning i våra gymnasium och skolor motion väckt av Martin Nigals (SD) och Sven Pernils (SD) med referens KS-2016/ Enligt den gränsdragning som finns idag ansvarar Huge Fastigheter AB för den yttre kameraövervakningen. Därför omfattar bolagets yttrande i sak kameraövervakning utomhus. Verksamheten ansvarar för den inre kameraövervakningen. Det är upp till varje rektor att bedöma behovet av kameraövervakning samt att övervakningen sker enligt kameraövervakningslagen. Kameraövervakning övervägs idag som ett alternativ av flera för att möta behov i bolagets alla typer av fastigheter. Den övergripande strategin för skolfastigheter består av väl utbyggt skalskydd och korta insatser för åtgärd. I undantagsfall förekommer kameraövervakning. Strategin prövas och utvärderas löpande. Huges ledning har beslutat att genomföra ett särskilt strategiprojekt kameraövervakning som innefattar att utvärdera vilken typ av lösning som ger bäst effekt i utemiljöer för skolfastigheter. Bolaget hoppas kunna genomföra ett pilotprojekt Vårby som en del av denna utvärdering. Övergripande strategi för säkerhetsarbetet i bolaget är att verka för förebyggande aktiviteter och åtgärder snarare än att i efterhand kunna lagföra personer som begått brott. Bolaget har tillsammans med representanter för Huddinge kommuns trygghets- och säkerhetssektion genomfört heldagsutbildning i Kameraövervakningslag (2013:460) med tillhörande normer på området (SSF 1060, SSF 1061, SSF 1062). Vi följer utvecklingen och känner till de ändringar som gjorts i lagen och de har inte handlat om tillståndsbedömning. Vi följer även de relevanta domar som kommer efter överklaganden av avslag för kameraövervakning för att se om möjligheten att utföra kameraövervakning förändras. Vi följer också den tekniska utvecklingen på området. I genomförandet av strategiprojekt kameraövervakning kommer avvägning mellan integritetsintrång och övervakningsintresse vara vägledande, vilket föreskrivs i lagen, även för kameraövervakning som inte är tillståndspliktig eller anmälningspliktig. Det är bolagets uppfattning att Huddinge kommun vill att idrotts- och lekmiljöer i anslutning till skolor ska vara tillgängliga för kommuninnevånare och besökare utanför verksamhetstiderna. Därför är det nödvändigt att aktiviteter och åtgärder inom kameraövervakning

456 HF (2) såväl som personell bevakning är väl avvägda för att förebygga och motverka brottsligt beteende och inte vistelsen i miljön som sådan. Det ställer också krav på rätt lösning för att minimera integritetsintrånget i miljön. Greger Nilsson Tf VD Huges styrelse godkände detta remissvar den 16 december 2016.

457 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 29 november Paragraf Diarienummer KS-2017/ Återinför taxihållplatsen i Huddinge centrum - svar på motion väckt av Mats Arkhem (SD) (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 6 oktober 2017 ska motionen väckt av Mats Arkhem (SD) om att återinföra taxihållplats i Huddinge centrum anses besvarad. Sammanfattning I en motion ställd till kommunfullmäktige den 24 april 2017 föreslår Mats Arkhem (SD) att återinföra en taxihållplats i Huddinge centrum. Mats Arkhem (SD) hänvisar till att det sedan 1980-talet funnits en taxihållplats på Forellvägen i Huddinge centrum. Taxihållplatsen var välkänd för såväl taxiförare som taxikunder. Mats Arkhem (SD) menar att det är viktigt att ett kommersiellt centrum har en taxihållplats och att både förare och kunder vet var denna taxihållplats är belägen. Mats Arkhem (SD) föreslår att fullmäktige beslutar att återinföra taxihållplatsen i Huddinge centrum. Kommunstyrelsens förvaltning har tittat på möjliga placeringar av en taxihållplats i Huddinge centrum och har infört en hållplats på Paradistorget med plats för 3-5 taxibilar. Avståndet från Paradistorget till Huddinge centrum är lika långt som från den tidigare taxihållplatsen vid Forellvägen. Paradistorget ligger i närheten till bland annat vårdcentralen, restaurang till de äldre, äldreboende, rulltrappor till matvarubutiken samt andra verksamheter i Huddinge centrum. Taxihållplatsen på Paradistorget uppfyller de krav som taxikunder och taxiföretag har på en taxihållplats. Taxihållplatsen infördes i oktober år Överläggning I ärendet yttrar sig Mats Arkhem (SD). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

458 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 november Paragraf Diarienummer KS-2017/ Återinför taxihållplatsen i Huddinge centrum svar på motion väckt av Mats Arkhem (SD) Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med utskottets förslag som här följer: Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 6 oktober 2017 ska motionen väckt av Mats Arkhem (SD) om att återinföra taxihållplats i Huddinge centrum anses besvarad. Sammanfattning I en motion ställd till kommunfullmäktige den 24 april 2017 föreslår Mats Arkhem (SD) att återinföra en taxihållplats i Huddinge centrum. Mats Arkhem (SD) hänvisar till att det sedan 1980-talet funnits en taxihållplats på Forellvägen i Huddinge centrum. Taxihållplatsen var välkänd för såväl taxiförare som taxikunder. Mats Arkhem (SD) menar att det är viktigt att ett kommersiellt centrum har en taxihållplats och att både förare och kunder vet var denna taxihållplats är belägen. Mats Arkhem (SD) föreslår att fullmäktige beslutar att återinföra taxihållplatsen i Huddinge centrum. Kommunstyrelsens förvaltning har tittat på möjliga placeringar av en taxihållplats i Huddinge centrum och har infört en hållplats på Paradistorget med plats för 3-5 taxibilar. Avståndet från Paradistorget till Huddinge centrum är lika långt som från den tidigare taxihållplatsen vid Forellvägen. Paradistorget ligger i närheten till bland annat vårdcentralen, restaurang till de äldre, äldreboende, rulltrappor till matvarubutiken samt andra verksamheter i Huddinge centrum. Taxihållplatsen på Paradistorget uppfyller de krav som taxikunder och taxiföretag har på en taxihållplats. Taxihållplatsen infördes i oktober år 2017.

459 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 november Paragraf Diarienummer KS-2017/ Överläggning I ärendet yttrar sig Ann-Marie Högberg (S), Nicklas Lord, trafik- och landskapschef, Malin Danielsson (L) och Gunilla Helmerson (M). Gunilla Helmerson (M) och Ann-Marie Högberg (S) yrkar att samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att motionen anses besvarad. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande ställer propositioner efter varandra, om bifall till Gunilla Helmerson (M) och Ann-Marie Högbergs (S) yrkande mot bifall till förvaltningens förslag. Ordförande finner härvid att kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att bifalla Gunilla Helmerson (M) och Ann-Marie Högbergs (S) yrkande.

460 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (3) Handläggare Cin Hui Nilsson Cin.Hui-Nilsson@huddinge.se Kommunstyrelsen Återinför taxihållplatsen i Huddinge centrum svar på motion väckt av Mats Arkhem (SD) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 6 oktober 2017 ska motionen väckt av Mats Arkhem (SD) om att återinföra taxihållplats i Huddinge centrum avslås. Sammanfattning I en motion ställd till kommunfullmäktige den 24 april 2017 föreslår Mats Arkhem (SD) att återinföra en taxihållplats i Huddinge centrum. Mats Arkhem (SD) hänvisar till att det sedan 1980-talet funnits en taxihållplats på Forellvägen i Huddinge centrum. Taxihållplatsen var välkänd för såväl taxiförare som taxikunder. Mats Arkhem (SD) menar att det är viktigt att ett kommersiellt centrum har en taxihållplats och att både förare och kunder vet var denna taxihållplats är belägen. Mats Arkhem (SD) föreslår att fullmäktige beslutar att återinföra taxihållplatsen i Huddinge centrum. Kommunstyrelsens förvaltning har tittat på möjliga placeringar av en taxihållplats i Huddinge centrum och har infört en hållplats på Paradistorget med plats för 3-5 taxibilar. Avståndet från Paradistorget till Huddinge centrum är lika långt som från den tidigare taxihållplatsen vid Forellvägen. Paradistorget ligger i närheten till bland annat vårdcentralen, restaurang till de äldre, äldreboende, rulltrappor till matvarubutiken samt andra verksamheter i Huddinge centrum. Taxihållplatsen på Paradistorget uppfyller de krav som taxikunder och taxiföretag har på en taxihållplats. Taxihållplatsen infördes i oktober år Beskrivning av ärendet I en motion ställd till kommunfullmäktige den 24 april 2017 föreslår Mats Arkhem (SD) att återinföra en taxihållplats i Huddinge centrum. Mats Arkhem (SD) hänvisar till att det sedan 1980-talet funnits en taxihållplats på Forrellvägen i Huddinge centrum. Denna var välkänd för såväl taxiförarena som HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

461 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (3) Datum Diarienummer KS-2017/ taxikunderna. Mats Arkhem (SD) menar att det är viktigt att ett kommersiellt centrum har en hållplats och att både förare och kunder vet var denna taxihållplats är belägen. Motionären föreslår att fullmäktige beslutar att återinföra taxihållplatsen i Huddinge centrum. Förvaltningens synpunkter En taxihållplats fanns tidigare på Forellvägen men togs bort i september år En anledning till varför Forellvägen är inte en lämplig plats för taxi är att det finns många fordonrörelser där. Bland dessa finns trafik till och från Forellgaraget, fastigheterna Gäddan 2, Forell 11, Forell 10 och Forell 6 samt många godsleveranser med stora lastbilar. Ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är det därför en olämplig plats för en taxihållplats. Ytterligare en anledning är att den tidigare taxiplatsen även behövs för leveransfordon som levererar gods till Huddinge centrum, vilket sker under större delen av dagen. Detta medför en trafik med många fordonsrörelser på en liten yta, som även inkluderar stora lastbilar. Kommunstyrelsens förvaltning anser att nackdelarna är större än fördelen med att taxihållplatsen funnit på Forellvägen länge och är välkänd för förare och kunder. Användningen av taxitjänsten har förändrats sedan 1980-talet. Majoriteten av de som använder sig av taxi idag är vana att ringa eller boka taxi via telefonappar. Behovet av en permanent taxihållplats belägen centralt är således inte lika stor idag som det var tidigare. Kommunstyrelsens förvaltning har tittat på möjliga placeringar av en taxihållplats i Huddinge centrum och har infört en hållplats på Paradistorget med plats för 3-5 taxibilar. Avståndet från Paradistorget till Huddinge centrum är lika långt som från den tidigare taxihållplatsen vid Forellvägen. Paradistorget ligger i närheten till bland annat vårdcentralen, restaurang till de äldre, äldreboende, rulltrappor till matvarubutiken samt andra verksamheter i Huddinge centrum. Taxihållplatsen på Paradistorget uppfyller de krav som taxikunder och taxiföretag har på en taxihållplats. Taxihållplatsen infördes i oktober år Kommunstyrelsens förvaltning är medveten om att det finns synpunkter om denna placering med hänsyn till funktionshindrade personer och kommer att ta med frågan i det pågående arbetet med att utveckla Huddinge centrum. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunstyrelsens förvaltning att motionen ska avslås.

462 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 3 (3) Datum Diarienummer KS-2017/ Magdalena Bosson Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Cin Hui Nilsson Trafikingenjör Bilagor Motion om återinförandet av taxihållplats i Huddinge centrum väckt av Mats Arkhem (SD)

463 Huddinge Kommun Kommunfullmäktige Motion 2 1 Återinför taxihållplatsen i Huddinge ce ntrum. Taxi är en del av kollektivtrafi ken. Taxihållplatsen som tidigare låg på Forellvägen i Huddinge Centrum hade legat där i sedan 1980-talet och var en inarbetad och väl känd taxihållplats för såvä l taxiförarna som taxikunderna. Det är av yttersta vikt att ett kommersiellt centrum har en taxihållplats, och att både fö rare och kunder, från hela Stockholms län, vet var denna taxihållplats är belägen. Om man som kund märker att påsarna, som man står i stånd att betala hos en av centrumets affärer, blir för tunga är det en sj älvklarhet att veta va r t ma n ska gå för att få tag i en taxi. Detta är extra viktigt för ett bilfri tt ce ntrum som H udd inges. Besö ka ren, som ska till Huddinge, ska kunna si3ga " Huddinge Ce ntrum, tack!" till en taxichaufför och veta att man ha mnar mitt i centrum. Att googla fram adressen till exempelvis Akademibokhandeln, som man ändå inte ka n åka ända fram till, låte r sig inte göras. Taxiföraren, som väntar på nästa köruppdrag, ska stå stra tegiskt till för att kunna ge service till såväl förbipasserande som genom taxiväxeln. M ånga av taxikunderna, oavsett om de ska till eller från centrum och inte minst färdtjänstens resenärer, har svårt att gå längre sträckor. Ka nske på grund av tidsbrist, tung packning eller skröpliga ben. Det är själva anledningen till att åka taxi. Att plötsligt ta bort taxihållplatsen, och möjlighetern a fö r taxibilar att stå och vänta på nästa körn ing är en klar fö rsäm ring för såvä l medborgarna, besö karna, cen trumets affärer och taxifö rarna. Att dessutom inte ersä tta den med ett tydligt och långvarigt alternativ är än sämre. Av ovan näm nda anledninga r föreslår Sverigedemokraterna låt a fullmäktige besl uta att återinföra taxihå llplat se n i Huddinge centrum. F~~b M ats Arkhem Motion, taxihållplats

464 HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen o t Huddinge Kommun Kommunfullmäktige Oiari&nr l Oiarleplanbeteckn. Interpellation Till ansvariga kommunalråd om demokratidagar och våld. l sa mband med demokratidagarna och skolbesök i Huddinge gymnasium blev en av Sverigedemokraternas representanter helt oprovocerat misshandlad. Detta är fullkomligt förkastligt och ett allvarligt hot mot just demokratin! Våldet var så pass allvarligt att polis kallades till plats av skolans persona l. Misshandeln och smärtan i detta är inte bara Sverigedemokraternas, utan riktas i slutändan mot alla som verkar i demokratisk anda. Besöket i Huddingegymnasiet föregicks av en vidrig brunsmetning, direkta lögner och närmast uppvigling mot oss, Sveriges tredje största parti, från Socia ldemokratiska ungdomsrepresentanter. Detta beteende från SSU visades även vid skolbesöket på Sj ödalsgymnasiet, varvid vi begärde väktare inför kommande skolbesök. Detta hörsammades inte. Vi uppmärksammade även de besökande s representanter, som sitter i kommunfullmäktige, om det oacceptabla beteendet. Två dagar efter den allvarliga händelsen i Huddingegymnasiet hade Demokratiberedningen sammanträde där vår representant Ann Clewett, som även varit med på plats vid skolbesöken, informerade om vad som inträffat. Detta utan någon som helst reaktion eller avståndstagande från vare sig beredningens ordförande eller någon annan ledamot. Med anledning av detta vill jag fråga: Vad avser ni att kommunen ska göra för att skydda representanter från de politiska partierna vid kommande möten med allmänheten? Varför saknades väktare, trots begäran, då det förelåg en hotbild som senare besannades? Kommer det bli några konsekvenser för förövaren, som enligt uppgift är en före detta elev på sågbäcksgym n as i et? Vad för slags säkerhetsrutiner har man i grundskolor och gymnasieskolor för att hindra att skolorna besöks av obehöriga? Det tragiska exemplet ovan visa r med all tydlighet hur lätt en elev kan råka illa ut. Anser ni att dessa rutiner är tillräckliga? Tillser ni att det ordnas med mindre gåva så som blombukett och chokladask, i kommunens namn, att ge till den unga man som i demokratins tjänst föll offer för misshandeln på Huddinge Gymnasium och därmed kanske aldrig mer kommer verka politiskt? För S~verigedemokraterna ) ~ ~/- z -::.; Sven Pernils, ledamot fu llmäktige Interpellation, demokratidagar och våld

465 ~ HUDDINGE KOMMVN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige HUD~!NGE KOMMUN. Kommunstyrelsen Lämnas personligen till: Information Huddinge Dlarfenr rlårleplanbeteckn. Förslaget Skriv ditt medborgarförslag här SÄF Förslag p å smart användning av statliga bidrag för ungdomar i asylprocess boende i Huddinge kommun. Det är akut läge och bra om det behandlas skyndsamt. Motivering Här kan du lämna en rner utfmig beskrivning av ditt medborgarförslag. Molivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. Jag har skrivit förslaget i en bilaga. Se bilaga I korthet. Kommunen får 1. 8 miljoner för 2018 för denna ext remt utsatta grupp ungdomar som fortfarande är i asylp rocess. För att kunna låta dem gå klart sin skoltermin och avsl uta sin asylutreding. I det bifogade förslaget kommer konkret förslag som jag i samråd med lärare i Huddinge kommun tagi t fram. Jag är ock så mycket aktiv att hjäl pa ensamkommandes förening i kommunen och känner de flesta Afganska tonåringa i kommunen så jag har god insyn i deras situation. Den är helt fruktansvärd just nu för många av dem. Om det finns möjlihet så presenterar jag gärna förslage t. Underskrift Datum Presentation Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige ~ Ja D Nej ~ Legitimation ~ POSTAORESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge Huddinge BESÖKSAClRESS Kommunalvägen 28 E-POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

466 l! Medborgarförslag ang asylsökande 18 åringar i Huddinge kornmun inför 2018 Inför 2018 kornmer Huddinge kornrna 1.8 miljoner kronor för att stötta de ensamkomna kommunen haft ansvar för. Målgruppen för pengarna är ungdomar som är kvar i asylprosess som blivit åldersuppskrivna eller har fyllt 18 år. Kommunen uppskattar att det rör sig om ca 40 ungdomar som är aktuella. Eftersom redan i dagsläget flera har flyftat till migrationsverkets boende och bor hos vänner eller flyttar runt natt till natt kan det nog tom vara lite färre. Vi ingår i ett nätverk för fri villiga familljehem i Huddinge och letar hem åt alla som går i Huddinges gymnasier eller bor i kommunen. Vi har även tät kontakt med Ensamkommandes förening i Huddinge. Vi träffar ungdomarna dagligen och har mycket bra koll på deras situation och vet hur fruktansvärt dåligt de mår att av mitt i sin asylprocess lämna skola och den lilla trygghet de har. Vårt förslag är att kommunen ser på billiga lösningar. Tak över huvudet så de kan gå klart sin skola räcker för de flesta. Självklart räcker inte 1.8 miljoner långt. Här är ett förslag som vi tror kan rymmas i dem budgeten. Tex Lilla vandrarhemshuset i Flottsbro. Inte stugorna utan det fristående huset. Kan kanske även vara Viilen i Loviseberg eller någon liknande fastighet. Där kan tex 20 ungdomar bo. De blir som ett migrationsverksboende men de är kvar i området. I Flottsbro finns löparslingor vollyboll och annat när våren kommer. Det kanske behövs förstärkas med några tvätt maskiner eller spisar och kylar men de kanske finns i Huges föråd. Jag tror utan problem civilsamhället fi xar ihop sängkläder och köksgrejer på nolltid. Någon form av tillsyn behövs det naturligtvis men det är inga små killar. Flottsbro alternativet är bra för det ligger långt från kommunikationer så ungdomarna kommer inte få ofrivilliga gäster l vänner som i tid och otid som vill sova där som är svåra att säga nej till. Evt boende i Flottsbro behövs förstärkas med någon form av kommunikation. Morgonturer och kvällsturer så ungdomarna kommer ned till kollektivtrafiken tex Huddinge station. Kan vara ett uppdrag för tex bussgruppen eller annan SÄF verksamhet. Et förslag till som inte skulle tillföra några kostnader för kommunen är att låta dessa ungdomar om de vill ta med mat hem från

467 den mat som blir över i skolmatsalarna. på dagens lut. Ta med matlådor detta då under en begränsad tid fram till att terminen vt 18 är slut. Om det går att titta på en sådan här lösning som håller fram till skolan slutar vore det underbart för många av våra mest utsatta ungdomar. De får ut sina betyg som de kan ta med sig vart i livet de än harrmar. De kommer även få något lugnare period under sin asylprosess vilket vi hoppas leder till färre självbordsförsök och något bättre psykisk hälsa. Barnkonventionen blir snart lag. Många av dessa ungdomar är fortfarande barn så länge tills migrationsverket har slutgiltigt avgjort deras ålder. Barn och ungdomars situation av utsatthet är extremt viktigt. Förslagslämnare Eliz Lindström Fullersta tel: Övrig kontaktperson: Lena Felldi-

468 l4 J HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING l!". --"-~ r~ ~ ~ l \l. J '. d ' t. u HUDDINGE KmAMUN f.. _H uc'~i_r2~.~- ;>~::~:~e~~~ L MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige Lämnas personligen Iii l Information Huddinge Olarlonr HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen /Dirlrleplanbeteckn. Förslaget Skriv ditt medborgarförslag här Att bygga ut flera kör fält på Glömstavägen(väg 259) eller skapa en ny väg mellan Glömstavägen och Botkyrkaleden. Motivering Här kan du lämna en mer utförtig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. Motivering skickas på sperat A4 på grund av att det inte fick plats i denna ruta. Underskrift Datum Underskrift J U\\ V S J.-_\ ev\ Presentation Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige 181 Ja D Nej 181 Legitimation ISignat~~~ - POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning BESOKSAIJRESS Kommunalvägen 28 E-POST TELEFON OCH TELEFAX

469 " Medborgarförslag Förslag: Att bygga ut flera kör fält på Glömstavägen(väg 259) eller skapa en ny väg mellan Glömstavägen och Botkyrkaleden. Motivering: Denna väg är idag en av de få vägar som går mellan Huddinge och Kungens Kurva samt tunnelbanestationen Masmo. Detta har orsakat hög trafik under rusnings tid som gör att man blir stillastående på denna väg. En ny väg skulle minska belastningen på Glömstavägen och underlätta hernre~an från jobb och skolan. Personligen är tunnelbanan i Masmo den närmaste vilket gör att man fastnar i trafiken oerhört länge. En ny väg skulle även minska risken för trafik olyckor, medan jag har väntat på bussen vid Masmo har jag bevittnat bilar som varit nära på att hamna i olyckor. Orsaken till att bilar riskerar att hamna i olyckor är på grund av att de inte f'ar grepp på marken. Dels beror det på föraren och bilen men även på vägen. När det är en uppförsbacke och man är i trafik där man är still stående för det mesta och rör sig endast ett par meter innan man måste stanna igen ökar risken för olycka. Bilar måste få grepp och gasa men när det är halt ut som det är runt den bär tiden blir det svårt att få grepp. Normalt sätt kan man gasa långsammare men i en uppförsbacke kan det leda till att bilen börjar backa eftersom man inte gasar tillräckligt. Om man istället kan se titll att minska trafiken skulle färre bilar riskera att hamna i olyckor. Hög trafik påverkar även vår miljö oerhört negativ. Bilars bränsleförbrukning ökar kraftigt i låga hastigheter och på grund av att bilarna bara rör sig ett par meter innan de behöver stanna så står de stilla stora delar av tiden. En ny väg minskar trafiken och antalet stillastående bilar vilket leder till att bilar inte behöver förbruka mer bränsle än de behöver. Som i sin tur leder till minskade utsläpp av co2. En plats man skulle kunna bygga en ny väg på är precis bredvid den nuvarande vägen, i nuläget är det utrymmet ockuperat av vad som ser som åkermark. Ett annat alternativ är att bygga två nya filer på den nuvarande vägen, då har man fyra körfält istället för två. Alltså en ny väg som avlastar trafiken på Glömstavägen och Botkyrka leden( vid Masmo tunnelbana) minska risken för olyckor, utsläppen av fossila bränslen Siilllt så!jnderlättar det människor vardag.

470 ~ HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTN ING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige Diarlenr HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen l Diarieplanbeteckn. Lämnas personligen till: Information Huddinge Förslaaet Skriv ditt medborgarförslag här Motivering Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. ~ \1\1\ o ( (i ~ : 1; f\ r ~ ]"'J d f a c l J S f -f-;1 o vt, " 1-Jii\ ( kf' -f o)( Underskrift Datum Presentation Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige D Ja rtj Nej Ei1J Legitimation Signatur ~ POST ADRESS ~ Huddinge kommun I Kommunstyrelsens förvaltning ~ Inform ation Huddinge ~ Huddinge BESÖKS,~DRESS Kommunalvägen 28 E-POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

471 ~ HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige Lämnas personligen till: Information Huddinge Förslaget Skriv ditt medborgarförslag här Inför parkeringsförbud på gatorna Orrvägen och Skatvägen. Se~e. l forp ~ l Motivering Här kan du lämna en mer utförtig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. Ett nytt område har byggts där det finns många barn. Barnen syns inte bland alla parkerade bilar. Snöröjningen försämras! Bilarna kan inte mötas på gatorna! Det är en stor säkerhetsrisk för alla medborgare att sikten blir försämrad när man går/cyklar på gatorna. Det blir även förstört i terräng då bilarna ofta parkerar där! D~ Vi i V\~ la~_v- ~~-P -"fbtidla.tl..s~-rv\v\ S d-ek ~b\- ft tv-l~\ fe r-d e> V\ Sr>W1 S ~V' pavl{~v-ak 'vttv\-ow\v-~cle... 1 dessvt. ~~ttve. bori!a\;e ia-&-~ Underskrift Datum 20 november 2017 Presentation Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige 18] Nej POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 E-POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

472 HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige Lämnas personligen till: Information Huddinge Förslaget Skriv ditt medborgarförslag här sätta upp bommar för cykelbana i en skym kurva Motivering Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. Cyklister cykl ar förbi denna punkt med hög fart. En del mopeder och bilar passerar också punkten. Banan avgränsar vår tomt och carport vilket gör a tt våra barn, 5 och 1, 5 år vågar inte leka u te på gatan med tanke på krock/skaderisken. En krock skulle vara förädande även för cyklisten. Bommen som i dagsläget finns är trasig och fyller ingen funktion. Min bedömning är att 2 bommar sätts upp för att bilda en laborynt som är fart nedsättande. Underskrift Datum Presentation Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige Ja O Nej POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge Huddinge BESOKSADRESS Kommunalvagen 28 E-POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

473

474 HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen o t Huddinge Kommun Kommunfullmäktige Oiari&nr l Oiarleplanbeteckn. Interpellation Till ansvariga kommunalråd om demokratidagar och våld. l sa mband med demokratidagarna och skolbesök i Huddinge gymnasium blev en av Sverigedemokraternas representanter helt oprovocerat misshandlad. Detta är fullkomligt förkastligt och ett allvarligt hot mot just demokratin! Våldet var så pass allvarligt att polis kallades till plats av skolans persona l. Misshandeln och smärtan i detta är inte bara Sverigedemokraternas, utan riktas i slutändan mot alla som verkar i demokratisk anda. Besöket i Huddingegymnasiet föregicks av en vidrig brunsmetning, direkta lögner och närmast uppvigling mot oss, Sveriges tredje största parti, från Socia ldemokratiska ungdomsrepresentanter. Detta beteende från SSU visades även vid skolbesöket på Sj ödalsgymnasiet, varvid vi begärde väktare inför kommande skolbesök. Detta hörsammades inte. Vi uppmärksammade även de besökande s representanter, som sitter i kommunfullmäktige, om det oacceptabla beteendet. Två dagar efter den allvarliga händelsen i Huddingegymnasiet hade Demokratiberedningen sammanträde där vår representant Ann Clewett, som även varit med på plats vid skolbesöken, informerade om vad som inträffat. Detta utan någon som helst reaktion eller avståndstagande från vare sig beredningens ordförande eller någon annan ledamot. Med anledning av detta vill jag fråga: Vad avser ni att kommunen ska göra för att skydda representanter från de politiska partierna vid kommande möten med allmänheten? Varför saknades väktare, trots begäran, då det förelåg en hotbild som senare besannades? Kommer det bli några konsekvenser för förövaren, som enligt uppgift är en före detta elev på sågbäcksgym n as i et? Vad för slags säkerhetsrutiner har man i grundskolor och gymnasieskolor för att hindra att skolorna besöks av obehöriga? Det tragiska exemplet ovan visa r med all tydlighet hur lätt en elev kan råka illa ut. Anser ni att dessa rutiner är tillräckliga? Tillser ni att det ordnas med mindre gåva så som blombukett och chokladask, i kommunens namn, att ge till den unga man som i demokratins tjänst föll offer för misshandeln på Huddinge Gymnasium och därmed kanske aldrig mer kommer verka politiskt? För S~verigedemokraterna ) ~ ~/- z -::.; Sven Pernils, ledamot fu llmäktige Interpellation, demokratidagar och våld

475 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Demokratiberedningen 27 oktober Paragraf Diarienummer KS-2017/ Vinnare av instagramtävling för grundskolelever inom demokratidagar 2017 Demokratiberedningens beslut Vinnare för Huddinge kommuns instagramtävling 2017 #hjärtapånätet #huddingedemokrati, enligt kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 25 okt 2017, godkänns. Sammanfattning Huddinge demokratidagar har genomförts under fem år på initiativ av demokratiberedningen. Demokratiberedningen har tagit initiativ till en bildtävling på instagram med temat demokrati på sociala medier. Tävlingen har utvecklats i dialog mellan kommunstyrelsens förvaltning och bildlärare på grundskoleavdelningen i Huddinge kommun. Syftet med tävlingen är att få igång en dialog om demokrati bland elever på Huddinges grundskolor och hur vi möter näthat och antidemokratiska krafter på nätet. Tävlingen har ägt rum under hösten En prisjury har till uppgift att utse lämpliga kandidater för priset till demokratiberedningen. Beslut om vilka som ska erhålla pris fattas av demokratiberedningen på dagens sammanträde, den 27 oktober Ingalill Söderberg (DP) och Marcel Moritz, utvecklingsledare, informerar demokratiberedningen om juryns förslag till vinnare, samt mottagare av andrapris och tredjepris. Frågan om en eventuell utställning av samtliga tävlingsbidrag tas upp. Överläggning I ärendet yttrar sig Ingalill Söderberg (DP), Marcel Moritz, utvecklingsledare, Ann Clewett (SD), Barbro Lind (MP), Rasmus Lenefors (S) och Nujin Alacabek (V). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen Grundskolenämnden

476 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (1) HANDLÄGGARE Moritz, Marcel Marcel.Moritz@huddinge.se Demokratiberedningen Vinnare av instagramtävling för grundskolelever inom demokratidagar 2017 Förslag till beslut Demokratiberedningens beslut Vinnare för Huddinge kommuns instagramtävling 2017 #hjärtapånätet #huddingedemokrati, enligt kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 25 okt 2017, godkänns. Sammanfattning Huddinge demokratidagar har genomförts under fem år på initiativ av demokratiberedningen. Demokratiberedningen har tagit initiativ till en bildtävling på instagram med temat demokrati på sociala medier. Tävlingen har utvecklats i dialog mellan kommunstyrelsens förvaltning och bildlärare på grundskoleavdelningen i Huddinge kommun. Syftet med tävlingen är att få igång en dialog om demokrati bland elever på Huddinges grundskolor och hur vi möter näthat och antidemokratiska krafter på nätet. Tävlingen har ägt rum under hösten En prisjury har till uppgift att utse lämpliga kandidater för priset till demokratiberedningen. Beslut om vilka som ska erhålla pris fattas av demokratiberedningen. Till förstapristagaren utses Vendela Lindström och klass 9 b på Edboskolan med motiveringen: För ett starkt uttryck som direkt berör där bildskaparen använt sig av den så vanliga utseendefixerade selfien, men helt vänt på upplevelsen. Flickan på fotot är objektet vi betraktar, men hon utmanar oss genom sin utstrålning av styrka, sorg och allvar. De hårda orden skrivna på hennes hud visar på de kränkningar som så många utsätts för hon anklagar betraktaren men tar samtidigt på sig vårt gemensamma lidande. Bilden lyckas på ett utmärkt sätt belysa komplexiteten med yttrandefriheten. Till andrapristagare utses Elsa Engqvist Gentele, Emelie Eriksson, Frida Melchert samt Emelie Wiorek och klass 8 b på Kvarnbergsskolan med motiveringen: En stämningsfull vacker film där flera tekniker och stilgrepp POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

477 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (2) använts. Fjärilar gjorda i pappersorigami virvlar som höstlöv och söker likt ett band flyttfåglar efter rätt formation och ser samtidigt till att alla i gruppen, även den nya, hittar sin plats. Alla behövs och ingen hamnar utanför när de formar det gemensamma hjärtat i många kulörer. Kompositionen är harmonisk och stämningsfull, ljuset fint och platsen rätt. Filmen bär på ett tydligt budskap om jämlikhetens betydelse och hur vi bör vara mot varandra. Till tredjepristagare utses Tindra Carp och klass 9A på Kungsklippeskolan med motiveringen: Ett provokativt och mångtydigt stilleben som på ett ganska brutalt sätt påminner om att vore alla goda skulle ondskan försvinna. Den får oss att inse att i ett samhälle där alla vill varandras bästa kan demokratin överleva. Flera symboler i kompositionen för krig, kärlek, jämlikhet och förlåtelse ger den djup. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun ska enligt Mål och budget utveckla arbetet med att göra invånare och brukare mer delaktiga. Kommunens närvaro i sociala medier och andra digitala fora behöver utvecklas. Demokratiarbetet ska vara framåtblickande och innovativt. Särskild vikt ska läggas vid att nå de som i vanliga fall inte deltar samt göra barn och ungdomar mer delaktiga. Huddinge demokratidagar har genomförts under fem år på initiativ av demokratiberedningen. Demokratiberedningen har tagit initiativ en till bildtävling på instagram med temat demokrati på sociala medier och tävlingen har utvecklats i dialog mellan kommunstyrelsens förvaltning och bildlärare på grundskoleavdelningen i Huddinge kommun. Syftet med tävlingen är att få igång en dialog om demokrati och hur vi möter näthat och antidemokratiska krafter på nätet bland elever på Huddinges grundskolor. Tävlingen genomförs ett år på prov för att sedan utvärderas. Tävlingen har ägt rum under hösten 2017 och första- till tredjepristagaren vinner en summa pengar till sin klass. Första pris är kronor, andra pris kronor och tredje pris kronor. Man kan tävla klassvis eller enskilt, men priset tillfaller hela klassen. Både kommunala skolor och friskolor i Huddinge kan delta. Priset delas ut på kommunfullmäktiges möte i december. Beslut om vilka som ska erhålla pris fattas av demokratiberedningen.

478 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (3) Prisjuryns bedömning En prisjury har haft som uppgift att utse lämpliga kandidater för priset och består av Ingalill Söderberg, ordförande i demokratiberedningen, Nina Kerola, konstpedagog på Fullersta gård, Bo Källström, vice ordförande Grundskolenämnden samt Lotta Segelberg, kommunikatör, Huddinge kommun. Det har inkommit 450 tävlingsbidrag från 10 skolor. Juryn föreslår följande vinnare med motiveringar: Till förstapristagaren utses Vendela Lindström och klass 9 b på Edboskolan med motiveringen: För ett starkt uttryck som direkt berör där bildskaparen använt sig av den så vanliga utseendefixerade selfien, men helt vänt på upplevelsen. Flickan på fotot är objektet vi betraktar, men hon utmanar oss genom sin utstrålning av styrka, sorg och allvar. De hårda orden skrivna på hennes hud visar på de kränkningar som så många utsätts för hon anklagar betraktaren men tar samtidigt på sig vårt gemensamma lidande. Bilden lyckas på ett utmärkt sätt belysa komplexiteten med yttrandefriheten.

479 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (4) Till andrapristagare utses Elsa Engqvist Gentele, Emelie Eriksson, Frida Melchert samt Emelie Wiorek och klass 8 b på Kvarnbergsskolan med motiveringen: En stämningsfull vacker film där flera tekniker och stilgrepp använts. Fjärilar gjorda i pappersorigami virvlar som höstlöv och söker likt ett band flyttfåglar efter rätt formation och ser samtidigt till att alla i gruppen, även den nya, hittar sin plats. Alla behövs och ingen hamnar utanför när de formar det gemensamma hjärtat i många kulörer. Kompositionen är harmonisk och stämningsfull, ljuset fint och platsen rätt. Filmen bär på ett tydligt budskap om jämlikhetens betydelse och hur vi bör vara mot varandra.

480 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (5) Till tredjepristagare utses: Tindra Carp och klass 9A på Kungsklippeskolan med motiveringen: Ett provokativt och mångtydigt stilleben som på ett ganska brutalt sätt påminner om att vore alla goda skulle ondskan försvinna. Den får oss att inse att i ett samhälle där alla vill varandras bästa kan demokratin överleva. Flera symboler i kompositionen för krig, kärlek, jämlikhet och förlåtelse ger den djup. Jenny Bejker Tf valitetschef Marcel Moritz Utvecklingsledare Beslutet delges Kommunstyrelsen Grundskolenämnden