Periodrapport med prognos Uppföljningsrapport OKTOBER

Transkript

1 Periodrapport med prognos Uppföljningsrapport 2011 OKTOBER

2 l Resultat januari oktober 88 mnkr (266 mnkr) l Nettokostnadsökning 5,3 % (3,6 %) l Skatter och statsbidrag 2,1 % (5,5 %) l Helårsprognos 14 mnkr (142 mnkr) Sammanfattning Resultatet per oktober uppgår till 88 mnkr, vilket är 178 mnkr lägre än Det lägre resultatet per oktober jämfört med motsvarande period 2010 orsakas bland annat av att det tillfälliga kon-junkturstödet har minskat, lägre statsbidrag för läkemedel samt att verksamheterna redovisar en ökad kostnadsutveckling och ett försämrat resultat. Samtidigt redovisas ökade skatteintäkter och ökade bidrag i kostnadsutjämningen. Landstingets helårsresultat beräknas till 14 mnkr, vilket är lika som budgeterat resultat. I det beräknade resultatet, 14 mnkr, ingår inte kostnaden (220 mnkr) för den beräknade nuvärdeskalkylen av pensionsskulden. SKL har beslutat att diskonteringsräntan i de kapitalvärdesberäkningar som görs enligt RIPS (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld) ska sänkas med 0,75 procentenheter, vilket innebär att pensionsskulden ökar. SJ kommer att utbetala ett skadestånd på 150 mnkr till Tåg i Bergslagen enligt skiljedom. Landstingets andel beräknas till mnkr, vilket kommer att förbättra resultatet för Dessa poster kommer att behandlas som jämförelsestörande i bokslutet Bedömningen är att skatteintäkterna kommer ha en svag utveckling kommande år samtidigt som det sista av konjunkturstödet avvecklas. Omvärldsanalys Den senaste tidens turbulens visar med all tydlighet att den europeiska skuldkrisen är långt ifrån löst. Det gör att osäkerheten om den internationella konjunkturen har ökat. Eftersom den svenska ekonomin är intimt sammanflätad med Europas får den effekter även på vår ekonomi. En svag konjunkturutveckling i Europa och Sverige får självklart även negativa konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden, vilket riskerar att påverka skatteintäkterna för svenska kommuner och landsting. Alla landsting räknar med att det ekonomiska resultatet försämras 2011, jämfört med Flertalet av landstingen ser nu att kostnaderna växer snabbare i år än budgeterat vilket får konsekvenser för Utgångsläget inför 2012 skiljer sig åt mellan landstingen. Det finns ett antal landsting som redan i dag har ett besvärligt utgångsläge med underskott sedan flera år tillbaka. När skatteintäkterna växer långsammare och att det tillfälliga konjunkturstödet avvecklas kommer ett antal landsting få det ekonomiskt besvärligt. Det finns ett antal landsting som har ett bättre utgångsläge med överskott under flera år. År 2011 uppstår en engångskostnad på grund av sektorns nuvärdesberäknade pensionsskuld ökar med anledning av den historiskt låga svenska räntan. Diskonteringsräntan för pensionsskuldsberäkningen sänks med 0,75 procentenheter. Den sänkta diskonteringsräntan innebär att pensionsskulden sammantaget uppskattas öka med procent. Resultatanalys Periodens resultat Resultatet per oktober uppgår till 88 mnkr, vilket är 178 mnkr lägre än för motsvarande period föregående år. Hälso- och sjukvårdsverksamheterna inklusive tandvård redovisar ett underskott på 38 mnkr 1 och övriga verksamheter ett överskott på 22 mnkr. Landstingsgemensamt ger ett överskott på 104 mnkr (204 mnkr). Helårsprognos Helårsprognosen är oförändrad mot tidigare period och uppgår till 14 mnkr (142 mnkr), vilket motsvarar budget. Resultaträkning (mnkr) Redo- Redo- Prognos Budget Redovisning visning helår 2011 visning jan-okt jan-okt { { Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Balansräkning (mnkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder 180 Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Jämförbara siffror saknas då nuvarande ekonomiska styrmodell för Hälsovalsenheten infördes 1 juni 2010, samt en ny politisk organisation från 1 januari Verksamhetens kostnader minus verksamhetens intäkter

3 Nettokostnader 2 Nettokostnaderna uppgick för perioden till mnkr (5 311 mnkr) och ökningen för året uppgår till 5,3 procent (3,6 procent) justerat för jämförelsestörande poster. Nettokostnadsprognosen uppgår till mnkr (6 532 mnkr) vilket innebär en nettokostnadsökning på 4,5 procent. Prognosen innebär att nettokostnaden uppgår till 99 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter har ökat med 2,1 procent jämfört med föregående år, justerat för jämförelsestörande poster och uppgår till mnkr för perioden. Den sålda vården, exklusive Karlskoga lasaretts avtal med landstinget i Värmland, har preliminärt minskat med 11 mnkr eller 3,8 procent och uppgår till 270 mnkr. Värmlandsavtalet uppgår till 65 mnkr och har ökat med 1 mnkr eller 2,2 procent. Patientavgifter för tandvård, inklusive frisktandvård, har ökat med 12 mnkr eller 12,4 procent till 106 mnkr. Övriga patientavgifter har ökat med 4 mnkr eller 5,7 procent till 72 mnkr. Den 1 mars 2011 infördes avgiftsfrihet i sjukvården för ungdomar mellan 20 och 25 år. Reformen har bedömts minska verksamhetens intäkter med 9 mnkr, vilket har kompenserats genom landstingsbidrag. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår till mnkr (6 330 mnkr), vilket motsvarar en ökning med 4,7 procent. Lönekostnaden är mnkr per oktober och har ökat med 3,8 procent (2,7 procent). Lönerörelsen mellan 2010 och 2011 är beräknad till 2,3 procent. Förvaltningarnas prognos för löneökningen 2011 är 4,1 procent, vilket är en ökning mot tidigare prognoser. Kostnaden för inhyrd personal ökar med 10 mnkr Forts. nästa sida Utveckling av nettokostnader resp skatteintäkter och generella bidrag jämfört med föregående år justerat för jämförelsestörande poster 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 6% 5% 4% Skatteintäkter och generella bidrag Verksamhetens nettokostnad 5,5% 5,3% 1,7% 2,0% Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2010 Prognos 2011 Jan-Okt Helår 4,6% 3,6% 2,1% Lönekostnadsutveckling (justerat för jämförelsestörande poster) 3,8% 5,0% 4,9% 2,3% 4,1% 4,5% Driftredovisning (mnkr) Resultat Resultat Prognos Resultat helår 2010 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INKL TANDVÅRD Universitetssjukhuset Örebro -78,8-30,3-105,0-54,2 Karlskoga lasarett -9,0-12,2-13,5-17,3 Lindebergs lasarett 11,3 0,1 2,7-0,4 Psykiatri, habilitering och hjälpmedel 5,0 22,8-10,0 11,9 Primärvård 17,5 5,7 1,0 9,5 Folktandvård 10,2 8,9 5,9 4,3 Hälsovalsenheten 1,6 10,6 0,0 6,3 Tandvårdsenheten 4,2 5,0 Summa -38,0 5,6-113,9-39,9 NÄMNDEN FÖR FORSKNING 1,8 1,5 1,2 2,0 NÄMNDEN FÖR TRAFIK, MILJÖ OCH SERVICE Trafik 0,0 0,0 Miljö 1,1 0,0 Lednings- och verksamhetsstöd (Service) 21,7 22,1 7,0 4,9 Summa 22,8 22,1 7,0 4,9 NÄMNDEN FÖR TILLVÄXT, KULTUR OCH BILDNING Tillväxt 2,8 Kultur 0,2 Folkhögskolor 1,2 Summa 4,2 2,0 NÄMNDEN FÖR FOLKHÄLSA 0,6 0,0 GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH TOLKFÖRMEDLING 4,1 4,3 3,1 2,6 LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Landstingsfullmäktige 0,0 Revisionsnämnden 0,1 Patientnämnden 0,6 Summa 0,7 0,5 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsens nämnder 0,4 Ledningskansliet och projekt -12,4 Summa -12,0 29,0 0,0 11,3 SUMMA VERKSAMHETER -15,8 62,5-100,1-19,1 Landstingsgemensamt 103,9 203,7 114,1 161,2 TOTALT 88,1 266,2 14,0 142,1 Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterade år 2011, Landstingsgemensamt är budgeterat till 13,9 mkr. Utfall föregående år redovisas i raden Landstingsstyrelsen. Investeringar (mnkr) Redo- Redo- Prognos Budget Redovisning visning helår 2011 visning jan-okt jan-okt Byggnader Inventarier Finansiella SUMMA % 2% 1% 2,7% 2,8% 0% Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2010 Prognos 2011 Jan-Okt Helår

4 eller 26,4 procent och uppgår till 47 mnkr för hela landstinget. Störst ökning redovisas inom primärvården. Redovisad kostnad för läkemedel har ökat med 5,1 procent (justerat för 2010 års kostnad för influensavaccin) och uppgår till 682 mnkr per oktober. Kostnadsökningen är högst inom läkemedel i specialistvården. Köpt somatisk vård har preliminärt ökat något, 3 mnkr eller 1,2 procent, till 212 mnkr. Kostnaden för köpt psykiatrisk vård har minskat med 1 mnkr eller 2,0 procent till 34 mnkr. Skatteintäkter samt bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag SKL har till följd av den svaga internationella utvecklingen och den finansiella oron presenterat en nedreviderad skatteunderlagsprognos för 2011 som innebär att landstingets skatteintäkter beräknas bli lägre mot tidigare kalkyler. Skatteintäkterna har för perioden ökat med 111 mnkr eller 2,6 procent. Generella statsbidrag och utjämning har ökat med 7 mnkr eller 0,5 procent. I detta ligger en ökning av regleringsbidrag med 87 mnkr och kostnadsutjämningsbidrag 14 mnkr. Det avvecklade konjunkturstödet innebär -97 mnkr. Sammantaget är ökningen för skatte- och statsbidrag 2,1 procent (5,5 procent). Helårsprognosen för skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till mnkr, med hänsyn taget till SKL:s skatteunderlagsprognos från oktober, vilket ger en prognostiserad ökning på 2,3 procent. Finansnetto Finansnetto är i september -28 mnkr, vilket är 10 mnkr sämre än vid motsvarande period föregående år. Förändringen är ett netto av ökade ränteintäkter på olika placeringar och ökade kostnader för räntedelen i årets pensionskostnad. Helårsprognosen för finansnettot uppgår till -32 mnkr att jämföra med budgeterade -45 mnkr. Finansiell ställning Investeringar Materiella investeringar har under perioden gjorts för 197 mnkr (175 mnkr), varav 111 mnkr avser byggnader och 86 mnkr utrustningsinvesteringar. Helårsprognosen för 2011 är 319 mnkr med fördelningen 157 mnkr på byggnader och 162 mnkr för utrustningsinvesteringar. Budget för 2011 är 661 mnkr varav 191 mnkr är överfört från 2010 till 2011 års budget. Likvida medel Sista augusti uppgick landstingets likvida medel till 569 mnkr, varav 249 mnkr avsåg kortfristiga placeringar. Om hänsyn tas till den nettoutlåning som görs till landstingets närstående bolag uppgick likviditeten till 708 mnkr, vilket innebär en minskning med 125 mnkr sedan årsskiftet. Utlåningen till Länsgården Fastigheter AB, vilken uppgick till 155 mnkr sista oktober, avslutas under november. Pensionsförvaltningen Årets budgeterade investering, 200 mnkr, i pensionsmedelsförvaltningen har per oktober inte verkställts. Hittills har 600 mnkr investerats och marknadsvärdet uppgår per sista oktober till 636 mnkr. Av tillgångarna är 367 mnkr (58 procent) placerade i ränteprodukter. Av återstående medel är 165 mnkr placerade i aktieprodukter och 104 mnkr i likvida medel. Fördelningen av nuvarande portfölj avviker mot den nya finanspolicyn. För att anpassa till nuvarande policy behöver andelen realräntor ökas En omplacering bedöms i nuläget vara ogynnsam. Framtidsutblick Bedömningen är att den internationella skuldkrisen kommer att påtagligt hämma den ekonomiska aktiviteten under nästa år. Trots att tillväxtutsikterna i övrigt är gynnsamma begränsas ökningen av svensk BNP till 1,8 procent. Det innebär en halvering av tillväxten jämfört med i år. Uppbromsningen är särskilt påtaglig för export och investeringar. Skuldkrisen i omvärlden påverkar aktiviteten i den svenska ekonomin på flera sätt. Det sker dels direkt genom att en försvagad tillväxt i omvärlden begränsar efterfrågan på svensk export. Kombinationen av svag internationell efterfrågan och stärkt kronkurs gör att den svenska exporten enbart beräknas växa med 4,3 procent Det är nästan en halvering jämfört med årets tillväxttal. SKL har till följd av den svaga internationella utvecklingen och den finansiella oron presenterat en nedreviderad skatteunderlagsprognos för 2011 och 2012 som innebär att landstingets skatteintäkter beräknas bli lägre mot tidigare kalkyler.

5 Uppföljningsrapport med analyser per 31 okt 2011 Denna rapport innehåller mätetal som regelbundet följs upp och analyseras av landstingsledningen. Rapporten innehåller uppföljning per den 31 oktober 2011 om inget annat anges. Tillgänglighet specialiserad vård Vårdgarantins 90-90: Når högt ställda mål för unga med psykisk ohälsa Mått: Tillgänglighet specialiserad vård. Vårdgarantins Mål: 100 procent av vårdsökande ska få vård inom vårdgarantins dagar för mottagningsbesök och operation/ behandling. Mål i Örebro läns landsting: dagar. Mål för kömiljarden: 70 procent ska ha väntat kortare än 60 dagar på besök eller operation/behandling. Klaras 80 procent så ökar bidraget. Beräkningen sker varje månadsskifte och en 1/12 av kömiljarden fördelas per månad. Mål för tillgänglighetssatsningen för barn och unga med psykisk ohälsa: 90 procent ska ha fått besök inom 30 dagar, och 80 procent ska ha påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Utfall vårdgarantin: länsbor har väntat mer än 90 dagar på besök och länsbor har väntat mer än 90 dagar på operation/behandling. Utfall för Kömiljarden: Landstinget uppnår inte kömiljardens mål varken för besök eller operation. Besök: 68 procent har väntat < 60 dagar. Operation/behandling: 66 procent har väntat < 60 dagar Utfall för tillgänglighetssatsningen för barn och unga med psykisk ohälsa: Mätning har skett under september-oktober 95 procent har fått sitt besök inom 30 dagar och 96 procent har fått sin fördjupade utredning/ behandling påbörjad inom 30 dagar ÖLL. Väntande >90 dgr som+psyk aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 sep-10 okt-10 nov-10 dec-10 jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec Antal länsbor som väntat mer än 90 dagar på mottagningsbesök, som linjediagram, och operation/behandling i staplar. Sedan april 2010 är också frivilligt väntande inräknade. Analys: Resultat visar att landstinget har fler väntande, mer än 90 dagar, än vid motsvarande tid föregående år. I den särskilda mätningen av väntetider för barn och unga med psykisk ohälsa som pågått under september-oktober nådde landstinget de högt ställda tillgänglighetsmålen och får därmed del av stimulansmedlen TOTALT på ÖLLOpVL TOTALT på ÖLLmottVL Tillgänglighet primärvård Vårdgarantins 0 dagar: Tolv vårdcentraler klarar målet Mått: Tillgänglighet primärvård. Vårdgarantins 0 dagar. Mäter: Andelen patienter som fått en uppringningstid till vårdcentralen samma dag, per vårdcentral. Samtliga länets vårdcentraler. Mål: Mer än 90 procent. Utfall: Medeltal 83 procent. Analys: Medel för månaden var 83 procent, vilket är en förbättring jämfört med motsvarande period 2010 då det var 77 procent. Resultatet är lägre än förgående månad då det var 87 procent. Tolv vårdcentraler klarar målet 90 procent och alla utom tre (Lindesberg, Skebäck och Pålsboda) nådde över 75 procent. Variationen var procent. Vakanta sjukskötersketjänster är den huvudsakliga orsaken till lågt resultat. % Lindesberg 43 Skebäck Andel besvarade samtal samma dag, Oktober 2011, vårdcentraler i Örebro läns landsting Kontakt Eva Frantz, Telefon , Örebro läns landsting Målvärde: 90% Pålsboda Olaus Petri Adolfsberg Karla Varberga Hällefors Mikaeli Tybble Kumla Hallsberg Fellingsbro Medelvärde Karolina Andelen patienter, per vårdcentral med flexitid, som fått en uppringningstid till vårdcentralen samma dag. Målvärde är 90 procent. Pilgården Haga Brickebacken Nora Odensbacken Storå Askersund Kopparberg Laxå Lekeberg Baggängen Vivalla Ängen Brickegården Lillån Frövi Uppföljningssrapport med analyser Örebro läns landsting 31 oktober 2011

6 Tillgänglighet primärvård Vårdgarantins 7 dagar: Jämn nivå över tid Mått: Tillgänglighet primärvård: Vårdgarantins 7 dagar. Mäter: Andelen patienter som fick komma på läkarbesök inom 7 dagar. Mål: 90 procent ska få en tid inom 7 dagar. Utfall: 88 procent. Analys: Medel för oktober var 88 procent, vilket är samma som oktober 2010 och ungefär samma som föregående månad då det var 87 procent. Variation är procent. Antal inom 7 dagar % ,2 91,7 MÅL =90 80,1 80,9 Andel patienter som fick komma på läkarbesök inom 7 dagar exkl. patientvald väntan 91,2 87,7 91,9 75, Adolfsbergs vårdcentral Askersunds vårdcentral Baggängens vårdcentral Brickebackens vårdcentral Brickegårdens vårdcentral Fellingsbro vårdcentral Frövi vårdcentral Haga vårdcentral Hallsbergs vårdcentral Hällefors vårdcentral Karla vårdcentral Karolina vårdcentral Kopparbergs vårdcentral Kumla vårdcentral Laxå vårdcentral Lekebergs vårdcentral Lillåns vårdcentral Lindesbergs vårdcentral Mikaeli vårdcentral Nora vårdcentral Odensbackens vårdcentral Olaus Petri vårdcentral Pilgårdens vårdcentral Skebäcks vårdcentral Storå vårdcentral Tybble vårdcentral Varberga vårdcentral Vivalla vårdcentral Ängens vårdcentral 92,4 90,2 90,3 82,4 90,4 95,5 88,3 92,8 89,7 75,6 87,2 93,6 87,0 93,1 92,6 79,4 86,7 95,4 88,5 88,9 76,4 Andelen patienter, i procent, som fick komma på läkarbesök inom 7 dagar, per vårdcentral. Målvärde: 90 procent. ACE-hämmare och ARB: Stabil och hög nivå Mått: ACE-hämmare och ARB. Mäter: För behandling av högt blodtryck och hjärtsvikt förskrivs normalt antingen ACE-hämmare eller ARB. Mätetalet visar hur stor andel av förskrivningen av dessa läkemedel (i antal dygnsdoser) som kommer från de rekommenderade alternativen ACE-hämmare och Losartan. Läkemedelkommitténs mål: 86 procent för Utfall: 83 procent ackumulerat under Analys: Hittills i år överstiger landstingets samtliga förvaltningar utom en målvärdet för 2011, vilket är positivt. Det totala utfallet dras ner av förskrivning utanför landstingets organisation. Landstinget har landets tredje bästa utfall, vilket tyder på en god följsamhet hos våra förskrivare. Visar hur stor andel, i procent, av förbrukningen i antal dygnsdoser som kommer från de rekommenderade alternativen ACE-hämmare och losartan. Uppföljningssrapport med analyser Örebro läns landsting 31 oktober 2011

7

8 Postadress: Örebro läns landsting, Ledningskansliet, Box 1613, Örebro. Besöksadress: Eklundavägen 2, Örebro. E-post: Telefon: Telefax: