Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45 Ledningskansliet Förstudie om för utveckling av styrsystem inom delar specialistsjukvården Bakgrund I november 2009 kom slutbetänkandet i utredningen om regler för etablering av vårdgivare förslag för att öka mångfald och integration i öppen specialiserad vård. Utifrån remissvaren valde regeringen att inte gå vidare med utredningens förslag. Istället vill regeringen stimulera landstingen att med stöd i LOV åstadkomma mångfald ur ett patient- och producentperspektiv genom att konkurrensutsätta den öppna specialiserade vården. I statsbudgeten för 2012 har avsatts 160 mnkr och för mnkr vardera året i stimulansmedel. Det som krävs för att få del av medlen för 2012 är att landstingen säger sig vara villiga att arbeta med de nio punkter som tagits fram i regeringsbeslutet angående statsbidraget. Punkterna innebär att landstingen på olika sätt förbereder sig för ett utökat vårdval. Landstinget ansökte i april om att få ta del av medlen för Regeringens nationella samordnare har i intervjuer uttryckt att kraven för att få del av medlen för kommer att vara mer specifika och konkreta. I regeringsbeslutet anges att erfarenheter och resultat av de projekt som initieras under 2012 kommer att ligga till grund för fördelning av medel nästkommande år. Beslutet innehåller generella skrivningar om att landstingen ska utveckla styrsystemen i primärvård och specialiserad vård, så att innovationer, en större mångfald av utövare och sammanhängande vårdkedjor möjliggörs. I beslutet sägs vidare att landstingen bör ges ett betydande utrymme att själva avgöra på vilket sätt de vill utveckla styrsystem i den specialiserade vården. Respektive landsting kan inom ramen för vad lagstiftningen (LOV) anger bestämma område, kravspecifikation, ersättningsmodell etc. för att uppnå de mål var och en satt upp. Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (7)

46 Ledningskansliet Uppdrag och utformning Ledningskansliet har genomfört förstudie för att belysa hur ÖLL kan gå vidare i arbetet med att hitta en modell för att utreda möjligheterna att inom ramen för lagstiftningen utveckla ett system stimulerar förbättrad kvalitet, innovationer och geografisk spridning av den specialiserade vården Föreliggande studie ska visa vilka områden och frågeställningar som behöver belysas i ett eventuellt kommande och fördjupande arbete. Däremot ska förstudien inte försöka ge svar på dessa frågeställningar eller komma med några slutliga ställningstaganden. För att kunna göra detta krävs ett ytterligare arbete med engagemang från såväl den politiska nivån som många medarbetare i landstinget. Studien tar upp tre huvudaspekter på ett förändrat system i specialistvården. De tre aspekterna är syfte och drivkraft, tänkbara områden för införande samt ekonomiska aspekter. Rapporten avslutas med ett förslag till hur frågan kan hanteras. Syfte och drivkraft Syftet med en eventuell förändring ska vara väl tydliggjort och möjligt att kommunicera utåt såväl med länets invånare och patienter som till medarbetare inom den egna organisationen och alternativa utförare. Syftet ska också vara grunden för de drivkrafter landstinget vill ha och skapa som en följd av de förändringar som görs. Det huvudsakliga syftet med och drivkraften för en förändring som denna ska alltid vara att uppnå förbättringar för patienter och länsinvånare. Patient/befolkningsperspektivet bör därför vara det första kriterium som förslaget värderas mot att utifrån patient/befolkningsperspektivet erbjuda delar av specialistvård som inom ramen för LOV ska kunna fungera i samverkan med övrig vård och ge förutsättningar för att erbjuda patienterna vård inom rimlig tid. Andra syften med att införa förändringar är att öka geografisk tillgänglighet och kontinuitet i vården, stimulera rätt vårdnivå, förbättra vårdkedjan, stimulera jämlik och jämställd vård, stimulera patientens självständighet och ansvarstagande, ge organisationerna större frihet att forma verksamheten och öka innovationstakten samt stärka möjligheten att verka i glesbygd. Utgångspunkten är inte att göra omfattande förändringar av nuvarande sjukvårdssystem, utan att förbättra inom ramen för detta. 2 (7)

47 Ledningskansliet Dessutom tillkommer möjligheten att få del av de statliga medel som finns avsatta för som ett finansiellt stöd under en utrednings- och införandefas. För att främja ett ändamålsenligt medicinskt handlande är det viktigt att noga värdera effekten av de drivkrafter som styr förändringen. Det är därför viktigt att noga värdera vilka områden som är aktuella för en förändring utifrån ett antal i förväg givna aspekter. Tänkbara områden för införande Att välja ut verksamheter som kan vara aktuella för en förändrat styrsystem kräver noggranna analyser. Arbetsgruppen har valt att som metod utgå från nedanstående tre huvudgrupper av verksamhet: Befintlig verksamhet där det redan finns inslag av privata aktörer: Exempel på detta är verksamhet med avtal inom somatisk vård, psykoanalysverksamheten, läkare och sjukgymnaster som arbetar inom nationella taxan. Specialiserad öppenvård som inte är direkt kopplad till och inte nödvändigtvis har behov av slutenvårdens resurser: I detta kan ingå viss diagnostisk verksamhet, medicinsk service samt avgränsad kirurgisk, medicinsk och psykiatrisk verksamhet. Nytänkande: Till exempel inom gränslandet mellan landstingets och primärkommunernas åtagande inom äldrevården och i gränslandet mellan primärvårdsnivån och sjukhusnivån. I bilaga 1 finns exempel på verksamheter som arbetsgruppen har reflekterat över och som kan vara aktuella att utreda vidare. Ekonomiska aspekter Förutsättningarna när det gäller de ekonomiska aspekterna måste vara klargjorda när arbetet börjar. Det måste vara tydligt om de förändringar som görs ska ske inom ramen för befintlig ekonomi eller om resurser tillförs eller om förändringen ska leda till minskade kostnader. Hur ersättningssystemen konstrueras för en verksamhet som bedrivs inom ramen för ett nytt system har stor betydelse ur flera aspekter. Den effekt som ersättningssystemen ger måste stödja syften och resultat man vill uppnå med verksamheten. Ersättningssystemen är en stark drivkraft som måste riktas åt rätt håll. 3 (7)

48 Ledningskansliet Ersättningssystemen måste dessutom säkra att kostnaden för verksamheten inte ökar utanför den ekonomi som är avsatt för detta ändamål. Landstinget har idag till övervägande del anslagsfinansiering av den specialiserade sjukvården. En övergång till annan ersättningsform för delar av verksamheten måste noga analyseras innan den sätts igång. Så t ex måste möjligheten att konstruera ekonomiska tak för en given verksamhet vid en övergång till mer prestationsbaserad ersättning utredas. Landstinget deltar i SKL:s sammanhållande arbete med frågeställningen främst med fokus på ersättningssystem. Jämförelse med andra landsting/regioner De slutsatser som så här långt går att dra från andra landsting/regioners arbete är främst att det inte finns några färdiga modeller eller lösningar. Dessutom är det i vissa fall oklart vad som är möjligt eller inte möjligt att göra inom ramen för lagstiftningen (LOV). Varje landsting/region måste utgå från sina egna förutsättningar, både när det gäller struktur och organisation av vården och hur ersättningssystemen kan konstrueras för att stödja det syfte man har med införandet. Ersättningsmodellerna varierar stort mellan olika landsting/regioner i Sverige. Det finns inga färdiga svar på vilken modell som är bättre eller sämre. Det handlar i stället om på vilket sätt man i respektive landsting/region har valt att styra sjukvården. Fortsatt arbete Ett eventuellt fortsatt arbete med frågan bör ske i en bred arbetsgrupp. Denna bör bemannas med personer med djup och bred kompetens inom ett antal områden. Arbetsgruppen bör vara knuten direkt till landstingets ledning. Till arbetsgruppen kan sedan adjungeras personer med olika kompetenser. Arbetsgruppens uppgift blir att utreda och föreslå verksamheter som kan bli aktuella för en ny modell. I arbetet ingår bland annat att beakta nedanstående perspektiv: Nationella aspekter Regeringsbeslut Erfarenhet från andra landsting/regioner Input från SKL, Socialstyrelsen, Konkurrensverket etc. 4 (7)

49 Ledningskansliet Aktuella verksamheter: De verksamheter som är aktuella att pröva för eventuell förändring. Aspekter att beakta: ÖLLs syfte och drivkrafter Integrering med övrig verksamhet Ersättningsmodell Juridiska aspekter Kvalitet och uppföljning Kompetenskrav Möjliga privata alternativa utförare FOU +U Remissregler och rutiner för remittering med flera Som en bakgrund, input och i vissa fall förutsättning för arbetet finns de nationella aspekterna. De kan vara både styrande och rekommenderande. Regeringsbeslut, rekommendationer från SKL och Socialstyrelsen, synpunkter från Konkurrensverket etc. Dessutom finns kunskap och erfarenhet från andra landsting/regioner att ta tillvara. För de verksamheter som bedöms intressanta för en förändring måste först förutsättningarna inom respektive verksamhet kartläggas. Verksamhetens omfattning, ekonomi, personalsituation, köer och väntetider etc. måste analyseras. Vidare måste aktuella verksamheter prövas mot ett antal aspekter (se exemplifieringen ovan). För de verksamheter som efter den kartläggning och prövning som gjorts beslutas vara aktuella för en förändring skrivs en uppdragsbeskrivning och ett förfrågningsunderlag med de krav som ska uppfyllas (på samma sätt som för Hälsovalet). Ett underlag för varje verksamhet. Ovan beskrivna arbete är tidskrävande och komplext till sin natur. Tydliga direktiv från landstingsledningen och en projektorganisation med kompetens och resurser till sitt förfogande är därför viktigt. De statsbidrag som tidigare nämnts är möjliga att använda för att finansiera en projektorganisation. 5 (7)

50 Ledningskansliet Bilaga 1 Möjliga verksamhetsområden för en utvecklad styrmodell inom specialistsjukvård Verksamheterna nedan indelas i de tre huvudgrupper som beskrivs i förstudien. Befintlig verksamhet där det idag finns andra aktörer Möjligheten att inom ramen för LOV bedriva somatisk vård som i dag bedrivs inom ramen för avtal kan utredas. Inom psykiatri finns redan i dag flera alternativ. Förutom psykoanalytiker i egen regi som landstinget i dag har avtal med, skulle exempelvis neuropsykiatriska utredningar, barnoch ungdomspsykiatri eller psykoterapi inom vissa områden kunna provas. Möjligheten att de specialistläkare och vissa av de sjukgymnaster som i dag verkar inom ramen för nationella taxan att i stället verka inom ramen för ett nytt system skulle kunna utredas. Specialiserad öppenvård som inte är direkt kopplad till och inte nödvändigtvis har behov av slutenvårdens resurser All dagkirurgisk verksamhet som kan bedrivas utan sjukhusets slutenvårdsresurser är ett område som kan komma ifråga. Här kan exempelvis kataraktkirurgi, bråckkirurgi, varickirurgi eller andra åtgärder diskuteras. Inom diagnostik finns möjligheter att prova alternativa utförare inom radiologi, klinisk fysiologi, endoskopi, ögonbottenfotografering eller sömnapnéutredningar, där hela vårdkedjan från diagnostik till utprovning och uppföljning av behandlingen skulle kunna läggas på alternativa utförare. Nytänkande Med den ökande specialiseringen inom vården, som medför allt större svårigheter för specialister i allmänmedicin att kunna vara fast vårdkontakt för patienter som samtidigt också besöker flera andra specialister kan ett system med specialister inom främst geriatrik och internmedicin vara intressant. Specialisterna kan inom ramen för ett avtal med ett antal vårdcentraler bistå konsultativt eller med reguljär mottagningsverksamhet för att kunna ta 6 (7)

51 Ledningskansliet om hand patienter och avlasta flera olika specialistmottagningar. Även andra specialiteter kan komma ifråga för denna konstruktion, exempelvis barn- och ungdomsmedicin, kvinnosjukvård och ÖNH. En angränsande verksamhet till ovanstående är den växande andelen multisjuka äldre. En uppgift för geriatriker eller internmedicinare skulle kunna vara att stötta den primärkommunala äldrevården på uppdrag av landstinget. En angränsande verksamhet är demensdiagnostik, som i allt större omfattning kommer att ske i primärvård, men där specialiststöd behövs konsultativt i bedömnings- och behandlingssituationen. 7 (7)

52 Periodrapport Uppföljningsrapport OKTOBER 2012

53 l Resultat januari oktober 219 mnkr (88 mnkr) l Nettokostnadsökning 2,7 % (5,3 %) l Skatter och statsbidrag 3,3 % (2,1 %) l Helårsprognos 140 mnkr (-133 mnkr) Sammanfattning En svag utveckling av efterfrågan i Sveriges viktigaste exportmarknader har under året tydligt och negativt påverkat orderböckerna i framför allt svensk tillverkningsindustri. Många företag har under hösten agerat för att möta vikande intäktsnivåer genom att varsla personal. Varselnivån är dock betydligt lägre än perioden efter finanskraschen Likafullt förväntas varslen ha en negativ effekt på sysselsättningen och därmed landstingens skatteunderlag. Den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden är hittills i stort sett i linje med SKL:s prognos, även om en viss negativ avvikelse kan noteras. Men, även om utvecklingen i stor sett följer prognosen innebär det för 2013 höga krav på kostnadskontroll och effektiviseringsåtgärder inom landstingets verksamheter. Landstingets verksamheter redovisar i oktober ett resultat som är betydligt bättre än oktober Den positiva utvecklingen kan också avläsas i en relativt låg nettokostnadsökningstakt (2,7 procent). Sammantaget förväntas landstinget redovisa ett positivt resultat på 140 mnkr. Omvärldsanalys Världsekonomin fortsätter att präglas av utvecklingen i euroområdet. De underliggande strukturella problemen i flera av euroområdets länder fortsätter tynga ekonomin i regionen framöver. Detaljerna kring olika åtgärder i krishanteringen är fortsatt osäkra liksom utvecklingen den närmaste tiden i länder som Grekland och Spanien. Den svenska ekonomin har hittills vuxit i en god takt men bromsar nu in till följd av den svaga utvecklingen i omvärlden. Sveriges BNP ökade med 1,3 procent under andra kvartalet 2012 jämförd med motsvarande kvartal Inflationstakten var 0,4 procent i september, vilket är en nedgång sedan augusti då den var 0,7 procent. För att motverka att inflationen blir för låg framöver har Riksbankens direktion i oktober beslutat att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent. I september 2012 var antalet arbetslösa vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,4 procent. Utvecklingen innebär en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med samma månad föregående år. För Örebro län uppgick antalet arbetslösa till personer, vilket motsvarar en ökning med 4,0 procent jämfört med motsvarande period förra året. Antalet varsel i Örebro län ökade under oktober till 316 personer en ökning med 172 personer jämfört med motsvarande period för ett år sedan. Resultatanalys Periodens resultat Resultatet per oktober uppgår till 219 mnkr, vilket är 131 mnkr högre än för motsvarande period föregående år. Hälso- och sjukvårdsverksamheterna inklusive tandvård redovisar ett överskott på 4 mnkr (-38 mnkr) och övriga verksamheter ett överskott på 55 mnkr (22 mnkr). Landstingsgemensamt ger ett överskott på 161 mnkr (104 mnkr). Helårsprognos Helårsprognosen är oförändrad mot tidigare period och uppgår till 140 mnkr (-133 mnkr), vilket är 78 mnkr högre än budget. I oktoberprognosen har förvaltningarnas förväntade resultat förbättrats något medan skatteintäkterna har sjunkit jämfört med tidigare prognos. I oktober har en återbetalning om totalt 13 mnkr skett från Ledning och verksamhetsstöd avseende IT och fastigheter till övriga verksamheter, vilket har förbättrat oktoberutfallet samt prognosen för hälso- och sjukvården. Övriga orsaker till förbättrad prognos för hälso- och sjukvård är bland annat bättre utfall för läkemedel än budgeterat, lägre kostnader för köpt rättspsykiatrisk vård och förbättrade intäkter för såld vård. Nettokostnader 1 Nettokostnaderna uppgick för perioden till mnkr (5 597 mnkr) och ökningen för året uppgår till 2,7 procent (5,3 procent) justerat för jämförelsestörande poster. Nettokostnadsprognosen uppgår till mnkr (6 753 mnkr) vilket innebär en nettokostnadsökning på 3,4 procent. Prognosen innebär att nettokostnaden uppgår till 97 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter har ökat med 6,0 procent (2,1 procent) jämfört med föregående år, justerat för jämförelsestörande poster och uppgår till mnkr för perioden. Intäkter för den sålda vården, exklusive Karlskoga lasaretts avtal med landstinget i Värmland, har preliminärt ökat med 8 mnkr eller 2,9 procent och uppgår till 278 mnkr. Värmlandsavtalet har räknats upp med 2,7 procent för 2012 och prognosen indikerar att produktionen landar inom det avtalade intervallet mellan mnkr och därmed görs ingen extra debitering. Patientavgifter för tandvård, inklusive frisktandvård har ökat med 8 mnkr eller 7,6 procent till 114 mnkr. Övriga patientavgifter har ökat med 1 mnkr eller 1,6 procent till 81 mnkr. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår till mnkr (6 631 mnkr), vilket motsvarar en ökning med 3,2 procent (4,7 procent). Lönekostnaden är mnkr per oktober och har ökat med 3,5 procent (3,8 procent). Lönerörelsen mellan 2011 och 2012 är beräknad till 3,4 procent. Förvaltningarnas prognos för 1 Verksamhetens kostnader minus verksamhetens intäkter

54 löneökningen 2012 är 3,6 procent. Kostnaden för inhyrd personal ökade med 12 mnkr eller 26,4 procent och uppgår till 59 mnkr för hela landstinget. Störst ökning redovisas inom primärvården. Redovisad kostnad för läkemedel har ökat med 1,4 procent och uppgår till 692 mnkr per oktober. Kostnadsökningen är högst inom läkemedel i specialistvården. Köpt somatisk vård har preliminärt ökat med 15 mnkr eller 7,1 procent, till 227 mnkr. Kostnaden för köpt psykiatrisk vård har minskat med 3 mnkr eller 8,9 procent till 31 mnkr. Skatteintäkter och generella statliga bidrag och utjämning I skatteunderlagsprognosen från SKL i oktober konstateras att den preliminära taxeringsutfallet för 2011 års inkomster varit överskattat. På grund av att arbetsmarknaden förväntas bli något svagare under hösten och vintern har SKL även reviderat ned uppräkningen för 2012 med en tiondels procent. Den totala effekten av dessa justeringar är att Örebro läns landstings skatteintäkter för 2012 nu blir 17 mnkr lägre än senaste prognosen från september. Skatteintäkterna ökar trots nedrevideringen med 2,2 procent jämfört med Helårsprognosen för skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till mnkr, vilket skulle innebära en ökning mot föregående år med 3,0 procent, justerat för skatteväxling avseende kollektivtrafiken. Pensionsmedelsförvaltningen Årets budgeterade investering i pensionsmedelsförvaltningen, 100 mnkr, är verkställd per oktober. Landstingsstyrelsen kommer i december att besluta om eventuell ytterligare investering i pensionsmedelsförvaltningen för att möta ökningen av landstingets pensionsskuld. Hittills har 900 mnkr investerats och marknadsvärdet uppgår per sista oktober till 985 mnkr. Av tillgångarna är 73 procent placerade i ränteprodukter respektive 27 procent i aktier. Framtidsutblick Den samlade bilden av den senaste tidens svenska makroekonomiska data ger nu tydliga signaler om att ekonomin har svalnat betydligt efter ett starkt första halvår. Konjunkturförsvagningen innebär också att oron på arbetsmarknaden ökar. Många företag har under den senaste tiden sett sig tvungna att lägga alltfler varsel för att ha möjlighet att minska personalstyrkan om efterfrågan fortsätter att försvagas. Det kommer troligen innebära att ekonomin blir ansträngd framöver för landstingen, genom att skatteunderlagstillväxten försämras under de kommande åren. Härutöver finns det osäkerheter när det gäller eventuella nya tillskott av ovillkorade statsbidrag och storleken på läkemedelsförmånen. Vidare ökar kostnaderna för hälso och sjukvården utifrån befolkningsförändringarna genom att vi blir fler och allt äldre. Finansnetto Finansnettot uppgår till -39 mnkr per oktober, vilket är 11 mnkr sämre än för motsvarande period föregående år. Kostnadsökningen förklaras främst av räntedelen i årets pensionskostnad som ökat med 28 mnkr. Helårsprognosen för finansnettot uppgår till -44 mnkr att jämföra med budgeterade -52 mnkr. Finansiell ställning Investeringar Materiella investeringar har under perioden gjorts för 321 mnkr (197 mnkr), varav 201 mnkr avser byggnader och 120 mnkr utrustningsinvesteringar. Av årets byggnadsinvesteringar avser 80 mnkr lokaler för läkarutbildningen, vilka ska hyras ut till Örebro universitet. Helårsprognosen för 2012 är 447 mnkr med fördelningen 247 mnkr på byggnader och 200 mnkr för utrustningsinvesteringar. Årets budget 873 mnkr varav 377 mnkr är överfört från 2011 års budget. Under oktober har 5 procent av aktierna i Transitio AB förvärvats för 1 mnkr i enlighet med beslut i landstingsfullmäktige från Likvida medel Sista oktober uppgick landstingets likvida medel till 590 mnkr, varav 424 mnkr avsåg kortfristiga placeringar. Om hänsyn tas till den nettoinlåning som görs till landstingets närstående bolag uppgick likviditeten till 535 mnkr, vilket innebär en minskning med 3 mnkr sedan årsskiftet. Utveckling av nettokostnader resp skatteintäkter och generella bidrag jämfört med föregående år justerat för jämförelsestörande poster 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 3,6% Skatteintäkter Justerat 2012 för förändrat huvudmannaskap för länstrafiken både för nettokostnad och skatteväxling 5,5% 5,3% 2,1% Verksamhetens nettokostnader 3,3% 6,3% 5,8% 2,7% 2,7% 4,1% 3,4% 3,0% Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2011 Prognos 2012 Jan Okt Helår 2,7% Lönekostnadsutveckling (justerat för jämförelsestörande poster) 3,8% Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Jan Okt 3,8% 3,5% 3,6% Utfall 2011 Prognos 2012 Helår

55 Resultaträkning (mnkr) Redovisning jan okt 2012 Redovisning Prognos Budget Redovisning jan okt { { Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Jämförelsestörande poster Verksamhetens intäkter Återbetalning av premier AFA Försäkring för år 2007 och 2008 Kreditering av erlagda tågkostnader för trafikering i Tåg i Bergslagen systemet Finansiella kostnader -19 Sänkning av diskoteringsräntan samt löneskatt 222 ÅRETS RESULTAT JUSTERAT FÖR JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Balansräkning (mnkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital - därav årets resultat AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

56 Driftredovisning (mnkr) Resultat Resultat Prognos Resultat HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INKL TANDVÅRD Universitetssjukhuset Örebro Karlskoga lasarett Lindebergs lasarett Psykiatrin*) Primärvården Habilitering och hjälpmedel*) Folktandvården Hälsovalsenheten Tandvårdsenheten Summa -21,5-13,5-4,6 1,9-2,5 15,2 9,2 17,4 2,4 4,0-78,8-9,0 11,3 5,0 17,5 10,2 1,6 4,2-38,0-60,0-15,5-12,0-10,0-13,5 8,0 2,0 6,5 5,0-89,5-94,4-11,5 5,4-0,8 11,5 6,5-5,6 6,9-82,0 NÄMNDEN FÖR FORSKNING 0,8 1,8 0,6 2,3 NÄMNDEN FÖR TRAFIK, MILJÖ OCH SERVICE Trafik Miljö Lednings- och verksamhetsstöd -3,9 3,2 0,0 1,1 0,0 0,5 0,0 0,7 (Service) Summa 40,3 39,6 21,7 22,8 13,0 13,5 12,7 13,4 NÄMNDEN FÖR TILLVÄXT, KULTUR OCH BILDNING Tillväxt Kultur Folkhögskolor Summa 1,8 0,7 0,7 3,2 2,8 0,2 1,2 4,2 1,0 2,7 0,2 1,0 3,9 NÄMNDEN FÖR FOLKHÄLSA 1,3 0,6 1,0 0,7 GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH TOLKFÖRMEDLING 1,7 4,1 1,0 2,3 LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Landstingsfullmäktige Revisionsnämnden Patientnämnden Summa 0,2 0,1 0,1 0,4 0,0 0,1 0,6 0,7 0,0-0,4 0,0 0,5 0,1 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsens nämnder Ledningskansliet och projekt Summa 0,9 6,7 7,6 0,4-12,4-12,0 4,0 0,4-0,8-0,4 SUMMA VERKSAMHETER 58,6-15,8-68,4-59,7 LANDSTINGSGEMENSAMT 160,6 103,9 208,4-73,3 TOTALT 219,2 88,1 140,0-133,0 Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterade år Landstingsgemensamt är budgeterat till 62,0 mnkr. * T o m 2011 ingick Habilitering och hjälpmedel i psykiatriförvaltningen. Investeringar (mnkr) Redovisning jan okt 2012 Redovisning Prognos Budget Redovisning jan okt Byggnader Inventarier Aktier SUMMA

57 Uppföljningsrapport med analyser per 31 okt 2012 Denna rapport innehåller mätetal som regelbundet följs upp och analyseras av landstingsledningen. Rapporten innehåller uppföljning per den 31 okt 2012 om inget annat anges. Tillgänglighet specialiserad vård Vårdgarantin Kömiljarden uppnås för både besök och operation - lägst antal väntande på flera år ÖLL Väntande >90 dgr som + psyk 2982 TOTALT på ÖLLOpVL TOTALT på ÖLLmottVL sep okt nov-10 dec jan-11 feb-11 mar apr-11 maj-11 jun-11 jul aug sep okt-11 nov-11 dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt-12 Antal länsbor som väntat mer än 90 dagar på mottagningsbesök, som linjediagram, och operation/behandling i staplar. Sedan april 2010 är också frivilligt väntande inräknade. Procent jan feb mar apr-11 maj-11 jun-11 Kömiljard ÖLL andel väntande < 60 dgr jul aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec jan feb mar apr-12 Procent <60 dgr för op Procent <60 dgr för besök Målvärde 80% Målvärde 70% 75 maj jun jul aug sep okt-12 Kömiljarden. Andel länsbor, i procent, som väntat på mottagningsbesök, i linjediagram, och operation/behandling, i staplar, kortare tid än 60 dagar. Målvärden är 70 och 80 procent. Mått: Tillgänglighet specialiserad vård. Mål: 100 procent av vårdsökande ska få vård inom dagar för mottagningsbesök och operation/behandling. Vårdgarantin är dagar. Mål för kömiljarden: 70 procent ska ha väntat kortare än 60 dagar på besök eller operation/behandling. Klaras 80 procent så ökar bidraget. Beräkningen sker varje månadsskifte och en 1/12 av kömiljarden fördelas per månad. Utfall vårdgarantin: 935 länsbor har väntat mer än 90 dagar på besök och 654 länsbor har väntat mer än 90 dagar på operation/behandling. Utfall för Kömiljarden: Landstinget uppnår kömiljardens mål för besök och för operation/behandling. Uppföljningssrapport med analyser Örebro läns landsting 31 okt 2012 Besök: 78 procent har väntat < 60 dagar. Operation/behandling: 73 procent har väntat < 60 dagar. Analys: Totala antalet väntande till besök inom specialistvården var per sista oktober patienter. Enligt den uppföljning vi har idag är det lägsta antalet sedan oktober Andel väntande på besök >60 dagar är den lägsta vi haft inom Örebro läns landsting sedan uppföljningen av kömiljarden startade. Det totala antalet som väntade på operation per sista oktober 2012 var patienter vilket är en minskning med 102 patienter jämfört med september månad fortsättning på nästa sida

58 Tillgänglighet primärvård Vårdgarantins 0 dagar: Fjorton vårdcentraler klarar målet Mått: Tillgänglighet primärvård. Vårdgarantins 0 dagar. Mäter: Andelen patienter som fått en uppringningstid till vårdcentralen samma dag, per vårdcentral. Samtliga länets 100 vårdcentraler. 90 Mål: Mer än 90 procent. 80 Andel besvarade samtal samma dag, Oktober 2012 Kontakt Eva Frantz, Telefon , Örebro läns landsting % Målvärde: 90% Utfall: Medeltal under perioden var 85 procent. 70 Analys: Resultatet för telefontillgängligheten var sam mantaget bättre i oktober 2012 jämfört med året innan, procent jämfört med 83, men i stort sett lika som föregående 40 månad. 30 Variationen är procent mellan vårdcentralerna. 14 vårdcentraler klarar målet jämfört med tolv år Alla vårdcentraler utom fem nådde över 80 procent i år, medan det år 2011 var nio som inte nådde 80 procent. De vårdcentraler som har lägst resultat har brist på sjukskö- Andelen patienter, i procent, som fått en uppringningstid terskor på grund av sjukskrivningar och vakanser. Förbätt- till vårdcentralen samma dag, per vårdcentral. Målvärde är ringsarbete och rekryteringsåtgärder pågår. 90 procent. Tillgänglighet primärvård Vårdgarantins 7 dagar: Fjorton vårdcentraler klarar målet Mått: Tillgänglighet primärvård: Vårdgarantins 7 dagar. Mäter: Andelen patienter som fick komma på läkarbesök % Målvärde: 90% inom 7 dagar. 100 Mål: 90 procent ska få en tid inom 7 dagar. 90 Utfall: Medeltal under perioden var 87 procent. 80 Analys: Medel för läkarbesök 7 dagar var 87 procent, 70 vilket är i stort sett detsamma som föregående år och föregående månad vårdcentraler klarar målet och variationen var procent. Resultaten för läkarbesök inom 7 dagar är stabilt över tid och medel per månad varierar mellan 86 och 93 procent under de senaste tre åren. Andel patienter som fått tid inom 7 dagar enligt bedömning, Oktober 2012 Kontakt Eva Frantz, Telefon , Örebro läns landsting VC VC Laxå vårdcentral Hallsbergs vårdcentral FELLINGSBRO VC FRÖVI VC Hällefors vårdcentral LEKEBERGS VC Vivalla vårdcentral KAROLINA VC Kumla vårdcentral ADOLFSBERGS VC Lillåns vårdcentral BRICKEGÅRDENS VC Haga vårdcentral HÄLLEFORS VC Kopparbergs vårdcentral VARBERGA VC Lekebergs vårdcentral BAGGÄNGENS VC Brickegårdens vårdcentral BRICKEBACKENS VC Mikaeli vårdcentral PILGÅRDENS VC Storå vårdcentral STORÅ VC Askersunds vårdcentral HALLSBERGS VC Skebäcks vårdcentral KOPPARBERGS VC Pilgårdens vårdcentral LAXÅ VC Adolfsbergs vårdcentral NORA VC Odensbackens vårdcentral LILLÅNS VC Frövi vårdcentral ODENSBACKEN Varberga vårdcentral ASKERSUNDS Medelvärde KARLA VC Tybble vårdcentral MIKAELI VC Medelvärde Fellingsbro vårdcentral HAGA VC Karla vårdcentral ÄNGENS VC Nora vårdcentral TYBBLE VC Brickebackens vårdcentral OLAUS PETRI VC Lindesbergs vårdcentral KUMLA VC Olaus Petri vårdcentral VIVALLA VC Karolina vårdcentral LINDESBERGS VC Baggängens vårdcentral SKEBÄCKS VC Ängens vårdcentral Andelen patienter, i procent, som fick komma på läkarbesök inom 7 dagar, per vårdcentral. Målvärde: 90 procent. Uppföljningssrapport med analyser Örebro läns landsting 31 oktober 2012

59 Postadress: Örebro läns landsting, Ledningskansliet, Box 1613, Örebro. Besöksadress: Eklundavägen 2, Örebro. E-post: Telefon: Telefax:

60 Bilaga 1 (1) Kalkyl Sammanställning produktionsförändring, ej akut, endast läkarbesök Patienter skrivna i Örebro län USÖ Kga Lbg Psykiatri Habilitering Totalt Förändring av vårdtillfällen (okt) 10,1% 3,3% Rörligt tillskott SV, tkr Förändring av läkarbesök (okt) 4,2% 3,0% 1,7% Rörligt tillskott ÖV, tkr Fast stimulansbidrag Engångskostnader Totalt tillskott % av vtf kostnad SV, 30 % av läkarbesök. *) Ersättningen är beräknad utifrån helårseffekten av produktionsökning tom. oktober. Priset per vårdtillfälle uppgår till 35 % av det genomsnittliga av elektiva vårdtillfällen ( kr) inom ÖLL. **) Ersättningen är beräknad utifrån helårseffekten av produktionsökning tom. oktober. Priset per läkarbesök uppgår till 30 % av ett genomsnittligt pris (1 900 kr) för läkarbesök enligt sjukhusens prislista.

61 Överenskommelse med Folktandvården 2013

62 (31) Innehållsförteckning Om överenskommelsen... 3 Parter... 3 Giltighetstid... 3 Omfattning... 3 Ersättning... 3 Förändringar under giltighetstiden... 4 Uppföljning... 4 Allmänna krav... 4 Kvalitet... 4 Hälsoorientering... 5 Prioritering... 6 Samverkan... 6 Tillgänglighet... 7 Tandvård till barn och ungdomar... 7 Generella munhälsoinsatser i barn- och ungdomstandvård... 7 Empowerment... 8 Fluortillförsel... 8 Kontakter med BVC och utbildning av BVC-personal... 9 Allmäntandvård, exklusive tandreglering... 9 Barn, 0-1 år... 9 Barn och ungdomar, 2-19 år... 9 Särskilt ansvar för barn- och ungdomstandvård Specialisttandvård för barn och ungdomar, exklusive tandreglering Tillgänglighet Tandreglering Tillgänglighet Tandvård till asylsökande barn och ungdomar Tandvård till vuxna Konsultationer och samverkan Specialisttandvård för vuxna Tillgänglighet Sjukhustandvård Särskilt ansvar inom vuxentandvård Tandvård för asylsökande vuxna Övrigt Läkemedelskostnader Befolkningsansvar Utbildning av nyexaminerade tandläkare Specialisttandläkarutbildning Nationellt och regionalt centrum för specialisttandvård Kompetenscenter för äldretandvård Bilaga 1, ersättningar Bilaga 2, uppföljning Allmänna krav Tandvård till barn och ungdomar Tandvård till vuxna Övrigt Kompetenscenter för äldretandvård... 31

63 (31) Om överenskommelsen Parter Överenskommelsen är tecknad mellan Landstingsstyrelsen och Folktandvården. Giltighetstid Överenskommelsen avser perioden Omfattning I överenskommelsen beskrivs det uppdrag Folktandvården har, avseende den del av verksamheten som helt eller delvis ersätts med landstingsmedel. Uppdraget är specificerat i deluppdrag. För varje deluppdrag beskrivs vad som ska utföras och i vilken omfattning. I bilaga 1 redovisas den ersättning som lämnas för varje uppdrag. I bilaga 2 beskrivs vilken uppföljning och avstämning som ska ske. Förändringar i verksamhetsförutsättningar under löpande giltighetstid ska regleras i tilläggsöverenskommelser till denna överenskommelse. Folktandvårdens vuxentandvård, såväl allmäntandvård som specialisttandvård till enskild patient, finansieras genom patientavgifter och ersättning från Försäkringskassan enligt det statliga tandvårdsstödets regler. Ersättning enligt denna överenskommelse avser således ej tandvård för vuxna, med undantag för i överenskommelsen specificerade områden. Ersättning För de uppdrag som beskrivs i denna överenskommelse, ersätts Folktandvården för år 2013 med tkr. Ersättningsbeloppet är fast under överenskommelsens giltighetstid. Ersättningen för varje uppdrag, som beskrivs i denna överenskommelse, framgår av bilaga 1. Ersättningen utbetalas med en tolftedel, för var och en av årets månader. Den del av ersättningen som rör uppdragen tandvård till asylsökande barn, tandvård till asylsökande vuxna och nyexaminerade tandläkare lämnas dock i särskild ordning, utöver ersättningen ovan. Avstämning och ev. justering av erhållen ersättning ska göras i samband med uppföljningen av överenskommelsen. För ersättning för att minska kötiderna är avstämningsdag

64 (31) Förändringar under giltighetstiden Parterna har rätt att påkalla omförhandling av åtagande och/eller ersättningsbelopp om väsentliga verksamhetsförändringar inträffar under giltighetstiden. Förändringar som kan påverka vårdutbud och tillgänglighet ska prövas av landstingsstyrelsen, före genomförandet. Uppföljning Folktandvården ansvarar för att följa upp verksamheten enligt de i överenskommelsen beskrivna uppföljningsvariablerna. Uppföljningen ska redovisas i en rapport som ska lämnas in senast den 1 februari Parterna har ett gemensamt ansvar för att utveckla system för uppföljning av den verksamhet som utförs av Folktandvården, med avseende på innehållet i denna överenskommelse. Allmänna krav Grundläggande för de insatser som Folktandvårdens verksamheter erbjuder ska vara - att verksamheten bedrivs i enlighet med tandvårdslagen och övriga lagar eller förordningar som är tillämpliga för verksamheten och i enlighet med av Socialstyrelsen utgivna föreskrifter och anvisningar, samt enligt de överenskommelser som träffats mellan SKL (Sveriges kommuner och landsting) och staten. - att behov av information, råd och stöd till barn som patient och som närstående beaktas, och att Handlingsplan för förverkligande av barnkonventionen i Örebro läns landsting år är implementerad och känd i verksamheterna. - att aktivt arbeta med barnkonventionen samt utifrån lokala förhållanden och förutsättningar formulera aktiviteter som stödjer förverkligandet av mål 1 i handlingsplanen. Kvalitet Folktandvårdens kvalitetssystem ska vara anpassade till verksamhetens inriktning och omfattning och omfatta mätbara mål och dokumenterade rutiner som visar hur kvaliteten i verksamheten styrs och säkras mot målen (SOSFS 2011:9). Verksamheten ska anpassas till resultatet av Socialstyrelsens arbete med God tandvård och Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Etik är en av värdegrunderna i all medicinsk/odontologisk verksamhet och skall genomsyra tänkandet i vården och omsorgen i Örebro läns landsting. Särskilt viktigt är detta i utformningen av prioriteringar, bemötandefrågor och för de med nedsatt autonomi.

65 (31) Folktandvården skall arbeta med att minska eventuella skillnader i jämlik vård genom att ge försenade revisionspatienter en ökad prioritet och att säkerställa att inga andra prioriteringar än rent odontologiska sker vid kallelse av olika patientgrupper. Folktandvården ska uppmärksamma förekomsten av könsrelaterade skillnader i tandvård. Patienten/närstående ska uppleva omtanke och respekt i bemötandet, oavsett bakgrund. Tandvården ska bedrivas med utgångspunkt från den enskildes behov av tandvård, och ska innehålla förebyggande åtgärder, sjukdomsbehandling och åtgärdande av uppkomna skador, samt, inom barn- och ungdomstandvården, behandling av bettfel, missbildningar och förvärvade defekter. Särskild vikt ska läggas vid förebyggande av sjukdom och sjukdomsbehandling. Individinriktat förebyggande arbete i form av livsstilspåverkan, skall betraktas som en integrerad del av vården av grundsjukdomen. Oavsett om orsaken har social, psykisk eller miljömässig grund, minskar förebyggande insatser risken att drabbade individer återfår sjukdomen. Det handlar om att inkludera det förebyggande arbetet i vårdarbetet och exempelvis stödja patienter till förändringar i tobaksvanor och matvanor. Dessa insatser från en av de få aktörer som regelbundet träffar, undersöker och samtalar med flertalet barn samt en stor andel av den vuxna befolkningen, kan inte ersättas av andra. Ansvaret för att varje individ får adekvat tandvård ska ligga hos namngiven legitimerad tandläkare. Tandvården kan utföras av legitimerad tandläkare, legitimerad tandhygienist eller av tandsköterska, med hänsyn tagen till formell kompetens och regler om delegering. (SOFS 1997:14, 2002:12). Hälsoorientering Folktandvården ska bedriva en verksamhet med ett starkt hälsoorienterat fokus. Ett hälsofrämjande arbete handlar om insatser även för dem som ännu inte blivit sjuka. Här har Folktandvården stor potential i form av specifik kunskap, förtroende, breda kontaktytor och lokal närvaro. Folktandvården ska aktivt stödja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper samt stödja en jämlik hälsoutveckling i befolkningen som därigenom bidrar till god munhälsa. Detta innebär att: Folktandvården ska fortsätta ett arbete med att registrera och följa upp levnadsvanor med bevisad eller misstänkt påverkan på munhälsa. Sådana levnadsvanor kan vara rökning, matvanor eller missbruk. Folktandvården ska fortlöpande följa patienternas munhälsa ur ett vidare begrepp än endast sjukdom/icke sjukdom. Folktandvården skall använda tillgängliga epidemiologiska data i planering, prioritering och uppföljning. Folktandvården ska söka samverkan med andra aktörer gällande insatser med ett folkhälsoperspektiv där insatserna förmodas förbättra munhälsan Folktandvården ska stödja andra aktörer i insatser för livsstilsförändring i frågor som direkt eller indirekt påverkar munhälsan. Sådana livsstilsförändringar kan gälla fetmaproblematik, missbruksproblematik, mm.

66 (31) Prioritering I tandvårdslagen beskrivs vilket ansvar som landstinget och dess Folktandvård har för tandvård åt länsinvånarna och vissa övriga. Vid resursbrist ska tandvården till enskilda patienter inom Folktandvården bedrivas i följande rangordning: 1. Akuttandvård för barn 2. Akuttandvård för vuxna 3. Allmäntandvård för barn och ungdomar 4. Behandling inom landstingets tandvårdsstöd 5. Specialisttandvård för barn och ungdomar 6. Specialisttandvård för vuxna 7. Allmäntandvård för vuxna Folktandvården har ansvar för att resurserna fördelas över länet i enlighet med ovanstående rangordning. Utgångspunkten ska vara att befolkningen ska ha likvärdig tillgänglighet till tandvård, oavsett var i länet man är bosatt. I enlighet med punkt 4 ovan har Folktandvården ett särskilt ansvar att erbjuda tandvård åt de personer som omfattas av tandvårdslagen 8 a, och där annan inte ansvarar för tandvården. Behandlingen ska normalt ske i den kommun patienten är bosatt. Samverkan Representanter för Folktandvården i Örebro läns landsting ska delta i utredningar, kommittéer och andra externa aktiviteter initierade av regeringen, departementen, Socialstyrelsen eller Sveriges kommuner och landsting när så är aktuellt. Folktandvården har ansvar för att samverka med de olika utbildningsinstitutioner som bedriver tandläkarutbildning, tandhygienistutbildning och tandsköterskeutbildning. Samverkan består framför allt i att ta emot studerande för verksamhetsförlagd utbildning vid tandvårdsmottagningarna i länet efter överenskommelse med de olika skolorna, men även andra former av samverkan kan vara aktuella. Det finns för tillfället en tandsköterske-utbildning, men ingen tandhygienist-utbildning i länet. Förekomsten av utbildningar påverkar möjligheten att rekrytera till dessa yrken. Folktandvården ska, tillsammans med andra myndigheter och utbildningsinstitutioner verka för att det ska finns sådana utbildningsmöjligheter i länet. Utbildningarna ska vara öppna att söka för alla som är berättigade och när tandvårdserfarenhet är nödvändig, oavsett om man har en eventuell bakgrund i offentlig eller privat tandvård.

67 (31) Tillgänglighet Tandvårdslagen anger att landstinget ska planera tandvården med utgångspunkt från befolkningens behov av tandvård och erbjuda god tandvård åt de som är bosatta inom landstinget. God tandvård innebär bland annat att den ska vara lätt tillgänglig och att den ska ge patienten trygghet i vården. Det är särskilt viktigt att dessa krav uppfylls av Folktandvården som har ett särskilt ansvar för att ge alla innevånare som önskar undersökning och behandling, så att ingen står utan möjlighet att få god tandvård. Tillgänglighetsbegreppet innefattar såväl fysisk tillgänglighet i form av geografisk närhet och öppettider som telefontillgänglighet. Tandvård till barn och ungdomar Generella munhälsoinsatser i barn- och ungdomstandvård Med generella insatser menas de insatser som är av hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande karaktär som inte riktas till en enskild individ, utan riktas till grupper av barn och ungdomar. Folktandvården ska bedriva sin verksamhet med ett folkhälsoperspektiv och ska förutom tandvård åt enskilda, genomföra generella insatser för en förbättrad munhälsa och rikta särskilda åtgärder mot grupper av barn och ungdomar, som har problem med tand- och munhälsa. Valet av angreppssätt för att kunna kontrollera kariessjukdomen i en population måste ta hänsyn till att sjukdomens utbredning hänger intimt samman med populationens levnadsvillkor och sociala faktorer. Särskild vikt bör läggas vid att identifiera grupper av barn och ungdomar med särskilda munhälsoproblem eller förhöjd risk för munhälsoproblem, samt att särskilda insatser av generell och förebyggande natur ska riktas mot dessa grupper. För att kunna identifiera och prioritera bland de grupper som har behov av insatser krävs bra faktaunderlag. Epidemiologi och socioekonomiska analyser är exempel på sådana underlag. Tandvårdsenheten har i samarbete med samhällsmedicinska enheten, under 2009, genomfört en socioekonomisk klusteranalys på nyckelkodsområden för hela länet. Denna studie, tillsammans med epidemiologiska rapporter och personalens lokalkännedom indikerar var särskilda munhälsoinsatser bör genomföras. Insatserna ska präglas av hälsofrämjande synsätt. Hälsofrämjande insatser är insatser som syftar till att ge människor möjligheter till att ta kontroll över, och förbättra, sin hälsa. Möjligheter måste skapas för att kunna tillfredsställa behov, förändra och bemästra omgivningen. För att åstadkomma detta på befolkningsnivå krävs samordnade insatser mellan olika sektorer i samhället. Därför måste Folktandvården verka för att skapa kontakter med andra sektorer. Exempel på detta är tvärsektoriell samverkan mellan olika sektorer, t ex skola och barnomsorg, med åtgärder som är hälsobevarande. Andra kan vara liering med samhällstrender och att ta hjälp av kommersiella företag, exempelvis inom marknadsföringsområdet. Folktandvården skall genom sin professionalism bidra med kunskaper och fakta i detta tvärsektoriella samarbete för skapande av hälsofrämjande miljöer.

68 (31) Folktandvården ska särskilt söka samarbete med och ge stöd till skolledningarna i länet i munhälsofrågor. Folktandvården ska på samma sätt söka samarbete med de lokala folkhälsogrupperna. Under 2010 genomfördes ett projekt vid Wivalliuskliniken, Wiljaprojektet, som bland annat syftar till att utveckla personalens kompetens i mångkulturella områden och att förbättra kliniken samarbete med det omgivande lokalsamhället. De vunna erfarenheterna ska tas till vara i den ordinarie verksamheten. Folktandvården ska specifikt utföra munhälsoinsatser inom bl a nedanstående områden. Därutöver kan även andra insatser genomföras där speciellt de punkter som åskådliggjorts under rubrikerna problem, reflektioner och förslag i den årliga munhälsorapporten uppmärksammas. Folktandvården och tandvårdsenheten ska ha ett kontinuerligt samråd kring dessa insatser. Empowerment Med empowerment menas den process som syftar till, alternativt leder till, ökade praktiska möjligheter för en individ att göra rationellt kunskapsbaserade val. Alla insatser riktade till enskilda individer och direkt till grupper av individer, ska inriktas på att skapa förutsättningar för vårdnadshavare och individer att göra medvetna hälsoval baserat på kunskaper om tandsjukdomarna och de möjligheter individen själv har att förebygga dessa sjukdomar. Folktandvården ska sprida kunskap om tandsjukdomarnas genes och profylax. Förskola och grundskola är exempel på lämpliga arenor att nå ut med denna kunskap. Inte bara föräldrar, barn och elever ska ges dessa kunskaper utan också personal inom respektive verksamhet. Folktandvården ska lägga särskilt stor vikt vid att etablera ett bra samarbete med dessa samhällsaktörer, i syfte att även skapa hälsosamma levnadsmiljöer för barn och ungdomar. Omfattningen av insatserna kan variera mellan olika delar av länet men ska vara grundad på behov i förhållande till munhälsoläge. Alla barn ska om möjligt ges kunskaper i förskolan och vid ett tillfälle i vart och ett av grundskolans stadier. Insatser ska också göras på gymnasienivå. Insatsernas art kan variera men väljas så att de ger en så effektiv påverkan som möjligt. Fluortillförsel Regelbunden tillförsel av fluor med fluortandkräm är den metod SBU i sin rapport framhåller som den metod som har högst evidensvärde. Därför måsta alla barn, ungdomar och deras vårdnadshavare vid alla kontakter med tandvården upplysas om vikten av tandborstning med fluortandkräm två gånger per dag. Generell fluorbehandling exempelvis genom fluorsköljning eller fluortabletter är ett sätt att ytterligare bidra till en förbättrad munhälsa i de områden som har en förhållandevis dålig munhälsa. Folktandvården ska genomföra insatserna genom att erbjuda generell fluorbehandling i grundskolan i de områden som har den största kariesrisken. I dessa områden ska också ytterligare insatser i syfte att öka användandet av fluortandkräm genomföras. De

69 (31) områden som bör komma i fråga för dessa insatser kan identifieras med hjälp av den i länet genomförda socioekonomiska klusteranalysen. Kontakter med BVC och utbildning av BVC-personal Det är väsentligt att i tidig ålder identifiera barn med förväntade kariesproblem och barn med kariessjukdom. Den organisation som idag möter praktiskt taget alla barn i åldersgruppen 0-1 år är barnavårdscentralerna. Barnavårdscentralerna arbetar med att främja hälsa och tidigt identifiera riskbarn som löper risk för ett felaktigt hälsobeteende. Det är känt att det är samma barn som löper risk, då det gäller ohälsa i allmänhet och dålig munhälsa. Det är därför naturligt att ge barnavårdscentralerna en roll även då det gäller att främja munhälsan. Sköterskor vid länets barnavårdscentraler ska därför, enligt överenskommelse med primärvården, ge information i munhälsofrågor och ha i uppgift att identifiera barn med ett riskbeteende avseende munhälsa. Folktandvården ska därför samarbeta med barnhälsovården i munhälsoarbetet för barn i åldern 0-1 år. Detta ska ske genom att Folktandvården tar initiativ till eller kontinuerligt erbjuder: samtal med barnavårdscentralernas distriktssköterskor kring hur antalet remitterade riskbarn (0-1 år) kan öka utifrån en riskgruppering som utgår från deras generella bild av barnets och familjens frisk- eller riskfaktorer. ett kontinuerligt stöd med god tillgänglighet, till barnavårdcentralernas personal i munhälsofrågor, för att stödja informationen om munhälsa medverkan vid informationsträffar om tandvård och munhälsa, på begäran av BVC. Kontakter med föräldrar kan exempelvis ske vid besök på öppna förskolor, familjecentraler och babycaféer. Allmäntandvård, exklusive tandreglering Barn, 0-1 år. Folktandvården har vårdansvaret för alla länets barn t o m det kalenderår barnet fyller ett år. Detta vårdansvar innebär dels att Folktandvården ska erbjuda behandling för alla barn, vars vårdnadshavare själva söker tandvård för barnet, dels att ge tandvård till de barn som hänvisas från barnavårdscentralerna. Vid varje klinik ska det finnas särskilda rutiner och en organisation för ett omhändertagande av riskbarn, som hänvisas för tandvård från barnavårdscentralerna. Barn och ungdomar, 2-19 år. Tandvården ska bedrivas i enlighet med Örebro läns landstings anvisningar för barn- och ungdomstandvård. Folktandvården erhåller ersättning enligt de regler och riktlinjer som gäller för systemet för fritt val av vårdgivare inom barn- och ungdomstandvården. Ersättning lämnas baserat på det

70 (31) antal barn som registrerats med Folktandvården som vårdgivare och den årliga ersättning, barntandvårdspeng, som landstinget beslutar. De barn och ungdomar som inte gör ett aktivt val av vårdgivare ska erbjudas tandvård inom Folktandvården på samma villkor som de som aktivt väljer Folktandvården. Utbetalning av ersättning för barn- och ungdomstandvård sker kontinuerligt enligt systemet för fritt val av vårdgivare inom barn- och ungdomstandvården. Särskilt ansvar för barn- och ungdomstandvård Barn- och ungdomstandvård ska bedrivas i länets alla kommuner, på de orter och platser, där Folktandvården idag har verksamhet. Klinikerna ska vara spridda över länet så tandvården kan ges med god och likvärdig geografisk tillgänglighet. För att erbjuda god geografisk tillgänglighet, där avståndet till stationär tandvårdsklinik är stort, ska undersökning och viss behandling kunna erbjudas vid mobil tandvårdsklinik. Klinikerna ska vara anpassade till fysiskt funktionshindrade. Omhändertagandet av patienter med fysiskt eller psykiskt funktionshinder ska ske med hänsyn tagen till den enskilde patientens autonomi, behov och funktionshinder. Akut vård ska kunna ges samtliga dagar under året och inom rimlig geografisk närhet och ska kunna erbjudas hela dagen under normal arbetstid på vardagar, men kan begränsas till del av dag under lördag, söndag och helgdag. Alla som söker akut tandvård ska tas emot och ges adekvat behandling. Akut tandvård definieras här som den tandvård som är relaterad till besvär hos den enskilde. Då det gäller svåra smärttillstånd, infektiösa tillstånd med allmänpåverkan eller risk för allmänpåverkan samt trauma, ska omhändertagandet ske samma dag eller senast dagen efter att patienten tagit kontakt med Folktandvården, beroende på det akuta tillståndets art. Folktandvården har vårdansvar för de barn och ungdomar som inte gör ett aktivt val av vårdgivare. Enligt Örebro läns landstings barntandvårdsprogram ska varje vårdgivare aktivt verka för att barn och ungdomar kommer till tandvård. Erfarenhet visar att det bland de som inte gör ett aktivt val finns individer, där det krävs särskilda resurser för att dessa ska komma till tandvårdsbehandling och där graden av uteblivande är stor. Folktandvården ska utreda och lämna förslag på hur en ökad andel av dessa individer får tillgång till tandvård. Ersättning för tolkkostnader lämnas separat och inte inom ramen för överenskommelsen. Specialisttandvård för barn och ungdomar, exklusive tandreglering Barn och ungdomar som kräver särskilda behandlingsinsatser pga medicinska skäl, psykiskt eller fysiskt funktionshinder, särskild kariesproblematik eller tandvårdsrädsla ska behandlas av specialisttandläkare inom ämnesområde barntandvård (pedodonti). Specialisttandvård för barn ska erbjudas även inom övriga ämnesområden nämligen bettfysiologi, endodonti, ortodonti, parodontologi, protetik och röntgendiagnostik.

71 (31) Vården ska ges efter remiss från tandvård eller sjukvård. Remisser ska bedömas av specialisttandläkare inom två veckor efter att de mottagits. Behandling ska erbjudas de som bedömts ha behov av specialisttandvård. Avgränsningarna mot allmäntandvård är inte alltid självklara. Generellt sett kan tandvård, som ligger utanför allmäntandläkarens kompetensområde och som därför inte kan utföras av allmäntandläkare eller där komplicerade behandlingar ska utföras och där kvaliteten av behandlingsinsatserna riskerar att inte bli tillräcklig, sägas tillhöra specialisttandvårdens område. Tandvård som normalt kan utföras inom allmäntandvården ska inte utföras inom specialisttandvården. Därigenom kan resurserna fokuseras på de patienter som är i behov av komplicerade tandvårdsinsatser Eventuell narkostandvård till barn och ungdomar ingår i detta uppdrag. I uppdraget ligger även att samverka med sjukvården, rörande barn och ungdomars munhälsa. Tillgänglighet Tandvård ska erbjudas alla vardagar och öppettiderna ska anpassas efter de behov som merparten av patienterna uttrycker. Väntetiden för att erhålla nödvändig specialisttandvård ska individuellt anpassas efter patientens behov, men får ej överstiga tre månader, såvida särskilda skäl inte föreligger. Specialisttandvården ska ansvara för att patienter som remitterats till specialisttandvård ska erhålla akuttandvård efter samma kriterier som inom allmäntandvård. Tandreglering Tandregleringsbehandling av barn och ungdomar för olika typer av tandställnings- och bettfel sker på funktionella och/eller psykosociala behandlingsindikationer. Målsättningen ska vara att kunna erbjuda alla i grupperna A-C nedan, erforderlig tandregleringsbehandling för att uppnå tillfredsställande funktionella och estetiska bettförhållanden, både på kort och lång sikt. Vilka malocklusioner, eruptionsstörningar eller bettavvikelser som måste behandlas för att undvika risk för vävnadsskador, funktionsstörningar eller psykosociala problem är svårt att entydigt definiera. Som vägledning för vilka behandlingar av bettavvikelser som omfattas av denna överenskommelse kan följande indelning användas. Indelningen bygger på en sammanvägning av Socialstyrelsens 4-gradiga behandlingsbehovs index och ett norskt index, NOTI. Olika bettavvikelser exemplifieras här i indelningens fyra delar, del A, B, C och D.

72 (31) A Mycket stort behandlingsbehov Exempel: Läpp-käk-gomspaltor Craniofaciala anomalier Extrema bettavvikelser som kräver käkkirurgisk behandling Andra omfattande avvikelser såsom retinerade incisiver, omfattande aplasier, extrema post- och prenormala bett, extrema djupa och öppna bett etc. B Stort behandlingsbehov Exempel: Korsbett med tvångsföring Retinerade tänder Frontal invertering Djupbett med slemhinnepåverkan Aplasi av fronttänder Kraftiga trång- och glesställningar C Behandlingsbehov Exempel: Stor horisontell överbitning utan harmonisk läppslutning Aplasier i sidopartier Uttalade trång- och glesställningar D Litet behandlingsbehov Exempel: Stor horisontell överbitning men med harmonisk läppslutning Stor vertikal överbitning men med kontakt mellan incisiver Stor vertikal överbitning utan gingival kontakt där detta bedöms inte förvärras Prenormala bett med liten negativ horisontell överbitning Öppna bett med liten frontal bettöppning Mindre uttalade lateralt öppna bett med tillfredsställande funktionell ocklusion Korsbett/korsbitningar utan tvångsföring Mindre uttalade/måttliga trång- och glesställningar och rotationer av ringa estetisk och/eller funktionell betydelse Lätt invertering av enstaka tänder utan tvångsföring eller låsning För att få en viss vägledning vid behandlingsbehovsvärdering kan index utgöra en viss grund. Det måste kompletteras med bedömning av en erfaren specialist på området genom en sammanvägning av objektiva behandlingsbehovet och patientens subjektiva behandlingsbehov, tillsammans med omfattningen av erforderliga behandlingsåtgärder. Vid aplasier i sidopartier ska behandlingen under bettutvecklingen om möjligt inriktas på att sluta/minska luckor och inte på framtida implantat. Eventuellt kan primär tand behållas upp i vuxen ålder. Ersättning lämnas för behandling av bettavvikelser som ger eller beräknas ge funktionella problem samt för behandling av estetiska avvikelser av större omfattning. Det innebär att överenskommelsen inte omfattar behandlingar enligt punkten D ovan.

73 (31) Uppdraget avser behandling av bettavvikelser, som utförs i såväl allmäntandvård som specialisttandvård. I uppdraget ligger även att samverka med sjukvården, rörande barns och ungdomars bettavvikelser och missbildningar i ansikts- och käkregionen. Tillgänglighet Tillgängligheten ska uppfylla samma krav som inom övrig allmän- respektive specialisttandvård. Även akutomhändertagandet ska uppfylla dessa krav. Nödvändig specialisttandvård ska erbjudas utan fördröjning, men anpassas till patientens behov och bettutveckling. Tandvård till asylsökande barn och ungdomar Folktandvården ska ge tandvård till asylsökande barn och ungdomar som inte fyllt 18 år. Barn- och ungdomstandvården ska ges efter samma principer som till barn och ungdomar som är bosatta i länet. Folktandvården ska sända ut språkanpassade kallelser samt ha organisation för att systematiskt och aktivt säkerställa att de asylsökande barnen får tandvård. Folktandvården ska utreda och lämna förslag på hur en ökad andel av dessa individer får tillgång till tandvård. Folktandvården ska på samma sätt ge tandvård till gömda barn, som söker tandvård. Ersättning för detta uppdrag lämnas med en fast ersättning per asylsökande som vistas i länet, med de avstämningsdagar som migrationsverket tillämpar för ersättning till landstinget. Ersättningen per kvartal är för närvarande 326 kronor per barn och kvartal. Ersättningen kan ändras, om ersättningen ändras i det avtal som staten och SKL träffar om ersättning för vård till asylsökande. Tandvård till vuxna Konsultationer och samverkan Konsultationer mot allmäntandvård, såväl offentlig som privat och mot sjukvården, samt övrig samverkan mot sjukvården är viktiga uppgifter för specialisttandvården och är av stor betydelse för att säkerställa kvaliteten på den sjukvård och tandvård som bedrivs i Örebro län. Konsultationer definieras här som telefonförfrågningar och konsultationsremisser från tandvården eller sjukvården som rör enskilda personers vård och där personen ifråga ej är remitterad för ett besök till specialisttandvården. Även deltagande i terapikonferenser av allmän natur i samverkan med sjukvård och övrig tandvård räknas hit. Specialisttandvården ska också vara en resurs och ett kompetenscentrum för allmänna odontologiska frågor som inte rör enskild patient, för såväl tandvården som hälso- och sjukvården i landstinget. Både offentliga som privata vårdgivare i allmäntandvård och sjukvård ska kunna ta del av den kompetens som specialisttandvården innehar.

74 (31) Folktandvården åtar sig att tillsammans med primärvården och psykiatrin utarbeta rutiner för att säkerställa att psykiatrins och primärvårdens patienter får en vård, där den psykiska och somatiska hälsans påverkan på munhälsan beaktas på ett bättre sätt än i dag. Folktandvården ska kontinuerligt stödja primärvården och psykiatrin i dessa frågor. Folktandvården ska utarbeta riktlinjer och modeller för odontologiskt omhändertagande vid stroke, så att de allmänna vårdriktlinjerna för strokevård kan kompletteras. Folktandvården ska tillsammans med berörda aktörer i sjukvården undersöka möjligheten att utarbeta en modell, som stödjer en adekvat munvård och ett omhändertagande så att munhälsan inte försämras hos inneliggande patienter. Specialisttandvård för vuxna Landstinget har enligt tandvårdslagen ansvar för specialisttandvård även för vuxna. I Örebro läns landsting svarar Folktandvården för att detta ansvar uppfylls. Folktandvården ska bedriva specialisttandvård inom specialiteterna, Bettfysiologi, Endodonti, Ortodonti, Parodontologi, Protetik och Röntgendiagnostik. Vården ska ges efter remiss från tandvård eller sjukvård. Avgränsningarna mot allmäntandvård är inte alltid självklara. Generellt sett kan tandvård, som ligger utanför allmäntandläkarens kompetensområde och som därför inte kan utföras av allmäntandläkare eller där komplicerade behandlingar ska utföras och där kvaliteten av behandlingsinsatserna riskerar att inte bli tillräcklig, sägas tillhöra specialisttandvårdens område. Tandvård som normalt kan utföras inom allmäntandvården ska inte utföras inom specialisttandvården. Därigenom kan resurserna fokuseras på de patienter som är i behov av komplicerade tandvårdsinsatser. Specialisttandvården ska ansvara för att patienter som remitterats till och är under behandling inom specialisttandvård, ska erhålla akuttandvård efter samma kriterier som inom allmäntandvård. Specialisttandvård ska ges till de patientavgifter som landstingsfullmäktige beslutar. Ersättning lämnas för de delar av specialisttandvården där patientavgiften inte kan täcka kostnaderna för tandvården, nämligen inom ämnesområdet oral radiologi. Folktandvården och tandvårdsenheten ska gemensamt utreda och ge förslag på avgränsning mellan allmän- och specialisttandvård. Tillgänglighet Specialisttandvård ska kunna erbjudas med god tillgänglighet. Tandvård ska erbjudas alla vardagar och öppettiderna ska anpassas efter de behov som merparten av patienterna uttrycker.

75 (31) Remisser ska bedömas av specialisttandläkare inom två veckor efter att de mottagits. Behandling ska erbjudas de som vid en sådan bedömning, bedömts ha behov av specialisttandvård. Målet ska vara att specialisttandvården ska kunna ges omedelbart utan att patienten sätts på kö. Patientbehandlingen kan dock prioriteras utifrån patientens vårdbehov. En eventuell kötid får inte överskrida tre månader. Sjukhustandvård Sjukhustandvården behandlar patienter på remiss från privat och offentlig allmäntandvård. Dessutom behandlas patienter på remiss från läkare i såväl öppen som sluten hälso- och sjukvård. Sjukhustandvården kan indelas i två typer, dels den som bedrivs vid länets tre sjukhus i nära samarbete med andra sjukhuskliniker, dels den som bedrivs integrerat med allmäntandvården vid Folktandvården, Haga. Den sjukhustandvård som bedrivs vid Folktandvården, Haga, behandlar patienter polikliniskt och har inte tillgång till sjukhusresurser och kan inte ge behandlingar under generell anestesi. Denna sjukhustandvård har karaktären av sjukhemstandvård och benämns öppen sjukhustandvård nedan. Den sjukhustandvård som bedrivs vid sjukhusen benämns sluten sjukhustandvård nedan. Sjukhustandvårdens huvudsakliga arbetsuppgifter är att förebygga, bota eller lindra de symptom från munhålan, som uppkommer i samband med ohälsa, funktionshinder och medicinsk behandling. Den slutna sjukhustandvården är även remissinstans för oralmedicinsk diagnostik och behandling samt tandvård under generell anestesi (narkostandvård). Dessutom tar den slutna sjukhustandvården emot konsultationer på telefon och via remiss. Sjukhustandläkaren vid USÖ ska utbilda personal inom såväl allmäntandvården som sjukvården, i syfte att öka kompetensen hos dessa grupper. Huvudsakliga patientgrupper i sjukhustandvården: 1. Oral medicin, slemhinneförändringar Diagnostik och behandling. 2. Patienter med oralmotoriska störningar Ex sväljnings- och talsvårigheter. 3. Tandvård vid livets slut Lindra besvär från munhålan vid svåra sjukdomstillstånd och i livets slutskede. 4. Patienter med medicinska funktionshinder Behandling och utredning av infektioner. Strålbehandlade, cellgiftbehandlade, transplantationspatienter, fokalutredningar, immunodepressiva patienter. 5. Patienter i behov av tandvård under narkos Ex extrem tandvårdsrädsla, funktionshinder.

76 (31) 6. Konsultationer Inom sjukhustandvård och oral medicin via remiss och per telefon. 7. Patienter inlagda på sjukhus Akut tandvård, konsultationer. 8. Patienter med grava funktionshinder Svårigheter i behandlingssituationen, munhälsovård. Patienter som kräver lyftanordningar för att kunna överföras till behandlingsstolen. 9. Patienter med grava förståndshandikapp Omhändertagande, munhälsovård. 10. Patienter med grava psykiska sjukdomar Bemötande, munhälsovård. Behandling med speciell hänsyn till medicinering. 11. Patienter med extrem tandvårdsrädsla Utredning, psykologiskt omhändertagande, behandling med lugnande preparat, lustgas. 12. Äldretandvård Patienter med åldersförändringar, såväl fysiologiska som psykiska. Majoriteten av patientgrupperna 1-7, behandlas i den slutna sjukhustandvården. De flesta i patientgrupperna 8-12 kan ges all förebyggande behandling, sjukdomsbehandling och det mesta av rehabiliterande behandling inom den öppna sjukhustandvården. Många av patienterna i grupp 8-12 kan även få sin behandling i vanlig allmäntandvård eller specialisttandvård. Sjukhustandvården är remissinstans för de patienter där man inte klarar omhändertagandet och därför inte kan lösa patientens odontologiska problem. Vilka patienter som remitteras är beroende på behandlande tandläkares kompetens men också tekniska resurser som lokalanpassning och patientlyftanordningar. I ersättningen för uppdraget ingår särskild ersättning för behandling av patienter inom tandvårdsstödet Nödvändig tandvård. Denna ersättning beräknas vara 10 % av patientavgifterna för Nödvändig tandvård och används istället för det individuella tidstillägg, som finns i övrig allmäntandvård. Särskilt ansvar inom vuxentandvård Vuxentandvård ska bedrivas i länets alla kommuner och på de orter och platser, där Folktandvården idag har verksamhet. Klinikerna ska vara spridda över länet så tandvården kan ges med god och likvärdig geografisk tillgänglighet. För att erbjuda god geografisk tillgänglighet, där avståndet till stationär tandvårdsklinik är stort, ska undersökning och viss behandling kunna erbjudas vid mobil tandvårdsklinik. Klinikerna ska vara anpassade för fysiskt funktionshindrade. Omhändertagandet av patienter med fysiskt eller psykiskt funktionshinder ska ske med hänsyn tagen till den enskilde patientens autonomi, behov och funktionshinder.

77 (31) Akut vård ska kunna ges samtliga dagar under året och inom rimlig geografisk närhet och ska kunna erbjudas hela dagen under normal arbetstid vardagar, men kan begränsas till del av dag under lördag, söndag och helgdag. Alla som söker akut tandvård ska tas emot och ges adekvat behandling. Akut tandvård definieras här som den tandvård som är relaterad till besvär hos den enskilde. Då det gäller svåra smärttillstånd, infektiösa tillstånd med allmänpåverkan eller risk för allmänpåverkan samt trauma, ska omhändertagandet ske samma dag eller senast dagen efter att patienten tagit kontakt med Folktandvården, beroende på det akuta tillståndets art. Alla vuxna som söker Folktandvården för regelbunden tandvård ska tas emot och erbjudas undersökning och behandlingsförslag med hänsyn tagen till befintliga resurser. Folktandvården har ett särskilt ansvar att ta emot patienter som av olika skäl inte kan få vård på annat håll. Detta särskilda ansvar innefattar rådgivning och konsultationer. Folktandvårdens särskilda ansvar för vuxentandvård gäller för både specialisttandvård och allmäntandvård. Ersättning för tolkkostnader lämnas separat och inte inom ramen för överenskommelsen. Tillgänglighet Orsaken till att söka tandvård kan vara flera. På samma sätt som i sjukvården söker man när man drabbas av besvär i munnen, antingen sådana där man behöver få snabb hjälp och andra där det inte är lika bråttom. I tandvården brukar alla sådana besök betraktas som akutbesök. De flesta besöken i tandvården sker dock genom en avtalad tid, för att undersöka om det finns några skador eller sjukdom i munhålan, som man själv inte upptäckt och som behöver behandling. Inom sjukvården brukar detta betraktas som screening och brukar erbjudas särskilda grupper. Mammografi är exempel på en sådan typ av verksamhet. Inom tandvården i Sverige gör de flesta i befolkningen besök i tandvården för undersökning, kontinuerligt, med vissa intervall, vanligen varje eller vartannat år, både i den fria barn och ungdomstandvården och senare i vuxen ålder. Ungefär 80 % av de vuxna besöker tandvården regelbundet. Professionen har tidigare ansett att det var nödvändigt med minst en undersökning per år för alla. Skälet var att karies var en sjukdom som drabbade de flesta och som hade ett snabbt förlopp, och man var tvungen att se patienten ofta för att hinna laga kariesskadorna innan de gått så långt att tanden måste rotbehandlas eller i värsta fall avlägsnas. På senare tid har förhållandena ändrats och kariesskadorna har ett lugnare förlopp. Det är nu viktigt att upptäcka tidiga tecken på sjukdomen, så att man kan behandla innan det uppstår kariesskador som behöver lagas. Tandvården individanpassar nu undersökningsintervallen beroende på behov. Anledningen till individernas egna önskemål att komma på regelbundna undersökningar varierar. Framför allt anges att man vill få skador på tänderna upptäckta, för att förebygga att man tappar tänder och att man får ont och för att förebygga tandsjukdomar. I botten ligger att

78 (31) man vill ha kontroll över sin munhälsa och därmed sina kostnader för tandvård. Man vill även göra det som anses vara vedertaget och rätt för att få uppleva en god munhälsa. Sammanfattningsvis innebär detta att individen vill ha en trygghet i sin orala situation. För att man ska nå denna trygghet måste man ha möjlighet att få regelbunden tandvård och att den också utförs med den utlovade intervall. Alla vårdgivare i tandvården har system, så kallad revisionstandvård, som innebär att man kallar individerna till undersökning med intervall enligt önskemål och behov i förhållande till munhälsa. Tillgängligheten ska inte variera för mycket mellan olika orter, eftersom alla invånare då inte säkert kan erbjudas god tandvård, även om undersökning och behandling kan erbjudas på annan ort i länet. Folktandvården ska arbeta mot följande väntetider Väntetiden för nya patienter (köpatienter) ska vara högst tre månader. Försening av överenskommen tidpunkt för återbesök för ny undersökning ska vara högst tre månader. (revisionspatienter) Folktandvården erhåller en ersättning som varierar beroende på i vilken grad kraven på väntetiderna uppfyllts. Ju fler kliniker som uppfyller kraven desto högre blir ersättningen enligt en särskild beräkningsmodell. Ersättning kan bli högst tkr och fördelas lika mellan de två delarna, med en särskild beräkningsgrund för varje del. Tidpunkt för avstämning är den 30 november Tandvård för asylsökande vuxna Folktandvården ska ge akut tandvård till vuxna asylsökande som vistas i länet. Som vuxen räknas personer som fyllt 18 år. Folktandvården ska ha en organisation som säkerställer att asylsökande vuxna får tillgång till akut tandvård vid behov. Ersättning för detta uppdrag lämnas med en fast ersättning per asylsökande som vistas i länet, med de avstämningsdagar som migrationsverket tillämpar för ersättning till landstinget. Ersättningen per kvartal är för närvarande, 385 kronor för år och 490 kronor för asylsökande över 60 år. Ersättningen kan ändras, om ersättningen ändras i det avtal som staten och SKL träffar om ersättning för vård till asylsökande. Övrigt Läkemedelskostnader Folktandvården belastas med kostnader, motsvarande läkemedelsförmånen, för de läkemedel som skrivs ut till patienter. Kostnaderna för år 2013 har beräknats med hjälp av tidigare förskrivning. Folktandvården ersätts för dessa beräknade kostnader. Folktandvården ska så långt möjligt följa Örebro läns landstings läkemedelskommittés rekommendationer.

79 (31) Befolkningsansvar Landstinget har ansvar för att de som är bosatta inom landstinget erbjuds en god tandvård. Det innebär att den ska vara lätt tillgänglig. En lätt tillgänglighet till tandvård innebär bl.a. att ha tillgång till tandvård inom ett rimligt geografiskt avstånd. För att tillgodose att alla invånare i länet har en god tillgänglighet, är det viktigt att möjligheten att få tandvård är spridd över länet, även till orter där det pga dåligt befolkningsunderlag är ekonomiskt svårt för en vårdgivare att bedriva tandvård, även i en situation utan rekryteringsproblematik. Ersättning lämnas i denna överenskommelse till Folktandvården för att bedriva tandvårdsverksamhet på sådana orter i länet. För år 2013 lämnas ersättning för del av driftkostnaderna för kliniken i Fellingsbro och för mobil tandvårdsklinik. Utbildning av nyexaminerade tandläkare Dagens tandläkarutbildning är, jämfört med tidigare mer inriktad på teoretisk utbildning och forskningskompetens och innehåller betydligt mindre del av patientarbete med praktiska behandlingsmoment. Socialstyrelsen har lämnat rapport angående nyexaminerade tandläkares kompetens. Av denna framgår bl. a. att nya tandläkare behöver handledning under en inledande period av sin anställning, för att kunna verka som kvalificerade tandläkare i framtiden. Den största delen av de nyexaminerade tandläkarna får sin första anställning i Folktandvården. Folktandvården får på så sätt ett huvudansvar för kvalitetsnivån för framtida tandläkares kompetens. Det är väsentligt att en god handledning kommer till stånd och att Folktandvården har en systematisk struktur för omhändertagandet av nyexaminerade tandläkare. Detta medför särskilda kostnader, som ersätts genom detta uppdrag. Kostnaden beräknas till 400 tkr per nyexaminerad och år. Ersättning lämnas i förhållande till antalet nyexaminerade anställda. Avstämning ska göras månadsvis. Specialisttandläkarutbildning Folktandvårdens specialisttandvård ska bedriva sk ST-utbildning, vilket innebär utbildning av allmäntandläkare till specialisttandläkare. Utbildningens kvalitet och omfattning regleras i Socialstyrelsens föreskrifter om tandläkares specialiseringstjänstgöring och specialistutbildning. Folktandvården ska erbjuda, av Socialstyrelsen godkända, utbildningsplatser för ST-utbildning enligt följande: Ämnesområde Antal platser Tandreglering 3 Barntandvård 2 Protetik 2 Folktandvården ska tillse att utbildningsplatserna utnyttjas kontinuerligt, utan annat avbrott än som behövs för nyanställning av ST-studerande. Kostnaden för ST-utbildning delas solidariskt mellan landstingen i den mellansvenska regionen. Ersättning lämnas till Örebro läns landsting enligt en särskild rekommendation från SKL och enligt överenskommelse mellan berörda landsting.

80 (31) Den fastställda ersättningen är 508 tkr per utbildningsplats och år. Denna ersättning är dock inte tillräcklig för att täcka Folktandvårdens nettokostnader för utbildningsplatserna. Landstingsstyrelsen lämnar därför ersättning även för mellanskillnaden mellan dessa kostnader och den fastställda ersättningen. Nationellt och regionalt centrum för specialisttandvård Landstinget har uttalat att Folktandvårdens centrum för specialisttandvård ska vara ett nationellt och regionalt centrum för specialisttandvård. Det innebär bl. a. att specialisttandvården ska samarbeta med framför allt angränsande landsting, i frågor som utbildning, klinisk tandvård och övrig specialistverksamhet. För att bibehålla och utveckla verksamheten mot ett sådant uppdrag lämnas en särskild ersättning till Folktandvården. Ersättningen ska användas till de åtgärder som beskrivits i tidigare PM för en utveckling av verksamheten i sådan riktning, nämligen: Specialisttandläkare i samtliga specialiteter Disputerade övertandläkare i samtliga specialiteter Möjlighet till adjungerade professurer Specialisttandläkarutbildning i samtliga specialiteter FoU 20% av arbetstiden för vårdgrensföreträdare Kompetenscenter för äldretandvård Folktandvården ska inrätta ett kompetenscenter för äldretandvård. Det görs med bakgrund av att man får allt fler äldre tandvårdspatienter som har egna tänder. Risken för orala sjukdomar ökar med stigande ålder samtidigt som individens förmåga att sköta sin munhälsa avtar. Kompetenscentret för äldretandvård ska vara en samlande enhet i länet för alla typer av frågor som rör äldres munhälsa och tandvård. Satsningen är ett led i arbetet med att förbättra tandvården och munhälsan för de äldre i länet. Centret ska svara för kunskapsmässigt stöd, såväl för den egna professionen som för länsinnevånare. Centret ska även driva patientnära forskning samt samverka med andra vårdgivare i sådant som rör munhälsa och munvård.

81 (31) För Landstingsstyrelsen För Folktandvården Örebro den Örebro den Marie-Louise Forsberg-Fransson Ordförande Göran Stegersjö Tandvårdsdirektör Rickard Simonsson Landstingsdirektör Tommy Johansson Tandvårdschef

82 (31)

83 (31) Bilaga 1, ersättningar Ersättning år 2013, specificerad per uppdrag Tkr Tandvård till barn och ungdomar Generella insatser barn- och ungdomstandvård Tandvård för barn 0-1 år 500 Särskilt ansvar inom barn och ungdomstandvård Specialisttandvård exklusive tandreglering Tandreglering Tandvård till vuxna Konsultationer och samverkan Specialisttandvård Sjukhustandvård Särskilt ansvar inom vuxentandvård Övrigt Läkemedelskostnader 600 Befolkningsansvar Utbildning nyexaminerade tandläkare (per tandläkare) 400 Specialisttandläkarutbildning Nationellt centrum för specialisttandvård Kompetenscenter för äldretandvård 590 Summa

84 (31)

85 (31) Bilaga 2, uppföljning. Uppföljningsbilagan följer överenskommelsens rubriksättning. Samtliga punkter som kräver en redovisning är numrerade. Ovanför dessa punktsatser finns en kort förklarande text eller rubrik, som ansluter till huvuddokumentet. Allmänna krav Kvalitet Folktandvården skall genomföra ett arbete med att systematiskt genomföra risk- och orsaksanalys i enlighet med SOSFS 2011:9 1. Antal genomförda riskanalyser 2. Antal avvikelserapporter 3. Antal Lex Maria anmälningar Folktandvården skall uppmärksamma förekomsten av könsrelaterade skillnader i tandvård genom att: 4. Redovisa vad man gjort för att uppmärksamma förekomsten av könsrelaterade skillnader i tandvård och hur man ur ett vidare perspektiv fortsätter arbetet med frågan. Etik är en av värdegrunderna i all medicinsk/odontologisk verksamhet och skall genomsyra tänkandet i vården och omsorgen i Örebro läns landsting. Folktandvården skall uppmärksamma risken för ojämnlikt omhändertagande av egna vuxenpatienter genom att 5. Redovisa hur man ger problemet med kraftigt försenade revisonspatienter ökad prioritet och hur man säkerställer att inga andra prioriteringar än rent odontologiska sker vid kallelse av olika patientgrupper. Verksamheten skall anpassas till resultatet av Socialstyrelsens arbete med God tandvård och Nationella riktlinjer. Folktandvården skall redovisa: 6. Hur riktlinjerna för Socialstyrelsens arbete med God tandvård och Nationella riktlinjer fortlöpande implementeras i verksamheten. Hälsoorientering Folktandvården skall fortlöpande följa patienternas munhälsa ur ett vidare begrepp än endast sjukdom/icke sjukdom genom att efterfråga och registrera patienters självupplevda munhälsa. Detta sker genom att alla 19-åringar erbjuds möjlighet att fylla i en enkät vid sin sista undersökning inom den organiserade barn och ungdomstandvården. 7. Andel inlämnade 19-årsenkäter (målvärde 60%)

86 (31) Folktandvården ska fortsätta ett arbete med att registrera och följa upp levnadsvanor med bevisad eller misstänkt påverkan på munhälsa. Sådana levnadsvanor kan vara rökning, matvanor eller missbruk. 8. Andel rökare bland barn och ungdomar 12-19år Tillgänglighet Tandvård ska kunna erbjudas med god tillgänglighet. Detta innebär att Tandvård ska erbjudas alla vardagar, att öppettiderna ska anpassas efter de behov som merparten av patienterna uttrycker men även att det ska vara lätt att få telefonkontakt med Folktandvården. Målet beräknas utifrån andel besvarade samtal av totalt antal inringda samtal. 9. Telefon-kontakt (målvärde 90%) 10. Kötid i telefon (uppdelat i minutintervall) 11. Klinikernas öppethållanden per klinik/specialistavdelning. Öppethållande redovisas på årsbasis genom antal öppna veckor och på veckobasis genom öppettider per vecka Tandvård till barn och ungdomar Generella munhälsoinsatser i barn och ungdomstandvården Empowerment Folktandvården skall lägga stor vikt vid att etablera samarbete med skolan för att ge grupper och individer möjlighet att göra medvetna hälsoval baserat på kunskaper om tandsjukdomarna och de möjligheter individen själv har att förebygga dessa val. 12. Antal förskolor som besökts 13. Andel förskolor som besökts 14. Antal timmar som använts till arbete med förskolor 15. Antal skolor med mellanstadium som besökts 16. Andel skolor med mellanstadium som besökts 17. Antal timmar som använts till arbete med mellanstadium 18. Antal skolor med högstadium som besökts 19. Andel skolor med högstadium som besökts 20. Antal timmar som använts till arbete med högstadium 21. Antal gymnasiumskolor som besökts 22. Andel gymnasiumskolor som besökts 23. Antal timmar som använts till arbete med gymnasium 24. Folktandvården skall också skriftligt redovisa hur dessa insatser utförts i de olika skolstadierna

87 (31) Fluortillförsel Folktandvården ska erbjuda generell fluorbehandling i de områden som har den största kariesrisken. 25. Typ av insats 26. Antal skolor som nåtts av insatsen 27. Andel skolor som nåtts av insatsen 28. Antal timmar som använts till detta arbete 29. Folktandvården skall också skriftligt redovisa hur dessa insatser utförts Folktandvården ska med speciella insatser stärka användningen av fluorhaltig tandkräm i de områden som har den största kariesrisken. Som indikatorer på det arbetet skall folktandvården redovisa: 30. Typ av insats 31. Vilka områden som nåtts av insatsen 32. Antal timmar som använts till detta arbete 33. Folktandvården skall också skriftligt redovisa hur dessa insatser utförts Kontakter med BVC och utbildning av BVC-personal Folktandvården skall samarbeta med barnhälsovården i munhälsoarbetet för barn i åldern 0-1 år. 34. Antal BVC-mottagningar där kontinuerligt samarbete förekommer 35. Andel BVC-mottagningar där kontinuerligt samarbete förekommer 36. Folktandvården ska redovisa hur det kontinuerliga stödet sker 37. Antal distriktssköterskor som utbildats 2012 Allmäntandvård, exklusive tandreglering Barn 0-1 år Folktandvården skall erbjuda behandling för alla barn i åldersgruppen 0-1 år, vars vårdnadshavare söker tandvård för barnet och för de barn som hänvisats från BVC. Folktandvården skall redovisa följande uppgifter (gällande barn fram till och med det kalenderår de fyller 1 år). 38. Antal barn som blivit hänvisade från BVC eller sökt själva till folktandvården. Särskilt ansvar för barn och ungdomstandvård Folktandvården har ett utökat ansvar för att alla barn och ungdomar kommer till behandling. 39. Antal barn som uteblivit från undersökning eller behandling och inte kallas mer under innevarande revisionsperiod. Antal barn redovisas för såväl 2012 som 2013.

88 (31) 40. Folktandvården skall skriftligt redovisa vilka insatser som görs för att få barn som uteblir att komma till tandvårdsbesök genom att utreda och senast sista april 2013 lämna förslag på hur en ökad andel av dessa individer får tillgång till tandvård. 41. Folktandvården skall redovisa klinikernas öppethållanden per klinik. Öppethållande redovisas på årsbasis genom antal öppna veckor och på veckobasis genom öppettider per vecka 42. Folktandvården skall skriftligt redovisa hur man uppfyller överenskommelsens innehåll, beträffande tillgången på akut tandvård, för barn Specialisttandvård för barn och ungdomar, exklusive tandreglering Barn och ungdomar som behöver särskilda behandlingsinsatser ska behandlas av specialisttandläkare. Tillgänglighet 43. Antal remisser inklusive remissanledningar grupperat på remittent 44. Antal behandlade patienter per specialitet och diagnosgrupp och/eller behandlingar 45. Använd vårdtid per specialitet Väntetiden för att erhålla tandvård skall avpassas individuellt. Inga väntetider över tre månader för de patienter som av specialist bedömts tillhöra den grupp som ej bör behandlas inom allmäntandvården. För prioriterade fall skall väntetider ej överstiga vad som är odontologiskt och medicinskt indicerat. 46. Väntetider per specialitet Antal patienter på kö per specialitet inkl. implantatverksamheten Tandreglering Tandvård skall erbjudas enligt den omfattning och avgränsning som överenskommelsen beskriver % av barnen och ungdomarna i länet bör erhålla tandregleringsvård, under någon period, mellan 3 och 19 års ålder. Tillgänglighet 48. Antal och andel behandlade patienter uppdelat på åldersgrupp samt allmäntandvård/specialisttandvård 49. Redovisning ska ske av antalet behandlingsstarter och behandlingsavslut inom den specialiserade vården Väntetid för att få tandvård skall avpassas individuellt. Inga väntetider över tre månader för de patienter som av specialist bedömts tillhöra den grupp som ej bör behandlas inom allmäntandvården. För prioriterade fall skall väntetider ej överstiga vad som är odontologiskt och medicinskt indicerat. 50. Väntetider Antal patienter på kö

89 (31) Tandvård till asylsökande barn och ungdomar Folktandvården ska ge tandvård till asylsökande barn och ungdomar. 52. Antal behandlade barn 53. Registrerad, (debiterad) kostnad för genomförd behandling 54. Folktandvården skall skriftligt redovisa hur man verkar för att ge de asylsökande barnen och ungdomarna tillgång till tandvård genom att utreda och senast sista april 2013 lämna förslag på hur en ökad andel av dessa individer får tillgång till tandvård Tandvård till vuxna Konsultationer och samverkan Telefonförfrågningar, konsultationsremisser och terapikonferenser i samverkan med sjukvård och tandvård 55. Tid per specialitet Folktandvården skall samverka med andra enheter. 56. Folktandvården skall skriftligt redovisa hur man samverkar med psykiatrin 57. Folktandvården skall skriftligt redovisa hur man samverkat med sjukvården avseende strokepatienter 58. Folktandvården skall skriftligt redovisa hur man samverkat med sjukvården avseende stöd till adekvat munvård och ett omhändertagande av inneliggande patienter så att inte munhälsan försämras Specialisttandvård för vuxna Tillgänglighet Väntetid för att få tandvård skall avpassas individuellt. Inga väntetider över tre månader för de patienter som av specialist bedömts tillhöra den grupp som ej bör behandlas inom allmäntandvården. För prioriterade fall skall väntetider ej överstiga vad som är odontologiskt och medicinskt indicerat. 59. Väntetider per specialitet Antal patienter på kö per specialitet Sjukhustandvård Sjukhustandvården behandlar patienter på remiss från privat och offentlig allmäntandvård. och på remiss från läkare i såväl öppen som sluten hälso- och sjukvård.

90 (31) 61. Antal behandlade patienter uppdelat på överenskommelsens tolv diagnosgrupper inom var och en av de fyra enheterna för sjukhustandvård. 62. Väntetider Antal patienter på kö Särskilt ansvar inom vuxentandvård 64. Folktandvården skall skriftligt redovisa hur ersättningen för det särskilda ansvaret har använts Jourklinikens verksamhet. Tillgänglighet 65. Öppettider per dag 66. Antal patienter per dag, uppdelat på vardagar respektive lördagar och söndagar Alla som söker akut tandvård skall tas emot och ges adekvat behandling inom rimlig geografisk närhet. 67. Folktandvården skall skriftligt redovisa hur man uppfyller överenskommelsens innehåll, beträffande tillgången på akut tandvård, för vuxna 68. Antal dagar/vecka med möjlighet till akut tandvård inom kommunen.(målvärde 5 dagar) 69. Antal dagar/vecka med möjlighet till akut tandvård inom länet. (målvärde 7 dagar) Vuxentandvård ska bedrivas i länets alla kommuner och på de orter och platser, där Folktandvården idag har verksamhet. Skillnad i väntetid mellan kommuner för nya patienter och revisionspatienter att komma till behandling ska inte överstiga två månader. 70. Uppföljning sker enligt särskild modell för kötidsreducering. Tandvård för asylsökande vuxna Folktandvården ska ge akut tandvård till vuxna asylsökande som vistas i länet. 71. Antal behandlade 72. Registrerad, (debiterad) kostnad 73. Folktandvården skall skriftligt redovisa sin organisation för att ge vuxna asylsökande akut tandvård

91 (31) Övrigt Läkemedelskostnader 74. Folktandvården skall skriftligt redovisa statistik på läkemedelsförskrivning Befolkningsansvar 75. Folktandvården skall skriftligt redovisa hur ersättningen för befolkningsansvar fördelats Utbildning av nyexaminerade tandläkare Uppföljning av omfattning och innehåll i trainée-program av nyexaminerade tandläkare. 76. Antal anställda nyutexaminerade tandläkare 77. Folktandvården skall skriftligt redovisa hur introduktionen av nyexaminerade tandläkare bedrivits Specialisttandläkarutbildning Folktandvårdens specialisttandvård ska bedriva sk ST-utbildning. 78. Utnyttjandegrad av utbildningar 79. Under året pågående och avslutade ST utbildningar Nationellt och regionalt centrum för specialisttandvård Folktandvården ska enligt landstingets uttalade önskemål vara ett nationellt och regionalt centrum för specialisttandvård. 80. Folktandvården skall skriftligt redovisa hur specialisttandvården verkat som ett resurs- och kompetenscentrum i allmänna odontologiska frågor 81. Folktandvården skall skriftligt redovisa vilka åtgärder som utförts under uppdraget nationellt centrum samt specificera kostnader för detta Kompetenscenter för äldretandvård Folktandvården ska inrätta ett kompetenscenter för äldretandvård. Det görs med bakgrund av att man får allt fler äldre tandvårdspatienter som har egna tänder. Satsningen är ett led i arbetet med att förbättra tandvården och munhälsan för de äldre i länet. 82. Folktandvården skall skriftligt redovisa hur folktandvårdens kompetenscenter för äldretandvård arbetar för att kunna ge kunskapsmässigt stöd, driva patientnära forskning samt samverka med andra vårdgivare i sådant som rör munhälsa och munvård.

92

93

94 Ledningskansliet Dnr 12OLL5317 Hälsoval Örebro län Krav- och kvalitetsbok Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva primärvård inom Örebro läns landsting Beslutad i LS

95 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Innehållsförteckning 1 Allmän orientering Bakgrund Örebro läns landstings värdegrund Definitioner/benämningar Upphandlingsförfarande Uppgifter om landstinget Upplysningar Uppdraget Vårdåtagande Samverkan Jouråtagande Rehabilitering Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Barnhälsovård (BHV)/Barnavårdscentral (BVC) Mödrahälsovård (MHV)/Barnmorskemottagning Tillgänglighet öppettider och telefontider Bemanning och kompetens Utbildningsuppdrag Forsknings- och utvecklingsuppdrag Uppdraget i Hälsoval omfattar inte Särskilda villkor hälso- och sjukvård Tillgänglighet Läkemedel Hjälpmedel och medicintekniska produkter Medicinsk service Tolk Informationsmöten och samråd Tillgång till information för befolkningen Lokaler och utrustning Katastrofmedicinsk beredskap och planering Smittskydd och vårdhygien Miljö Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Personal och ledning (53)

96 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 3.14 Uppföljning av verksamheten Sekretess Patientjournal Sjukresor Patientnämnd Drift av annan verksamhet Uppföljning Syfte Uppföljningsplan Revidering av uppföljningsmodell Återkoppling till vårdcentral Återkoppling till medborgarna Regler för val av vårdcentral Allmänt om listning Föreskrifter Obligatoriska krav Ansökans form och innehåll Avlämnande av ansökan Leverantörens adressuppgifter mm Anlitande av underleverantörer Ersättning för upprättande av ansökan Handläggning av ansökan Prövning av ansökan/kontrakt Återkallelse Krav på Leverantören Allmänt Intyg från myndigheter Leverantörens finansiella och ekonomiska ställning Mall för kontrakt Kontakter/kommunikation Ersättning och kostnadsansvar Ersättningsmodell för vårdcentralernas åtagande Grundersättning för listade personer Särskild ersättning för listade personer Besöksersättning (53)

97 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 8.5 Målrelaterad ersättning Vårdcentralernas kostnadsansvar Övriga ersättningar Kompensation för utebliven avdragsrätt för ingående moms Utbetalning av ersättningen Ekonomiska sanktioner Rapportering och IT Rapportering IT-stöd och IT-relaterade krav IT-tjänster Kontrakt Kontraktsparter Uppdrag/omfattning Kontraktstid och ikraftträdande Tillträde Service m.m Underleverantör Byte av Underleverantör Personal Meddelarfrihet Ekonomisk revision Försäkringar, ansvar och åligganden Fakturerings- och betalningsvillkor Inför och efter kontraktets upphörande Allmänna villkor Bilagor: 1. Kravspecifikation Barnhälsovård 2. Kravspecifikation Mödrahälsovård 3. Målrelaterad ersättning 4. Plan för uppföljning 5. IT-system 6. Ansökan Hälsoval Örebro län 7. Regler för information och marknadsföring av vårdcentraler i Örebro läns landsting 4 (53)

98 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 1 Allmän orientering Landstingsfullmäktige i Örebro läns landsting har beslutat att införa Hälsoval i primärvården i Örebro läns landsting den 1 januari Detta dokument, förfrågningsunderlaget, anger förutsättningarna för att bli godkänd och bedriva primärvårdsverksamhet inom Örebro läns landsting. 1.1 Bakgrund Den 25 februari 2009 fattade Riksdagen beslut om att införa obligatoriskt vårdvalssystem inom primärvården i Sverige den 1 januari Örebro läns landsting införde 1 januari 2010 ett vårdvalssystem kallat Hälsoval Örebro län. Hälsoval Örebro län innebär utökade möjligheter för patienten att fritt välja vårdcentral i hela länet. Alla vårdgivare som uppfyller de av landstinget beslutade kraven i hälsovalssystemetet har rätt att etablera sig i primärvården i länet med ersättning från landstinget. Lag (2008:962) om valfrihetssystem LOV, skall tillämpas. Detta dokument utgår från ett sammanhållet primärvårdsuppdrag i Örebro läns landsting. Förfrågningsunderlaget anger förutsättningarna för att bli godkänd och bedriva vårdverksamhet inom primärvården i Örebro läns landsting (ÖLL). 1.2 Örebro läns landstings värdegrund Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människors bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Ledstjärnan för hälso- och sjukvården i ÖLL är Den goda vården tillgänglig för alla. Alla har rätt till en lika god vård. Det gäller oavsett kön, ålder, social och etnisk bakgrund, inkomst och bostadsort. Hög tillgänglighet, god kvalitet, patientsäkerhet och samverkan kännetecknar landstingets verksamhet. Verksamheten skall drivas utifrån de krav som anges i Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Hälso- och sjukvården skall främja hälsa, förebygga sjukdom och ge en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Socialstyrelsens riktlinjer God Vård är vägledande i en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård. För att nå bästa möjliga vård krävs ett systematiskt arbete för att säkerställa vårdens kvalitet. Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården i ÖLL skall utveckla kvalitetsarbetet för att öka patientsäkerheten och minska kvalitetsbrister. Den vård många människor ofta behöver, ibland även under längre perioder, skall finnas nära människorna. Primärvården utgör basen för sjukvården i ÖLL och skall utgå från medborgarnas medicinska behov. Primärvården bedrivs med ett sammanhållet uppdrag med distriktsläkarmottagning, distriktssköterskemottagning, laboratorieverksamhet, sjukgymnastik, 5 (53)

99 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet barnavårdscentral, barnmorskemottagning och psykosocial kompetens. Syftet med verksamheten i primärvården är att ge vård, stödja egenvård eller förmedla hälso- och sjukvård, för att utifrån ett allmänmedicinskt synsätt medverka till att ohälsa förebyggs, botas eller lindras. För patienten skall primärvården vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda ett gott bemötande och delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov. Primärvården skall av befolkningen upplevas som det naturliga förstahandsvalet. Arbetssättet bygger på samverkan i vårdprocesser med vårdgivare med olika organisatorisk tillhörighet för att undersökning, diagnos, behandling och efterföljande rehabilitering skall ske i ett sammanhang. Primärvården skall också bedriva folkhälsoarbete, kvalitetsarbete och patientsäkerhetsarbete. 1.3 Definitioner/benämningar Fortsättningsvis kommer Örebro läns landsting att benämnas ÖLL eller Landstinget. Leverantören kommer att benämnas Leverantören eller vårdcentralen. Undantaget är där tydligare beskrivning krävs. Med Leverantör avses en juridisk person eller motsvarande som bedriver vårdverksamhet inom Landstingets primärvård. En Leverantör kan bedriva vård vid flera vårdcentraler. Med Vårdcentral avses en funktionell enhet som tillhandahåller vård enligt förfrågningsunderlaget inklusive bilagor. En enhet kan vara likartad med nuvarande vårdcentral, men kan även vara en funktionell sammanhållen enhet genom avtal med Underleverantörer. Leverantören bär ansvaret för samtliga åtaganden som åligger Leverantören och av denne anlitad Underleverantör. 1.4 Upphandlingsförfarande Förfrågningsunderlaget avser tilldelning av kontrakt enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem. 1.5 Uppgifter om landstinget Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, organisationsnummer För ytterligare information om Örebro läns landstings verksamhet och organisation hänvisas till Internetadress: Upplysningar Upplysningar lämnas av Eva Frantz Hälsovalsenheten, Örebro läns landsting. Telefon: Fax: E-postadress: halsoval@orebroll.se 6 (53)

100 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 2 Uppdraget Verksamheter inom primärvårdsnivån i Örebro läns landsting skall vara ett naturligt förstahandsval för invånare med behov av hälso- och sjukvård. En vårdcentral med god kvalitet och säkerhet, hög tillgänglighet och en helhetssyn på individens livssituation, hälsotillstånd och vårdbehov inger trygghet och förtroende. Vårdcentralen skall verka för en god och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen genom ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt integrerat i all vård och behandling. Vid vård i hemmet skall patientens hemmiljö respekteras och en anpassning av vården skall ske utifrån patientens enskilda förutsättningar. Uppdraget skall utföras i nära samarbete mellan olika personalkategorier såväl inom som utom vårdcentralen så att adekvata utrednings-, behandlings- och rehabiliteringsalternativ kan erbjudas. Vårdcentralen skall samverka med andra vårdgivare och samhällsaktörer. Samverkan med andra vårdgivare och huvudmän skall bedrivas på ett sådant sätt att patienten upplever vården som en helhet. Uppdraget skall genomföras på vårdcentralen eller i dess närhet. Del av verksamheten kan lokalmässigt förläggas på annan plats inom länet. Huvuddelen av uppdraget skall genomföras vid vårdcentralen på den adress som anges i avtalet. Del av uppdraget kan utföras av Underleverantör. Vårdcentralen skall medverka i utvecklingen av behandlingsrutiner, vårdprogram och vårdriktlinjer samt följa de som är beslutade nationellt och/eller inom ÖLL. Vårdcentralen skall följa landstingets beslut, tillämpningsanvisningar och rutiner som gäller patientavgifter, sjukresor, valfrihet och vårdgaranti samt andra patientförmåner Vårdåtagande Uppdraget omfattar planerad och oplanerad vård i form av rådgivning, utredning, diagnostik, behandling, omvårdnad, rehabilitering samt uppföljning. Vårdcentralen ansvarar för listade patienters behov av basal hälso- och sjukvård och skall för dem erbjuda primärvård enligt detta uppdrag. Åtagandet omfattar inte åtgärder som kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser, annan särskild kompetens eller som täcks av annan huvudman. Vårdcentralen är alltid skyldig att ta emot patienter som bedöms vara i behov av akuta medicinskt motiverade hälsooch sjukvårdsinsatser oavsett om patienten är listad vid vårdcentralen eller inte. I ansvaret ingår konstaterande av dödsfall samt utfärdande av intyg (vårdintyg för tvångsvård inom psykiatrin, rättsintyg, dödsbevis, utlåtande till försäkringskassan och övriga patientrelaterade intyg) och gäller såväl listade individer som de som vistas eller bor i området. Vårdcentralen skall svara för vård till de personer som omfattas av lag (2008:344) om hälsooch sjukvård till asylsökande m.fl. Enligt denna lag skall de som inte fyllt 18 år erbjudas primärvård enligt samma uppdrag som listade patienter. 7 (53)

101 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Vårdcentralen skall erbjuda hälsoundersökningar enligt landstingets regler och riktlinjer till asylsökande, kvotflyktingar, familjeanknytningar samt nyanlända med uppehållstillstånd som tidigare inte hälsoundersökts. Vårdcentralen skall erbjuda vård till dem som har rätt till vårdförmåner enligt (EEG) 883/2004 förordningarna och förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet inom EU. Vårdcentralen får erbjuda vård till vårdsökande bosatta i andra landsting enligt reglerna om valfrihet. Vårdcentralen får också erbjuda vård till utländska personer enligt landstingets rutiner. Patienter som omhändertagits av ambulans skall, med Tillämpning av remisskravet för akutsökande patienter inom Örebro läns landsting som grund och efter ambulanssjuksköterskans bedömning, kunna tas emot på vårdcentralen. Verksamheten skall organiseras så att behov av hälso- och sjukvård hos äldre, patienter med sammansatta vårdbehov, kroniskt sjuka samt personer med funktionsnedsättning kan tillgodoses. Vårdcentralen skall medverka till en väl samordnad vårdprocess när patienten har behov av annan kompetens än den som vårdcentralen kan erbjuda. Vårdcentralen skall ha en aktiv roll i en kring individen sammanhållen rehabiliteringsprocess eller sjukskrivningsprocess samt delta i utarbetande av gemensamma rehabiliteringsplaner. Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen inom Landstinget samt mål och rutiner för verksamheternas sjukskrivningsarbete skall tillämpas. Dokumenterade lokala rutiner för sjukskrivningsprocessen skall finnas på varje vårdcentral. Samtliga läkare skall ha god kunskap om försäkringsmedicin och tillämpa Socialstyrelsens beslutsstöd för sjukskrivningar. Vårdcentralen ansvarar för att patienter med kroniska sjukdomar skall ges råd, stöd, behandling samt utbildning i egenvård, individuellt och/eller i grupp. Verksamheten skall vara organiserad så att det finns särskild specialistmottagning för diabetes och astma/kol hos distriktssköterska. Besök i patientens hem skall utföras när den enskilda patientens sjukdomstillstånd eller livssituation inte medger besök på vårdcentralen eller då åtgärder motiverar besök i hemmet. Vårdcentralen skall erbjuda vaccination enligt landstingets rutiner Åtagande om psykisk ohälsa Personer med psykisk ohälsa, psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder skall erbjudas bedömning, rådgivning, behandling och rehabilitering. Åtagandet gäller den hälso- och sjukvård som inte kräver psykiatrisk specialistsjukvård och gäller såväl barn och ungdomar som vuxna. Överenskommelse och fördelning av ansvar för vård och behandling mellan Psykiatrin och Primärvården gällande vuxna och Överenskommelse om fördelning av ansvar för vård och behandling mellan Psykiatrin och Primärvården inom Hälsoval avseende barn och unga skall tillämpas. Vårdcentralen har tillgång till Psykiatriskt konsultteam i primärvården organiserade länsdelsvis. 8 (53)

102 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården Vårdcentralen skall ansvara för läkarinsatser och samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården enligt ramavtal mellan ÖLL och länets kommuner om läkarinsatser. I den kommunala hälso- och sjukvården skall vårdcentralen avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda skall kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende (SÄBO) och i de verksamheter som avses i Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 18 st.1. Normtal för läkarinsatser är 1 läkartimme/10 boenden i SÄBO och vecka. Vårdcentralen har ansvar för att komma överens med kommunen om formerna för samverkan kring gemensamma patienter och skall tillsammans med kommunen följa gällande ramavtal om läkarmedverkan Vårdcentralens ansvar i kommunal hälso- och sjukvård Vårdcentralen har ansvar för läkarinsatser i kommunens särskilda boenden i området samt för hemsjukvård i ordinärt boende i enlighet med Ramavtal om läkarmedverkan, samverkansavtal mellan Örebro läns landsting och länets kommuner om läkarinsatser i den kommunala hälsooch sjukvården. Varje SÄBO i området skall ha en fast läkarkontakt vid en vårdcentral. Omfattningen och inriktningen av läkarinsatser i SÄBO och i dagverksamheter (enligt Socialtjänstlag (2001:453) och lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade) samt i hemsjukvård skall utgå från patienternas behov och anpassas till lokala förhållanden. Patienter i SÄBO, dagverksamhet och hemsjukvård har en koppling till vårdcentral och en namngiven PAL alternativt en ansvarig läkare. Rond, sittrond och s.k. frågestund skall ske på regelbundet återkommande tid av i möjligaste mån samma läkare om inte annat överenskommes lokalt. Rutiner skall finnas för kontakter mellan kommunens sjuksköterska och PAL/ansvarig läkare/vårdcentralen. Kommunens sjuksköterska och arbetsterapeut skall kunna nå vårdcentralen för konsultationer. Akuta" sådana kontakter tas endast om ärendet inte kan vänta till ordinarie fast tid. Skriftligt upprättade rutiner skall finnas. Läkare skall göra hembesök när medicinskt behov föreligger. Kommunens sjuksköterska skall efter hembesök hos patienten och då behov av läkarbedömning föreligger, kontakta ansvarig läkare, som i samråd med sjuksköterska avgör om hembesök skall göras. Kommunens sjuksköterska skall alltid finnas med vid hembesök. I läkarens uppgift ingår även att svara för stöd till kommunens olika yrkesutövare i deras respektive yrkesroller. Vårdcentralen ansvarar för läkarinsatser inom basal palliativ vård i samarbete med kommunens hemsjukvård. Vårdcentralen skall medverka vid vårdplanering. Vårdplanering och informationsöverföring mellan länets kommuner, sjukhus och vårdcentraler görs elektroniskt via MEDDIX. Läkemedelsgenomgångar sker enligt av Landstinget fastställd modell och riktlinjer för Apodos. 9 (53)

103 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Korttidsboende Vårdcentralen har ansvar för listade patienter även under perioder då patienterna befinner sig på korttidsboende. Om patienten befinner sig på korttidsboende utanför närområdet kan överenskommelse göras med vårdcentral inom aktuellt område Samverkan Samverkan kring patienten Vårdcentralen skall samverka med berörda vårdaktörer, myndigheter, finansiella samordningsförbund, organisationer och övriga personer engagerade i patientens vård när patientens behov inte kan tillgodoses enbart av vårdgivaren. Vårdcentralen skall aktivt medverka till att skapa en sammanhållen vårdkedja i syfte att bidra till en väl fungerande vårdprocess utifrån patientens och dess närståendes perspektiv. Vårdcentralen skall aktivt medverka i samordning, samarbete och informationsöverföring mellan specialistvård, öppenvård och kommunal hälso- och sjukvård Samverkan med vårdgrannar och andra myndigheter Vårdcentralen skall känna till och följa de beslut, riktlinjer och överenskommelser som rör samverkan mellan ÖLL och andra huvudmän. Vårdcentralen skall delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå. Vårdcentralen skall vid förfrågan aktivt delta i planering och utveckling av sjukvården i samverkan med kommuner och sjukhus samt medverka i den samverkan och i de samverkansmöten som organiseras i området eller har betydelse för samverkan inom närområdet. Vårdcentralen skall medverka i katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap med sjukhus och kommuner samt följa landstingets riktlinjer. Vid förfrågan skall vårdcentralen medverka i samverkansgrupper för smittskyddsverksamhet, säkerhetsstrategisk verksamhet och landstingets läkemedelsorganisation Jouråtagande Vårdcentralen skall delta i primärvårdens jourverksamhet, organiserad och samordnad av Landstingets primärvårdsförvaltning, enligt gällande riktlinjer inkluderande ekonomiska villkor. Jourmottagningen har samma uppdrag som vårdcentralen vad gäller patientgrupperna för vård som inte kan vänta till nästa dag. Vårdcentralen skall så långt som möjligt erbjuda tider för akut omhändertagande under ordinarie öppethållande på den egna mottagningen. För de patienter som är listade på vårdcentralen debiteras en avgift för besök på jourmottagningen plus en fast kostnad för driften av jourverksamheten. Tillgång skall finnas för akuta och planerade insatser av läkare och sjuksköterska under jourens öppethållande. I jouråtagandet ingår såväl mottagningsbesök som besök i ordinärt och särskilt boende samt läkare i beredskap nattetid. Jouråtagandet gäller för alla som är bosatta i området, vistas där tillfälligt samt listade till vårdcentraler inom jourområdet. 10 (53)

104 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Rehabilitering Primärvården ansvarar för primär rehabiliteringsbedömning och grundläggande rehabiliteringsinsats och skall samverka med berörda aktörer inom området. Rehabiliteringsåtgärderna skall integreras i vårdprocessen och den samverkan som finns mellan vårdcentraler och olika rehabiliteringsaktörer Sjukgymnastverksamhet Vårdcentralen skall tillhandahålla sjukgymnast i en omfattning som motsvarar patienternas behov. Verksamheten skall vara utformad så att den tillgodoser behoven hos olika patientgrupper. Det innebär hög tillgänglighet med tillgång till akuta bedömningstider samt att patientgrupper med behov av längre behandlingstid och längre behandlingsperioder skall kunna erbjudas detta. Utrymme skall finnas för teamsamverkan och kompetensutveckling enligt gällande kompetensriktlinjer samt för gemensamt kvalitetsarbete. Distriktssjukgymnasten skall i samverkan med vårdtagaren och med övriga ansvariga vårdgivare, utifrån sin specifika yrkeskunskap, medverka till att patienten återges en för varje individ optimal funktions- och aktivitetsnivå. Sjukgymnasten skall förebygga, förbättra alternativt upprätthålla patientens funktioner vid sjukdom och skada inom de områden som inte kräver den slutna vårdens specifika kompetens. Diagnos/funktionsområden är bland annat rörelse- och stödjeorganens sjukdomar/skador, smärttillstånd, psykosomatiska sjukdomstillstånd, neurologiska sjukdomar/skador, andnings- och cirkulationsorganens sjukdomar och rehabilitering av äldre. Sjukgymnastisk verksamhet omfattar funktionsbedömning, behandling individuellt och/eller i grupp, rådgivning, förskrivning av hjälpmedel enligt gällande riktlinjer och egenträning som sjukvårdande behandling. Sjukgymnasten skall medverka i av primärvården organiserad bassängverksamhet enligt gällande riktlinjer Rehabilitering av äldre Kommunens arbetsterapeuter ansvarar för alla arbetsterapeutinsatser och primärvårdens sjukgymnaster för alla sjukgymnastinsatser inom primärvård och kommunal hälso- och sjukvård enligt överenskommelse mellan Landstinget och länets kommuner. Ansvarsfördelningen mellan slutenvården, primärvården och kommunen finns tydliggjord i överenskommelsen Rehabilitering av äldre ett gemensamt ansvar och i lokala samarbetsöverenskommelser mellan Landstinget och kommunerna. Inom kommunal hälso- och sjukvård och primärvård har arbetsterapeut och sjukgymnast ett gemensamt ansvar för rehabilitering och skall tillsammans med övrig vårdpersonal utveckla rutiner för samarbetsformer, där patientens behov och situation skall vara vägledande. Samarbetet skall präglas av smidighet och flexibilitet för att på bästa sätt erbjuda patienten behandling/rehabilitering. Sjukgymnast skall vid behov delta i vårdplanering. Sjukgymnast skall tillsammans med berörd personal inom kommunen bilda rehabiliteringsteam där distriktsläkaren är konsult i rehabiliteringsarbetet. Sjukgymnasten skall ge patientrelaterad och allmän information, instruktion och handledning till kommunens personal och anhöriga. 11 (53)

105 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Det skall finnas en namngiven ansvarig sjukgymnast för varje SÄBO, hemtjänstområde, bostad med särskild service, dagvård och dagrehabilitering. Sjukgymnastinsats i SÄBO och dagrehabilitering görs på regelbundet återkommande tid varje vecka eller enligt överenskommelse. För övriga verksamheter görs insatser enligt överenskommelse. Vårdcentralen ansvarar även för sjukgymnastinsatser i kommunens korttidsboenden. Vid förskrivning av hjälpmedel är huvudregeln att sjukgymnast förskriver gånghjälpmedel och träningshjälpmedel och arbetsterapeut förskriver omvårdnadshjälpmedel, ADL-hjälpmedel och rullstolar. Leverantören har tillgång till landstingets neurosjukgymnaster och hemrehabsjukgymnaster för patienter listade vid enheten enligt Landstingets rutiner Psykosocial verksamhet Varje vårdcentral skall ha tillgång till psykosocial kompetens, som skall ge psykosocialt stöd och behandling och genom utredning/bedömning bidra till en stärkt helhetssyn och påvisa psykosociala faktorers betydelse vid såväl bedömning som behandling/rehabilitering av sjukdom. Med psykosocial kompetens avses kurator, leg psykolog och leg psykoterapeut. Inriktningen är minst grundläggande psykoterapiutbildning i KBT motsvarande steg 1 utbildning, i enlighet med de krav som ställs för behandlare inom rehabiliteringsgarantin avseende psykisk ohälsa. Det psykosociala arbetet skall i första hand vara direkt patientrelaterat med god tillgänglighet och korta väntetider. Behandlingsarbetet skall utgå från vedertagna terapeutiska metoder och vara inriktat på korttidsterapier. Målgrupper är patienter med lätt/medelsvår psykisk ohälsa, patienter med psykosocial problematik relaterad till andra sjukdomstillstånd och krisreaktioner Rehabiliteringsgarantin Vårdcentralen skall erbjuda bedömning och rehabilitering enligt de krav som ställs i Rehabiliteringsgarantin. I nuläget omfattas diagnosgrupperna ospecifik smärta i rygg, axlar och nacke, samt lindrig eller medelsvår ångest och depression. Garantin skall avse tillgänglighet i följande steg: 1. Medicinsk bedömning och ställningstagande till om patienten skulle vara betjänt av medicinsk rehabilitering. 2. Påbörja och genomföra behandling/rehabilitering. Den generella vårdgarantins tidsramar gäller även för Rehabiliteringsgarantin. De behandlingsmetoder som skall erbjudas enligt överenskommelsen är kognitiv beteendeterapi för patienter med lättare/medelsvåra depressioner och ångest samt multimodal rehabilitering för patienter med smärta i rygg, nacke och axlar. I de multimodala teamen skall som minst ingå läkare, psykosocial kompetens och sjukgymnast. Särskild registrering skall genomföras vid vårdcentralen per patient som påbörjat rehabiliterings- eller behandlingsinsatser inom ramen för Rehabiliteringsgarantin. Denna registrering skall skickas in kvartalsvis till landstingsledningen enligt särskild rutin. Vårdcentralen skall även medverka i uppföljning av redovisade insatser enligt Rehabiliteringsgarantin. Krav på rapportering kommer sannolikt att finnas även 12 (53)

106 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet fortsättningsvis. Vårdcentralen skall ha rehabiliteringskoordinator som är kontaktperson i frågor som gäller rehabiliteringsgarantin. 2.2 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Primärvården har en nyckelroll i folkhälsoarbetet utifrån sin kompetens och stora kontaktyta mot befolkningen där livsstilsfaktorer utgör allt viktigare grundförutsättningar för människors hälsa. Förebyggande folkhälsoarbete ingår i primärvårdens uppdrag. Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att informera, stödja och motivera individer att ta ett eget ansvar för sin hälsa och att förbättra den. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att livsstilsfrågor integreras i de riktade insatser som vården ger för att förebygga och behandla sjukdom. Vårdcentralen ska på individ och gruppnivå systematiskt arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Framförallt ska arbetet med de nationella och regionala riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder - tobaksbruk, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor- stärkas. Rutiner och metoder för arbetet ska dokumenteras. Vårdcentralen skall medverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete inom området i samverkan med kommun och andra aktörer enligt Landstingets gällande folkhälsoplan, avtal med kommunerna i Örebro län och överenskommelse om lokalt folkhälsoarbete i primärvården. Under gällande folkhälsoplan ansvarar landstingets primärvårdsförvaltning för gemensamma insatser inom folkhälsoarbetet vid länets vårdcentraler avseende intern fortbildning inom området, informationsmaterial till hälsotorg mm. Viktiga utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet i länet är att: samverka för en god hälsoutveckling angripa den ojämlika fördelningen av hälsa verka för en god hälsa hos barn och ungdomar verka för ett hälsosamt åldrande stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. 2.3 Barnhälsovård (BHV)/Barnavårdscentral (BVC) Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Dess övergripande mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling. Detta uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap upptäcka och förebygga fysisk, psykisk och social ohälsa hos barn i förskoleåldern uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle Verksamhet BVC skall aktivt erbjuda alla förskolebarn att ansluta sig till ett generellt basprogram med en verksamhet som omfattar bl.a. (se bilaga 1, Kravspecifikation för barnhälsovården ): hälsoövervakning med regelbundna sjuksköterskekontakter och läkarundersökningar vaccinationer enligt Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn föräldrastöd där särskilt den tidiga anknytningen uppmärksammas föräldrastöd i grupp till alla föräldrar individuellt behovsinriktat stöd och insatser i synnerhet till barn och familjer med särskilda behov t.ex. invandrarfamiljer, barn med funktionshinder, barn till missbrukare och barn till psykiskt sjuka föräldrar 13 (53)

107 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet hembesök skall erbjudas till alla nyblivna föräldrar inom fyra veckor efter hemkomsten från BB/neonatalavdelning till både aktivt och passivt listade på respektive vårdcentral hälsosamtal gällande bl.a. livsstilsfrågor om t.ex. rökningens och alkoholens skadeverkningar och förebyggande om fetma utifrån barns utveckling och perspektiv förtrogenhet med förskolorna i området genom regelbunden kontakt samt namngiven läkare som kontaktläkare vid infektion/smittskyddsfrågor Samverkan med kommuner och andra professioner Barnhälsovården skall samverka med andra vårdgivare, myndigheter och huvudmän med mål att erbjuda barn och föräldrar ett lättillgängligt stöd i området. Samverkan omfattar olika nivåer, från strukturell samverkan utifrån ansvar inom området, till individ- och gruppnivå. Särskilt viktigt är att uppmärksamma och agera då oro finns för barn som far illa. I varje område skall det i enskilda ärenden finnas en planering för barnhälsovårdens samarbete med barnläkarkonsulten, BHV-psykologen, förskola, skola och socialtjänst. Samverkan omfattar även att etablera fasta samverkansgrupper. Syfte är att förbättra barns villkor genom att upparbeta lokala planer och riktlinjer. Samverkan skall även ske med övrig primärvård, mödrahälsovård, BB, folktandvård, skolhälsovård, barnsjukvård, barn- och ungdomspsykiatri, barn- och ungdomshabilitering, audiolog, ögonklinik, röst- och talvårdsklinik m.fl. Barnhälsovården skall aktivt medverka i familjecentraler (FC) i närområdet enligt Principöverenskommelse om samverkan i familjecentral mellan landstinget och länets kommuner där landstinget åtar sig att i samverkan utveckla en familjecentral i enlighet med syfte och inriktningsmål i överenskommelsen. Barnhälsovården ska delta i FC som är en integrerad del av den ordinarie vårdcentralens verksamhet Struktur Verksamheten skall bedrivas i lokal (BVC) särskilt anpassad för denna verksamhet och bör vara skild från sjukvårdande verksamhet och ha eget väntrum. Varje BVC har ansvar för aktivt listade barn samt de som är passivt listade i närområdet (s.k. områdesansvar). Vårdgivaren har ansvar för barnets hälsovård fram till dess att kommunens elevhälsa tar över då barnet vid 6 års ålder börjar i förskoleklass. En dialog om verksamheten skall finnas med centrala BHV-enheten. Alla BVC skall ha en av vårdcentralen utsedd kontaktsjuksköterska Central barnhälsovårdsenhet I Landstinget finns en central barnhälsovårdsenhet. Den centrala enhetens uppgifter är riktad till alla verksamheter som bedriver barnhälsovård på offentligt uppdrag. Barnhälsovårdsöverläkaren har ett myndighetsuppdrag. BVC skall följa de riktlinjer och rekommendationer som den centrala barnhälsovårdsenheten tar fram, delta i utbildningar samt följa krav på verksamhetsrapportering. 14 (53)

108 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Särskilda kvalitetskriterier för uppföljning finns framtagna för BVC:s verksamhetsutveckling. Vid brister skall kontakt tas med centrala barnhälsovårdsenheten (se bilaga 1 Kravspecifikation barnhälsovården ). De vårdgivare som bedriver av Örebro läns landsting finansierad hälso- och sjukvård förbinder sig att bedriva en verksamhet som underlättar för forskning och kliniska prövningar. Detta innebär att tillhandahålla patientuppgifter och material i enlighet för forskning och kliniska prövningar gällande regelverk och förordningar. Vårdgivaren ansvarar för att vårdcentralen aktivt samverkar med Barnhälsovårdsenheten. 2.4 Mödrahälsovård (MHV)/Barnmorskemottagning Övergripande mål för den svenska mödrahälsovården är att verka för en god reproduktiv och sexuell hälsa för hela befolkningen. För fullständig kravspecifikation, se bilaga 2, Kravspecifikation Mödrahälsovård Verksamhet Barnmorskemottagning skall i enlighet med nationella rekommendationer erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrautbildning och hälsoupplysning, preventivmedelsrådgivning, STI-prevention samt gynekologisk cellprovskontroll. Målgruppen är kvinnor från tonåren till och med 60 års ålder. Vid graviditetsövervakning ingår även partner i målgruppen. Verksamheten omfattar bl.a. hälsovård i samband med graviditet och eftervård samt hembesök och telefonkontakt vid hemgång inom 48 timmar efter förlossning stöd i föräldraskapet och föräldragrupper med förlossnings- och föräldraförberedelse familjeplanering på individnivå STI-prevention inklusive klamydiaprovtagning folkhälsoarbete och samtal om livsstilsfrågor i samband med möte av gravida och preventivmedelspatienter gynekologisk cellprovskontroll för att förebygga cervixcancer utåtriktad verksamhet för att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner på grupp- och samhällsnivå. för vuxna Samverkan Barnmorska och läkare skall samverka med övriga kompetenser på vårdcentralen, med kvinnoklinikernas förlossningsavdelningar, BB och specialist-mvc, Laboratoriemedicinska länskliniken på USÖ och kommunens socialtjänst. Mödrahälsovården vid vårdcentralen skall aktivt medverka i familjecentraler (FC) i närområdet enligt Principöverenskommelse om samverkan i familjecentral mellan landstinget och länets kommuner där landstinget åtar sig att i samverkan utveckla en familjecentral i enlighet med syfte och inriktningsmål i överenskommelsen. Mödrahälsovården ska delta i FC som är en integrerad del av den ordinarie vårdcentralens verksamhet. Vid behov skall barnmorskan söka kontakt med socialtjänsten. 15 (53)

109 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Struktur Barnmorska som arbetar ensam på barnmorskemottagning, av geografiska eller andra skäl, skall ha en namngiven samarbetspartner bland de övriga barnmorskemottagningarna i länet. Dokumentation av gravida skall ske i det digitala datasystem som är anslutet till förlossningsklinikerna i länet. Mödrahälsovårdsöverläkaren ansvarar för medicinska riktlinjer i verksamheten samt, tillsammans med samordnande barnmorska, för metodutveckling och samordning Central mödrahälsovårdsenhet I Landstinget finns en central mödrahälsovårdsenhet. Den centrala enhetens uppgifter är riktad till alla verksamheter som bedriver mödrahälsovård på offentligt uppdrag. Mödrahälsovårdsenheten (MHV-enheten) består av samordningsbarnmorska, mödrahälsovårdsöverläkare, kurator samt assistent. MHV-enheten ansvarar för tillsyn och uppföljning av mödrahälsovården i Landstinget, samt bistår mödrahälsovården med vårdprogram, riktlinjer och specifik utbildning. Mödrahälsovården i länet skall följa de riktlinjer och rekommendationer som den centrala mödravårdsenheten tar fram, delta i utvecklingsarbeten och utbildningar samt följa krav på verksamhetsrapportering. Mödrahälsovårdsenheten utbildar Frejabarnmorskor som är specialutbildade i fosterdiagnostik, samtalsmetodik och etik. Alla vårdcentraler skall ha barnmorska med denna kompetens. Kvalitetssäkring av mödrahälsovården skall ske enligt MHV-enhetens riktlinjer (se bilaga Kravspecifikation Mödrahälsovård). De vårdgivare som bedriver av Örebro läns landsting finansierad hälso- och sjukvård förbinder sig att bedriva en verksamhet som underlättar för forskning och kliniska prövningar. Detta innebär att tillhandahålla patientuppgifter och material i enlighet för forskning och kliniska prövningar gällande regelverk och förordningar. Vårdgivaren ansvarar för att vårdcentralen aktivt samverkar med Mödrahälsovårdsenheten. 2.5 Tillgänglighet öppettider och telefontider Primärvården har ett patientansvar dygnet runt och skall fullfölja detta enligt gällande vårdgarantier. Vårdcentralen skall ha öppet minst 45 timmar per vecka alla vardagar året runt. Under dessa 45 timmar skall vårdcentralen vara bemannad med specialist i allmänmedicin och vårdcentralen skall vara tillgänglig per telefon för tidbokning, rådgivning, bedömning och prioritering av vårdbehov samt kunna ta emot akuta besök och bedriva planerad verksamhet utifrån vårdåtagandet. Utöver detta kan vårdcentralen erbjuda utökat öppethållande för valda delar av verksamheten. Krav ställs då inte på tillgång till specialist i allmänmedicin. Akuttelefon skall finnas under hela öppettiden. Vårdcentralen skall via Internet tillhandahålla följande tjänster inom Mina Vårdkontakter; kontakta vårdcentralen, av- och omboka tid samt förnya recept. 16 (53)

110 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Besök i hemmet skall erbjudas då sjukdomstillstånd och livssituation inte medger besök på vårdcentralen. Meddelande skall tas emot för kontakt senare samma dag eller nästkommande vardag när möjlighet att svara inte finns. De tider vårdcentralen inte har öppet skall telefonkatalog, telefonsvarare eller hemsida ge information om öppettider samt hänvisa till alternativa vårdgivare och/eller till sjukvårdsrådgivningen. Vårdcentralen skall samarbeta med sjukvårdsrådgivningen (SVR) Dess uppgift är att ge råd i egenvård, behandlingsråd samt vid behov hjälp till kontakt med hälso- och sjukvården. Leverantören skall ansluta sig till och nyttja det av Sjukvårdsrådgivningen erbjudna rådgivningsstödet Sjukvårdsrådgivning 1177, som tillhandahålls och finansieras av Landstinget. 2.6 Bemanning och kompetens Samtliga tillsvidareanställda läkare skall vara specialistkompetenta, varav huvuddelen specialister i allmänmedicin (undantag ST i allmänmedicin). Specialist i invärtesmedicin, geriatrik och barnmedicin kan svara för en avgränsad del av vårdcentralens uppdrag. Därutöver kan läkare med annan specialitet än allmänmedicin komplettera bemanningen och på motsvarande sätt svara för en avgränsad del av vårdcentralens uppdrag. Ordinarie läkare med annan specialistkompetens än allmänmedicin skall erbjudas specialistutbildning inom allmänmedicin. Personal som ansvarar för hälso- och sjukvårdsrådgivning skall lägst ha sjuksköterskekompetens. Vid enheten skall finnas specialistutbildad sjuksköterska (distriktssköterska), sjukgymnast, personal med psykosocial kompetens och biomedicinsk analytiker. Lägsta omvårdnadskompetens är undersköterska. Krav på bemanning och kompetens vid BVC-verksamhet och barnmorskemottagning framgår av Kravspecifikation för barnhälsovård respektive Metodbok för mödrahälsovården. Uppdraget kan utföras i samverkan med andra vårdgivare. 2.7 Utbildningsuppdrag Vårdcentralen skall kontinuerligt medverka till långsiktig personalförsörjning för att upprätthålla kompetens och ge medborgarna god och säker vård. Leverantören skall bidra till Landstingets långsiktiga strategi för personalförsörjning genom att tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för de professioner som är verksamma vid vårdcentralen, samt aktivt samverka med berörda studierektorer. Leverantören ansvarar för att de kliniska utbildningsplatserna håller den kvalitet och inriktning som följer Landstingets och lärosätenas kvalitetskriterier och examenskrav för respektive utbildning. Granskning av utbildningens kvalitet sker enligt avtal mellan Landstinget och respektive lärosäte. Vårdcentralen skall tillhandahålla tjänstgöringsplatser för AT- och ST-läkare, utbildningsplatser för universitets- och högskoleutbildningar, gymnasieutbildningar, yrkesutbildningar, grundskola och PRAO. Vårdcentralerna skall ansvara för att utbildningsplatserna håller den kvalitet och den inriktning som följer examenskrav för respektive utbildning och överenskomna krav på handledarkompetens. Vårdcentralen skall aktiv samverka med berörda studierektorer och huvudhandledare. Granskning av utbildningens kvalitet sker genom uppföljning. 17 (53)

111 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Ersättning för verksamhetsförlagd utbildning på vårdcentralen utgår för vissa utbildningar i samband med placering Handledning av studenter Vårdcentralen skall följa de avtal som Örebro läns landsting har med universitet och högskolor, gymnasieskolor, yrkesutbildningar och andra utbildningsanordnare för att ta emot och handleda studerande i verksamhetsförlagd utbildning och fältstudiedagar. Med verksamhetsförlagd utbildning menas såväl sammanhängande perioder av utbildning på vårdcentralen såväl som kortare moment. Vårdcentralen skall tillhandahålla kliniska utbildningsplatser och ansvara för att de håller den kvalité och inriktning som följer av examenskraven för respektive utbildning och överenskomna krav på handledarkompetens Specialiseringstjänstgöring för (ST) läkare i allmänmedicin Landstinget har statens uppdrag att utbilda specialistläkare. Landstinget kan uppdra till annan godkänd vårdcentral att fullgöra hela eller delar av utbildningen Enligt gällande lagar, Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd, Landstingets handlingsplan för ST skall ST läkaren få en allsidig erfarenhet av verksamhetsområdet och därför skall uppgifter som förekommer inom primärvården fullgöras. Vårdcentralen skall följa SOSFS 2008:17, Läkarnas Specialiseringstjänstgöring. En läkare skall utses att ha det obligatoriska handledningsansvaret. Läkaren skall ha genomgått handledarutbildning. Handledaren skall vara specialist i allmänmedicin. Vårdcentralen skall aktivt samverka med berörda studierektorer och planering av utbildningen skall ske i samverkan med studierektor Anställning Vårdcentral inom Hälsoval i Örebro län anställer och har arbetsgivaransvar för ST-läkare. Anställningen skall vara tillsvidare och sker efter att separat överenskommelse träffats med Hälsovalsenheten. Vårdcentralen avlönar ST-läkaren under hela specialiseringstjänstgöringen Vid tjänstgöring utanför vårdcentralen med placering inom sluten sjukvård skall eventuell jourtjänstgöring finansieras av den organisation där ST-läkaren tjänstgör. Vårdcentralen står för alla kostnader som är förenade med ansvaret för ST-läkare förutom den ekonomiska ram som avsatts av Landstinget för kurskostnader. Om vårdcentralen inte har anställt en ST-läkare inom tre månader efter att avtalet är träffat kan Landstinget ompröva avtalet Ersättning till vårdcentralen Ersättningen från landstinget utgår under läkarens specialiseringstjänstgöring, vilket i normalfallet innebär fem års heltidstjänstgöring från det att en ny ST läkare anställs. För läkare 18 (53)

112 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet med utländsk examen eller inom annan specialistinriktning kan kortare eller längre tid vara aktuell i enskilda fall. Landstinget ersätter vårdcentralen med 100 procent av lönekostnaden per ST-läkare vid heltidstjänstgöring vid vårdcentralen och när ST-läkare är placerade utanför vårdcentralen. Ersättning för lönekostnaden sker för genomsnittlig lönekostnad som fastställs årligen av Landstinget och preciseras i Rutin för ersättning Hälsoval Örebro län Studierektor för ST-läkare Enligt SOSFS 2008:17 (M) läkares specialiseringstjänstgöring skall vårdgivaren/ vårdcentralen ansvara för att det finns tillgång till en studierektor. Studierektorsfunktionen är gemensam för primärvårdsnivån och tillgodoses av Landstinget. Vårdcentralen skall samverka med denna funktion, som skall vara ett stöd för verksamhetschefen, handledaren och ST - läkaren. Studierektorn skall vara specialistutbildad i allmänmedicin och bör ha genomgått handledarutbildning och är anställd i Landstinget Allmäntjänstgöring (AT) för läkare Enligt Socialstyrelsens föreskrifter skall tjänstgöring inom allmänmedicin ingå under läkarens allmäntjänstgöring. Studierektorsorganisationen vid Örebro läns landsting samordnar allmäntjänstgöringen och kommer överens med vårdcentralerna inom Hälsoval Örebro län om uppdrag att ansvara för AT-läkares tjänstgöringsavsnitt inom allmänmedicin. I ansvaret ingår att allmäntjänstgöringen sker enligt gällande lag och Socialstyrelsens föreskrifter Anställning AT-läkare är anställda inom Örebro läns landsting som har arbetsgivaransvaret. Vårdcentralen avlönar AT-läkaren under hela tjänstgöringsavsnittet inom allmänmedicin, normalt 6 månader, och ersätts med 100 procent av lönekostnaden/månad vid heltidstjänstgöring. Eventuella jourer avlönas av den organisation där AT-läkaren tjänstgör. Ersättning för lönekostnaden preciseras i Rutin för ersättning Hälsoval Örebro län. 2.8 Forsknings- och utvecklingsuppdrag Primärvårdens åtagande är kompetensmässigt brett och behöver ständigt utvecklas för att patienterna skall få vård enligt bästa möjliga evidens. Nya medicinska rön behöver därför hela tiden granskas kritiskt och värderas. På så sätt kan ny kunskap inom diagnostik och behandling, efter anpassning till rådande praxis, införas i verksamheten på sådant sätt att den optimalt kommer patienterna och samhället tillgodo. För att denna process skall kunna ske optimalt fordras att det finns tillgång till forskarutbildade personer inom de professioner som arbetar inom vårdcentralerna. I vårdcentralernas åtagande ingår även att svara för att den givna vården har en god kvalitet och att kontinuerligt kvalitetsarbete bedrivs. Allmänmedicinskt forskningscentrum (AFC) bedriver forskning i primärvården i ÖLL inom bland annat bassjukvården, samtidens ohälsa och evidensbaserad vård. Ett samarbete finns etablerat mellan vårdcentralerna i primärvården och AFC med en tydlig koppling till de behov verksamheterna har enligt ovan. De vårdgivare som bedriver av Örebro läns landsting finansierad hälso- och sjukvård förbinder sig att bedriva en verksamhet som underlättar för forskning och kliniska prövningar. Detta innebär att tillhandahålla patientuppgifter och material 19 (53)

113 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet i enlighet för forskning och kliniska prövningar gällande regelverk och förordningar. Vårdgivaren ansvarar för att vårdcentralen aktivt samverkar med AFC. 2.9 Uppdraget i Hälsoval omfattar inte Nedanstående verksamhetsområden ingår inte i Hälsoval ÖLL. Befolkningens behov av insatser från dessa verksamheter tillgodoses i särskild ordning av Landstinget. Vårdcentralen debiteras inte för kostnader för listade individers besök vid eller från dessa enheter. Neurosjukgymnast Hemrehabilitering av sjukgymnast Bassängverksamhet Riktade ungdomsmottagningar BHV- och MHV-psykologer Psykiatriskt konsultteam Dietist Viss psykosocial kompetens Minnesmottagning (kostnader för medicinsk service debiteras den vårdcentral där patienten är listad) Multimodala team (skall tillhandahållas av vårdcentralen genom samverkan kring gemensam resurs) Följande funktioner tillgodoses av Landstinget BHV-enhet MHV-enhet SVR 1177 Studierektorsfunktioner Språktolk Hygiensjuksköterska 20 (53)

114 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 3 Särskilda villkor hälso- och sjukvård 3.1Tillgänglighet Leverantören svarar för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning. Leverantören har ansvar för att vårdsökande har tillgång till primärvård även utanför vårdcentralens ordinarie öppettider. Leverantören äger inte rätt att utan landstingets medgivande reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter. Leverantören ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter skall vara anpassade och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med landstingets riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Leverantören skall följa kraven i Plan- och bygglag (2010:900) samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder. Leverantören skall ange var vårdcentralen placeras. Vårdcentralen skall ha god tillgänglighet avseende allmänna kommunikationsmedel och parkeringsmöjligheter. Det skall vara möjligt för Landstinget, andra leverantörer och samarbetspartners att kommunicera med Leverantören via telefon, brev, telefax och e-post. 3.2 Läkemedel Vårdcentralen skall i sin läkemedelsförskrivning följa nationella riktlinjer, STRAMA-riktlinjer, ÖLL:s fastställda vårdriktlinjer samt Läkemedelskommitténs vid var tid gällande rekommendationer. Vårdcentralens följsamhet i dessa avseenden kommer att påverka den målrelaterade ersättningen (se bilaga 3. Målrelaterad ersättning). Vårdcentralen förbinder sig att vid förskrivning av läkemedel, hjälpmedel och livsmedel på recept från apotek ange förskrivarkod och arbetsplatskod på receptblanketten både i klartext och i streckkodsformat, läsbart av apoteken. Statistik för förskrivningen tillhandahålls av Apotekens Service AB ( Servicebolaget ). Landstinget tillhandahåller producentobunden utbildning och information inom läkemedelsområdet. Läkemedelskommitténs representanter skall beredas tid att minst två gånger årligen på läkarmöten på Vårdcentralen återföra förskrivningsstatistik och föra en dialog kring förskrivningsmönster, rekommendationer etc. Deltagande i Läkemedelskommittén eller någon av dess arbetsgrupper är obligatorisk för en läkare per vårdcentral och sker utan kostnadsersättning. Verksamhetschefen utser vem som representerar vårdcentralen. Vårdcentralen skall införa datoriserat förskrivarstöd så snart det finns tillgängligt i journalsystemet. Kassation av läkemedel skall göras på ett miljömässigt korrekt sätt. ÖLL har anslutit sig till de överenskommelser som träffats mellan Sveriges kommuner och landsting och Läkemedelsindustriföreningen angående dels samverkansformer mellan 21 (53)

115 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet läkemedelsföretag och medarbetare i den offentliga hälso- och sjukvården, dels kliniska prövningar. Leverantören ansvarar för att dessa följs. Läkemedelsgenomgång skall göras enligt av Landstinget fastställd modell för patienter i kommunala boenden samt för patienter med Apodos. 3.3 Hjälpmedel och medicintekniska produkter Vårdcentralen har ansvar för att förskriva hjälpmedel till patienter med funktionsnedsättning. Verksamhetschefen ansvarar för förskrivares kompetens. Vårdcentralen skall följa styrdokumentet Allmänna anvisningar för hjälpmedelsförskrivning, Örebro läns landsting, antaget av ÖLL och samtliga kommuner i Örebro län samt andra riktlinjer i landstinget inom hjälpmedelområdet. Landstinget ansvarar för individuellt utprovade hjälpmedel (personliga hjälpmedel för det dagliga livet) oavsett boendeform och kommunerna för omvårdnadshjälpmedel. Alla beställningar av hjälpmedel skall ske i IT-stödet websesam/webkofa. Förskrivare skall delta i utbildning från Centrum för hjälpmedel (CFH) i websesam för godkännande för förskrivning generellt samt i utbildning enligt riktlinjer för TENS. För inkontinenshjälpmedel gäller webkofa och dess riktlinjer. Ansvarsfördelning avseende medicinteknisk utrustning som förskrivs för patienter i öppen vård, med eller utan kommunal hemsjukvård och för patienter som vårdas i särskilt boende finns reglerat i Ansvarsfördelning medicintekniska produkter m.m. mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län. För avancerade sårvårdsmaterial, se sårvårdskort, har vårdcentralen där förskrivaren finns kostnadsansvar. Vårdcentralen är skyldig att följa de upphandlade avtal som Landstinget tecknat med leverantörer av exempelvis teststickor för blodsockerkontroll och kompressionsstrumpor. Vårdcentralen bör i möjligaste mån följa den utrustningsprofil som används inom landstingets verksamheter. Om annan utrustningsprofil väljs ansvarar leverantören för att diagnostiska resultat är jämförbara samt att utrustningar och system kan kommunicera med landstingets system. Den medicintekniska utrustningen skall uppfylla tillämplig standard. Verksamhetschefen ansvarar för att följa Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter. Landstinget skall ges möjlighet att kontrollera detta för att verifiera säkerhet och kvalitet. 3.4 Medicinsk service Vårdcentralen skall svara för att nödvändiga laboratoriemedicinska, bild- och funktionsdiagnostiska undersökningar genomförs. Kostnadsansvaret framgår under punkt 8.6. Vårdcentralerna skall anlita Landstingets laboratorier för medicinsk service. En sammanhållen verksamhet möjliggör tillgänglighet till analys- och undersökningsresultat genom hela vårdkedjan och säkerställer landstingets åtagande om bland annat spårbarhet och kvalitet enligt lag (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. inklusive samverkan med nationellt biobanksregister (NATRBR) och nationell patientöversikt (NPÖ). Tillgången till prov- och undersökningsresultat samt biobanksmaterial underlättas också för forskare inom ÖLL och Örebro Universitet. 22 (53)

116 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Laboratorieverksamheten vid vårdcentralen skall vara kvalitetssäkrad antingen via överenskommelse/avtal med Landstingets laboratorieverksamhet eller via egen ackreditering enligt godkänd standard för medicinsk laboratorieverksamhet. Landstinget äger rätt att granska vårdcentralens nyttjande av medicinsk service. 3.5 Tolk Vårdcentralen skall anlita tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Fakturering hanteras av Tolk- översättarservice, Örebro läns landsting enligt särskild rutin. Landstinget står för kostnaden för insatsen för folkbokförda och kvarskrivna i Örebro län. För utomlänspatienter, patienter från EU/sjukvårdkonvention samt för övriga utländska patienter debiteras tolkkostnad enligt landstingets tillämpningsrutiner. Kostnad för tolk för asylsökande får debiteras i landstingets internfakturering för asylsjukvård. Landstinget ansvarar för tolkservice åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Vårdcentralen skall rekvirera denna service genom landstingets tolkcentral. Landstinget står för kostnaden för dessa tolktjänster för folkbokförda i Örebro län. 3.6 Informationsmöten och samråd Vårdcentralen skall vara representerad på informationsmöten som Landstingets ledning, eller annan på dess uppdrag, kallar till. Landstinget och leverantören skall ha ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande verksamhetsförändringar som påverkar tillgänglighet och annan service gentemot allmänheten och patienter eller samarbetet mellan Landstinget och leverantören. Detta gäller också förändringar som vidtas i leverantörens organisation. 3.7 Tillgång till information för befolkningen Vårdcentralen svarar för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information till invånare, patienter och närstående. På efterfrågan skall vårdcentralen tillhandahålla information i anpassade former. Informationen skall bland annat avse öppettider, tidsbeställning samt hänvisning till andra vårdenheter då vårdcentralen är stängd. Vårdcentralen skall vara lyhörd inför patientens behov och önskemål om tid och plats för vård. De vård- och besöksgarantier som Landstinget fastställer skall tillämpas av vårdcentralen liksom Landstingets regler för att såväl remittera patienter som att motta patienter. Vårdcentralen skall erbjuda patienten hjälp till vård om Vårdgarantin inte kan uppfyllas. Vårdcentralen skall informera patienten om de regler som gäller för valfriheten. Regler och rutiner finns på landstingets webbplats. 3.8 Lokaler och utrustning Verksamheten skall vara lokaliserad inom Örebro län. Leverantören skall tillhandahålla och själv bekosta lokaler för verksamheten. Lokalerna skall vara utrustade enligt gängse medicinska och andra krav för att tillgodose patienters behov vad avser god och säker behandlingsmiljö och i övrigt vara anpassade för den typ av verksamhet som uppdraget avser. Landstingets handlingsplan för att höja säkerheten på landstingets vårdcentraler skall följas avseende larm /kallelsesystem i undersöknings-, behandlingsrum och hygienutrymmen där patienter vistas. 23 (53)

117 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet All utrustning som används inom verksamheten skall uppfylla vedertagna normer och krav på tillförlitlighet, prestanda och kvalitet för att tillförsäkra en ändamålsenlig funktion. Vårdcentralen ansvarar för att all utrustning får fortlöpande kontroll, service och förebyggande underhåll. 3.9 Katastrofmedicinsk beredskap och planering Vårdcentralen ansvarar för att följa Socialstyrelsens riktlinjer och allmänna råd inom området samt att följa landstingets regionala katastrofmedicinska plan och den regionala epidemi/pandemi-beredskapsplanen vid egen katastrofmedicinsk planering i samverkan med landstingets beredskapsorganisation. Planen/planerna skall finnas tillgängliga på vårdcentralen. Vårdcentralen är skyldig att vid katastrof-, kris- och epidemiläge samt vid höjd beredskap följa landstingets direktiv. Vårdcentralen är också skyldig att delta i landstingets organiserade utbildnings-, tränings- och övningsverksamhet i samverkan med andra leverantörer, akutsjukhus och kommuner i sådan omfattning att vårdcentralen har förmåga att bedriva fortsatt verksamhet i kritiska lägen samt medverka i eller noga följa ledningsorganisationen Säkerhet Vårdcentralen ansvarar för en fungerande infrastruktur gällande el, tele, IT, kyla, värme och vatten samt reservrutiner för driftstörningar för att kunna bedriva vård i kritiska lägen Smittskydd och vårdhygien Vårdcentralen har ansvar för samverkan med Landstingets smittskyddsverksamhet vilket innebär att det skall finnas en kontaktperson, läkare eller sjuksköterska, till länets smittskyddsläkare. Vidare ansvarar vårdcentralen för smittskyddsinsatser till vårdcentralen listade invånare. Vårdcentralen skall vara Landstingets smittskyddsenhet behjälpliga vid utbrott av smittsamma sjukdomar och medverka i eller noga följa olika arbetsgrupper inom smittskyddsområdet. Vårdcentralen skall vid utbrott av smittsamma sjukdomar och vid höjd beredskap följa direktiv ställda av Landstinget för utförande av tjänsterna. Provtagning i samband med smittspårning skall sändas för analys till av landstinget anvisade laboratorier. Vårdcentralen skall samverka med landstingets enheter för vårdhygien för att säkerställa och upprätthålla en god hygienisk standard och möjlighet till följsamhet av basala hygienrutiner. Svensk Förening för Vårdhygiens krav (BOV = Byggegenskap och Vårdhygien) på lokaler skall tillämpas. Vid ombyggnation/ renovering bör vårdhygien kontaktas i tidigt stadium. Nationella och lokala hygienrekommendationer ska tillämpas Miljö Leverantören skall i sin verksamhet bedriva ett systematiskt miljöarbete och åta sig att minska verksamhetens miljöpåverkan med utgångspunkt från målen i landstingets Miljö- och hållbarhetsprogram samt landstingets årliga Verksamhetsplan med budget. 24 (53)

118 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Leverantören skall senast inom ett år från verksamhetens start ha påbörjat ett systematiskt miljöarbete (miljöledningssystem). Resultat av miljöarbetet dokumenteras och utvärderas samt redovisas till landstinget i samband med den årliga uppföljningen. Landstingets övergripande rutin för ledningens genomgång är ett stöd i detta arbete. Verksamhetschefen ansvarar för miljöarbetet och Leverantören ska senast vid driftsstart ha en kontaktperson för miljöfrågor Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Vårdcentralen skall inrätta ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Kopia av Lex Maria-anmälan skall skickas till landstinget. Anmälningsläkare skall finnas inom den egna organisationen eller lösas genom samverkan Personal och ledning Vårdcentralen skall ha utsedd, namngiven verksamhetschef som skall vara väl förtrogen med de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för hälso- och sjukvården. Vid byte av verksamhetschef skall leverantören meddela Landstinget detta innan förändringen träder i kraft. I de fall verksamhetschefen inte är läkare skall medicinskt ansvarig utses. Leverantören ansvarar för att personalen har adekvat utbildning och legitimation för uppdraget och får den fortbildning/vidareutbildning som krävs för att upprätthålla kompetensen för att tillhandahålla en god och säker vård. Leverantören ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) utför tjänster enligt upprättat kontrakt och inte tar emot ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos vårdcentralen Uppföljning av verksamheten Landstinget har rätt att genomföra uppföljning av verksamheten för att säkerställa att vårdcentralen fullföljer sitt åtagande enligt detta förfrågningsunderlag. Vårdcentralen skall medverka vid sådan uppföljning och ställa material och dokumentation som krävs till förfogande. Samtliga deltagare i en verksamhetsuppföljning skall beakta gällande bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. Landstinget har rätt att fortlöpande hämta data ur gemensamma system i de delar som ingår i verksamhetsuppföljningen. Landstinget äger den rapport som kommer ur verksamhetsuppföljningen. Landstinget ansvarar för att omgående skicka och kommunicera rapporten med vårdcentralen. Landstinget äger rätt att publicera resultatet av uppföljningarna. 25 (53)

119 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Patientenkäter Vårdcentralen skall delta i patientenkäter, som genomförs av Landstinget. Landstinget har rätt att ta del av allt grundmaterial från patientenkätundersökningarna i de delar som är gemensamma enligt Landstingets anvisningar Sekretess Leverantören skall se till att all berörd personal samt eventuella underleverantörer omfattas av sekretesskrav motsvarande de som ställs i Patientsäkerhetslag (2010:659) samt Offentlighetsoch sekretesslag (2009:400). Leverantören ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal omfattas av sekretess. Detta gäller även underleverantörer och deras personal Patientjournal Vårdcentralen skall, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal till annan vårdcentral som lämnar vård till patienten. Vårdcentralen äger inte rätt till någon ersättning för detta. Vid utlämnande av kopior av patientjournal till patient eller myndighet skall vårdcentralen följa Landstingets avgiftsregler. Leverantören skall hantera patientjournaler, arkivmaterial och annan information i sin verksamhet avseende uppdraget i enlighet med gällande författningar och Landstingets riktlinjer för bevarande och gallring. Vid upphörande skall leverantören till Landstinget överlämna de journalhandlingar som upprättats av leverantören under avtalstiden. Leverantören står för kostnader som kan uppkomma i samband med överlämnandet. Vårdcentralen skall följa Landstingets riktlinjer avseende sammanhållen patientjournal, Meddix och klinisk portal Sjukresor Vårdcentralen skall tillhandahålla information om reglerna för sjukreseersättning samt utfärda nödvändiga intyg för sjukresa. Vårdcentralen skall vid behov vara behjälplig vid beställning av resa Patientnämnd Vårdcentralen skall aktivt bistå Patientnämnden i utredning av enskilda patientärenden och tillvarata Patientnämndens erfarenheter i det interna kvalitetsarbetet Drift av annan verksamhet Eventuell annan verksamhet som leverantören bedriver skall på landstigets begäran hållas skild från det primärvårdsuppdrag som kontraktet med Landstinget omfattar. Leverantören ansvarar för att detta är tydligt för patienterna. Verksamheten får inte vara av sådan karaktär att den kan minska förtroendet eller anseendet för uppdraget. 26 (53)

120 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 4 Uppföljning 4.1 Syfte Uppföljningen syftar till att följa upp om vårdcentralen uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget och graden av måluppfyllelse samt att bidra till utvecklingen av primärvården i ÖLL. Ett urval av uppgifterna skall tillhandahållas som information till medborgarna. 4.2 Uppföljningsplan Resultat av olika parametrar följs månadsvis, per tertial eller årligen och framgår av bilaga 3, Målrelaterad ersättning och bilaga 4, Plan för uppföljning. Uppföljning kommer att ske per tertial i dialog med verksamheten och sammanställas i en rapport som snarast återförs till verksamheten och till landstingledningen. Uppföljningen är uppdelad utifrån kraven i målrelaterad ersättning samt områden som anges i uppföljningsplan för verksamhetsutveckling. Målrelaterad ersättning 1. Telefontillgänglighet 2. Hembesök BVC 3. Registrering i Nationella diabetesregistret 4. Läkarinsatser i SÄBO och hemsjukvård 5. Läkemedelsgenomgångar vid Apodos 6. Diagnosregistrering 7. Recept på fysisk aktivitet, FaR 8. Registrering i MHV-registret 9. Täckningsgrad Verksamhetsutveckling övrig uppföljning 1. Tillgänglighet läkarbesök inom 7 dagar 2. Kvalitets- och verksamhetsutveckling, beskrivning av arbetet 3. Hälsofrämjande insatser tobak, alkohol, övervikt och fetma, motiverande samtal mm beskrivning av arbetet 4. Bemanning och kompetens 5. Genomförd kompetensutveckling, individuella kompetensutvecklingsplaner 6. Produktivitet, antal besök, antal åtgärder via telefon mm. 7. Följsamhet till BHV:s riktlinjer enligt särskild kravspecifikation 8. Följsamhet till MHV:s riktlinjer enligt särskild kravspecifikation 9. Kvalitetssäkring av laboratoriemedicin 10. Avvikelsehantering 11. Årlig hälsokontroll inklusive läkemedelsgenomgång för patienter i SÄBO och hemsjukvård och sjukgymnastinsatser i rehabilitering av äldre 12. Tillgänglighet vid kronisk sjukdom mm 13. Medicinska områden utifrån data i Landstingets Diver, data ur kvalitetsregister och genomförd journalgranskning inom ett område per år - Diabetes, resultat HbA1C och blodtryck - KOL, andel där uppgift om tobak finns registrerad i journal 27 (53)

121 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet - Stroke, följsamhet till gällande vårdprogram - Läkemedel; antibiotika till barn 0-6 år, sömnmedel till äldre, NSAID till äldre, diabeteshjälpmedel och nationella mål inom ramen för Sammanhållen vård för de mest sjuka äldre 14. Rehabiliteringsgarantin, kompetens, teamsamverkan och genomförda insatser 15. Sjukskrivningsprocessen - andel godkända medicinska underlag av totalt antal - genomförd aktivitet i syfte att tillförsäkra den försäkringsmedicinska kompetensen ska genomföras under året 16. Deltagande i Läkemedelskommitténs arbete 17. Patientsäkerhet: - följsamhet till basala hygienrutiner - vårdcentralen skall lämna patientsäkerhetsberättelse till Landstinget årligen 18. Registrering i Svenska Demensregistret Uppföljning av följsamhet till skallkraven i Krav- och Kvalitetsbok, Hälsoval Örebro län. Uppföljningen av hälsofrämjande insatser kommer att utvecklas över tid. Registrering i kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativa registret har påbörjats i landstinget via ett projekt i samverkan med länets kommuner. Utfallet av projektet ska ligga till grund för bedömning om krav om krav på registrering ska införas på sikt. Vårdcentralen skall vara ansluten till och registrera i Svenska Demensregistret från år Tillgänglighet för kroniskt sjuka följs under 2013 för patienter med diabetes, stroke och äldre multisjuka för att inför 2014 formulera som målområde. Samtliga uppföljningsdata skall finnas tillgängliga i ett webbaserat system. Data för uppföljning hämtas från register till vilka vårdcentralen åtagit sig att rapportera, Landstingets Uppföljningsportal eller från data som vårdcentralen åtagit sig att leverera till Landstinget. Statistik från läkemedelsförskrivningen erhålls från Apotekens Service AB. Avsikten är att i dialog följa upp uppdraget. Dessutom kommer allmänna villkor, personalens kompetens med mera, d.v.s. viktiga fakta som inte täcks in via mätetalen att följas upp. Revision och fördjupad uppföljning kan komma att aviseras av Landstinget genom bland annat verksamhetsrevision, medicinsk revision, kostnadsjämförelser, produktivitetsanalyser m.m. På anmodan skall vårdcentralen vara behjälplig och lämna sådana uppgifter. Landstinget kommer i god tid att meddela vårdcentralen vilka uppföljningar som planeras under det aktuella året. 4.3 Revidering av uppföljningsmodell Uppföljningsdata kommer att ses över och utvecklas i takt med att evidens och teknik finns som stödjer införande av nya indikatorer. Uppföljningsområden, kvalitetsindikatorer och mätetal kommer att revideras årligen gällande målrelaterad ersättning och övrig uppföljning. Förändringar skall kommuniceras till verksamheterna i god tid innan de börjar gälla och framgå av reviderad uppföljningsplan. 28 (53)

122 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 4.4 Återkoppling till vårdcentral Återkoppling till vårdcentralen skall ske via webbaserat system tillhandahållet av Landstinget. Vårdcentralen skall där för sin egen enhet löpande kunna följa samtliga uppföljningsdata, t.ex. kvalitetsindikatorer, som specificerats i uppföljningsplanen. För ett urval av uppföljningsdata finns öppen redovisning mellan vårdcentralerna på för Landstinget gemensam intern hemsida. 4.5 Återkoppling till medborgarna Uppgifter om vårdcentraler samt utvalda uppföljningsparametrar skall av Landstinget göras tillgängliga för medborgaren via webben. Dessa uppgifter skall finnas för alla vårdcentraler i Örebro län. Informationen på webben skall uppdateras löpande för tillgång till aktuella data. Landstinget skall kunna ge muntlig information samt i övrigt bistå medborgarna med information. 29 (53)

123 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 5 Regler för val av vårdcentral 5.1 Allmänt om listning Alla som är folkbokförda i Örebro län har rätt att lista sig på den vårdcentral de önskar. Det finns inget tak för listning. Inom vårdcentralen kan listning ske på enskild läkare, ansvaret för detta vilar på vårdcentralen. Genom information om vad valfriheten innebär och vad vårdcentralerna kan erbjuda ges alla länsbor tillfälle att ompröva sitt val om de så önskar Aktiv listning En individ har möjlighet att byta vårdcentral så ofta som han eller hon önskar. Vårdcentralen är skyldig att ta över vårdansvaret så snart listningen är genomförd för den som valt att byta vårdcentral. Den tidigare vårdcentralen behåller vårdansvaret till dess att individen avregistrerats och av Landstinget överförts till den nya vårdcentralen Passiv listning En individ som inte tidigare är listad och inte aktivt listar sig listas med automatik på vårdcentral i närområdet. Aktuell listning framgår av listningssystemet. Vårdcentralen ansvarar för att informera berörd individ Avstå listning Endast individer med skyddad identitet kan avstå från listning Nyfödda Föräldrar till nyfödda barn får hälsovalsinformation på barnmorskemottagningen/bb och uppmanas att välja vårdcentral. Om inget val görs sker en passiv listning på vårdcentral i närområdet. Detta för att säkerställa det tidiga omhändertagandet från barnhälsovården Vid flytt till Örebro län En individ som flyttar till länet kommer att listas passivt till vårdcentral i närområdet där man folkbokförd. 30 (53)

124 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 6 Föreskrifter 6.1 Obligatoriska krav Detta underlag med bilagor innehåller ett antal obligatoriska krav som benämns skall. Förutsättningen för att en ansökan skall kunna godkännas är att dessa krav är uppfyllda. Ansökan Hälsoval Örebro län, Bilaga 6 skall ifyllas av den sökande och insändas till Örebro läns landsting, adress enligt nedan. Av ansökan skall framgå att samtliga obligatoriska krav i förfrågningsunderlaget inklusive bilagor är uppfyllda. Dessa svar har företräde om Leverantören lämnar motstridig information på annan plats i ansökan, t.ex. accepterar ett obligatoriskt krav och samtidigt tillför villkor i ansökan som strider mot detta krav. Om hänvisning till annat dokument görs är det viktigt att det tydligt framgår under vilken punkt eller rubrik i detta dokument informationen finns. De svar som Leverantören lämnar på de frågor som ställs i förfrågningsunderlaget inklusive bilagor kan komma att ingå i Kontraktet. 6.2 Ansökans form och innehåll Ansökan: Skall vara skriftlig, avfattad på svenska samt undertecknad av behörig företrädare hos Leverantören. Skall innehålla av Leverantören ifylld Bilaga 6, Ansökan Hälsoval Örebro län Skall innehålla svar på efterfrågade uppgifter i förfrågningsunderlaget inklusive bilagor. Insänd ansökan per fax/e-post godkännes ej som originalhandling 6.3 Avlämnande av ansökan Ansökan skickas/lämnas i förseglat omslag märkt Ansökan Hälsoval Örebro läns landsting Hälsovalsenheten Box Örebro För ansökan som lämnas under kontorstid genom bud eller som skickas som paket gäller följande adress: Örebro läns landsting, Hälsovalsenheten, Eklundavägen2, Örebro 31 (53)

125 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 6.4 Leverantörens adressuppgifter mm I ansökan skall anges fullständiga adressuppgifter om Leverantören. Uppgifterna lämnas på Bilaga 6, Ansökan Hälsoval Örebro län. Bilaga 6 bifogas ansökan. Det är av vikt för Landstinget att ovan angivna uppgifter framgår så att korrespondens, t.ex. beslut kommer rätt adressat tillhanda. 6.5 Anlitande av underleverantörer Leverantören äger rätt att anlita underleverantör för genomförande av del av uppdrag enligt detta förfrågningsunderlag inklusive bilagor. Underleverantör skall utföra uppdrag/tjänst på samma villkor som anges i Kontraktet och under Leverantörens fulla ansvar. Uppgift om underleverantörer och organisationsnummer skall anges i Bilaga 6, Ansökan Hälsoval Örebro län. 6.6 Ersättning för upprättande av ansökan Landstinget medger ingen ersättning för upprättande av ansökan. 6.7 Handläggning av ansökan Beslut kommer att skickas ut inom 3 månader efter det att ansökan inkommit till Landstinget. 6.8 Prövning av ansökan/kontrakt Landstinget kommer att granska och pröva alla inkommande ansökningar. De ansökningar som uppfyller kraven och accepteras enligt detta förfrågningsunderlag inklusive bilagor kommer att godkännas. Om ansökan är ofullständig eller felaktig och den därigenom inte kan bedömas utifrån ställda krav, kommer den inte att tas upp till vidare prövning. Dessutom kommer prövning av alla angivna underleverantörer att göras. Godkännande görs per underleverantör. Efter Landstingets granskning och prövning kommer samtliga ansökningar som uppfyller de kvalificeringskrav som ställs i förfrågningsunderlaget inklusive bilagor att tilldelas kontrakt. Kontraktet baseras på detta förfrågningsunderlag inklusive bilagor. Godkännandet blir inte civilrättsligt bindande förrän kontraktet undertecknats av båda parter. Om Landstingets beslut innebär att en Leverantör inte godkänns kommer Landstinget att lämna upplysningar om detta samt hur rättelse söks. 6.9 Återkallelse Landstinget har rätt att återkalla godkännandet för en vårdcentral om Leverantören inte uppfyller villkoren för att bedriva vårdcentralen. 32 (53)

126 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Godkännandet av en vårdcentral gäller i sex (6) månader, därefter äger Landstinget rätt att återkalla godkännandet för det fall ett Kontrakt inte har träffats. 33 (53)

127 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 7 Krav på Leverantören 7.1 Allmänt Verksamheten skall bedrivas enligt landstingsfullmäktiges beslut och i enlighet med detta förfrågningsunderlag inklusive bilagor. 7.2 Intyg från myndigheter Leverantören skall uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. Företaget eller person som företräder företaget får inte vara dömd för brott i yrkesutövningen eller ha gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och Landstinget kan visa detta. Leverantören skall inneha F-skattsedel. Denna kontroll genomförs av Örebro läns landsting i samarbete med Skatteverket. I övrigt skall Leverantören medsända kopia på företagets registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (motsvaras i Sverige av Bolagsverket). Då ovanstående kontroller endast kan göras av Leverantörer verksamma i Sverige skall utländsk Leverantör insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Avser Leverantören att utnyttja underleverantörer för att genomföra vissa delar, kommer motsvarande kontroll göras för underleverantörer För företag under bildande För företag under bildande gäller att företaget skall vara bildat vid kontraktstecknandet. Företaget skall vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. 7.3 Leverantörens finansiella och ekonomiska ställning Leverantören skall ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra Kontraktet med Landstinget. Landstinget kommer att bedöma Leverantörens förmåga att fullfölja ett kontrakt av denna storleksordning under kontraktsperioden genom att bland annat ta in kreditupplysning. I prövningen av ansökan kommer Leverantörens finansiella och ekonomiska ställning att bedömas efter Soliditet AB:s rating. Den sökande/leverantören skall ha en rating angiven med minst A. Leverantören skall medsända sådan rating från Soliditet AB med i ansökan. Uppgifterna får inte vara äldre än två veckor, räknat från mottagen ansökan. Leverantör som har ett nystartat företag eller företag under bildande, eller av annan orsak inte kan visa rating enligt ovan, skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa t.ex. aktiekapital, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. 34 (53)

128 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 7.4 Mall för kontrakt Leverantören skall acceptera fastställda villkor i Avsnitt 8, kontraktsmall i sin helhet. Av ansökan skall framgå att kraven är uppfyllda genom att Leverantören fyller i aktuell punkt i bifogad Ansökan Hälsoval Örebro län, bilaga 6. Kommersiella villkor, t.ex. egna standardvillkor, som Leverantören bifogar till ansökan och som strider mot innehållet i, kontraktsmallen, kommer inte att beaktas. 7.5 Kontakter/kommunikation Samtliga kontakter, muntliga och skriftliga, mellan Landstinget och Leverantören skall ske på svenska. 35 (53)

129 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 8 Ersättning och kostnadsansvar 8.1 Ersättningsmodell för vårdcentralernas åtagande I Hälsoval Örebro län tillämpas samma regelverk och ersättningar för samtliga vårdcentraler, oavsett driftsform. Merparten av ersättningen för vårdcentralens uppdrag erhålls i form av fast ersättning vilket följer medborgarens val av vårdcentral. Till detta kommer rörlig ersättning i form av besöksersättning för direkta besök och målrelaterad ersättning. De årliga ersättningsbeloppen beräknas utifrån den totala budgeten som landstingsfullmäktige fastställer varje år Ersättningsmodellens beståndsdelar De faktorer som ligger till grund för vårdcentralernas ersättning är grundersättning respektive särskild ersättning för listade personer, besöksersättning och målrelaterad ersättning. Ersättningsmodellens delar Delas upp i Typ av ersättning Grundersättning för listade personer Åldersviktad ersättning Fast CNI-viktad ersättning Fast Särskild ersättning för listade personer Socioekonomiskt tillägg Fast Geografiskt tillägg 1 Fast Geografiskt tillägg 2 Fast Besöksersättning Rörlig Målrelaterad ersättning Rörlig Av landstingets samlade budget för Hälsoval fördelas 85 procent som en ersättning för listade personer, 10 procent för antal besök och 5 procent som målrelaterad ersättning. 8.2 Grundersättning för listade personer Grundersättningen för listade personer består av två delar, varav en del baseras på åldersstruktur och en del baseras på behovsindex CNI (Care Need Index). CNI är ett behovsspeglande index som rekommenderas av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Fördelningen mellan dessa är 90 procent åldersviktad och 10 procent CNI-viktad Åldersviktad ersättning Åldersviktningen är uppdelad i åldersklasser och omräknas till poäng enligt viktningsmodellen nedan. Ålder Ålderspoäng Grundersättning per ålderspoäng uppgår år 2013 till 1524 kronor. Beloppet avser helår. 36 (53)

130 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet CNI-viktad ersättning Ersättning erhålls med utgångspunkt från CNI, vilket bygger på en bedömning i vilken utsträckning de ingående variablerna bidrar till att öka belastningen i vårdcentralens arbete. Följande CNI-variabler och viktning ligger till grund för ekonomisk ersättning (källa: SCB); Variabel CNI-poäng Arbetslösa (16-64 år) 5,13 Födda utomlands (utanför västvärlden) 1 5,72 Ensamstående föräldrar med barn 0-17 år 4,19 Lågutbildade (25-64 år) 3,97 Ersättning beräknas utifrån den totala CNI-poängen för ovanstående variabler för listade personer på vårdcentralen. Ersättning per CNI-poäng uppgår år 2013 till 160,80 kronor. Beloppet avser helår. 8.3 Särskild ersättning för listade personer Socioekonomiskt tillägg För vårdcentraler vars genomsnittliga CNI-poäng per listad överstiger 1,75 poäng utgår en särskild socioekonomisk ersättning. För vårdcentraler med en genomsnittlig CNI-poäng överstigande 3,0 poäng är den särskilda socioekonomiska ersättningen 1,25 gånger högre. Den genomsnittliga CNI-poängen för en vårdcentral erhålls genom att relatera den totala CNIpoängen enligt ovan med antalet listade på vårdcentralen. Det särskilda socioekonomiska tillägget uppgår för år 2013 till 318 kronor för nivån över 1,75 och till 397,50 kr för nivån över 3,0 per listad och helår. För särskilt socioekonomiskt tillskott ska Vårdcentralen aktivt utveckla riktade insatser för att nå socioekonomiskt svaga grupper i arbetet med sjukdomsförebyggande metoder. Detta kan ske genom att utveckla varaktiga samarbetsmodeller med omgivande aktörer, förmedla kunskap om levnadsvanor och deras betydelse för hälsan samt genom särskilda kartläggningar och hälsokontroller. Rapportering sker årligen av vårdcentralen i form av en redovisning av form/innehåll, omfattning och planering av fortsatt utveckling av de riktade insatser man genomfört för det särskilda socioekonomiska tillskottet Geografiskt tillägg 1 För vårdcentraler belägna > 35 km från närmaste, inom länet belägna, sjukhus utgår en särskild geografisk ersättning med 141 kr per listad och helår. 1 Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Latinamerika 37 (53)

131 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Geografiskt tillägg 2 För vårdcentraler belägna utanför Örebro kommun samt Odensbacken utgår särskild ersättning med 90 kronor per listad och helår. 8.4 Besöksersättning Med direkta besök avses ett personligt möte mellan patient och läkare/behandlande personal varvid journalanteckning görs. För indirekta besök tillkommer ej någon extra ersättning utan ingår i den listersättning som erhålls per patient Besöksersättning inom Hälsoval Besöksersättning erhålls för direkta besök utifrån fastställd nivå 104 kr/besök. Samma ersättning erhålls för läkarbesök som för behandlingsbesök. Ersättningen är densamma o avsett tid på dygnet. För hembesök av läkare, sjukgymnast, kurator och psykolog erhålls 313 kr/besök. Undantag för ersättning framgår av Rutin för ersättning Hälsoval Örebro län bla a besök hos mödravårdscentral och barnavårdscentral. Besöksersättning erhålls bara för b esök i enlighet med det uppdrag som beskrivs i förfrågningsunderlaget Fakturering vid besök av patient som är listad på annan vårdcentral Om en patient besöker en annan vårdcentral än där denne är listad får mottagande enhet ersättning från den vårdcentral där patienten är listad. Ersättning erhålls med 500 kronor för ett läkarbesök och 300 kronor för ett behandlingsbesök. Fakturering ombesörjs av vårdgivare n. Fakturering från en vårdcentral kan ske för maximalt tre besök per individ och år Patientavgifter Patientavgift som betalas till vårdcentral tillfaller landstinget enligt rutin för ersättning Hälsoval Örebro län. Vårdcentralen är skyldig att ta ut och administrera de av landstinget fastställda vårdavgifterna och följa det med patientavgifterna förenade regelverket. 8.5 Målrelaterad ersättning Den målrelaterade ersättningen utgår från och fördelas enligt följande: Tillgänglighet Telefontillgänglighet: 25 % av total målrelaterad ersättning Täckningsgrad; 2 % av total målrelaterad ersättning Hembesök BVC Hembesök förstföderskor: 7,5 % av total målrelaterad ersättning Hembesök omföd erskor: 7,5 % av total målrelaterad ersättning Registrering i MHV-registret (Hälsosamtal MHV) 7,5 % av total målrelaterad ersättning Registrering i Nationella Diabetes Registret 15 % av total målrelaterad ersättning Läkemedel Läkemedelsgenomgångar vid Apodos: 13 % av total målrelaterad ersättning, ersättning per genomförd läkemedelsgenomgång 38 (53)

132 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Diagnosregistrering 6,0 % av total målrelaterad ersättning Läkarinsatser i särskilt boende och hemsjukvård 10 % av total målrelaterad ersättning Recept på fysisk aktivitet, FaR 6,5 % av total målrelaterad ersättning Den totala ersättningen är 114,70 kr/li stad och helår. Periodicitet för uppföljning, redovisning av resultat samt nivå för ersättning utifrån grad av måluppfyllelse framgår av avsnitt 3 om uppföljning, bilaga 3 Målrelaterad ersättning och bilaga 4 Plan för uppföljning. 8.6 Vårdcentralernas kostnadsansvar Ersättningen skall täcka alla de kostnader som följer i enlighet med det uppdr ag som beskrivs i förfrågningsunderlaget. Kostnader för läkemedel i öppenvå rd enligt läkemedelsförmånen, tolk, vissa hjälpmedel samt läkare under utbildning (AT/ST) ersätts i särskild ordning efter redovisade kostnader. Kostnader för medicinsk service ersätts för vissa undersökningar som framgår av Rutin för ersättning Hälsoval Örebro län. Landstinget har för avsikt att på sikt låta vårdcentralen ö verta kostnadsansvaret för basläkemedel inom förmånen samt för vissa hjälpmedel och livsmedel till listade patienter. 8.7 Övriga ersättningar Ersättning för utomlänspati enter med flera För vård av personer från andra landsting skall gälla bestämmelserna i Riksavtalet för utomlänsvård eller enligt de avtal som träffats inom sjuk vårdsregionen eller enligt avtal med andra landsting. Debitering av utomlänsvård skall följa principerna i Riksavtalet. Ersättning för vård enligt förordning (EEG) nr 1408/71, sjukvårdskonventioner med andra länder, vård till utlandssvenskar samt till utländska personer i övrigt skall följa landstingets rutiner. Ersättning för asylsjukvård lämnas av landstinget genom internfakturering. Det finns en särskild rutin för debitering för varaktig vård för folkbokförda som tidigare varit asylsökande Övriga intäkter Övriga intäkter enligt särskild taxa tillfaller vårdcentralen. 8.8 Kompensation för utebliven avdragsrätt för ingående moms Som kompensation för utebliven möjlighet att göra avdrag för ingående moms lämnas en särskild ersättning motsvarande 1 förordningen (2005:811) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting, för närvarande sex procent på ersättningen ti ll privat verksamma vårdcentraler. 39 (53)

133 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 8.9 Utbetalning av ersättningen Grundersättning, särskild ersättning och besöksersättning avläses och utbetalas månadsvis i efterskott enligt Rutin för ersättning Hälsoval Ö rebro län. Målrelaterad ersättning avläses enligt särskild förteckning och utbetalas månadsvis eller årsvis i efterskott Ekonomiska sanktioner Leverantören förbinder sig att i förekommand e fall, utan dröjsmål, skriftligen meddela landstinget om risk för bristande tillgänglighet eller annan bristande uppfyllelse av avtalat uppdrag, samt vilka åtgärder som leverantören avser att vidta för att eliminera uppkomm en risk och minimera konsekvenserna av detta. Vid bristande uppfyllelse av avtalat uppdrag äger landstinget rätt att göra avdrag på den ersättning som normalt utbetalas enligt detta avtal, till dess bristen är åtgärdad. I det fall leverantören inte startar verksamhet på tillträdesdagen äger landstinget rätt till ekonomisk ersättning för eventuella kostnader som åsamkas landstinget. 40 (53)

134 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 9 Rapportering och IT Informationsutbytet gällande medicinsk information mellan vårdgivare utanför ÖLL:s uppdrag, såväl offentliga som privata, skall bygga på den nationella IT strategin med de säkerhetslösningar (HSA, SITHS och BIF), lagstiftning och tillämpningar som Nationell patientöversikt NPÖ. 9.1 Rapportering Leverantören skall leverera den data som krävs för att möjliggöra utbetalning av ersättning till leverantören enligt den för ÖLL gällande ersättningsmodellen. Leverantören skall också leverera uppföljningsdata som ingår i uppföljningsmodellen. Leverans av data skall ske enligt specifikation från ÖLL. Detaljerade specifikationer finns att hämta på ÖLL:s webbplats. 9.2 IT-stöd och IT-relaterade krav Leverantörens skall ha ett IT-stöd som uppfyller ett antal baskrav där det mest grundläggande specificeras i Patientdatalagen. Leverantören skall också vara beredd att successivt vidareutveckla IT-stödet i linje med vad som framgår nedan. Leverantören skall nyttja de gemensamma IT-system för patientadministration (SYSteam Cross), journalföring (SYSteam Cross, Obstetrix, sammanhållen vårdplanering (Meddix) med flera som landstinget specificerar för primärvård, samt de tjänster och resurser som är knutna till dessa IT-system. Avtal för detta skall tecknas med systemägaren. Leverantören skall vid varje tidpunkt tillämpa de rutiner och regler som ÖLL specificerar för respektive IT-system. Datakommunikationen mellan leverantör och ÖLL skall ske enligt det regelverk som ÖLL specificerar. Leverantören skall ha aktuella befolkningsuppgifter avseende de patienter som fått eller planeras få vård inom vårdenheten. (Aktuella befolkningsuppgifter tillhandahålls i de gemensamma IT-systemen.) Leverantören skall använda sig av ÖLL:s IT-stöd för vårdersättningar och för administration av medborgarnas Hälsoval. Leverantören skall för invånarna erbjuda de tjänster i form av t.ex. begäran om besökstid, begäran om av- eller ombokning av tid samt förnyelse av recept som ÖLL beslutar om. Avtal för tekniska lösningar dessa tjänster skall tecknas med IT-systemägaren. Leverantören skall tillhandahålla och underhålla kontaktuppgifter i en elektronisk HSA-katalog ansluten mot den nationella toppnoden. Leverantören skall ansluta sig till ÖLL:s regler och säkerhetslösningar för tillgång till ITtjänster. Det innebär t.ex. att leverantören skall på sikt tillhandahålla etjänstekort enligt SITHS till personalen. Alternativt använda ÖLL:s tjänst för utgivning av etjänstekort där kostnad för framställning, drift och avveckling av etjänstekort regleras i separat avtal. Leverantören skall i förekommande fall följa de särskilda regler som gäller för hantering av information vid verksamhetsövergång, (om leverantörens verksamhet upphör). 41 (53)

135 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Leverantören skall följa ÖLL:s regler för analys av loggar. Leverantören och ÖLL skall upprätta ett Personuppgiftsbiträdesavtal. Leverantören och ÖLL samt övriga ingående privata vårdgivare skall upprätta avtal om sammanhållen journalföring. 9.3 IT-tjänster Vårdsystem Leverantören skall vara ansluten till befintliga vårdsystem inom primärvården. Installation, konfiguration och support runt systemen sköts av LandstingsIT/-Vårdprocesstöd inom ÖLL så att säkerheten runt vårdsystemen och dess integrationer säkerställs Datorarbetsplats För säkerheten och behörigheter i alla system krävs att ÖLL:s bastjänster används. Här ingår även hyra av arbetsplatsdatorer. LandstingsIT äger datorerna och sköter installation och support. I bastjänsterna ingår övergripande system för att säkerställa behörigheter och kommunikation mellan alla de ingående systemen Kostnader Vårdsystem IT-tjänsten vårdsystem är anslagsfinansierad, vilket innebär att leverantörerna inte kommer att ha någon löpande kostnad för vårdsystem. Kostnaden kommer att justeras på grundersättningen till leverantören Datorarbetsplats Leverantören kommer att debiteras månadshyra för hårdvara och bastjänst enligt särskild prislista beroende maskinval, se bilaga 5, Kravspecifikation för IT-tjänster. 42 (53)

136 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 10 Kontrakt Kontraktsnummer: År-mm-dd Kontraktsinnehåll: Hälsoval Örebro län drift av primärvård inom Örebro läns landsting Kontraktsparter Mellan Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, organisationsnummer , i fortsättningen kallat ÖLL eller Landstinget, och, organisationsnummer, i fortsättningen kallad Leverantören, har kontrakt träffats avseende drift av primärvård i, enligt nedanstående villkor samt bilagor. Kontaktuppgifter Landstinget Kontraktsfrågor:. Verksamhetsfrågor:. Leverantören Kontraktsfrågor: Verksamhetsfrågor:. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter meddelas detta skriftligen den andra parten. Meddelanden med anledning av åtagandet skickas till respektive parts kontaktperson med post, eller e-post. Mottagandet anses ha kommit till mottagaren tre (3) arbetsdagar efter det att meddelandet skickats. All form av kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, mellan Landstinget och Leverantören skall ske på svenska Uppdrag/omfattning Leverantören åtar sig att för Landstingets räkning driva primärvårdsverksamhet i/vid,. Leverantören skall bedriva sin verksamhet i egna lokaler i enlighet med detta kontrakt inklusive bilagor, helt på eget ansvar såväl medicinskt som ekonomiskt Kontraktstid och ikraftträdande Detta kontrakt träder ikraft när det har undertecknats av båda parter och gäller tillsvidare Tillträde Tillträde skall ske den [kompletteras med datum] eller annan senare dag som parterna skriftligen överenskommer om ( Tillträdesdagen ). 43 (53)

137 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Från och med Tillträdesdagen skall Leverantören påbörja tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänsterna enligt detta Kontrakt Service m.m. Om inte annat uttryckligen anges i detta kontrakt åligger det Leverantören att anskaffa samtliga varor och tjänster som erfordras för fullgörande av uppdraget Underleverantör Leverantören äger rätt att anlita underleverantörer för att komplettera sin kompetens eller för att förstärka sin kapacitet för genomförande av uppdrag enligt detta kontrakt. I detta kontrakt fastställda villkor skall av Leverantören, genom bindande förbehåll, äga giltighet även i förhållande till eventuella av Leverantören anlitade Underleverantörer. Leverantören ansvarar för Underleverantörers arbete lika som för eget arbete. Leverantören är således, gentemot Landstinget, ansvarig för samtliga åtgärder som med avseende uppdraget vidtagits eller underlåtits av den Leverantören anlitat. Leverantören ansvarar för samtliga kontakter med eventuella Underleverantörer om inget annat överenskommes. Leverantören har vid kontraktets ikraftträdande aviserat att följande Underleverantörer kan komma att anlitas:,,, Leverantören äger anlita annan Underleverantör än ovanstående endast under de förutsättningar som framgår av avsnitt Byte av underleverantör nedan. Person som vare sig är delägare eller har anställning hos Leverantören men ändå arbetar i verksamheten, är att betrakta som Underleverantör Byte av Underleverantör Leverantören äger efter skriftligt medgivande av Landstinget rätt att ersätta i avsnitt Underleverantör ovan redovisad Underleverantör med annan Underleverantör samt, om kontraktat åtagande så kräver, lägga till en ny Underleverantör. Vid tillfälliga vikariat kortare än en sammanlagd tid om tre månader krävs inte Landstingets godkännande. Landstinget har därvid rätt att kontrollera att Underleverantören har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter och avgifter. För det fall Underleverantören inte fullgjort dessa skyldigheter får Leverantören inte anlita denna Underleverantör för genomförande av aktuellt uppdrag/tjänst. Leverantören är skyldig att byta ut Underleverantör av tjänst, som ingår som en del i det avtalade åtagandet, med vilket avses tjänst som är knuten till vården, vid indikation på kvalitetsbrister i uppdragets utförande avseende aktuell Underleverantör. 44 (53)

138 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 10.8 Personal Leverantören förbinder sig att, för genomförande av uppdraget, året runt bemanna verksamheten med erforderlig kompetens för att klara vårdåtagandet i sin helhet. Om leverantören tillfälligt inte uppfyller krav på läkarbemanning och -kompetens enligt kravspecifikationen skall denne till Landstinget lämna in en skriftlig plan över hur detta skall säkerställas. Detsamma gäller andra kompetenser där särskilda krav finna angivna. Leverantör skall vara arbetsgivare för anställd personal och ha arbetsgivaransvar i förhållande till denna personal. Leverantör skall därmed svara för lön, sociala avgifter och andra kontraktsenliga eller lagstadgade löneomkostnader och övriga kostnader. Leverantören skall bedriva sin verksamhet så att den inte innebär åsidosättande av lag eller på annat sätt strider mot vad som är allmänt godtaget inom kollektivavtalsområdet. Leverantör svarar enligt lag för arbetsmiljö- och skyddsfrågor för egen personal samt av Leverantör anlitade personer och underleverantörer. Leverantören är dessutom ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor enligt Arbetsmiljölag (199:1160) 3 kap. 7. Leverantören skall ansvara för att all personal och/eller underleverantör, som har kontakt med patienter och anhöriga kan tala och förstå svenska Meddelarfrihet Meddelarfrihet för anställda inom Landstinget regleras i svensk lag. Anställda hos Leverantören, inklusive underleverantörer, skall omfattas av motsvarande meddelarfrihet. Leverantören förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller radioprogram eller andra upptagningar. Förbindelsen gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för Leverantörens anställda utanför det område som kontraktet omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av meddelarfrihet för offentligt anställda enligt Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 13 kap Ekonomisk revision Landstinget har rätt att under avtalsperioden låta genomföra förvaltningsrevision/ekonomisk revision samt granskning av Leverantörens debiteringsunderlag. Förvaltningsrevision innebär att Landstingets revisorer, i enlighet med lag, skall granska all verksamhet som Landstinget bedriver inom sitt verksamhetsområde. Landstingets revisorer eller de som revisorerna utser att företräda dem skall få ta del av sådan handling eller uppgift som är nödvändig för granskning av Leverantörens fullgörande av kontraktet. Leverantören accepterar att Landstinget, på Landstingets bekostnad och på ordinarie arbetstid, företar förvaltningsrevision av Leverantören avseende den avtalade verksamheten. Leverantören skall utan ersättning för detta aktivt medverka samt biträda Landstinget och av Landstinget utvald expertis vid revision beträffande framtagande av de uppgifter, information och handlingar m.m. som begärs. Landstinget äger de rapporter som tas fram och Landstinget äger rätt att publicera resultatet. Landstinget ansvarar för att omgående skicka och kommunicera rapporten med Leverantören. 45 (53)

139 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Landstinget äger rätt att i enlighet med ovan angivna villkor genomföra ekonomisk revision av Leverantören före dag för driftstart. Landstinget har dessutom rätt att under pågående kontraktstid och när Landstinget så önskar, dels företa ekonomisk revision hos Leverantören som omfattar underlagen för intäktssidan som berörs av detta kontrakt, samt dels ha en dialog med Leverantörens egna revisorer. Årsredovisning skall inlämnas till Landstinget inom en tidsram efter avslutat räkenskapsår som Landstinget fastställer. Årsredovisningen skall vara granskad av godkänd/auktoriserad revisor. Landstinget förbehåller sig rätten att även under kontraktsperioden löpande ha möjligheten att kontrollera att Leverantören och eventuell Underleverantör fullgjort sina lagstadgade skyldigheter avseende redovisningar och betalningar av skatter och avgifter. Landstinget förbehåller sig rätten att överlåta till särskilda service- och upplysningsföretag att bevaka att Leverantören och eventuell Underleverantör följer de krav och kriterier som ställs under kontraktstiden. Kontrakt kan endast vidmakthållas med Leverantör som fullgör sina lagenliga skyldigheter avseende skatt och övriga avgifter (se punkten förtida upphörande). Om Leverantören anlitar Underleverantör, gäller samma skyldigheter för Underleverantören Försäkringar, ansvar och åligganden Verksamheten omfattas av Landstingets patientförsäkring. Landstinget står för patientförsäkringen som avser tillfällen då patienten kommit till skada p.g.a. felaktig behandling. Leverantören är skyldig att utan särskild ersättning tillhandahålla de intyg, utredningar och analyser som Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Leverantören har fullt ansvar för sitt åtagande enligt kontraktet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas av åtagandet. Leverantören skall hålla Landstinget skadeslöst om krav väcks mot Landstinget som en följd av Leverantörens handlande, eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller för krav som väcks under detta kontrakts giltighetstid och under en period av tre år därefter, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess preskription inträder. Landstinget skall snarast underrätta Leverantören om krav framställs mot Landstinget som omfattas av föregående stycke. Landstinget skall inte utan Leverantörens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Leverantörens ersättningsskyldighet. Landstinget är skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Landstinget framförs som omfattas av Leverantörens ersättningsskyldighet. Leverantören skall ersätta Landstinget för samtliga kostnader och förluster som Landstinget förorsakas som en följd av Leverantörens fel eller försummelse. 46 (53)

140 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Leverantören åtar sig att teckna och vidmakthålla ansvars- och företagsförsäkringar som håller Landstinget skadelöst vid eventuell skada. Leverantörens ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som Leverantören tecknat. Leverantören skall från tid till annan fullgöra samtliga åligganden avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter, skatter och avgifter. Krav från skadelidande skall i första hand regleras av Leverantören eller Leverantörens försäkringsbolag. För krav som den skadelidande riktar mot Landstinget gäller följande: Leverantören förbinder sig att följa den reglering som Landstinget eller Landstingets försäkringsbolag gör och att till Landstinget återbetala samtliga kostnader till följd av regleringen Fakturerings- och betalningsvillkor Rapportering All inrapportering och redovisning skall ske på datamedium. Leverantören skall senast den 10:e i varje månad redovisa all den verksamhet som bedrivits föregående månad enligt särskilda anvisningar från Landstinget. Om underleverantör anlitas ansvarar leverantören för att system för inrapportering finns och kan kommunicera med landstingets system Faktureringsvillkor Vid ofullständigt eller felaktigt lämnade uppgifter äger Landstinget rätt att innehålla den ersättning som är kopplad till dessa uppgifter i avvaktan på att fullständiga eller riktiga uppgifter lämnas. Fakturering får inte överlåtas på tredje part utan skriftligt godkännande av Landstinget. Landstinget betalar inte expeditions-, faktura-, miljö- eller andra avgifter från Leverantören eller tredje part Betalning Om det inte finns anledning till anmärkning mot faktura eller verkställd leverans erläggs betalning månadsvis, i efterskott, inom 30 dagar räknat från att fakturan inkommit till Landstinget. Leverantören skall sända fakturor till nedanstående adress: Örebro läns landsting Hälsovalsenheten Box Örebro Betalning innebär inte godkännande av utfört uppdrag. På motsvarandesätt innebär inte mottagen ersättning godkännande av slutlig ersättning. 47 (53)

141 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Dröjsmålsränta Dröjsmålsränta vid försenad likvid utgår enligt räntelagens bestämmelser Inför och efter kontraktets upphörande Vad som sägs i denna paragraf gäller oavsett om kontraktet upphör att gälla till följd av att avtalstiden går ut eller till följd av förtida upphörande. I god tid innan detta kontrakt upphör att gälla är det Landstingets ansvar att förbereda om och hur verksamheten skall drivas vidare. Inför ett sådant beslut och i förberedelserna i genomförandet av detta beslut skall Leverantören lämna de uppgifter som Landstinget begär vid de tidpunkter Landstinget anger. Om kostnaderna för att ta fram de efterfrågade uppgifterna är väsentliga har Leverantören rätt till ersättning från Landstinget. Leverantören är inte skyldig att lämna ut uppgifter som kan vara till men för Leverantören. Leverantören skall i händelse av att verksamheten övergår till en annan Leverantör, medverka till att övergången sker med minsta möjliga olägenhet för invånare och patienter, för Landstinget och för berörd personal. Leverantören skall samverka med Landstinget och den nya Leverantören enligt Landstingets anvisningar. Vid verksamhetsövergång skall Leverantören till ny utförare eller till Landstinget överlämna alla handlingar som berör verksamheten och som omfattas av detta kontrakt och som inte enligt lag skall förvaras hos någon annan. För utförda tjänster gäller förfrågningsunderlagets bestämmelser i tillämpliga delar även efter det att kontraktet upphört att gälla. 48 (53)

142 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Allmänna villkor Allmänt Leverantören skall utföra uppdraget i enlighet med god yrkes- och arbetsmarknadssed samt vara ekonomiskt oberoende av leverantörer och andra som kan påverka Leverantörens objektivitet. Leverantören, dennes personal eller underleverantör har inte rätt att utnyttja genom uppdraget erhållen information och dylikt på ett sådant sätt så att skada direkt eller indirekt uppkommer för Landstinget eller patienter Lagar och förordningar Leverantören skall vid utförande av uppdraget följa alla tillämpliga lagar, förordningar och andra författningar samt normer, föreskrifter och nationella riktlinjer som från tid till annan är eller blir tillämpliga eller som på annat sätt berör Leverantören vid utförandet av uppdraget enligt detta kontrakt. Detta innebär bl.a. att Leverantören under hela kontraktstiden skall bedriva sin verksamhet så att den ej kommer i konflikt med eller strider mot de krav som från tid till annan framgår av gällande regelverk etc. Leverantören svarar vidare för att Landstingets, vid var tid gällande, kvalitetsmål och överenskommelser i riktlinjer, vårdprogram eller motsvarande som berör Leverantörens åtagande efterlevs. Landstinget ansvarar för att kontinuerligt uppdatera och hålla tillgängligt de dokument som hänvisas till i kontraktet Tillstånd Leverantören skall inneha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för uppdraget. För de fall myndighet skulle återkalla tillstånd, bemyndiganden eller F-skattsedel skall Leverantören omedelbart meddela Landstinget detta Information om kommunallagen Leverantören skall tillhandahålla de handlingar och den information som är nödvändig för att tillförsäkra allmänheten nödvändig insyn i Leverantörens verksamhet i enlighet med Kommunallag (1991:900) 3 kap. En sekretessprövning kommer att göras av Landstinget vid varje eventuellt utlämnande Handlingars inbördes ordning I kontraktet kompletterar kontraktshandlingarna varandra. Om kontraktshandlingarna skulle visa sig vara motsägelsefulla i något avseende skall de gälla, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder till annat, sinsemellan enligt nedan angiven rangordning: 1. skriftliga ändringar och tillägg till kontrakt 2. detta skriftliga och undertecknade kontrakt inklusive bilagor 3. kompletteringar till förfrågningsunderlaget 4. förfrågningsunderlag med bilagor 49 (53)

143 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet 5. kompletteringar till ansökan 6. skriftlig ansökan med bilagor Ändringar och tillägg till kontrakt Alla ändringar och tillägg i kontrakt skall för att gälla ske genom skriftlig överenskommelse mellan Landstinget och Leverantören Ändrade riktlinjer Landstinget har rätt att, genom politiskt beslut, ändra villkoren i de riktlinjer och ersättningssystem som skall tillämpas enligt detta kontrakt inklusive dess bilagor med anledning av ändrad lagstiftning eller av andra skäl. Så snart Landstinget har fattat beslut om ändring av villkoren skall Landstinget skriftligen meddela Leverantören om dessa ändringar. Om Leverantören inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, skall Leverantören inom 30 dagar från den tidpunkt ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Landstinget att de ändrade villkoren inte accepteras. Om Leverantören meddelar Landstinget att Leverantören inte accepterar de ändrade villkoren och Landstinget vidhåller ändringen i förhållande till Leverantören, upphör Kontraktet att gälla nio (9) månader efter utgången av trettio (30)-dagarsfristen. Under den återstående kontraktstiden gäller kontraktet i sin lydelse före senast gjorda ändringar. Om sådant meddelande inte mottagits av Landstinget inom den angivna tidsfristen blir Leverantören bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Landstinget angivit i ändringsmeddelandet Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt kontraktet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen. Part som påkallar Force Majeure enligt stycket ovan skall utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part skall vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten därav. Part skall återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Force Majeure varar mer än två (2) månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp kontraktet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten Tvist Svensk rätt skall vara tillämplig på rättsförhållandet mellan parterna. Vid eventuell tvist skall parterna först förhandla i syfte att gemensamt försöka lösa densamma. Tvist, angående tillämpning eller tolkning av detta kontrakt, mellan parterna och därmed sammanhängande rättsförhållanden skall prövas vid allmän domstol i Örebro. 50 (53)

144 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Förtida upphörande Uppsägning av kontraktet i förtid kan ske på begäran av vardera parten. Uppsägning skall vara skriftlig. Kontraktet upphör nio (9) månader efter det datum som uppsägningen är daterad. Båda parter har rätt att säga upp kontraktet till omedelbart upphörande om: Den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt kontraktet; eller Den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt kontraktet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning. Vidare har Landstinget rätt att säga upp detta kontrakt till omedelbart upphörande, eller till den dag Landstinget anger, om Leverantören omfattas av någon av de omständigheter som räknas upp i LOU 10 kap 1 och 2 och som innebär att Leverantören skall eller kan uteslutas vid tilldelning av kontrakt. Leverantören eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Leverantören, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning. Leverantören försätts i konkurs, träder i likvidation, ställer in betalningarna eller annars kan befaras vara på obestånd. Leverantören vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Landstinget. Leverantören under kontraktstiden, vid uppdragets utförande eller i annat sammanhang, agerar på sådant sätt som kan antas allvarligt rubba Landstingets förtroende för Leverantören samt Leverantören inte vidtar rättelse inom trettio (30) dagar efter skriftlig begäran från Landstinget. Ägarförhållandena hos Leverantören eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har meddelats Landstinget. Leverantören har rätt att säga upp detta kontrakt till omedelbart upphörande eller till den dag Leverantören anger, om Landstinget är i dröjsmål med betalning och inte erlägger betalning till Leverantören inom trettio (30) dagar efter skriftlig begäran från Leverantören. Om kontraktet sägs upp på grund av kontraktsbrott är den part som brutit mot kontraktet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna kontraktsrättsliga principer. Uppsägning skall alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. 51 (53)

145 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överlåtelse av kontrakt Leverantören får inte utan Landstingets skriftliga godkännande överlåta tecknat kontrakt eller däri ingående rättigheter på tredje man Förändrat ägarförhållande Väsentlig förändring av ägarförhållandet hos Leverantören eller hos eventuellt moderbolag till leverantören skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Landstinget. På begäran av Landstinget skall Leverantören lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Leverantörens framtida möjligheter att uppfylla kontraktet. Landstinget äger därvid rätt att pröva om förutsättningar i enlighet med detta kontrakt är uppfyllda och i annat fall säga upp kontraktet. Landstinget skall skriftligen meddela Leverantören om sitt beslut avseende kontraktets fortsatta giltighet. Kontraktet kan i sådant fall skriftligen sägas upp med minst nittio (90) dagars uppsägningstid, senast nittio dagar efter det att Landstinget fått vetskap om ändrade förhållanden Förhållande till tredje part Leverantören skall utföra tjänster enligt kontraktet som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Landstinget utöver vad som framgår av kontraktet Marknadsföring Vid marknadsföring skall alltid tydligt framgå att verksamheten bedrivs enligt kontrakt med och finansiering av Örebro läns landsting och enligt Landstingets riktlinjer. Landstingets regler för marknadsföring skall tillämpas, (se bilaga 7, Regler för information och marknadsföring av vårdcentraler i Örebro läns landsting ). Leverantören ansvarar för att marknadsföring av verksamheten är saklig och korrekt samt följer intentionerna i förfrågningsunderlaget och i övrigt följer god marknadsföringsetisk sed Ogiltig bestämmelse i kontraktet Om någon bestämmelse i kontraktet skulle vara ogiltig innebär det inte att kontraktet i sin helhet skall anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av kontraktet Hyresavtal För det fall Landstinget hyr ut lokal till leverantören gäller att Landstinget och leverantören i särskild ordning överenskommer att hyresrätt till lokal eller lokaler, i vilka verksamhet till följd av detta avtal bedrivs, inte skall vara underkastad bestämmelserna i Jordabalk (1970:994) 12 kap (hyreslagen) Av överenskommelsen följer att leverantören vid en avflyttning från lokalen eller lokalerna, som följd av uppsägning av detta avtal, inte har rätt till ekonomisk ersättning eller ersättningslokal, inte heller rätt att begära uppskov med avflyttningen. Hyresavtalet förutsätter att överenskommelse om avstående av besittningsskydd tecknas och, om nödvändigt, godkänns av hyresnämnden. 52 (53)

146 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Kontraktets giltighet Detta kontrakt är upprättat i två exemplar varav parterna erhållit var sitt. Förutsättningen för att kontraktet skall vara civilrättsligt bindande är att det undertecknats av båda parter. För Örebro läns landsting För Leverantören Örebro den Anmärkning: Leverantören behöver inte underteckna och återsända denna mall tillsammans med ansökan. Leverantören skall acceptera villkoren i denna Kontraktsmall i sin helhet. Bekräftelse avseende detta krav lämnas på Bilaga 6, Ansökan Hälsoval Örebro län. Om leverantör anger att man accepterar villkoren men samtidigt hänvisar till andra kommersiella villkor, t.ex. andra standardavtalsbestämmelser, kommer dessa villkor inte beaktas och ingår inte i kontraktet. Bilagor till detta kontrakt: 1. Förfrågningsunderlaget 2. Tillämpliga bilagor 53 (53)

147 Ledningskansliet Bilaga 1 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Barnhälsovård Beslutad i LS

148 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Innehållsförteckning Uppdrag... 3 Verksamhetens innehåll... 4 Hälsoövervakning... 4 Vaccinationer... 4 Hembesök... 4 Föräldrastöd... 4 Hälsosamtal... 5 Hälsovård i förskolan... 5 Samverkan... 5 Forskning och utvecklingsarbeten... 5 Struktur... 6 Barnavårdscentral (BVC)... 6 BVC-sjuksköterska... 6 BVC-läkare... 6 Mödra- och barnhälsovårdspsykolog (MBHV-psykolog)... 7 Vårdtyngd... 7 Områdesansvar... 7 Barnhälsovårdsenhet (BHV-enhet)... 8 Verksamhetens kvalitetskriterier/målområden... 9 Kvalitetsuppföljning Bilaga Basprogram BVC (11)

149 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Uppdrag Barnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa, utveckling och trygghet genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap upptäcka och förebygga fysisk, psykisk och social ohälsa hos barn uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle Alla barn i förskoleåldern 0-6 år skall ha tillgång till och aktivt erbjudas att ansluta sig till barnhälsovårdens program. Besöken på barnavårdscentralen (BVC) är frivilliga och avgiftsfria och föräldrarna har möjlighet att fritt välja barnavårdscentral. Inom barnhälsovården skall personalen ha rätt kompetens och särskild tid för verksamheten varje barnavårdscentral har områdesansvar verksamheten bedrivas i särskild lokal verksamheten bedrivas skild från sjukvårdande verksamhet De övergripande målen anges i Konventionen om barnets rättigheter, FN 1989; barnkonventionens grundprinciper: Art 3 Barnets bästa: vid alla åtgärder, vare sig de vidtas av offentliga eller privata institutioner, myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Art 6 Rätt till liv och utveckling: varje barns rätt till liv och utveckling. Art 2 Skydd mot diskriminering: alla barn har lika värde och samma rättigheter. Art 12 Rätt att bli hörd: barnet har rätt att uttrycka sin åsikt i varje fråga som gäller barnet. Health 21 Policy Framework for the WHO European Region, Copenhagen 1998 Mål för folkhälsan Prop 2002/03:35 (Riksdagsbeslut 2003) En förnyad folkhälsopolitik, Prop 2007/08:110 Målen konkretiseras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) Hälsoundersökningar inom barnhälsovården (SoS 1991:8, upphörde 2008 men gäller allmänt) Kvalitetssäkring av barnhälsovården Att skydda skyddsnätet (SoS rapport 1994:19) Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn (SOSFS 2006:22, SOSFS 2008:31 [M]) Riksdagens beslut om föräldrautbildning (SOU 1978:5, proposition 1978/9:168) Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd - En vinst för alla (S a) Omvårdnad inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1993:17) Allmänna råd om tidig hemgång (SOSFS1993:1; upphörde 2005 men det allmängiltiga i föreskriften gäller fortfarande enligt SoS, Meddelandeblad; Aug. 2005) Socialstyrelsens övriga föreskrifter och allmänna råd relevanta för barnhälsovården Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården 2007 Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC 2005 Nationell målbeskrivning för Mödra- och Barnhälsovårdspsykologernas verksamhet, 2007 Nationella Rikshandboken, Lokala anvisningar för barnavårdscentralerna i Örebro län Hälsoval i Örebro län med Kravspecifikation Barnhälsovård Vårdcentralens verksamhetsplan för sin BVC Handbok BHV, 3 (11)

150 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Verksamhetens innehåll Hälsoövervakning Alla barn i förskoleåldern 0-6 år skall erbjudas ett generellt basprogram för BVC, se bilaga. Vaccinationer Vaccinationer skall erbjudas enligt Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn (SOSFS 2008:31 [M]) samt Handbok BHV (kap 11). Hembesök Alla nyblivna föräldrar, både aktivt och passivt listade på respektive vårdcentral, skall aktivt erbjudas ett Hembesök inom två veckor efter hemkomsten från BB/ neonatalavdelning. Även föräldrar till adoptivbarn och nyinflyttade skall erbjudas hembesök. Hembesök är en prioriterad arbetsmetod. Syftet med hembesök är att knyta kontakt utifrån familjens förutsättningar, att föräldrarna skall kunna ställa frågor och diskutera i en tryggare omgivning och mer jämlik situation än vad mottagningen kan erbjuda samt att BVCsjuksköterskan skall lära känna barnets miljö. Hembesök ger goda möjligheter att identifiera familjer i behov av indikerat stöd. Vid 8 månaders ålder bör hembesök erbjudas till förstagångsföräldrar för samtal om bl.a. skadeprevention. Hembesök kan också vara lämpligt vid stödjande samtalskontakter, v.b. tillsammans med MBHV-psykolog eller socialsekreterare, samt vid sjukdom hos barnet. Föräldrastöd Föräldrastöd utgör en central uppgift i BVC:s arbete. Föräldraskapet och barnets tidiga anknytningen skall uppmärksammas och stödjas. Föräldrastöd i grupp Enligt riksdagsbeslut 1979 skall alla första- och flergångsföräldrar aktivt erbjudas att delta i föräldragruppsverksamhet. Inriktning och utformning skall ske i enighet med Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd - En vinst för alla (S a). Föräldrautbildning med grupper startas av barnmorskan under graviditeten, och avslutas när barnet börjar i förskolan vid ungefär 1½ års ålder. Efter barnets födelse är BVC-sjuksköterskan gruppledare. Särskilda pedagogiska kunskaper krävs som gruppledare. Utbildningen skall ha ett genusperspektiv och vända sig till båda föräldrarna. Gruppverksamheten fordrar lämplig lokal. Det kan vara lämpligt med särskilda träffar för t.ex. invandrade föräldrar, pappor och ensamstående mammor. 4 (11)

151 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Individuellt stöd Det generella programmet skall kompletteras med individuellt stöd, bl.a. behovsinriktade insatser till barn och familjer med särskilda behov t.ex. invandrarfamiljer, barn med funktionshinder, barn till missbrukare och psykiskt sjuka föräldrar. EPDS skall erbjudas alla mödrar. Till icke svensktalande mödrar skall en språkanpassad screening användas. Särskild uppmärksamhet skall ges till mödrar med risk för att utveckla depression under barnets första levnadsmånader. Hälsosamtal Inom barnhälsovården bedrivs ett aktivt folkhälsoarbete. Särskilda kunskaper i samtalsmetodik behövs för hälsosamtal (t.ex. motiverande samtal, MI). Vid varje möte med föräldrar och barn måste personalen vara lyhörd och samtalet utgå från just den familjens kunskap och behov. Samtalen inriktas dels på barns behov och utveckling, dels på friskfaktorer såsom amning, kost och fysisk aktivitet samt riskfaktorer såsom tobak, alkohol, olycksfall och karies. Kunskaper om egenvård av barn skall ingå. Vid 12 månaders ålder erbjuds ett utökat hälsosamtal om kost, rörelse och livsstil. Hälsovård i förskolan BVC skall vara väl förtrogen med förskolorna i det geografiskt specificerade närområdet, (se även områdesansvar) genom regelbunden kontakt med besök minst en till två gånger årligen. Vid behov deltar även BVC-läkaren/MBHV-psykologen. Vid akuta problem bör förskolan vända sig till BVC-sjuksköterskan/kontaktläkaren (BVCläkaren i området) för råd och information till personal och föräldrar. Se kunskapsöversikt Smitta i förskolan (Socialstyrelsen artikelnr ). Samverkan Barnhälsovården skall samverka med andra vårdgivare, myndigheter och huvudmän med mål att erbjuda barn och föräldrar ett lättillgängligt stöd i området. Samverkan omfattar olika former av samverkan, från etablerande av fasta samverkansgrupper med ansvar inom området, till tillfälliga grupper och insatser på individnivå. Särskilt viktigt är att uppmärksamma och agera då oro finns för barn som far illa. Mellan landstinget och länets kommuner finns upprättat en Principöverenskommelse om samverkan i familjecentral där landstinget åtar sig att i samverkan utveckla en familjecentral i enlighet med syfte och inriktningsmål i överenskommelsen. Barnhälsovården ska delta i familjecentralen som är en integrerad del av den ordinarie vårdcentralens verksamhet. En styrgrupp och samordnare finns utsedd av parterna. Forskning och utvecklingsarbete De vårdgivare som bedriver av Örebro läns landsting finansierad hälso- och sjukvård förbinder sig att bedriva en verksamhet som underlättar för forskning och kliniska prövningar. Detta innebär att tillhandahålla patientuppgifter och material i enlighet för forskning och kliniska prövningar gällande regelverk och förordningar. Vårdgivaren ansvarar för att vårdcentralen aktivt samverkar med Barnhälsovårdsenheten. 5 (11)

152 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Struktur Barnavårdscentral (BVC) En barnavårdscentral är en lokal där hälsovård för förskolebarn bedrivs. BVC-mottagning, MBHV-psykologs arbete, och gruppverksamhet skall vara förlagda till lokaler anpassade för barnhälsovård och skild från sjukvårdande verksamhet. Eget väntrum ska finnas med tillräckliga ytor för lekande barn och deras föräldrar. Lokalerna skall lätt kunna nås även med barnvagn. Avgränsade utrymmen för blöjbyte och amning skall finnas. Undersökningsrum skall finnas med tillräcklig yta för verksamheten. Ändamålsenlig utrustning skall finnas såsom undersökningsbord, mätsticka, barnvåg samt testmaterial. Lokalerna skall uppfylla säkerhetskrav som beskrivs i Barnmiljörådets och Konsumentverkets tryck Barnets rätt till en säker miljö, Lagar och regler 1995, s BVC-sjuksköterska BVC-sjuksköterskan skall vara specialistutbildad barnsjuksköterska eller distriktssköterska. För att upprätthålla kompetens och erfarenhet skall varje BVC-sjuksköterska huvudsakligen arbeta med barnhälsovård, dock minst 50 % av heltid, och ha ansvar för minst 25 nyfödda per år. I ett normalområde med 60 nyfödda per år är behovet av arbetstid för BVC-sjuksköterskan 40 arbetstimmar per vecka för att fullgöra uppgifterna inom barnhälsovården. För antalet nyfödda skall hänsyn tas till vårdtyngd. Se Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården BVC-sjuksköterskan skall regelbundet ha tid avsatt för konsultation med BVC-psykolog, minst en gång i månaden i ett område med normal vårdtyngd. BVC-sjuksköterskan skall delta i den fortbildning, som organiseras av barnhälsovårdsenheten. Vid introduktion av nyanställd sjuksköterska på BVC, skall kontakt etableras med BHV-enheten. BVC-läkare Läkaren som tjänstgör inom barnhälsovården skall vara specialistkompetent barnläkare eller allmänläkare. Läkare under specialistutbildning (ST-läkare) kan efter tjänstgöring på barnklinik ha BVC om handledare finns utsedd. För att upprätthålla kompetens och erfarenhet skall varje BVC-läkare se och ha ansvar för minst 25 nyfödda per år. I ett område med 60 nyfödda per år är behovet av läkartid på BVC 4 veckotimmar. Av dessa bör 3,5 timmar avsättas per vecka för mottagningsverksamhet. Under mottagningstid arbetar läkaren enbart med barnhälsovård. Den övriga tiden skall avsättas för samråd med BVCsjuksköterskan, barnläkare och MBHV-psykolog, samverkan med förskola, socialtjänst m.fl. samt tid för fortbildning. Läkartiden skall anpassas till vårdtyngden i området. Se Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC (11)

153 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Barnläkarmedverkan skall förekomma vid alla BVC, och innefatta konsultmottagningar som pediatrisk specialist, deltagande i lokala samverkansgrupper, barnhälsoteam samt fortbildningsinsatser för BVC-personal. Barnläkarmedverkan skall utgöra 0,8 timmar per vecka i ett område med 60 nyfödda per år, enligt lokal överenskommelse med och barn- och ungdomsklinikerna i länet. Läkare på BVC skall delta i fortbildning organiserad av barnhälsovårdsenheten. Vid introduktion av nyanställd läkare på BVC, skall kontakt med BHV-enheten etableras. Mödra- och barnhälsovårdspsykolog (MBHV-psykolog) Alla barnmorskemottagningar (BMM) och barnavårdscentraler (BVC) skall ha tillgång till och skall använda sig av barnhälsovårdsenhetens MBHV-psykologer, som är legitimerade psykologer eller PTP-psykologer under handledning. Psykologarbetet på BMM/BVC skall ske i enlighet med den beskrivning som Mödra- och Barnhälsovårdspsykologernas förening formulerat. Se Nationell målbeskrivning för Mödra- och Barnhälsovårdspsykologernas verksamhet. Arbetet inom mödrahälsovården bör uppgå till cirka en tredjedel. MBHV-psykologerna deltar i MHV/BHV-enheternas uppdrag. Vårdtyngd BVC-sjuksköterskan och läkaren skall ha särskild och tillräcklig tid för verksamheten. Socioekonomiska faktorer är avgörande för hur arbetskrävande förhållandena är. I ett område med ökad vårdtyngd bör sjukskötersketiden och läkartiden utökas. Med ökad vårdtyngd kan avses stor andel föräldrar med utländsk bakgrund, stor andel förstabarnsföräldrar och låg utbildningsnivå. För beräkning av vårdtyngd i Örebro län utnyttjas fyra indikatorer. Dessa indikatorer har skattats av BVC sjuk-sköterskorna som sedan räknas om till ett index för respektive BVC. En algoritm för arbetstid använts där 50 % ökad vårdtyngd resulterar i 10 färre inskrivna barn per heltidsanställd BVC-sjuksköterska för aktuell BVC. I ett område med 50 % minskad vårdtyngd är förhållandet det omvända (se Barnhälsovården Årsrapport, ). Områdesansvar Alla förskolebarn skall ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas att ansluta sig till barnhälsovårdens program. Varje BVC skall ha ansvar för ett geografiskt specificerat närområde, s.k. områdesansvar. Detta säkerställer att alla barn, både aktivt och passivt listade, erbjuds den barnhälsovård som alla barn har rätt till. Arbetet skall organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålls i kontakterna mellan barnfamilj och BVC-personal. Varje familj skall ha en barnansvarig BVC-sjuksköterska. Hög tillgänglighet skall eftersträvas, vilket t.ex. innebär att BVC-sjuksköterskan kan nås per telefon varje arbetsdag. BVC-sjuksköterskan skall ha såväl öppna mottagningstider (eller motsvarande) som tidsbeställda besök och hembesök. Under mottagningstid skall BVC-sjuksköterskan arbeta med enbart barnhälsovård. Uppdraget kan utföras i samverkan med andra vårdgivare. 7 (11)

154 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Vårdgivaren har ansvar för barnets hälsovård fram till skolstart när barnet vid 6 års ålder börjar i förskoleklass. Uppdraget gäller även barn fyllda 7 år som väntar med skolstart till första klass. Efter skolstart har kommunens barn- och elevhälsa det fortsatta hälsoansvaret. Barnhälsovårdsenheten (BHV-enhet) Som stöd för länets alla BVC:er finns en central BHV-enhet. BVC skall följa BHV-enhetens riktlinjer och rekommendationer, delta i utbildningar samt följa krav på verksamhetsrapportering. Personal vid BHV-enheten utgörs av barnhälsovårdsöverläkare, samordnande sjuksköterska/ vårdutvecklare, socionom, samordnande psykolog, assistent samt MBHV-psykologer. Barnhälsovårdsöverläkaren har en myndighetsuppgift. BHV-enheten utvecklar det förebyggande arbetet för barn formulerar riktlinjer utifrån nationella direktiv och målsättningar sammanställer och följer upp statistik över BVC:s verksamhet. bedriver fortbildning och handleder personal vid BVC ger service till BVC skriver egen verksamhetsplan (Handbok BHV kap 2.2.1). 8 (11)

155 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Verksamhetens kvalitetskriterier/målområden (för omprövas fortlöpande) I Hälsoval ingår Hembesök i den målrelaterade ersättningen och följs upp kvartalsvis. I uppföljningen av hälsofrämjande insatser ingår EPDS, föräldrastöd i grupp, hälsosamtal (12 mån) och besök i förskolan, som med övriga kriterier rapporteras årligen i Barnhälsovården Årsrapport. Statistik minst 99 % av alla inskrivna barn rapporteras via BHVsystem Hälsoövervakning minst 99 % av barnen 0-1 år har haft kontakt enligt basprogrammet på BVC minst 98 % av barnen 2-5 år har haft kontakt enligt basprogrammet på BVC Vaccinationer minst 99 % av barnen är vaccinerade med DTP-, Polio- och Hib-vaccin minst 99 % av barnen är vaccinerade med Pneumokockvaccin minst 98 % av barnen är vaccinerade med MPR-vaccin minst 96 % av barnen i riskgrupper är BCG- och Hepatit B-vaccinerade Amning WHO, Socialstyrelsen och Livsmedelsverket rekommenderar helamning till 6 månaders ålder. minst 80 % av barnen är ammade helt vid 2 månaders ålder minst 80 % av barnen är ammade helt eller delvis vid 4 månaders ålder minst 70 % av barnen är ammade helt eller delvis vid 6 månaders ålder Hembesök Alla nyblivna föräldrar skall erbjudas hembesök inom 2 v. efter hemkomst fr. BB/nyföddhetsavd. minst 90 % av förstabarnsföräldrar inom 4 veckor efter hemkomst från BB/nyföddhetsavd. minst 70 % av flerbarnsföräldrar inom 4 veckor efter hemkomst från BB/nyföddhetsavd. EPDS Alla mammor skall erbjudas EPDS minst 90 % erhållit EPDS Föräldrastöd i grupp Alla nyblivna föräldrar skall erbjudas att delta i föräldragrupp minst 70 % av förstabarnsföräldrar vid minst tre tillfällen under barnets två första år minst 40 % av flerbarnsföräldrar vid minst tre tillfällen under barnets två första år Hälsosamtal Alla nyblivna föräldrar erbjudits samtal om alkohol och tobak. Alla föräldrar skall erbjudas utökat samtal om kost, rörelse och livsstil vid 12 månader. minst 90 % av alla föräldrar erhållit utökat samtal (enl. ovan) vid 12 månader Hälsovård i förskolan Alla förskolor skall erbjudas kontakt med besök minst en till två gånger årligen. minst 75 % av förskolorna i specificerat närområde erhåller besök av BVC minst en gång per år 9 (11)

156 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Kvalitetsuppföljning Dokumentation skall ske i barnhälsovårdsjournalen enligt patientdatalagen (2008:335). Varje BVC bör regelbundet upprätta en områdesbeskrivning som underlag för anpassning av resurser. BVC skall genom BHVsystem kontinuerligt rapportera verksamheten. Barnhälsovårdsenheten utarbetar, i samråd med Hälsovalsenheten, anvisningar för kvalitetsutveckling, samlar in underlag för verksamhetsuppföljning, analyserar och återkopplar till verksamheten. För utvecklingen av BVC:s verksamhet föreskrivs i krav- och kvalitetsboken för Hälsoval i Örebro län en följsamhet till BHV:s kravspecifikation. Kvalitetskriterierna är framtagna nationellt av Socialstyrelsen (SoS 1994:19) men har lokalt anpassats efter aktuellt utfall i BHV- Årsrapporter för Örebro län. Kriterierna omprövas årligen. Målet är att minst uppnå dessa kriterier. Verksamhetsuppföljning ger möjligheter till dialog om barnhälsovården t.ex. personalens kompetens, behov av utbildning, samverkan med andra vårdgivare, verksamhetens struktur och inriktning med hänvisning bl.a. till föräldrasynpunkter och utvalda kvalitetskriterier. Verksamhetsuppföljning bör även ske fortlöpande t.ex. med lokala möten mellan BHV-enheten och respektive vårdcentral där verksamheten kan diskuteras. Om kravspecifikation för barnhälsovården inte uppnås skall BVC: rapportera till respektive vårdcentralschef och till BHV-enheten identifiera orsaker samt ge förslag till förbättringar Om förbättring inte uppnås kontaktar BHV-enheten Hälsovalsenheten för eventuella åtgärder. Föräldrars inställning till och tillfredsställelse med den barnhälsovård som erbjuds, är ett viktigt resultatmått. Den kan inhämtas genom enkäter till föräldrar. För att få ett jämförbart material över tid och områden finns en basenkät utarbetad på BHV-enheten. 10 (11)

157 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Basprogram BVC översikt Vid varje besök bedöms tillväxten men även barnets totala hälsotillstånd ur fysisk, psykisk och familjesocial synvinkel. När behov föreligger skall extra besök på BVC eller i hemmet ordnas med kort varsel. Barnets ålder Personal/Metod Innehåll exempel Vaccination/screening 6-48 timmar Läkarundersökning BB (inom 72 h) Somatisk undersökning, amningsstöd, skötsel OAE (hörsel) BCG: vid risk för pågående Tb-smitta HB: moder HBsAg+, ev. HB IG 2-6 dagar Läkarundersökning BB dag 2-3 (vid hemgång <24 h). Tel.kontakt samt hembesök BMM dag 4-6 (vid hemgång <48h). Somatisk undersökning, vikt Amningsstöd, skötsel PKU (snarast efter 48 tim), KK 1-2 veckor (efter hemkomst) 1-5 veckor 6 veckor- 3 månader Hembesök Sjuksköterska 1-3 ggr Läkare 1 gång (4 veckor) Föräldragrupp Sjuksköterska 1-3 ggr Föräldragrupp Information om BVC, barnets hälsa, mor-barnkontakt, samtal om graviditet, förlossning, amningsstöd, skötsel, utrustning, papparoll, rökning/alkohol, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, amning/uppfödning, D-vitamin, utveckling, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning/uppfödning, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet 4 veckor: Hepatit B: moder HBsAg+ 2 mån: EPDS 3 mån: Difteri-Stelkramp-Kikhosta-Polio- Hib + Pneumokocker Hepatit B: riskgrupp 4-6 månader Sjuksköterska 1-3 ggr Läkare 1 gång (6 mån) Föräldragrupp 7-12 månader Sjuksköterska 2-3 ggr Hembesök förstagångsföräldrar Tandhälsovård 1 gång Föräldragrupp, 2 tillfällen 18 månader Läkare Tandhälsovård Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning/uppfödning, smakportioner, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, utveckling, tänder, utökat om kost och rörelse vid 12 månader, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost/matvanor, språk, stimulans, barnsäkerhet, TV/media, uppfostringsfrågor 5 mån: Difteri-Stelkramp-Kikhosta-Polio- Hib + Pneumokocker Hepatit B: riskgrupper 6 mån: BCG vid ökad risk för Tb 7-9 mån: Hörselanamnes/ljuduppmärksamhet 12 mån: Difteri-Stelkramp-Kikhosta-Polio- Hib + Pneumokocker Hepatit B: riskgrupper Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ år Sjuksköterska Familjens helhetssituation, tillväxt, utveckling, språk, motorik, hörsel, 4 år beteende, kost/matordning, fysisk Sjuksköterska aktivitet, livsstil (tobak/alkohol), Audiometris (ev.) TV/media, barnsäkerhet, socialförvaltning, biståndsmöjligheter Språkförståelse Synskärpebestämning Taltest Hörselmätning BMI 6 år (våren före förskoleklass) Sjuksköterska Hälsa, tillväxt, utveckling, epikris Difteri-Stelkramp-Kikhosta-Polio 11 (11)

158 Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (8)

159 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål... 3 Verksamhetens innehåll... 3 Hälsovård i samband med graviditet och eftervård... 3 Stöd i föräldraskapet och föräldragrupper med förlossnings- och föräldraförberedelse... 3 Familjeplanering på individnivå... 3 Folkhälsoarbete...4 Gynekologisk cellprovskontroll... 4 Utåtriktad verksamhet... 4 Undantag... 4 Verksamhetsansvar... 4 Kompetenskrav för personal... 5 Lokaler... 5 Samverkan... 5 Forskning och utvecklingsarbete... 6 Kvalitet... 6 Tillgänglighet... 7 Uppföljning och tillsyn (8)

160 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Definition Barnmorskemottagning skall i enlighet med nationella rekommendationer erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrautbildning och hälsoupplysning, preventivmedelsrådgivning samt gynekologisk cellprovskontroll. Målgruppen är listade kvinnor från tonåren och uppåt. Vid graviditetsövervakning ingår även partner i målgruppen. Mödrahälsovårdsenheten (MHV-enheten) består av samordningsbarnmorska, mödrahälsovårdsöverläkare, kurator samt assistent. MHV-enheten ansvarar för tillsyn och uppföljning av mödrahälsovård i Örebro läns landsting, samt bistår barnmorskemottagningarna med vårdprogram, riktlinjer och specifik utbildning. Övergripande mål Övergripande mål för den svenska mödrahälsovården är att verka för en god reproduktiv och sexuell hälsa för hela befolkningen. Verksamhetens innehåll Hälsovård i samband med graviditet och eftervård. Graviditetsövervakning och hälsoupplysning skall ske enligt Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv hälsa, Rapport nr 59, 2008 och lokala vårdprogram som finns i Vårdriktlinjer för Mödrahälsovården i Örebro läns landsting. Regelbunden konsultation med MBHVpsykolog ingår i barnmorskans uppdrag. Alla gravida skall i tidig graviditet erbjudas ett hälsosamtal, även ett tidigt enskilt besök till barnmorska med fördjupad kunskap om fosterdiagnostik, sk. Frejasamtal, skall erbjudas. Frejasamtal får endast ske med barnmorska som har specialutbildning i fosterdiagnostik, samtalsmetodik och etik. Minst en barnmorska med Frejautbildning bör finnas på varje vårdenhet. Hembesök vid eftervård skall ske enligt Vårdriktlinjer för Mödrahälsovården i Örebro läns landsting. Stöd i föräldraskapet och föräldragrupper med förlossnings- och föräldraförberedelse. Verksamheten ska ha ett dokumenterat program för basal föräldrautbildning. Samtliga blivande föräldrar skall erbjudas föräldrautbildning. Information och stöd skall anpassas utifrån föräldrarnas olika behov. Utbildningen skall förläggas så att samtliga föräldrarna bereds möjlighet att delta. Utbildningen kan bedrivas i grupp eller enskilt. Vårdriktlinjer för Mödrahälsovården i Örebro läns landsting skall följas. Familjeplanering på individnivå. Preventivmedelsrådgivning skall ske enligt läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer och lokala instruktioner som finns i Vårdriktlinjer för 3 (8)

161 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Mödrahälsovården i Örebro läns landsting. Preventivmedelsmottagningen sköts av barnmorskor som erbjuder preventivmedelsrådgivning till friska kvinnor. Om det föreligger misstänkt sjukdom, komplikation eller omständigheter som försvårar bedömning och/eller val av preventivmedel skall barnmorskan rådgöra med eller remittera till läkare. Rutiner för hänvisning finns i Vårdriktlinjer för Mödrahälsovården i Örebro läns landsting. Barnmorskan skall erbjuda rådgivning vid oönskad graviditet och återbesök efter abort i samarbete med länets kvinnosjukvård. STI-prevention ingår i uppdraget enligt Vårdriktlinjer för Mödrahälsovården i Örebro läns landsting. Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete och samtal om livsstilsfrågor i samband med möte med gravida och preventivmedelspatienter enligt Vårdriktlinjer för Mödrahälsovården i Örebro läns landsting. Fom 2013 görs en insats att öka andelen efterbesök efter graviditet, som skall ske inom 16 veckor efter förlossningen. Vid detta besök skall fokus, förutom på sedvanliga kontroller, även ligga på livsstilsfrågor. Gynekologisk cellprovskontroll Gynekologisk cellprovskontroll inom ramen för screeningprogrammet för att förebygga cervixcancer, samt cellprovskontroller på kvinnor från Kontrollfilen, dvs. kvinnor som genomgått behandling för tidigare avvikande provsvar. Kallelser sker via patologen. Utåtriktad verksamhet Utåtriktad verksamhet för att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner på grupp- och samhällsnivå för vuxna individer. Undantag De centrala ungdomsmottagningarna har ett länsövergripande ansvar för mottagning samt utåtriktad verksamhet för ungdomar. Psykolog med inriktning på mödra- och barnhälsovård ingår inte i hälsovalet utan tillgodoses genom särskild organisatorisk lösning inom BHV-enheten. Verksamhetsansvar Verksamhetschefen på vårdenheten ansvarar för verksamheten på barnmorskemottagningen och har resurs- och resultatansvar, personalansvar och budgetansvar. Mödrahälsovårdsöverläkaren ansvarar för medicinska riktlinjer i verksamheten samt, tillsammans med samordnande barnmorska, för metodutveckling och samordning. 4 (8)

162 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Kompetenskrav för personal Mottagningen skall vara bemannad med i Sverige legitimerad barnmorska. I fall med utländsk legitimation skall kompetensen säkerställas individuellt av MHV-enheten. Barnmorskan måste ha god kunskap om kvinnohälsa och mödrahälsovård. Om barnmorska ej tidigare arbetat med mödrahälsovård, skall hon erbjudas introduktionsprogram enligt MHV-enhetens riktlinjer. Barnmorskan skall ha kompetens att förskriva födelsekontrollerande medel, vilket regleras enligt Socialstyrelsens författning SOSFS 1996:21 och LVFS 1997:10. Läkare på mottagningen skall vara specialistkompetent i allmän medicin med så kallad vidgad erfarenhet av obstetrik och gynekologi alternativt specialist eller blivande specialist i obstetrik och gynekologi. Det bör finnas tillgång till kurator på vårdenheten dit gravida och preventivmedelspatienter kan hänvisas. Lokaler Lokaler och utrustning skall uppfylla myndigheternas krav på hygien och tillgänglighet och vara ändamålsenliga. Enskilt arbetsrum för barnmorskan är en förutsättning för hennes arbete och patientens integritet. En välorganiserad och lättillgänglig arbetsplats för gynekologisk undersökning måste finnas på varje barnmorskemottagning. För föräldragrupperna skall det finnas lokal anpassad för gruppverksamhet. Samverkan Barnmorska och läkare ska samverka med MHV-enheten. Barnmorskan skall samverka med övriga kompetenser på vårdenheten där patienten är listad. Barnmorskan skall också samverka med kvinnoklinikernas förlossningsavdelningar, BB och Specialist-MVC (SMVC) samt laboratoriemedicinska länskliniken. Familjecentraler (FC) är en samverkansmodell som minst bör innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. Mödrahälsovården ska aktivt medverka i FC i det egna området och även i förekommande fall medverka vid uppbyggnad av FC i sitt område. Mellan landstinget och länets kommuner finns upprättat en Principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler där landstinget åtar sig att i samverkan utveckla en familjecentral i enlighet med syfte och inriktningsmål i överenskommelsen. Mödrahälsovården ska delta i familjecentralen som är en integrerad del av den ordinarie vårdcentralens verksamhet. En styrgrupp och samordnare finns utsedd av parterna. 5 (8)

163 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Forskning och utvecklingsarbete De vårdgivare som bedriver av Örebro läns landsting finansierad hälso- och sjukvård förbinder sig att bedriva en verksamhet som underlättar för forskning och kliniska prövningar. Detta innebär att tillhandahålla patientuppgifter och material i enlighet för forskning och kliniska prövningar gällande regelverk och förordningar. Vårdgivaren ansvarar för att vårdcentralen aktivt samverkar med Mödrahälsovårdsenheten. Kvalitet Kvalitetssäkring av mödrahälsovården skall ske enligt Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv hälsa, Rapport nr samt Vårdriktlinjer för Mödrahälsovården i Örebro läns landsting, samt gällande svenska lagar, författningar och föreskrifter. Vårdriktlinjerna skall via intranätet finnas tillgänglig på varje barnmorskemottagning. Varje mottagning skall ha ett underlag på minst 50 inskrivna gravida/år. Barnmorskan skall ha ett underlag på minst 50 inskrivna gravida kvinnor/år för att upprätthålla sin kompetens. Antalet inskrivna gravida skall ej uppgå till mer än 85 per heltid barnmorska enligt Mödrahälsovård, Sexuell och reproduktiv hälsa. Ett något lägre antal inskrivna gravida per barnmorska kan accepteras, om minst två barnmorskor arbetar på mottagningen. Den samlade kompetensen uppväger då det något lägre antalet inskrivningar. Detta skall alltid diskuteras i samråd med Mödrahälsovårdsenheten. Barnmorskan skall arbeta minst halvtid inom mödrahälsovård. Barnmorskemottagningen bör ha tillräckligt underlag för minst två barnmorskor i glesbygd och minst tre i områden med hög befolkningstäthet, så att mottagningen kan ha god tillgänglighet, barnmorskorna får en god arbetsmiljö och möjlighet till att stödja varandra. Barnmorska som arbetar ensam på barnmorskemottagning av geografiska eller andra skäl skall ha en namngiven samarbetspartner bland de övriga barnmorskemottagningarna i länet. Även de barnmorskemottagningar som har två eller flera barnmorskor bör ha en annan barnmorskemottagning att samarbeta med. Vid akut brist på barnmorska, kan man för en kortare tid rekrytera barnmorska som inte uppfyller ovanstående krav. Undantag: Vid akut brist på barnmorska, kan man för en kortare tid rekrytera barnmorska som inte uppfyller ovanstående krav. Läkare skall arbeta med gravida minst 3 timmar/vecka/100 inskrivningar. Utöver detta tillkommer tid för preventivmedelspatienter. Läkare som arbetar med planeringsronder och obstetriska frågeställningar för barnmorskemottagningarna skall vara medicinsk rådgivare åt barnmorskan i mödrahälsovårdens övriga verksamhetsgrenar. I områden med en hög vårdtyngd, t.ex. områden med många utlandsfödda, där samtal ofta förs via tolk, behövs mer tid både för barnmorska och för läkare, vilket innebär att taket för antalet inskrivningar/barnmorska sänks i samråd med MHV-enheten. 6 (8)

164 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Barnmorska och läkare bör delta i utbildning som erbjuds av MHV-enheten och även få möjlighet att auskultera på förlossningen/bb/smvc. Arbetet inom mödrahälsovården skall organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålls i kontakten mellan de blivande föräldrarna/kvinnan och barnmorskan. Verksamhetschefen ansvarar för att den egna verksamheten anpassas i enlighet med utvecklingen av mödrahälsovården i Örebro läns landsting. Verksamheten skall följa patientjournallagens kriterier för journalföring inom hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdslagens krav på vård i samförstånd med patienten samt Socialstyrelsens krav på dokumentation och omvårdnadsplanering. Uppgifterna i journalen skall garantera säkerhet i överföring av information i vårdkedjan mödrahälsovård kvinnoklinik barnhälsovård samt utgöra en grund för kvalitetsuppföljning och utveckling. Dokumentation av gravida skall skrivas i digitalt datasystem som är anslutet till förlossningsklinikerna i länet, detta för att öka patientsäkerheten och effektivisera arbetet. Övrig dokumentation skall ske i digitalt system. Registrering av gravida ska även ske i MHV-registret, ett nationellt kvalitetsregister. Tillgänglighet Under alla vardagar skall man kunna komma i kontakt med barnmorska på vårdenheten per telefon, eller via hänvisning till annan barnmorska. Gravid kvinna skall ges möjlighet att komma för ett första besök hos barnmorska inom en vecka från att hon tagit kontakt med mottagningen. Besök för preventivmedelsrådgivning skall erbjudas inom två veckor. Akuta patienter skall kunna tas emot samma eller nästföljande dag. Barnmorskemottagningarna skall så långt det är möjligt erbjuda en fast barnmorske- och läkarkontakt med utsedd patientansvarig barnmorska samt patientansvarig läkare. Gravida med psykologiskt relaterade frågor/problem skall vid behov erbjudas kontakt med mödra- och barnhälsovårdspsykolog. Uppföljning och tillsyn Vårdenhetens barnmorskemottagning skall varje månad till MHV-enheten lämna in statistikuppgifter om verksamheten på den enskilda barnmorskemottagningen. Varje barnmorska ansvarar för att kvalitetsvariabler beträffande graviditetsövervakning rapporteras till det Nationella Kvalitetsregistret för Mödrahälsovård enligt fastställt formulär. 7 (8)

165 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Följande mål kommer att följas upp månadsvis-årligen under 2012: Bemanning Antalet inskrivningar skall uppgå till minst 50 och maximalt 85 stycken per heltid barnmorska. Tillgänglighet Minst 90 % av alla nygravida skall få ett hälsosamtal inom 7 dagar efter kontakt med mottagningen. Tredje tillgängliga tid för preventivmedelsbesök ska i genomsnitt uppgå till maximalt 14 kalenderdagar. Kvalitetsövervakning Minst 95 % av antalet inskrivna gravida, ska registreras i Mödrahälsovårdsregistret vid både inskrivningen och efter avslutad graviditet. Medicinsk övervakning Minst 65 % av de gravida skall ha gått på återbesök efter avslutad graviditet. Målet höjs successivt för 2014 och Hembesök Minst 80 % av förstföderskorna, både aktivt och passivt listade på respektive vårdcentral, som gått hem inom 48 h efter förlossning ska erhålla hembesök. 8 (8)

166 Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (8)

167 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål... 3 Verksamhetens innehåll... 3 Hälsovård i samband med graviditet och eftervård... 3 Stöd i föräldraskapet och föräldragrupper med förlossnings- och föräldraförberedelse... 3 Familjeplanering på individnivå... 3 Folkhälsoarbete...4 Gynekologisk cellprovskontroll... 4 Utåtriktad verksamhet... 4 Undantag... 4 Verksamhetsansvar... 4 Kompetenskrav för personal... 5 Lokaler... 5 Samverkan... 5 Forskning och utvecklingsarbete... 6 Kvalitet... 6 Tillgänglighet... 7 Uppföljning och tillsyn (8)

168 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Definition Barnmorskemottagning skall i enlighet med nationella rekommendationer erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrautbildning och hälsoupplysning, preventivmedelsrådgivning samt gynekologisk cellprovskontroll. Målgruppen är listade kvinnor från tonåren och uppåt. Vid graviditetsövervakning ingår även partner i målgruppen. Mödrahälsovårdsenheten (MHV-enheten) består av samordningsbarnmorska, mödrahälsovårdsöverläkare, kurator samt assistent. MHV-enheten ansvarar för tillsyn och uppföljning av mödrahälsovård i Örebro läns landsting, samt bistår barnmorskemottagningarna med vårdprogram, riktlinjer och specifik utbildning. Övergripande mål Övergripande mål för den svenska mödrahälsovården är att verka för en god reproduktiv och sexuell hälsa för hela befolkningen. Verksamhetens innehåll Hälsovård i samband med graviditet och eftervård. Graviditetsövervakning och hälsoupplysning skall ske enligt Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv hälsa, Rapport nr 59, 2008 och lokala vårdprogram som finns i Vårdriktlinjer för Mödrahälsovården i Örebro läns landsting. Regelbunden konsultation med MBHVpsykolog ingår i barnmorskans uppdrag. Alla gravida skall i tidig graviditet erbjudas ett hälsosamtal, även ett tidigt enskilt besök till barnmorska med fördjupad kunskap om fosterdiagnostik, sk. Frejasamtal, skall erbjudas. Frejasamtal får endast ske med barnmorska som har specialutbildning i fosterdiagnostik, samtalsmetodik och etik. Minst en barnmorska med Frejautbildning bör finnas på varje vårdenhet. Hembesök vid eftervård skall ske enligt Vårdriktlinjer för Mödrahälsovården i Örebro läns landsting. Stöd i föräldraskapet och föräldragrupper med förlossnings- och föräldraförberedelse. Verksamheten ska ha ett dokumenterat program för basal föräldrautbildning. Samtliga blivande föräldrar skall erbjudas föräldrautbildning. Information och stöd skall anpassas utifrån föräldrarnas olika behov. Utbildningen skall förläggas så att samtliga föräldrarna bereds möjlighet att delta. Utbildningen kan bedrivas i grupp eller enskilt. Vårdriktlinjer för Mödrahälsovården i Örebro läns landsting skall följas. Familjeplanering på individnivå. Preventivmedelsrådgivning skall ske enligt läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer och lokala instruktioner som finns i Vårdriktlinjer för 3 (8)

169 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Mödrahälsovården i Örebro läns landsting. Preventivmedelsmottagningen sköts av barnmorskor som erbjuder preventivmedelsrådgivning till friska kvinnor. Om det föreligger misstänkt sjukdom, komplikation eller omständigheter som försvårar bedömning och/eller val av preventivmedel skall barnmorskan rådgöra med eller remittera till läkare. Rutiner för hänvisning finns i Vårdriktlinjer för Mödrahälsovården i Örebro läns landsting. Barnmorskan skall erbjuda rådgivning vid oönskad graviditet och återbesök efter abort i samarbete med länets kvinnosjukvård. STI-prevention ingår i uppdraget enligt Vårdriktlinjer för Mödrahälsovården i Örebro läns landsting. Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete och samtal om livsstilsfrågor i samband med möte med gravida och preventivmedelspatienter enligt Vårdriktlinjer för Mödrahälsovården i Örebro läns landsting. Fom 2013 görs en insats att öka andelen efterbesök efter graviditet, som skall ske inom 16 veckor efter förlossningen. Vid detta besök skall fokus, förutom på sedvanliga kontroller, även ligga på livsstilsfrågor. Gynekologisk cellprovskontroll Gynekologisk cellprovskontroll inom ramen för screeningprogrammet för att förebygga cervixcancer, samt cellprovskontroller på kvinnor från Kontrollfilen, dvs. kvinnor som genomgått behandling för tidigare avvikande provsvar. Kallelser sker via patologen. Utåtriktad verksamhet Utåtriktad verksamhet för att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner på grupp- och samhällsnivå för vuxna individer. Undantag De centrala ungdomsmottagningarna har ett länsövergripande ansvar för mottagning samt utåtriktad verksamhet för ungdomar. Psykolog med inriktning på mödra- och barnhälsovård ingår inte i hälsovalet utan tillgodoses genom särskild organisatorisk lösning inom BHV-enheten. Verksamhetsansvar Verksamhetschefen på vårdenheten ansvarar för verksamheten på barnmorskemottagningen och har resurs- och resultatansvar, personalansvar och budgetansvar. Mödrahälsovårdsöverläkaren ansvarar för medicinska riktlinjer i verksamheten samt, tillsammans med samordnande barnmorska, för metodutveckling och samordning. 4 (8)

170 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Kompetenskrav för personal Mottagningen skall vara bemannad med i Sverige legitimerad barnmorska. I fall med utländsk legitimation skall kompetensen säkerställas individuellt av MHV-enheten. Barnmorskan måste ha god kunskap om kvinnohälsa och mödrahälsovård. Om barnmorska ej tidigare arbetat med mödrahälsovård, skall hon erbjudas introduktionsprogram enligt MHV-enhetens riktlinjer. Barnmorskan skall ha kompetens att förskriva födelsekontrollerande medel, vilket regleras enligt Socialstyrelsens författning SOSFS 1996:21 och LVFS 1997:10. Läkare på mottagningen skall vara specialistkompetent i allmän medicin med så kallad vidgad erfarenhet av obstetrik och gynekologi alternativt specialist eller blivande specialist i obstetrik och gynekologi. Det bör finnas tillgång till kurator på vårdenheten dit gravida och preventivmedelspatienter kan hänvisas. Lokaler Lokaler och utrustning skall uppfylla myndigheternas krav på hygien och tillgänglighet och vara ändamålsenliga. Enskilt arbetsrum för barnmorskan är en förutsättning för hennes arbete och patientens integritet. En välorganiserad och lättillgänglig arbetsplats för gynekologisk undersökning måste finnas på varje barnmorskemottagning. För föräldragrupperna skall det finnas lokal anpassad för gruppverksamhet. Samverkan Barnmorska och läkare ska samverka med MHV-enheten. Barnmorskan skall samverka med övriga kompetenser på vårdenheten där patienten är listad. Barnmorskan skall också samverka med kvinnoklinikernas förlossningsavdelningar, BB och Specialist-MVC (SMVC) samt laboratoriemedicinska länskliniken. Familjecentraler (FC) är en samverkansmodell som minst bör innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. Mödrahälsovården ska aktivt medverka i FC i det egna området och även i förekommande fall medverka vid uppbyggnad av FC i sitt område. Mellan landstinget och länets kommuner finns upprättat en Principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler där landstinget åtar sig att i samverkan utveckla en familjecentral i enlighet med syfte och inriktningsmål i överenskommelsen. Mödrahälsovården ska delta i familjecentralen som är en integrerad del av den ordinarie vårdcentralens verksamhet. En styrgrupp och samordnare finns utsedd av parterna. 5 (8)

171 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Forskning och utvecklingsarbete De vårdgivare som bedriver av Örebro läns landsting finansierad hälso- och sjukvård förbinder sig att bedriva en verksamhet som underlättar för forskning och kliniska prövningar. Detta innebär att tillhandahålla patientuppgifter och material i enlighet för forskning och kliniska prövningar gällande regelverk och förordningar. Vårdgivaren ansvarar för att vårdcentralen aktivt samverkar med Mödrahälsovårdsenheten. Kvalitet Kvalitetssäkring av mödrahälsovården skall ske enligt Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv hälsa, Rapport nr samt Vårdriktlinjer för Mödrahälsovården i Örebro läns landsting, samt gällande svenska lagar, författningar och föreskrifter. Vårdriktlinjerna skall via intranätet finnas tillgänglig på varje barnmorskemottagning. Varje mottagning skall ha ett underlag på minst 50 inskrivna gravida/år. Barnmorskan skall ha ett underlag på minst 50 inskrivna gravida kvinnor/år för att upprätthålla sin kompetens. Antalet inskrivna gravida skall ej uppgå till mer än 85 per heltid barnmorska enligt Mödrahälsovård, Sexuell och reproduktiv hälsa. Ett något lägre antal inskrivna gravida per barnmorska kan accepteras, om minst två barnmorskor arbetar på mottagningen. Den samlade kompetensen uppväger då det något lägre antalet inskrivningar. Detta skall alltid diskuteras i samråd med Mödrahälsovårdsenheten. Barnmorskan skall arbeta minst halvtid inom mödrahälsovård. Barnmorskemottagningen bör ha tillräckligt underlag för minst två barnmorskor i glesbygd och minst tre i områden med hög befolkningstäthet, så att mottagningen kan ha god tillgänglighet, barnmorskorna får en god arbetsmiljö och möjlighet till att stödja varandra. Barnmorska som arbetar ensam på barnmorskemottagning av geografiska eller andra skäl skall ha en namngiven samarbetspartner bland de övriga barnmorskemottagningarna i länet. Även de barnmorskemottagningar som har två eller flera barnmorskor bör ha en annan barnmorskemottagning att samarbeta med. Vid akut brist på barnmorska, kan man för en kortare tid rekrytera barnmorska som inte uppfyller ovanstående krav. Undantag: Vid akut brist på barnmorska, kan man för en kortare tid rekrytera barnmorska som inte uppfyller ovanstående krav. Läkare skall arbeta med gravida minst 3 timmar/vecka/100 inskrivningar. Utöver detta tillkommer tid för preventivmedelspatienter. Läkare som arbetar med planeringsronder och obstetriska frågeställningar för barnmorskemottagningarna skall vara medicinsk rådgivare åt barnmorskan i mödrahälsovårdens övriga verksamhetsgrenar. I områden med en hög vårdtyngd, t.ex. områden med många utlandsfödda, där samtal ofta förs via tolk, behövs mer tid både för barnmorska och för läkare, vilket innebär att taket för antalet inskrivningar/barnmorska sänks i samråd med MHV-enheten. 6 (8)

172 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Barnmorska och läkare bör delta i utbildning som erbjuds av MHV-enheten och även få möjlighet att auskultera på förlossningen/bb/smvc. Arbetet inom mödrahälsovården skall organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålls i kontakten mellan de blivande föräldrarna/kvinnan och barnmorskan. Verksamhetschefen ansvarar för att den egna verksamheten anpassas i enlighet med utvecklingen av mödrahälsovården i Örebro läns landsting. Verksamheten skall följa patientjournallagens kriterier för journalföring inom hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdslagens krav på vård i samförstånd med patienten samt Socialstyrelsens krav på dokumentation och omvårdnadsplanering. Uppgifterna i journalen skall garantera säkerhet i överföring av information i vårdkedjan mödrahälsovård kvinnoklinik barnhälsovård samt utgöra en grund för kvalitetsuppföljning och utveckling. Dokumentation av gravida skall skrivas i digitalt datasystem som är anslutet till förlossningsklinikerna i länet, detta för att öka patientsäkerheten och effektivisera arbetet. Övrig dokumentation skall ske i digitalt system. Registrering av gravida ska även ske i MHV-registret, ett nationellt kvalitetsregister. Tillgänglighet Under alla vardagar skall man kunna komma i kontakt med barnmorska på vårdenheten per telefon, eller via hänvisning till annan barnmorska. Gravid kvinna skall ges möjlighet att komma för ett första besök hos barnmorska inom en vecka från att hon tagit kontakt med mottagningen. Besök för preventivmedelsrådgivning skall erbjudas inom två veckor. Akuta patienter skall kunna tas emot samma eller nästföljande dag. Barnmorskemottagningarna skall så långt det är möjligt erbjuda en fast barnmorske- och läkarkontakt med utsedd patientansvarig barnmorska samt patientansvarig läkare. Gravida med psykologiskt relaterade frågor/problem skall vid behov erbjudas kontakt med mödra- och barnhälsovårdspsykolog. Uppföljning och tillsyn Vårdenhetens barnmorskemottagning skall varje månad till MHV-enheten lämna in statistikuppgifter om verksamheten på den enskilda barnmorskemottagningen. Varje barnmorska ansvarar för att kvalitetsvariabler beträffande graviditetsövervakning rapporteras till det Nationella Kvalitetsregistret för Mödrahälsovård enligt fastställt formulär. 7 (8)

173 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Följande mål kommer att följas upp månadsvis-årligen under 2012: Bemanning Antalet inskrivningar skall uppgå till minst 50 och maximalt 85 stycken per heltid barnmorska. Tillgänglighet Minst 90 % av alla nygravida skall få ett hälsosamtal inom 7 dagar efter kontakt med mottagningen. Tredje tillgängliga tid för preventivmedelsbesök ska i genomsnitt uppgå till maximalt 14 kalenderdagar. Kvalitetsövervakning Minst 95 % av antalet inskrivna gravida, ska registreras i Mödrahälsovårdsregistret vid både inskrivningen och efter avslutad graviditet. Medicinsk övervakning Minst 65 % av de gravida skall ha gått på återbesök efter avslutad graviditet. Målet höjs successivt för 2014 och Hembesök Minst 80 % av förstföderskorna, både aktivt och passivt listade på respektive vårdcentral, som gått hem inom 48 h efter förlossning ska erhålla hembesök. 8 (8)

174 Bilaga 3, Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Målrelaterad ersättning Beslutad i LS Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (4)

175 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Målrelaterad ersättning utbetalas i efterskott månadsvis eller årsvis utifrån redovisad måluppfyllelse och utbetalas i sin helhet vid 100 procents måluppfyllelse och till del av måluppfyllelse per mål enligt nedan. Den totala ersättningen är 114,70 kr/listad och helår. Ersättningen utgår från och fördelas på följande områden: Tillgänglighet Telefontillgänglighet Mätetal: andel besvarade samtal samma dag Mål: > 90 % Belopp: 25 % av total målrelaterad ersättning, vilket innebär 28,68 kr/listad > 90 % full ersättning, > 80 % halv ersättning Rutin för ersättning Mätfrekvens: Månadsvis i flexitid eller annat telefonväxelsystem. Ersättning med 1/12 för de månader man nått > 90 %. eller > 80 % Täckningsgrad Mätetal: andel av vårdcentralens listade patienters besök till läkare, sjuksköterska och sjukgymnast som görs på vårdcentralen i förhållande till samtliga besök som görs. Mål: > 60 % Belopp: 2 % av total målrelaterad ersättning, vilket innebär 2,29 kr/listad Rutin för ersättning Mätfrekvens: månadsvis med statistik ur Uppföljningsportalen. Måluppfyllelse för ersättning: > 60 % för helår. Hembesök BVC Hembesök skall erbjudas till alla nyblivna föräldrar inom fyra veckor efter hemkomsten från BB/neonatalavdelning. Hembesök från BVC till förstföderskor Mätetal: andel som erhållit hembesök inom 4 veckor efter hemkomsten från BB/Neonatalavdelning Mål: > 90 % Belopp: 7,5 % av total målrelaterad ersättning, vilket innebär 8,60 kr/listad > 90 % full ersättning, > 80 % halv ersättning Hembesök från BVC till omföderskor Mätetal: andel som erhållit hembesök inom 4 veckor efter hemkomsten från BB/Neonatalavdelning Mål: > 70 % Belopp: 7,5 % av total målrelaterad ersättning, vilket innebär 8,60 kr/listad > 70 % full ersättning, > 60 % halv ersättning Rutin för ersättning Mätfrekvens: 6 gånger per år via statistik från BHV; 1 april, 1 juni, 1 augusti, 1 oktober, 1 december och vid årets slut. Ersättning för resultat för helår förstföderskor > 90 % eller > 80 %, omföderskor > 70 % eller 60 %. 2 (4)

176 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Registrering i MHV-registret Mätetal: andelen gravida som registrerats i det nationella kvalitetsregistret av totalt antal gravida Mål: > 95 % full ersättning, > 85 % halv ersättning Belopp: 7,5 % av total målrelaterad ersättning, vilket innebär 8,60 kr/listad Rutin för ersättning Mätfrekvens: en gång per år Ersättning för resultat för helår Registrering i Nationella DiabetesRegistret Mätetal: andel registrerade av totalt antal patienter med diabetes Mål: > 90 % full ersättning, > 80 % halv ersättning Belopp: 15% av total målrelaterad ersättning, vilket innebär 17,21 kr/listad. Rutin för ersättning Mätfrekvens: 2 gånger per år med statistik från NDR. Måluppfyllelse för ersättning: > 90 % eller 80 % för helår. Läkemedelsgenomgångar vid apodos Mätetal: Genomförda läkemedelsgenomgångar i samverkan med kommunerna enligt särskild mall utifrån Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Mål: alla patienter med apodos ska erhålla läkemedelsgenomgång minst en gång per år Belopp: 13,0 % av total målrelaterad ersättning, vilket innebär 708 kr/läkemedelsgenomgång. Diagnosregistrering Mätetal: andel läkarbesök där diagnos registrerats i journalen Mål: > 95 % full ersättning, > 85 % halv ersättning Belopp: 6,0 % av total målrelaterad ersättning, vilket innebär 6,88 kr/listad. Rutin för ersättning Mätfrekvens: månadsvis med statistik ur Uppföljningsportalen. Ersättning med 1/12 för de månader man nått > 95 % eller 85 %. Läkarinsatser i särskilt boende och hemsjukvård Mätetal: följsamhet till ramavtal mellan kommunerna i länet och landstinget om läkarinsatser Mål: insatser enligt avtalet är uppfyllda Belopp: 10 % av total målrelaterad ersättning, vilket innebär 11,47 kr/listad Rutin för ersättning Mätfrekvens: 2 gånger per helår genom inrapportering från vårdcentral och kommun Måluppfyllelse för ersättning: Insatser enligt avtalet är uppfyllda. 3 (4)

177 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Recept på fysisk aktivitet, FaR Mätetal: antal förskrivna FaR/1000 listade Mål: 8/1000 listade full ersättning eller 7/1000 halv ersättning Belopp: 6,5 % av total målrelaterad ersättning, vilket innebär 7,46 kr/listad Rutin för ersättning Mätfrekvens: månadsvis med statistik ur Uppföljningsportalen. Måluppfyllelse för ersättning: 8/1000 listade eller 7/1000 listade på helår. Periodicitet för uppföljning och redovisning av resultat framgår av avsnitt 3 om uppföljning i Hälsoval Örebro län, Krav- och kvalitetsbok och bilaga 4 Plan för uppföljning. 4 (4)

178 Bilaga 4, Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2013 Beslutad av LS Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (7)

179 Uppföljning av hälsofrämjande insatser, God vård mm Uppföljning målrelaterad ersättning Övrig uppföljning Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Område Mätetal Målvärde Mätmetod/källa Redovisning Fysisk aktivitet på recept, Antal förskrivna recept/1000 listade > 8/1000 Statistik ur Diver Månadsvis FaR Registrering av tobak vid diagnos KOL Andel patienter med KOL där tobak registrerats i journal > 90 % Statistik ur Diver Månadsvis BHV Hembesök från BVC Andel som erhållit hembesök > 90 % Statistik från BHV 4 ggr/år förstföderskor Hembesök från BVC Andel som erhållit hembesök > 70 % Statistik från BHV 4 ggr/år omföderskor EPDS samtal Andel mödrar som erbjudits samtal > 90 % Statistik från BHV Årligen Föräldrastöd i grupp Andel som erhållit > 70 % Statistik från BHV Årligen > 3 tillf., förstföd föräldrastöd i gr > 3 Föräldrastöd i grupp Andel som erhållit > 40 % Statistik från BHV Årligen > 3 tillf., omföd föräldrastöd i gr > 3 Besök på förskola i Minst 1 besök/förskola/år > 75 % Statistik från BHV Årligen närområdet Hälsosamtal vid 12 månader Andel som erhållit utökat samtal > 90 % Statistik från BHV Årligen Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (7)

180 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Område Mätetal Målvärde Mätmetod/källa Redovisning MHV Kvalitetsövervakning gravida Hembesök till nyförlösta förstföderskor Andelen gravida som registrerats i det nationella kvalitetsregistret Andel hembesök till nyförlösta med hemgång inom 48 h av totala antalet 95 % 80 % av de kvinnor som går hem inom 48 timmar, sedan de fött barn, erhåller ett hembesök. Inskrivna gravida Antal inskrivna/heltid barnmorska stycken/ heltid barnmorska Nationella kvalitetsregistret Statistik från MHV (ur Diver och Obstetrix) Vårdenheten uppger barnmorskeresurs. MHV gör beräkning från antalet inskrivna i Obstetrix Årsvis Per kvartal Halvårsvis Väntetider Väntetid för hälsosamtal för nygravid 1 vecka Diver Per kvartal Preventivmedelsbesök Tredje tillgängliga tid 14 Rapport från verksamhet Per kvartal kalenderdagar månadsvis utom juli-aug Medicinsk övervakning Hälsosamtal > 65% Obstetrix Årsvis Andel gravida som varit på återbesök inom 16 v efter avslutad graviditet. Målet höjs successivt för 2014 och Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (7)

181 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård - medicinsk kvalitet Område Mätetal Målvärde Mätmetod/källa Redovisning Diabetes Registrering i NDR HbA1c Blodtryck Läkemedel Läkemedelsgenomgångar vid apodos Antibiotikaförskrivning 0-6 år NSAID till äldre > 75 år Läkemedel till äldre Andel patienter med diabetes som registrerats i NDR av totalt antal med diabetes Andel patienter som har HbA1c < 52 mmol/mol av totala antalet registrerade Andel patienter som har blodtrycksvärde < 130/80 av totala antalet registrerade Antal genomgångar enligt mall utifrån Socialstyrelsens riktlinjer Antal nyförskrivna recept med antibiotika till barn 0-6 år. Antal nyförskrivna dygnsdoser NSAID per vårdcentral Nationella mätetal enligt Sammanhållen vård för mest sjuka äldre > 90 % Statistik från NDR och uppgifter ur Diver, samt rapportering från vårdcentral Två ggr/år > 55 % Statistik från NDR Två ggr/år > 40 % Statistik från NDR Två ggr/år Minst en gång per år för alla med apodos Inom lägsta 1/3 eller minska 10 % jfr 2012 Inom lägsta 1/3 eller minska 10 % jfr 2012 Nationella mål Statistik ur Diver Statistik ur analyssystem för läkemedel Statistik ur analyssystem för läkemedel Statistik ur analyssystem för läkemedel samt från SKL:s rapportering Månadsvis Månadsvis Månadsvis Övrigt Kompetens Antal individuella kompetensutvecklingsplaner 100 % Rapport från vårdcentral Årligen Patientfokuserad hälso- och sjukvård Under utveckling Område Mätetal Målvärde Mätmetod/källa Redovisning Bemötande Andel nöjda patienter > 90 % Nationell Patientenkät Årligen Vårdbarometern Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (7)

182 Säker och effektiv hälso- och sjukvård Område Mätetal Målvärde Mätmetod/källa Redovisning Diagnosregistrering i journal Andel mottagningsbesök hos läkare där diagnos > 95 % Statistik ur Diver Månadsvis registrerats i journalen av totalt antal Läkarinsatser i särskilt boende och hemsjukvård Följsamhet till ramavtal mellan kommunerna i länet och landstinget om läkarinsatser Årligen Laboratorieverksamhet Kvalitetssäkring enligt Landstingets krav Insatser enligt avtalet är uppfyllda Uppfyller Landstingets krav för ackreditering Rapport från vårdcentral Förfrågan till kommunerna Avvikelsehantering, internrevision samt extern tillsyn enligt gällande rutiner för ledningssystemet Årligen Avvikelsehantering Antal avvikelser och verksamhetens rutiner för Befintliga rutiner Rapport från Årligen avvikelsehantering finns vårdcentral Bemanning/kompetens Antal anställda per kategori. Enligt kravspecifikationen Rapport från Årligen vårdcentral Läkemedel Deltagande i Läkemedelskommitténs arbete Har deltagit Läkemedelskommittén Årligen Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (7)

183 Område Mätetal Målvärde Mätmetod/källa Redovisning Följsamhet till Riktlinjer för strokesjukvård Andel som fått uppföljande läkarbesök > 90 % Journalgranskning Årligen Andel som påbörjat rehabilitering hos sjukgymnast > 90 % Journalgranskning Årligen Rehabiliteringsgarantins krav Andel med blodtryck registrerat i journal Antal KBT-behandlingar Team finns etablerade rutiner > 90 % Team finns etablerade Statistik ut Diver Statistik ÖLL Rapport från vårdcentral Månadsvis Per tertial Årligen Påbörjade insatser från multimodala team Statistik ÖLL Sjukskrivningsprocessen Medicinska underlag Andel godkända medicinska underlag 80 % Statistik från Diver och FK Per tertial Årligen Försäkringsmedicinsk Aktivitet kring försäkringsmedicinsk Genomfört Rapport till Årligen kompetens kompetens under året Hälsovalsenheten Patientsäkerhet Följsamhet till basala Andel av personal som följer dessa 100 % Landstingets interna Årligen hygienrutiner uppföljning Patientsäkerhetsberättelse Årlig patientsäkerhetsberättelse per vårdcentral 100 % Intern uppföljning Årligen Övrigt Täckningsgrad Andel öppenvårdsbesök hos läk, sjg och ssk vid vårdcentralen av totala antal besök i öppenvård > 60 % som grund för ersättning Listningssystem och besöksdata 2 gånger per år Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (7)

184 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Område Mätetal Målvärde Mätmetod/källa Redovisning Telefontillgänglighet Andel besvarade samtal av totalt antal > 90 % Statistik ur Flexitid mm Månadsvis/dagligen Manuell mätning Läkarbesök inom 7 dagar Andel patienter som fått läkarbesök inom 7 dagar av totalt antal som bedömts ha behov av det > 90 % Statistik ur Diver Månadsvis/dagligen Övrig uppföljning Vårdcentralen ska i skriftlig rapport årligen lämna Beskrivning av arbete med kvalitet och patientsäkerhet samt verksamhetsutveckling Beskrivning av hälsofrämjande arbete Redovisning av genomförd kompetensutveckling Redovisning av måluppfyllelse för Miljö- och hållbarhetsarbete utifrån landstingets verksamhetsplan. Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (7)

185

186 1 (5) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Lise-Lotte Johansson OLL4588 Överenskommelse om intraprenad 1. Inledning Landstingsstyrelsen beslutade i februari 2007 att några verksamheter skall ges möjlighet att under en begränsad tid påbörja ett försök med att driva verksamheten som intraprenad för att därefter utvärdera resultatet. Syftet med försöket är att Örebro läns landsting vill utveckla nya styrformer, stödja långsiktigt ekonomsikt tänkande, ge möjlighet till större inflytande och delaktighet för all personal samt att uppmuntra till att utveckla idéer i verksamheterna. Inom Primärvården har Hallsbergs vårdcentral utsetts att delta i försöket. Utgångspunkten för överenskommelsen är det regelverk som Örebro läns landsting har upprättat om intraprenader. 1 Regelverket finns tillgängligt på Örebro läns landstings intranät. Denna överenskommelse är en tvåårig förlängning av tidigare överenskommelse som gäller tom Parter Denna överenskommelse är tecknad mellan Primärvården och Hallsbergs vårdcentral. 3. Giltighetstid Överenskommelsen gäller under tiden Vid önskemål om förlängning av överenskommelsen ska intraprenaden begära förlängning senast 6 månader innan överenskommelsens utgång. Se även punkterna 11, 12 och Uppdrag och omfattning 4.1 Allmänt Uppdrag och omfattning regleras enligt hälsovalsavtalet. Se Lagar och föreskrifter Intraprenaden ska bedrivas i enlighet med de lagar, föreskrifter och författningar som reglerar verksamhetsområdet och fullgöra sitt uppdrag gällande myndighetsutövning och författningsreglerade intyg. 1 Regelverk intraprenader Örebro läns landsting, LK-personal, Pia Gellerstedt, POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Primärvården Eklundavägen Box 1613 Örebro Örebro E-POST prim@orebroll.se INTERNET

187 2 (5) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Lise-Lotte Johansson OLL Styrande och vägledande dokument Intraprenaden ska följa de styrande och vägledande dokument som gäller på landstings-, förvaltnings-, och primärvårdsnivå. Det är exempelvis, Hälsovalsavtal, Primärvårdens verksamhetsplan, samverkansöverenskommelser med Örebro läns kommuner, planer, policys, riktlinjer, rutiner, vårdprogram samt andra överenskommelser och avtal som berör verksamheten. 4.4 Mål och verksamhetsplan Intraprenaden ska årligen upprätta en verksamhetsplan med Primärvårdens verksamhetsplan som utgångspunkt och verka för att målen i verksamhetsplanen uppfylls. Verksamhetsplanen ska fastställas av Primärvårdsdirektören. 4.5 Krisberedskap Intraprenaden ska följa Landstingets och Primärvårdens riktlinjer för krisberedskap. 4.6 Samverkan med andra aktörer Intraprenaden ansvarar för att samverkan sker med lämplig vårdenhet eller annan samarbetspartner, när patientens behov inte kan tillgodoses enbart inom intraprenaden. Intraprenaden ska aktivt verka för att skapa smidiga övergångar mellan vårdgivare i syfte att bidra till en väl fungerande vårdkedja utifrån patientens perspektiv. Intraprenaden ska samverka med dels andra vårdenheter inom landstinget, dels med kommunen och dels med berörda myndigheter såsom försäkringskassa och arbetsförmedling. För att utveckla vårdkvaliteten och vårdinnehållet ska intraprenaden efter överenskommelse med primärvårdsdirektören delta i aktuella samverkansprojekt inom Primärvården och med andra aktörer/verksamheter inom och utom ÖLL 5. Kvalitet Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, med ett förhållningssätt som präglas av ett evidensbaserat angreppssätt. Intraprenaden skall tillämpa dokumenterade rutiner som säkerställer att målen nås och att utförda tjänster genomförs på ett sådant sätt att överenskommen omfattning och kvalitet uppnås och upprätthålls. Intraprenaden ska ha dokumenterade rutiner för avvikelsehantering och bedriva en systematisk kvalitetsutveckling i enlighet med kraven i SOSFS 2011:9, så kvaliteten och patientsäkerheten i verksamheten utvecklas och upprätthålls.

188 3 (5) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Lise-Lotte Johansson OLL Ledning och organisation Intraprenaden leds av en verksamhetschef som har det samlade ledningsansvaret för verksamheten och ansvarar för att de krav och utgångspunkter som anges i denna överenskommelse uppfylls. Intraprenaden ansvarar för att upprätthålla en ledning och organisation som utifrån aktuella krav och önskemål är effektivt utformad. Primärvårdsdirektören är intraprenadens närmsta chef i organisationen och den chef som intraprenaden rapporterar till. 7. Personal Intraprenaden ska inneha den kompetens som behövs för att bedriva verksamheten så kraven i denna överenskommelse uppfylls. Personalen är anställd av Örebro läns landsting som tillika är arbetsgivare. Intraprenaden omfattas av landstingets kollektivavtal, policys och övergripande riktlinjer och rutiner som gäller inom personalområdet samt en särskilt upprättad delegationsordning. Intraprenaden ansvarar för anställning av personal och beslut om lönesättning inom ramen för gällande lagstiftning och kollektivavtal. Intraprenaden kan vid behov använda Landstingshälsans resurser i enlighet med det avtal som finns mellan Primärvården och Landstingshälsan. Intraprenaden ansvarar för att det finns en samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer i enlighet med ÖLLs samverkansavtal. 8. Ekonomi 8.1 Resurstilldelning Intraprenaden tilldelas medel enligt den landstingsdrivna Primärvårdens budgetfördelningsmodell. 8.2 Investeringar och utrustning Vid anskaffning av utrustning som överstiger ett basbelopp (för år 2013, 44,5 tkr) och har en livslängd på mer än tre år klassas inköpet som investering enligt landstingets regler om investeringar. Intraprenaden kan besluta om investeringar upp till ett investeringsbelopp på kronor per år. Intraprenaden betalar investeringen via avskrivning. Kvarvarande avskrivningskostnader för investeringar kommer vid intraprenadens upphörande att betalas av förvaltningen. Investeringar som överstiger investeringsbeloppet kr per år hanteras på samma sätt som för övriga verksamheter inom landstinget med äskanden inom landstingets investeringsprocess.

189 4 (5) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Lise-Lotte Johansson OLL4588 Intraprenaden kan besluta om normalt fastighetsunderhåll som kostnadsbokförs direkt och som intraprenaden själv kan finansiera. Fastighetsåtgärder ska alltid föregås av samråd med Landstingsfastigheter inom Lednings- och verksamhetsstöd. 8.3 Överskott Om överskott uppstår ska femtio procent av överskottet avsättas till eget kapital och användas som buffert till ett eventuellt underskott kommande år. Övriga femtio procent får användas fritt till beslut som är tagna inom intraprenaden och får disponeras under resterande tid som överenskommelsen gäller. Överskottet får inte användas till nivåhöjande kostnader som överstiger tiden för överenskommelsen. Eventuellt kvarvarande överskott från tidigare år av överenskommelser förs över i denna förlängning. Rutin för handläggning av över- och underskott upprättas i samverkan med ledningskansliet. 8.4 Underskott Uppkommer underskott ska intraprenaden upprätta och komma överens med förvaltningsledningen om en åtgärdsplan som beskriver hur balansen ska återställas. Eventuellt kvarvarande underskott från tidigare år av överenskommelser förs över i denna förlängning. 8.5 Försäljning av varor och tjänster Vid försäljning av tjänster inom Örebro läns landstings verksamhetsområde skall ÖLLs avgiftshandbok tillämpas. Försäljning av tjänster utanför Örebro läns landstings verksamhetsområde skall ske inom ramen för vad kommunallagen medger under förutsättning att fastställda mål och mått för verksamheten är uppfyllda. Vid önskemål om försäljning av tjänster utanför Örebro läns landstings verksamhetsområde ska samråd ske med primärvårdsdirektören. 9. Uppföljning Intraprenaden ska följa landstingets och Primärvårdens tidplan och regler för uppföljning och redovisning av verksamheten och ekonomin. Uppföljning sker enligt, av primärvården fastställd plan. Redovisningen och uppföljningen ska även lämnas till landstingsstyrelsen. Intraprenden ska även delta i den speciella utvecklingen och utvärderingen som omfattar intraprenad projektet inom ÖLL. 10. Gemensamma resurser Intraprenaden använder befintliga förvaltningsgemensamma resurser enligt samma förutsättningar som övriga vårdcentraler. Det gäller t.ex. ekonomi- och personaladministration, landstingsgemensamma IT-system, turbilar, internpost och kassahantering.

190 5 (5) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Lise-Lotte Johansson OLL Hävning och omförhandling Intraprenaden kan begära att överenskommelsen upphävs under pågående tid för överenskommelsen. Uppsägningstiden är 6 månader från intraprenaden. Primärvårdsdirektören kan med omedelbar verkan besluta om att överenskommelsen hävs om intraprenaden inte fullgjort sina åtaganden enligt överenskommelsen och informerar landstingsstyrelsen om beslutet. 12. Omförhandling Parterna har rätt att inför varje nytt verksamhetsår påkalla diskussioner med åberopande av något av nedanstående förhållanden: - Väsentliga förändringar i landstingets uppdrag, t ex ändrad lagstiftning - Oförutsedda händelser som väsentligt ändrar förutsättningarna för intraprenaden. - Väsentliga förändringar i övrigt i landstinget - I övrigt påkallat av parterna 13. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg i gällande överenskommelse kan endast göras genom en skriftlig handling, undertecknad av primärvårdsdirektör och chef för intraprenaden. Eventuella ändringar och tillägg dokumenteras i separat bilaga till grundöverenskommelsen inför respektive verksamhetsår. 14 Oenighet om överenskommelse Oenighet angående tolkning och tillämpning av överenskommelsen, som inte kan lösas genom förhandlingar mellan parterna, ska avgöras av Hälso- och sjukvårdsdirektör. Örebro december 2012 Ingrid Fries Hansson Ordförande, nämnden för primärvård och folktandvård Örebro december 2012 Örebro december 2012 Karl Bartoll Primärvårdsdirektör Ann-Mari Gustafsson Chef för intraprenaden

191 Bilaga Budgetuppräkning läkemedel 2013 Verksamhet Utomlänsförskrivning Omfördelning Tnf-alfahämmare Preparatgrupper nivåhöjning Preparatgrupper övrigt Generellt påslag Omfördeln. av patent utgångar mnkr Netto budgetuppräkning Universitetssjukhuset -1,0 10,6 5,7 7,6-6,3 16,6 Karlskoga lasarett 1,0 0,6 0,8-1,2 1,2 Lindesbergs lasarett 0,2 0,5-0,7 0,0 Psykiatrin 2,1 0,7-2,8 0,0 Folktandvården 0,0 Habilitering och hjälpmedel 0,2 0,2 Övriga* 5,3 0,5 5,0-8,8 2,0 SUMMA 5,3 14,2 5,7 14,6-19,8 20,0 Not Övriga avser de poster som redovisas centralt d.v.s. huvudsakligen primärvården, privata förskrivare och förskrivning från andra län

192

193 Policy och plan för arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöpolicy Örebro läns landsting (ÖLL) ska erbjuda en verksamhet med hög kvalité och samtidigt vara en attraktiv arbetsgivare. För detta krävs en hälsofrämjande och inspirerande arbetsmiljö där samtliga medarbetare känner sig trygga såväl psykiskt som fysiskt. ÖLL har ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och med goda arbetsmiljöer som stärker medarbetarna och verksamheterna. ÖLL ser hälsa och välbefinnande som en viktig tillgång hos varje medarbetare. Medarbetarens hälsa och engagemang är en förutsättning för att verksamheterna ska fungera väl och kunna nå sina uppsatta mål. I en hälsofrämjande arbetsmiljö råder ett demokratiskt, tillåtande klimat, där det finns möjligheter att påverka sin egen arbetssituation och där alla deltar i verksamheten på lika villkor. Utgångspunkten för arbetsmiljöarbetet är att kraven i arbetslivet balanseras mot att främja ett långsiktigt hållbart arbetsliv. För att säkerställa goda arbetsförhållanden för samtliga medarbetare ska arbetsmiljöfrågorna integreras i den dagliga planeringen och i utvecklingen av verksamheten på alla nivåer i hela regionen. Ny arbetsmiljöplan för Örebro läns landsting Bakgrund En hälsofrämjande arbetsplats kännetecknas i enlighet med Örebro läns landstings arbetsmiljöpolicy av möjligheten till delaktighet, inflytande, utveckling och återhämtning. Kunskap om, ansvarstagande för arbetet och arbetsplatsen är också faktorer som bidrar till välbefinnande och arbetsglädje. En hälsofrämjande arbetsplats förutsätter systematik, uppföljning och styrning av aktivitetsområdena; Organisation, ledarskap och medarbetarskap Främja hälsa, friskvård och en aktiv livsstil Aktivt samt utvecklat arbetsmiljö- och säkerhetsarbete Tidig rehabilitering och anpassning Chefer har ansvaret för att beakta arbetsmiljöaspekter i samband med att olika organisatoriska beslut fattas. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska genomföras integrerat i den dagliga verksamheten. Chefernas ansvar för arbetsmiljön kräver kompetens och tydliga befogenheter. Cheferna ska speciellt beakta insatser som kan stärka hälsan hos yrkesgrupper som riskerar att utsättas för ohälsa. Medarbetaren är ytterst ansvarig för sin egen hälsa och för utvecklingen av sina personliga resurser. Som medarbetare har man ett ansvar för att aktivt medverka i arbetsmiljöarbetet och i verksamhetsutvecklingen. Att arbeta hälsofrämjande innebär att man identifierar de faktorer som har störst värde för både medarbetare och verksamhet, så kallade friskfaktorer och arbetar med att förstärka dessa. Genom att lyfta fram vikten av hälsa och välbefinnande för arbetsglädjen tydliggörs att hälsofrämjande insatser kommer både medarbetare och verksamhet till godo. 1

194 Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas fortlöpande och långsiktigt med tydliga mål och handlingsplaner, förankrade i organisationen. I det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska vi identifiera och åtgärda faktorer som kan ge upphov till ohälsa (riskbedömning och konsekvensanalys). Samordningsmöjligheter och framtiden Inom ÖLL pågår ett ständigt utvecklingsarbete när det gäller ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Ett arbete med att samordna dessa tre ledningssystem påbörjas under Samordningsvinster blir ett likartat arbetssätt där rutiner och dokumentation inte behöver upprepas. Uppföljning och revision kan samordnas och begreppen kan bli mer lika, vilket leder till ett effektivare och mer enhetligt arbetssätt som i förlängningen kan ge våra patienter en ännu effektivare och säkrare vård. Ett framtida arbetsmiljöarbete kommer i större utsträckning att inrikta sig mot ett hälsoskapande synsätt. Vad är det som skapar och utvecklar hälsa i vår verksamhet? En strategi för detta synsätt utvecklas under perioden och där vi ser effekter av ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Syfte Landstingets arbetsmiljöpolicy och plan ska kvalitetssäkra arbetsmiljöarbetet. Den ska ge stöd och riktlinjer till Örebro läns landstings chefer och medarbetare så att de kan samverka för att tillsammans skapa en hälsofrämjande och långsiktigt hållbar arbetsmiljö. Den ska också öka medvetenheten om och skapa förutsättningar för god hälsa samt uppmärksamma friskfaktorer på arbetsplatserna. Framgångsfaktorer för arbetsmiljöarbetet Delaktighet Ledarskap och kompetensförsörjning Arbetsglädje och stolthet Kommunikation och dialog Mål För att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö ska följande mål vara uppfyllda senast Örebro läns landsting uppfattas av sina medarbetare som en attraktiv arbetsgivare där man känner stolthet över att arbeta i organisationen. Landstingets målsättning är att samtliga medarbetare på sikt skall uppfatta organisationen som en attraktiv arbetsgivare. Medarbetarna i landstinget upplever att deras chefer utövar ett gott och hälsofrämjande ledarskap Medarbetarnas delaktighet och möjlighet att påverka sin arbetssituation har ökat Hållbara chefer arbetsmiljövillkoren för chefer inom ÖLL utvecklas under perioden för att skapa goda förutsättningar för en person att verka som chef med ett rimligt antal underställda medarbetare Medarbetarnas känsla av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet d v s känsla av sammanhang (KASAM) har ökat 2

195 Medarbetarna upplever att faktorer på arbetsplatsen t ex krav-kontroll, målresurser, ansträngning-belöning, kvantitet-kvalitet, jobb-vila är i balans Chefer och medarbetare ska ges möjlighet att kunna förena sitt arbetsliv med det övriga livet. Tid för återhämtning inom och mellan arbetspass möjliggörs t ex genom möjligheten att ta ut sin rast och till en hälsofrämjande schemaläggning av arbetstiderna. På varje arbetsplats ska dialoger föras kring förutsättningar för hälsa och god arbetsmiljö. Mål och uppdrag för såväl verksamheten som för den enskilde medarbetaren ska vara väl kommunicerade. Landstinget har infört ett integrerat ledningssystem för arbetsmiljö, miljö och kvalité Alla chefer och skyddsombud har grundläggande kunskaper om arbetsmiljöfrågor Arbetsmiljö/hälsobokslut införs i ÖLL s årsredovisning Landstingsgemensamma aktiviteter Implementera och utveckla landstingets hälsofrämjande ledarskapsstrategi Initiera olika aktiviteter för att utveckla samverkan i organisationen Utveckla landstingsgemensamma arbetsmiljöutbildningar för chefer, skyddsombud samt medarbetare Utveckla fördjupningsutbildningar inom arbetsmiljöområdet Erbjuda återkommande seminarium med aktuella arbetsmiljöteman Utveckla hälsofrämjande och hälsoskapande processer och arbetssätt inom landstinget Utveckla olika relevanta mätetal för hälsa inom ÖLL Samordning av systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) inom ÖLL Relationer och organisation Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön som en del i verksamhetsansvaret. Arbetsmiljöarbetets organisation är tydlig och klar för samtliga medarbetare inom ÖLL. Alla rutiner är skriftliga. Inom varje verksamhet finnas en skriftlig uppgiftsfördelning som klargör vilka uppgifter chefer och medarbetare har, bil 1 Arbetsmiljöinstruktion. Landstingsstyrelsen Har det övergripande ansvaret för arbetsmiljöfrågorna och har till uppgift att fördela de övergripande resurserna samt fastställa policy och riktlinjer inom området. Landstingsdirektören Ansvarar för att landstingsövergripande mål för arbetsmiljöarbetet formuleras och att utfallet av arbetsmiljöarbetet redovisas till landstingsstyrelsen. Förvaltningscheferna Ansvarar för att planera och genomföra aktiviteterna så att målen i arbetsmiljöplanen uppfylls. Aktiviteterna ska planeras utifrån varje verksamhets egna förutsättningar och riskinventeringar. 3

196 Verksamhetscheferna inom landstinget Säkerställer inom sitt ansvarsområde att medarbetarna har en tillfredsställande arbetsmiljö. Medarbetarna Har ett ansvar att vara delaktiga och bidra till utvecklingen av hälso- och arbetsmiljöarbetet, samt delta i de åtgärder som behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Centrala samverkansgruppens arbetsmiljöutskott Diskuterar i samverkan mellan arbetsgivare, företagshälsovård och fackliga organisationer hur resurser ska användas och insatser prioriteras inom arbetsmiljöområdet. Centrala samverkansgruppen (CSG) Är landstingets övergripande skyddskommitté och har till uppgift att bevaka och samverka kring arbetsmiljöfrågorna. Samverkansgrupp på förvaltningsnivå Är förvaltningarnas övergripande skyddskommittéer och ska samordna och följa upp förvaltningarnas arbetsmiljöarbete. Samverkansgrupperna Är verksamheternas/klinikernas lokala skyddskommittéer och har till uppgift att bevaka och samverka kring och följa upp arbetsmiljöfrågorna inom respektive område. Arbetsgivaren och fackliga organisationer verkar gemensamt för att skapa förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och en hälsofrämjande arbetsplats. Samverkan ska ske i det dagliga arbetet, genom medarbetarsamtal, vid arbetsplatsträffar och i olika samverkansgrupper. Skyddsombuden Företräder medarbetarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö inom landstinget. Uppföljning Medarbetarenkät genomfördes under hösten 2011 och därefter vartannat år för att mäta känsla av sammanhang, engagemang, motivation, trivsel, återkoppling, ledarskap, delaktighet, påverkansmöjlighet, kompetens, utvecklingsmöjligheter, kommunikation, resurser och stöd, organisation, värderingar, fysiska och psykiska förutsättningar att klara av sitt arbete, positiva upplevelser av arbetet, nöjd medarbetarindex samt lojalitet. Verksamheterna/klinikers handlingsplaner för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska dokumenteras och följas upp i samverkansgrupperna. Arbetsmiljöarbetet ska sammanställas och rapporteras till samverkansgruppen på förvaltningsnivå. Förvaltningarnas sammanställning av sitt arbetsmiljöarbete ska dokumenteras i förvaltningens verksamhetsberättelse och rapporteras till landstingsstyrelsen. Personalpolitiska utskottet (PPU) följer upp landstingets arbetsmiljöarbete vid varje delårsbokslut. 4

197 Centrala samverkansrådet följer regelbundet upp landstingets arbetsmiljöarbete. Följande statistik ska redovisas uppdelat på kön: Övertid Anmälda arbetsskador Tillbud/Avvikelser Arbetslivsinriktad rehabilitering Relevanta mätetal som ingår i arbetsmiljöbokslut/hälsobokslut Mot slutet av planperioden görs en större utvärdering då utfall ställs emot mål. Denna utvärdering avrapporteras till landstingets Personalpolitiska utskott (PPU). Handlingsplan för arbetsmiljöarbetet, Mål, aktiviteter och metoder för uppföljning Mål för arbetsmiljöarbetet Aktiviteter för perioden Metoder för uppföljning ÖLL uppfattas av sina Nöjd medarbetarindex (NMI) Medarbetarenkät 2013 och medarbetare som en ska överstiga 85, vid 2015 attraktiv arbetsgivare där utgången av man känner stolthet över att arbeta i organisationen (Örebro läns landsting har ett Nöjd Medarbetarindex (NMI) på 76, (kan variera mellan 0 och 100). Att jämföra med Sveriges samtliga landstingsanställda som har ett NMI = 75). Hållbara chefer Fördjupningsutbildning för arbetsmiljövillkoren för chefer i hälsofrämjande Medarbetarenkät 2013 och chefer inom ÖLL utvecklas ledarskap 2015 under perioden för att skapa Antal medarbetare per chef goda förutsättningar för en är rimligt person att verka som chef Medarbetarna i ÖLL Fördjupningsutbildning för upplever att deras chefer chefer i hälsofrämjande Medarbetarenkät 2013 och utövar ett gott och ledarskap 2015 hälsofrämjande ledarskap Formulera och implementera en hälsofrämjande Medarbetarsamtal ledarskapspolicy Medarbetarnas delaktighet och möjlighet att påverka sin arbetssituation har ökat Varje medarbetare har ett medarbetarsamtal Medarbetarskap inom ÖLL Medarbetarenkät 2013 och 2015 Medarbetarnas känsla av sammanhang har ökat Våld och hot mot verksamhetens medarbetare tolereras inte Diskussion på respektive arbetsplats FAS-dialogverktyg Medarbetarenkät 2013 och 2015 Avvikelserapportering 5

198 Mål för arbetsmiljöarbetet Aktiviteter för perioden Metoder för uppföljning Medarbetarna upplever att Diskussion på respektive Medarbetarenkät 2013 och faktorer på arbetsplatsen t ex krav-kontroll, jobb-vila är i balans arbetsplats Medarbetarsamtal 2015 Chefer och medarbetare ges möjlighet att kunna förena arbetsliv med övriga livet På varje arbetsplats ska dialoger föras kring förutsättningar för hälsa och god arbetsmiljö Landstinget har infört ett ledningssystem för arbetsmiljö, miljö och kvalité Alla chefer och medarbetare har grundläggande kunskaper om arbetsmiljöfrågor Arbetsmiljö/hälsobokslut införs i årsredovisningen Hälsofrämjande arbetsschema/arbetstider/ flextid/föräldraledighet Aktiva arbetsplatsträffar (APT) Arbetet påbörjas under 2012 Grundläggande utbildning genomförs en gång per termin. Erbjuda fördjupningsutbildningar inom arbetsmiljöområdet Seminarieserie med aktuella arbetsmiljöteman Utveckla olika relevanta mätetal för hälsa inom arbetsmiljöområdet Medarbetarenkät 2013 och 2015 Verksamhetsuppföljning Statistik Redovisning av Frisknärvaro/andel långtidsfriska Sjukfrånvaro Antal rehabiliteringsutredningar Antal rapporterade arbetsskador Antal inträffade tillbud Vilka insatser som är genomförda på arbetsmiljöområdet under året Antal medarbetare som deltagit i någon kompetensutveckling Andel medarbetare som utnyttjat sin friskvårdsförmån Antal genomförda skyddsronder under året 6

199 Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

200 Samverkansnämnden rekommenderar sjukvårdsregionens landsting Att införa Socialstyrelsens rekommendationer för rörelseorganens sjukdomar Att anta som mål att täckningsgraden för rapportering till kvalitetsregister vid utgången av 2013 i genomsnitt är 80 procent och där 70 procent är lägsta acceptabla målvärde för en enskild enhet att respektive landsting ger berörda verksamheter i uppdrag att följa upp sina resultat utifrån indikatorerna i de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar Samverkansnämnden beslutar för egen del För utvecklingsgruppen för samordning av nationella riktlinjer att inom ramen för det utvecklingsarbete som pågår inom utvecklingsgruppen för samordning av nationella riktlinjer använda de nationella riktlinjernas indikatorer för att följa upp rörelseorganens sjukdomar ur ett lednings- och styrningsperspektiv att följa upp givna uppdrag i den politiska viljeinriktningen För regionala läkemedelsrådet att sammanställa kostnaderna för TNF hämmare 2011, i regionen och respektive landsting att följa upp kostnadsutvecklingen av läkemedel för de berörda vårdområdena För regionala utbildningsrådet att inventera antalet reumatologer i regionen och respektive i landsting att se över personalförsörjning främst gällande reumatologer Syfte med den politiska viljeinriktningen Likvärdig vård Den politiska viljeinriktningen är ett för regionen förtydligande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer och utgör Samverkansnämndens rekommendation till landstingen. Den har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård gällande rörelseorganens sjukdomar inom regionen, vidare vara stöd för styrning och ledning av hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i budget- och planeringsprocesserna. Den politiska viljeinriktningen beskriver också de utvecklingsområden inom rörelseorganens sjukdomar som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel. Den riktar sig därför också till berörda specialitetsråd. 2 (6)

201 En förutsättning för att utjämna skillnader i praxis och resultat är möjligheterna till rättvisande jämförelser. Samverkansnämnden rekommenderar därför att landstingen antar som mål att täckningsgraden för rapportering till berörda kvalitetsregister vid utgången av 2013 i genomsnitt är 80 procent och där 70 procent är lägsta acceptabla målvärde för en enskild enhet. Vad är rörelseorganens sjukdomar? Rörelseorganens sjukdomar är ett samlingsnamn för en mängd olika åkommor som angriper skelett, leder och muskler, med olika vårdbehov som följd. Här ingår även benbrott och ledskador som orsakas av olyckor. För medicinska tillstånd i rörelseorganen används även den sammanfattande benämningen reumatiska sjukdomar. Det finns omkring 80 olika reumatiska diagnoser. En vanlig indelning är inflammatoriska tillstånd (artriter, och systemsjukdomar) och icke-inflammatoriska tillstånd (smärta och artros). Betydligt fler i befolkningen lider av icke-inflammatoriska besvär än inflammatoriska. Rörelseorganens sjukdomar är vanliga Sjukdomar i skelett, leder och muskler är mycket vanliga. I Statistiska centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden uppgav 15 procent av männen och 21 procent av kvinnorna att de har en långvarig sjukdom som är relaterad till rörelseorganen. I Sverige drabbar rörelseorganens sjukdomar oftare äldre personer än yngre och ungefär hälften av alla kroniska besvär som personer över 65 år lider av är kopplade till skelett, leder och muskler. Den stora ökningen av antalet personer med övervikt bidrar även den till en ökning av sjukdomar i rörelseorganen, särskilt artros. Kvinnor har oftare besvär i rörelseorganen än män. Exempelvis visar en rapport baserad på hälsodataregistren under 2007 att kvinnor utgör en majoritet av patienterna med artrit och artros. Konsekvenserna av sjukdomar i rörelseorganen är omfattande. Den enskilda personen påverkas av försämrad livskvalitet i form av smärta, minskad rörlighet, förlust av oberoende och minskat välmående i allmänhet. Mål, rekommendationer och ekonomiska konsekvenser Generellt för samtliga nedanstående tillstånd gäller att Socialstyrelsen rekommenderar fysisk aktivitet i anpassade former för respektive diagnos/tillstånd. Rekommendationer vid Osteoporos FRAX och DXA för att bedöma frakturrisk Vid misstanke om osteoporos bör hälso- och sjukvården bedöma frakturrisken med hjälp av det så kallade FRAX-verktyget som finns fritt på internet och vid behov göra en bentäthetsmätning med DXA. Socialstyrelsen beräknar att den ökade behandlingen för osteoporospatienter med mycket hög frakturrisk ger en sammanlagd kostnadsminskning på närmare 200 miljoner kronor per år. Kostnaden för behandling beräknas öka med cirka 70 miljoner kronor per år medan minskningen av antalet frakturer på sikt förväntas ge en kostnadsminskning med cirka 270 miljoner kronor per år. 3 (6)

202 Behandling med alendron- och zoledronsyra vid mycket hög frakturrisk Personer med mycket hög frakturrisk bör hälso- och sjukvården behandla med alendronsyra. De personer som har svårigheter att fullfölja behandlingen med alendronsyra bör i stället behandlas med zoledronsyra. Vid låg frakturrisk bör däremot hälso- och sjukvården endast i undantagsfall behandla med dessa läkemedel. Ingen behandling med kalcium och D-vitamin Hälso- och sjukvården bör inte förskriva kalcium och D-vitamin som monoterapi till kvinnor i åldern år som inte har dokumenterad brist på dessa ämnen. Socialstyrelsen beräknar att rekommendationen gällande kalcium och D-vitamin ger en kostnadsminskning på miljoner kronor per år. Ingen vertebro- eller kyfoplastik vid kotkompression Hälso- och sjukvården bör inte utföra vertebro- eller kyfoplastik vid kotkompression som beror på osteoporos. Undersökningar visar att dessa kirurgiska åtgärder inte har någon långvarig effekt på smärta, funktion eller livskvalitet. Förslaget gällande vertebro eller kyfoplasik vid kotkompression förväntas innebära en kostnadsminskning. Rekommendationer vid Artros Fysisk träning vid artros Hälso- och sjukvården bör ge handledd träning under lång tid till personer med artros i knä och höft. Undersökningar visar att träning har en smärtlindrande effekt som kan jämföras med smärtlindrande läkemedel. Rekommendationen om fysisk träning vid artros kommer sannolikt att leda till en kostnadsökning för hälso- och sjukvården. Ingen glukosamin, hyaluronsyra eller artroskopisk kirurgi med ledstädning vid artros Hälso- och sjukvården bör inte behandla med glukosamin eller hyaluronsyra vid artros i knä eller höft. Dessa ämnen har inte någon effekt på smärta eller ledfunktion. Att upphöra med behandling som glukosamin eller hyaluronsyra kommer att kunna innebära en kostnadsminskning på cirka 85 miljoner kronor per år. Hälso- och sjukvården bör inte heller göra artroskopisk kirurgi i form av ledstädning med meniskresektion vid artros i knäet. Åtgärden som behandling av artros har inte bättre effekt på smärta och funktion än träning och smärtlindrande medicin. Inte utföra artroskopisk kirurgi Att inte utföra artroskopisk kirurgi i form av ledstädning med meniskresektion vid artros i knä innebär en kostnadsminskning på cirka 25 miljoner kronor per år. 4 (6)

203 Rekommendationer vid Inflammatorisk ryggsjukdom och psoriasis artrit TNF-hämmare när andra läkemedel haft otillräcklig effekt vid ankyloserande spondylit och psoriasisartrit Hälso- och sjukvården bör behandla med TNF-hämmare vid ankyloserande spondylit när de läkemedel som man sätter in först, så kallade NSAID läkemedel, inte har haft tillräcklig effekt. Hälso- och sjukvården bör även behandla med TNF-hämmare vid psoriasisartrit där NSAID-läkemedel, kortisoninjektioner och så kallade sjukdomsmodifierande läkemedel inte har haft tillräcklig effekt. Sammantaget bedöms rekommendationerna om TNF hämmare ge en ökad kostnad på cirka 480 miljoner kronor per år. Rekommendationer vid reumatoid artrit Kombinationsbehandling med läkemedel tidigt och vid otillräcklig effekt vid reumatoid artrit Hälso- och sjukvården bör påbörja behandling med metotrexat och TNF-hämmare direkt vid tidig reumatoid artrit med hög sjukdomsaktivitet och flera markörer på dålig prognos. Socialstyrelsen bedömer att cirka 10 procent av dem som varje år får diagnosen reumatoid artrit uppfyller kriterierna för tidig kombinationsbehandling. Kombinationsbehandling En person som har fått otillräcklig effekt av enbart behandling med metotrexat och har fortsatt medelhög till hög sjukdomsaktivitet bör få behandling med både metotrexat och TNF-hämmare (biologiska läkemedel). Hälso- och sjukvården bör även behandla med en kombination av metotrexat och annat biologiskt läkemedel (annan TNF-hämmare, abatacept, rituximab eller tocilizumab) om kombinationsbehandlingen med metotrexat och TNF-hämmare inte ger tillräcklig effekt. Socialstyrelsen bedömer att dessa rekommendationer ger den största kostnadsökningen inom all behandling vid reumatoid artrit. Rekommendationen om kombinationsbehandlingen med läkemedel tidigt och vid reumatoid artrit beräknas ge ökade kostnader på 84 miljoner kronor per år. Kombinationsbehandlingen med metotrexat och TNF hämmare är svår att beräkna eftersom det saknas uppgifter om hur stor gruppen är. En grov skattning är dock att kostnaderna för hälso- och sjukvården ökar med miljoner kronor per år. 5 (6)

204 Uppföljning I de Nationella riktlinjerna beskrivs riktlinjespecifika indikatorer 35 indikatorer (varav 13 utvecklingsindikatorer), som tagits fram för uppföljning och jämförelser av vårdens utveckling av processer, resultat och kostnader över tid. Samverkansnämnden förväntar sig att: o respektive landsting ger berörda verksamheter i uppdrag att följa upp sina resultat utifrån indikatorerna exklusive utvecklingsindiaktorerna, i de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar o o de nationella riktlinjernas indikatorer används för att följa upp rörelseorganens sjukdomar ur ett lednings- och styrningsperspektiv inom ramen för det utvecklingsarbete som pågår inom Utvecklingsgruppen. givna uppdrag i den politiska viljeinriktningen följs upp av Utvecklingsgruppen. Sammanfattning ekonomiska och organisatoriska konsekvenser landstingen i U/Ö-regionen Rörelseorganen står för en stor andel av samhällets totala utgifter för sjukdomar. Bedömningen är att de ekonomiska konsekvenserna av rekommendationerna generellt innebär ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Samtidigt bör noteras de stora samhällsekonomiska vinsterna som förväntas, inte minst inom reumatologin. Men flertalet av rekommendationerna förväntas medföra att människor med dessa sjukdomar får förbättrad hälsa, höjd livskvalitet, bättre funktionsförmåga och minskat antal frakturer, vilket kan ge sänkta kostnader på längre sikt. Ekonomiska konsekvenser Fördelningen av konstander för nya behandlingsmetoder mellan primärvård och specialistvård, kommer att kräva tydlighet vid intern fördelningar resurserna inom respektive landsting. Organisatoriska konsekvenser Vad gäller organisatoriska konsekvenser innebär rekommendationerna att primärvården får ett tydligare ansvar för diagnostik och behandling av framför allt artros. Rekommendationen gällande läkemedelsbehandling vid framför allt reumatoid artrit kommer att innebära tätare och därmed fler uppföljningar, vilket kan få till följd ett ökat behov av specialistläkare. 6 (6)

205 Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Osteoporos, artros, inflammatorisk ryggsjukdom och ankyloserande spondylit, psoriasisartrit och reumatoid artrit Stöd för styrning och ledning

206 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto John Henley/CORBIS via Matton Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, juni 2012

207 Förord I dessa nationella riktlinjer ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid sjukdomar i rörelseorganen: osteoporos, artros i knä och höft, inflammatorisk ryggsjukdom (axial spondylartrit) och ankyloserande spondylit, psoriasisartrit och reumatoid artrit. Konsekvenserna av sjukdomar i rörelseorganen är omfattande. För den enskilda personen innebär de försämrad livskvalitet i form av smärta, minskad rörlighet, förlust av oberoende och minskat välmående i allmänhet. Dessa sjukdomar svarar även för en stor andel av vårdkonsumtionen. Exempelvis orsakar besvär i skelett, leder och muskler uppskattningsvis procent av det totala antalet läkarbesök inom primärvården. Sjukdomarna är också en av de vanligaste orsakerna till nedsättning av arbetsförmågan och till långtidssjukskrivningar. Flertalet rekommendationer i riktlinjerna riktas till primärvården, där åtgärderna i första hand utförs eller förväntas utföras. Primärvården har en betydelsefull roll i arbetet med att tidigt identifiera personer med artrit, osteoporos och artros. Primärvården utför också en omfattande del av rehabiliteringen av dessa personer. Syftet med riktlinjerna är både att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna riktar sig till såväl beslutsfattare som verksamhetsledningar och är ett stöd för styrning och ledning på alla nivåer inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen förväntar sig att rekommendationerna påverkar resursfördelningen inom vården och omsorgen på så sätt att förhållandevis mer resurser fördelas till högt prioriterade tillstånd och åtgärder än till dem som har fått låg prioritet. En viktig del av riktlinjerna är Socialstyrelsens indikatorer för god vård, som utgår från de centrala rekommendationerna i riktlinjerna. Under planerar Socialstyrelsen att påbörja en utvärdering av vården av personer med sjukdomar i rörelseorganen utifrån riktlinjernas indikatorer. Sjukvårdsregionerna, myndigheter, berörda intresse- och yrkesorganisationer, specialistföreningar och andra har lämnat värdefulla synpunkter 3

208 på den preliminära versionen av riktlinjerna. En särskild referensgrupp har även kvalitetsgranskat rekommendationerna inom rehabilitering. Socialstyrelsen har bearbetat alla synpunkter innan vi slutgiltigt har tagit ställning till de aktuella riktlinjerna. Socialstyrelsen vill tacka alla som med stort engagemang och expertkunnande har deltagit i riktlinjearbetet. Lars-Erik Holm Generaldirektör Lena Weilandt Enhetschef 4

209 Innehåll Förord... 3 Innehåll... 5 Sammanfattning Inledning Socialstyrelsens nationella riktlinjer Riktlinjerna omfattar åtgärder där vägledningsbehovet är stort Samverkan med andra myndigheter och aktörer Rörelseorganens sjukdomar Vården av rörelseorganens sjukdomar Behandling måste avvägas mot sjukskrivning Mest sjuka äldre behöver särskilt beaktas Smärta och trauma ingår inte i riktlinjerna Centrala rekommendationer Generellt om rekommendationerna Rekommendationer vid osteoporos Rekommendationer vid artros Rekommendationer vid inflammatorisk ryggsjukdom (axial spondylartrit) och ankyloserande spondylit Rekommendationer vid psoriasisartrit Rekommendationer vid reumatoid artrit Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Sammanfattning av konsekvenserna Osteoporos Artros Inflammatorisk ryggsjukdom (axial spondylartrit) och ankyloserande spondylit samt psoriasisartrit Reumatoid artrit

210 4. Indikatorer för god vård vid rörelseorganens sjukdomar Indikatorer för uppföljning, jämförelser och förbättringar Indikatorer för god vård vid rörelseorganens sjukdomar Nationell utvärdering av vården vid rörelseorganens sjukdomar Redovisning av indikatorer Att informera och göra patienten delaktig Projektorganisation Referenser Bilaga Externa bilagor

211 Sammanfattning Dessa riktlinjer innehåller rekommendationer om åtgärder vid sjukdomar i rörelseorganen. De innehåller också bedömningar av rekommendationernas ekonomiska och organisatoriska konsekvenser och indikatorer för uppföljning. Riktlinjerna omfattar följande diagnosområden: osteoporos (benskörhet) artros i knä och höft (nedbrytning av ledbrosk) inflammatorisk ryggsjukdom (axial spondylartrit) och ankyloserande spondylit psoriasisartrit (en kombination av psoriasis och ledinflammationer) reumatoid artrit (ledgångsreumatism). Några centrala rekommendationer och dess konsekvenser Socialstyrelsen bedömer att de ekonomiska konsekvenserna av rekommendationerna generellt innebär ökade kostnader för hälso- och sjukvården. En stor del av kostnaderna kommer från läkemedelsbehandling med TNF-hämmare och andra biologiska läkemedel vid reumatoid artrit, ankyloserande spondylit och psoriasisartrit. Flera av rekommendationerna förväntas medföra att människor med dessa sjukdomar får förbättrad hälsa, höjd livskvalitet, bättre funktionsförmåga och minskat antal frakturer, vilket kan ge sänkta kostnader på längre sikt. Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna däremot ger få organisatoriska konsekvenser. FRAX och DXA för att bedöma frakturrisk samt alendron- och zoledronsyra vid mycket hög frakturrisk Vid misstanke om osteoporos bör hälso- och sjukvården bedöma frakturrisken med hjälp av det så kallade FRAX-verktyget som finns fritt på internet och vid behov göra en bentäthetsmätning med DXA. Personer med mycket hög frakturrisk bör hälso- och sjukvården behandla med alendronsyra. De personer som har svårigheter att fullfölja behandlingen med alendronsyra bör i stället behandlas med zoledronsyra. 7

212 Vid låg frakturrisk bör däremot hälso- och sjukvården endast i undantagsfall behandla med dessa läkemedel. Socialstyrelsen beräknar att den ökade behandlingen vid mycket hög frakturrisk ger en sammanlagd kostnadsminskning på närmare 200 miljoner kronor per år. Kostnaden för behandling beräknas öka med cirka 70 miljoner kronor per år medan minskningen av antalet frakturer på sikt förväntas ge en kostnadsminskning med cirka 270 miljoner kronor per år. Ingen behandling med kalcium och D-vitamin Hälso- och sjukvården bör inte förskriva kalcium och D-vitamin som monoterapi till kvinnor i åldern år som inte har dokumenterad brist på dessa ämnen. Socialstyrelsen beräknar att detta ger en kostnadsminskning på miljoner kronor per år. Ingen vertebro- eller kyfoplastik vid kotkompression Hälso- och sjukvården bör inte utföra vertebro- eller kyfoplastik vid kotkompression som beror på osteoporos. Undersökningar visar att dessa kirurgiska åtgärder inte har någon långvarig effekt på smärta, funktion eller livskvalitet. Användningen av dessa åtgärder är relativt begränsad i dag och kostnadsminskningen förväntas därför bli måttlig. Fysisk träning vid artros Hälso- och sjukvården bör ge handledd träning under lång tid till personer med artros i knä och höft. Undersökningar visar att träning har en smärtlindrande effekt som kan jämföras med smärtlindrande läkemedel. Rekommendationen kommer sannolikt att leda till en kostnadsökning för hälso- och sjukvården. Ingen glukosamin, hyaluronsyra eller artroskopisk kirurgi med ledstädning vid artros Hälso- och sjukvården bör inte behandla med glukosamin eller hyaluronsyra vid artros i knä eller höft. Dessa ämnen har inte någon effekt på smärta eller ledfunktion. Att upphöra med dessa åtgärder innebär en kostnadsminskning på cirka 85 miljoner kronor per år. Hälso- och sjukvården bör inte heller göra artroskopisk kirurgi i form av ledstädning med meniskresektion vid artros i knäet. Åtgärden som behandling av artros har inte bättre effekt på smärta och funktion än träning och smärtlindrande medicin. Att inte utföra denna åtgärd innebär en kostnadsminskning på cirka 25 miljoner kronor per år. 8

213 TNF-hämmare när andra läkemedel haft otillräcklig effekt vid ankyloserande spondylit och psoriasisartrit Hälso- och sjukvården bör behandla med TNF-hämmare vid ankyloserande spondylit när de läkemedel som man sätter in först, så kallade NSAIDläkemedel, inte har haft tillräcklig effekt. Hälso- och sjukvården bör även behandla med TNF-hämmare vid psoriasisartrit där NSAID-läkemedel, kortisoninjektioner och så kallade sjukdomsmodifierande läkemedel inte har haft tillräcklig effekt. Sammantaget bedöms rekommendationerna ge en ökad kostnad på cirka 480 miljoner kronor per år. Kombinationsbehandling med läkemedel tidigt och vid otillräcklig effekt vid reumatoid artrit Hälso- och sjukvården bör påbörja behandling med metotrexat och TNFhämmare direkt vid tidig reumatoid artrit med hög sjukdomsaktivitet och flera markörer på dålig prognos. Socialstyrelsen bedömer att cirka 10 procent av dem som varje år får diagnosen reumatoid artrit uppfyller kriterierna för tidig kombinationsbehandling. Rekommendationen beräknas därmed ge ökade kostnader på 84 miljoner kronor per år. En person som har fått otillräcklig effekt av enbart behandling med metotrexat och har fortsatt medelhög till hög sjukdomsaktivitet bör få behandling med både metotrexat och TNF-hämmare. Hälso- och sjukvården bör även behandla med en kombination av metotrexat och annat biologiskt läkemedel (annan TNF-hämmare, abatacept, rituximab eller tocilizumab) om kombinationsbehandlingen med metotrexat och TNF-hämmare inte ger tillräcklig effekt. Socialstyrelsen bedömer att dessa rekommendationer ger den största kostnadsökningen inom all behandling vid reumatoid artrit. Kostnadsökningen är svår att beräkna eftersom det saknas uppgifter om hur stor gruppen är. En grov skattning är dock att kostnaderna för hälso- och sjukvården ökar med miljoner kronor per år. Viktigt med diagnostik, träning och fallprevention Riktlinjerna innehåller även andra viktiga rekommendationer. Det gäller bland annat rekommendationer om diagnostik eller fysisk träning vid vissa tillstånd samt vid fallpreventiva åtgärder för äldre personer som befinner sig i särskilt boende eller på sjukhus. För dessa åtgärder har Socialstyrelsen inte gjort någon analys av konsekvenserna för hälso- och sjukvården, eftersom de bedöms vara antingen små eller svåra att beräkna. 9

214 Uppföljning är en viktig del av riktlinjerna För Socialstyrelsen är uppföljningen av riktlinjerna ett viktigt verktyg för implementering. Socialstyrelsen kommer noga att följa och redovisa de indikatorer som har utvecklats inom ramen för riktlinjearbetet. Under avser Socialstyrelsen att påbörja utvärdering av sjukvårdens processer, resultat och kostnader för rörelseorganens sjukdomar. Socialstyrelsen har tagit fram ett 40-tal indikatorer för uppföljning av vården av personer med sjukdomar i rörelseorganen. Av dessa går drygt hälften att följa upp på nationell nivå. Ett stort problem inom några av dessa områden är att det i dag saknas datakällor, särskilt inom primärvården. Det innebär att ett antal av indikatorerna ännu inte är möjliga att följa upp kontinuerligt på nationell nivå, även om det kan ske på lokal och regional nivå. 10

215 YTTRANDE LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 10OLL3013 Yttrande över motion från Sonja Cederlöf (M) och Anniette Lindvall (M) om upphandling av uppsökande tandvård Sonja Cederlöf (M) och Anniette Lindvall (M) har i motion till Örebro läns landsting den 13 oktober 2010 föreslagit att landstingsfullmäktige beslutar att uppsökande tandvård ska upphandlas. Yttrandet har beretts vid ledningskansliet. Inledning I motionens rubrik och i förslaget används begreppet upphandling, medan man i motionstexten argumenterar för en valfrihet för den enskilde enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). I yttrandet beskrivs och diskuteras därför både alternativet att tillämpa LOV för uppsökande verksamhet och alternativet att upphandla verksamheten enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Bakgrund Landstinget har ansvar för att erbjudande om avgiftsfri uppsökande munhälsobedömning, lämnas till personer med behov av särskilt stöd. Ansvaret regleras i tandvårdslag och tandvårdsförordning där det definieras vilka personer som ska omfattas och vad en munhälsobedömning innebär. Samma personer som ska erbjudas munhälsobedömning ska också ha möjlighet att få tandvårdsbehandling till samma avgift som hälso- och sjukvård, så kallad nödvändig tandvård. De personer som ska få del av erbjudandet är de som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Dessutom ska erbjudande lämnas till dem som har ett varaktigt behov av omfattande vård och omsorgsinsatser och som kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar för, får hälso- och sjukvård i hemmet, eller är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård och omsorg. Idag har ca personer i Örebro län denna förmån. Socialstyrelsen har definierat omfattande vård och omsorgsinsatser, som insatser av personlig omvårdnad tre gånger per dygn och larm nattetid. De som omfattas av stödet är ofta personer med nedsatt autonomi exempelvis dementa, personer med utvecklingsstörning och personer med ett stort psykiskt funktionshinder. En munhälsobedömning innebär en bedömning av behovet av munhygieninsatser och en preliminär bedömning av behovet av nödvändig tandvård. Omvårdnadspersonalen ska delta vid bedömningen och vid behov få instruktioner om hur munhygienen ska utföras på den som är berörd. Munhälsobedömningarna kan ses som en integrerad del av omvårdnaden, där man får hjälp av externa specialister.

216 YTTRANDE LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 10OLL3013 Landstinget ska också ansvara för att omvårdnadspersonalen får en särskild tandvårdsutbildning varje år för att kunna hjälpa till med, eller utföra, en adekvat munvård på de aktuella personerna. Verksamheten innebär ett stort mått av samverkan mellan landstinget och kommunerna. Kommunerna är de som har ansvaret att identifiera om en person tillhör personkretsen för förmånen och planeringen av verksamheten i stort görs i samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet. De personer som utför munhälsobedömningarna måste också ha ett nära och kontinuerligt samarbete med ansvariga och omvårdnadspersonal i kommunernas verksamhet. Upphandling av uppsökande verksamhet enligt LOU Den uppsökande verksamheten i Örebro har tidigare varit upphandlad enligt LOU. I den senaste upphandlingen utfördes verksamheten, förutom av Folktandvården, av två privata företag. Verksamheten utfördes inte med tillräcklig kvalitet eller omfattning varför samarbetet avbröts med ett av företagen innan avtalsperiodens slut. Det andra företaget fick dock slutföra verksamheten då kvalitetsbristerna inte var lika stora. Länets kommuner har varit kritiska mot företagens sätt att bedriva verksamheten, medan deras tidigare erfarenhet av Folktandvården har varit mycket god. Någon ytterligare upphandling har därför inte genomförts. Nationellt domineras marknaden för uppsökande verksamhet av några få större företag. Många andra landsting rapporterar också stor problematik med dessa företags sätt att bedriva uppsökande verksamhet. Några landsting har till och med tvingats införa schablonartade vårdbegränsningar för att få kontroll på verksamheten. Om LOU skulle tillämpas innebär det ingen egentlig valfrihet för den enskilde. För att tillförsäkra en god kvalitet och omfattning av den uppsökande verksamheten i Örebro län, bör upphandling inte ske enligt LOU, under rådande förhållanden. Valfrihet i uppsökande verksamhet enligt LOV Det finns flera skäl till varför det är tveksamt att införa ett valfrihetssystem för munhälsobedömningar. Ett valfrihetssystem förutsätter att det finns flera val och att de brukare som ska göra valet har kunskap om tjänsten och att de kan avgöra vad valet innebär. En munhälsobedömning ska erbjudas en gång årligen. Bedömningen tar ca 15 minuter och tandvårdspersonalen ska alltid göra den tillsammans med den ordinarie omvårdnadspersonalen. Det ev. valet gäller ett kort möte en gång per år, med mycket begränsad insats mot den enskilde. Det innebär således ingen långvarig och omfattande vårdrelation över tid.

217 YTTRANDE LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 10OLL3013 De som ska utföra den uppsökande verksamheten behöver särskild kompetens, utöver den kompetens som behövs för att bedriva allmäntandvård. Exempelvis krävs utökad kompetens i äldretandvård, sjukhustandvård och tandvård för funktionshindrade. Det behövs också en särskild kompetens i och förståelse för allmänna geriatriska frågor. Dessutom är det givetvis en fördel om utföraren har en lång och god erfarenhet inom området. Få har idag denna kompetens, varför en eventuell valfrihet blir begränsad. En rationell uppsökande verksamhet måste ske på ett så enkelt och smidigt sätt som möjligt för omvårdnadsverksamheten. Det förutsätter ett kontinuerligt, stort och gott samarbete med den omvårdnadspersonal som finns kring den enskilde. Den ska göras integrerat med annan omvårdnad. Att ha flera utförare på en vårdenhet för denna begränsade verksamhet underlättar inte en god kontakt i planering och utförande. Utbildningen av omvårdnadspersonalen är ofta integrerad med munhälsobesöken vilket gör att den skulle vara svår att organisera om det fanns flera utförare av den uppsökande verksamheten som ska utbilda personalen på exempelvis en avdelning på ett vårdboende. Inget annat landsting eller region tillämpar valfrihet inom uppsökande verksamhet. Inom något landsting har valfrihet diskuterats, men inte ansetts lämplig inom detta område. Den uppsökande verksamheten har inte de förutsättningar som behövs för att ett valfrihetssystem ska kunna tillämpas på ett bra sätt. Valfriheten tillför i detta fall inget mervärde i form av bättre kvalitet eller tillgänglighet. Valfrihet i nödvändig tandvård I den del det särskilda tandvårdsstödet som rör tandvårdsbehandling, det vill säga nödvändig tandvård, finns redan en valfrihet som är reglerad genom tandvårdslagen. Den enskilde har möjlighet att välja behandlare såväl inom offentlig som privat tandvård. Man kan på så sätt behålla en tidigare relation med tandvården och få sin tandvård utförd där man är van. Här är valfriheten viktigare eftersom det kan röra sig om längre och mer komplicerade behandlingar över en längre tid. I praktiken fungerar det så att alla berörda har fått ett särskilt intyg att visa upp vid tandvårdsbehandling. Man betalar då en besöksavgift enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Landstinget ersätter vårdgivaren för tandvården. Tandvårdsbehandlingen kan ske antingen vid tandvårdsklinik eller om möjligt vid besök i den berördes boende.

218 YTTRANDE LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 10OLL3013 Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t motionen avslås. Örebro den 5 november 2012 För landstingsstyrelsen Marie-Louise Forsberg-Fransson Ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör

219

220

221 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 11OLL4411 Yttrande över motion från Anders Östlund (SD) om medicinsktgenetiskt forskningscenter Anders Östlund har föreslagit att Örebro läns landsting utreder förutsättningarna för skapandet av ett medicinskt-genetiskt forskningscenter vid Universitetssjukhuset Örebro. Motionären anför att det under senare år tillkommit flera privata företag som säljer genetiska test. En typ av test med chip-teknik kan användas storskaligt för att bland annat upptäcka sjukdomsrisker. Motionären anser att med kännedom om riskfaktorer hos enskilda patienter skulle dels den enskilde kunna motiveras till en hälsobevarande livsstil och sjukvården spara pengar genom färre omotiverade undersökningar, dels skulle tiden till diagnos och behandling kunna kortas och kostnaderna för sjukvård minskas. Motionären föreslår att landstinget, tillsammans med andra landsting, eller andra aktörer inom och utom Sverige successivt bygger upp ett register som så småningom kan användas i forskningssammanhang och ge läkarutbildningen en extra dimension. Landstingsstyrelsen framför följande Nya moderna genetiska tekniker har öppnat upp för snabba, storskaliga och relativt kostnadseffektiva undersökningar av flertal gener och även på genom nivå. Detta har inom forskningen lett till att flertalet gener och genetiska förändringar har identifierats som riskfaktorer för sjukdomsutveckling eller som prognos- eller behandlingsstyrande faktorer. Utanför den akademiska miljön har, främst utomlands, kommersiella företag börjat erbjuda sådana analyser till privatpersoner. Genetiska analyser genomförs idag i hälso- och sjukvården vid utredningar och behandlingar av olika ärftliga sjukdomar och syndrom. Inom klinisk verksamhet finns etablerade verksamheter och analyser för de situationer där genetiska analyser kan bidra till diagnostik och vård av enskilda patienter. Den genetiska information som då tas fram hanteras i den patientbundna vårddokumentationen. Registerhållning av såväl vård- som forskningdata, och då särskilt genetiska data, är strängt reglerat av personuppgiftslagen, men har också nära samband med andra regelverk som etikprövningslagen, lagen om genetisk integritet och biobankslagen. För forskningsändamål har frågan om tillgång till biologiska prover och analysresultat identifierats som en strategisk fråga med ett flertal initiativ från regeringen, Vetenskapsrådet och Sveriges Kommuner och Landsting under det senaste året. Örebro läns landsting och Örebro Universitet deltar aktivt i detta arbete. Det pågår även en översyn av aktuella lagar och författningar där bland annat en modifierad biobankslag förväntas träda i kraft under 2013.

222 Datainspektionen stoppade för en tid sedan registerhållningen av genetiska data inom forskningsprojektet Lifegen vid Karolinska Institutet med motiveringen att genetiska data inte får registerhållas utan i förväg definierat specifikt ändamål. Denna situation är mycket parallell med den i motionen föreslagna registermodellen. En samverkan, såsom föreslås i motionen, mellan flera olika registeransvariga huvudmän, särskilt då utomlands, tillför ytterligare komplexitet ur ett legalt perspektiv. Värdet av de framtida forskningsregister och forskningsprovsamlingar är naturligtvis starkt beroende på kvaliteten på insamlade data/prover. Detta gör att höga krav kommer att ställas på de verksamheter som kommer att kunna rapportera till, eller delta i sådana verksamheter. Att i dagsläget inrätta ett register i vilket t ex genetiska data från analyser gjorda utanför hälso- och sjukvård eller forskning är inte möjligt utifrån ett legalt perspektiv eller lämpligt ur ett forsknings- och kvalitetsperspektiv. Landstinget och Örebro Universitet deltar redan som naturliga partners i det nationella arbetet som pågår för att stärka möjligheterna till att använda såväl prover som analysdata, inklusive genetiska data, för att stärka medicinsk forskning och därmed evidensbaserad användning av t ex genetiska data för såväl förebyggande åtgärder som vårdändamål. Avslutningsvis kan tilläggas att det idag finns ett antal etablerade forskningscentrum i landstinget som vart och ett bedriver forskning inom sina respektive områden, gemensamt inom landstinget och tillsammans med andra aktörer, t ex Örebro Universitet. Det finns för närvarande inga planer på att inrätta något nytt forskningscentrum i landstinget utan forskningen fortsätter inom befintliga forskningsstrukturer. Nämnden för forskning föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta a t t motionen, med hänvisning till vad som ovan anförts, inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. Örebro den 4 december 2012 För nämnden för forskning Jenny Steen Ordförande Lennart Philipson Forskningsdirektör 2

223

224

225

226

227

228 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 10OLL2855 Yttrande över Ewa Sundkvists (KD) motion om mobil läkare en trygghet för äldre Ewa Sundkvist har, för Kristdemokraternas fullmäktigegrupp, föreslagit att landstinget utreder möjligheten att starta verksamhet med någon form av mobil läkare. Motionären menar att det vore värt att än en gång pröva någon form av mobil läkare, läkarbil eller liknande för hembesök, framför allt för äldre, men även för barnfamiljer. Motionen finns återgiven i landstingsfullmäktiges handlingar under ärende 36/2010. Motionen har för yttrande överlämnats till ledningskansliet. Landstingsstyrelsen får med anledning av motionen framföra följande. Som motionären påpekar har frågan om att inrätta en mobil läkarverksamhet som gör hembesök hos äldre och hos barnfamiljer varit aktuell tidigare. Sedan 2005 ansvarar kommunerna i länet för alla sjuksköterskeinsatser i hemsjukvård för patienter som inte kan ta sig till vårdcentralen. Läkarstöd från vårdcentralerna ges till hemsjukvården vid behov. Under 2006 och 2007 pågick ett försök i Örebro tätort med mobil akutläkare för äldre patienter i ordinärt boende. Den mobile läkaren skulle stötta i akuta lägen när kommunens sjuksköterska var osäker på om Universitetssjukhuset Örebros resurser behövde tas i anspråk. Vivalla vårdbolag fick uppdraget att under projekttiden ansvara för den ambulerande läkaren. Projektet har utvärderats av FoU Välfärd, Regionförbundet (januari 2008). Utvärderingen visar att det gjordes få hembesök under projekttiden. Men det ansågs positivt att läkaren kunde åka ut med kort varsel och därmed avlastade den patientansvarige läkaren och att inläggning på sjukhus kunde förhindras. Projektet avslutades och har inte övergått i ordinarie verksamhet. En slutsats var att modellen med det låga utnyttjandet inte var ekonomiskt effektiv. Läkarinsatser i hemsjukvården garanteras sedan november 2007 i det ramavtal om läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården som träffats mellan landstinget och kommunerna. I ramavtalet framgår att kommunerna ska få de läkarinsatser som behövs. Hembesök ska göras när medicinskt behov föreligger och stöd ska sättas in så att man om möjligt undviker inläggning på sjukhus. Hembesök som organiseras på detta sätt inom ramen för ordinarie verksamhet bedöms ge bättre kvalitet och kontinuitet än att ha en särskild mobilverksamhet. Primärvårdsnivån i vårt län ligger bra till i jämförelse med andra landsting om att ge läkarvård i kommunal hemsjukvård. En standard för antalet läkartimmar per vecka har fastställts. I uppföljningen för 2010 av ramavtalet för läkarinsatser i särskilda boenden och hemsjukvård uppger samtliga vårdcentraler att de lever upp till avtalet. Även ett antal medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna har tillfrågats och även dessa anser att insatserna från vårdcentralerna i deras respektive ansvarsområde motsvarar avtalets krav. För svårt sjuka barn som vårdas i hemmet har Barn- och ungdomskliniken vid USÖ det medicinska ansvaret. Vid kliniken finns ett mobilt team som en länsresurs.

229 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 10OLL2855 Bedömningen i vårt län är att det finns bättre sätt än hembesök för övriga patientgrupper som blir akut sjuka. Det är mycket begränsat vad det går att göra vid ett hembesök. Har patienten t.ex. fallit omkull kanske det är nödvändigt med en röntgenundersökning. Att organisera en verksamhet där läkare uteslutande ger vård vid hembesök innebär att färre patienter kan tas emot än om besöken sker vid en mottagning. Det innebär ofrånkomligt en uppsplittring av verksamheten och en sämre läkarkontinuitet för patienten. Om den mobila verksamheten också ska bedrivas under jourtid minskar produktionen på dagtid för de läkare som involveras. Det kan bli en ytterligare försämring för vårdcentraler med knapp bemanning. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t motionen, med hänvisning till vad som ovan anförts, inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. Örebro den 6 november 2012 Marie-Louise Forsberg Fransson Ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör

230

231

232 LANDSTINGSFULLMÄKTIGESHANDLINGAR 11OLL1007 Yttrande över Hanne Alvners (M) motion Hemdialys förbättrar livskvalitén för njursjuka Hanne Alvner har föreslagit att landstinget prövar med att erbjuda hemdialys till dem som har möjlighet att själva hantera den utrustning som krävs för att genomföra behandlingen i hemmet. Motionären framför att det finns ett uttalat missnöje i norra länsdelen vad gäller dialysbehandling. Personer bosatta i norra länsdelen får sin dialysbehandling vid Karlskoga lasarett. Behandlingen i kombination med restid tar lång tid. Vid Karlskoga lasarett pågår ett försök där patienten får genomföra dialys i sitt hem med hjälp av en mobil dialysutrustning. Motionen har för beredning överlämnats till ledningskansliet. Motionen finns återgiven i landstingsfullmäktiges handlingar under ärende 30/2011. Motionen har behandlats av nämnden för somatisk specialistsjukvård den 16 oktober Landstingsstyrelsen får med anledning av motionen framföra följande. Det finns redan idag möjlighet för patienter i behov av dialysbehandling att sköta sin behandling i hemmet. På Karlskoga lasarett räknar man med att cirka tio procent av patienterna som behöver dialysbehandling kan bli aktuella för behandling i hemmet. För yngre patienter som av medicinska skäl inte kommer i fråga för transplantation, eller med lång väntan på transplantation, kan hemdialys vara ett lämpligt behandlingsalternativ. Ungefär hälften av de njursjuka patienterna är 70 år och äldre och blir sällan aktuella för transplantation. Även för dessa patienter kan hemdialys vara ett lämpligt alternativ, förutsatt att de själva kan sköta behandlingen. Dialysbehandling i hemmet anses vara kvalitativt bättre då patienten själv kan bestämma tiden för dialys och slipper resor till och från sjukhuset för behandling. För patienter som är yrkesverksamma ger hemdialys en möjlighet för dem att fortsätta arbeta. Inför en hemdialys görs en bedömning av om det finns en lämplig plats i hemmet, säkrande av elförsörjning, bedömning av vattenkvalitet, regelbundna vattenprover, hantering av avfall, försörjning av dialysmaterial, transporter, anskaffning av dialysmaskin och portabel vattenanläggning. Därutöver behövs service och underhåll av utrustningen. För installation i hemmet behövs hjälp från patientens hemkommun vad gäller vatten, avlopp och el. Patienten måste själv kunna hantera dialysen och behöver utbildning för att kunna sköta behandlingen rent tekniskt. Ett team som utbildar, stöttar och hjälper patienten organiserar verksamheten i samråd med patienten så att allt det praktiska fungerar.

233 LANDSTINGSFULLMÄKTIGESHANDLINGAR 11OLL1007 Vid Karlskoga lasarett pågår ett projekt där en patient har utbildats till att sköta sin behandling i hemmet och sedan en tid tillbaka sköter han sin behandling hemma. Under 2012 kommer projektet att utvärderas och resultat att presenteras därefter. USÖ har tidigare haft patienter i hemdialys via njursektionen på USÖ. Majoriteten av patienterna som får dialys är ofta så pass gamla och sjuka att de inte klarar av behandlingen rent tekniskt. Många av de yngre patienterna som kan komma i fråga transplanteras tidigt och att organisera för hemdialys för en kortare tid är inte alltid den bästa lösningen. USÖ erbjuder sedan 2009 patienter ett alternativ med dialys på sjukhusets självdialysenhet. För att kunna genomföra sin behandling antingen på självdialysenheten eller i sin egen hemmiljö får patienterna en individuell utbildning. Erfarenheter från självdialysverksamheten är att det nu finns patienter som är så utbildade och delaktiga i sin vård att det kan bli aktuellt med hemdialys för dem. Tillgänglighet till bloddialys har tidigare lyfts. Frågan har följts och nu förtydligats av den politiska ledningen i landstinget med uppdraget i Verksamhetsplan med budget 2012 och planeringsförutsättningar för om en utredning som ska presentera möjligheterna att ge bloddialys med ökad geografisk tillgänglighet i länet. Utredningen presenterades våren Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t motionen, ska anses tillgodosedd. Örebro den 3 oktober 2012 Marie-Louise Forsberg Fransson Ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör

234

235 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 12OLL584 Yttrande över Svante Gyrulfs (M) motion om remisskrav till specialistsjukvård Svante Gyrulf (M) har föreslagit att landstingsstyrelsen får i uppdrag att presentera vilka konsekvenser ett avskaffande av remisstvånget skulle få för länets patienter, de tre sjukhusen och primärvården. Motionen har för yttrande överlämnats till ledningskansliet. Landstingsstyrelsen får med anledning av motionen framföra följande. Ett av Örebro läns landstings övergripande mål är att erbjuda länsinvånarna en god tillgänglighet. För att leva upp till målet krävs arbetssätt och rutiner som kontinuerligt utvecklas för att tillgodose patientens behov. Landstinget tillämpar sedan 1996 remisshänvisning från primärvården till specialistvårdsnivån. Undantag finns för psykiatri, gynekologi och för barn som söker vård på barnmedicinsk mottagning. Reglerna har modifierats under åren för områden där det ansetts smidigare att patienten söker direkt. Därför finns undantag även för bl.a. vuxenhabilitering, STD-mottagning, sjukgymnastik i primärvården och besök vid audiologiska kliniken. Remissen till specialistnivån gäller så länge som patienten behöver specialistvården. Motivet till att remissreglerna infördes var att genom en arbetsfördelning använda primärvårdens och specialistsjukvårdens resurser så effektivt som möjligt. Vårdcentralsläkaren kan genom sin generalistkompetens och kännedom om patienten bedöma på vilken nivå vårdbehovet ska handläggas. Räcker inte allmänmedicinens resurser för att ställa diagnos och inleda behandling ska patienten vägledas och styras till bästa omhändertagande i specialistsjukvården. Genom remisskravet kan de medicinska frågeställningarna föras fram med allmänläkarens prioritering och bedömning. Remiss har också setts som en bra hjälp för de patienter som inte själva aktivt kan föra sin talan. En förutsättning för att reglerna kan bidra till en effektiv vård är att primärvården kan ta emot patienter utan fördröjning. Remiss krävs inte för plötsligt uppkommet behov av specialistvård. Alltsedan remissreglerna infördes finns överenskomna riktlinjer för vilka symtom och diagnoser som ska tas omhand inom primärvården och inom specialistvården. Oavsett om det finns remisskrav eller inte ska riktlinjerna utgöra grunden för fördelning av arbetsuppgifterna. Inom vissa områden finns en stor gråzon, där symtomen lika gärna kan handläggas av primärvården som i specialistvården. Remissreglerna har som framgår modifierats under åren. De överenskommelser som träffats om arbetsfördelning mellan vårdnivåerna har ökat i betydelse och understöds också av de nationella riktlinjer som tillkommer inom allt fler diagnosområden. Sedan i höst har kvinnoklinikerna infört möjligheten till egen vårdbegäran, där kvinnan själv skriver sin remiss och skickar den till kliniken. Den mottagande kliniken bedömer vilken vårdnivå som är lämplig.

236 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 12OLL584 Landstingsstyrelsen har nyligen fattat beslut om fortsatt utveckling av akutsjukvården i länet och en samordningsgrupp ska belysa frågan om akutsjukvården och vård under jourtid. Verksamheterna har sedan tidigare ett uppdrag att följa konsekvenserna av remissreglerna och lämna förslag på förändringar till landstingsledningen. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t ge ledningskansliet i uppdrag att lämna en lägesrapport till nämnden för somatisk specialistsjukvård, samt a t t motionen, med hänvisning till vad som framförts, ska anses tillgodosedd. Örebro den 20 november 2012 Marie-Louise Forsberg Fransson Ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör

237

238

239

240

241

242

243

244

245

246

247

248

249

250