GATUKONTORET Gångstråksplan

Transkript

1 GATUKONTORET Gångstråksplan TN

2 GATUKONTORET

3 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Avgränsningar Vision, syfte och mål Vision Syfte Mål Gångstråksplanens koppling till Översiktsplanens mål Process för att ta fram gångstråksplanen Kopplingar till andra planer och program Prioriterade gångstråk Vad är ett prioriterat gångstråk? Hur har de prioriterade gångstråken valts ut? Stort potentiellt flöde av fotgängare Tät, blandad stad Många och olika målpunkter Koppling till kollektivtrafik Inventering av gångstråk Idéskisser Strategier för prioriterade gångstråk Attraktivitet Arkitektur och skala Målpunkter & mötesplatser Aktivitet Estetik & variation Trygghet Komfort Klimat Påverkan från andra trafikslag Trafiksäkerhet Gågator och gångfartsområden Tillgänglighet GATUKONTORET Gångstråksplan

4 8.2.6 Gatumöblering Drift och underhåll Orienterbarhet Vägvisning Tydlig, sammanhängande utformning Genhet Genomförande och uppföljning Medverkande Källor Bilaga GATUKONTORET Gångstråksplan

5 1 Sammanfattning Syftet med gångstråksplanen är att peka ut vilka stråk som är viktiga för fotgängare i Malmö samt att ta fram strategier för hur fotgängarna ska prioriteras på dessa stråk. Detta bidrar till att skapa attraktiva, trygga, tillgängliga och säkra stadsmiljöer och trafiksystem. Bakgrunden till gångstråksplanen är en motion om att göra Malmö till en mer gångvänlig stad genom att ta fram ett fotgängarprogram och en gångstråksplan. Fotgängarprogrammet som utgör grunden för gångstråksplanen antogs våren Hela gångnätet ska ha en väl fungerade standard, men vissa stråk där många människor rör sig eller där vi vill att många människor ska röra sig pekas i gångstråksplanen ut som prioriterade gångstråk. Gångstråken ska ha ett stort potentiellt flöde av fotgängare. Utmed stråken ska det finnas en variation av viktiga målpunkter tätt. Samverkan mellan gång- och kollektivtrafik behöver fungera bra för att uppnå god tillgänglighet i staden. För att göra gåendet mer attraktivt måste bekväma och direkta gångstråk till hållplatser och stationer för kollektivtrafik skapas. Grunden för om man väljer att gå eller ej utgörs av ifall gångresan är genomförbar eller ej, är det rimligt avstånd, tar det rimligt lång tid att gå etc. Därefter har faktorer som tillgänglighet, trygghet, bekvämlighet och trivsamhet betydelse. I gångstråksplanen beskrivs vad som krävs för att skapa attraktiva gångstråk och de viktigaste åtgärderna under varje rubrik anges. Åtgärderna delas in under tre huvudrubriker: attraktivitet, komfort och orienterbarhet. Då gångstråksplanen antagits kommer den att fungera som ett planeringsunderlag. För framtida projekt där ett prioriterat gångstråk ingår ska åtgärderna under de olika rubrikerna i gångstråksplanen fungera som hjälp och stöd för att skapa attraktiva gångstråk. Planen bör även användas som stöd vid den årliga budgetplaneringen, samt vid planering av drift- och underhållsåtgärder. 5 GATUKONTORET Gångstråksplan

6 2 Inledning 2.1 Bakgrund I september 2006 inkom en motion om att göra Malmö till en gångvänligare stad med hjälp av fotgängarprogram och gångstråksplan, något som inte tidigare gjorts. Den 24 april 2012 antog Tekniska nämnden Malmös första fotgängarprogram. Fotgängarprogrammet innehåller fakta om fotgängare, en nulägesanalys som bland annat beskrev resultatet av en fotgängarenkät som gjordes 2009 och resvaneundersökningen från Den innehåller också en övergripande strategi för gångvänlig planering samt förslag till åtgärder som är kopplade till ett antal brister som pekats ut. En åtgärd som finns med i fotgängarprogrammet är att arbeta vidare med en gångstråksplan. Fotgängarprogrammet fungerar bland annat som underlag till denna rapport. För fördjupning i frågor om gående och fotgängare rekommenderas att man läser vidare i fotgängarprogrammet. Varför en gångstråksplan? Gång är ett jämlikt hälsofrämjande, trafiksäkert och miljövänligt färdsätt. De allra flesta förflyttar sig dagligen mer eller mindre långt till fots. Det finns en stark koppling mellan fysisk aktivitet och hälsa och välbefinnande. Rörelse, träning och motion i vardagen gör att vi mår bättre och blir gladare. I gångvänliga miljöer, där det är säkert, tryggt och attraktivt att gå och det är möjligt att nå sina målpunkter inom rimlig tid och ansträngning är människor också mer fysiskt aktiva. 6 GATUKONTORET Gångstråksplan

7 Sett ur ett miljöperspektiv är gång det perfekta färdmedlet: det ger inga utsläpp, det orsakar inte något buller, det förbrukar inte mycket energi, det kräver inte något fordon som ska tillverkas, transporteras och slutligen skrotas. Det är också väldigt yteffektivt, både i trafiken och eftersom det inte kräver någon parkering. Fotgängare i sig skapar många kvaliteter i stadsmiljön, som folkliv och sociala möten. Mänsklig aktivitet gör att platser upplevs mer attraktiva och lockar ännu mer människor. Platser utan människor upplevs tomma, tråkiga och ödsliga. Andra människors närhet är också en viktig kvalitet eftersom de skapar trygghet. Fotgängare utgör en mycket heterogen grupp och ofta har man olika syften med att gå. I stort sett alla går, barn, äldre, människor med funktionsnedsättningar och så vidare och vi kan alla möta hinder när vi är ute och går. Barn är spontana och livliga och saknar erfarenhet och omdömet att förutse farliga händelser i trafiken. De är kortare och syns eller ser inte lika bra som vuxna. Vuxna kan möta hinder när de har med sig barnvagn eller bär på tungt. Många äldre kan ha reducerad styrka, svårt att röra sig, svag syn och dålig hörsel. Alla olika behov måste tas hänsyn till när man planerar gångstråk. Man kan också ha olika behov och anspråk på sin gåendemiljö beroende på vilket mål man har med sitt gående, en promenad kan skilja sig från en gångtur till jobbet. Hierarchy of walking needs (Alfonzo, 2005). I Hierarchy of walking needs av Mariela Alfonzo beskrivs vilka faktorer som är avgörande om man väljer att gå eller inte. Grunden utgörs av ifall gångresan är genomförbar eller ej. Till exempel om det är ett rimligt avstånd eller om det tar rimligt lång tid att gå. Därefter har faktorer som tillgänglighet, trygghet, bekvämlighet och trivsamhet betydelse. Det är snarare så att fotgängare väljer bort stråk där det finns platser som är otrygga, otillgängliga osv än att de väljer stråk som är attraktiva. Därför är det viktigt att hela gångstråket har en hög lägstanivå. Nulägesbeskrivning gång i Malmö stad Enligt Malmö stads resvaneunderökning som genomfördes 2013 (RVU 2013) är andelen resor till fots 15 %. I RVU 2013 definieras en resa som en förflyttning från en plats till en annan för att uträtta ett ärende och hela resan måste ha skett till fots för att det ska räknas som en fotresa. Promenader och att gå till en busshållplats räknas inte med. 7 GATUKONTORET Gångstråksplan

8 Över hälften av alla resor till fots är kortare än en kilometer, fem sjättedelar är kortare än två. Generellt kan man säga att ju närmare centrum man bor desto mer går man. 2.2 Avgränsningar I gångstråksplanen kommer stråk pekas ut där många människor rör sig, eller där vi vill att många ska gå. Stora delar av gångnätet kommer alltså inte vara med i denna plan. Gångstråksplanen tar främst utgångspunkt från personer som går. Motionärer/joggare tas om hand inom andra åtgärdsförslag i fotgängarprogrammet, t.ex. i projektet Aktiva mötesplatser. Det är även främst gång som transportgående som hanteras i planen. Det vill säga de resor där det primära syftet är att förflytta sig och där man har en målpunkt, som t.ex. arbete, skola, nöje, handel. Promenad- eller motionsslingor har inte tagits med. De prioriterade gångstråk som benämns framtida har pekats ut genom att studera områden där det finns pågående arbeten med detaljplaner och planprogram. Kommande ut- och ombyggnadsområden som inte har kommit så långt i planeringen har inte tagits med. 8 GATUKONTORET Gångstråksplan

9 3 Vision, syfte och mål 3.1 Vision Gångstråksplanen bidrar till visionen i fotgängarprogrammet som lyder : Malmö - den gångvänliga staden. 3.2 Syfte Syftet med gångstråksplanen är att ta peka ut vilka stråk som är viktiga för fotgängare i Malmö samt ta fram strategier för hur fotgängarna ska prioriteras på dessa stråk. Prioriteringarna och en rad åtgärder kopplade till dem bidrar till att skapa en gångvänlig stad. 3.3 Mål Effektmål: Gångstråksplanen bidrar till: Att skapa attraktiva, trygga, tillgängliga och säkra stadsmiljöer och trafiksystem. 9 GATUKONTORET Gångstråksplan

10 Genom att genomföra åtgärder enligt gångstråksplanen: ökar andelen som tar sig fram till fots blir det mer attraktivt att ta sig fram till fots GÅNGSTRÅKSPLANENS KOPPLING TILL ÖVERSIKTSPLANENS MÅL Malmös nya översiktsplan antogs i maj Det övergripande målet för översiktsplanen är att Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv plats att bo och verka i. Genom att bryta barriärer och skapa trygga, säkra och attraktiva gångstråk kommer olika delar av Malmö att knytas samman bättre för fotgängare. Kollektivtrafik och gångtrafik kopplas bättre ihop. Åtgärderna som föreslås i gångstråksplanen kommer på så vis att bidra till översiktsplanens övergripande mål. I översiktsplanen presenteras ett antal fotgängarzoner. Fotgängarzonerna ska ha flera tätt liggande målpunkter, främst handel och restauranger. De frekventeras i högsta grad av malmöbor och besökare till fots och de innehåller många gågator, torg och gångfartsområden. Flera av de gångstråk som har valts ut i gångstråksplanen är antingen en del av en fotgängarzon eller knyter an till en. 10 GATUKONTORET Gångstråksplan

11 4 Process för att ta fram gångstråksplanen Följande moment har ingått i framtagandet av gångstråksplanen: En analys av viktiga målpunkter och hur dessa knyts samman med gångstråk. Med hjälp av en trafikmodell (Sampers) har de största potentiella flödena av fotgängare analyserats. Workshop med tjänstemän från Malmö stads tio stadsdelsförvaltningar (innan omorganisationen till fem stadsområden). De viktigaste gångstråken och målpunkter inom varje stadsdel diskuterades samt hur varje område kopplas samman. Alla utpekade gångstråk har inventerats med stöd av en checklista. Kunskapsinhämtning genom litteraturstudier och samarbete med forskarprojektet Urban Walking på Lunds Tekniska Högskola. Idéskisser för tre utvalda stråk har tagits fram av tre olika konsulter. Skisserna har innehållit förslag på åtgärder för hur dessa stråk kan bli mer attraktiva ur ett fotgängarperspektiv. Syftet var att få inspiration och att samla nya idéer. 11 GATUKONTORET Gångstråksplan

12 4.1 Kopplingar till andra planer och program Det finns tydliga kopplingar till många program som tagits fram på Gatukontoret. Gångstråksplanen är ett fortsatt arbete på fotgängarprogrammet. I gångstråksplanen finns många hänvisningar till andra program. De tydligaste kopplingarna går mot följande program: Fotgängarprogram Cykelprogram Tillgänglighetsprogram Stadsmiljöprogram Trygghetsprogram Aktiva mötesplatser (arbete pågår) Malmös kanalrum (arbete pågår) Trafik- och mobilitetsplan, TROMP (arbete pågår) Trafikmiljöprogram (arbete pågår) Trafiksäkerhetsprogrammet (arbete pågår) ÖP 2012 Miljöprogrammet Godstrafikprogrammet (arbete pågår) Grönplan 2003 (uppdatering pågår) 12 GATUKONTORET Gångstråksplan

13 5 Prioriterade gångstråk 5.1 Vad är ett prioriterat gångstråk? Hela gångnätet ska ha en väl fungerade standard, men vissa stråk där många människor rör sig pekas i gångstråksplanen ut som prioriterade gångstråk. I vår planering ska vi genom utformning och reglering ge hög prioritering åt fotgängarna i de prioriterade gångstråken. På många platser idag upplevs fotgängarna vara lägst prioriterade av de olika trafikslagen. De kan exempelvis behöva gå långa omvägar, de kan ha långa väntetider i ljussignaler och de blir utsatta för buller och utsläpp från biltrafiken. De prioriterade gångstråken har inte alltid en tydlig början eller slut. Tanken är inte heller att man ska gå hela stråket. Stråken ska snarare koppla ihop starka målpunkter så som torg, parker och stationer till ett pärlband. Det ska inte vara för långa avstånd mellan de olika målpunkterna. Det kan också handla om att knyta samman staden och minska de mentala avstånden. 13 GATUKONTORET Gångstråksplan

14 5.2 Hur har de prioriterade gångstråken valts ut? STORT POTENTIELLT FLÖDE AV FOTGÄNGARE Det är viktigt att de åtgärder som planeras genomföras på de prioriterade gångstråken gagnar så många som möjligt. De flesta av de utpekade stråken är starka stråk med stora gångflöden i dag, medan en del av de utpekade stråken har potential att bli starka stråk. Potentialen ligger i att det finns stora målpunkter utmed stråket eller att de är gena kopplingar mellan områden, stråk eller speciella målpunkter. Det kan finnas olika skäl till att det inte rör sig många människor utmed stråken idag, t.ex. att de upplevs otrygga, otrevliga eller att det saknas gena, sammanhängande gångbanor. För att hitta de gångstråk med de största potentiella fotgängarflödena har Skåne-tass använts, som är en del av Sampers den nationella modellen för persontransporter. Alla resor under 2,5 km, oavsett färdmedel, har setts som möjliga gångresor. Både arbetsresor och fritidsresor har ingått. Resorna, som har genererats med hjälp av Skåne-tass, läggs ut på den kortaste vägen mellan start och mål, se bild nedan. Metoden har gett en grov bild av var de största potentiella fotgängarflödena finns. För att hitta de viktiga gångstråken har en djupare analys gjorts av vilka vägar fotgängarna sedan väljer att gå. Ett antal resor där gång är en delresa i en längre reskedja missas i den här metoden på grund av begränsningen på 2,5 km. Exempel på sådana resor är när man går till centralstationen för att åka vidare med tåg till Lund eller när man tar bilen till ett ställe för att fortsätta till fots. En annan kategori av utpekade gångstråk är de stråk som kommer att bli viktiga i pågående utbyggnadsområden, de kallas för framtida i kartan över prioriterade gångstråk (se sid.17). Dessa har pekats ut med hjälp av att studera detaljplaner och planprogram. I takt med att staden förändras bör gångstråksplanen ses över och kompletteras med nya gångstråk. 14 GATUKONTORET Gångstråksplan

15 5.2.2 TÄT, BLANDAD STAD Den traditionella, täta staden med rutnätsstruktur och blandning av bostäder och verksamheter pekas ut som den struktur som mest främjar gåendet (Johansson, Berglund et al, 2011). En förutsättning för att stimulera gående som färdsätt är att avstånden mellan målpunkter som hem, skola, handel, hållplats och arbetsplats inte är för långa. Att gå till fots är inte ett lika snabbt sätt att förflytta sig som att cykla eller köra bil, varför avståndet behöver vara kortare för att det ska vara intressant att gå. Enligt Malmö stads resvaneundersökning (RVU 2013) är hälften av alla resor kortare än en kilometer och fem sjättedelar är kortare än två kilometer. I den täta, blandade staden får vi närmare till dagliga målpunkter och det finns störst potential att få fler att gå. De flesta av de utpekade gångstråken ligger i den täta, blandade staden. De gångstråk som sträcker sig ut i Malmös ytterområden går igenom stadsdelscentrum eller där det finns andra viktiga målpunkter. De flesta av dessa stråk knyter ihop ytterområdena med centrum MÅNGA OCH OLIKA MÅLPUNKTER För att det ska finnas potential för stora gångflöden krävs det att det finns flera målpunkter utmed gångstråket. Det får heller inte vara för långa avstånd mellan målpunkterna. Exempel på målpunkter som gångstråksplanen tagit hänsyn till är: Torg och parker Stora idrottsanläggningar Kultur, bibliotek Handel Stora arbetsplatser Gymnasieskolor och högskolor Stadsdelscentrum Eftersom gångstråksplanen främst hanterar gång som transportgående har inte promenad- eller motionsslingor tagits med. Parker, stränder m.m. har setts som målpunkter bland andra, men t.ex. promenadslingor inom parken har inte tagits med i utpekandet av gångstråken KOPPLING TILL KOLLEKTIVTRAFIK Stationer och hållplatser är viktiga målpunkter. De flesta tar sig till och från kollektivtrafiken till fots. Kombinationen gång och kollektivtrafik blir ett attraktivt alternativ för flera Malmöbor. Samverkan mellan gång- och kollektivtrafik behöver därför fungera bra för att uppnå god tillgänglighet i staden. För att göra gåendet mer attraktivt måste man skapa bekväma och direkta gångstråk till hållplatser och stationer för kollektivtrafik. De prioriterade gångstråken knyter an till tågstationerna Malmö C, Triangeln, Hyllie och Oxie samt Värnhemstorget och Södervärn som är stora knutpunkter för busstrafik. 15 GATUKONTORET Gångstråksplan

16 De prioriterade gångstråken. Blått visar starka stråk idag eller de som har potential att bli starka stråk. Rött visar framtida stråk. Framtida stråk går genom planerade utbyggnadsområden. 16 GATUKONTORET Gångstråksplan

17 6 Inventering av gångstråk Alla utpekade gångstråk, förutom de som benämns framtida stråk, har inventerats ur ett fotgängarperspektiv. Det är många faktorer som spelar roll för om ett gångstråk är gångvänligt eller ej. De faktorer som har identifierats har ordnats under tre huvudrubriker; attraktivitet, komfort och orienterbarhet. Huvudrubrikerna har i stort utgått från Alfonsos Hierarchy of Walking needs, som beskrivs på sid 8. För inventeringsarbetet har en checklista tagits fram, som innehåller de ovan nämnda faktorerna (se bilaga). Inventeringen har gjorts på en någorlunda övergripande nivå för att bli hanterbar. En beskrivning av stråkets karaktär och identifiering av mötesplatser och målpunkter ingick också i inventeringen. De brister som återkom mest frekvent i inventeringen var otrygga platser på grund av dålig belysning eller skymmande växtlighet, dålig framkomlighet på grund av för smala gångbanor eller hinder i gångbanorna. På många platser var underhållet bristande med bland annat ojämn beläggning. Generellt utmed stråken saknas det sittplatser. Tillgänglighetsanpassning med bland annat taktila stråk saknas fortfarande på många platser. 17 GATUKONTORET Gångstråksplan

18 Utdrag ur inventering av Slottsgatan 18 GATUKONTORET Gångstråksplan

19 7 Idéskisser Utifrån inventeringen valdes tre stråk ut; Regementsgatan/Drottninggatan, Friisgatan och Lindängsstråket. De valdes dels ut för att det fanns brister att åtgärda utmed stråken, dels för att alla tre stråk har en stor potential att omvandlas till attraktiva gångstråk. Tre olika konsultfirmot blev tilldelade var sitt stråk och uppdraget var att ta fram visionära idéer och åtgärder för att främja fotgängare. För att få en spännvidd i åtgärdsförslagen valdes stråk med olika karaktär och funktion. Friisgatan är till stora delar en vacker, livlig stadsgata med stora målpunkter såsom Triangelns station och Folkets park. Regementsgatan är en mer bildominerad huvudgata där fotgängare har låg prioritet, medan Lindängsstråket är en separerad gångoch cykelväg genom ett grönt område som ibland kan upplevas som otrygg och enformig. Åtgärdsförslagen har fungerat som inspel till framtagandet av Strategier för prioriterade gångstråk under kapitel GATUKONTORET Gångstråksplan

20 Utdrag ur åtgärdsförslag för Regementsgatan/Drottninggatan. Illustration Tyréns Utdrag ur åtgärdsförslag för Lindängsstråket. Illustration Grontmij. 20 GATUKONTORET Gångstråksplan

21 8 Strategier för prioriterade gångstråk Hela gångnätet ska ha en väl fungerande standard, men ett antal gångstråk med höga flöden av gående och som knyter ihop viktiga målpunkter pekas ut som prioriterade gångstråk, där standarden för fotgängare ska vara högre. Under det här kapitlet beskrivs vad som krävs för att skapa attraktiva gångstråk och de viktigaste åtgärderna under varje rubrik anges. Åtgärderna som föreslås gäller de prioriterade gångstråken, men kan användas som inspiration och riktlinjer vid planering av alla gångstråk. Åtgärderna delas in under huvudområdena attraktivitet, komfort och orienterbarhet. 8.1 Attraktivitet En attraktiv färdväg med god arkitektur, variation och vacker, grön utformning upplevs ofta som kortare än en monoton sträcka med tråkig arkitektur och grå utformning. Eftersom fotgängare färdas långsammare än andra trafikanter hinner de lägga märke till mer av omgivningen. Fotgängare ser detaljer, hör ljud och känner lukter i större utsträckning än övriga trafikanter, varför gående även är mer uppmärksamma på platsens detaljutformning andra trafikanter (Southworth, 2005) och ofta väljer en färdväg som man upplever som vacker och trevlig. 21 GATUKONTORET Gångstråksplan

22 8.1.1 ARKITEKTUR OCH SKALA Stadsgata är ett begrepp som inrymmer många kvaliteter som fotgängare uppskattar i de centrala delarna av staden. Det handlar om byggnader, stadsplanering och landskapsarkitektur i en mänsklig skala, där gångbanan får ta utrymme på bekostnad av bilarna. En stadsgata innehåller en blandning av t.ex. grönska, uteserveringar, butiker och bostäder och ger på så vis en varierad upplevelse till stadens fotgängare. Utanför centrum går en stor del av de prioriterade gångstråken genom grönområden, separerade från biltrafik. Längs dessa stråk ställs det extra krav på att skapa en variation för att dela upp sträckan och skapa delmål på promenaden. För fotgängare är det en stor fördel med många korsningspunkter, gärna med max 100 meter mellan. Det ger variation och möjlighet att alltid hitta närmsta vägen till sitt mål. Följande åtgärder föreslås: Gatans sektion ska signalera att fotgängare prioriteras genom att ge god bredd till gångbana och grönska i förhållande till den plats som ges andra trafikslag. Förtydliga befintliga korsningspunkter och om möjligt skapa fler där avståndet är över 100 meter MÅLPUNKTER & MÖTESPLATSER Många målpunkter har varit ett av huvudargumenten vid val av de prioriterade gångstråken. Hur detta arbete gått till och vilka målpunkter man utgått från står beskrivet under kapitel Viktiga målpunkter ska vara väl synliga vid gångstråket. Om målpunkten är inomhus ska verksamheten tydligt signaleras på husets fasad. Man kan också jobba med det offentliga rummets utformning för att visa på och koppla till viktiga målpunkter. Genom att förtydliga entréer, ta bort stolpar, reklam vegetation och annat som skymmer kan man skapa visuell kontakt mellan gångstråk och målpunkter/mötesplatser. Kvällstid är belysning en viktig parameter för att skapa visuell kontakt. Mötesplatser i det offentliga rummet gör gångstråken och dess omgivningar till platser för händelser och liv. Det kan handla om en torgbildning, idrottsaktivitet (aktiva mötesplatser), utomhusscen, lekplats m.m. Följande åtgärder föreslås: Koppla gångstråken till befintliga målpunkter och mötesplatser nära stråket med hjälp av nya entréer tillbyggnader, gångvägar m.m. Skapa visuell kontakt mellan gångstråk och målpunkter/mötesplatser. Skylta till de viktigaste målpunkterna inom gångavstånd från stråket. 22 GATUKONTORET Gångstråksplan

23 8.1.3 AKTIVITET Närvaron av andra människor gör att en plats upplevs som mer attraktiv. Platser utan människor upplevs som tomma, ödsliga och tråkiga. Många av de valda gångstråken är redan idag välfrekventerade och kan därför upplevas som attraktiva för fler fotgängare. Det finns möjlighet att utveckla långa och monotona sträckor med hjälp av t.ex. redskap för lek och aktivitet för vuxna, barn och hundar. En idé för att göra gångstråk mer lekfulla och tilltalande är att anlägga en bana med återkommande händelser längs med gångbanan. Spåren kan bestå av korta slingrande stigar, stenar, och stubbar att hoppa emellan, en balansbräda m.m. Man kan också skapa dekorationer i form av ploppar, cirklar, fyrkanter eller tassavtryck på gångbanan som inspirerar till rörelse. De olika händelserna ska vara synliga från varandra för att uppmuntra till fortsatt vandring. Exempel på åtgärd utmed en händelsebana. Foto Tomaz Lundstedt Följande åtgärder föreslås: En satsning på gångstråk kan samla strömmen av fotgängare längs dessa stråk och på så vis aktivera dem ytterligare. Anlägga händelsebanor längs speciellt monotona stråk ESTETIK & VARIATION Aktiva fasader med en hög detaljrikedom gör gator levande och attraktiva. Fasaderna på gatunivå är där vi kommer närmast byggnaderna och där detaljer och material är viktigast för långsamma trafikanter som fotgängare. Fotgängare har en stor del av sin visuella uppmärksamhet riktad mot marken. Därför har kvaliteten på beläggningen stor betydelse för upplevelsen att färdas till fots. (Gehl, 2007) Grönska är en viktig parameter för att skapa ett välanvänt gångstråk. Grönska innebär variation under året, skönhet och färg åt i övrigt relativt gråa och hårdgjorda gatumiljöer. Port med hög detaljrikedom. Följande åtgärder föreslås: Gångstråken ska vara platt- eller stenlagda. I innerstaden används natursten i enlighet med stadsmiljöprogrammet och i stadens övriga delar betongplattor. I parker används stenmjöl. Beakta möjligheterna att med vegetation skapa gröna gångstråk. Bevara uppvuxna träd längs stråken TRYGGHET Den upplevda tryggheten påverkas av många faktorer men den viktigaste förutsättningen för känslan av trygghet är närvaron av andra människor. Mänsklig närvaro bidrar till en ökad trygghetskänsla och ett ökat antal gångtrafikanter bidrar till upplevelsen av en trygg stad. Att befolka våra gångstråk är därför viktigt även ur ett trygghetsperspektiv. Det finns inte alltid en koppling mellan trygghet och den faktiska säkerheten. De som drabbas av brott är i hög grad unga män men det är 23 GATUKONTORET Gångstråksplan

24 kvinnor som känner sig otrygga. En konsekvens av detta är att många kvinnor avstår från utevistelse på grund av rädsla för att utsättas för övergrepp eller brott. En nationell trygghetsundersökning från 2012 har visat att kvinnor känner sig otrygga i mycket högre grad än män, 25 procent av kvinnorna mot 7 procent av männen (Brå, 2012). I en studie där 21 kvinnor djupintervjuades om rädslor i det offentliga rummet framkom att det mest otrygga transportsättet är att ta sig fram till fots, främst på grund av att det tar längst tid. De upplevde att de utsatte sig för en risk under längre tid och att det var svårare att fly tillräckligt snabbt. Slutna rum som t.ex. gångtunnlar upplevdes som de mest otrygga platserna (Andersson 2001). Att gångstråken upplevs som trygga är ett verktyg för att främja möjligheten för alla grupper att vara delaktiga i stadslivet. Exempel på en otrygg gång- och cykeltunnel. Gatukontoret tog 2010 fram ett trygghetsprogram med syfte att ge planerare och förvaltare en bild av vad som ska beaktas och åtgärdas för att öka tryggheten i staden och undvika att otryggheten blir en begränsande faktor i vår användning av staden. Till grund för gatukontorets arbete med trygghet i planerings och projekteringsskedet ligger Boverkets arbete med att fastställa vad som skapar och kännetecknar trygga stadsmiljöer. I Boverkets skrift pekas på vissa faktorer som är av särskild vikt: - Överblickbarhet skapa långa siktstråk, undvik nischer och hörn. - Synlighet platser bör vara väl synlig från olika håll. Entréer, hissar, trappor, passager, hållplatser och p-platser bör vara genomsiktliga. - Orienterbarhet lätt att hitta vägen dit man ska. Tydliga landmärken och målpunkter i stadsrummet i anslutning till goda siktlinjer underlättar. - Tillgänglighet enkelt att ta sig till målpunkten. Det ska finnas alternativa vägval i situationer som känns otrygga ex. tunnlar, broar och trappor En medveten belysning av gångstråken är väsentlig för att de ska upplevas som trygga. Syftet är inte att alla platser och gator ska vara upplysta utan att prioriterade stråk optimeras avseende belysningen för att öka känslan av trygghet. Hur platser och stråk belyses är lika viktigt som att de belyses, att belysa gångvägens omgivning istället för själva gångbanan för att den som går inte ska känna sig exponerad och hotad av det omgivande mörkret är ett exempel. I Malmö Stadsmiljöprogram Stadens ljus anges fyra mål för att styra belysningen i staden: - Ljuset visar vägen. - Ljus där det behövs. - Ljus där det är vackert. - Mörker där det behövs. 24 GATUKONTORET Gångstråksplan

25 Förslag på hur man kan arbeta med belysning för att minska otryggheten. Illustration Tyréns. Att platser och byggnader som kantar gångstråken håller hög standard avseende underhåll signalerar att det finns en social kontroll och omtanke och bidrar till att dessa upplevs som tryggare. Att arbeta medvetet med grönska för att bidra till en ökad överblick och trygghet innebär inte att buskage alltid ska beskäras eller plockas bort. Att ta bort eller glesa ut buskage och höja trädkronor kan vara lösningen ibland, t ex vid tunnlar eller andra speciellt utsatta platser, för att öka överblickbarheten men det ska alltid ske med hänsyn till parkens eller platsens kvalitativa värden. Följande åtgärder föreslås: Vid nybyggnation ska entréer placeras mot gångstråket för att på så sätt bidra till ett rikare folkliv. Sträva efter blandade funktioner för att bidra till ett rikt folkliv vid olika tidpunkter på dygnet. Sträva efter aktiva bottenvåningar med upplysta skyltfönster/fönster nattetid. Utanpåliggande jalusier bör inte förekomma. Arbeta medvetet med belysning. Eftersträva en hög standard på underhållet av grönstrukturer och byggnader. Arbeta för att minska nedskräpning och vandalisering. Ge möjlighet till alternativa färdvägar, t ex vid olika tidpunkter på dygnet. 8.2 Komfort KLIMAT Klimatet påverkar vår benägenhet att förflytta oss till fots och i Malmö gör sig vinden ständigt påmind. Att kunna röra sig utmed ett stråk där 25 GATUKONTORET Gångstråksplan

26 möjlighet ges att då och då förflytta sig in i en läzon kan bidra till ett mer frekvent gående. På samma sätt kan behovet av skugga och möjligheten att fylla på sin vattenflaska på strategiska platser öka vår benägenhet att röra oss till fots under de varma sommarmånaderna. Följande åtgärder föreslås: Skapa läzoner, t ex genom plantering av träd och annan vegetation. Skapa vindskyddade pausplatser med sittplatser i sol och skugga. På en del platser, t ex där pausplatsernas placering sammanfaller med pumpstationer för cykel är det lämpligt att det finns möjlighet att fylla på sin vattenflaska PÅVERKAN FRÅN ANDRA TRAFIKSLAG Trafiken påverkar fotgängarnas upplevelse av den fysiska miljön. Där biltrafiken dominerar medför högre bullernivåer, sämre luftkvalitet, otrygghet m m att gående väljer andra vägar eller helt avstår från att förflytta sig till fots. Samtidigt kan biltrafiken på vissa platser bidra till en ökad trygghet. För att skapa en mer gångvänlig miljö kan det krävas inskränkningar i andra trafikslags framkomlighet och hastighet, framför allt för biltrafiken. Låg hastighet är viktigt i de sammanhangen. För höga bullernivåer från biltrafiken medför att social kontakt försvåras. På gator med stor påverkan från biltrafik med höga flöden och höga hastigheter bör lugnare miljöer för fotgängare skapas genom exempelvis grönska. Möbleringszoner och cykelbanor mellan körbana och gångbana skapar ett avstånd mellan biltrafik och fotgängare som också kan bidra till en lugnare trafikmiljö. Avståndet mellan körbana och gångbana måste dock anpassas efter skalan på gatan. Möbleringszon och grönska kan skapa lugnare trafikmiljö för fotgängare. I fotgängarenkäten, som gjordes bland 300 malmöbor i samband med framtagandet av fotgängarprogrammet, pekades kombinerade gång- och cykelbanor ut som en stor otrygghetsfaktor. Osäkerheten var man ska gå och cyklisternas tysta och snabba framfart bidrog till känslan av otrygghet. För att förbättra för både fotgängare och för cyklister bör gång- och cykelbana separeras så tydligt som möjligt. Separering med plattor på gångbanan och asfalt på cykelbanan är den vanligaste och tydligaste separeringen. Med en taktil skiljeremsa ökar tydligheten och skiljeremsan kan även fungera som taktil information för synsvaga. Gång- och cykelbanor bör även förtydligas med målade gång- respektive cykelsymboler som upprepas med jämna mellanrum. På framför allt gågator och gångfartsgator kan det uppstå konfilkter mellan lastbilar för varuleveranser och gående. Ofta är lastning och lossning tidsreglerad och trängsel och problematik uppkommer under de timmar då varudistributionen är tillåten. Farliga situationer kan uppstå mellan backande fordon och fotgängare, därför är det viktigt att gatorna utformas och regleras så att lastbilar inte behöver backa. Följande åtgärder föreslås: Separera gående och cyklister genom olika material på gång- och cykelbanor och genom målning av gång- och cykelsymboler. En taktil skiljeremsa mellan gång- och cykelbana ska finnas. 26 GATUKONTORET Gångstråksplan

27 Antal personer TRAFIKSÄKERHET Fotgängare är en utsatt trafikantgrupp vilket också syns i olycksstatistiken, se bild nedan. Mellan åren var 37 % av de som skadades i Malmös trafik fotgängare. 87 % av de skadade fotgängarna skadades i singelolyckor, vilket gäller både lindrigt och allvarligt skadade. Singelolyckorna orsakas oftast av att den gående faller på grund av ojämnheter eller halka. December och januari är de månader då flest singelolyckor sker. De platser där det rör sig flest människor är också där de flesta singelolyckorna sker. Äldre människor har ofta sämre rörlighet, nedsatt syn och är skörare vilket bidrar till att de ofta skadas och konsekvenserna blir allvarligare. De viktigaste åtgärderna för att minska antalet singelolyckor är främst jämnare beläggning, bättre snö- och halkbekämpning och jämnare belysning på gångbanor. Dessa åtgärder tas upp under kapitel Drift och underhåll och Trygghet. 13 % av fotgängarnas olyckor under samma period var kollisionsolyckor med andra fordon. Kollisionsolyckorna med motorfordon inträffar oftast i korsningar. De mest olycksdrabbade gatorna är huvudgator, i första hand centralt belägna fyrfältiga gator, där hastigheten ofta är hög. Kollisionsolyckorna med cyklisterna har främst skett i centrala delarna av Malmö där det finns stora flöden av cyklister och fotgängare. Den avgörande faktorn för om en kollisionsolycka inträffar eller hur allvarliga följder olyckan får är hastigheten. En fotgängare överlever nästan alltid i en kollision med en bil i 30 km/h, men om kollisionshastigheten är 50 km/h ökar dödsrisken dramatiskt: från 10 % vid 30 km/h till omkring 80 % vid 50 km/h. En låg hastighet är därför särskilt viktig för att skapa en trafiksäker miljö för fotgängare Alla skadade personer uppdelat på trafikantslag Kollisionsolycka Singelolycka Under 2012 testades en ny belysning på två övergångsställen vid Drottningtorget för att förbättra trafiksäkerheten på övergångsställen. Traditionellt så belyses främst körbanan, men för att bilisterna i god tid ska upptäcka fotgängarna så har man i det här testet belyst ett par meter före och efter övergångsstället också. Belysningen är inte bara förstärkt utan har en annan ljuskaraktär som särskiljer övergångsstället mot övriga gatan. Testet var uppmärksammat och uppskattat från allmänheten. 27 GATUKONTORET Gångstråksplan

28 Följande åtgärder föreslås: Övergångsställen och gångpassager ska utformas så att hastigheten inte är högre än 30 km/h. Alla gångbanor ska vara genomgående och upphöjda vid anslutande gator. Förstärkt belysning vid övergångsställen. Ett nytt trafiksäkerhetsprogram för Malmö stad är under framtagande. Här kommer djupare analyser av olyckor med fotgängare inblandade att göras och flera åtgärder för att öka trafiksäkerheten för fotgängare att tas fram GÅGATOR OCH GÅNGFARTSOMRÅDEN Gågator och gångfartsområden syftar till att skapa trafikmiljöer på de gåendes villkor. Här får inte fordon föras med högre hastighet än gångfart och fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser. Fordonsförare har även väjningsplikt mot gående. I ett gångfartsområde finns det även krav på utformningen. Det ska framgå att gående använder hela ytan och att det inte är lämpligt att köra snabbare än gångfart. Gatan ska ha en gemensam yta för alla trafikanter och genom olika åtgärder som planteringar, träd och andra möbleringar tvingas fordonen att köra långsamt. Med en bra utformning vågar fotgängare ta för sig av hela ytan och de får högsta prioritet, men ofta finns det brister i hur gångfartsområden utformas. Bland annat har de olika trafikantgrupperna separerats med uppdelade gång-, cykel- och körbanor. Ofta utformas gångfartsgatorna med för hög framkomlighet för bilar och cyklister vilket har bidragit till att hastigheterna är högre än gångfart och att fotgängare inte känner att de har förtur. Stor omsorg måste läggas ner på utformningen för att gångfartsområden ska fungera som det är tänkt. För att ett gångfartsområde ska fungera med gånghastighet (7 km/h) krävs även att tillräckligt många fotgängare vistas över hela ytan. I annat fall, är erfarenheten, att biltrafiken kör i betydligt högre hastigheter. Det finns även en fördel med gågator och gångfartsgator för distributionsfordon. Angöring kan ske mer flexibelt och genom tidsreglering så kan leveranserna ske vid tider då det inte är så höga flöden av fotgängare. Det är dock viktigt att gatorna utformas så att lastbilar inte behöver backa. En konflikt mellan hur gatan ska utformas och framkomlighet för lastbilarna kan uppstå. Följande åtgärder föreslås: Antalet gågator och gångfartsområden bör öka där det finns många målpunkter tätt och därmed ett behov av större ytor för fotgängare TILLGÄNGLIGHET God vägkvalitet med avseende på bredd, beläggning etc. är viktigt för gåendes framkomlighet särskilt för äldre och funktionshindrade liksom personer som bär och drar (barnvagnar, bagage osv.). Alla gångytor ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 28 GATUKONTORET Gångstråksplan

29 kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp. Vid all ny- och ombyggnad av allmän plats ska krav och riktlinjer i Tillgänglighetsprogram för Malmö följas. Programmet ska användas i kombination med gatukontorets Teknisk handbok och typritningar där krav och riktlinjer för detaljutformning, mått, lutningar, material med mera finns. Vilken bredd som behövs på gångbanorna är främst beroende på antal fotgängare. Bredden påverkas även av typ av funktioner, målpunkter, antal entréer i fastigheterna, i vilken del av staden (centrum eller villaförort) gatan är belägen samt hushöjder (Malmö stad, 2006). I Gatukontorets Teknisk handbok finns det framtaget minimimått för gång- och cykelbanor, men detta är just minimimått. Minimimåttet för en gångbana är 2 m enligt Teknisk handbok, men för prioriterade gångstråk där ett stort flöde av fotgängare förväntas, är det önskvärt att gångbanorna är bredare. Exempel på hinder i gångbanan, bild från Davidhalls torg. Körbanans bredd har stor påverkan på fotgängarnas möjlighet att korsa vägen. Genom att minska körbanan till förmån till gående, minskar inte bara körbredden. Hastigheten på trafiken kommer minska och gatan kommer att kännas mer trygg för de gående. Parkerade bilar längs med gator skapar ofta barriärer för de gående. De gör det svårare att korsa gatan och hindrar sikten. Skyltar och parkerade cyklar är exempel på vad som ofta utgör ofta hinder i gångbanan. För att förhindra detta bör en särskild möbleringszon skapas där man kan placera skyltar, papperskorgar, cykelställ m.m. I tillståndsgivning till upplåtelser som exempelvis uteserveringar bör ledstråk beaktas så att dessa inte täcks över. Träd kan också utgöra hinder i gångbanan. Träd bidrar till ett attraktivt gaturum och uppvuxna träd går inte att flytta. För att både kunna behålla träden och samtidigt upprätthålla en god framkomlighet för fotgängare bör, istället för att ta bort träd, särskilda anpassningar för att minska de hinder träden utgör göras. Träd i gångbana, bild från Fosievägen. Trafiksignaler kan ligga med långa omloppstider vilket skapar barriärer och medför långa väntetider för fotgängare som vill korsa gatan. Väntetiden accepteras inte alltid av fotgängare som försöker använda luckor i bilflödet för att korsa gatan eller väljer att korsa på andra ställen utmed sträckan. Den vanligaste styrformen för trafiksignaler i dag innebär att gående måste trycka på en knapp för att få grönt ljus, trycker man för sent får man vänta till nästa gröntid. En trafiksignal som alltid ger de gående grönt ljus oavsett om det finns någon gående eller inte, blir mycket trög (långa väntetider) och orsakar extra utsläpp. En gående behöver ca sekunders gröntid för att gå över exempelvis Regementsgatan eller Mariedalsvägen. En enstaka bil eller cykel behöver bara ges 4 sekunders gröntid enligt Trafiklagstiftningen. Trafiklagstiftningen är skriven så att den gående alltid måste få full gröntid vid varje gröntillfälle i en trafiksignal. Gatukontoret arbetar med att få fram en givare som kan detektera även gående, då får gående grönt ljus samtidigt som cyklister och bilister. Givaren känner av om det finns en gående på övergångstället och förlänger då gröntiden till den maxtid som den gående måste ha. Följande åtgärder föreslås: Önskvärd standard på gångbanan är 2,5 m. Körbanans bredd bör minskas till förmån till fotgängare där behov och möjlighet finns. 29 GATUKONTORET Gångstråksplan

30 Samla skyltar, bänkar, cykelställ i möbleringszoner, där plats och möjlighet finns. Översyn av kantstensparkering. Behövs all parkering? Trafiksignaler som detekterar gående GATUMÖBLERING Många är beroende av viloplatser såsom bänkar för att kunna röra sig ute. Det är också ett sätt att skapa attraktiva mötesplatser. Vid placering av bänkar gäller generellt att de ska finnas med jämna avstånd: - 25 m på gågator, i innerstadsområden och lokala centrum där det rör sig mycket folk m inom bostädernas närområden, i viktiga gatustråk samt huvudstråk i stadsparker och stadsdelsparker. Bänkar bör vara indragna från gångbanan för att inte utgöra ett hinder för synskadade personer, alternativt placeras i en möbleringszon. Bänkarna ska vara utformade med ryggstöd och armstöd och ha rätt sitthöjd (enligt föreskrift i 15 ALM 2) för att de ska vara användbara för personer med rörelsehinder. Förekomst av offentliga toaletter är av nöd för fotgängare. Ofta kan toaletter i varuhus, kaféer och restauranger klara behoven men får anses utgöra ett komplement. Stadens offentliga toaletter har som grundläggande mål att de ska upplevas som rena, attraktiva, trygga och tillgängliga för alla Malmöbor och för besökare till staden. Antalet och lokaliseringar ska vara anpassat efter de behov som finns. För placering av offentliga toaletter gäller Gatukontorets åtgärdsprogram för offentliga toaletter. Följande åtgärder föreslås: Bänkar för vila bör finnas med minsta avstånd 50 m där så är möjligt. Placering kan vara samordnat med andra funktioner och vara attraktiva platser att stanna till för paus. Dricksvattenfontäner placeras intill gångstråk där så möjligt. Placering samordnas med andra funktioner. Komplettering av toaletter längst prioriterade gångstråk bör göras där behov finns och det är möjligt DRIFT OCH UNDERHÅLL Gångytans jämnhet är av stor betydelse för alla fotgängare men särskilt för äldre och funktionshindrade. Det ska inte finnas några större ojämnheter i beläggningen, detta ska åtgärdas av drift- och underhållsavdelningens entreprenörer. För att komma tillrätta med eftersatt underhåll på gångbanor ligger ett särskilt fokus på gång (och cykelbanor) och riktade insatser görs på gångbanors beläggning. Äldre och människor med funktionsnedsättning är speciellt sårbara när kvaliteten på gångbanan inte är tillräckligt bra. Många äldre är rädda för att ge sig ut när det är halt ute. 30 GATUKONTORET Gångstråksplan

31 Gatukontorets drift- och underhållsavdelning förvaltar all allmän platsmark inom planlagt område men ansvaret för renhållning av gångbanor ligger ofta på fastighetsägaren enligt renhållningsstadgan. Skötsel av övriga gångbanor längs gator och gångstråk genom parker utförs av gatukontorets drift- och underhållsavdelnings upphandlade skötselentreprenörer. För att hålla gångbanor tillgängliga året runt kan krävas att de är snö- och halkfria. En bristfällig vinterväghållning på gångytor ger sämre framkomlighet vilket kan bidra till olyckor. Det är fastighetsägarens ansvar även vintertid att hålla gångbanor framkomliga. Utdrag ur karta med gatukontorets skötselansvar för gångbanor där svarta linjer visar gångbanor som sköts av gatukontoret. All snö- och halkbekämpning utförs med maskinhållna redskap och ställer därför krav på gångytors utformning och överbyggnad. Gångbanor måste klara belastning från fordon och vara framkomliga minst 2,5 m. Inga hinder får finnas på gångbanan Eftersom även fotgängare, särskilt människor med funktionsnedsättningar behöver en hinderfri yta är detta inget ologiskt högt ställt krav för utformning av gångstråk. Gångbanors överbyggnad kan däremot vid ombyggnation behöva förstärkas. För en fungerande skötsel av gångbanor behövs ofta påtryckningar från kommunen på fastighetsägaren, men det är resurskrävande och fungerar inte helt tillfredsställande. För att fullt ut kunna kontrollera barmarksrenhållning, snö- och halkbekämpning kan krävas att gatukontoret tar ett utökat ansvar vilket inte är förenligt med bla Kommunallagens likställighetsprincip. För att bedöma möljligheten att ta över ansvaret för gångstråk behövs en särskild utredning där faktiska erfarenhter i andra kommuner jämförs. 31 GATUKONTORET Gångstråksplan

32 Utdrag från renhållningsstadga: Fastighetsinnehavares skyldighet 2 Med stöd av renhållningslagen 19 ålägger kommunen innehavaren av fastighet att svara för renhållningen av gångbana och annat för gångtrafiken erforderligt utrymme utanför fastigheten enligt nedanstående föreskrifter. Med fastighetsinnevarare avses den som äger fastigheten eller den som enligt 1 kap 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som fastighetsägare. Renhållningsskyldighetens omfattning 3 Enligt renhållningslagens 18 första stycket avses med renhållning både barmarkoch vinterrenhållning. Gångyta skall hållas i ett sådant skick att uppkomsten av sanitär olägenhet hindras samt att de krav tillgodoses som med hänsyn till förhållandena på platsen och övriga omständigheter kan ställas i fråga om trevnad, framkomlighet och trafiksäkerhet. Följande åtgärder föreslås: Underhållsåtgärder på utpekade gångstråk prioriteras. Möjlighet för gatukontoret att ta ett utökat ansvar för de prioriterade gångstråken bör utredas. 8.3 Orienterbarhet Vår benägenhet att röra oss till fots hänger ihop med vår förmåga att orientera oss och att skapa överblick, en stad med hög orienterbarhet inger också en större känsla av trygghet. Därför är arbetet med att skapa en högre orienterbarhet viktigt för att öka andelen gångtrafikanter. En tät stad med ett finmaskigt gatunät och många målpunkter gör det lätt att hitta attraktioner och orienteringspunkter. (Fridh BTH, 2008) En medveten belysning där olika gator får olika dignitet och karaktär kan ange riktning och underlätta orienteringen. Det finns olika teorier och metoder för att kartlägga en stads orienterbarhet. Kevin Lynch beskriver hur vi gradvis bygger upp mentala kartor av staden med utgångspunkt i en omedelbart greppbar struktur som efterhand byggs på och skapar en mer komplex bild av staden. En rik miljö med många detaljer innebär en mer kraftfull och läsbar mental karta. (Lynch, 1960) Space syntax-analys av orienterbarhet till Pildammsparken (illustration av Spacescape). Rött indikerar hög orienterbarhet och blått låg. Bill Hillier utgår i sin konfigurationsteori från stadens tillgänglighet och menar att det är det topologiska avståndet, d.v.s. hur många rum vi passerar och inte det geografiska avståndet, som avgör hur lätt vi hittar. Space syntax är det samlande namnet på de rumsanalytiska metoder och verktyg som tagits fram för att analysera stadens konfiguration av Bill Hillier m fl. (Bill Hillier, 1996) Se bild. Följande åtgärder föreslås: Skapa många och väl synliga målpunkter. Använd belysningen så att den förstärker orienterbarheten. 32 GATUKONTORET Gångstråksplan

33 8.3.1 VÄGVISNING Sedan 2008 finns det speciell vägvisning för gående i Malmös centrala delar. De största målpunkterna som exempelvis tågstationerna, konserthus, konsthall, stadsbibliotek m.m. skyltas. Skyltningen är främst koncentrerad till stråket mellan Malmö centralstation och Triangeln, samt stråket från Kungsparken till Värnhemstorget. I övrigt är vägvisningen i Malmö framför allt riktad mot bilister och cyklister. Exempel på vägvisning för gående i Malmö. I London har man arbetat mycket med att förbättra vägvisning för fotgängare, för att få fler att börja gå och känna sig trygga i att de hittar. De har skapat ett enhetligt system som ska se likadant över hela staden. Skyltarna innehåller kartor i två olika skalor, som visar hur lång tid det tar att gå till dina målpunkter. Som fotgängare är det mycket lättare att förstå ett avstånd som beskrivs i minuter än i antal kilometer. Följande åtgärder föreslås: Orienteringskartor på strategiska platser. Placering samordnas med andra funktioner TYDLIG, SAMMANHÄNGANDE UTFORMNING Exempel på orienteringskarta i London De prioriterade gångstråken ska ha en tydlig utformning som signalerar gångtrafik. I Malmö har man under lång tid använt platt- och stenlagda ytor för att signalera detta medan fordonstrafik oftast trafikerar asfaltsytor. Ofta händer det att trottoarer och gångvägar slutar ologiskt eller har otydliga kopplingar till anslutande gångvägar. Det kan handla om riktningsförändringar, materialbyten, barriärer som inte tillåter enkel passage m.m. Följande åtgärder föreslås: Beläggning med betongplattor eller natursten om inte gestaltningen av en specifik plats ger anledning till annat. Utformningen ska på ett enkelt och tydligt sätt leda fotgängare rätt med hjälp av en gen, rak och tydlig dragning i korsningspunkter och på sträckorna GENHET Fotgängare vill och går ofta i direkt riktning mot sitt mål. Möts man av hinder eller gränser letar fotgängare efter andra möjligheter att ta sig fram och stigar eller genvägar uppstår. Hinder som man kan mötas av på gångstråk kan vara av varieriande slag. Exempel på dessa kan vara breda bilvägar, stängsel eller långa omvägar. Det upplevda avståndet kan skilja sig från det faktiska avståndet beroende på kvalitet och upplevelsevärde (Gehl, 2010). Smarta förbindelser som inte är längre än nödvändigt gör gående mer attraktivt. Genhet påverkar både restid och avstånd och det kan avgöra beslutet att gå. (Lindelöw, 2009). Den finmaskiga rutnätsstaden har med sin struktur fler valmöjligheter och genheten är god. I trafikseparerade områden är kvarteren större än i rutnätstaden, det finns ofta planskildheter som tvingar fotgängare till omvägar m.m. Genvägar är en protest mot en saknad förbindelse, och en antydan om att det finns en kortare väg mot målet. (Lindström, Pauhlson, 2013). 33 GATUKONTORET Gångstråksplan

34 En tydligt upptrampad genväg kan vara ett bevis på att det saknas en viktig länk. Genvägarna kan vara ett bra sätt att läsa av vad som behöver åtgärdas för att öka framkomligheten för fotgängare. Alla genvägar bör dock inte permanentas, de kommer bara att trampas upp nya, men på de platser där det är tydligt att en gångkoppling saknas bör åtgärder vidtas. Följande åtgärder föreslås: Permanenta upptrampade stigar där det saknas kopplingar för fotgängare och där det är möjligt ur trafiksäkerhetssynpunkt. 34 GATUKONTORET Gångstråksplan