Generaldirektörens förord Satsningar och resultat under 2014 en överblick SBU stödjer och förbättrar vården Resultatredovisning 11

Transkript

1 k u n s k a p s c e n t r u m f ö r h ä l s o - o c h s j u k v å r d e n v å r t u p p d r a g ä r a t t o b e r o e n d e u t v ä r d e r a m e t o d e r s o m a n v ä n d s i v å r d e n. u t i f r å n a k t u e l l o c h v ä l g j o r d f o r s k n i n g t a r v i r e d a p å v i l k e n m e d i c i n s k e f f e k t o l i k a m e t o d e r h a r, e v e n t u e l l a r i s k e r o c h v a d s o m g e r m e s t n y t t a f ö r p e n g a r n a årsredovisning sbu statens beredning för medicinsk utvärdering

2

3 Diarienummer: EKO2015/2 Innehållsförteckning Generaldirektörens förord 3 1. Satsningar och resultat under 2014 en överblick 5 2. SBU stödjer och förbättrar vården 7 3. Resultatredovisning Projektverksamhet Myndighetsövergripande verksamhet Kommunikation och spridning Internationellt arbete Samverkan med andra myndigheter i Sverige och med regionerna Personal och kompetensutveckling på SBU Verksamhetens totala kostnader och intäkter Ekonomisk redovisning Sammanställning av väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Redovisningsprinciper Noter Beslut 69 Bilaga 1 Ledamöter i de vetenskapliga råden den 31 december Bilaga 2 Ledamöter i nämnden den 31 december

4 2 S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

5 Generaldirektörens förord SBU har under det gångna året utvecklat samarbetet med brukare och patienter samt gjort rapporterna mer begripliga och lättillgängliga för användarna. Det är exempel på två resultat för myndigheten, som bidrar till att kunskap resulterar i förbättringar. SBU utvärderar nya och befintliga metoder inom sjukvården. Utvärderingarna ska stödja hälso- och sjukvården i arbetet med att utveckla en mer kunskapsbaserad, säker och effektiv hälso- och sjukvård. De ska även stödja andra myndigheter, som utfärdar rekommendationer med de systematiska kunskapssammanställningarna som utgångspunkt. Fokus för myndigheten 2014 har varit att ta fram systematiska kunskapsöversikter av hög kvalitet. Mest nedladdade har rapporterna Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser och Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom varit. Myndighetens arbete har uppmärksammats med drygt 800 inslag och artiklar i TV, radio och press. Under 2014 har SBU intensifierat arbetet med att identifiera områden, som behöver belysas med ytterligare forskning. Detta är till exempel ett stöd för forskningsfinansiärerna. SBU har även medverkat i att utvärdera forskningsansökningar, så att forskningsprojekten bättre ska kunna förbättra evidens för hälso- och sjukvårdsinsatser. SBU:s arbete bedrivs i allt högre grad i samråd med brukare och patienter. Bland annat har brukare prioriterat angelägna områden bland identifierade vetenskapliga forskningsluckor. Under det gångna året har SBU arbetat över ett vidare område än hälso- och sjukvården. Stöd i form av kunskapssammanställningar har till exempel tagits fram om arbetsmiljöns påverkan på hälsan och inom socialtjänsten. SBU är en myndighet som stödjer en evidensbaserad verksamhet. Stödet kan vara till användning för den professionella utövaren, patienten, brukaren, beslutsfattaren i form av sjukhusdirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör, andra myndigheter eller annan person och organisation som kan utveckla hälso- och sjukvården med stöd av rapporterna. Under det gångna året har SBU därför fortsatt att utveckla arbetet med att göra rapporterna tillgängliga och anpassade efter användarnas behov. Det är när rapporterna används som ett reellt värde skapas. Under 2014 har SBU förstärkt den systematiska uppföljningen och utvärderingen av myndighetens processer för att ta fram rapporter och sprida dessa. Varje rapport följs upp från en rad perspektiv. Metoder för att gradera evidens och belysa frågor från ett etiskt och hälsoekonomiskt perspektiv har utvecklats liksom metoder för att söka och sortera information. SBU:s arbete vilar på den samlade kompetens och djupgående erfarenhet som finns inom myndigheten och hos de drygt 200 experter som deltagit i myndighetens arbete Likaså har myndighetens vetenskapliga råd och nämnd deltagit i arbetet. Resultatet är dock i slutänden beroende av alla de som använder SBU:s rapporter som underlag för utveckling och förbättring. Ett stort tack för dessa insatser! Olivia Wigzell Generaldirektör S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

6 4 S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

7 1. Satsningar och resultat under 2014 en överblick SBU har under året avslutat 15 utvärderingar varav 7 rapporter om etablerade metoder, 13 kommentarer av utländska kunskapsöversikter samt besvarat 66 frågor som vården ställt till upplysningstjänsten. Ämnesområden för rapporterna är valda utifrån syftet att stödja vården. För flera av dessa rapporter ser vi indikationer att de påverkar vården både direkt via praxisförändringar och indirekt genom att andra myndigheter, landsting och professionella organisationer använder underlagen för riktlinjer, vägledning och beslut. Exempel på effekter anges i Kapitel 2. De tre rapporter som fick mest uppmärksamhet ligger alla inom ämnesområden som SBU traditionellt inte ägnat sig åt. Det var rapporterna Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom, Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser samt Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem. Aktiva kommunikationsinsatser samt ett systematiskt arbete med sökmotoroptimering och användning av sociala medier har resulterat i att för tredje året i rad ökar antalet webbesökare och sidvisningar med mer än 20 procent. Över vetenskapliga kunskapsluckor har nu identifierats. SBU har samarbetat med Vetenskapsrådet kring Rambidrag för klinisk behandlingsforskning. Samverkan med regionala systerorganisationer, så kallade HTA-enheter, har intensifierats genom gemensamma möten (HTA-nätverket), metodseminarier och besök i landstingen. Vidare har de regionalt framtagna rapporterna lagts upp på SBU:s webbplats för att sprida information och undvika dubbelarbete. De regionala HTA-enheterna medverkar också i framtagandet av SBU Alert-rapporter och SBU-kommentarer och är behjälpliga i arbetet med att identifiera experter till SBU:s projekt. När nya effektiva och kostnadseffektiva metoder ska introduceras i sjukvården är det angeläget att identifiera äldre metoder som är ineffektiva eller till och med skadliga. Sådana metoder kan komma i fråga för så kallad utmönstring, alltså inte längre erbjudas. Risken för att annan angelägen, etablerad vård trängs undan är annars betydande. De tre första prioriteringsstöden publicerades I prioriteringsstöden läggs särskild vikt vid hälsoekonomiska och etiska aspekter. SBU leder fortsatt arbetet med att jämföra riktlinjer för hälsoekonomiska analyser inom Europa. Arbetet drivs inom ramen för EUnetHTA (European network for Health Technology Assessment). För att utveckla SBU:s organisation har flera satsningar gjorts. SBU har analyserat projektprocessen inom området etablerade metoder och utvecklat samt implementerat ett effektivare arbetssätt. SBU:s informationsspecialister har inlett ett arbete med att utvärdera en elektronisk sorteringsfunktion för att snabbt identifiera relevanta artikelsammanfattningar från de medicinska databaserna (text mining). S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

8 En utredning om hur SBU ska få tillgång till vetenskapliga artiklar på ett snabbt, effektivt och kostnadsmedvetet sätt har bland annat resulterat i en omfördelning av upphandlade tidskriftsdatabaser. Tillsammans med användning av en elektronisk tjänst, länkserver, för att identifiera och ladda hem vetenskapliga artiklar från databaserna har SBU minskat beställning av artiklar med cirka 25 procent. Genom att utnyttja databaser, e-publikationer och IT-verktyg har SBU alltmer gått över till en papperslös hantering av vetenskapliga artiklar och manusarbete. SBU avser att fortsätta utveckla detta arbete och även möjliggöra distansarbete och e-möten för att minska onödigt resande. SBU har under året haft ett genusperspektiv i sin verksamhet. I rapporterna analyseras och tolkas forskningsresultat i ett perspektiv som beaktar kvinnors och mäns olika villkor. I SBU:s vägledning för utvärdering av etiska aspekter ingår frågor om genusperspektiv 1. Vägledningen färdigställdes under våren 2014 och är tänkt att vara ett stöd i arbetet med att identifiera etiska aspekter att lyfta i SBU:s rapporter. Frågorna om jämlikhet och rättvisa handlar om huruvida det finns risk att tillgången till åtgärderna som utvärderas strider mot gällande diskrimineringslagstiftning, eller mot människovärdesprincipen i den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvård. I människovärdesprincipen specificeras att faktorer såsom en persons kön inte får styra tillgången till vård och behandling. Problem med ohälsa och sjukdom, som är mer förekommande hos kvinnor har också studerats under året. Exempel på detta är rapporten om rehabilitering efter höftfraktur och rapportarbetet om patientupplevelser vid självskadebeteende. I rapporterna om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom har SBU särskilt studerat skillnader och likheter mellan könen. Både när det gäller depression/utmattning och ryggproblem kunde SBU konstatera att kvinnor och män med likartade arbetsvillkor i lika hög grad utvecklar besvär. Om kvinnor och män har samma exponering för en viss arbetsrelaterad faktor i sin arbetsmiljö blir de alltså lika sjuka. Denna viktiga slutsats diskuteras ingående i rapporterna. Ett genusperspektiv beaktas även i de sociala och etiska analyserna i rapporterna. 1 SBU. Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården. I: Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. 2 uppl. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

9 2. SBU stödjer och förbättrar vården SBU:s påverkan på vården kan ske direkt genom att praxis förändras mot mer evidensbaserad diagnostik och behandling eller indirekt genom att andra myndigheter och organisationer använder SBU:s resultat så att det påverkar vården. I vissa fall kan resultaten relativt snabbt påverka praxis, men i de flesta fall tar det några år innan resultaten kan mätas. Effekterna i form av bättre hälsa för patienterna eller effektivare resursutnyttjande kan då bli stora. De rapporter som publicerats under 2014 kommer sannolikt att ha långsiktiga effekter, men i denna årsredovisning anges främst de indirekta effekterna, det vill säga hur underlagen kommer att användas av andra myndigheter och av landstingen. I vissa fall stämmer resultaten från SBU:s genomgångar med vad som redan är vedertagen praxis, i andra fall kan det förändra praxis. Nedan följer en översiktlig redovisning av vad som hänt eller kommer att hända med de rapporter som publicerats under Därefter följer några exempel på tidigare rapporter där det nu är möjligt att se förändringar i praxis. SBU:s rapporter används av andra myndigheter och organisationer Försäkringskassan kommer att använda rapporterna Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom, respektive Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem, som underlag i sitt arbete. Förhoppningsvis leder dessa rapporter till förbättrad arbetsmiljö. Socialstyrelsen och Skolverket kommer uppdatera vägledningsdokumenten som ligger till grund för barnhälsovård och elevhälsa, i enlighet med resultaten i rapporten Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser. Rapporten Screening för livmoderhalscancer med HPV-test är ett underlag som har lämnats till Socialstyrelsen som en del av förslaget till rekommendation om förändrad screening som Socialstyrelsen remitterar i januari Rapporten Aromatashämmande läkemedel vid behandling av postmenopausala kvinnor med tidig ER-positiv bröstcancer ingår i underlaget för uppdatering av Socialstyrelsens riktlinje för behandling av bröstcancer. Rapporten Läkemedelsavgivande stentar i hjärtats kransartärer som är en uppdatering av en Alert-rapport från 2004 ingår i underlaget för uppdatering av Socialstyrelsens riktlinje för hjärtsjukvård. Rapporten Åtgärder för att stödja personer med schizofreni att förändra ohälsosamma levnadsvanor ingår i underlaget för uppdatering av Socialstyrelsens riktlinje för schizofreni psykosociala insatser. Bättre behandling för att förebygga stroke Rapporten Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare pekar på möjligheten att minska underbehandling av en viktig patientgrupp; äldre med förmaksflimmer och betydande risk att drabbas av stroke. Tillsammans med förra årets SBU-rapport Förmaksflimmer förekomst och risk för stroke som visar på en hög grad av underdiagnostisering och underbehandling samt Tandvårds- och läkemedelsverkets utvärdering av screening för förmaksflimmer med tum-ekg har denna rapport potentialen S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

10 att väsentligt öka antalet äldre som får behandling och därmed förebygga uppkomst av stroke. Detta är viktigt både ur folkhälsosynpunkt och hälsoekonomiskt mycket lönsamt ur ett samhällsperspektiv. Bilddiagnostik vid prostatacancer SBU har 2014 publicerat två rapporter om användning av avancerade diagnostiska metoder vid misstanke om eller vid manifest prostatacancer. Området är under snabb utveckling och det finns ett stort behov av bättre diagnostiska metoder. SBU-rapporterna belyser den bristande kunskapen om metodernas tillförlitlighet och uppmanar till återhållsamhet samt efterlyser bättre studier. Dessa tidiga rapporter kan sannolikt minska användning och införande av metoder, där nyttan för patienter inte gått att visa. Fortsatt stark efterfrågan på SBU:s upplysningstjänst och SBU Kommenterar Upplysningstjänsten efterfrågas av hälso- och sjukvården och används som underlag för beslut om till exempel nya metoder som ska introduceras i vården. Webbtrafiken till Upplysningstjänstens sidor har fortsatt att öka under Under 2014 genomfördes en enkätundersökning med fokus på 2013 års frågeställare. Dessa är genomgående nöjda och det framkommer att en majoritet av svaren använts som enda eller del av beslutsunderlag. De flesta besluten rörde förändring av rutiner. Andra svar användes som underlag för motioner till fullmäktige eller som underlag till vårdprogram. Produktionen av kommentarer av utländska kunskapsöversikter ökar kontinuerligt bland annat genom samarbete med landstingens HTA-enheter och samarbete med Karolinska Institutet. Personer som disputerat vid Karolinska Institutet erbjuds möjligheten att göra en SBU Kommenterar som 2 till 3 månaders arbetspraktik. Det är ett system som alla vinner på. Kunskap om systematisk evidensbaserad kunskapsgenerering sprids i vetenskapssamhället och SBU får ökad produktion med marginellt ökade kostnader. Även här har webbtrafiken ökat markant och flera rapporter har väckt stor uppmärksamhet. Kommentaren Bestämning av kalprotektin i feces kan skilja mellan inflammatorisk tarmsjukdom och icke-inflammatoriska tarmbesvär visade på en betydande besparingsmöjlighet i vården då ett enkelt prov kan ersätta koloskopi. Rapporten fick stor uppmärksamhet i fackpress och i kvällspressen. Kommentaren Orala antibiotika kan förenkla behandling för många cancerpatienter med neutropen feber visade på en möjlighet att spara framför allt slutenvårdsresurser genom en förenklad behandling. Med tanke på brist på vårdplatser i akutsjukvården kan detta tillvägagångssätt vara mycket användbart. Vetenskapliga kunskapsluckor påverkar forskningen Under 2014 har 399 vetenskapliga kunskapsluckor lagts in i SBU:s databas som vid 2014 års slut innehåller kunskapsluckor. En styrgrupp för kunskapsluckor och forskning har inrättats med representanter från Vetenskapsrådet, Vinnova, Forte, Formas, Stiftelsen för strategisk forskning, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Samarbete har skett med Vetenskapsrådet om den nya utlysningen Rambidrag för klinisk behandlingsforskning. SBU läste samtliga ansökningar (cirka 230 stycken) och bedömde beskrivningen av studiedesign och metodik för att tydliggöra styrkor och svagheter i projekten 8 S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

11 och dess möjligheter att kunna svara på frågeställningen. SBU deltog även vid beredningsgruppens möten. Under 2014 har SBU lett ett projekt om prioritering av kunskapsluckor inom behandlingsmetoder vid adhd. Metoden för prioritering har tagits fram av den statliga organisationen James Lind Alliance i England där man arbetat med prioritering av kunskapsluckor de senaste tio åren som underlag för forskningsfinansiering. I projektet deltog brukarrepresentanter samt personal från sjukvård, skola och kriminalvård för att komma överens om en gemensam lista över de tio viktigaste kunskapsluckorna. Tidigare SBU-rapporter har påverkat vården I slutet av 2013 publicerades rapporten Tidig upptäckt av symtomgivande cancer. Informationsinsatser har skett gentemot regionala cancercentrum och patientföreningar. Ett tydligt resultat var att fotografier av misstänkta hudförändringar som bifogas remisser till specialistmottagningar förkortar tiden till omhändertagande och diagnosbesked med några veckor. Det är en enkel och snabb åtgärd till gagn för patienterna som snabbt kan implementeras i vården. En sådan bildremiss är införd i Region Gävleborg och i Norrbottens läns landsting samt är under införande i Västra Götalandsregionen. Alert-rapporten Internetförmedlad psykologisk behandling vid ångest- och förstämningssyndrom var en uppdatering av en tidigare rapport (2007) inom ett mycket dynamiskt område. Uppdateringen ger förnyat stöd till den kraftiga ökning av internetbaserad behandling inom lättare psykisk ohälsa som pågår men betonar att det endast bör övervägas som en del av ett bredare utbud av psykologiska metoder vid dessa tillstånd. Denna typ av fortlöpande uppdateringar inom dynamiska terapiområden är mycket viktiga för att främja ändamålsenlig resursanvändning och stävja över- och felanvändning. Sveriges Kommuner och Landsting utvecklar för närvarande en nationell plattform för tekniken. Rapporten om diagnostik och behandling av adhd från 2013 har rönt stor uppmärksamhet och utgjort grunden för myndighetsgemensamma implementeringsprojekt. Framför allt är diagnostik av stor vikt eftersom landstingen för närvarande bygger upp sin kapacitet för att diagnostisera adhd. Bristen på evidens i rapporten för användning av snabba och enkla diagnosverktyg har sannolikt främjat användning av mer evidensbaserade diagnosmetoder, vilket förhindrar såväl över- som underbehandling. Effekten av rapporten Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp från 2010 har följts upp i en vetenskaplig publikation 2. Användningen av antibiotika vid tandimplantat minskade mellan 2008 (före) och 2012 (efter SBU-rapporten) från 88 procent till 74 procent. Dessutom minskade användning av bredspektrumantibiotika från 46 procent till 21 procent medan användning av det smalare V-pencillinet ökade från 42 procent till 66 procent. Användning av enkeldos ökade från 49 procent till 63 procent. Mätningen visar alltså på en tydlig minskning av antibiotikaanvändning ur alla uppmätta aspekter i linje med rapportens slutsatser. 2 Khalil D, Hultin M, Andersson Fred L, Parkbring Olsson N, Lund B. Antibiotic prescription patterns among Swedish dentists working with dental implant surgery: adherence to recommendations. Clin Oral Implants Res Apr 15. doi: /clr [Epub ahead of print]. S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

12 År 2004 publicerade SBU en rapport som visade att det saknas evidens för positiv ljusbehandling mot depression. En enkätsammanställning visar att endast 7 av 21 landsting erbjuder denna behandling idag 3. När praxis förändras är det oftast flera samverkande faktorer som bidragit till praxisförändringar, men om förändringen sker i relativ snabb omfattning och i nära anslutning till att SBU-rapporter publicerats är det mer sannolikt att SBU-rapporten bidragit till förändringen. I en genomgång av 26 stycken SBU-rapporter publicerade mellan 2006 och 2010 bedömdes 14 (54 %) ha haft stort inflytande och 7 (27 %) medelhögt inflytande på vården medan 5 (19 %) bedömdes ha haft litet eller begränsat inflytande. När det gäller operationer för sömnapné och operationer för återkommande sura uppstötningar och halsbränna där SBU:s rapporter visat att det finns alternativa behandlingsmetoder ses en tydligt minskad frekvens av operation efter att rapporterna publicerats S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

13 3. Resultatredovisning 3.1 Projektverksamhet SBU ska, enligt instruktionen, vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya medicinska metoder i hälso- och sjukvården ur medicinskt, ekonomiskt, samhälleligt och etiskt perspektiv. SBU ska vidare sammanställa utvärderingarna på ett enkelt och lättfattligt sätt och sprida resultaten. SBU:s verksamhet är indelad i olika program: SBU Utvärderar etablerade metoder systematiska litteraturöversikter över stora områden, flera metoder täcks av samma rapport. SBU Utvärderar nya och enskilda metoder systematiska litteraturöversikter av en ny eller kommande metod. SBU Kommenterar sammanfattning och kommentarer till internationella studier och översikter utifrån ett svenskt perspektiv. Upplysningstjänst för vården specifika medicinska frågor där svar ges till frågeställaren. Frågor av bredare intresse publiceras på SBU:s webbplats. Vetenskapliga kunskapsluckor databas över medicinska metoder med oklar medicinsk effekt. SBU:s prioriteringsstöd för hälso- och sjukvården vägledning för att utmönstra metoder som har ogynnsam effekt, saknar effekt eller inte är evidensbaserade. SBU:s vita rapporter övergripande kartläggningar av områden. I denna årsredovisning redovisas SBU-rapporter från alla ovanstående (se t ex Tabell 3.1.1, och 3.1.3). Som ett led i strävan att integrera redovisningen av prestationer inom projekt- och informationsverksamheten redovisas särskilda spridningsaktiviteter, samverkan samt tid och kostnad i anslutning till de mest omfattande rapporternas huvudresultat i årsredovisningen för En mer detaljerad beskrivning av informationsverksamheten, internationellt samarbete och samverkan finns att läsa under respektive avsnitt (3.3, 3.4 och 3.5). Psykiatri, arbetsmiljö och äldre viktiga teman under 2014 Under 2014 har SBU publicerat 7 rapporter om etablerade metoder, 8 rapporter om nya och enskilda metoder (Alert-rapporter) och 13 SBU Kommenterar. Upplysningstjänsten har besvarat 66 frågor varav 41 också publicerats på webbplatsen, I databasen över vetenskapliga kunskapsluckor har 399 medicinska metoder registrerats (Tabell 3.1.1). Den 16 januari avrapporterades uppdraget om sambandet mellan arbete och depression respektive utmattningssyndrom till Socialdepartementet. Också rapporten om dyslexi har avrapporterats till Socialdepartementet den 27 augusti. Under 2014 har SBU fortsatt publicera rapporter som rör de mest sjuka äldre: Svårläkta sår hos äldre, Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare och Kosttillägg för undernärda äldre. Läs mer på sidan S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

14 Antal produkter Tabell Antal publicerade SBU-rapporter, svar och kunskapsluckor SBU Utvärderar etablerade metoder SBU Utvärderar Alert SBU Kommenterar SBU Upplysningstjänsten Vetenskapliga kunskapsluckor* *Jämförelsesiffror justerade för år SBU Utvärderar etablerade metoder Avslutade projekt 2014 Projektnamn Ordförande Huvudresultat Särskilda spridningsaktiviteter Samverkan Påverkan på vården Tid och kostnad Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser Stefan Samuelsson Karin Stenström Om barn med dyslexi får öva kopplingen mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem) på ett strukturerat sätt, förbättras deras läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshastighet och förmåga att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad (fonologisk medvetenhet). Det går inte att uttala sig om nyttan av andra former av läs- och skrivträning eller av alternativa verktyg (hjälpmedel för att stödja, kompensera och utveckla läsförmåga som till exempel appar i mobiltelefonen). Metoderna är otillräckligt utvärderade. SBU har även granskat 52 svenska tester för att upptäcka och utreda dyslexi. Inget av testerna är vetenskapligt utvärderat. Det vill säga att det saknas studier som undersöker om de är tillförlitliga och mäter det som avses. Stora kommunikationsinsatser gjordes av rapporten i form av inläsning av rapportens slutsatser och sammanfattning av Samuel Fröler, film, podcast samt faktablad om den evidensbaserade metoden till lärare. Översikten har presenterats på konferenser och temadagar. Under projektet har SBU samarbetat med Socialstyrelsen och Skolverket. Samverkan har även skett med Specialpedagogiska skolmyndigheten om inventeringen av de svenska testerna. De två brukarorganisationerna, Dyslexiförbundet FMLS och Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) samt intresseföreningen Svenska Dyslexiförbundet har varit aktiva och samarbetat med SBU vid uppstart av projektet, vid halvtid och innan rapporten publicerades. Socialstyrelsen och Skolverket kommer att uppdatera vägledningsdokumenten som ligger till grund för barnhälsovård och elevhälsa. Projektet startade i februari 2012 och publicerades i augusti Kostnaden uppgick till tkr inklusive indirekta kostnader. 12 S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

15 Projektnamn Huvudresultat Påverkan på vården Screening för livmoderhalscancer med HPV-test Jan Adolfsson I rapporten utvärderas det vetenskapliga underlaget för att ersätta cytologi med prov för humant papillomvirus (HPV) som primärt test i screeningprogrammet. Den strategi som visats mest effektiv är att börja med HPV-test och fortsätta med cytologi om HPV-testet är positivt. Båda undersökningarna kan utföras på samma cellprov. Jämfört med enbart cytologi har HPV-test enligt ovan högre känslighet (sensitivitet) när det gäller att påvisa förstadier till livmoderhalscancer och lägre träffsäkerhet (specificitet) när det gäller att påvisa förstadier till livmoderhalscancer. Rapporten är ett underlag till Socialstyrelsen, som remitterar ett förslag till rekommendationer i januari Tid och kostnad Projektet startade i mars 2014 och lämnades till Socialstyrelsen i augusti Kostnaden uppgick till tkr inklusive indirekta kostnader. Regeringsuppdrag: De mest sjuka äldre Socialstyrelsen och SBU har fått i uppdrag av regeringen att särskilt uppmärksamma kunskapsläget rörande de mest sjuka äldre. Syftet är att stödja hälso- och sjukvården och äldreomsorgen genom att systematiskt identifiera kunskapsluckor, stimulera till ny kunskap och aktivt föra ut kunskap om ett värdigt omhändertagande och en god vård och omsorg av de mest sjuka äldre. Projektnamn Ordförande Huvudresultat Tid och kostnad Nytta och risk med läkemedel hos äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare Johan Fastbom Sigurd Vitols Det finns inga vetenskapligt underbyggda skäl att enbart på grund av hög ålder avstå från att behandla patienter med blodförtunnande läkemedel (perorala antikoagulantia eller trombocythämmare). Balansen mellan nytta och risk är överlag minst lika bra hos äldre personer som hos yngre. Detta gäller för de flesta av de studerade indikationerna såsom förmaksflimmer, stroke och hjärtinfarkt. Studier på det här området omfattar sällan uttalat sjuka äldre personer med många samtidiga läkemedelsbehandlingar. Den ansvarige läkaren måste därför alltid bedöma den enskilda individens risk för blödning och ta hänsyn till annan läkemedelsbehandling som kan störa och påverka risker, i synnerhet vid behandling med warfarin eller nya blodförtunnande medel. Projektet startade i januari 2012 och publicerades i november Kostnaden uppgick till tkr inklusive indirekta kostnader. Projektnamn Ordförande Huvudresultat Svårläkta sår hos äldre Rut Öien Jenny Odeberg Det vetenskapliga underlaget för behandling av svårläkta sår hos äldre är mycket begränsat. För majoriteten av åtgärderna behövs det mer forskning av god vetenskaplig kvalitet. Gruppen äldre/sköra äldre har ofta flera sjukdomar S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

16 Tid och kostnad och läkemedel samtidigt, något som kan inverka på sårläkningen. Det saknas data om hur svensk praxis ser ut idag och i vilken utsträckning som olika åtgärder för att förebygga och behandla svårläkta sår används. Kvalitetsregister med representativa data för vissa patientgrupper finns, men nationellt heltäckande data saknas i nuläget. För följande metoder finns det ett begränsat vetenskapligt underlag för effekt. Operation av åderbråck kan minska återfall av venösa bensår hos äldre. Förband som innehåller kalciumalginat kan leda till kortare läkningstid av trycksår hos äldre medan läkningseffekten av övriga förband inte kan uppskattas då studier saknas. Det finns stora kunskapsluckor när det gäller vårdorganisationens betydelse för patienter med svårläkta sår. Åderbråckskirurgi som behandling av venösa bensår kan vara kostnadseffektivt. Kostnadseffektiviteten av övriga insatser är svår att bedöma. Projektet startade i mars 2012, och publicerades i augusti Kostnaden uppgick till tkr inklusive indirekta kostnader. Projektnamn Ordförande Huvudresultat Tid och kostnad Kosttillägg för undernärda äldre Gunnar Akner Sten Anttila Det saknas tillförlitliga vetenskapliga resultat om nyttan och riskerna med kosttillägg. Detsamma gäller energi och protein för äldre personer som är undernärda eller som tillhör en riskgrupp. Det finns dock undantag. I ett fåtal studier har man redovisat en liten ökning av handgreppsstyrka respektive kroppsvikt. Dessa resultat behöver dock bekräftas i nya studier med bättre vetenskaplig metodik. Möjliga ogynnsamma effekter på hälsan behöver kartläggas systematiskt i nya studier. I några studier har man noterat illamående och diarré hos ett fåtal patienter. Det finns exempel från olika håll i landet som tyder på att praxis varierar i hur kosttillägg används respektive subventioneras. Någon aktuell och tillförlitlig kartläggning av detta finns emellertid inte. Projektet startade i mars 2012 och publicerades i november Kostnaden uppgick till tkr inklusive indirekta kostnader. Regeringsuppdrag: Arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom SBU har fått i uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. I uppdraget ingår att särskilt beakta kvinnors arbetsmiljöer. Projektnamn Ordförande Huvudresultat Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom Töres Theorell Charlotte Hall Det finns samband mellan arbetsmiljö och depressionssymtom respektive 14 S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

17 Särskilda spridningsaktiviteter Samverkan Påverkan på vården Tid och kostnad symtom på utmattningssyndrom. Den forskning som studerar samband mellan arbetsmiljö och dessa tillstånd är främst inriktad på betydelsen av organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetet. Det finns vetenskapligt underlag för att följande gäller på gruppnivå. Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter att påverka, i kombination med alltför höga krav, utvecklar mer depressionssymtom. Personer som upplever bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. De som upplever mobbning eller konflikter i sitt arbete utvecklar mer depressionssymtom än andra, men det går inte att avgöra om det finns något motsvarande samband för symtom på utmattningssyndrom. Personer som upplever att de har pressande arbete eller en arbetssituation där belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. Detta gäller även för dem som upplever osäkerhet i anställningen, till exempel en oro för att arbetsplatsen ska läggas ner. I vissa arbetsmiljöer har människor mindre besvär. Personer som upplever goda möjligheter till kontroll i det egna arbetet och de som upplever att de behandlas rättvist utvecklar mindre symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad depressionssymtom respektive symtom på utmattningssyndrom. Kunskapssammanställningen visar att vi idag vet mycket om samband mellan arbetsmiljö och symtom på depression respektive utmattningssyndrom. Framtidens forskning bör framför allt inriktas mot interventionsstudier, det vill säga studier som följer långtidseffekter på denna typ av ohälsa efter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser. Forskare som har undersökt arbetets betydelse för depressionssymtom har ofta analyserat sitt material separat för kvinnor och män, men detta har sällan gjorts i motsvarande forskning om symtom på utmattningssyndrom. En förklaring kan vara att man i forskningen om utmattningssyndrom i högre utsträckning än i depressionsforskningen har studerat arbetsmiljöer där ett av könen dominerar, såsom omvårdande yrken. SBU har tagit fram en film som sammanfattar rapporten på två minuter. I slutet av året, hade filmen setts av mer än personer. Kunskapssammanställningen har bland annat presenterats vid ett seminarium på Läkaresällskapet samt en seminarieserie för försäkringsmedicinska frågor som videofilmades och sändes ut nationellt via webben. Rapporten uppmärksammandes i massmedia. Flera längre artiklar var införda i fackpressen. SBU har haft regelbunden kontakt med Försäkringskassan för att informera om uppdraget. Försäkringskassan kommer att använda rapporterna Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom, respektive Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem, som underlag i sitt arbete. Projektet påbörjades sommaren 2011, första mötet hölls i augusti, och rapporten publicerades i februari Kostnaden uppgick till tkr inklusive indirekta kostnader. S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

18 Projektnamn Ordförande Huvudresultat Samverkan Påverkan på vården Tid och kostnad Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem Karin Harms-Ringdahl Charlotte Hall Resultaten visar att det finns samband mellan arbetsmiljö och ryggproblem. Följande grupper utvecklar mer ryggbesvär än andra. personer som arbetar med manuell hantering (t ex lyft), eller med böjd eller vriden rygg personer som arbetar på knä eller på huk, eller har ett fysiskt ansträngande arbete personer som utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete personer som upplever att arbetet är pressande eller att arbetssituationen innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav, eller som upplever liten möjlighet till utveckling i arbetet personer som arbetar utanför sedvanlig arbetstid (t ex skiftarbete). Personer som upplever goda möjligheter att påverka det egna arbetet, de som upplever att de får stöd i sitt arbete och de som har hög arbetstillfredsställelse utvecklar mindre ryggbesvär än andra. Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad ryggbesvär. När det gäller andra ryggproblem utvecklar personer som arbetar med framåtböjd rygg eller utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete mer ischiassymtom än andra. De som upplever hög arbetstillfredsställelse utvecklar mindre sådana symtom. Personer som arbetar med manuell hantering utvecklar mer diskförändringar än andra. Framtidens forskning bör bland annat inriktas mot interventionsstudier, det vill säga studier som följer långtidseffekter på denna typ av ohälsa efter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser. SBU har haft regelbunden kontakt med Försäkringskassan för att informera om uppdraget. Försäkringskassan kommer att använda rapporterna Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom och utmattningssyndrom, respektive Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem, som underlag i sitt arbete. Projektet påbörjades oktober 2011 och publicerades oktober Kostnaden uppgick till tkr inklusive indirekta kostnader. Pågående projekt 2014 Projektnamn Ordförande Planerad publicering Huvudfrågor Prevention av missbruk hos barn, ungdomar och vuxna Kent Nilsson Agneta Pettersson 2015 Syftet är att utvärdera metoder för att förebygga missbruk av tobak, alkohol, narkotika, dopingmedel, läkemedel och spel. Tänkbara insatser omfattar begränsning i tillgänglighet, information och olika former av program. Insatserna ska ges till individer upp till 25 år. 16 S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

19 Projektnamn Planerad publicering Huvudfrågor Prevention av självskadebeteende hos barn och ungdomar Agneta Pettersson 2015 Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen har kommit överens om att utveckla och samordna insatser och kunskap kring unga med självskadebeteende genom det så kallade Nationella Självskadeprojektet. SBU ska göra en systematisk litteraturöversikt om skolbaserade program som kan förebygga självskadebeteende. Eftersom det sannolikt saknas välgjorda studier som utvärderar preventionsprogram för självskadebeteende kommer översikten även att granska program som syftar till att förebygga självmordsbeteende. Översikten kommer att granska det vetenskapliga underlaget för skolbaserade program. Projektnamn Ordförande Planerad publicering Huvudfrågor Institutionsvård av antisociala ungdomar Utses senare Sten Anttila 2015 Syftet är att utvärdera metoder för att minska antisocialt beteende hos ungdomar placerade på institution. Aktuella metoder är Adolescent community approach, Aggression replacement training, Dialectical behavior therapy, Parent management training, Functional family therapy, Structured sensory therapy for traumatized adjudicated adolescents in residential treatment och Token economy. Projektnamn Ordförande Planerad publicering Huvudfrågor Prevention av långvarig smärta Pernilla Åsenlöf Susanna Axelsson 2016 Syftet är att utvärdera metoder för att förebygga långvariga smärttillstånd i nacke, axlar och rygg genom insatser som kan förmedlas av en fysioterapeut i ett akut eller subakut skede. Tänkbara insatser omfattar fysisk träning, beteendepåverkande åtgärder, akupunktur och olika typer av manipulationer. Behandlingsresultatet följs upp minst tre månader efter avslutad behandling. Projektnamn Ordförande Planerad publicering Huvudfrågor Instrument för suicidriskbedömning Bo Runeson Jenny Odeberg 2015 Syftet är att utvärdera metoder för att bedöma risken för suicid bland personer som söker psykiatrisk vård. Insatserna omfattar olika typer av bedömningsverktyg. Suicidnära patienter identifieras på alla vårdnivåer. Med suicidnära S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

20 patienter menar man personer som nyligen (<1 år) gjort suicidförsök, har allvarliga suicidtankar eller som på annat sätt bedöms vara i farozonen för suicid. Den diagnostiska bedömningen baseras vanligen på ett eller flera samtal med patienterna, men för att försöka förbättra den kliniska intervjun har man utvecklat olika bedömningsinstrument. Projektet syftar till att utvärdera tillförlitligheten hos dessa instrument. Projektnamn Ordförande Planerad publicering Huvudfrågor Operativa behandlingsmetoder för osteoporosfrakturer i armen Utses senare Karin Stenström Vintern 2016 Handleds- och överarmsfrakturer är vanliga osteoporosfrakturer. För fraktur i armen finns både operativ och icke-operativ behandling. Det finns ett stort antal operativa behandlingsmetoder såsom, plattor, extern fixation, stift, protes och spik. Implementering av dessa olika behandlingar har skett utan att först undersöka evidensläget. Praxis och kvalitet varierar. Det finns en betydande skillnad mellan svensk och internationell behandlingsrekommendationer. Projektnamn Ordförande Planerad publicering Huvudfrågor Kirurgisk behandling av sten och inflammation i gallblåsan Utses senare Jan Adolfsson 2016 Projektets frågeställningar gäller om man ska välja kirurgisk behandling eller inte, dels när det gäller patienter med okomplicerad gallkolik med påvisad gallsten, dels när patienten har fått en första episod av inflammation i gallblåsan. Också den bästa tidpunkten för kirurgisk behandling för akut inflammation av gallblåsan ska utvärderas, tidig (inom 7 dagar) eller sen operation. Vidare ska projektet jämföra det vetenskapliga underlaget för utfall vid öppen respektive laparoskopisk (titthåls-) kirurgi för akut inflammation av gallblåsan samt utvärdera nyttan av att rutinmässigt göra kontrastundersökning av gallvägarna under operationen. Projektnamn Ordförande Planerad publicering Huvudfrågor Behandling av IBS Utses senare Anna Westlind Johnsson Hösten 2016 Irritable bowel syndrome (IBS) är en vanligt förekommande funktionell tarmsjukdom, särskilt bland kvinnor. Mellan 10 och 15 procent i befolkningen har IBS. För att diagnosen IBS ska övervägas krävs en kombination av buksmärta/ bukobehag och en avföringsrubbning som inte är av tillfällig karaktär. Syftet med projektet är att ta fram ett kunskapsunderlag för behandling av IBS 18 S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

21 genom att utvärdera nya och traditionella, farmakologiska och eventuellt ickefarmakologiska behandlingar av IBS. Regeringsuppdrag: De mest sjuka äldre Socialstyrelsen och SBU har fått i uppdrag av regeringen att särskilt uppmärksamma kunskapsläget rörande de mest sjuka äldre. Följande tre projekt inom ramen för uppdraget kommer att publiceras i början av år Projektnamn Ordförande Planerad publicering Huvudfrågor Behandling av depression hos äldre Gerhard Andersson Ulf Jonsson Januari 2015 En mycket vanlig insats för äldre med depression är antidepressiva läkemedel av typen SSRI. Effekten av dessa läkemedel är dock tveksam på kort sikt. Översikten visar samtidigt att SSRI kan förhindra återinsjuknande hos några. Rapporten ger ett visst stöd för att problemlösningsterapi kan minska symtom på lindrig depression hos äldre. Denna terapi är inriktad på att hantera problem i vardagen. Fysisk aktivitet kan ha många positiva effekter men idag finns inte tillräcklig kunskap om hur det påverkar depression hos äldre. Trots att många äldre behandlas för depression finns det få hälsoekonomiska studier. Behandlingskostnaden per individ är låg och därför är det sannolikt att effektiv behandling också är kostnadseffektiv. Projektnamn Ordförande Planerad publicering Huvudfrågor Rehabilitering av äldre personer med höftfrakturer interdisciplinära team Karl-Göran Thorngren Sten Anttila Januari 2015 Äldre personer som har fått en höftfraktur har bäst chanser att återgå till ett aktivt liv om vården är organiserad i team som arbetar över yrkesgränserna. Äldre personer som får en höftfraktur får snabbare tillbaka rörlighet och förmåga att klara vardagssysslor om vården jobbar i interdisciplinära team. Rapporten bygger på forskning från flera länder. I studierna har man jämfört interdisciplinära team med konventionell vård. Interdisciplinära team har regelbundna möten som inkluderar en grundlig geriatrisk bedömning, vårdplanering, behandling och uppföljning. Projektnamn Ordförande Tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö för äldre efter stroke Lotta Widén Holmqvist Jenny Odeberg S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

22 Planerad publicering Huvudfrågor Januari 2015 Äldre personer som har fått en stroke har bäst chanser att återgå till ett aktivt liv om vården är organiserad i team som arbetar över yrkesgränserna. Det strukturerade teamarbete som SBU lyfter fram leder till att fler personer överlever och att färre behöver hjälp med vardagliga behov efter stroke. Samarbete över yrkesgränserna är avgörande. SBU:s har granskat en arbetsmetod som innebär att teamet runt patienten samordnar utskrivningen från sjukhuset och att samma team ansvarar för rehabiliteringen i hemmet. Metoden är sannolikt även kostnadseffektiv eftersom patienten behöver färre dagar på sjukhus utan att behovet av till exempel hemtjänst eller hjälp från anhöriga ökar. Mycket få sjukhus i Sverige använder detta arbetssätt. Regeringsuppdrag: Arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom SBU har fått i uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. I uppdraget ingår att särskilt beakta kvinnors arbetsmiljöer. Under innevarande år har SBU startat två nya projekt inom ramen för uppdraget. Projektnamn Ordförande Planerad publicering Huvudfrågor Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom Töres Theorell Charlotte Hall Hösten 2015 Syftet med projektet är att göra en systematisk och kritisk granskning av de vetenskapliga studier som kan ligga till grund för att hävda samband mellan faktorer i arbetsmiljö och symtom på hjärt-kärlsjukdom. Projektet kommer att undersöka om det finns någon aspekt av arbetsmiljön som har särskild betydelse för sådan sjukdom hos kvinnor, respektive hos män. Projektnamn Ordförande Planerad publicering Huvudfrågor Arbetsmiljöns betydelse för artros Eva Vingård Marie Österberg Hösten 2016 Artros är en mycket vanlig ledsjukdom. Cirka 25 procent av befolkningen över 45 år har sjukdomen. Artros påverkar oftast fingrarna, knä-höftled samt rygg men även andra leder kan drabbas. Personer med artros får ofta ledsmärta samt nedsatt rörlighet vilket i sin tur leder ökad risk för sjukskrivning och sjukersättning. Syftet med projektet är att göra en systematisk och kritisk granskning av de vetenskapliga studier som kan ligga till grund för att hävda samband mellan faktorer i arbetsmiljö och artros. Projektet kommer att undersöka om det finns någon aspekt av arbetsmiljön som har särskild betydelse för artros hos kvinnor, respektive hos män. 20 S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

23 SBU Utvärderar nya metoder (Alert) Avslutade projekt 2014 Projektnamn Huvudresultat Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer Monica Hultcrantz I rapporten granskas tillförlitligheten hos avancerade bildundersökningar vid misstänkt prostatacancer. Utvärderingen visar att det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma den diagnostiska tillförlitligheten hos dessa metoder. Vissa tekniker används idag vid utredning av misstänkt prostatacancer i Sverige, trots att kunskapen om deras kliniska värde är bristfällig. Istället bör nytta, risker och kostnader utvärderas inom ramen för kliniska studier. Tid Projektet startade i juni 2012 och avslutades i februari Projektnamn Huvudresultat Aromatashämmande läkemedel vid behandling av postmenopausala kvinnor med tidig ER-positiv bröstcancer Marianne Heibert Arnlind Aromatashämmande läkemedel (AI) förlänger den sjukdomsfria överlevnaden vid mono- och sekvensterapi jämfört med Tamoxifen (TAM). Även förlängd behandling med AI efter 5 års behandling med TAM förlänger den sjukdomsfria överlevnaden jämfört med placebo. Behandling med AI ökar frakturrisken jämfört med TAM men minskar risken för livmoderscancer och blodproppar jämfört med TAM. Inga väsentliga skillnader har kunnat påvisas i hälsorelaterad livskvalitet mellan AI och TAM. Kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) har minskat betydligt efter patentutgång och behandlingen med AI är med stor sannolikhet kostnadseffektiv. Tid Projektet startade i augusti 2011 och avslutades i februari Projektnamn Huvudresultat Laserbehandling vid nacksmärta Mikael Nilsson Lågeffektlaser (Low Level Laser Therapy, LLLT) används ibland som behandlingsmetod vid nackbesvär. Vid långvarig nacksmärta kan lågeffektlaser ge smärtlindring i 2 6 månader efter avslutad behandling. En behandlingsomgång om tio behandlingar med lågeffektlaser kostar mellan och kronor, beroende på om behandlingen utförs av sjukgymnast eller läkare. Det saknas dock studier för att avgöra om metoden är kostnadseffektiv jämfört med annan behandling. Fler välgjorda studier behövs för att säkert avgöra effekten av behandling med lågeffektlaser jämfört med placebo och andra metoder, framför allt när det gäller akuta smärttillstånd, funktion och arbetsförmåga samt effekt på lång sikt. Projektet var ett samarbete med CAMTÖ, Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro läns landsting. Tid Projektet startade i februari 2013 och avslutades i maj Projektnamn Huvudresultat Bilddiagnostik vid stadieindelning av prostatacancer Monica Hultcrantz Stadieindelningen beskriver tumörens utbredning och är en av de viktigaste S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

24 faktorerna i valet av behandling. Utvärderingen visar att det saknas vetenskapligt underlag om nyttan av de diagnostiska metoderna. Det finns inte stöd för att lägga resurser på rutinmässig användning av metoderna utan att samtidigt följa upp dem vetenskapligt. Systematiskt dokumenterad erfarenhet av att använda metoderna kliniskt bidrar till att kontinuerligt utveckla dem. Tid Projektet startade i september 2012 och avslutades i september Projektnamn Huvudresultat Arginin för att förebygga karies Pernilla Östlund Det går inte att svara på frågan om arginin har en kariesförebyggande effekt. Det beror på att de studier som finns inom området har problem med jäv och överförbarhet. Studierna är även behäftade med forskningsetiska problem. Fluortandkräm med arginin kostar ungefär 40 procent mer än fluortandkräm utan arginin och det är upp till de enskilda individerna att bedöma vad man är villig att betala. Rapporten är ett samarbetsprojekt med HTA-O, HTA-enhet på Malmö högskola som utvärderar metoder inom området odontologi. Tid Projektet startade i april 2014 och avslutades i december Projektnamn Huvudresultat Läkemedelsavgivande stentar i hjärtats kransartärer Sofia Tranæus Läkemedelsavgivande stentar förebygger att en tidigare förträngning återkommer utan att öka risken för komplikationer vid såväl stabil som instabil kranskärlssjukdom. Detta gäller i jämförelse med stent bestående av metallnät (utan läkemedel). Det kan finnas skillnader i såväl effekt som risker mellan olika läkemedelsavgivande stentar. Everolimusavgivande stentar ger upphov till färre stenttromboser än sirolimusavgivande stentar, samt färre hjärtinfarkter och stenttromboser än paclitaxelavgivande stentar. I jämförande studier mellan everolimusavgivande stentar och biolimusavgivande stentar eller andra generationen zotarolimusavgivande stentar, verkar emellertid stentarna inte skilja sig åt vare sig när det gäller säkerhet eller effekt. Rapporten utgör underlag till Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Tid Projektet startade i januari 2012 och avslutades i december Projektnamn Huvudresultat En systematisk kartläggning och granskning av systematiska översikter inom barn- och ungdomstandvården vad vet vi egentligen? (vit rapport) Frida Mowafi Det föreligger en allvarlig brist på vetenskapligt underlag för diagnostik och behandling inom de flesta områden i barntandvården. Detta betyder dock inte att det inte finns någon grund för att välja en viss metod framför en annan i klinisk praxis. Till exempel bör metoder som potentiellt kan utsätta patienter för stora risker undvikas. Metoder som innebär särskilt höga kostnader bör också undvikas tills deras kostnadseffektivitet har testats ordentligt. Vidare är diagnos och behandling med relevanta etablerade teoretiska antaganden att föredra, jämfört med metoder som saknar sådan teoretisk grund. I brist på vetenskaplig evidens för alternativa metoder bör man också hålla sig till etablerade behandlingar. Tid Projektet startade i september 2013 och avslutades i december S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

25 Projektnamn Huvudresultat Åtgärder för att stödja personer med schizofreni att förändra ohälsosamma levnadsvanor (vit rapport) Mikael Nilsson Rapporten visar att beteendepåverkande interventioner för att samtidigt främja både fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor har effekt på viktnedgång och förbättrad livskvalitet hos patienter med schizofreni. Däremot har beteendepåverkande interventioner för att enbart främja fysisk aktivitet försumbar effekt på viktminskning och livskvalitet. De saknas studier som enbart har undersökt interventioner för att främja hälsosam kost. Det saknas uppföljningar längre än 12 månader. Rökningsavvänjningsläkemedlen bupropion och vareniklin har effekt att främja rökfrihet. Nyttan av bupropion för att reducera rökning är oklar. Studier av nikotinplåster på personer med schizofreni är för få för att kunna dra några slutsatser. Det saknas studier med uppföljning längre än sex månader. Studier av alkoholläkemedel (naltrexon, akamprosat, disulfiram och nalmefen) på personer med schizofreni är för få för att kunna dra några slutsatser om dess effekter. Rapporten är framtagen i samarbete med Socialstyrelsen och utgör underlag för tillägg till Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Tid Projektet startade i april 2014 och avslutades i december Pågående projekt 2014 Projektnamn Planerad publicering Huvudfrågor Systematisk kartläggning och granskning av systematiska översikter inom käkkirurgi (vit rapport) Marie Österberg Våren 2015 Från tidigare SBU-rapporter samt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer är det känt att det finns ett stort antal vetenskapliga kunskapsluckor inom tandvården. För att effektivt inventera kunskapsläget inom käkkirurgi samt identifiera eventuella kunskapsluckor görs en systematisk kartläggning av publicerade systematiska översikter. Projektet avser att presentera nuvarande kunskapsläge för olika kliniska områden inom käkkirurgi. Projektnamn Planerad publicering Huvudfrågor Jämförelse mellan olika TNF-hämmare vid godkända indikationer avseende effekt, biverkningar och livskvalitet (vit rapport) Sigurd Vitols Våren 2015 Projektet ska undersöka om det finns skillnader i klinisk effekt och biverkningar för de olika i Sverige godkända TNF-antagonisterna samt om det finns jämförelser med biosimilarer. Litteratursökning har resulterat i närmare systematiska översikter. En preliminär bedömning är att vetenskaplig evidens saknas för att det finns några avgörande skillnader mellan preparaten. Det är ett samarbetsprojekt med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

26 Projektnamn Planerad publicering Huvudfrågor Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21 Marianne Heibert Arnlind Våren 2015 Projektet ska undersöka vilken diagnostisk träffsäkerhet metoden NIPT har för trisomierna 13, 18 och 21, samt vilka risker som finns för den gravida kvinnan. Projektnamn Planerad publicering Huvudfrågor Långtidsbehandling med antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom Mikael Nilsson Våren 2015 Användningen av andra generationens antipsykotiska läkemedel vid behandling av skov av mani, blandepisoder och svårare depressioner hos personer med bipolär sjukdom är relativt nytt. Dessa läkemedel används alltmer under en längre tid och i syfte att förebygga återfall, som monoterapi eller i kombination med litium eller annan stämningsstabiliserare. Utvärderingen syftar till att besvara hur långtidsbehandling (minst 6 månader) med antipsykotiska läkemedel påverkar patienter med bipolär sjukdom. Projektnamn Planerad publicering Huvudfrågor Djup transkraniell magnetstimulering vid depression Agneta Pettersson Våren 2015 Transkraniell magnetstimulering (TMS) är en teknik som används för att ge korta magnetiska pulser till hjärnan med hjälp av en elektromagnetisk spole. TMS har en svag effekt mot depression. Metoden har nu vidareutvecklats så att nervceller djupare ner i hjärnan kan aktiveras, djup magnetstimulering (dtms). Metoden kräver ingen narkos och ska, till skillnad från elektrokonvulsiv behandling (ECT), inte ge upphov till kramper. Metoden skulle kunna vara ett alternativ eller komplement till ECT. Huvudfrågan är om dtms ökar andelen patienter som tillfrisknar eller som förbättras i hög grad jämfört med någon kontrollbehandling. Projektnamn Planerad publicering Huvudfrågor Bilddiagnostik vid undersökning på avlidna virtuell obduktion Monica Hultcrantz Våren 2015 Bilddiagnostiska undersökningsmetoder på avlidna har sedan länge använts inom rättsmedicinsk verksamhet. Dessa metoder kan även användas vid klinisk obduktion för att vinna kunskap om dödsorsak och sjukliga förändringar. Utvärderingen syftar till att granska den diagnostiska tillförlitligheten av metoderna för olika relevanta fynd hos avlidna. 24 S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

27 Projektnamn Planerad publicering Huvudfrågor Patientupplevelser vid självskadebeteende Sophie Werkö Våren 2015 Under de senaste åren har antalet unga människor (15 25 år) som behandlats i heldygnsvård som följd av självskada ökat markant. Syftet med projektet är att sammanställa det vetenskapliga underlaget för att svara på frågan om hur patienten upplever kontakten med vård eller skola vid självskadebeteende. Projektnamn Planerad publicering Huvudfrågor Mikroarrayteknik och helgenomsekvensering inom fosterdiagnostik Christel Hellberg Hösten 2015 Mikroarrayer har under en tid använts för diagnostik av barn med framför allt mindre missbildningar och utvecklingsförsening. Metoden har sedermera visat sig hitta flera och speciellt mindre kromosomförändringar jämfört med konventionell kromosomanalys. Ett steg i den fortsatta utvecklingen är att metoden även används vid fosterdiagnostik. I Sverige erbjuds mikroarrayanalys om man finner någon avvikelse på fostret under en ultraljudsundersökning. Helgenomsekvensering används i dagsläget inte för fosterdiagnostik i Sverige, men kommer med stor sannolikhet att ersätta mikroarraytekniken på sikt. Utvärderingen syftar till att belysa diagnostisk träffsäkerhet för metoderna, hur mycket ny information metoderna tillför, hur de blivande föräldrarna upplever informationen samt etiska aspekter. I detta projekt har SBU ett samarbete med FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) för att informera om projektet. Projektnamn Planerad publicering Huvudfrågor Systematisk kartläggning och granskning av systematiska översikter inom läkemedel vid luftvägsinfektioner hos barn (vit rapport) Frida Mowafi Hösten 2015 I samarbete med Läkemedelsverket har en inventering av kunskapsläget inom läkemedel vid luftvägsinfektioner hos barn påbörjats. Projektnamn Planerad publicering Huvudfrågor Skakvåld Marianne Heibert Arnlind Hösten 2016 Projektet ska undersöka med vilken säkerhet vi kan säga att förändringar i hjärnan (SDH, ödem och retinala blödningar) är orsakade av skakvåld. SBU Prioriteringsstöd Syftet med prioriteringsstöden är att ge hälso- och sjukvården vägledning när det gäller möjligheterna att utmönstra metoder som har ogynnsam effekt, saknar effekt eller inte är evidensbaserade. I prioriteringsstöden läggs särskild vikt vid hälsoekonomiska och etiska aspekter. S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

28 Avslutade projekt 2014 Projektnamn Projektgrupp Huvudresultat Artroskopisk kirurgi saknar effekt vid artros i knä och leder till höga kostnader Pernilla Östlund, Frida Mowafi, Emelie Heintz Artroskopisk borttagning av lösa och förändrade delar av menisk- och ledbrosk har inte visat sig ha effekt vid artros i knät. Metoden innebär en ökad risk för infektion i leden, blodutgjutning i ledhålan, djupvenstrombos eller ansamling av vätska. Dessutom innebär den en relativt hög kostnad för hälso- och sjukvården. Tid Projektet startade i februari 2014 och avslutades i oktober Projektnamn Projektgrupp Huvudresultat Kortikosteroidinjektioner vid tennisarmbåge (lateral epikondyalgia) är skadliga på lång sikt Frida Mowafi, Pernilla Östlund, Emelie Heintz Kortikosteroidinjektioner vid behandling av tennisarmbåge har en gynnsam effekt på kort sikt (0 12 veckor) men är skadliga på längre sikt (mer än 12 veckor). Därför är det varken från patientens eller från samhällets perspektiv etiskt försvarbart att lägga resurser på behandlingen. Om behandling ändå erbjuds är det viktigt att patienten informeras om de skadliga effekterna på längre sikt. Tid Projektet startade i februari 2014 och avslutades i oktober Projektnamn Huvudresultat Regelbundet byte av perifer venkateter har inte visat sig bättre än byte vid klinisk indikation Frida Mowafi, Pernilla Östlund, Emelie Heintz Byte av perifer venkateter med regelbundna tidsintervall (mellan 72 och 96 timmar) har inte visat sig bättre än byte vid klinisk indikation. Genom att endast byta kateter vid klinisk indikation reduceras smärta genom att bytena blir färre. Kostnaden blir dessutom lägre. Tid Projektet startade i mars 2014 och avslutades i november Pågående projekt 2014 Projektnamn Huvudfråga Planerad publicering Antihistaminer och/eller avsvällande läkemedel vid sekretorisk mellanöroninflammation (sekretorisk mediaotit) hos barn Frida Mowafi, Pernilla Östlund, Christel Hellberg, Anders Norlund Projektet ska undersöka samhällsvinsten med utmönstring av behandling med antihistaminer och/eller avsvällande läkemedel vid sekretorisk mellanöroninflammation (sekretorisk mediaotit) hos barn. Våren 2015 Projektnamn Huvudfråga Planerad publicering Funktionella cystor på äggstockar behandling med p-piller Frida Mowafi, Pernilla Östlund, Christel Hellberg, Anders Norlund Projektet ska undersöka samhällsvinsten med utmönstring av behandling med p-piller av funktionella cystor på äggstockar. Våren S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

29 Rapporter från SBU Kommenterar SBU Kommenterar är rapporter som ger en sammanfattning och kommentarer till relevanta internationella översikter utifrån ett svenskt perspektiv. Under året producerades 13 rapporter. Avslutade rapporter 2014 Progesteronbehandling för att förhindra för tidig förlossning Sakkunnig: Elisabeth Persson Granskare: Andreas Herbst, Bo Jacobsson : Pernilla Östlund, Elisabeth Persson Behandling med progesteron, även kallat gulkroppshormon, minskar risken att föda för tidigt hos kvinnor som tidigare fött för tidigt. Det är osäkert om behandlingen även minskar risken att föda för tidigt bland andra grupper av kvinnor, till exempel bland kvinnor med för kort livmoderhals. Man kan heller inte avgöra om behandling med progesteron minskar risken för dödlighet hos barnet. Det visar en internationell rapport som SBU har kommenterat. Behandling med progesteron används ibland i Sverige för att förhindra för tidig födsel. För tidig förlossning, det vill säga födsel före graviditetsvecka 37, är den vanligaste orsaken till död och funktionshinder hos det nyfödda barnet och senare i barnaåren. Antalet för tidigt födda barn varierar över världen mellan 5 procent i Europa och 18 procent i vissa afrikanska länder. I Sverige har förekomsten av förtidsbörd varierat mellan 5 och 6 procent under senare år. Rapporten har tagits fram i samverkan med Metodrådet i Stockholms läns landsting Gotland. Kontinuitet inom institutionsvård för barn och unga betydelsen av hur personalens arbetstid är organiserad Sakkunniga: Marie Sallnäs, Gunvor Andersson Granskare: Stefan Wiklund : Pernilla Östlund Barn och unga i Sverige, som har behov av vård och omsorg utanför det egna hemmet på grund av hemförhållanden eller eget beteende, kan via socialtjänsten placeras i institutionsvård. Dessa barn och ungdomar har ett särskilt behov av kontinuitet i sin vardag. Studien visar att barn och ungdomar inom institutionsvård föredrog medlevarskap, det vill säga att personalen mer eller mindre kontinuerligt bor tillsammans med de placerade barnen eller ungdomarna. Det går inte att avgöra hur den psykosociala utvecklingen påverkas av åtgärder för att öka kontinuiteten. Orsaken är att effektstudierna inom detta område är av låg kvalitet och olika avseende både var studierna har utförts och vilka personer som har studerats. Denna rapport har tagits fram på uppdrag av Statens institutionsstyrelse. S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

30 Förebyggande av postpartumdepression psykosocial och psykologisk profylax mot depression efter förlossningen Sakkunnig: Ann Josefsson Granskare: Karin Monsen Börjesson, Birgitta Wickberg : Rebecca Silverstein, Pernilla Östlund Översikten visar att psykosociala och psykologiska interventioner i sen graviditet eller inom sex veckor efter förlossningen kan minska risker för postpartumdepression jämfört med sedvanlig hälsovård. Individuellt anpassade behandlingar (psykosociala eller psykologiska) som inleds kort efter förlossningen är mest effektiva. Gruppterapi (psykosociala eller psykologiska) före och efter förlossningen hade ingen förebyggande effekt. Kylbehandling av nyfödda med syrebrist (Hypotermisk behandling vid förlossningsasfysi) Sakkunnig: Mats Blennow Granskare: Lena Hellström-Westas : Naama Modén, Mikael Nilsson Kylbehandling är gynnsam för nyfödda barn som drabbas av måttlig till svår grad av HIE (hypoxisk ischemisk encefalopati). Behandling minskar risken för det kombinerade primära utfallet död och svåra funktionshinder vid 18 månaders ålder. Behandlingen minskar också signifikant risken för de enskilda utfallen död, svår neurologisk utvecklingsförsening, cerebral pares, neuromotorisk och allmän utvecklingsförsening. Sannolikt skulle fler barn överleva och färre skulle drabbas av funktionshinder om alla svenska sjukhus där barn föds hade rutiner för att bedöma behov av och kunna initiera kylbehandling samt beredskap för transport till kylbehandlingscenter. I Sverige drabbas årligen barn av förlossningsasfyxi, vilket är en kombination av syrebrist och nedsatt blodförsörjning till bland annat hjärnan hos nyfödda. Kylbehandling av asfyktiska nyfödda barn är en behandlingsmetod som har visat sig kunna minska dödligheten och begränsa hjärnskadorna. Motiverande samtal för personer med missbruksproblem Sakkunnig: Måns Rosén Granskare: Karin Wikblad, Sven Andreasson : Måns Rosén Motiverande samtal är en kort intervention med högst fyra sessioner där man inte kan förvänta sig stora effekter på beroende eller missbruk. Resultaten vid uppföljning upp till ett år visar dock statistiskt signifikanta skillnader på konsumtionen av alkohol och narkotika jämfört med att inte göra något. Däremot såg man inga signifikanta skillnader mellan MI och annan behandling. Sannolikt har motiverande samtal olika effekt på olika patientgrupper beroende på såväl deras missbruksproblematik som på vilka behandlingsalternativ som finns tillgängliga. SBU har i en rapport från 2001 konstaterat att motiverande samtal har effekt på personer med riskfylld alkoholkonsumtion. 28 S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

31 Humant papillomvirus-test eller upprepad cellprovtagning vid låggradiga cellförändringar på livmoderhalsen Sakkunnig: Joakim Dillner Granskare: Björn Strander : Naama Modén, Mikael Nilsson HPV-test (HC2) är mer känsligt och lika träffsäkert som upprepat cellprov vid utredning av kvinnor med den lägsta graden av cellförändringar (ASCUS). För kvinnor med näst lägsta graden (LSIL) är HPV-testet känsligare än upprepat cellprov, men förmågan att utesluta kvinnor utan höggradiga cellförändringar är påtagligt lägre. Cochrane-översikten som SBU kommenterat stärker de tidigare svenska ställningstagandena att triage med HPV-test är en möjlig handläggning av kvinnor med ASCUS och LSIL. Uppföljning av låggradiga cellförändringar som påvisas vid gynekologisk cellprovtagning är ett stort kliniskt problem. I Sverige ställs årligen mer än diagnoser med låggradig cellförändring på gynekologiska cellprov. Främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar Sakkunnig: Carl-Erik Flodmark Granskare: Charli Eriksson : Miriam Entesarian, Mikael Nilsson Många barn rör på sig för lite idag och tillbringar istället mycket tid stillasittande framför tv och dator. Ett sätt att försöka förändra detta är genom interventioner som till exempel information om fördelar med motion och hälsosam kost och fler idrottstimmar. Två internationella rapporter har redovisat resultat från studier som utvärderat interventioner för främjande av fysisk aktivitet hos barn. Resultatet av sådana program i skola eller generellt hade enligt dessa liten effekt på barns totala aktivitetsnivåer. I SBU:s rapport Metoder för att främja fysisk aktivitet från 2007 framgick att utveckling av skolämnet idrott och hälsa leder till ökad fysisk aktivitet under idrottslektioner samt att olika skolbaserade interventioner har en positiv effekt på barns och ungdomars fysiska aktivitet under skoldagen och i vissa fall även på fritiden. Åtgärder för att förhindra fall och frakturer hos äldre Sakkunnig: Lillemor Lundin-Olsson Granskare: Peter Nordström : Jenny Odeberg Fallolyckor är den i särklass vanligaste olyckstypen bland befolkningen. Sjuttio procent av alla som behöver läggas in på sjukhus till följd av olyckshändelser har skadats i fallolyckor. Det finns flera olika typer av insatser som effektivt minskar risken för fall hos äldre. Fysisk träning, enskilt eller i grupp, med fokus på förbättrad balans är idag den enda åtgärden som har vetenskapligt stöd för både minskad fall- och frakturrisk. Multifaktoriella åtgärder minskar risken för fallhändelser. Det var endast i ett fåtal studier forskarna undersökte om interventionen minskade antalet fallrelaterade frakturer hos äldre. S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

32 Bestämning av kalprotektin i feces kan skilja mellan inflammatorisk tarmsjukdom och ickeinflammatoriska tarmbesvär Sakkunnig: Sven Almer Granskare: Olof Grip, Ulrika Lorentzon Fagerberg : Anh Thu Nguyen Hoang, Mikael Nilsson Bestämning av ett visst protein, kalprotektin, i avföring kan användas som ett hjälpmedel när man fastställer om en person har en inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, eller tarmbesvär, IBS, som inte beror på inflammation. Det innebär att patienter kan undvika en ofta obehaglig tarmundersökning och dessutom minska kostnaderna för vården. En förhoppning är också att vården kan ställa diagnos snabbare. Testet fungerar även för att underlätta diagnostiken hos barn. Orala antibiotika kan förenkla behandling för många cancerpatienter med neutropen feber Sakkunnig: Per Ljungman Granskare: Honar Cherif, Mats Kalin : Anh Thu Nguyen Hoang, Mikael Nilsson Patienter med neutropen feber behandlas normalt med antibiotika intravenöst inlagda på sjukhus. Peroral antibiotika, till exempel tabletter, kapslar eller lösningar, kan ges till cancerpatienter med neutropen feber som har låg risk för komplikationer. Sådan behandling skulle kunna innebära färre dagar på sjukhus för cancerpatienterna och dessutom besparingar för sjukvården. En ökad peroral användning skulle också kunna leda till sänkt risk för utveckling av antibiotikaresistens eftersom sjukvården då kan minska bruket av vissa bredspektrum-antibiotika. Neutropen feber, det vill säga brist på vita blodkroppar och samtidig feber, kan bero på en infektion och denna feber kan då vara ett livshotande tillstånd. Cancerpatienter, speciellt efter behandling med cellhämmande läkemedel, får ofta brist på vita blodkroppar. Traditionellt behandlas dessa patienter med bredspektrum-antibiotika intravenöst på sjukhus vid tecken på feber. Mindre salt effekter på blodtrycket Sakkunnig: Karin Manhem Granskare: Jan Östergren : Karin Stenström, Marie Österberg Högt blodtryck är en av vår tids största folksjukdomar och i genomsnitt var fjärde människa i världen drabbas. Högt blodtryck kan i längden leda till kranskärlssjukdom, slaganfall och övrig hjärt- och kärlsjukdom. En orsak till högt blodtryck är en bristande jämvikt av vatten och natrium (som finns i vanligt bordssalt). En systematisk översikt från Cochrane från 2013 har utvärderat om ett minskat saltintag, minst 4 veckor, leder till en sänkning av blodtrycket. Översikten drar slutsatsen att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att minskat saltintag leder till sänkt blodtryck. Detta resultat var oberoende av kön och etisk grupptillhörighet. 30 S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

33 Sammantaget talar detta för att en sänkning av saltintaget leder till positiva hälsoeffekter för hela populationen. Meditationsprogram mot stress vid ohälsa Sakkunnig: Richard Bränström Granskare: Thomas Parling : Marie Österberg Meditation omfattar en rad olika tekniker för medvetandeträning utformade för att utveckla medvetandets möjlighet att påverka kroppsliga funktioner och symtom. Det finns flera olika former av meditationstekniker. Mindfulness och mantra är två av de mest kända. I en systematisk översikt från Agency for Healthcare Research and Quality, AHRQ (USA) utvärderas effekten av olika meditationsprogram hos personer med någon form av fysisk och/eller psykisk ohälsa. Översikten visade att mindfulness-meditation gav en liten förbättring på ångest, depression och smärta jämfört med en kontrollgrupp där behandling som tagit lika lång tid men inte var en känd terapi. Några belägg för att meditation med mindfulness är bättre än strukturerade behandlingsformer, till exempel kognitiv beteendeterapi, fann man dock inte. Motiverande samtal för att förändra mat- eller motionsvanor Sakkunniga: Patrik Wennberg, Karin Wikblad Granskare: Mai-Lis Hellénius : Thomas Davidson Dåliga kostvanor och brist på fysisk aktivitet ökar risken för ohälsa och sjukdomar. Motiverande samtal (MI) har lyfts fram som en metod att åstadkomma förändringar av kostvanor eller fysisk aktivitet. Men det saknas evidens för att kunna fastslå att MI leder till en förändring av kostvanor eller fysisk aktivitet. Sannolikt har MI olika effekt på olika patientgrupper beroende på tillstånd, tillgängliga alternativ samt patienternas motivation för beteendeförändring. Pågående projekt Fosterövervakning med kardiotokografi (CTG) vid förlossning Sakkunniga: Andreas Herbst, Ellen Blix Granskare: Elisabeth Persson : Mao Mao Söderberg, Pernilla Östlund Två Cochrane-rapporter sammanfattas och kommenteras. Intagnings-CTG för lågriskförlossning Tolkningen av CTG-signaler skiljer sig mellan Sverige och de inkluderade studierna. Sammantaget är kejsarsnittsfrekvens högre bland dem som undersökts med CTG än bland de som undersökts med auskultation. CTG-registrering vid ankomsten till förlossningen kan även förknippas med fler skalpblodprovstagningar och fler fall av kontinuerliga CTGövervakningar jämfört med intermittent auskultation. CTG-registrering hade däremot ingen påverkan på andelen instrumentförlossningar. S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

34 Kontinuerligt CTG under aktivt förlossningsarbete Kontinuerlig CTG-övervakning under förlossning sker i Sverige alltid i kombination med blodprov. Detta har inte undersökts i de inkluderade studierna. Resultaten i Cochranerapporten visar att andelen barn drabbade av nyföddhetskramp minskar. Det saknas vetenskapligt stöd för effekten av både CTG-registrering och CTG-övervakning på dödlighet i samband med förlossningen samt barnens långsiktiga hälsotillstånd. Överförbarheten av resultaten till Sverige i båda Cochrane-rapporterna kan ifrågasättas. Rapporten beräknas vara klar mars/april Hostmaskin (mekanisk in- och exsufflation) vid neuromuskulära sjukdomar Projektgrupp: Ann-Britt Zakrisson, Ylva Nilsagård, Lars Berggren, Margareta Kånåhols, Mia Svantesson-Sandberg Granskare: Susanne Littorin, Jens Werner, Bengt Midgren, Karl Franklin : Pernilla Östlund, Ann-Britt Zakrisson Rapporten tas fram i samverkan med CAMTÖ, HTA-enheten i region Örebro län. Det går inte att bedöma effekten av hostmaskiner hos patienter med neuromuskulära sjukdomar. Det krävs välgjorda randomiserade studier med patientnära effektmått för att avgöra frågan om nyttan med hostmaskiner. Det krävs också studier utförda med kvalitativ analysmetodik för att kunna göra en etisk bedömning av nyttan, speciellt med tanke på svårigheterna att göra randomiserade, kontrollerade prövningar på denna patientgrupp. Rapporten beräknas vara klar februari Psykologisk behandling vid kronisk och återkommande smärta hos barn och ungdomar Sakkunnig: Steve Linton Granskare: Ej fastställt : Mikael Nilsson Kronisk smärta drabbar många barn. Olika psykologiska metoder används idag för behandling. Cochrande Collaboration har utvärderat vilken effekt psykologiska metoder har för att lindra kronisk smärta, huvudsakligen har kognitiv beteendeterapi och beteendeterapi studerats. Rapporten beräknas vara klar våren S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

35 Rehabilitering med motion vid kronisk hjärtsvikt Sakkunnig: Agneta Ståhle Granskare: Ulf Dahlström : Miriam Entesarian Matsson, Mikael Nilsson I Sverige är cirka personer drabbade av hjärtsvikt. Vanliga symptom är trötthet och andfåddhet. Vid hjärtsvikt klarar hjärtat inte av att pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. I SBU:s rapport Fysisk träning vid hjärtsvikt från år 2002 framgick att den fysiska prestationsförmågan ökade när fysisk träning användes som komplement till annan behandling vid rehabilitering av svårt sjuka patienter med kronisk hjärtsvikt. Förbättrad livskvalitet sågs i sex av nio studier. I en systematisk översikt från Cochrane Collaboration från 2014 visade sig rehabilitering baserad på fysisk träning ge en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet samt minska antalet sjukhusinläggningar. Fördelarna med den fysiska träningen var oberoende av deltagarnas ålder, kön, graden av vänsterkammardysfunktion och typ av träningsprogram. Det fanns inget som talade för att deltagandet i rehabilitering baserad på fysisk träning ökade eller minskade risken att dö på kort sikt. Rapporten beräknas vara klar mars D-vitamin och kalcium har liten effekt för att förebygga frakturer hos äldre Sakkunnig: Mattias Lorentzon Granskare: Håkan Melhus : Anh Thu Nguyen Hoang, Mikael Nilsson Personer som haft frakturer eller har hög risk att få frakturer ska behandlas med benspecifika läkemedel som bisfosfonater eller denosumab. Kalcium och D-vitamin kan övervägas som tilläggsbehandling enligt Socialstyrelsens rekommendationer. En systematisk översikt från Cochrane Collaboration publicerad år 2014 har sammanställt det vetenskapliga underlaget om betydelsen av vitamin D och vitamin D-analoger för att förebygga frakturer hos kvinnor efter klimakteriet och äldre män. Översikten visar att kombinationsbehandling med D-vitamin och kalcium ger något lägre (16 %) risk för höftfraktur och för icke-kotfraktur (14 %), men inte signifikant minskad dödlighet och utgöra ett komplement till annan läkemedelsbehandling för äldre som har haft eller som har hög risk för frakturer, enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Rapporten beräknas vara klar mars Endovaskulär behandling av bukaortaaneurysm Sakkunnig: Anders Wanhainen Granskare: Fredrik Lundgren, David Bergqvist : Anna Mattsson, Mikael Nilsson Bukaortaaneurysm behandlas ofta i förebyggande syfte för att eliminera risken för bristning. Behandlingen är huvudsakligen kirurgisk och de två metoder som används är öppen operation eller endovaskulär operation (endovascular aortic repair, EVAR). I en systematisk kunskapsöversikt från Cochrane Collaboration från 2013 dras slutsatsen att på kort sikt är EVAR förenat med högre överlevnad jämfört med öppen kirurgi, men långsiktigt är metoderna S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

36 jämförbara vad gäller överlevnad och allvarliga komplikationer. Vidare är EVAR förenat med fler förnyade behandlingar, högre kostnader och bedöms inte vara kostnadseffektivt på lång sikt jämfört med öppen operation. Rapporten beräknas vara klar januari Egenskaper hos effektiva datorbaserade kliniska beslutsstödsystem Sakkunnig: Dick Stockelberg Granskare: Lars-Olof Hensjö : Rebecca Silverstein, Pernilla Östlund Under de senaste fem decennierna har det utvecklats datorbaserade kliniska beslutsstödssystem med syfte att förbättra det kliniska beslutsfattandet och gynna konsekvent användning av den bästa medicinska kunskapen. För att datorbaserade kliniska beslutsstödssystem ska göra nytta ska de leverera behandlingsråd eller varningar. Systemen bör också kräva att vårdpersonal som vill göra avvikelser från råd och varningar motiverar sina beslut. Ett alltför stort flöde av påminnelser och varningar kan dock ha negativ effekt, och det är därför viktigt att endast de viktigaste behandlingsråden genererar sådana meddelanden. Rapporten beräknas vara klar februari Upplysningstjänst för vården Upplysningstjänsten arbetar i direkt dialog med vården genom att besvara avgränsade medicinska frågor. Det ger en unik möjlighet att direkt och snabbt stödja beslutsfattare som behöver underlag inför sina beslut. Svaren utgör ett underlag för frågeställarens egen värdering och beslut. Upplysningstjänsten följer i stort SBU:s arbetsmetodik. Skillnaden är att vi har direkta samtal med frågeställaren för att frågan ska bli tydlig och svara mot frågeställarens behov. Omfattningen på svaren är anpassade efter frågeställarens och målgruppens behov. Urval och granskning av litteratur är begränsad jämfört med SBU:s sedvanliga metod och arbetet utförs till stor del av kanslipersonal. Metodiken möjliggör en betydligt snabbare process än för en systematisk litteraturöversikt. Målet är att ge ett svar inom ett par månader. Svaren är dock inte systematiska litteraturöversikter. Upplysningstjänsten har totalt sedan 2008 fått in 273 frågor, varav 66 under Fyrtio procent av frågorna ställdes av, eller på uppdrag av, beslutsfattare på olika nivåer (t ex handläggare på andra myndigheter, verksamhetschefer, områdesansvariga, strateger m m). Övriga frågor ställdes av enskilda professionella i vården och enstaka frågor kom från statliga utredare och andra myndigheter. Sedan 2008 har 150 svar publicerats på SBU:s webbplats varav 41 under 2014 vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. En analys av webbtrafiken från 2014 visade att antalet besök på Upplysningstjänstens sidor ökat med 22 procent från föregående år till besök. SBU arbetar nu rutinmässigt med sökmotoroptimering av Upplysningstjänstens svar för att öka spridningen. Vi har också twittrat ut ett antal svar. Exempel på frågor som kom under 2014 är Konduktiv pedagogik för barn med cerebral pares, Ebolabehandling med kolloidalt silver och Grön rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa. 34 S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

37 Kostnader för projektverksamheten SBU:s totala kostnader för projektverksamheten under åren redovisas i Tabell I beloppen ingår dels direkta kostnader som sättning, tryckning, arvoden, resor, litteratursökningar och fördelade lönekostnader, dels schablonmässigt fördelade kostnader (indirekta kostnader). Kostnaderna för de olika projekten skiljer sig åt beroende på omfattning, gruppstorlek, m m. De indirekta kostnaderna har fördelats på respektive projekt med 59 procent. De gemensamma kostnaderna specificeras i Avsnitt 3.7 Verksamhetens totala kostnader och intäkter. Tabell SBU:s kostnader för projektverksamheten inklusive indirekta kostnader, tkr. Projekt Avslutade projekt under året Dyslexi Äldre Läkemedelsindikatorer Äldre Undernutritionstillstånd Äldre Svårläkta svår Arbetsmiljö Rygg Arbetsmiljö Förstämning Screening livmoderhalscancer Pågående projekt Äldre Depression Arbetsmiljö Hjärt-kärlsjukdom Arbetsmiljö Artros 165 Arbetsmiljö Generellt Prevention missbruk barn Prevention självskadebeteende 802 Prevention långvarig smärta Suicidriskbedömning Osteoporosfraktur arm 280 Kirurgi gallblåsan 801 Behandling IBS 447 Rehabilitering höftfrakturer Rehabilitering stroke Antisociala ungdomar 243 HTA-samverkan SBU Alert SBU Alert Självskadebeteende 766 SBU Alert Bipolär sjukdom 662 Upplysningstjänst i vården SBU Kommenterar utländska rapporter Kunskapsluckor Avslutade projekt Summa S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

38 I Tabell ingår dels direkta kostnader som sättning, tryckning, arvoden, resor, litteratursökningar och fördelade lönekostnader, dels schablonmässigt fördelade kostnader (indirekta kostnader). Tabell SBU:s totala kostnader för avslutade projekt , tkr. Projekt Total kostnad Pågått Avslutade 2014 Dyslexi Äldre Läkemedelsindikatorer Äldre Undernutritionstillstånd Äldre Svårläkta svår Arbetsmiljö Rygg Arbetsmiljö Förstämning Screening livmoderhalscancer Avslutade 2013 Tidig upptäckt av symtomgivande cancer Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar Urininkontinens hos äldre Adhd diagnostik / Autismspektrumtillstånd Mat vid fetma Äldre Akutvård Avslutade 2012 Arbetets betydelse för sjukdomar i rörelseapparaten Skattning av njurfunktion Diagnostik vid affektiv sjukdom Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens Schizofreni Patientens delaktighet Organisation inom psykiatrin Övergripande psykiatriprojekt Avslutade 2011 Sexuella övergrepp mot barn Blödande magsår Godartad prostataförstoring med avflödeshinder Samband volym kvalitet (SoS) Treatment of Hemophilia and Willebrand Disease Avslutade 2010 Rehabilitering vid långvariga smärttillstånd (SoS) Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp Behandling av sömnbesvär hos vuxna Triage och flödesprocesser på akutmottagningen Metoder för diag o beh av sjukdomar i tandpulpan (SoS) Behandling av tandförluster av olika omfattning (SoS) Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar Mat vid diabetes (SoS) Avslutade 2009 Vacciner till barn skyddseffekter och biverkningar Äldres läkemedelsanvändning hur kan det förebyggas? Diabetes (SoS, tre projekt*) Avslutade 2008 Öppenvinkelglaukom (grön starr) * Patientutbildning vid diabetes, Egna mätningar av blodglukos vid diabetes utan insulinbehandling, Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes). 36 S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

39 3.2 Myndighetsövergripande verksamhet Vetenskapliga kunskapsluckor otillräckligt utvärderade behandlingsmetoder SBU har fått i uppdrag av regeringen att identifiera metoder i hälso- och sjukvården vars effekter det saknas tillräcklig kunskap om. Att identifiera och aktivt föra ut kunskap om otillräckligt utvärderade medicinska metoder inom hälso- och sjukvården syftar bland annat till att informera om angelägna frågor som kan besvaras i kliniska studier. Informationen om vetenskapliga kunskapsluckor kan också utgöra underlag för prioriteringar i hälso- och sjukvården. En vetenskaplig kunskapslucka finns när: systematiska litteraturöversikter visar på osäker medicinsk effekt av en metod det saknas systematiska litteraturöversikter. 399 nya kunskapsluckor Under 2014 har 399 vetenskapliga kunskapsluckor registrerats i databasen. Kunskapsluckorna har bland annat hämtats från nyligen publicerade SBU-rapporter, till exempel internetförmedlad psykologisk behandling vid ångest- och förstämningssyndrom, behandlingstid vid borreliainfektion, mat vid fetma, skattning av njurfunktion, diagnos och behandling av autism och adhd samt tester och insatser vid dyslexi. Samarbete med Vetenskapsrådet Under året har SBU samarbetat med Vetenskapsrådet i utlysningen av Rambidrag för klinisk behandlingsforskning. SBU:s roll var att bedöma ansökningarnas beskrivning av studiedesign och forskningsmetodik, det vill säga randomiseringsprocess, blindning, hantering av bortfall och eventuellt confounders (se avsnitt under rubriken Vetenskapliga kunskapsluckor påverkar forskningen, sidan 8). Systematisk kartläggning av vetenskapliga kunskapsluckor Det är känt att det inom vuxentandvården finns ett stort antal kunskapsluckor. För att få en uppfattning om läget för barn- och ungdomstandvården gjordes en kartläggning av viktiga kliniska områden med hjälp av experter inom området. Samverkansprojekt om kunskapsluckor inom barnsjukvården SBU och Läkemedelsverket planerar ett samverkansprojekt för att systematiskt kartlägga vetenskapliga kunskapsluckor för utvalda områden som rör barn och läkemedelsbehandling. Den kunskap kartläggningarna ger, kan vara av värde för barnsjukvården, men kommer också kunna vägleda SBU och Läkemedelsverket i prioriteringen, inom vilka områden och i vilka former kunskapssammanställningar bäst kan göras vad gäller läkemedelsbehandling till barn. Särskild satsning på odontologi I mars 2011 ordnade SBU i samarbete med Vetenskapsrådet, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Sveriges Tandläkarförbund en nationell workshop om de omfattande vetenskapliga kunskapsluckorna inom området odontologi. I samband med mötet tillsattes en styrgrupp för att strukturera det fortsatta arbetet. Arbetet har under 2012 och 2013 S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

40 bland annat lett till en nationell forskarskola för klinisk odontologisk forskning (finansierad av Vetenskapsrådet) en nationell uppföljning av tusentals patienter efter implantatbehandling, samt etablering av kombinationstjänster för forskning och klinisk verksamhet. År 2014 anordnades två workshops, Vart ska odontologin ta vägen? med fokus på den odontologiska forskningens framtid (huvudarrangör Vetenskapsrådet, medarrangör SBU), samt Munhälsa och livskvalitet hos sköra äldre med inriktning forskning och organisation (samarrangemang mellan SBU, Socialdepartementet och Socialstyrelsen). Målet med båda var att samordna samverkansinitiativ inom området. Hälsoekonomisk verksamhet och metodutveckling Bland de publicerade SBU-rapporterna år 2014 finns hälsoekonomiska avsnitt i 13 rapporter. I tre fall har de hälsoekonomiska avsnitten även publicerats i vetenskapliga tidskrifter som en del av den systematiska översikten eller som en fristående publikation. Under 2014 har det hälsoekonomiska avsnittet i Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården. En handbok utvecklats. På internationell nivå leder SBU ett internationellt samarbetsprojekt i vilket principer och metoder för hälsoekonomiska analyser i olika länder i Europa kartläggs och analyseras. Syftet är att öka överförbarheten av hälsoekonomiska utvärderingar inom Europa. Projektet bedrivs inom det europeiska nätverket EUnetHTA. SBU har under året hållit möten och föreläsningar om hälsoekonomi, bland annat på Karolinska Institutets masterutbildning i hälsoekonomi. SBU är också värd för nätverket för hälsoekonomi (NHE) som anordnar seminarier om aktuella ämnen inom hälsoekonomi. Under 2014 genomfördes åtta seminarier inom nätverket. Hälsoekonomerna på SBU samverkar även med SBU:s systermyndigheter på olika sätt. Under 2014 har gruppen exempelvis samverkat med Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden (TLV) kring olika metodfrågor inom hälsoekonomi, samt bidragit med hälsoekonomisk kompetens i Sveriges Kommuner och Landstings projekt med Nya Läkemedelsterapier (NLT) och Ordnat Införande i Samverkan (OtIS). 38 S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

41 3.3 Kommunikation och spridning Under 2014 har SBU:s nya kommunikationsstrategi utformats. Det är en vägledning för vad SBU ska satsa på, hur vi ska presentera vår verksamhet, både internt och externt, samt hur vi ska agera gentemot vår omvärld. Målsättning är att all vår kommunikation är tydlig, lätt att nå och trovärdig. All vår kommunikation tar sin utgångspunkt i att SBU har gedigen, oberoende och angelägen kunskap för hälso- och sjukvården. Några kanaler för att nå ut har varit massmedia, digitala medier, nätverk, aktiv kunskapsspridning, både nationellt och internationellt. Särskilt fokus har vi lagt på sociala medier för att öka möjligheterna att skapa dialog, att hitta och nå ambassadörer för SBU och evidensbaserad medicin samt att göra SBU mer välkänt. En ny kanal för SBU är film där vi presenterar slutsatserna av en rapport på ett par minuter. Filmerna har fått god spridning och används av både experter och SBU:s medarbetare vid externa presentationer. Syftet har varit att förmedla slutsatser och andra fakta från våra rapporter samt att öka trafiken till SBU:s webbplats. Webbplatsen har drygt besökare årligen För tredje året i rad ökar besöken till Webbplatsen tog emot drygt besök under 2014, en ökning med cirka 28 procent. Antalet sidvisningar ökade med 22 procent ( sidvisningar). År Besök Sidvisningar SBU planerar att bygga en ny webbplats under Därför genomfördes under året en förstudie för att definiera huvudsyftet med SBU:s webbplats och för att prioritera innehållet för målgrupperna. Detta användas som grund till webbupphandlingen. Hela förstudien SBU i media SBU förekom i media i drygt 800 artiklar och radio- och TV-inslag under Det är en minskning sedan 2013 då vår rapport om mat vid fetma gav stort gensvar. Under 2014 var det rapporten om arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom och rapporten om dyslexi som väckte mest uppmärksamhet. Som nummer tre på topplistan finns rapporten om arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem. Alla tre granskar ämnesområden som SBU traditionellt inte har ägnat sig åt. Dyslexirapporten som kompletterades med film och ljudbok ledde till att SBU blev mera känt också inom skolvärlden. Se Figur S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

42 Figur Publicitet under året Rapporter månad för månad Dominerande ämnen i media per månad: Januari: Vårdteam för äldre Februari: Arbetsmiljö-depression Mars: Sömnbesvär, förmaksflimmer April: Kunskapsluckor inom tandvård Maj: Motiverande samtal, laser vid nacksmärta Juni: Motiverande samtal, ny generaldirektör för SBU Juli: Förebyggande av förmaksflimmer Augusti: Dyslexi, svårläkta sår September: Blodprov istället för fostervattenprov (kommande rapport) Oktober: Arbetsmiljö-ryggproblem, operation av artros i knäet, skakvåld (kommande rapport) November: Nyttan av kosttillägg, blodförtunnande läkemedel för äldre, skakvåld (kommande rapport) December: Nyttan av kosttillägg, skakvåld (kommande rapport) Översikterna inom arbetsmiljö- och pedagogikområdet fick god spridning i till exempel fackliga tidningar och i media riktade till lärare. Inte minst har SBU nämnts i dagstidningar över hela landet. Se Figur S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

43 Jämförelse tidigare år SBU i redaktionella inslag: Figur Mediatyper. 10% 10% 24% 56% Lokalmedier Fackpress Riksmedier Myndighet SBU:s resultat syns mer i Wikipedia SBU har under året fortsatt ett aktivt arbete med Wikipedia som kanal för att sprida kännedom om SBU och våra resultat till en bredare målgrupp. Vi har kompletterat, uppdaterat och skrivit om sju Wikipedia-texter (Wikis) på webben med utgångspunkt från aktuella SBU-rapporter. Syftet är att generera trafik till SBU:s webbplats genom att lägga in SBU-resultat och fakta från rapporterna på Wikipedia samt att rätta Wikipedia och uppdatera med korrekt information från rapporterna. Bland källor i Wikin finns en länk till SBU-rapporten och en extern länk till SBU. De uppslagsord som vi inriktat oss på i år är: ryggsmärta, neutropen feber, motiverande samtal, inflammatorisk tarmsjukdom, bensår, fallskada och postpartumdepression. Sociala medier SBU startade på Twitter i augusti 2013 och antalet följare ökar. I december 2014 var antalet följare drygt 500, till exempel andra myndigheter, vårdpersonal, handläggare på landsting, journalister och organisationer. Här lägger vi ut information om till exempel nya rapporter och konferenser eller bidrar med tips på översikter och länkar till våra filmer i relevanta debatter. Ett tydligt exempel var översikten om dyslexi där SBU samverkade med Skolverket för att nå målgrupper i skolan. Trots att SBU inte har en aktiv Facebook-sida ser vi att SBU:s resultat diskuteras och rekommenderas i ökande grad på Facebook. Ett exempel är arbetsmiljörapporterna. S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G

44 Figur Följare på SBU:s Twitterkonto från augusti 2013 december 2014 (tillväxt av följare sedan starten i juni 2013). Digitalt nyhetsbrev I SBU:s nyhetsbrev informerar vi löpande om viktiga nyheter, till exempel aktuella utvärderingar. Våra prenumeranter är forskare, sjukvårdspersonal, patientföreningar, studenter, press och politiker. Cirka personer prenumererar. Öppningsfrekvensen ligger i snitt på 38 procent, vilket är en bra siffra för nyhetsbrev. Nyhetsbrevets design och tekniska bakgrund har uppdaterats under året för att fungera i olika skärmstorlekar, såsom dator, mobil och läsplatta. SBU har nu större möjligheter till uppföljning och bättre underhåll av prenumerantregistret. Produktion och distribution Totalt distribuerades drygt SBU-rapporter i tryckt form under SBU har även haft stor efterfrågan på de tryckta sammanfattningarna. Totalt har cirka exemplar av åtta aktuella sammanfattningar spridits genom riktade utskick och i samband med utställningar, mässor och regionala möten. Utskicken har gått till utvalda målgrupper, som exempelvis vårdgivare inom respektive område, hälso- och sjukvårdsnämnder, landstingsdirektörer, läkemedelskommittéer och berörda myndigheter. Målsättningen är att successivt övergå till digitala utskick vilket också gjordes under 2014 i mindre omfattning. Distribuerade Distribuerade Distribuerade rapporter 2013 rapporter 2012 rapporter ex ex ex Distribuerade Distribuerade Distribuerade sammanfattningar 2013 sammanfattningar 2012 sammanfattningar ex ex ex 42 S B U : S Å R S R E D O V I S N I N G