1. Viktiga resultat och särskilda satsningar SBU påverkar vården Resultatredovisning 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Viktiga resultat och särskilda satsningar 3. 2. SBU påverkar vården 5. 3. Resultatredovisning 8"

Transkript

1 k u n s k a p s c e n t r u m f ö r h ä l s o - o c h s j u k v å r d e n v å r t u p p d r a g ä r a t t o b e r o e n d e u t v ä r d e r a m e t o d e r s o m a n v ä n d s i v å r d e n. u t i f r å n a k t u e l l o c h v ä l g j o r d f o r s k n i n g t a r v i r e d a p å v i l k e n m e d i c i n s k e f f e k t o l i k a m e t o d e r h a r, e v e n t u e l l a r i s k e r o c h v a d s o m g e r m e s t n y t t a f ö r p e n g a r n a årsredovisning sbu statens beredning för medicinsk utvärdering

2

3 Diarienummer: EKO2014/4 Innehållsförteckning 1. Viktiga resultat och särskilda satsningar 3 2. SBU påverkar vården 5 3. Resultatredovisning Projektverksamhet Kommunikation och spridning Internationellt arbete Samverkan med andra myndigheter i Sverige och med regionerna Personal och kompetensförsörjning för SBU Verksamhetens totala kostnader och intäkter Ekonomisk redovisning Sammanställning av väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Redovisningsprinciper Noter Beslut 59 Bilaga 1 Ledamöter i de vetenskapliga råden och i Lekmannarådet den 31 december

4 2 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2013

5 1. Viktiga resultat och särskilda satsningar Några viktiga resultat under 2013: SBU har under året publicerat 13 utvärderingar, 11 SBU kommentarer av utländska kunskapsöversikter och besvarat 49 frågor som vården ställt till upplysningstjänsten. För flera av dessa rapporter ser vi indikationer att de påverkar vården både direkt via praxisförändringar och indirekt genom att andra myndigheter, landsting och professionella organisationer använder underlagen för riktlinjer, vägledning och beslut. I en del fall har underlagen redan använts för beslut om att inte införa metoder som haft otillräckligt vetenskapligt underlag. Det finns också dokumentation som visar att SBU:s rapporter påverkat praxis, t ex har rapporten om antibiotikaprofylax minskat användningen av antibiotika inom tandvården. Exemplen utvecklas i nästa avsnitt. Under 2013 har SBU nämnts och medverkat i 1044 artiklar och radio- och TV-inslag. En ökning med cirka 20 procent. Mest uppmärksammad blev rapporten om mat vid fetma följd av äldrerapporter om vård av akut sjuka äldre, urininkontinens samt kommentaren om generella hälsokontroller. Aktiva kommunikationsinsatser har resulterat i en ökning av antalet webbesökare och antalet nedladdade rapporter med mer än 20 procent. När det gäller SBU kommenterar och upplysningstjänsten har antalet webbesökare mer än fördubblats. Användningen av sociala medier, webboptimering och att SBU varit aktiva i debatten har bidragit till ökningen av stort allmänt intresse av rapporter. Uppbyggnad av databasen över vetenskapliga kunskapsluckor fortsätter och över 980 kunskapsluckor var inregistrerade vid 2013 års slut. SBU har samarbetat med Vetenskapsrådet (VR) kring deras utlysning för forskning som kan fylla kunskapsluckor i hälso- och sjukvården. Samverkan med regionala systerorganisationer, så kallade HTA enheter, har stärkts genom gemensamma möten ( HTA-nätverket ), metodseminarier och besök i landstingen för att stärka evidensbaserad vård. Vidare har en databas över regionala utvärderingsprojekt lagts upp på SBU:s webbplats för att sprida information och undvika dubbelarbete. De regionala HTA-enheterna medverkar också i framtagandet av SBU Alert och SBU kommenterar. SBU har tagit fram kortfattade prioriteringsunderlag till sjukvården kring metoder som inte bör göras eller där det finns bättre alternativ. Slutsatserna i tre underlag som tagits fram är att kortikosteroidinjektioner vid tennisarmbåge är skadliga på lång sikt, att regelbundet byte av perifer venkateter inte är bättre än vid klinisk indikation och att artroskopisk kirurgi saknar effekt vid artros i knä och leder till stora kostnader. Om hälsooch sjukvården slutar med dessa åtgärder kommer resurser att frigöras till mer angelägna områden. SBU kommer att fortsätta utveckla prioriteringsunderlag till hälso- och sjukvården. SBU:S ÅRSREDOVISNING

6 Läkemedelsverket bad SBU att identifiera eventuella kunskapsluckor när det gäller läkemedel för barn. Under 2012/2013 prioriterades två terapiområden Behandling av procedurrelaterad smärta hos barn samt Läkemedelsbehandling vid sömnproblem hos barn. En utredning av dessa två områden resulterade i att 13 nya kunskapsluckor identifierades och dessa har lagts in i SBU:s databas. En systematisk kartläggning av vetenskapliga kunskapsluckor inom området barn- och ungdomstandvård håller på att tas fram. Denna kommer att verka som underlag för kliniska riktlinjer och för särskilda satsningar inom forskningsområdet. En nationell workshop för Nystart för odontologisk forskning (uppföljning till den första workshopen 2011) har genomförts under Detta arbete har bl a resulterat i att regionala initiativ tagits för att öka samverkan mellan fakulteter och landsting samt att kombinationstjänster för forskning och klinisk verksamhet har etablerats. För att utveckla SBU:s organisation har flera satsningar gjorts för att effektivisera verksamheten: SBU har sett över kostnaderna och möjligheterna att effektivisera verksamheten utan att ge avkall på kvaliteten. SBU har analyserat projektprocessen inom området etablerade metoder och utvecklat samt implementerat ett effektivare arbetssätt. En utredning om hur SBU ska få tillgång till vetenskapliga artiklar på ett snabbt, effektivt och kostnadsmedvetet sätt har bl a resulterat i en omfördelning av upphandlade tidskriftsdatabaser. Tillsammans med användning av en elektronisk tjänst, länkserver, för att identifiera och ladda hem vetenskapliga artiklar från databaserna har SBU minskat beställning av artiklar med cirka 25 procent. Processutveckling: flödet av frågor mellan SBU Alert, SBU Kommenterar, Upplysningstjänsten och Vetenskapliga kunskapsluckor har utretts och optimerats. Utveckling av ett diskussionsunderlag för etisk analys vid utvärdering av metoder inom hälso- och sjukvården. Underlaget har diskuterats med etiker och systermyndigheter. SBU leder ett arbete för att jämföra hur hälsoekonomiska analyser används inom Europa. Arbetet drivs inom ramen för EUnetHTA (European network for Health Technology Assessment). SBU har medverkat i att bygga upp den europeiska POP-databasen (planned and ongoing projects), inom ramen för EUnetHTA där medlemmar kan dela information om planerade och pågående utvärderingsprojekt. 4 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2013

7 2. SBU påverkar vården SBU:s påverkan på vården kan ske direkt genom att praxis förändras i vården mot mer evidensbaserad diagnostik och behandling eller mer indirekt genom att andra myndigheter och landsting använder SBU:s resultat så att det påverkar vården. I vissa fall kan resultaten relativt snabbt påverka praxis, men i de flesta fall tar det några år innan resultaten kan mätas. Effekterna i form av bättre vårdresultat för patienterna eller effektivare resursutnyttjande kan då bli stora. De rapporter som publicerats under 2013 kommer sannolikt att ha vissa långsiktiga effekter, men i denna årsredovisning blir det främst de indirekta effekterna som kan mätas, dvs hur underlagen kommer att användas av andra myndigheter och landstingen. I vissa fall stämmer resultaten från SBU:s genomgångar med vad som redan är vedertagen praxis, i andra fall kan det mer kraftfullt påverka praxis. Nedan följer en översiktlig redovisning kring vad som hänt eller kommer att hända med de rapporter som publicerats under Därefter några exempel på äldre rapporter där vi nu kan se förändringar i praxis. SBU:s rapporter används av andra myndigheter och organisationer De flesta rapporter som publicerades under 2013 kommer att användas av andra myndigheter i deras riktlinjearbete eller beslutsfattande. Rapporterna om ADHD och autismspektrumtillstånd kommer Socialstyrelsen att använda för att ta fram vägledning om diagnostik och behandling för vården. Rapporterna om insulinpumpar och kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes kommer att användas av Socialstyrelsen i riktlinjearbetet och av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) för beslut om medicintekniska produkter. SBU:s rapport om behandlingstid vid borreliainfektion utgör underlag för Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Rapporten Immunologiska reaktioner vid användning av proteinbaserade läkemedel ESA utgör underlag för TLV:s omprövning av biosimilar läkemedel. Försäkringskassan kommer att använda rapporten om Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar som underlag i sitt arbete. Förhoppningsvis leder rapporten också till incitament för att förbättra arbetsmiljön. Rapporten Internetförmedlad psykologisk behandling vid ångest- och förstämningssyndrom visade på en del positiva resultat och kommer att vara underlag för landstingens prioriteringsprocesser. Sveriges kommuner och landsting utvecklar för närvarande en nationell plattform för tekniken. När det gäller ordnat införande i flera landsting kommer rapporten Transient elastografi vid misstänkt leverfibros och levercirros att vara ett viktigt underlag. Förkortade vårdtider för cancerpatienter sannolik effekt av SBU rapport I slutet av 2013 publicerades rapporten om Tidig upptäckt av symtomgivande cancer och informationsinsatser har skett gentemot regionala cancercentrum och patientföreningar. Ett tydligt resultat var att fotografier av misstänkta hudförändringar som bifogas remisser till specialistmottagningar förkortar tiden till omhändertagande och diagnosbesked med några veckor. En enkel och snabb åtgärd till gagn för patienterna som snabbt skulle kunna implementeras i vården. Mat vid fetma mest citerad någonsin, men tolkningen varierar Rapporten Mat vid fetma väckte stor massmedial uppmärksamhet. Debatten och det vetenskapliga underlaget pekar på att lågkolhydratkoster kan få ett uppsving och att SBU:S ÅRSREDOVISNING

8 betydelsen av lågfettkoster tonas ner något i rådgivningen när det gäller viktnedgång. På längre sikt fanns inga klara skillnader i viktnedgång mellan olika koster. Vi människor har svårt att följa kostråden långsiktigt. De långsiktiga effekterna på sjuklighet och dödlighet är otillräckligt utvärderade när det gäller lågkolhydrat- och lågfettkost. Det är också viktigt att påpeka att SBU:s rapport i år belyst mat vid fetma och tidigare mat vid diabetes. Hur det ser ut för befolkningen i allmänhet har SBU inte studerat. Akutvården av äldre bör bli bättre med integrerade vårdteam på sjukhus SBU:s rapport om omhändertagande av äldre som kommer akut till sjukhus visade att en strukturerad metod med ett vårdteam som följer patienten hela vägen resulterar i bättre funktionsförmåga för de äldre och att de oftare kan bo kvar hemma efter vistelse på sjukhus. Om detta genomförs på alla sjukhus i Sverige ökar förutsättningarna för ett bättre omhändertagande. I övrigt visade rapporten på stora kunskapsluckor i omhändertagandet av de äldre. Starkt ökad efterfrågan på upplysningstjänst och SBU kommenterar Upplysningstjänsten efterfrågas av hälso- och sjukvården alltmer och används som underlag för beslut om t ex nya metoder ska introduceras i vården. Frågeställarna är mycket nöjda och webbtrafiken till Upplysningstjänstens sidor har fördubblats under Ett begränsat samarbete har också utvecklats med Försäkringskassan med anledning av det EU-direktiv om utlandsvård (patientrörlighet) som introducerats i svensk lagstiftning. SBU har i några fall tagit fram underlag om evidensen av en del metoder. Produktionen av SBU kommenterar utländska kunskapsöversikter ökar kontinuerligt bl a genom samarbete med landstingens HTA-enheter och ett samarbete med Karolinska Institutet. Personer som disputerat (postdocs) vid KI erbjuds möjligheterna att göra en SBU kommenterar som 2-3 månaders arbetspraktik. Ett system som alla vinner på. Personerna får under handledning lära sig mer om systematiskt evidensbaserat arbete, och SBU får ökad produktion med marginellt ökade kostnader. Även här har webbtrafiken fördubblats och flera rapporter har väckt stor uppmärksamhet. Våra rapporter påverkar vården. Rapporten om robotkirurgi vid prostatacancer har lett till att frågan om investeringar i ny utrustning har fått ny aktualitet. Vissa landsting har beslutat om investering i egen utrustning medan andra (Örebro och Värmland) tagit beslut om samarbete över landstingsgränser för att förbättra både kvalitet och lönsamhet. Under 2013 har flertalet av våra rapporter uppmärksammats av tidningar och TV t ex Generella hälsokontroller för vuxna, Kontinuerligt stöd till kvinnor under förlossning och Perifer venkateter (PVK) regelbundet byte eller byte vid klinisk indikation? Sistnämnda rapport visade att regelbundet byte av perifer venkateter inte är bättre än byte vid klinisk indikation, vilket betyder mindre obehag för patienten och färre använda PVK. Detta har lett till en ändring av skrivningen i Vårdhandboken. Vetenskapliga kunskapsluckor påverkar forskningen Under 2013 har 424 vetenskapliga kunskapsluckor lagts in i SBU:s databas som nu innehåller mer än 980 kunskapsluckor. Samarbete har skett med Vetenskapsrådet som utlyst projektbidrag för kunskapsluckor. SBU utredde om frågorna uppfyllde kraven på en kunskapslucka. År 2012 inrättades en odontologisk forskarskola som en följd av SBU:s identifierade kunskapsluckor och under 2013 ordnades en uppföljande workshop som har 6 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2013

9 resulterat i flera regionala initiativ mellan fakulteterna och landstingen. Dessutom har kombinationstjänster för forskning och klinisk verksamhet inrättats. Tidigare SBU rapporter har påverkat vården När praxis förändras så är det oftast flera samverkande faktorer som bidragit till praxisförändringar, men om förändringen sker i relativ snabb omfattning och i nära anslutning efter att SBU-rapporter publicerats så bedömer vi att de bidragit. I en genomgång av 26 SBUrapporter publicerade mellan så bedömdes 14 (54%) ha haft högt inflytande och 7 (27%) medelhögt inflytande på vården medan 5 (19%) bedömdes ha haft lågt eller begränsat inflytande. När det gäller operationer för sömnapné och operationer för återkommande sura uppstötningar och halsbränna där SBU:s rapporter visat att det finns alternativa behandlingsmetoder så ser man en tydligt minskad frekvens av operation efter att rapporterna publicerats. När Socialstyrelsen har haft riktlinjer eller professionerna utarbetat vårdprogram på området har SBU:s rapporter undantagslöst använts som ett viktigt underlag. Minskad antibiotikaanvändning i tandvården I SBU-rapporten Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp (SBU-rapport nr 200, 2010) granskades effekten av antibiotikaprofylax vid bl a käkkirurgiska ingrepp som implantatkirurgi. Slutsatsen i rapporten var att det inte fanns något mervärde i att fortsätta ge antibiotika upp till en vecka efter operationen, jämfört med en enkeldos av antibiotika i anslutning till operationen, vilket också är i enlighet med STRAMA:s rekommendationer. I en studie som utförts på käkkirurgiska kliniken på Karolinska Institutet, Huddinge, undersökte man följsamheten till rekommendationerna år 2008 jämfört med år Under denna period ökade användningen av enkeldos på bekostnad av långtidsbehandling. År 2012 hade cirka 60 procent av de tandläkare som opererar in tandimplantat läst STRAMA:s riktlinjer eller SBUrapporten. Av dessa hade signifikant fler övergått till att ordinera enkeldos av antibiotika. Studien presenterades på den odontologiska riksstämman 2013 och kommer att publiceras i tidskriften Clinical Oral Implant Research. SBU:S ÅRSREDOVISNING

10 3. Resultatredovisning 3.1 Projektverksamhet SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya medicinska metoder i hälso- och sjukvården ur medicinskt, ekonomiskt, samhälleligt och etiskt perspektiv. SBU ska sammanställa utvärderingarna på ett enkelt och lättfattligt sätt och sprida resultaten till hälsooch sjukvården. SBU:s verksamhet är indelad i olika program: SBU Utvärderar etablerade metoder systematiska litteraturöversikter över stora problemområden, flera metoder täcks av samma rapport. SBU Utvärderar nya och enskilda metoder systematisk litteraturöversikt av en ny eller kommande metod per rapport. SBU Kommenterar sammanfattning och kommentarer till relevanta internationella studier och översikter utifrån ett svenskt perspektiv. Upplysningstjänst för vården specifika medicinska frågor som besvaras direkt till frågeställaren. Frågor av bredare intresse publiceras också på SBU:s webbplats. Vetenskapliga kunskapsluckor databas över medicinska metoder med oklar medicinsk effekt. Liksom övriga myndigheter ska SBU redovisa hur verksamhetens prestationer utvecklats med avseende på volym och kostnader. Det är svårt att konstruera prestationsmått som ger en uttömmande bild av den totala verksamheten. I denna årsredovisning ses alla SBU-rapporter (systematiska litteraturöversikter av etablerade metoder, Alert-rapporter, rapporter från SBU Kommenterar), svar från Upplysningstjänsten och registreringar i databasen över vetenskapliga kunskapsluckor som bärande prestationer (se t ex Tabell 3.1.1, 3.1.2, 3.1.3). Som ett led i strävan att integrera redovisningen av prestationer inom projekt- och informationsverksamheten redovisas särskilda spridningsaktiviteter, samverkan samt tid och kostnad i anslutning till de mest omfattande rapporternas huvudresultat i årsredovisningen för En mer detaljerad beskrivning av informationsverksamheten, internationellt samarbete och samverkan finns att läsa under respektive avsnitt (3.2, 3.3 och 3.4). Psykiatri, arbetsmiljö och äldre viktiga teman under 2013 Under 2013 har SBU publicerat 7 rapporter om etablerade metoder, 6 rapporter om nya och enskilda metoder (Alertrapporter) och 11 SBU Kommenterar. Upplysningstjänsten har besvarat 33 frågor varav 29 också publicerats på vår hemsida, I databasen över vetenskapliga kunskapsluckor har 892 medicinska metoder registrerats (Tabell 3.1.1). Under 2013 har vi fortsatt att bearbeta de översikter inom området psykiatri, som i sammanfattande form lämnades som en rapport till Socialdepartementet vid årsskiftet Av dessa har följande publicerats som fullständiga SBU-rapporter under 2013: ADHD diagnostik, behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet, Autismspektrumtillstånd diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet. Detta regeringsuppdrag inom psykiatrins område är nu avslutat och de ingående delarna finns publicerade i 5 enskilda rapporter. 8 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2013

11 Den 17 april avrapporterades uppdraget om sambandet mellan arbete och sömnstörningar till Socialdepartementet. Rapporten Mat vid fetma publicerades den 23 september och har rönt stor uppmärksamhet i media och i vården. Arbetet med regeringsuppdraget om tidig upptäckt av symtomgivande cancer har avslutats under En rapport överlämnades till Socialdepartementet den 30 oktober. Under hösten har de första rapporterna i SBU:s del av regeringens äldreuppdrag publicerats; Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre samt Omhändertagande av äldre som inkommer på sjukhus med focus på sköra äldre. Läs mer på sidan 10-11, 13. Från rapport till riktlinje Tabell Antal publicerade SBU-rapporter, svar och kunskapsluckor SBU Utvärderar etablerade metoder SBU Utvärderar Alert SBU Kommenterar Volym och resultat 1 Upplysningstjänsten Vetenskapliga kunskapsluckor* Rapporter på engelska 10 1 *Jämförelsesiffror justerade för år Mer om resultaten från 2013 års SBU-rapporter finns att läsa under Avslutade projekt år 2013 för respektive programområde. SBU Utvärderar etablerade metoder Avslutade projekt 2013 Projektnamn Ordförande Projektledare Huvudresultat Tidig upptäckt av symtomgivande cancer Björn Cedermark Jan Adolfsson Regeringen gav SBU uppdraget att undersöka vilka metoder som kan påskynda utredningstiden hos personer med symtom som kan tyda på cancer och om det finns sådana metoder som är kostnadseffektiva. SBU:s projektgrupp har gått igenom nästan sammanfattningar av forskningsartiklar. När fotografi(er) av misstänkta hudförändringar bifogas remiss till specialistsjukvården förkortas tiden till omhändertagande och diagnosbesked med några veckor. Specialistvården kan också planera omhändertagandet på ett bättre sätt, vilket kan spara resurser. Snabbspår och särskilda mottagningar för att utreda misstänkta cancersymtom leder till att diagnosbesked kan ges tidigare till de som utreds i snabbspåret. Tidsvinsten är några veckor. Betydelsen av detta för sjukdomsförloppet är oklart. Det finns indikationer på att skapandet av snabbspår kan ta resurser från personer som utreds i den ordinarie sjukvården Rapporten kan påverka praxis i vården till viss del. Det finns underlag för ett SBU:S ÅRSREDOVISNING

12 Samverkan Tid och kostnad allmänt införande av remisser med fotografi av hudförändringar vid misstanke av cancer. Man får kortare väntetider och många kan bedömas och planeras utan ett besök på hudmottagningen vilket frigör resurser. Detta kan komma att införas via de regionala cancercentrum. Ett av uppdragen utgående från den nationella cancerstrategin till landets regionala cancercentrum är att verka för en tidig diagnostik av cancer. Just nu pågår diskussioner om att skapa snabbspår för utredning av personer med signalsymtom och diffusa symtom i snabbspår respektive vid särskilda mottagningar. Alla sådana initiativ måste utvärderas på vetenskaplig grund då evidensen i sammanhanget är sparsam. Vid införande av snabbspår för utredning av personer med signalsymtom på cancer måste effekten utvärderas också för de som får sin diagnos i den ordinarie vården. Rapporten har presenterats för berörda patientföreningar och för representanter för landets regionala cancercentrum. I december år 2011 fick SBU i uppdraget av regeringen rapporterades för Socialdepartement den 30 oktober, Kostnaden uppgick till tkr inklusive indirekta kostnader. Projektnamn Ordförande Projektledare Huvudresultat Särskilda spridningsaktiviteter Samverkan Tid och kostnad Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar Steven Linton Charlotte Hall Resultaten visar att det finns samband mellan arbetsmiljö och sömn. Den forskning som studerar samband mellan arbetsmiljö och sömnstörning är främst inriktad på betydelsen av organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetet. Det finns vetenskapligt underlag för att följande gäller på gruppnivå: Personer som har gott medmänskligt stöd i arbetsmiljön, möjlighet till kontroll över det egna arbetet eller som behandlas rättvist har mindre sömnstörningar än andra. Personer som har höga arbetskrav, psykiskt ansträngande arbete eller utsätts för mobbning på arbetsplatsen har mer sömnstörningar än andra. Även de som har en situation där belöningen är låg eller inte står i proportion till ansträngningen har mer sömnstörningar. Personer som arbetar skift har mer sömnstörningar. Studierna presenterar sällan resultaten från ett könsperspektiv, trots att både kvinnor och män ofta ingår i de grupper som undersöks. Det kan därför finnas skillnader mellan könen i olika faktorers betydelse för sömnen som ännu inte påvisats. Kunskapssammanställningen har presenterats vid årsmötet för Svensk förening för sömnforskning och sömnmedicin, vid Arbets- och miljömedicinskt årsmöte, vid konferensen New frontiers in Swedish stress research samt i en seminarieserie för försäkringsmedicinska frågor. Det senare seminariet videofilmades och sändes ut nationellt via webben. Rapporten uppmärksammandes i massmedia, fram för allt i tidningar och på webben. Flera längre artiklar var införda i fackpressen. SBU har haft regelbunden kontakt med Försäkringskassan för att informera om uppdraget. Projektet påbörjades sommaren 2011 och publicerades i mars Kostnaden uppgick till tkr inklusive indirekta kostnader. 10 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2013

13 Projektnamn Ordförande Projektledare Huvudresultat Urininkontinens hos äldre Margareta Hammarström Jenny Odeberg Det är sällan för sent att behandla urininkontinens. Även de äldsta kan få bra hjälp. Urininkontinens kan ofta innebära sämre livskvalitet. Därför är det viktigt att utreda och behandla, oavsett ålder. Behandlingarna är till exempel bäckenbottenträning, operation eller läkemedel. SBU:s granskning visar dessutom att basal omvårdnad för sköra äldre kan vara viktigt. Basal omvårdnad kan vara att träna personen att själv vara uppmärksam på när hon eller han behöver gå på toaletten och att hjälpa personen till toaletten. Fysisk träning som till exempel gångträning är också basal omvårdnad. Det behövs mer forskning om behandling av urininkontinens, särskilt när det gäller sköra äldre som kan ha flera samverkande orsaker till inkontinens. Tid och kostnad Projektet startade i september 2011, och publicerades i oktober Kostnaden uppgick till tkr inklusive indirekta kostnader. Projektnamn ADHD diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet Ordförande Lars Jacobsson Projektledare Pernilla Östlund Huvudresultat Läkemedel lindrar ADHD-symtom. Forskningen visar dock bara effekten under kort tid, upp till sex månader. För att veta effekten på lång sikt krävs fler studier. Diagnostik, behandling och uppföljning av ADHD bör ligga kvar inom den specialiserade vården. Personer med ADHD och deras anhöriga känner ofta utanförskap och bristande socialt stöd. Skolan och vården måste arbeta för ökad delaktighet. Förutom läkemedel används många typer av insatser och behandlingar vid ADHD. Idag har ingen av metoderna tillräckligt vetenskapligt underlag för att effekterna ska kunna bedömas. Samverkan Under projektet har vi samarbetet med Socialstyrelsen som kommer att ta fram vägledning kring diagnostik och behandling av ADHD. Tid och kostnad Projektet startade hösten 2009 och rapporten publicerades juni Kostnaden för projektet som även inbegriper rapporten Autismspektrumtillstånd diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet uppgick till tkr inklusive indirekta kostnader. Projektnamn Autismspektrumtillstånd diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet Ordförande Lars Jacobsson Projektledare Pernilla Östlund Huvudfrågor Metoderna för att diagnosticera autismspektrumtillstånd är dåligt utvärderade. Bara två av 14 utvärderade formulär och tester har vetenskapligt stöd. Därför är det viktigt att tillstånden utreds av ett SBU:S ÅRSREDOVISNING

14 Tid och kostnad team av specialister inom psykiatri. SBU har även granskat 25 olika typer av behandlingar och insatser vid AST och funnit att det vetenskapliga underlaget är dåligt. SBU visar också att personer med AST och deras anhöriga behöver bli mer delaktiga i vården. Det är också viktigt att uppmärksamma syskon till barn med AST eftersom syskonen kan utsättas för skrämmande och våldsamt beteende och få svårigheter med sociala relationer. AST kan leda till utanförskap i samhället. Att få diagnosen tidigt kan motverka utanförskap. Översikten har presenterats inom ett neuropsykiatriskt utbildningsprojekt på Stockholms läns landsting, vid Attentions (patientförening) årsstämma och på Odontologiska riksstämman. Under 2014 kommer rapporten att presenteras för Sveriges neuropsykologers förening. Under projektet har vi samarbetet med Socialstyrelsen som kommer att ta fram vägledning kring diagnostik och behandling av autismspektrumtillstånd. Projektet startade hösten 2009 och publicerades juni För kostnad se ADHD diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet. Projektnamn Ordförande Projektledare Huvudfrågor Tid och kostnad Omhändertagande av äldre som inkommer på sjukhus med focus på sköra äldre Sven Oredsson Sten Anttila Sköra äldre patienter med komplexa sjukdomssymtom utgör en stor andel av dem som besöker en akutmottagning och bland dem som blir inskrivna på sjukhus. För vissa patientgrupper finns det tydliga, bestämda vårdinsatser, till exempel ballongvidgning av hjärtats kärl vid hjärt-kärlsjukdom. Detta arbetssätt passar ofta inte för de mest sjuka äldre med komplexa symtom. Projektet har utvärderat forskning om alternativa och strukturerade arbetssätt: multiprofessionella team med ett direkt patientansvar eller med rådgivande funktion. Resultaten visar på omfattande kunskapsluckor, men att multiprofessionella team med direkt patientansvar kan användas för sköra äldre som inkommer akut till sjukhus. Team med rådgivande funktion medför inte bättre resultat än vanlig vård. Projektet startade i september 2011 och publicerades oktober Kostnaden uppgick till tkr inklusive indirekta kostnader. Projektnamn Ordförande Projektledare Huvudfrågor Mat vid fetma Nina Rehnqvist Jonas Lindblom Flera olika råd om ändrade matvanor kan leda till lägre vikt hos personer med fetma. Därför är det bra med ett brett utbud av kostråd. På kort sikt, sex månader, ger råd om lågkolhydratkost bättre effekt än lågfettkost. Långsiktigt märks inga skillnader mellan olika kostråd. Vi vet inte heller hur de olika kostråden påverkar hälsan på längre sikt. Hjärt- och kärlsjukdom är vanligt hos personer med fetma. Intensiv rådgivning om medelhavskost minskar risken för insjuknande i hjärtoch kärlsjukdom jämfört med råd om lågfettkost. Sannolikt kan rapporten leda 12 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2013

15 Tid och kostnad till att flera typer av kostråd, inte bara kring lågfettkost. Rapporten väckte stor massmedial uppmärksamhet, men tyngdpunkten kom att ligga på att man kortsiktigt gick ner mest i vikt med lågkolhydratkost. Långsiktigt var det ingen skillnad och när det gäller hälsoeffekter är det enbart medelhavskost som har vetenskapligt stöd för positiva effekter hos personer med fetma. Projektet startade i september 2011och publicerades oktober Kostnaden uppgick till tkr inklusive indirekta kostnader. Pågående projekt 2013 Projektnamn Ordförande Projektledare Planerad publicering Huvudfrågor Dyslexi hos barn och ungdomar Stefan Samuelsson Karin Stenström Augusti 2014 Dyslexi, specifika läs- och skrivsvårigheter, är en varaktig funktionsnedsättning. En vanlig uppskattning är att 5 8 procent av befolkningen har så stora svårigheter att läsa och skriva att de kan få en dyslexidiagnos. Dyslexiprojektet ingår i ett regeringsuppdrag som Socialstyrelsen fått för att uppdatera vägledningsdokument för barnhälsovård och elevhälsa. Socialstyrelsen har bett SBU att utvärdera kunskapsläget inom dyslexiområdet. Projektnamn Ordförande Projektledare Planerad publicering Huvudfrågor Prevention av missbruk hos barn, ungdomar och vuxna Kent Nilsson Agneta Pettersson 2015 Syftet är att utvärdera metoder för att förebygga missbruk av tobak, alkohol, narkotika, dopingmedel, läkemedel och spel. Tänkbara insatser omfattar begränsning i tillgänglighet, information och olika former av program. Insatserna ska ges till individer upp till 25 år. Regeringsuppdrag: Arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom SBU har fått i uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. I uppdraget ingår att särskilt beakta kvinnors arbetsmiljöer. År 2011 startade SBU tre projekt om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av besvär och sjukdom i ryggen, depressionstillstånd samt sömnstörningar. Projektet inriktat mot sömnstörningar har färdigställs under 2013, (se sid 11). Projektnamn Ordförande Projektledare Planerad publicering Arbetsmiljöns betydelse för besvär och sjukdom i ryggen Karin Harms-Ringdahl Charlotte Hall Hösten 2013 SBU:S ÅRSREDOVISNING

16 Huvudfrågor Smärta i ryggen är vanligt och drabbar en stor del av befolkningen. Sjukdomar inom det muskuloskeletala systemet och bindväven medför höga kostnader för sjukskrivning och sjukersättning. Syftet med projektet är att göra en systematisk och kritisk granskning av de vetenskapliga studier som kan ligga till grund för att hävda samband mellan faktorer i arbetsmiljö och besvär eller sjukdom i ryggen. Projektet kommer att undersöka om det finns någon aspekt av arbetsmiljön som har särskild betydelse för besvär och sjukdom i ryggen hos kvinnor, respektive hos män. Projektnamn Ordförande Projektledare Planerad publicering Huvudfrågor Arbetsmiljöns betydelse för depressionssymtom och symtom på utmattningssyndrom Töres Theorell Charlotte Hall Februari 2014 Syftet med projektet är att göra en systematisk och kritisk granskning av de vetenskapliga studier som kan ligga till grund för att hävda samband mellan faktorer i arbetsmiljö och symtom på depression och utmattningssyndrom.. Projektet kommer att undersöka om det finns någon aspekt av arbetsmiljön som har särskild betydelse för depressionssymtom och symtom på utmattningssyndrom hos kvinnor, respektive hos män. Regeringsuppdrag: De mest sjuka äldre Socialstyrelsen och SBU har fått i uppdrag av regeringen att särskilt uppmärksamma kunskapsläget rörande de mest sjuka äldre. Syftet är att starta en verksamhet som ska stödja hälso- och sjukvården och äldreomsorgen genom att systematiskt identifiera kunskapsluckor, stimulera till ny kunskap och aktivt föra ut kunskap om ett värdigt omhändertagande och en god vård och omsorg av de mest sjuka äldre. Målet är att skapa tillgång till åtgärder som är medicinskt väl avvägda, evidensbaserade, ekonomiskt effektiva samt ger en god omvårdnad och omsorg. Projekten Urininkontinens hos äldre och Akutvård av äldre med komplexa sjukdomssymtom är delprojekt inom ramen för detta uppdrag. Projektnamn Medverkande Projektledare Planerad publicering Huvudfrågor Behandling av depression hos äldre Gerhard Andersson, Anne Söderlund, Anne Tham Ulf Jonsson December Förekomsten av depression hos äldre beräknas till cirka 10 procent. Flera ålderrelaterade fysiologiska processer ökar risken för depression och depression ökar i sin tur risken för familjeproblem, annan sjuklighet och mortalitet. I projektet utvärderas vilken effekt olika behandlingsmetoder vid depression eller depressionssymtom hos personer som är 65 år eller äldre har på graden av depression, fungerande i det dagliga livet och livskvalitet. De behandlingsmetoder som utvärderas är antidepressiva läkemedel, psykologisk behandling, fysisk aktivitet, elektrokonvulsiv behandling (ECT) och ljusterapi. 14 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2013

17 Projektnamn Ordförande Projektledare Planerad publicering Huvudfrågor Svårläkta sår hos äldre Rut Öien Jenny Odeberg Hösten 2014 Svårläkta sår delas in i bensår, fotsår och trycksår. Ofta är såren symtom på bakomliggande sjukdomar som till exempel diabetes eller dålig blodcirkulation. Projektets huvudfrågeställningar är: Kan svårläkta sår förebyggas? Vilka behandlingsmetoder har betydelse för läkning av svårläkta sår? Har organisationen av sårbehandling betydelse för sårläkning och recidiv? Projektnamn Ordförande Projektledare Planerad publicering Huvudfrågor Orala protein- och energitillskott för äldre patienter med undernutritionstillstånd Gunnar Akner Sten Anttila Hösten 2014 Inom ramen för uppdraget kring de mest sjuka äldre ska SBU genomföra en systematisk översikt rörande nutritionsbehandling av denna grupp av äldre patienter som befinner sig i ett undernutritionstillstånd. I Socialstyrelsens nutritionsrapport framhålls att 30 procent av alla svenskar över 70 år ligger i riskzonen. Syftet med projektet är att bedöma hur effektiva orala tillägg med energi, protein och andra näringsämnen kan vara för att komma tillrätta med undernutritionstillstånd. Projektet avgränsas till studier där patienterna är 70 år eller äldre, där patienterna har undernutritionstillstånd vilket definierats med en redovisad metod eller där patienterna riskerar att hamna i undernutritionstillstånd. Myndighetssamverkan psykiatri SBU har under året medverkat i en projektgrupp för samordning av myndigheternas verksamhet på psykiatriområdet. Arbetet bedrivs inom ramen för PRIO-projektet och ska pågå i två år. Projektgruppen har inventerat behov hos verksamheter inom landstingens hälsooch sjukvård och inom kommunerna. Som en följd av inventeringarna kommer SBU att genomföra projekt om självskadebeteende och samsjuklighet schizofreni och somatiska sjukdomar under SBU:S ÅRSREDOVISNING

18 SBU Utvärderar nya metoder (Alert) Avslutade projekt 2013 Projektnamn Projektledare Transient elastografi för kontroll av fibrosgrad Sofia Tranæus Huvudresultat Undersökning av levern med transient elastografi är enklare, mindre riskfyllt och mindre smärtsamt än ett vävnadsprov, leverbiopsi. Men att ta prov på vävnaden är fortfarande mer tillförlitligt. Transient elastografi är dock ett billigare och mindre smärtsamt alternativ än leverbiopsi som görs vart tredje år. Samarbetsprojekt med CAMTÖ, Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro läns landsting. Påverkan vården Rapporten har legat till grund för prioriteringsprocesser avseende ordnat införande i ett flertal landsting. Tid Projektet startade i februari 2012 och avslutades i mars Projektnamn Projektledare Huvudresultat Internetförmedlad psykologisk behandling vid ångest- och förstämningssyndrom Ulf Jonsson, Monica Hultcrantz Kognitiv beteendeterapi, KBT, med stöd av behandlare på nätet kan hjälpa vid ångest eller depression hos vuxna som själva har valt metoden. Men det behövs fler studier som kan visa om det fungerar lika bra som att träffa terapeuten personligen. Både nytta och risker behöver studeras mer. I synnerhet saknas det studier för barn och ungdomar som skulle kunna vara en viktig målgrupp. Vid publicering uppmärksammades rapporten bl a av Sveriges Radio, Dagens Medicin och TT. TT:s artikel publicerades av drygt 50 tidningar/sajter. Efter publicering har Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) tilldelat forskningsmedel för att undersöka biverkningar av internetbaserad behandling. Påverkan vården Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) utveckar f n en nationell teknisk plattform för tekniken. Rapporten kommer att vara underlag för landstingens prioriteringsprocesser. Behandlingen har ännu inte införts i större skala inom hälso- och sjukvården, men SKL förbereder nu en teknisk lösning som kan möjliggöra betydligt större spridning. SBU har avrapporterat resultaten till SKL och presenterat under hösten 2013 rapporten på en workshop som SKL anordnade för landstingen om att förbereda införande av internetbaserat stöd och behandling. SBU skrev i december 2013 en debattartikel i Dagens Medicin om att internetbehandling med dagens kunskapsläge inte bör ses som en möjlighet att ersätta etablerade behandlingsmetoder, utan som ett komplement. Tid Projektet startade i maj 2012 och avslutades i augusti Projektnamn Projektledare Huvudresultat Insulinpumpar vid diabetes Sophie Werkö, Stella Jacobson Rapporten visade att det är stor brist på kunskap om insulinpump jämfört med intensiv insulinbehandling. Det finns måttligt starkt vetenskapligt stöd för att personer med diabetes är mer nöjda med insulinpump i kombination med kontinuerlig glukosmätning (SAP) än med sedvanlig behandling. Insulinpump 16 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2013

19 och SAP kostar mer men kunskap saknas om deras kostnadseffektivitet. Rapporten framhåller att insulinpump borde erbjudas till dem som har särskilda behov (barn med typ 1-diabetes samt vuxna med svårskött diabetes), i likhet med nuvarande praxis. En stor praxisundersökning genomfördes under projektets gång där möjlighet finns för senare uppföljning. Rapporten togs fram i samverkan med Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Påverkan vården Rapporten utgör underlag för Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetes, samt som ett delunderlag i TLV:s beslut om medicintekniska produkter. Frågan om subvention har engagerat många patienter och anhöriga och har varit en av Diabetikerförbundets viktigaste frågor. Tid Projektet startade i september 2012 och avslutades i oktober Projektnamn Projektledare Huvudresultat Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes Sophie Werkö, Stella Jacobson Personer med diabetes är mer nöjda med kontinuerlig glukosmätning, framför allt i kombination med en insulinpump, än med teststickor och insulininjektioner. Men det är brist på bra forskning och man kan inte avgöra vilket som är medicinskt mer effektivt. Rapporten visade att det är stor brist på kunskap om kontinuerlig subkutan glukosmätning (CGM) jämfört med mätning med teststickor. Praxisundersökningen som gjordes i samband med projektet visade att vården är restriktiv med att erbjuda CGM, framför allt till vuxna Påverkan vården Rapporten utgör underlag för Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetes, samt som ett delunderlag i TLV:s beslut om medicintekniska produkter. Rapporten togs fram i samverkan med Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Tid Projektet startade i september 2012 och avslutades i oktober Projektnamn Behandlingstid vid borreliainfektion Projektledare Ingegerd Mejàre, Christel Hellberg, Frida Mowafi Huvudresultat Rapporten visar att det är ovisst hur länge behandling med antibiotika ska pågå för att vara så effektiv som möjligt. Längre tids behandling innebär viss risk för allvarliga komplikationer som blodpropp. Vid längre tids behandling (>21 dagar) med antibiotika (ceftriaxon) via central venös infart finns en inte oväsentlig risk för allvarliga och potentiellt livshotande komplikationer. Rapporten utgör underlag för Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Frågan om behandlingstid har engagerat många patienter och anhöriga och har varit en av Borrelia och TBE-förenigens viktigaste frågor. Rapporten togs fram i samverkan med Borrelia och TBE-föreningen. Tid Projektet startade i oktober 2012 och avslutades i december SBU:S ÅRSREDOVISNING

20 Projektnamn Immunologiska reaktioner vid användning av proteinbaserade läkemedel Erytropoes-stimulerande läkemedel Projektledare Göran Bertilsson Huvudresultat Det finns ett starkt ekonomiskt behov att byta dyrare mot billigare biologiska läkemedel (t ex biosimilars). Därför är det viktigt att utreda frekvens och allvarlighetsgrad av immunologiska reaktioner. Förekomsten av läkemedelsassocierade antikroppar är enligt våra beräkningar cirka 0,2 till 0,4 procent. Förekomsten av neutraliserande antikroppar är betydligt lägre. De inkluderade studierna visade att det inte fanns betydande skillnader i effektivitet (Hb respons och behov av blodtransfusion)mellan originalpreparaten jämfört med biosimilarer. Utveckling av antikroppsutveckling, ADA, tycks vara vanligare vid subkutan än vid intravenös administration. Flera kunskapsluckor är dock identifierade. Påverkan vården Rapporten utgör underlag för TLV:s omprövning av biosimilarläkemedel. Tid Projektet startade i maj 2012 och avslutades i december Pågående projekt 2013 Projektnamn Läkemedelsavgivande stentar i hjärtats kransartärer (uppdatering) Projektledare Sofia Tranæus Planerad Mars 2014 publicering Huvudfrågor Projektet är en uppdatering av den Alert-rapport som publicerades år Syftet med utvärderingen är att undersöka vilka effekter läkemedelsavgivande stentar har på risken för död, hjärtinfarkt, förnyade ingrepp, restenos, stenttrombos samt påverkan på livskvalitet vid behandling av patienter med kranskärlssjukdom. Även metodens kostnadseffektivitet kommer att belysas. Projektnamn Projektledare Planerad publicering Huvudfrågor Aromatashämmande läkemedel vid tidig bröstcancer Marianne Heibert Arnlind Våren 2014 Aromatashämmare används för behandling av hormonberoende bröstcancer. Utvärderingen syftar till att evidensgradera effekterna av adjuvant långtidsbehandling ( 5 år) med aromatashämmare beträffande överlevnad, sjukdomsfri överlevnad, biverkningar och livskvalitet. Utvärdering avser även redovisa kostnader för metoden och analysera kostnadseffektivitet. Projektresultatet kommer att användas i socialstyrelsens nationella riktlinjer Projektnamn Projektledare Planerad publicering Huvudfrågor Långtidsbehandling med antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom Mikael Nilsson Våren 2014 Användningen av andra generationens antipsykotiska läkemedel vid behandling av skov av mani, blandepisoder och svårare depressioner hos personer med bipolär sjukdom är relativt nytt. Dessa läkemedel används alltmer under en längre tid och i syfte att förebygga återfall, som monoterapi eller i kombination 18 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2013

21 med litium eller annan stämningsstabiliserare. Utvärderingen syftar till att besvara hur långtidsbehandling (minst 6 månader) med antipsykotiska läkemedel påverkar patienter med bipolär sjukdom. Projektnamn Projektledare Planerad publicering Huvudfrågor Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer Monica Hultcrantz Februari 2014 Idag utreds misstankar om prostatacancer med hjälp av ultraljud i kombination med vävnadsprov. Nya metoder för att avbilda prostata är kostsamma och än så länge är det oklart om de ökar träffsäkerheten i diagnostiken. SBU har granskat tillförlitligheten hos avancerade bildundersökningar vid misstänkt prostatacancer.. Utvärderingen visar att det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma den diagnostiska tillförlitligheten hos de bilddiagnostiska metoderna. Vissa av dessa tekniker används idag vid utredning av misstänkt prostatacancer i Sverige, trots att kunskapen om deras kliniska värde är bristfällig. I stället bör nytta, risker och kostnader utvärderas inom ramen för kliniska studier. Projektnamn Projektledare Planerad publicering Huvudfrågor Bilddiagnostik vid stadieindelning av prostatacancer Monica Hultcrantz Hösten 2014 Stadieindelningen beskriver tumörens utbredning och är en av de viktigaste faktorerna i valet av behandling. Prostatacancer diagnostiseras i regel med hjälp av biopsier, se ovan. Syftet med projektet är att utvärdera om olika bilddiagnostiska metoder skulle kunna ersätta biopsier vid diagnos eller stadieindelning inför primärbehandling av prostatacancer. Projektnamn Projektledare Planerad publicering Huvudfrågor Behandling med lågeffektlaser (LLLT) mot nacksmärta Mikael Nilsson Våren 2014 Nackbesvär har blivit allt vanligare och har stor inverkan på såväl den enskilda individen, familj- och arbetsliv, som på hälso- och sjukvård. Utvärderingen syftar till att primärt besvara om personer med ospecifik nacksmärta som behandlas med lågeffektlaser, LLLT, ges bättre smärtlindring än personer som får placebo. Rapporten kommer även att redovisa livskvalitet, hälsoekonomiska aspekter, samt etiska aspekter. Vidare kommer eventuella komplikationer och biverkningar med LLLT att beaktas. SBU:S ÅRSREDOVISNING

22 Projektnamn Projektledare Planerad publicering Huvudfrågor Bilddiagnostik vid undersökning på avlidna Virtuell obduktion Malin Höistad Hösten 2014 Bilddiagnostiska undersökningsmetoder på avlidna har sedan länge använts inom rättsmedicinsk verksamhet. Dessa metoder kan även användas vid klinisk obduktion för att vinna kunskap om dödsorsak och sjukliga förändringar. Utvärderingen syftar till att granska värdet av och möjligheten att använda bilddiagnostiska metoder på avlidna. Etiska, juridiska och organisatoriska aspekter beaktas samt hälsoekonomi. Projektnamn Projektledare Planerad publicering Huvudfrågor Analys av foster-dna i kvinnan blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 21,18 och 13 Marianne Heibert Arnlind Hösten 2014 Metoden, NIPT non-invasive prenatal test, bygger på att små delar av fostrets DNA kan identifieras i kvinnans blod under graviditeten. Detta DNA kan sedan analyseras för olika typer av fosterdiagnostik. NIPT som används för att upptäcka kromosomrubbningar, trisomier, har utvecklats mycket snabbt de senaste två åren. Behovet av invasiv fosterdiagnostik kan förväntas minska vid införande av NIPT. Efter uppmärksamhet i media har man noterat en efterfrågan av NIPT hos gravida kvinnor som vill minimera risken för att behöva genomgå en invasiv provtagning. Utvärderingen syftar till att belysa diagnostisk säkerhet, risker för den gravida kvinnan och barnet, andelen falskt positiva eller falskt negativa resultat, tidpunkt för NIPT, kostnadseffektivitet och etsika aspekter. I detta projekt har SBU ett samarbete med SMER angående de etiska aspekterna, samt med patientföreningen för att informera om projektet. Rapporter från SBU Kommenterar SBU Kommenterar utländska kunskapsöversikter (sammanfattning och kommentarer till relevanta internationella översikter utifrån ett svenskt perspektiv), har med sitt nya arbetssätt som innebär mer omfattande litteratursökningar och omsorgsfullare urval av rapporter publicerat fler rapporter under 2013 än något tidigare år. Under året producerades 11 rapporter. Avslutade rapporter 2013 Neurotrombektomi behandling av akut ischemisk stroke Sakkunnig: Nils Wahlgren Granskare: Bo Norrving Projektledare: Pernilla Östlund Neurotrombektomi är en behandlingsmetod vid stroke för att avlägsna blodproppar från hjärnan. Metoden går ut på att ett instrument förs in i artärsystemet, vanligen via ljumskartären, och avlägsnar blodproppen mekaniskt. Det behövs fler randomiserade studier för att kunna avgöra om neurotrombektomi är effektivt och säkert. En anledning till 20 SBU:S ÅRSREDOVISNING 2013

23 avsaknaden av studier är det etiska dilemmat vid randomisering mellan aktiv behandling och kontrollbehandling. Antibiotikabehandling vid bakteriell infektion i ögats bindhinna (bakteriell konjunktivit) Sakkunnig: Anders Behndig Granskare: Björn Johansson Projektledare: Stefan Plantman/Pernilla Östlund Vid bakteriell infektion i ögats bindhinna, bakteriell konjunktivit, behandlar man ibland med antibiotika i form av ögondroppar. Antibiotika har en mätbar men liten effekt på läkning och inga kända biverkningar. Men i två fall av tre läker infektionen av sig själv. I många fall är det därför rimligt att vänta och se om infektionen läker utan behandling. Kontinuerligt stöd till kvinnor under förlossning Sakkunnig: Annsofie Adolfsson Granskare: Kyllike Christensson Projektledare: Stefan Plantman/Pernilla Östlund En födande kvinna som får kontinuerligt stöd av till exempel partner, förlossningspedagog, doula, eller speciellt tilldelad sjukhuspersonal får snabbare förlossning och har mindre behov av smärtlindring. Hon uppfattar också förlossningen som en positiv händelse i högre grad än en kvinna som föder utan denna typ av stöd. Kontinuerligt stöd vid förlossningen leder även till färre akuta kejsarsnitt och ett bättre allmäntillstånd hos det nyfödda barnet. Kirurgi vid lokaliserad prostatacancer. En jämförelse mellan robotassisterad titthålskirurgi och manuell titthålskirurgi eller öppen kirurgi. Sakkunnig: Jan-Erik Johansson Granskare: Jonas Hugosson och Ali Khatami Projektledare: Jessica Dagerhamn/Pernilla Östlund Om prostatacancern är lokaliserad, det vill säga inte har synliga metastaser, finns möjligheten att behandla genom att kirurgiskt ta bort prostatan (prostatektomi). Det kan ske genom antingen öppen kirurgi, manuell titthålskirurgi eller robotassisterad titthålskirurgi. SBU har sammanfattat två systematiska översikter som utvärderat detta. Robotassisterad kirurgi verkar ge mindre biverkningar än både manuell titthålskirurgi och öppen kirurgi. Jämfört med öppen kirurgi förkortas också tiden på sjukhus. I många fall är dock skillnaderna små, och de studier som finns håller generellt låg kvalitet. Inköp av en operationsrobot medför en betydande kostnad och de robotar som finns utnyttjas inte alltid på det mest effektiva sättet. Det sammantaget gör att det finns stor osäkerhet vad gäller kostnadseffektiviteten. risken för positiv marginal minskas med robotassisterad kirurgi jämfört med titthålskirurgi, men när studier med hög risk för bias exkluderas är skillnaden i risk för positiv marginal inte längre statistiskt signifikant. SBU:S ÅRSREDOVISNING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

årsredovisning SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering

årsredovisning SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering 2012 årsredovisning SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Diarienummer: EKO2013/4 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande kommentarer till år 2012 3 2 Resultatredovisning 7 2.1 Projektverksamhet

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Seminarium 10 februari, 2015 Ergonomisektionen, Fysioterapeuterna EHSS (Ergonomi

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin

Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd (AST) Implementering av psykiatriska riktlinjer och evidensbaserad

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering Regeringsbeslut I:14 2011-12-20 S2011/11229/VS(delvis) Socialdepartementet Statens beredning för medicinsk utvärdering Box 5650 114 86 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning

Läs mer

Kunskapsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor

Kunskapsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor Kunskapsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor Rapport till Socialdepartementet 2015-04-29 Innehållsförteckning Kunskapsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor... 1 Uppdraget... 4 Beslut... 4 Sammanfattning...

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD Prof em Lars Jacobsson Antal personer (alla åldrar) som får läkemedel mot ADHD 60000 50000 40000 30000 Läkemedel mot ADHD 20000 10000 0 1985 1990 1995 2000 2005

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Nikola den 26 oktober 2012 Marianne Lidbrink Agenda Uppdrag i utveckling Olika produkter, olika målgrupper, olika datakällor Behov av kunskap Analyshandboken

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Redovisning år 2014. Uppdrag. Personal

Redovisning år 2014. Uppdrag. Personal Redovisning år 2014 Uppdrag Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Örebro (CAMTÖ) utgör en landstingsövergripande enhet som ingår i enheten Ledningsstöd vilken är direkt

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras?

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Lisa Ericson farmacie dr, projektledare ehälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar lisa.ericson@lnu.se

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Få metoder för tidig upptäckt av symtomgivande cancer är av säkert värde.

Få metoder för tidig upptäckt av symtomgivande cancer är av säkert värde. Få metoder för tidig upptäckt av symtomgivande cancer är av säkert värde. År 2009 överlämnades betänkandet om en cancerstrategi till regeringen. Här framhölls vikten av tidig upptäckt som fördelaktigt

Läs mer