Styrning av rörelsekapital i praktiken

Transkript

1 Oscar Hjalmarsson XXXX Oskar Thuresson XXXX Styrning av rörelsekapital i praktiken Vilka styrsätt väljer företagen i bygg- och partihandelbranschen Working capital management in practice How companies apply working capital management in the construction and wholesale business Examensarbete Civilekonom Termin: VT -17 Handledare: Johan Lorentzon

2

3 Förord Under våren 2017 har vi försökt att skapa en djupare förståelse hur tio svenska bolag styr sitt rörelsekapital. Det har varit en intressant och lärorik resa med en del oväntade insikter. Vi vill börja med att tacka de respondenter som har deltagit i den här studien. Utan ert deltagande hade inte studiens empiri och analys varit den samma. Vi hoppas att studien kan hjälpa er ge djupare insikt i hur ni kan förändra och förbättra era organisationer. Vi vill också tacka vår handledare Johan Lorentzon för hans guidning, synpunkter och tid under våren. Vi vill rikta ett extra stort tack till familj och vänner som har bidragit med sin tid för att förbättra arbetet. Sist men inte minst vill vi tacka alla de studenter och opponenter som bidragit som bollplank med idéer och synpunkter under arbetets gång. Karlstad, maj 2017 Oscar Hjalmarsson Oskar Thuresson 3

4 Sammanfattning Den här kvalitativa studien syftar till att öka förståelsen för hur svenska bolag i bygg- och partihandels-branschen väljer att styra sitt rörelsekapital och vilka faktorer som påverkar deras styrsätt. Datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med chief financial officer eller verkställande direktör i tio svenska bolag. Intervjufrågorna baserades på presenterade teorier inom området som tillexempel financial slack och pecking order theory. Bolagen som intervjuades valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och bolagen hade en betydande erfarenhet inom branschen. Insamlade empirin analyserades tillsammans med de valda teorierna samt kvantitativa mått som tillexempel cash conversion cycle för att underlätta jämförelser i analysen. I analysen visade det sig att externa faktorer i branschen ledde till ett styrande som anses vara ineffektivt enligt teorin men inte praktiken. Långa kredittider till kunder och korta kreditförhållanden till leverantörer ledde till lång cash conversion cycle och en hård ansträngning av bolagens likviditet. Faktorer som visar på ett svagt styrande av rörelsekapital enligt teorin. Däremot talar bolagens ålder, erfarenhet och resultat mot teorin. Bolagen använder ett styrande som baseras mycket på erfarenhet och vissa grundläggande ekonomiska teorier. Faktorer som relationer och tillgänglighet försvårar tillämpning av mer avancerade ekonomiska teorier för bolagen, men branschen skulle kunna bli mer effektiv om de jobbade mer med en anpassning av avancerade teorier. Nyckelord: Rörelsekapital, Styrning, Financial slack, Pecking order theory, Cash conversion cycle. 4

5 Abstract This qualitative study aims to enhance the understanding how Swedish corporations in the construction and wholesale business choose to apply working capital management (will here on be referred to as WCM) and what factors that affect their WCM. The data collection was made with semistructured interviews with the chief financial officer or chief executive officier in ten Swedish corporations. The questions were based on theories within the subject like financial slack or pecking order theory. The corporations that participated in the study were chosen using a comfort selection and had great experience in the line of business. The collected data were analyzed with the chosen theories along with quantitative measures as cash conversion cycle to facilitate comprising in the analysis. The Analysis showed that external factors led to an ineffective WCM according to the theories. Long accounts receivable and short payables led to a long cash conversion cycle and put a pressure on the corporation s cash. Factors that indicate a weak WCM according to the theories but the corporations age, experience and dividends tell us otherwise. The corporations use a WCM that are based on experience and some fundamental economic theories. Factors like relations and accessibility makes the implementation of advanced economic theories hard, but the line of business could be more effective if they worked towards an adjustment of more advanced economic theories. Keywords: Working capital, Magement, Financial slack, Pecking order theory, Cash conversion cycle. 5

6 Förkortningar WCM = Working capital management CCC = Cash conversion cycle CFO = Chief Financial Officer (Ekonomichef) JIT = Just In Time POT = Pecking order theory ROA = Return on assets ROI = Return on investment ROE = Return on equity TOT = Trade of theory 6

7 Innehållsförteckning 1. Introduktion Problembakgrund Problemdiskussion Syfte Frågeställning Avgränsningar Teoretisk referensram Rörelsekapital innebörd och betydelse Begreppet controllern och dess roll i företag Begreppet mognad som en preferens för beslut Working capital management (WCM) Pecking order theory (POT) och trade off theory (TOT) Financial slack Financial bootstrapping Cash conversion cycle (CCC) Return on assets, -equity, -investment (ROA, ROE, ROI) Metod Kvalitativ metod som studiedesign Datainsamling för empiri Semistrukturerade telefonintervjuer Bekvämlighetsurval av företag Transkribering och kodnings som analysmetod Respondenternas anonymitet Kriterier för bedömning av kvalitén för studien Studiens trovärdighet Studiens äkthet Empiri och resultat Tabell över intervjuade företag Grundläggande data för ökad förståelse av empirin Företagens kontroll på rörelsekapitalet Användandet av controller i företag Företagens syn på working capital management (WCM) Företagens val av kapitalstruktur Företagens utnyttjande av de likvida medlen Financial bootstraping metoder i företagen Företagens lagerstyrning Cash conversion cycle (CCC) i företagen Prestationsmått som företagen använder Analys Bolagens syn på och kring rörelsekapitalet Bolagens prestationsmått och uppföljningen av dem Bolagens styrsätt och deras val av kapitalstruktur Slutsats Referenser Bilaga 1 Intervjuguide

8 1. Introduktion Introduktion introducerar en första inblick i arbetet. Inblicken består först och främst av bakgrunden till problemet, en diskussion om problemet. Därefter presenteras syfte tillsammans med problemformulering. Avsnittet avslutas med att förklara de gjorda avgränsningarna Problembakgrund Utgångspunkten i studien är att ett företag kan ses som en förädlingsenhet. Företaget tar in resurser eller material kallade input och ut ur företaget kommer det en vara eller tjänst kallad output. Denna förädlingsprocess ligger till grund för att företag tjänar sina pengar. Jämförs dessa värden med varandra så kan man utvärdera verksamheten (Andersson 2013). För att kunna utföra denna process så krävs kapital. Kapitalet delas upp i två delar, anläggningskapital och rörelsekapital. Rörelsekapitalet är mer varierade över tid jämfört med anläggningskapitalet. (Lundén & Bokelund Svensson 2014). Nettorörelsekapitalet utgörs av kortfristiga tillgångar minus kortfristiga skulder och är det kapitalet som krävs för att driva den dagliga verksamheten. Styrandet av rörelsekapitalet involverar därmed de kortfristiga tillgångskonton: likvida medel, lager och kundfordringar samt kortfristiga skuldkonton som leverantörsskulder (Berk & DeMarzo 2011). Rörelsekapitalets betydelse har framhävts i studier, Yazdanfar och Öhman (2013) skriver att rörelsekapitalet spelar en viktig roll när det kommer till skapandet av lönsamhet och konkurrenskraft för en verksamhet. Yazdanfar och Öhman mäter användandet av rörelsekapitalet med hjälp av cash conversion cycle (har fortsättningsvis benämnts CCC) och hävdar att kortare CCC leder till ett mer lönsamt bolag och längre CCC leder till ett mindre lönsamt bolag. Ett för stort rörelsekapital kan emellertid ha en omvänd effekt på företagets lönsamhet enligt Yazdanfar & Öhman (2013). En möjlig förklaring kan vara att mycket kundfordringar och stort lagervärde kan bli kostsamt för företaget på grund av att hanteringen medför större kostnader för bolaget. Enligt Walker och Petty (1978) så skiljer sig bolags finansiella förutsättningar i små och stora företag. Mindre företag kan dras med likviditetssvårigheter vilket kan försvåra driften av den dagliga verksamheten. Det kan därför antas 8

9 att mindre bolag behöver vara mer effektiva i användandet av sitt rörelsekapital, om de lider av likviditetssvårigheter. Samtliga artiklar som studerats har likt Walker och Petty (1978) undersökt rörelsekapitalets betydelse i förhållande till bolagens storlek. Däremot finner vi att bolagens storlek inte behöver vara den enda faktorn som påverkar styrning av rörelsekapital i ett bolag. Vid en genomgång av bolag i bygg/partihandelbranschen från sidan allabolag.se fann vi att även mindre bolag var kapitalstarka. Majoriteten av bolagen hade också en ålder som var 20 år eller äldre. Bolag som har bedrivit verksamhet i 20 år eller mer kan förmodas ha tillförskaffat sig viss erfarenhet. Efter en undersökning av artiklar med fokus på rörelsekapital och mognad fann vi inga relevanta studier. Där väcktes intresset att studera förhållandet mellan mognad och styrning av rörelsekapital. Här tycker vi oss finna ett forskningsgap. Gapet består utav avsaknad av studier som forskat kring faktorer som kan påverka valen av styrningen av rörelsekapital. Faktorer som kan påverka styrningen är till exempel likviditet, ledtider och/eller relationer med leverantörer samt kunder. Här tycker vi oss finna ett forskningsgap för att studera faktorer som påverkar styrningen av rörelsekapitalet i den valda branschen. Med begreppet mognad menar vi ett företags samlade erfarenheter och kunskaper som de tillförskaffat sig genom år i branschen. Definitionen är i linje med vad Argyris och Schön (1978) har skrivit om mognad. Zeitun et al. (2017) har forskat kring en relevant finansiell händelse, finanskrisen 2008, och dess påverkan på rörelsekapitalet. Möjligheten till att låna kapital innan finanskrisen var större, då utbudet till största del styrdes av efterfrågan. Efter krisen blev långivarna mer reserverade. Zeitun et al. (2017) fann dock att efterfrågan var större under och efter krisen, det berodde på att företagens omsättningar och vinster minskade vilket ledde till att de fick behov av att få in mer kapital i företagen. Finanskrisen år resulterade i väldigt många fler konkurser än vanligt (Evans & Borders 2014). En händelse som finanskrisen kan förmodas påverka företags tänkande, agerande och styrning, vilket ligger i linje med Argyris och Schöns (1978) filosofi kring lärande och mognad. Studier har också gjorts angående rörelsekapitalets betydelse för investerare på aktiemarknaden. Företagen som har ett högpresterande rörelsekapital utifrån CCC har visat sig vara mer attraktivt för investerare på aktiemarknaden. 9

10 Aktieägarna tenderar till att belöna bolag som har bra så kallat WCM. Starkt och effektivt styrande av rörelsekapitalet visade sig också vara viktigt under finanskrisen då många bolag brottades med likviditetsproblem (Filbeck et al. 2016). Womack, Jones & Roos (1990) talar om det resurssnåla företaget som uppnår lönsamhet genom en problematisering av hela verksamheten. Resurssnål för tanken till en jakt på kostnader som berör rörelsekapitalet. Vi kan inte riktigt se vilka faktorer som påverkar företags vilja att vara resurssnåla gällande rörelsekapitalet. Därav intresset av att förlänga de existerande studierna som finns på området genom att studera företagens val och prioriteringar för styrande av rörelsekapitalet Problemdiskussion Styrning av rörelsekapital ses som en viktig del av företagets prestation (Aktas et al. 2015). Studier har gjorts där CCC mäts i relation till return on assets (har fortsättningsvis benämnts ROA). Detta påvisas i flera studier bland annat Yazdanfar och Öhman (2013) samt Filbeck et al. (2016). Studier har oftast fokuserat på vilken betydelse längden av CCC har i förhållande till rörelsekapitalet och vilka resultat CCC kan tänkas påverka i slutändan. Vi vill undersöka användbarheten för CCC samt andra teorier inom rörelsekapital i bygg och partihandelsbranschen. Olika faktorer kan ge olika förutsättningar för bolag. Walker & Petty (1978) påvisar i sin studie att företagens storlek har en betydelse för hur företags finansiella förutsättningar ser ut. Storleken kan ha betydelse för hur bolagens CCC ser ut. Vidare baseras mycket artiklar på CFO-magazines sammanställning av CCC på de största bolagen i USA (CFO magazine 2017). I de studierna vi har tagit del av applicerar författarna samma jämförelsemetoder på sina hemmamarknader. Däremot finner vi inga studier som undersöker hur andra faktorer än storlek på bolag kan påverka utnyttjandet av rörelsekapital. Kapital har en huvudroll i företags omsättning, tillväxt och resultat vilket ovan nämnda författares studier styrker. Det näst sista kvartalet 2016 registrerades nya företag i Sverige (Tillväxtanalys 2017). De nya företagen har en viss uppfattning om hur företag skall styras och hur kapital ska användas. En av de största skillnaderna är deras erfarenheter gentemot de äldre bolagen samt finansiella förutsättningar som bland annat Walker och Petty (1978) har förklarat. Företagen som varit med om tuffa tider och stora förändringar har 10

11 erfarenheter och synsätt som påverkar deras handlingar. En finanskris där ett bolag är nära att gå i konkurs gör förmodligen att bolagen är försiktigare nästa gång. Därför vill vi genom undersökningen se om företagens mognad och erfarenheter har en påverkan på deras utnyttjande av rörelsekapitalet. Otley (1999) framhäver vikten av att fokusera på flera olika faktorer när det kommer till effektivisering av rörelsekapital. Det räcker inte med att fokusera på en eller två faktorer eftersom följderna då kan bli sämre i längden. Att till exempel satsa på korta ställtider för att minska kapitalbindningen kan resultera i en begränsad effekt för bolaget. Därför blir det intressant att ta reda på hur bolagens mognad och erfarenheter påverkar lösningar i rörelsekapitalet och om det resulterar i en effektivare styrning. Med studien vill vi undersöka hur bolag i en mogen och kapitalstark bransch väljer att styra sitt rörelsekapital. Genom att göra kvalitativa intervjuer vill vi få insikter i bakomliggande tankar kring rörelsekapital och hur bolagen väljer att utnyttja och använda det. Studien ska skapa en djupare förståelse kring hur bolag i Sverige ser på användandet och maximeringen av sitt rörelsekapital och varför. Vi vill också se om dessa bakomliggande faktorer har någon betydelse för bolagens CCC och ROA. På så sätt hoppas vi minska det forskningsgap som vi anser finns. Studien har genomförts på svenska bolag i bygg- och partihandelbranschen och avgränsas till tio stycken bolag. Cheraghi och Fredriksson (2015) är de som närmast studerat vårt ämne med deras kandidatuppsats Rörelsekapitalets påverkan på företagets lönsamhet. Ett annat exempel är Forsbäck och Alsenlid (2012) som skriver om WCM och hur/ om det används i mindre och medelstora företag Syfte Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse kring hur bolag i en mogen och kapitalstark bransch väljer att styra sitt rörelsekapital Frågeställning Hur prioriterar bolag i en mogen och kapitalstark bransch olika metoder av styrning för rörelsekapital? Hur allokerar bolag i en mogen och kapitalstark bransch sitt rörelsekapital? 11

12 1.5. Avgränsningar För att kunna producera ett konkret resultat så har vi valt att avgränsa oss till samma typ av bolag i en och samma bransch, partihandel i byggbranschen. Detta är gjort för att bolag i samma bransch har fler liknande faktorer och förutsättningar runt om sig jämfört med olika branscher (Knight 2015). 12

13 2. Teoretisk referensram I avsnittet teori presenteras och förklaras relevanta teorier och begrepp. Förklarande teori som innefattar begreppen rörelsekapital, controller och mognad. Beskrivande teori som innefattar de ekonomiska teorier WCM, POT, TOT, financial slack och financial bootstrapping. Teoretiska prestationsmåtten CCC, ROA, ROE, ROI Rörelsekapital innebörd och betydelse Rörelsekapitalet kan enkelt förklaras som kortsiktiga fordringar minus kortfristiga skulder. Det finns fyra huvudgrupper av nuvarande tillgångar vilka är kundfordringar, lager, likvida medel eller cash balances och sist är investeringar av överskjutande medel i kortsiktiga säkerheter (Brealy et al. 2015). När företag säljer varor till varandra så förväntas inte bolagen betala varan direkt utan det upprättas en fordran mot det mottagande företaget. Fordran sker oftast i form av en faktura som är belagd med ett betalningsvillkor att betala inom ett visst antal dagar. Styrandet av antalet dagar och villkor som gäller för betalningen har en stor betydelse för rörelsekapitalet (Brealy et al. 2015). En annan tillgång som är viktig för företag är lager och omsättningstillgångar. Lager kan innehålla färdiga produkter, produkter under bearbetning eller frakter. Företag har inget krav på att de måste ha ett lager och lagerhålla produkter men företag föredrar ofta att ha lager då det bidrar till snabbare leveranser. Detta resulterar dock till ökade kostnader för företaget. Lager utgör en stor kapitalbindning av rörelsekapitalet, en bra styrning av lagret är viktigt för att företaget ska kunna bibehålla ett starkt och stabilt rörelsekapital (Brealy et al. 2015). Kortsiktiga investeringar ger ränta och avkastning vilket likvida medel inte gör. Då kan frågan uppkomma varför bolag väljer att ha likvida medel i stället för att investera allt och få avkastning. Svaret ligger i likviditet. Om företaget investerar kapital så låses kapitalet upp vilket leder till att företaget inte kan använda dem till annat. Likvida medel kan ses som en form av lagerhållning för företaget. Fördelen är att företaget snabbt kan sätta in pengar där det behövs för att till exempel laga en maskin. Nackdelen är att för stor likviditet kan leda till uteblivna intäkter i form av avkastning från investeringar i olika projekt. Det är något som företaget måste väga in i sin bedömning (Brealy et al. 2015). När företag har överskjutande medel så kan de välja att investera dessa i olika typer av säkerheter. 13

14 Investeringarna kan ske i penningmarknaden eller i kortsiktiga finansiella tillgångar. Fördelarna med att investera i penningmarknaden är tillgängligheten. Penningmarknaden har ofta stor tillgänglighet vilket gör att bolag kan få tag i likvida medel snabbt (Brealy et al 2015) Begreppet controllern och dess roll i företag Rörelsekapitalet utgör en stor del av det totala kapitalet hos många företag, därför är det viktigt att företagets controller jobbar aktivt med styrningen av rörelsekapitalet (Greve & Kraus 2013). Begreppet controller kan ha lite olika innebörd beroende på vem frågan ställs till. Termen härstammar från USA och kom till för ungefär 100 år sedan, till Sverige började termen etablera sig på 70- talet. I USA fanns det två roller, controller och treasurer. Controllern ansvarar för planering, uppföljning och rapportering, analyser, skattefrågor, skyddande av tillgångar samt bedömande av ekonomiska och sociala krafter som påverkar företaget. Treasurerrollen handlade mer om att sköta finansieringen och kontakten med banker med mera (Jordan 1931). När företagen i Sverige växte och decentraliserades behövdes det ekonomisk information för styrning. Det är framförallt den egenskapen som har kopplats till controllerrollen i Sverige. Vissa företag har skiljt på controllerrollen som accounting controller och business controller (Mattson 1987). Rollerna skiljer sig åt på följande sätt: En business controller använder siffror från redovisning är framtidsorienterad: hjälper att formulera mål och åtgärdsprogram samt är anpassad till lokala enheters synsätt och kräver verksamhet-, affärs- och ekonomikompetens medan en accounting controller ser till att siffror kommer fram är historiskt och nulägesorienterad: rapporterar resultat och måluppfyllnad, samt tillgodoser många kunders behov, ekonomi- och systemkompetens krävs (Olve 2013). Redovisningen är däremot ofta styrd av andra medel vilket lett till att många svenska bolag har valt att ha en renodlad business controller(olve 2013). Mattson (1987) talar om den svenska controllern där han skiljer begreppet från den amerikanska controllern. Han menar att den svenska controllern är befriad från ansvaret för redovisning och bokslut, controllern ska i stället ha kapacitet för att stödja företagets affärer. Controllerns roll i Sverige har utvecklats en del från 1980-talet och framåt. I studier som gjordes på 80-talet där man granskade platsannonsernas arbetsbeskrivningar så gällde controllerarbetet framförallt: Sammanställning 14

15 och analys av budget och periodiska rapporter, lönsamhetsuppföljning för resultatenheter, produktgrupper och marknadsenheter med mera (Olve 2013). På 90-talet började vissa controllers ägna sig mer åt förädlingsprojekt och förändring av organisationens verksamhet. IT-utvecklingen spelade också en stor roll vilket skapade en ny typ av intranät och tillgång till information. Förändringen från ren ekonomistyrning till verksamhetsstyrning med förädlingsenheter och styrkort har också spelat en stor roll för controllerns utveckling. Det ledde till att affärskunnande fick en större betydelse för controllern (Olve 2013). Det finns än idag en tvetydighet i svenska företag när det kommer till controllers uppgift. Vissa säger att de ska fokusera på verksamheten och inte siffror men i verkligheten får finansiella rapporter mest fokus (Olve 2013) Begreppet mognad som en preferens för beslut Det finns tider då företag, regeringar och samhällen måste kunna titta tillbaka på händelser som drabbat dem och fundera på vad man har lärt sig av historien. Hur ska vi agera för att inte upprepa börskraschen och den stora depressionen på 30-talet. Det man pratar om är ett lärande, en mognad. Människor behöver skaffa sig kompetens genom agerande för att senare reflektera samt lära sig av agerandet (Argyris & Schön 1978). Författarna kallar fenomenet theory of action och skriver att mänskligt lärande inte ska bli förstådd i termer av förstärkning eller eliminering av beteendemönster utan som uppbyggnad, testande och ombyggnad av en viss typ av kunskap. Det finns en så kallad organisatorisk intelligens och ett organisatoriskt minne, organisationer lär sig eller misslyckas att lära sig saker (Argyris & Schön 1978). Det räcker inte bara med att en individ lär sig något utan lärandet måste spridas inom organisationen till andra personer och organisatoriska system (Forslund 2013). Senge (1994) skriver att det kan finnas mogna medarbetare i en organisation som kan distansera sig ifrån och reflektera över sina egna tankar och ageranden. De är ödmjuka och lyssnar på andra de drivs av att utveckla sig själva. Bolagens ålder är en viktig faktor när det gäller effektiviteten och hur företag använder sina resurser. Vissa bolag skapas med stora resurser medan andra är mer missgynnade med likvida medel vid skapandet. Unga bolag kan ses som särskilt sårbara då deras resurser kan vara knappa. Överflödiga resurser kan minska skulderna och underlätta fortlevnad (Hannan 1998). 15

16 2.4. Working capital management (WCM) Working capital management kan likställas med den svenska termen styrning av rörelsekapital. Enligt många bolag är styrningen av rörelsekapital en viktig del av deras finanshantering. Bolag kan ha en optimal nivå av rörelsekapital som maximerar deras värde. Stora lagervärden och generösa betalningstider för kund kan leda till en högre försäljning. Högre lagervärden minskar risken av att få slut på omsättningstillgångar. Långa kredittider till kunder kan stimulera försäljning för det tillåter kunden att få och använda produkten innan betalning (Long et al. 1993; Deloof & Jegers 1996). Nackdelen med att ge långa kredittider till kund och ha höga lagervärden är att de binder mycket kapital. En annan viktig del av rörelsekapitalet är leverantörsskulder. Att kunna ha långa kredittider mot sin leverantör gör att bolaget får mindre tryck på sin likviditet och det kan därför ses som en billig och flexibel finansiering. Det kan finnas en nackdel att vänta med betalningen om leverantören erbjuder en kassarabatt mot snabbare betalning (Deloof 2003). Vidare förklarar Deloof (2003) att cash conversion cycle (har fortsättningsvis benämnts CCC) är ett populärt mått på att mäta working capital management. Effektivt CCC ger chefer bättre kontroll över ett bolags kortsiktiga investeringar, vilken kan påverka risk och lönsamhet, och därav bolagets värde (Peel et al. 2000; Ebben & Johnsson 2011). Baserat på den förväntade lönsamheten ställd mot risk, nackdelar och fördelar så kan ett bolags CCC bli optimerat för att maximera lönsamhet och tillväxt (Lazaridis & Tryfonidis 2006; Baños-Caballero et al 2011). Att korta ner kundfordringar, minska lager och förlänga leverantörsskulder leder till kortare CCC vilket i sin tur kan leda till en större lönsamhet (Wang 2002; Ebben & Johnsson 2011). Fördelarna är att det sänker trycket på likviditeten då leverantörsskulderna och lager inte sätter lika högt tryck. Att sänka sin CCC kommer med en viss risk då låga lagervärden och korta kredittider kan leda till högre risker och minskad försäljning (Wang 2002; Ebben & Johnsson 2011). Ovanstående utveckling av WCM bygger på nedanstående grundförutsättningar av teorin. Styrning av rörelsekapital förutsätter att det finns mål att jobba mot. Det kan också finnas anledning att kombinera finansiella prestationsmått med icke-finansiella för att få ytterligare en avvägning i rörelsekapitalet (Greve & Kraus 2013). Styrningen kan göras på många olika sätt men mycket handlar om olika avvägningar mellan kostnader 16

17 och intäkter som genereras till bolaget. Det är viktigt att fastställa vilka personer som har vilka ansvarsområden i ett företag så att olika områden inte krockar med varandra. Olika chefer och avdelningar kommer behöva samarbeta för att finna en balans i rörelsekapitalet (Greve & Kraus 2013) Pecking order theory (POT) och trade off theory (TOT) Ett företags kapitalstruktur har länge diskuterats inom ekonomin, Miller och Modigliani skrev 1958 att kapitalstrukturen inte har någon betydelse för ett företags värde. Det antagandet förutsatte dock en perfekt marknad utan skatter vilket senare ledde till att de reviderade sitt uttalande till att kapitalstrukturen senare kom att ha betydelse för ett företags avkastning. Meyer (1984) skriver om betydelsen för ett bolags kapitalstruktur och att för lite forskning har gjorts kring hur ett bolag väljer sin kapitalstruktur. Han nämner den så kallade trade off theory (har fortsättningsvis benämnts TOT) som baseras på idén av skatteskölden (Meyer 1984). Skatteskölden är ett begrepp som innebär att företagarna får göra ett avdrag på skatten med den räntekostnaden de betalar för att låna främmande kapital. Den idén mynnar ut i TOT som säger att man ska låna pengar i så stor omfattning som är möjligt förutsatt att de ekonomiska nackdelarna inte överträffar de ekonomiska fördelarna. Miller och Modiglianis (1958) reviderade version av kapitalstruktur hävdar att alla företag skulle tjäna på att ha ett stort främmande kapital just på grund av skatteskölden. Högre marginalskatt resulterar i högre förtjänst. Teorin förutsätter dock att bolagen betalar full lagstadgad skatt (Meyer 1984). Teorin förutsätter att bolagen borde låna mera pengar men Meyer (1984) skriver om något som kallas för costs of financial distress fritt översatt till kostnader vid en finansiell knipa. Kostnader som uppkommer vid olika ekonomiska trångmål är till exempel juridiska och administrativa kostnader vid en konkurs, agentkostnader eller moral hazard. Det här är kostnader som vi vet existerar enligt Meyer (1984). Vidare leder det till att företag med stora immateriella tillgångar borde låna mindre då de inte har samma typ av realiserade värden i sina tillgångar, till exempel IT-bolag. Företag med stora anläggningstillgångar borde låna mer på grund av att deras tillgångar har ett stort värde mot marknaden vilket fungerar som en säkerhet mot marknaden vid motgångar, till exempel Hotell-bolag. Gurcharan (2010) är inne på samma spår som Meyer (1984), han hävdar också att det finns fördelar med att använda skatteskölden. Gurcharan (2010) betonar likväl att i en sådan 17

18 övervägning måste kostnader av financial distress samt andra risker beaktas för att göra ett välgrundat beslut. Som kontrast till TOT finns pecking order theory (har fortsättningsvis benämnts POT). Teorin baserar sig på att företagare föredrar intern finansiering före extern finansiering. Bolagen baserar utdelningen på de investeringsmöjligheter de har, även om utdelningen anses vara relativt orörlig (Meyer 1984). De fördelarna som finns med TOT verkar inte vara tillräckliga. Trots de fördelar som finns med att ha ett stort främmande kapital så verkar företag föredra att ha en intern finansiering. POT kan inte förklara allt det men i studier som har gjorts så visar resultaten att företag ofta föredrar intern finansiering även fast möjligheten till extern finansiering finns (Meyer 1984). POT och TOT har vid ett antal tillfällen prövats i verkligheten. Ett exempel är när Dacosta och Adusei (2016) mellan 2001 till 2005 studerade livsmedelsbranschen i Storbritannien. I det fallet visade det sig att den industrin var bäst förklarad med hjälp av TOT. Det resultatet går mot vad som kan förväntas, då TOT normalt rekommenderas till företag som har stora anläggningstillgångar för att kunna förhandla sig till bra låneräntor (Meyer 1984) Financial slack Skatteskölden och skuldsättningsgrad har en stor betydelse för företagsledare och kreditvärdigheten spelar en stor roll för företag. Det som enligt företagsledare är viktigast är att företaget har en bra likviditet så det går att få tag i kapital snabbt till olika typer av projekt (Graham & Harvey 2001). Slack bidrar till att skapa en stabilitet i bolagets likviditet genom att spara överflödig likviditet under tillväxtperioder så att bolaget kan behålla sina ambitioner för framtiden under de svårare perioderna (Cyert & March 1963; Levinthal & March, 1981; Meyer 1982). Bolagets ägarstruktur kan spela roll när det gäller financial slack, finns det externa aktieägare i bolaget så kan det sättas hårdare press på att bolaget ska omsätta sin likviditet (George 2005). I privata bolag så är det troligt att allokering och utnyttjande av resurser beslutats av cheferna (George 2005). Det finns en baksida med att ha financial slack. För mycket likviditet kan uppmuntra chefer till att ta det lite för lugnt och sluta investera i projekt, skaffa sig kostsamma fördelar som dyrare resor eller satsa på expansion som i 18

19 stället borde blivit betalat som avkastning till aktieägarna (Jensen 1986). Fenomenet kallas för free-cash-flow problem. Det är en slags överlikviditet vilket kan få chefer att sätta in för mycket pengar i mogna företag eller dåliga förvärv. Svårigheten är hur man ska motivera cheferna till att lämna ifrån sig pengar i stället för att investera det i dåliga projekt eller slösa det på ineffektiva handlingar i organisationen (Jensen 1986) Financial bootstrapping Som tidigare nämnt finns indikationer på att mindre bolag har större likviditetsproblem än större bolag (Walker & Petty 1978). Den svårigheten har enligt forskare resulterat i en ny form av metod som kallas financial bootstrapping. Enkelt förklarat handlar det om att tillförskaffa sig kapital på annat sätt än långfristiga skulder från externa finansiärer (Winborg & Landström 2001). Det har skrivits en rad olika definitioner på financial bootstapping. Bhide (1992) skriver att financial bootstrapping främst berör nystartade bolag då den typen av bolag har svårast att tillförskaffa sig kapital. Det resulterar i att ägarna behöver tillförskaffa sig kapital på annat sätt till exempel genom att finansiera kapitalet ur egen ficka eller effektivisera verksamheten. Bhides (1992) definition har senare fått kritik för att vara för smal då den bara avser nystartade bolag. Winborg och Landström (2001) valde senare att bredda forskningen kring bootstrapping. De genomförde en studie på 900 små företag i Sverige för att undersöka hur de använder så kallade bootstrapping methods. De belyser vikten av svårigheten för mindre bolag att tillförskaffa sig kapital på traditionellt sätt och detta beror enligt Storey (1994) på en informationsasymmetri mellan långivarna och företagen. Detta resulterar i att mindre bolag måste tillförskaffa sig kapital på andra sätt än långfristiga lån. Winborg och Lindström (2001) har identifierat 32 stycken bootstrapping methods som de senare skickade ut i en enkät till 900 små företag i Sverige. De presenterar de fem mest använda metoderna och de fem minst använda metoderna. Exempel på bootstrappingmetoder som används mest frekvent: Köp begagnad utrustning i stället för ny (78%), förhandla fram det bästa möjliga avtalsförhållandet med leverantörer (74%), hålla inne chefens lön (45%), medvetet fördröja betalningen till leverantörer (44%) (Winborg och Lindström 2001). Exempel på bootstrappingmetoder som används minst frekvent: Erhålla bidrag från stiftelsen Innovationscentrum (Används inte alls), 19

20 tillförskaffa sig kapital via factoringbolag (3%), erhålla bidrag från Verket för näringslivsutveckling (6%), erhålla bidrag från Svenska länsarbetarnämnden (8%), dela anställda med andra företag (8%) (Winborg och Lindström 2001). Winborg och Lindström (2001) är inte de enda som har identifierat bootstrappingmetoder utan fler forskare har gett sin syn på vilka metoder som används. Perry et al. (2011) har redogjort för andra bootstrapingmetoder än Winborg och Lindström. Perry et al. (2011) fokuserar mer på att hitta metoder som är mer effektiva än andra och säger att metoderna kan delas upp i två olika grupper. Metoder som ökar likviditeten och metoder som minskar kostnader. Winborg och Lindström (2001) är också inne på linjen att det finns en uppdelning mellan kostnadsreducerande och likviditetsökande bootstrapmetoder som företag kan använda sig av. Teorin som har applicerats för vår studie har inriktat sig på bootstrappingmetoder som bolaget kan utföra inom organisationen det vill säga att effektivisera verksamheten och på så sätt effektivisera sitt rörelsekapital Cash conversion cycle (CCC) Cash conversion cycle är ett dynamiskt mått för pågående likviditetsstyrning introducerat av Gitman (1974). CCC mäter tiden som går mellan utläggen för inköp och lagerhållning till att man får betalt för såld vara. CCC ses som dynamiskt för att den kombinerar balansräkningen, resultatmått och mäts under en tidsperiod. CCC räknas ut genom summan av kundfordringar och lagertid minus kreditdagar till leverantörer (Lancaster & Stevens 1996). Det kan styras med hjälp av förhandlingar rörande kundfordringar, lagertid och leverantörsskulder. Korta lagertider, fordringar och långa skulder resulterar i en kort CCC och längre fodringar, lagertider samt korta skulder resulterar i en längre CCC. Här måste företag väga fördelar mot nackdelar. Korta lagertider kan resultera i att man inte har varor hemma till kunder och korta fordringar kan resultera att kunden vill ha bättre betalningsförhållanden (Lancaster & Stevens 1996). The CFO-magazine gör årligen en sammanställning av lagertid, kundfordringar och leverantörsskulder bland de största bolagen i USA. De rankar bolagen utifrån vilka som har lägst värden av ovanstående kategorier. Forskare har funnit empiriska bevis som stödjer teorin om att längden på CCC påverkar företags lönsamhet. Yazdanfar och Öhman (2013) skriver att företag med lång CCC är mindre lönsamma än företag med kort CCC vilket antyder 20

21 en omvänd relation mellan CCC och lönsamhet. En möjlig förklaring till den omvända relationen kan vara att stora lager och långa fordringstider till kund låser mycket kapital för företagen. Kapitallåsning kan göra det svårt för företag att utnyttja sitt rörelsekapital och bli mer lönsamma (Yazdanfar & Öhman (2013) Return on assets, -equity, -investment (ROA, ROE, ROI) Det finns inga krav på att företag måste gå med vinst, däremot är ett företags vinst ett bra bevis på företagets hälsa. Ett företag som går med vinst mår bra och vice versa (Gallo 2016). Enligt Knight (2015) så är ROA (som översatt till svenska blir räntabilitet på tillgångar ) det optimala måttet för att utvärdera ROI. Detta eftersom att ROA visar hur mycket vinst av varje investerad krona verksamheten får tillbaka. Vinsten för varje krona räknas ut med hjälp av den procentsats som ROA skapar. Knight (2015) beskriver ROA ROA simply shows how effective your company is at using those assets to generate profit. ROA varierar väldigt mellan branscher. Detta beror på att vissa företag är tvingade att ha mer tillgångar än andra, så som tillverkande företag. Eftersom ROA variera mellan branscher gör det också att måttet passar bättre till vissa branscher, det visar däremot alltid en bild av företagens totala avkastning Knight (2015). ROA beräknas genom att sätta nettotillgångar i relation till totala tillgångar. Det är inte lätt att veta vad som är ett bra ROA, eftersom det varierar mellan olika branscher. För att veta om måttet är bra krävs det därför en jämförelse med liknande företag i samma bransch (Gallo 2016). Banker har till exempel väldigt stora tillgångar medan teknikföretag tenderar till att ha få tillgångar. Generellt så är ett högre ROA bättre för företaget. Däremot så bör ett företag med uppseendeväckande hög ROA för sin bransch väcka misstankar. Två anledningar till väldig högt ROA är att de antingen inte investerar inför framtiden med nya maskiner etc. eller att de flyttar om siffrorna i balansräkningen. Tas något på leasing så försvinner tillgången men kostnaden ökar, däremot blir ROA högre (Knight 2015). ROE är nära besläktat med ROA men är mer fokuserat på investerat kapital än tillgångar. I stället för att använda totala tillgångar i formeln används eget kapital. ROE passar bättre i vissa branscher än ROA, banker har till exempel mycket tillgångar men litet eget kapital i förhållande. I ett sådant läge passar ROE bättre (Gallo 2016; Knight 2015). 21

22 ROA används av såväl företag som investerare och är användbart i många frågor. Däremot så ska det först och främst användas i jämförelse med liknande bolag. Det är också viktigt att undersöka vad den procentsatsen beror på om den är uppseendeväckande (Gallo 2016; Knight 2015). 22

23 3. Metod I metodavsnittet presenteras och motiveras de val som gjorts, samt hur studien genomförts. Avsnittet innefattar val av studiedesign, metod för datainsamling och analysmetod för att avsluta med kriterier för bedömning Kvalitativ metod som studiedesign Kvalitativa metoder har ett induktivt synsätt vilket innebär att med hjälp av insamlad data skapas och utläses samband, slutsatser och teorier (Bryman & Bell 2014). Med den information i åtanke så är en kvalitativ forskningsmetod det som passar vår studie bäst. Det är på grund av att studien inte ska mäta eller bevisa något, utan mer att få en inblick i företagens verklighet och utifrån det tolka och jämföra dem. Ett annat tydligt kännetecken för de kvalitativa forskningsmetoderna är att de till större del består av ord snarare än tal (Bryman & Bell 2014). Däremot ska det nämnas att bara för att en kvalitativ och induktiv inriktning som har använts utesluter inte det användningen av diverse kalkyler och mått. Att kunna mäta och avgöra om ett företag faktiskt förvaltar sitt rörelsekapital på ett bra sätt är avgörande för den här studien. Som stöd till de kvalitativa intervjuer som utförts har också kvantitativa mått användas. Enligt teorin ska de kvantitativa mått som används korrelera med ett effektivt och bra styrt rörelsekapital. Därför har de kvantitativa måtten ställts i relation till det empiriska materialet som framkommit i de kvalitativa intervjuerna. Det har gjorts för att underlätta jämförelsen i analysen Datainsamling för empiri Datainsamling till denna uppsats har gjorts genom kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuer är en av de vanligaste metoderna i en kvalitativ forskningsmetod. Att använda kvalitativa intervjuer som huvudmetod passar denna studie bäst, eftersom studien ska undersöka ett tankesätt och skapa en förståelse för hur bolagen tänker snarare än att påvisa att något är rätt eller fel. De kvalitativa intervjuerna delas normalt upp i två huvudgrupper, ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer (Bryman & Bell 2014). De data som samlas in är endast i behov av att handla om liknande teman och svaren kan komma att differentieras samt följas upp av följdfrågor. Följdfrågor har använts för att vid behov få en bättre förståelse eller utveckling av ett val 23

24 eller tankegång. Liknande teman och frågor med skilda svar är precis vad semistrukturerade intervjuer handlar om (Bryman & Bell 2014). Studiens tanke är inte att bevisa vad som är rätt eller fel utan mer att förstå hur bolag tänker och varför. Vi vill mer försöka förstå ett fenomen än att bevisa det vilket får oss att samla in data genom kvalitativa intervjuer, därför är det vårt val. För att ytterligare kunna stärka studiens empiri och slutsats har bland annat CCC att räknas på för att mäta företagens prestation Semistrukturerade telefonintervjuer De kvalitativa intervjuerna som har gjorts har skett uteslutande genom telefonintervjuer. Anledningen till valet av telefonintervjuer gjordes på grund av arbetets omfattning och tidsram, men också på grund av praktiska och ekonomiska skäl. Med den geografiska spridningen som de intervjuade personerna hade, så var det inte motiverbart att göra på något annat sätt. Bryman och Bell (2014) stödjer våra val genom att bekräfta att ekonomiska skäl är en vanlig anledning. Två negativa sidor med telefonintervjuer som Bryman och Bell (2014) tar upp är risken för att intervjupersonen tröttnar, vilket leder till ett avslut av intervjun och att det inte går att utläsa kroppsspråket. När intervjuerna gjordes så fanns inga tecken på att intervjun skulle vara tråkig eller ointressant, längden var heller inget problem för respondenterna. Kroppsspråket var ingenting som saknades, förmodligen till största del för att våra frågor var konkreta och likaså svaren, där med fanns inget behov av kroppsspråk. Tidpunkterna för intervjuerna varierade mellan olika dagar och tider på dygnet. Intervjuerna planerades i samförstånd med respondenterna, vi anpassade oss efter respondenternas behov. På grund av respondenternas skilda behov genomfördes intervjuerna olika veckodagar och olika tidpunkter. Längden på intervjuerna varierade mellan 45 minuter upp till en timme. Variationen berodde på hur mycket förkunskaper respondenterna besatt samt hur mycket de utvecklade svaren. Det var viktigt för respondenterna att intervjuerna inte tog för mycket tid på grund av att branschen var i högsäsong och de hade fullt upp. Med hänsyn till det utformades intervjuerna så att tillräcklig information kunde samlas in under en timme. Respondenterna fick i god tid innan samtalet ta del av en intervjuguide se Bilaga - 1 Intervjuguide, för att på så sätt eventuellt ta reda på svar eller ställa frågor om oklarheter. Intervjufrågorna var uppdelade i tre teman bestående av Inledande frågor, Finansiella begrepp och Siffror. Inledande frågor bestod av 24

25 frågor om företaget, vilka som är inblandade i ekonomistyrning och så vidare. Finansiella begrepp var frågor angående teorin och hur den används. Till sist så hade vi avsnittet siffror där frågor om företagets kundkreditdagar och liknande ställdes för att kunna göra de uträkningar vi planerat. Frågorna som respondenterna fick var direkt kopplade till och utformade utifrån den teori vi valt att använda. För att intervjun skulle få en naturlig gång så skapades en logisk ordningsföljd. Intervjuerna började med kontrollfrågor för att övergå till ansvarsområden, rörelsekapitalet, teorier om rörelsekapitalet, prestationsmått och avslutningsvis företagets faktiska siffror Bekvämlighetsurval av företag Urvalet som har gjorts är ett bekvämlighetsurval. Beslutet är taget på grund av arbetets omfattning och tidsram. Med de förutsättningarna i åtanke är ett bekvämlighetsurval det bästa alternativet för studien. Genom att göra ett bekvämlighetsurval så underlättades insamlingen av empiri och antalet svar som eftersöktes gick att få tag på inom en rimlig tidsram. Viktigt att poängtera är att ett bekvämlighetsurval nödvändigtvis inte försämrar en kvalitativ studie. Som Bryman och Bell (2014) förklarar så spelar inte representativitet så stor roll i en kvalitativ studie eftersom intervjuerna är ingående och på djupet. Bekvämlighetsurvalet i denna studie innebär att datainsamlingen har gjorts i en en bransch som vi väl känner till och med en del företag som vi redan har kontakt med. Totalt intervjuades tio personer för att kunna ha en rimlig storlek på respondenter i förhållande till arbetet och trovärdighet. Deras gemensamma nämnare var att de alla besatt ett större ekonomiskt ansvar och kunskap högt upp i hierarkin, antingen som chief financial officier (har fortsättningsvis benämnts CFO) eller som verkställande direktör (har fortsättningsvis benämnts VD). Det ekonomiska ansvaret skiljde sig åt mellan VD och CFO. CFO:n ansvarade för ekonomin som berörde den dagliga verksamheten och VD:n för de större övergripande ekonomiska besluten. Skälet till att CFO eller VD intervjuades berodde till stor del på vem företagen tyckte var mest lämpad, men också vem som hade tid. Utöver detta var alla respondenter verksamma inom samma bransch, partihandel i byggbranschen. Urvalet i samma bransch beror delvis på forskning som Knight (2015) presenterat. Där framgår det att förvaltning och utnyttjande av eget kapital skiljer sig från företag till företag och framför allt bransch till bransch. Därför har den här studien intervjuat liknande bolag i samma bransch. 25

26 3.3. Transkribering och kodnings som analysmetod Mängden data och hur den ska tolkas och analyseras är något av det svåraste med kvalitativa undersökningar. Det beror på stora mängder information där det ofta blir information över som inte används. Jobbet att bearbeta data ska däremot inte avskräcka från att genomföra en korrekt analys (Bryman & Bell 2014). För att minimera det problemet i denna studie så har våra frågeställningar varit väl genomarbetade och utformade på bästa sätt. Däremot ska detta inte hindra respondenterna från att ge relevant information utan endast begränsa mängden irrelevant information. För tolkandet av data har transkribering och kodning använts. Transkribering och kodning möjliggjordes eftersom intervjuerna spelades in med hjälp av mobiler. Inspelning görs i princip som standard vid kvalitativa intervjuer och medför att empirin senare kan transkriberas samt kodas. Kodning är en av de mest använda metoderna för kvalitativa analyser (Bryman & Bell 2014). Det finns ett antal tekniker och grundregler för kodning. I denna uppsats så görs den enligt Bryman och Bells (2014) steg som börjar med noggrann bearbetning av informationen, för att sedan bearbeta själva koderna noggrant. Kritik mot kodning framkommer bl.a. genom Coffey och Atkinson (1996) som anser att kodningen förlorar en väsentlig del av vad människor säger, detta i och med att det fragmenteras. Tack vare att använda de ovan nämnda stegen så minskades denna risk. Kodningen utfördes dessutom av samma personer som ställt frågorna och mottagit svaren. Intervjuguidens utformning och dess teman är anpassad för att underlätta kodningen. Genom att dela in frågor i teman underlättade vi kodningen och transkriberingen se Bilaga 1 - Intervjuguide. Kodningen baserades på de teman som vi framtagit för intervjuerna. De teman som fanns inför intervjuerna baserads på den framtagna teorin för studien. Genom att följa samma ordningsföljd i teori, intervjuerna, empiri och analys kunde vi koda transkriberingen och välja ut de svar som vi ansåg vara mest relevanta för studien Respondenternas anonymitet Företagens namn har inte nämnts. Någon information som gör det möjligt att lista ut vilka företag som har intervjuats har heller inte delgetts, till exempel ålder. Detta görs eftersom att det var en förutsättning för majoriteten företag för att de skulle ställa upp på intervju. Företagen är från samma bransch och 26

27 att inte vara anonym skulle kunna skapa konkurrensfördelar bland andra. Vid eventuellt behov att specificera ett företag eller för att gruppera företag har företagen benämnts efter tabellen Tabell 1 intervjuade företag, till exempel företag 3. Tabellen är skapad för att det vid behov ska kunna ge läsaren förståelse vid kategoriseringar eller beskrivningar av företag, till exempel om en slutsats angående alla ägarledda företag görs Kriterier för bedömning av kvalitén för studien Lincoln och Guba (1985) samt Guba och Lincoln (1994) har insett problemet med att använda reliabilitet och validitet i kvalitativa undersökningar och har därför tagit fram och formulerat alternativ till detta. De kriterier som de rekommenderar är trovärdighet och äkthet. De skall vara bättre anpassande för kvalitativa undersökningar. Lincoln och Guba (1985) samt Guba och Lincoln (1994) riktar negativa kritik till användningen av reliabilitet och validitet vid kvalitativa undersökningar beror på att det i kvalitativa undersökningar finns flera rätta svar och bilder av verkligheten. Med följande kriterier i åtanke har vi formulerat och gjort våra val i den här studien Studiens trovärdighet Lincoln och Guba (1985) samt Guba och Lincoln (1994) har utformat trovärdighetskriterier så att det finns en motsvarighet till varje kriterium i den kvantitativa forskningen. Trovärdighetskriteriet består av fyra delar som tillsammans skapar helhetsbilden. De fyra delarna är tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering eller bekräftelse. Tillförlitlighet bygger på att det finns flera olika sätt att se verkligheten. För att få tillförlighet i resultatet krävs därför att undersökningen har följt de regler som finns samt att de intervjuade/ observerade personerna fått bekräfta att återgivningen är korrekt (Bryman & Bell 2014). För att stärka tillförlitligheten i studien så har vi låtit respondenterna gå igenom transkriberingen samt kodningen och bedömt om vi har uppfattat svaren rätt. Överförbarhet handlar om hur vida resultatet är riktigt vid en liknande situation eller vid ett senare tillfälle (Lincoln & Guba 1985). Detta är intressant i den kvalitativa forskningen då svar och resultat tenderar att bli unika för situationen och tillfället då dessa forskningar går mer på djupet snarare än på bredden (Bryman & Bell 2014). Vid överenskommelse med respondenterna utlovades anonymitet då information som uppges kan vara känsligt ur ett 27