Säters kommun. Granskning av styrning, uppföljning och utvärdering av HVB-placeringar för barn och unga. Revisionsrapport

Transkript

1 Granskning av styrning, uppföljning och utvärdering av HVB-placeringar för barn och unga Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB 20 okt 10 Antal sidor: 15 Antal bilagor: 3

2 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6. Ansvarig nämnde/styrelse 3 7. Metod 3 8. Oberoende och integritet 4 9. Projektorganisation Resultat av granskningen Övergripande mål och strategier för socialnämnden Barn och ungdom, Individ och familjeomsorgen IFO Organisation och resurser Öppenvård Familjehem HVB SiS Verksamheten HVB och SiS Utvärdering Anmälningsplikt Registerkontroll Sammanfattande bedömning 10

3 1. Sammanfattning KPMG har av kommunrevisorerna i fått i uppdrag att granska socialtjänstens redskap för styrning, uppföljning och utvärdering av placeringar vid HVB. Vår samlade bedömning är att socialtjänsten i har goda rutiner för handläggning av ärenden avseende placering av barn och unga i HVB och SiS-hem. Socialtjänsten och IFO s barn och ungdomsenhet arbetar efter väl utarbetade rutiner för handläggning av barn och ungdomsärenden. Socialtjänsten arbetar utifrån ett förebyggande perspektiv genom att aktivt komma in med insatser i ett tidigt skede. Vi ser inte någon direkt risk för att barn far illa utifrån socialtjänstens handläggning. Däremot bör uppföljning och utvärdering av HVB-/familjehem utvecklas och dokumenteras mer systematiskt. Uppföljning sker idag men dokumenteras inte tillfredsställande. För att säkerställa att barn inte far illa vid insatser vid HVB-/familjehem bör socialtjänsten utveckla rutiner som även omfattar utvärdering av den kvalitativa vårdgivningsinsatsen. Vid besök hos individens boende kan en enklare form av checklista tas med, se vidare exempel i rapporten. Vid gemensamma upphandlingar med andra kommuner är det viktigt att säkerställa att vissa skall-krav och kvalitetskontroller finns med i beaktande. Även om upphandling sker via samarbete så fråntar det inte socialtjänstens ansvar att följa upp att vårdgivande instans uppfyller kraven utifrån upphandlande avtal. Vi rekommenderar också att socialtjänsten upphandlar yrkesmässiga vårdgivare inom öppenvården. Idag anlitas enbart två företag, ett aktiebolag och en enskild firma. För att få ett större utbud och visa marknaden att kommunen vill bredda sina vyer samt säkerställa kvalitet hos vårdgivaren bör upphandling ske enligt lagen om offentlig upphandling. 1

4 2. Bakgrund Social utsatthet är ett problem i hela samhället, så också i. Barn och ungdomar är särskilt utsatta. Samhället förfogar över ett antal redskap för att skydda och vårda ungdomar. Placeringar på institutioner och i familjehem är exempel på åtgärder som används då den unges situation i någon mening blivit ohållbar. Kommunens sociala verksamhet är till avsevärd del reglerad i lag och står också under statlig tillsyn. Lagstiftningen förnyas kontinuerligt och kompletteras med råd och anvisningar. Kraven på den sociala verksamheten upplevs ha ökat under senare år. Problematiken upplevs som tyngre och det finns ett ökat behov av avancerade och resurskrävande insatser. Detta har skett under en tid då socialnämnden har arbetat med mycket ansträngda ekonomiska förutsättningar. Man har återkommande behövt göra förändringar i verksamheten till följd av ändrade ekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Placeringarna ska anpassas för individen och innebär ofta betydande resursinsatser. Ett fåtal placeringar har därmed en relativt stor påverkan på socialnämndens ekonomi. Svårigheter att förutse behov kan leda till oförutsedda resursbehov som överskrider de resursramar som tilldelats. 3. Syfte Projektets syfte har varit att bedöma socialförvaltningens och de berörda verksamhetsansvarigas redskap för styrning, uppföljning och utvärdering av placeringar vid HVB. Projektets mål har varit att: Kartlägga och dokumentera vilka kommunala mål och speciella verksamhetsplaner det finns för placeringar vid HVB. Beskriva socialförvaltningens organisation för placeringar och andra vårdande eller skyddande insatser. Dokumentera hur uppföljning av placeringar vid HVB genomförs. Besvara hur utvärderingar av externa samarbetspartners genomförs och hur resultaten används för att styra verksamheten. Dokumentera hur upphandlingar av HVB hanteras. 4. Avgränsning Enligt uppdrag från revisorerna i har granskningen fokuserats på hem för vård eller boende avseende barn och ungdomar, s.k. HVB. 2

5 5. Revisionskriterier Kommunallagens regler i 6 kapitlet samt interna regelverk har legat till grund för bedömningen om kommunstyrelsens ansvarsutövning uppfyller/motsvarar kraven. Fullmäktige ger genom reglemente för styrelse och nämnder de uppdrag man har att utföra. Reglementet är fullmäktiges sätt att delegera beslutanderätten till styrelsen och nämnderna. Därutöver åligger det styrelsen och nämnder att följa de direktiv och anvisningar som fullmäktige beslutat om, i regel olika former av styrdokument och policys. HVB är ett samlingsbegrepp för verksamheter som erbjuder dygnsvård. Det kan variera mellan små familjehemsliknande verksamheter till större institutioner. Denna typ av verksamhet står enligt SoL under Socialstyrelsens tillsyn, tidigare Länsstyrelsen. Socialtjänstlagens (2001:453) regler i 6 kapitlet har särskilt legat till grund för bedömningen om kommunen uppfyller kraven för hantering av placering av barn och unga i hem för vård eller boende, s.k. HVB. Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lag (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn. 6. Ansvarig nämnde/styrelse Granskningen avser socialnämnden och dess verksamhet. 7. Metod Studier av gällande lagstiftning och praxis. Vi dokumenterar och kartlägger kommunens ledning, uppföljning och utvärdering av HVB-placeringar för barn och unga. Som grund för strukturen i granskningen har vi använt en allmän vedertagen modell som innehåller huvuddelarna mål, organisation och resurser, verksamheter samt utvärdering. Se följande modell nedan: 3

6 Krav/behov Mål och strategier Uppgifter Organisation och resurser Styrning och uppföljning Utvärdering Verksamheten Intervjuer med ansvariga tjänstemän vid socialtjänsten. Analys- och rapporteringsfas. 8. Oberoende och integritet Vi har i enlighet med Skyrevs rekommendation prövat vårt oberoende. Vi har inte funnit några sådana omständigheter som tyder på att vårt oberoende och integritet kan ifrågasättas. 9. Projektorganisation Camilla Karlsson, certifierad kommunal revisor, har varit projektansvarig. Mats Lundberg har deltagit i egenskap av sin roll som kundansvarig för kommunens revisorer i. 4

7 10. Resultat av granskningen Nedan följer en översiktlig sammanfattning om vad som framkommit i våra iakttagelser inom ämnesområdet HVB-placeringar för barn och unga. Föreliggande granskning är inriktad på socialtjänstens förmåga att styra, följa upp och utvärdera verksamheten Övergripande mål och strategier för socialnämnden Socialnämndens övergripande mål för hela socialtjänsten är: o Kommunens övergripande mål o Ekonomisk och social trygghet o Jämlikhet i levnadsvillkor o Aktivt deltagande i samhällslivet o Varje verksamhetsområdes mål ska vara förenligt med de övergipande ekonomiska målen Av dokumentet 1 för de övergripande målen framgår bl.a. följande mål: Den enskilde skall tillförsäkras en hög rättsäkerhet genom att framställningar och ansökningar bedöms enligt fasta kriterier, vilka är fastställda av gällande lagstiftning och rättspraxis, samt med hänsyn tagen till en individuell bedömning. Särskilt skall barns behov beaktas i alla utredningar. I varje pågående ärende skall finnas en individuell vård-/genomförandeplan, som upprättats i samarbete med den enskilde. Förvaltningen skall arbeta för att den enskilde och dennes anhöriga känner att de har medinflytande och att kontinuitet råder i verksamheten. Enligt verksamhetsplanen för 2010 är det tänkt att dessa mål ska ange inriktningen på verksamheten. Nästa steg i processen är att målen konkretiserats och kvantifierats, samt fastställning av en tidpunkt när målen ska vara uppnådda. Dessa mål kallas effektmål. Hur man ska gå till väga för att arbeta mot målen beskrivs med vilken metod man ämnar genomföra Barn och ungdom, Individ och familjeomsorgen IFO Individ och familjeomsorgen, IFO, har brutit ned nämndens mål till effektmål som bl.a. beskriver följande för år Nedan följer de mål som har bäring mot granskningsuppdraget: 1 Se socialnämndens övergripande målbeskrivningar i bilaga 1. 5

8 Effektmål HVB-/familjehem är av god kvalitet Verksamhetsområdes effektmål Att uppföljningar av HVB-/familjehem sker rutinmässigt Metod Upphandling, egna utredningar, besök och samtal med placerade ungdomar. Uppföljning Verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelse Antalet placeringar utanför det egna hemmet minskar med 25 %. Det finns en fungerande öppenvård för ungdomar och föräldrar som erbjuder insatser både som service och i form av bistånd. Verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelse Förutom ovan nämnda effektmål har Barn och ungdomsenheten även ett mål för att minska antalet anmälningar och utredningar som utgörs av att utveckla samverkan och samarbetet med skolan. Detta medför att insatser kan sättas in tidigare samt att erbjudanden om öppenvårdsinsatser istället för mer omfattande insatser i ett senare skede. Verksamhetsmålen stäms av minst en gång per år Organisation och resurser Som i många kommuner i landet är social utsatthet ett problem, så också i. Barn och ungdomar är särskilt utsatta. Socialnämnden ska sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna ska få en plats i ett familjehem eller i ett hem för vård och boende. Nämnden har ett ansvar för att den som placerats i HVB-/familjehem får god vård. Detta innebär att planerade placeringar är omsorgsfullt utvalda utifrån individens behov och att uppföljning sker av hur den personen utvecklas på boendet. På socialtjänsten i Säter arbetar 5 socialtjänsthandläggare och en 1:e socialsekreterare med att handlägga ärenden och besluta om insatser för barn och unga. Socialtjänsten arbetar med att upptäcka barn och ungas problem tidigare för att på det sättet komma in med insatser som förebygger att barnets fysiska och psykiska ohälsa försämras ytterligare. Socialtjänstens insatser sker enligt prioriterad ordning: 1. Öppenvård 2. Familjehem 3. HVB 4. SiS-hem 2 2 Statens institutions styrelse är central förvaltningsmyndighet för dessa hem. Styrelsen leder och har tillsyn över verksamheten vid hemmen. 6

9 Öppenvård En vanlig insatsform som socialtjänsten använder är enskilt samtalsstöd i hemmet till familjer med barn och unga som kommit på glid. För dessa insatser anlitas i regel externa kontaktpersoner, ML Rehab AB samt en person som tidigare mottagit barn i familjehem. Därutöver har socialtjänsten 2 handläggare som arbetar med samtalsstöd till vuxna samt till barn- och föräldrar. Ingen upphandling enligt LOU 3 har genomförts av de externa vårdgivarna. Däremot ställer socialtjänsten krav på utbildning hos vårdgivaren och gör en individuell bedömning från fall till fall utifrån vad vårdgivarna kan erbjuda. Inga tillsynskrav finns utan uppföljning sker informellt. Socialtjänsten har ett längre samarbete och god erfarenhet av vårdgivarna, som numera bygger på kontinuerliga avstämningsträffar. Socialtjänsten bedriver i egen regi en nystartad verksamhet som heter Fyran. För att möta barnens behov av stöd pågår vidareutbildning av personal i ART (aggression replacement training metod att hantera ilska och aggressioner) och Krimprogram (att förebygga barns intåg i kriminella banor). Socialtjänsten ser ett stort behov av en familjecentral i kommunen som kan möta föräldrar och barn i ett tidigt skede och bemötandet kan ske utifrån det problem familjen står inför. Socialnämndens budget för öppenvården uppgår till ca 1,2 mnkr Familjehem 4 När öppenvård inte längre fungerar och barnet behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna ska socialtjänsten ombesörja vård i ett familjehem. Kommunen är ansvarig för att det finns tillgång till familjehem. Socialnämnden ansvarar för att individen får en god vård. Vården ska utformas så att den främjar barnets samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. När ett barn ska placeras är det viktigt att utreda om det finns möjligheter för placering av barnet hos någon anhörig eller annan närstående. Det bör vara viktigt att sträva efter att komma överens med familjen om i vilket hem barnet ska placeras. Familjens förslag ska väga tungt i utformningen av vårdplanen. God vård är dock en övergripande princip. uppger att man inte har några problem med att hitta nya familjehem till barn och unga. Övervägande placeringar sker i familjehem. Socialtjänsten strävar efter öppenvårdsinsatser. Små barn placeras alltid i familjehem HVB 5 Samma regler i SoL gäller för HVB som vid familjehem. Ett hem för vård och boende för enskilda och familjer, s.k. HVB, drivs av externa yrkesmässiga vårdgivare. HVB är upphandlade 3 Lagen om offentlig upphandling 4 Socialtjänstlag (2001:453) ändring t.o.m. SFS 2010:250 5 Ibid 7

10 via ett samarbete med andra kommuner inom Dalarnas län. Just nu pågår en ny upphandling som hanteras av Allego. Socialnämnden i har i samband med pågående upphandling inte avgett några riktlinjer om exempelvis kvalitetsparametrar, utbildningskrav m.m. Däremot har tjänstemän från flera kommuner deltagit vid framtagandet av förfrågningsunderlag tillsammans med Allego 6. I samband med upphandlingar ställs krav på kvalitet, utbildning och inriktning via skall-krav. De boenden som kommunen anlitar har man avtal med via Allego. Dessa finns i Stockholm, Västervik, Eskilstuna, Vänersborg, Uppsala och Kramfors. För närvarande finns endast två HVB som vänder sig till barn och unga i Dalarna. I dagsläget har socialtjänsten placerat sex barn i HVB. Enligt budget per april 2010 uppgick kostnaden för alla placeringar till ca 8,7 mnkr. Normalt kostar en HVB-placering mellan kr per vårddygn SiS Det finns ungdomar som blivit omhändertagna för att de på olika sätt lever ett destruktivt liv med till exempel missbruk och kriminalitet. Det är förvaltningsrätten som fattar beslut om omhändertagandet efter utredning och begäran från socialtjänsten. Målsättningen med vården är att ungdomen ska kunna återvända till sett eget hem eller eget boende. Enligt lag ska socialnämnden följa upp vården och var sjätte månad överväga/ompröva individens fortsatta behov vid SiS-hem eller om den vårdformen ska upphöra. Ungdomar som placeras vid SiS-hem har ofta fått öppenvårdsinsatser på hemmaplan eller vårdats i familjehem eller vid HVB. När sådana insatser slutat fungera placeras individen på dessa särskilda ungdomshem. Behandlingsmetoder varierar mellan de olika ungdomshemmen och utifrån den enskildes behov. Behandlingsplan utformas tillsammans med den enskilde, familjen och socialtjänsten. har i dagsläget fem ungdomar placerade vid SiS-hem. Socialtjänsten har i budget beräknat 5 placeringar under hela året. Dygnskostnad uppgår i snitt till ca kr per vårddygn. Priset beror på vilken typ av insats som den enskilde har behov av. Den här typen av vård är väldigt kostsam för kommunen. Placering sker över hela landet och används endast vid LVU 7 - beslut, m.a.o. om ungdomen utsätter sin hälsa eller utveckling genom missbruk, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteende. 6 Allego AB etablerades 1994 för att arbeta inom upphandlingsområdet och då främst med information om offentliga upphandlingar. 7 Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. 8

11 10.3 Verksamheten HVB och SiS När ett ärende aktualiserats hos socialtjänsten avseende ett barn eller ungdom ska en handling upprättas där en beskrivning av den information som givits och av vem, om informatören tagit del av den nedtecknade informationen och ifall det godkänts. Den enskilde ska i regel underrättas om innehållet i anmälan, dock inte i vissa fall vid misstanke om brott mot barn. Enligt rutiner för socialnämndens verksamhet, IFO, ska socialtjänsten göra en förhandsbedömning vid en anmälan om ett barn far illa. Därefter tas beslut om att inleda eller ej inleda utredning. Efter beslut om utredning ska en utredningsplan upprättas. En utredning avseende barn och unga kan i vissa fall göras mot den unges eller föräldrars vilja. Efter genomförd utredning ska en vårdplan upprättas. Vårdplanen anger ramarna för vårdens genomförande och skall alltid upprättas vid placeringar utanför hemmet. En vårdplan ska innehålla: Syftet med/behovet av vården. Val av vårdform. Beräknad tid för behandling. Villkor/mål för upphörande av vård och tidsplan för uppföljning. Målen skall vara tydliga och konkreta och peka mot den önskvärda förändringen. Planen skall också redovisa behov av insatser av andra huvudmän. Vårdplanen skall ligga till grund för de halvårsvisa övervägandena/omprövningarna. Vårdplanen är mer övergripande än den genomförandeplan som också skall upprättas. Vårdplanen ska sedan brytas ner i en genomförandeplan som beskriver hur vårdbehovet ska tillgodoses. Denna plan utarbetas i samråd med vårdgivare och den enskilde och planen ska bl.a. innehålla vilka behandlingsinsatser som behövs utifrån barnets behov, hur kontinuerliga kontakter med handläggaren ska ske samt en plan för att öka barnets möjligheter till återkomst till hemmet. Under hela behandlingstiden ska en kontinuerlig utvärdering genomföras utifrån de mål som tagits fram och vid behov revidera eller komplettera dem med nya mål. I enskilda ärenden utgör genomförandeplaner och vårdplaner grunden för socialnämndens uppföljning. Uppföljning ska ske var 6:e månad genom återkommande samtal med den enskilde, företrädare eller andra berörda parter. Om syftet med insatsen uppnåtts avslutas ärendet Utvärdering Socialtjänsten genomför besök vid HVB och SiS-hem enligt individens vårdplan eller utifrån behov. Minst var 6:e månad träffar handläggaren vårdgivarens kontaktperson och den enskilde som föranleder en uppföljning och eventuell omprövning av beslutet. I regel utförs telefonkontakt/hvb-besök av socialhandläggaren ca 1 gång per månad. Socialhandläggaren får rapporter om det är något som inte fungerar med den enskildes behandling. Vid besök på HVB talar handläggaren alltid med ungdomen enskilt och sedan även tillsammans med kontaktpersonen på hemmet. 9

12 Endast informella utvärderingar genomförs av HVB utifrån kvalitet i vårdgivarens insats. I övrigt genomförs gemensamma besök tillsammans med landstinget. Kontinuerliga träffar med Barn och Ungdomspsykiatrin sker månatligen där man diskuterar olika lösningar för den enskildes behov. Vid öppenvårdsinsatser följer handläggarna upp de externa vårdgivarna genom att man träffas och diskuterar förslag på lösningar och upprättar behovsplan efter individens behov. Avtal upprättas med vårdgivaren utifrån varje enskilt fall. Uppföljning av vårdgivarna inom öppenvården sker via skriftliga rapporter månatligen eller vid behov. Handläggarna har återkommande träffar med familjen och den enskilde för att utvärdera insatserna. Var tredje månad måste beslut om insatser omprövas. I samband med detta sker också uppföljning där man pratar med alla inblandade Anmälningsplikt Även personal på HVB behöver omfattas av anmälningsplikten enligt lex sarah. Det förs diskussioner inom socialstyrelsen om att föreslå en utökning av anmälningsplikten om att även omfatta personal på HVB. Den tillsyn som socialnämnden har och den anmälningsplikt som regleras i 14 kap. 1 SoL behöver kompletteras med en anmälningsplikt motsvarande den som gäller för personal som är verksam i omsorg om personer med funktionshinder och äldre personer. Idag utför socialstyrelsen tillsyn över externa yrkesmässiga vårdgivare som ger barn och unga vård utanför hemmet i ett ungdomsboende. Detta ställer ännu högre krav på att socialnämnden har tillräckliga rutiner för hur anmälningsplikten ska skydda barnets intressen. Av lagen framgår att socialtjänsten nämns som anmälningspliktig myndighet. Detta innebär att för den som är anställd inom socialtjänsten ingår det i tjänsten att bevaka barnens intressen Registerkontroll Heldygnsvård i form av placering på HVB är normalt ett mycket omvälvande och kritiskt ingripande för den enskilde. Den enskilde som vistas på HVB befinner sig ofta i en mycket utsatt situation. Detta ställer höga krav på verksamheten avseende den enskildes skydd mot olika former av övergrepp. Genom åren förekommer rapporter om fall där det framkommit att tungt belastade kriminella personer anställts vid HVB. För att stärka barn och ungas skydd mot främst sexuella övergrepp har en ny lag om bestämmelser om obligatorisk registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn. 8 Se utförlig lagtext och socialstyrelsens föreskrifter i bilaga Sammanfattande bedömning Socialtjänsten i har goda rutiner i handläggning av ärenden avseende placering av barn och unga i HVB och SiS-hem. Socialtjänsten arbetar utifrån ett förebyggande perspektiv genom att aktivt komma in med insatser i ett tidigare skede. Föräldrasamtal och 8 Lag (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn. 10

13 öppenvårdsinsatser är tongivande och utifrån organisation och resurser ett mer ekonomiskt hållbart alternativ. Av kommunens övergripande mål som nämnden sedan brutit ned i effektmål framgår att IFO ska arbeta med att genomföra uppföljningar av HVB-/familjehem rutinmässigt. Detta arbete ska säkerställas via upphandling, egna utredningar, besök och samtal med placerade ungdomar. Vi anser att det tyvärr saknas en dimension i detta arbete. Att kvalitetssäkra HVB och familjehemmen är grundläggande för att vården av barn och unga ska säkerställas. Nu har socialstyrelsen visserligen tillsynsskyldighet men denna utförs slumpvis årligen av ett visst antal HVB. Idag finns det över 400 HVB i hela Sverige med mellan barn och unga i behandlande insats. För att säkerställa att barn inte far illa vid insatser vid HVB-/familjehem bör socialtjänsten utveckla rutiner som även omfattar utvärdering av den kvalitativa vårdgivningsinsatsen. Vid besök hos individens boende kan en enklare form av checklista tas med som exempelvis kan innehålla följande frågeställningar: Signaler: Byte av kontaktperson på hemmet? Beredskap nattetid? Förändrade behandlingsmetoder? Personal som slutar? Nyanställningar? Utbildning? Registerkontroll? Oengagerad personal? Dyra bilar vid personalparkering? Ostädade lokaler? Uppskjutna inplanerade besök? Etc... Signalerna ställs mot: den enskildes utveckling och välmående avtal med det aktuella HVBhemmet Vad ska dom leverera enligt genomförandeplan? Till vilken kvalitet enligt avtal? Utbildningskrav? Metod? Osv... Om socialtjänsten har med någon form av kvalitetssäkringskontroll som dokumenteras och tillförs akten samt i en gemensam tjänstekatalog sorterad efter HVB kan dessa ge signaler om att något kan vara fel. Dessa signaler kan oberoende av varandra vara harmlösa men i en samlad bild slutligen signalera om att något kan vara fel vid den behandlande vårdgivaren. En gemensam utvärdering av samtliga HVB-/familjehem bör genomföras årligen av handläggarna tillsammans med 1:e socialsekreteraren. Rapporten kan lämpligen presenteras för nämnden i samband med avstämning av målen för verksamheten. Det är idag ganska lätt att starta HVB och tyvärr finns det många som utnyttjar kommunernas behov av snabba behovsinsatser till barn och unga, se kommentarer från internet i bilaga 3. Det 11

14 krävs dock ett tillstånd från socialstyrelsen om att bedriva yrkesmässig verksamhet i form av hem för vård och boende och att verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet. 9 Kommentarerna i bloggen på internet visar inte på att samtliga HVB är nybörjare och som vill tjäna pengar på barn och ungas utsatthet. Dock visar det ett exempel på hur ett nytt HVB kan starta och hur viktigt det är att kommunen via upphandling och löpande kvalitetssäkringar är på hugget och ständigt påminna sig om att socialhandläggaren i många fall är individens räddningsplanka. Vid gemensamma upphandlingar med andra kommuner är det viktigt att säkerställa att vissa skall-krav och kvalitetskontroller finns med i beaktande. Även om upphandling sker via samarbete så fråntar det inte socialtjänstens ansvar att följa upp att vårdgivande instans uppfyller kraven utifrån upphandlande avtal. Vi rekommenderar också att socialtjänsten upphandlar yrkesmässiga vårdgivare inom öppenvården. Idag anlitas enbart två företag, ett aktiebolag och en enskild firma. För att få ett större utbud och visa marknaden att kommunen vill bredda sina vyer samt säkerställa kvalitet hos vårdgivaren bör upphandling ske enligt lagen om offentlig upphandling. Sammantaget är vår bedömning att socialtjänsten och IFO s barn och ungdomsenhet arbetar efter väl utarbetade rutiner för handläggning av barn och ungdomsärenden. Vi ser inte någon direkt risk för att barn far illa utifrån socialtjänstens handläggning. Däremot bör uppföljning och utvärdering av HVB-/familjehem utvecklas och dokumenteras mer systematiskt. Uppföljning sker idag men dokumenteras inte tillfredsställande. KPMG, dag som ovan Camilla Karlsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Mats Lundberg Kundansvarig 9 Socialtjänstlagen 7 kap 1 och 2. 12

15 Bilaga 3 13