Medborgardialog. Barns perspektiv på staden

Transkript

1 Medborgardialog Barns perspektiv på staden Januari 2013

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Resultat... 4 Hur tydlig uppfattning har barnen av staden?... 4 Tankar om framtiden och stadens utveckling... 5 Torget och centrum... 5 Naturen är viktig... 7 Lekplatser och parker... 7 Hur går vi vidare med barnens synpunkter?... 9 Detta byggde barnen Skogsborgsskolan Nyhemsskolan Omslagsfotografi: Thomas Selig 1

3 Lek i pulkabacken Fotograf: Josefine Karlsson 2

4 Inledning För att få barns syn på vad som är betydelsefullt för att Katrineholm ska vara en bra stad besöktes i januari 2013 förskoleklasser på Skogsborgsskolan och Nyhemsskolan. Barn är ofta en grupp som inte får eller kan göra sin röst hörd i samhället. Men enligt FN:s barnkonvention har barn rätt till delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. En viktig ambition i arbetet med översiktsplanen för Katrineholm är staden ska vara till för alla, också barnen. Därför är det viktigt att ta reda på hur barnen ser på sin stad och vad som behövs i staden. Barnens fria tänkande kan även bidra genom att vidga vyerna för översiktsplanearbetet. När vi lyssnar till barnen får vi öva oss i ett perspektivskifte, både när det gäller att se staden och dess möjligheter och begränsningar ur barns synvinkel, men också kring vad som ligger inom det möjligas sfär. Barn i sexårsåldern är spännande att prata med eftersom de fortfarande har en fot kvar i de små barnens värld. Samtidigt börjar de få större förståelse för samhället och kan reflektera på ett sätt som förskolebarn oftast inte kan. De kan därför sägas ge röst åt de allra yngsta kommuninvånarna. I sitt sätt att fundera kring staden är de dock inte lika begränsade av uppfattningar om vad som är möjligt/realistiskt som äldre barn och vuxna en sexåring tänker fritt och fantasifullt och ser inga problem med att föreslå vare sig ett slott eller en pannkakskiosk, så länge det kan göra staden roligare och finare. Samtalen med barnen genomfördes på följande sätt: Inledning med hela gruppen: Vi presenterade oss och berättade om varför man behöver planera en stad. Barnen fick säga saker som behövs i en stad och berätta om de varit i någon annan stad. Skapande: Barnen fick i uppgift att med hjälp av diverse material och färger bygga något som de tycker behövs i Katrineholm för att det ska vara en bra stad för barn. Barnens förklaringar till vad de hade byggt skrevs ner. De färdiga pysslen fotograferades och finns sparade för att kunna ställas ut. Intervjuer: Vissa barn (vars föräldrar gett skriftligt samtycke) intervjuades utifrån ett antal frågor. Intervjuerna filmades för att göra det möjligt att i efterhand sammanfatta och citera barnens synpunkter. Barnen i Skogsborgsskolan pysslar 3

5 Resultat Hur tydlig uppfattning har barnen av staden? Sexåringarna som deltog i samtalen om staden hade å ena sidan en ganska klar bild över vad som behövs i en stad (affärer, hus att bo i, sjukhus, banker, mm). Å andra sidan var det märkbart att många av barnen hade en ganska otydlig bild av de centrala delarna av Katrineholm. Flera kunde till exempel först inte förstå vilken plats som avsågs med torget. Även när vi beskrev det (där julgranen står, vid tunneln, vid Åhlens) var det några barn som verkade ha en rätt vag bild av vilken plats vi avsåg. Många av barnen sa att de oftast åker bil när de ska någonstans, vilket kan vara en orsak till att de inte har en sammanhängande bild av staden. Det fanns dock några platser som de flesta barn verkade ha en tydlig bild av, till exempel sjukhusparken och de orangefärgade ljusskulpturerna i stadsparken. En viktig aspekt i stadsplanering utifrån ett barnperspektiv kan därför vara att medvetet skapa tydliga landmärken för de mindre barnen, exempelvis genom lekbar offentlig konst/miljö, estetiskt avvikande byggnader/miljöer eller lekplatser som är annorlunda på något sätt. Förutom att det gör staden roligare för barn och stimulerar till rörelse, kan det också bidra till att barn känner igen sig och kan orientera sig i staden. Viktigt är också att planera staden så att även familjer med barn väljer bort bilen och rör sig till fots eller med cykel i staden. Förutom att det är positivt för miljön och folkhälsan främjar det också att barnen lär sig hitta i staden, vilket sannolikt bidrar till trygghet. Vattenlek i stadsmiljön Foto: Kjell Pettersson 4

6 Tankar om framtiden och stadens utveckling På allmänna frågor om vad som är viktigt i staden svarade de intervjuade barnen till exempel: - ganska mycket hus och folk - affärer och jobb - att barnen kan ha roligt och att de vuxna tjänar pengar så att vi kan få bra mat och sånt - att ingen ska slåss, att alla är snälla och att alla får vara med och leka - mycket lekaffärer och fina blommor - snabbspår till Stockholm - mera skog och sånt Alla barn som tillfrågades ville bo kvar i Katrineholm när de blir äldre. En av flickorna som intervjuades kunde tänka sig att bo i Norrköping ett tag men ville sen komma tillbaka. De flesta trodde att det skulle bli fler människor i Katrineholm i framtiden. På frågan om vad som kan få människor att vilja bo här svarade en flicka För det kanske är krig i något annat land. Barnen hade inga tydliga uppfattningar om var i staden man kan bygga nya hus. När vi frågade om det var det en pojke som istället tog upp: Jag tycker mitt hus ska få finnas kvar, det är typ hundra år gammalt. Torget och centrum Frågor ställdes till barnen specifikt om torget och centrum. Av de barn som hade en bild av torget, var det flera som tyckte att det skulle finnas fina blommor och en lekplats där med rosa och blåa tåg, tyckte några flickor. I centrum tycker barnen att det är viktigt med roliga affärer, där det finns leksaker, godis, kläder och smycken. En flicka sa: Jag tycker det är roligt att följa med mamma in i klädaffärer. En pojke tyckte dock att det skulle vara lite mindre folk i centrum, men mer blommor. Blommor är det flera barn som tycker är viktigt på torget och/eller i staden. Barnen hade också en del tankar kring stadens estetiska utformning, kring färgsättning och vad det ska finnas för slags hus. Fina, färgglada hus ville några flickor ha. De trodde dock att det i framtiden skulle bli mycket mer gammal färg i Katrineholm kanske gråa hus, eller mörkbruna. Hus som ser annorlunda och roliga ut är också något som barnen verkar vilja ha i staden. Ett par flickor föreslog hus som ser ut som svampar. En pojke byggde en vindsnurra som man kan bo i. Två flickor byggde varsitt slott. 5

7 Lovisa på Skogsborgsskolan byggde ett slott 6

8 Naturen är viktig Vi frågade barnen om vad som är viktigt för att staden ska vara miljövänlig. Några barn lyfte fram att det är viktigt att inte åka så mycket bil, för då kommer det mindre avgaser. Istället kan man cykla. Annat som nämndes var att man inte ska slänga skräp i skogen, bara på soptippen eller i soptunnor. På frågan om hur barnen brukar ta sig till olika platser var det vanligaste svaret att man åker bil (svaren kan dock ha påverkats av att det var vinter när intervjuerna genomfördes). Några nämnde även buss eller att de går och cyklar. Flera barn skulle vilja cykla mer, åtminstone på sommaren. Två flickor tyckte att det sakades spårvagn och tunnelbana i Katrineholm. En pojke tyckte dock att det inte behövdes. På frågan om det finns andra sätt att ta sig fram i staden svarade en flicka Man kan åka pulka! Av både intervjuerna och barnens skapande är det tydligt att både flickor och pojkar värderar skog och natur högt. Träd och gräs är viktiga, det nämndes av många barn både vid frågor om vad som är viktigt i en stad i största allmänhet och när vi frågade om parker. När de är lediga från skolan är det tydligt att barnen vill göra saker som kräver grönytor och natur. På sommaren kan det vara att spela fotboll (det nämndes framför allt av pojkarna), leka kull (särskilt flickorna), gunga (både flickor och pojkar), cykla (också både flickor och pojkar). Annat som nämndes var att ha picnic, plocka jordgubbar, hoppa studsmatta, bada eller lägga sig och titta på molnen. På vintern ville nästan alla barn åka pulka eller bygga snölyktor och snögubbar (flickor), leka snöbollskrig (pojkar), leka med kompisar (mest flickor). Då vill barnen också åka till badhuset(både flickor och pojkar). En flicka och en pojke pratade om Busfabriken och skulle vilja att det fanns något sådant här. Lekplatser och parker Barnen hade många tankar kring lekplatser och parker. Det är kanske framför allt dessa ytor som barnen uppfattar som sina rum i staden. Barnen tyckte att det är viktigt att det finns roliga saker på lekplatserna. Helst ska det finnas många saker. I en tråkig park finns det bara en eller några få små saker. Barnen tyckte också att det är viktigt att parkerna inte ser likadana ut, då är det inte lika roligt. Flera barn tyckte att lekplatserna var roligare när de var yngre. På frågan vad kan man göra för att parkerna ska fortsätta vara roliga svarade en flicka: Bygga upp dem så att de blir längre och coolare. Det verkar alltså som om barnen upplever att Katrineholms befintliga lekplatser ofta är anpassade för mindre barn. Sexåringar tycker fortfarande att det är viktigt och roligt med lekplatser men har börjat växa ur dem, lekredskapen är inte lika utmanande längre. Sjukhusparken tycks dock vara ett undantag, den verkar vara en favoritpark för flera av barnen, trots att den inte ligger i de besökta skolornas upptagningsområden. På frågan om vad som är bra med sjukhusparken svarade en flicka: Det som är roligt med sjukhusparken är att det finns en linbana som man åker i och den går jättesnabbt. En annan flicka svarade Om man skadar sig kan man åka raketsnabbt till sjukhuset. En flicka saknade en jättehög ruschkana i sjukhusparken. I en annan park (oklart vilken) var det en flicka som gillade en gungbräda som man kan snurra runt, det blir så här guppigt och känns som om man åker motorcykel eller rider på en häst. Andra synpunkter som rör lekparkerna var att det viktigaste är att det finns roliga saker men att det gärna ska vara fint också, till exempel genom att det finns blommor, gräs och träd och är lite färgglatt. Annat som barnen önskade sig är studsmattor, hinderbanor, klätterträd och bra snöhögar. En pojke sa: Eller typ, om man har ett bra klätterträd så kan man klättra upp och så är det en snöhög under så kan man hoppa ner i den. 7

9 En slutsats från samtalen med barnen är att det kanske är bättre att ha färre men större och mer varierade lekplatser. Då blir lekplatserna mer attraktiva för barnen och kan också i högre grad fungera som mötesplatser för barn och föräldrar från olika delar av staden. En utmaning är också att utforma lekplatser som ger utrymme för och stimulerar barnens fantasi, vilket kanske inte traditionella lekredskap alltid gör. Färre lekplatser skulle innebära minskad närhet i förhållande till hemmen. Det kan dock kompenseras genom att se till att det i alla bostadsområden finns närhet till mindre skogs/naturområden och gräsytor lämpade för lek/idrott. Sådana områden värderas också högt av barnen och kan fungera som ytor för friare lek som inte styrs av lekredskap. Större lekparker som lockar fler besökare kan eventuellt också skapa underlag för en annan sak som står högt på barnens önskelista glasskiosker. Lek i staden Foto: Hanna Maxstad 8

10 Hur går vi vidare med barnens synpunkter? Barnens idéer och synpunkter är av väldigt olika karaktär. Vissa av barnens funderingar handlar om de stora samhällsfrågorna: att det är viktigt att de vuxna har jobb, att man ska vara rädd om miljön, att folk kan vilja bo i Katrineholm för att det är krig i andra länder, att det är viktigt att ingen slåss och att människor är snälla mot varandra. Andra idéer handlar mer om detaljer som, även om de kan vara angelägna ur ett barnperspektiv, inte heller direkt passar i en översiktsplan. Syftet med en översiktsplan är att på ett övergripande sätt redovisa hur kommunens mark- och vattenområden ska användas och utvecklas inte att peka ut om det ska finnas en pannkakskiosk i hörnet på torget. Barnens idéer kan därför inte alltid lyftas in rakt av i översiktsplanen. Följande slutsatser från dialogen med barnen går dock att mer direkt beakta i arbetet med översiktsplanen: Orienterbarhet Säkra gång- och cykelstråk Förutsättningar för ett brett handelsutbud i centrum Skapa/bevara ytor lämpade för lek i olika former Närhet till mindre skogsområden Närhet till badplatser Förslag att göra en inventering och ta fram en särskild plan för lekplatser Andra idéer och tankar från barnen kan komma till större användning i kommande arbete med detaljplaner. Beroende på områdets karaktär kan ett detaljplanearbete påverka barn i olika grad och på olika sätt. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer framöver utveckla formerna för detaljplanearbetet för att i större utsträckning än hittills involvera barn. Av de synpunkter från barn som samlats in i samband med översiktsplanearbetet kan till exempel följande vara relevanta att beakta i kommande detaljplaner: Skapa landmärken för barn genom utformningen av offentliga miljöer Skapa/bevara ytor lämpade för lek i olika former: lekplatser, badplatser, fotbollsplaner, picnicplatser, klätterträd, pulkabackar, mindre skogsområden, etc. Färgsättning och utformning av byggnader Utformning av torget Barnens synpunkter skulle också kunna lyftas in och beaktas i den mer vardagliga planeringen av olika kommunala verksamheter. Exempelvis skulle snöröjningen mer medvetet kunna utföras så att barnen får tillgång till lämpligt placerade snöhögar i anslutning till parker och skolgårdar. 9

11 Detta byggde barnen Skogsborgsskolan - Jag gjorde en lekplats för barn och vuxna. Rött och gult är fint! Johanna - Jag har gjort en hinderbana som är bra för människor att träna i... Kanske för att man behöver bli starkare! Rasmus - Jag har gjort ett slott och en gunga. Rickard - Fyrverkerier och ljussaker. Theo - Jag har gjort en rolig lekpark, med en tunnel, en gungbräda och en sandlåda. Ella G - Jag har gjort en lekpark med en val. Valen är i trä och man kan klättra in i den. Jag gjorde en glass också. Emil - Jag har gjort en lekpark. Sara - Staden behöver fyrverkerier. Adam - Jag har gjort en skog med vargar, så att vargarna får bo någonstans i fred. Estrid 10

12 - Människor behövs i staden! Jag gjorde en krokodil också så det blir en djurpark. Vincent - Natur, djur, människor och hus. Människor och djur som är kära. Alicia - Jag har gjort fyrverkerier! Liam - Vi har gjort en pannkakskiosk, för det tror vi alla barn vill ha! Ebba och Matilda - En raket och en landningsbana där raketen ska stå. Ett litet träd också. Sven - Ett slott med fyra torn och en dörrmatta. Inne i slottet finns det många dörrar och fönster man kan öppna. Det är portar för öppningen. Där bor kungen och drottningen. Lovisa - Det behövs träd och människor i en stad. Agnes - Jag har gjort en liten skog, för det är bra med natur. Människor kan behöva en skog så att de kan plocks bär och svamp också. Agnes - Jag har gjort små gubbar och lampor. Det finns ett leksaksberg också! András - Jag har gjort en lekpark till alla som behöver och vill leka. Det kan vara roligt i en lekpark. Det finns en stor röd sten som någon har målat, det är för att det ska vara fint! Det finns många stenar att klättra på! Natasha 11

13 Nyhemsskolan - Jag har gjort en skog för det finns inte så många kvar. För dom hugger ner massor av skogar. Alma - Jag har byggt en julgransaffär och ett tält där de som säljer kan bo. Tova - Jag har gjort ett övergångsställe med lyktstolpar. Det ska finnas träd och snön ska synas. Alexandra - Skog ska finnas. Gungor som man kan vara 4 på och gunga tillsammans. Lean - En matta. Badr - Jag byggde ett slott för det tycker jag det ska finnas. Nova - Här är en skateboardramp. Det finns en bänk framför. Nils - Man ska ha nät runt träden så inte djuren äter upp dem t.ex. vildsvin och rådjur. Det ska finnas hus som människorna kan bo i. Sanna - Jag har gjort en skog och vatten. Jag tycker det ska finnas mer skog och vatten. Ella - Jag tycker om att gå i skog/natur så det tycker jag det ska finnas mer av. Alva - Om man inte vet var man är kan man klättra upp i nätet och kika i en kikare. Stenar runt kan bli fint. Karuseller och träd. Vatten som man kan bada i. Elin 12

14 - Jag har gjort en glassaffär för jag tycker om glass. Nashad - Vatten och träd ska finnas. Jovan - En vindsnurra som man kan bo i. Stenar och färgstenar ska det finnas. Nico - Jag har gjort en lekpark. Lampor finns på rad så man kan se. Bänk finns med. Ett träd blir tomte på natten. Johanna - Jag har byggt ett fint hus som jag vill bo i. Sabrin - Jag byggde ett träd och en svamp. Casper - Jag gjorde en julgran och julklappar. För jagtycker man ska få julklappar varje dag. Philip - Jag har gjort en skog för att det var enklast att bygga. Leia - Jag har gjort en skog och en väg så att man kan åka och plocka svamp. Melvin - Det ska finnas granar och buskar. Trottoarer ska man ha och bänkar i en park. Melker - Höga hus och stora träd. Dejm - Tåg ska det finnas och hus, träd och svampar. Manan - 13

15 - Hus ska finnas, klädaffärer och godisaffärer. En butik där man syr kläder. Man ska odla svamp i staden som man kan sälja. Batoul - Jag har gjort en glass. Jag tycker man ska kunna köpa glass i staden. Hanna - Jag har byggt ett hus och en glasskiosk. Ellroy - Svampar, träd, stenar, vägar, skog och gräs. Inez - Bilar ska kunna åka, då behövs trafikljus. Flygbilar blir bra med vatten under. Zenar - Det ska finnas bänkar så man kan sitta. Men också träd och svampar. Julia - Det ska finnas stora granar, övergångsställen, bänkar och små buskar. Admir - Det här är en glassfabrik för det tycker jag vi ska ha i Katrineholm. Isak Katrineholms kommun Anna Marnell Sara Eresund Verksamhetscontroller Planarkitekt och projektledare för Kommunledningsförvaltningen översiktsplan 2030 Samhällsbyggnadsförvaltningen Marie Malmström Planarkitekt Samhällsbyggnadsförvaltningen 14