BRIS BRIS hade kontakter med barn och unga under Så här var rangordningen på orsak till kontakten.

Transkript

1 BRIS 2007 BRIS hade kontakter med barn och unga under Så här var rangordningen på orsak till kontakten. 1. Familjekonflikter, med underteman missbruk och skilsmässa 2. Emotionell omsorgssvikt 3. Skolan 4. Mobbning ( har tidigare varit nr. 1 på listan under flera år; antimobbing, likabehandlingsarbetet har gett resultat)

2 Lerum Enkäten för 2007 visar att ca 2% av eleverna upplever sig mobbade (något lägre än riket) 2. Trakasserier yttrar sig olika bland könen 3. Trakasserier vanligast åk Pojkar och flickor reagerar olika på trakasserier 5. Enkäten visar på klara samband som vi tror är påverkbara

3 Riktlinjer Granskning Örebro/Göteborg Universitet Skolornas Digitalt Dokumentationssystem Likabehandlingsplaner Stödmaterial

4 Örebro Universitet - att granska huruvida de enskilda enheternas Likabehandlingsplaner överensstämmer med de centrala riktlinjerna - kartläggning av elevernas psyko-sociala skolmiljö utifrån upplevelse av trygghet och kränkande behandling - att granska om de enskilda enheterna arbetar utifrån sina riktlinjer

5 Granskningen har gjorts med utgångspunkt i tio tematiska områden: 1. Utgångspunkt/definition 2. Rättigheter och skyldigheter 3. Förebyggande metoder 4. Upptäcka och utreda/analysera 5. Akuta åtgärder och långsiktig strategi 6. Uppföljning och utvärdering 7. Delaktighet och ansvar 8. Kompetensutveckling 9. Kvalitetssäkring 10. Dokumentationssystem

6

7 Bakgrundsfakta Enkäten framtagen och analyserad av forskare vid Örebro Universitet Genomförs på hösten varje år 2007 åk 4 åk 2 gymn (fr o m 2008 åk 4 3G) 2007 års resultat utgångspunkt för att mäta effekter generellt Enkäten kan inte användas för att identifiera utsatta individer Ger enheterna svar på vad de behöver förbättra 2008 års resultat med jämförelser bokslutet för 2008

8 Kön och familjesituation åk 4-5 Kön och familjesituation åk 6-2 (gymnasiet) Skolarbete åk 4-5 Skolarbete åk 6-2 (gymnasiet) Fritidsaktiviteter åk 4-5 Fritidsaktiviteter åk 6-2 (gymnasiet) Värdegrundsarbetet åk 4-5. Värdegrundsarbetet åk 6-2 (gymnasiet) Om lärarna åk 4-5 Om lärarna åk 6-2 (gymnasiet) Trakasserier och kränkningar Elevtrakasserier åk 4-5 Lärartrakasserier åk 4-5 Sociala trakasserier åk 6-2 (gymnasiet) Fysiska och verbala trakasserier åk 6-2 (gymnasiet) Lärartrakasserier åk 6-2 (gymnasiet) Varför man tror att man blivit trakasserad, åk 4-5 och 6-2 (gymnasiet) Sexuella trakasserier åk 6-2 (gymnasiet) Diskriminering & Trakasserier åk 6-2 (gymnasiet) Hur det känns att bli trakasserad, åk 4-5 Hur det känns att bli trakasserad, åk 6-2 (gymnasiet)

9 Om man har berättat att man blivit trakasserad, åk 4-5 och 6-2 Om man bevittnat trakasserier och vad man gjorde då, åk 4-5 och 6-2 Skolans insatser mot trakasserier, kränkningar och mobbning Kompisar i klassen, åk 4-5 och 6-2 (gymnasiet) Medbestämmande Påverkansmöjligheter, åk 4-5 Påverkansmöjligheter, åk 6-2 (gymnasiet) Eleven i skolmiljön, åk 4-5 Eleven i skolmiljön, åk 6-2 (gymnasiet) Hälsa, åk 4-5 Hälsa, åk 6-2 (gymnasiet) KASAM känsla av sammanhang KASAM, åk 4-5 KASAM, åk 6-2 (gymnasiet)

10 Idag redovisas Trakasserier och kränkningar Varför man tror att man blivit trakasserad Hur känns det att bli trakasserad Kompisar i klassen Känsla av sammanhang - KASAM

11 Sociala trakasserier Årskurs Totalt Antal i gruppen Utfryst av andra elever Utsatt för ryktesspridning av annan elev Nej, inte alls Ja, vid något enstaka tillfälle Ja, flera gånger Nej, inte alls Ja, vid något enstaka tillfälle Ja, flera gånger Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 1 gym Åk 2 gym åk 6-2 N=436 N=447 N=487 N=482 N=609 N=354 N= % 76% 79% 80% 88% 89% 82% 14% 17% 16% 16% 8% 6% 13% 7% 8% 5% 4% 3% 5% 5% 82% 69% 73% 78% 89% 86% 80% 13% 23% 20% 16% 9% 9% 15% 4% 8% 7% 6% 2% 5% 5% E-burna trakasserier av annan elev Nej, inte alls Ja, vid något enstaka tillfälle 89% 81% 83% 84% 92% 93% 87% 8% 14% 12% 12% 6% 4% 9% Ja, flera gånger 3% 5% 5% 4% 2% 3% 4% 3,00 69% 56% 58% 65% 81% 81% 69% 4,00 16% 19% 20% 16% 9% 9% 15% 5,00 6% 12% 12% 9% 5% 4% 8% 6,00 4% 6% 4% 6% 3% 3% 4% 7,00 2% 3% 3% 2% 1% 1% 2% 8,00 1% 1% 1% 1% 1% 0% 1% 9,00 Sociala trakasserier Medel Stand.avvik 1% 3% 2% 1% 1% 3% 2% 3,65 3,95 3,83 3,72 3,38 3,44 3,65 1,25 1,43 1,30 1,21,96 1,18 1,23 41 elever Antal svar

12 Trakasserier Sociala trakasserier (min 3 max 9, ju lägre desto bättre) Fysiska/verbala trakasserier (min 4 max 12, ju lägre desto bättre) Totalt % Totalt antal 2 % 41 (22 fl 19 p) M 3,64 F 3,79 P 3,52 1 % M 4,96 F 4,77 P 5,15 26 (4 fl 22 p) Kommentar Flickor åk 7: 4 % (8) 4,23 Pojkar åk 7: 1% (3) 3,68 Flickor åk 2G: 2% (3) 3,45 Pojkar åk 2G: 3% (6) 3,43 Flickor 7-9 högst M Åk 7 och 8 högst M: 5,32 Flickor åk 7: 0% 5,13 Pojkar åk 7: 2% (4) 5,50 Flickor åk 8: 0% 5,06 Pojkar åk 8: 1% (2) 5,56 Pojkar 7-9 högst M Lärartrakasserier (min 3 max 9, ju lägre desto bättre) 1 % M 3,48 F 3,43 P 3,53 20 (2 fl 18 p) Pojkar åk 2G: 3% (5) Pojkar åk 7 och 9 högst M 3,72 Fickor åk 6 och 1G lägst M 3,29 resp 3,31

13 Varför man tror att man har blivit trakasserad 4-5 Funktionshinder 10,5 Att andra är avundsjuka på mig 25,6 Att jag kommer från ett annat land 10,5 Att jag har svårt att läsa, skriva eller koncentrera mig 15,0 Min vikts skull, för smal/för tjock i andras ögon 29,3 Att jag är tjej 7,5 Att någon i min familj är annorlunda Att jag är kille Min religions skull 6,8 9,0 11,3 Andra är starkare än jag 36,8 Annan hudfärg 5,3 0,0 10,0 20,0 30,0 Procent av antal svarande

14 Varför man tror att man har blivit trakasserad 6-2G För att jag har svårt att läsa, skriva eller koncentrera mig För att andra är avundsjuka på mig Min religions eller trosuppfattnings skull Att jag kommer från ett annat land Att jag är kille eller tjej, könstillhörighet Att ingen vill vara med mig på skolan Min sexuella läggning Funktionshinder För att någon i min familj är annorlunda Att jag tillhör ett visst eller speciellt folkslag Min vikts skull, för smal/för tjock i andras ögon Andra är starkare än jag Annan hudfärg 14,0 9,9 11,7 13,2 15,1 9,2 8,6 12,4 12,4 11,9 31,2 35,2 45,3 10,0 20,0 30,0 40,0 Procent av antal svarande

15 Känslor efter att ha blivit trakasserad 4-5 Värdelös Dålig 22,3 21,6 Ledsen 60,2 Rädd Hjälplös Osäker Förvånad 19,4 15,7 23,5 11,3 Orättvist behandlad 30,1 Arg 48,3 0,0 20,0 40,0 60,0

16 Känslor efter att ha blivit trakasserad Åk 6-2(gymn) Rasande 20,1 Arg 47,8 Ilsken 20,8 Förolämpad 30,8 Förvånad 24,0 Sårad 40,2 Nedstämd 31,0 Dålig Värdelös 23,8 25,0 10,0 20,0 30,0 40,0

17 Känslor efter att ha blivit Känslor trakasserad efter att ha blivit fördelat trak på flickor/pojkar % 60% 50% 40% Flicka åk 4-5 Pojke åk % 20% 10% 0% Arg Orättvist behandlad Förvånad Osäker Hjälplös Rädd Ledsen Dålig Värdelös

18 25% Känslor efter att ha blivit trak Känslor efter att ha blivit trakasserad fördelat på flickor/pojkar 6-2G 20% 15% Flicka åk 6-2G Pojke åk6-2g 10% 5% 0% Värdelös Dålig Nedstämd Sårad Förvånad Förolämpad Ilsken Arg Rasande

19 Antal kompisar i klassen Antal kompisar i klassen inte någon en bra kompis 2-3 bra kompisar 4 eller fler bra kompisar vet inte åk4 åk5 åk6 åk7 åk8 åk9 åk 1 gymn åk 2 gymn

20 Trakasserier fördelat på antalet kompisar Trakasserier fördelat på antalet kompisar Sociala trakasserier Fysiska/verbala trakasserier Lärartrakasserier Inte någon En bra kompis 2-3 bra kompisar 4 eller flera

21 Känsla av sammanhang - KASAM Tre faktorer som styr vårt välbefinnande: Begriplighet - förstår sitt sammanhang; verkligheten sammanhängande och förutsägbar Hanterbarhet - upplever sig ha resurser att hantera de svårigheter man möter Meningsfullhet (viktigaste komponenten) - delaktig och engagerad i de processer man ingår i

22 Genomsnittspoäng, känsla av sammanhang Åk 2 gym 28,36 Åk 1 gym 29,21 Åk 9 28,01 Åk 8 28,31 Åk 7 28,55 Åk 6 29,84 0,00 10,00 20,00 30,00

23 Samband mellan trakasserier Samband trakasserier och och KASAM 120% 100% 80% 60% Låg poäng på KASAM Höga poäng på KASAM 40% 20% 0% Utsatt flera ggr för Sociala trakasserier Utsatt flera ggr för Fysiska/verbala trakasserier Utsatt flera ggr för Lärartrakasserier

24 Trygga lärare och lärare duktiga i Trygga lärare och lärare duktiga i lärarrollen åk 2 gymn 8,87 10,72 åk 1 gymn 9,74 11,36 åk9 åk8 9,81 10,09 11,17 11,38 Trygga lärare Lärare, duktiga i lärarrollen åk7 10,13 11,33 åk6 11,75 12,

25 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Samband KASAM och trygga lärare Samband mellan KASAM och duktiga/trygga lärare Låga poäng KASAM Höga poäng KASAM "Medelbra" lärare "Duktiga" lärare "Otrygga" lärare "Medeltrygga"lärare "Trygga" lärare "Dåliga" lärare

26 Slutsatser Andelen elever som upplevde sig mobbade i Lerum var ca 2% Pojkar är i högre utsträckning utsatt för fysiska och verbala trakasserier Flickor är i högre grad utsatta för sociala trakasserier Flickor blir ledsna, nedstämda; pojkar blir arga, ilskna Vanligaste orsaken att bli trakasserad är utseende, styrka och avundsjuka. Det är inte trakasserier utifrån de fem diskrimineringsgrunderna (kön, etnicitet, religion, sexuell läggning och funktionshinder).

27 Slutsatser Ju fler kompisar man har desto mindre risk att bli utsatt Trygga och duktiga lärare innebär mindre risk för att bli trakasserad Elever som utsätts för trakasserier besväras ofta av rastlöshet, huvudvärk, sömnsvårigheter och magont Det finns ett klart samband mellan höga poäng på KASAM och mindre risk för trakasserier

28 Åtgärder Alla enheter får sina resultat uppdelat på kön och kommunens resultat Resultaten används som utgångspunkt vid enhetsbesök för en gemensam analys Resultaten från år 2 (2008) visar tendenser och ger oss vägledning till vilka generella åtgärder vi behöver vidta I enheternas Kvalitetsredovisningar skall planerade åtgärder beskrivas Fokus är relationer till kompisar och lärare Arbeta mera med tolerans beträffande utseende

29 UTVECKLINGSFOKUS Kvalitetssäkring i lärprocessen Tolkning av styrdokument Policy synsätt bedömning Synsätt IUP Policy 1-16 Digitalt stöd Arenor för det professionella samtalet Gemensam policy förädling av synsätt och agerande / nya reformer Parallella processer Kvalitetssäkring av barn och elevhälsoarbetet Gemensamma riktlinjer och stödstrukturer, Förädla policy digitalt stöd utreds Samordna likabehandlingsarbetet Stärka elevhälsoteamen roller, strukturer, koppling team Från framtidens lärmiljö till nutidens Bred satsning på IKT kompetens PIM Intensifiering framtidens lärmiljö - pedagogik - teknik Filosofisteget - pedagoger, chefer, teampiloter Teknikspåret, fler datorer, bärbara, trådlösa nätverk

30

31 oktober kommunala skolor 34 fristående skolor 18 skolor med riksintag 4 branscher

32 oktober förköpta elev / lärar biljetter inklickade föräldrar på kvällstid

33

34 Levande Bibliotek 40 olika yrken fanns representerade 110 personer ställde upp som böcker 500 lån registrerades elever gjorde ett lån i biblioteket

35 Vi ses på p Gymnasiedagarna 2009

36 Det brinner i kommunen!!! Ofta är det unga som orsakar bränderna. Man har tänt eld för att man mår dåligt, för att man har tråkigt eller vill ha uppmärksamhet. Det är säkert inte meningen att följderna ska bli så stora. Det moderna öppna samhället är sårbart. För att få ett säkrare och tryggare samhälle krävs att alla samhällsaktörer arbetar mot samma mål. Konferensen syftar till att öka kunskapen om hur man genom ett långsiktigt arbete inom t.ex. förskola/skola, socialtjänst, fritid, polis, föreningsliv m.m. kan förebygga skadegörelse, bränder och inbrott. Program Kaffe Barns och ungas livsvillkor Förlängd ungdomstid och dess konsekvenser Att förstå utsatthetens former Värdesystem och vuxenroll Lunch Mats Trondman, professor i kultursociologi och ungdomsforskare vid Växjö universitet PIS, polisanmälningar i skolan. Det är en policyhandbok för skolpersonal. När och hur och till vem gör man anmälan (polis eller socialförvaltning). Man har från polisen sett stora skillnader i hur man hanterar olika situationer i skolan. En del skolor har haft en linje att följa medan andra skolor inte haft det. Detta har gjort att folk och händelser "ramlat" mellan stolarna. Even Magnusson, polisens ungdomssamordnare. Lena Larsson Lejon, processledare gymnasieskolan, Ung & Trygg i Göteborg Christer Lundberg, processledare grundskolan, Ung & Trygg i Göteborg Vad kan vi rent praktisk göra i skolan? Kaffe samt gruppdiskussioner (samtalsledare Raymond Vaske, gymnasiechef Nösnäsgymnasiet, Stenungsund) Samverkan mot anlagd brand i Göteborgs stad. K-G Berglund och Katarina Olsson, Försäkrings AB Göta Lejon (Göteborgs kommuns försäkringsbolag) Avslutning (Raymond Vaske) Målgrupp: utbildningschefer, skolledare, elevhälsoteam, säkerhetsansvariga i kommunerna samt samverkansgrupper mellan skola, socialtjänst, polis m.fl. Datum: tisdag 3 februari kl Pris: 950 kr, exkl. moms inkl. kaffe fm, em samt lunch Anmälan senast: måndag 5 januari 2009 Kontaktperson: lislott.lundahl@grkom.se, Anmälan

37 Det brinner i kommunen!!! Målgrupp: utbildningschefer, skolledare, elevhälsoteam, säkerhetsansvariga i kommunerna samt samverkansgrupper mellan skola, socialtjänst, polis m.fl. Datum: tisdag 3 februari kl Pris: 950 kr, exkl. moms inkl. kaffe fm, em samt lunch Anmälan senast: måndag 5 januari 2009 Kontaktperson: lislott.lundahl@grkom.se, Anmäl dig på Sänd e-post till pcanmalan@grkom.se eller faxa anmälan till Namn (TEXTA)... Antal... Arbetsplats... Adress (arb.)... Postadress (arb.)... Kommun... Förvaltning/SDF(gäller Gbg)... Tel. (arb)... Mobil......Tel. (bostad)... E-post... Jag arbetar som...åldersgrupp (arb.)... Faktureringsadress Mottagarkod... Fristående skola Specialkost... Bekräftelse på anmälan skickas ut ca 1 vecka innan kursstart. Kursavgift faktureras efter första kurstillfället. Avanmälan senast 14 dagar innan kursstart för att debitering ej skall ske. Besök Gårdav. 2 Post GR Utbildning/Pedagogiskt Centrum, Box 5073, Gbg. Tel /00

38 Dokumentation från workshop under konferensen En vägledning till för alla? 13 november 2008

39 Dokumentationen innehåller Session 1: Nutid Session 2: Dåtid Session 3: Framtid Session 4: Omvärld Session 5: Strategier

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88 Omvärld (Skrivna på Post-it lappar i original och överförda till detta dokument)

89 Ökade klyftor Ökade klyftor i samhället Sämre Levnadsstandard Mer Polarisering ökar Ökade klyftor Färre i arbete Ökade sociala klyftor Ökade klyftor Ökade klyftor Ökat utanförskap Segregation Ökade klyftor Trångsynthet Framtida energiförsörjning Hållbar utveckling Generationsbyte Ökad Valfrihet Ser inga begränsningar Valmöjligheten ökar Vidsynthet uppväxande generationer Öppna Gränser Öppna Gränser Större Möjlighet Energiproblematiken Miljötänkandet Miljöfrågor Miljötänkandet Miljö Viktigt Klimatförändring Hälsa/Ohälsa Hälsa Ohälsa Ökad Samverkan Skola FK, SOC, AF, VÅRD MPL Hälsa/Ohälsa Hälsa/Ohälsa Kost och Motion Arbetsmiljö Ohälsa/Hälsa Sjukförsamling systemet Hälsa Möjligheter och hot Miljön Klimatet Viktigt Nya Yrken Nya Tankar Politiska beslut Ny Skolreform Politiskt styre, vem sitter i makten Politik, Ekonomi, Globalt, Nationellt, Regionalt, Lokalt Politiska beslut Val 2010 Nytt val Sverige Ökad politisk styrning i skolan, Läroplaner, Kursplaner osv ändras oftare Krig och Oro Framtida förändringar, Inom uti väsendet Ideologiska Rörelser Ekotrend Ekotrend Inviduellt ansvar (för allt) Inviduella Synsättet Ökad individualisering Individualisering Personlig Utveckling Mycket JAG Nya sätt att leva 24/7 dygnet runt Större Krav Högre Krav på Utb Krav på flexibilitet Större krav Ökade krav på flexibilitet hos människor Byta jobb flera gånger Krav på stor flexibilitet Ökade kompetenskrav i yrkeslivet Migration ökad Solidaritet EU ökad förflyttning Språkkunskapen Omvärlden krymper fysiskt Yttre påverkan möjlighet/hot Större påverkan av den internationella ekonomin Ekonomi Ekonomisk status i världen Globala kontakter Flera tunga industrier kommer att flyttat utomlands Ökad rörlighet globalt nationellt Ökad förflyttning av människor Marknads anpassning Öppna gränser Öppenhet Ökad invandring Världsekonomin Ökad EU-samordning Ökad pendling Globalisering inom utbildning Arbetskraftsinvandring Ny ekonomi. världsordningen

90 Köttätandet i Kina med flera länder Flytta till jorden Urbanisering av folkning Språkkunskaper Globaliseringen Ny ekonomisk världsordning USA ->Asien, Från fokus till Kina Elever vill ut i världen, utbildning, arbete Marknads anpassning Språk Arbetskrafts invandring i Sverige (EU) EU-samarbete Ändrade arbetstider Arbetslivs förändringar Utbildningens vikt Lärande i arbetslivet Ungdomars syn på arbete Bemannings branschen ökar Nya yrken Dagens studenter är framtidens arbetsgivare, Vad innebär det? Fritiden har större betydelse Ökade kompetenskrav i arbetslivet Utbildningen förändras Arbetsmarknaden Gamla yrken ut, Nya yrken skapas Globaliseringen inom utbildningsområdet Utveckling i forskning Privata aktörer Privata aktörer Volvo stannar & försvinner Privata aktörer ökar Multikompetenta Industri -> mer tjänste sektor Yrkes utbildning Gamla yrken ut och nya in Arbetstiderna förändras Andra anställningsformer Näringslivet Byta jobb flera gånger Bättre infrastruktur Bättre infrastruktur Teknikutveckling Teknisk utveckling Forskning Tekniska förändringar IT-utveckling IT-samhället Kommunikationer, nya vägar+it Internet? IT Mer teknisk utveckling Teknik utveckling Teknik utveckling IT-beroende IT-fri IT TV Kulturell utslätning Ungdomars syn på arbete förändras Nätverk Kontaktytor Ungdomar har andra värderingar Filosofin får mer plats Social förmåga Sociala nätverket blir viktigare, för bla. Yrke, arbete. Vägledning inom snävare ramar Nätverk Luststyrda människor Ökat. Behov av trygghet tillhörighet Trygghet Dokusåpa Luststyrda människor Längre ungdomstid Kluster blidas = nätverk Outsourcing Kinas öppenhet Snabba förändringar Ekonomi beslut Nya yrken in Ökat nätverkande Lokala/Globala Kategorier (klass, sex, yrke) Ideologier Ekonomier Manuel Kastel Typ Facebook

91 Strategier

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112 UCs svar på frågor kring Skolverkets index 1. Total för skolan (summa för skolans blandning av utbildningar öppnar för ligalistor) UCs svar: Ingen total för skolor. 2. Varje utbildning för sig (ex BF, index och faktiska värden i samma redovisning) UCs svar: Statistiken bör redovisas per program och inte per skola 3. Bakgrundsvariabler (grundskolebetyg, socialbakgrund) UCs svar: Socioekonomisk bakgrund behöver inte vara med, grundskolebetygen bör vara med 4. Genomströmning vs grundläggande behörighet (slutbetyg eller det vi kommer att kalla examen) UCs svar: Man ska mäta genomströmning med examen efter tre år 5. Treårs medelvärden (redovisning av index eller tillhör de sämsta alt de bästa, t.ex. i tredjedelar, fjärdedelar) UCs svar: Man bör använda treårs medelvärden. 1års medelvärden är intressanta som bakgrundsvärden. Obs, Vi informerade UC om att statistiken kommer att läggas ut i december.