BARN OCH UTBILDNING. Frivilliga skolformer VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 BARN OCH UTBILDNING Frivilliga skolformer VERKSAMHETSBERÄTTELSE LÄSÅRET

2 Innehållsförteckning: 1. Inledning... sid 3 2. Uppdraget... sid 3 3. Lagreglering... sid 3 4. Kommunala beslut, avtal och planer som styr verksamheten... sid 4 5. Ansvarsområden... sid 4 6. Verksamhet/Organisation inom Frivilliga skolformer... sid 4 7. Information, kommunikation och arbetsmiljö... sid 9 8. Systematiskt kvalitetsarbete... sid 10 2

3 1. Inledning Verksamhetsberättelsens upprättande Vi har valt att använda verksamhetsberättelsen för beskrivning av det gångna läsårets verksamhet 2014/2015 och organisation inom Frivilliga skolformers tre rektorsenheter. Vidare innehåller verksamhetsberättelsen en beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet. Styrdokument Skolverksamheterna styrs av nationella och lokala mål. De viktigaste nationella styrdokumenten utgörs av skollagen, förordningar samt läroplaner för de olika verksamheterna. Läroplanerna för gymnasieskolan och vuxenutbildningen innehåller även kursplaner med tillhörande kunskapskrav. Barn- och utbildningsnämnden fastställer årligen det kommunala uppdraget som uttrycks i Ekonomisk plan. Frivilliga skolformer i Filipstad Frivilliga skolformer bedriver, i förhållande till kommunens storlek, en mycket bred verksamhet för att på bästa sätt ge en lokal och regional service beträffande utbildning för unga och vuxna. 2. Uppdraget Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollagen 1 kap, 4 ) 3. Lagreglering Med koppling till den direkta verksamheten finns enbart en lag, skollagen, men liksom inom andra områden finns andra lagar som också måste beaktas. Exempel på sådana är kommunallagen, tryckfrihetsförordningen, personuppgiftslagen, sekretesslagen, arbetsmiljölagen m fl. 3

4 4. Kommunala beslut, avtal och planer som styr verksamheten Skolan styrs huvudsakligen genom de statliga styrdokumenten. Förutom den kommunala skolplanen styr också fullmäktige verksamheten genom beslutet om ekonomisk plan och ekonomisk ram till BUN. 5. Ansvarsområden Verksamhetschef/rektors ansvar Verksamhetschefen ansvarar för hela verksamheten gentemot förvaltning och Barn- och utbildningsnämnden. Rektors ansvar Frivilliga skolformer var under läsåret 2014/2015 uppdelat i tre rektorsenheter Re1, Re2 och Re3. Ledningsorganisationen bestod av en Verksamhetschef/rektor Re1, en rektor Re2 och en rektor för Re3. I beskrivningen av organisationen framgår fördelningen av rektorsområdena. Som rektor har man dubbla uppdrag; ett statligt och ett kommunalt. I det statliga uppdraget ingår att ansvara för elevernas måluppfyllelse såsom det uttrycks i lag- och förordningstext. Lokala beslut kan inte ta ifrån rektor det ansvaret. Rektorn är elevernas rättsgarant. Förutom det ansvar som följer av det statliga uppdraget är rektor kommunal mellanchef som vilken annan kommunal mellanchef som helst, i annan förvaltning. I detta ingår att hantera och ansvara för ekonomin inom sitt ansvarsområde liksom det fulla personalansvaret för sin personal. 6. Verksamhet/organisation inom Frivilliga skolformer Sammanfattning Frivilliga skolformer har under läsåret bedrivit en bred verksamhet för att erbjuda ungdomar och vuxna bästa möjliga utbud av utbildningar utifrån givna förutsättningar såsom kommunens storlek, näringslivets behov av arbetskraft och de studerandes efterfrågan. Kännetecknande för hela verksamheten har varit en strävan att erbjuda en god kvalité och största möjliga utbud i förhållande till givna resurser. Detta ställer stora krav på flexibilitet i allt från organisation till hur pedagoger jobbar med alternativ till traditionell klassundervisning. Inom Frivilliga Skolformer bedrivs ett aktivt arbete med kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget. Inom kunskapsuppdraget utvecklas kontinuerligt arbetslagens metoder för att möta elevernas behov. Vid årliga utvärderingar av elevernas trivsel och trygghet ges ett kvitto på att Frivilliga skolformer står för trygghet och stabilitet. 4

5 Verksamheten Spångbergsgymnasiet Nedanstående program har bedrivits under läsåret 2014/2015. Bygg- och Anläggningsprogrammet BA* Inriktning Husbyggnad och inriktning Anläggning inklusive riksrekryterande inriktningen bergteknik. El- och Energiprogrammet EE* Inriktning Elteknik och Automation Fordons- och Transportprogrammet FT* Inriktning Personbilsteknik Handel- och Administrationsprogrammet HA* Inriktning Handel Hantverksprogrammet frisör HV* Inriktning Frisör Industritekniska programmet IN* Inriktning Produkt- och maskinteknik och inriktningen Svetsteknik Naturvetenskapliga programmet NA Inriktning Naturvetenskap och inriktningen Naturvetenskap och samhälle Restaurang- och Livsmedelsprogrammet RL* Inriktning Kök och servering Samhällvetenskapliga programmet SA Beteendevetenskap och Samhällsvetenskap Vård- och Omsorgsprogrammet VO* Introduktionsprogrammen IM Preparandutbildning, Programinriktat individuellt val, Yrkesintroduktion, Individuellt alternativ, Språkintroduktion Gymnasiesärskolans individuella program * Yrkesprogram som bedrivs helt eller delvis som lärlingsprogram Vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning GRVUX Gymnasial vuxenutbildning GYVUX Svenska för invandrare SFI Särvux Yrkesvux 5

6 Organisation Spångberggymnasiet Ledningsgrupp: Verksamhetschef/rektor Re1 heltid, rektor Re2 heltid samt rektor Re3 heltid. Arbetslag: Sex arbetslag som bl.a. har ett utvecklingsuppdrag. Administration: Som stöd för verksamheten finns 1,0 tjänst administration. Studievägledning SYV: En studievägledare 0,5 för gymnasieskolans yrkesprogram och 0,5 för gymnasieskolans högskoleförberedande program. Resursteam: En skolsköterska 0,8 och en kurator 0,5. Vaktmästare/tekniker: En vaktmästare ansvarar för funktionen beträffande lokaler och utrustning. Planeringsansvar 0,3 tjänst. Systematiskt kvalitetsarbete 0,3 tjänst. Utbildningar: - 10 (av 18) nationella program varav 2 högskoleförberedande och 8 yrkesprogram, se ovan - Introduktionsprogram IM med 5 olika inriktningar, se ovan - Gymnasiesärskola Organisationen är uppdelad i tre rektorsområden Re1, Re2 och Re3. I nedanstående tabell anges vilket rektorsområde resp. program tillhör. Utbildningar med elevtal (vid läsårets slut) Bygg- och anläggningsprogrammet BA 36 Re1 BA Bergteknik åk 3 18 Re2 El- och Energiprogrammet EE 30 Re1 Fordons- och Transportprogrammet FT 21 Re2 GYSÄR 3 Re3 Handels- och Administrationsprogrammet HA 18 Re2 Hantverksprogrammet frisör 21 Re2 Introduktionsprogram IM 23 Re3 IMSPR Introduktionsprogram språk Endast för nyanlända utan godk Re3 61 SVA Industritekniska programmet IN 11 Re1 Naturvetenskapliga programmet NA 40 Re3 Restaurang- och Livsmedelsprogrammet RL 14 Re2 Samhällsvetenskapliga programmet SA 40 Re3 Vård- och omsorgsprogrammet VO 18 Re2 Förlängd studietid 14 Totalt 366 Spångbergsgymnasiet har haft 42 lärartjänster med ett mycket stort spann av kompetenser p.g.a. det breda utbudet. Utöver lärare finns ca.5 tjänster som mentorer, handledare etc. som deltar direkt i det pedagogiska arbetet. 6

7 Personal (tjänst) Verksamhetschef/rektor 0,5+0,5 Rektor 1,4 Lärare* ca. 42 Handledare/Mentorer 5,5 SYV 0,8 Skolsköterska 0,8 Kurator 0,5 Planerare 0,3 Adm. Ansv. 1 Övr 4 * 32,5 SPG / 9,5 Nya elever IMSPR Personalstyrkan har varierat under året p.g.a. skiftande behov. Ovanstående gällde vid läsårets slut. Antalet individer är något fler p.g.a. deltidstjänster, kortare förordnanden etc. Andelen behöriga lärare är hög. Samtliga lärare ingår i arbetslag och är mentorer (med några få undantag). Vuxenutbildning Ledningsgrupp: 1 rektor på deltid 60% för Vuxenutbildningen. Ledningsgruppen sammanfaller med Spångbergsgymnasiet. Arbetslag: Lärarna i vuxenutbildningen arbetar i arbetslag. Administration: Som stöd för verksamheten finns en personal heltid för administration. Studievägledning: En halvtid studievägledare verkar vuxenutbildningen. Vaktmästare: En vaktmästare och en tekniker ansvarar för funktionen beträffande lokaler och utrustning (gemensamt med gymnasieskolan, se ovan). Lärare: Ca.11 lärartjänster är fördelade på framför allt SFI och vård- och omsorgsutbildning men även på kärnämnen och karaktärsämnen. Andelen behöriga lärare är hög. Frivilliga skolformer bedriver en stor och bred verksamhet för vuxna, Grundvux, Gymnasial vux, Svenska för invandrare SFI, Särvux och uppdragsutbildning. Gymnasial vuxenutbildning integreras till största delen med gymnasieskolan. Vård- och omsorgsutbildningen har en stor verksamhet med ett gott samarbete med socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen AF. SFI är en verksamhet som stadigt ökat de senaste åren. Under senaste året har vi ökat möjligheterna för särskild utbildning för vuxna vilket mottagits väl med ökat antal studerande. Grundvux Gyvux allmänna ämnen Gyvux vård SFI Särvux 25 Re2 50 Re2 52 Re2 130 Re2 16 Re1 Totalt 273 7

8 Personal Verksamheten är mycket personaleffektiv p.g.a. integrering med gymnasieskolan och distansstudier där så är möjligt. Rektor 0,6 Lärare Ca. 11 SYV 0,5 Planerare 0,2 Adm. Ansv. 1 Övr 3,5 Lokaler Frivilliga skolformer förfogar över ändamålsenliga lokaler i en central byggnad Spångberget med delar av intilliggande Yrkesskolan, en industrilokal Västerängen på södra industriområdet och en restaurangdel i Bergmästargården. Bibliotek: Finns inrymt i det s.k. centralkapprummet i direkt anslutning till vår cafeteria. Idrott: Skolan förfogar över väl fungerande lokaler för idrott i intilliggande idrottshall. Spångbergsgymnasiet Skolans centralbyggnad är Spångberget och inhyser naturvetenskapsprogrammet NA, samhällsvetenskapsprogrammet SA, vård-och omsorgsprogrammet VO, handels- och administrationsprogrammet HA, introduktionsprogrammen IM inkl. IMN språkintroduktion för nyanlända. I Yrkesskolan på Fogdevägen har fordons- och transportprogrammet FT, Hantverksprogrammet frisör HV och gymnasiesärskolan sina lokaler. Skolans restaurang- och livsmedelsprogram RL har lokaler i Bergmästargården som ligger idylliskt vid sjön Daglösen. Bygg- och anläggningsprogrammet BA, el- och energiprogrammet EE och industritekniska programmet IN ligger i skolbyggnaden Västerängen på södra industriområdet. Alla elever har sin undervisning i gymnasiegemensamma ämnen på Spångberget. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen förfogar över ändamålsenliga lokaler i framförallt centralbyggnaden Spångberget. Grundläggande vux och Gymnasial vux är till stor del integrerad i gymnasieskolans verksamhet men där numerären är tillräcklig har man egna vuxengrupper. Omvårdnadsutbildningen för vuxna delar lokaler med skolans omvårdnadsprogram. Omvårdnadsutbildningen inom komvux drivs som distansutbildning. Utbildningen är en framgång med ett upplägg av distansutbildning via internet och närträffar. Lokalbehovet är begränsat för denna utbildning. 8

9 Ekonomi Under det senaste året har Frivilliga skolformer inte kunnat driva verksamheten med en balanserad budget. Ett underskott har uppstått på grund av ändrade förutsättningar under budgetårets gång. Frivilliga skolformers verksamhet är svår att prognostisera. Elevernas gymnasieval påverkar den egna verksamheten såväl som de interkommunala ersättningarna IKE. Konkurrensen från andra kommuner och friskolor har ökat avsevärt de senaste åren. Kostnaderna för gymnasieverksamheten för asylsökande/nyanlända (språkintroduktion) ökar kontinuerligt på grund av fler elever och bl.a. beroende på höga krav för att fullfölja studier med både grundskole- och gymnasiekompetens. Antalet studerande inom Svenska för invandrare SFI har ökat kraftigt under senaste året. Tidigare statliga satsningar inom bl.a. vuxenutbildningen har minskat vilket fått menlig inverkan på skolans ekonomi. 7. Information, kommunikation och arbetsmiljö Information och kommunikation För en effektiv styrning och ledning, god samverkan och ett faktiskt inflytande har vi haft en organisation enligt följande: Verksamhetschef/rektor och rektorer utgör ledningsgrupp med kontinuerlig dialog. Ledningsgruppen träffas varje vecka. Samverkansgrupp för Frivilliga skolformer 1 möte/månad, 10 totalt under året Arbetsplatsträffar APT arbetslag 1 möte/månad, 6 totalt under året Arbetslag med kärnämneslärare och karaktärslärare 2 möten/månad, 20 totalt under året Ämneslag med ämneslärare 1 möte/vecka Elevhälsateam med skolsköterska, kurator, mentor Och skolledning 1 möte/vecka, 10 totalt under året Skolledning och SYV 1 möte/månad, 10 totalt under året Programforum med elever (ett/flera prog i taget) 1 ggr/termin, 2 totalt under året Arbetsmiljö Frivilliga skolformer har en plan för Systematiskt Arbetsmiljöarbete. Arbetsplatsträffar APT, arbetsmiljörond och ett aktivt arbete från skyddsombud och elevskyddsombud verkar för en god arbetsmiljö. Arbetsmiljörond och brandövning har utförts under läsåret. 9

10 8. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet omfattar samtliga verksamhetsgrenar som ingår i Frivilliga skolformer. Gymnasieskolans nationella program Gymnasiesärskolan Gymnasieskolans introduktionsprogram IM Vuxenutbildningens alla delar Inom Frivilliga skolformer finns det systematiska kvalitetsarbetet dokumenterat i ett årshjul. Det är fysiskt utformat som en måltavla där eleven står i centrum. Runt eleven kretsar personer som i olika led har ansvar för elevens måluppfyllelse. Närmast eleven ligger läraren. Här finns inplanerat aktiviteter för den enskilde lärarens uppföljning och arbete med eleven. Det handlar om planering, omdömen, utvecklingssamtal med elev, utvecklande medarbetarsamtal med ansvarig skolledare samt utvärdering. Nästa cirkel i måltavlan placerar eleven i ett sammanhang där en grupp lärare finns som ansvariga. Här ryms planeringen för de olika lärarlagens arbete i programinriktade arbetslag och ämnesinriktade arbetslag. Dessa grupper har ett mer övergripande ansvar för elevens måluppfyllelse genom pedagogisk utveckling inom ämnesområde eller programområde. I den yttre cirkeln återfinns skolledningen som griper över hela verksamheten, men fortfarande med eleven i fokus. Här finns de aktiviteter inplanerade som syftar till hela verksamhetens kvalitetsförbättring som till exempel verksamhetsbesök och medarbetarsamtal. Utvärderingar med rapport till BUN. Uppföljning av enskilda lärares och arbetslags arbete kring elevens ökade måluppfyllelse. Genom årshjulets utseende hoppas vi synliggöra skolans fokus på eleven och att alla våra insatser, stora som små, hela tiden syftar till att öka elevens måluppfyllelse. På detta sätt förtydligas också ansvarsområden kring eleven samt att den betonar den enskilde lärarens avgörande roll för elevens resultat. 10

11 Semester Verksamhetsbesök. Medarbetarsamtal. Analys avgångsstatistik Verksamhetsbe sök. Tjänstefördelni ng Verksamhetsbes ök. Medarbetarsamt al. Lönesamtal. Enkät - Verksamhetsbesök. Schema klart. Årsutvärdering, resultat nationella analys. Rapport ämnes- /programlag Semester Eleven Ingångsstatistik, analys av stöd. Pedagogisk planering Rapport utifrån pedagogisk planering Verksamhetsbesök. Medarbetarsamtal. 15/9 kvalitetsrapport. 15/9 likabehandlingsplan. 15/9 arbetsplan olika Verksamhetsbe sök. Medarbetarsam tal. Omdömen, mentorskolledning Verksamhetsbesök. Medarbetarsamtal. Rapport BUN. Terminsutvärd ering Verksamhetsbes ök. Medarbetarsamt al. Lönesamtal. Enkät. Omdömen, Verksamhetsbesök. Medarbetarsamtal. Verksamhetsbesök. Medarbetarsamtal. Verksamhetsbesök. Strategi Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs med utgångspunkt i följande fyra frågeställningar: Särskild vikt har lagts vid att göra kvalitetshöjningar inom kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget. 11

12 Frivilliga skolformers uppdrag är beskrivet i skollagen, förordning och läroplan. Under läsåret har, i linje med uppdraget om systematiskt kvalitetsarbete, förbättringar gjorts inom organisation, administration och rutiner för att stödja kunskaps- och värdegrundsuppdraget. Arbetslagens utvärdering - utvecklingsarbete Utgångspunkten i det systematiska kvalitetsarbetet är arbetslagens/ämneslagens utvecklingsplaner. I arbetslagen/ämneslagen finns direkt koppling till vardagen med de utmaningar som finns för att öka elevernas måluppfyllelse beträffande kunskaper och värdegrund. Utvecklingsplanerna formas av arbetslagen/ämneslagen med utgångspunkt att förbättra där det som bäst behövs. Fokusområden Nedanstående fokusområden, för hela verksamheten, formades inför läsåret 2014/2015 och kommer med stor sannolikhet att vara levande under många år. Bedömning för lärande Ett antal studiedagar, arbetslagsmöten o.s.v. har ägnats åt fördjupning i Bedömning för lärande. En kort beskrivning är att utveckla arbetet med återkoppling av uppnådda kunskaper till eleven/studerande för en ökad förståelse av var jag befinner mig och vad som krävs för att jag ska nå mina mål. Kontinuerligt arbete bedrivs för att implementera tänkandet och arbetssättet. Mot bakgrund av tidigare erfarenheter och nya kunskaper formade ämneslagen egna utvecklingsplaner för året. En av de centrala punkterna i utvecklingsplanerna har varit att utforma bedömningsmatriser som ett verktyg för kontinuerlig feedback till eleverna för ökad måluppfyllelse. Detta är enligt skolforskningen (bl a Hattie, Lundahl m fl) något som ger goda effekter på elevernas resultat. Resultaten har utvärderats på flera sätt. Dels genomför ämneslag och arbetslag egna utvärderingar vid läsårets slut och dels tas frågor rörande tydlighet och feedback upp i den kvalitetsenkät som samtliga elever vid SPG besvarar. Ex. på resultat hämtat från gymnasieskolans kvalitetsenkät För det Alltid mesta Sällan Aldrig Mina lärare är tydliga med vilket ämnesinnehåll kurserna har 38,2% 52,0% 7,6% 2,2% FÖREGÅENDE LÄSÅR 39,3% 56,0% 7,8% 0,5% Mina lärare är tydliga med vilka kunskaper som krävs för de olika betygen 40,3% 46,9% 11,1% 1,8% FÖREGÅENDE LÄSÅR 39,6% 52,1% 7,8% 0,5% Mina lärare ger exempel på vad som menas med de olika betygsnivåerna 40,4% 43,5% 13,9% 2,2% FÖREGÅENDE LÄSÅR 32,8% 55,7% 9,4% 2,1% Mina lärare är tydliga med vilket syfte de olika momenten i kursen har 34,7% 43,6% 18,7% 3,1% FÖREGÅENDE LÄSÅR 31,4% 56,0% 10,5% 2,1% Mina lärare ger mig information om vad jag måste göra för att utvecklas i kursen 35,3% 36,6% 23,7% 4,5% FÖREGÅENDE LÄSÅR 34,0% 46,6% 17,8% 1,6% Jag får den hjälp jag behöver för att komma vidare i kursen 36,9% 45,8% 12,9% 4,4% FÖREGÅENDE LÄSÅR 41,4% 51,6% 5,8% 1,6% Mina lärare uppmuntrar mig och gör så att mitt självförtroende stärks 35,1% 36,0% 22,2% 6,7% FÖREGÅENDE LÄSÅR 31,8% 44,8% 18,8% 4,7% 12

13 Samtliga gymnasieelever utom introduktionsprogrammet utgör underlag för ovanstående resultat. Svarsfrekvensen är betydligt högre senaste läsåret jämfört med föregående år. Ett statistiskt material baserat på endast två läsår är svårt att dra långtgående slutsatser av. Dock kan vi konstatera att värderingen sjunkit på nästan samtliga frågor. Totalt sett har bedömningen Alltid/För det mesta höga värden men vi har all anledning att jobba vidare med området betyg och bedömning för att se till att sänkningen inte är en trend. Slutsatser som kan dras utifrån enkätresultaten är att eleverna upplever att de får god information kring centralt innehåll och kunskapskrav men att skolan behöver förbättra arbetet med formativ bedömning under kursernas gång så att eleven hela tiden är medveten om sin kunskapsutveckling och känner sig trygg i hur nästa steg ser ut. Återkoppling och uppmuntran är ett förbättringsarbete. Flera ämneslag beskriver att arbetet med bedömningsmatriser och införandet av dessa i skolans digitala lärplattform (It s leraning) har startat men att arbetet behöver fortsätta. Gymnasieskolan innefattar hundratals kurser och arbetet kommer att ta tid. Vi behöver nya verktyg för att få ett genomslag hos alla lärare. Kunskapsresultat Varje år görs analyser av gymnasieskolans resultat beträffande kunskaper. Analys av - Betygsresultat o Hela skolan o Program o Inriktning o Kurs - Gymnasieexamen - Yrkesexamen - Förhållande mellan resultat på nationella prov och betyg Analysen ger om möjligt svar på områden för ett förbättringsarbete. Spångbergsgymnasiet har 10 nationella program med 15 inriktningar och fördelat på tre läsår ca.260 elever. Detta gör att skolan har mycket små grupper vilket i sin tur ger en svår hantering statistiskt. Antalet elever i varje grupp är liten vilket betyder att ex. nationell statistik inte finns att tillgå i alla fall och att variationen mellan läsår kan vara mycket stor. Vi använder huvudsakligen betygsanalyser från skolans administrativa system. Vidare påverkar antalet nya elever betygsstatistiken. De har inte varit i Sverige länge nog för att ha en rimlig chans att nå goda resultat. Nedanstående är ett exempel på betygsanalys av ämnet, engelska. 13

14 Alla program Engelska Engelska 5 Engelska 6 Engelska 7 A B C D E F Ovanstående bryts ner på programnivå vilket innebär få elever per program vilket i sin tur innebär svårigheter att presentera materialet p.g.a. elevernas integritet. Dock används materialet på program/kursnivå för analys av svagheter och därmed områden för ett förbättringsarbete. Språkutveckling i alla ämnen Med ett stort antal nyanlända är behovet stort av en bred språkträning i svenska. Det räcker inte att studera svenska på svensklektionerna. Ett utvecklingsarbete pågår för att samtliga lärare/personal ska få fördjupade kunskaper i att bidra till nyanlända elevers språkutveckling. En pedagog har under arbetsåret haft ett speciellt uppdrag att stödja ämneslagen i arbetet. Likabehandling Alla människors lika värde är en av grundpelarna i skolans arbete. Trygghet och studiero är en förutsättning för god måluppfyllelse. Detta innebär noll tolerans mot kränkande behandling. Ett arbete pågår kontinuerligt för att nå nollvisionen beträffande kränkningar. Det är allas ansvar att bidra till detta ständiga förbättringsområde. Under läsåret har ett systematiskt arbete skett för att skapa organisation och rutiner för att på bästa sätt skapa en trygg skola där kränkningar inte ska förekomma. Om det ändå uppstår finns konkreta handlingsplaner för att åtgärda och följa upp tills kränkningen är utredd och upphör. De olika arbetslagen/ämneslagen har också arbetat med att implementera likabehandlingsplanens intentioner i det vardagliga arbetet med eleverna. Exempel på detta är att programforum har hållits där fokus har legat på att ge eleverna ett ökat inflytande över sin utbildning. Likabehandlingsplanen för Frivilliga skolformer är uppdelad för resp. del av organisationen och utvärderas så att förbättringsarbete kan ske verksamhetsnära. För en fullständig beskrivning av likabehandlingsplanen med utvärdering och förbättringsarbete hänvisas till Filipstads kommuns hemsida. andlinginomfrivilligaskolformer.4.48ce64f6149cb html 14

15 Förstelärare Under läsåret har fem förstelärare verkat inom Frivilliga skolformer. De fem förstelärarna har arbetat med flera utvecklingsprojekt inom sina ämnesområden. Uppföljning av APL Ett utvecklingsprojekt som handlat om ämnesintegrering och uppföljning av APL inom lärlingsprogrammen. Arbetet har varit att utforma bedömningsmatriser och metoder för att följa upp elevernas kunskapsinhämtning på sina praktikplatser. Bedömningsmatriser engelska Projektet har handlat om utveckling av bedömningsmatriser inom ämnet engelska. Dubbelt mentorskap Utvecklingsområdet har varit mentorskap och interaktion med vårdnadshavare på byggprogrammet. Rutiner för ett dubbelt mentorskap har arbetats fram där en yrkeslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen har samarbetat för att eleven alltid ska vara omhändertagen på ett bra sätt oavsett vilken del av skolan man befinner sig på. Samhällskunskap Utveckling av undervisningsmetoder för högre måluppfyllelse, speciellt för yrkeselever. Svenska med stöd av modersmålet för analfabeter Utveckling av metoder för att använda modersmålet som stöd för språkinlärning i svenska. Resultat gymnasieskolan Lå 13/14 Lå 14/15 Meritvärde elever med slutbetyg 12,9 13,7 Meritvärde samtliga elever 12,1 12,3 Yrkesexamen 60,4% 86% Gymnasieexamen 82,4% 96% Yrkeselever med allmän behörighet 12% 27% Det är viktigt att beakta att elevgruppen är liten vilket gör det svårt att dra slutsatser utifrån statistiken och för detaljerade redovisningar är inte lämpligt. Totalt sett är meritvärdena låga relativt rikssnittet men stora variationer mellan högsta nivå och lägsta nivå förekommer inom Spångbergsgymnasiet. Läsåret 13/14 var det första året som vi examinerade elever enligt gymnasiereformen GY11. Vi har gjort många lärdomar om GY11:s förutsättningar som lett till ett förbättringsarbete som i sin tur gett ökad måluppfyllelse. Exempelvis är det av stor vikt att eleven inser vikten av och får den hjälp och återkoppling som behövs för att nå yrkesexamen/gymnasieexamen. Detta har varit en del av vårt förbättringsarbete. Sammanfattning om utvecklingsområden Ökade meritvärden i delar och totalt Ytterligare analys måste göras för att kunna påverka skolans totala resultat mot högre måluppfyllelse. Var finns svagheterna och vad ska prioriteras för att nå högre kunskapsmål 15

16 och därmed ökade meritvärden. Strävan mot högre grad av bedömning för lärande fortsätter. Andelen elever som når yrkesexamen måste förbättras ytterligare Nationell statistik från läsåret 13/14 har visat att reformen GY11 har inneburit svårigheter att nå yrkesexamen. Spångbergsgymnasiets siffror avviker inte från riksgenomsnittet läsåret13/14. Skolans resultat har ökat markant läsåret 14/15. Dock är vi inte nöjda utan verkar för att öka andelen yrkesexamen ytterligare. Värt att notera är att eleverna på yrkesprogram inte når allmän högskolebehörighet utan att läsa extra kurser. Språkutveckling En fokusområde som behöver utvecklas ytterligare för att nyanlända elever som kommer in på nationellt program ska få fortsatt stöd. Likabehandling Ett gediget arbete har gjorts de senaste åren vilket lett till att området kan ses som institutionaliserat och därmed avföras som fokusområde. Per-Arne Söderstedt Re1 Thomas Larsson Re2 Mattias Belin Re3 Verksamhetschef/rektor Rektor Rektor 16