BARN OCH UTBILDNING VERKSAMHETSPLAN

Transkript

1 BARN OCH UTBILDNING VERKSAMHETSPLAN Frivilliga skolformer LÄSÅRET

2 Innehållsförteckning: Verksamhetsplan... sid Inledning... sid Systematiskt kvalitetsarbete... sid Vision... sid Mål... sid Mål med avseende på kunskapsuppdraget... sid Mål övergripande nivå... sid Mål programarbetslag/ämneslag... sid Mål med avseende på värdegrundsuppdraget... sid Rapport om systematiskt kvalitetsarbete... sid Likabehandlingsplaner... sid Uppdraget... sid Lagreglering inom förskolans/skolans område... sid Kommunala beslut, avtal och planer som styr verksamheten... sid Nulägesbeskrivning... sid Information och kommunikation... sid På nämnd/förvaltningsnivå... sid På verksamhetsnivå... sid Ansvarsområden... sid Förskolechefs/rektors ansvar... sid Övrigas ansvar... sid.19 2

3 VERKSAMHETSPLAN 1. Inledning Skolverksamheterna styrs av nationella och lokala mål. De viktigaste nationella styrdokumenten utgörs av skollagen samt läroplaner för de olika verksamheterna. Läroplanerna för skolan innehåller även kursplaner med tillhörande kunskapskrav. Barn- och utbildningsnämnden fastställer årligen det kommunala uppdraget som uttrycks i Ekonomisk plan mål Systematiskt kvalitetsarbete 2.1 Vision Frivilliga skolformer ska nu och i framtid vara ett centrum för gymnasial utbildning och vuxenutbildning. Med ett brett utbud och hög kvalitet ska vi vara främsta alternativet för kommunens innevånare och sökande från en betydligt större region. Kunskaper, värdegrund och språkutveckling för nyanlända är i fokus och genomsyrar vår lärande organisation. Utveckling för ständiga förbättringar ska vara ett signum för hela verksamheten. Varje elev ska: - nå sina studiemål i en trygg miljö utan kränkningar och trakasserier. - ges det stöd som man behöver utifrån sina förutsättningar. 2.2 Mål I läroplanerna för förskolan/skolan uttrycks mål, krav och riktlinjer. Målen riktar sig till barnen och eleverna medan krav och riktlinjer vänder sig till de vuxna. Utifrån de statliga och kommunala styrdokumenten arbetar samtliga skolor i kommunen fram sina egna mål för verksamheten i arbetsplanen. Av den skall det framgå hur målen i läroplanen och kursplanerna skall förverkligas samt hur verksamheten skall utformas och organiseras. En lokal arbetsplan/pedagogisk planering är en förutsättning för att alla parter inom förskolan/skolan (elever, personal och vårdnadshavare) skall kunna stäva mot samma mål. 2.3 Frivilliga skolformers mål avseende kunskapsuppdraget Gymnasieskolans och vuxenutbildningens huvuduppdrag är kunskaper. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete med kunskapsmålen i fokus är målet att kontinuerligt öka elevernas/de studerandes måluppfyllelse med resultat som: - ökade kunskaper som ger ökat meritvärde i gymnasiegemensamma ämnen - ökade kunskaper som ger ökat meritvärde programvis - alla elever på högskoleförberedande program ska nå gymnasieexamen - alla elever på yrkesprogram ska nå yrkesexamen - ökat antal behöriga till högskolestudier - ökad närvaro i skolan - alla studerande på SFI ska nå kunskapsmålen i svenska språket 3

4 Varje elev/studerande ska: - nå kunskapsmålen i sin studieplan - stöttas utifrån sina förutsättningar och behov - känna trygghet och studiero Frivilliga skolformer arbetar med systematisk utveckling enligt det s.k. kvalitetshjulet. Utvärdering/Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Utvärdering/Hur blev det? O.s.v. Utvecklingsarbeten är planerade på allt från övergripande nivå till ämnesnivå. Arbetsplan/Pedagogisk planering Övergripande nivå Frivilliga skolformer har ett fokus på - Värdegrunden - Bedömning för lärande - Språket i alla ämnen Värdegrunden Ett aktivt arbete pågår för att motverka kränkande/diskriminerande behandling av alla slag och mellan alla parter. En levande likabehandlingsplan ger oss alla stöd för arbetet mot kränkande behandling. Arbetet utvärderas och utvecklas kontinuerligt. Bedömning för lärande Elevens förståelse för sin egen förståelse och kunskapsutveckling ges särskilt utrymme i vårt pedagogiska utvecklingsarbete. Vi utvecklar metodiskt former för återkoppling till eleven var hon/han befinner sig i sin kunskapsutveckling och vad som krävs för ytterligare ökad måluppfyllelse. Språket i alla ämnen Alla har behov av ett språkbruk som man förstår. Vi arbetar med att utveckla språkbruket i våra utbildningar så att inte språket ska vara ett hinder för lärande Mål programarbetslag/ämneslag Exempel/urval från arbetslagens arbetsplaner för utvecklingsarbete läsåret 2015/2016 efter utvärderingar våren 2015 och planeringsarbete augusti Gymnasiesärskolan Utdrag ur arbetsplan Övergripande mål för arbetslaget är: Inkludering och integrering för gymnasiesärskolans elever, både socialt, rumsligt och didaktiskt. 4

5 Öka samarbete över gränserna (SvA-GySär-modersmål-bild-idrott). Se oss och ta tillvara vår kompetens som speciallärare för hela skolan, både i stödet till elever och lärare. TEMA-arbete (ämnesområdesövergripande). Fokusområde för GySär: Språk genom alla ämnen Bakgrund På gymnasiesärskolan arbetar vi med AKK (alternativ kompletterande kommunikation) för att möta och stärka elevens egen kommunikationsutveckling. Exempelvis använder vi TSS (tecken som stöd), TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation) och GAKK (grafisk alternativ kompletterande kommunikation), Widgit Go och BoardMaker är bland annat bildstöd vi använder. Detta gynnar alla elever oavsett kommunikation och kommunikationsnivå. Vi försöker också stärka kommunikation genom foto- och filmobservationer för att stärka och möjliggöra diskussion, repetition, återberättande, återkoppling mm. Detta möjliggör även BFL. Vi försöker också att i vår undervisning se samhället som lärande klassrum, för att eleverna ska få möta språket på olika sätt i olika sammanhang, miljöer och kontexter. I läroplanen står också att vi ska förbereda eleven för vuxenlivet. Genom vårt arbetssätt som är ämnesområdesövergripande, är språket och kommunikation den röda tråden. När det gäller motivationen och närvaron för övriga elever, tror vi att skolan lyckats möta elevernas individuella behov, behov av stöd, gett dem möjligheter att förstå sin omvärld och skapat en god, strukturerad och individuellt anpassad lärmiljö och undanröjt hinder i densamma. Elevernas intresse tillvaratas och de ges goda möjligheter till delaktighet. Ur ämnesområdet i Språk- och kommunikation: För elever med annat modersmål än svenska ska undervisningen bidra till att eleverna stärks i sin utveckling till att bli flerspråkiga. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla och befästa ordförråd och satsbyggnad på både modersmålet och svenska. Undervisningen i modersmålet ska på så sätt bidra till att eleverna utvecklar såväl sitt modersmål som sin identitet. Skolstart ht -15 Mål: - Upprätta samarbete mellan SvA-lärare, GySär och modersmålslärare för att tillgodose elevens kunskapsmål i ämnet Språk och kommunikation. - Öka samarbetet lärare emellan, för att dels tillvarata olika kompetenser, dels för att arbetsledningen önskar ökat samarbete över gränserna, men även för att detta gynnar elevens (och de andra eleverna på GySär) måluppfyllelse. 5

6 - Genom inkludering och integrering (socialt, rumsligt och didaktiskt) ökar möjligheterna till ovanstående mål. (Gäller alla elever på GySär). Fokusområde TEMA Vi jobbar ämnesintegrerat på gymnasiesärskolan för att få med alla ämnesområden på olika vis och på så sätt arbetar vi hela tiden med bedömning för lärande (BFL). Ett systematiskt och målinriktat arbete för att kvalitetssäkra att eleverna får med sig de kunskaper och förmågor vi ska bedöma, grundläggande eller fördjupade. På olika sätt utifrån elevernas kommunikativa förmåga, presenterar vi varför/hur och när vi ska arbeta med ett visst område. Vad vi gjort, vad vi gör nu, vad vi kommer att göra och hur det sedan har gått. Påvisar var eleverna befinner sig i ämnesområdet, ofta genom repetition och genom att ställa frågor, men även genom foto, film och collage som eleverna själva gjort. Ett bra exempel i hur vi arbetar är att lyfta vårt TEMAARBETE som finns på schemat tre tillfällen/vecka. När vi på schemat har TEMA vilket för år 2014 var Kultur i närmiljön, såg vi till att alla sex ämnesområden bearbetades och ingick i TEMATs olika delar. Vi planerade in, utefter ämnesområden, efter programmål och genom de matriser vi utarbetat, att vi fick en röd tråd i varje lektion och moment. Vi utvärderade sedan tillsammans, och följde upp att de ämnesområden vi planerat in kom med, vi analyserade och reflekterade över om det även fanns andra ämnesområden än de tänkta som kommit in. Vi gjorde en utvärdering utifrån måluppfyllelse, vi tydliggjorde för eleverna och fick ett bra underlag när det gällde bedömning för lärande. Genom film- och fotoobservation kunde vi tillsammans med eleverna och i arbetslaget gå igenom materialet vid flertalet tillfällen efteråt, och då upptäcktes nya saker, vi såg nya perspektiv i bearbetningen av materialet. Vid dessa tillfällen uppstod tid för repetition, chans för återberättande för både lärare och elever och befästandet av kunskaper ökade därmed hos våra elever. Eleverna synliggjorde sitt eget lärande både för sig själva och för oss lärare och de andra eleverna. Vi dokumenterade kontinuerligt, så vi kunde följa elevernas lärande. Genom foto och film med diskussioner till, fick eleverna återuppleva och följa våra förehavanden många gånger för reflektion, repetition, chans att återberätta och befästa. Genom att eleverna själva verkligen kan se vad de gjort på foto och film, kan de lättare förstå att de kan det syns ju, och de kan höra vad de själva säger. Vi märker att det ger resultat, när eleverna kan återberätta efter att vi tar upp ämnet senare. Vi arbetar mycket med bildstöd, tecken som stöd och ställer frågor och halva frågor, för att hjälpa minnet på traven. Fokusområde för TEMA läsåret Hus och hem. Vi fortsätter vårt arbete med de ämnesområdesövergripande temaarbetena, som vi utarbetat och bedrivit enligt ovan exempel. Då får vi en kvalitetssäkring i arbetet med måluppfyllelse, den röda tråden, bedömning för lärande och språket genom alla ämnen. Vi utvärderar också kontinuerligt och möjliggör för eleverna att se sitt eget lärande regelbundet. I övrigt arbetar vi med eget arbete enligt de styrdokument som finns för individuella programmet för gymnasiesärskolan. 6

7 Bygg- och anläggningsprogrammet BA Idéer om sådant som vi gör men kan göra bättre!? Vi ska strukturera upp de nya kurserna så vi vet vilka moment som ska ingå i respektive kurs. Flexibiliteten i undervisningen ska vi ändå slå vakt om och behålla. Vi har tagit till oss er diskussion om elevers studiero och vill därför ta tag i uppehållsrum med plats för elevernas enskilda studier. - Uppehållsrum i markplan - Studierum. Övervåning. fönster i väggarna ut mot verkstaden - Bibliotek (i mindre format) Vi vill också ha en fast anläggning för mur och betongavfall, typ lastflak men i betong. - Garageplattan kan gjutas så eleverna får betongpraktik och vi får garage till bussar och kanotkärra. Vi ska jobba med att kunna gå in i varandras grupper och ta de delar som vi är bra på. Vi kan också jobba med förslag på hur dataprogram kan utformas/ändras så de passar yrkesutbildningarna. ( skola 24 etc) Elprogrammet EE Vi har utvärderat Verkstadsmatrixen från 2014/15. Det går att identifiera en/flera svagheter i vår utvärdering. Vi ska implementera kunskapsmålen med verkstadsmatrisen så att målen synliggörs för elever och föräldrar. Vi sätter som mål att (konkret, möjligt att utvärdera)verkstadsmatriser som finns bör vara med som ett underlag till utvecklingssamtalen. Vi själva har samma matris som eleverna, men med bedömning som eleverna inte kan se. Matrisen bör sitta uppe i verkstan. Eleverna ser då vart de befinner sig i förhållande till kunskapsmålen. För att nå målet kommer vi att genomföra följande förbättringsarbete(konkret, möjligt att utvärdera). Varje elev får en egen excel-matris med gröna kursmål för varje kurs. Det ska framgå vid utvecklingssamtalen vart eleverna står punktvis, från skolverkets kursplaner kopplat till de matriser vi använder. Lärlingsarbetslaget: Fordons- och transportprogrammet FT, Handels- och administrationsprogrammet HA, Hantverksprogrammet HV, Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL och Vård- och omsorgsprogrammet VO Utvecklingsområden som vi ska fortsätta arbeta med under hösten -15. Vi har handlingsplaner för samtliga utvecklingsområden. Beskrivning av det som ska utvecklas Idag är alla lärlingssamordnarna (hos oss karaktärsämneslärarna för respektive program, 1-1,5 tjänst/program) med i samma Lärlingsarbetslag. För att kunna starta flera lärlingsprogram, vi planerar att starta även RL som lärlingsprogram, och utöka antalet platser behöver vi finna en gemensam struktur. Idag arbetar lärlingsprogrammen med olika rutiner och strukturer, både inför och under apl. Vi behöver samla den erfarenhet som finns och de goda exempel som vi arbetat med till en gemensam struktur som kan använda på alla lärlingsprogram. Det gäller att ta fram rutiner och dokument, så som matriser och bedömningsunderlag som kan användas 7

8 för uppföljning av apl. Bristen inom nuvarande lärlingsprogram är att ett fåtal personer sitter med spetskompetenser som är värdefulla både för utvecklingsarbetet och för respektive program. Kortsiktiga mål Vi tar fram tydliga handlingsplaner för de olika utvecklingsområdena. Eventuell resursperson/er som tillsätts tar över en del av administrativt arbete. Vi arbetar fram en struktur och rutiner för att kunna dokumentera det fortlöpande arbetet. Lärare får information om hur de skapar matriser och bedömningsunderlag som ska anpassas för apl. Vi använder gemensamma mallar för att underlätta integreringen med att använda materialet på lärplattformen. Vi kommer också att ta fram tydliga enkäter att lämna till arbetsplatser och elever för att samla inte underlag för utvecklingsarbetet. Gemensamt presentationsmaterial tas fram om lärlingsutbildning. Under en period ges extra tid till personal att aktivt arbeta med att knyta kontakter med nya arbetsplatser och sälja in lärlingsutbildningen. Långsiktiga mål Vi har en samlad plattform med olika dokument som kan användas på lärlingsprogrammen. Det är rutiner och checklistor och de dokument som krävs för kartläggningar. Det finns matriser/bedömningsunderlag som är kopplade till konkreta bedömningssituationer på apl, s.k. alingment som används för uppföljningen under apl. Matriser ska finnas för samtliga kurser, Det kommer sedan leda till att materialet kan läggas in på lärplattformen för att underlätta bedömningen. Vi har också skapat strukturer för kollegial handledning där vi har olika forum att diskutera pedagogik och lärlingskoncept. Eleverna får en rättsäker bedömning som är väl underbyggd med dokumentation. Vi arbetar formativt med utvecklingsmål. Vi ser också en ökad måluppfyllelse då vi också nu har lyckats integrera de gymnasiegemensamma ämnena i apl. Lärlingarna är ambassadörer för skolan och vi har arbetsplatser som ser stora fördelar att ta emot lärlingar från vår skola. Strävan är att eleverna ska vara så yrkesskickliga de efter avslutad utbildning är anställningsbara. Vi har en arbetsgrupp som arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet med apl och leder utvecklingen. Lärlingskonceptet på Spångbergymnasiet är väldokumenterat och tydligt att vid sjukdom eller vid personalomsättning är vikariearbete/nyrekrytering enkelt. Marknadsföringen kommer kunna kopplas till att vi har den bästa lärlingsutbildningarna i regionen. En arbetsgrupp på tre personer sätts ihop för att leda arbetet med att skapa handlingsplaner, uppföljning och utvärdering för kortsiktiga målen och de långsiktiga målen. I denna grupp finns också IT-support funktion till yrkeslärare Tid till personal att aktivt arbeta med att knyta kontakter med nya arbetsplatser och sälja in lärlingsutbildningen. Yrkeslärare behöver få information och stöttning i hur de bygger matriser och kunna koppla det till konkreta bedömningssituationer s.k. alignment. De behöver också tid för att arbeta med dokumenten. Tid för kollegialt lärande och handledning under strukturerade former Yrkeslärare behöver få information och stöttning i hur de bygger matriser och kunna koppla det till konkreta bedömningssituationer s.k. alignment. De behöver också tid för att arbeta med dokumenten. Tid för kollegialt lärande och handledning under strukturerade former Marknadsföringinsatser mot blivande elever och föräldrar. 8

9 Naturvetenskapsprogrammet Vi har utvärderat Naturkunskap: Det går att identifiera en/flera svagheter i vår utvärdering Vi (SLA och JBE) jobbade med att framställa gemensamt undervisningsmaterial för naturkunskap under 14/15. Tiden har inte helt räckt till men vi har kommit en bit på väg. Att skriva gemensamt bedömningsmaterial och material för självbedömning för eleverna tog längre tid än planerat. Vi sätter som mål att (konkret, möjligt att utvärdera) Formulera gemensamt bedömningsmaterial till kurserna i naturkunskap och mer självbedömningsmaterial för eleverna (i matrisform). Gemensamt laborationsmaterial till naturkunskap. Gemensam matris för laborationsrapporter i naturkunskap samt självbedömningsmaterial till eleverna. Aktivt arbeta med det naturvetenskapliga språket (språket i alla ämnen). För att nå målet kommer vi att genomföra följande förbättringsarbete (konkret, möjligt att utvärdera) Studera skolverkets råd och tips om bedömningsmaterial och självbedömning. Vår plan är att stämma av och utvärdera vecka vecka 3 och 24, 2016 Kemi och biologi: Det går att identifiera en/flera svagheter i vår utvärdering SLA och JBE har jobbat med att framställa en gemensam mall för rapportskrivande i kemi/biologi i samarbete med svenskan. Bedömningsmatris för laborationsrapport och självbedömningsmall som eleverna förstår är inte helt färdigställd. Här har inte tiden räckt till då mycket tid har lagts på gemensam bedömningsmall för naturkunskapen under året. Vi sätter som mål att (konkret, möjligt att utvärdera) Formulera gemensamt bedömningsmaterial till kurserna i kemi och biologi och mer självbedömningsmaterial för eleverna. Gemensam bedömningsmall för laborationsrapporter i biologi och kemi. I rapportskrivandet utvecklar eleverna sina färdigheter i formellt språk (språket i alla ämnen). Jobba ännu mer med formativ bedömning på Itslearning. Utveckla begreppsförståelsen, arbeta med begreppslistor (språket i alla ämnen). För att nå målet kommer vi att genomföra följande förbättringsarbete(konkret, möjligt att utvärdera) Utveckla den formativa bedömningen på Itslearning. Skapa självbedömningsmallar för eleverna för rapportskrivandet. Testa begreppsförståelsen intensivare. Vår plan är att stämma av och utvärdera vecka 3 och vecka 24, 2016 Samhällsvetenskapsprogrammet Vi har utvärderat elevernas resultat/måluppfyllelse. Detta gäller eleverna på SA som helhet i mentorsgruppen och GGÄ på yrkessidan i ämneslaget. Elevenkät har genomförts där eleverna i SA har fått ge uttryck för sina åsikter kring tydlighet i undervisning och bedömning. Vi har analyserat/utvärderat resultaten av skolans stora elevenkäter (2 st) samt 9

10 skolinspektionens enkät. Det går att identifiera en/flera svagheter i vår utvärdering Många F i samhällsämnen framför allt gällande YRK-elever. Få elever når de högsta kunskapskraven. Många elever som inte klarar minst E har inte svenska som modersmål. Fler elever med diagnoser i klassrummen och svårt att kunna ge det stöd som krävs. Anpassningen av undervisningen som krävs i flertalet grupper (pga språkproblem) befarar vi kan leda till att nivån på undervisningen sänks. Detta kan innebära att det blir för lite träning på de komplexa delarna av kunskapskraven. Om man inte har möjlighet att ge elever det stöd/den hjälp de behöver t ex pga tidsbrist så finns en risk att elevens motivation försämras. Att sitta och känna att man inte förstår kan leda till motivationsbrist vilket i sin tur leder till frånvaro. Eleverna uttrycker att de vill ha mer feedback kontinuerligt direkt från läraren. Eleverna är inte tillfreds med kommentarer i matrisform på its utan efterfrågar fler sittningar med läraren. Detta är svårt för oss lärare att möta p g a tidsbrist i kurserna. Utöver de punkter som redan behandlats tog eleverna upp känslor av otrygghet. Eleverna önskar en större vuxennärvaro i gemensamma utrymmen. Vi sätter som mål att (konkret, möjligt att utvärdera) Alla elever i klassrummet ska förstå undervisningen och ha möjligheter att nå de kunskapskrav som krävs i kursen. Alla elever ska få en undervisning som gör att de kan nå sin fulla potential. Vi vill ge eleverna tydligare feedback. De ska vara medvetna om vilka kunskapskrav de nått och hur de måste arbeta för att nå högre måluppfyllelse. Öka känslan av trygghet och gemenskap genom vuxennärvaro. För att nå målet kommer vi att genomföra följande förbättringsarbete(konkret, möjligt att utvärdera) Förtydliga texter, övningsskrivningar som klassen löser gemensamt på storskärmen i klassrummet, formativa uppgifter, exempeltexter som visar hur enkel kontra utförligt kan se ut. Se även punkt 2. Större fokus på pedagogiskt samarbete kring hur man kan arbeta framgångsrikt i de komplexa klassrumssituationerna. Nyttja stödtider och specialpedagogisk kompetens. En själutvärderingsmall har arbetats fram för att eleven själv ska bli medveten om vilka kunskapskrav som krävs inför arbetsuppgifter och examinationer. YKA/PNO sjösätter detta i två grupper var under läsåret 15/16. Vi kommer att utvärdera hur detta slår ut i olika grupper tillsammans med eleverna. SA-arbetslaget avser att minst varannan vecka fika tillsammans med eleverna i cafeterian och röra oss mer i gemensamma utrymmen. Vi avser också att fortsätta arbeta med gemensamhetsskapande aktiviteter på programmet. Vår plan är att stämma av och utvärdera vecka 49/50 och vecka 19/20. Introduktionsprogrammet IM Vi kommit fram till tre fokuspunkter: 1. Rutin för nya elever 2. Elevutvärderingar 3. Teman / Projekt (schemabrytande aktiviteter, mm.) 1. Rutin för nya elever 10

11 När vi själva utvärderat vår verksamhet så har vi ofta märkt att vi inte har tillräckligt bra rutiner för nya elever, och det gäller då främst att kartlägga deras egna inlärningssätt och syn på skolan/hur de själva fungerar i skolsituationen. Vi får ofta helt nya elever under skolstart, samt också löpande under läsåret, och de har inte alltid dokumentation med sig från tidigare skola. Vissa är t.ex. nyanlända. Vår förhoppning är att kunna skapa en rutin för detta under planeringstid nu innan och även under terminen (HT15). 2. Elevutvärdering Vi har märkt att vi inte har någon tydlig rutin för att eleverna själva ska kunna utvärdera verksamheten inom IM. Målet vi sätter är att skapa en tydlig utvärderingsmall som vi går igenom med eleverna och som de kan greppa och förstå. Detta ska vi jobba med under planeringsveckan innan HT15 drar igång. 3. Teman / Projekt En idé som kom upp var att använda en typ av teman eller projekt i undervisningen. Vi har under vår utvärdering insett att vi kan jobba mer ämnesövergripande inom IM, och genom att använda projekt upplever vi att vi kan sammanfläta alla olika ämnen på ett roligt och utvecklande sätt. Plan för hur detta ska ske finns inte ännu, men vi kommer att skapa en plan och eventuella schemabrytande aktiviteter under våra möten. Vårt mål är att har två utvärderingstillfällen för ovanstående punkter: Ett tillfälle strax efter höstlovet och ett innan vi går på jullov. Introduktionsprogrammet språkintroduktion Vi har utvärderat vår verksamhet och kommit fram till att det finns förbättringsmöjligheter inom följande områden: Måluppfyllelse för eleverna Vi måste konkretisera måluppfyllelsen för eleverna. Vilka konkreta mål finns? Vad innebär det att nå ett mål för eleven? (inte bara lämna in uppgifter utan också kunna). Samarbete mellan IMN-kurserna, det skulle kunna leda till något positivt att grupperna arbetar mer tillsammans. IMN-elever och deras psykiska hälsa. Vi behöver få de elever som är i behov av ex samtal att komma i kontakt med kuratorn. Är deras psykiska hälsa dålig kan det påverka studierna negativt. Elevfrånvaro, många elever har hög frånvaro, av olika anledningar, vilket vi behöver jobba ännu mer aktivt med för att minska. Elever på HVB-hem, vi behöver få mer kunskap om hur eleverna har det på sitt boende och om hur det fungerar där. Vi sätter som mål att: Konkretisera måluppfyllelsen för eleverna. Ex. kunna skriva brev (i ämnet SVA). Göra kunskapskraven konkreta. Även göra återkopplingen på uppgifter mer konkret, genom att förhålla sig till målen på tydligt sätt. Matriser kan behövas som hjälp här för att kunna besvara frågorna om var eleven befinner sig i förhållande till målen? Hur ska den göra för att ta sig vidare kunskapsmässigt? 11

12 Även fortsätta använda Sprint-tester, som gör det tydligt för eleverna hur de ligger till. Modersmålsresurs i arabiska och andra språk efterlyses, som hjälp att konkretisera studierna för eleverna. Samarbete mellan grupperna kan ex vara att IMN2-elever redovisar muntligt för IMN1-elever. Då får IMN1-eleverna insyn i IMN2:s arbete. När vi upplever att en elev mår dåligt är det viktigt att vi tar upp detta på ex arbetslag och vid behov lyfter frågan vidare om det behövs, ex till kurator, skolsköterska eller elevhälsoteam. Frånvaron höja motivationen genom att målen konkretiseras. Elever som alltid är på lektionerna, men som av olika anledningar inte kan uppnå målen, är också ett problem. De skulle behöva mera praktiskt arbete/ett annat sätt att arbeta på. För att få mer insikt i hur eleverna har på HVB-hemmet kommer vi att göra besök där. För att nå målet kommer vi att genomföra följande förbättringsarbete(konkret, möjligt att utvärdera) Arbeta med matriser och fortsätta med Sprint-testerna, samt hjälpa varandra med medbedömning (ex. vid muntliga presentationer i svenskan, och vissa elevtexter i svenskan). Exempel på samarbete mellan Naturkunskap Bild - Svenska. I biologi kan man ex arbeta med mikroorganismer, - ta kort, - måla av, lägga in med text i datorn. Man kan också låta IMN2-elever redovisa muntligt för IMN1-elever. Då får IMN1-eleverna insyn i IMN2:s arbete och ibland tvärsom. Vid behov tas elev upp på arbetslag och Anna tar vidare problem dit de skall. Vid frånvaro är det viktigt att inte låta det gå för långt. Skriva ut närvarolistor ca en gång i veckan. Det är mycket viktigt att undersöka varför eleven inte kommer. Vis sen ankomst ska detta skrivas in i Skola 24, och tas upp med närvaron på ex veckomöten. Vår plan är att stämma av och utvärdera vecka 44 (under någon av studiedagarna på höstlovet) och vecka 49. Svenska Utifrån läsårets utvärdering (juni 2015) sätts följande målsättningar inför läsåret 15/16 i svenskarbetslaget: Skriva Ökad måluppfyllelse på kursnivå och gemensam kunskapssyn hos undervisande lärare Muntlig framställning Ökad måluppfyllelse på kursnivå och ökad gemensam kunskapssyn bland undervisande lärare För att nå målen ovan ska följande arbetas med under kommande läsår: Skriva olika typer av texter, inkl. referatteknik, fokus huvudsakligen svenska 1. Gemensamma modelltexter bör arbetas med för att uppnå ökad måluppfyllelse för skrivandet, se CHAs kommande undervisning i SVA och KEBs tidigare undervisningserfarenheter. Arbeta återkommande med muntlig framställning så att fler elever kommer känna sig trygga i en talsituation. Fler elever ska nå minst kunskapskravet E för muntlig framställning, fokus huvudsakligen svenska 1. 12

13 Som svensklärare tag med konkret arbetsmaterial och idéer till utvecklingstiden (undervisningsmaterial och elevtexter), med fokus på svenska 1. SHO arbetar vidare med kunskapskraven i it s learning, liknande befintlig modell i engelskämnet. Första utvärdering sker strax före höstlovet. Vidare utvärderas arbetsplanen ovan regelbundet vid behov. Engelska Utifrån läsårets utvärdering (juni 2015) i engelskarbetslaget, sätts följande målsättningar inför läsåret 15/16: Förbättra PRIV-elevers övergång från engelska grund till engelska 5 Ökad måluppfyllelse engelska 5 För att nå målen ovan kommer vi att genomföra följande förbättrings- och utvecklingsarbete: En dialog bör föras med skolledning och mentor som har kunskap om en PRIV-elevs övergripande studiesituation. PRIV-elever bör inte påbörja en engelska 5-kurs under pågående läsår. Föra en dialog med skolledningen på ett tidigt stadium ang. gruppsammansättning, t.ex. utifrån funktionshinder Omgående utnyttja studiehandledningstiden på torsdagar Ta hjälp av AOL som kan handleda och ev. genomföra klassrumsobservationer för att kunna få specialpedagogisk kollegial handledning. Avstämning kommer ske v. 43, v. 5 och juni Moderna språk Arbetsuppgift arbetsplan/pedagogisk planering programlag/utvecklingslag: Moderna språk Tyska/Spanska Vi har utvärderat Betygsresultaten hur bedömningen fungerar samarbete mellan språkämnena inom moderna språk samarbete mellan moderna språk och andra ämnen Det går att identifiera en/flera svagheter i vår utvärdering det finns elever som inte klart av kunskapsmålen koppla bedömningen mot läroplanens kunskapskrav samarbete om olika konkreta teman samarbete med andra ämnen för att genomföra projekt som film Vi sätter som mål att (konkret, möjligt att utvärdera) alla elever ska klara av kunskapskraven bli klar med bedömningsmatriser i its, utveckla kurser på its, använda fler verktyg samarbeta med bild och kanske andra ämnen För att nå målet kommer vi att genomföra följande förbättringsarbete (konkret, möjligt att utvärdera) stödja eleverna med det de behöver, hitta sätt och uppgifter att väcka elevernas intresse och motivation / lusten att lära, göra målen och kraven tydligt och meningen med lärandet 13

14 jobba vidare med bedömningsmatriserna som vi påbörjade förra terminen, utveckla användning av its verktyg så som planeraren hitta samarbete med t.ex. bild för projektarbete Vår plan är att stämma av och utvärdera i mitten av oktober 2.4 Frivilliga skolformers mål avseende värdegrundsuppdraget Ingen ska kränkas eller på annat sätt behöva känna sig utsatt eller utanför. Trygghet och trivsel är allas ansvar. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete med Likabehandlingsplanen som ett vardagsverktyg ska vi alltid verka för en nollvision beträffande kränkningar och trakasserier. Exempel på insatser för att nå målen: En medarbetare har uppdraget att informera och kommunicera med samtliga elevgrupper Två Likabehandlingsgrupper jobbar aktivt Programforum där rektor möter alla klasser Organisation och handlingsplan för insatser om kränkning förekommer Allas uppdrag att jobba med normer och värden i sin undervisning 2.5 Rapport systematiskt kvalitetsarbete Rapport upprättas på verksamhetsnivå Den skall vara klar senast 15 september och redovisas för Barn- och Utbildningsnämnden under perioden oktober till december. 3. Likabehandlingsplaner Upprättas och rapporteras till nämnd. Skall ingå i rapporten av det systematiska kvalitetsarbetet. 4. Uppdraget Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollagen 1 kap, 4 ) 14

15 5. Lagreglering inom förskolans/skolans område Med koppling till den direkta verksamheten finns enbart en lag, skollagen, men liksom inom andra områden finns andra lagar som också måste beaktas. Exempel på sådana är kommunallagen, tryckfrihetsförordningen, personuppgiftslagen, sekretesslagen m fl. 6. Kommunala beslut, avtal och planer som styr verksamheten Skolan styrs huvudsakligen genom de statliga styrdokumenten men naturligtvis också av den kommunala skolplanen som kommunfullmäktige beslutar om på förslag från BUN. Skolplanens huvudsakliga syfte är att visa hur kommunen ska arbeta och prioritera för att de nationella målen för skolan ska uppfyllas i kommunens skolor. Förutom den kommunala skolplanen styr också fullmäktige verksamheten genom beslutet om ekonomisk ram till BUN. 7. Nulägesbeskrivning Frivilliga skolformer bedriver en bred verksamhet för att kunna erbjuda ungdomar och vuxna bästa möjliga utbud av utbildningar utifrån givna förutsättningar såsom kommunens storlek, näringslivets behov av arbetskraft och de studerandes efterfrågan. Kännetecknande för hela verksamheten är en strävan att erbjuda en god kvalité och ett brett utbud trots begränsade resurser. Detta ställer stora krav på flexibilitet i allt från organisation till hur pedagoger jobbar med alternativ till traditionell klassundervisning. Gymnasieskola Organisation program Spångbergsgymnasiet erbjuder utbildningar inom: - 10 av 18 nationella program varav 2 är högskoleförberedande och 8 är yrkesprogram - Introduktionsprogram IM med 5 olika inriktningar - Gymnasiesärskola Individuella programmet Utbildningar med nuvarande elevtal (sept 2015) Bygg- och anläggningsprogrammet BA 52 Inkl. Bergteknik El- och Energiprogrammet EE 32 Varav 1 IMPRIV Fordons- och Transportprogrammet FT 20 Varav 4 IMPRIV GYSÄR 4 Handels- och Administrationsprogrammet HA 17 Varav 1 IMPRIV Hantverksprogrammet frisör HV 29 Varav 2 IMPRIV Introduktionsprogram IM utan koppling till program 14 Introduktionsprogram språk 59 End nya elever utan godk SVA grsk Industritekniska programmet IN 5 Varav 1 IMPRIV Naturvetenskapliga programmet NA 40 Restaurang- och Livsmedelsprogrammet RL 19 Varav 1 IMPRIV Samhällsvetenskapliga programmet SA 43 Vård- och omsorgsprogrammet VO 19 Varav 6 IMPRIV Totalt 350 Ingår 5 elever med förl studietid 15

16 Elever som är nära behörighet följer nationellt program som s.k. PRIV-elev (IMPRIV) på yrkesprogram eller som PREPARAND-elev (IMPRE) på högskoleförberedande program. Ledningsorganisation Organisationen är uppdelad i två rektorsenheter. RE2. Rektor: Thomas Larsson Bygg-och anläggningsprogrammet BA inkl. riksrekryterande anläggning/bergteknik, El- och energiprogrammet EE, Fordons- och transporttekniska programmet FT, Handelsprogrammet HA, Hantverksprogrammet HV, Industritekniska programmet IN, Restaurang- och livsmedelstekniska programmet RL och Vård- och omsorgsprogrammet VO. Rektorsenheten omfattar också all vuxenutbildning. RE3. Rektor: Mattias Belin Introduktionsprogrammen IM, Naturvetenskapliga programmet NA samt Samhällsvetenskapliga programmet SA. Personal Spångbergsgymnasiet har ca. 31 lärartjänster för de nationella programmen samt IM, ca. 10 tjänster för nya elever och ca. 2 tjänster för gysär. Skolan har behov av ett mycket stort spann av kompetenser p.g.a. det breda utbudet. Utöver lärare har vi ca. 6 tjänster som mentorer, handledare etc. som kompletterar det pedagogiska arbetet Verksamhetschef 1 Rektor 1,3 Biträdande rektor 1 Lärare ca. 31 SYV servar även grsk 1,5 Skolsköterska 0,8 Kurator 0,5 Adm. Ansv. 1 Mentorer + övr 6 16

17 Vuxenutbildning Frivilliga skolformer bedriver en stor och bred verksamhet för vuxna, Grundvux, Gymnasial vux, Svenska för invandrare SFI, Särvux och upddragsutbildning. Gymnasial vuxenutbildning integreras till största delen med gymnasieskolan. Vård- och omsorgsutbildning har en stor verksamhet med ett gott samarbete med socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen AF. SFI är en verksamhet som stadigt ökat de senaste åren. Under senare år har vi ytterligare ökat möjligheterna till särvuxstudier vilket mottagits väl med ökat antal studerande. Grundvux + Gyvux allmänna ämnen 100 Gyvux vård 45 SFI 150 Särvux 17 Bergteknik 3 Totalt ca. 315 Personal Verksamheten är mycket personaleffektiv p.g.a. integrering med gymnasieskolan och distansstudier där så är möjligt. Rektor 0,7 Lärare Ca. 11 SYV 0,5 Adm. Ansv. 1 Övr 2 8. Information och kommunikation 8.1 På nämnd-/förvaltningsnivå Verksamhetschefen deltar i tre olika grupper på förvaltningsnivå: 1. Förvaltningschefens ledningsgrupp som består av verksamhetscheferna för förskolan, grundskolan och för frivilliga skolformer liksom utvecklingsledaren och den administrativa skolledaren. 2. Rektorsgruppen som består av alla rektorer inom förvaltningens ansvarsområde. 3. Gruppen för central samverkan i vilken arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter deltar. Förutom ovan nämnda grupperingar är verksamhetschefen adjungerad till nämndens sammanträden. 17

18 8.2 På verksamhetsnivå För en effektiv styrning och ledning, god samverkan och ett faktiskt inflytande har vi en organisation enligt följande: Verksamhetschef, rektorer och en biträdande rektor utgör ledningsgrupp med kontinuerlig dialog och möten varje vecka. MBL enligt MBL-lagen Vid behov Skyddskommité 2 möten/termin Samverkansgrupp för Frivilliga skolformer övr fack 4 möten/termin Arbetsplatsträffar APT 4 möten/termin Mentorslag med kärnämneslärare och karaktärslärare 1 möte/månad Utvecklingslag/Ämneslag med ämneslärare 3 möten/månad Elevhälsateam med skolsköterska, kurator, mentor 1 möte/vecka Skolledning och SYV 1 möte/månad Lagarbete sker i några olika sammansättningar. De olika lagen fördelar ansvaret för de olika arbetsuppgifterna och mentorskapet så att alla känner sig delaktiga. Mentorslag/Dubbelt mentorskap Samtliga elever har minst en mentor. Mentorsuppdraget är omfattande men elevens studiesituation är i fokus. Mentor möter eleven i undervisning, följer elevens studieplan, följer upp närvaro, håller utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare (elev under 18 år), rapporterar till skolledningen/rektor om eleven löper risk att inte nå målen o.s.v. På yrkesprogrammen är strävan att eleverna minst i årskurs 1 ska ha två mentorer (en yrkeslärare och en lärare i gymnasiegemensamma ämnen). Utvecklingslag/ämneslag Utvecklingslag/ämneslag har fått i uppdrag att ansvara för elevens ökade måluppfyllelse utifrån övergripande mål som examensmål och läroplansmål. Här sker också ett kontinuerligt arbete med och lärande kring betyg och bedömning, programutveckling, elevinflytande och språkutveckling. Utvecklingslag/ämneslag arbetar fokuserat kring eleven i ett visst ämne eller ämnesområde. Arbetet kretsar kring pedagogiska frågor inom ämnesområdet. Här finns samlad kompetens kring innehåll, betyg och bedömning och det är också här de primära stödinsatserna bör föreslås. 9. Ansvarsområden 9.1 Förskolechefens/Rektors ansvar Som förskolechef/rektor har man dubbla uppdrag; ett statligt och ett kommunalt. I det statliga uppdraget ingår att ansvara för elevernas måluppfyllelse såsom det uttrycks i lag- och förordningstext. Lokala beslut kan inte frånta förskolechefen/rektor det ansvaret. Dessutom är förskolechefen/rektor elevernas rättsgarant. Förutom det ansvar som följer av det statliga uppdraget är förskolechefen/rektor kommunal mellanchef som vilken annan kommunal 18

19 mellanchef som helst, i annan förvaltning. I detta ingår att hantera och ansvara för ekonomin inom sitt ansvarsområde liksom att hon/han har det fulla personalansvaret för sin personal. 9.2 Övrigas ansvar För övriga befattningars ansvarsområden hänvisas till dokumentet Uppdraget som Det upprättas vid anställning och uppdateras en gång per år vid medarbetarsamtal. Per-Arne Söderstedt Verksamhetschef/Frivilliga skolformer Filipstads kommun 19