PM Åtgärdsförslag och vision för Gullberg/Skansen Lejonet
|
|
- Britt-Marie Nilsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PM Åtgärdsförslag och vision för Gullberg/Skansen Lejonet Kulturhistoriskt värdefull miljö av riksintresse i centrala Göteborg GÖTEBORGS STADSMUSEUM PM från kulturmiljöenheten, version Tom Wennberg
2 Innehåll Bakgrund, Kulturhistorisk målsättning...3 Framtida stadsutveckling i Gullbergsvass...5 Skiss av samlad påverkan vid Gullberg och Skansen Lejonet...5 Varför behövs förstärkande åtgärder?...6 Sammanfattning av påverkan på riksintresset för kulturmiljö, Gulberg/Skansen Lejonet...7 Väsentliga karaktärsdrag vid Gullberg samt Erik Dahlberghs befästning Skansen Kronan...8 Siktlinjer...18 Enkel nulägesanalys av Gullberg och Skansen Lejonet...19 Stärkande åtgärder på och kring Gullberg Bevara Gullbergs kontur Tillgängliggöra kulturmiljön Skydda Skansen Lejonet och lämningarna efter Gullbergs fäste Framhäva och bevaka siktlinjer Gullbergspark - Säkerställa skyddsområden inför framtida exploatering norr om Gullberget Kontakt med älven Vision av framtida nyttjande av hela riksintresset och stradsdelen Gullbergsvass...29 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Göteborgs stadsmuseums dnr: 1097/12 Foto: Arkiv, Göteborgs stadsmuseum Omslagsfoto: Skansen Lejonet från norr (Anette Lindgren) Län: Västra Götalands län Kommun: Göteborgs stad Stadsdel: Gullbergsvass Dokumentationsmaterialet förvaras i Göteborgs stadsmuseums arkiv Göteborgs stadsmuseum, Norra Hamngatan 12, Göteborg, Tel: E-post: stadsmuseum@kultur.goteborg.se GÖTEBORGS STADSMUSEUM 2014
3 Bakgrund Göteborgs stadsmuseum Detta PM är sammanställt av Göteborgs stadsmuseum och är ett första försök att få en samlad bild av kulturmiljön vid Gullberget/Skansen Lejonet och hur de i framtiden kan förstärkas. Västlänkens planer innebär ett irreversibelt ingrepp på Gullberg. Området norr och väster om Skansen Lejonet står inför en omfattande stadsplanering där en ny stadsdel skall växa fram. Fokus ligger dels på att visa den samlade påverkan av de olika projekten och enkelt skissa konsekvenserna av detta, och dels på att lyfta fram ett paket med åtgärder/ skyddsåtgärder och visioner. Åtgärderna syftar till att stärka befintliga kulturhistoriska värden så att området kan möta det nya tillägget i stadsrummet utan att förlora tydlighet och läsbarhet. Arbetssättet att behandla denna fråga i PM-form har initierats av Göteborgs stadsmuseum och har förankrats i diskussion med andra medverkande i planprocessen. Arbetet med Västlänken och medföljande projekt påverkar olika aspekter av riksintresse för kulturmiljövården Göteborgs innerstad (O 2:1-5). Detta PM behandlar Gullberg/Skansen Lejonet. Övriga PM hanterar Kungsparken/Nya Allén, fästningsstaden Göteborg och Korsvägen-Liseberg Gullberg med Skansen Lejonet är en mycket viktigt nod i mynningsområdet och har fungerat som försvarsverk sedan 1300-talet fram till tidigt 1800-tal. Det gör den till en mycket viktig punkt i den svenska historien i strävan att få tillgång till handeln västerut. Under 1600-talet blev Skansen lejonet en mycket viktig del avförsvaret av fästningsstaden Göteborg. Gullbergs historia är översiktligt sammanfattad i kulturmiljöbilagan till linjeplanen för Västlänken dock med fokus på Skansen Lejonet, Kulturmiljöunderlag för detaljplaner inför Västlänken - Fördjupad kulturmiljöbeskrivning för Skansen Lejonet av Antiquum. Kulturhistorisk målsättning Målsättningen är att så tidigt som möjligt lyfta in kulturmiljövärdena centralt i planeringen så att bästa möjliga lösningar ur kulturmiljöperspektiv kan tas fram för såväl större som mindre delprojekt. - De väsentliga karaktärsdragen skall upplevas som starkare och den monumentala upplevelsen av skansen och Gullberg skall vara påtaglig och dominerande. - Siktlinjer och kopplingen till vatten ses som grundläggande för att förstå det historiska sammanhanget. - Ett framhävande av Gullbergs fäste vars murar till mindre del finns kvar än i dag är nödvändigt för läsbarheten av Gullbergs äldre historia.. Ingreppen i området ska hållas till ett minimum. Berättelsen om befästningen, även under mark ska bli tydligare. De ingrepp som görs skall i mesta möjliga mån maskeras för att behålla den ursprungliga karaktären 3
4 PM Gullberg/Skansen Lejonet, version Skiss av samlad påverkan i Gullbergsvass, se text på motsatta sidan. Plå sträckning är Västlänken, Skrafferat motsvarar den framtida stadsdelen Gullbergsvass.
5 Göteborgs stadsmuseum Syftet med de föreslagna åtgärderna är att stärka Gullbergs och Skansen Lejonets monumentala framtoning och karaktär så att värdet inte minskas utan snarare ökas. Genom att ta utgångspunkt i riksintresset när man gestaltar området vinner man även tydlighet i stadsrummet, en ökad läsbarhet i staden och ett tydligare sammanhang i den framväxande nya stadsdelen. Framtida stadsutveckling i Gullbergsvass Västlänken är en del av Västsvenska paketet och ska bidra till bättre pendlingsmöjligheter i Västsverige. Man har valt att lägga en tågtunnel genom Gullberg. Området är delvis berg och delvis lera vilket innebär både sprängning och schaktning. Västlänken är en del av ett större samhällsbyggande där området Gullbergsvass är tänkt att växa fram som en ny stadsdel med ledordet blandstad. Denna stadsdel sträcker sig från Centralenområdet i väster till E6:an i öster och sträcker sig från banomådet i söder till Göta Älv i norr. E45:an är tänkt att läggas ner i tunnel och blir ingen framtida barriär. Genom ett antal åtgärder kan de kulturhistoriska värden med avseende på Gullberg och Skansen Lejonet stärkas. En stärkt kulturmiljö ger även den nya stadsdelen en starkare indentitet. Skiss av samlad påverkan på området vid Gullberg och Skansen Lejonet På motstående sida visas en skiss av samlad påverkan av Gullberget och dess omgivning. Detta är en schematisk skiss, inget är inmätt, illustrationen ska ses som en övergripande bild och representerar den bild som Stadsmuseet fått genom medverkan i olika arbetsgrupper. Störst påverkan blir på Gullberg då sprängning av berg innebär ett irreversibelt ingrepp i det medeltida försvarsmonumentet. Öster om klippan kommer sannolikt fast fornlämning att beröras och äldre vallar eventuellt få tas bort. Öster och väster om Gullberg kommer tunnel att anläggas i dagschakt. Framtida marknivå väster om berget blir sannolikt motsvarande dagens nivåer då tåget sjunker nedåt åt väster. Öster om berget kommer spårhöjden innebära att marknivån anläggs högre än nuvarande nivå. Detta med hänsyn till överfarten över E6 samt att klara krav på vatteninströmning. Förändring av den äldre topografin är här oundviklig Den framtida stadsutvecklingen av Gullbergsvass kommer också att påverka hur Gullberg och Skansen Lejonet upplevs som monument i staden. 5
6 PM Gullberg/Skansen Lejonet, version Varför behövs förstärkande åtgärder? Västlänken och den framtida stadsutvecklingen av Gullbergsvass innebär att uppfattningen och upplevelsen av Gullberg kommer att förändras. Gullbergs siluett kommer att förändras och man kommer ges möjligheter att uppleva Skansen Lejonet från norr på ett mera påtagligt sätt än idag. Schaktningen av dagtunnel mot Gullberg innebär att Gullberg och Skansen Lejonets kulturhistoriska värden riskerar att förvanskas. Detta är ett hot mot riksintresse för kulturmiljövården Göteborgs innerstad (O 2:1-5). Ett kulturmiljöunderlag för miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har tagits fram av Antiquum på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret. Kulturmiljöunderlaget understryker att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att få stora eller mycket stora konsekvenser på kulturmiljön. Schaktningen kommer oundvikligt att innebära en betydande påverkan på befästningarna och parkmiljön på och runt Gullberg. I ljuset av detta är det väsentligt att diskutera olika former av förstärkande åtgärder för kulturmiljön. Mer om Gullberg och Skansen Lejonet och dess värden i form av kulturhistoriskt berättarinnehåll, upplevelse och rumsliga samband går att läsa i Kulturmiljöbilaga till miljökonsekvensbeskrivning för Västlänken, och Fördjupad kulturmiljöbeskrivning för Skansen Lejonet, av Antiquum 2013 samt Skansen Kronan och Skansen Lejonet, Göteborg, Vårdplan av Statens fastighetsverk och Fortifikationsförvaltningen Skansen Lejonet från söder. I kanten av berget syns rester efter Gullbergs fäste i form av kalkstensmurar. 6
7 Sammanfattning av påverkan på riksintresset för kulturmiljö, Gullberg/Skansen Lejonet Göteborgs stadsmuseum Tabellen beskriver påverkan som uppkommer av aktuell plan d.v.s. tunnelbygget samt påverkan som kommer att uppkomma successivt i samband med stadsdelens utveckling. Vad försvagar? Hur försvagar det? Västlänkens spårdragning med dagschakt för tunnel i öster och väster. Ett öppet schakt lämnas ovan spåret vilket helt skär av östra delen av Gullberg. Detta skulle på ett fundamentalt sätt försvaga upplevelsen och läsbarheten av den kulturhistoriska värdena i området. Vid överdäckning av spårtunnelområdet förändras ursprungligt topografi öster om Gullberg. Områdets karaktär kommer därmed att förändras och det ursprungliga Gullberg kommer att för alltid vara förändrat. Utveckling av stadsdelen Gullbergsvass Bebyggelse nära Gullberg och för hög bebyggelse i siktlinjer riskerar att förstöra förståelsen av Gullberg och Skansen Lejonet. För hög bebyggelse längs definierade siktlinjer är ett hot att förstå kulturhistoriska funktionella samband över tid. Skansen Lejonet från öster. Här syns nuvarande uppfart till skansen och bakom informationsskylten har man tidigare hittat lämningar efter Gullbergsfäste.Västlänken ansluter till berget vid växtligheten till höger i bild. 7
8 PM Gullberg/Skansen Lejonet, version Väsentliga karaktärsdrag vid Gullberg samt Erik Dahlbergs befästning Skansen Kronan Området har mycket förenklat tre distinkta tidsdjup. Det ena är höjden Gullberg vilken är omnämnd redan under 1200-talet. Den har troligen en mycket djupare historia i området. Dess plats vid älven med utsikt uppströms älven, ut i mynningsområdet samt söderut i Mölndalsåns dalgång är mycket speciell. Under tidigt 1300-tal omnämns för första gången ett fäste här som Gullbergshus. Senare omnämns befästningen som Gullbergs fäste. Under vasatid har Gullberg tillsammans med Älvsborg en mycket viktig funktion att försvara den svenska kontakten med västerhavet och den nyanlagda staden Nya Lödöse. Gullberg blir belägrat av danska armén ett antal gånger. Den mest berömda belägringarna är under Kalmarkriget 1612 då Emerencia Krakow handfast tar över ledningen av försvaret då maken blir skadad efter en attack. Gullberg får en fortsatt försvarsfunktion under 1600-talet, nu till fästningsstaden Göteborg då anläggningen byggs upp igen 1643 under översyns av Generalkvartermästare Wernschöld. Lämningar efter murar och vallar från denna period finns kvar på berget. Utsnitt ur Lydinghjelms karta från 1677 som visar Gullbergs fäste mitt i bild. Väster är uppåt i bild. Mölndalsån rinner in från vänster och Göteborgs kontur syns i bildens överkant. Nya Lödöses vallgrav är fortfarande synlig vid denna tid. Gullbergs strategiska läge vi älven framgår tydligt. KrA SFP 037:370a. 8
9 Göteborgs stadsmuseum Övergripande historiska faser Tidskede Gullbergshus, Gullbergsfäste 1200-tal?-1687 Skansen Lejonet En dansk segermedalj är den enda avbildningen av Gullbergs fäste. Den visar fristående hus omgivna av låga och sluttande vallar samt utanverk. Till höger i förgrunden ser vi Mölndalsån (även kallad Gullbergsån)mynna ut i Göta älv. (Teckning av Lars Gahrn efter den danska segermedaljen.) Miltitärt förråd Geometriks karta övet Gullberg och Gullbergsfäste från 1687 vid tiden för anläggandet av Skansen Lejonet. På bilden syns hur den fyruddiga skansen är tänkt att plaseras i förhållande till Gullbergs fäste. KrA SFP 037:381a. 9
10 PM Gullberg/Skansen Lejonet, version Vy över Göteborg och Skansen Lejonet från nuvarande Redbergsplatsen från sent 1600-tal. Här ser man tydligt hur Gullberg monumentalt höjer sig över omgivningen med direktkontakt med älven. Man ser även det öppna landskapet och den visuella kopplingen till Skansen Kronan och Göteborg. Göteborgsmotivet i Erik Dahlberghs Suecia Antigua et Hodierna. 10
11 Göteborgs stadsmuseum 11
12 PM Gullberg/Skansen Lejonet, version Under Erik Dahlbergs upprustningsprojekt av Göteborg under tal och framåt får Gullberg tillsammans med Risåsen en mycket viktigt funktion i försvaret av den befästa staden Göteborg. Som satellitskansar byggs nu Skansen Lejonet på Gullberg och Skansen Kronan på Risåsen. Bygget påbörjas 1687 och står färdigt ett par år efter. Skansen Lejonet får en mycket speciell utformning med en fyruddig stjärnformig bas med ett runt försvarstorn på. Skansen står kvar än idag och är ett av få bevarade byggnadsverk från 1600-talet i Göteborgsområdet. En avritning av Gullberg 1689 av Lydinghielm. Skansens grundplan syns tydligt och nere till höger i bild syns rester efter en äldre vallgrav 12 Den unge Karl, sedemera Karl XII; ritade av skansen vid ett besök Han var då endast sju år gammal.
13 Göteborgs stadsmuseum Geometrisk avmätning av lantmätare Erik Kuus från 1696, samtida med skisserna till avbildningen av Göteborg i Suecia Antiguw et Hodierna. Landsarkivet i Göteborg. Skansen syns centralt i bilden. 13
14 PM Gullberg/Skansen Lejonet, version Karta över Göteborg från 1789 med Göta Älv och de två förskansarna Göta Lejon och Cronan. Utsnitt ur relationskarta över verkställt arbete 1755, KrA SPF 037:068 14
15 Göteborgs stadsmuseum När fästningsstaden blir omodern under slutet av 1700-talet och tidigt 1800-tal förändras inställningen till Skansen. Då den inte står i vägen för den växande staden får den stå kvar. Den blir fortsatt i militär använding och är till och från materielförråd. Runt berget byggs ett antal tältformade kruthus med nationalromantisk karaktär. Skansen Lejonet avritad 1820 med krutkapellen i profil, KrA SPF 037:503o Skansen Lejonet omkring 1850, efter oljemålning av Lars Samuel Wahlström. GSM arkiv. Fotou. nr:0:
16 PM Gullberg/Skansen Lejonet, version Förslag till utvidgning av Göteborgs stad På planen syns en planerad parkmiljö mellan Göteborgs centrala delar och Gullberg. Detta är fullt genomförbart idag. Litografi över Skansen Lejonet från 1861 ur Göteborg (och dess omgfning) framställd i taflor: GSM arkiv. GMA
17 Göteborgs stadsmuseum Skansen Lejonet 1897 från norr. Notera det öppna fältet samt krutkapellen. GSM arkiv. Lejonet som idag kröner Skansen står här nytillverkad 1893 på gamla plåtslageriets gård. Den beställdes vid renoveringen efter branden GSM arkiv. Flygfoto över Skansen Lejonet och Gullbergsvass från tidigt 1900-tal. GSM arkiv. Midsommardagen 1891 brinner skansen och taket skadas svårt. Då staten inte vill kosta på reparationen gjorde Göteborgs- och Bohusläns fornminnesförening till samman med arkitekt Eugen Thorburn upp planer för återställande. Året efter står skansen hel igen med ett nytillverkat lejon av koppar på taket. 17
18 PM Gullberg/Skansen Lejonet, version Siktlinjer Det finns ett stort antal siktlinjer att ta hänsyn till för att beakta Gullbergs och Skansen Lejonets plats i Göta Älvs dalgång. Det skiljer lite över tid vad som är viktigt men här radas de absolut viktigaste upp. Men sammanfattningsvis ligger Gullberg vid Göta älv med uppsikt över de båtar som trafikerar denna viktiga led, framförallt efter Nordre älv tappar i betydelse under medeltid. - Norrut, längs älven mot Bohus - Västerut, mot mynningsområdet, Lindholmen, Älvsborg och senare Göteborg - Sydväst. mot Skansen Kronan - Söderut, längs Mölndalsån dalgång - Österut. mot Redbergsplatsen - Nordost, mot Nya Lödöse och Säveåns mynningsområde En översikt som visar relevanta siktlinjer till och från Gullberg och Skansen Lejonet. 18
19 Göteborgs stadsmuseum Enkel nulägesanalys av Gullberg med omgivning Styrkor Gullberg är i det närmaste intakt som klippa med undantag för en del sprängningar i söder och möjligen i väster. Berget i sig är ju anledningen till att denna punkt varit så viktig försvarspunkt i över 500 års tid. Även Skansen Lejonet är till större del intakt i förhållande till Dahlberghs byggnad från En av mycket få bevarade 1600-talsbyggnader i Göteborg. Gullberg med Skansen Lejonet ligger samtidigt relativt ensamt idag vilket framhäver förståelsen som monumental försvarsanläggning i Göta Älvs dalgång, med utsikt till och från berget. Svagheter Den stora svagheten idag är framförallt platsens otillgänglighet. Det är svårt att hitta dit, samtidigt som det inte finns några målpunkter i området som gör det naturligt att röra sig här. Den intensiva tågtrafiken och bangården söder om Gullberg ger även berget ett inträngt läge. Tillgängligheten av Skansen Lejonet begränsas samtidigt av att Statens Fastighetsverk upplåter fastigheten för privata ändamål Foto på Skansen Lejonet från tidigt 1900-tal. Under denna tid var skansen tillgänglig från Stampen. Här syns övergången över bangården från söder. GSM arkiv 19
20 PM Gullberg/Skansen Lejonet, version Stärkande åtgärder på och kring Gullberg Den viktigaste målsättningen med arbetet kring Gullberg och Skansen Lejonet är att framhäva dess historiska plats i Göta Älvs dalgång samt att förstärka riksintresset för fästningsstaden Göteborg. Detta kan göras på flera sätt men en av de viktigaste är att låta ingreppet från anläggandet av Västlänken bli så minimalt som möjligt. Överdäckninng är en absolut förutsättning för detta. Det behövs även säkerställas en zon runt Gullberg för att den monumentala framtoningen inte skall gå förlorad. Genom ett antal åtgärder kan de kulturhistoriska värden med avseende på Gullberg och Skansen Lejonet stärkas. En stärkt kulturmiljö ger även den nya stadsdelen en starkare identitet. 1. Bevara Gullbergs kontur 2. Tillgängliggöra kulturmiljön 3. Skydda Skansen Lejonet och lämningarna efter Gullbergs fäste 4. Framhäva och bevaka siktlinjer 5. Gullbergs park - Säkerställa skyddsområden inför framtida exploatering norr om Gullberget. 6. Kontakt med älven 7. Vision av framtida nyttjande av riksintresse 20 Skansen Lejonet från norr med ett krutkapell vid Gullbergs fot. Fotot från sen 1800-tal. GSM arkiv
21 Göteborgs stadsmuseum Ett översiktligt visionsförslag över Gullbergsvass framtida stadsdel med Västlänken och E45:an nedsänkta. Förslaget tar hänsyn till siktlinjer, kontakt med vatten och den monumentala upplevelsen av Gullberg och Skansen Lejonet. Mot söder. Framställd av Daniel Sevo, WSP. Ett översiktligt visionsförslag över Gullbergsvass framtida sstadsdel med Västlänken och E45:an nedsänkta. Här anar man västlänkens sträkning mot Gullberg. Det framgår tydligt att Skansen kräver en rejält tilltagen yta för att inte den monumentala uppfattningen skall förloras. Här syns även siklinjen till Centralstation och Lilla Bommen. Mot väster. Framställd av Daniel Sevo, WSP 1. Bevara Gullbergs kontur Västlänken är planerad att gå rakt igenom berget. Detta är ett stort ingrepp på kulturmiljön vilket det finns stor medvetenhet om. Ett alternativ har diskuterats att lägga spåren norr om berget vilket hade varit ett större ingrepp på riksintresset och kraftigt negativt inverkat på områdets upplevelsepotential i den framtida stadsdelen Gullbergsvass. 21
22 PM Gullberg/Skansen Lejonet, version Visionsförslaget illustrerar en framtida stadspark norr om Gullberg. Man anar här förhöjningen som utgörs av tunneltaket från Västlänken. Från E6:an mot väster. Framstäld av Daniel Sevo, WSP. Visionsförslaget illustrerar en framtida stadspark norr om Gullberg. Man anar även här förhöjningen som utgörs av tunneltaket från Västlänken. Mot öster. Framstäld av Daniel Sevo, WSP. För att säkerställa att Gullberg som landmärke inte förvanskas och att tillgängligheten inte blir försämrad är det absolut nödvändigt att spåret överdäckas. Detta ger också möjligheter till att utveckla området öster om Gullberg. Visionsförslag har delvis tagits fram för att se hur den nya marktopografin kommer att ändra upplevelsen av riksintresset. Vid ett varsamt anläggande anses den nya topografin ej på ett allvarligt sätt inverka på upplevelsen av Gullberg. 22
23 Göteborgs stadsmuseum 2. Tillgängliggöra kulturmiljön Gullberg och Skansen Lejonet är en speciell plats där områdets djupa historia kan upplevas både på plats och med de vyer som berget erbjuder. Därför är det av största vikt att platsen tillgängliggörs för allmänheten på ett bredare sätt än idag. Gullberg Utomhusmiljön i området är idag fysiskt tillgängligt men när den framtida stadsdelen Gullbergsvass skapas kommer trycket för rekreation att öka enormt. Det kommer i framtiden vara fullt jämförbart med Skansen Kronan som är en viktig rekreationsplats i Linnéstaden. Runt och på berget bör platser skapas där man kan uppehålla sig naturligt och där man kan njuta av vyer över staden. Man kan föreställa sig utplacerade bänkar och bord samt tydliga grönytor för picnic och liknande. Då kullen genom tiderna har varit kal kan man även överväga att ta ner träden för att återskapa en ursprunglig känsla. Alternativt låta träden vara nyckel till platsen ålder. Härav är det av yttersta vikt att västlänkens spårområde täcks med tak på båda sidor om Gullberg för att minimera skadan och möjliggöra framtida utveckling av området. Skansen Lejonet Skansen Lejonet är idag föreningslokal för Götiska förbundet. Skansen bör öppnas upp för allmänheten och då bottenvåningen har kök och mellanvåningen matsal kan en möjlighet vara att hålla restaurang och café öppet för allmänheten. Det finns även möjlighet att ha museal verksamhet vilken informerar om Gullbergs ursprung och historia. Denna kan med fördel vara kopplad till utställning om fästningstaden Göteborg på andra platser i staden. Visioner härom presenteras i Stadsmusets PM om fästningsstaden Göteborg 3. Skydda Skansen Lejonet och lämningarna efter Gullbergs fäste Ett framtida ökat bruk av Gullberg och Skansen Lejonet ses som mycket positivt. Detta medför dock ökat slitage av lämningarna och risk finns att det ger en negativ påverkan på riksintresset. Detta kan motverkas med en mycket medveten planering av området där dokumenterade lämningar får styra Gullbergs framtida användande. Skansen Lejonet från sydväst. 23
24 PM Gullberg/Skansen Lejonet, version Framhäva och bevaka siktlinjer Gullberg och Skansen Lejonets historia har sina rötter i medeltiden och under denna tid var fördelen mycket strategiskt uppenbar. Gullbergs läge vid älven möjliggjorde bevakning av älvtrafik både nedströms ut mot mynningen och uppströms mot Bohus. Man kunde även se Lindholmen och Älvsborg och fri sikt över Mölndalsåns dalgång söderut. Längre fram i medeltiden var det även fri sikt till Nya Lödöse, nuvarande Gamlestaden. Visionsförslaget illustrerar siktlinjen från Skansen till den blivande norra delen av Centralstation. Man har här sikt till Lilla Bommen. Mot väster Framställd av Daniel Sevo, WSP. Visionsförslaget illustrerar siktlinjen från den östra uppgången av den blivande norra delen av Centralstation. Man har här vy över Skansen oh Gullberg. Mot öster. Framställd av Daniel Sevo, WSP. 24
25 Göteborgs stadsmuseum Visionsförslaget illustrerar siktlinjen från Operan och Lilla Bommen. Man har här vy över Skansen och Gullberg. via Centralstationen. Stadsmuseet är av uppfattningen att Lilla Bommen kommer att bli ett betydeslsfullt nav i det framtida Göteborg Mot öster. Framställd av Daniel Sevo, WSP. Efter nuvarande Göteborg anlagts blev siktlinjen där emellan viktig samt siktlinjen till Risåsen där senare Skansen Kronan uppförs. Gullberg blev härmed en del av fästningsstaden Göteborg och det är av största vikt att detta sammanhang bevaras inför framtiden för att riksintresset skall förbli fortsatt läsbart. Siktlinjer till och från Skansen Lejonet måste bevakas i projekt långt utanför Skansens område. Här är det av yttersta vikt att kopplingen till centrala Göteborg bereds plats i planarbetet. Det kommer också att få effekter av att man naturligt letar sig hit från exempelvis stationen. 5. Gullbergspark - Säkerställa skyddsområden inför framtida exploatering norr om Gullberget. Västlänkens spårområde är inte det enda som påverkar Gullberg och Skansen Lejonet. Norr om Gullberg och hela vägen in till Centralstationen är det tänkt att den nya stadsdelen Gullbergsvass skall växa fram. Detta är ett område med stor utvecklingspotential och möjligheterna är många. Området var usprungligen en långgund strandbrink till älven där stora vassruggar växte vilka skördades till takbeläggning och annat. Området fylldes igen på 1800-talet och Gullberg tappade då sin kontakt med vattnet. Den norra sluttningen var tidigare i direkt kontakt med älven. För att säkerställa Gullbergs och Skansen Lejonets moumentala läge i området är det av största vikt att ett större område norr om berget fredas mot bebyggelse. Här bör göras ett rekreationsområde i anslutning till Gullberg med ett fokus som stadsdelspark. Den bör utformas med tydlig koppling till Gullberg. En variant av denna idé framfördes redan på 1863 års stadsplan (jämför plan s. 16). 25
26 PM Gullberg/Skansen Lejonet, version Förutom typisk parkmiljö kan man även tänka olika typer av aktivitetsområden som fotbollsplaner, parkourpark, skatepark, boulebanor, hundrastplatser och bad. För att återkoppla till det sena 1800-talet kan man även med fördel se att de krutförråd eller krutkapell som fanns runt berget återuppförs och får någon meningsfull verksamhet. Möjlighet för sociala kommersiella platser som café, restaurang eller liknande bör också beredas plats inom parken. För att öka tillgängligheten till parken och riksintresset bör det byggas en gång-/cykelbro över bangården till Stampen söder om Gullberg. Dett skulle ge parken ett helt nytt upptagningsområde och samtidigt binda ihop den äldre södra stadsdelen med den nya. Visionsförslaget illustrerar ny förbindelselänk mellan Stampen och Gullbergsvass. En gång-/cykelbro gör parken tillgänlig för ett större område. Bron går över nuvarande bangård. Mot nordost. Framställd av Daniel Sevo, WSP. Visionsförslaget illustrerar ny förbindelselänk mellan Stampen och Gullbergsvass. En gång-/cykelbro gör parken tillgänlig för ett större område. Mot sydost. Framställd av Daniel Sevo, WSP. 26
27 Göteborgs stadsmuseum Visionsförslaget illustrerar en möjlighet att åter ge Gullberg och Skansen Lejonet kontakt med älven. En möjlighet är att låta mindre fritidsbåtar få tillträde till kanalen. Mot syd. Framställd av Daniel Sevo, WSP. Visionsförslaget illustrerar ett försök att åter ge Gullberg och Skansen Lejonet kontakt med älven. En av flera idéer är att låta mindre fritidsbåtar få tillträde till kanalen. Här illustreras hur man skulle kunna närma sig Gullberg på vattnet mot söder. Framställd av Daniel Sevo, WSP. 6. Kontakt med älven Då Gullberg fram till mitten av 1800-talet hade kontakt med älven vore det av stort värde att berget åter fick en koppling till vatten. Man kan tänka sig att man på olika sätt förbinder parkmiljön med en kanal ner till älven (jmf planförslaget från 1863, s 16). En sådan kanal kan utformas på många olika sätt och ett intressant grepp vore att göra en stor hamnkanal vari båtar kunde ankra upp i eller möjligen permanenta båtplatser för invånare i den nya stadsdelen. En större vattenspegel i parken skulle även vara positivt för fågelliv och den generella rekreationsupplevelsen. 27
28 PM Gullberg/Skansen Lejonet, version Visionsförslaget illustrerar en möjlighet att åter ge Gullberg och Skansen Lejonet kontakt med älven. Här illustreras hur man skulle kunna uppleva direktkontakt med älven från Skansen Lejonet. Mot norr. Framställd av WSP. Visionsförslaget illustrerar en möjlighet att åter ge Gullberg och Skansen Lejonet kontakt med älven. Här illustreras hur man skulle kunna uppleva Skansen Lejonet från parken. Mot sydväst Framställd av WSP. 28
29 Göteborgs stadsmuseum 7. Vision av framtida nyttjande av hela riksintresset och stadsdelen Gullbergsvass Det är av stor vikt att inse att Skansen Lejonet är en del av riksintresset fästningsstaden Göteborg och bör därför behandlas som en del av denna helhet. Kopplingen in till centrala Göteborg måste vara mycket tydlig. Siktlinjer, cykelbanor och promenadstråk måste vara mycket tydliga med intuitiva kopplingar. Visionen är att när man går ut ur stationen skall man se Skansen Lejonet och kunna välja att ta sig dit. När man står på Gullberg skall man kunna se stationen men även välja att röra sig ut i parken eller ner mot älven. Promenaden skulle sen kunna fortsätta längs Dimmornas kaj ner till Lilla Bommen och därifrån upp till Kungsportsplatsen, vidare till Götaplatsen alternativt forsätta längs älven ner ut mot Stora Bommen och Rosenlund eller Järntorget. Gullberg har en fantastisk möjlighet att bli en del av den nya staden där man samtidigt kan läsa och förstå den gamla. 29
30 PM Gullberg/Skansen Lejonet, version Avritning 1771 av Löwenhielm, KrA SPF 037:438d. 30
FÄSTNINGSSTADEN GÖTEBORG
VÄSTLÄNKEN OCH FÄSTNINGSSTADEN GÖTEBORG Tom Wennberg Arkeolog Hur stärker vi de kulturhistoriska värdena i den framtida staden? 3/14/2015 Upplägg Kort fästningshistorik Exempel på framgrävda befästningslämningar
Remissvar angående förslag till detaljplan för Stuvaren 1 m fl. Kungsholmen, SDp
Kulturförvaltningen Stadsmuseet Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-05-29 Handläggare Ida Holsner Telefon: 08 508 31 589 Till Kulturnämndens kulturmiljöutskott 2015-06-03 Nr 4 Remissvar angående förslag till
Bilaga3. landskapsbildsanalys
Bilaga3 landskapsbildsanalys för slagsta STRAND NOVEMBER 2017 1 2 ala 1:6400 Slagsta strand - landskapsbildsanalys LANDSKAPSBILDSANALYS Bakgrund I översiktsplanen för Botkyrka pekas Slagsta marina ut som
LANDSKAPSBILDSANALYS för SLAGSTA STRAND ETAPP 1
BILAGA 3 LANDSKAPSBILDSANALYS för SLAGSTA STRAND ETAPP 1 GRANSKNINGSSHANDLING DIARIENUMMER: DNR SBF/2017:247 JANUARI 2019 1 2 ala 1:6400 SLAGSTA STRAND - LANDSKAPSBILDSANALYS LANDSKAPSBILDSANALYS Bakgrund
Tom Wennberg Anette Lindgren Telefon:
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-01-09 Diarienummer 1097/12 Handläggare Tom Wennberg Anette Lindgren Telefon: 031-368 36 84 E-post: anette.lindgren@ kultur.goteborg.se Ändring av detaljplaner för JÄRNVÄGSTUNNELN
Ansökan om planbesked för verksamheter och bostäder vid Packhusplatsen och Kanaltorget, inom stadsdelen Nordstaden
Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden 2017-04-24 diarienummer 1956/17 Strategisk avdelning Åsa Hüffmeier telefon 031-368 10 66 e-post: asa.huffmeier@fastighet.goteborg.se Ansökan om planbesked för verksamheter
Yttrande över motion av Björn Tidland (SD) om Skansen Lejonet
Handling 2016 nr 144 Yttrande över motion av Björn Tidland (SD) om Skansen Lejonet Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Den
Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Bakgrund. Göteborg växer 2035 beräknas: det bo ytterligare människor i Göteborg regionen ha växt med 1,5 miljoner invånare
2014-07-01 Bakgrund Göteborg växer 2035 beräknas: det bo ytterligare 150 000 människor i Göteborg regionen ha växt med 1,5 miljoner invånare Älvstaden - ca 4,6 milj m² - 25 000 bostäder - 45 000 arbetsplatser
Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg
Västlänken En pulsåder för det moderna Göteborg HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Morgondagens Göteborg Regionen beräknas växa med en och en halv miljon invånare till 2035 Enligt prognoser är vi år 2035
Vinningsbo platsens historia
Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Övergripande omgivningsförhållanden. genomförda utredningar
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Övergripande omgivningsförhållanden och genomförda utredningar 2 3 Geologiska förhållanden 4 Luftkvalitet Vattenförekomst Ekologisk status Kemisk status Säveån
Råvattenledning Hällungen-Stenungsund
Kulturhistorisk förstudie Råvattenledning Hällungen-Stenungsund Ödsmåls socken Stenungsunds kommun Rapport 2005:10 Oscar Ortman Kulturhistorisk förstudie Råvattenledning Hällungen-Stenungsund Ödsmåls socken
VÅTMARKER I ESKILSTUNA
VÅTMARKER I ESKILSTUNA 2012-03-20 Våtmarksstråk mellan Eskilstuna och Torshälla Område 3, 4, 5 och 6 ligger i den gröna korridor som skiljer Eskilstuna och Torshälla åt. Område 3 ligger väster om Eskilstunaån,
HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för
Västlänken vad är det?
VÄSTLÄNKEN Station Centralen Västlänken vad är det? Station Haga Station Korsvägen Vänersborg En åtta kilometer lång ny järnvägsförbindelse, varav sex kilometer i tunnel, som ska ge Göteborg en genomgående
Lidingö stad, Stadshuset Besöksadress: Stockholmsvägen 50 Postadress: Lidingö Telefon : vx E-post:
Lidingö stad, Stadshuset Besöksadress: Stockholmsvägen 50 Postadress: 181 82 Lidingö Telefon : 08-731 30 00 vx E-post: lidingo.stad@lidingo.se Webbplats: www.lidingo.se 2013-06-05 A: TORSVIKSDIKET/BROPARKEN
Kulturmiljöbedömning Hjorthagens idrottshall UPPDRAGSNUMMER
FASTIGHETSKONTORET STOCKHOLMS STAD Kulturmiljöbedömning Hjorthagens idrottshall UPPDRAGSNUMMER 1157745000 Bild: Aix Arkitekter 2015 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte 2 2 Förutsättningar
Tillståndsansökan för vattenverksamhet
Projektnamn Västlänken och Olskroken planskildhet Dokumenttyp Ärendenummer PM TRV 2016/3151 Skapad av Filnamn Ingrid Olofsson MPU02-01-036-JB31_0001 Godkänt av Godkänt datum Version Karl Persson 2017-09-14
Dnr P 414 PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser.
Dnr P 414 PLANBESKRIVNING Antagandehandling 2007-03-09 Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser Uddevalla kommun ILLUSTRATION 12 nya parkeringsplatser varav 1 är handikappanpassad
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Masten 11, Pålsjö Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändringen av detaljplanen är att möjliggöra fler lägenheter på fastigheten
Västlänken och Alternativen
Västlänken och Alternativen En jämförelse av nyttan och kostnaden för nio koncept för tågtrafik i Göteborg Presentation 2014-02-25 ( förkortad/uppdaterad version feb ) Ingen copyright / Västlänken och
Byggnadsnämnden beslutar i ärendet, varefter besked lämnas.
2015-03-25 Diarienummer: 0607/15 Maria Lissvall Telefon: 031-368 17 63 E-post: maria.lissvall@sbk.goteborg.se Förprövning gällande detaljplan för kontor på fastigheten Gårda 18:19 och 18:22 inom stadsdelen
Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum
Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild
Till: Mark- och miljödomstolen via Stadsledningskontoret Göteborg. Vänligen bekräfta att detta har diarieförts och skicka ärendenummer!
Till: Mark- och miljödomstolen via Stadsledningskontoret Göteborg stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se Vänligen bekräfta att detta har diarieförts och skicka ärendenummer! Överklagan av kommunfullmäktiges
ANTIKVARISKT PLANERINGSUNDERLAG SLOTTSHOLMEN 1, VÄSTERVIK //GESTALTNINGSPRINCIPER INFÖR NYBYGGNATION
ANTIKVARISKT PLANERINGSUNDERLAG SLOTTSHOLMEN 1, VÄSTERVIK //GESTALTNINGSPRINCIPER INFÖR NYBYGGNATION INLEDNING Syfte och medverkande Tyréns upprättade i maj, på uppdrag av Kommunledningskontoret, en Kulturmiljöoch
Västlänken Underlagsrapport Linjesträckningar
BRVT 2006:03:09 2006-02-09 Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Västlänken en tågtunnel under Göteborg Underlagsrapporter 03 Byggskedet 04 Gestaltning 05 Grundvatten 06 Kapacitet
Startpromemoria för planläggning av Stora Tullhuset inom fastigheten Södermalm 10:35 i stadsdelen Södermalm (kultur)
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Plan Södermalm, Kungsholmen Södra Bromma Sida 1 (5) 2016-02-24 Handläggare Oskar Bergström Telefon 08-508 27 130 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning
Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd
Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd Arkeologisk utredning Bollebygd prästgård 1 :2 Bollebygd socken och kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :8 Västarvet
Avslutad arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av fornlämningarna Rasbo 436:1, 436:3 och 451:1, Uppsala kommun, Uppsala län
2016-01-22 Antikvarie Robin Lucas Dnr: Ar-117-2014 Länsstyrelsen Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala Avslutad arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av fornlämningarna Rasbo
Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
FASTIGHETEN PÅL IBB 21 M FL NORR, HELSINGBORGS STAD 1(6) Dnr 860/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Wallenstam AB SYFTE Planändringen är föranledd av planansökan inkommen 13 maj 2013. Syftet är att
BILAGA LANDSKAPSBILDSANALYS
Detaljplan för Befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m fl Bergsvik, Munkedals kommun SAMRÅDSHANDLING December 2011 PLANBESKRIVNING BILAGA LANDSKAPSBILDSANALYS VISUALISERING AV FÖRÄNDRINGAR
Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.
Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING
Planbesked gällande flerbostadshus vid Volrat Thamsgatan (Johanneberg 17:7) inom stadsdelen Johanneberg
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-10-08 Byggnadsnämnden 2018-10-23 Diarienummer 0781/17 Handläggare Hamid Akhlaghi Boozani Telefon: 031-368 15 78 E-post: hamid.akhlaghi.boozani@sbk.goteborg.se
Älvstaden. Diskussionsunderlag utbyggnadspotential, fördelning bostäder/arbetsplatser
Älvstaden Diskussionsunderlag utbyggnadspotential, fördelning bostäder/arbetsplatser 2012-09-27 Projektet Centrala Älvstaden Projektet Centrala Älvstaden har åren 2010-2012 genomförts på uppdrag av Kommunstyrelsen.
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse B Ledordet rörelse valdes pga att området idag har brist på rörelse, i meningen gång- och cykeltrafik. Om Masthuggskajen ska
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning
KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16
Detaljplan för KEBAL 1:33 Kebal, Strömstads kommun Samrådshandling 2008-10-16 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser,
ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17
1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.
PM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Grand Hotel Salsjöbaden. Rösunda 27:2. L ustgården AB. Arrhov Frick Arkitektkontor
Grand Hotel Salsjöbaden. Rösunda 27:2 L ustgården AB Arrhov Frick Arkitektkontor - - Innehållsförteckning 1 - Platsen idag 2 - Utveckling, beskrivning; Hotell, bostadsbebyggelse. 3 - Materialpalett, utkast
Antagande av förslag till detaljplan för Förrådsbacken 1 i stadsdelen Östermalm (påbyggnad kontor)
STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN SID 1 (6) 2010-06-03 Handläggare: Emma Byström Tfn 08-508 266 57 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för Förrådsbacken 1 i stadsdelen Östermalm
Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse
Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv
Schaktkontroll Spånga
Arkeologisk förundersökning Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll, RAÄ Spånga 79:1 och 192:1, Akalla 4:1, respektive Bromsten 8:1 och 9:2, Stockholms kommun, Uppland.
Godstransportstrategi för Västra Götaland
Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas
Påverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena
14-09-11 Samhällsbyggnadsförvaltningen Lysekils kommun Påverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena Detaljplan för Norra Skalhamn Lysekils kommun Detaljplanområdet för Norra Skalhamn
Fritidshus Göteborgs kommun 2008
Fritidshus Göteborgs kommun 2008 Del 2, norra Göteborg Kulturhistorisk inventering Kulturmiljöenheten Göteborgs stadsmuseum Föreliggande projektpresentation består av tre delar. Den första behandlar södra
Förslag till skyddsåtgärd för farligt gods, Kallebäck 2:3
ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se DATUM 15. maj 2014 SIDA 1/5 REF HIDA/KRSA PROJEKTNR A030660 Förslag till skyddsåtgärd för farligt
Tillståndsansökan för vattenverksamhet
Projektnamn Västlänken och Olskroken planskildhet Dokumenttyp Ärendenummer PM TRV 2016/3151 Skapad av Filnamn Lina Grahm MPU02-01-036-KÄ5_0001 Godkänt av Godkänt datum Version Karl Persson 2017-09-14 Version_
DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING
VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING
Startpromemoria för planläggning av Mullvaden andra 30 i stadsdelen Södermalm (7 lägenheter)
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (7) 2017-08-15 Handläggare Fredrik Meurling Telefon 08-508 27 225 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Mullvaden andra
Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun
KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan
Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22
Förslag till detaljplan för Fiskmåsen 19, samt del av Norrviken 2:22 Norrviken Sollentuna kommun Samråds-/Underrättelsehandling Syfte Syftet med planarbetet är att möjliggöra att Pensionat Norrviken byggs
VANDRA LÄNGS GALÄRVÄGEN
VANDRA LÄNGS GALÄRVÄGEN Att aktivera och levandegöra en gammal led. Att definiera en identitet Fördjupningsprojekt Strömstad planering och gestaltning för hållbar utveckling Chalmers Arkitektur Pierre
Planprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
kv. Idogheten Mats Sandin och Johan Thörnqvist
A R K E O L O G I S K R A P P O RT 2018 :18 kv. Idogheten Göteborg 216 kv. Idogheten, Inom Vallgraven 24:3 Historisk tid Arkeologisk förundersökning Göteborgs stad Mats Sandin och Johan Thörnqvist ARKEOLOGISK
Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka
UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK
Förslag till detaljplan för Äppelbos förskola, Tullen 11 med flera, stadsdelen Brevik
2014-05-22 Dnr MSN/2013:1416 Planutskottet Start-PM Förslag till detaljplan för Äppelbos förskola, Tullen 11 med flera, stadsdelen Brevik Ärendet Lidingö stads fastighetskontor har ansökt om planbesked
Remissvar angående samråd om förslag till detaljplan för Trollhättan 30 m fl. i stadsdelen Norrmalm, S-dp
Kulturförvaltningen stadsmuseet Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-08-24 Handläggare Elisabet Wannberg Telefon: 08 50831561 Till Kulturnämnden, Kulturmiljöutskottet Nr. 5 Remissvar angående samråd om förslag
Startpromemoria för planläggning av del av Gångaren 10 i stadsdelen Stadshagen (ca 90 lägenheter)
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2016-09-20 Handläggare Suzanna Tsygankova Telefon 08-508 27 568 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Gångaren
OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31
1(10) OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M. FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-21, rev. 2014-03-13 Normalt förfarande Godkänd
5 0 0 m e t e r PLANFÖRSLAG
I del två påvisas skillnaderna i integration mellan rutnät- och trädstrukturer. Rutnätsstrukturer kan generellt sägas ha högra medelintegration och högre läsbarhet än trädstrukturer. Planförslaget för
Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:13 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3 RAÄ 30:1, Riseberga kloster 1:3, Edsbergs socken, Lekebergs kommun,
Antagande av förslag till detaljplan för fastigheten Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm, Dp (23 studentbostäder)
Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (5) 2015-09-14 Handläggare Tony Andersson Telefon 08-508 27 318 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för fastigheten Apeln 13 i stadsdelen
Samråd om förslag till detaljplan för Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen och Farsta
Miljöförvaltningen Plan och miljö Sida 1 (7) 2013-05-27 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-06-18 p. 14 detaljplan för 2:1 i stadsdelen Hökarängen
Ändring av byggnadsplan för Bönhamn antagen
Granskningshandling Ändring av byggnadsplan för Bönhamn antagen 1974-10-17 Nordingrå församling Kramfors kommun Byggrätt för befintliga komplementbyggnader Standardförfarande Dnr Mob-2017-303 PLANBESKRIVNING
Exempel. Kontrollprogram Grundvatten Bilaga 8.1 Åtgärdsnivåer för grundvattenberoende fornlämningar Rev version/datum: xx/xxxx-xx-xx
Bilaga 8. Åtgärdsnivåer för grundvattenberoende fornlämningar Fornlämning: Göteborg 5:, Skansen Lejonet och Gullberg Fornlämning Göteborg 5:, Skansen Lejonet är byggd under 6-talet och grundlagd på berg.
Figurbilaga till UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:5
Figurbilaga till UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:5 Arkeologisk undersökning. Intrasisprojekt V2003:029. Dnr 423-571-2004 Fig. 1. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för
Arkeologisk utredning. Kullbäckstorp. Råda socken Härryda konlmun BOHUSLÄNS MUSEUM. Rapport 1999:30 Oscar Ortman
Arkeologisk utredning Kullbäckstorp Råda socken Härryda konlmun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 1999:30 Oscar Ortman Arkeologisk utredning Kullbäckstorp Råda socken Härryda kommun Ur allmant kartmaterial från
n1 t2 t3 e ,9 n1 +1,9 +1,9 e2 40 T1 (T1) +1,9 +1,9
,,0 +, +,6 +, e 60 t e 0 t e 0 t e 0 T (T) e 0 t e 0 +,6 +, som omfattas av 8 kap 7 PBL (00:900). De karaktärsdrag och värden hos byggnadens interiör som angivits i planbeskrivningen sidorna 9-0 ska särskilt
RAPPORT 2009:02. Arkeologisk förundersökning. Gällande fornlämning RAÄ 34 inom fastigheten Hemsjö 8:11, Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland.
RAPPORT 2009:02 Arkeologisk förundersökning Gällande fornlämning RAÄ 34 inom fastigheten Hemsjö 8:11, Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland. Mats Hellgren Västarvet/Lödöse Museum Rapport 2009:02
Koppling mellan bro och bangård
Koppling mellan bro och bangård Svängbro Avståndet spårmitt - spårmitt mellan befintlig bro och ny svängbro blir 19 m. Det norra läget är då möjligt med följande inskränkningar: Hastigheten sänks till
Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola
Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Europeiska unionen Verksamhetsområdets yta: 150 000 kvm Avstånd Landvetter: 26 km Avstånd Centralstationen/City:
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande
Kulturvärden och kulturmiljö kring Lilla Aspholmen och Arken konferenscenter
Kulturvärden och kulturmiljö kring Lilla Aspholmen och Arken konferenscenter Bilaga till miljökonsekvensbeskrivning Mattias Öbrink Bohusläns museum Rapport 2009:32 Kulturvärden och kulturmiljö kring Lilla
Startpromemoria för planläggning av del av Mosebacke 10 i stadsdelen Södermalm (befintlig bebyggelse på Mosebacketerrassen)
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (9) 2015-10-19 Handläggare Suzanna Tsygankova Telefon 08-508 27 568 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Mosebacke
Regi ncity NordVäst Idekoncept december 2011
Tuvestad & Thorn Exark Arkitekter Liljewall Arkitekter Kanozi Semrén+Månsson SGS Jernhusen RegionCity NordVäst Hjärtat i västra Sverige och mitt i centrala älvstaden Statligt trafikstråk Högre exploatering
Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision
Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision Urbana analyser & strategisk design 2005-12-06 2 Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys Innehåll INLEDNING 7 Uppdraget Medverkande
Startpromemoria för planläggning av förskola invid Fiberpennan i Midsommarkransen (förskola)
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2014-11-03 Handläggare Torbjörn Johansson Telefon 08-508 275 32 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av förskola
Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab
Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610 gunilla svensson arkitektkontor ab karl XII gatan 8a 222 20 lund tel: +46 46 15 07 40 www.gunillasvensson.se FÖRSLAG NYTT RIDHUS TROLLEBERG Förslaget innebär en alternativ
ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär
GÅRDENING ÄNGSLYCKAN GÅRDENING ÄNGSLYCKAN ÄNGSLYCKAN
Landskapet runt Bergkvara är fullt med lämningar som belyser godsets historiska utveckling på skilda sätt, alltifrån Arvid Trolles stenhus till det sena 1800-talets torpställen. Under mer än sexhundra
Åsen 1:69. Detaljplan för fastigheten. i Sköllersta, Hallsbergs kommun, Örebro län
Dnr KS 140/2007 Detaljplan för fastigheten Åsen 1:69 i Sköllersta, Hallsbergs kommun, Örebro län HALLSBERGS KOMMUN Upprättad 2007-11-19 Kommunkansliet Antagen 2008-03-11 Laga kraft 2008-04-14 2 (8) Dnr
Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862
1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.
arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson
Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Park- och naturnämnden justerar paragrafen omedelbart. Bilagor Bilaga 1 illustrationsritning som visar planområdet
1(4) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-09-06 Diarienummer 0441/16 Stadsutveckling/Förvaltning och planering Johan Rehngren Telefon 031-365 57 97 E-post: johan.rehngren@ponf.goteborg.se Yttrande till byggnadsnämnden
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal
Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.
Västlänken - en del av Göteborgs framtid
- en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler
arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg
Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Pågående planarbeten. Tanumstrand. Planprogram, ändring av detaljplan för Grebbestads camping. Pågående planer
Pågående planer Pågående planarbeten Tanumstrand Detaljplan för del av fritidsanläggningen fastigheten Ertseröd 1:31 är upprättad av Tanums kommun och Rådhuset Arkitekter AB. Planen är antagen 2006-09-19.
UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation
UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus
Bästa sättet att förvalta, utveckla och tillgängliggöra kulturhistoriska värden i staden. Toomas Randsalu & Jonas Ronsby.
Bästa sättet att förvalta, utveckla och tillgängliggöra kulturhistoriska värden i staden Toomas Randsalu & Jonas Ronsby Karlshamns kommun Karlshamn 32 000 invånare Karlshamn Djuphamn Eriksberg safaripark
Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519
Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 1 (3) arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Ann Luthander 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Lars Norberg datum. 2015-10-28 ang. förenklad
Kärnan mellersta 1 och 9, Centrum, Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Kärnan mellersta 1 och 9, Centrum, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att bekräfta pågående användning
Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av
Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen
dt) m. fl., Nobel Center, P Yttrande Detaljplan för del av fastigheten Norrmalm 3:43 1(6) Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Avdelning 3
ap dt) SWEDISH NATIONAL HERITAGE BOARD Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Yttrande Datum 2017-09-05 Dnr 1. 1.4-2449-2017 Ert datum 2017-06-15 Er beteckning P 1535-17 Avdelning Kulturmiljöavdelningen
Mynttorget och Kanslikajen
Mynttorget och Kanslikajen GAMLA STAN, STOCKHOLMS STAD Arkeologisk förundersökning 2013 Kerstin Söderlund och Anders Vikström SR 623 Omslagsbild: Vy över Mynttorget från Helgeandsholmen. Del av färglitografi