STADSRUM-HUSRUM 2. AAK N10 VT09 18hp Arkitektur och Samhälle: Deltagande i AAK N15 är obligatoriskt för denna kurs.

Transkript

1 AAK N15 VT09 6hp Stadsrum-Husrum2, teoretisk fördjupning: Litteraturseminarier, föreläsningar och kortare studieresor (tillsammans med AAK N10). AAK N10 VT09 18hp Arkitektur och Samhälle: STADSRUM-HUSRUM 2 Deltagande i AAK N15 är obligatoriskt för denna kurs. INNEHÅLL & SYFTE Ett av projektets huvudsakliga syften är att förmedla och bygga vidare på en kunskapsmässig grund som är gemensam för all arkitektur. Den berör frågor om rums-relationer, konstruktion, ljus, material, mått, skala osv. Ett annat syfte är att utveckla specifika avsikter bakom arkitekturskapandet. Avsikter som har sin grund i en bred avläsning av samhälleliga rumsliga behov och att dessa kommer till fysiskt, arkitektoniskt uttryck. Urbino, Italien Palazzo Ducale mm, Urbino sektion av Gincarlo De Carlo Arkitekter använder sig av två olika sorters kunskap; teknisk kunskap och rumslig kunskap. Teknisk kunskap handlar om hur man sätter samman byggnadskomponenter till en fysisk struktur. Med rumslig kunskap avses hur rum sätts samman och hur de relaterar till varandra för att bilda meningsfulla och i vidaste bemärkelse användbara platser. Båda sorters kunskap är nödvändiga, men inte likvärdiga vad gäller arkitekturens avsikter. Man skulle kunna säga att den tekniska kunskapen beskriver de fysiska medlen för de rumsliga målen. Alla människor besitter mer eller mindre utvecklad rumslig kunskap, kunskap som förvärvats genom vardagliga erfarenheter i samhället. Av arkitekten förväntas att han/ hon kan medvetandegöra dessa kunskaper och tillämpa dem på ett kreativt sätt. Detta ger arkitektur dess identitet som yrkesområde. It is the task of the Architect to produce a warm and comfortable space. Warm and comfortable are carpets. Therefore he decides to lay one carpet on the floor, four more are hung. These are intended to make four walls. The foot carpet as well as the wall carpets need a supported frame that keeps them in the right position. To invent this frame is the second task of the Architect. Adolf Loos Ur Cities for a Small Planet av Richard Rogers 1

2 Alla städer har en historia. Dess gator och torg, publika och privata rum har utvecklats och förändrats under lång tid och har egenskaper som för många är stimulerande att bo, arbeta och vistas i. Dessa historiska rum har ordnats med en känsla som har tillåtit vissa väsentliga kvalitéer att komma till uttryck. Nyare, planerade delar av våra städer har ofta en helt annan karaktär. Kvalitén i dessa områden ligger ofta i lokala enskildheter, såsom stora grönområden, hög tillgänglighet och goda bostäder. Skillnaden mellan dessa olika delar av staden består bland annat i att de senare ofta inte givits en rumslig struktur som är tillräckligt meningsfull för att vi ska kunna identifiera oss med den. I projektet undersöker vi en arbetsmetod som syftar till att förbättra båda dessa stadskulturer, genom att lyhört lära av dess respektive kvalitéer. Genom transformation av och addition till befintliga byggnads- och rumsstrukturer, och med hänsyn till platsens specifika förutsättningar, försöker vi skapa en historisk kontinuitet och en kollektiv förståelse för den byggda miljön. Vi undersöker vilka egenskaper, med avseende på rumssamband, tillgänglighet, ljus, konstruktioner, material, färg etc, som stödjer idén om hög användbarhet för byggnader och rum i ett långt tidsperspektiv - ett slags rummets ekologi. Detta arbete förutsätter utvecklandet av djupa kunskaper om stadens framväxt och användning. Det är av vikt att såväl processer, hela sammanhang och enskilda objekt studeras. Avsikten är att utveckla förståelse för de lokala säregenheter som har betydelse för livet på den specifika platsen, och med detta som bakgrund vidareutveckla stadens karaktär med ett arkitekturspråk som alla kan förstå och värdesätta. Projektets intresse är fokuserat på förhållandet mellan den enskilda byggnadens egenskaper och det urbana och/eller suburbana sammanhanget. Vi prövar hur ett specifikt ingrepp i staden eller landskapet kan stödja de många lagren av existerande mening och hur det kan vitalisera sammanhanget mot en ny urbanitet. 2

3 Kvarteret St Laurentius, Lund Elevprojekt Eames House, ark Charles & Ray Eames STUDIO Projektarbetet stöds av seminarier som behandlar teorier och synsätt inom arkitektur i begreppets vidaste mening. Seminarierna är avsedda att ge en teoretisk fördjupning av de teman som behandlas. Detta innebär att den teoretiska diskussionen sammanflätas fortlöpande med praktiska tillämpningar, där idéer prövas och utvecklas. Arkitekter ritar med olika avsikter. Det ritande som jag beskriver här har att göra med inlärning - att med ritstiftet bit för bit undersöka byggnadsmassan - att på en gång upfatta hela spannet mellan landskap och byggd detalj. Inte bara hur någonting ser ut utan även hur någonting är tänkt och gjort - att erfara måttförhållanden och artikulering genom pennan/ handen/ kroppen och därigenom deltaga. Först i det ögonblick då strecken noterat det oundvikliga fysiska kraftfältet/ hindren, först i brytningen mellan önskningar och fasta gränser föds steg för steg nya möjligheter och nya frågor. Då uppnås det stadium i arbetet som Picasso beskriver med orden Jag söker inte - jag finner Bengt Edman (Ur artikel om ILA&UD i AT 2/81) Projekteringsarbetet är en forskningsuppgift, där alla som deltar har fördel av de samlade erfarenheter som ackumuleras i projektet som helhet. Därför präglas vardagen i studion av diskussioner och resonemang med ord och pennor. Att parallellt med det enskilda arbetet delta i diskussioner, skissningar, seminarier och studieresor är att på ett komplett sätt tillgodogöra sig projektets innehåll. Exempel på hur en plan kan genereras ur en ordnande princip - placeringen av servande utrymmen bildar tillsammans med ytterväggarna de övriga rummen. Retirement House in Kent, projekt, ark. Alison + Peter Smithson Ytterväggssektion Eames House, ark Charles & Ray Eames 3

4 PLATSER OCH TEMAN I Stadsrum-Husrum 2 sätts fokus på staden i ett brett perspektiv - från landskap till enskild byggnadsdetalj. Projektet har som utgångspunkt att arkitektens kunskap förvärvas i konkreta arbetssituationer som kompletteras av studier i specialiserade kunskapsområden och i teoribildningar. Staden Lund med sin rika uppsättning av byggda och samhälleliga förutsättningar erbjuder ett nära och komplext arbetsfält. Här kan vi, genom att utveckla projekt på specifika platser, utforska och lära oss om hur enskilda fenomen - rumsliga, tekniska, samhälleliga osv - samverkar och bildar meningsfulla helheter. Incitamentet till en specifik arkitekturuppgift kommer ofta av det vi kallar program. Själva drivkraften i arkitekturskapandet - designenergin - kommer däremot ur avsikter och målsättningar som ligger på en mer grundläggande nivå än vad ett enskilt program vanligtvis förmår uttrycka. Sådana avsikter och målsättningar utvecklar vi i projektet som övergripande teman, till exempel: - Vilka egenskaper, med avseende på rumssamband, rumsegenskaper, tillgänglighet, ljus, konstruktion, material, färg osv ska hus i städer ha för att tillgodose kravet på användbarhet i ett långt perspektiv? - Kan vi utnyttja den starka expansionen a Lund till att transformera befintlig rumsstruktur till en rikare miljö? - Hur kan vi utveckla ett arkitekturspråk som är förstått och värdesatt? - Hur kan nutida material och tekniker medverka i utvecklandet av våra fysiska rum? - Kan man förstärka landskapets karaktär och samtidigt göra det mer tillgängligt genom att utveckla befintliga respektive etablera nya bebyggelsestrukturer? - Kan man identifiera och utveckla platser i staden som genom nya rumsliga samband på global nivå kan bli viktiga lokala knutpunkter - som komplement till stadskärnan? - Kan monofunktionella delar av staden, som t ex gamla industri- och institutionsområden, utvecklas så att nya samband mellan tidigare åtskilda stadsdelar uppstår? Skulle dessa nygamla strukturer ge möjlighet för olika sorters verksamheter och aktiviteter att samexistera på ett sätt som tidigare inte var möjligt? 4

5 STUDIERESA Ett viktigt inslag i projektet är en veckolång studieresa till Italien - Venedig och Urbino, samt eventuellt andra städer. Vi kan på dessa platser ingående studera hur byggnadsstrukturer och enskilda byggnader på ett rikt och intressant sätt samverkar både med staden som helhet och det omgivande landskapet. Dessutom finner vi här många exempel på hur nutida arkitektur kan infogas i dessa historiska omgivningar på ett stödjande och berikande sätt. Utöver städerna som helhet studeras ett antal enskilda byggnader av särskilt intresse. Dessa byggnader är ritade av bl a Carlo Scarpa, Giancarlo de Carlo och Francisco di Giorgio Martin. Del av Magistero - lärarhögskolan i Urbino ark. Giancarlo de Carlo En av resans målsättningar är att utnyttja den kraft det genererar att uppleva och utforska arkitekturfenomen i ett nytt sammanhang. Väsentligt är att ny upplevelser och insikter relateras till projekten på ritborden. På så sätt ökas förmågan att omsätta och transformera erfarenheter till nya sammanhang. En annan målsättning är att bygga upp en gemensam erfarenhetsbank, som vi kan referera till och få stöd av i det dagliga ritarbetet och diskussionerna. Campo San Polo, Venedig Karta över Venedig samt öar och farbara vatten i den omgivande lagunen. Canal Grande, Venedig 5

6 LITTERATUR Villa Savoye, Poissy Frankrike under uppförande ark. Le Corbusier Steen Eiler Rasmussen Byer og bygninger, del I och II London the Unique City Om at oppleve arkitektur Edmund Bacon Design of Cities (London 1992) Chr. Norberg-Schultz Existence, Space and Architecture (London 1971) The Damand for a Contemporary Language of Architecture (Art&Design nov.1986) Lamberto Rossi Giancarlo de Carlo (Milano 1988) Giancarlo de Carlo Connections on Urbino (Lotus International 18) Bill Hillier The Social Logic of Space (utdrag) Stora Moskén i Djenné, Mali lerstenskonstruktion Vitruvius Le Corbusier Richard Rogers Aldo Van Eyck Ten Books on Architecture Towards a New Architecture Architecture - A Modern View Cities for a Small Planet Cities for a Small Country Aldo Van Eyck (Amsterdam1982) H. Herzberger m fl Buildings and Projects (Haag 1987) Herman Herzberger A+P Smithson Lessons for Students in Architecture Italian Thoughts (Lund1993) The Shift (Architectural Monograph 7, 1982) Collective Design (AD nr 10/73, 7/74, 11/74, 3/75, 5/75) A. Smithson Team X Primer P. Smithson The Heroic Period of Modern Architecture Louis I. Kahn Jon Lobell Between Silence And Light Louis I. Kahn Writings, Lectures, Interview (New York 1991) David B. Brownlee Jørn Utzon James Stirling Louis Kahn - In the Realm of Architecture Jørn Utzon on Architecture (Living Architecture) James Stirling Monograph James Gowan James Gowan (Architectural Monograph 3) Ian Lambot (red) Norman Foster Peter Buchanan Renzo Piano Building Workshop (London 1993) John Neuhart Marilyn Neuhart Ray Eames Eames Design David Hockney Hockney on Photography (London 1988) David Hockney (Art & Design, London 1988) Ovan: Renault Factory, Swindon England, stomme ark. Norman Foster Vänster: Mellon Center Yale University New Haven, USA ark. Louis I Kahn ILA&UD Year Books Artiklar av Giancarlo de Carlo, Peter Smithson Herman Herzberger, Renzo Piano m fl. Kenneth Frampton Studies in Tectonic Culture A Critical History of Modern Architecture Richard Weston Utzon (Hellerup 2002) 6