ARKITEKTUR I STADSSAMMANHANG

Transkript

1 AAK F01 HT08 9hp ARKITEKTUR I STADSSAMMANHANG INNEHÅLL & SYFTE Ett av projektets huvudsakliga syften är att förmedla och bygga vidare på en kunskapsmässig grund som är gemensam för all arkitektur. Den berör frågor om rumsrelationer, konstruktion, ljus, material, mått, skala osv. Det andra är att utveckla specifika avsikter bakom arkitekturskapandet. Avsikter som har sin grund i en bred avläsning av samhälleliga rumsliga behov och att dessa kommer till fysiskt, arkitektoniskt uttryck. Rumslig organisation Lloyd s of London, ark. Richard Rogers Teknisk struktur Lloyd s of London, ark. Richard Rogers Arkitekter använder sig av två olika sorters kunskap; teknisk kunskap och rumslig kunskap. Teknisk kunskap handlar om hur man sätter samman byggnadskomponenter till en fysisk struktur. Med rumslig kunskap avses hur rum sätts samman och hur de relaterar till varandra för att bilda meningsfulla och i vidaste bemärkelse användbara platser. Båda sorters kunskap är nödvändiga, men inte likvärdiga vad gäller arkitekturens avsikter. Man skulle kunna säga att den tekniska kunskapen beskriver de fysiska medlen för de rumsliga målen. Alla människor besitter mer eller mindre utvecklad rumslig kunskap, kunskap som förvärvats genom vardagliga erfarenheter i samhället. Av arkitekten förväntas att han/ hon kan medvetandegöra dessa kunskaper och tillämpa dem på ett kreativt sätt. Detta ger arkitektur dess identitet som yrkesområde. It is the task of the Architect to produce a warm and comfortable space. Warm and comfortable are carpets. Therefore he decides to lay one carpet on the floor, four more are hung. These are intended to make four walls. The foot carpet as well as the wall carpets need a supported frame that keeps them in the right position. To invent this frame is the second task of the Architect. Adolf Loos Ur Cities for a Small Planet av Richard Rogers

2 Kvarteret St Laurentius, Lund Elevprojekt Eames House, ark Charles & Ray Eames STUDIO Projektarbetet skulle kunna liknas vid en tredimensionell rymd, utsträckt i tiden, rummet och den idévärld vi kallar arkitektur. Projektets huvudsakliga arbetssätt består i att göra arkitekturprojekt på konkreta platser. Arkitekter ritar med olika avsikter. Det ritande som jag beskriver här har att göra med inlärning - att med ritstiftet bit för bit undersöka byggnadsmassan - att på en gång upfatta hela spannet mellan landskap och byggd detalj. Inte bara hur någonting ser ut utan även hur någonting är tänkt och gjort - att erfara måttförhållanden och artikulering genom pennan/ handen/ kroppen och därigenom deltaga. Först i det ögonblick då strecken noterat det oundvikliga fysiska kraftfältet/ hindren, först i brytningen mellan önskningar och fasta gränser föds steg för steg nya möjligheter och nya frågor. Då uppnås det stadium i arbetet som Picasso beskriver med orden Jag söker inte - jag finner Bengt Edman (Ur artikel om ILA&UD i AT 2/81) Arbetet förankras i ett större teoretiskt och historiskt sammanhang genom seminarier och föreläsningar som anordnas under projektets gång. Projektets effektivitet beror på intensiteten i studion, både som intellektuell och fysisk miljö betraktat. Exempel på hur en plan kan genereras ur en ordnande princip - placeringen av servande utrymmen bildar tillsammans med ytterväggarna de övriga rummen. Retirement House in Kent, projekt, ark. Alison + Peter Smithson Ytterväggssektion Eames House, ark Charles & Ray Eames

3 PLATSER OCH TEMAN Projektet har som utgångspunkt att arkitektens kunskap förvärvas i konkreta arbetssituationer som kompletteras av studier i specialiserade kunskapsområden och i teoribildningar. Staden Lund med sin rika uppsättning av byggda och samhälleliga förutsättningar erbjuder ett nära och komplext arbetsfält. Här kan vi, genom att utveckla projekt på specifika platser, utforska och lära oss om hur enskilda fenomen - rumsliga, tekniska, samhälleliga osv - samverkar och bildar meningsfulla helheter. Incitamentet till en specifik arkitekturuppgift kommer ofta av det vi kallar program. Själva drivkraften i arkitekturskapandet - designenergin - kommer däremot ur avsikter och målsättningar som ligger på en mer grundläggande nivå än vad ett enskilt program vanligtvis förmår uttrycka. Sådana avsikter och målsättningar utvecklar vi i projektet som övergripande teman, till exempel: - Vilka egenskaper, med avseende på rumssamband, rumsegenskaper, tillgänglighet, ljus, konstruktion, material, färg osv ska hus i städer ha för att tillgodose kravet på användbarhet i ett långt perspektiv? - Kan vi utnyttja den starka expansionen av Lund till att transformera befintlig rumsstruktur till en rikare miljö? - Hur kan vi utveckla ett arkitekturspråk som är förstått och värdesatt? - Hur kan nutida material och tekniker medverka i utvecklandet av våra fysiska rum? - Kan man förstärka landskapets karaktär och samtidigt göra det mer tillgängligt genom att utveckla befintliga respektive etablera nya bebyggelsestrukturer? - Kan man identifiera och utveckla platser i staden som genom nya rumsliga samband på global nivå kan bli viktiga lokala knutpunkter - som komplement till stadskärnan? - Kan monofunktionella delar av staden, som t ex gamla industri- och institutionsområden, utvecklas så att nya samband mellan tidigare åtskilda stadsdelar uppstår? Skulle dessa nygamla strukturer ge möjlighet för olika sorters verksamheter och aktiviteter att samexistera på ett sätt som tidigare inte var möjligt?

4 STUDIERESA Ett viktigt inslag under höstterminen är studieresan till London, Oxford och Bath som är en integrerad del av projektarbetet. Studieresan förbereds genom en serie semina-rier. Målsättningen är att utnyttja den kraft som genereras av att uppleva och utforska intressanta arkitektoniska fenomen i ett nytt sammanhang. Vi tränar förmågan att omsätta och transformera dessa erfarenheter till den miljö och till de sammanhang vi arbetar med till vardags. Ett ytterligare syfte är att bygga upp en erfarenhetsbank av gemensamma iakttagelser som vi kan referera till när vi diskuterar och skissar tillsammans.

5 LITTERATUR Steen Eiler Rasmussen Byer og bygninger, del I och II London the Unique City Om at oppleve arkitektur Edmund Bacon Design of Cities (London 1992) Chr. Norberg-Schultz Existence, Space and Architecture (London 1971) The Damand for a Contemporary Language of Architecture (Art&Design nov.1986) Lamberto Rossi Giancarlo de Carlo (Milano 1988) Giancarlo de Carlo Connections on Urbino (Lotus International 18) Bill Hillier Vitruvius Le Corbusier Richard Rogers Aldo Van Eyck The Social Logic of Space (utdrag) Ten Books on Architecture Towards a New Architecture Architecture - A Modern View Cities for a Small Planet Cities for a Small Country Aldo Van Eyck (Amsterdam1982) H. Herzberger m fl Buildings and Projects (Haag 1987) Herman Herzberger A+P Smithson Lessons for Students in Architecture Italian Thoughts (Lund1993) The Shift (Architectural Monograph 7, 1982) Collective Design (AD nr 10/73, 7/74, 11/74, 3/75, 5/75) A. Smithson Team X Primer P. Smithson The Heroic Period of Modern Architecture Louis I. Kahn Jon Lobell Between Silence And Light Louis I. Kahn Writings, Lectures, Interview (New York 1991) David B. Brownlee Jørn Utzon James Stirling Louis Kahn - In the Realm of Architecture Jørn Utzon on Architecture (Living Architecture) James Stirling Monograph James Gowan James Gowan (Architectural Monograph 3) Ian Lambot (red) Norman Foster Peter Buchanan Renzo Piano Building Workshop (London 1993) John Neuhart Marilyn Neuhart Ray Eames Eames Design David Hockney Hockney on Photography (London 1988) David Hockney (Art & Design, London 1988) ILA&UD Year Books Artiklar av Giancarlo de Carlo, Peter Smithson Herman Herzberger, Renzo Piano m fl. Kenneth Frampton Studies in Tectonic Culture A Critical History of Modern Architecture Richard Weston Utzon (Hellerup 2002)