Hon tvingades jobba gratis i hemtjänsten

Transkript

1 DEN NYA Del 1 Redaktionschef: Susanne Hultström kommunalarbetaren@ka.se Telefon: av Hör till dig s! os kommer i en serie artiklar att granska den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss! Hon tvingades jobba gratis i hemtjänsten Kommunerna får inte snåla på ersättningen till hemtjänstföretagen så att de anställda drabbas. Det slog regeringen fast när de införde fritt val i äldreomsorgen Men här berättar KA om hur kundvalets pionjär kommuner dumpar hemtjänstpersonalens villkor. Ewa kunde jobba 12 timmar på en dag men bara få betalt för 7. Det privata hemtjänstföretaget betalade ingen lön för tiden som det tog att flytta sig mellan Ägaren sa att Järfälla kommun är dålig och inte kan betala för det, så därför kan hon heller inte göra det, berättar Ewa. 33-åriga Ewa började som timvikarie på ett mindre hemtjänstföretag i Järfälla kommun utanför Stockholm Hon trivdes med de äldre och tycker att det är ett bra jobb. Men i slutet av förra året sade hon upp sig. Då hade hon i över två år skänkt bort en massa timmar till sin arbetsgivare. Titta, här står det att jag har haft 120 minuters lunch, här Men jag har inte tagit någon rast, säger Ewa och pekar på tidrapporterna. Vi träffas hemma hos Ewa i en förort utanför Stockholm. Hon har plockat fram två tjocka mappar med tidrapporteringar, lönespecifikationer och röriga scheman. Kommunal har bett henne att försöka räkna ut hur mycket hon har jobbat gratis "Ägaren sa att Järfälla kommun inte kan betala, så därför kan hon inte heller det." EWA, VÅRDBITRÄDE 10 tid som jag inte fick betalt för. Det blev katastrof, säger Ewa. I DETTA AVSNITT: Enligt henne är det likadant för l Personal i privata företag tvingas jobba gratis. l Tjänstemän bekräftar att kommunen betalar för lite för hemtjänsten. l Kommunpolitikerna vet att villkoren dumpas, men bryr sig inte. innan de eventuellt kan driva hennes fall. Den obetalda restiden var inte schemalagd, utan i de flesta fall har ingen restid alls satts ut. Exempel: Ett kundbesök ska vara avslutat och nästa börjar Så fortsätter det hela dagar ibland kan fem minuter eller till och med 30 vara utsatt, men det är undantag. I ett fall ska till och med en insats påbörjas en halvtimme innan den förra har avslutats. Trots att det har gått åt tid för att ta sig mellan kunderna så har Ewa inte fått betalt för all restid. På tidrapporteringarna ser det ut som att hon har haft väldigt långa lunchpauser. Lunch i 180, 270 eller till och med 330 minuter. Men det som har skrivits upp som obetald lunch är i själva verket restid mellan Ofta har Ewa inte kunnat ta någon lunch alls. Hon har fått jobba över gratis eftersom hon har halkat efter i schemat. För att minimera gratisjobbandet har hon tvingats korta ner tiden hos de gamla. När elektronisk tidsmätning infördes i oktober blev vi tvungna att stanna hos kunden hela tiden och då blev det ännu mer alla timanställda som jobbar i företaget i Järfälla. Och Hugo Klappenbach, förhandlare på Kommunal i Järfälla, berättar att han har drivit ett likadant ärende i Järfälla. Han lyckades få företaget att betala ut i alla fall en del av den förlorade lönen. Men det är ett ständigt problem och våra medlemmar hamnar i kläm mellan arbetsgivaren som hävdar att de inte får nog med ersättning som täcker både arbetsinsatsen och tiden mellan kunderna, och kommunen som hävdar att ersättningen täcker även gångtiden, säger Hugo Klappenbach. Jobbade 11 timmar fick betalt för 7,5 "När elektronisk tidsmätning infördes...blev det ännu mer tid som jag inte fick betalt för." Så här kunde Ewas schema se ut. Restider mellan kunderna saknas helt Kund C Kund E EWA, VÅRDBITRÄDE Kund F Kund C Kund G Kund H Gratisarbete Kund D Lucka enligt schemat, men Ewa jobbar hela den tiden. Inga restider är inlagda. Tiden hon är hos kunderna registreras, så hon kan inte gå tidigare från en för att hinna i tid till nästa. Därför kommer hon efter schemat. Ewa är klar kl Hon har inte hunnit ta rast, alltså har hon arbetat 11 timmar. Hon får betalt för 7,5 timmar. Arbetsgivaren skriver att hon tagit 3,5 timmars lunch. Regeringen varnade för dumpning l Lagen om valfrihetssystem, LOV, infördes 2009 och innebär att medborgaren får välja fritt mellan de leverantörer av välfärdstjänster som kommunen har godkänt. Det är än så länge frivilligt för kommunerna att införa LOV. Hemtjänst är vanligast. 143 kommuner har infört LOV. l Ersättningen bestäms av varje kommun och är lika för kommunal och privat hemtjänst. Redan innan LOV infördes hade flera kommuner kundvalssys- jobba i grannkommunen. Där fick hon betalt hela tiden från det att hon kom till jobbet. Hon förstår inte hur det kan vara olika villkor i olika kommuner och tycker att de borde vara bättre på att kontrollera de privata företagen. När hon skulle sluta på hemtjänstföretaget försökte hon övertala flera av kollegerna att de skulle gå till facket och tillsammans driva frågan om gratisjobbandet. Men de vågade inte. tem inom ramen för Lagen om offentlig upphandling, däribland Danderyd, Täby, Stockholm, Järfälla, Sollentuna och Upplands Väsby. l Så ökar stressen, se vår grafik om LOV på l I regeringens proposition till LOV står det uttryckligen att om kommunens hemtjänst trots effektiviseringar inte klarar sig på samma ersättningsnivå som privata aktörer, kan det tyda på att ersättningen är för låg. En låg ersättningsnivå riskerar även att de externa leverantörerna i högre utsträckning är ovilliga att t.ex. teckna kollektivavtal eller i övrigt följa arbetsmarknadens villkor. Även om ett valfrihetssystem gynnar /.../ omsorgsbranschen får detta inte leda till att arbetsvillkoren för de anställda försämras. Citat ur propositionen Fotnot: Ewa heter egentligen något annat Kund A Kund B Ibland fick Ewa hoppa in och VÅGAR INTE PROTESTERA. Ewa tror att många inte vågar protestera mot dåliga villkor eftersom KOMMUNALARBETAREN l 11/13 arbetslösheten är hög och man är rädd om jobbet. Därför vill alla bara jobba och tänker inte alltid på hur mycket pengar de får per timme eller om reglerna följs eller inte, säger hon. FOTO: HÅKAN LINDGREN KOMMUNALARBETAREN l 11/13 NÄSTA SIDA: Så dumpas villkoren i hemtjänsten 11

2 DEN NYA Del 1 Så dumpas villkoren i LOV-kommuner Politikerna vet att anställda jobbar gratis, men bryr sig inte. Flera Stockholmskommuner betalar så dåligt att det är svårt att ha schysta villkor för personalen i den privata hemtjänsten. I Sollentuna tvingas anställda jobba gratis med politikernas goda minne. Vad arbetsgivaren har för avtal med arbetstagaren lägger inte vi oss i. Är man missnöjd får man väl vara med i facket, säger vård- och omsorgsnämndens ordförande Björn Karlsson (M). KA kan avslöja att kommunernas låga ersättning i flera fall lett till en dumpning av de anställdas arbetsvillkor. Både i privat och kommunal sektor. I Upplands Väsby sänktes arbetstiden för en majoritet av personalen med upp till 20 procentenheter, eftersom hemtjänsten inte klarade sig på ersättningen och de samtidigt förlorade kunder till privata utförare. I Järfälla har kommunens hemtjänst minskat andelen fast anställda för att spara pengar. Parallellt med det har pressen ökat på personalen att flytta sig så fort det bara går mellan brukarna i samtliga kommuner som KA har granskat. Flera privata utförare betalar inte sina timanställda för restiden mellan brukarna. KA har vittnesmål från privatanställda som jobbar i Stockholm, Vallentuna, Sollentuna, Danderyd, Täby och Järfälla om att de inte får lön för restiden mellan brukarna. Flera företag är verksamma också i andra kommuner. Andelen tid av en arbetad timma som tillbringas på plats hos kunden kallas verkningsgrad. Den avgör hur utföraren klarar sin ekonomi, eftersom kommunen bara ger ersättningen för tiden hos kunden. Ju lägre ersättning, desto högre verkningsgrad krävs. Personalens restid mellan kunderna måste alltså gå så fort som möjligt. Tyvärr måste man som chef ifrågasätta och hela tiden granska medarbetarnas tid och jämföra med planeringen och säga att hallå, här tog det 20 minuter att ta sig mellan de två kunderna, säger Christina Reichenberg, hemtjänstchef på ideella utföraren Blomsterfonden. Vård- och omsorgskontoret i Sollentuna slår i en utredning fast att det finns företag som inte betalar för restiden. Det kan vara en förklaring till att de små företagen lyckas ha högre "Vad arbetsgivaren har för avtal med arbetstagaren lägger vi oss inte i. Är man missnöjd får man väl vara med i facket." BJÖRN KARLSSON (M), VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS ORDFÖRANDE verkningsgrad än Carema och kommunens hemtjänst, står det i utredningen. Kommunens utredare skriver: Kostnaden för den faktiska lägre verkningsgraden betalas i stället av de anställda. Andra orsaker till att de små företagen lyckas bättre kan vara att små företag oftare har delade turer och att Vissa scheman innebär att personalen arbetar 8 timmar utan någon lunch, eller att de får lunch när det är mindre att göra, vilket kan innebära att ett dagpass har lunch klockan 10 på morgonen. En förklaring till att det är möjligt menar utredaren är att många av de små företagen saknar kollektivavtal De har således ingen aktör som kontrollerar de anställdas arbetsvillkor. Utredaren föreslog att vårdoch omsorgsnämnden skulle börja ställa krav på att utförarna betalar för restid, men det ville inte politikerna. Vi vet faktiskt inte om det ser ut så här och det är fortfarande så att det är en sak mellan arbetsgivaren och den personalen man anställer, säger Björn Karlsson (M), ordförande i vård- och omsorgsnämnden. NÄSTA SIDA: Låga ersättningar leder till gratisjobb och företagsflykt Flera kommuner i Stockholm sparar i smyg på hemtjänsten, visar KA:s granskning Kartan visar några kommuner där låga ersättningar har lett till försämrade arbetsvillkor och/eller där utförare har lämnat för att de anser att ersättningarna är för låga. Järfälla: Tiden för inköp minskades Privatanställda som inte får betalt för restiden. Kommunen har dragit ner på andelen fast anställda. Deltid och timanställning har ökat mellan 2008 och Schablontiden för inköp har minskat av besparingsskäl. Sollentuna: Mindre tid för möten Privatanställda som inte får betalt för restiden. Förra året minskade kommunen tiden för personalmöten med 2,5 timme per månad och anställd. Stockholm: Får inte betalt för restiden Det finns vittnesmål om privatanställda som inte får betalt för restiden. Upplands Väsby: Kommunen drog ner arbetstiden En majoritet av personalen i den kommunala hemtjänsten fick sin arbetstid neddragen, eftersom ersättningen inte räckte när de förlorade många kunder avvecklades hemtjänsten helt. Täby: Får inte betalt för restiden Det finns vittnesmål om privatanställda som inte får betalt för restiden. Danderyd: Får inte betalt för restiden Det finns vittnesmål om privatanställda som inte får betalt för restiden. FOTO: HÅKAN LINDGREN Sedan 2007 finns Omsorgsprisindex, OPI, som Vårdföretagarna, Pacta och SKL har tagit fram som ett verktyg för att räkna ut kostnadsökningar. Det anger de beräknade kostnadsökningarna i procent varje år. Indexet består till 20 procent av Konsumentprisindex, KPI, och till 80 procent av löneökningarna och är rekommenderat för kommunerna att använda när de ska räkna upp exempelvis ersättning till hemtjänstutförare. Prisökning ersätts inte Orange linje visar vilken ersättning kommunen betalar till kommunala hemtjänstutförare, per timme. Grå linje visar vad ersättningen borde vara, om den hade höjts lika mycket som priserna gått upp.* 250 år KOMMUNALARBETAREN l 11/ år Danderyd 250 år Danderyds kraftiga ökning 2013 påbörjades stegvis Järfälla Täby Sollentuna Kommunen betalar Kommunen betalar Kommunen betalar 250 år Täby och Upplands Väsby har ingen kommunal hemtjänst 2013, därför finns ingen siffra för det året. Kommunen betalar Kostnadsökning Upplands Väsby Kostnadsökning Kostnadsökning Kostnadsökning Kostnadsökning Kommunen betalar 250 år Sollentuna beslutade april 2013 att höja ersättningen till 339 kronor.

3 DEN NYA Del 1 Låga ersättningar leder till gratisjobb och företagsflykt Samtidigt som små hemtjänstföretag tvingar sina anställda att jobba gratis, drar sig stora bolag ur kommunerna och den kommunala hemtjänsten går med underskott. Tjänstemän bekräftar att ersättningarna är för låga. Järfälla, Danderyd, Stockholm, Täby, Huddinge och Sollentuna är några av de kommuner som det senaste halvåret har fått se stora hemtjänstföretag säga upp sina avtal och lämna kommunerna. Kommunerna tillhör de i landet som betalar lägst ersättning för sin hemtjänst. Ordföranden i Järfällas socialnämnd, Björn Falkeblad (M), anser inte att ersättningen är för låg eftersom det finns många utförare som klarar sig. Men dit hör inte kommunens egen hemtjänst. Den kommunala hemtjänsten budgeterade ett underskott för 2013 på 7 miljoner kronor. Ersättningen behöver vara minst 350 kronor per timme, enligt chefen för Vård och omsorg, Arnfinn Kleveland. I dag är den 315 kronor. Om inte ersättningen höjs säger Arnfinn Kleveland så här om framtiden: Det blir ju så att vi måste hitta medarbetare med lägre löneanspråk. Vi har minimerat gångtiderna, då är den andra posten: vad kostar medarbetaren. Vid varje anställning prövar man ju det. Men vid för låga löner får vi inga anställda som klarar våra kompetenskrav. Företaget Aleris lämnade Järfälla i början av 2013, eftersom de ansåg att ersättningen var för låg. Aleris vd Ann-Marie 14 Björn Falkeblad (M), ordförande i Järfällas socialnämnd. Svensson har räknat ut att de hade behövt sänka lönerna med 6,2 procent för att inte gå med förlust i Järfälla. Även hemtjänsten i Huddinge, Sollentuna, Danderyd och vissa delar av Stockholm går med underskott. Jag skulle säga att om du har bra kollektivavtal så är det näst intill omöjligt att få verksamheten lönsam, säger Jörgen Billström, som fram till slutet av april var tillförordnad sektionschef inom hemtjänsten i Sollentuna kommun. Han får stöd av Sollentunas tidigare kommundirektör, Ulf Bergh. Jag tror att man har pressat marknaden och sett att det finns leverantörer som kan klara sig, men man har inte analyserat varför de kan klara sig och andra inte, säger han. Sollentuna bestämde nyligen Anne-Marie Svensson, vd för Aleris. Thomas Nilsonne, socialnämndens ordförande i Täby kommun. "Jag skulle säga att om du har bra kollektivavtal så är det näst intill omöjligt att få verksamheten lönsam." JÖRGEN BILLSTRÖM, SOLLENTUNA KOMMUN "Det blir ju så att vi måste hitta medarbetare med lägre löneanspråk." ARNFINN KLEVELAND, JÄRFÄLLA KOMMUN att de skulle höja ersättningen till 339 kronor. Jörgen Billström hade velat se att den varit högre. I Täby, som lade ner sin kommunala hemtjänst i juni 2012 efter att den gått med underskott i flera år, säger socialnämndens ordförande Thomas Nilsonne (M) att den kommunala hemtjänsten inte klarade sig på ersättningen men att många privata gör det, bland annat för att de har lägre personalkostnader. Det handlar om löneläget och att vi i Täby har sagt att vi ska erbjuda heltidstjänster. Kommunen får inte ha lika många timanställda. Mycket av det här har redan från början blivit orättvist för den kommunala sidan, det är inte riktigt samma spelregler, säger Thomas Nilsonne. Även i Upplands Väsby lades den kommunala hemtjänsten FAKTA. De här kommunerna har företagen flytt: Danderyd: Blomsterfonden Järfälla: Aleris, Carema, HSB Omsorg Sollentuna: HSB Omsorg Täby: Carema Stockholm (vissa stadsdelar): HSB Omsorg, Carema Huddinge: HSB Omsorg Solna: Förenade Care ned för att den inte klarade sig på ersättningen. I en utredning som gjordes av Danderyds kommunala hemtjänst förra året slogs fast att kostnaden för varje hemtjänsttimma var 119 kronor högre än ersättningen. Utredaren skriver att hemtjänstersättningen baseras inte på en relevant och realistisk ersättningsmodell och att den genomsnittliga månadslön som ingick i modellen sannolikt är för låg. Kommunen bestämde sig för att höja ersättningen. Då blev underskottet för varje timme 72 kronor. Arbetstiden hos kunden skulle behöva ökas från 62 procent till 77 procent för att få ekonomin att gå ihop. Danderyds socialdirektör Margareta Heimer säger att hon inte tror att man har räknat fel från början, men att ersättningen inte höjts i samma takt som lönekostnaderna. NÄSTA AVSNITT: Hur kollar kommunerna företagen? KOMMUNALARBETAREN l 11/13

4 DEN NYA Del 2 Redaktionschef: Susanne Hultström kommunalarbetaren@ka.se Telefon: Hör av dig till oss! kommer i en serie artiklar att granska den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss! Emelie, Sara och Rebecca: Omöjligt att jobba kvar De gravida kvinnorna berättar om sin tid på privata hemtjänstföretaget. Gravida Rebecca tvingades jobba i 14 timmar. Emelie chockades i en viltolycka, men tvingades ändå slutföra sitt arbetspass. Sara fick ingen graviditetspenning för att arbetsgivaren vägrade skriva under. KA har träffat tre unga kvinnor som jobbat på ett privat hemtjänstföretag i Haninge. Här är deras berättelser. Jag kommer aldrig jobba privat igen EMELIE OHLSSON, 21 ÅR: Jag fick en timanställning i mars När jag började sa chefen att jag skulle få jobba mellan 36 och 40 timmar per vecka. Men det blev bara mer och mer. Det värsta var en månad när jag jobbade 211 timmar, jag var så trött hela tiden. Jag frågade om jag inte kunde få gå ner till heltid. Då fick jag bara 20 timmar per vecka i stället ett tag. En kväll, det var klockan åtta skulle vi ut till en kund som sitter i rullstol och är stor och tung. Jag kör och har en kollega med mig i bilen. Plötsligt springer det ut ett rådjur och vi krockar. Det var ett vittne, en bil bakom. Hon fick ringa polisen för jag bara grät och kunde inte prata. Polisen sa att jag var i chock. Jag hade ont i nacken och vittnet sa att jag måste åka in till sjukhuset. Men när min kollega ringde vår chef tvingade hon oss att åka till kunden i alla fall. Sen körde min mamma mig till sjukhuset. Dom tog mig på en gång. Jag fick nackkrage och åkte bår in på röntgen. Det visade ingen spricka, men jag hade ont ett par dagar efter. I december blev jag gravid. Jag berättade för chefen den 8 december. Två veckor senare säger hon att hon inte kan förlänga mitt kontrakt. Jag fick gå direkt, fast jag hade kontrakt till 31 december. och TVINGADES SLUTA. Emelie Ohlsson, Sara Selin och Rebecca Nilsson fick jobba hårt på hemtjänstföretaget. På sätt och vis var det skönt att hon gav mig sparken för jag mådde så dåligt när jag jobbade där. Jag kommer aldrig jobba privat igen, i kommunen har de bättre scheman och man är alltid två som åker ut, säger Emelie Ohlsson. FOTO: MARIA ANNAS Jag ringde och grät och sa att jag inte klarar det här REBECCA NILSSON, 24 ÅR: På måndagen spydde jag fyra gånger på väg till jobbet. Det var den 13 augusti och jag hade berättat att jag var gravid två veckor innan. Chefen sa att jag kunde vara hemma till lunch och sen ringa henne. Men jag vågade inte, jag sms:ade att jag var sjuk. Hon ringde och stressade mig och ville att jag skulle jobba. Sen satte hon mig på att jobba från kvart i åtta på morgonen till kvart i nio på kvällen. Jag ringde och grät och NÄSTA SIDA: Kvinnornas chef vill inte svara Hon vägrade skriva på så jag kunde få graviditetspenning SARA SELIN, 23 ÅR: Jag hade hört allmänt att det var så stressigt i hemtjänsten, men jag behövde ett jobb. När jag skulle anställas fick jag frågan om jag hade barn och om jag var sjuk ofta. Hon la över mycket ansvar på mig, jag fick ta telefonen på kvällarna när hon var borta men fick inte betalt för det. Hon frågade ofta om jag var gravid bara för att jag har några extrakilon. När jag blev gravid i september förra året mådde jag så dåligt, sa att jag klarar inte det här. Men hon övertalade mig. En månad senare skickade hon mig till en kund som hade slagit en kollega i magen med knytnäven. Men det sa hon inte till mig. Jag åkte dit och det gick bra, jag struntar inte i en kund så där. Men jag borde ha fått veta det. I oktober fick jag foglossning. Först tvingades jag åka till kunder ändå, det var tortyr och slutade med att jag blev sjukskriven. Sen fick jag jobba på jag vågade inte berätta. Men en kompis sa att du måste göra det så att arbetsgivaren kan anpassa arbetet. Chefen blev inte glad. En vecka senare satte hon mig på en kund som slagit en kollega i magen. Jag sa nej, jag går inte dit, jag är gravid. Då hotade hon med arbetsvägran. Men till slut fick en annan kollega ta honom. I november var jag hos en kund som tog tag i mig innan jag hann reagera och det knäckte till. Jag hade ont på insidan av Läs tidigare delar i KA:s granskning av hemtjänsten på kontoret. Jag fick kommentarer och pikar om att jag förstörde för mina kollegor när jag inte kunde ta kunder och fick höra att jag var löjlig. Till slut blev jag sjukskriven för jag mådde så psykiskt dåligt. Jag kände mig misslyckad och satt bara hemma och grät. I januari gick mitt kontrakt ut och jag ville inte komma tillbaka. Jag känner att hon förstörde en del av mitt liv som borde ha varit så lyckligt. och låret och i magen. Jag fick panik. Jag var till läkaren och blev sjukskriven för foglossning en vecka. Jag fick jobba på kontoret ett tag sen, men så sa chefen att jag måste ut till kunder igen, att det inte fanns jobb på kontoret längre. Ändå vägrade hon att skriva på så att jag kunde få graviditetspenning. I februari blev jag sjukskriven för ångest och depression. Jag går fortfarande hos en kurator. och FOTNOT: KA har bekräftat uppgifterna om viltolyckan med vittnet. Christina Berg på Kommunal i Haninge kan bekräfta att arbetsgivaren vägrade hjälpa Sara att få graviditetspenning. KA har granskat lönespecifikationer och scheman som bekräftar att de tre kvinnorna har arbetat många dagar och långa pass. NÄSTA SIDA: Ändrade regler efter KA:s avslöjande 16 17

5 DEN NYA Del 2 DEN NYA Del 2 Haninge skärper reglerna efter KA:s avslöjande Kommunal berättade för Haninge kommun redan i februari om situationen på Evidensia. Svaret man fick var att ansvaret är företagets. Nu svänger kommunen och inför krav på bra arbetsmiljö. Det känns inte moraliskt rätt att köpa sådana här tjänster, säger förvaltningschef Ewa Kardell. Facket träffade kommunens tjänstemän på ett samverkansmöte i mitten av februari i år. Vi berättade att Evidensia är ett företag som struntar i arbetsmiljön. Vi berättade om viltolyckan och de gravida tjej erna, säger Kommunals Bo Emanuelsson på Haningesektionen. Kommunen svarade att det inte var något som stred mot deras upphandlingsregler. De avvisade arbetsmiljöansvaret, de menade att det var mer ett problem för oss, inte för kommunen, säger Bo Emanuelsson. Mariette Dahlberg som äger Evidensia AB vill inte svara på KA:s frågor. Hon hänvisar till att anmälningarna mot henne först ska prövas. Jag kan ju gå och anmäla vem som helst och sen kan det visa sig att jag inte alls hade fog för det på något sätt. Du menar att uppgifterna FÖRSKRÄCKLIGT. Ewa Kardell är förvaltningschef på Haninge kommun. När KA berättar om hur Emelie Ohlsson, Rebecca Nilsson och Sara Selin har behandlats av sin arbetsgivare säger hon att kommunen ska agera. Det är förskräckligt. Sådana här tjänster är inget vi kan beställa, säger hon. FOTO: MARIA ANNAS Elizabeth Lindholm Hahne som ansvarar för uppföljningen av de privata hemtjänstföretagen bekräftar att kommunen inte agerade efter fackets påtryckningar. inte stämmer? Jag sa att det är en process som pågår och man får avvakta den. Då först när den är klar har man ett besked om vad som egentligen har hänt. Kommunals regionala huvudskyddsombud i Stockholm lämnade i maj in en anmälan till Arbetsmiljöverket, en så kallad 6:6a mot Evidensia AB. Samtidigt driver facket Emelie Gravida kvinnornas chef vill inte svara Ohlsson Rebecca Nilsson och Sara Selins fall av diskriminering av gravida. De har anmält Evidensia till Diskrimineringsombudsmannen, DO. KA har även mejlat frågor till Mariette Dahlberg och bett henne bemöta uppgifterna från hennes anställda. Hon har valt att inte svara. Pernilla Josefsson Vi kollade med vår personalavdelning och vi har inget arbetsmiljöansvar för den privata hemtjänsten. Det är heller inget som vi följer upp. När Kommunalarbetaren intervjuar förvaltningschef Ewa Kardell håller hon fast vid att ansvaret är företagets. Men när hon tar del av hela bilden av Emelie Ohlssons, Rebecca Nilssons och Sara Selins berättelser ändrar hon sig och säger att hon ska utreda hur kommunen kan agera. Det är förskräckligt. Sådana här tjänster är inget vi kan beställa. Det är ingen arbetsmiljö vi skulle acceptera i den kommunala hemtjänsten, säger hon. Haninge kommun skriver just om sina krav på hemtjänstföretagen. Där kommer man att införa krav på att företagen har kollektivavtal, men också följa upp hur företagen arbetar med arbetsmiljö och hälsa. Ett förslag är att börja mäta hur många arbetsskador som rapporteras. Vi har sett att det behövs, bland annat med anledning av det Kommunal påpekat om arbetsmiljön i vissa företag, säger Elizabeth Lindholm Hahne. Det är ingen arbetsmiljö vi skulle acceptera i den kommunala hemtjänsten. EWA KARDELL, FÖRVALTNINGSCHEF Får 4,7 miljoner kronor i ersättning l Evidensia AB hade 2011, 14 anställda och omsatte kr. l Finns i Haninge kommun söder om Stockholm och har 49 kunder. l 2012 betalade kommunen 4,7 miljoner kronor i ersättning för hemtjänst till företaget. l Saknar kollektivavtal. l Senast Haninge kommun granskade Evidensia var Inte ett enda oanmält besök på tre år Stora brister i kommunernas kontroll av hemtjänstföretagen. 13 av 19 av de Stockholmskommuner som länge haft privat hemtjänst har de senaste tre åren inte gjort ett enda oanmält besök i de företag de betalar ut miljontals kronor till. Tio av 23 kommuner gör inga kontroller alls av villkoren för de anställda. Kommunalarbetaren berättade i förra numret hur företag som har avtal med olika Stockholmskommuner lönedumpar de anställda. Arbetsgivaren betalar inte för restiden mellan kunderna och anställda tvingas jobba långa arbetspass. KA har gjort en enkät bland de 23 kommuner i Stockholms län som har privat hemtjänst inom LOV, lagen om valfrihet i äldreomsorgen. En majoritet, 16 kommuner, kräver att företagen ska följa svensk arbetsrättslagstiftning. Men när vårdföretagen väl släppts in på marknaden görs få kontroller för att se om arbetsgivaren lever upp till sitt löfte. Täby är en av de tio kommuner som inte gör några kontroller alls av de anställdas arbetsvillkor. Ändå ställer kommunen krav på att de privata hemtjänstföretagen ska följa svensk arbetsrättslagstiftning. Enligt Susanne Rading, avdelningschef för äldreenheten, försvåras kontrollen av att företagen har kunder i olika kommuner. Vi vill ta större ansvar för att se till att företagen har schysta arbetsvillkor. Men för att kunna jämföra scheman och hur mycket de anställda arbetar måste vi få ett samarbete med andra kommuner. Vi har framfört det till Sveriges Kommuner och Landsting, men inte fått något riktigt gehör. Vanligast är att kommunerna enbart kollar andel fast anställda. Samtliga kommuner kollar däremot minst en gång per år om företagen betalar in skatt och arbetsgivaravgifter. Oanmälda besök i företagen är också mycket ovanligt. Stockholm stad är ett undantag som besöker företag minst tre gånger per år och genom stickprovskontroller kollar scheman och förflyttningstider. Vi har till exempel sett att Texten fortsätter på nästa sida DE KOLLAR anställdas scheman: Stockholm, Sollentuna (men ej i syfte att kolla arbetsvillkor), Tyresö, Solna att de anställda får betalt för förflyttningstider: Stockholm. andel fast anställda: Södertälje, Nacka Huddinge, Stockholm, Lidingö, Upplands Väsby, Tyresö, Ekerö, Österåker, Norrtälje. Få kommuner gör besök Upplands Väsby Sollentuna Järfälla 18 KOMMUNALARBETAREN l 12/13 KOMMUNALARBETAREN l 12/13 19 Solna Har inte gjort oanmält besök hos privat hemtjänst. Har gjort besök. Har inte haft privat hemtjänst så länge, eller har inte svarat. Ekerö Salem 13 av de 19 kommuner som haft privat hemtjänst de senaste tre åren har inte gjort ett enda oanmält besök under den tiden. FAKTA. Så kontrolleras hemtjänstföretagen av kommunerna KOMMUNER KONTROL- 10 LERAR INTE ALLS DE AN- STÄLLDAS ARBETSVILLKOR NÄR FÖRETAGET VÄL ÄR VERKSAMT: Vallentuna, Salem, Täby, Nykvarn, Värmdö, Sollentuna, Haninge, Järfälla, Sundbyberg, Upplands- Bro. Av dessa är det sju som kräver att företagen följer arbetsrättslagstiftningen. FOTNOT: Några kommuner har svarat att de kontrollerar andra faktorer som rör de anställdas arbetsvillkor. Vallentuna Lidingö Nacka Tyresö Haninge Norrtälje Österåker Täby Värmdö Stockholm Huddinge De har nämnt bland annat utbildningsnivå och kompetensutveckling. Dessa räknar vi inte som arbetsvillkor. KOMMUNER KRÄVER ATT 16 FÖRETAGEN FÖLJER AR- BETSRÄTTSLAGSTIFTNINGEN: Södertälje, Nacka, Stockholm, Haninge, Solna, Norrtälje, Järfälla, Lidingö, Sundbyberg, Salem, Sollentuna, Täby, Tyresö, Ekerö, Nykvarn, Upplands-Bro.

6 företag inte lagt in någon lunchtid för personalen. Det blev de tvungna att åtgärda, berättar Christina Österling på äldreförvaltningens avdelning för upphandling och utveckling. Kommunerna är beställare av den hemtjänst privata företag levererar men har inget formellt arbetsgivaransvar för de privatanställda. Samtidigt betalar kommunerna ut stora summor skattemedel till företagen. Vallentuna betalade till exempel förra året ut drygt 5 miljoner kronor till de fem småföretag som 2012 hade hemtjänstkunder i kommunen. Spelar det då ingen roll om de sköter sig som arbetsgivare? Nej, inte enligt Helena Åhman, tillförordnad socialchef i Vallentuna. De ska sköta sig som utförare av tjänster så att våra brukare får en god och säker vård, säger hon. Pernilla Josefsson (research) 2,3 miljarder kronor. Så mycket betalade kommunerna i Stockholms län under 2012 till privata hemtjänstföretag. Siffran bygger på uppgifter från kommunerna. l 270 privata hemtjänstföretag finns i länet. l De ger personer hemtjänst. l 40 procent av dem har kollektivavtal med Kommunal. Så gjorde vi enkäten 24 av 26 Stockholmskommuner har infört fritt val i hemtjänsten (LOV). Vaxholm har endast privatiserat serviceinsatser inom LOV, inte omvårdnad och ingår därför inte i vår granskning. 21 svarade på KA:s enkät. (Danderyd och Nynäshamn uteblev) (Upplands-Bro hade de första företagen i drift februari Nykvarn har endast ett företag inom LOV som godkändes 2012.) 20 DEN NYA Del 2 Solna tar ansvar för de privatanställda När det avslöjades att en anställd jobbat i 30 dagar i sträck började Solna kommun göra stickprovskontroller av de privata hemtjänstföretagen. Verktyget de använder har flera kundvalskommuner tillgång till tidmätningssystemet Phoniro Care. Vi ser att vi har ett ansvar. De anställda är många med invandrarbakgrund som inte vet vad de har för rättigheter och glada Solnas stabschef Elisabet Sundelin för att de har ett jobb, säger Elisabet Sundelin, stabschef med ansvar för upphandling och uppföljning. Att kontrollera att andra arbetsgivare följer arbetstidslagstiftningen är inte okontroversiellt. Vi har fått lite kritik från andra kommuner, berättar Elisabet Sundelin. Varför då? De tycker att det där behöver ni väl inte följa upp. Det har varit brukarperspektivet som varit i fokus. Så har jag också resonerat för vi har inte haft behovet av att kolla det här när vi bara haft stora etablerade vårdföretag med kollektivavtal. Med hjälp av tidmätningssystemet Phoniro Care kollar kommunen att de privata företagen utför det jobb som de får betalt för. Av en slump upptäcktes att ett företag hade låtit en anställd jobba i 30 dagar i sträck. Vi kontaktade företaget FOTO: MARIA ANNAS KONTROLLANT. Eva Wallin är kvalitetsutvecklare på Solna kommun och med hjälp av tidmätningssystemet Phoniro Care kollar hon att de privata företagen inte låter sina anställda jobba för långa pass. och då rättade dom till det, säger kvalitetsutvecklare Eva Wallin. På ett år har ett tiotal företag fått anmärkningar. Inget har fått sitt avtal hävt. Enligt Eva Wallin räcker det med en tillsägning för att det inte ska ske igen. Fallen har också minskat. Phoniro Care har kritiserats av facket för att stärka arbetsgivarens kontroll av de anställda och öka stressen på jobbet. På Kommunals sektion i Solna ser man positivt på det nya användningsområdet. Om företagen vet att kontroll sker kan det hjälpa till att mota Olle i grind, säger Jenny Loblom på sektionen. LÄS MER Läs mer om hur Solna arbetar med kontroller på KOMMUNALARBETAREN l 12/13 FOTO: MARIA ANNAS

7 Del 2 Redaktionschef: Susanne Hultström kommunalarbetaren@ka.se Telefon: EMELIE OHLSSON, 21 ÅR: Jag fick en timanställning i mars När jag började sa chefen att jag skulle få jobba mellan 36 och 40 timmar per vecka. Men det blev bara mer och mer. Det värsta var en månad när jag jobbade 211 timmar, jag var så trött hela tiden. Jag frågade om jag inte kunde få gå ner till heltid. Då fick jag bara 20 timmar per vecka i stället ett tag. En kväll, det var klockan åtta kunde inte prata. Polisen sa att jag var i chock. Jag hade ont i nacken och vittnet sa att jag måste åka in till sjukhuset. Men när min kollega ringde vår chef tvingade hon oss att åka till kunden i alla fall. Sen körde min mamma mig till sjukhuset. Dom tog mig på en gång. Jag fick nackkrage och åkte bår in på röntgen. Det visade ingen spricka, men jag hade ont ett par dagar efter. I december blev jag gravid. Jag berättade för chefen den 8 december. Två veckor senare säger hon att hon inte kan förlänga mitt kontrakt. Jag fick gå direkt, fast jag hade kontrakt skulle vi ut till en kund som sitter i rullstol och är stor och tung. Jag kör och har en kollega med mig i bilen. Plötsligt springer det ut ett rådjur och vi krockar. Det var ett vittne, till 31 december. en bil bakom. Hon fick ringa polisen för jag bara grät och och Del 2 Redaktionschef: Susanne Hultström kommunalarbetaren@ka.se Telefon: EMELIE OHLSSON, 21 ÅR: Jag fick en timanställning i mars När jag började sa chefen att jag skulle få jobba mellan 36 och 40 timmar per vecka. Men det blev bara mer och mer. Det värsta var en månad när jag jobbade 211 timmar, jag var så trött hela tiden. Jag frågade om jag inte kunde få gå ner till heltid. Då fick jag bara 20 timmar per vecka i stället ett tag. En kväll, det var klockan åtta skulle vi ut till en kund som sitter i rullstol och är stor och tung. Jag kör och har en kollega med mig i bilen. Plötsligt springer det ut ett rådjur och vi krockar. Det var ett vittne, en bil bakom. Hon fick ringa polisen för jag bara grät och KOMMUNALARBETAREN l 12/13 KOMMUNALARBETAREN l 12/13 kommer i en serie artiklar att granska den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss! TVINGADES SLUTA. Emelie Ohlsson, Sara Selin och Rebecca Nilsson fick jobba hårt på hemtjänstföretaget. På sätt och vis var det skönt att hon gav mig sparken för jag mådde så dåligt när jag jobbade där. Jag kommer aldrig jobba privat igen, i kommunen har de bättre scheman och man är alltid två som åker ut, säger Emelie Ohlsson. FOTO: MARIA ANNAS kunde inte prata. Polisen sa att jag var i chock. Jag hade ont i nacken och vittnet sa att jag måste åka in till sjukhuset. Men när min kollega ringde vår chef tvingade hon oss att åka till kunden i alla fall. Sen körde min mamma mig till sjukhuset. Dom tog mig på en gång. Jag fick nackkrage och åkte bår in på röntgen. Det visade ingen spricka, men jag hade ont ett par dagar efter. I december blev jag gravid. Jag berättade för chefen den 8 december. Två veckor senare säger hon att hon inte kan förlänga mitt kontrakt. Jag fick gå direkt, fast jag hade kontrakt till 31 december. och REBECCA NILSSON, 24 ÅR: sa att jag klarar inte det här. Men kontoret. Jag fick kommentarer På måndagen spydde jag hon övertalade mig. En månad och pikar om att jag förstörde fyra gånger på väg till senare skickade hon mig till en för mina kollegor när jag inte jobbet. Det var den 13 augusti kund som hade slagit en kollega kunde ta kunder och fick höra och jag hade berättat att jag var i magen med knytnäven. Men att jag var löjlig. Till slut blev gravid två veckor innan. Chefen det sa hon inte till mig. Jag åkte jag sjukskriven för jag mådde sa att jag kunde vara hemma till dit och det gick bra, jag struntar så psykiskt dåligt. Jag kände mig lunch och sen ringa henne. Men inte i en kund så där. Men jag misslyckad och satt bara hemma och grät. I januari gick mitt jag vågade inte, jag sms:ade att borde ha fått veta det. jag var sjuk. Hon ringde och kontrakt ut och jag ville inte stressade mig och ville att jag komma tillbaka. Jag känner att skulle jobba. Sen satte hon mig Först tvingades jag åka till kunder ändå, det var tortyr och som borde ha varit så lyckligt. hon förstörde en del av mitt liv på att jobba från kvart i åtta på morgonen till kvart i nio på slutade med att jag blev sjukskriven. Sen fick jag jobba kvällen. Jag ringde och grät och på SARA SELIN, 23 ÅR: Jag hade hört allmänt att det var så stressigt i hemtjänsten, men jag behövde ett jobb. När jag skulle anställas fick jag frågan om jag hade barn och om jag var sjuk ofta. Hon la över mycket ansvar på mig, jag fick ta telefonen på kvällarna när hon var borta men fick inte betalt för det. Hon frågade ofta om jag var I oktober fick jag foglossning. jag vågade inte berätta. Men en låret och i magen. Jag fick panik. Jag var till läkaren och blev kompis sa att du måste göra det så att arbetsgivaren kan anpassa sjukskriven för foglossning en arbetet. Chefen blev inte glad. vecka. Jag fick jobba på kontoret ett tag sen, men så sa chefen En vecka senare satte hon mig på en kund som slagit en kollega att jag måste ut till kunder igen, i magen. Jag sa nej, jag går inte att det inte fanns jobb på kontoret längre. Ändå vägrade hon dit, jag är gravid. Då hotade hon att skriva på så att jag kunde få graviditetspenning. I februari med arbetsvägran. Men till slut fick en annan kollega ta honom. blev jag sjukskriven för ångest gravid bara för att jag har några och depression. Jag går fortfarande hos en kurator. extrakilon. som tog tag i mig innan jag När jag blev gravid i september förra året mådde jag så dåligt, till. Jag hade ont på insidan hann reagera och det knäckte av I november var jag hos en kund och scheman som bekräftar att de tre kvinnorna har arbetat många dagar och långa pass. delar i KA:s granskning av hemtjänsten på och och kommer i en serie artiklar att granska den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss! TVINGADES SLUTA. Emelie Ohlsson, Sara Selin och Rebecca Nilsson fick jobba hårt på hemtjänstföretaget. På sätt och vis var det skönt att hon gav mig sparken för jag mådde så dåligt när jag jobbade där. Jag kommer aldrig jobba privat igen, i kommunen har de bättre scheman och man är alltid två som åker ut, säger Emelie Ohlsson. FOTO: MARIA ANNAS KOMMUNALARBETAREN l 12/13 KOMMUNALARBETAREN l 12/13 SARA SELIN, 23 ÅR: REBECCA NILSSON, 24 ÅR: På måndagen spydde jag fyra gånger på väg till jobbet. Det var den 13 augusti och jag hade berättat att jag var gravid två veckor innan. Chefen sa att jag kunde vara hemma till lunch och sen ringa henne. Men jag vågade inte, jag sms:ade att jag var sjuk. Hon ringde och stressade mig och ville att jag skulle jobba. Sen satte hon mig på att jobba från kvart i åtta på morgonen till kvart i nio på kvällen. Jag ringde och grät och Jag hade hört allmänt att det var så stressigt i hemtjänsten, men jag behövde ett jobb. När jag skulle anställas fick jag frågan om jag hade barn och om jag var sjuk ofta. Hon la över mycket ansvar på mig, jag fick ta telefonen på kvällarna när hon var borta men fick inte betalt för det. Hon frågade ofta om jag var gravid bara för att jag har några extrakilon. När jag blev gravid i september förra året mådde jag så dåligt, sa att jag klarar inte det här. Men hon övertalade mig. En månad senare skickade hon mig till en kund som hade slagit en kollega i magen med knytnäven. Men det sa hon inte till mig. Jag åkte dit och det gick bra, jag struntar inte i en kund så där. Men jag borde ha fått veta det. I oktober fick jag foglossning. Först tvingades jag åka till kunder ändå, det var tortyr och slutade med att jag blev sjukskriven. Sen fick jag jobba på jag vågade inte berätta. Men en kompis sa att du måste göra det så att arbetsgivaren kan anpassa arbetet. Chefen blev inte glad. En vecka senare satte hon mig på en kund som slagit en kollega i magen. Jag sa nej, jag går inte dit, jag är gravid. Då hotade hon med arbetsvägran. Men till slut fick en annan kollega ta honom. I november var jag hos en kund som tog tag i mig innan jag hann reagera och det knäckte till. Jag hade ont på insidan av och scheman som bekräftar att de tre kvinnorna har arbetat många dagar och långa pass. kontoret. Jag fick kommentarer och pikar om att jag förstörde för mina kollegor när jag inte kunde ta kunder och fick höra att jag var löjlig. Till slut blev jag sjukskriven för jag mådde så psykiskt dåligt. Jag kände mig misslyckad och satt bara hemma och grät. I januari gick mitt kontrakt ut och jag ville inte komma tillbaka. Jag känner att hon förstörde en del av mitt liv som borde ha varit så lyckligt. och låret och i magen. Jag fick panik. Jag var till läkaren och blev sjukskriven för foglossning en vecka. Jag fick jobba på kontoret ett tag sen, men så sa chefen att jag måste ut till kunder igen, att det inte fanns jobb på kontoret längre. Ändå vägrade hon att skriva på så att jag kunde få graviditetspenning. I februari blev jag sjukskriven för ångest och depression. Jag går fortfarande hos en kurator. och DEN NYA Del 3 Arbetsplatsen som sprängdes Hör av dig till oss! kommer i en serie artiklar att granska den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss! Mono Mono Först bantades tjänsterna. Sedan lade Upplands Väsby ner hemtjänsten och 52 jobb försvann. KA har kartlagt hur det gick. Ett halvår senare har drygt hälften ett fast jobb. De flesta tvingas fortfarande jobba deltid. Ilskan finns kvar hos dem som arbetade i kommunens hemtjänst. Först för att tjänsterna bantades, sedan för att hemtjänsten lades ner och för att vissa fick stanna och vissa fick sex månadslöner utan att arbeta. Nästan alla känner sig lurade. Både av arbetsgivare och fack. Upplands Väsby öppnade för privata hemtjänstföretag 2007, tre år senare infördes LOV. Samtidigt tappade kommunens hemtjänst kunder och verksamheten gick minus. För att komma till rätta med underskotten sänkte kommunen tjänsterna. Samtidigt följde inte ersättningen prisökningarna. För 2012 visade prognosen ett minus på 4 miljoner eller 20 procent av omsättningen. När vår kommunala hemtjänst hade en sjunkande marknadsandel och gått back drygt 20 miljoner under de senaste åren så hade de privata gått med ett litet överskott. Argumentet att det i stort behövdes Hemtjänsten i Upplands Väsby år för år Kommunens hemtjänst har: Kundval införs. 5 privata hemtjänstföretag finns i kommunen. mera pengar skulle ha lett till att de privata kunnat ta ut ganska stora vinster, säger Johan Hjelmstrand (M) tidigare kommunalråd i Upplands Väsby. Resultatet blev att Upplands Väsby lade ner sin hemtjänst förra hösten. Ett halvår senare har drygt hälften jobb. Elva har fått nya jobb i kommunen. Flera har kvar de bantade tjänsterna på procent och kämpar för att få fler timmar. En del jagar timmar på andra arbetsplatser, andra har slut på sina deltidsdagar från a-kassan. Man kan inte klara sig på 60 procent. Men det är inte lätt att hitta annat jobb vid 62, säger Harriet Öhr, som nu jobbar på ett av kommunens äldreboenden. Av hennes gamla arbetskamrater arbetar åtta på timme i privata företag som i de flesta fall saknar kollektivavtal. Deras känslor är kluvna. De flesta saknar fasta jobb men trivs, oron är stor, många kämpar för att få fler timmar och för att få ekonomin att gå ihop. Och söker andra jobb. 17 andra har fått nya jobb i hemtjänsten, nästan undantagslöst hos privata företag och med sex månaders provanställning. LOV införs. 7 privata hemtjänstföretag finns i kommunen. Prisökning ersattes inte Upplands Väsby kommun höjde inte ersättningen till hemtjänsten lika mycket som kostnaderna gick upp. 330 kr/timme 310 Beräknad kostnad jobb försvann när hemtjänsten lades ner. 270 Ersättning Prisökning 250 ersattes inte Upplands Väsby kommun höjde inte ersättningen till hemtjänsten lika mycket som kostnaderna gick upp kr/timme Beräknad kostnad Ersättning Fler utan kollektivavtal I kommunens hemtjänst gällde kollektivavtal. Efter nedläggningen omfattas färre av kollektivavtal. Har kollektivavtal. Har inte kollektivavtal. 28% 72% Fler utan kollektivavtal Det är en skam att bli provanställd I kommunens hemtjänst gällde kollektivavtal. efter Efter 35 nedläggningen år i arbetslivet, säger omfattas ett färre vårdbiträde. av kollektivavtal. Av Har de inte som fick jobb i de privata hemtjänstföretagen kollektivavtal. 28% fick Har nästan hälften samma sysselsättningsgrad som i 72% kollektivavtal. 35 kommunen, procent fick högre. 41 procent fick högre lön, 35 procent fick samma. Resten fick sänkt. Två tredjedelar tycker att det inte är stressigare i den privata hemtjänsten. Andra säger att Sysselsättningsgraden sänks för 57 anställda i kommunal hemtjänst arbetskamraterna är rädda för att mista jobbet och därför inte säger sanningen. Flera berättar att de inte har gångtider mellan kunderna och att de tjuvar tid från kunderna för att få arbetsdagen att gå ihop. Andra går till jobbet tidigare och jobbar gratis för att hinna. Många berättar att det är svårt att ta lunchrasten på 30 minuter. I stället äter de hos kunden, eller på tio minuter i någon trappuppgång. Det är mer stress, jag har ont i magen oftare, säger en undersköterska. Maria Fälth (KD), som är kommunalråd i Upplands Väsby och ordförande i social- och äldrenämnden, anser att schemat är hemtjänstföretagens ansvar. Kan inte en medarbetare få i sig lunch på en hel dag så kommer det att avspegla sig på att kunden inte får rätt kvalitet. Då kommer vi att fundera på varför, då måste vi fundera på hur vi kan hantera det, säger Maria Fälth. Hittills har hon inte fått kännedom om några sådana brister. I maj beslutades att larmoch nattpatrull ska läggas ut på entreprenad. Upphandling har skett till lägstapris. Kommunens eget anbud förlorade. I stället tar nystartade Anooni AB över. Kommunens hemtjänst läggs ner. De flesta förlorar jobbet. Natt- och larmpatrull läggs ut på entreprenad % av 78% av 47% av 39% av 0% av 2 är arbetslösa. 4 arbetar under uppsägningstiden. Sedan ett antal år tillbaka har vi en plan som säger att vi ska konkurrensutsätta alla våra verksamheter som inte är myndighetsutövande. Och när den kommunala hemtjänsten som skötte det här inte finns så var 11 har nytt jobb i kommunen. det en naturlig följd, säger Maria Fälth. Samtidigt poängterar hon att hon hela tiden tyckt att kommunen ska återskapa hemtjänsten. (research) 16 fick anställning i hemtjänst, fast eller provanställning Läs tidigare delar i KA:s granskning av hemtjänsten ka.se/hemtjansten 22 KOMMUNALARBETAREN l 13/13 KOMMUNALARBETAREN l 13/13 23 Gravida Rebecca tvingades jobba i 14 timmar. Emelie chockades i en viltolycka, men tvingades ändå slutföra sitt arbetspass. Sara fick ingen graviditetspenning för att arbetsgivaren vägrade skriva under. KA har träffat tre unga kvinnor som jobbat på ett privat hemtjänstföretag i Haninge. Här är deras berättelser. DEN NYA Hör av dig till oss! Emelie, Sara och Rebecca: Läs tidigare Omöjligt att jobba kvar De gravida kvinnorna berättar om sin tid på privata hemtjänstföretaget. Jag ringde och grät och sa att jag inte klarar det här Jag kommer aldrig jobba privat igen Hon vägrade skriva på så jag kunde få graviditetspenning delar i KA:s granskning av hemtjänsten på NÄSTA SIDA: Kvinnornas chef vill inte svara FOTNOT: KA har bekräftat uppgifterna om viltolyckan med vittnet. Christina Berg på Kommunal i Haninge kan bekräfta att arbetsgivaren vägrade hjälpa Sara att få graviditetspenning. KA har granskat lönespecifikationer NÄSTA SIDA: Ändrade regler efter KA:s avslöjande 1 studerar. 2 har annat jobb. 4 är föräldralediga, sjukskrivna eller har sjukersättning. Gravida Rebecca tvingades jobba i 14 timmar. Emelie chockades i en viltolycka, men tvingades ändå slutföra sitt arbetspass. Sara fick ingen graviditetspenning för att arbetsgivaren vägrade skriva under. KA har träffat tre unga kvinnor som jobbat på ett privat hemtjänstföretag i Haninge. Här är deras berättelser. DEN NYA Hör av dig till oss! Emelie, Sara och Rebecca: Läs tidigare Omöjligt att jobba kvar De gravida kvinnorna berättar om sin tid på privata hemtjänstföretaget. Jag ringde och grät och sa att jag inte klarar det här Jag kommer aldrig jobba privat igen Hon vägrade skriva på så jag kunde få graviditetspenning NÄSTA SIDA: Kvinnornas chef vill inte svara NÄSTA SIDA: Ändrade regler efter KA:s avslöjande FAKTA. Hemtjänstföretag i Upplands Väsby l 7 av 22 företag saknar brukare. l 9 av 22 företag saknar kollektivavtal. Källa: Upplands Väsby, Kommunal, mm. FOTNOT: KA har bekräftat uppgifterna om viltolyckan med vittnet. Christina Berg på Kommunal i Haninge kan bekräfta att arbetsgivaren vägrade hjälpa Sara att få graviditetspenning. KA har granskat lönespecifikationer 1 är egen företagare i hemtjänsten. 8 är tim- eller månadsanställda i hemtjänsten. 3 har ej svarat. LADES NER. Upplands Väsby lade ner kommunens hemtjänst förra hösten. Ett halvår senare har drygt hälften fasta jobb. Knappt hälften jobbar i hemtjänsten, nästan undantagslöst i privata företag. Två tredjedelar har fasta jobb. Uppgifterna är insamlade våren ILLUSTRATION: ELIN STEEN

8 DEN NYA Del 3 DEN NYA Del 3 Man ska vara uska eller ha körkort NYTT JOBB I KOMMUNEN l Det är skitsvårt att få jobb. Man ska vara undersköterska eller ha körkort för att få jobb hos de privata, säger Åsa Grönlund, 48. Hon har jobbat 30 år i vården, 24 år i hemtjänsten i Upplands Väsby. För drygt ett år sedan kom beskedet att den skulle läggas ner. Det var en chock, ingen trodde att det skulle hända oss. Först var Åsa Grönlund säker på att hon skulle jobba kvar i kommunen. Att 30 års erfarenhet inte räknas gör henne besviken. I stället fick hon sluta med sex månadslöner. Det är första gången jag är arbetslös i hela mitt liv. Jag har jobbat sedan jag var 16. Nu har hon gått hemma i sju månader. Frustrationen känns i hela kroppen, jag skulle kunna riva väggarna. Helst vill hon jobba i hemtjänsten. Men när hon varit på intervjuer har det stupat på att hon inte är undersköterska och att hon saknar körkort. Nu ska jag titta på annat, man behöver inte erfarenhet för alla jobb. Plugga är inte min grej, jag vill inte sitta i skolbänken när jag snart är 50 och har 15 år kvar att jobba. Jag har haft tur jag är nöjd l Jag fick fast jobb, 100 procent. Jag är nöjd med nya jobbet, säger Samira Ego. Sedan oktober i fjol arbetar hon på Olivias hemtjänst i Upplands Väsby. Arbetskamraterna och kunderna är desamma som när hon arbetade i kommunen. Det här är bättre än kommunen, vi trodde inte det. De kastade ut oss på gatan, jag hade jobbat 12 år. Vi fick ingen Trött på att jaga timmar l I hemtjänsten sänktes tjänsten till 55 procent. När hemtjänsten lades ner fick undersköterskan Harpreet Kaur nytt jobb på ett kommunalt äldreboende. Men fortfarande 55 procent. Nu jagar hon timmar på ett privat boende. I juni har hon fått 50 eller 60 timmar extra på Lavendelgården som drivs av Aleris. Andra månader har varit sämre. En del dagar händer det att hon jobbar dubbla pass. Ibland flera dagar i följd. Så klart att jag blir trött. Det är inte kul, det blir inget privatliv alls. Men det är inte alltid det går att jobba två pass, ibland hinner hon inte sluta förrän det andra börjar. Hon vill inte att de ska ringa samma morgon. Hon kan inte ta de passen, för hon kan inte lämna treåringen på förskolan med så kort varsel. Samtidigt vet hon att hon missar timmar. Jag är trött på att jaga timmar, jag har hållit på i nästan tre år. Om jag inte får fler timmar får jag börja på ett tredje ställe. När Harpreet Kaur ser en ledig tjänst söker hon den. Oftast får hon inte ens svar. Fortsätter det så här tänker hon läsa vidare när barnen blivit lite större. Jag vill höja min kompetens, bli sjuksköterska eller distriktssköterska. Jag är nöjd med att jobba i vården. hjälp från kommunen. Jag har kämpat, säger Samira Ego. Först fick hon sex månaders provanställning på Olivia, nu är hon fast anställd. Jag har haft tur, säger Samira Ego. I kommunen hade hon först 92 procents tjänst, sedan sänktes den till 76. På Olivia fick hon en heltidstjänst. Enligt KA:s enkät tycker två tredjedelar att jobbet i den privata hemtjänsten inte är stressigare. Det är ingen skillnad, det är samma problem. Vi hade inte mer tid mellan kunderna förut. Jag försöker hinna, säger hon och skrattar. Ibland hinner inte Samira Ego ta hela lunchrasten på 30 minuter. Kanske blir det 20 minuter. Men jag bryr mig inte. ARBETSLÖS FAST JOBB I PRIVAT HEMTJÄNST Det här är inget liv jag kan inte planera någonting GÅR PÅ TIMME I PRIVAT HEMTJÄNST l När jag jobbar är det roligt. När jag inte jobbar är jag orolig, det är stressigt. Anna går på timme hos ett av de mindre hemtjänstföretagen i Upplands Väsby, tills i höstas hade hon fast jobb i kommunens hemtjänst. Anna heter egentligen någonting annat. Men hon är rädd att bli sparkad från jobbet och att de ska ta in någon som säger att allt är bra och inte 2,3 ställer krav som hon har gjort. Därför vill hon inte att hennes namn ska synas i tidningen, inte företagets heller. I april fick hon sista uppsägningslönen från kommunen. I maj visste hon inte hur hon skulle få pengarna att räcka. Min hyra är nästan kronor, sedan är det räkningar och telefon. Vad ska jag äta? Nu ska min dotter hjälpa mig, säger Anna, 52. Eftersom hon går på timme varierar lönen, ibland får hon kronor efter skatt, i bland Anna vet inte om företaget betalar in tjänstepension. Företaget har inte kollektivavtal. Hon började jobba extra hos det privata hemtjänstföretaget när hon fortfarande var anställd i kommunen. Då hade hon 65 procents tjänst, men det var lätt att få fler timmar, ofta fick hon ut efter skatt. Jag har bara schema för en vecka i taget. Jag vet inte vad som väntar nästa vecka. Det är jättejobbigt. Jag kan inte planera ett tandläkar- eller läkarbesök, säger Anna. En del månader har hon inte kommit upp i halvtid, en del månader har det blivit 60 procent. Hur mycket jobb det blir beror på hur många kunderna är. Intervjuer: Illustrationer: Elin Steen miljarder kronor. Så mycket betalade kommunerna i Stockholms län under 2012 till privata hemtjänstföretag. Siffran bygger på uppgifter från kommunerna. l 270 privata hemtjänstföretag finns i länet. l De ger personer hemtjänst. l 40 procent av dem har kollektivavtal med Kommunal. LITE TID. I efterhand tycker Kommunals Ingrid Åhs att facket kunde ha manifesterat mer när hemtjänsten lades ner. Samtidigt konstaterar hon att facket har lite tid. FOTO: MARC FEMENIA Vilken makt har facket? 5 frågor till: Ingrid Åhs fd sektionsordförande Kommunal Upplands Väsby För två år sedan bantades tjänsterna. För ett år sedan togs beslutet att Upplands Väsby skulle lägga ner hemtjänsten. Kommunals medlemmar är fortfarande arga och besvikna på facket. Kunde ni påverka något 1 när sysselsättningsgraden sänktes? Nej, i princip inte, hemtjänsten hade gått minus länge. Vi försökte få till att det var bättre att några slutade. Men arbetsgivaren hävdade att antalet personer behövdes, så de fick gå ner i tid. Det var som att välja mellan pest och kolera. Kunde ni stoppa det? 2 De har inte begått något brott, de privata företagen tog kunderna, det fanns inte så mycket timmar kvar hos kommunen. Kunde ni påverka någonting 3 när hemtjänsten lades ner? Nej. Men det var ett politiskt beslut, hemtjänsten gick minus, vi försökte påverka för att ersättningen skulle höjas. Det togs ett politiskt beslut att hemtjänsten ska läggas ner. Vi försökte framföra hur dålig arbetsmiljön var i de privata företagen, men de lyssnade inte. Kunde ni ha gjort något 4 annorlunda? Vi kunde ha manifesterat mer, men vi har lite facklig tid. Jag kan vara arg på kommunen som höjde ersättningen efteråt, de kunde ha gjort det innan. Jag tycker att vi gjorde det bästa av situationen. Ni blev lynchade av medlemmarna? 5 Fackets roll är att se till att arbetsgivaren håller sig inom lagar och avtal. Vi kan inte ändra politiska beslut. Vi påtalade länge för politikerna hur de privata utförarna behandlade de anställda. Men de lyssnade inte på facket. Det var en hätsk stämning, det kunde sitta 20 personer här. De tyckte att facket inte gjorde något, att vi måste rädda deras jobb. 24 KOMMUNALARBETAREN l 13/13 KOMMUNALARBETAREN l 13/13 25

9 DEN NYA Del 4 Redaktionschef: Susanne Hultström kommunalarbetaren@ka.se Telefon: Hör av dig till oss! granskar i en serie artiklar den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss! Privat hemtjänst i lex Sarah Företagen struntar i att anmäla misstag NOLL fel anmälda I följande tolv kommuner rapporterar de privata hemtjänstföretagen inga misstag alls under år 2012: Nacka Ekerö Haninge Järfälla Nykvarn Sollentuna Täby Sundbyberg Upplands Väsby Salem Vallentuna Österåker De privata företagen i dessa kommuner har sammanlagt ETT fel anmält I följande fyra kommuner rapporterar de privata hemtjänstföretagen endast ett misstag under år 2012: Lidingö Huddinge Södertälje Värmdö De privata företagen i dessa kommuner har sammanlagt Birgitta Hagström. FLERA fel anmälda I följande fyra kommuner rapporterar de privata hemtjänstföretagen fler än ett misstag under år 2012: Norrtälje Stockholm Solna Tyresö De privata företagen i dessa kommuner har sammanlagt brukare brukare brukare Privata hemtjänstföretag är skyldiga att snabbt tala om för kommunen när något går snett i vården. Det gör de inte, visar Kommunalarbetarens granskning. Kommunerna förlitar sig i stället på att gamla och anhöriga ska larma. I 16 av de 22 Stockholmskommuner som förra året hade privat hemtjänst rapporterade företagen inte in en enda lex Sarah-rapport eller anmälan till den kommun som betalar för vården. Det betyder att cirka 160 företag med tillsammans 6000 brukare under ett år inte begått något fel värt att berätta om. En lex Sarah-rapport kan vara en utebliven insats, någon som inte får frukost eller att personalen inte svarar på ett trygghetslarm. Jag tror att det generellt är fler händelser som borde ha rapporterats, säger Birgitta Hagström, avdelningschef på den nya tillsynsmyndigheten Ivo, inspektionen för vård och omsorg. Lex Sarah är ytterst en fråga om trygghet och säkerhet för medborgarna, menar hon. Kommunerna har ett ännu större ansvar när de lägger ut verksamhet på privata entreprenörer, för då har de ett till led att hålla koll på, säger Birgitta Hagström. Alla hemtjänstverksamheter, även privata företag, är skyldiga enligt lag att informera ansvariga politiker i sin kommun när det begås misstag som drabbar de gamla. Det gäller både allvarliga (lex Sarahanmälan) eller mindre allvarliga (lex Sarah-rapport) misstag FOTO: LASSE ANDERSSON som begåtts. Lagen är skriven så för att kommunpolitikerna, som är ytterst ansvariga för att de gamla får en bra vård, ska kunna gripa in om det behövs. Hur snabbt företagen ska meddela kommunen att något hänt, är inte reglerat i lagen. Men det behöver ske ganska omgående, om nämnden behöver besluta att brukaren till exempel akut måste byta till en annan hemtjänst, säger Helena Axestam på Socialstyrelsen. I Nacka kommun är det drygt 50 företag som tar hand om totalt 1600 brukare. Antal misstag som rapporterades till kommunen förra året var: noll. Det är en brist, medger Anne-lie Söderlund, chef för äldreomsorgen i Nacka, men påpekar att kommunen får in klagomål från gamla och anhöriga. Vi tar in synpunkter och klagomål en gång per år och följer upp dem. För att få reda på misstagen som sker i privat hemtjänst Läs alla siffror på förlitar ni er på klagomål från de gamla? Ja, det kan man säga. Sedan gör vi ju vår verksamhetsuppföljning en gång per år där vi går igenom vilka rutiner företagen har. Flera andra kommuner som KA har pratat med resonerar på samma sätt. Företagen i Sollentuna, som har hand om drygt 600 brukare, lämnade inte heller en enda rapport eller anmälan förra året. Ett av de större företagen där är Camillas hemtjänst. Vd Anna Rosén säger att det ännu inte funnits något skäl att göra en lex Sarah. Inte än nej, peppar peppar. Trots att den privata hemtjänsten har en majoritet av brukarna i Stockholms län, kom 60 procent av anmälningarna och rapporterna från den kommunala hemtjänsten (139 mot 86 i den privata). Jag tror inte det här företaget är det enda som inte anmäler, men det är viktigt att visa hur det går till, säger Fredrik Wigerskog, som slutat som chef och arbetar som undersköterska igen. FOTO: HUGO LEIJON Fredrik hindrades att anmäla En gammal man låg hjälplös och skadad i nära två dygn efter hemtjänstens miss. Trots att mannen dog fick Fredrik Wigerskog inte göra en lex Sarah. VD:n på företaget var rädd att tappa kunder. Fredrik Wigerskog har arbetat inom äldreomsorgen nästan hela sitt yrkesliv. Under tretton år i chefspositioner inom olika hemtjänstföretag i Stockholms län. Han har varit med om att missförhållanden varken rapporteras till kommunen eller Socialstyrelsen. När det är skarpt läge och står mellan brukarnas bästa eller företagets rykte är det ingen tvekan om vad som gäller, säger han. Den allvarligaste händelsen "När det är skarpt läge och står mellan brukarnas bästa eller företagets rykte är det ingen tvekan om vad som gäller." FREDRIK WIGERSKOG, UNDERSKÖTERSKA inträffade när Fredrik arbetade som gruppchef på ett företag med drygt 250 kunder i Stockholmsområdet. En man hade 26 KOMMUNALARBETAREN l 14/13 KOMMUNALARBETAREN l 14/13 27

10 DEN NYA Del 4 FOTO: HUGO LEIJON "Jag ångrar att jag inte gick förbi ledningen och anmälde själv." FREDRIK WIGERSKOG fallit och efter larm fått hjälp av nattpatrullen. När de lämnade mannen var allt bra, men dagen efter skulle annan personal hjälpa till med handling och när ingen öppnade dörren gick de igen. Sedan glömdes han bort, säger Fredrik Två dagar efter fallet ringer en orolig anhörig och ber Fredrik att ta larmnyckeln och gå in till kunden eftersom han inte svarat i telefon på flera dagar. När jag kom in låg två dagstidningar på hallmattan innanför dörren. Då förstod jag att han legat sedan nattpatrullen var där. Mannen levde men var medta- gen. En kort tid efteråt avled han på sjukhus. Jag sa direkt till företagets vd att det här är en solklar lex Sarah. I föreskrifterna för lex Sarah står att det är den som driver verksamheten som ska rapportera vidare till Socialstyrelsen och kommunen. Det gjordes aldrig. Konkurrensen mellan hemtjänstföretagen är hård och ett gott rykte är viktigt för att få nya brukare. Jag fick höra att om det här kommer ut så får vi lägga ner, företaget kan gå i konkurs. Följden av händelsen blev att företaget gav en skriftlig varning till personalen som glömt mannen och att man för all personal poängterade att man måste rapportera om en kund inte öppnar. Fredrik känner inte att det var tillräckligt. Det sitter i ryggmärgen att allvarliga saker ska anmälas. Jag ångrar att jag inte gick förbi ledningen och anmälde själv. Vi hade rutiner för vad vi skulle göra i sådana här fall, men när det väl gällde så följdes de inte. Pernilla Josefsson pernilla. josefsson@ka.se I Haninge finns nära 350 brukare som har valt att ha privat hemtjänst. Omsorgen sköts av ett 20-tal företag. Ändå kom det förra året inte in en enda rapport om vare sig allvarliga (lex Sarah-anmälan) eller mindre allvarliga (lex Sarah-rapport) misstag som begåtts. Vi bestämde oss för att sätta ner foten och markera att vi vill ha in det här för att hjälpa verksamheten att bli bättre, säger Ewa Kardell. Från och med i höst gäller nya krav i förfrågningsunderlaget, de villkor som företagen måste uppfylla för att få 28 FOTO: HÅKAN LINDGREN Haninge kommun har tröttnat på att inte få reda på när misstag begås i äldrevården. Nu inför man krav på minst två lex-sarah-rapporter per månad för företag med 50 brukare. De som inte rapporterar några misstag har ingen bra kvalitet, säger förvaltningschefen Ewa Kardell. FOTO: MARIA ANNAS Haninge kräver rapporter från alla företag Ewa Kardell. Bosse Emanuelsson. erbjuda Haninges äldre sin vård. Där står att kommunen förutsätter att det finns grund för att rapportera eller anmäla missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden hos alla utförare. Kommunen kräver att antal misstag som rapporteras varje månad bör motsvara minst fem procent av antalet kunder. Annars kommer företagets rutiner att granskas. Kravet gäller både hemtjänst och äldreboenden och även kommunens egen verksamhet. Ewa Kardell tror att fem procent är lågt räknat, eftersom lex Sa- rah nu också ska innefatta mindre allvarliga misstag, det som tidigare kallades avvikelser. Hon vill att kravet ska fungera som en psykologisk spärr, en signal från kommunen. En utmaning är rädslan både hos chefer och anställda att göra fel. Det är en av de viktigaste sakerna att jobba med, att man inte ska känna sig utpekad. Anställda kan också oroa sig för att bli bestraffade av enhetschefen om de anmäler. Men Ewa Kardell tror att det blir mer oproblematiskt för cheferna när kommunen kräver in ett visst antal anmälningar per månad. "Vi bestämde oss för att sätta ner foten." EWA KARDELL, FÖRVALTNINGSCHEF I HANINGE KOMMUN Facket ser positivt på initiativet. Det är viktigt att rapportera missförhållanden för det hör ihop med arbetsmiljön. En lex Sarah kan vi använda i vårt arbetsmiljöarbete, säger Bosse Emanuelsson på Kommunals sektion i Haninge. Sektionen upptäckte för några år sedan att det inte heller kom in några arbetskadeanmälningar eller tillbudsrapporter till politikerna i äldrenämnden. Då bad sektionen arbetsplatsombuden att skicka en kopia till sektionen och efter ett år fanns där en hel bunt anmälningar. På nämndmötet sa man att det inte fanns något rapporterat. Men då tog vi fram vår bunt och motbevisade det. De anställda hade lämnat rapporter, men chefen hade inte skickat dem vidare, säger Bosse Emanuelsson. BÄTTRE ARBETSMILJÖ. Undersköterskan Tea Wahlroos vill uppmana till att anmäla. FOTO: HÅKAN LINDGREN Tea anmälde och fick hjälp l Tea Wahlroos är arbetsplatsombud på Brandbergens hemtjänst i Haninge. Hon gjorde själv en lex Sarah i början av sommaren, när en brukare skickades hem från sjukhuset med en ny typ av lift som de anställda inte visste hur de skulle använda. Vi var rädda för att vi skulle tappa honom, men det var helg och vi var tvungna att använda den. Sen gjorde vi en lex Sarah och så skickade kommunen ut en arbetsterapeut som bytte ut liften mot en annan. Tea Wahlroos tycker det är bra med de nya kraven. Ska det börja hända saker måste man lyfta upp det högre, det är bra att dom vet vad som är fel. Tre typer av fel i vården 1 Klagomål och synpunkter. Till exempel från anhöriga. Ingår inte i lex Sarah. att informera äldrenämnden om rapporten. 3 Lex Sarah-anmälan. Allvarliga missförhållanden, till exempel dödsfall eller olaglig inlåsning. Hemtjänstföretaget är skyldig att informera äldrenämnden om rapporten. Anmälan ska skickas in till Inspektionen för vård och omsorg. 2 Lex Sarah-rapport. Mindre allvarliga missförhållanden. Kan vara insatser som inte utförts eller utförts fel, till exempel ett trygghetslarm som inte besvaras eller åtgärdas. Hemtjänstföretaget är skyldig Redaktionschef: Susanne Hultström DEN NYA Del 2 kommunalarbetaren@ka.se Telefon: av Hör till dig! oss kommer i en serie artiklar att granska den nya hem tjänsten. Hör av dig till oss! Emelie, Sara och Rebecca: Omöjligt att jobba kvar De gravida kvinnorna berättar om sin tid på privata hemtjänstföretaget. TVINGADES SLUTA. Emelie Ohlsson, Sara Selin och Rebecca Nilsson fick jobba hårt på hemtjänstföretaget. På sätt och vis var det skönt att hon gav mig sparken för jag mådde så dåligt när jag jobbade där. Jag kommer aldrig jobba privat igen, i kommunen har de bättre scheman och man är alltid två som åker ut, säger Emelie Ohlsson. Gravida Rebecca tvingades jobba i 14 timmar. Emelie chockades i en viltolycka, men tving ades ändå slutföra sitt arbetspass. Sara fick ingen graviditetspenning för att arbetsgivaren vägrade skriva under. KA har träffat tre unga kvinnor som jobbat på ett privat hemtjänst företag i Haninge. Här är deras berättelser. FOTO: MARIA ANNAS Jag kommer aldrig jobba privat igen Läs tidigare delar i KA:s granskning av hemtjänsten på Jag ringde och grät och sa att jag inte klarar det här REBECCA NILSSON, 24 ÅR: sa att jag klarar På måndagen spydde jag hon övertaladeinte det här. Men kontoret. Jag fick kommentarer mig. En månad och pikar om att fyra gånger på väg till senare jag förstörde skickade hon mig till en för mina jobbet. Det var den 13 augusti kollegor när jag inte kund som hade slagit en kollega kunde ta kunder och fick höra och jag hade berättat att jag var i magen med knytnäven. Men att jag var löjlig. Till slut blev gravid två veckor innan. Chefen det sa hon inte till mig. Jag åkte jag sjukskriven för jag mådde sa att jag kunde vara hemma till dit och det gick bra, jag struntar så psykiskt dåligt. Jag kände mig lunch och sen ringa henne. Men inte i en kund så där. Men jag misslyckad och satt bara hem jag vågade inte, jag sms:ade att borde ha fått veta det. ma och grät. I januari gick mitt jag var sjuk. Hon ringde och kontrakt ut och jag ville inte stressade mig och ville att jag I oktober fick jag foglossning. komma tillbaka. Jag känner att skulle jobba. Sen satte hon mig Först tvingades jag åka till kun hon förstörde en del av mitt liv på att jobba från kvart i åtta på der ändå, det var tortyr och som borde ha varit så lyckligt. morgonen till kvart i nio på slutade med att jag blev sjuk kvällen. Jag ringde och grät och skriven. Sen fick jag jobba på och NÄSTA SIDA: Kvinnornas chef vill inte svara Hon vägrade skriva på så jag kunde få graviditetspenning EMELIE OHLSSON, 21 ÅR: kunde inte prata. Polisen sa Jag fick en timanställ att jag var i chock. Jag hade ning i mars När ont i nacken och vittnet sa att jag började sa chefen att jag jag måste åka in till sjukhuset. skulle få jobba mellan 36 och Men när min kollega ringde 40 timmar per vecka. Men det vår chef tvingade hon oss att blev bara mer och mer. Det åka till kunden i alla fall. värsta var en månad när jag jobbade 211 timmar, jag var så Sen körde trött hela tiden. Jag frågade om sjukhuset. min mamma mig till Dom tog mig på en jag inte kunde få gå ner till hel gång. Jag fick nackkrage och tid. Då fick jag bara 20 timmar åkte bår in på röntgen. Det per vecka i stället ett tag. visade ingen spricka, men jag hade ont ett par dagar efter. En kväll, det var klockan åtta I december blev jag gravid. skulle vi ut till en kund som Jag berättade sitter i rullstol och är stor och december. för chefen den 8 Två veckor senare tung. Jag kör och har en kol säger hon att hon inte kan för lega med mig i bilen. Plötsligt länga mitt kontrakt. Jag fick gå springer det ut ett rådjur och direkt, fast jag hade kontrakt vi krockar. Det var ett vittne, till 31 december. en bil bakom. Hon fick ringa polisen för jag bara grät och och SARA SELIN, 23 ÅR: jag vågade inte berätta. Men en låret och i magen. Jag fick pa Jag hade hört allmänt att kompis sa att du måste göra det nik. Jag var till läkaren och det var så stressigt i hem så att arbetsgivaren kan anpassa sjukskriven för foglossningblev tjänsten, men jag behövde ett en arbetet. Chefen blev inte glad. vecka. Jag fick jobba på konto jobb. När jag skulle anställas fick En vecka senare satte hon mig ret ett tag sen, men så sa chefen jag frågan om jag hade barn och på en kund som slagit en kollega att jag måste ut till kunder igen, om jag var sjuk ofta. Hon la över i magen. Jag sa nej, jag går inte att det inte fanns jobb på kon mycket ansvar på mig, jag fick ta dit, jag är gravid. Då hotade hon toret längre. Ändå vägrade hon telefonen på kvällarna när hon med arbetsvägran. Men till slut att skriva på så att jag kunde få var borta men fick inte betalt för fick en annan kollega ta honom. graviditetspenning. I februari det. Hon frågade ofta om jag var blev jag sjukskriven för ångest gravid bara för att jag har några I november var jag hos en kund och depression. Jag går fortfa extrakilon. som tog tag i mig innan jag rande hos en kurator. När jag blev gravid i septem hann reagera och det knäckte Berättat ber förra året mådde jag så dåligt, för Pernilla Josefsson och till. Jag hade ont på insidan av Helena Gunnarsson FOTNOT: KA har bekräftat uppgifterna om viltolyckan med vittnet. Christina bekräfta att arbetsgivaren vägrade Berg på Kommunal i Haninge kan hjälpa Sara att få graviditetspenning. KA har granskat lönespecifikationer och scheman som bekräftar att de tre kvinnorna har arbetat många dagar och långa pass. 10 KOMMUNALARBETAREN l 12/13 KOMMUNALARBETAREN l 12/13 NÄSTA SIDA: Ändrade regler efter KA:s avslöjande Läs tidigare delar i KA:s granskning av hemtjänsten ka.se/hemtjansten 11 KOMMUNALARBETAREN l 14/13 KOMMUNALARBETAREN l 14/13 29

11 DEN NYA Del 5 Redaktionschef: Susanne Hultström kommunalarbetaren@ka.se Telefon: Hör av dig till oss! granskar i en serie artiklar den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss! Anställda förlorar när hemtjänsten växer 334% Antalet Monica har fått nog av dåliga villkor. Företag utan kunder, låga löner och osäkra jobb. Villkoren kan vara dåliga inom hemtjänsten. Jag blev erbjuden 80 kronor i timmen med semesterersättning av ett företag. Jag sa åt dem att vi inte har slavar i Sverige längre och gick, säger Monica som tröttnat på dåliga arbetsgivare. KA har träffat tre anställda som kommit i kläm när konkurrensen blivit för hård. En av dem är 60-åriga Monica som arbetat inom vården sedan 70-talet. Hon förlorade sin fasta tjänst den 10 januari 2010 när Ersta Diakoni lade ner sin hemtjänstverksamhet på Södermalm i Stockholm. Det är den bästa arbetsgivare jag haft. Där hade vi tid att ge de gamla en bra vård, säger hon och beklagar att företaget inte fick ekonomin att gå runt på de ersättningar som Stockholm stad gav. Sedan dess har hon haft kortare anställningar på fem företag i olika kommuner och sedan augusti i år har det blivit ett hundratal jobbansökningar. Många är inte är seriösa. De vill att jag ska arbeta långa pass med låg lön. "Jag sa åt dem att vi inte har slavar i Sverige längre och gick." MONICA, Att kräva en anständig lön är ett orosmoment. Ett företag sa på telefon att de skulle ge mig 125 kronor i timmen, men när jag kom dit på intervju sa de att inga anställda hos dem hade så hög lön. Monica som har många utbildningar och lång erfarenhet i yrket skulle vilja ha en timlön på runt 150 kronor, det skulle ge en månadslön på runt kronor. Det är omöjligt även hos en del stora etablerade företag. Hos ett av de största företagen blev jag erbjuden 110 kronor i timmen, säger hon. 44-åriga Johanna, som KA också varit i kontakt med, var anställd på ett mindre hemtjänstföretag i en annan kommun. För henne var problemet inte främst lönen. Hennes företag hade kollektivavtal men följde det inte. Personalen fick inga lönespecifikationer och det visade sig att flera inte fått rätt betalning. Jag slutade där och började i stället på timme i Caremas hemtjänst. Där var det ordning och reda, säger hon och berättar att hon fick en fast tjänst. Men Johanna hade otur. Carema lade ner sin hemtjänst i kommunen förra året, eftersom de menade att ersättningsnivåerna var för låga. Hon har arbetat en tid på ett av deras vårdboenden men har fortfarande ingen fast anställning. 52-åriga Anna saknar också fast jobb. Hon är en av de hemtjänstanställda i Upplands Väsby som KA skrev om i somras. Hon anställdes av ett företag som hoppades att få ta över brukare när den kommunala hemtjänsten lades ner. Anna lovades tillsvidareanställning på 75 procent. Men kunderna har valt andra företag. Trots att det snart gått ett år är Anna fortfarande timanställd med olika scheman vecka för vecka. Hon som tidigare hade drygt kronor i månadslön efter skatt i den kommunala hemtjänsten vet aldrig hur mycket hon ska få, en del månader har det bara blivit kronor. Jag är orolig. Företaget måste ha mer kunder för att behålla personalen. Jag hoppas att det kommer mer kunder så att de blir stora och det blir bra, säger Anna som för att klara ekonomin börjat jobba extra på ett boende och ofta gör dubbla pass. Monica har tröttnat på att bli erbjuden dåliga villkor. Hon försöker hitta bra, stabila arbetsgivare själv. Det gäller att inte gå på en nit. Jag vill hitta de bra arbetsgivarna. Jag kollar upp dem på nätet innan jag går på intervju. Verkar de oseriösa så går jag inte dit. Alla kan inte välja, men jag har vuxna barn och låga utgifter, säger hon och berättar att hon började ett nytt deltidsvikariat på ett äldreboende förra veckan. Det är ett företag som verkar jättebra och de betalar den lön jag begär. Pernilla Josefsson Fotnot: De tre intervjuade kvinnorna heter egentligen något annat. KOLLAR. Monica kollar numera upp alla arbetsgivare på nätet när hon söker jobb. FOTO: ANNA SIMONSSON Så kollar du företagen läs Monicas tips på nästa uppslag! hemtjänstföretag i Stockholms stad har mer än fyrdubblats på 10 år. 30 KOMMUNALARBETAREN l 18/13 KOMMUNALARBETAREN l 18/ st Företagsexplosion påverkar arbetsvillkoren När valfrihet infördes exploderade hemtjänstmarknaden i Stockholms län. KA:s granskning visar att en stor del av företagen är så små att de har svårt att klara konkurrensen. De som betalar priset är de anställda. Risken är att man pressar personalen mycket värre när man är liten, säger forskaren Annette Thörnquist. I Stockholms stad har antalet privata hemtjänstföretag på fem år ökat från ett sextiotal till över 150. De står idag för 61 procent av hemtjänsten. Men det hade kunnat vara ännu fler, Annette Thörnquist. många av de som vill starta upp verksamhet nekas. Vi avslår ungefär hälften av alla ansökningar. Jag är förvånad att det är så många som vill ge sig in i det här utan att veta vad de gör. Många har inte kunskaper om hur man driver företag, säger Christina Österling som är strateg på Stockholms stad med ansvar för bland annat privat hemtjänst. Långt ifrån alla som ändå startar får kunder nog att klara st sig. KA begärde in uppgifter från Stockholmskommunerna om antalet kunder för varje företag sista juni i år samt hur mycket ersättning som betalades ut till dem under hela Granskningen visar att 25 procent av dem hade färre än fem kunder och att så många som fyrtio företag inte hade en enda kund. En del kämpar men får aldrig några kunder eftersom de inte har några bra nätverk. Det här är inte en bransch för dem som vill tjäna snabba pengar, säger Christina Österling. De flesta kommuner i Stockholms län har tidsgränser för hur länge ett företag får fortsätta utan kunder. I Stockholm stad åker de ut efter ett år. För många går det ändå bra. Sammanlagt betalade länets kommuner 2,3 miljarder kronor i ersättningar till företagen. De företag som lyckas få mellan tio till tjugo kunder med tillräckligt stort vårdbehov kan få in 2-3 miljoner kronor i ersättningar under ett år visar KA:s genomgång. Men det är en bräcklig företagsamhet som hänger på att kunderna inte blir så sjuka att de flyttas till vårdboenden eller avlider. Arbetslivsforskaren Annette Thörnquist visar i sin rapport Mångfaldens marknad och arbetets villkor att de små företagen ofta har dåliga arbetsvillkor.

12 Charlotte satsar på bra villkor till att nästan 60 procent av arbetsgivarna inte har kollektivavtal. De ser det bara som en kostnad och inte att de kan få något av det själva. Kostnadsjakten får också effekter på hur personalen anställs. I många av de här små hemtjänstföretagen är det vanligt med underbemanning, deltidsanställningar och timanställningar. Risken är att det blir ett överutnyttjande, säger Annette Thörnquist. Att det finns risk för det stöds av KA:s granskning av företagen. Den visar att Migrationsverket i september beviljat eller fått in ansökningar om arbetstillstånd till en tredjedel av företagen i länet. Det är tillstånd från personer från länder utanför EU. Ett tidigare påtalat problem är att många av dem får låga löner. Det är ingen hemlighet att det är problem med arbetsvillkoren, säger Fredrik Martinsson, jurist och Migrationsverkets expert på arbetstillstånd. Christina Österling får många tips om företag som behandlar sin personal illa. Vi hör ju en del om arbetsvillkor och sådana saker. Våra jurister tittar just nu på om vi kan ställa mer krav i upphandlingsunderlaget om det, säger hon. Efter KA:s granskningar av hemtjänsten har bland annat Haninge redan bestämt sig för att göra det. Pernilla Josefsson BRA VILLKOR. Jag har själv arbetat i hemtjänsten och vet hur viktigt det är med bra villkor för personalen, säger Charlotte Rosén, som driver ett av 271 privata hemtjänstföretag i Stockholms län. FOTO: ANNA SIMONSSON Han blev galen och skrek åt mig. Jag tog aldrig upp det igen. Företaget Värmdö Kooperativa Hemtjänst har funnits i ett och ett halvt år och vuxit snabbt. Från början var det bara de sex delägarna som arbetade, idag har de 16 anställda. Bland dem finns flera som inte varit nöjda med sina anställningar tidigare. Jag har någon som inte fick betalt för 200 timmar, någon fick inga kunder överhuvudtaget och en fick ingen lunch utan åt en macka i bilen varje dag, säger Charlotte Rosén som är en av företagets delägare. När hon och andra företagare träffas på olika informationsdagar och utbildningar är det vanligt att de diskuterar problem i företagen. En ofta återkommande fråga är de anställda. Ofta pratar de om att det är svårt att få tag i duktigt folk. Det är något som jag inte känner igen mig i. Vi har bra och ambitiös personal som verkligen tycker om sina arbeten. Hon tror att orsaken till det är att hennes företag vill erbjuda bra arbetsvillkor. Vi har kollektivavtal och när jag säger det på möten med andra arbetsledare är en vanlig reaktion Varför då? Många har uppfattningen att det kostar för mycket och Fredrik Vigerskog. att facket är bråkstakar. Visst kostar det, men här stannar personalen och gör ett bra jobb, säger hon och menar att det sparar pengar på sikt. Visst kostar det, men här stannar personalen och gör ett bra jobb. CHARLOTTE ROSÉN, VÄRMDÖ KOOPERATIVA HEMTJÄNST privata företag bedriver hemtjänst i Stockholms län. De är alltifrån Så kollar du till jättar. För 199 av företagen går det att få fram siffror 271enmansföretag som visar hur stora de är. Så här ser det ut: företagen! Små Mellan 73 Stora 84 Omsättning: 0-5 miljoner kr Jättestora 38 Omsättning: 5-20 miljoner kr 4 Omsättning: Omsättning: miljoner kr 500 miljoner 3,6 miljarder kr FREDRIK VIGERSKOG, FD ENHETSCHEF PÅ HEMTJÄNSTFÖRETAG De flesta har inte kollektivavtal Fredrik Vigerskog har tidigare varit anställd som enhetschef på ett medelstort hemtjänstföretag som verkar i Stockholms stad. Han känner igen mycket av det som Charlotte Rosén berättar om. Den stora kostnaden var ju personalen och det gällde att hålla nere lönerna. De flesta var timanställda och vi anställde hellre vårdbiträden än undersköterskor, säger han. Kollektivavtal var det inte tal om. Jag tog upp det en gång med ägaren, för att jag tyckte att det skulle vara bra med stödet det ger själv. Han blev galen och skrek åt mig. Jag tog aldrig upp det igen. Fredriks jobb innebar en ständig jakt både på kunder och bra personal. Personal som skulle vara företagets ansikte utåt och ge nöjda kunder. Det var en ekvation som inte gick ihop med låga löner. Pernilla Josefsson NÄR DU SÖKER JOBB: Kolla företaget. På nätet finns hemsidor som och www. ratsit.se. Här kan du se om de har f-skattsedel, som krävs för att få anställa personal. Om företaget har funnits mer än ett år och är ett aktiebolag kan du se hur många anställda de haft de senaste åren och om de går med vinst. 1 2 Kollektivavtal. Betyder att företaget kommit överens med facket om bland annat att betala avtalsenlig lön, försäkra anställda och betala in mer pension än lagen kräver för varje anställd (det kallas avtalspension). Hos Kommunal Direkt (tel: ) vet de vilka företag som har det. 58% 42% har kollektivavtal har INTE kollektivavtal NÄR DU BÖRJAT JOBBA: Anställningsavtal. Se till att du får kontrakt på din anställning. Du har rätt att få ett inom fyra veckor, men det är rimligt att få det redan när du börjar. Det är ditt bevis på vad ni kommit överens om. 1 Så mycket är privat Den svarta delen av staplarna visar hur mycket av hemtjänsten som är privat, mätt i antal beviljade hemtjänsttimmar. I Stockholm är det numera mer än hälften av timmarna. 45% 61% Stockholm 16% 23% Hela riket Redaktionschef: Susanne Hultström DEN NYA Del 2 av Hör till dig! oss kommunalarbetaren@ka.se Telefon: kommer i en serie artiklar att granska den nya hem tjänsten. Hör av dig till oss! Emelie, Sara och Rebecca: Omöjligt att jobba kvar De gravida kvinnorna berättar om sin tid på privata hemtjänstföretaget. sa att jag klarar På måndagen spydde jag hon övertaladeinte det här. Men kontoret. Jag fick kommentarer mig. En månad och pikar om att fyra gånger på väg till senare jag förstörde skickade hon mig till en för mina jobbet. Det var den 13 augusti kollegor när jag inte kund som hade slagit en kollega kunde ta kunder och fick höra och jag hade berättat att jag var i magen med knytnäven. Men att jag var löjlig. Till slut blev gravid två veckor innan. Chefen det sa hon inte till mig. Jag åkte jag sjukskriven för jag mådde sa att jag kunde vara hemma till dit och det gick bra, jag struntar så psykiskt dåligt. Jag kände mig lunch och sen ringa henne. Men inte i en kund så där. Men jag misslyckad och satt bara hem jag vågade inte, jag sms:ade att borde ha fått veta det. ma och grät. I januari gick mitt jag var sjuk. Hon ringde och kontrakt ut och jag ville inte stressade mig och ville att jag I oktober fick jag foglossning. komma tillbaka. Jag känner att skulle jobba. Sen satte hon mig Först tvingades jag åka till kun hon förstörde en del av mitt liv på att jobba från kvart i åtta på der ändå, det var tortyr och som borde ha varit så lyckligt. morgonen till kvart i nio på slutade med att jag blev sjuk kvällen. Jag ringde och grät och skriven. Sen fick jag jobba på och Helena FOTO: MARIA ANNAS NÄSTA SIDA: Kvinnornas chef Hon vägrade skriva på så jag kunde få graviditetspenning EMELIE OHLSSON, 21 ÅR: kunde inte prata. Polisen sa Jag fick en timanställ att jag var i chock. Jag hade ning i mars När ont i nacken och vittnet sa att jag började sa chefen att jag jag måste åka in till sjukhuset. skulle få jobba mellan 36 och Men när min kollega ringde 40 timmar per vecka. Men det vår chef tvingade hon oss att blev bara mer och mer. Det åka till kunden i alla fall. värsta var en månad när jag jobbade 211 timmar, jag var så Sen körde trött hela tiden. Jag frågade om sjukhuset. min mamma mig till Dom tog mig på en jag inte kunde få gå ner till hel gång. Jag fick nackkrage och tid. Då fick jag bara 20 timmar åkte bår in på röntgen. Det per vecka i stället ett tag. visade ingen spricka, men jag hade ont ett par dagar efter. I december blev jag gravid. skulle vi ut till en kund som Jag berättade sitter i rullstol och är stor och december. för chefen den 8 Två veckor senare tung. Jag kör och har en kol säger hon att hon inte kan för lega med mig i bilen. Plötsligt länga mitt kontrakt. Jag fick gå springer det ut ett rådjur och direkt, fast jag hade kontrakt vi krockar. Det var ett vittne, till 31 december. en bil bakom. Hon fick ringa polisen för jag bara grät och och SARA FOTNOT: KA har bekräftat uppgifterna om viltolyckan med vittnet. Christina bekräfta att arbetsgivaren vägrade Berg på Kommunal i Haninge kan hjälpa Sara att få graviditetspenning. KA har granskat lönespecifikationer och scheman som bekräftar att de tre kvinnorna har arbetat många dagar och långa pass. DEN NYA Del 3 av Hör till dig! oss KOMMUNALARBETAREN l 12/13 NÄSTA SIDA: Ändrade regler efter KOMMUNALARBETAREN l 12/13 KA:s avslöjande Arbetsplatsen som sprängdes Upplands Väsby kommun höjde inte ersättningen till hemtjänsten lika mycket som kostnaderna gick upp. 330 kr/timme 52 jobb försvann när hemtjänsten Beräknad kostnad Först bantades tjänsterna. Sedan lade Upplands Väsby ner hemtjänsten och 52 jobb försvann. KA har kartlagt hur det gick. Ett halvår senare har drygt hälften ett fast jobb. De flesta tvingas fortfarande jobba deltid Siffror kan skrivas i typsnittet Droid Sans Mono (monospace). Teckenbredd: 90% Knipning: -25 Ersättning 270 mera pengar skulle ha lett till att de privata kunnat ta ut ganska stora vinster, säger Johan Hjelmstrand (M) tidigare kommunalråd i Upplands Väsby. Resultatet blev att Upplands 250 Prisökning ersattes inte Upplands Väsby kommun höjde inte ersättningen till hemtjänsten lika mycket som kostnaderna gick upp. 330 kr/timme Beräknad kostnad 310 Väsby lade ner sin hemtjänst 290 förra hösten. Ilskan finns kvar hos dem Ett halvår senare har drygt Ersättning som arbetade i kommunens hälften jobb. Elva har fått nya 270 hemtjänst. Först för att tjänstjobb i kommunen. 250 erna bantades, sedan för att Flera har kvar de bantade hemtjänsten lades ner och för tjänsterna på procent att vissa fick stanna och vissa och kämpar för att få fler timfick sex månadslöner utan att mar. En del jagar timmar på Fler utan kollektivavtal arbeta. Nästan alla känner sig andra arbetsplatser, andra har I kommunens hemtjänst gällde lurade. Både av arbetsgivare slut på sina deltidsdagar från kollektivavtal. Efter nedläggningen och fack. omfattas färre av kollektivavtal. a-kassan. Kommunens hemtjänst har: % av % av Sysselsättningsgraden sänks för 57 anställda i kommunal hemtjänst % av Kommunens hemtjänst läggs ner. De flesta förlorar jobbet % av 2012 Natt- och larmpatrull läggs ut på entreprenad % av 18 KOMMUNALARBETAREN l 13/13 Privata hemtjänstföretag är skyldiga att snabbt tala om för kommunen när något går snett i vården. Det gör de inte, visar Kommunalarbetarens granskning. Kommunerna förlitar sig i stället på att gamla och anhöriga ska larma. fler händelser som begåtts. Lagen är skriven förlitar ni er på klagomål från som borde ha så för att kommunpolitikerna, de gamla? rapporterats, som är ytterst ansvariga för att Ja, det kan man säga. säger Birgitta de gamla får en bra vård, ska Sedan gör vi ju vår verkhagström, kunna gripa in om det behövs. samhetsuppföljning en gång avdelnings Hur snabbt företagen ska medper år där vi går igenom chef på den dela kommunen att något hänt, vilka rutiner företagen har. nya tillsynsär inte reglerat i lagen. Flera andra kommuner som myndigheten Birgitta Men det behöver ske gan- KA har pratat med resonerar Ivo, inspek- Hagström. ska omgående, om nämnden på samma sätt. tionen för vård och omsorg. behöver besluta att brukaren Lex Sarah är ytterst en fråga till exempel akut måste byta till Företagen I 16 av de 22 Stockholmskomom trygghet och säkerhet för i Sollentuna, som har en annan hemtjänst, säger Helemuner som förra året hade hand om drygt 600 brukare, medborgarna, menar hon. na Axestam på Socialstyrelsen. privat hemtjänst rapporterade lämnade inte heller en enda Kommunerna har ett ännu I Nacka företagen inte in en enda lex kommun är det drygt rapport större ansvar när de lägger ut eller anmälan förra 50 företag som tar hand om tosarah-rapport eller anmälan året. Ett av de större företagen verksamhet på privata entretalt 1600 brukare. Antal misstag till den kommun som betalar där är Camillas hemtjänst. Vd prenörer, för då har de ett till som rapporterades till kommuför vården. Det betyder att Anna Rosén säger att det ännu led att hålla koll på, säger Birnen förra året var: noll. Det cirka 160 företag med tillsaminte funnits något skäl att göra gitta Hagström. är en brist, medger Anne-lie mans 6000 brukare under ett en lex Sarah. Söderlund, chef för äldreomår inte begått något fel värt att Inte än nej, peppar peppar. Alla hemtjänstverksamheter, sorgen berätta om. i Nacka, men påpekar Trots även privata företag, är skyl- att kommunen får in klagomål tjänsten att den privata hemdiga enligt lag att informera från har en majoritet av gamla och anhöriga. En lex Sarah-rapport kan vara brukarna i Stockholms län, ansvariga politiker i sin kom Vi tar in synpunkter och kom en utebliven insats, någon som 60 procent av anmälningmun när det begås misstag som klagomål inte får frukost eller att persoen gång per år och arna och rapporterna drabbar de gamla. Det gäller följer från den nalen inte svarar på ett tryggupp dem. kommunala hemtjänsten (139 både allvarliga (lex Sarahhetslarm. mot 86 i den privata). anmälan) eller mindre allvarför att få reda på misstagen Jag tror att det generellt är liga (lex Sarah-rapport) misstag som sker i privat hemtjänst 10 KOMMUNALARBETAREN l 14/13 ka.se/hemtjansten 1 är egen företagare i hemtjänsten. är tim- eller månadsanställda i hemtjänsten. 2 är arbetslösa. 4 arbetar under uppsägningstiden. Läs tidigare delar i KA:s granskning av hemtjänsten ka.se/hemtjansten 8 DEN NYA LOV införs. 7 privata hemtjänstföretag finns i kommunen Läs tidigare delar i KA:s granskning av hemtjänsten 16 fick anställning i hemtjänst, fast eller provanställning. 11 har nytt jobb i kommunen. Privat hemtjänst struntar i lex Sarah Kundval införs. 5 privata hemtjänstföretag finns i kommunen. lades ner. arbetskamraterna är rädda för att mista jobbet och därför inte säger sanningen. Flera berättar att de inte har gångtider mellan kunderna och att de tjuvar tid från kunderna för att få arbetsdagen att gå ihop. Andra går till jobbet tidigare och jobbar gratis för att hinna. Många berättar att det är svårt att ta lunchrasten på 30 minuter. I stället äter de hos kunden, eller på tio minuter i någon trappuppgång. Det är mer stress, jag har ont i magen oftare, säger en undersköterska. Maria Fälth (KD), som är kom Man kan inte klara sig på Har inte Upplands Väsby öppnade för munalråd i Upplands Väsby 60 procent. Men det är inte lätt kollektivprivata hemtjänstföretag 2007, att och ordförande i social- och 28% hitta annat jobb vid 62, sähar avtal. tre år senare infördes LOV. ger Harriet Öhr, som nu jobbar 72% kollektiv- äldrenämnden, anser att schesamtidigt tappade kommu- på avtal. mat är hemtjänstföretagens anett nens hemtjänst kunder och enden.av kommunens äldrebosvar. verksamheten gick minus. För Kan inte en medarbetare få att komma till rätta med uni sig lunch på en hel dag så komav hennes gamla arbetskam- Fler utan kollektivavtal Det är en skam att bli prov- mer derskotten sänkte kommunen det att avspegla sig på att rater arbetar åtta på timme i I kommunens Del 4 hemtjänst gällde anställd efter tjänsterna. Samtidigt följde inte 35 år i arbetslivet, kunden inte får privata företag som i de flesta kollektivavtal. Efter nedläggningen rätt kvalitet. Då säger ett vårdbiträde. ersättningen prisökningarna. färre av kollektivavtal. kommer vi att fundera på varför, r av fall saknar kollektivavtal. Deras omfattas Redaktionschef: Susanne För 2012 visade prognosen Hultström kommunalarbetaren@ka.se ett känslor är då måste vi fundera på hur Hö kluvna. De flesta sak- Av Harde inte till minus på 4 miljoner eller 20 somtelefon: fick jobb i de privata hantera det, säger Maria vi kan nar fasta jobb men trivs, oron Fälth. dig kollektivhemtjänstföretagen procent av omsättningen. fick Hittills har hon inte fått kän- oss! är stor, många kämpar för att få 28% Har näsavtal.hälften tan När vår kommunala hem- fler sysselsättkollektiv- nedom om några sådana brister. timmar och för att få eko- ningsgrad samma tjänst hade en sjunkande marksom i 72% kommunen, avtal. 35 I maj beslutades att larmnomin att gå ihop. Och söker procent fick högre. 41 procent nadsandel och gått back drygt och nattpatrull ska läggas ut andra jobb. fick högre lön, 35 procent fick 20 miljoner under de senaste på entreprenad. Upphandling 17 andra har fått nya jobb i samma. åren så hade de privata gått Resten fick sänkt. har skett hemtjänsten, nästan undantagstvå tredjedelar tycker att det munens till lägstapris. Kommed ett litet överskott. Argulöst hos privata företag och med eget anbud förlorade. inte är stressigare i den privata mentet att det i stort behövdes I stället tar nystartade Anooni sex månaders provanställning. hemtjänsten. Andra säger att AB över. Hemtjänsten i Upplands Väsby år för år 11 kommer i en serie artiklar att granska den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss! Prisökning ersattes inte Siffror kan skrivas i typsnittet Droid Sans Mono (monospace). Teckenbredd: 90% Knipning: -25 SELIN, 23 ÅR: jag vågade inte berätta. Men en låret och i magen. Jag fick pa Jag hade hört allmänt att kompis sa att du måste göra det nik. Jag var till läkaren och det var så stressigt i hem så att arbetsgivaren kan anpassa sjukskriven för foglossningblev tjänsten, men jag behövde ett en arbetet. Chefen blev inte glad. vecka. Jag fick jobba på konto jobb. När jag skulle anställas fick En vecka senare satte hon mig ret ett tag sen, men så sa chefen jag frågan om jag hade barn och på en kund som slagit en kollega att jag måste ut till kunder igen, om jag var sjuk ofta. Hon la över i magen. Jag sa nej, jag går inte att det inte fanns jobb på kon mycket ansvar på mig, jag fick ta dit, jag är gravid. Då hotade hon toret längre. Ändå vägrade hon telefonen på kvällarna när hon med arbetsvägran. Men till slut att skriva på så att jag kunde få var borta men fick inte betalt för fick en annan kollega ta honom. graviditetspenning. I februari det. Hon frågade ofta om jag var blev jag sjukskriven för ångest gravid bara för att jag har några I november var jag hos en kund och depression. Jag går fortfa extrakilon. som tog tag i mig innan jag rande hos en kurator. När jag blev gravid i septem hann reagera och det knäckte och ber förra året mådde jag så dåligt, till. Jag hade ont på insidan av En kväll, det var klockan åtta Gunnarsson vill inte svara 2 Lönespecifikationer. Du ska varje månad få veta vad din arbetsgivare har betalat dig i lön, vad du fått i ob, semesterersättning och vad som betalats i skatt för dig. Är du osäker på om rätt skatt betalats in kan du ringa Skattemyndigheten och fråga på telefonnummer REBECCA NILSSON, 24 ÅR: Jag kommer aldrig jobba privat igen 10 Läs tidigare delar i KA:s granskning av hemtjänsten på Jag ringde och grät och sa att jag inte klarar det här TVINGADES SLUTA. Emelie Ohlsson, Sara Selin och Rebecca Nilsson fick jobba hårt på hemtjänstföretaget. På sätt och vis var det skönt att hon gav mig sparken för jag mådde så dåligt när jag jobbade där. Jag kommer aldrig jobba privat igen, i kommunen har de bättre scheman och man är alltid två som åker ut, säger Emelie Ohlsson. Gravida Rebecca tvingades jobba i 14 timmar. Emelie chockades i en viltolycka, men tving ades ändå slutföra sitt arbetspass. Sara fick ingen graviditetspenning för att arbetsgivaren vägrade skriva under. KA har träffat tre unga kvinnor som jobbat på ett privat hemtjänst företag i Haninge. Här är deras berättelser. Hon menar att det är orsaken Personalen är på samma gång företagens största kostnad och resurs. Jakten på pengar gör att en del företag gör vad de kan för att snåla in på deras villkor. - Det gör det lätt för mig att få den bästa personalen, säger hemtjänstföretagaren Charlotte Rosén som satsar på bra arbetsvillkor. Femga i viktps! ti Här är de privata företagen Det har blivit en sorts underbudskonkurrens. Ersättningsnivåerna är inte särskilt höga från kommunerna och kostnaderna man har är personalkostnader. Ett större företag har kanske annan verksamhet att täcka upp med om kunder faller ifrån. Risken är att man pressar personalen mycket värre när man är liten, säger hon. DEN NYA Del 5 FOTO: LASSE ANDERSSON DEN NYA Del 5 Spara alla papper. Om du och din arbetsgivare inte är överens om att du fått rätt lön kan scheman, lönespecifikationer och anställningsavtal vara viktiga bevis. Källa: Monica (se sid 10) och Kommunal avdelning Stockholm. 3 har ej svarat. granskar i en serie ar tiklar den nya hemtjäns- ten. Hör av dig till oss! 2 har annat jobb. 1 studerar. Sedan ett antal år tillbaka har vi en plan som säger att vi ska konkurrensutsätta alla våra verksamheter som inte är myndighetsutövande. Och när den kommunala hemtjänsten som skötte det här inte finns så var det en naturlig följd, säger Maria Fälth. Samtidigt poängterar hon att hon hela tiden tyckt att kommunen ska återskapa hemtjänsten. (research) 4 är föräldralediga, sjukskrivna eller har sjukersättning. FAKTA. Hemtjänstföretag i Upplands Väsby l 7 av 22 företag saknar brukare. l 9 av 22 företag saknar kollektivavtal. Källa: Upplands Väsby, Kommunal, mm. KOMMUNALARBETAREN l 13/13 LADES NER. Upplands Väsby lade ner kommunens hemtjänst förra hösten. Ett halvår senare har drygt hälften fasta jobb. Knappt hälften jobbar i hemtjänsten, nästan undantagslöst i privata företag. Två tredjedelar har fasta jobb. Uppgifterna är insamlade våren ILLUSTRATION: ELIN STEEN 19 Jag tror inte det här företaget är det enda som inte anmäler, men det är viktigt att visa hur det går till, säger Fredrik Wigerskog, som slutat som chef och arbetar som undersköterska igen. FOTO: HUGO LEIJON Fredrik hindrades att anmäla En gammal man låg hjälplös och skadad i nära två dygn efter hemtjänstens miss. Trots att mannen dog fick Fredrik Wigerskog inte göra en lex Sarah. VD:n på företaget var rädd att tappa kunder. Fredrik Wigerskog har arbetat inom äldreomsorgen nästan hela sitt yrkesliv. Under tretton KOMMUNALARBETAREN l 14/13 år i chefspositioner inom olika hemtjänstföretag i Stockholms län. Han har varit med om att missförhållanden varken rapporteras till kommunen eller Socialstyrelsen. När det är skarpt läge och står mellan brukarnas bästa eller företagets rykte är det ingen tvekan om vad som gäller, säger han. inträffade när Fredrik arbetade Den allvarligaste händelsen som gruppchef på ett företag "När det är skarpt läge och står mellan brukarnas bästa eller företagets rykte är det ingen tvekan om vad som gäller." FREDRIK WIGERSKOG, UNDERSKÖTERSKA med drygt 250 kunder i Stockholmsområdet. En man hade Helan! lista KA hjälper dig! Gå in på och kolla fakta om hemtjänstföretagen i Stockholms län KOMMUNALARBETAREN l 18/13 KOMMUNALARBETAREN l 18/13 33

13 DEN NYA Del 6 Redaktionschef: Susanne Hultström kommunalarbetaren@ka.se Telefon: Hör av dig till oss! kommer i en serie artiklar att granska den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss! Här slår polisen till mot hemtjänstföretaget Södertäljeföretaget misstänks ha fått betalt för insatser som inte utförts. Misstankar om ekonomisk brottslighet riktas mot Jome Omvårdnad, ett av Södertäljes största hemtjänstföretag. Polisen grep ett stort antal personer vid en razzia förra veckan. KA har granskat hemtjänsten i Södertälje under lång tid och har källor som bekräftar omfattande fusk. Klockan är runt på tisdagsmorgonen när tre civila polisbilar parkerar utanför huset där Jome Omvårdnad, ett av Södertäljes största hemtjänstföretag, har sin lokal. En dryg timme senare har företagets ägare och ytterligare två personer gripits. Vi utreder ett ekonomiskt brott. Det här kommer bli stort, säger en anonym polis utanför företagets lokaler. Under dagen slog polisen till mot flera platser och grep 10 personer och ytterligare ett antal hämtades in för förhör. När tidningen gick i tryck (13/11) var minst 12 personer formellt misstänkta. Tillslaget är en del i en myndighetsgemensam insats mot grov organiserad brottslighet i Södertälje. Södertälje kommun införde lagen om valfrihet, LOV, i hemtjänsten i mars Snabbt etablerade sig flera nya hemtjänstföretag före razzian hade 17 företag avtal med kommunen och 60 procent av marknaden. Några av de nya företagen inriktade sig på brukare med utländsk bakgrund och blev stora särskilt i några stadsdelar. I Ronna ökade antalet brukare över 65 år från 79 i januari till 206 i augusti. Enligt källor till KA med god insyn i Södertäljes hemtjänstbransch beror den stora ök- POLISRAZZIA. Jome Omvårdnad hade innan polisrazzian förra veckan cirka 140 brukare och var Södertäljes näst största hemtjänstföretag, mätt i antal utförda timmar. Nu är avtalet med kommunen uppsagt och ett stort antal personer, inklusive företagets vd, misstänks för ekonomisk brottslighet. FOTO: MARC FEMENIA ningen delvis på fusk i flera företag. En före detta anställd på ett företag säger att det fanns brukare som hade hemtjänst trots att de inte hade rätt till det: Ibland har jag varit i kontakt med biståndshandläggarna eftersom jag varit väldigt förvånad över att vissa hade hemtjänst. Men de säger att det är jättesvårt när de kommer på hembesök och så ligger någon där som en säck potatis under täcket och säger att de inte klarar något. En annan källa berättar att en brukare blev nedtryckt i sängen av personal på ett hemtjänstföretag och tillsagd att ligga stilla och spela sjukare under besöket från biståndshandläggaren. Att biståndshandläggare blir lurade leder i sin tur till att insatser som på pappret behöver FAKTA. Detta är LOV l Lagen om valfrihetssystem, LOV, infördes 2009 och innebär att medborgaren får välja fritt mellan de leverantörer av välfärdstjänster som kommunen har godkänt. Det är än så länge frivilligt för kommunerna att införa LOV. Hemtjänst är vanligast. 144 kommuner har infört LOV. utföras inte utförs eftersom behovet inte finns. Det kunde vara personal som skulle jobba varje dag men bara kom in två dagar i veckan, säger källan som tidigare jobbat på ett av hemtjänstföretagen. Kommunen lät i våras utomstående biståndshandläggare göra nya bedömningar av cirka 150 biståndsbeslut, där timmarna hade ökat mycket snabbt. Resultatet blev att nästan alla runt 90 procent fick sina insatser nedsatta. 35 personer överklagade till förvaltningsrätten. Hittills har samtliga överklaganden utom ett fått avslag. Kommunen har tidigare sagt att ökningen berodde dels på ett dolt behov av hemtjänst, dels på att det kom in så många ansökningar när LOV infördes att biståndsbedömarna inte hann med att göra ordentliga utredningar. Men Greger Lilliebladh, verksamhetsstrateg på Södertälje kommun med ansvar för att följa upp LOV-företagen, trodde redan innan polisens tillslag att ett dolt behov inte är den enda förklaringen, utan att det också finns de som har fått mer hemtjänst än de har rätt till. Det har varit en rak kurva sedan LOV infördes där det har Hemtjänstens snabba ökning i Södertälje När lagen om valfrihet infördes ökade antalet brukare med 14 procent på bara några månader i Södertälje. Störst var ökningen i stadsdelen Ronna. 34 KOMMUNALARBETAREN l 20/13 KOMMUNALARBETAREN l 20/13 35 Ronna Personer över 65 år med hemtjänst jan 2012 aug 2012 ökat ungefär lika mycket månad för månad. Statistiskt så är det märkligt. Jag hade kunnat förstå om vi hade haft en peak de första två månaderna, det hade kunnat förklara det dolda behovet. Men nu hade vi en linjär ökning och det skulle kunna tyda på att man efter hand skapar ett merbehov, säger Greger Lilliebladh. Och nu erkänner Södertäljes socialdirektör Gilda Johansson att de har misstänkt fusk hos Jome Omvårdnad. Vi har naturligtvis misstänkt att det har pågått oegentligheter. Man kan väl säga att man har lurat biståndsbedömarna, säger Gilda Johansson. KA:s källor säger att fusket gått ut på att man lurat biståndsbedömarna och sedan fått pengar för insatser som inte utförts, eftersom det inte funnits ett behov. Delar du den bilden? Jag delar den bilden. Ronna SÖDERTÄLJE FOTO: MARC FEMENIA Gilda Johansson, socialdirektör. Raili Kurkisuo, Kommunal. Tror du att det pågår liknande fusk i fler företag i kommunen? Det kan vara så, ja. Kommunen hävde avtalet med Jome Omvårdnad samma dag som polisens razzia. Nu ska man hyra in ett antal biståndsbedömare för att gå igenom biståndsbeslut och göra hembesök för att kartlägga fuskets utredning i branschen. Vi kommer att gå igenom de flesta beslut ett antal månader tillbaka och rikta in oss på de där det har gått kanske från 25 till 120 timmar. Vi kommer att börja med dem som har många HUDDINGE Beviljade timmar FOTO: OLOF NÄSLUND Huddinge och Södertälje har ungefär lika många invånare men de får olika mycket hemtjänst. Södertälje 5 timmar per invånare 65+ Huddinge Knappt 3 timmar per invånare 65+ timmar, säger Gilda Johansson. Kommunen ska även avsätta mer resurser för att granska företagen och har också planer på att införa elektroniskt tidrapporteringssystem något som de tror kommer göra det svårare att fuska. Raili Kurkisuo är facklig företrädare på Kommunal i Södertälje. Det är hemskt att företaget gör så här med skattemedel. Det finns seriösa undersköterskor som är anställda där. Det är tråkigt att de drabbas. Raili Kurkisuo ska nu kontakta medlemmarna på Jome Omvårdnad. NÄSTA SIDA: Driver hemtjänst med bidragsjobb

14 DEN NYA Del 6 Driver hemtjänst med bidragsjobb Företagen behöver inte redovisa vilka som är anställda Södertälje kommun skulle vilja få veta vilka individer som jobbar i hemtjänstföretagen och få ta del av genomförandeplaner för att hindra fusk. Men kommunen har inte rätt att få ut de uppgift erna utan personalens och brukarens medgivande. Kommunerna är skyldiga enligt lag att kontrollera och följa upp verksamhet som de överlåter på privata aktörer. Äldreminister Maria Larsson (KD) har vid upprepade tillfällen sagt att LOV måste kombineras med en stärkt kontroll och uppföljning av företagen från kommunernas sida. Men det finns gränser för vad kommunerna kan få veta. De stödjande lagarna går inte ihop. Man säger från kansli och riksdag att kommunerna ska bli bättre på att skriva avtal men vi kan inte avtala bort sekretsskydd eller personaluppgiftslagen, säger Greger Lilliebladh, verksamhetsstrateg på Södertälje kommun och ansvarig för uppföljning av LOVföretagen. Enligt personuppgiftslagen får den som är ansvarig för personuppgifter inte lämna dem till en tredje part utan den enskildes medgivande. Undantag kan göras om man gör en intresseavvägning där det visar sig att intresset för den som vill ha uppgifterna väger tyngre. Men det är den som är ansvarig för personuppgifterna i det här fallet hemtjänstföreta- Man säger från kansli och riksdag att kommunerna ska bli bättre på att skriva avtal men vi kan inte avtala bort sekretsskydd. Statsbidrag betalade 43 procent av lönerna hos Jome Omvårdnad som misstänks för ekonomisk brottslighet. KA:s granskning visar att nystartsbidrag betalar en stor del av lönerna hos fler av de större hemtjänstföretagen i Södertälje. KA har begärt ut uppgifter från Skatteverket. De visar att 43 procent av de lönekostnader som Jome Omvårdnad uppgett till Skatteverket täcktes av nystartsbidrag det första halvåret i år. Förra året var det 22 procent. Jome Omvårdnad misstänks för att inte utfört alla hemtjänstinsatser. Om det stämmer skulle det kunna betyda att de inte bara lurat kommunen på pengar utan också staten. Totalt har de fått närmare kronor i nystartsbidrag första halvåret i år. Arbetsförmedlingen hade vid denna tidnings pressläggning ingen kommentar till det. GREGER LILLIEBLADH, VERKSAMHETSSTRATEG get som gör avvägningen. Men även om det är okej enligt PUL så måste företagen inte lämna ut uppgifterna. Kommunen har ingen lagstadgad rätt att begära ut listor på anställda, säger Ylva Lindblom, förbunds jurist på Sveriges Kommuner och Landsting. Just nu håller Södertäljes ju- Jome Omvårdnads rister på att undersöka om det skulle vara möjligt att avtala om att personal i LOV-företag måste registreras hos kommunen. När det gäller genomförandeplaner, där man kan se att rätt insatser verkligen utförs, så går det inte att skriva in i avtalet att de får lämnas ut till kommunen utan brukarens medgivande. Det styrs av social tjänstlagen. RÖDGRÖNA BESTÄMMER. Södertälje kommun har invånare och styrs av en koalition mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. FOTO: MARC FEMENIA Läs tidigare delar i KA:s granskning av hemtjänsten på 36 KOMMUNALARBETAREN l 20/13 FAKTA. Nystartsjobb l För de som fyllt 26 år får arbetsgivaren 62,84 procent av lönen i stöd under lika lång tid som personen varit arbetslös, max 5 år. Om personen fyllt 55 år ges stödet i 10 år. l För de som fyllt 20 men inte 26 år får arbetsgivaren 31,42 procent av lönen i stöd under ett år. KOMMUNALARBETAREN l 20/13 nystartsbidrag sticker ut, inget annat hemtjänstföretag i Södertälje har lika stor andel. Det som kommer närmast är Ängla Omsorg med 21 procent. Omtanke i Sverige har inte alls lika många brukare som Ängla Omsorg, men nästan lika stor andel nystartsjobb. Bea s Omsorg och Assistans, som kommunen nyligen sagt upp avtalet med, kommer på tredje plats. Att de här företagen har en mycket stor andel anställda med nystartsbidrag blir tydligt när man jämför med branschens jättar Attendo och Aleris som också driver hemtjänst i Södertälje. Hos dem betalas en obetydlig andel av lönekostnaden med nystartsbidrag. KA har jämfört Södertälje med Järfälla, en annan kom- Staten bidrar till löner DEN NYA Del 6 Företaget Jome får 43 procent av lönekostnaden från staten, för att många anställda har så kallade nystartsjobb. 43% Staten Jome Andra företag som får bidrag 21% Ängla 18% Omtanke I Sverige 14% Beas mun i Stockholms län som i fjol lade i stort sett lika stora summor på privat hemtjänst. Och har förhållandevis hög arbetslöshet. Trots det är det inget av hemtjänstföretagen där som får så mycket nystartsbidrag som Södertäljeföretagen. Nystartsbidragen via Arbetsförmedlingen gör att de får minst hälften av lönerna betalda. Vissa av de här företagen har gjort det som en affärsidé. Det ger dem en extremt bra marginal, säger Greger Lilliebladh, verksamhetsstrateg med ansvar för de privata LOV-företagen i Södertälje kommun. Företrädare för Bea s Omsorg och Assistans, samt Omtanke i Sverige säger att det inte är något konstigt med att de har mycket nystartsbidrag. I Södertälje finns ett stort antal personer som är arbetslösa och har rätt till nystartsjobb. Däribland sådana som jobbat inom hemtjänst tidigare. Många har bakgrund i andra länder och språkkunskaper som vi behöver, säger Nuri Kino, Omtanke i Sverige. Tom Jansson, ombudsman på Kommunal, säger att nystartsbi- drag kan vara bra om det leder till att de som varit arbetslösa länge får jobb. Men samtidigt finns risk för att oseriösa arbetsgivare utnyttjar systemet. Vi får rapporter om företag som i princip bara har anställda med nystartsbidrag och inte ger dem fasta anställningar senare. Arbetsförmedlingen borde följa upp vad om händer med anställningarna, säger Tom Jansson. Bea s Omsorg och Assistans, Staten Företaget lönekostn många an nystartsjo 4 Jome Omtanke i Sverige och Ängla Omsorg uppger att de gett flera av de med nystartsbidrag fast anställning. Det ringer undersköterskor som söker jobb och säger att Arbetsförmedlingen erbjuder nystartsjobb. Man kan säga att det är en förmån till förestaten gersari stora bidrag till löner tagen, säger Boman, verkflera hemtjänstföretag har många anställda på så kall samhetschef därför stora delarängla av sinaomsorg. lönekostnader täckta av stat Jome kvitterade andel frånomvårdnad starten, 43 procent. i fjol ut nära 16,7 miljoner kro- Andra f nor för hemtjänst från Söder43% 21% tälje kommun, Ängla Omsorg nära 15,2 miljoner kronor. Bea s Omsorg och Assistans fick i fjol Ängla 5,8Jome miljoner och gjorde en vinst Staten på närmare en miljon. Ängla Omsorg gjorde en vinst på 3,2 miljoner kronor. Hur stora vinster Jome Omvårdnad gör är omöjligt att se eftersom de valt en konstruktion med handelsbolag som ger minimal insyn i hur skattepengarna används. KA har sökt Jome Omvårdnad men inte fått några kommentarer. Fotnot: Storleken på hemtjänstföretagen är mätt i utförda timmar september Pernilla Josefsson 37

15 DEN NYA Del 7 Redaktionschef: Susanne Hultström kommunalarbetaren@ka.se Telefon: Hör av dig till oss! kommer i en serie artiklar att granska den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss! Kommuner begränsar anhöriganställningar Enhetschef: Det är en kvinnofälla. Nu begränsar 9 av 23 Stockholmskommuner anställningsformen. KA:s granskning visar att nio av Stockholms 23 kommuner med fritt val i hemtjänsten begränsar anhöriganställningar. Dålig insyn och risk att personal utnyttjas är några av orsakerna. Allt fler kommuner ser problem med anhöriganställningar, att anhöriga anställs i hemtjänsten för att vårda en släkting. KA:s enkät visar att närmare hälften av kommunerna med LOV i Stockholms län har begränsat antalet anhöriganställda eller vill göra det. Nio kommuner har redan begränsningar, i Huddinge finns färdiga förslag och i Stockholm stad och Tyresö som inte har LOV men fritt val i hemtjänsten pågår diskussioner. De flesta pekar på låg utbildningsnivå, risk för inlåsningseffekter samt dålig insyn i både hur insatser utförs och anställningsvillkor. Såväl fack som kommuntjänstemän vittnar om det, ändå har bara Sundbyberg helt stoppat anhöriganställningar. Tjänstemän i flera kommuner menar att den politiska viljan att komma till rätta med problemen saknas. FAKTA. Detta är LOV l Lagen om valfrihetssystem, LOV, infördes 2009 och innebär att medborgaren får välja fritt mellan de leverantörer av välfärdstjänster som kommunen har godkänt. Det är än så länge frivilligt för kommunerna att införa LOV. Hemtjänst är vanligast. 144 kommuner har infört LOV. Det är en win win situation för både kommunen och företagen. Det är billigt för lönen är låg. Ingen klagar och man får ner arbetslösheten i utsatta grupper, säger en tjänsteman i en kommun där politikerna sagt nej till förbud. Hossein Ahmadian är enhetschef för kommunal hemtjänst i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Han har länge förgäves försökt få politiker och beslutsfattare att se problemen. Det är en kvinnofälla. Många är medelålders kvinnor som har svårt att komma in i det svenska samhället. De lär sig inte språket eller kulturen och när den anhörige dör är de ännu längre från arbetsmarknaden och hamnar i bidragstagande, säger han. Kommunerna kräver samma ansvar från hemtjänstföretagen för anhöriganställda som för övrig personal. De ska erbjudas kompetensutveckling och delta i arbetsplatsträffar. I verkligheten sker det sällan, varken i kommunal eller privat hemtjänst, uppger tjänstemän i flera kommuner. Så vitt jag vet har ingen kommunalt anhöriganställd gått någon utbildning alls sedan De flesta är anställda av privata företag men jag betvivlar att det ser annorlunda ut där, säger Linda Wikman, utbildningsansvarig på Stockholm stads äldreförvaltning. Hon påpekar att det finns anhöriganställda som inte klarar svenskan. Räcker det inte om den anställde och den anhörige förstår varandra? I den dagliga omvårdnaden, Elisabeth Haug. ja. Men anhöriganställda har samma skyldighet att rapportera avvikelser till exempel och måste kunna ta till sig nya bestämmelser om lex Sarah. Det är ett rättssäkerhetsproblem för brukaren. Från Kommunals sida ser man att anhöriganställningar ofta är en risk för dåliga anställningsvillkor. Anställningarna är otrygga. Om brukaren dör eller väljer en annan vårdare så står de utan jobb. De känner ofta inte till vilka rättigheter de har till utbildning och hamnar långt från arbetsmarknaden, säger Elisabeth Haug, ombudsman på Kommunal Stockholm. Det finns också en risk för att de anställda arbetar för långa dagar och inte får betalt för all tid. Södertälje kommun sa för en månad sedan upp avtalet med företaget Bea s Omsorg och Assistans. Skälet var att de fortsatt med anhöriganställningar trots förbud och att de bröt mot arbetstidslagen. Solna är en av få Stockholmskommuner som kontrollerar att företagen följer arbetstidslagen. De man upptäckt har jobbat för länge utan vila är ofta anhöriganställda. Det fanns ett samband absolut. Men det har minskat efter att vi uppmärksammade det, säger Elisabet Sundelin, stabschef i Solna kommun. ÄR PROBLEMATISKT. Hossein Ahmadian är enhetschef för kommunal hemtjänst i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Han har försökt få politiker och beslutsfattare att se problemen med anhöriganställda. FAKTA. Dessa kommuner har begränsat anhöriganställningarna l SÖDERTÄLJE. Tillåtet om den anställde går till andra brukare. l UPPLANDS VÄSBY. Kan göras undantag om särskilda behov finns, men även annan anställd måste gå till brukaren. Börjar gälla l JÄRFÄLLA. Tillåtet om den anställde går till andra brukare. l SUNDBYBERG. Helt förbjudet. l SALEM. Tillåtet om den anställde går till andra brukare. l NORRTÄLJE. Har slagit fast att det bör undvikas och biståndshandläggare ska rådfrågas. l NYKVARN. Förbjudet i den kommunala hemtjänsten. l VALLENTUNA. Tillåter det enbart om kunden talar ett språk som inte talas av någon i personalgruppen. l UPPLANDS-BRO. Om brukaren har mer än 10 timmar i veckan ska annan personal också jobba där. Den kommunala hemtjänsten har slutat nyanställa anhöriganställda. l Flera andra kommuner, däribland Stockholm, Huddinge och Tyresö, uppger att det finns en diskussion om att begränsa möjligheten till att anställa anhöriga. Misstänkt företag hade anhöriganställda Hemtjänstfusket i Södertälje har till stor del handlat om anhöriganställda. Trots att kommunen förbjudit anställningsformen så tror man att fler företag har fortsatt med anhöriganställda. För några veckor sedan genomförde polisen en razzia mot hemtjänstföretaget Jome Omvårdnad i Södertälje. Gilda När denna Johansson. tidning gick i tryck var 10 personer häktade och ytterligare 4-5 misstänkta, alla för ekonomisk brottslighet. Fusket ska ha gått till så att biståndsbedömare lurats att besluta om hemtjänst och sedan har insatserna inte utförts. Som KA tidigare berättat ökade hemtjänsttimmarna dramatiskt när LOV infördes i mars Det var framför allt hos brukare som blev vårdade av anhöriga som ökningen ägde rum. En utredning visade att 24 procent av personalen i den privata hemtjänsten var anhöriganställda och i våras förbjöd kommunen anhöriganställningar. Förbudet kom till dels för att man misstänkte att hjälpbehovet överdrevs, men också för att det är svårt att få insyn i företagen och kännedom om de anställdas villkor. Man såg att utbildningsnivån hos de anhöriganställda var lägre och att de jobbade för långa dagar. Jome Omvårdnad fortsatte ändå att ha anhöriganställningar. Fusket som brukare, anställda och företagsledning misstänks för ska till stor del ha skett inom de anställningarna. Södertäljes socialdirektör Gilda Johansson utesluter inte att det kan finnas fler företag som har fuskat. Hon tror också att det är fler företag som har struntat i förbudet. Jag skulle tro att det kan vara ett 10-tal företag som har fortsatt ha anhöriganställningar, säger hon. Just nu håller Södertäljes jurister på att undersöka om det skulle vara möjligt att avtala om att personal i LOV-företag måste registreras hos kommunen. Det skulle göra det enklare att upptäcka anhöriganställningar. 38 KOMMUNALARBETAREN l 21/13 KOMMUNALARBETAREN l 21/13 39 FOTO: ANNA SIMONSSON FOTO: MARC FEMENIA Jag skulle tro att det kan vara ett 10-tal företag som har fortsatt ha anhöriganställningar. GILDA JOHANSSON, SOCIALDIREKTÖR NÄSTA SIDA: Utnyttjades som anhöriganställd

16 DEN NYA Del 7 DEN NYA Del 7 Teresa fick inte betalt för alla sina timmar Teresa var anhöriganställd för att vårda sin mamma. Hon fick inte betalt för alla Men de visste att jag inte timmar hon jobbade, och lämnar mamma utan hjälp, fick ofta jobba ensam trots att hon skulle ha dubbelbemanning. Nu är företaget även om de inte betalar mig. TERESA skyldig henne tiotusentals kronor. Teresa, som egentligen heter något annat, har jobbat som vårdbiträde inom hemtjänsten i många år. För drygt ett år sedan blev hon timanställd för att vårda sin mamma hos ett företag i Stockholms län som specialiserat sig på anhöriganställningar. Jag hade gärna jobbat mer och gått till andra brukare också, men företaget sa att det inte fanns något mer jobb för mig, berättar Teresa. Hon ville gärna hjälpa sin mamma, som var väldigt sjuk. Det kändes tryggt. Men snart hop ade sig problemen. Hon fick inte betalt för alla timmar som hon jobbade, trots att det var timmar som mamman fått biståndsbedömda. Och trots att mamman skulle ha dubbel bemanning var det ofta som hon fick jobba ensam. En dag i veckan var jag Risken är stor att jag jobbar för mycket Det finns ingen gräns för när min dag är slut, säger Inga Lindholm som vårdar sin make. Hon är en av närmare 40 anhöriganställda i hemtjänsten på Humana i Sollentuna. Företaget försöker ge de anhöriganställda samma stöd som de andra i hemtjänsten. Skillnader finns dock, de anhöriga vårdar endast sina anhöriga och anställningen varar bara så länge behovet finns. En del är dock vårdbiträden eller undersköterskor. Flera har andra arbeten också. Det har inte Inga Lindholm, 69, som vårdat sin make sedan han blev rullstolsburen efter en stroke för 13 år sedan. Nu får hon betalt för att hjälpa honom 67 timmar i månaden. Två gånger i veckan kommer hon till lokalen på Malmvägen för att tömma Mobipen, som elektroniskt registrerar hjälpinsatserna. Ofta är det för mycket tid som är registrerad. Mobipen är ett tidrapporteringssystem som används av hemtjänsten. FOTO: ANNA SIMONSSON Det är ett evigt pass, man ska trycka på den när man äter frukost och trycka av den när man är klar. Man gör ju alla de där sakerna ändå när man bor ihop, säger Inga Lindholm. Är det inte risk att du jobbar för mycket? Den risken är stor, säger Inga Lindholm och skrattar som hon så ofta gör. Sedan skakar hon på huvudet. Men om det inträffar något speciellt kan chefen ta en diskussion med biståndshandläggaren för att få ut övertid. Inga Lindholm och de andra anhöriganställda bjuds in till arbetsplatsträffarna 10 gånger om året. Men det är få som kommer. Träffarna är gemensamma för alla i hemtjänsten, det är sällan som man tar upp något som rör de anhöriganställda och ibland kan det också vara känsligt att prata om den anhörige. Träffarna ger inte så mycket, säger Inga Lindholm som heller inte brukar gå. I stället pratar hon med chefen Milka Cofre när hon tömmer pennan och när chefen kommer på hembesök en eller två gånger i månaden. Eller när Humana ordnar någon utbildning, i till exempel lyftteknik, hygien eller mathantering. Men Inga Lindholm erkänner att det var ett tag sedan hon var med. Däremot har hon bokat in den 12 december när Humana bjuder på libanesiskt julbord. ledig och då kom det en annan kille och jobbade där. Min pappa ringde en dag och sa att han som hade kommit inte visste alls vad han skulle göra och bad mig komma dit, berättar Teresa. TID FÖR PRAT. Två gånger i veckan går prata med chefen Milka Cofre. Hon var sjukskriven för ryggproblem men kände sig tvingad att åka dit. Och det är det här som gör att Teresa inte längre tycker att det är bra med anhöriganställningar och förstår varför det finns kommuner som förbjuder det. Jag kände att jag måste åka och hjälpa min mamma eftersom ingen annan gjorde det. Men jag måste inte, det är företaget som ska se till att det blir gjort. Men de visste att jag inte lämnar mamma utan hjälp, även om de inte betalar mig. Företaget var tryggt med att anhöriga utför insatserna, säger Teresa. Teresa hade scheman där hon blev uppbunden i princip varje dag, hela dagarna. Även om insatserna ofta var korta så kändes det som att hon knappt hann komma hem innan det var dags att åka iväg igen för nästa insats. Till slut blev hon uppsagd av företaget eftersom hon sa ifrån. Strax efter dog mamman. Hon fick inga pengar under uppsägningstiden och ingen sjuklön för tiden som hon var sjukskriven. För att klara sig ekonomiskt har hon varit tvungen att låna pengar av släktingar. Nu driver Kommunal hennes fall. Fotnot: Teresa heter egentligen något annat och vissa detaljer är ändrade för att behålla anonymiteten. Inga Lindholm som är anhöriganställd i Humana hemtjänst i Sollentuna till lokalen och tömmer Mobipen och kan FOTO: ANNA SIMONSSON Anhöriga lönsam affärsidé Har du en svärmor som har rätt till hemtjänst kan du plötsligt vara attraktiv på arbetsmarknaden. Kritiker menar att anhöriganställningar har blivit en lönsam affärsidé för hemtjänstföretag. Man har inte ett vårdföretag utan en penningförmedling. Du får en viss summa och den anhörige en viss summa rakt ner i fickan, utan att behöva ha lokaler, personalansvar eller kompetensutveckling, säger Hossein Ahmadian, enhetschef för Rinkeby-Kista kommunala hemtjänst. Han jobbade tidigare på stadsdelsförvaltningens beställarenhet och räknade då på hur mycket företagen tjänar på de anhöriganställda. Det var före LOV, men Stockholm hade redan då kundval i äldreomsorgen. Hans slutsats var att det var ekonomiskt fördelaktigt för företagen, men även kommunen, att ha anhöriganställda. De blir aldrig sjuka och behöver ingen vikarie. De anmäler inte när de är sjuka för de vill inte ha någon annan hos sin brukare, säger Hossein Ahmadian. Att anhöriganställda är en lönsam affär anser tjänstemän i flera kommuner som i dag har privata hemtjänstföretag inom LOV. I Jönköping sänkte kommunen i våras ersättningen till företagen för anhöriganställda med argumentet att den varit för generös. Texten fortsätter på nästa sida 40 KOMMUNALARBETAREN l 21/13 KOMMUNALARBETAREN l 21/13 41

17 DEN NYA Del 7 Vi har ingen lust att släppa ut extra miljoner till företagen. De här anställda är oftast bara hos sin anhöriga och har inga restider eller andra kostnader. Vi har sänkt deras ersättning med 120 kronor i timmen, säger socialdirektör Nils Zadik. Innan sänkningen från 370 till 250 kronor i timmen ökade antalet personer med den här typen av anställningar i de privata företagen som är verksamma i kommunen. Nu ser vi inte samma kraftiga ökning längre, säger Nils Zadik. När en av kommunerna i Stockholms län aviserade att de planerade att sänka ersättningen till företagen för anhöriganställda, sjönk antalet FAKTA. Olika typer av anhörigvård l Anhörigvårdare och/eller anhöriganställd är enligt Kommunal en person som bor på samma adress som vårdtagaren. Den anhörige är då anställd så länge som vårdbehovet varar. l Arbeta som anhöriganställd i ett privat företag med den anhörige som enda brukare. Det handlar ofta om visstidsanställning och deltid. Det är detta många kommuner vill begränsa. l Arbeta som anställd enligt samma villkor som övrig personal och även vårda andra kunder än den anhörige. l Man kan även vårda en anhörig som är svårt sjuk eller döende med närståendepenning från Försäkringskassan. FAKTA: Kommunal, Stockholm stad, Försäkringskassan. FOTO: ANNA SIMONSSON Hossein Ahmadian. med den anställningsformen också där. Alla anställningsformer förändrades över en natt, säger en tjänsteman som vill vara anonym. Så de fortsatte att ha anhöriganställda, men med den högre ersättningen? Ja, utförarna är kreativa och det här är svårt för oss att kontrollera. Stockholm stad är en av få kommuner som frågar företagen hur många anhöriganställda de har. I Rinkeby-Kista är 88 hemtjänstföretag verksamma. I den officiella statistiken har de inte anmärkningsvärt många anhöriganställda. Men de flesta företag säger inte som det är när kommunen frågar, säger Aila Laukkonen som är enhetschef på Rinkeby-Kista statsdelsförvaltning. Efter att medierna rapporterat om ett hemtjänstföretag som utnyttjat papperslösa, har ljusskyggheten inte minskat, menar hon. Jag får samtal från anhöriganställda som uppger att de får minimilön och sällan har möjlighet att ta semester. Då vill företagen inte gärna skylta med det. Pernilla Josefsson Tio häktade i hemtjänsthärvan i Södertälje Den 15 november häktades tio personer i hemtjänsthärvan i Södertälje, misstänkta för grovt bedrägeri mot såväl Södertälje kommun som Arbetsförmedlingen. Ytterligare ett antal personer är misstänkta och polisen säger att det kan bli fler. Tre dagar efter polisrazzian mot hemtjänstföretaget Jome Omvårdnad i Södertälje häktades tio personer på den starkare misstankegraden, sannolika skäl, misstänkta för grovt bedrägeri. Alla nekar till brott. Ytterligare tio personer har förhörts, vissa som vittnen och andra som misstänkta. Mellan tummen och pekfingret är det kanske 4-5 stycken till som är misstänkta. Sen är ju den här utredningen precis i Polisen slår till mot Jome Omvårdnad i Södertälje. FOTO: MARC FEMENIA startögonblicket så den siffran kommer att förändras, säger Björn Schager, operativ chef på polisens Aktionsgrupp Stockholm som leder utredningen. Åklagaren har även begärt att tillgångar säkras på sammanlagt 10,7 miljoner kronor. Det är 4,7 miljoner kronor som felaktigt utbetalats från kommunen och drygt 2 miljoner från Arbetsförmedlingen. 4 miljoner är en företagsbot. Som KA berättat tidigare har Jome Omvårdnad fått stora summor nystartsbidrag från Arbetsförmedlingen. Och enligt åklagaren gäller de 2 miljonerna nystartsbidrag. Dels är det personer där det finns misstankar att de inte varit berättigade till det över huvud taget. Och sen att man inte har arbetat så mycket som det påstås, säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson. En av de häktade är företagets vd. Hon tillhör en känd företagarfamilj i Södertälje och själv satt hon i Södertäljes kommunfullmäktige för Vänsterpartiet och har varit facklig företrädare för Saco. Hon har tidigare jobbat på kommunen och sade upp sig för ett par år sedan. Läs tidigare delar i KA:s granskning av hemtjänsten på hemtjansten 42 KOMMUNALARBETAREN l 21/13

18 DEN NYA Del 8 Hör av dig till oss! DEN NYA Del 8 Personalen utan lön och utbildning har i en serie artiklar granskat den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss! FAKTA. Detta är LOV Anställda drabbas hårt efter polisrazzian. Arbetsgivaren sitter häktad, de får inte ut sin lön och har tre veckor kvar av en utbildning som de inte vet om de får gå klart. De anställda på hemtjänstföretaget Jome Omvårdnad i Södertälje som inte misstänks för något brottsligt har drabbats hårt. FOTO: MARC FEMENIA l Lagen om valfrihetssystem, LOV, infördes 2009 och innebär att medborgaren får välja fritt mellan de leverantörer av välfärdstjänster som kommunen har godkänt. Det är än så länge frivilligt för kommunerna att införa LOV. Hemtjänst är vanligast. 144 kommuner har infört LOV. KA har träffat tio före detta anställda på Jome Omvårdnad i Södertälje, företaget som misstänks för ekonomisk brottslighet. De är förtvivlade och upprörda. Misstankarna mot arbetsgivaren handlar bland annat om att biståndshandläggare ska ha lurats att bevilja hemtjänst till personer som inte behövde den, och sedan har insatserna inte utförts. Men de tio före detta anställda säger att de arbetade. Merparten av dem hade jobbat där i över ett år. De säger att de inte hade någon aning om vad som pågick och trivdes bra. Det var bra. Vi var nöjda. Hon (Jome Omvårdnads vd, red. anm) var en jättesnäll arbetsgivare. Vi läser bara i tidningen och vet inget mer, säger en av de före detta anställda. Alla vill vara anonyma. Jag har varit sjukskriven och arbetsgivaren ska betala första två veckorna. Arbetsgivaren finns inte. FÖRE DETTA ANSTÄLLD PÅ JOME OMVÅRDNAD STÄNGT. I början på november slog polisen till mot företaget Jome Omvårdnad. När den här tidningen skickades till tryck satt nio personer häktade misstänkta för grovt bedrägeri och ytterligare ett antal var misstänkta. Flera av dem möttes av polisen när de kom till jobbet den där tisdagen när razzian ägde rum. Andra blev uppringda av kolleger eller av kommunen som bad dem att lämna sina brukare. Nu är de arbetslösa. Och när det var dags för novemberlönen kom det inte in några pengar på kontot. Kommunal har ett 50-tal fall av löneskulder som de ska driva mot företaget. Men det tar tid innan de kan få några pengar. Vad ska vi göra? Man kommer ingenstans. Jag har varit sjukskriven och arbetsgivaren ska betala första två veckorna. Arbetsgivaren finns inte. Vart ska jag ta vägen? undrar en av de tio kvinnorna. Dessutom är de oroliga över vad som ska hända med deras utbildning. Under 1,5 års tid har de gått en undersköterskeutbildning genom Omvårdnadslyftet, som finansieras av statsbidrag från Socialstyrelsen. Det betalas ut via Södertälje kommun. När polisen slog till hade personalen tre veckor kvar av sin utbildning, som har skett dels på arbetstid och dels på fritiden. Eftersom kommunen sagt upp avtalet kommer de inte betala ut pengarna, och då blir det inga fler lektioner och inga betyg. Flera har sökt nya jobb, men får höra att de måste vara undersköterskor. Vi är offer och vi lider. Jag bryr mig egentligen inte om jobbet hos Jome, men jag är jätteledsen, jag tänker hela tiden på kursen, säger en kvinna och brister i gråt. Kommunal vill att kommunen ska gå in och finansiera de sista veckorna av utbildningen. Södertäljes socialdirektör Gilda Johansson poängterar att kommunen inte har något arbetsgiv aransvar för Jome Omvårdnads personal. Kommunen har hört av sig till Arbetsförmedlingen som sagt nej till att betala utbildningen. Troligen kommer heller inte Socialstyrelsen godkänna att pengarna används när personalen inte längre är anställd. Södertälje kan skrota LOV Södertälje utreder nu om kommunen ska fortsätta med LOV. Detta efter brottsmisstankarna mot Jome Omvårdnad, som KA avslöjade i nr 20/13. Samtidigt har politikerna satt stopp för fler företag att etablera sig. Först hävde Södertälje avtalet med Bea s Omsorg och Assistans. Skälen var att företaget trots förbud fortsatt med anhöriganställningar och brutit mot arbetstidslagstiftningen. Strax därefter hävdes avtalet med hemtjänstföretaget Jome Omvårdnad efter att ledningen häktats misstänkt för ekonomisk brottslighet. Det ledde till att kommunstyrelsen beslutade att utreda hur risken för fusk inom hemtjänsten i Södertälje kan minimeras. Samtidigt togs beslutet att sätta stopp för fler företag att etablera sig. Vi behöver skapa en stabilitet, lugn och ro, och behöver den tiden till att diskutera vilken valfrihetsmodell vi ska ha. Om vi kan ha LOV i vår kommun och om vi vill det. Eller om det finns andra möjligheter för oss att bibehålla valfrihet inom hemtjänsten. Det är diskussioner som måste gå snabbt, säger Boel Godner, kommunalråd (S). Tidigare är det bara ett par kommuner i landet som avskaffat LOV. Hur det blir i Södertälje kan avgöras i början på nästa år. Boel Godner är i alla fall övertygad om att reglerna kommer att ändras. Det behöver vi. Framför allt så är det så otroligt många företag och då behöver vi ett så stort kontrollsystem. Och då är det frågan om det är värt det, och vi har svårt att se det. STOPP. Förra hösten beslutade politikerna att förbjuda anhöriganställningar. Jag tycker verkligen inte att det ska vara tillåtet. Kontraktet som är skrivet mellan kommunen och brukaren blir skört när den anställde och brukaren är i beroendeställning, säger Boel Godner kommunalråd (S). FOTO: BERTIL ENEVÅG ERICSON/TT Boel Godner ifrågasätter den fria etableringsrätten som LOV ger: Jag ser stora svårigheter med systemet. Att det är så många företag som kan etablera sig, det kräver att man använder otroligt mycket kontroll. När fem företag granskades i början av december fann kommunen att anhöriganställningar fortfarande pågår i vissa företag och att den dagliga planeringen brister. När ett 60-tal av närmare 890 biståndsbeslut omprövades upptäckte kommunen att brukarna fått för många hemtjänsttimmar. I fall ledde det till att brukarna fick mindre tid eller miste sin hemtjänst. Kommunen fortsätter nu att kontrollera om anhöriganställningar pågår. Upptäcker man att företagen inte skött sig, då bryter vi avtalen med de företagen också, säger Boel Godner. NÄSTA SIDA: Äldreminister Maria Larsson kommenterar KA:s granskning av hemtjänsten 44 KOMMUNALARBETAREN l 22/13 KOMMUNALARBETAREN l 22/13 45

19 DEN NYA Del 8 DEN NYA Del 8 Regelverken måste ändras Det finns problem med anhöriganställningar. Det medger Stockholms äldreborgarråd Joakim ersättningar Larsson (M). Han menar också att det kan finnas arbetsvillkor. orsak att se över LOV. Joakim Larsson (M). I förra numret berättade KA att flera kommuner i Stockholms län begränsar anhöriganställningar inom hemtjänsten. Skälen är att det är liten insyn i anställningarna och att det finns risk för dåliga arbetsvillkor. Joakim Larsson (M) är äldreborgarråd i Stockholms stad och håller med om problemen. Ursprungligen har vi velat ha möjligheten att brukaren ska kunna bli vårdad av en nära anhörig. I vissa sammanhang kan det nog vara bra. Men sen har vi sett effekterna KA visar på. Det gör det väldigt tveksamt om det ska rymmas inom hemtjänsten, säger Joakim Larsson. Stockholm kommer nästa år att införa ett nytt ersättningssystem för hemtjänsten som medför elektronisk tidsregistrering och högre krav på utbildning. På Stockholms stad pågår diskussioner om att anhöriganställda då inte ska tillhöra hemtjänsten längre. KA:s serie om hemtjänsten "Det är tveksamt om anhörigvård ska rymmas inom hemtjänsten." JOAKIM LARSSON (M), ÄLDREBORGARRÅD FOTO: SVEDS SIGNE SÖDERLUND/TT i Stockholms län efter införandet av lagen om valfrihet har visat hur låga och hård konkurrens mellan företag har lett till försämrade KA har tidigare skrivit om Monica som drabbades när hennes arbetsgivare Ersta diakoni lade ner sin verksamhet eftersom de tyckte att ersättningen var för låg. Joakim Larsson håller med om att ersättningen varit för låg och tror att nästa års höjning kommer att ge bättre förutsättningar. Stockholm tillhör en av få kommuner i länet som gör oanmälda besök hos företagen och har en viss kontroll av arbetsvillkoren. Men det finns ändå företag med dåliga arbetsvillkor och kommunen har sagt upp flera avtal. Äldreförvaltningen tittar just nu på om det går att ställa fler krav på arbetsvillkor. LOV kom till för att skapa möjligheter att välja mellan olika aktörer och en del av dem som har dykt upp har inte hållit måttet och då har man fått ifrågasätta dem och några har fallit bort, säger Joakim Larsson. Det är ju lovvärt att de som behöver hemtjänst får välja utförare, men glömde man bort den andra sidan personalen? Glömde bort tycker jag är ett för starkt uttryck, men när man genomför lagförändringar och inför ett nytt system så dyker det upp saker som man måste reda ut och ordna till. Och ibland måste man ändra regelverken, säger Joakim Larsson. Pernilla Josefsson Äldreminister Maria Larsson: Byt jobb Äldreminister Maria Larsson (KD) kallar det urdåligt att Stockholmskommunerna gör så få kontroller av hemtjänstföretagen. Hon tycker inte att det finns bevis för att arbetsvillkoren blivit sämre med LOV, men till de med dåliga arbetsvillkor är hennes tips att försöka byta jobb. Ersättningarna till hemtjänstutförarna får inte vara så låga att arbetsvillkoren försämras, står det i regeringens förslag som ligger till grund för lagen om valfrihetssystem. Vår granskning visar att det ändå har blivit så. Vad anser du om det? Ägnar man sig åt att dumpa priserna är det en kortsiktig dumdristighet. Det är en omogen marknad och då tror jag att en del kommuner tyvärr tar chansen och provar att sänka. Men jag tror att man får gå tillbaka, för man ser att man inte får kvalitet och inga utförare. Ersättningsnivåerna är ju i flera kommuner så låga att inte heller kommunens hemtjänst klarar sig. Kommunal menar att arbetsvillkoren har blivit sämre också inom den kommunala hemtjänsten och Arbetsmiljöverket visar att det har blivit stressigare. Kommunal har naturligtvis möjlighet att göra sina rapporter. Jag har inte sett den statistiken och kan därmed inte kommentera det underlaget. Kommunal är ju en facklig organisation. Men det är viktigt att arbetsvillkoren är sådana att personal vill stanna och utvecklas i yrket. Kontinuitet är en mycket viktig kvalitetsfaktor för de äldre. De vill att samma person kommer tillbaka. Är det något som du kommer titta på? Jag har inga belägg från mina myndigheter att det skulle vara sämre arbetsvillkor med LOV. Tvärtom möter jag ofta när jag besöker LOV-verksamheter, personal som säger sig uppskatta större delaktighet och kortare beslutsvägar. Det är viktigt att säga att alla företag och kommuner självklart ska följa gällande avtal och lagstiftning. Har man bristfälliga arbetsvillkor och dålig arbetsmiljö kommer man inte leverera kvalitet. Den som har dålig kvalitet kommer snart inte ha något jobb kvar att göra. 13 av 19 kommuner i Stockholms län har inte gjort ett enda oanmält besök hos företagen de senaste tre åren företag som sammanlagt får över två miljarder kronor i skattemedel. Vad är din kommentar till det? Jag tycker att det är urdåligt rent ut sagt. Därför har vi tagit fram en handledning till kommunerna för hur man kan göra kontrollen på ett bättre sätt. Vi i Kristdemokraterna har också tagit fram ett förslag om att Inspektionen för vård och omsorg ska göra en årlig tillsyn av kommunernas tillsyn, och vi hoppas att fler partier supportar. Det är viktigt att kommunerna är där och tittar efter att Läs alla delar i KA:s granskning av hemtjänsten på KA:s granskning av hemtjänsten i Stockholms län det gångna året har avslöjat många brister. Det handlar om kommuner som sänker ersättningarna så att arbetsvillkoren försämras, personal som tvingas jobba gratis och som drabbas när hemtjänsten lägger ner. LYCKSÖKARE. I alla branscher finns naturligtvis en och annan lycksökare och det är också därför som kontrollen är DEL 1: Så dumpade kommunerna arbetsvillkoren. så nödvändig säger äldreminister Maria Larsson (KD) angående brottsmisstankarna mot hemtjänstföretaget i Södertälje. DEL 2: Usel kontroll av privat hemtjänst. FOTO: LARS PEHRSON/TT DEL 3: Så gick det när kommunen lade ner hemtjänsten. DEL 4: Privata företag anmäler inte fel och brister. det fungerar väl utifrån brukarnas horisont. Och det som är bra för brukarna är oftast bra för personalen. Många av kommunerna kontrollerar inte arbetsvillkoren eftersom man inte har något formellt arbetsgivaransvar. Tycker du att man borde omarbeta det? Man har ansvar för gällande lagstiftning. Vi har en arbetsmiljölagstiftning och olika bestämmelser på arbetsmarknaden som naturligtvis ska följas. Det ska kommunerna definitivt också titta på. Personuppgiftslagen hindrar kommunerna att få veta vilka som är anställda i företagen, vilket gör det svårare att komma åt sådant fusk som upptäckts i Södertälje. Är det rimligt? Det är en fråga som jag behöver titta närmare på. Det är en ny frågeställning för min del. Integritetsfrågorna är ju väldigt viktiga i vårt land och de kan naturligtvis vara ett hinder för kontrollen. FAKTA. Lov och KD l Kristdemokraterna har varit varma tillskyndare av obligatorisk LOV. Men i slutet på oktober meddelade Maria Larsson att partiledningen backar och inte längre vill ha obligatorisk LOV, eftersom kommunerna har olika förutsättningar och det inte har fungerat optimalt överallt. Kommunerna ska fortfarande tvingas erbjuda valfrihet inom hemtjänsten, men Maria Larsson menar att det kan ske exempelvis genom upphandling. DEL 5: Företagsexplosionen ger sämre arbetsvillkor. DEL 6: Polisrazzia mot hemtjänstföretag. Fyra av tio hemtjänstföretag i Stockholms län har kollektivavtal. Tycker du att det är tillräckligt många? Nej, för min del ser jag gärna att det är fler. Jag tycker att det är väldigt bra om många har kollektivavtal, men det är arbetsmarknadens parter och kommunerna som lägger ut uppdraget som måste se till det att det blir så. Vad kan de göra? De kan naturligtvis skriva in krav på kollektivavtalsliknande villkor i sina LOV-förfrågningar om de så önskar. Vi har träffat många anställda som inte hinner ta rast. Vad vill du säga till dem? Det låter som orimliga arbetsvillkor. Jag tycker att om man har möjlighet kanske man ska titta sig om efter en annan arbetsgivare. Det är naturligtvis ett mervärde om man ser till att det finns goda arbetsvillkor. Ska man leverera god kvalitet måste man också ge anständiga arbetsvillkor för personalen. Du säger att det här är en ung marknad och när vi intervjuade dig för två år sedan sa du att marknaden kommer att reglera sig själv. Hur lång tid tror du att det kommer ta? Det vågar jag inte spekulera i. Men fyra år är väldigt kort tid för en lagstiftning. Pernilla Josefsson DEL 7: Kommuner begränsar anhöriganställningar. 46 KOMMUNALARBETAREN l 22/13 KOMMUNALARBETAREN l 22/13 47