Slutrapport. Projekt Ett Öppnare Värmland Anna- Karin Ingman, Lilian Olsson, David Mathiasson, Birgitta Barrefors Ivansson

Transkript

1 Slutrapport Projekt Ett Öppnare Värmland Anna- Karin Ingman, Lilian Olsson, David Mathiasson, Birgitta Barrefors Ivansson

2 1 Innehållsförteckning Sid 1. Inledning... 3 Mål och Syfte De mätbara delmålen 4 Horisontella perspektiv, jämställdhet och tillgänglighet.. 4 Målgrupp 4 Tillvägagångssätt, metoder Goda exempel Kommunikation 5 3. Lokala ambassadörer/ lokal verkstad/ Lokal mobilisering Strategiska temagrupper..6 Bakgrund...6 Arvika modellen... 6 Förankringsarbetet för Ett öppnare Värmland i Forshaga Resultat och analys av Måluppfyllelse Resultat, statistik... 7 Mål 1 7 Mål 2 9 Mål 3 10 Mål Resultat, process och metoder De lokala verkstäderna, aktiviteterna De lokala ambassadörerna..19 Resultatets effekt på individnivå, några röster från de lokala ambassadörerna Referensgrupperna, den lokala mobiliseringen Kommunikation Strategiska temagrupper.27

3 2 3. Budgeten för Ett Öppnare Värmland Fördjupning och Implementering Fördjupning Förstudien rulltrappan Implementering Lokala verkstäder Deje- Fritidsbanken Karlstad- Fröding Arena Hagfors - Tellus Kristinehamn Ett Öppnare Värmlands framtid, avslutande kommentarer Utvecklingsmöjligheter... 34

4 3 1. Inledning Ett öppnare Värmland är ett projekt som Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland, Arbetsförmedlingen och ESF-projekt Sigrid tillsammans har finansierat. Grundtanken med projektet bygger på en ambition att påverka attityder och skapa insikt om den resurs och kompetens som finns hos varje människa. Våra värderingar om och attityder till individer som vi betecknar vara i ett utanförskap bygger ofta på okunskap och rädslor. Vårt förhållningssätt till dessa individer skapar hinder för dem att komma in i såväl arbetsliv som i olika sociala sammanhang. En del av dessa individer som upplever ett utanförskap känner också av ekonomiska försämringar. När det råder svåra ekonomiska tider i ett samhälle tenderar människor att hitta enkla lösningar på denna utsatthet och framförallt utmålas syndabock som förklaring på den egna misären. Intolerans och misstro växer mellan olika grupper i samhället. Värmland precis som andra regioner har många människor som befinner sig i ett utanförskap ekonomiskt, socialt och kulturellt. Enligt vissa källor är det cirka fem procent av befolkningen, det rör sig om cirka 13 till individer. Samtidigt är antalet utflyttade från Värmland större än inflyttade. Behovet av människor på den framtida värmlandska arbetsmarknaden är stor. Vi behöver rusta upp människor i utanförskap för att de skall kunna matchas mot de ökade behoven på den värmlandska arbetsmarknaden. En sådan matchning är nödvändig för individen och för samhället. Initiativtagarna till Ett Öppnare Värmland ville uppmärksamma dessa rådande förhållanden med mål att tillsammans med berörda aktörer undanröja hinder för individer, hinder skapade av både andra individer men även struktur och system. Ett öppnare Värmland ville skapa insikt om problemen, att engagera många på lokal nivå i dialog och aktiviteter genom strategisk påverkan med ett underifrånperspektiv. Ett deltagande i denna process skulle komma att mynna ut i en utveckling av den egna verksamheten för de involverade parterna. Förhoppningen var att upptäcka de lokala behoven och att i samverkan med andra hitta lösningar. Det krävs tid för sådana processer och Ett Öppnare Värmland ville få igång långsiktiga satsningar som oftast saknas inom den offentliga och även den privata sektorn på grund av kortsiktigt ekonomiskt tänkande. I denna slutrapport redovisar vi resultatet av detta arbete. Förutom redogörelse av måluppfyllelse kommer vi att titta på vad processledarna har lyckats med utifrån de strategier som projektet hade som utgångspunkt. Vilka behov har tillfredställts och vilka processer och metoder har utvecklats? Vad har implementerats och vad kan leva vidare i andra verksamheter. Har alla berörda parter bidragit med sina resurser för att uppnå målen som folkbildarna som huvudägare enades kring? Vilka lärdomar och utvecklingsmöjligheter tar vi med oss efter juni 2014? Det är några av de frågor som kommer att besvaras här.

5 4 Mål och syfte Det övergripande målet för projektet Ett Öppnare Värmland är att få till attitydförändringar genom en bred och lokal process. Denna process ska ha som syfte att påverka och bidra till förändrade värderingar visavi människor i utanförskap. Genom goda exempel vill Ett Öppnare Värmland lyfta fram de resurser som människor har och att ge exempel på hur utanförskap kan brytas. Att på så sätt medverka till att fler kommer in i arbetslivet och därmed på sikt fyller nödvändiga luckor i den värmländska arbetsmarknaden. Mätbara delmål Ett Öppnare Värmland har fyra konkreta mål för att påverka och bidra till förändrade värderingar visavi människor i utanförskap. De fyra målen är: 1) Att minimum 20 personer ur det så kallade utanförskapet anställs av projektet i olika lokala verkstäder, dessa personer skall vara unga, 50 + eller har utomnordisk bakgrund. Nedan redovisas projektets uppsatta mål för respektive målgrupp. De personer som anställdes kallas för de lokala ambassadörerna. - Unga deltagare; 75 % eller fler går till arbete eller studier - Personer 50+, 50 % eller fler går till arbete eller studier - Utomnordisk bakgrund; 30 % eller fler går till arbete eller studier - Att 50 % eller fler av de som inte går till arbete eller studier upplever en förbättradsituation tack vare medverkan. 2) Att projektet skall ha medverkat till aktiviteter i alla länets kommuner. 3) Att i direkta aktiviteter nått ut till minst invånare. 4) Att utöver egen aktivitet på sociala medier medverkat till minst 50 debattinlägg, reportage och dylikt i press eller etermedia. Horisontella perspektiv, Jämställdhet och tillgänglighet Projektet hade som mål att sträva efter att rekrytera hälften män och hälften kvinnor utan för den skull negligera kravprofilen för de lokala ambassadörerna. Projektet skulle även erbjuda alla deltagare oavsett funktionsnedsättning möjlighet att delta i projektets aktiviteter på likvärdiga grunder. Detsamma gäller all information om projektet som skall vara lättläst. Har Ett Öppnare Värmland tagit hänsyn till dessa mål? Målgrupp Projektet Ett Öppnare Värmland vände sig i genomförandet till: - I princip alla boende i Värmland - Företrädare för studieförbund, föreningsliv, arbetsgivare och arbetstagare - Företrädare för det offentliga Värmland i form av politiker och tjänstemän - Företrädare för statliga myndigheter

6 5 En annan målgrupp som har påverkats direkt av projektet är de 20 deltagare som kom att anställas som lokala ambassadörer och som representerar människor som på olika sätt befinner sig i ett utanförskap. Denna målgrupp lyder under den delen av projektet som har en direkt arbetsmarknadsinriktad karaktär. I rapporten kommer vi att höra några röster från de lokala ambassadörerna. Tillvägagångssätt/metoder Vi har identifierat fyra olika metoder som projektet ämnade arbeta med för att uppnå målet med Ett Öppnare Värmland. Dessa fyra metoder eller tillvägagångssätt nämns nedan. 1. Goda Exempel Projektet ville genom olika kontakter och lokala ambassadörer synliggöra goda exempel på människor eller organisationer som gör skillnad antingen att de tar makten över sina egna liv eller att dessa individer vågar gå utanför föreskrivna regler för att hitta nya lösningar. Lösningar som gagnar gemeneman och som bidrar till ett bättre och öppnare samhälle. Har projektet hittat sådana exempel? 2. Kommunikation/information Projektet hade som mål att bygga upp en stark kommunikationsplattform som skulle aktivt anlägga moteld och sprida information och fakta. Denna plattform skulle utgöra ett stöd för alla andra aktiviteter och andra aktörer inom till exempel politiken, föreningsliv och enskilda personer. Genom kommunikationsarbetet skulle en dialog föras, olika aktuella teman behandlas och identifierbar propaganda bemötas. Vad har projektet uppnått? 3. Lokala ambassadörer/lokal verkstad och lokal mobilisering Till de lokala ambassadörerna ville vi koppla in den lokala mobiliseringen som i projektansökan anses vara en viktig strategi i arbetet för att uppnå Ett Öppnare Värmlands mål. Vi kommer att redogöra för hur den lokala mobiliseringen kom att se ut. Ett av målen är att anställa 20 lokala ambassadörer ur utanförskapet. De kommer att utgöra resursinsatsen i basarbetet för att skapa trovärdighet och även för att ge dessa individer en egen utvecklingsmöjlighet. Här kommer samarbetet med arbetsförmedlingen att ha en avgörande betydelse i rekryteringen av de lokala ambassadörerna. Utgångspunkten för de lokala ambassadörerna var att de skulle arbeta lokalt i nära samverkan med ortens studieförbund, föreningsliv, kommun, enskilda eldsjälar med flera. Deras uppgift skulle vara att stödja redan pågående aktiviteter, inspirera till diskussioner och möten och arrangera nya aktiviteter.

7 6 Strategiska temagrupper Projektet ville bilda tematiska grupper som sätts samman med individer som har bred kompetens och hög integritet med syfte att föra fria och kreativa samtal kring frågor som är viktiga i arbetet med att bryta utanförskap. Innan vi går vidare till måluppfyllelse och analys är det nödvändigt att ge en bakgrundsbild om vad som var önskärda utgångspunkter för initiativtagarna av Ett Öppnare Värmland för att kunna bemöta eventuella lokala behov i länet. Bakgrund Förstudien Arvika Kartläggningen Utifrån tidigare erfarenheter från processledarna i Ett Öppnare Värmland fanns det insikten om vikten av att göra en bred kartläggning som grund för behovsanalysen hos personerna i utanförskapet som finns i regionen. En kartläggning av vilken/vilka målgrupperna är skulle innebära en bättre träffsäkerhet rörande fokusområde och även aktiviteter. Det skulle dessutom vara mer kostnadseffektivt. Processledarna valde Arvika kommun till att börja med, med avsikten att genomföra förstudiekartläggningen av Ett Öppnare Värmland. Valet hamnade på Arvika kommun eftersom kommunen är mycket representativ för länet i storlek och sammansättning av invånare. En mobilisering görs av processledarna och även initiativtagare för idén med Ett Öppnare Värmland. De började kommunicera med kommunalpolitiker och träffade även kommunchefen. Kommunchefen lät intresserad och ville förankra idén vidare. Processledarna gick vidare med rekrytering av en person. På grund av olika uppfattningar om hur processen skulle gå till valde kommunchefen att hoppa av. Här avbröts arbetet med Arvika kartläggningen och därmed saknaden av en bred kartläggning av vilka behov som finns i Värmland. Under samma tidsperiod blev Roger Nilsson, arbetsmarknadsansvarig i Forshaga, intresserad av att göra en sådan kartläggning i Forshaga Kommun. Dock fanns inga resurser kvar. Förstudiepengarna hade tagit slut. Senare kom man att knyta an till Forshaga Kommun när förarbetet för Ett Öppnare Värmland sattes igång. Ett Förarbete som kom att vara knutet till startperioden för Ett Öppnare Värmland. Förankringsarbetet för Ett Öppnare Värmland i Forshaga Eftersom Forshaga kommun visade intresse tidigare togs kontakten med kommunstyrelsens ordförande och de tackade ja till att Forshaga blir en försökskommun för det arbetet som kommer att genomföras i hela Värmland. Kommunen uttryckte behov av att göra någonting i en av tätorterna Deje. Bakgrunden var att kommunen hade fattat beslut om att ta emot ensamkommande flyktingbarn och att dessa skulle bo i den nedlagda vårdcentralen i Deje. Beslutet om nedläggningen av vårdcentralen hade föranlett mycket negativa reaktioner från invånarna som riktade sin ilska mot de ensamkommande flyktingbarnen. Dessa reaktioner syntes tydligt på kommunens facebooksida och tidningarnas insändarsidor. Detta var starten på en av de mest lyckade aktiviteterna under Ett Öppnare Värmland som vi kommer att redogöra för i rapporten.

8 7 2. Resultat och analys av Måluppfyllelse 2.1 Resultat, de mätbara målen, statistik 1) Att minimum 20 personer ur det så kallade utanförskapet anställs av projektet i olika lokala verkstäder, dessa personer skall vara unga, 50 + eller har utomnordisk bakgrund. Nedan redovisas projektets uppsatta mål för respektive målgrupp. Indikatorer (antal) Kvinnor Män Totalt Mål Arbetstillfällen Här råder det inga tvivel om att projektet har lyckats uppfylla första målet med att anställa minst 20 personer ur utanförskapet som har arbetat i olika verkstäder över hela länet. Totalt redovisade personer är 23 varav 26 % är män. Majoriteten av de lokala ambassadörerna är kvinnor. Här råder det överrepresentation av kvinnor. Det är av intresse att analysera detta utfall om det är bara ren tillfällighet eller om denna statistik tyder på en överrepresentation av kvinnor i utanförskapet i form av sjukskrivning, långtidsarbetslöshet och annat. En jämförelse med arbetsförmedlingens statistik vore intressant kvinnor Män lokala ambassadörer De lokala ambassadörerna, andel män och kvinnor.

9 8 - Unga deltagare; 75 % eller fler går till arbete eller studier Av samtliga lokala ambassadörer var en tillhörande målgruppen unga deltagare. Denna person har gått vidare till studier och därmed uppfylls målet dock är det förvånande att inga fler ungdomar anställdes eftersom vi vet att många unga går arbetslösa. - Personer 50+, 50 % eller fler går till arbete eller studier 13 av 23 lokala ambassadörenar alltså 43 % tillhör gruppen personer Utifrån den sammanställningen som har gjorts på utfallet för deltagarna efter avslutad tid i projektet ser resultatet ut enligt nedan: Arbete Arbetslösa uppgift saknas Två av deltagarna som har avslutat sin medverkan i projektet och som är 50 + saknas det uppgifter på. Sex personer har fått arbete och fem personer är arbetslösa. Räknar vi med de två deltagare som det saknas uppgifter på når vi 46 % i måluppfyllelse. Väljer vi bort dessa två kommer vi upp till 54 % i måluppfyllelse. - Utomnordisk bakgrund; 30 % eller fler går till arbete eller studier Av alla de 23 lokala ambassadörerna som har anställts var endast två kvinnor med utomnordisk bakgrund, alltså 8,6 % av samtliga lokala ambassadörer hade utomnordisk bakgrund. Här är vi än en gång kritiska till de förslag som skickades från olika arbetsförmedlare i länet trots att processledningen vid flera gånger efterfrågade en större mångfald i de skickade förslagen. Med större mångfald avses även ålder, kön, funktionsnedsättning med mera. Glädjande nog fick denna ambassadör fortsatt anställning i en av de fyra implementerade verkstäderna och därmed uppfylls målet.

10 9 - Att 50 % eller fler av de som inte går till arbete eller studier upplever en förbättrad situation tack vare medverkan. Projektet har hittills lyckats göra intervjuer med 9 lokala ambassadörer, 7 av dessa har gått tillbaka till arbetslöshet. På frågan: Hur ser du på dina möjligheter att få jobb/läsa vidare jämfört med tiden innan projektet svarade de sju lokala ambassadörerna enligt tabellen: 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 peronligutv aktiva oförändrad 1 0,5 0 Positiva Oförändrad 57 % av deltagarna svarade positivt på hur de förhåller sig till sina möjligheter att få jobb eller läsa vidare. 3 av 4 tycker att de har blivit mer aktiva och mer engagerade i jobbsökeriet men även i annat. Den fjärde personen angav att hen har utvecklats på en personlig plan och fått större självinsikt vilket hen upplever som mycket positivt. 43 % tyckte att deras situation och möjligheter till arbete eller studier var oförändrad. Av de intervjuade deltagarna som var 12 till antalet, där 7 av dessa har återgått till arbetslöshet, upplever 57 % att de har en förbättrad situation utifrån medverkan i projektet. 2) Att projektet skall ha medverkat till aktiviteter i alla länets kommuner. Projektet satte igång lokala processer i samtliga kommuner och lyckades med att ha aktiviteter i 12 av länets 16 kommuner. För att få till aktiviteter var man beroende av intresse från olika lokala aktörer, om detta saknades var det svårt att gå vidare trots att flertaliga försök gjordes.

11 10 3) Att i direkta aktiviteter nått ut till minst invånare. Indikatorer (antal) Kvinnor Män Totalt Mål Aktivitetsbesökare Här ser vi tydligt hur lyckade aktiviteterna har varit som har nått ut till invånare mer än avsatt mål. Glädjande nog kan vi se att det är nästan lika många män som kvinnor, kvinnor dock utgör en något högre andel, som har tagit del av dessa aktiviteter. Nedanstående tabell visar samtliga uppnådda mål i förhållande till projektbeskrivningens mål. Indikatorer (antal) Kvinnor Män Totalt Mål Arbetstillfällen Komp.höj.individ Komp.höj.org Besökare Organisationer ) Att utöver egen aktivitet på sociala medier medverkat till minst 50 debattinlägg, reportage och dylikt i press eller etermedia. När det gäller debattinlägg så har vi inte uppnått målet. Processledningens fokus hela första året har varit uppstart och arbete i de lokala verkstäderna. Denna process anser processledningen var underskattad i projektbeskrivningen och planeringen. Den prioriteringen var nödvändig för att projektet skulle fortlöpa och gjorde att tid och energi till skrivande inte fanns. När vi har haft någon form av evenemang har det funnits ett medialt intresse men generellt sett är konkurrensen om utrymme i media hård.

12 11 Mediastatistik Media Antal Debattartikel 3 Artikel 27 Radioinslag 4 Tv - inslag 5 Blogginlägg Resultat processer, metoder De lokala verkstädernas aktiviteter. Goda exempel Processledarna vill lyfta fram själva processerna i Ett Öppnare Värmland som goda exempel. Det är skapandet av olika arenor på den lokala nivån som processledarna syftar på. Vi kan även finna goda exempel i de lokala ambassadörerna som har gjort ett fantastiskt jobb. För övrigt har vi valt att sammanställa de aktiviteter som vi tycker utgör goda exempel nedan. Detta är ett levande dokument som kontinuerligt uppdateras. Sammanställning av goda exempel. Ort Namn Beskrivning av verksamhet Kontaktperson Sunne Med hjärtat i Sunne MED HJÄRTAT I SUNNE är ett partipolitiskt och religiöst obundet ideellt nätverk där medmänsklighet och generositet en självklarhet. Vi står för de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde! MED HJÄRTAT I SUNNE vill vi tillsammans utveckla Sunne kommun till en ännu bättre plats att bo och leva i. Det kan handla om insamling och av kläder och förnödenheter till behövande, skapa möjligheter till mänskliga möten och ökad gemenskap eller hitta på roliga aktiviteter för både barn och vuxna! Sunne Elevens val EV Demokrati är en del i Fryxellska skolans värdegrundsarbete som i sin tur har växt fram ur idéerna kring Demokraticentrum som ligger på skolan. Grundidén är att ge Lina Sophie med.hjartat@gmail.com Lars Stiernelöf

13 12 eleverna möjlighet att fördjupa sig i frågor kring allas lika värde och värdet av att värna våra grundläggande demokratiska principer. Mycket av arbetet kretsar kring Förintelsen och dess mekanismer och en resa till Auschwitz ingår i kursplanen. Målet med kursen är att ge eleven en bred kunskap om våra mänskliga rättigheter och hur en fördjupning kring Förintelsen och andra brott mot mänskligheten kan leda till att man vågar agera mot orättvisor i sin egen vardag. Detta läsår valde 50% av niorna denna kurs. (enbart för åk.9) Värmland Det stora barnkalaset En grundtanke med Det stora barnkalaset är att minst en gång per år göra livet kalasroligt för alla barn. Många barn lever i någon form av utsatt livssituation, det kan handla om knappa ekonomiska resurser, missbruk, psykisk ohälsa eller något annat som gör att familjen har svårt att bekräfta barnen fullt ut. Dessa problem ska inte lyftas under dagen utan fokus är att skapa en dag där alla familjer kan göra något tillsammans och det som krävs är att vara närvarande. Arrangemanget riktar sig till alla barn och familjer i Sverige och har initierats av Hela människan (socialt arbete på kristen grund). Allt ska vara gratis. I Värmland har det anordnats i Karlstad, Sunne, Arvika, Kristinehamn och Hammarö. Det sker då i samarbete mellan t.ex. kyrkan, kommunen och ideella org. Karlstad Världens fest Världens fest är ett gemensamt möte för hela Svenska kyrkan med det internationella arbetet i fokus. Det är en plats för inspiration, utmaningar och fördjupning för alla medarbetare ideella såväl som anställda. Genom ett 40-tal gudstjänster, öppna kulturprogram, ett 30-tal Marie Björklind Lena Olsson

14 13 seminarier och personliga möten kan alla med ett intresse för internationella frågor hitta något att ta med sig tillbaka till sin församling. Tillsammans bär vi ett arbete som gör skillnad i världen, varje dag! Karlstad Expand Expand är en konferens vars vision är att bli Sveriges främsta mötesplats för frågor som rör öppenhet, mångfald och tillväxt. Tanken är att Expand kommer att vara en årligen återkommande kongress för alla som vill se förändring inom dessa områden. Karlstad Värmland för mångfald och människovärde. Karlstad för mångfald och människovärde är ett partipolitisk och religiöst obundet nätverk för privatpersoner i och omkring Karlstad som vill arbeta för ett lokalsamhälle där det råder mångfald och vi står upp för allas lika värde, ett lokalsamhälle för alla fritt från rasism. Plattform facebook. Karlstad Fröding arena På Fröding arena finns en person anställd, som har ansvar för att olika aktiviteter startas Just nu pågår gympa o dans, läxhjälp, språkstöd och sömnad. Aktörer är olika studieförbund och Ett Öppnare Värmland. Diskussioner pågår just nu med Folkbildarna och Karlstad kommun om att fortsatta verksamheten efter att projektet Ett öppnare Värmland avslutats juni 2014 Beatrice Högå Gustav Danielsson Noorihe Halimi Kristinehamn Arvika Kristinehamn för mångfald mot rasism och nazism. En samlingsplats för oss som vill att alla ska känna sig välkomna i Kristinehamn, och som tycker att rasism och nazism är förkastligt! Plattform facebook. Vi har just startat en tankesmedja i Arvika där deltagarna representerar Svenska kyrkan, Biblioteket, Flyktingmottagningen på kommunen, Röda korset, Ingesunds folkhögskola och SFI. Vi har alla stora nätverk och vi avser att omsätta tankesmedjans Sven Englund

15 14 Glava Arbete runt flyktingförläggningen idéer i olika aktiviteter inom de organisationer där vi verkar. Klädinsamling och utdelning sker denna gång via Kupan i Arvika. Varje nyanländ kan förse sig med kläder upp till ett belopp av 300 kr. Vi besöker förläggningen "under ordnade former" dvs. när vi verkligen har ärende dit. Jag har hittills varit den kontakt som löpt genom deras man Samy och vi gör tillsammans upp om besök på gym och i simhallen varje vecka. Ledningen för förläggningen deltar numera i kontaktgruppens (Svenska kyrkan, NBV och Röda korset) möten vilket har lett till förbättrad smidighet i samarbetet med alla. Alltsammans är ett försök att underlätta de asylsökandes väntetid på förläggningen innan Migrationsverket avgör deras vidare öde. Sven Englund Hagfors Tell us Den öppna mötesplatsen Tellus finns i ABFs lokaler. En person är anställd tom juni Aktörer o finansiärer har varit Ett öppnare Värmland, ABF, Migrationsverket och Hagfors kommun. Diskussioner pågår just nu med aktörerna om en permanentning av verksamheten Deje Språkcafé Röda korset har språkcafé en gång/vecka. Två pensionerade lärare håller ihop det hela. Röda korset är ansvarig organisation. Deje Fritidsbanken Fritidsbanken är en mötesplats som startades av Forshaga kommun, kyrkan och Ett öppnare Värmland där alla kan låna fritidsutrustning gratis. Torsby Internetcafé Vi har startat ett internetcafé i biografen Stjärnas lokaler, gratis internet och ett enklare cafésortiment är utbudet. Våra öppettider är måndag, onsdag och fredag 12-17, tisdag och torsdag och lördag Håkan Bergh Sven-Erik Persson Gösta Kihlgren

16 15 Stjärnan är också en modern 3D biograf med ett ganska bra utbud av film och annan kulturverksamhet. Wermlandia asylmottagande Insamling av kläder sedan starten. 2 dagar i veckan finns det några personer som delar ut kläder i klädshopen där allt är gratis. Allt tas tacksamt emot särskilt herrkläder. Stöllet asylboende Inför att de asylsökande skulle flytta in på Värmlandsporten startade jag och Elin Branhammar en grupp på Facebook som vi kallar Tillsammans i Norra Klarälvdalen. Syftet är att enkelt kunna organisera oss till att ge våra nya grannar ett varmt mottagande. Gruppen fick snabbt många medlemmar, vilket vi förstås tycker är väldigt roligt. Strax efter att de hade flyttat in på Värmlandsporten åkte flera personer ur gruppen dit med fikakorgar för att säga hej och välkommen. Det blev en otroligt trevlig kväll med många intressanta möten. Därefter har det rullat på med aktiviteter bland annat med en spelkväll där vi tränade lite svenska, flera fikatillfällen med sång, musik och dans. Vi har haft tillfälle när vi lagat mat och ätit tillsammans på Stölletskolan. De asylsökande har själva bjudit oss på orten på festligheter med fika och musik och dans. För barnen har vi ordnat en pulkaträff i vinter, och under påsk fixade vi skattjakt med godisägg. Norra Ny utveckling är en förening som vi har samarbetat med, de har också gjort mycket. Bland annat har det fixats så att tre pensionerade lärare har haft regelbunden svenskaundervisning med de asylsökande. Under våren har det dessutom ordnats dansträning, såväl för de boende på Värmlandsporten som för övriga ortsbor mycket uppskattat och roligt! Senare i vår kommer en av de boende på Värmlandsporten hålla i en aerobicsgrupp för alla som är intresserade av att vara med. Här Lillemor Olaugsdotter Viktoria Gund

17 16 är Norra Ny utveckling engagerade och sponsrar med musikanläggning. Norra Ny utveckling har en arbetsgrupp som jobbar med Värmlandsporten och de behov som kan tänkas uppstå där. Många andra organisationer har också gjort mycket. Röda Korset har förstås varit väldigt engagerade och involverade, bland annat när det gäller klädinsamling. Norra Ny hembygdsförening har bjudit till sig folk för att baka bröd hos dem. Nordvärmlands FF har fixat så att många har fått komma på fotbollsträning. Värmlandsporten själva har gjort mycket för att förbättra miljön vid hotellet, tycker jag. Bland annat har de fixat sandlåda, gungor och satt upp volleybollnät (som är flitigt använt av de boende på Värmlandsporten, men också av övriga ortsbor.) Det som är framförallt viktigt att säga är väl att alla de här aktiviteterna som vi har ordnat är ju inte bara för DEM. Det är för oss ALLA. Vi har så roligt när vi träffas och det har gett oss många nya vänner och bekantskaper. ABF Resor till Polen genomförs 2-3 gånger per år med deltagare från hela Värmland. Syftet med resorna är att ge en bra grund för att arbeta med antirasistiskt arbete på hemmaplan. Huvudman för resorna är ABF. Kristinehamn Integrationsarbete Varje fredag är det språkcafé Det pågår en mängd andra aktiviteter dessutom bl.a gitarrkurs för nybörjare, cykelskola för invandrarkvinnor, internationella kvällar, frivillig språkundervisning på asylboendet 3 ggr i veckan. Vi har ett nätverk för integration där ett antal eldsjälar och representanter för olika föreningar och institutioner ingår som tex. Röda Korset, SFI, Hembygdsföreningen Lilian Olsson Ingemar Elf

18 17, brottsofferjouren, vi har regelbundna lunchmöten. Vi samarbetar även med en nystartad facebook grupp Kristinehamn för mångfald. Kommunikation/information/utbildning Vi ser en direkt koppling mellan länsövergripande aktiviteter och kommunikations- och informationsarbetet. Dessa kopplas samman och redovisas under Kommunikation/information/utbildning. Några av dessa aktiviteter har vi valt att ha i tabellen med de goda exemplen. Ett Öppnare Värmland har för övrigt en aktiv facebooksida med 500 vänner. Det finns också en uppdaterad hemsida. Debattartiklar och insändare skrivs oftast i samband med konferenser eller andra viktiga sammanhang. Hurra, vi är olika Den 28-29/10 hölls en inkluderingskonferens i Sunne som kallades Hurra, vi är olika. Ca 200 personer deltog från framförallt Värmland. Medverkande var en rad personer och organisationer (se bifogat program och biografi nedan). Bl.a. medverkade Eskil Franck från Forum för levande historia, Ingvar Nilsson, nationalekonom som tydliggör utanförskapets prislapp på ett mycket tydligt sätt. Ett mycket starkt inslag var Soraya Post som pratade om romers förutsättningar på ett personligt sätt. Varje dag avslutades med ett panelsamtal mellan föreläsarna och lokala aktörer. Världens fest Ett samarbete med Svenska kyrkan har initierats om deltagande för EÖV på Världens Fest EÖV kommer då att hålla i ett seminarium och presentera projektet. Värdegrundsutbildningar Dels har vi utbildat Svenska kyrkans unga ledare i materialet Spelar roll. En värdegrundsutbildning planeras utifrån önskemål från personalgrupper och ledare inom idrotten. Vi har anordnat en halvdag i Forshaga tillsammans med EXPO om högerextremism på nätet och bemötande av detta. Processledningen planerar en utbildning med rubriken Ledarskap baserat på de mänskliga rättigheterna. Tanken är att projektet även ska testa detta verktyg i arbetet med attityder och värderingar. Vi utgår då ifrån FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och materialet Spela roll från Forum för levande historia. Tre grupper har visat stort intresse att delta och planerar för denna aktivitet under våren. Det är skolledarna i Torsby, kommunstyrelsen i Torsby och idrottsledare tillsammans inom Boltic, Karlstad bandy, Delta, Mosserud och VIK. I Torsby utfördes utbildningen för kommunstyrelsen den 19 maj 2014.

19 18 Landsbygdsforum Ett öppnare Värmland presenterades på Landsbygdsforum i Dömle den januari. Det visades ett stort intresse för projektet och dess arbete. Grums Ett öppnare Värmland deltog i planeringen av mångfaldsdagarna i Grums maj -14. Ett Öppnare Värmland har varit mycket aktiva i sin kommunikations- och utbildningsarbete, både genom bildandet av egna forum och även genom att höras och synas i andra sammanhang som i media. Expand Expand är en kongress om öppenhet, mångfald och tillväxt som hålls i juni 2014 på CCC i Karlstad. Processledningen kommer att hålla i ett seminarium på cirka en timme och presentera arbetet i projektet. Sigrid Paraplyprojektet Sigrid tar slut och kommer att ha en avslutningskonferens i juni där Ett öppnare Värmland är ett av projekten som valts ut och ska presenteras där. Sunne Den 7 april var det avslutning på aktiviteten halv åtta hos mig i Sunne. Sex grupper med fyra personer i varje har träffats fyra gånger. De har varit hemma hos varandra en gång var och bjudit på en middag. Fokus har legat på att möta nya människor. Avslutningen arrangerades av Sunne kommun och Ett öppnare Värmland på Gunnerudsgården. En kock finns med och deltagarna ska få laga mat tillsammans och lära sig nya maträtter. En receptsamling baserad på deltagarnas middagar delades ut. KAU samarbete Ett samarbete med Karlstad universitet inleddes i november Studenter vid informations- och PR programmet utvecklade och förbättrade EÖV:s kommunikationsstrategi som en del i sin utbildning.

20 De lokala ambassadörerna Mobiliseringsfasen sträckte sig från hösten 2012 till årsskiftet Processledarnas arbetsuppgifter kom enbart att bestå av rekrytering av de lokala ambassadörerna samt inrättandet av lokala referensgrupper för att dessa skall kunna mynna ut i en kartläggning av de behov varje enskild kommun hade och vilka fokusområden de lokala ambassadörerna skulle verka inom. Vid en del lokala verkstäder fanns kontaktpersoner och vid en del upprättades lokala referensgrupper. Vi har fram till den 31 december 2013 haft 12 lokala verkstäder igång och 20 ambassadörer anställda. I Karlstad anställdes ambassadörerna från och med 14 oktober De lokala verkstäderna har jobbat utifrån olika fokusområden som beskrivs verkstad för verkstad. Under oktober och november månad har processledningen gjort en djupdykning i projektbeskrivningen och budgeten för att göra en realistisk och målfokuserad plan för resten av projektperioden. Resultatet av detta arbete visade att projektet behövde avsluta ett antal verkstäder och anställningar av ambassadörer och fokusera på de mål i projektbeskrivningen som inte uppfyllts. Därmed gjordes en bedömning för att avgöra var det fanns intresse av andra organisationer att ta över dem. Det utkristalliserades att det fanns fyra kommuner där man kommit så långt i arbetet att ett övertagande kan vara möjligt inom en rimlig framtid. Det var Hagfors, Karlstad, Kristinehamn och Deje/Forshaga. I dessa fyra verkstäder fick ambassadörerna förlängt anställningsavtal till och med De övriga ambassadörernas anställningsavtal förlängdes inte efter De lokala ambassadörerna träffades i ett nätverk. Handledning har varit oerhört viktig för dessa personer som har stått utanför arbetsmarkanden. En del av träffarna har bestått av erfarenhetsutbyte och dagboksskrivande under ledning av professor Bengt Starrin och Meta Lundh. Dagboksanteckningarna har skickats in varje vecka till Bengt Starrin och kommer samlat att utgöra en del av utvärderingen. En bok om projektet baserat på denna dokumentation planeras att ges ut i augusti. I januari till mars innevarande år har fokus varit på implementering av de lokala verkstäderna.

21 20 Röster från de lokala ambassadörerna Processledningen har gjort intervjuer med 12 av de lokala ambassadörerna efter tiden i projektet. Nedan presenterar vi tre av deltagarna med deras svar på vad tiden i projektet har inneburit för dem. Intervju Anita 1. På vilket sätt har din anställning i EÖV påverkat dig? - Jag har blivit medveten om hur jag fungerar i en arbetssituation. Jag vill inte ha det för fritt utan vill ha mer struktur på arbetet. Det var nyttigt för mig att få syn på det. Det var jobbigt att det var luddigt. Jag har blivit mer öppen till att känna andra människor. Jag pratar mer med människor som jag inte känner och har utökat mitt kontaktnät. Jag vågar prata mer. 2. Ge några konkreta exempel. - Jobbigt att prata med folk när man inte har svar på alla frågor. 3. Hur ser din situation ut idag? - Har 100 % anställning på ABF fram till och får troligtvis förlängt. Fick in en fot i ABF genom projektet. Jag är stolt att ha fått ett heltidsjobb vid 62-års ålder. 4. Hur ser du på dina möjligheter att få jobb/läsa vidare jämfört med tiden innan projektet? - Jag har nog jobb till pensionen nu. Det borde finnas fler möjligheter att jobba utan utbildning. 5. Vad kunde varit bättre? - Varför anställdes vi vid olika tillfällen? Vi fick inte samma information. Vi borde fått ett startkit med information och utrustning. Jag fick ett heltidsjobb vid 62 års ålder.

22 21 Intervju Håkan 1. På vilket sätt har din anställning i EÖV påverkat dig? - Det har varit nyttigt för mig. Jag har fått erfarenhet att går från idé till konkret handling. Bra att få ta mycket eget ansvar. Att gå från idé till handling och ta ansvar gör att man växer som människa. Roligt att jobba med något konkret som går att ta på. Allt har varit så positivt och alla har bemött mig så positivt. 2. Ge några konkreta exempel. - Jag har alltid haft idéer men nu har jag förverkligat dem. Jag förverkligar mer idag. Inte bara snack. Allt runtomkring blir roligare och lättare. Jag har varit datalärare. Det har jag aldrig varit förut. 3. Hur ser din situation ut idag? - Hoppas på att anställningen fortsätter på något sätt genom kommun, kyrka, migrationsverk och ABF. (Håkan har fått förlängd anställning till juni till att börja med) 4. Hur ser du på dina möjligheter att få jobb/läsa vidare jämfört med tiden innan projektet? - Allt känns lättare. Jag ser möjligheter istället för svårigheter. Det är lättare att få jobb när man har jobb eller har jobbat. När man mår bra är allting lättare. Jag är mer öppen i arbetet mot när jag var arbetslös. Jag har andra tankar och tänker mer positivt. Jag ser möjligheter istället för svårigheter nu.

23 22 Intervju Britt-Inger 1. På vilket sätt har din anställning i EÖV påverkat dig? - Det är lättare att se möjligheter nu. Jag har fått ta tag i saker. Skapat. Alla möten med alla människor har varit fantastiskt. Jag har pratat med väldigt många människor från olika kategorier från missbrukare till politiker och gjort saker jag inte vågat förut. Det har kommit fram att jag har en helt annan potential. Jag har mer inblick i frågor som rör utanförskap idag. Det var en fantastisk utmaning att arbeta med ensamkommande. Det är så roligt med alla ideella krafter i Rottneros (Med hjärtat i Sunne) Människor är rädda för ensamhet och att vara utanför gruppen därför vågar man inte säga vad man tycker. 2. Ge några konkreta exempel. - Jag har blivit mer bestämd och jamsar inte med längre. Jag har fått syn på inskränktheten mer tydligt. Jag har fått respekt. Nätverket Med hjärtat i Sunne kommer ur EÖV. 3. Hur ser din situation ut idag? - Stämplar idag och söker arbete. Jag arbetar ideellt med flyktingmottagning och teater. 4. Hur ser du på dina möjligheter att få jobb/läsa vidare jämfört med tiden innan projektet? - - Jag är mer aktiv och söker upp arbetsgivare idag. Jag har insett att det är viktigt för mig att vara kreativ i mitt arbete. Nu behöver jag hålla igång och få näring till självförtroendet och självbilden. Skapa, målar och fotar. 5. Vad kunde varit bättre? - Jag hade velat ha mer individuell coachning under våren Jag har förstått att jag har en helt annan potential.

24 23 De lokala verkstäderna, fokusområden I nästan samtliga orter i Värmland har processledarna arbetat med en lokal förankring gentemot det civila samhället, kommunanställda och kommunpolitiker. Denna lokala mobilisering har resulterat i så kallade verkstäder i 12 av 16 kommuner. Dessa verkstäder är utförligt redovisade i lägesrapporterna för Ett Öppnare Värmland som finns som bilagor. Nedan presenteras en sammanställning av de valda fokusområdena. Ungdomar Barn Fokusområde Mångfald integration stärkt föreningsliv friskvård Sju av tolv kommuner har identifierat integration och mångfald som fokusområde att arbeta vidare på. Två kommuner ville arbeta med ungdomar, två kommuner valde barnen, den ena kommunens fokusområde lyder också under integration eftersom det rör sig om ensamkommande flytkingbarn. En kommun såg vikten av att fokusera på ett stärkt föreningsliv och en annan prioriterade friskvården mot grupper i utanförskap. Denna identifiering av fokusområde var möjlig tack vare den lokala mobiliseringen Referensgrupper, den lokala mobiliseringen Det uppstod processer som resultat av arbetet med Ett Öppnare Värmland. Den lokala mobiliseringen var en av de viktigaste processerna som utgjorde en stor del av processledarnas arbete och som dessutom var avgörande för etableringen och förankringen av de lokala verkstäderna med dess olika aktiviteter. Referensgrupper inrättades lokalt i de flesta kommuner på initiativ av processledarna. De fungerade som lokala styrgrupper för de kommunala aktörerna. Referensgrupperna fyllde en stödjande funktion för de lokala ambassadörerna.

25 LOKAL REFERENSGRUPP 24 Bildandet av referensgrupperna följde två olika modeller. Den första modellen utgick från att det fanns en stark kommunal tjänsteman som var drivande och som öppnade dörren för processledaren och den lokala ambassadören. Den visade vägen och mobiliserade andra nyckelpersoner som så småningom kom att utgöra en referensgrupp. Den andra modellen är att flera kommunala nyckelpersoner kallas av processledaren för att prata om de enskilda kommunernas behovsbeskrivning. Denna grupp kom att omvandlas till en stöttande referensgrupp. Referensgruppernas uppgift blev att kartlägga vilka behov och önskemål kommunen hade och hur den lokala ambassadören kunde mobiliseras för att fylla det behovet i enlighet med Ett Öppnare Värmlands mål och syfte. Processledarna uttrycker att det har sett olika ut kring när referensgrupperna bildades i förhållande till rekrytering av de lokala ambassadörerna från Arbetsförmedlingen. Ibland rekryterades den lokala ambassadören innan skapandet av en arbetsgrupp. Processledarnas slutsatser är att det är optimalt och mer effektivt att ha en klar arbetsgrupp alltså referensgrupp innan den lokala ambassadören rekryteras. Detta för att en kartläggning av kommunens behov kan göras av referensgruppen för att förenkla det operativa arbetet som senare kom att skötas av den lokala ambassadören. Referensgrupen har även varit på vissa håll mycket drivande vid verkstädernas utveckling och var ett värdefullt stöd för både processledare och den lokala ambassadören. Den lokala referensgruppens funktion ter sig enligt modellen nedan: Stöd till de lokala ambassadörerna Arbetsgrupp - behovsbeskrivning i kommunen Kartläggning för val av fokusområde Samordning av insatser samt informationspridning

26 25 De lokala ambassadörernas tillvägagångssätt för val av aktivitet grundade sig på processledarnas och kommunens kartläggning och val av fokusområde. Valet av fokusområden byggde på den behovsanalys som gjordes av den lokala referensgruppen och den lokala ambassadören genom en bred kartläggning och nätverkande. Processledarna ville inte styra den lokala ambassadören i valet av aktivitet utan gav de fria händer att utveckla idéer. Däremot ville processledarna ha en spridning av fokusområden för att Ett Öppnare Värmland skall kunna påvisa olika metoder. Processledarna arbetade medvetet för en jämn spridning av fokusområden för att skapa förutsättningar för att kunna få fram flera exempel på framgångsrika aktiviteter. Alltså skedde en medveten styrning av fokusområden för att motverka ensidighet dock fick de lokala ambassadörerna fria händer att utveckla aktiviteterna utifrån de olika kommunala behovsanalyserna. Processbeskrivning för bildandet av en lokal aktivitet Exemplet Hagfors kommun aktivitet Tell Us Processledarna kom i kontakt med en drivande nyckelperson i kommunen Pia Lind som är kulturansvarig. Pia Lind hade egna tankar och idéer men hon valde att slussa processledarna vidare till en samverkansgrupp och blev därmed en dörröppnare. Samverkansgruppen kom att bli en referensgrupp i Hagfors. Utifrån referensgruppens lokala behovsanalys valdes temat integration som fokusområde i Hagfors kommun. Rekryteringen av de lokala ambassadörerna blev klar, de fick till uppgift att gå vidare med temat integration. De ansvarade för genomförandet av en kartläggning gentemot skola och föreningar. Under sin kartläggning kom de lokala ambassadörerna i kontakt med bibliotekschefen som uttryckte ett behov av en mötesplats där nyanlända och ortsbefolkning kunde mötas. Resultatet blev mötesplatsen Tell Us. De flesta verkstäder hade en liknande process runt om i Värmland. Relationen mellan fokusområde och aktivitet, relevansen sett för varje verkstad Fokusområde aktivitet Utfall/resultat

27 26 Här ser vi att fokusområdet kartläggs av representanter för kommun och politiken, utifrån dessa uttryckta önskemål skapas en aktivitet av den/de lokala ambassadörerna som i bästa fall uppfyller de uttryckte behoven från personerna/referensgruppen. Här blir det mycket tydligt att underifrånperspektivet saknas i den lokala mobiliseringen. Den lokala mobiliseringen som har ägt rum har tillgodosesett representanters behov antingen från tjänstemän eller också politiker. Röster om individers behov från utanförskapet saknas. Här finns det utvecklingsmöjligheter att arbeta vidare på. Utvärdering och Sammanfattning kring arbetet med den lokala mobiliseringen Ett processledarperspektiv, försvårande omständigheter, utmaningar och lärdomar Otydlighet kring hur och när rekryteringen av samtliga ambassadörer skulle äga rum. Rekryteringen av de lokala ambassadörerna var tidskrävande. Det fanns svårigheter från Arbetsförmedlingen att ta fram lämpliga förslag. Vi efterfrågade ett bredare utbud och mer mångfald bland de förslag som kom från arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen misslyckades med att uppfylla dessa kriterier och de förslag som kom tog längre tid än vad vi hade beräknat. Vi trodde att vi genom arbetsförmedlingen skulle få många lämpliga kandidater till jobben som gav avtalsenlig lön och goda arbetsförhållanden. Efter ett drygt år tvingas de konstatera att så inte var fallet. Tvärtom hade arbetsförmedlingen svårt att hjälpa oss med namn på möjliga personer. I hela Karlstad fick vi endast åtta förslag. Vi ser flera förklaringar. De bottnar i såväl strukturer som stelbent tänkande. För att klara ESF:s medfinansieringskrav ställde ESF-projekt Sigrids ägare Arbetsförmedlingen krav på att de som kan komma ifråga för anställning ska uppfylla kraven för utvecklingsanställning, trygghetsanställning eller lönebidrag. Därmed utestängdes vissa grupper av arbetslösa för anställning t.ex. utomnordiskt födda som hänvisas till nystartsjobb. De många stödformerna är ett annat problem. Utvecklingsanställning, trygghetsanställning, lönebidrag systemen krockar med andra system och skapar ibland nya hinder. En person som hade aktivitetsersättning, det som tidigare kallades förtidspension, vågade inte tacka ja till en anställning hos oss. Han var rädd för att bli utestängd från ersättning i framtiden. Varför är inte systemet mera öppet för den som är beredd att testa, men inte är helt säker på att klara heltidsjobb? Vi har blivit mycket förvånade av att arbetsförmedlare inte kan ta över varandras ärenden. En arbetssökande ville jobba hos oss, men hennes arbetsförmedlare var tjänstledig. (?) Då kunde ingen annan på förmedlingen gå in och handlägga ärendet! Följden blev att den arbetssökande missade chansen till jobb. Fastän vi uttryckligen har efterlyst män, utlandsfödda och ungdomar, eftersom vi tror att vi behöver en blandning av olika sorters människor för att nå ut brett i samhället, så är nästan alla de som arbetsförmedlingen har föreslagit oss medelålders kvinnor. Vi tror att arbetsförmedlarna är fast i konventioner. Män hänvisas till slyröjning. När vi söker någon som ska nätverka och ordna evenemang, då är det få som tänker att en arbetslös man kan vara utmärkt för den uppgiften. Bristfällig introduktion för de lokala ambassadörerna när de väl anställdes.

28 27 Folkbildarnas roll. Processledarna hade hoppats på att frågor om lokaler skulle till exempel skötas av folkbildarna men så blev inte fallet. En hel del av våra arbetsuppgifter blev att sköta praktikaliteter. Däremot har man sett växande engagemang från folkbildarna med tiden Kommunikation Vi ser en direkt koppling mellan länsövergripande aktiviteter och kommunikations- och informationsarbetet. Dessa kopplas samman och redovisas under Kommunikation/information/utbildning. Några av dessa aktiviteter har vi valt att ha i tabellen med de goda exemplen. Ett Öppnare Värmland har för övrigt en aktiv facebooksida med 500 vänner. Det finns också en uppdaterad hemsida. Debattartiklar och insändare skrivs oftast i samband med konferenser eller andra viktiga sammanhang Strategiska temagrupper Processledarna såg vikten av bildandet av strategiska nätverk för att arbeta med attitydförändringar över länet. Ett arbete de hade velat göra i ett tidigare skede, redan vid mobiliseringsfasen. Processledarna lyckades bilda ett strategiskt nätverk i december 2013 som var partipolitiskt obundet där ett tjugotal personer från olika delar av Värmland, olika yrkesgrupper, kön och ålder är kopplade till detta nätverk som har som syfte att hitta arbetssätt för att skapa ett öppnare och tolerantare Värmland. Dessa nyckelpersoner är praktiker som journalister, politiker. En del representerar universitetet, näringslivet och kyrkan. Syftet är att klicka idéer kring vad nätverket kan göra och att tänka på implementeringen av Ett Öppnare Värmlands erfarenheter. Gruppen kallar sig tankesmedja och tänker ha olika teman vid varje träff med en återkommande frågeställningen: Vilka nya typer av plattformer och forum skulle kunna få fler människor engagerade och handlingskraftiga? Hur arbetet utvecklar sig är en grupprocess och inget som processledningen i Ett Öppnare Värmland har bestämt. Processledningen kallar till möten och är samtalsledare.

29 28 3. Budgeten för Ett Öppnare Värmland Beskrivningen av budgethanteringen Ett Öppnare Värmlands budget är uppbyggd som en tårta, där de olika medfinansiärerna kan ses som en viktig bit i helheten. Rutiner och fakturering fungerar med alla finansiärer, efter en del problematiska startproblem. Vi har en bra dialog med samtliga finansiärer. Reflektioner: Utifrån erfarenheten av vår budgetmodell så bör parterna inför kommande projekt hitta en gemensam modell för projektbudget. I EÖV har det krävts 5 olika modeller angående rutiner, krav på underlag, fakturering, rekvirering o.s.v. Detta arbete har varit väldigt tidskrävande och alldeles för mycket tid har behövts till administrativt arbete.