Slutrapport. Projekt Ett Öppnare Värmland Anna- Karin Ingman, Lilian Olsson, David Mathiasson, Birgitta Barrefors Ivansson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport. Projekt Ett Öppnare Värmland 120901-140630. Anna- Karin Ingman, Lilian Olsson, David Mathiasson, Birgitta Barrefors Ivansson 2014-05-27"

Transkript

1 Slutrapport Projekt Ett Öppnare Värmland Anna- Karin Ingman, Lilian Olsson, David Mathiasson, Birgitta Barrefors Ivansson

2 1 Innehållsförteckning Sid 1. Inledning... 3 Mål och Syfte De mätbara delmålen 4 Horisontella perspektiv, jämställdhet och tillgänglighet.. 4 Målgrupp 4 Tillvägagångssätt, metoder Goda exempel Kommunikation 5 3. Lokala ambassadörer/ lokal verkstad/ Lokal mobilisering Strategiska temagrupper..6 Bakgrund...6 Arvika modellen... 6 Förankringsarbetet för Ett öppnare Värmland i Forshaga Resultat och analys av Måluppfyllelse Resultat, statistik... 7 Mål 1 7 Mål 2 9 Mål 3 10 Mål Resultat, process och metoder De lokala verkstäderna, aktiviteterna De lokala ambassadörerna..19 Resultatets effekt på individnivå, några röster från de lokala ambassadörerna Referensgrupperna, den lokala mobiliseringen Kommunikation Strategiska temagrupper.27

3 2 3. Budgeten för Ett Öppnare Värmland Fördjupning och Implementering Fördjupning Förstudien rulltrappan Implementering Lokala verkstäder Deje- Fritidsbanken Karlstad- Fröding Arena Hagfors - Tellus Kristinehamn Ett Öppnare Värmlands framtid, avslutande kommentarer Utvecklingsmöjligheter... 34

4 3 1. Inledning Ett öppnare Värmland är ett projekt som Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland, Arbetsförmedlingen och ESF-projekt Sigrid tillsammans har finansierat. Grundtanken med projektet bygger på en ambition att påverka attityder och skapa insikt om den resurs och kompetens som finns hos varje människa. Våra värderingar om och attityder till individer som vi betecknar vara i ett utanförskap bygger ofta på okunskap och rädslor. Vårt förhållningssätt till dessa individer skapar hinder för dem att komma in i såväl arbetsliv som i olika sociala sammanhang. En del av dessa individer som upplever ett utanförskap känner också av ekonomiska försämringar. När det råder svåra ekonomiska tider i ett samhälle tenderar människor att hitta enkla lösningar på denna utsatthet och framförallt utmålas syndabock som förklaring på den egna misären. Intolerans och misstro växer mellan olika grupper i samhället. Värmland precis som andra regioner har många människor som befinner sig i ett utanförskap ekonomiskt, socialt och kulturellt. Enligt vissa källor är det cirka fem procent av befolkningen, det rör sig om cirka 13 till individer. Samtidigt är antalet utflyttade från Värmland större än inflyttade. Behovet av människor på den framtida värmlandska arbetsmarknaden är stor. Vi behöver rusta upp människor i utanförskap för att de skall kunna matchas mot de ökade behoven på den värmlandska arbetsmarknaden. En sådan matchning är nödvändig för individen och för samhället. Initiativtagarna till Ett Öppnare Värmland ville uppmärksamma dessa rådande förhållanden med mål att tillsammans med berörda aktörer undanröja hinder för individer, hinder skapade av både andra individer men även struktur och system. Ett öppnare Värmland ville skapa insikt om problemen, att engagera många på lokal nivå i dialog och aktiviteter genom strategisk påverkan med ett underifrånperspektiv. Ett deltagande i denna process skulle komma att mynna ut i en utveckling av den egna verksamheten för de involverade parterna. Förhoppningen var att upptäcka de lokala behoven och att i samverkan med andra hitta lösningar. Det krävs tid för sådana processer och Ett Öppnare Värmland ville få igång långsiktiga satsningar som oftast saknas inom den offentliga och även den privata sektorn på grund av kortsiktigt ekonomiskt tänkande. I denna slutrapport redovisar vi resultatet av detta arbete. Förutom redogörelse av måluppfyllelse kommer vi att titta på vad processledarna har lyckats med utifrån de strategier som projektet hade som utgångspunkt. Vilka behov har tillfredställts och vilka processer och metoder har utvecklats? Vad har implementerats och vad kan leva vidare i andra verksamheter. Har alla berörda parter bidragit med sina resurser för att uppnå målen som folkbildarna som huvudägare enades kring? Vilka lärdomar och utvecklingsmöjligheter tar vi med oss efter juni 2014? Det är några av de frågor som kommer att besvaras här.

5 4 Mål och syfte Det övergripande målet för projektet Ett Öppnare Värmland är att få till attitydförändringar genom en bred och lokal process. Denna process ska ha som syfte att påverka och bidra till förändrade värderingar visavi människor i utanförskap. Genom goda exempel vill Ett Öppnare Värmland lyfta fram de resurser som människor har och att ge exempel på hur utanförskap kan brytas. Att på så sätt medverka till att fler kommer in i arbetslivet och därmed på sikt fyller nödvändiga luckor i den värmländska arbetsmarknaden. Mätbara delmål Ett Öppnare Värmland har fyra konkreta mål för att påverka och bidra till förändrade värderingar visavi människor i utanförskap. De fyra målen är: 1) Att minimum 20 personer ur det så kallade utanförskapet anställs av projektet i olika lokala verkstäder, dessa personer skall vara unga, 50 + eller har utomnordisk bakgrund. Nedan redovisas projektets uppsatta mål för respektive målgrupp. De personer som anställdes kallas för de lokala ambassadörerna. - Unga deltagare; 75 % eller fler går till arbete eller studier - Personer 50+, 50 % eller fler går till arbete eller studier - Utomnordisk bakgrund; 30 % eller fler går till arbete eller studier - Att 50 % eller fler av de som inte går till arbete eller studier upplever en förbättradsituation tack vare medverkan. 2) Att projektet skall ha medverkat till aktiviteter i alla länets kommuner. 3) Att i direkta aktiviteter nått ut till minst invånare. 4) Att utöver egen aktivitet på sociala medier medverkat till minst 50 debattinlägg, reportage och dylikt i press eller etermedia. Horisontella perspektiv, Jämställdhet och tillgänglighet Projektet hade som mål att sträva efter att rekrytera hälften män och hälften kvinnor utan för den skull negligera kravprofilen för de lokala ambassadörerna. Projektet skulle även erbjuda alla deltagare oavsett funktionsnedsättning möjlighet att delta i projektets aktiviteter på likvärdiga grunder. Detsamma gäller all information om projektet som skall vara lättläst. Har Ett Öppnare Värmland tagit hänsyn till dessa mål? Målgrupp Projektet Ett Öppnare Värmland vände sig i genomförandet till: - I princip alla boende i Värmland - Företrädare för studieförbund, föreningsliv, arbetsgivare och arbetstagare - Företrädare för det offentliga Värmland i form av politiker och tjänstemän - Företrädare för statliga myndigheter

6 5 En annan målgrupp som har påverkats direkt av projektet är de 20 deltagare som kom att anställas som lokala ambassadörer och som representerar människor som på olika sätt befinner sig i ett utanförskap. Denna målgrupp lyder under den delen av projektet som har en direkt arbetsmarknadsinriktad karaktär. I rapporten kommer vi att höra några röster från de lokala ambassadörerna. Tillvägagångssätt/metoder Vi har identifierat fyra olika metoder som projektet ämnade arbeta med för att uppnå målet med Ett Öppnare Värmland. Dessa fyra metoder eller tillvägagångssätt nämns nedan. 1. Goda Exempel Projektet ville genom olika kontakter och lokala ambassadörer synliggöra goda exempel på människor eller organisationer som gör skillnad antingen att de tar makten över sina egna liv eller att dessa individer vågar gå utanför föreskrivna regler för att hitta nya lösningar. Lösningar som gagnar gemeneman och som bidrar till ett bättre och öppnare samhälle. Har projektet hittat sådana exempel? 2. Kommunikation/information Projektet hade som mål att bygga upp en stark kommunikationsplattform som skulle aktivt anlägga moteld och sprida information och fakta. Denna plattform skulle utgöra ett stöd för alla andra aktiviteter och andra aktörer inom till exempel politiken, föreningsliv och enskilda personer. Genom kommunikationsarbetet skulle en dialog föras, olika aktuella teman behandlas och identifierbar propaganda bemötas. Vad har projektet uppnått? 3. Lokala ambassadörer/lokal verkstad och lokal mobilisering Till de lokala ambassadörerna ville vi koppla in den lokala mobiliseringen som i projektansökan anses vara en viktig strategi i arbetet för att uppnå Ett Öppnare Värmlands mål. Vi kommer att redogöra för hur den lokala mobiliseringen kom att se ut. Ett av målen är att anställa 20 lokala ambassadörer ur utanförskapet. De kommer att utgöra resursinsatsen i basarbetet för att skapa trovärdighet och även för att ge dessa individer en egen utvecklingsmöjlighet. Här kommer samarbetet med arbetsförmedlingen att ha en avgörande betydelse i rekryteringen av de lokala ambassadörerna. Utgångspunkten för de lokala ambassadörerna var att de skulle arbeta lokalt i nära samverkan med ortens studieförbund, föreningsliv, kommun, enskilda eldsjälar med flera. Deras uppgift skulle vara att stödja redan pågående aktiviteter, inspirera till diskussioner och möten och arrangera nya aktiviteter.

7 6 Strategiska temagrupper Projektet ville bilda tematiska grupper som sätts samman med individer som har bred kompetens och hög integritet med syfte att föra fria och kreativa samtal kring frågor som är viktiga i arbetet med att bryta utanförskap. Innan vi går vidare till måluppfyllelse och analys är det nödvändigt att ge en bakgrundsbild om vad som var önskärda utgångspunkter för initiativtagarna av Ett Öppnare Värmland för att kunna bemöta eventuella lokala behov i länet. Bakgrund Förstudien Arvika Kartläggningen Utifrån tidigare erfarenheter från processledarna i Ett Öppnare Värmland fanns det insikten om vikten av att göra en bred kartläggning som grund för behovsanalysen hos personerna i utanförskapet som finns i regionen. En kartläggning av vilken/vilka målgrupperna är skulle innebära en bättre träffsäkerhet rörande fokusområde och även aktiviteter. Det skulle dessutom vara mer kostnadseffektivt. Processledarna valde Arvika kommun till att börja med, med avsikten att genomföra förstudiekartläggningen av Ett Öppnare Värmland. Valet hamnade på Arvika kommun eftersom kommunen är mycket representativ för länet i storlek och sammansättning av invånare. En mobilisering görs av processledarna och även initiativtagare för idén med Ett Öppnare Värmland. De började kommunicera med kommunalpolitiker och träffade även kommunchefen. Kommunchefen lät intresserad och ville förankra idén vidare. Processledarna gick vidare med rekrytering av en person. På grund av olika uppfattningar om hur processen skulle gå till valde kommunchefen att hoppa av. Här avbröts arbetet med Arvika kartläggningen och därmed saknaden av en bred kartläggning av vilka behov som finns i Värmland. Under samma tidsperiod blev Roger Nilsson, arbetsmarknadsansvarig i Forshaga, intresserad av att göra en sådan kartläggning i Forshaga Kommun. Dock fanns inga resurser kvar. Förstudiepengarna hade tagit slut. Senare kom man att knyta an till Forshaga Kommun när förarbetet för Ett Öppnare Värmland sattes igång. Ett Förarbete som kom att vara knutet till startperioden för Ett Öppnare Värmland. Förankringsarbetet för Ett Öppnare Värmland i Forshaga Eftersom Forshaga kommun visade intresse tidigare togs kontakten med kommunstyrelsens ordförande och de tackade ja till att Forshaga blir en försökskommun för det arbetet som kommer att genomföras i hela Värmland. Kommunen uttryckte behov av att göra någonting i en av tätorterna Deje. Bakgrunden var att kommunen hade fattat beslut om att ta emot ensamkommande flyktingbarn och att dessa skulle bo i den nedlagda vårdcentralen i Deje. Beslutet om nedläggningen av vårdcentralen hade föranlett mycket negativa reaktioner från invånarna som riktade sin ilska mot de ensamkommande flyktingbarnen. Dessa reaktioner syntes tydligt på kommunens facebooksida och tidningarnas insändarsidor. Detta var starten på en av de mest lyckade aktiviteterna under Ett Öppnare Värmland som vi kommer att redogöra för i rapporten.

8 7 2. Resultat och analys av Måluppfyllelse 2.1 Resultat, de mätbara målen, statistik 1) Att minimum 20 personer ur det så kallade utanförskapet anställs av projektet i olika lokala verkstäder, dessa personer skall vara unga, 50 + eller har utomnordisk bakgrund. Nedan redovisas projektets uppsatta mål för respektive målgrupp. Indikatorer (antal) Kvinnor Män Totalt Mål Arbetstillfällen Här råder det inga tvivel om att projektet har lyckats uppfylla första målet med att anställa minst 20 personer ur utanförskapet som har arbetat i olika verkstäder över hela länet. Totalt redovisade personer är 23 varav 26 % är män. Majoriteten av de lokala ambassadörerna är kvinnor. Här råder det överrepresentation av kvinnor. Det är av intresse att analysera detta utfall om det är bara ren tillfällighet eller om denna statistik tyder på en överrepresentation av kvinnor i utanförskapet i form av sjukskrivning, långtidsarbetslöshet och annat. En jämförelse med arbetsförmedlingens statistik vore intressant kvinnor Män lokala ambassadörer De lokala ambassadörerna, andel män och kvinnor.

9 8 - Unga deltagare; 75 % eller fler går till arbete eller studier Av samtliga lokala ambassadörer var en tillhörande målgruppen unga deltagare. Denna person har gått vidare till studier och därmed uppfylls målet dock är det förvånande att inga fler ungdomar anställdes eftersom vi vet att många unga går arbetslösa. - Personer 50+, 50 % eller fler går till arbete eller studier 13 av 23 lokala ambassadörenar alltså 43 % tillhör gruppen personer Utifrån den sammanställningen som har gjorts på utfallet för deltagarna efter avslutad tid i projektet ser resultatet ut enligt nedan: Arbete Arbetslösa uppgift saknas Två av deltagarna som har avslutat sin medverkan i projektet och som är 50 + saknas det uppgifter på. Sex personer har fått arbete och fem personer är arbetslösa. Räknar vi med de två deltagare som det saknas uppgifter på når vi 46 % i måluppfyllelse. Väljer vi bort dessa två kommer vi upp till 54 % i måluppfyllelse. - Utomnordisk bakgrund; 30 % eller fler går till arbete eller studier Av alla de 23 lokala ambassadörerna som har anställts var endast två kvinnor med utomnordisk bakgrund, alltså 8,6 % av samtliga lokala ambassadörer hade utomnordisk bakgrund. Här är vi än en gång kritiska till de förslag som skickades från olika arbetsförmedlare i länet trots att processledningen vid flera gånger efterfrågade en större mångfald i de skickade förslagen. Med större mångfald avses även ålder, kön, funktionsnedsättning med mera. Glädjande nog fick denna ambassadör fortsatt anställning i en av de fyra implementerade verkstäderna och därmed uppfylls målet.

10 9 - Att 50 % eller fler av de som inte går till arbete eller studier upplever en förbättrad situation tack vare medverkan. Projektet har hittills lyckats göra intervjuer med 9 lokala ambassadörer, 7 av dessa har gått tillbaka till arbetslöshet. På frågan: Hur ser du på dina möjligheter att få jobb/läsa vidare jämfört med tiden innan projektet svarade de sju lokala ambassadörerna enligt tabellen: 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 peronligutv aktiva oförändrad 1 0,5 0 Positiva Oförändrad 57 % av deltagarna svarade positivt på hur de förhåller sig till sina möjligheter att få jobb eller läsa vidare. 3 av 4 tycker att de har blivit mer aktiva och mer engagerade i jobbsökeriet men även i annat. Den fjärde personen angav att hen har utvecklats på en personlig plan och fått större självinsikt vilket hen upplever som mycket positivt. 43 % tyckte att deras situation och möjligheter till arbete eller studier var oförändrad. Av de intervjuade deltagarna som var 12 till antalet, där 7 av dessa har återgått till arbetslöshet, upplever 57 % att de har en förbättrad situation utifrån medverkan i projektet. 2) Att projektet skall ha medverkat till aktiviteter i alla länets kommuner. Projektet satte igång lokala processer i samtliga kommuner och lyckades med att ha aktiviteter i 12 av länets 16 kommuner. För att få till aktiviteter var man beroende av intresse från olika lokala aktörer, om detta saknades var det svårt att gå vidare trots att flertaliga försök gjordes.

11 10 3) Att i direkta aktiviteter nått ut till minst invånare. Indikatorer (antal) Kvinnor Män Totalt Mål Aktivitetsbesökare Här ser vi tydligt hur lyckade aktiviteterna har varit som har nått ut till invånare mer än avsatt mål. Glädjande nog kan vi se att det är nästan lika många män som kvinnor, kvinnor dock utgör en något högre andel, som har tagit del av dessa aktiviteter. Nedanstående tabell visar samtliga uppnådda mål i förhållande till projektbeskrivningens mål. Indikatorer (antal) Kvinnor Män Totalt Mål Arbetstillfällen Komp.höj.individ Komp.höj.org Besökare Organisationer ) Att utöver egen aktivitet på sociala medier medverkat till minst 50 debattinlägg, reportage och dylikt i press eller etermedia. När det gäller debattinlägg så har vi inte uppnått målet. Processledningens fokus hela första året har varit uppstart och arbete i de lokala verkstäderna. Denna process anser processledningen var underskattad i projektbeskrivningen och planeringen. Den prioriteringen var nödvändig för att projektet skulle fortlöpa och gjorde att tid och energi till skrivande inte fanns. När vi har haft någon form av evenemang har det funnits ett medialt intresse men generellt sett är konkurrensen om utrymme i media hård.

12 11 Mediastatistik Media Antal Debattartikel 3 Artikel 27 Radioinslag 4 Tv - inslag 5 Blogginlägg Resultat processer, metoder De lokala verkstädernas aktiviteter. Goda exempel Processledarna vill lyfta fram själva processerna i Ett Öppnare Värmland som goda exempel. Det är skapandet av olika arenor på den lokala nivån som processledarna syftar på. Vi kan även finna goda exempel i de lokala ambassadörerna som har gjort ett fantastiskt jobb. För övrigt har vi valt att sammanställa de aktiviteter som vi tycker utgör goda exempel nedan. Detta är ett levande dokument som kontinuerligt uppdateras. Sammanställning av goda exempel. Ort Namn Beskrivning av verksamhet Kontaktperson Sunne Med hjärtat i Sunne MED HJÄRTAT I SUNNE är ett partipolitiskt och religiöst obundet ideellt nätverk där medmänsklighet och generositet en självklarhet. Vi står för de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde! MED HJÄRTAT I SUNNE vill vi tillsammans utveckla Sunne kommun till en ännu bättre plats att bo och leva i. Det kan handla om insamling och av kläder och förnödenheter till behövande, skapa möjligheter till mänskliga möten och ökad gemenskap eller hitta på roliga aktiviteter för både barn och vuxna! Sunne Elevens val EV Demokrati är en del i Fryxellska skolans värdegrundsarbete som i sin tur har växt fram ur idéerna kring Demokraticentrum som ligger på skolan. Grundidén är att ge Lina Sophie Lars Stiernelöf

13 12 eleverna möjlighet att fördjupa sig i frågor kring allas lika värde och värdet av att värna våra grundläggande demokratiska principer. Mycket av arbetet kretsar kring Förintelsen och dess mekanismer och en resa till Auschwitz ingår i kursplanen. Målet med kursen är att ge eleven en bred kunskap om våra mänskliga rättigheter och hur en fördjupning kring Förintelsen och andra brott mot mänskligheten kan leda till att man vågar agera mot orättvisor i sin egen vardag. Detta läsår valde 50% av niorna denna kurs. (enbart för åk.9) Värmland Det stora barnkalaset En grundtanke med Det stora barnkalaset är att minst en gång per år göra livet kalasroligt för alla barn. Många barn lever i någon form av utsatt livssituation, det kan handla om knappa ekonomiska resurser, missbruk, psykisk ohälsa eller något annat som gör att familjen har svårt att bekräfta barnen fullt ut. Dessa problem ska inte lyftas under dagen utan fokus är att skapa en dag där alla familjer kan göra något tillsammans och det som krävs är att vara närvarande. Arrangemanget riktar sig till alla barn och familjer i Sverige och har initierats av Hela människan (socialt arbete på kristen grund). Allt ska vara gratis. I Värmland har det anordnats i Karlstad, Sunne, Arvika, Kristinehamn och Hammarö. Det sker då i samarbete mellan t.ex. kyrkan, kommunen och ideella org. Karlstad Världens fest Världens fest är ett gemensamt möte för hela Svenska kyrkan med det internationella arbetet i fokus. Det är en plats för inspiration, utmaningar och fördjupning för alla medarbetare ideella såväl som anställda. Genom ett 40-tal gudstjänster, öppna kulturprogram, ett 30-tal Marie Björklind Lena Olsson

14 13 seminarier och personliga möten kan alla med ett intresse för internationella frågor hitta något att ta med sig tillbaka till sin församling. Tillsammans bär vi ett arbete som gör skillnad i världen, varje dag! Karlstad Expand Expand är en konferens vars vision är att bli Sveriges främsta mötesplats för frågor som rör öppenhet, mångfald och tillväxt. Tanken är att Expand kommer att vara en årligen återkommande kongress för alla som vill se förändring inom dessa områden. Karlstad Värmland för mångfald och människovärde. Karlstad för mångfald och människovärde är ett partipolitisk och religiöst obundet nätverk för privatpersoner i och omkring Karlstad som vill arbeta för ett lokalsamhälle där det råder mångfald och vi står upp för allas lika värde, ett lokalsamhälle för alla fritt från rasism. Plattform facebook. Karlstad Fröding arena På Fröding arena finns en person anställd, som har ansvar för att olika aktiviteter startas Just nu pågår gympa o dans, läxhjälp, språkstöd och sömnad. Aktörer är olika studieförbund och Ett Öppnare Värmland. Diskussioner pågår just nu med Folkbildarna och Karlstad kommun om att fortsatta verksamheten efter att projektet Ett öppnare Värmland avslutats juni 2014 Beatrice Högå Gustav Danielsson Noorihe Halimi Kristinehamn Arvika Kristinehamn för mångfald mot rasism och nazism. En samlingsplats för oss som vill att alla ska känna sig välkomna i Kristinehamn, och som tycker att rasism och nazism är förkastligt! Plattform facebook. Vi har just startat en tankesmedja i Arvika där deltagarna representerar Svenska kyrkan, Biblioteket, Flyktingmottagningen på kommunen, Röda korset, Ingesunds folkhögskola och SFI. Vi har alla stora nätverk och vi avser att omsätta tankesmedjans Sven Englund

15 14 Glava Arbete runt flyktingförläggningen idéer i olika aktiviteter inom de organisationer där vi verkar. Klädinsamling och utdelning sker denna gång via Kupan i Arvika. Varje nyanländ kan förse sig med kläder upp till ett belopp av 300 kr. Vi besöker förläggningen "under ordnade former" dvs. när vi verkligen har ärende dit. Jag har hittills varit den kontakt som löpt genom deras man Samy och vi gör tillsammans upp om besök på gym och i simhallen varje vecka. Ledningen för förläggningen deltar numera i kontaktgruppens (Svenska kyrkan, NBV och Röda korset) möten vilket har lett till förbättrad smidighet i samarbetet med alla. Alltsammans är ett försök att underlätta de asylsökandes väntetid på förläggningen innan Migrationsverket avgör deras vidare öde. Sven Englund Hagfors Tell us Den öppna mötesplatsen Tellus finns i ABFs lokaler. En person är anställd tom juni Aktörer o finansiärer har varit Ett öppnare Värmland, ABF, Migrationsverket och Hagfors kommun. Diskussioner pågår just nu med aktörerna om en permanentning av verksamheten Deje Språkcafé Röda korset har språkcafé en gång/vecka. Två pensionerade lärare håller ihop det hela. Röda korset är ansvarig organisation. Deje Fritidsbanken Fritidsbanken är en mötesplats som startades av Forshaga kommun, kyrkan och Ett öppnare Värmland där alla kan låna fritidsutrustning gratis. Torsby Internetcafé Vi har startat ett internetcafé i biografen Stjärnas lokaler, gratis internet och ett enklare cafésortiment är utbudet. Våra öppettider är måndag, onsdag och fredag 12-17, tisdag och torsdag och lördag Håkan Bergh Sven-Erik Persson Gösta Kihlgren

16 15 Stjärnan är också en modern 3D biograf med ett ganska bra utbud av film och annan kulturverksamhet. Wermlandia asylmottagande Insamling av kläder sedan starten. 2 dagar i veckan finns det några personer som delar ut kläder i klädshopen där allt är gratis. Allt tas tacksamt emot särskilt herrkläder. Stöllet asylboende Inför att de asylsökande skulle flytta in på Värmlandsporten startade jag och Elin Branhammar en grupp på Facebook som vi kallar Tillsammans i Norra Klarälvdalen. Syftet är att enkelt kunna organisera oss till att ge våra nya grannar ett varmt mottagande. Gruppen fick snabbt många medlemmar, vilket vi förstås tycker är väldigt roligt. Strax efter att de hade flyttat in på Värmlandsporten åkte flera personer ur gruppen dit med fikakorgar för att säga hej och välkommen. Det blev en otroligt trevlig kväll med många intressanta möten. Därefter har det rullat på med aktiviteter bland annat med en spelkväll där vi tränade lite svenska, flera fikatillfällen med sång, musik och dans. Vi har haft tillfälle när vi lagat mat och ätit tillsammans på Stölletskolan. De asylsökande har själva bjudit oss på orten på festligheter med fika och musik och dans. För barnen har vi ordnat en pulkaträff i vinter, och under påsk fixade vi skattjakt med godisägg. Norra Ny utveckling är en förening som vi har samarbetat med, de har också gjort mycket. Bland annat har det fixats så att tre pensionerade lärare har haft regelbunden svenskaundervisning med de asylsökande. Under våren har det dessutom ordnats dansträning, såväl för de boende på Värmlandsporten som för övriga ortsbor mycket uppskattat och roligt! Senare i vår kommer en av de boende på Värmlandsporten hålla i en aerobicsgrupp för alla som är intresserade av att vara med. Här Lillemor Olaugsdotter Viktoria Gund

17 16 är Norra Ny utveckling engagerade och sponsrar med musikanläggning. Norra Ny utveckling har en arbetsgrupp som jobbar med Värmlandsporten och de behov som kan tänkas uppstå där. Många andra organisationer har också gjort mycket. Röda Korset har förstås varit väldigt engagerade och involverade, bland annat när det gäller klädinsamling. Norra Ny hembygdsförening har bjudit till sig folk för att baka bröd hos dem. Nordvärmlands FF har fixat så att många har fått komma på fotbollsträning. Värmlandsporten själva har gjort mycket för att förbättra miljön vid hotellet, tycker jag. Bland annat har de fixat sandlåda, gungor och satt upp volleybollnät (som är flitigt använt av de boende på Värmlandsporten, men också av övriga ortsbor.) Det som är framförallt viktigt att säga är väl att alla de här aktiviteterna som vi har ordnat är ju inte bara för DEM. Det är för oss ALLA. Vi har så roligt när vi träffas och det har gett oss många nya vänner och bekantskaper. ABF Resor till Polen genomförs 2-3 gånger per år med deltagare från hela Värmland. Syftet med resorna är att ge en bra grund för att arbeta med antirasistiskt arbete på hemmaplan. Huvudman för resorna är ABF. Kristinehamn Integrationsarbete Varje fredag är det språkcafé Det pågår en mängd andra aktiviteter dessutom bl.a gitarrkurs för nybörjare, cykelskola för invandrarkvinnor, internationella kvällar, frivillig språkundervisning på asylboendet 3 ggr i veckan. Vi har ett nätverk för integration där ett antal eldsjälar och representanter för olika föreningar och institutioner ingår som tex. Röda Korset, SFI, Hembygdsföreningen Lilian Olsson Ingemar Elf

18 17, brottsofferjouren, vi har regelbundna lunchmöten. Vi samarbetar även med en nystartad facebook grupp Kristinehamn för mångfald. Kommunikation/information/utbildning Vi ser en direkt koppling mellan länsövergripande aktiviteter och kommunikations- och informationsarbetet. Dessa kopplas samman och redovisas under Kommunikation/information/utbildning. Några av dessa aktiviteter har vi valt att ha i tabellen med de goda exemplen. Ett Öppnare Värmland har för övrigt en aktiv facebooksida med 500 vänner. Det finns också en uppdaterad hemsida. Debattartiklar och insändare skrivs oftast i samband med konferenser eller andra viktiga sammanhang. Hurra, vi är olika Den 28-29/10 hölls en inkluderingskonferens i Sunne som kallades Hurra, vi är olika. Ca 200 personer deltog från framförallt Värmland. Medverkande var en rad personer och organisationer (se bifogat program och biografi nedan). Bl.a. medverkade Eskil Franck från Forum för levande historia, Ingvar Nilsson, nationalekonom som tydliggör utanförskapets prislapp på ett mycket tydligt sätt. Ett mycket starkt inslag var Soraya Post som pratade om romers förutsättningar på ett personligt sätt. Varje dag avslutades med ett panelsamtal mellan föreläsarna och lokala aktörer. Världens fest Ett samarbete med Svenska kyrkan har initierats om deltagande för EÖV på Världens Fest EÖV kommer då att hålla i ett seminarium och presentera projektet. Värdegrundsutbildningar Dels har vi utbildat Svenska kyrkans unga ledare i materialet Spelar roll. En värdegrundsutbildning planeras utifrån önskemål från personalgrupper och ledare inom idrotten. Vi har anordnat en halvdag i Forshaga tillsammans med EXPO om högerextremism på nätet och bemötande av detta. Processledningen planerar en utbildning med rubriken Ledarskap baserat på de mänskliga rättigheterna. Tanken är att projektet även ska testa detta verktyg i arbetet med attityder och värderingar. Vi utgår då ifrån FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och materialet Spela roll från Forum för levande historia. Tre grupper har visat stort intresse att delta och planerar för denna aktivitet under våren. Det är skolledarna i Torsby, kommunstyrelsen i Torsby och idrottsledare tillsammans inom Boltic, Karlstad bandy, Delta, Mosserud och VIK. I Torsby utfördes utbildningen för kommunstyrelsen den 19 maj 2014.

19 18 Landsbygdsforum Ett öppnare Värmland presenterades på Landsbygdsforum i Dömle den januari. Det visades ett stort intresse för projektet och dess arbete. Grums Ett öppnare Värmland deltog i planeringen av mångfaldsdagarna i Grums maj -14. Ett Öppnare Värmland har varit mycket aktiva i sin kommunikations- och utbildningsarbete, både genom bildandet av egna forum och även genom att höras och synas i andra sammanhang som i media. Expand Expand är en kongress om öppenhet, mångfald och tillväxt som hålls i juni 2014 på CCC i Karlstad. Processledningen kommer att hålla i ett seminarium på cirka en timme och presentera arbetet i projektet. Sigrid Paraplyprojektet Sigrid tar slut och kommer att ha en avslutningskonferens i juni där Ett öppnare Värmland är ett av projekten som valts ut och ska presenteras där. Sunne Den 7 april var det avslutning på aktiviteten halv åtta hos mig i Sunne. Sex grupper med fyra personer i varje har träffats fyra gånger. De har varit hemma hos varandra en gång var och bjudit på en middag. Fokus har legat på att möta nya människor. Avslutningen arrangerades av Sunne kommun och Ett öppnare Värmland på Gunnerudsgården. En kock finns med och deltagarna ska få laga mat tillsammans och lära sig nya maträtter. En receptsamling baserad på deltagarnas middagar delades ut. KAU samarbete Ett samarbete med Karlstad universitet inleddes i november Studenter vid informations- och PR programmet utvecklade och förbättrade EÖV:s kommunikationsstrategi som en del i sin utbildning.

20 De lokala ambassadörerna Mobiliseringsfasen sträckte sig från hösten 2012 till årsskiftet Processledarnas arbetsuppgifter kom enbart att bestå av rekrytering av de lokala ambassadörerna samt inrättandet av lokala referensgrupper för att dessa skall kunna mynna ut i en kartläggning av de behov varje enskild kommun hade och vilka fokusområden de lokala ambassadörerna skulle verka inom. Vid en del lokala verkstäder fanns kontaktpersoner och vid en del upprättades lokala referensgrupper. Vi har fram till den 31 december 2013 haft 12 lokala verkstäder igång och 20 ambassadörer anställda. I Karlstad anställdes ambassadörerna från och med 14 oktober De lokala verkstäderna har jobbat utifrån olika fokusområden som beskrivs verkstad för verkstad. Under oktober och november månad har processledningen gjort en djupdykning i projektbeskrivningen och budgeten för att göra en realistisk och målfokuserad plan för resten av projektperioden. Resultatet av detta arbete visade att projektet behövde avsluta ett antal verkstäder och anställningar av ambassadörer och fokusera på de mål i projektbeskrivningen som inte uppfyllts. Därmed gjordes en bedömning för att avgöra var det fanns intresse av andra organisationer att ta över dem. Det utkristalliserades att det fanns fyra kommuner där man kommit så långt i arbetet att ett övertagande kan vara möjligt inom en rimlig framtid. Det var Hagfors, Karlstad, Kristinehamn och Deje/Forshaga. I dessa fyra verkstäder fick ambassadörerna förlängt anställningsavtal till och med De övriga ambassadörernas anställningsavtal förlängdes inte efter De lokala ambassadörerna träffades i ett nätverk. Handledning har varit oerhört viktig för dessa personer som har stått utanför arbetsmarkanden. En del av träffarna har bestått av erfarenhetsutbyte och dagboksskrivande under ledning av professor Bengt Starrin och Meta Lundh. Dagboksanteckningarna har skickats in varje vecka till Bengt Starrin och kommer samlat att utgöra en del av utvärderingen. En bok om projektet baserat på denna dokumentation planeras att ges ut i augusti. I januari till mars innevarande år har fokus varit på implementering av de lokala verkstäderna.

21 20 Röster från de lokala ambassadörerna Processledningen har gjort intervjuer med 12 av de lokala ambassadörerna efter tiden i projektet. Nedan presenterar vi tre av deltagarna med deras svar på vad tiden i projektet har inneburit för dem. Intervju Anita 1. På vilket sätt har din anställning i EÖV påverkat dig? - Jag har blivit medveten om hur jag fungerar i en arbetssituation. Jag vill inte ha det för fritt utan vill ha mer struktur på arbetet. Det var nyttigt för mig att få syn på det. Det var jobbigt att det var luddigt. Jag har blivit mer öppen till att känna andra människor. Jag pratar mer med människor som jag inte känner och har utökat mitt kontaktnät. Jag vågar prata mer. 2. Ge några konkreta exempel. - Jobbigt att prata med folk när man inte har svar på alla frågor. 3. Hur ser din situation ut idag? - Har 100 % anställning på ABF fram till och får troligtvis förlängt. Fick in en fot i ABF genom projektet. Jag är stolt att ha fått ett heltidsjobb vid 62-års ålder. 4. Hur ser du på dina möjligheter att få jobb/läsa vidare jämfört med tiden innan projektet? - Jag har nog jobb till pensionen nu. Det borde finnas fler möjligheter att jobba utan utbildning. 5. Vad kunde varit bättre? - Varför anställdes vi vid olika tillfällen? Vi fick inte samma information. Vi borde fått ett startkit med information och utrustning. Jag fick ett heltidsjobb vid 62 års ålder.

22 21 Intervju Håkan 1. På vilket sätt har din anställning i EÖV påverkat dig? - Det har varit nyttigt för mig. Jag har fått erfarenhet att går från idé till konkret handling. Bra att få ta mycket eget ansvar. Att gå från idé till handling och ta ansvar gör att man växer som människa. Roligt att jobba med något konkret som går att ta på. Allt har varit så positivt och alla har bemött mig så positivt. 2. Ge några konkreta exempel. - Jag har alltid haft idéer men nu har jag förverkligat dem. Jag förverkligar mer idag. Inte bara snack. Allt runtomkring blir roligare och lättare. Jag har varit datalärare. Det har jag aldrig varit förut. 3. Hur ser din situation ut idag? - Hoppas på att anställningen fortsätter på något sätt genom kommun, kyrka, migrationsverk och ABF. (Håkan har fått förlängd anställning till juni till att börja med) 4. Hur ser du på dina möjligheter att få jobb/läsa vidare jämfört med tiden innan projektet? - Allt känns lättare. Jag ser möjligheter istället för svårigheter. Det är lättare att få jobb när man har jobb eller har jobbat. När man mår bra är allting lättare. Jag är mer öppen i arbetet mot när jag var arbetslös. Jag har andra tankar och tänker mer positivt. Jag ser möjligheter istället för svårigheter nu.

23 22 Intervju Britt-Inger 1. På vilket sätt har din anställning i EÖV påverkat dig? - Det är lättare att se möjligheter nu. Jag har fått ta tag i saker. Skapat. Alla möten med alla människor har varit fantastiskt. Jag har pratat med väldigt många människor från olika kategorier från missbrukare till politiker och gjort saker jag inte vågat förut. Det har kommit fram att jag har en helt annan potential. Jag har mer inblick i frågor som rör utanförskap idag. Det var en fantastisk utmaning att arbeta med ensamkommande. Det är så roligt med alla ideella krafter i Rottneros (Med hjärtat i Sunne) Människor är rädda för ensamhet och att vara utanför gruppen därför vågar man inte säga vad man tycker. 2. Ge några konkreta exempel. - Jag har blivit mer bestämd och jamsar inte med längre. Jag har fått syn på inskränktheten mer tydligt. Jag har fått respekt. Nätverket Med hjärtat i Sunne kommer ur EÖV. 3. Hur ser din situation ut idag? - Stämplar idag och söker arbete. Jag arbetar ideellt med flyktingmottagning och teater. 4. Hur ser du på dina möjligheter att få jobb/läsa vidare jämfört med tiden innan projektet? - - Jag är mer aktiv och söker upp arbetsgivare idag. Jag har insett att det är viktigt för mig att vara kreativ i mitt arbete. Nu behöver jag hålla igång och få näring till självförtroendet och självbilden. Skapa, målar och fotar. 5. Vad kunde varit bättre? - Jag hade velat ha mer individuell coachning under våren Jag har förstått att jag har en helt annan potential.

24 23 De lokala verkstäderna, fokusområden I nästan samtliga orter i Värmland har processledarna arbetat med en lokal förankring gentemot det civila samhället, kommunanställda och kommunpolitiker. Denna lokala mobilisering har resulterat i så kallade verkstäder i 12 av 16 kommuner. Dessa verkstäder är utförligt redovisade i lägesrapporterna för Ett Öppnare Värmland som finns som bilagor. Nedan presenteras en sammanställning av de valda fokusområdena. Ungdomar Barn Fokusområde Mångfald integration stärkt föreningsliv friskvård Sju av tolv kommuner har identifierat integration och mångfald som fokusområde att arbeta vidare på. Två kommuner ville arbeta med ungdomar, två kommuner valde barnen, den ena kommunens fokusområde lyder också under integration eftersom det rör sig om ensamkommande flytkingbarn. En kommun såg vikten av att fokusera på ett stärkt föreningsliv och en annan prioriterade friskvården mot grupper i utanförskap. Denna identifiering av fokusområde var möjlig tack vare den lokala mobiliseringen Referensgrupper, den lokala mobiliseringen Det uppstod processer som resultat av arbetet med Ett Öppnare Värmland. Den lokala mobiliseringen var en av de viktigaste processerna som utgjorde en stor del av processledarnas arbete och som dessutom var avgörande för etableringen och förankringen av de lokala verkstäderna med dess olika aktiviteter. Referensgrupper inrättades lokalt i de flesta kommuner på initiativ av processledarna. De fungerade som lokala styrgrupper för de kommunala aktörerna. Referensgrupperna fyllde en stödjande funktion för de lokala ambassadörerna.

25 LOKAL REFERENSGRUPP 24 Bildandet av referensgrupperna följde två olika modeller. Den första modellen utgick från att det fanns en stark kommunal tjänsteman som var drivande och som öppnade dörren för processledaren och den lokala ambassadören. Den visade vägen och mobiliserade andra nyckelpersoner som så småningom kom att utgöra en referensgrupp. Den andra modellen är att flera kommunala nyckelpersoner kallas av processledaren för att prata om de enskilda kommunernas behovsbeskrivning. Denna grupp kom att omvandlas till en stöttande referensgrupp. Referensgruppernas uppgift blev att kartlägga vilka behov och önskemål kommunen hade och hur den lokala ambassadören kunde mobiliseras för att fylla det behovet i enlighet med Ett Öppnare Värmlands mål och syfte. Processledarna uttrycker att det har sett olika ut kring när referensgrupperna bildades i förhållande till rekrytering av de lokala ambassadörerna från Arbetsförmedlingen. Ibland rekryterades den lokala ambassadören innan skapandet av en arbetsgrupp. Processledarnas slutsatser är att det är optimalt och mer effektivt att ha en klar arbetsgrupp alltså referensgrupp innan den lokala ambassadören rekryteras. Detta för att en kartläggning av kommunens behov kan göras av referensgruppen för att förenkla det operativa arbetet som senare kom att skötas av den lokala ambassadören. Referensgrupen har även varit på vissa håll mycket drivande vid verkstädernas utveckling och var ett värdefullt stöd för både processledare och den lokala ambassadören. Den lokala referensgruppens funktion ter sig enligt modellen nedan: Stöd till de lokala ambassadörerna Arbetsgrupp - behovsbeskrivning i kommunen Kartläggning för val av fokusområde Samordning av insatser samt informationspridning

26 25 De lokala ambassadörernas tillvägagångssätt för val av aktivitet grundade sig på processledarnas och kommunens kartläggning och val av fokusområde. Valet av fokusområden byggde på den behovsanalys som gjordes av den lokala referensgruppen och den lokala ambassadören genom en bred kartläggning och nätverkande. Processledarna ville inte styra den lokala ambassadören i valet av aktivitet utan gav de fria händer att utveckla idéer. Däremot ville processledarna ha en spridning av fokusområden för att Ett Öppnare Värmland skall kunna påvisa olika metoder. Processledarna arbetade medvetet för en jämn spridning av fokusområden för att skapa förutsättningar för att kunna få fram flera exempel på framgångsrika aktiviteter. Alltså skedde en medveten styrning av fokusområden för att motverka ensidighet dock fick de lokala ambassadörerna fria händer att utveckla aktiviteterna utifrån de olika kommunala behovsanalyserna. Processbeskrivning för bildandet av en lokal aktivitet Exemplet Hagfors kommun aktivitet Tell Us Processledarna kom i kontakt med en drivande nyckelperson i kommunen Pia Lind som är kulturansvarig. Pia Lind hade egna tankar och idéer men hon valde att slussa processledarna vidare till en samverkansgrupp och blev därmed en dörröppnare. Samverkansgruppen kom att bli en referensgrupp i Hagfors. Utifrån referensgruppens lokala behovsanalys valdes temat integration som fokusområde i Hagfors kommun. Rekryteringen av de lokala ambassadörerna blev klar, de fick till uppgift att gå vidare med temat integration. De ansvarade för genomförandet av en kartläggning gentemot skola och föreningar. Under sin kartläggning kom de lokala ambassadörerna i kontakt med bibliotekschefen som uttryckte ett behov av en mötesplats där nyanlända och ortsbefolkning kunde mötas. Resultatet blev mötesplatsen Tell Us. De flesta verkstäder hade en liknande process runt om i Värmland. Relationen mellan fokusområde och aktivitet, relevansen sett för varje verkstad Fokusområde aktivitet Utfall/resultat

27 26 Här ser vi att fokusområdet kartläggs av representanter för kommun och politiken, utifrån dessa uttryckta önskemål skapas en aktivitet av den/de lokala ambassadörerna som i bästa fall uppfyller de uttryckte behoven från personerna/referensgruppen. Här blir det mycket tydligt att underifrånperspektivet saknas i den lokala mobiliseringen. Den lokala mobiliseringen som har ägt rum har tillgodosesett representanters behov antingen från tjänstemän eller också politiker. Röster om individers behov från utanförskapet saknas. Här finns det utvecklingsmöjligheter att arbeta vidare på. Utvärdering och Sammanfattning kring arbetet med den lokala mobiliseringen Ett processledarperspektiv, försvårande omständigheter, utmaningar och lärdomar Otydlighet kring hur och när rekryteringen av samtliga ambassadörer skulle äga rum. Rekryteringen av de lokala ambassadörerna var tidskrävande. Det fanns svårigheter från Arbetsförmedlingen att ta fram lämpliga förslag. Vi efterfrågade ett bredare utbud och mer mångfald bland de förslag som kom från arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen misslyckades med att uppfylla dessa kriterier och de förslag som kom tog längre tid än vad vi hade beräknat. Vi trodde att vi genom arbetsförmedlingen skulle få många lämpliga kandidater till jobben som gav avtalsenlig lön och goda arbetsförhållanden. Efter ett drygt år tvingas de konstatera att så inte var fallet. Tvärtom hade arbetsförmedlingen svårt att hjälpa oss med namn på möjliga personer. I hela Karlstad fick vi endast åtta förslag. Vi ser flera förklaringar. De bottnar i såväl strukturer som stelbent tänkande. För att klara ESF:s medfinansieringskrav ställde ESF-projekt Sigrids ägare Arbetsförmedlingen krav på att de som kan komma ifråga för anställning ska uppfylla kraven för utvecklingsanställning, trygghetsanställning eller lönebidrag. Därmed utestängdes vissa grupper av arbetslösa för anställning t.ex. utomnordiskt födda som hänvisas till nystartsjobb. De många stödformerna är ett annat problem. Utvecklingsanställning, trygghetsanställning, lönebidrag systemen krockar med andra system och skapar ibland nya hinder. En person som hade aktivitetsersättning, det som tidigare kallades förtidspension, vågade inte tacka ja till en anställning hos oss. Han var rädd för att bli utestängd från ersättning i framtiden. Varför är inte systemet mera öppet för den som är beredd att testa, men inte är helt säker på att klara heltidsjobb? Vi har blivit mycket förvånade av att arbetsförmedlare inte kan ta över varandras ärenden. En arbetssökande ville jobba hos oss, men hennes arbetsförmedlare var tjänstledig. (?) Då kunde ingen annan på förmedlingen gå in och handlägga ärendet! Följden blev att den arbetssökande missade chansen till jobb. Fastän vi uttryckligen har efterlyst män, utlandsfödda och ungdomar, eftersom vi tror att vi behöver en blandning av olika sorters människor för att nå ut brett i samhället, så är nästan alla de som arbetsförmedlingen har föreslagit oss medelålders kvinnor. Vi tror att arbetsförmedlarna är fast i konventioner. Män hänvisas till slyröjning. När vi söker någon som ska nätverka och ordna evenemang, då är det få som tänker att en arbetslös man kan vara utmärkt för den uppgiften. Bristfällig introduktion för de lokala ambassadörerna när de väl anställdes.

28 27 Folkbildarnas roll. Processledarna hade hoppats på att frågor om lokaler skulle till exempel skötas av folkbildarna men så blev inte fallet. En hel del av våra arbetsuppgifter blev att sköta praktikaliteter. Däremot har man sett växande engagemang från folkbildarna med tiden Kommunikation Vi ser en direkt koppling mellan länsövergripande aktiviteter och kommunikations- och informationsarbetet. Dessa kopplas samman och redovisas under Kommunikation/information/utbildning. Några av dessa aktiviteter har vi valt att ha i tabellen med de goda exemplen. Ett Öppnare Värmland har för övrigt en aktiv facebooksida med 500 vänner. Det finns också en uppdaterad hemsida. Debattartiklar och insändare skrivs oftast i samband med konferenser eller andra viktiga sammanhang Strategiska temagrupper Processledarna såg vikten av bildandet av strategiska nätverk för att arbeta med attitydförändringar över länet. Ett arbete de hade velat göra i ett tidigare skede, redan vid mobiliseringsfasen. Processledarna lyckades bilda ett strategiskt nätverk i december 2013 som var partipolitiskt obundet där ett tjugotal personer från olika delar av Värmland, olika yrkesgrupper, kön och ålder är kopplade till detta nätverk som har som syfte att hitta arbetssätt för att skapa ett öppnare och tolerantare Värmland. Dessa nyckelpersoner är praktiker som journalister, politiker. En del representerar universitetet, näringslivet och kyrkan. Syftet är att klicka idéer kring vad nätverket kan göra och att tänka på implementeringen av Ett Öppnare Värmlands erfarenheter. Gruppen kallar sig tankesmedja och tänker ha olika teman vid varje träff med en återkommande frågeställningen: Vilka nya typer av plattformer och forum skulle kunna få fler människor engagerade och handlingskraftiga? Hur arbetet utvecklar sig är en grupprocess och inget som processledningen i Ett Öppnare Värmland har bestämt. Processledningen kallar till möten och är samtalsledare.

29 28 3. Budgeten för Ett Öppnare Värmland Beskrivningen av budgethanteringen Ett Öppnare Värmlands budget är uppbyggd som en tårta, där de olika medfinansiärerna kan ses som en viktig bit i helheten. Rutiner och fakturering fungerar med alla finansiärer, efter en del problematiska startproblem. Vi har en bra dialog med samtliga finansiärer. Reflektioner: Utifrån erfarenheten av vår budgetmodell så bör parterna inför kommande projekt hitta en gemensam modell för projektbudget. I EÖV har det krävts 5 olika modeller angående rutiner, krav på underlag, fakturering, rekvirering o.s.v. Detta arbete har varit väldigt tidskrävande och alldeles för mycket tid har behövts till administrativt arbete.

Ett Öppnare Värmland, steg II

Ett Öppnare Värmland, steg II Ett öppnare Värmland Steg II 2012-03-22 BoL 1(13) Projekt Ett Öppnare Värmland, steg II Denna projektbeskrivning vänder sig till parterna - Arbetsförmedlingen - Länsstyrelsen - Projekt Sigrid/Europeiska

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Om Frivillig i Gävleborg Paragraf 37a Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter Förordning

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Arbetspass under Välkommen till Västerbotten!

Arbetspass under Välkommen till Västerbotten! Dokumentation från Arbetspass under Välkommen till Västerbotten! Medlefors Folkhögskola 20161022 1. Plats Medlefors Folkhögskola 2. Processledare Ola Svensson Kajsa Östlund 3. Deltagare Se separat lista.

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 Sunne kan bättre! Vi Moderater i Sunne kommun är beredda att ta ansvar och leda kommunen efter valet 2014. Vi vill bidra till att alla i högre grad ska kunna

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Tertialrapportering, nr 3 Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning 2015

Tertialrapportering, nr 3 Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning 2015 STATUSRAPPORT Vårt dnr [Vårt dnr] 2016-03-18 Utgåva [P1.0-1] Tertialrapportering, nr 3 Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning 2015 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm,

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Futebol dá força Åland

Futebol dá força Åland Futebol dá força Åland Varför? Med växande psykisk ohälsa bland unga tjejer, ätstörningar, sexuella övergrepp och våld, höga krav på prestation, integrationsproblematik, en icke jämställd fördelning av

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018?

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Villa Vik, Växjö, Kronoberg Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Workshop, Open Space, den 8 Mars 2014 Arrangör: Hela Sverige ska leva Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg Processledning och dokumentation:

Läs mer

FÖRSTEGET. Delrapport

FÖRSTEGET. Delrapport FÖRSTEGET Delrapport 2016-01-01 2016-06-30 Rapportförfattare: Sara Svensson 2016-06-20 Lägesrapport Projektet Försteget har nu verkat aktivt i 10 månader mot målgruppen unga vuxna som har ett omfattande

Läs mer

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse

Läs mer

Mette Agborg & Lisa Berger

Mette Agborg & Lisa Berger IDA från projekt till levande verksamhet Mette Agborg & Lisa Berger Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås IDA från projekt till levande verksamhet Vuxenstuderande är en viktig målgrupp

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

UPPSALA RÖDAKORSKRETS VERKSAMHETSPLAN 2017

UPPSALA RÖDAKORSKRETS VERKSAMHETSPLAN 2017 VISION UPPDRAG PRIORITERAD MÅLGRUPP VERKTYG ÖVERGRIPANDE MÅL PRIORITERADE OMRÅDEN OCH MÅL INGEN SKALL LÄMNAS ENSAM I KRIS ELLER KATASTROF. VI GER HOPP OCH RÄDDAR LIV I UPPSALA OCH I VÄRLDEN. DE MEST UTSATTA

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället - DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska incitament för individen

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Sammanställning av anteckningar Open Space-diskussioner oktober 2015 Dialogprocess överenskommelse Värmland

Sammanställning av anteckningar Open Space-diskussioner oktober 2015 Dialogprocess överenskommelse Värmland Digital mötesplats Sammanställning av anteckningar Open Space-diskussioner oktober 2015 Dialogprocess överenskommelse Värmland Förankring så fler är med Folkhälsa Exemplifiering av näringslivsinvolvering

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit!

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Det civila samhället och dess ansvar för god integration

Det civila samhället och dess ansvar för god integration Det civila samhället och dess ansvar för god integration Slutsatser från ny enkätundersökning i Växjö kommun Växjö 10 december Daniel Folkesson Praktiskt genomförande av Institutet för lokal och regional

Läs mer

Föreningsplattform för nyanlända

Föreningsplattform för nyanlända Föreningsplattform för nyanlända Reviderad projektplan och budget Omvärldsanalys (mars april) Kartlägga samverkansparternas kompetenser och roller i projektet Behovsanalys (målgrupp, föreningsliv, myndigheter

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Processtöd Tillgänglighet Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Hur kan vi i vårt projekt få hjälp av utvärderaren att uppmärksamma, belysa, analysera och reflektera kring

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer