Ubåtsnytt nr 6 ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ubåtsnytt nr 6 ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder"

Transkript

1 Ubåtsnytt nr 6 ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder I detta nummer visas en automatiserad rapport över hur klienterna förbättras från ASI-G till ASI-U för olika åtgärder i Ubåt. Rapporten programmeras f.n. och kommer att vara tillgänglig som utskrift ur Ubåt. Det kommer då också att finnas ett avsnitt som visar hur det gått för klienterna i den egna enheten. Bengt-Åke och Kerstin Armelius

2 ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder Urvalet gjordes I Ubåt finns 1283 åtgärder för 588 klienter. Redovisningen baseras på de 180 klienter som har både ASI-G och ASI-U. För de åtgärder som har minst 10 registreringar redovisas förbättringar och problemfrihet vid ASI-U. Utredningar ingår inte i denna rapport. GRUPPERING AV KLIENTER I ASI Vi har visat att det är nödvändigt att skilja mellan olika grupper av klienter när man undersöker förändring av problem. Har man många klienter kan man dela in missbruksklienter i tre s.k. missbruksprofiler baserat på deras problem i alla områden i ASI-G: Narkotikaprofil, Alkohol och psykiska problem och Avgränsade alkoholproblem. Men vad kan man göra om det är för få klienter för att dela in i tre grupper? Vi har prövat att skapa en indelning i två grupper: missbrukare som huvudsakligen har problem med alkohol eller huvudsakligen med narkotika och funnit att det går att skapa en enkel gruppering baserad på intervjuarskattningen av Narkotika vid ASI-G enligt nedan: 1. Om intervjuarskattning av Narkotika är låg, 0-4 så handlar det primärt om alkoholproblem, och gruppen kallas här ALK, N=107 klienter. 2. Om intervjuarskattning av Narkotika är hög, 5-9 så handlar det primärt om narkotikaproblem, och gruppen kallas här NARK, N= 73 klienter. 3. Om klienter som hamnar i gruppen ALK har en intervjuarskattning av Alkohol som är 0 eller 1 så betraktas det som att de inte hör till någon av de två grupperna, N= 18 klienter. Överensstämmelsen med de tre missbruksprofilerna är stor. Gruppen NARK består till 95% av klienter från Narkotikaprofilen och gruppen ALK består till 99% av klienter i de två alkoholprofilerna. Denna indelning av klienterna i två grupper har fördelen att den är enkel att göra och kan användas när man har ett relativt litet antal klienter. Nackdelen är att man inte håller isär missbrukare med alkoholproblem, där profilen Avgränsade alkoholproblem har stora problem med alkohol och i det närmaste inga andra problem medan gruppen Alkohol/psyk har stora problem med alkohol men också stora problem inom andra områden förutom med narkotika. FÖRBÄTTRING VID OLIKA ÅTGÄRDER FÖR KLIENTER I GRUPPPEN ALK Först visas klienternas problem vid ASI-G och ASI-U i gruppen ALK. Tabell 1. Intervjuarskattningar vid G och U för ALK klienter. Medelvärden. ALK ASI G ASI U n=96 n=107 Alkohol 5,79 2,7 Narkotika 0,75 0,39 Psykisk 3,6 1,98 Familj 2,85 1,84 Arbete 2,66 1,83 Fysisk 2,12 1,47 Kriminalitet 0,93 0,35 Resultaten i tabell 1 visas också i figur ALK G n=107 ALK U n=96 Figur 1. Intervjuarskattningar av problem i ASI-G och ASI-U för ALK klienter i Ubåt. Medelvärden. För klienter i gruppen ALK minskar problemen inom alla områden i ASI. Störst är minskningen för problem med alkohol. Förbättring vid olika åtgärder för klienter i ALKgruppen Förbättring definieras som en minskning av intervjuarskattningen med minst 2 skalsteg mellan ASI-G och ASI-U (reliabel förbättring). I tabell 2 visas hur stor procentuell andel av olika åtgärder som gett en förbättring av problem med alkohol, narkotika och psykisk. Medelvärdet i tabellen gäller alla åtgärder för klienter i ALK-gruppen i Ubåt som då kan jämföras med resultat för enskilda åtgärder.

3 Tabell 2. Andel av olika åtgärder som gett en förbättring av Alkohol, Narkotika och Psykisk för klienter i gruppen ALK. ALK (n= antal åtgärder) Alkohol Narkotika Psykisk 12-steg n=40 75% 5% KBT n=20 55% 1 45% MI behandling n=17 71% 6% 24% Stödboende n=23 83% 25% 67% Stödsamtal n=12 75% 18% 58% ÅP n=21 76% 19% 67% n= % 21% 51% För klienter i ALK-gruppen är den genomsnittliga förbättringen för alla 210 åtgärderna 64% för problem med alkohol, 21% för problem med narkotika och 51% för problem med psykisk. Resultaten i tabell 2 visas också i figur Gruppen ALK har en klient i ALK-gruppen mellan 24 och 67 procents chans att förbättra sina problem. Störst andel förbättrade har åtgärderna stödboende och ÅP och lägst andel förbättrade har åtgärden MI-behandling. FÖRBÄTTRING VID OLIKA ÅTGÄRDER FÖR KLIENTER I GRUPPPEN NARK Nedan visas klienternas problem vid ASI-G och ASI-U i gruppen NARK. Tabell 3. Intervjuarskattningar vid G och U för gruppen NARK. Medelvärden. NARK ASI-G ASI-U n=73 n=64 Alkohol 3,67 2,16 Narkotika 6,89 3,16 Psykisk 4,7 3,57 Familj 3,85 2,47 Arbete 4,26 3,03 Fysisk 2,64 2,56 Kriminalitet 2,62 1,31 Resultaten från tabell 3 visas också i figur Alkohol Narkotika Psykisk Figur 2. Andel åtgärder med förbättring av Alkohol, Narkotika och Psykisk för olika åtgärder i ALKgruppen. Av figuren framgår att en klient i ALK-gruppen har mellan 55 och 76 procents chans att förbättra sina alkoholproblem beroende på vilken åtgärd det handlar om. Störst andel förbättrade för problem med alkohol har åtgärden Stödboende och lägst andel förbättrade har åtgärden KBT. För problem med narkotika har en klient i ALK-gruppen mellan 5 och 25 procents chans att förbättra sina problem. Störst andel förbättrade har åtgärden stödboende och lägst andel förbättrade har åtgärden 12-steg. För problem med psykisk NARK G n=73 NARK U n=64 Figur 3. Intervjuarskattningar av problem i ASI-G och ASI-U för NARK klienter i Ubåt. Medelvärden. För klienter i gruppen NARK sker en minskning inom alla områden i ASI. Minskningen är störst för problem med narkotika. Förbättring vid olika åtgärder för klienter i NARK-gruppen I tabell 4 visas hur stor procentuell andel av olika åtgärder som gett en förbättring av problem med alkohol, narkotika och psykisk för klienter i NARKgruppen. Medelvärdet i tabellen gäller alla åtgärder

4 för klienter i NARK-gruppen, som då kan jämföras med resultat för enskilda åtgärder. Tabell 4. Andel av olika åtgärder som har en förbättring av Alkohol, Narkotika och Psykisk för klienter i gruppen NARK. NARK (n= antal Alkohol Narkotika Psykisk åtgärder) 12-steg n=27 67% 7 63% KBT n=19 47% 68% 63% Stödboende n=21 52% 86% 43% n=160 42% 79% 52% För klienter i NARK-gruppen är den genomsnittliga förbättringen för alla 160 åtgärderna 42% för problem med alkohol, 79% för problem med narkotika och 52% för problem med psykisk. Resultaten i tabell 4 visas också i figur 4. NARK ANDEL PROBLEMFRIA VID UPPFÖLJNINGSINTE RVJU EFTER OLIKA ÅTGÄRDER Problemfrihet är ett övergripande mål för missbruksvården. I ASI definieras det som att intervjuarskattningen vid en uppföljningsintervju är 0 eller 1. Nedan visas hur stor andel av olika åtgärder med problemfrihet vid uppföljningsintervjun i gruppen ALK. Tabell 5. Andel problemfria vid ASI-U efter olika åtgärder för Alkohol, Narkotika och Psykisk i gruppen ALK. ALK (n= antal åtgärderhokotika Alko- Nar- Psykisk ÅP n=21 71% 91% 67% Stödboende n=23 53% 42% 12-steg n=40 53% 98% 66% Stödsamtal n=12 42% 42% KBT n=20 85% 55% MI behandling n=17 29% 41% n=210 44% 9 51% Den genomsnittliga andelen problemfrihet för alla 210 åtgärderna i gruppen ALK var 44% för problem med alkohol, 9 för problem med narkotika och 51% för problem med psykisk. Stödboende n=21 12-steg n=27 KBT n=19 Alkohol Narkotika Psykisk Resultaten i tabell 5 visas också i figur 5. ALK problemfri ASI-U Figur 4. Andel åtgärder som har förbättring av Alkohol, Narkotika och Psykisk för olika åtgärder i gruppen NARK. Av figuren framgår att en klient i NARK-gruppen har mellan 47 och 67 procents chans att förbättra sina alkoholproblem. Störst andel förbättrade för problem med alkohol har 12-steg och lägst andel förbättrade har KBT. En klient i NARK-gruppen har mellan 41 och 67 procents chans att förbättra sina narkotikaproblem. Störst andel förbättrade har Stödboende och lägst andel förbättrade har KBT. För problem med psykisk har en klient i NARK-gruppen mellan 43 och 63 procents chans att förbättra sina problem. Störst andel förbättrade har 12-steg och KBT och lägst andel förbättrade har Stödboende. Alkohol Narkotika Psykisk Figur 5. Andel åtgärder med problemfrihet inom olika områden vid ASI-U i gruppen ALK. Av figuren framgår att en klient i ALK-gruppen har mellan 29 och 71 procents chans att vara problemfri när det gäller alkohol. Störst andel problemfria har ÅP

5 och lägst andel problemfria har MI behandling. En klient i ALK-gruppen har mellan 85 och 100 procents chans att vara problemfri när det gäller narkotika. Störst andel problemfria har Stödboende, Stödsamtal och Mi behandling och lägst andel har KBT. För problem med psykisk har en klient i ALK-gruppen mellan 41 och 67 procents chans att vara problemfri. Störst andel problemfria har ÅP och lägst andel problemfria har MI behandling. klient i NARK-gruppen har mellan 26 och 37 procents chans att vara problemfri när det gäller narkotika. Störst andel problemfria har 12-steg och lägst andel har KBT. För problem med psykisk har en klient i NARK-gruppen mellan 16 och 33 procents chans att vara problemfri. Störst andel problemfria har 12-steg och lägst andel problemfria har KBT. I tabell 6 visas andelen problemfria för gruppen NARK. Tabell 6. Andel problemfria vid ASI-U efter olika åtgärder för Alkohol, Narkotika och Psykisk i gruppen NARK. NARK (n= antal åtgärder) Alkohol Narkotika Psykisk 12-steg n=27 48% 37% 33% Stödboende n=21 52% 33% 29% KBT n=19 37% 26% 16% n=160 36% 24% 18% Den genomsnittliga andelen problemfrihet för alla 160 åtgärderna i gruppen NARK var 36% för problem med alkohol, 24% för problem med narkotika och 18% för problem med psykisk. Resultaten i tabell 6 visas också i figur NARK problemfri ASI-U 12-steg n=27 Stödboende n=21 KBT n=19 Alkohol Narkotika Psykisk Figur 6. Andel åtgärder med problemfrihet inom olika områden vid ASI-U i gruppen NARK. Av figuren framgår att en klient i NARK-gruppen har mellan 37 och 48 procents chans att vara problemfri när det gäller alkohol. Störst andel problemfria har Stödboende och lägst andel problemfria har KBT. En

Ubåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius

Ubåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius 215-11-3 Ubåtsnytt nr 7 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Vad tycker klienter och handläggare och hur går det för klienterna? I detta nummer beskrivs skillnader mellan 12-stegs behandling

Läs mer

Ubåtsnytt nr 5 ÅTGÄRDER FÖR KVINNOR OCH MÄN

Ubåtsnytt nr 5 ÅTGÄRDER FÖR KVINNOR OCH MÄN 15-1-29 Ubåtsnytt nr 5 ÅTGÄRDER FÖR KVINNOR OCH MÄN I detta nummer beskrivs skillnader mellan kvinnor och män avseende vilka åtgärder som registrerats i Ubåt. Får de olika åtgärder? Har de olika upplevelser

Läs mer

Problemförändringar och brukarskattningar för

Problemförändringar och brukarskattningar för Problemförändringar och brukarskattningar för olika åtgärder i missbruksvård Preliminära resultat från ASI och Ubåt Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder Bygger på Socialstyrelsens och Psykiatriska föreningens

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med

Läs mer

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Datum för uttaget ur databasen: 2016-01-26. Grundintervjuerna är gjorda

Läs mer

Ubåtsnytt VÄLKOMMEN TILL FÖRSTA NUMRET AV UBÅTSNYTT! NR 1: NÅGRA RESULTAT FRÅN TESTPERIODEN MED UBÅT. Bengt-Åke och Kerstin Armelius

Ubåtsnytt VÄLKOMMEN TILL FÖRSTA NUMRET AV UBÅTSNYTT! NR 1: NÅGRA RESULTAT FRÅN TESTPERIODEN MED UBÅT. Bengt-Åke och Kerstin Armelius -- Ubåtsnytt NR : NÅGRA RESULTAT FRÅN TESTPERIODEN MED UBÅT VÄLKOMMEN TILL FÖRSTA NUMRET AV UBÅTSNYTT! UBÅT är en metod för att följa upp och beskriva åtgärder inom missbruksvård som har funnits tillgänglig

Läs mer

ASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program

ASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program ASI i Implementering Politiken Sammanställningar Program Historisk beskrivning Implementeringsarbetet Politiken Vad har förändrats & vad är kvar att göra Vad har varit viktigast Aktuella sammanställningar

Läs mer

ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden

ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden ASI-stad: Blandade orter : Alla övriga kommuner. Datum för uttaget ur databasen: 2013-10-28. Grundintervjuerna

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) ASI (Addiction Severity

Läs mer

Södertälje: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metod

Södertälje: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metod Södertälje: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metod Datum för uttaget ur databasen: 2016-01-15. Grundintervjuerna är gjorda mellan 2007-05- 06 och 2015-12-16 och

Läs mer

ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS Råbe & Kobberstad AB i samarbete med Bengt-Åke och Kerstin Armelius professorer em. ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS Syftet med denna rapport är att visa vad man kan

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) Tidsdisposition Förmiddag:

Läs mer

ASI-STAD JÄMFÖRT MED ÖVRIGA

ASI-STAD JÄMFÖRT MED ÖVRIGA Råbe & Kobberstad AB i samarbete med Bengt-Åke och Kerstin Armelius professorer em. ASI-STAD JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS Syftet med denna rapport är att visa vad man kan

Läs mer

Vad säger ASI om missbrukare i Malmö?

Vad säger ASI om missbrukare i Malmö? Vad säger ASI om missbrukare i Malmö? Kartläggning och analys av förändringar under ett år avseende de 784 missbruksklienter i Malmö som intervjuats med ASI-metoden fram till november 2008 Juni 2010 Stadskontoret

Läs mer

ASIKÖPING JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

ASIKÖPING JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS Råbe & Kobberstad AB i samarbete med Bengt-Åke och Kerstin Armelius professorer em. ASIKÖPING JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS Syftet med denna rapport är att visa vad man kan

Läs mer

Våldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor

Våldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor Våldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor En rapport till Socialstyrelsens utredning om våldsutsatta kvinnor med missbruk Oktober 2010 Kerstin

Läs mer

Metodöverväganden vid analys av aggregerade data från Addiction Severity Index

Metodöverväganden vid analys av aggregerade data från Addiction Severity Index 1 Metodöverväganden vid analys av aggregerade data från Addiction Severity Index Armelius, B-Å och Armelius, K. Institutet för Klinisk Psykologi i Umeå AB, IKP 2011 2 Innehåll Metodöverväganden vid analys

Läs mer

Allmän information (1 av 1) Intervjuarkod. A10 Enhetskod

Allmän information (1 av 1) Intervjuarkod. A10 Enhetskod ASI Grund ASI Grund är en standardintervju för kartläggning och bedömning av problem och resurser för personer med missbruks- och beroendeproblem. Intervjun innehåller huvudsakligen frågor om sju livsområden:

Läs mer

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan ASI Grund är en standardintervju för kartläggning och bedömning av problem och resurser för personer med missbruks- och beroendeproblem. Intervjun innehåller huvudsakligen

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på 14000 ASI-intervjuer fram till oktober 2008

Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på 14000 ASI-intervjuer fram till oktober 2008 Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på 14000 ASI-intervjuer fram till oktober 2008 En rapport till Socialstyrelsens utredning om våldsutsatta kvinnor med missbruk.

Läs mer

Oro och besvär Hjälpbehov Område Intervjuarskattning. Fysisk hälsa. Arbete/försörjning. Alkoholanvändning. Narkotikaanvändning.

Oro och besvär Hjälpbehov Område Intervjuarskattning. Fysisk hälsa. Arbete/försörjning. Alkoholanvändning. Narkotikaanvändning. 1 ASI Feedback Formulär Skattning ASI Feedback Form Intervju uppgifter Skattningsskalor Namn Intervjuare Klient Klientkod Problem/Hjälpbehov Hjälp - Oro och Besvär Intervjudatum (ÅÅÅÅMMDD) 0-1 Inget 0

Läs mer

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.

Läs mer

Allmän information (1 av 1) A10 Intervjuarkod. A11 Enhetskod

Allmän information (1 av 1) A10 Intervjuarkod. A11 Enhetskod ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en standardintervju för uppföljning av personer i missbruks- och beroendevård. Den används för att stämma av personens situation och hjälpbehov samt för uppföljning av

Läs mer

Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun

Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun Slutrapport Bengt-Åke Armelius, Siv Nyström, Christer Engström och Jan Brännström Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

SMART. Återfallsprevention. Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod

SMART. Återfallsprevention. Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod Återfallsprevention Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod ÅP har sin tradition i kognitiv beteendeterapi (KBT), som fokuserar på omlärande strategier utifrån kartläggning av dysfunktionella

Läs mer

Beskrivning av tre klientprofiler inom svensk missbruksvård*

Beskrivning av tre klientprofiler inom svensk missbruksvård* Beskrivning av tre klientprofiler inom svensk missbruksvård* lena m. lundgren, bengt-åke armelius, kerstin armelius, jan brännström, deborah chassler & lisa sullivan En klusteranalys av intervjuarskattningar

Läs mer

ID: INTERVJUARSKATTNING AV SVÅRIGHETSGRAD/ BEHANDLINGSBEHOV

ID: INTERVJUARSKATTNING AV SVÅRIGHETSGRAD/ BEHANDLINGSBEHOV ID: ASI-INTERVJU INSTRUKTIONER TILL INTERVJUAREN 1. Lämna inga tomma svarsrutor. När så behövs använd: X - frågan obesvarad/vill ej svara N - frågan inte tillämpbar 2. Frågenummer som är understrukna ställs

Läs mer

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården) Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården) Varför ska vi återkoppla? För att öka klientens delaktighet i

Läs mer

Utredning av alkohol- och drogproblem

Utredning av alkohol- och drogproblem Utredning av alkohol- och drogproblem Orientering i bedömningsinstrumenten ASI, ADAD och ADDIS Jenny Åkerlund, ASI-utbildare, socialtjänsten Skellefteå Utredningsmodell Behandling Steg 1 Gallring finns

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Allmän SiS-rapport 2010:9 SiS LVM-vård En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Förord År 1994 övertog Statens institutionsstyrelse, SiS, huvudmannaskapet för tvångsvården

Läs mer

ASI årsrapport 2014. Bromma stadsdelsförvaltning. stockholm.se. Staffan Wallier

ASI årsrapport 2014. Bromma stadsdelsförvaltning. stockholm.se. Staffan Wallier ASI årsrapport 2014 Bromma stadsdelsförvaltning stockholm.se Staffan Wallier Dnr: 460-15-1.2.1. Utgivare: Bromma stadsdelsförvaltning Kontaktperson: Staffan Wallier, verksamhetscontroller 3 (25) Sammanfattning

Läs mer

Chefsstöd 2015-06-16

Chefsstöd 2015-06-16 Chefsstöd 2015-06-16 Chefsdag 16 juni 09.00-09.30 Inledning, presentation Kort info om framtiden 09.30-10.15 ASI uppföljning, statistik vad ser vi idag? 10.15-10.45 paus (Annica, Tina) 10.45-11.45 Nya

Läs mer

MAPS-in. Bas MAPS-in MÅL. Namn. Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod. Enhetskod. Arbete/försörjning.

MAPS-in. Bas MAPS-in MÅL. Namn. Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod. Enhetskod. Arbete/försörjning. Bas MAPS-in MAPS-in Namn Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod 7 5 2 9 4 3 2 1 Enhetskod 0 Intervjuarkod INSTRUKTIONER Lämna inga tomma svarsrutor. När så behövs, använd: X=Frågan

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Årsanalys. Individ- och familjeomsorgsnämnden

Årsanalys. Individ- och familjeomsorgsnämnden Årsanalys 2010 Individ- och familjeomsorgsnämnden Årsanalys 2010 Nämndens uppdrag Individ- och familjeomsorgsnämndens ansvar var förebyggande och uppsökande arbete samt tidiga sociala insatser. I ansvarområdet

Läs mer

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling 1 Alkohollinjen pågående och planerad utveckling Presentation på CES frukostseminarium om alkohol 2015-04-15 Kerstin Damström Thakker, Driftsansvarig 1 2 Vad Alkohollinjen kan erbjuda: 1 Utbildade rådgivare

Läs mer

ASI-stad: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT Ett exempel på en datorgenererad rapport från UBÅT

ASI-stad: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT Ett exempel på en datorgenererad rapport från UBÅT : Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT Ett exempel på en datorgenererad rapport från UBÅT Datum för uttaget 14-4-25 Det finns 9 registrerade åtgärder för 417 klienter, 32 procent är kvinnor

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

ASI-manualen. Anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning Reviderad version 2017

ASI-manualen. Anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning Reviderad version 2017 ASI-manualen Anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning Reviderad version 2017 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Samhällsekonomiska aspekter av missbruk. Kari Jess Fil dr i socialt arbete Mälardalens högskola

Samhällsekonomiska aspekter av missbruk. Kari Jess Fil dr i socialt arbete Mälardalens högskola Samhällsekonomiska aspekter av missbruk Kari Jess Fil dr i socialt arbete Mälardalens högskola INVESTERING KONTRA KOSTNAD EXEMPEL MISSBRUKSBEHANDLING KOMMUNALEKONOMISK SAMHÄLLSEKONOMISK KOSTNAD INVESTERING

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2012...5 Platser på särskilda ungdomshem...5 Intagningar på särskilda ungdomshem...5

Läs mer

ASI-manualen anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning. Siv Nyström, David Zingmark & Anneli Jäderland

ASI-manualen anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning. Siv Nyström, David Zingmark & Anneli Jäderland 2009 ASI-manualen anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning Siv Nyström, David Zingmark & Anneli Jäderland ASI-manualen anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning Siv Nyström, David Zingmark

Läs mer

SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK

SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK AVSLUTNINGSKONFERENS 16 OKTOBER 2014 OM FEM KOMMUNERS UTVECKLINGSARBETE HUR HAR DET GÅTT OCH HUR GÅ VIDARE? Vad är en programteori

Läs mer

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2015 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2015 Stockholm juni 2016 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västernorrland den 17 maj Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

ASI-manualen. Anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning

ASI-manualen. Anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning ASI-manualen Anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning Du får gärna citera s texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i

Läs mer

Evidensbaserade praktiker

Evidensbaserade praktiker SoS uppdrag Standardiserade bedömningsmetoder (SDM) Kvalitetsgranskning av bedömningsmetoder Publiceras i Metodguiden ADDIS, ASI, Home Utveckling av nya bedömningsmetoder - flera uppdrag Försörjningsstöd

Läs mer

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara

Läs mer

och Manual Innehåll ... 4 Stöd... 4 Funktionsträning

och Manual Innehåll ... 4 Stöd... 4 Funktionsträning UBÅT Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder Manual Kerstin och Bengt-Åke Armelius Umeå den 2 mars 2012 Innehåll UBÅT Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder... 1 Bakgrund och syfte...... 2 UBÅT Del 1:

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll Bakgrund Tidigare forskning Syfte

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

Utbildningsprogram 2018

Utbildningsprogram 2018 Från och med oktober 2017 byter vi namn från Lars Öhman Utbildning, Utredning, Behandling och Stöd till KUMTURA AB. Samma erbjudanden nu som då Utbildningsprogram 2018 Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer? 1 Disposition Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Varför riktlinjer? Innehåll i riktlinjerna Kunskap till praktik Evidensbaserad praktik Reflektion utgångspunkt för förändring Implementering

Läs mer

ASI-X INTERVJUFORMULÄR

ASI-X INTERVJUFORMULÄR ASI-X INTERVJUFORMULÄR INSTRUKTIONER. Lämna inga tomma svarsrutor. När så behövs, använd: X=Frågan obesvarad N=Frågan inte tillämpbar. Frågenummer som är i kursiv fetstil är kritiska frågor.. Utrymme finns

Läs mer

Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk. Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)

Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk. Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll Bakgrund Syfte och metod Lite resultat Några

Läs mer

SiS statistik år 2009

SiS statistik år 2009 SiS statistik år 2009 Linda Knudsdotter Vanström Sofie Mörner Mats Sonefors Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sidnr INLEDNING... 6 BEGREPP... 8 UNGDOMSVÅRD ÅR 2009... 10 Platser och beläggning

Läs mer

Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen

Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen Socialtjänsten i Hällefors kommun Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen Hällefors

Läs mer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Södertälje enhet Vuxenenheten: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT

Södertälje enhet Vuxenenheten: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT : Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT Datum för uttaget 2016-01-27. Det finns totalt 1815 registrerade åtgärder för 874 klienter, 26 procent är kvinnor och 60 procent är män. (För 14 procent

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 Ett aktivt folkhälsoarbete har bedrivits i Filipstad under en längre tid. Sedan år 2004 är det Lokala folkhälsorådet (LFHR) direkt underställt kommunstyrelsen.

Läs mer

Årsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

Årsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 [3] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2009 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se

Läs mer

Årsrapport ASI 2010 1 [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

Årsrapport ASI 2010 1 [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 [41] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2010 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se

Läs mer

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

Samsjuklighet och förbättring

Samsjuklighet och förbättring Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Examensarbete 15p HT 2010 Samsjuklighet och förbättring En kvantitativ studie om personer med missbruk och samtidig svår psykisk störning på Södermalm i

Läs mer

Inskrivning text, IKM-DOK

Inskrivning text, IKM-DOK Inskrivning text, IKM-DOK Individkod: Datum för intervju: Placerande kommun: Intervjuare: Inskriven: (A,B) Allmän information Klienten är en 39-årig man. Han är svensk medborgare och är född i Sverige.

Läs mer

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com Myten om alkohol som självmedicinering Hur personer med dubbla

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Välkommen till: Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Kursansvariga; Peter Tudén Sjuksköterska och Vårdenhetschef vid Beroendemottagningen Ryhov Mattias Jonsson - Folkhälsosekreterare - Folkhälsa och

Läs mer

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-01 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Implementering av socialstyrelsens

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk

Läs mer

motiverande samtal (MI)

motiverande samtal (MI) Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda

Läs mer

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning

Läs mer

e-mail: info@euroadad.com TILLÄGGSFRÅGOR Namn Adress Bostadsort Postnummer Skola Å Å Å Å M M D D Klass Å Å Å Å M M D D Relation Adress Bostadsort

e-mail: info@euroadad.com TILLÄGGSFRÅGOR Namn Adress Bostadsort Postnummer Skola Å Å Å Å M M D D Klass Å Å Å Å M M D D Relation Adress Bostadsort A Administrativ Ino EUROADAD 9 Proil över intervjuarskattning (rån AFF) INTERVJUFORMULÄR INSTRUKTIONER. Lämna inga tomma svarsrutor. När så behövs, använd: X=Frågan obesvarad N=Frågan inte tillämpbar Använd

Läs mer

Användning av bedömningsinstrument i missbruksvården

Användning av bedömningsinstrument i missbruksvården Användning av bedömningsinstrument i missbruksvården En nationell kartläggning och fallstudier av två län Maria Abrahamson Kalle Tryggvesson Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drog Centre for

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

UngDOK en intervjumetod för ungdomar med missbruksproblem

UngDOK en intervjumetod för ungdomar med missbruksproblem UngDOK en intervjumetod för ungdomar med missbruksproblem Göteborg 2015-11-12 Mikael Dahlberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll Utgångspunkter

Läs mer

ADAD-intervjuer 1997 2004

ADAD-intervjuer 1997 2004 Allmän SiS-rapport 6:2 ADAD-intervjuer 1997 4 Förändringar i ungdomars bakgrund, livssituation och behandlingsbehov ISSN 144-2584 Förord Sedan 1997 har ungdomar som skrivits in på särskilda ungdomshem

Läs mer

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården 2014-10- 13 Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Anne H Berman, leg psykolog, leg psykoterapeut Docent och adj lektor i klinisk psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum

Läs mer