Ubåtsnytt nr 6 ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder
|
|
- Britt Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ubåtsnytt nr 6 ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder I detta nummer visas en automatiserad rapport över hur klienterna förbättras från ASI-G till ASI-U för olika åtgärder i Ubåt. Rapporten programmeras f.n. och kommer att vara tillgänglig som utskrift ur Ubåt. Det kommer då också att finnas ett avsnitt som visar hur det gått för klienterna i den egna enheten. Bengt-Åke och Kerstin Armelius
2 ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder Urvalet gjordes I Ubåt finns 1283 åtgärder för 588 klienter. Redovisningen baseras på de 180 klienter som har både ASI-G och ASI-U. För de åtgärder som har minst 10 registreringar redovisas förbättringar och problemfrihet vid ASI-U. Utredningar ingår inte i denna rapport. GRUPPERING AV KLIENTER I ASI Vi har visat att det är nödvändigt att skilja mellan olika grupper av klienter när man undersöker förändring av problem. Har man många klienter kan man dela in missbruksklienter i tre s.k. missbruksprofiler baserat på deras problem i alla områden i ASI-G: Narkotikaprofil, Alkohol och psykiska problem och Avgränsade alkoholproblem. Men vad kan man göra om det är för få klienter för att dela in i tre grupper? Vi har prövat att skapa en indelning i två grupper: missbrukare som huvudsakligen har problem med alkohol eller huvudsakligen med narkotika och funnit att det går att skapa en enkel gruppering baserad på intervjuarskattningen av Narkotika vid ASI-G enligt nedan: 1. Om intervjuarskattning av Narkotika är låg, 0-4 så handlar det primärt om alkoholproblem, och gruppen kallas här ALK, N=107 klienter. 2. Om intervjuarskattning av Narkotika är hög, 5-9 så handlar det primärt om narkotikaproblem, och gruppen kallas här NARK, N= 73 klienter. 3. Om klienter som hamnar i gruppen ALK har en intervjuarskattning av Alkohol som är 0 eller 1 så betraktas det som att de inte hör till någon av de två grupperna, N= 18 klienter. Överensstämmelsen med de tre missbruksprofilerna är stor. Gruppen NARK består till 95% av klienter från Narkotikaprofilen och gruppen ALK består till 99% av klienter i de två alkoholprofilerna. Denna indelning av klienterna i två grupper har fördelen att den är enkel att göra och kan användas när man har ett relativt litet antal klienter. Nackdelen är att man inte håller isär missbrukare med alkoholproblem, där profilen Avgränsade alkoholproblem har stora problem med alkohol och i det närmaste inga andra problem medan gruppen Alkohol/psyk har stora problem med alkohol men också stora problem inom andra områden förutom med narkotika. FÖRBÄTTRING VID OLIKA ÅTGÄRDER FÖR KLIENTER I GRUPPPEN ALK Först visas klienternas problem vid ASI-G och ASI-U i gruppen ALK. Tabell 1. Intervjuarskattningar vid G och U för ALK klienter. Medelvärden. ALK ASI G ASI U n=96 n=107 Alkohol 5,79 2,7 Narkotika 0,75 0,39 Psykisk 3,6 1,98 Familj 2,85 1,84 Arbete 2,66 1,83 Fysisk 2,12 1,47 Kriminalitet 0,93 0,35 Resultaten i tabell 1 visas också i figur ALK G n=107 ALK U n=96 Figur 1. Intervjuarskattningar av problem i ASI-G och ASI-U för ALK klienter i Ubåt. Medelvärden. För klienter i gruppen ALK minskar problemen inom alla områden i ASI. Störst är minskningen för problem med alkohol. Förbättring vid olika åtgärder för klienter i ALKgruppen Förbättring definieras som en minskning av intervjuarskattningen med minst 2 skalsteg mellan ASI-G och ASI-U (reliabel förbättring). I tabell 2 visas hur stor procentuell andel av olika åtgärder som gett en förbättring av problem med alkohol, narkotika och psykisk. Medelvärdet i tabellen gäller alla åtgärder för klienter i ALK-gruppen i Ubåt som då kan jämföras med resultat för enskilda åtgärder.
3 Tabell 2. Andel av olika åtgärder som gett en förbättring av Alkohol, Narkotika och Psykisk för klienter i gruppen ALK. ALK (n= antal åtgärder) Alkohol Narkotika Psykisk 12-steg n=40 75% 5% KBT n=20 55% 1 45% MI behandling n=17 71% 6% 24% Stödboende n=23 83% 25% 67% Stödsamtal n=12 75% 18% 58% ÅP n=21 76% 19% 67% n= % 21% 51% För klienter i ALK-gruppen är den genomsnittliga förbättringen för alla 210 åtgärderna 64% för problem med alkohol, 21% för problem med narkotika och 51% för problem med psykisk. Resultaten i tabell 2 visas också i figur Gruppen ALK har en klient i ALK-gruppen mellan 24 och 67 procents chans att förbättra sina problem. Störst andel förbättrade har åtgärderna stödboende och ÅP och lägst andel förbättrade har åtgärden MI-behandling. FÖRBÄTTRING VID OLIKA ÅTGÄRDER FÖR KLIENTER I GRUPPPEN NARK Nedan visas klienternas problem vid ASI-G och ASI-U i gruppen NARK. Tabell 3. Intervjuarskattningar vid G och U för gruppen NARK. Medelvärden. NARK ASI-G ASI-U n=73 n=64 Alkohol 3,67 2,16 Narkotika 6,89 3,16 Psykisk 4,7 3,57 Familj 3,85 2,47 Arbete 4,26 3,03 Fysisk 2,64 2,56 Kriminalitet 2,62 1,31 Resultaten från tabell 3 visas också i figur Alkohol Narkotika Psykisk Figur 2. Andel åtgärder med förbättring av Alkohol, Narkotika och Psykisk för olika åtgärder i ALKgruppen. Av figuren framgår att en klient i ALK-gruppen har mellan 55 och 76 procents chans att förbättra sina alkoholproblem beroende på vilken åtgärd det handlar om. Störst andel förbättrade för problem med alkohol har åtgärden Stödboende och lägst andel förbättrade har åtgärden KBT. För problem med narkotika har en klient i ALK-gruppen mellan 5 och 25 procents chans att förbättra sina problem. Störst andel förbättrade har åtgärden stödboende och lägst andel förbättrade har åtgärden 12-steg. För problem med psykisk NARK G n=73 NARK U n=64 Figur 3. Intervjuarskattningar av problem i ASI-G och ASI-U för NARK klienter i Ubåt. Medelvärden. För klienter i gruppen NARK sker en minskning inom alla områden i ASI. Minskningen är störst för problem med narkotika. Förbättring vid olika åtgärder för klienter i NARK-gruppen I tabell 4 visas hur stor procentuell andel av olika åtgärder som gett en förbättring av problem med alkohol, narkotika och psykisk för klienter i NARKgruppen. Medelvärdet i tabellen gäller alla åtgärder
4 för klienter i NARK-gruppen, som då kan jämföras med resultat för enskilda åtgärder. Tabell 4. Andel av olika åtgärder som har en förbättring av Alkohol, Narkotika och Psykisk för klienter i gruppen NARK. NARK (n= antal Alkohol Narkotika Psykisk åtgärder) 12-steg n=27 67% 7 63% KBT n=19 47% 68% 63% Stödboende n=21 52% 86% 43% n=160 42% 79% 52% För klienter i NARK-gruppen är den genomsnittliga förbättringen för alla 160 åtgärderna 42% för problem med alkohol, 79% för problem med narkotika och 52% för problem med psykisk. Resultaten i tabell 4 visas också i figur 4. NARK ANDEL PROBLEMFRIA VID UPPFÖLJNINGSINTE RVJU EFTER OLIKA ÅTGÄRDER Problemfrihet är ett övergripande mål för missbruksvården. I ASI definieras det som att intervjuarskattningen vid en uppföljningsintervju är 0 eller 1. Nedan visas hur stor andel av olika åtgärder med problemfrihet vid uppföljningsintervjun i gruppen ALK. Tabell 5. Andel problemfria vid ASI-U efter olika åtgärder för Alkohol, Narkotika och Psykisk i gruppen ALK. ALK (n= antal åtgärderhokotika Alko- Nar- Psykisk ÅP n=21 71% 91% 67% Stödboende n=23 53% 42% 12-steg n=40 53% 98% 66% Stödsamtal n=12 42% 42% KBT n=20 85% 55% MI behandling n=17 29% 41% n=210 44% 9 51% Den genomsnittliga andelen problemfrihet för alla 210 åtgärderna i gruppen ALK var 44% för problem med alkohol, 9 för problem med narkotika och 51% för problem med psykisk. Stödboende n=21 12-steg n=27 KBT n=19 Alkohol Narkotika Psykisk Resultaten i tabell 5 visas också i figur 5. ALK problemfri ASI-U Figur 4. Andel åtgärder som har förbättring av Alkohol, Narkotika och Psykisk för olika åtgärder i gruppen NARK. Av figuren framgår att en klient i NARK-gruppen har mellan 47 och 67 procents chans att förbättra sina alkoholproblem. Störst andel förbättrade för problem med alkohol har 12-steg och lägst andel förbättrade har KBT. En klient i NARK-gruppen har mellan 41 och 67 procents chans att förbättra sina narkotikaproblem. Störst andel förbättrade har Stödboende och lägst andel förbättrade har KBT. För problem med psykisk har en klient i NARK-gruppen mellan 43 och 63 procents chans att förbättra sina problem. Störst andel förbättrade har 12-steg och KBT och lägst andel förbättrade har Stödboende. Alkohol Narkotika Psykisk Figur 5. Andel åtgärder med problemfrihet inom olika områden vid ASI-U i gruppen ALK. Av figuren framgår att en klient i ALK-gruppen har mellan 29 och 71 procents chans att vara problemfri när det gäller alkohol. Störst andel problemfria har ÅP
5 och lägst andel problemfria har MI behandling. En klient i ALK-gruppen har mellan 85 och 100 procents chans att vara problemfri när det gäller narkotika. Störst andel problemfria har Stödboende, Stödsamtal och Mi behandling och lägst andel har KBT. För problem med psykisk har en klient i ALK-gruppen mellan 41 och 67 procents chans att vara problemfri. Störst andel problemfria har ÅP och lägst andel problemfria har MI behandling. klient i NARK-gruppen har mellan 26 och 37 procents chans att vara problemfri när det gäller narkotika. Störst andel problemfria har 12-steg och lägst andel har KBT. För problem med psykisk har en klient i NARK-gruppen mellan 16 och 33 procents chans att vara problemfri. Störst andel problemfria har 12-steg och lägst andel problemfria har KBT. I tabell 6 visas andelen problemfria för gruppen NARK. Tabell 6. Andel problemfria vid ASI-U efter olika åtgärder för Alkohol, Narkotika och Psykisk i gruppen NARK. NARK (n= antal åtgärder) Alkohol Narkotika Psykisk 12-steg n=27 48% 37% 33% Stödboende n=21 52% 33% 29% KBT n=19 37% 26% 16% n=160 36% 24% 18% Den genomsnittliga andelen problemfrihet för alla 160 åtgärderna i gruppen NARK var 36% för problem med alkohol, 24% för problem med narkotika och 18% för problem med psykisk. Resultaten i tabell 6 visas också i figur NARK problemfri ASI-U 12-steg n=27 Stödboende n=21 KBT n=19 Alkohol Narkotika Psykisk Figur 6. Andel åtgärder med problemfrihet inom olika områden vid ASI-U i gruppen NARK. Av figuren framgår att en klient i NARK-gruppen har mellan 37 och 48 procents chans att vara problemfri när det gäller alkohol. Störst andel problemfria har Stödboende och lägst andel problemfria har KBT. En
Ubåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius
215-11-3 Ubåtsnytt nr 7 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Vad tycker klienter och handläggare och hur går det för klienterna? I detta nummer beskrivs skillnader mellan 12-stegs behandling
Läs merUbåtsnytt nr 5 ÅTGÄRDER FÖR KVINNOR OCH MÄN
15-1-29 Ubåtsnytt nr 5 ÅTGÄRDER FÖR KVINNOR OCH MÄN I detta nummer beskrivs skillnader mellan kvinnor och män avseende vilka åtgärder som registrerats i Ubåt. Får de olika åtgärder? Har de olika upplevelser
Läs merHur bra är missbruksvården?
2017-07-31 Ubåtsnytt Nr 9: Hur bra är missbruksvården? Resultat från 3622 åtgärder i UBÅT. Hela UBÅT. Män och kvinnor. Externt-internt genomförda åtgärder. Heldygn-öppna åtgärder. Resultat i problemprofilerna.
Läs merProblemförändringar och brukarskattningar för
Problemförändringar och brukarskattningar för olika åtgärder i missbruksvård Preliminära resultat från ASI och Ubåt Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder Bygger på Socialstyrelsens och Psykiatriska föreningens
Läs merHar samhällets insatser för vuxna med missbruk effekt?
Har samhällets insatser för vuxna med missbruk effekt? För vem och med vilken insats? Preliminära resultat från UBÅT Kerstin Armelius och Bengt-Åke Armelius I samarbete med: Dataföretaget Råbe och Kobberstad
Läs merASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen
Läs merASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med
Läs merUbåtsnytt Nr 12: Systematisk uppföljning i socialtjänstens missbruksvård visar på förbättring och bot för olika åtgärder!
Ubåtsnytt Nr 12: 2019-03-16 Systematisk uppföljning i socialtjänstens missbruksvård visar på förbättring och bot för olika åtgärder! Även för de med stora problem!! I detta nummer används begreppen förbättring/försämring
Läs merHur bra är missbruksvården. Täby. Resultat för Åtgärder och Ställen Bengt-Åke Armelius oh Kerstin Armelius IKP AB
Hur bra är missbruksvården i 207-0-08 Täby Resultat för Åtgärder och Ställen Bengt-Åke Armelius oh Kerstin Armelius IKP AB Innehåll Resultat av olika åtgärder i Täby... 2 Intervjuarskattningar av olika
Läs merUbåtsnytt Nr 11: Åtgärder med oplanerat avslut har sämre resultat!
2018-04-13 Ubåtsnytt Nr 11: Åtgärder med oplanerat avslut har sämre resultat! Innehåll Hur skattar handläggarna åtgärder oplanerade avslut?... 3 Har åtgärder med oplanerat avslut sämre effekter?... 4 Är
Läs merUbåtsnytt VÄLKOMMEN TILL FÖRSTA NUMRET AV UBÅTSNYTT! NR 1: NÅGRA RESULTAT FRÅN TESTPERIODEN MED UBÅT. Bengt-Åke och Kerstin Armelius
-- Ubåtsnytt NR : NÅGRA RESULTAT FRÅN TESTPERIODEN MED UBÅT VÄLKOMMEN TILL FÖRSTA NUMRET AV UBÅTSNYTT! UBÅT är en metod för att följa upp och beskriva åtgärder inom missbruksvård som har funnits tillgänglig
Läs merUbåtsnytt nr 10: Att mäta problem med boende
2017-08-14 Ubåtsnytt nr 10: Att mäta problem med boende Förslag till skala för att mäta boendeproblem i ASI, BoNY Bengt-Åke Armelius och Kerstin Armelius IKP AB Förslag till skala för att mäta boendeproblem
Läs merASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program
ASI i Implementering Politiken Sammanställningar Program Historisk beskrivning Implementeringsarbetet Politiken Vad har förändrats & vad är kvar att göra Vad har varit viktigast Aktuella sammanställningar
Läs merASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) ASI (Addiction Severity
Läs merASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden
ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden ASI-stad: Blandade orter : Alla övriga kommuner. Datum för uttaget ur databasen: 2013-10-28. Grundintervjuerna
Läs merSödertälje: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metod
Södertälje: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metod Datum för uttaget ur databasen: 2016-01-15. Grundintervjuerna är gjorda mellan 2007-05- 06 och 2015-12-16 och
Läs merASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS
Råbe & Kobberstad AB i samarbete med Bengt-Åke och Kerstin Armelius professorer em. ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS Syftet med denna rapport är att visa vad man kan
Läs merASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) Tidsdisposition Förmiddag:
Läs merASI-STAD JÄMFÖRT MED ÖVRIGA
Råbe & Kobberstad AB i samarbete med Bengt-Åke och Kerstin Armelius professorer em. ASI-STAD JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS Syftet med denna rapport är att visa vad man kan
Läs merTILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE
TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE - Hur ser det ut? Vilka är de? Finns överallt Personal i förskola/skola Andra delar av Socialtjänst som inte är enhet för missbruk/beroende
Läs merVad säger ASI om missbrukare i Malmö?
Vad säger ASI om missbrukare i Malmö? Kartläggning och analys av förändringar under ett år avseende de 784 missbruksklienter i Malmö som intervjuats med ASI-metoden fram till november 2008 Juni 2010 Stadskontoret
Läs merASIKÖPING JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS
Råbe & Kobberstad AB i samarbete med Bengt-Åke och Kerstin Armelius professorer em. ASIKÖPING JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS Syftet med denna rapport är att visa vad man kan
Läs merVåldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor
Våldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor En rapport till Socialstyrelsens utredning om våldsutsatta kvinnor med missbruk Oktober 2010 Kerstin
Läs merUbåtsnytt nr 8 GOD TILLFÖRLITLIGHET I UBÅT! Kerstin och Bengt-Åke Armelius
2016-12-18 Ubåtsnytt nr 8 GOD TILLFÖRLITLIGHET I UBÅT! Sex erfarna handläggare från olika kommuner i Sverige bedömde de åtta vanligaste åtgärderna i UBÅT, tre stödåtgärder och fem psykosociala behandlingsåtgärder.
Läs merHur bra är missbruksvården. dertälje? Resultat för Åtgärder och Ställen Bengt-Åke Armelius oh Kerstin Armelius IKP AB
Hur bra är missbruksvården i Sö- 2017-09-26 dertälje? Resultat för Åtgärder och Ställen Bengt-Åke Armelius oh Kerstin Armelius IKP AB Innehåll Resultat av olika åtgärder i Södertälje... 2 Intervjuarskattning
Läs merMetodöverväganden vid analys av aggregerade data från Addiction Severity Index
1 Metodöverväganden vid analys av aggregerade data från Addiction Severity Index Armelius, B-Å och Armelius, K. Institutet för Klinisk Psykologi i Umeå AB, IKP 2011 2 Innehåll Metodöverväganden vid analys
Läs merAllmän information (1 av 1) Intervjuarkod. A10 Enhetskod
ASI Grund ASI Grund är en standardintervju för kartläggning och bedömning av problem och resurser för personer med missbruks- och beroendeproblem. Intervjun innehåller huvudsakligen frågor om sju livsområden:
Läs merOro och besvär Hjälpbehov Område Intervjuarskattning. Fysisk hälsa. Arbete/försörjning. Alkoholanvändning. Narkotikaanvändning.
1 ASI Feedback Formulär Skattning ASI Feedback Form Intervju uppgifter Skattningsskalor Namn Intervjuare Klient Klientkod Problem/Hjälpbehov Hjälp - Oro och Besvär Intervjudatum (ÅÅÅÅMMDD) 0-1 Inget 0
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan
ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan ASI Grund är en standardintervju för kartläggning och bedömning av problem och resurser för personer med missbruks- och beroendeproblem. Intervjun innehåller huvudsakligen
Läs merKartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på 14000 ASI-intervjuer fram till oktober 2008
Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på 14000 ASI-intervjuer fram till oktober 2008 En rapport till Socialstyrelsens utredning om våldsutsatta kvinnor med missbruk.
Läs merRiktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.
Läs merAllmän information (1 av 1) A10 Intervjuarkod. A11 Enhetskod
ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en standardintervju för uppföljning av personer i missbruks- och beroendevård. Den används för att stämma av personens situation och hjälpbehov samt för uppföljning av
Läs merReferensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.
Referensmaterial ASI 2008 Klicka eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI Som en del av forskningsprojektet Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun genomfördes i oktober
Läs merReferensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun
Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun Slutrapport Bengt-Åke Armelius, Siv Nyström, Christer Engström och Jan Brännström Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merInledning Sammanfattning
Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merBeskrivning av tre klientprofiler inom svensk missbruksvård*
Beskrivning av tre klientprofiler inom svensk missbruksvård* lena m. lundgren, bengt-åke armelius, kerstin armelius, jan brännström, deborah chassler & lisa sullivan En klusteranalys av intervjuarskattningar
Läs meroch omsorgsavdelningen / beställare N ORRMALMS S TADSDELSFÖRVALTNING
Vård och omsorgsavdelningen / beställare N ORRMALMS S TADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2003-03-05 DNR 510-204/03 Handläggare: Mikael Josephson Tfn: 08-508 09 035 Norrmalms stadsdelsnämnd
Läs merSMART. Återfallsprevention. Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod
Återfallsprevention Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod ÅP har sin tradition i kognitiv beteendeterapi (KBT), som fokuserar på omlärande strategier utifrån kartläggning av dysfunktionella
Läs merID: INTERVJUARSKATTNING AV SVÅRIGHETSGRAD/ BEHANDLINGSBEHOV
ID: ASI-INTERVJU INSTRUKTIONER TILL INTERVJUAREN 1. Lämna inga tomma svarsrutor. När så behövs använd: X - frågan obesvarad/vill ej svara N - frågan inte tillämpbar 2. Frågenummer som är understrukna ställs
Läs merAtt sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)
Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården) Varför ska vi återkoppla? För att öka klientens delaktighet i
Läs merN y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!
Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merUtredning av alkohol- och drogproblem
Utredning av alkohol- och drogproblem Orientering i bedömningsinstrumenten ASI, ADAD och ADDIS Jenny Åkerlund, ASI-utbildare, socialtjänsten Skellefteå Utredningsmodell Behandling Steg 1 Gallring finns
Läs merASI årsrapport 2014. Bromma stadsdelsförvaltning. stockholm.se. Staffan Wallier
ASI årsrapport 2014 Bromma stadsdelsförvaltning stockholm.se Staffan Wallier Dnr: 460-15-1.2.1. Utgivare: Bromma stadsdelsförvaltning Kontaktperson: Staffan Wallier, verksamhetscontroller 3 (25) Sammanfattning
Läs merVälkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3
Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3 Dagens program 09.30 Lagstiftning för de olika huvudmännen - Socialtjänsten Elin Löfroth, enhetschef, Socialtjänsten, Skellefteå 10.30
Läs merEvidensbaserad praktik. Hur arbetar vi evidensbaserat i praktiken?
Evidensbaserad praktik Hur arbetar vi evidensbaserat i praktiken? Vill du logga in på trådlöst nätverk? WiFi: TCS-Guest Username: sfh@sfh.se Lösenord: GJLtH2tH Basutbildning Dag 1: eftermiddag 13:15 14:30
Läs merMAPS-in. Bas MAPS-in MÅL. Namn. Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod. Enhetskod. Arbete/försörjning.
Bas MAPS-in MAPS-in Namn Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod 7 5 2 9 4 3 2 1 Enhetskod 0 Intervjuarkod INSTRUKTIONER Lämna inga tomma svarsrutor. När så behövs, använd: X=Frågan
Läs merChefsstöd 2015-06-16
Chefsstöd 2015-06-16 Chefsdag 16 juni 09.00-09.30 Inledning, presentation Kort info om framtiden 09.30-10.15 ASI uppföljning, statistik vad ser vi idag? 10.15-10.45 paus (Annica, Tina) 10.45-11.45 Nya
Läs merSocialstyrelsens chefsstödsmanual
Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen
Läs merÅrsanalys. Individ- och familjeomsorgsnämnden
Årsanalys 2010 Individ- och familjeomsorgsnämnden Årsanalys 2010 Nämndens uppdrag Individ- och familjeomsorgsnämndens ansvar var förebyggande och uppsökande arbete samt tidiga sociala insatser. I ansvarområdet
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merAllmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning
Allmän SiS-rapport 2010:9 SiS LVM-vård En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Förord År 1994 övertog Statens institutionsstyrelse, SiS, huvudmannaskapet för tvångsvården
Läs merAlkohollinjen pågående och planerad utveckling
1 Alkohollinjen pågående och planerad utveckling Presentation på CES frukostseminarium om alkohol 2015-04-15 Kerstin Damström Thakker, Driftsansvarig 1 2 Vad Alkohollinjen kan erbjuda: 1 Utbildade rådgivare
Läs merASI-stad: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT Ett exempel på en datorgenererad rapport från UBÅT
: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT Ett exempel på en datorgenererad rapport från UBÅT Datum för uttaget 14-4-25 Det finns 9 registrerade åtgärder för 417 klienter, 32 procent är kvinnor
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västernorrland den 17 maj Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merASI-manualen. Anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning Reviderad version 2017
ASI-manualen Anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning Reviderad version 2017 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merSMART Utbildningscentrum
Återfallsprevention utifrån KBT och MI : vid problem med alkohol och narkotika Av Liria Ortiz & Peter Wirbing ISBN: 9789144090788 Återfallsprevention är en evidensbaserad behandlingsmetod ÅP har sin tradition
Läs merKartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen
Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare
Läs merSamhällsekonomiska aspekter av missbruk. Kari Jess Fil dr i socialt arbete Mälardalens högskola
Samhällsekonomiska aspekter av missbruk Kari Jess Fil dr i socialt arbete Mälardalens högskola INVESTERING KONTRA KOSTNAD EXEMPEL MISSBRUKSBEHANDLING KOMMUNALEKONOMISK SAMHÄLLSEKONOMISK KOSTNAD INVESTERING
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Läs merUpphandling ramavtal HVB för vuxna med missbruk
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2019-01-15 Diarienummer SCN-2019-0022 Socialnämnden Upphandling ramavtal HVB för vuxna med missbruk Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta
Läs merASI-manualen anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning. Siv Nyström, David Zingmark & Anneli Jäderland
2009 ASI-manualen anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning Siv Nyström, David Zingmark & Anneli Jäderland ASI-manualen anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning Siv Nyström, David Zingmark
Läs merTillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002
Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22
Läs merSAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK
SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK AVSLUTNINGSKONFERENS 16 OKTOBER 2014 OM FEM KOMMUNERS UTVECKLINGSARBETE HUR HAR DET GÅTT OCH HUR GÅ VIDARE? Vad är en programteori
Läs merALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT
ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2015 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2015 Stockholm juni 2016 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden
Läs merMET för ungdomar IKMDOK. Helen Falck och Olga Ott
MET för ungdomar IKMDOK Helen Falck och Olga Ott MET för ungdomar Historik MET Motivational Enhancement Therapy utvecklades ursprungligen för vuxna med alkoholproblem i USA på 1990-talet. Studier hade
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?
1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Läs merEvidensbaserade praktiker
SoS uppdrag Standardiserade bedömningsmetoder (SDM) Kvalitetsgranskning av bedömningsmetoder Publiceras i Metodguiden ADDIS, ASI, Home Utveckling av nya bedömningsmetoder - flera uppdrag Försörjningsstöd
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem
ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll Bakgrund Tidigare forskning Syfte
Läs meroch Manual Innehåll ... 4 Stöd... 4 Funktionsträning
UBÅT Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder Manual Kerstin och Bengt-Åke Armelius Umeå den 2 mars 2012 Innehåll UBÅT Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder... 1 Bakgrund och syfte...... 2 UBÅT Del 1:
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merVårdgaranti för missbruksvård
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2008-04-08 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Sdn 2008-04-23 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merCRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Läs merEvidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius
Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara
Läs merSiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS
SiS I KORTHET 2018 En samling statistiska uppgifter om SiS INNEHÅLL Tabell- och diagramförteckning...2 SiS uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2018...5 Platser på särskilda ungdomshem...5
Läs merSiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS
SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS Innehåll Sis uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2012...5 Platser på särskilda ungdomshem...5 Intagningar på särskilda ungdomshem...5
Läs merSiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS
SiS I KORTHET 2017 En samling statistiska uppgifter om SiS INNEHÅLL Tabell- och diagramförteckning...2 SiS uppdrag...3 Innehållet i rapporten...4 Ungdomsvård 2017...5 Platser på särskilda ungdomshem...5
Läs merUtbildningsprogram 2018
Från och med oktober 2017 byter vi namn från Lars Öhman Utbildning, Utredning, Behandling och Stöd till KUMTURA AB. Samma erbjudanden nu som då Utbildningsprogram 2018 Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan
Läs merExtramaterial från registerstudien
Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter Extramaterial från registerstudien
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer?
1 Disposition Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Varför riktlinjer? Innehåll i riktlinjerna Kunskap till praktik Evidensbaserad praktik Reflektion utgångspunkt för förändring Implementering
Läs merPsykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.
Läs merKatrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Läs merIndivid och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen
Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen Socialtjänsten i Hällefors kommun Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen Hällefors
Läs merRiskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk. Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)
Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM) Innehåll Bakgrund Syfte och metod Lite resultat Några
Läs merStatens institutionsstyrelse. plats för förändring. PRF Alwa Nilsson
Statens institutionsstyrelse plats för förändring PRF 17-03-24 Alwa Nilsson Statens institutionsstyrelse, SiS är en Statlig myndighet som bildades 1993 vårdar de allra mest utsatta som förvaltningsrätten
Läs merASI-X INTERVJUFORMULÄR
ASI-X INTERVJUFORMULÄR INSTRUKTIONER. Lämna inga tomma svarsrutor. När så behövs, använd: X=Frågan obesvarad N=Frågan inte tillämpbar. Frågenummer som är i kursiv fetstil är kritiska frågor.. Utrymme finns
Läs merSiS statistik år 2009
SiS statistik år 2009 Linda Knudsdotter Vanström Sofie Mörner Mats Sonefors Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sidnr INLEDNING... 6 BEGREPP... 8 UNGDOMSVÅRD ÅR 2009... 10 Platser och beläggning
Läs merSamsjuklighet och förbättring
Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Examensarbete 15p HT 2010 Samsjuklighet och förbättring En kvantitativ studie om personer med missbruk och samtidig svår psykisk störning på Södermalm i
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merASI-manualen. Anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning
ASI-manualen Anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning Du får gärna citera s texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i
Läs mer