ASI årsrapport Bromma stadsdelsförvaltning. stockholm.se. Staffan Wallier

Transkript

1 ASI årsrapport 2014 Bromma stadsdelsförvaltning stockholm.se Staffan Wallier

2 Dnr: Utgivare: Bromma stadsdelsförvaltning Kontaktperson: Staffan Wallier, verksamhetscontroller

3 3 (25) Sammanfattning Addiction Severity Index (ASI) är en strukturerad intervju som innehåller frågor som är relevanta för en klients alkohol- och/eller narkotikaanvändning. ASI-intervjun rekommenderas för vuxna personer med missbruks- eller missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer under 18 år. Denna rapport redovisar endast data från ASI gällande de klienter som varit i kontakt med vuxenenheten i Bromma stadsdelsförvaltnings under tiden Syftet är att beskriva den grupp av vuxna missbrukare som blivit utredda samt ge en bild av klienternas upplevda problem och behov av stöd och hjälp. Ett annat syfte med rapporten är att belysa förändringar över tid, därför presenteras även resultat från tidigare mätningar för att kunna göra jämförelser. Av de 99 påbörjade missbruksutredningarna (unika individer) under 2014 hade sammanlagt 40 personer genomgått ASI-intervjun och 10 hade en ASI-intervju sedan tidigare. Detta innebär en täckningsgrad på 50 procent vilket är problematiskt och ger upphov till osäkerhet i tolkningen och analyserna av resultaten. Den totala medelåldern för gruppen var 40 år. 9 av 10 (86%) var ensamstående och 8 procent hade högskola eller universitet som högsta avslutade utbildning. 5 av 10 (50%) hade ekonomiskt bistånd eller ersättning från försäkringskassan som huvudsaklig försörjningskälla. 14 procent var villkorligt frigivna och 58 procent hade blivit utsatta för fysisk misshandel tidigare. Vad gäller alkohol- och narkotika användning uppger 39 procent alkohol och 44 procent narkotika som dominerande drog. 11 procent uppger även att de injicerat någon gång de senaste 6 månaderna. Resultaten pekar på en ökning av drogmissbruk i stadsdelen vilket är ett oroande trendbrott som Vuxenenheten behöver bevaka. Andra resultat som också behöver uppmärksammas är den exceptionellt stora ökningen av bostadslösa klienter som gått upp från 9 procent 2013 till 28 procent 2014.

4 4 (25) Innehåll Sammanfattning 3 ASI intervjun 5 ASI i Stockholms stad 5 Rapportens syfte 6 Täckningsgrad 6 Resultat 7 Köns- och åldersskillnader vad gäller alkohol- och droger 8 Klient- och intervjuarskattningar 8 Jämförelser mellan åren 9 Diskussion 11 Tabellbilaga 13

5 5 (25) ASI intervjun Addiction Severity Index (ASI) är en strukturerad intervju som innehåller frågor som är relevanta för en klients alkohol- och/eller narkotikaanvändning. ASI-intervjun utvecklades under slutet av 1970-talet i USA av Tom McLellan och hans grupp vid Philadelphia University. Sedan 1996 har det funnits en svensk översättning av ASI-intervjun. Den första svenska versionen publicerades av Centrum för Utvärdering av Socialt arbete (CUS), idag förvaltas och utvecklas ASI av Socialstyrelsen. I Sverige används ASI-intervjun inom främst missbrukarvården både inom socialtjänst samt inom delar av psykiatrin. Den används också inom kriminalvården och vid privata behandlingshem samt vid några av Statens institutionsstyrelses institutioner. Enligt de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården är ASI-intervjun en av de metoder som rekommenderas för bedömning av hjälpbehov samt för planering av vård- och behandlingsinsatser. ASI-intervjun rekommenderas för vuxna personer med missbrukseller missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer under 18 år. ASI-intervjun finns i två varianter, ASI Grund och ASI Uppföljning. Grundvarianten innehåller frågor om förhållanden tidigare i livet och frågor om aktuella förhållanden som endast sträcker sig 30 dagar tillbaka i tiden. Ett mindre antal frågor går 6 månader respektive 3 år tillbaka i tiden. ASI-intervjun täcker förutom frågor om alkohol- och narkotika även andra livsområden såsom arbete, fysisk och psykisk hälsa, socialt umgänge och rättsliga problem. ASI-intervjun är i första hand ett bedömningsverktyg för att säkerställa att tillräckligt med information kring klientens livssituation, missbruk och hjälpbehov samlas in samt att klienten själv får möjlighet att beskriva och bedöma sin oro och sitt hjälpbehov. Förutsatt att ASI-intervjun används systematiskt, i såväl bedömningsarbetet inför insats som vid utvärdering av klientens situation efter insats, kan dock fler behov tillfredsställas. Den strukturerade informationsinsamlingen och den systematiska dokumentationen gör det enkelt att sammanställa information om grupper av klienter för att på så sätt ha underlag för eventuella förändringar i en verksamhets inriktning. ASI i Stockholms stad Kommunfullmäktige i Stockholms stad beslutade i oktober 2012 att införa en kvalitetsgaranti för vuxna som söker vård och behandling för missbruks/beroendeproblem. Kvalitetsgarantin avser utredning,

6 6 (25) bedömning och uppföljning gällande vård- och behandling av alkohol- och narkotikamissbruk. Kvalitetsgarantin innebär att den enskilde som deltar i en utredning bl.a. ska tillförsäkras att utredningen och bedömningen är rättssäker och baseras på utredarens professionella erfarenhet, bästa evidens och brukarens önskemål och situation/omständigheter. ASI-intervjun ska ingå som en del i utredningen. Rapportens syfte Denna rapport redovisar endast data från ASI Grund gällande de klienter som varit i kontakt med Vuxenenheten i Bromma stadsdelsförvaltnings under tiden Syftet är att beskriva den grupp av vuxna missbrukare som blivit utredda samt ge en bild av klienternas upplevda problem och behov av stöd och hjälp. Ett annat syfte med rapporten är att belysa förändringar över tid. Rapporten kan därmed användas som underlag för verksamhetsbeskrivning, central planering och diskussion för eventuella förändringar i verksamhetens inriktning. Rapporten kan även bidra till en allmän kunskapsutveckling och ligga till grund för jämförelser mellan olika stadsdelar och/eller andra kommuner. Täckningsgrad Att beräkna täckningsgraden är en viktig faktor för kvaliteten och generaliserbarheten av resultaten. Bortfall av svar är alltid förenade med osäkerhet i tolkningen och analysen. Ju sämre täckningsgrad desto större risk att speciella grupper blir underrepresenterade, en generellt hög täckningsgrad är därför alltid önskvärt ur ett kvalitetsperspektiv. Att beräkna täckningsgraden för ASI är komplicerat eftersom man på Vuxenenheten har som rutin att ej göra någon ny ASI-intervju om klienten gjort en ASI-intervju inom det senaste 3 åren (man använder sig helt enkelt av den gamla ASI-intervjun vid en ny utredning; och vid behov uppdaterar man intervjun i samråd med klienten med en s.k. uppföljnings-asi). Av de 99 påbörjade utredningarna (unika individer) under 2014 hade sammanlagt 40 personer genomgått ASI-intervjun och 10 personer hade en ASIintervju sedan tidigare (mellan ). En skillnad jämfört med förra årets täckningsgrad går att se och då främst gällande antal genomförda ASI-intervjuer som minskat kraftigt (se tabell 1).

7 7 (25) Tabell 1. Täckningsgrad beräknat på antal påbörjade utredningar/unika individer (exklusive yttranden) år 2014 och Antal Procent Antal Procent Avslutade utredningar/unika individer Genomförda ASI-intervjuer Genomförda ASI-intervjuer ( 3år) Bortfall* *Kontroll har ej gjorts i ASI.nets bortfallsinformation Resultat Följande resultat kommer från de ASI-intervjuer som registerats under 2014 i ASI-net (resultaten presenteras även i bilagan). Antalet intervjuer i denna resultatsammaställning skiljer sig något från antalet genomförda ASI intervjuer på Vuxenenheten i Bromma (se under rubriken täckningsgrad). Denna skillnad beror på att ASI.net endast redovisar och presenterar uppgifter som bygger på en kvalitetsgranskad kopia av de ASI-intervjuer som användare av ASI-net matat in i databasen. Detta innebär att endast inmatade intervjuer som uppfyller kvalitetskraven finns med i den databas, ASI-Netanalys, som används för att göra de aktuella analyserna som presenteras. De registrerade, och kvalitetsgranskade, ASI-intervjuerna under 2014 bestod av 36 personer varav 13 var kvinnor (36%) och 23 var män (64%). Den totala medelåldern för gruppen var 40 år. 9 av 10 (86%) var ensamstående och 8 procent hade högskola eller universitet som högsta avslutade utbildning. 5 av 10 (50%) hade ekonomiskt bistånd eller ersättning från försäkringskassan som huvudsaklig försörjningskälla. 14 procent var villkorligt frigivna och 58 procent hade blivit utsatta för fysisk misshandel tidigare. Vad gäller alkohol- och narkotika användning uppger 39 procent alkohol och 44 procent narkotika som dominerande drog. 11 procent uppger även att de injicerat någon gång de senaste 6 månaderna. Vad gäller den fysiska hälsan uppger 44 procent att de har, eller har haft, kroppslig sjukdom eller skada. 28 procent säger att de erhållit läkarvård någon gång de senaste 6 månaderna.

8 8 (25) Gällande den psykiska hälsan uppger 64 procent koncentrationssvårigheter, 56 procent säger att de haft psykiatrisk vård någon gång och 22 procent att de tidigare gjort ett eller flera suicidförsök. Köns- och åldersskillnader vad gäller alkoholoch droger Uppdelat på kön ser man tydligt att alkohol är det medel som uppges vara det största problemet för både män som kvinnor. För män kommer cannabis och fler än ett preparat på andra plats (se tabell 4). Tabell 4. Vilket medel är ditt största problem uppdelat på kön i procent (%) Man Kvinna Totalt Inga problem Alkohol Heroin Dämpande Kokain Amfetamin Cannabis Annat Fler än ett preparat Bortfall Ej tillämpbar Totalt 100% 100% 100% Uppdelat på ålder kan man se att inom ålderkategorin år är cannabis det medel som uppges vara det största problemet. I de äldre ålderskategorierna är alkohol den dominerande drogen. I ålderskategorin år uppger hela 30 procent Inga problem (tabell 5). Tabell 5. Vilket medel är ditt största problem uppdelat på ålder i procent (%) 0-18 år år år år år 65-äldre Totalt Inga problem Alkohol Heroin Dämpande Kokain Amfetamin Cannabis Annat Fler än ett preparat Bortfall Ej tillämpbar Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%

9 9 (25) Klient- och intervjuarskattningar Inom varje livsområde får klienten besvara i vilken utsträckning man är besvärad av problemen och i vilken grad man anser sig vara i behov av hjälp, därefter gör intervjuaren en skattning av hjälpbehovet. I figur 1 och 2 presenteras medelvärdena för klientoch intervjuar skattningarna gällande hjälpbehovet för år ,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Figur 1. Medelvärde för klientskattning av hjälpbehovet inom de olika livsområdena, skala 0-4 (0 innebär inget, 1 litet, 2 måttliga, 3 påtaliga och 4 mycket stora hjälpbehov) Figur 2. Medelvärde för intervjuarskattning av hjälpbehovet inom de olika livsområdena, skala 0-9 (0-1 innebär inget, 2-3 litet, 4-5 måttligt, 6-7 avsevärt och 8-9 uttalat stora hjälpbehov) Jämförelser mellan åren I syfte att belysa förändringar över tid har klient- och intervjuarskattningarna i ASI intervjuerna gjorda på Vuxenenheten i Bromma år 2011, 2012, 2013 och 2014 jämförts (se tabell 6 och 7).

10 10 (25) Resultaten tyder på en nedåtgående trend, de senaste fyra åren, gällande klienternas hjälpbehov inom livsområdet alkohol (sett både ur klientens som intervjuarens perspektiv). Jämfört med 2011 års ASI intervjuer har det skett en successiv ökning gällande hjälpbehovet inom livsområdet arbete (klientskattning) och en minskning inom livsområdet fysisk hälsa (sett både ur klientens som intervjuarens perspektiv). Tabell 6. Klientskattningar 2011, 2012, 2013 och ,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Tabell 7. Intervjuarskattningar 2011, 2012, 2013 och Vad gäller alkohol- och narkotika användning har det skett en skiftning från att alkohol varit den mest dominerande drogen till narkotika (droger). Det har även skett en kraftig ökning av andelen som injicerat de sista 6 månaderna (se tabell 8).

11 11 (25) Tabell 8. Dominerande drog 2011, 2012, 2013 och Alkohol Droger/narkotika Injicerat sista 6 mån % 39% 8% % 42% 4% % 37% 6% % 44% 11% Diskussion Vilka slutsatser kan man dra utifrån de presenterade resultaten beror på täckningsgraden samt andra möjliga felkällor som potentiellt kan påverka resultaten (såsom intervjuareffekter, klientens kognitiva förmåga, psykiska och/eller fysiska status vid intervjutillfället). Täckningsgraden brukar man emellertid säga vara ett av de viktigaste måtten på en undersöknings representativitet, med en bra täckningsgrad får man också ett bra beslutsunderlag inför beslut som rör den population man undersöker. ASI-intervjun på Vuxenenheten i Bromma stadsdelsförvaltning uppvisar en täckningsgrad på 50 procent (om man räknar med ASI intervjuer gjorda inom 3 år), detta måste anses som ett lågt resultat. Jämfört med 2013 har bortfallet fördubblats (från 24% till 50%) vilket Vuxenenheten behöver diskutera och komma tillrätta med. På klientskattningarna inom livsområdena arbete, narkotika och kriminalitet går det att se en ökning av klienternas hjälpbehov jämfört med förgående års mätning (se tabell 6). Den högsta nivån av hjälpbehov är, precis som förgående klientskattningar, inom livsområdet arbete. Hjälpbehovet gällande narkotika har dock ökat till den högsta uppmätta nivån sedan Kopplat till detta visar ASI resultaten att narkotika (droger) tagit över som dominerande drog och allt fler injicerat de sista 6 månaderna (tabell 8). Resultaten pekar således på en ökning av drogmissbruk vilket delvis bekräftas av nationella uppgifter från Socialstyrelsen som rapporterade 589 drogrelaterade dödsfall till dödsorsaksregister år 2013; år 2014 steg sedermera siffran till 765 fall vilket är en ökning med 30 procent (se Dödsorsaker 2013 och 2014). Vad denna kraftiga ökning beror på är det egentligen ingen som vet, men mest troligt beror detta på ett ökat drogmissbruk i samhället. Sammantaget är detta ett oroande trendbrott som Vuxenenheten behöver bevaka. I övrigt gällande alkohol och narkotikaanvändning kan man se att cannabis är det medel som klienterna i åldrarna år uppger vara det största problemet. I åldrarna år uppger dock hela 30

12 12 (25) procent att de inte har några problem med något medel alls, högt bortfall ger emellertid problem med djupare analys. Den psykiska hälsan är även ett stort problem hos gruppen missbrukare. Utifrån årets och tidigare års ASI resultat skulle man kunna argumentera för att Vuxenenheten skulle behöva utbildningsinsatser inom psykiatri för att kunna möta och fånga upp målgruppens behov. Resultaten från denna och tidigare rapport motiverar ytterligare mätningar av gruppens psykiska hälsa för att fastställa hur behovet ser ut mer exakt gällande psykiatrisk vård eller behandling. Andra resultat som är värda att uppmärksamma är den exceptionellt stora ökningen av bostadslösa klienter som gått upp från 9 procent 2013 till 28 procent 2014 (se tabell 1 i tabellbilagan). Denna ökning, på totalt 19 procent, behöver följas upp och diskuteras på Vuxenenheten.

13 13 (25) Tabellbilaga Följande tabeller är en beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI 2014 och 2013 i syfte att kunna göra jämförelser över tid. Beskrivning av klienterna Bakgrundsuppgifter för klienter 2014 jämfört med klienter 2013 Från 2014 finns totalt 36 klienter i ASI-Netanalys och för 2013 finns det 57 klienter i det valda intervallet. I tabell 1 visas ett antal bakgrundsvariabler för klienter 2014 och klienter 2013 i ASI- Netanalys. När inte annat anges gäller uppgifterna de senaste 30 dagarna. Tabell 1. Bakgrundsuppgifter för klienter 2014 och % N % N Män Utlandsfödd Ålder (medelvärde) Utbildning* -Ej avslutad grundskola Grundskola Gymnasium Högskola/universitet Boende -Egen lägenhet Bostadslös Civilstånd -Ensamstående*

14 14 (25) Levnadsförhållanden -Bor med partner och barn Bor endast med barn Försörjning -Arbete någon dag Försäkringskassa Socialbidrag Kriminalitet -Villkorligt frigiven Olaglig verksamhet Fysisk misshandel Fysisk misshandel tidigare Totalt antal * Både de som tidigare varit gifta/sambo och de som alltid varit ensamstående Vanligare jämfört med 2013 är det en större andel som är bostadslösa, som är ensamstående, som ägnar sig åt olaglig verksamhet och som har utsatts för fysisk misshandel tidigare. Ovanligare 2014 Det är en mindre andel som försörjer sig genom arbete och som försörjer sig med hjälp av socialbidrag. Det är en något mindre andel som bor med partner och barn, som försörjer sig via försäkringskassan och som är villkorligt frigivna.

15 15 (25) Fysisk och psykisk hälsa En sammanställning av dominerande drog och områdena fysisk och psykisk hälsa för klienter 2014 och 2012 visas i tabell 2 nedan. Dominerande drog är klientens svar på frågan om vad som utgör det största problemet. Behandling för alkohol- och narkotikaproblem baseras på frågan om hur många gånger man deltagit i öppen- eller slutenvård för alkohol och narkotikaproblem och anger andel som deltagit i sådan behandling någon gång. Detsamma gäller för behandling av fysiska och psykiska problem, men andra uppgifter gäller de senaste 30 dagarna om inte annat anges. Tabell 2. Droger och hälsa/ohälsa för klienter 2014 och Symtomen avser de sista 30 dagarna om inte annat anges. Dominerande drog % N % N -Alkohol Narkotika Båda Inget Injicerat ngn g sista 6 mån Behandling någon gång i öppen eller sluten vård -Alkohol Narkotika Fysisk hälsa -Kroppslig sjukdom/skada Läkarvård 6 mån Sjukersättning Medicin Sjukhusvård* någon gång

16 16 (25) Psykisk hälsa -Sjukersättning Psykiatrisk vård någon gång Medicin Depression Ångest Koncentrationsproblem Våldsamt beteende Hallucinationer Suicidtankar Suicidförsök tidigare Totalt antal *Inkluderar överdos och delirium men ej abstinensbehandling Vanligare jämfört med 2013 är det en större andel som någon gång fått behandling för narkotika och som har problem med ångest. Det är en något större andel som har narkotika som dominerande drog, som någon gång fått behandling för alkohol och som har fått medicin pga problem med psykisk hälsa. Ovanligare 2014 Det är en mindre andel som har/har haft kroppslig sjukdom eller skada, som har fått medicin pga problem med fysisk hälsa och som har fått sjukhusvård någon gång. Det är en något mindre andel som inte har någon dominerande drog, som har injicerat någon gång de senaste 6 månaderna, som har fått läkarvård de sista 6 månaderna, som har problem med depression och som har gjort tidigare suicidförsök.

17 17 (25) Missbruksprofiler vid grundintervju För att få en bild av hur klienterna kan delas in i ett fåtal grupper på grundval av problemnivåer uttryckta i intervjuarskattningar vid grundintervjuerna gjordes en klusteranalys med tre grupper på intervjuarskattningarna för alla livsområden. Ett kluster är sammansatt av ett mönster av variabelvärden som utmärker en grupp klienter, snarare än en enkel gruppering baserad på nivån av en enskild variabel. Inom en profil finns således en variation i nivån på värdena, men det finns ett likartat mönster i variationen. På basis av de genomsnittliga intervjuarskattningarna kallas de tre profilerna: Narkotikaproblem, Avgränsade alkoholproblem och Alkohol och psykiska problem. Klusteranalysen kräver att alla områden har intervjuarskattningar. Klienter i de två alkoholprofilerna som har låg nivå (0 eller 1) på Alkohol och klienter i narkotikaprofilen som har låg nivå på Narkotika (0 eller 1) passar inte in i någon missbruksprofil och placeras därför i en grupp som kallas Ingen missbruksprofil. Nedan visas hur klienter 2014 jämfört med 2013 fördelar sig på de tre missbruksprofilerna. Klusteranalysen kräver att alla områden har intervjuarskattningar, vilket gör att bortfallet blir lite större och därför redovisas i tabellerna. Tabell 3. Andel klienter i de tre missbruksprofilerna 2014 och % N % N Narkotikaproblem Avgränsade alkoholproblem Alkohol och psykiska problem Ingen missbruksprofil Bortfall Vanligare jämfört med 2013 är det en något större andel klienter i profilen Narkotikaproblem. Ovanligare 2014 Det är en mindre andel klienter i Alkohol och psykiska problem.

18 18 (25) Män och kvinnor Närmast följer en analys av problemnivåerna för män och kvinnor. Först visas hur det ser ut för män och kvinnor Därefter jämförs män 2014 med män 2013 och sist kvinnor 2014 med kvinnor Hur intervjuarskattningarna för manliga och kvinnliga klienter ser ut 2014 visas i tabellen nedan. Tabell 4. Intervjuarskattningar för olika problemområden uppdelat på manliga och kvinnliga klienter M = medelvärde och SD = standardavvikelse. Män Kvinnor Män Kvinnor M M SD SD Fysisk hälsa 1,74 1,62 1,96 1,45 Arbete försörjning 3,52 3,46 1,73 2,67 Alkohol 2,61 3,54 2,97 2,6 Narkotika 3,61 2,15 2,71 3,16 Kriminalitet 2,3 1,23 2,32 1,83 Familj umgänge 2,3 2,77 1,43 2,05 Psykisk hälsa 3 4,85 2,04 1,86 Totalt antal Under 2014 hade kvinnor mer problem än män med alkohol och psykisk hälsa. Män hade mer problem med narkotika och kriminalitet.

19 19 (25) I tabellen nedan jämförs män 2014 med män Tabell 5. Intervjuarskattningar för olika problemområden för män 2014 och M = medelvärde och SD = standardavvikelse. Män 2014 Män 2013 Män 2014 Män 2013 M M SD SD Fysisk hälsa 1,74 2,83 1,96 2,01 Arbete försörjning 3,52 3,53 1,73 2,49 Alkohol 2,61 3,36 2,97 2,57 Narkotika 3,61 2,67 2,71 3,11 Kriminalitet 2,3 1,69 2,32 2,07 Familj/umgänge 2,3 2,81 1,43 1,67 Psykisk hälsa 3 3,39 2,04 2,33 Totalt antal Jämfört med män 2013 har män 2014 mindre problem med fysisk hälsa.

20 20 (25) I tabellen nedan jämförs kvinnor 2014 med kvinnor Tabell 6. Intervjuarskattningar för olika problemområden för kvinnor 2014 och M = medelvärde och SD = standardavvikelse. Kvinnor 2014 kvinnor 2013 Kvinnor 2014 kvinnor 2013 M M SD SD Fysisk hälsa 1,62 3,25 1,45 2,55 Arbete försörjning 3,46 3,52 2,67 2,23 Alkohol 3,54 3,24 2,6 2,81 Narkotika 2,15 3,24 3,16 3,13 Kriminalitet 1,23 1 1,83 1,52 Familj/umgänge 2,77 4,29 2,05 2,1 Psykisk hälsa 4,85 3,81 1,86 2,4 Totalt antal Jämfört med kvinnor 2013 har kvinnor 2014 mindre problem med fysisk hälsa och familj/umgänge.

21 21 (25) Åldersskillnader Hela ASI-Netanalys har delats in i tre åldersgrupper. I tabellen nedan visas den genomsnittliga intervjuarskattningen uppdelat på tre åldersgrupper, yngre upp till 30 år, medelålders mellan 31 år och 46 år och äldre 47 år och uppåt. Tabell 7. Genomsnittlig intervjuarskattning för olika åldersgrupper 2014 och Unga -30 år Medelålders år Äldre N Fysisk hälsa 0,92 2,38 1,82 3,83 2,42 2,82 Arbete försörjning 4,54 3,67 3,27 4,28 2,58 2,61 Alkohol 1,38 2,76 3,09 3,39 4,5 3,89 Narkotika 4,46 4,71 2,64 2, Kriminalitet 2,38 1,86 1,82 1,5 1,5 0,89 Familj umgänge 2,62 3,71 2,73 3,5 2,08 2,78 Psykisk hälsa 3,62 3,76 4 3,72 3,42 3,11 Jämfört med 2013 finns i den yngsta gruppen 2014 mindre problem med fysisk hälsa. Det finns inga större skillnader i problemnivå mellan 2014 och 2013 i medelåldersgruppen. Det finns inga större skillnader i problemnivå mellan 2014 och 2013 i den äldsta gruppen.

22 22 (25) Tungt missbruk och svår psykisk problematik Tungt missbruk av narkotika För 11 olika preparat frågas efter antal dagar man brukat drogen de senaste 30 dagarna. I tabell 12 visas antal och andel i % som använt olika preparat minst en dag under de sista 30 dagarna för klienter 2014 och Dessutom visas andelen klienter som ordinerats drogen och följt ordinationen. Tabell 8. Andel klienter i procent som brukat olika preparat någon av de senaste 30 dagarna 2014 och (N=36) 2013 (N=57) Preparat % N (%)* % N (%)* Heroin Metadon Subutex Andra opiater Dämpande Kokain Amfetamin Cannabis Hallucinogener Ecstasy Lösningsmedel Annat Flera preparat *Andel som följt ordinationen Vanligare jämfört med 2013 är det en något större andel som de senaste 30 dagarna har använt cannabis. Ovanligare jämfört med 2013 är det en mindre andel som de senaste 30 dagarna har använt andra opiater. Det är en något mindre andel som har brukat heroin, subutex, kokain och ecstasy.

23 23 (25) Tungt missbruk av alkohol Tungt alkoholmissbruk har ingen enhetlig definition på samma sätt som tungt drogmissbruk (SOU; CAN; mfl). Detta avspeglas bla i att ett stort antal begrepp används för att beskriva olika slags problematiskt bruk av alkohol, som tex alkoholberoende, alkoholmissbruk, storkonsumtion av alkohol, riskkonsumtion, problemdrickande och intensivkonsumtion. Vissa definitioner väger in alkoholkonsumtionens effekt på socialt fungerande som t.ex. i DSM-diagnoser för beroende och missbruk. Det finns kriterier för vad som är en mycket hög konsumtion av alkohol, vilket anges till alkohol motsvarande minst 3 till 4 flaskor vin per vecka (Fridell, 2009). I ASI frågas efter antal dagar som alkohol har använts till berusning de senaste 30 dagarna. Definierat som standardglas för vin blir det drygt en flaska vin per dag åtminstone tre dagar per vecka, dvs. drygt 3 flaskor vin per vecka, vilket skulle motsvara kriteriet för en mycket hög alkoholkonsumtion de senaste 30 dagarna. För att definiera tungt alkoholmissbruk utgår man från frågan om antal dagar de senaste 30 dagarna med alkoholkonsumtion till berusning och definierat indikation på tungt alkoholmissbruk som alkoholkonsumtion till berusning >14 dagar de senaste 30 dagarna, dvs nästan varannan dag per vecka (det går inte att skilja mellan olika konsumtionsmönster i termer av konsumtion varje dag en hel vecka eller varannan dag en hel månad eller något annat mönster). Fortsättningsvis benämns indikation på tungt alkoholmissbruk enbart med tungt alkoholmissbruk. Svår psykisk problematik I ASI finns ingen definition av svår psykisk problematik, men genom att jämföra med studier där man också använt DSMsystemet (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) för psykiatrisk diagnostik kan man göra en uppskattning av hur många som sannolikt skulle uppfylla strikta diagnostiska kriterier för svår psykisk problematik. För en utförlig redovisning av bakgrunden till hur kriterierna tagits fram för att en klient sannolikt skulle diagnostiseras för någon form av svår psykisk problematik hänvisas till rapporten av Armelius och Armelius från 2011 (Metodöverväganden vid analys av data från Addiction Severity Index). Indikation på svår psykisk problematik definieras i ASI med hjälp av två kriterier: a) en intervjuarskattning av psykisk hälsa lika med eller större än 5 och b) att man någon gång fått behandling inom psykiatrin. Dessa kriterier fungerar bra som tumregler för att få en grov uppskattning av om en klient kan tänkas uppfylla kriterier för svår psykisk problematik baserad på en vägning mellan olika typer av fel (sensitivitet och specificitet). Med denna definition fångar man upp de flesta (drygt 85%) som faktiskt har en

24 24 (25) svår psykisk problematik (t.ex. schizofreni, bipolär sjukdom, svårare personlighetsstörningar, svår ångest eller depression) men man får också med en del som de facto inte har en svår psykisk problematik (falska alarm). Den andel som uppfyller kriterierna utgör dock en grov uppskattning av hur stor andel som kan tänkas uppfylla kriterierna. Det rör sig alltså om en sorts screening med syfte att fånga upp så många klienter som möjligt av de som faktiskt har en svår psykisk problematik, men man måste gå vidare med andra metoder för att utesluta de falska alarmen, dvs de som har mycket psykiska problem men inte uppfyller diagnostiska kriterier för svår psykisk problematik. Fortsättningsvis benämns indikation på svår psykisk problematik enbart med svår psykisk problematik. I tabellen nedan visas andelen klienter med tungt missbruk och svår psykisk problematik 2014 och 2013, även uppdelat på män och kvinnor. Tabell 9. Andelen klienter med tungt missbruk och svår psykisk problematik 2014 och 2013, även uppdelat på män och kvinnor. Problem område % N % N Tungt alkoholmissbruk Tungt narkotikamissbruk Svår psykisk problematik Tungt alkoholmissbruk män Tungt alkoholmissbruk kvinnor Tungt narkotikamissbruk män Tungt narkotikamissbruk kvinnor Svår psykisk problematik män Svår psykisk problematik kvinnor Vanligare jämfört med 2013 har en något större andel indikationer på ett tungt narkotikamissbruk. En större andel av männen har indikationer på ett tungt narkotikamissbruk. En större andel av kvinnorna har indikationer på en svår psykisk problematik. En något större andel av männen har indikationer på ett tungt alkoholmissbruk.

25 25 (25) Ovanligare jämfört med 2013 har en mindre andel av männen indikationer på en svår psykisk problematik. En något mindre andel av kvinnorna har indikationer på ett tungt alkoholmissbruk. Behandling för missbruk och psykiska problem Andel klienter som fått behandling för missbruk eller psykiska problem någon gång i livet visas i tabellen nedan för 2014 och Tabell 10. Andelen klienter som någon gång i livet fått behandling för missbruk eller psykiska problem 2014 och % N % N Alkohol öppenvård Alkohol slutenvård Narkotika öppenvård Narkotika slutenvård Psykiatrisk öppenvård Psykiatrisk slutenvård Vanligare jämfört med 2013 är det en större andel som någon gång i livet har fått behandling för alkohol i öppenvård, narkotika i öppenvård och psykiska problem i slutenvård. Det är en något större andel som någon gång i livet har fått behandling för narkotika i slutenvård. Ovanligare 2014 Det är en något mindre andel som någon gång i livet har fått behandling för psykiska problem i öppenvård.