Faktablad 4 Trygghet, förtroende och sociala relationer Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Transkript

1 Faktablad Trygghet, förtroende och sociala relationer Hälsa på lika villkor? 00 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 0-tal frågor om fysiskt och psykiskt välbefinnande, tandhälsa och vårdutnyttjande. I enkäten finns frågor om levnadsvanor som till exempel fysisk aktivitet, kost, tobaksbruk, alkoholkonsumtion och spelvanor. Enkäten innehåller också frågor om ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet och sociala relationer. Våren 00 skickades 00 enkäter ut i. Svarsfrekvensen var procent. De redovisade siffrorna är viktade för att motsvara hela befolkningens svar. För mer information se För källor se Detta är det fjärde faktabladet i en serie om totalt fem faktablad. Faktablad 1 Indikatorer för välfärdsbokslut Faktablad Hälsa och vårdutnyttjande Faktablad Psykisk hälsa och ohälsa Faktablad Trygghet, förtroende och sociala relationer Faktablad Livsstil och levnadsvanor I Faktablad presenteras följande resultat: Ekonomisk trygghet Våld och hot om våld Kränkande bemötande Förtroende Några fakta om 10 1

2 Ekonomisk trygghet Kontantmarginal Att inte ha en kontantmarginal, dvs inte kunna vid behov ha möjlighet att på en vecka kunna skaffa fram kronor kan ses som en indikator på ekonomisk stress. Ekonomisk stress orsakar ohälsa, framför allt psykisk sådan. Kvinnor har inte kontantmarginal i samma utsträckning som män. Det finns inte så stora variationer mellan kommunerna bland männen. För kvinnor varierar andelen med kontantmarginal från procent i till 1 procent i och. Det är framför allt de yngre kvinnorna som saknar kontantmarginal. Figur 1:Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram kronor, skulle du klara det? Andel män % 0% 0% 0% 0% 100% Ja Nej Figur :Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram kronor, skulle du klara det? Andel kvinnor % 0% 0% 0% 0% 100% Ja Nej

3 Figur : Andel (procent) utan kontantmarginal 1- år 0- år - år - år 1- år 0- år - år - år Män Kvinnor Ekonomisk kris Figurerna nedan visar hur stor andel som hamnat i ekonomisk kris det senaste året, dvs haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m Kvinnor, framför allt de yngre,hamnar i ekonomisk kris något oftare än män. Figur : Har det under de senaste 1 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m? Andel män % 0% 0% 0% 0% 100% Nej Ja, vid ett tillfälle Ja, vid flera tillfällen

4 Figur : Har det under de senaste 1 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m? Andel kvinnor % 0% 0% 0% 0% 100% Nej Ja, vid ett tillfälle Ja, vid flera tillfällen Figur : Andel (procent) som hamnat i ekonomisk kris det senaste året 1- år 0- år - år - år 1- år 0- år - år - år Män Kvinnor Våld och hot om våld Fysiskt våld Figurerna nedan visar hur stor andel som det senaste året blivit utsatta för fysiskt våld. I har män och kvinnor blivit utsatta för fysiskt våld i lika stor utsträckning. Det framför allt är unga män som blir utsatta för fysiskt våld. Män har framför allt blivit utsatta för våld på allmän plats, medan kvinnor främst uppger arbetsplatsen/skolan samt hemmet.

5 Figur : Har du under de senaste 1 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld? Andel män 0% 0% 0% 0% 0% 100% Ja Nej Figur :Har du under de senaste 1 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld? Andel kvinnor 0% 0% 0% 0% 0% 100% Ja Nej

6 Figur : Andel som de senaste 1 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld 1- år 0- år - år - år 1- år 0- år - år - år Män Kvinnor 1 Figur 10: Var skedde våldet? Andel (procent) av de som blivit utsatta för fysiskt våld Män Kvinnor På arbetsplatsen/i arbetet/i skolan 1 0 I hemmet I annans bostad/i bostadsområdet 10 På allmän plats/på nöjesställe/på tåg, buss, tunnelbana 0 1 Någon annan stans 1 Hot om våld Att ha blivit utsatt för hot om våld är lika vanligt för män som för kvinnor. Det finns inte så stora skillnader mellan kommunerna, förutom där männen blivit utsatta för hot om våld i högre utsträckning. Det framför allt är unga män som blivit utsatta för hot om våld. Figur 11: Har du under de senaste 1 månaderna blivit utsatt för hot eller hotelser om våld så att du blev rädd? Andel män 0% 0% 0% 0% 0% 100% Ja Nej

7 Figur 1: Har du under de senaste 1 månaderna blivit utsatt för hot eller hotelser om våld så att du blev rädd? Andel kvinnor 0% 0% 0% 0% 0% 100% Ja Nej Figur 1: Andel (procent) som de senaste 1 månaderna blivit utsatt för hot eller hotelser om våld så att man blivit rädd 1- år 0- år - år - år 1- år 0- år - år - år Män 1 1 Kvinnor Kränkande bemötande Figurerna nedan visar hur stor andel som de senaste tre månaderna blivit kränkta. Kvinnor känner sig kränkta i högre utsträckning än män. Det är framför allt kvinnor i åldersgrupperna 1- år som känt sig kränkta. Både män och kvinnor uppger i första hand att de blivit kränkta av skolan/arbetet. Kvinnor anger i andra hand en nära anhörig följt av okänd person på allmän plats. Män uppger i andra hand okänd person på allmän plats, följt av nära anhörig.

8 Figur 1: Har du under de senaste månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt att du känt dig kränkt? Andel män % 0% 0% 0% 0% 100% Nej Ja, någon gång Ja, flera gånger Figur 1: Har du under de senaste månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt att du känt dig kränkt? Andel kvinnor % 0% 0% 0% 0% 100% Nej Ja, någon gång Ja, flera gånger

9 Figur 1: Andel (procent) som under de tre senaste månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt att man känt sig kränkt 1- år 0- år - år - år 1- år 0- år - år - år Män 1 0 Kvinnor Figur 1: Av vem har du känt dig kränkt? Andel (procent) av de som blivit kränkta Män Kvinnor Sjukvården 10 1 Skolan/arbetet Arbetsförmedlingen Polisen/rättsväsendet Socialtjänsten Försäkringskassan Affärer/restauranger Bank/försäkringsbolag Hyresvärd/bostadsförmedlare Nära anhörig 1 Okänd person på allmän plats 1 1 Annan 0 Förtroende Tabellen nedan visar hur stor andel av befolkningen som har ganska eller mycket stort förtroende för olika institutioner. Störst är förtroendet för sjukvården följt av polisen. Lägst är förtroendet för arbetsförmedlingen och landstingspolitiker. Figur 1: Andel med ganska eller mycket stort förtroende för olika institutioner Män Kvinnor Män Kvinnor Sjukvården 0 Skolan 0 0 Polisen 0 Socialtjänsten Arbetsförmedlingen Försäkringskassan 0 1 Domstolar 0 Riksdagen 0 Politiker i ditt landsting Politiker i kommunen 0 0 Fackföreningar

10 Några fakta om består av de sex kommunerna Borås,,,, och. I detta faktablad redovisas Borås som tre delar. består av stadsdelarna Sjöbo, centrum och Fristad. Borås Väst består av stadsdelarna Norrby, Göta, Sandhult och Viskafors. Borås Öst består av stadsdelarna Brämhult, Trandared och Dalsjöfors. Hälsan i befolkningen beror delvis på åldersstrukturen i området. Medelåldern i ett område ger en delförklaring till hälsoläget i befolkningen. I tabellen nedan redovisas folkmängd och medelåldern i de aktuella kommunerna. Diagrammen nedan visar befolkningens åldersstruktur i och. Figur 1: folkmängd och medelålder i s kommuner/kommundelar Kommun Folkmängd 1 Medelålder Borås 1,0 a 1 - Borås Östra ,1 1, 1, 10 0, 11 0, 1 0, Figur 0: Åldersstruktur i Figur 1: Åldersstruktur i 1 1 december 00. Källa SCB 1 december 00. Källa SCB 10