ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

Transkript

1 Råbe & Kobberstad AB i samarbete med Bengt-Åke och Kerstin Armelius professorer em. ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS Syftet med denna rapport är att visa vad man kan få ut på verksamhetsnivå genom att jämföra klienter vid en enhet med klienter från en större databas (ASI-Net). Denna rapport har skapats på 4-5 minuter av ett datorprogram som utvecklats för att bearbeta och beskriva hur klienter vid en missbruksenhet ser ut och förändras. Rapporten bygger på data från autentiska ASI-intervjuer med missbrukare, men bl.a. av sekretesskäl har vi skapat en artificiell enhet kallad ASIDemo som lånar klienter från ett flertal enheter. Jämförelsegruppen Övriga är dock autentisk vid den aktuella tidpunkten ( ) och består av nästan klienter från ca 150 olika enheter. Rapporten är helt oredigerad i efterhand.

2 ASIDemo: Kartläggning och analys av förändringar avseende missbruksklienter som intervjuats med ASImetoden ASIDemo: Demoblandning Övriga: Alla övriga kommuner. Datum för uttaget ur databasen: Grundintervjuerna är gjorda mellan och och baseras på det sista ärendet / uppföljningen för varje klient. Rapportens bakgrund och syfte...3 Kartläggning...4 Bakgrundsuppgifter för klienter i ASIDemo jämfört med Övriga klienter...4 Fysisk och psykisk hälsa...5 Klient- och intervjuarskattningar av problemområden...6 Problemprofiler vid grundintervju...9 Män och kvinnor Åldersskillnader Tungt missbruk och svår psykisk problematik Behandling för missbruk och psykiska problem Förändring - Uppföljningsintervjuer Förändring i intervjuarskattningar mellan grund- och uppföljningsintervju Reliabel förändring Problemfria klienter Klientskattning av antal dagar med problem de senaste 30 dagarna Problemprofiler: Förändring Män och kvinnor: Förändring Åldersgrupper: Förändring Tungt missbruk och svår psykisk problematik: Förändring Sammanfattning av resultaten för ASIDemo Kartläggning Uppföljning - förändring Referenser

3 Rapportens bakgrund och syfte Addiction Severity Index (ASI) är en semistrukturerad intervjumetod för bedömning av alkohol och narkotikarelaterade problem som utvecklades i slutet av 1970-talet (McLellan, et al., 1980; McLellan, et. al., 1992). Intervjun består av bakgrundsfrågor och frågor om problem inom sju olika områden: psykisk och fysisk hälsa, arbete/försörjning, alkohol och narkotika, kriminalitet och familj/umgänge. Frågorna om problem inom olika områden ställs både för tidigare problem och för problem de sista 30 dagarna. För varje område finns olika sammanfattande mått. Intervjuarskattning är en sammanvägd bedömning av både problem och hjälp-behov inom varje område, där intervjuaren gör en bedömning efter manualgivna kriterier. Skalan består av 9 skalsteg, där stegen definieras i fem intervall, 0-1=inget problem/hjälpbehov, 2-3= litet problem/hjälpbehov, 4-5=måttligt problem/hjälpbehov, 6-7=påtagligt problem/hjälpbehov och 8-9=mycket stora problem/hjälpbehov. Klienten får också skatta sin oro/besvär och hur viktigt det är att få hjälp för varje område på en skala mellan 0=inget besvär/problem/behov av hjälp till 4=mycket stort problem eller behov av hjälp. ASI finns också som en uppföljningsintervju, vilken är avgränsad till att beröra de senaste sex månaderna i patientens liv och omfattar färre frågor. Instrumentets psykometriska egenskaper är väldokumenterade och studier har visat god interbedömarreliabilitet och testretest reliabilitet över olika tidsintervall för missbruksgrupper (McLellan, et al., 1985; Drake, et al., 1995). ASI översattes till svenska genom Centrum för utvärdering av socialt arbete, CUS (Andréasson, et. al., 1999) försorg. Även den svenska versionens reliabilitet har visat sig tillfredsställande (Nyström, et al., 2010). År 2006 gjordes en ny version av ASI som sedan dess är den som används i Sverige. Innehållet i denna applikation är skapad av Kerstin och Bengt-Åke Armelius och bygger på två rapporter som färdigställts för att ge en bild av missbruksklienter på gruppnivå. Den första rapporten (Armelius & Armelius, 2011) ingår i Missbruksutredningens forskningsbilaga och utgår från en databas med missbruksklienter som intervjuats fram till oktober I den andra rapporten (Armelius & Armelius, 2010a) jämförs ASI-intervjuer från Malmö med Övriga klienter i samma databas. Avsikten med föreliggande rapport är att ta fram en analys av hur intervjuerna inom en viss enhet ser ut jämfört med andra ASI-intervjuer som också finns inmatade i ASI-net. Av olika skäl begränsas analyserna till att omfatta endast version 2006 av ASI-intervjun (v5), vilket i de flesta fall betyder att intervjuerna gjorts efter år Uppgifterna i föreliggande rapport bygger på en kvalitetsgranskad kopia av de ASI-intervjuer som användare av ASI-net matat in i databasen. Det innebär att endast inmatade intervjuer som uppfyller kvalitetskraven finns med i den databas, ASI-Netanalys, som används för att göra de aktuella analyserna. Det finns dock intervjuer som saknar uppgift på enskilda variabler vilket gör att totala antalet intervjuer varierar mellan jämförelser. Även om de statistiska beräkningarna är kvalitetsgranskade kan det ibland uppstå fel varför slutanvändarna bör granska rimligheten i de resultat som framkommer. I denna rapport har vi valt att inte göra statistiska signifikanstest i formell mening eftersom det är svårt att tolka dem utan att granska förutsättningarna för varje enskilt test. Vi har därför gjort en mer kvalitativ bedömning (baserad på t-test) av hur betydelsefulla skillnaderna är mellan olika grupper genom att sätta gruppskillnaderna i relation till variationen inom grupperna och hur stora grupperna är. Gruppjämförelser med mindre än 10 klienter i någon grupp har vi betraktat som för osäkra för att ge meningsfull information om skillnader. Vi har dock angett hur många klienter det finns i varje grupp och beräknat medelvärden och standardavvikelser. Frekvenser och procentuella skillnader har inte heller signifikanstestats, men vi har i kommentarer valt att betrakta en skillnad på större än 10% som en stor skillnad 3

4 och en skillnad på 5-10 procent som en relativt stor skillnad. Skillnader på mindre än 5% kommenteras inte i texten. Det står varje användare fritt att själv göra signifikanstest och redigera och modifiera den text som genereras av applikationen inför en slutgiltig lokal rapport. Kartläggning Bakgrundsuppgifter för klienter i ASIDemo jämfört med Övriga klienter Från ASIDemo finns totalt 642 klienter i ASI-Netanalys och för Övriga finns det klienter i det valda intervallet. I tabell 1 visas ett antal bakgrundsvariabler för klienter från ASIDemo och för övriga klienter i ASI-Netanalys. I jämförelsen med ASI-Netanalys kallas övriga klienter Övriga. När inte annat anges gäller uppgifterna de senaste 30 dagarna. Tabell 1. Bakgrundsuppgifter för klienter i ASIDemo och för Övriga klienter ASIDemo Övriga Område % N % N Män Utlandsfödd Ålder (medelvärde) Utbildning* -Ej avslutad grundskola Grundskola Gymnasium Högskola/universitet Boende -Egen lägenhet Bostadslös Civilstånd -Ensamstående* Levnadsförhållanden -Bor med partner och barn Bor endast med barn Försörjning -Arbete någon dag Försäkringskassa Socialbidrag Kriminalitet -Villkorligt frigiven Olaglig verksamhet

5 ASIDemo Övriga Område % N % N Fysisk misshandel Fysisk misshandel tidigare Totalt antal * Både de som tidigare varit gifta/sambo och de som alltid varit ensamstående Vanligare i ASIDemo I ASIDemo jämfört med Övriga är det en något större andel som försörjer sig via försäkringskassan och som försörjer sig med hjälp av socialbidrag. Ovanligare i ASIDemo Det är en något mindre andel som är utlandsfödda och som försörjer sig genom arbete. Fysisk och psykisk hälsa En sammanställning av dominerande drog och områdena fysisk och psykisk hälsa för klienter i ASIDemo och för Övriga klienter visas i tabell 2 nedan. Dominerande drog är klientens svar på frågan om vad som utgör det största problemet. Behandling för alkohol- och narkotikaproblem baseras på frågan om hur många gånger man deltagit i öppen- eller slutenvård för alkohol och narkotikaproblem och anger andel som deltagit i sådan behandling någon gång. Detsamma gäller för behandling av fysiska och psykiska problem, men andra uppgifter gäller de senaste 30 dagarna om inte annat anges. Tabell 2. Droger och hälsa/ohälsa för klienter i ASIDemo och för Övriga klienter. Symtomen avser de sista 30 dagarna om inte annat anges. ASIDemo Övriga Område % N % N Dominerande drog -Alkohol Narkotika Båda Inget Injicerat ngn g sista 6 mån Behandling någon gång i öppen eller sluten vård -Alkohol Narkotika Fysisk hälsa -Kroppslig sjukdom/skada Läkarvård 6 mån Sjukersättning

6 ASIDemo Övriga Område % N % N -Medicin Sjukhusvård* någon gång Psykisk hälsa -Sjukersättning Psykiatrisk vård någon gång Medicin Depression Ångest Koncentrationsproblem Våldsamt beteende Hallucinationer Suicidtankar Suicidförsök tidigare Totalt antal *Inkluderar överdos och delirium men ej abstinensbehandling Vanligare i ASIDemo I ASIDemo jämfört med Övriga är det en något större andel som någon gång fått behandling för alkohol. Klient- och intervjuarskattningar av problemområden Det finns flera variabler i ASI som återspeglar klienternas problem. Klientskattningarna av hjälpbehov och oro är mycket viktiga och skall väga tungt i intervjuarens samlade bedömning av klientens problem och hjälpbehov. Nedan visas klienternas skattningar av hjälpbehov för ASIDemo och Övriga. Klientskattning av hjälpbehov Tabell 3. Klientskattningar av hjälpbehov för olika problemområden för klienter från ASIDemo och Övriga. M = medelvärde och SD = standardavvikelse. Skala 0-4 Område ASIDemo Övriga ASIDemo Övriga M M SD SD Fysisk hälsa 1,39 1,31 1,54 1,53 Arbete försörjning 1,74 1,59 1,69 1,69 Alkohol 1,84 1,74 1,71 1,7 Narkotika 1,32 1,34 1,73 1,73 Kriminalitet 0,59 0,58 1,24 1,26 Familj umgänge 1,37 1,23 1,61 1,58 6

7 Område ASIDemo Övriga ASIDemo Övriga M M SD SD Psykisk hälsa 1,88 1,93 1,69 1,68 Totalt antal Jämfört med Övriga har ASIDemo, enligt klientskattning av hjälpbehov, mer problem med arbete / försörjning och familj / umgänge. Den genomsnittliga klientskattningen av hjälpbehov återges också i figur 1 nedan. Figur 1. Klientskattningar för olika problemområden för klienter i ASIDemo och för Övriga klienter. Intervjuarskattning av svårighetsgrad Intervjuarens skattning av klientens problem och hjälpbehov inkluderar klientens egna skattningar men bygger också på ett flertal kritiska frågor inom varje område. De genomsnittliga intervjuarskattningarna för ASIDemo och Övriga återges i tabell 4. Dessutom visas andelen klienter som erhållit en intervjuarskattning större än 4, vilket brukar indikera att någon form av hjälp behövs. Tabell 4. Intervjuarskattningar för olika problemområden för klienter i ASIDemo och Övriga. M = medelvärde och SD = standardavvikelse samt andel klienter över 4 på intervjuarskattning. Område ASIDemo Övriga ASIDemo Övriga ASIDemo Övriga 7

8 M M SD SD % > 4 % > 4 Fysisk hälsa 2,26 2,17 2,16 2, Arbete försörjning 3,22 2,95 2,39 2, Alkohol 4,21 4,03 2,8 2, Narkotika 3,16 2,97 3,21 3, Kriminalitet 1,57 1,51 2,23 2, Familj umgänge 3,22 2,87 2,33 2, Psykisk hälsa 3,66 3,77 2,5 2, Totalt antal Jämfört med Övriga har ASIDemo mer problem med arbete / försörjning och familj / umgänge. Den genomsnittliga intervjuarskattningen för varje problemområde återges också i figur 2 nedan. Figur 2. Intervjuarskattningar för olika problemområden för klienter i ASIDemo och för Övriga klienter. Eftersom det är stor överensstämmelse mellan intervjuarskattningar och klientskattningar (korrelationen är ca 0.70) och intervjuarskattningarna är mer nyanserade kommer fortsatta 8

9 analyser att bygga på intervjuarskattningarna. En mer utförlig motivering för valet av variabler och statistiska metoder i analyserna finns i en metodrapport (Armelius & Armelius, 2011b). Problemprofiler vid grundintervju För att få en bild av hur klienterna kan delas in i ett fåtal grupper på grundval av problemnivåer uttryckta i intervjuarskattningar vid grundintervjuerna gjordes en klusteranalys med tre grupper på intervjuarskattningarna för alla livsområden. Ett kluster är sammansatt av ett mönster av variabelvärden som utmärker en grupp klienter, snarare än en enkel gruppering baserad på nivån av en enskild variabel. Inom en profil finns således en variation i nivån på värdena, men det finns ett likartat mönster i variationen. På basis av de genomsnittliga intervjuarskattningarna kallas de tre profilerna: Narkotikaproblem, Avgränsade alkoholproblem och Alkohol och psykiska problem. Nedan visas de genomsnittliga intervjuarskattningarna för de tre profilerna för hela ASI-Netanalys. Tabell 5. Genomsnittliga intervjuarskattningar för de tre problemprofilerna för hela ASI- Netanalys. Medelvärden Område Narkotika Avgränsade alk Alk & psyk N Fysisk hälsa 2,66 1,09 2,66 Arbete försörjning 4,01 1,37 3,36 Alkohol 3,22 3,31 5,48 Narkotika 6,51 1,07 0,65 Kriminalitet 3,07 0,49 0,82 Familj umgänge 3,68 0,94 3,8 Psykisk hälsa 4,96 1,2 4,92 Klusteranalysen visar att det finns grund för att särskilja två relativt homogena undergrupper med alkoholproblem. En som har något mindre och mer avgränsade alkoholproblem och en som har mer omfattande problem, förutom med alkohol framför allt med psykisk hälsa och familjeproblem, men även problem med arbete / försörjning och fysisk hälsa. Det är ganska stora likheter mellan profilerna Narkotikaproblem och Alkohol och psykiska problem i den meningen att de har problem inom de flesta områden förutom sitt dominerande drogproblem. Nedan visas hur klienter i ASIDemo jämfört med Övriga fördelar sig på de tre problemprofilerna. Klusteranalysen kräver att alla områden har intervjuarskattningar, vilket gör att bortfallet blir lite större och därför redovisas i tabellerna. Tabell 6. Andel klienter i de tre problemprofilerna i ASIDemo och Övriga. ASIDemo Övriga Problemprofil % N % N Narkotikaproblem

10 ASIDemo Övriga Problemprofil % N % N Avgränsade alkoholproblem Alkohol och psykiska problem Bortfall Andel klienter i de tre problemprofilerna i ASIDemo och Övriga återges även i figur 3 nedan. Figur 3. Fördelning av klienter i de tre problemprofilerna i ASIDemo och Övriga. I tabellen nedan visas hur de tre problemprofilerna fördelar sig mellan de olika enheterna inom ASIDemo. Tabell 7. Problemprofiler i olika enheter inom ASIDemo och för Övriga. Problemprofiler Narkotika Avgränsade Alk och alk psyk Bortfall Enhet N % N % N % N % N Övriga Hela ASIDemo X

11 Problemprofiler Narkotika Avgränsade Alk och alk psyk Bortfall Enhet N % N % N % N % N Y Z Män och kvinnor Närmast följer en analys av problemnivåerna för män och kvinnor. Först visas hur det ser ut för män och kvinnor i ASIDemo. Därefter jämförs män i ASIDemo med övriga män och sist kvinnor i ASIDemo med övriga kvinnor. Hur intervjuarskattningarna för manliga och kvinnliga klienter ser ut i ASIDemo visas i tabellen nedan. Tabell 8. Intervjuarskattningar för olika problemområden uppdelat på manliga och kvinnliga klienter i ASIDemo. M = medelvärde och SD = standardavvikelse. Område Män Kvinnor Män Kvinnor M M SD SD Fysisk hälsa 2,12 2,58 2,08 2,29 Arbete försörjning 3,31 3,02 2,33 2,52 Alkohol 4,23 4,15 2,82 2,77 Narkotika 3,33 2,78 3,19 3,22 Kriminalitet 1,87 0,91 2,33 1,81 Familj umgänge 3,07 3,55 2,31 2,34 Psykisk hälsa 3,43 4,16 2,48 2,47 Totalt antal Inom ASIDemo har män mer problem med narkotika och kriminalitet medan kvinnor har mer problem med fysisk hälsa, familj / umgänge och psykisk hälsa. Den genomsnittliga intervjuarskattningen för varje problemområde uppdelat på manliga och kvinnliga klienter i ASIDemo återges också i figur 4 nedan. 11

12 Figur 4. Intervjuarskattningar för olika problemområden uppdelat på manliga och kvinnliga klienter i ASIDemo. I tabellen nedan jämförs män i ASIDemo med övriga män. Tabell 9. Intervjuarskattningar för olika problemområden för män i ASIDemo och övriga män. M = medelvärde och SD = standardavvikelse. Område Män ASIDemo Övriga män Män ASIDemo Övriga män M M SD SD Fysisk hälsa 2,12 2,1 2,08 2,21 Arbete försörjning 3,31 3,01 2,33 2,57 Alkohol 4,23 4,01 2,82 2,74 Narkotika 3,33 3,06 3,19 3,12 Kriminalitet 1,87 1,76 2,33 2,31 Familj umgänge 3,07 2,66 2,31 2,32 Psykisk hälsa 3,43 3,58 2,48 2,59 Totalt antal Jämfört med övriga män har män i ASIDemo mer problem med arbete / försörjning och familj / umgänge. 12

13 I tabellen nedan jämförs kvinnor i ASIDemo med övriga kvinnor. Tabell 10. Intervjuarskattningar för olika problemområden för kvinnor i ASIDemo och övriga kvinnor. M = medelvärde och SD = standardavvikelse. Område Kvinnor ASIDemo Övriga kvinnor Kvinnor ASIDemo Övriga kvinnor M M SD SD Fysisk hälsa 2,58 2,32 2,29 2,29 Arbete försörjning 3,02 2,78 2,52 2,56 Alkohol 4,15 4,07 2,77 2,82 Narkotika 2,78 2,74 3,22 3,12 Kriminalitet 0,91 0,89 1,81 1,75 Familj umgänge 3,55 3,38 2,34 2,51 Psykisk hälsa 4,16 4,25 2,47 2,57 Totalt antal Det finns inga större skillnader i problemnivå mellan kvinnor i ASIDemo och övriga kvinnor. Åldersskillnader Hela ASI-Netanalys har delats in i tre åldersgrupper. I tabellen nedan visas den genomsnittliga intervjuarskattningen uppdelat på tre åldersgrupper, yngre upp till 30 år, medelålders mellan 31 år och 46 år och äldre 47 år och uppåt. Tabell 11. Genomsnittlig intervjuarskattning för olika åldersgrupper i ASIDemo och Övriga. Unga -30 år Medelålders år Äldre 47 - Område ASIDemo Övriga ASIDemo Övriga ASIDemo Övriga N Fysisk hälsa 1,83 1,82 2,26 2,2 2,74 2,44 Arbete försörjning 3,96 3,64 3,22 3,07 2,35 2,22 Alkohol 3,3 3,22 4,09 4 5,33 4,75 Narkotika 4,57 4,71 3,24 2,96 1,41 1,37 Kriminalitet 2,22 2,27 1,65 1,56 0,77 0,78 Familj umgänge 3,39 3,22 3,31 3,09 2,96 2,35 Psykisk hälsa 4,3 4,42 3,6 3,9 2,99 3,09 Jämfört med Övriga har den yngsta gruppen i ASIDemo mer problem med arbete / försörjning. Det finns inga större skillnader i problemnivå mellan ASIDemo och Övriga i medelåldersgruppen. Jämfört med Övriga har den äldsta gruppen i ASIDemo mer problem med alkohol och familj / umgänge. 13

14 Tungt missbruk och svår psykisk problematik Tungt missbruk av narkotika För 11 olika preparat frågas efter antal dagar man brukat drogen de senaste 30 dagarna. I tabell 12 visas antal och andel i % som använt olika preparat minst en dag under de sista 30 dagarna för klienter i ASIDemo och för Övriga klienter i ASI-Netanalys. Dessutom visas andelen klienter som ordinerats drogen och följt ordinationen. Tabell 12. Andel klienter i procent som brukat olika preparat någon av de senaste 30 dagarna för Övriga och för klienter i ASIDemo. ASIDemo (N=642) Övriga (N=20413) Preparat % N (%)* % N (%)* Heroin Metadon Subutex Andra opiater Dämpande Kokain Amfetamin Cannabis Hallucinogener Ecstasy Lösningsmedel Annat Flera preparat *Andel som följt ordinationen Olika författare verkar relativt överens om att definiera tungt narkotikamissbruk som: allt missbruk av narkotika, där injektion förekommit samt allt övrigt dagligt eller så gott som dagligt missbruk av narkotika (CAN, rapport 115, Tendenser första halvåret 2008). Eftersom inte alla droger injiceras har vi i vår definition av indikation på tungt narkotikamissbruk utgått från bruk de senaste 30 dagarna och definierat indikation på tungt narkotikamissbruk, enligt definitionen i CAN-rapporten som nämns ovan, som bruk av något av de preparat som frågas efter i ASI alla eller nästan alla av de senaste 30 dagarna med cut-off satt till > 24 dagar. Fortsättningsvis benämner vi indikation på tungt narkotika missbruk enbart med tungt narkotika missbruk. Tungt missbruk av alkohol Tungt alkoholmissbruk har ingen enhetlig definition på samma sätt som tungt drogmissbruk (SOU; CAN; mfl). Detta avspeglas bla i att ett stort antal begrepp används för att beskriva 14

15 olika slags problematiskt bruk av alkohol, som tex alkoholberoende, alkoholmissbruk, storkonsumtion av alkohol, riskkonsumtion, problemdrickande och intensivkonsumtion. Vissa definitioner väger in alkoholkonsumtionens effekt på socialt fungerande som t.ex. i DSMdiagnoser för beroende och missbruk. Det finns kriterier för vad som är en mycket hög konsumtion av alkohol, vilket anges till alkohol motsvarande minst 3 till 4 flaskor vin per vecka (Fridell, 2009). I ASI frågas efter antal dagar som alkohol har använts till berusning de senaste 30 dagarna. Definierat som standardglas för vin blir det drygt en flaska vin per dag åtminstone tre dagar per vecka, dvs drygt 3 flaskor vin per vecka, vilket skulle motsvara kriteriet för en mycket hög alkoholkonsumtion de senaste 30 dagarna. För att definiera tungt alkoholmissbruk har vi utgått från frågan om antal dagar de senaste 30 dagarna med alkoholkonsumtion till berusning och definierat indikation på tungt alkoholmissbruk som alkoholkonsumtion till berusning >14 dagar de senaste 30 dagarna, dvs nästan varannan dag per vecka. (Det går inte att skilja mellan olika konsumtionsmönster i termer av konsumtion varje dag en hel vecka eller varannan dag en hel månad eller något annat mönster). Fortsättningsvis benämner vi indikation på tungt alkoholmissbruk enbart med tungt alkoholmissbruk. Svår psykisk problematik I ASI finns ingen definition av svår psykisk problematik, men genom att jämföra med studier där man också använt DSM-systemet för psykiatrisk diagnostik kan man göra en uppskattning av hur många som sannolikt skulle uppfylla strikta diagnostiska kriterier för svår psykisk problematik. För en utförlig redovisning av bakgrunden till hur vi tagit fram kriterier för att en klient sannolikt skulle diagnostiseras någon form av svår psykisk problematik hänvisas till rapporten av Armelius och Armelius (2011b). Indikation på svår psykisk problematik definieras i ASI med hjälp av två kriterier: a) en intervjuarskattning av psykisk hälsa lika med eller större än 5 och b) att man någon gång fått behandling inom psykiatrin. Dessa kriterier fungerar bra som tumregler för att få en grov uppskattning av om en klient kan tänkas uppfylla kriterier för svår psykisk problematik baserad på en vägning mellan olika typer av fel (sensitivitet och specificitet). Med denna definition fångar man upp de flesta (drygt 85%) som faktiskt har en svår psykisk problematik (t.ex. schizofreni, bipolär sjukdom, svårare personlighetsstörningar, svår ångest eller depression) men man får också med en del som de facto inte har en svår psykisk problematik (falska alarm). Den andel som uppfyller kriterierna utgör dock en grov uppskattning av hur stor andel som kan tänkas uppfylla kriterierna. Det rör sig alltså om en sorts screening med syfte att fånga upp så många klienter som möjligt av de som faktiskt har en svår psykisk problematik, men man måste gå vidare med andra metoder för att utesluta de falska alarmen, dvs de som har mycket psykiska problem men inte uppfyller diagnostiska kriterier för svår psykisk problematik. Fortsättningsvis benämner vi indikation på svår psykisk problematik enbart med svår psykisk problematik. I tabellen nedan visas andelen klienter med tungt missbruk och svår psykisk problematik i ASIDemo och för Övriga, även uppdelat på män och kvinnor. Tabell 13. Andelen klienter med tungt missbruk och svår psykisk problematik i ASIDemo och för Övriga, även uppdelat på män och kvinnor. Problem område ASIDemo Övriga % N % N Tungt alkoholmissbruk

16 Problem område ASIDemo Övriga % N % N Tungt narkotikamissbruk Svår psykisk problematik Tungt alkoholmissbruk män Tungt alkoholmissbruk kvinnor Tungt narkotikamissbruk män Tungt narkotikamissbruk kvinnor Svår psykisk problematik män Svår psykisk problematik kvinnor Ovanligare i ASIDemo I ASIDemo jämfört med Övriga har en något mindre andel indikationer på ett tungt narkotikamissbruk. En något mindre andel av männen har indikationer på ett tungt narkotikamissbruk. En något mindre andel av kvinnorna har indikationer på ett tungt narkotikamissbruk. Andelen klienter med tungt missbruk och svår psykisk problematik i ASIDemo och för Övriga, även uppdelat på män och kvinnor, återges också i figur 5 nedan. Figur 5. Andelen klienter med tungt missbruk och svår psykisk problematik i ASIDemo och för Övriga, även uppdelat på män och kvinnor. 16

17 Tungt missbruk och svår psykisk problematik inom olika enheter i ASIDemo I ASIDemo finns ett antal olika enheter registrerade i ASI-net. Nedan följer en redovisning av hur fördelningen av tungt missbruk och svår psykisk problematik ser ut inom de olika enheterna. Tabell 14. Fördelning av tungt narkotikamissbruk, tungt alkoholmissbruk och svår psykisk problematik i olika enheter inom ASIDemo. Tungt nark.missbruk Tungt alk.missbruk Svår psyk.störning Enhet N % n % n % n X Y Z Behandling för missbruk och psykiska problem Andel klienter som fått behandling för missbruk eller psykiska problem någon gång i livet visas i tabellen nedan för ASIDemo och Övriga. Tabell 15. Andelen klienter som fått behandling för missbruk eller psykiska problem någon gång i ASIDemo och för Övriga. ASIDemo Övriga Behandling % N % N Alkohol öppenvård Alkohol slutenvård Narkotika öppenvård Narkotika slutenvård Psykiatrisk öppenvård Psykiatrisk slutenvård Vanligare i ASIDemo I ASIDemo jämfört med Övriga är det en större andel som har fått behandling för alkohol i slutenvård. Det är en något större andel som har fått behandling för narkotika i slutenvård. Andelen klienter som fått behandling för missbruk eller psykiska problem någon gång i ASIDemo och för Övriga återges även i figur 6 nedan. 17

18 Figur 6. Andelen klienter som fått behandling för missbruk eller psykiska problem någon gång i ASIDemo och för Övriga. Förändring - Uppföljningsintervjuer Av totala antalet klienter i ASIDemo har 137 en uppföljningsintervju, dvs. 21 procent, jämfört med 20 procent för Övriga. En första fråga gäller vilka klienter som följts upp och om det kan betraktas som ett representativt urval av alla klienter som gjort grundintervjuer. I tabellen nedan visas medelvärden och standardavvikelser för intervjuarskattningar i grundintervjuerna uppdelade på klienter som följts upp och som inte följts upp i ASIDemo. Generellt gäller för hela avsnittet som följer att antalet klienter kan variera i olika jämförelser beroende på internt bortfall på enskilda variabler. Tabell 16. Medelvärden och standardavvikelser för intervjuarskattning vid grundintervjuerna uppdelade på klienter som följts upp och ej följts upp i ASIDemo och Övriga. Område Ej uppföljda ASIDemo Uppföljda ASIDemo Ej uppföljda Övriga Uppföljda Övriga N M SD M SD M SD M SD Fysisk hälsa 2,24 2,18 2,3 2,13 2,16 2,24 2,2 2,23 Arbete försörjning 3,25 2,39 3,05 2,43 2,93 2,58 2,97 2,56 Alkohol 4,18 2,78 4,2 2,9 4 2,77 4,11 2,74 Narkotika 3,17 3,21 3,04 3,16 2,98 3,12 2,87 3,12 18

19 Område Ej uppföljda ASIDemo Uppföljda ASIDemo Ej uppföljda Övriga Uppföljda Övriga N M SD M SD M SD M SD Kriminalitet 1,68 2,3 1,18 1,9 1,53 2,22 1,37 2,11 Familj umgänge 3,21 2,34 3,23 2,23 2,87 2,4 2,87 2,39 Psykisk hälsa 3,72 2,51 3,34 2,42 3,8 2,6 3,66 2,62 Inom ASIDemo har ej uppföljda klienter mer problem än uppföljda klienter med kriminalitet. Inom Övriga har ej uppföljda klienter mer problem med narkotika, kriminalitet och psykisk hälsa medan uppföljda klienter har mer problem med alkohol. Att mäta och tolka förändring i problemnivåer för klienter innebär att man måste hantera ett antal statistiska problem, eller artefakter. Hur dessa problem hanteras beskrivs utförligt i Armelius och Armelius (2011b). Sammanfattningsvis kan man säga att man ibland riskerar att tolka skillnader mellan grundintervju och uppföljningsintervju som uttryck för att klienterna förbättrats när det lika gärna kan röra sig om skillnader som uppstått pga. statistiska egenskaper hos mätningar som görs vid två tillfällen (takeffekter, golveffekter och mätfel). För att mot denna bakgrund få en rimlig uppfattning om hur klienterna förändrats mellan grundintervju och uppföljningsintervju kommer vi att, om möjligt, använda några olika sätt att beskriva förändring: 1. Skillnader i medelvärden på intervjuarskattning för olika problemområden. När det gäller förändringar i medelvärden beräknas också en standardiserad skillnad mellan medelvärdena, s.k. effect-size eller ES. Det är Cohen s d och en vanlig tolkning är att värden över 0,80 betraktas som en stor effekt, värden mellan 0,50 och 0,80 betraktas som en måttligt stor effet, värden mellan 0,20 och 0,50 betraktas som en liten effekt medan värden under 0,20 inte innebär någon effekt alls. Om det finns minst 30 uppföljda klienter beräknas också 2. Reliabel förbättring eller försämring, som är den andel klienter i % som förändrats minst 2 skalsteg på intervjuarskattningarna mellan grundintervju och uppföljningsintervju. 3. Andel problemfria klienter initialt och vid uppföljningen. 4. Antal dagar med problem av de sista 30 dagarna. Den genomsnittliga tiden mellan grundintervju och uppföljning är 14 månader i ASIDemo och 14,7 för Övriga. Förändring i intervjuarskattningar mellan grund- och uppföljningsintervju Tabell 17. Differens i intervjuarskattning mellan grundintervju och uppföljningsintervju, samt ES-värden för klienter i ASIDemo och för Övriga. Område Differenser G-U N Medelvärden ES-värden ASIDemo Övriga ASIDemo Övriga Fysisk hälsa 0,67 0,32 0,3 0,14 Arbete försörjning 0,96 0,61 0,37 0,24 Alkohol 2,29 1,77 0,82 0,64 19

20 Område Differenser G-U N Medelvärden ES-värden ASIDemo Övriga ASIDemo Övriga Narkotika 2,26 1,32 0,71 0,42 Kriminalitet 0,88 0,65 0,39 0,29 Familj umgänge 1,07 0,94 0,44 0,39 Psykisk hälsa 1,06 1,15 0,41 0,44 Jämfört med Övriga har ASIDemo en större förbättring med alkohol och narkotika. Den genomsnittliga differensen i intervjuarskattning mellan grund- och uppföljningsintervju uppdelat på klienter i ASIDemo och Övriga återges också i figur 7 nedan. Figur 7. Differens i intervjuarskattning mellan grundintervju och uppföljningsintervju för klienter i ASIDemo och för Övriga. Reliabel förändring Man kan också beräkna andelen klienter som förändrats med minst 2 skalsteg på intervjuarskattningen, vilket motsvarar en reliabel förändring med 95% säkerhet. Andel med reliabel förbättring eller reliabel försämring mätt med två skalsteg för klienter i ASIDemo jämfört med Övriga klienter visas i tabellen nedan. 20

21 Tabell 18. Andel försämrade och förbättrade klienter i ASIDemo och för Övriga. Procent Område Sämre Förbättrad ASIDemo Övriga ASIDemo Övriga Fysisk hälsa Arbete försörjning Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj umgänge Psykisk hälsa Området Alkohol har generellt sett den största andelen förbättrade klienter och oftast också endast en liten andel som försämras. Områdena Psykisk hälsa och Familj / umgänge har också en relativt stor andel förbättrade, ca en tredjedel, men en något större andel försämrade. I ASIDemo jämfört med Övriga är det en större andel som förbättrats avseende Narkotika och en något större andel som förbättrats avseende Fysisk hälsa, Arbete / försörjning, Alkohol och Familj / umgänge. Det är en något mindre andel som försämrats avseende Arbete / försörjning. Problemfria klienter Ett tredje sätt att analysera utfall är att se hur många klienter som bedömts vara problemfria för varje problemområde initialt och vid uppföljningen (problemfri definieras som intervjuarskattning = 0). Detta sätt att visa förändring baseras bara på värdet 0 i intervjuarskattningarna, och kan antas vara mindre påverkat av oklarheter i definitioner av skalsteg och statistiska artefakter. I tabellen anges procentuella andelen som är problemfria initialt och vid uppföljningen. Tabell 19. Procentuell andel klienter som är problemfria vid grund- och uppföljningsintervju. Ett negativt tal på förändringen U-G betyder att det skett en försämring. Procent Område ASIDemo N=137 Övriga N=4017 G U U-G G U U-G Fysisk hälsa Arbete försörjning Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj umgänge

22 Procent Område ASIDemo N=137 Övriga N=4017 G U U-G G U U-G Psykisk hälsa För Övriga sker det en stor ökning av andelen problemfria klienter inom områdena Arbete / försörjning, Alkohol, Narkotika, Kriminalitet, Familj / umgänge och Psykisk hälsa. I ASIDemo jämfört med Övriga är det en större ökning av andel problemfria klienter avseende Alkohol. Det är en något större ökning av andelen problemfria klienter avseende Arbete / försörjning, Narkotika och Familj / umgänge. Klientskattning av antal dagar med problem de senaste 30 dagarna Klienternas skattning av antal dagar med problem inom olika områden de senaste 30 dagarna vid grund- och uppföljningsintervju visas i tabell 20 för ASIDemo och Övriga. Tabell 20. Klienternas skattning av antal dagar med problem inom olika områden de senaste 30 dagarna vid grund- och uppföljningsintervju. Medelvärden för ASIDemo och Övriga. Område ASIDemo Övriga G U G U Fysisk hälsa 8,32 7,99 10,14 9,29 Arbete försörjning 9,06 5,97 10,5 7,92 Alkohol 10,41 3,02 10,71 5,33 Narkotika 6,34 3,51 8,56 4,78 Kriminalitet 1,23 0,7 2,42 1,1 Familj och umgänge: Familj/anhöriga 4,7 2,63 4,31 2,77 Andra personer 2,52 1,11 1,9 1,31 Ensamhet 7,99 4,63 6,89 4,16 Psykisk hälsa 14,42 9,47 13,44 9,18 Det finns inga större skillnader i förändring mellan ASIDemo och Övriga. Resultaten för ASIDemo visas också i figur 8 nedan. 22

23 Figur 8. Klienternas skattning av antal dagar med problem de senaste 30 dagarna vid grund- och uppföljningsintervju i ASIDemo. Medelvärden. Problemprofiler: Förändring Genom att se hur intervjuarskattningen för klienter med olika problemprofiler förändras får man en mer nyanserad bild. De som inte har alkoholproblem kan inte bli bättre avseende alkohol och om man inte håller isär problemgrupperna blir effekterna utslätade. I tabellen visas hur förändringen i intervjuarskattningar ser ut för de olika problemprofilerna i ASIDemo och Övriga. Tabell 21. Problemprofiler och förändringar (G-U) för ASIDemo och Övriga. Differens G-U Område ASIDemo Övriga Nark Avgränsade alk Alk och psyk Nark Avgränsade alk Alk och psyk N Fysisk hälsa 0,54 0,12 0,9 0,66-0,15 0,58 Arbete försörjning 1,37 0,12 1,33 0,88 0,06 0,96 Alkohol 2,76 1,5 3,55 1,27 1,53 2,64 Narkotika 4,63 0,29 0,76 3,13 0,3 0,15 23

24 Differens G-U Område ASIDemo Övriga Nark Avgränsade alk Alk och psyk Nark Avgränsade alk Alk och psyk N Kriminalitet 1,96-0,17 0,08 1,31 0,19 0,38 Familj umgänge 1,87 0,14 1,76 1,24-0,1 1,63 Psykisk hälsa 2,17-0,45 2,66 1,51-0,25 2,09 Jämfört med Övriga har narkotikaprofilen i ASIDemo en större förbättring med alkohol, narkotika och kriminalitet. Det finns inga större skillnader i förändring mellan ASIDemo och Övriga i profilen med avgränsade alkoholproblem. Jämfört med Övriga har profilen med alkohol och psykiska problem i ASIDemo en större förbättring med narkotika medan man har en mindre förbättring med kriminalitet. Män och kvinnor: Förändring I tabellen nedan visas hur den genomsnittliga förändringen ser ut för män och kvinnor i ASIDemo och Övriga. Tabell 22. Förändringar i intervjuarskattning uppdelat på manliga och kvinnliga klienter i ASIDemo och Övriga. Differens G-U Område ASIDemo Övriga ASIDemo Övriga Man Man Kvinna Kvinna N Fysisk hälsa 0,37 0,38 0,7 0,3 Arbete försörjning 0,69 0,65 1,35 0,64 Alkohol 2,56 1,78 2,61 1,88 Narkotika 1,9 1,25 2 1,36 Kriminalitet 0,81 0,75 0,34 0,38 Familj umgänge 0,82 0,85 1,85 1,13 Psykisk hälsa 1,09 1,09 1,79 1,3 Jämfört med övriga män har män i ASIDemo en större förbättring med alkohol och narkotika. Jämfört med övriga kvinnor har kvinnor i ASIDemo en större förbättring med arbete / försörjning. Inom ASIDemo har kvinnor en större förbättring än män med familj / umgänge. Åldersgrupper: Förändring Hela ASI-Netanalys har delats in i tre lika stora åldersgrupper. I tabellerna nedan visas förändring mätt som differens i intervjuarskattning mellan G och U för klienter uppdelat på tre åldersgrupper, yngre upp till 30 år, medelålders mellan 31 år och 46 år och äldre 47 år och 24

25 uppåt för ASIDemo och Övriga. Tabell 23. Genomsnittlig förändring i intervjuarskattning mellan grundintervju och uppföljningsintervju för olika åldersgrupper i ASIDemo och Övriga. Differens G-U Område Unga -30 år Medelålders år Äldre 47 - ASIDemo Övriga ASIDemo Övriga ASIDemo Övriga N Fysisk hälsa 0,26 0,39 0,37 0,32 0,8 0,37 Arbete försörjning 1,54 0,62 1 0,68 0,38 0,64 Alkohol 2,64 1,18 2,1 1,73 2,92 2,3 Narkotika 3,5 2,05 1,8 1,23 0,76 0,78 Kriminalitet 1,24 0,85 0,61 0,69 0,14 0,47 Familj umgänge 1,71 0,95 0,76 0,88 1,25 0,97 Psykisk hälsa 2,38 1,11 1 1,15 0,82 1,17 Jämfört med Övriga har den yngsta gruppen i ASIDemo en större förbättring med arbete / försörjning, alkohol, narkotika och psykisk hälsa. Det finns inga större skillnader i förändring mellan ASIDemo och Övriga i medelåldersgruppen. Det finns inga större skillnader i förändring mellan ASIDemo och Övriga i den äldsta gruppen. Tungt missbruk och svår psykisk problematik: Förändring I nästa avsnitt beskrivs förändringar för klientgrupper med allvarliga missbruksproblem eller problem med psykisk problematik. I ASIDemo finns uppföljning för 21 av de 90 med tungt alkoholmissbruk (=23%), 23 av de 80 som hade tungt narkotikamissbruk (=29%) och 32 av de 178 som hade svår psykisk problematik (=18%). Totalt fanns det uppföljningar för 21%. I tabell 24 visas förändringen för klienter med tungt alkoholmissbruk. Tabell 24. Förändringar i intervjuarskattning för klienter med tungt alkoholmissbruk i ASIDemo och för Övriga. Differens G-U Område ASIDemo Övriga N Fysisk hälsa 0,24 0,54 Arbete försörjning 1,9 0,83 Alkohol 3,95 2,78 Narkotika 0,95 0,77 Kriminalitet -0,14 0,56 Familj umgänge 2,24 1,22 Psykisk hälsa 2,62 1,52 25

26 Jämfört med Övriga klienter har klienter med tungt alkoholmissbruk i ASIDemo en större förbättring med arbete / försörjning och familj / umgänge medan man har en mindre förbättring med kriminalitet. Den genomsnittliga förändringen i intervjuarskattning mellan grund- och uppföljningsintervju för klienter med tungt alkoholmissbruk i ASIDemo och Övriga återges också i figur 9 nedan. Figur 9. Förändringar i intervjuarskattning för klienter med tungt alkoholmissbruk i ASIDemo och för Övriga. I tabell 25 visas förändringen för klienter med tungt narkotikamissbruk. Tabell 25. Förändringar i intervjuarskattning för klienter med tungt narkotikamissbruk i ASIDemo och för Övriga. Differens G-U Område ASIDemo Övriga N Fysisk hälsa 0,22 0,47 Arbete försörjning 0,39 0,47 Alkohol 1,43 1,01 Narkotika 1,43 2,13 Kriminalitet 0,27 0,91 Familj umgänge 0,91 0,86 26

27 Differens G-U Område ASIDemo Övriga N Psykisk hälsa 0,86 1,01 Det finns inga större skillnader i förändring mellan klienter med tungt narkotikamissbruk i ASIDemo och övriga klienter med tungt narkotikamissbruk. Den genomsnittliga förändringen i intervjuarskattning mellan grund- och uppföljningsintervju för klienter med tungt narkotikamissbruk i ASIDemo och Övriga återges också i figur 10 nedan. Figur 10. Förändringar i intervjuarskattning för klienter med tungt narkotikamissbruk i ASIDemo och för Övriga. I tabell 26 visas förändring för klienter med svår psykisk problematik. Tabell 26. Förändringar i intervjuarskattning för klienter med svår psykisk problematik i ASIDemo och för Övriga. Differens G-U Område ASIDemo Övriga N Fysisk hälsa 1,16 0,6 27

28 Differens G-U Område ASIDemo Övriga N Arbete försörjning 1,61 0,75 Alkohol 3,17 1,97 Narkotika 2,57 1,75 Kriminalitet 1,1 0,67 Familj umgänge 2,63 1,42 Psykisk hälsa 3,47 2,63 Jämfört med Övriga klienter har klienter med svår psykisk problematik i ASIDemo en större förbättring med alkohol och familj / umgänge. Den genomsnittliga förändringen i intervjuarskattning mellan grund- och uppföljningsintervju för klienter med svår psykisk problematik i ASIDemo och Övriga återges också i figur 11 nedan. Figur 11. Förändringar i intervjuarskattning för klienter med svår psykisk problematik i ASIDemo och för Övriga. I tabellen nedan visas andel klienter med tungt missbruk och svår psykisk problematik vi G som fortfarande har tungt missbruk och svår psykisk problematik vid U. 28

29 Tabell 27. Andel klienter med tungt missbruk och svår psykisk problematik vid G som fortfarande har det vid U i ASIDemo och för Övriga. Tungt alkoholmissbruk Tungt narkotikamissbruk Svår psykisk problematik ASIDemo Övriga Grund Uppf Andel Grund Uppf andel N N % N N % I ASIDemo har 10% kvar ett tungt alkoholmissbruk, 35% har kvar ett tungt narkotikamissbruk och 25% har kvar en svår psykisk problematik. Jämfört med Övriga har ASIDemo en något mindre andel klienter som har kvar ett tungt alkoholmissbruk och en mindre andel klienter som har kvar ett tungt narkotikamissbruk och en mindre andel klienter som har kvar en svår psykisk problematik. Sammanfattning av resultaten för ASIDemo Från ASIDemo finns 642 klienter tillgängliga för databasen ASI-Netanalys. Kartläggning ASIDemo jämfört med Övriga Det är fler som försörjer sig via försäkringskassan och som försörjer sig med hjälp av socialbidrag. Det är fler som någon gång fått behandling för alkohol. Det är färre som är utlandsfödda och som försörjer sig genom arbete. Enligt klientskattning finns större problem med arbete / försörjning och familj / umgänge. Enligt intervjuarskattning finns mer problem med arbete / försörjning och familj / umgänge. Det är färre som har indikationer på ett tungt narkotikamissbruk. Det är fler som har fått behandling för alkohol i slutenvård. Det är fler som har fått behandling för narkotika i slutenvård. Kvinnor och män Inom ASIDemo har män mer problem med narkotika och kriminalitet medan kvinnor har mer problem med fysisk hälsa, familj / umgänge och psykisk hälsa. Jämfört med övriga män har män i ASIDemo mer problem med arbete / försörjning och familj / umgänge. Det är färre av männen som har indikationer på ett tungt narkotikamissbruk. Det är färre av kvinnorna som 29

30 har indikationer på ett tungt narkotikamissbruk. Åldersskillnader Den yngsta gruppen i ASIDemo har mer problem med arbete / försörjning. Den äldsta gruppen i ASIDemo har mer problem med alkohol och familj / umgänge. Uppföljning - förändring Uppföljning efter 14 månader finns för 137 klienter i ASIDemo. Det är 21 procent, jämfört med 20 procent för Övriga. I tabellen nedan ges en sammanfattning av hur klienterna i ASIDemo förändrats inom olika problemområden jämfört med Övriga klienter för de tre förändringsmåtten. För varje område redovisas de resultat som framkommit med de tre olika sätten att mäta förändring. Tabell 28. Förändring inom olika problemområden i ASIDemo jämfört med Övriga klienter mätt med intervjuarskattning, reliabel förändring, problemfria klienter och antal dagar men problem av de sista 30. ASIDemo jämfört med Övriga Område Bättre Sämre Fysisk hälsa Fler förbättrade Arbete försörjning Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj umgänge Psykisk hälsa Fler förbättrade Färre försämrade Fler problemfria Fler förbättrade Fler problemfria G-U intervjuarskattning större Fler förbättrade Fler problemfria G-U intervjuarskattning större Fler förbättrade Fler problemfria Här följer en sammanfattning av hur olika grupper av klienter i ASIDemo har förändrats jämfört med samma grupper bland Övriga klienter. Åldersgrupper Den yngsta gruppen har fler förbättrade inom arbete / försörjning, alkohol, narkotika och psykisk hälsa. Det finns inga större skillnader i förändring mellan ASIDemo och Övriga i medelåldersgruppen. Det finns inga större skillnader i förändring mellan ASIDemo och Övriga i den äldsta gruppen. 30

31 Kvinnor-män Jämfört med övriga män har män i ASIDemo fler förbättrade inom alkohol och narkotika. Jämfört med övriga kvinnor har kvinnor i ASIDemo fler förbättrade inom arbete / försörjning. Inom ASIDemo har kvinnor fler förbättrade än män inom familj / umgänge. Tungt alkoholmissbruk Klienter med tungt alkoholmissbruk har fler förbättrade inom arbete / försörjning och familj / umgänge och färre förbättrade inom kriminalitet. Tungt narkotikamissbruk Det finns inga större skillnader i förändring mellan klienter med tungt narkotikamissbruk i ASIDemo och övriga klienter med tungt narkotikamissbruk. Svår psykisk problematik Klienter med svår psykisk problematik har fler förbättrade inom alkohol och familj / umgänge. Problemprofiler Narkotikaprofilen i ASIDemo har en större förbättring med alkohol, narkotika och kriminalitet. Det finns inga större skillnader i förändring mellan ASIDemo och Övriga i profilen med avgränsade alkoholproblem. Profilen med alkohol och psykiska problem har fler förbättrade inom narkotika och färre förbättrade inom kriminalitet. Referenser Andréasson, S., Lindström, U., Armelius, B-Å., Larsson, H., Berglund, M., Frank, A., Bergman, H., Rydberg, U., Zingmark, D., & Tengvald, K. (1999). En strukturerad intervjumetod för bedömning av alkohol- och narkotikarelaterade problem. Socialstyrelsen, Stockholm. 1999:2. Armelius, B-Å. & Armelius, K. (2011). En naturalistisk studie av svenska missbruksklienter baserad på Addiction Severity Index, ASI. Missbruket, Kunskapen, Vården. Missbruksutredningens forskningsbilaga SOU 2011:6. Armelius, B-Å. & Armelius, K. (2010a). Vad säger ASI om missbrukare I Malmö? Kartläggning och analys av förändringar under ett år avseende de 784 missbruksklienter i Malmö som intervjuats med ASI-metoden fram till november Stadskontoret Malmö stad. Armelius, B-Å. & Armelius, K. (2011b). Metodöverväganden vid analys av data från Addiction Severity Index. CAN Rapport 113. (2008). Drogutvecklingen i Sverige Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning. Stockholm. Drake, R. E., McHugo, G. J. & Biesanz, J. C. (1995). The test-retest reliability of standardized instruments among homeless persons with substance use disorder. Journal of Studies of Alcohol, 56,

32 Fridell, M., Billsten, J., Jansson, I. & Amylon, R. (2009). Femårsuppföljning. Kvinnor vårdade vid Lundens ungdomshem och LVM hem. SIS, Forskningsrapport Nr 1. McLellan, A.T., Luborsky, L., Woody, G.E. & O Brien, C.P. (1980). An improved diagnostic evaluation instrument for substance abuse patients: the Addiction Severity Index. Journal of Nervous and Mental Disease,168, McLellan, A. T., Luborsky, L., Cacciola, J. & Griffith, J. E. (1985). New data from the addiction severity inventory: Reliability and validity in three centers. The Journal of Nervous and Mental Disease, 173, McLellan, A. T., Kushner, H. Metsger, D., Peters, R., Smith, L, Grissom. G m.fl. (1992). The fifth edition of the addiction severity index. Journal of Substance Abuse Treatment, 9(3), Nyström, S., Andren, A., Zingmark, D. & Berman, H. (2010). Den svenska ASI-intervjuns reliabilitet. Substance use and misuse. Journal of Substance Use, 15(5),