C-UPPSATS. Sex kvinnors fritid EMMA BACKLUND EMMA FORSLING GEOGRAFI C

Transkript

1 C-UPPSATS 2005:002 Sex kvinnors fritid ur ett tidsgeografi skt perspektiv EMMA BACKLUND EMMA FORSLING GEOGRAFI C Institutionen för Tillämpad kemi och geovetenskap Avdelningen för Tillämpad geologi 2005:002 ISSN: ISRN: LTU - CUPP /2 - - SE

2 Sammanfattning Uppsatsen syftar till att studera vad som är begränsande faktorer för kvinnors fritid, begränsningar samt skillnaderna i fritidsmöjligheter och fritidsvanor för kvinnor i olika åldersgrupper och stadier i livet. I studien har tidsgeografin och dess begrepp legat som grund. Tidsgeografi är den inriktning av tidsgeografi som Torsten Hägerstrand utvecklade i slutet av 60- talet. De grundläggande dimensionerna inom den tidsgeografiska teorin är tid och rum. Namnet tidsgeografi visar att det inte bara är rummet, miljön som är intressant utan också tiden. Intresset riktas mot saker vi gör som tar tid och kräver utrymme. Tid och rum betraktas som en enhet som Hägerstrand benämner tidrum. Det som är intressant att studera ur ett tidsgeografiskt perspektiv är inte bara vad vi gör utan stor vikt läggs på studier av vad det är vi inte kan göra och varför. Studien av restriktioner i tidrummet är en central del av tidsgeografin. I uppsatsen belyses detta genom sex informatörer som beskrivit sin fritid i form av tidsdagböcker, där individer får göra anteckningar om vad de gör under en viss tidsperiod, vilka ytterligare belysts genom intervjuer. Dagböckerna är främst ett verktyg för att belysa och synliggöra rutiner i vardagslivet som individen inte är medveten om, i detta fall fritiden. Begreppet fritid utvecklades i slutet av talet i takt med att industrisamhället växte fram. Sedan dess har begreppets definition och synen på vad som bör räknats till fritid genomgått stora förändringar. Det finns många olika definitioner på vad som bör räknas till fritid. I vår uppsats definierar vi fritid som aktivteter som inte hör till arbete, studier, sömn eller vardagligt hushållsarbete. Vi betraktar därmed fritiden som den tid som står till förfogande att disponera efter egen vilja. Vi har valt att använda oss av infallsvinkeln där man studerar ett projekt. Detta för att synliggöra vad som krävs i form av tid, utrymme och samordning för att projektet fritid ska kunna genomföras. Resultaten visar på att många i början av samtalen upplever tiden som den största begräsande faktorn. Men i takt med att samtalen fördjupas växer en mer nyanserad bild fram där tillgången till bil och närheten till olika aktiviteter blir nog så starka restriktioner. Informatörernas livssituation påverkar här vilken bild som växer fram och vilka restriktioner som är de dominerande.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställning Avgränsningar och disposition Metod och material 2 2 Teori Tidsgeografi Tidsgeografiska begrepp Fritidsbegreppets utveckling Den västerländska kulturen Kvinnor och fritid Vår begrepp och analysmodell 13 3 Studier av sex kvinnors fritidsverksamheter Informatör Informatör Informatör Informatör Informatör Informatör Resultat diskussion Tidrummets betydelse för fritiden Kapacitetsrestriktioner Kopplingsrestriktioner Styrningsrestriktioner Sammanfattning 34 5 Avslutande diskussion 35 6 Källförteckning 38

4 Bilaga 1 Intervjuformulär Bilaga 2 Informatörernas ifyllda tidsdagböcker Bilaga 3 Teckenförklaring Bilaga 4 Tid för fritidsaktiviteter

5 Figurförteckning Figur 1.1. Mall för tidsdagbok. Figur 2.1. Begrepp och analysmodell för fritid utifrån ett tidsgeografiskt perspektiv. Figur 3.1. Informatör 1. Figur 3.2. Informatör 2. Figur 3.3. Informatör 3. Figur 3.4. Informatör 4. Figur 3.5. Informatör 5. Figur 3.6. Informatör 6.

6 1 Inledning Samhället har under det senaste århundradet genomgått stora förändringar och omstruktureringar. Människor har flyttat från land till stad, gått från oreglerad till reglerad arbetstid. Arbetet har från den tid vi var självförsörjande och arbetet var livet, förutsättningen för överlevnad, utvecklats till att idag vara ett nödvändigt ont som finns för att vi ska få en ekonomisk grund för fritidssysselsättningarna. Fritiden som i bondesamhället var ett okänt begrepp har idag fått en stor betydelse och betraktas idag som en rättighet. Under 1900-talet har den fria tiden från arbetet ökat genom arbetstidsförkortningar och regleringar av arbetstiden. Den första regleringen av arbetstiden genomfördes 1920, varpå arbetsveckan uppgick till 48 timmar. Sedan 1920 har arbetstiden successivt förkortats och vi har idag en lagstadgad arbetstid på 40 timmar i veckan. Även andra faktorer som ökad semester och föräldraledighet har under talet påverkat arbetstiden. Från 1938 fram till 2000 har semestern ökats från två till fem veckor (Bergström och Olofsdotter 2000, s ). Statens tanke med dessa förändringar av arbetstiden var att ge medborgarna möjlighet till rekreation, avkoppling och självförverkligande. Arbetar-, nykterhets- och idrottsrörelsen var de tre grundpelarna för aktiviteter utanför arbetet. Idag är det endast idrottsrörelsen som fortfarande engagerar stora mängder människor men samtidigt har utbudet på andra fritidsaktiviteter ökat enormt. Det har även skett en attitydförändring från att fritiden ska vara avkopplande till att idag handla om att hinna uppleva så mycket som möjligt, gärna så extremt som möjligt. Detta har satt stor press på den enskilde individen vilket ofta kan leda till prestationsångest och missnöje över fritidens innehåll. Hur människan vill att hennes tillvaro ska gestalta sig överstämmer inte alltid med hur det faktiskt är. Människors missnöje över sin tillvaro är en grogrund till ohälsa men samtidigt en möjlighet till förändring. Att skapa en förståelse för sitt eget verksamhetsmönster ger också en möjlighet till förändring av detta (Ellegård och Nordell, 1998 s. 9). Fritiden för kvinnor och män gestaltar sig på olika sätt och med innehåll av olika aktiviteter. Gällande för både män och kvinnor idag är att människan behöver en skyddad plats där det ges tid att tänka och reflektera. All information i dagens samhälle ger oss kompetenskriser (Carlestam och Sollbe, 1991 s. 9). 1

7 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som är begränsande för kvinnors fritid. Frågeställningen för arbetet är vad som begränsar våra sex kvinnliga informatörers fritid samt vilka skillnaderna i fritidsmöjligheter och fritidsvanor är för kvinnor i olika åldersgrupper och stadier i livet. Ovanstående kommer att ske med hjälp av en tidsgeografisk analysmetod. 1.3 Avgränsningar och disposition Vi kommer att avgränsa oss i denna uppsats genom att belysa fritidsbegreppet med hjälp av några tidsgeografiska analysbegrepp såsom tidrum, restriktioner och aktivitet. Vi har avgränsat oss till sex informatörer, personer vi intervjuat. Uppsatsen är indelad i fyra delar. Del ett är inledning med syfte och frågeställning samt metod och material. Del två är avsnittet där vi definierar de tidsgeografiska begreppen vi kommer att använda oss av och lägger fram vår analysmodell. Denna del består även av beskrivningar av fritidsbegreppen och dessas förändringar över tid. Del tre är vår empiriska del som bygger på de tidsdagböcker som våra informatorer fyllt i och uppföljningsintervjuer som vi gjort kring dessa. Del fyra är slutligen resultatdiskussion där vi knyter samman resultaten från de empiriska studierna med vår teoridel. 1.4 Metod och material Materialinsamlingen har skett på två olika sätt. Dels via litteraturstudier, dels via intervjuer och tidsdagböcker. Litteraturstudien har varit viktig för att ge oss en teoretisk grund att stå på vad det gäller arbetets teoridel som är tidsgeografin. Litteraturstudien har gett oss en bakgrundsbild till begreppet fritid och ger oss möjlighet att definiera detta för det fortsatta arbetet. För att samla in det empiriska materialet har vi valt sex kvinnliga informatörer med varierande ålder och bostadsort. Ålder är ibland en begränsande faktor och en viktig del som förstärker tidsgeografins betydelse som studiemetod (Ellegård, 1986 s. 27). Det har för tidigare forskare varit svårt att hitta en bra metod för att mäta fritid ur ett mer komplext synsätt än att bara titta på den period människor inte arbetar. Det finns många verksamheter som inte är betalt arbete men som ändå inte kan räknas till fritid. I en tidsgeografisk studie kan man fånga ett bredare spektrum av aktiviteter och arbeten, dels avlönat arbete som ofta syns i vanlig statistik men även oavlönat hemarbete och trädgårdsarbete. En tidsgeografisk studie där man följer vissa individer ställer vissa krav på 2

8 det empiriska materialet. En välanvänd metod för denna typ av studier är tidsdagböcker där individen får göra anteckningar om vad de gör under en viss tidsperiod. Metoden med att använda tidsdagböcker kan dock vara lite vansklig då den bara redovisar de projekt som individen har kunnat genomföra. Man missar de projekt som fanns med från början i individens planering men inte genomfördes utan måste kompromissas eller helt prioriteras bort. Det är dessutom dessa misslyckade projekt som är ett av de intressantaste studieområdena inom tidsgeografin (Åqvist 1992, s. 49). Detta innebär inte att tidsdagböcker saknar vikt för de tidsgeografiska studierna, utan de är bra verktyg för att jämföra olika individers tidsanvändning. Tidsgeografin är en teori, lämplig att använda vid studier av kvinnors vardag då dessa inte alltid passar in i den normala mallen där det finns en klar skillnad mellan arbete och fritid. Vid t.ex. föräldraledighet tillbringas större delen av dagen hemma, men den egna fritiden är ändå begränsad. Inom tidsgeografin kan man studera detta på ett mer flexibelt sätt då man inte behöver göra vattentäta skott mellan fritid och arbete utan snarare kan följa en individ under till exempel ett dygn (Åqvist 1992, s. 150). Ellegård och Wihlborg (2001, s. 20) menar att tidsdagböcker tillsammans med kvalitativa intervjuer kan ge en ökad förståelse för vardagen. En djupare förståelse som inte uppkommer om man studerar de enskilda delarna var för sig. Tidsdagböcker kan med fördel ligga till grund för frågorna man ställer under intervjun. Dagböckerna är främst ett verktyg för att belysa och synliggöra rutiner i vardagslivet som individen inte är medveten om. Författarna lyfter också fram metoder som videoinspelningar, deltagande observationer, intervjuer, tidmätningar och enkäter för att kunna mäta vardagen på ett vetenskapligt sätt. Det är viktigt att informatorerna fyller i dagböckerna under den dag de avser då det är mycket svårt att komma ihåg vad man gjort dagen innan och hur mycket tid man har lagt på just den aktiviteten (Ellegård och Wihlborg, 2001 s. 23). Dagboken måste vara enkel att fylla i och i ett behändigt format. Informatören ska behöva anstränga sig så lite som möjligt för att fylla i dagboken. En allt för avancerad dagbok har en tendens att få informatören att tappa intresse (Ellegård och Nordell 1998, s. 59). Vi har valt att kombinera en enklare tidsdagbok, som informatörerna fått fylla i under två dygn, en fredag och en lördag. Tidsdagboken är till för att medvetandegöra våra informatörer om hur de disponerar en dag. Detta knyts samman med hjälp av en kvalitativ intervju för att resonera kring resultaten samt för att få en djupare bild av deras syn på fritid. Fördelen med kvalitativa intervjuer är deras öppenhet, möjligheten till att skapa följdfrågor och utveckla 3

9 svaren är stor. Vi har även förberett våra informatörer om syftet med uppsatsen för att de vid intervjutillfället skulle ha en bra helhetsbild av syftet och målet med uppsatsen. Detta överensstämmer med Kvales tankar om hur kvalitativa intervjuer bör genomföras (Kvale 1997, s 119). Intervjuerna (bilaga 1) genomfördes i en lugn och ostörd miljö som valts av informatören själv. Valet av miljön för intervjun är viktig för att informatören ska känna sig trygg i situationen (Trost 1997, s. 42). Mallen för tidsdagboken som informatörerna fyllt i visas nedan. Förutom att fylla i typ av aktivitet och inom vilka tider den utövas, plats, eventuellt färdsätt till aktiviteten och med vem aktiviteten genomfördes ges också utrymme för att notera aktiviteter som planerats men inte genomförts. FREDAG Tid Aktivitet Plats Ev. färdsätt Med vem Figur 1.1. Mall för tidsdagbok. 4

10 2 Teori Tid är den enda resurs som är fullständig jämlik och oberoende av kön, ställning i samhället, hudfärg eller ursprung. Varje människa har precis lika mycket tid till förfogande. Allas dygn har 24 timmar under förutsättning att man inte avlider under perioden då tiden naturligtvis blir kortare (Ellegård 1990, s. 7). Tid kan betraktas på många olika sätt. En variant är att tid är en variabel längs med en axel i ett oändligt förlopp. Detta linjära förlopp där tiden, med sekunder, minuter, dagar och år passerar kallas för tideräkningens tidsbegrepp. Den andra varianten av synsättet på tid är att göra tiden till en tillgång för individerna. Tiden knyts till exempel till en individs födelse och följer sedan denne. Det blir då den enskilde personen som blir ansvarig för sin egen tid (Ellegård 1990, s. 2). 2.1 Tidsgeografi Tidsgeografin som begrepp är skapat av Torsten Hägerstrand i slutet av 60-talet och är sprungen ur kulturgeografin. Under 1950-, 60- och 70-talet skede en specialisering inom kulturgeografin och kulturgeografer blev mer inriktade mot samhällsplanering. Människan blev indelad i kategorier som boende, konsumment, förälder, anställd beroende på vilken planeringssituation det rörde sig om. Tanken att samma individ kunde växla roller under en och samma dag fanns inte (Ellegård och Nordell, 1998 s. 24). Teorin är en slags protest mot den vetenskapliga metod som bygger på att ett objekt lyfts ur sitt samanhang för att studeras som en enskild och isolerad händelse. I och med att man gör detta tappar man enligt Hägerstrand förståelsen för samspelet mellan olika företeelser (Carlestam och Sollbe 1991, s. 133). Tidsgeografin gör det möjligt att studera förlopp och händelser i tid och rum. Tidsgeografin söker kopplingar mellan kategorier, klassifikationer och specialområden. Tre grundläggande antaganden som teorin baseras på är: Den tid som människor har till förfogande kan inte sparas eller överlåtas till någon annan människa. Många aktiviteter kan däremot delegeras, ingen människa är outbytbar. Vissa personliga aktiviteter som sömn kan inte delegeras. Varje människa är odelbar och kan bara vara på ett ställe samtidigt (Ellegård 1986, s. 32). 5

11 Tidsgeografin är skapad på ett sådant sätt att den har en förmåga att beskriva parallellitet och kontinuitet i människors vardag. Man kan studera människor som ett objekt och följa deras rörelse och samspel på ett vetenskapligt sätt. Inom tidsgeografin betonar man också det starka samband som finns mellan händelser på samhällsnivå och händelser på individ/hushålls nivå. Ingen organiserad verksamhet på samhällsnivån sker utan tidigare initiativ från individnivån (Ellegård och Nordell 1998, s. 28) Tidsgeografins centrala frågor Hur begränsas individens möjligheter att genomföra projekt i ett givet tidrum, och vad gör att vissa handlingsalternativ är möjliga och andra omöjliga? Vilka är de omständigheter som styr tidsanvändningen, eller närmare bestämt tidrumsanvändningen? Vilka effekter uppstår på grund av att fenomen, av vilka olika slag, existerar sida vid sida i tidrummet och vilka är konsekvenserna för samexistensen i tidrummet? (Åqvist 1992, s. 36) Det tidsgeografiska synsättet, precis som andra synsätt belyser världen ur ett visst perspektiv. Detta innebär naturligtvis att vissa förhållanden lämnas obeaktade medan vissa uppmärksammas i större grad. Det tidsgeografiska perspektivet öppnar ett speciellt perspektiv på individen, sedd i relation med sin omgivning. Uppmärksamheten riktas främst på olika aktiviteters bundenhet i det fysiska och materiella rummet. Världen uppfattas inom tidsgeografin som ett fysiskt och konkret tidrumssammanhang. Tidrummet är en begränsad resurs, vilket medför att konkurrens uppstår mellan olika projekt som kräver plats i tidrummet. Det finns två tydliga infallsvinklar till tidsgeografiska studier. En infallsvinkel är att studera individer och den andra är att studera ett projekt. Om man följer en individ beskriver man individbanorna i tidrummet. Studien riktas mot när och var en individ är upptagen av ett visst projekt samt studier av vilka hinder tidrummet sätter upp. Det som är viktigt i dessa studier är att synliggöra vikten av att ha tid på rätt ställen. Följer man ett projekt beskriver man hur projektets olika moment följer på varandra. Detta för att illustrera vad som krävs i form av tid, utrymme och samordning för att kunna genomföra projektet (Åqvist 1992, s. 150). 6

12 2.2 Tidsgeografiska begrepp De grundläggande dimensionerna inom den tidsgeografiska teorin är tid och rum. Mänskliga aktiviteter och fenomen kan med hjälp av dessa beskrivas på ett tekniskt sätt. Förklaringen är att det finns fysiska begränsningar som reglerar vad vi som individer kan göra. Individen måste finnas till på någon plats, men bara på en plats åt gången och man kan inte flytta sig snabbare än de gängse transportmedlen tillåter mellan olika platser (Ellegård 1990, s. 1). Tidrum: Namnet tidsgeografi visar att det inte bara är rummet och miljön som är intressant utan även tiden. Intresset riktas på händelser eller processer som tar tid och kräver utrymme. Tid och rum betraktas som en enhet som Hägerstrand benämner tidrum. Olika aktiviteter i samhället kräver fysiskt utrymmer vilket gör tidrummet till en resurs. Dessa två är förankrade i varandra och kan inte existera utan varandra (Åqvist 1992, s. 20). Tidrummet är inte något som ligger fast utan det är i ständig rörelse och utveckling. Aktivitet och projekt: Begreppet beskriver individers och organisationers verksamhet i rummet. Ett projekt är en målinriktad aktivitet som består av ett antal olika moment och aktiviteter. En aktivitet kan tillhöra ett eller flera projekt. För att en aktivitet eller projekt ska kunna genomförs krävs det att fyra förutsättningar är uppfyllda. Det måste finnas minst en aktör. Det måste finnas en plats där aktiviteten kan genomföras. Det måste finnas tid och plats i tidrummet för att aktören ska kunna genomför den planerade aktiviteten. Det måste finnas hjälpmedel och material (Ellegård 1990, s. 45). Projekten kan utföras av individer eller av grupper. Projekten kräver utrymme i tidrummet och samordning av många individers individbanor. Tidrummet utgör ofta en begränsande resurs. Alla kan inte genomföra just sina projekt när de vill, ibland måste man vänta och ibland till och med helt ställa in sitt projekt. Många projekt genomförs aldrig då det alltid finns mer dominanta projekt som tar mer utrymme, tid och pengar (Åqvist 1992, s. 22). 7

13 Bakom de projekt som faktiskt genomförs ligger det mer makt än hos de projekt som misslyckats och inte blivit prioriterade. Projekt kan sträcka sig över olika lång tid. Projektet barnuppfostran är livslångt för föräldern medan projektet ordna middag för sina vänner kan sträcka sig över några dagar. Alla människor löser projekten på sitt unika sätt (Ellegård och Nordell 1998, s. 18). Restriktioner Det som är intressant att studera ur ett tidsgeografiskt perspektiv är inte bara vad vi gör utan stor vikt läggs även på studier av vad det är vi inte kan göra och varför. Studien av restriktioner i tidrummet är en central del av tidsgeografin. Kapacitetsrestriktioner är begränsningar i individens verksamhet. Kapacitetsristriktioner kan vara fysiska, sociala och psykiska. Mänskliga behov av regelbunden sömn och mat utgör också en typ av restriktion. Detta är aktiviteter som inte kan förhandlas bort till förmån för annan verksamhet. En annan restriktion som sorteras in under denna kategori restriktioner är hur vi påverkas av våra redskap, till exempel de transportmedel som vi har tillgängliga för att röra oss i tidrummet. Finns tillgång till bil kan individen röra sig i en mycket större del av tidrummet än om individen endast har tillgång till cykel. Kopplingsrestriktioner uppkommer när olika individer, redskap och material ska sammanföras på samma ställe. De flesta av våra vardagliga projekt kräver att vi på något sätt samverkar med andra människor. För att en samordning ska kunna ske måste alla berörda individer vara på samma ställe med rätt resurser för att en samverkan ska kunna komma till skott, annars blir det för någon av individerna ett havererat projekt. Styrningsrestriktioner är maktutövningen och kontrollen av rummet. Rummet vi lever i kontrolleras av individer och organisationer. Styrningsrestriktioner är nödvändigt för att det ska kunna ske ett samspel mellan människor på ett fredsamt sätt, men det inskränker också individens möjlighet att helt fritt röra sig i rummet. Lagar, regler, normer eller öppettider på affären eller dagis verkar som en styrningsrestriktion. Andra exempel kan vara en nations kontroll av sin gräns eller en husägares kontroll över sin tomt. Vissa restriktioner är starkare än andra men alla styr vår möjlighet att planera vår tillvaro (Åqvist 1992, s ). 8

14 Individ och befolkning, är en anhopning av enskilda individer som tillsammans bildar en större enhet. Befolkningens individbanor bildar en väv i tidrummet. Själva begreppet individ används ganska flexibelt inom tidsgeografin och även kan innefatta djur och ting. I vår uppsats kommer vi att använda begreppet individ på människor. Den gemensamma nämnaren för alla individer är att de är odelbara. En individ kan således endast befinna sig på ett ställe samtidigt (Ellegård Nordell 1998, s. 29). Resurs: resurserna som människan kan använda och som räknas in i tidsgeografin är det som finns på jordytan. Det kan vara naturresurser såsom luft, mark och vatten men även saker producerade av människan såsom byggnader och vägar räknas in i detta. Även lokaliseringen av resursen är av vikt vid avgörandet om det är en resurs eller inte (Ellegård 1990, s. 2). 2.3 Fritidsbegreppets utveckling När Sverige mellan började sin utveckling från bondesamhället mot industrisamhället skedde en stor omflyttning av den ökande befolkningen. Under denna period ökade Sveriges befolkning från 3,5 miljoner till 5,9 miljoner invånare. Urbaniseringen var ett faktum och antalet människor i städerna ökade mellan dessa år från en tiondel till en tredjedel av landets totala befolkning. I samband med att jordbrukarna flyttade in mot städerna och fabriksarbetare synliggjordes avgränsades fritiden från det betalda arbetet. Industrialismen medförde en separation av lönearbete och fritid och skapade ett nytt samhällssystem (SOU 1996:3, s.17). Arbetet var inte längre uppgiftsorienterat och arbetsrytmen inte längre oregelbunden. Den nya produktionsteknologin och en kapitalistisk framåtanda ställde nya krav på tidsdisciplinering hos arbetaren och arbetsorganisationen. Tidens värde började mätas i pengar. Gränsen mellan arbete var nu ett faktum och fritiden började vid arbetsdagens slut (SOU 1996:3, s ). Under 1900-talet har den fria tiden från arbetet ökat genom arbetstidsförkortningar och starkare regleringar av arbetstiden. Den första regleringen av arbetstiden genomfördes 1920, varpå arbetsveckan uppgick till 48 timmar. Sedan 1970 har arbetstiden successivt förkortats och vi har idag en lagstadgad arbetstid på 40 timmar i veckan (Bergström och Olofsdotter 2000, s ). Även andra faktorer som ökad semester och föräldraledighet har under talet påverkat arbetstiden. Från 1938 fram till 2000 har semestern ökat från två till fem veckor. Föräldrapenningen har från att 1951 varit en moderskapspenning på tre månader ökat 9

15 till en 15 månaders betald föräldrapenning med rätt att arbeta 75% tills barnet fyller åtta år (Bergström Olofsdotter 2000, s ). Idag är gränsen mellan arbete och fritid flytande och i takt med att samhället förändrats och förskjutits har också uppfattningen om vad som är fritid och vad som är arbete förändrats. I början på 1970-talet lades ett krav på en sex timmars arbetsdag fram av socialdemokratiska kvinnoförbundet. Argumentet var att alla måste få mer tid till studier, politiskt och fackligt engagemang, resor samt tid för barnen. Att denna fråga fick låg prioritet berodde på att regeringen vid denna tidpunkt huvudsakligen arbetade för att uppnå största möjliga materiella välfärd (Hellström 1994, s ). Debatten om att lagstadga en sex timmars arbetsdag med dess möjligheter och konsekvenser fortgår än idag. Debatten har också till viss del utvecklats och debatten handlar idag mycket om det s k. friåret, vilket innebär att anställda ska kunna ta ledigt från arbetet i tre månader upp till ett år med en ersättning motsvarande 85 % av det belopp som skulle ha lämnats som arbetslöshetsersättning vid arbetslöshet. Friåret är tänkt att användas till personlig utveckling eller kompetensutveckling i någon form (Internet 1) gjorde den franske sociologen Joffre Dumazedier studier på vad som är fritid och kom fram till att fritid måste uppfattas som något i motsats till följande aktiviteter: ordinarie arbete, extraarbete eller tillfälliga arbeten, husligt arbete som hushållsarbete och trädgårdsarbete, personlig vård som måltider, sömn och hygien, familjeritualer och ceremonier, sociala och religiösa förpliktelser som besök hos släktingar och vänner, födelsedagsfirande, kyrkobesök och nödvändiga studier (Hall 1977, s.13). I vardagligt tal beskrivs fritiden som en motsats till arbetet. I svensk uppslagsbok från 1976 definieras fritid som semester, helg och tid efter arbetet. Eftersom att denna tid inte kan ses som fri tid utan tas upp av andra plikter och tvång krävs ytterligare definitioner. I 1962 års fritidsutredning definieras fritiden som all den tid som en person förfogar över, d v s som ej är bunden av arbete utom eller inom hemmet. Om en person av fri vilja ägnar mer tid åt sitt arbete än vad som krävs av honom eller henne, har detta räknats som en fritidssysselsättning. (Hall 1977, s. 12). Övertidsarbete eller extraarbete tillsammans med resor till och från arbetet räknas således till fritid, vilket kan leda till en grov överskattning av vad som egentligen är fritid (Hall 1977, s. 12). 10

16 En definition av fritid som den tid då man inte förvärvsarbetar skulle ge pensionärer, som slutat med förvärvsarbete, en oändlig fritid. Därför kräver definitionen vidare utveckling. Fritid kan inte bara ses ur en tidsanvändningsaspekt utan som en erfarenhet med värde för den enskilde (SOU 1996:3, s 13). Begreppet fritid började användas relativt sent i Sverige. Första gången det påträffas är i Svensk uppslagsbok (1954). Begreppet utreds på en hel spalt och det finns fyra ord som börjar på fritid (Aléx och Hjelm 2000, s. 8). Nationalencyklopedin, dagens uppslagsverk, har hela 18 ord som börjar med fritid och här definieras fritid som: den del av dygnet och veckan som inte upptas av arbete, måltider och sömn. (Nationalencyklopedin 1992) F.d. fritidsdirektören i Stockholm Olof Zetterberg intresserar sig för fritidsverksamhet och föreningsliv och definierar fritid som den aktivitet människor ägnar sig åt när de inte arbetar eller sover. Idrott, kultur, friskvård m.m. faller därför naturligt inom fritidsbegreppet enligt min definition. (Zetterberg 1998, s. 10). Idag har omfattande teoretisk och empirisk forskning tagits fram inom ämnet fritid, som ett verktyg för samhällets kontroll, speciellt förhållandena mellan fritid och kön, fritid och livsstil och fritiden. För de flesta människor i Sverige intar fritiden idag en mycket central roll. Fritidsaktiviteter av alla de slag formar till stor del individers sociala status och självbild. Fritiden är idag ett medel för att uppnå självförverkligande och utbudet på fritidsaktiviteter har aldrig varit större (Aléx och Hjelm 2000, s. 15). 2.4 Den västerländska kulturen Klockor, kalendrar och tidsscheman har i årtusenden använts som hjälpmedel för att kontrollera och styra tiden. Ett sätt att dela in tiden som människan har till sitt förfogande är indelningen mellan arbetstid och fritid. Denna indelning strukturerar vår vardag och bestämmer när vi ska göra olika saker. Begreppet fritid står för frihet, livskvalitet och frivillighet. Fritiden kan också betraktas som en social konstruktion. Den sociala konstruktionen fritid infaller mellan bestämda tider, oftast mellan olika arbetstider, och består av både frivilliga men också på förhand bestämda förpliktelser. Den sociala konstruktionen fritid skiljer sig från den fria tiden genom att den inte alltid innebär känslan av att känna sig fri eller känslan av att kunna göra vad man vill när man vill. Tid kan användas för att ge struktur till vardagen men kan också få oss att känna en rytm och känsla som inte har med yttre tidsindelning att göra. 11

17 Arbetstid och fritid är några av de tider som kopplas samman med sinnesstämningar, som exempel står fritid ofta för glädje och frihet. Tid blir på detta sätt något som antingen kan sparas, slösas och betala för. Detta kan uttryckas genom uttrycket tid är pengar, vilket påverkar vår dagliga inställning och hur vi ser på betydelsen av tid (Balldin 2003, s. 7-9). Som regel har den västerländska kulturen ansetts vara en ekonomisk tidsmodell där tiden uttrycks etiskt och som en sinnesstämning. Men i samband med en allt större och vanligare gränsöverskridande kulturell blandning sker idag kulturella influenser från olika modeller. En sådan modell är arabisk kultur och deras synsätt med att mäta tid i två begrepp, waqt som mäter sekunder, timmar, år och zaman som mäter värden som lycka, olycka, rätt och orätt framkallade av waqt. Tidens roll i samhället genomgår ständigt nya förändringar. Ett förändrat socialt ideal tillsammans med allt större flexibilitet och rörlighet förändras i samma takt som tidens roll förändras. De yngre generationerna strävar efter att hela tiden uppnå nya erfarenheter och föredrar att hålla alternativ öppna föra att på så vis kunna ha många bollar i luften samtidigt. Detta öppnar dörrar mot alternativa tidsmodeller som berör olika tider vilka när som helst kan brytas eller ändra riktning, allt för att ständigt vara beredd på förnyelse, vilket medför korta och ovissa tidsmodeller. Tiden rör sig snabbt och vill man hålla sig uppdaterad gäller maximal uppmärksamhet och medvetenhet. Nya tidsmodeller kommer att avlösa varandra, nya ideal skapas och raseras. Den sociala tiden och individens tidsanvändning förändras när samhällets utbud ökas och förändras (Balldin 2003, s. 9-13). 2.5 Kvinnor och fritid Om fritidsforskningen i Sverige är liten är kvinnoforskningen inom fritidsområdet än mindre, nästan obefintlig. För att överhuvudtaget få tag i könsforskning inom fritid måste man bege sig utomlands. Professor Karla Henderson från USA har inriktat sig mot teoretiska analyser och utveckling av teoretiska begrepp medan professor Rosemary Deem från Storbritannien bland annat i sin avhandling, Kvinnor och Fritid, tar del av feministiska begrepp för att vända traditionell fritidsforskning. 12

18 I SOU:s fritidsutredning 1995:145 på sidan 32 definierar Henderson fritid som erfarenhet, synen på fritid som erfarenhet snarare än en bestämd aktivitet eller tidsperiod överstämmer med hur människor uppfattar sin fritid i vardagslivet. Hur människan upplever fritid och kvalitén på upplevelsen är viktigt för människor och resulterar i deras uppfattning om vad fritid är den typ av aktivitet man deltar i, den fysiska miljön och det sociala sammanhanget, samverkar till att bilda den ram container inom vilken individen definierar situationen som en fritidsupplevelse. Fritid kan förekomma inom en mängd olika aktiviteter och inom olika fysiska och sociala miljöer, vilket leder till att fritid kan förekomma inom nästan vilken ram som helst. Inom vissa ramar gynnas fritiden medan andra ramar kan verka missgynnande. Klass, ålder, kön familjesituation, arbete och sociala miljöer är några av de ramar som påverkar tillgängligheten och förutsättningarna för fritid. Ramar som gynnar fritiden är i regel inte lika tillgängliga för kvinnor som för män (SOU 1995:145, s. 32). Den traditionella manliga fritidsforskningens antaganden om kvinnor och fritid har utmanats av den feministiska forskningen inom området. Feministisk forskning vill visa att kön inte handlar om yrke eller utbildning utan att det istället handlar om relationer, identiteter och ideologier vilka kan var svåra att dela i könstillhörighet. Fasta gränser mellan vad som är manligt och kvinnligt blir därmed svåra att dra. När kvinnor upplever sin fritid är inte kön den avgörande faktorn för upplevelsen utan mångfald och skillnader i form av ålder, ras, etnicitet, sexuell läggning spelar en nog så stor roll. Tid, rum och plats kan enligt den feministiska forskningen vara genusformande (SOU 1995:145, s. 58). 2.6 Vår begrepp och analysmodell I vår uppsats har vi definierat fritid som aktivteter som inte hör till arbete, studier, sömn eller vardagligt hushållsarbete. Vi betraktar därmed fritiden som den tid som står till förfogande att disponera efter egen vilja. Vi har valt att använda oss av infallsvinkeln att studera ett projekt hos sex olika individer. Detta för att synliggöra vad som krävs i form av tid, utrymme och samordning för att projektet fritid ska kunna genomföras. 13

19 Aktivitet Tidrum Restriktioner Möjlighet till fritid Personlig tillfredsställelse Figur 2.1. Begrepp och analysmodell för fritid utifrån ett tidsgeografiskt perspektiv. I figur 2.1 visar vi vår analysmodell som bygger på den tidsgeografiska referensramen. Tid och rum är integrerade och kallas i ett tidsgeografiskt begrepp för tidrum, ett föremål tar, precis som en förflyttning, en plats i tidrummet. Det som finns inom ett tidrum, olika skeenden och processer sammanförs till en helhet. Det geografiska rummet begränsas av följande olika typer av restriktioner. Kapacitetsrestriktioner, som begränsar våra individuella aktiviteter och verksamheter ur biologiska behov som mat och sömn men även ur användningsmöjligheter för olika redskap som tillgången på transportmedel, infrastrukturens uppbyggnad osv. Kopplingsrestriktioner, vilka visar på värdet av att resurser eller flöden kopplas samman i tid och rum för att verksamheten ska fungera. I ett hushåll kan det handla om att resurser, teknik och arbetskraft sammanförs i tid och rum. Styrningsrestriktioner, betecknar hur de olika maktrelationerna som t ex. lagar och regler påverkar verksamheterna inom ett tidsrum. Tillsammans skapar dessa restriktioner och tillgången på resurser en omgivningsstruktur eller ett handlingsutrymme som både hindrar och stimulerar möjligheten till fritid. Vidare skapar våran fritid en viss typ av aktivitetsmönster som ger oss som individer en personlig tillfredsställelse. Känner vi oss tillfredsställda kommer tidrummet och restriktionerna i sin tur att påverkas. Restriktionerna känns inte lika starka och vi upplever att resurserna ökar, vilket bidrar till att möjligheten till fritid ökar. 14

20 3. Studier av sex kvinnors fritidsaktiviteter I det här avsnittet presenteras den empiriska studien som genomförts. Vi har valt att lyfta fram varje informatör var för sig för att åskådliggöra dennas vardag och möjligheter till fritidsaktiviteter. Informatörerna presenteras efter ålder, med den yngsta först. Detta för att underlätta för läsaren att bilda sig en uppfattning om ålderns påverkan på fritidsaktiviteterna. Vi har utifrån tidsdagböckerna framställt en lättöverskådlig bild av informatörernas fritidsaktiviteter och tidsåtgången för dessa på ett sätt som rekommenderas i boken "Att byta vanmakt mot egenmakt" skriven av Ellegård och Nordell (1998). Hur vi indelat fritidsaktiviteterna i kategorier och en fullständig färgförklaring finns i bilaga 3. De fält som är vita i staplarna är de aktiviteter som vi inte räknat till fritidsaktiviteter så som till exempel sömn, betalt arbete och städning. I de staplar som är presenterade i texten står dag 1 för fredag och dag 2 för lördag. Den fullständiga bilden över informatörernas tidsdagböcker presenterade i bilaga 2. Vi tycker att även denna information är viktig för att presentera informatörernas vardag på ett med verkligheten överstämmande sätt. 3.1 Informatör 1 Informatör 1 är 22 år gammal och bor tillsammans med sin sambo i ett bostadsområde cirka två kilometer från centralorten. Hon utbildar sig till fritidspedagog och har två och en halv kilometer till skolan. Informatören promenerar vanligtvis till skolan, en promenad som tar omkring tjugo minuter. Om föret tillåter används cykeln. Sommartid har sambon bil vilket underlättar vid handling och transport. Tillgången till kollektivtrafik är god i området, bussarna går var tjugonde minut men informatören åker aldrig buss, hon säger: skulle jag åka buss till skolan tar det längre tid än att promenera, när jag måste byta buss för att ta mig ut till skolan. Jag skulle ju kunna åka buss när jag har handlat mycket, men det har aldrig blivit så utan jag har vant mig vid att gå och lika bra är väl det! En vardagkväll i veckan och en helg i månaden arbetar informatören på ett gruppboende för socialt missanpassade. Eftersom arbetsplatsen ligger belägen i ett samhälle 20 kilometer norr om bostaden, tar informatören bussen dit. 15

21 Fritiden ägnas i stort till att motionera, främst genom en daglig långpromenad på minuter. Även styrketräning sker i hemmet två gånger i veckan. Andra fritidssysselsättningar är hushållssysslor som att fixa i lägenheten och shopping. Om tillfälle ges uppskattas även en runda på krogen för att umgås med vänner och bekanta Teckenförklaring Mediakonsumtion Fysisk aktivitet Umgänge Inköp Icke fritid Dag1 Dag 2 Figur 3.1. Informatör 1 fritidsaktiviteter. Tidigare var informatören med i cirkelträning en gång i veckan men sedan träningskompisen flyttat från området har det inte blivigt någon mer cirkelträning. Hade jag någon kompis som var intresserad skulle jag fortsätta men samtidigt föredrar jag friheten av att inte behöva vara bunden av tider utan vill kunna träna när jag själv känner för det säger informatören. Eftersom studierna och den dagliga motionen tar upp rätt mycket av den lediga tiden känner hon att hon inte hinner umgås lika mycket med kompisar som hon egentligen skulle vilja. Informatören har inte tillgång till bil utan cyklar så länge det är möjligt. 16

22 Vintertid kan hon känna att det går åt allt för mycket tid till förflyttningar och att det är lättare att bli bekväm och stanna hemma. Avståndet blir således vintertid en större begränsande faktor än sommartid. Fritiden har under de senaste fem åren genomgått stora förändringar. Ett eget hushåll innebär att fritiden minskat då mer tid ägnas åt hushållsarbete och utgifterna har ökat. Motion var även tidigare ett intresse men den mesta tiden ägnades åt att umgås med kompisar. Idag är motion fortfarande ett stort intresse men kompisar har inte lika stor prioritet och sambon kommer i första hand. Vidare menar informatören att Jag tror att min syn på familjen och dess betydelse har förändrats mest. Finns det idag ledig tid ägnar jag den främst till familjen, något som för tio år sedan inte ens fanns som tanke. I stort anser jag att fritiden utvecklats från ett sökande efter identitet till ett satsande på hushållet. Jag tror att jag i egenskap av kvinna har mer förpliktelser vad gäller att komma ihåg födelsedagar och andra praktiska saker än min sambo. Vilket gör att jag känner mer ansvar för de sociala relationerna. När det gäller hushållsarbetet så hjälps de åt lika mycket, kanske blir det så att informatören tvättar mer men i gengäld lagar sambon mer mat och städar mer. Jag tycker att det är en bra balans säger informatören. Sambons fritidsintressen är i motsats till informatörens till viss del organiserade då han spelar fotboll. Förutom fotbollen fiskar han mycket både sommar och vintertid. För att skapa mer fritid med och för varandra försöker informatören att anpassa sina träningar till de tider sambon tränar eller är ute och fiskar. 3.2 Informatör 2 Informatör 2 är 23 år, bosatt i centrum av en centralort och arbetar för tillfället som personlig assistent inne i centrum. Hon har således nära till jobbet och promenerar dit. Informatören kommer ursprungligen från ett samhälle som ligger 30 km norr om centralorten, där hon tidigare har arbetat på en fabrik och kommer som det ser ut idag att fortsätta sin anställning där efter jul. För att ta sig till jobbet åker hon buss. Bussen är anpassad efter fabriksarbetarnas arbetstider och går en speciell tur förbi fabriken för att underlätta pendlandet. Informatören har inte någon egen bil men när hon bor så pass centralt som hon gör fungerar det väldigt bra att cykla och promenera. Många kompisar har också bil vilket underlättar när det innebär att det finns chans till att få skjuts. För resor till föräldrar, släkt och vänner utanför centralorten tar informatören bussen. Jag har nära till busstationen och det går bra med bussar, så för mig funkar det perfekt att åka buss säger informatören. 17

23 24.00 Teckenförklaring Mediakonsumtion Umgänge Icke fritid Dag1 Dag 2 Figur 3.2. Informatör 2 fritidsaktiviteter. På fritiden spelar informatören fotboll och innebandy. Höst och vinter ägnas åt innebandy. Två träningar per vecka, en i centralorten och en i samhället som ligger 30 km från centralorten. Till träningarna går det två bilar från centralorten. Eftersom informatören inte har någon bil och aldrig kör betalar hon varje gång för att hon åker med. Varje söndag är det match, när det är många Umeålag i serien innebär det många resor till Umeå. Fotboll spelas mest på sommaren men träningarna börjar redan vi jul och är då två gånger i veckan inomhus så länge det är kallt, men när det blir lite varmare tränas det två gånger i veckan utomhus, först på grus och sedan på gräs. Visst är det lite jobbigt att åka sammanlagt 60 km för att träna men när jag jobbat i samhället har jag stanna kvar efter jobbet eller efter träningen säger informatören. I mitten av maj börjar matcherna som fortgår hela sommaren ända tills slutet av september, förutom tre veckors speluppehåll under juli månad. När många lag 18

24 kommer från de inre delarna av Västerbotten som Lycksele och Storuman innebär det långa resor på uppemot tre timmar per väg varannan helg. Förutom träningar ägnar informatören även stor del av sin fritid till att umgås med pojkvännen som under veckorna arbetar på annan ort, vilket gör att mycket av den lediga tiden under helgerna ägnas åt varandra. Även vänner och shopping hör till fritidsaktiviteterna. Jag skulle gärna hålla på med dans, pump, aerobics eller annan organiserad träning men det är svårt att få tiden att räcka till jag har ju redan fem pass schemalagd träning i veckan. Med allt för mycket schemalagd träning upplever informatören att fritiden blir allt för inrutad och aktiviteterna känns då mer som ett måste än som ett nöje. Informatören tror även att hon skulle ägna sig mer åt inredning, resor och shopping om hon hade mer pengar. Fritidsaktiviteterna har inte ändrats mycket under de senaste 5-10 åren, fotboll och innebandy tar nu som då upp en stor del av fritiden. Informatören känner att det idag inte råder lika stor panik eller rastlöshet över att alltid hitta på något med kompisar utan att det faktiskt går att vara hemma en kväll. Familjen har också fått större betydelse och det kan vara skönt att ha en lugn hemmakväll med föräldrar en fredag- eller lördagskväll. När pojkvännen inte själv håller på med någon organiserad träningsform så tycker informatören att han får mer fritid. Vissa helger när vi åker till Umeå för att spela innebandy kan vi vara borta åtta till tio timmar då, mycket av den lediga tiden tillsammans med pojkvännen försvinner. Trots att hennes träning i sig är en fritidssyssla blir den ofta ett måste, det vill säga en tid som måste passas. Samma måste finns inte där för pojkvännen som inte har något att behöva passa och anpassa sig till. Informatören tillägger även att hon upplever fritiden mer kvalitativ när hon har arbete. Under perioder med arbetslöshet eller när hon inte jobbat heltid används inte tiden lika effektivt. Om man varit ledig hela dagen uppskattar man inte att varva ner med en film på kvällen på samma sätt som om jobbat och varit igång hela dagen. 19

25 3.3 Informatör 3 Informatör 3 är 25 år, bor tillsammans med sina hundar i en stadsdel ca 7 km från centrum sedan ett halvår tillbaka. Hon har pojkvän som bor och arbetar i en stad 30 km från henne, där informatören själv läser till hälsovägledare. Informatören jobbar extra på en affär i centralorten. Studierna bedrivs till viss del på distans vilket gör att närvaron i skolan endast är vissa dagar. Transporten till och från skolan sker med bil. Även transporten till arbetet, en sträcka på ca 7 km, sker med bil. Det är lite pinsamt att man inte använder bussen, när man trots allt bor så nära stan, säger informatören men det har inte blivit av att använda lokaltrafiken. Arbetet är i centralorten och där är parkeringsavgifterna höga vilket gör att informatören parkerar hos sin morfar för att sedan promenera sista biten till jobbet. Hundarna följer alltid med vid transport över längre sträckor då det arbetsamt åka buss. En av hundarna är valp och kräver ständig lydnadsträning vilket gör att det är arbetsamt att ta med båda hundarna bland folk samtidigt. Den stora fritidssysselsättningen för informatören är träning, både enskilt och i grupp. Hon tränar ungefär 4-5 gånger i veckan, både styrketräning, löpning och organiserad träning på Step In. Att träna och hålla sig i form är viktigt i mitt kommande yrkesval som hälsovägledare. säger informatören. Träning har alltid varit viktigt men sedan utbildningen påbörjades hösten 2003 har hon fått inspiration och stöttning till att börja med styrketräning. Hundarna är den andra stora fritidssysselsättningen som med promenader och övrig skötsel upptar två till tre timmar om dagen. Förutom studierna så jobbar informatören 40 till 50 timmar extra i månaden. Även kompisarna som hon har kontakt med via mail upptar en viss del av fritiden. Om mer tid fanns är att träffa kompisarna mer något som står på önskelistan. Trots att de flesta kompisarna bor i Piteå är det tiden och inte avståndet som är den begränsande faktorn. Jag hinner knappt träffa min bästa kompis trots att vi nästan bor grannar säger informatören. Att träna hundarna mera genom att gå dressyrkurser och lydnadsträning är något annat som hon gärna skulle vilja lägga mer tid på. Målning är ett gammalt intresse som hon upplever avkopplande och lugnande, men som idag tyvärr nästan inte alls hinns med. 20

26 24.00 Teckenförklaring Mediakonsumtion Inredning Umgänge Inköp Fysisk aktivitet Kommunikation Dag1 Dag 2 Figur 3.3. Informatör 3 fritidsaktiviteter. Innan informatören skaffade sin första hund för ungefär fyra år sedan ägnades mycket tid åt kompisar och festande. Hundarna kräver stor uppmärksamhet och ständig fostran. Att skaffa hund är som att skaffa barn men att skaffa hundarna är ett beslut som jag absolut inte ångrar avslutar informatören. 3.4 Informatör 4 Informatör 4 är 29 år, gift och har två barn i åldrarna fem och ett år. Familjen bor i ett radhus i ett bostadsområde några kilometer utanför centralorten. Informatören är i dagsläget föräldraledig och kommer så att vara fram till nästa höst då hon planerar att börja studera. Målsättningen är dock att inte arbeta heltid så länge barnen är små. Det är en period i deras liv som man inte vill missa och då får man acceptera att ha en begränsad ekonomi. 21

27 Familjen har en bil som mannen normalt sett använder till jobbet. Om informatören har behov av transport eller om det är bra väder cyklar maken till jobbet. Bristen på bil påverkar informatörens möjligheter att under dagarna uträtta ärenden som kräver förflyttning över längre sträckor. Det är en gångtid på ungefär 15 minuter till den äldsta flickans dagis. Lokaltrafiken är ganska begränsad ut till bostadsområdet vilket gör att de perioder som de skulle behöva använda sig av lokaltrafiken inte passar in med de tider som bussen verkligen går. Att med barn promenera in till stan tar ungefär minuter men informatören säger det är skönt att få både friskluft och motion, man tar sig inte tid till det annars. Att åka kommunaltrafik med barnvagn är inte heller alltid det enklaste. Endast vissa bussar är anpassade för att ta med vagn. På en del bussar vill de att man ska lasta av barn och prylar och sedan packa in vagnen i bagageutrymmet. Detta känns som mycket arbete för en så kort busstur. De gånger man åker in till stan för att bara spankulera omkring upphörde för fem år sedan säger informatören. Med två barn och en make som arbetar heltid som militär, ett arbete med många nätter hemifrån, är fritiden en bristvara. De få stunder som inte är fullständigt upptagna med aktiviteter som rör barnen eller nödvändigt hushållsarbete är både korta och splittrade. Under dessa få stunder hinner inte några egna fritidsprojekt påbörjas då man aldrig vet när de blir avbrutna. Jag sätter mig ner och andas, njuter av att det är tyst, större krav än så har jag inte just nu säger informatören. Denna höst har jag tagit mig tid att en gång i veckan åka och dansa linedance inne i centralorten. Dans har alltid varit ett av hennes stora intressen men som har legat vilande sedan första barnet men nu är båda så stora att hon utan problem kan lämna dem hemma under några timmar tillsammans med maken. Förutom att dansen är rolig tycker informatören att det är mycket skönt att komma ut och träffa andra människor än de som man träffar på dagis och i föräldragrupper. Den mest hektiska tid på dygnet är när barnen ska i säng. Många aktiviteter i kombination med både trötta barn och trötta föräldrar gör att det är den jobbigaste tiden på dagen. När barnen sedan har somnat finns det lite tid som hon kan fokusera på annat än att hela tiden sysselsätta barnen, ta bort dem från trappan, svara på frågor eller leta efter saker. Denna kvällstid är mycket sällan tid som hon får använda som hon vill utan det är alltid saker som måste göras som inte hunnits med under dagen. De gånger maken är på övningar försvinner även den lilla egna tid som finns idag. Det är besvärligt och bökigt att hitta barnvakt så det ska vara någon mycket speciell aktivitet för att hon ska göra det. 22