A-salen, kommunhuset, Sollefteå. Enligt närvaro- och tjänstgöringslista

Transkript

1 1 (72) Datum Tid Kl Plats Beslutande A-salen, kommunhuset, Sollefteå Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Övriga Anna-Sofia Kulluvaara, kommunchef, närvarande Anna Forsberg, sekreterare Niklas Nordén, ekonomichef 105, 116 Catrin Holm, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 108 Ulf Jonasson, Fastighetssamordnare, 111 Örjan Abrahamsson, Huvudenhetschef Medborgarservice, 110, Dan Östlund, Rektor 110 Jonas Norén, Skolchef (from 7 aug) 110 Anders Strindlund, Ekonomi Underskrifter Sekreterare... Anna Forsberg Ordförande... Åsa Sjödén(S) 100, 119 Ordförande... Elisabet Lassen (S) , Ordförande... Johan Andersson (C) 118- Justerare... Johan Andersson (C) , Justerare... Åsa Nilsson (S) 118 Bevis om justering Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla, entréplan, kommunhuset. Myndighet Anslaget sätts upp tas ner Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelseförvaltningen, kommunhuset, Sollefteå Underskrift /

2 2 (72) Närvaro- och tjänstgöringslista Namn När- Tjg. Jäv Reservation Anteckning Var ers. o Ledamöter Elisabet Lassen (S) X J J Ordf , Åsa Sjödén (S) X J J Ordf 100, 119 John Åberg (S) Lillemor Edholm (S) Tommy Svensson (S) X J J X X Åsa Nilsson (S) X Justerare 118 Torbjörn Persson (S) Cathrine Näsmark (S) X J Mattias Ahlenhed (ViSKB) Gunilla Fluur (ViSKB) - Kerstin Franzén (M) - Sven-Olov Gradin (M) Johan Andersson (C) Ulf Breitholtz (V) Leif Östberg (L) Ersättare X X X X X X Ordf 118, Just , Lennart Önblad (S) X X Tjg 100 Stina Näslund (S) X X Tjg Nils-Gunnar Molin (S) X T.o.m. 109 My Larsson (S) - Morgan Nordin (S) X X Tjg Anita Bergsten (S) - Mikael Sjölund (S) X X Tjg 118 Jörgen Åslund (ViSKB) X X Tjg Birgitta Häggkvist (ViSKB) X X Tjg Daniel Fäldt (M) - Folke Lindgren (M) X X Kjell-Åke Sjöström (V) X X Tjg 118 Carin Collén (V) Paul Höglund (C) Margareta Alton (MP) X X X

3 3 (72) Ärendelista Muntliga informationer Dnr KS 115/ Verksamhetsuppföljning per sista mars Dnr KS 156/ Revidering av arbetsmiljöpolicy Dnr KS 437/ Firmatecknare komplettering Dnr KS 113/ Svar på revisionsrapport - Styrning och ledning av IT och informationssäkerhet Dnr KS 159/ Investeringsfond VA-verksamheten Dnr KS 316/ Svar på motion - Laddstolpar till Sollefteå kommun Dnr KS 158/ Väghållaransvar i Ramsele Dnr KS 142/ Svar på remiss - Promemoria med förslag om ändrade övergångsbestämmelser för den föreslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Dnr KS 112/ Svar på revisionsrapport - Elevernas måluppfyllelse på högstadiet Dnr KS 135/ Översyn av högstadieorganisationen i Sollefteå tätort Dnr KS 410/ Gymnasieskolans framtida lokalisering Dnr KS 183/ Skolhuvudmannens kvalitetsrapport 2015/ Dnr KS 155/ Sommarlovsentreprenör... 41

4 4 (72) 114 Dnr KS 192/ Regelbunden tillsyn - Sollefteå gymnasium Dnr(2015:9360) Dnr KS 192/ Regelbunden tillsyn - Sollefteå gymnasiesärskola (Dnr 2015:9367) Dnr KS 207/ Fördjupad uppföljning med helårsprognos Dnr KS 152/ Ansvarsfrihet 2016 Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen Dnr KS 93/ Årsredovisning Sollefteå Näringslivs AB Dnr KS 93/ Årsredovisning Energidalen i Sollefteå AB Dnr KS 135/ Svar på remiss: Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds 2017:7) Dnr KS 528/ Plan för folkhälsa och trygghet - revidering Dnr KS 528/ Handlings- och aktivitetsplan för Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Dnr 166/ Ansökan om bidrag utöver ordinarie budget Ungdomsdelegationen Dnr KS 194/ Beslut inför bildandet av gemensam bussgodsorganisation i de fyra nordliga länen Dnr KS 142/ Medfinansiering förlängning Unga till studier och arbete Dnr KS 18/ Delgivningar Dnr KS 2/ Delegeringsbeslut... 70

5 5 (72) Val av justerare Johan Andersson (C) väljs till justerare. Åsa Nilsson (S) välj till justerare på 118. Anmälan av protokoll Protokoll anmäls från kommunstyrelsens utskott - samhällsutveckling allmänna vård och omsorg unga och lärande , Läggs till handlingarna. Justering av dagordningen Ärende Beslut inför bildande av en gemensam bussgodsorganisation i de fyra nordligaste länen samt Medfinansiering förlängning Unga till studier och arbete läggs till på dagordningen. Ärende Svar på återremiss - Arbetskläder i förskolan och fritidshemmet tas bort från dagordningen. Lyfts i budgetberedningen för Godkänns.

6 6 (72) 100 Dnr KS 19/2017 Muntliga informationer Beslut Informationerna noteras. Ärendebeskrivning Information lämnas kommunstyrelsen enligt följande. Biogas i Mellannorrland AB Bertil Carlsson Presenterar bolaget BiMAB som bildades 2016 och ägs av Sundsvall, Östersund och Hudiksvalls kommuner. Redogör för miljömål, utredningar och det förslag till anläggning av Optisk sortering samt Biogasanläggning som företaget har lämnat till ägarna. Samverkan med fler kommuner är en förutsättning och man vill skriva Letter of intent med leverantörer till anläggningen. Försörjningsstöd Örjan Abrahamsson Försörjningsstödet har ökat i Sollefteå kommun sedan Örjan redogör för hur nivån har svängt från väldigt högt 2015, något lägre 2016 och återigen börjat stiga Möjliga förklaringar till ökningarna presenteras. Ordförande - utskottet för Samhällsutveckling, Lillemor Edholm Skolpresidieträff- fokus på nya regler inom vuxenutbildningen. Mål finns nu att alla kommuner ska samverka för regional yrkesvuxenutbildning. Miljö- och bygg presidieträff Diskussion kring samverkan i länet bla vad gäller Avfallshantering. Ordförande - utskottet för unga och lärande, John Åberg Trycket är högt på antal platser i skolan. 12 nyanlända elever har kommit till Junsele och 21 till Centralorten. Projektering pågår på Ärtriksvägen åtgärder för att ställa lokalerna i ordning är mer omfattande än beräknat. Annonsering och rekrytering av lärare pågår ständigt. Skolpresidieträff med fokus på lärarbristen. En skrivelse till Mittuniversitetet författades. Regionala garantin för Naturbrukskolans skoglig inriktning ska upp för beslut i samtliga kommuner i kommunförbundet. Ordförande - utskottet för vård och omsorg, Åsa Nilsson Arbetet med att anpassa Vanguardmodellen till något som passar Sollefteå kommun pågår.

7 7 (72) Barn- och ungdomspsykmottagningen är tungt belastade. Inför sommaren 2017 finns problem med bemanning av Baspersonal. Landstinget kan komma att stänga fler platser vilket ökar trycket på kommunerna att ta emot vårdbehövande. Vårdplanering som ska ske tillsammans med landstinget fungerar dåligt. Älsa projektet är i gång i Sollefteå, 5 st ärenden hanteras för närvarande. Kommunchef, Anna-Sofia Kulluvaara Översiktsplanen externt stöd kommer att anlitas för att färdigställa planen. E-samverkansprojektet En lista över kommunens system och hur länge avtalen gäller är levererad. Integrationsdag Östersundshem. Visar på möjlighet till ökad integration. Företagsmässan är genomförd med deltagande från kommunen. Studiebesök på Edselefriskola genonomfört.

8 8 (72) 101 Dnr KS 115/2017 Verksamhetsuppföljning per sista mars 2017 Beslut beslutar Godkänna redovisningen av verksamhets- och ekonomisk uppföljning för perioden januari till mars Ärendebeskrivning Sollefteå Kommun redovisar ett resultat som är 9,8 mnkr bättre än budget. Verksamhetens samlade budgetavvikelser efter tre månader är 8,8 mnkr. Under ingången av året så visar samtliga större verksamheter en positiv avvikelse mot budget. Ej inbokat är prognosticerade lägre skatteintäkter för 2017 på 5,9 mnkr. Först under andra delen av 2017 kommer vi se effekten av de nya ersättningarna från migrationsverket och hur väl omställningsarbetet slagit ut. Beslutsunderlag: Förvaltningsyttrande, Niklas Nordén, Månadsuppföljning januari-mars 2017, KS 115/2017 Förvaltningens förslag till beslut: godkänner redovisningen av verksamhets- och ekonomisk uppföljning för perioden januari till mars Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår besluta Godkänner redovisningen av verksamhets- och ekonomisk uppföljning för perioden januari till mars Skicka till Niklas Nordén, ekonomienheten

9 9 (72) 102 Dnr KS 156/2017 Revidering av arbetsmiljöpolicy Beslut föreslår Kommunfullmäktige besluta Att fastställa revidering av arbetsmiljöpolicyn för Sollefteå Kommun. beslutar Att fastställa Arbetsmiljöplan med fokusområde 2017, att gälla under förutsättning att Kommunfullmäktige beslutar att fastställa revidering av Arbetsmiljöpolicy för Sollefteå kommun. Ärendebeskrivning/Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att fastställa arbetsmiljöpolicy för Sollefteå kommun. I policyn finns två fokusområden som arbetsplatserna ska arbeta med under år En utvärdering har gjorts av fokusområdena i form av en enkät som skickades ut till cheferna i januari I samband med arbetet att revidera arbetsmiljöpolicyn har förvaltningen konstaterat att fokusområde/n för respektive år bör presenteras i en Arbetsmiljöplan med fokusområde Denna bör årligen beslutas av kommunens personalorgan, d.v.s.. Förändringar av Arbetsmiljöpolicyn beslutas av Kommunfullmäktige. Beslutsplanering Beslut att fastställa revidering av arbetsmiljöpolicyn tas av Kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Arbetsmiljöpolicy Sollefteå kommun Förvaltningsyttrande Marja Wallin, Revidering Arbetsmiljöpolicy, KS 156/ Bilaga Arbetsmiljöplan, KS 156/ Förvaltningens förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår föreslå Kommunfullmäktige att fastställa revidering av arbetsmiljöpolicyn för Sollefteå Kommun. Allmänna utskottet föreslår att fastställa Arbetsmiljöplan med fokusområde 2017, att gälla under förutsättning att Kommunfullmäktige beslutar att fastställa revidering av Arbetsmiljöpolicy för Sollefteå kommun.

10 10 (72) Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår föreslå Kommunfullmäktige besluta Att fastställa revidering av arbetsmiljöpolicyn för Sollefteå Kommun. Allmänna utskottet föreslår besluta Att fastställa Arbetsmiljöplan med fokusområde 2017, att gälla under förutsättning att Kommunfullmäktige beslutar att fastställa revidering av Arbetsmiljöpolicy för Sollefteå kommun.

11 11 (72) 103 Dnr KS 437/2016 Firmatecknare komplettering Beslut beslutar Punkt 1 Kommunens firma tecknas två i förening av: Kompletteras med - Kommunfullmäktiges ordförande Mikael Sjölund Flytt av text till punkt 1 - Kommunens firmatecknare tecknar firman även när det gäller borgensåtagande. Punkt 3 Firmateckningsrätt för kommunens bank- och plusgirokonton tecknas två i förening av Kompletteras med - Ekonomiadministratör, redovisningsenheten Margareta Eriksson - Ekonomiadministratör, redovisningsenheten Jeyachandran Ratnasabapathy Ärendebeskrivning/sammanfattning utser varje år firmatecknare och personer med teckningsrätt för kommunens bank- och plusgirokonton. I detta ärende läggs en person till för firmateckningsrätt för kommunens bank- och plusgirokonton som tecknas två i förening: ekonomiadministratör, redovisningsenheten Jeyachandran Ratnasabapathy. Han kommer att ersätta Margareta Eriksson när hon har gått i pension. Jeyachandran börjar sin anställning på redovisningsenheten den 3:e april Även en till politiker har lagts till firmateckningslistan: Mikael Sjölund. Tidigare beslutade firmatecknare Ursprungligt beslut , med komplettering beslutad av KS 22, Kommunens firma tecknas två i förening av: - s ordförande Elisabet Lassen - s vice ordförande Åsa Sjödén - Kommunchef Anna-Sofia Kulluvaara - Ekonomichef Niklas Nordén

12 12 (72) - Vikarie för ekonomichef: Chef Ekonomistyrning Mattias Axelsson 2 Vid avtal omfattande mer än 10 basbelopp eller EU-projekt ska firman tecknas av två i förening, varav en tjänsteman och en förtroendevald. 3 Firmateckningsrätt för kommunens bank- och plusgirokonton tecknas två i förening av: - Chef Redovisning, redovisningsenheten Cristina Waarenperä - Ekonomiassistent, redovisningsenheten kassa Rolf Johansson - Controller leverantörsreskontra, redovisningsenheten Marie Lindqvist - Ekonomikonsult kundreskontra, redovisningsenheten Izabela Bazan - Ekonomiadministratör, redovisningsenheten Margareta Eriksson - Redovisningsekonom Mikael Andersson - Chef Ekonomistyrning Mattias Axelsson - Ekonomichef Niklas Nordén Kommunens firmatecknare tecknar firman även när det gäller borgensåtagande. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande Cristina Waarenperä KS 437/2016 s beslut , KS 437/ beslut om komplettering 22, , KS 437/ Förvaltningens förslag till beslut Punkt 1 Kommunens firma tecknas två i förening av: Kompletteras med - Kommunfullmäktiges ordförande Mikael Sjölund Punkt 3 Firmateckningsrätt för kommunens bank- och plusgirokonton tecknas två i förening av Kompletteras med - Ekonomiadministratör, redovisningsenheten Margareta Eriksson - Ekonomiadministratör, redovisningsenheten Jeyachandran Ratnasabapathy Allmänna utskottets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår besluta

13 13 (72) Punkt 1 Kommunens firma tecknas två i förening av: Kompletteras med - Kommunfullmäktiges ordförande Mikael Sjölund Flytt av text till punkt 1 - Kommunens firmatecknare tecknar firman även när det gäller borgensåtagande. Punkt 3 Firmateckningsrätt för kommunens bank- och plusgirokonton tecknas två i förening av Kompletteras med - Ekonomiadministratör, redovisningsenheten Margareta Eriksson - Ekonomiadministratör, redovisningsenheten Jeyachandran Ratnasabapathy Skickas till Niklas Nordén Ekonomienheten Registrator

14 14 (72) 104 Dnr KS 113/2017 Svar på revisionsrapport - Styrning och ledning av IT och informationssäkerhet Beslut beslutar att anta yttrandet som sitt eget. Information Nils-Olov Nilsson, Säkerhets och krisberedskapssamordnare redogör för kompletterande svar på revisionsrapporten daterad Ärendebeskrivning PWC har på uppdrag av revisorerna i Sollefteå kommun genomfört en revision gällande Styrning och ledning av IT och informationssäkerhet. Rapporten lämnades till kommunen med begäran om svar Revisorernas samlade rekommendationer; - bör säkerställa att styrande dokument är aktuella, kommunicerade och tillämpade i tillräcklig grad. Detta innebär bl.a. att uppföljning och utvärdering av IT- och informationssäkerheten utvecklas samt att ansvar och roller förtydligad. - Kommunstyrelen bör utveckla arbete med riskanalys för kommunens IT/informationssäkerhet bl.a. i syfte att tydliggöra vilka hot och brister som finns inom kommunens IT-miljö och informationssäkerhet (inklusive backuphantering) samt för att få en överblick över kommunens system och dess väsentlighet. Inga-Lill Näslund Persson, IT-chef, har haft dialog med revisor Robert Bergman samt informerat allmänna utskottet om svar på de olika punkterna i rapporten. Anna Forsberg, kanslichef, informerade allmänna utskottet om den nyinrättade tjänsten som säkerhets- och krisberedskapssamordnare som Nils-Olov Nilsson tillträdde den 19:e april. Utskottet efterfrågade då en övergripande plan för arbete med informationssäkerhet och en komplettering med detta utlovades inför kommunstyrelsens möte. Säkerhets- och krisberedskapssamordnaren har i samråd med kanslichef och arkivarie/ e-förvaltare tagit fram en övergripande plan för informationssäkerhet.

15 15 (72) Förvaltningens bedömning Kommuner, landsting och regioner är beroende av information och IT-stöd för att kunna bedriva sin verksamhet. Informationssäkerhet innebär att information som är viktig för verksamheten kan identifieras och få lämpligt skydd genom tekniska och administrativa åtgärder. I takt med satsningar på digitalisering ökar också verksamhetens beroende av de digitala lösningarna och även att individernas förtroende och tillit kan säkerställas. Verksamhetens ledning har ansvar för styrning och ledning av arbetet med informationssäkerhet, med stöd av IT-avdelningen. För att åstadkomma en god säkerhet krävs en helhetssyn på styrning av åtgärder, kravställning vid upphandlingar, kontroll och uppföljning och kontinuerlig förbättring. Ofta finns behov av medarbetare med särskild kompetens inom området (Informationssäkerhet enligt Sveriges kommuner och landsting).

16 16 (72) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har publicerat en rapport gällande Informationssäkerheten i Sveriges kommuner - Analys och rekommendationer utifrån MSB:s kommunenkät Denna rapport innehåller som rubriken antyder ett antal rekommendationer riktade till Sveriges kommuner för att stärka informationssäkerhetsarbetet. Detta innebär att ledningssystem för informationssäkerhet bör införas inklusive tydligt ansvar och tydliga roller samt uppföljning och utvärdering av de åtgärder som vidtas Sollefteå kommun avser arbeta utifrån MSB:s rekommendationer och MSB:s m.fl. myndigheters metodstöd för införande av ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) som omfattar sex processteg, Förbereda, Analysera, Utforma, Införa, Följa upp, Förbättra. Arbetet med LIS bedöms också medföra en process som innebär att analyserade verksamheter kan uppfylla EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Övergripande plan för Informationssäkerhet Projektdirektiv och projektplan fastställs av ledningsgruppen i juni Kartläggning av system och verksamheter påbörjas under hösten 2017 med start inom Individ och Familjeomsorgen. Efter årsskiftet kommer kartläggningen att fortsätta inom medborgarservice med fokus på näringslivsenheten. Policy för Informationssäkerhet beslut i KF december Plan för Informationssäkerhet beslut av KS november 2017 Anvisningar Informationssäkerhet beslut av Kommunchef nov 2017 Kontinuitetsplanering för Individ och Familjeomsorgen och Näringslivsenheten genomförs under våren Informations/utbildningskampanj angående informationssäkerhet till samtliga verksamheter eget ansvar kontra tillsyn, under våren Hösten 2018 påbörjas kartläggning av system och verksamheter inom övriga verksamheter samt framtagande av övnings- och utbildningsplan för informationssäkerhet. Kontinuitetsplanering för övriga verksamheter genomförs under våren Slutredovisning till kommunfullmäktige sker i december 2019.

17 17 (72) Uppföljning av arbetet Föredragning i ledningsgruppen en gång per månad. Rapport av arbetet till allmänna utskottet i juni och oktober samt ärenden till kommunstyrelsen och fullmäktige. Rapport av arbetet till allmänna utskottet i mars och oktober varje år. Beslutsplanering s sammanträde. Ekonomiska konsekvenser Inga kostnader förutom arbetstid från handläggare, kommunens ledningsgrupp, verksamhetschefsgruppen och verksamheternas personal. Beslutsunderlag/Lagrum Förvaltningsyttrande IngaLill Näslund Persson KS 113/ Förvaltningsyttrande Nils-Olov Nilsson, KS 113/ Personuppgiftslag (1998:204) Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2016/679 (General Data Protection Regulation - GDPR) Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Tryckfrihetsförordning (1949:105) Säkerhetsskyddslag (1996:627) Säkerhetsskyddsförordning (1996:633) Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation Brottsbalk (1962:700) Skicka till Ansvarig handläggare Revisor

18 18 (72) 105 Dnr KS 159/2017 Investeringsfond VA-verksamheten Beslut föreslår Kommunfullmäktige besluta - att skapa en investeringsfond för VA-verksamheten. Till denna fond avsätts de idag ansamlade överskottsmedlen på tkr och de överskott som uppkommer under perioden , huvudsakligen till följd av övergången till komponentredovisning. Information Niklas Nordén, Ekonomichef, redogör för bakgrund till förslag till Investeringsfond för VA verksamheten samt att detta möjliggör oförändrad taxa under perioden samt att stora behov av investeringar kan täckas. Ärendebeskrivning Inom Sollefteå kommuns VA-verksamhet finns stora investeringsbehov. Kommunen har ett ca 900 kilometer stort ledningsnät som börjar vara till åren kommet och det finns behov av att öka förnyelsetakten. När det kommer till vatten- och avloppsreningsverk medför hårdare miljökrav att flera verk samt övriga kommunala anläggningar behöver byggas om, utöver det normala reinvesterings- och underhållsbehovet. I dagsläget finns 216 olika anläggningar inom VA-verksamheten, framför allt i form av vattenverk, avloppsreningsverk, reservoarer och tryckstegringar. Under 2016 har VA-verksamhetens vatten- och avloppsreningsverk delats in i komponenter och gränsen mellan driftkostnad och investeringsutgift dragits om. Utöver det har internräntan sänkts. Allt sammantaget gör att kapitalkostnaderna tillfälligt har sjunkit kraftigt. Sänkningen är inte bestående utan i takt med att planerat underhåll, som vi tidigare redovisat som driftkostnad men som nu utgör investering, börjar skrivas av kommer kostnaderna att stiga igen. Förvaltningens bedömning För att undvika kraftiga svängningar i Va-taxan och säkerställa att kvaliteten på tjänster levererade till kommunens invånare upprätthålls och följer förändrade miljökrav och regelverk, föreslås att en investeringsfond skapas. Detta innebär att överskott från VAverksamheten avsätts till att finansiera vissa särskilt identifierade investeringar. Att inrätta en investeringsfond är tillåtet enligt den så kallade vattentjänstlagen under förutsättning att det är investeringar som kommer hela kollektivet till godo, att det finns en framtagen investeringsplan, att pengarna avsätts till ett speciellt ändamål och att

19 19 (72) belopp och tidpunkt för investering kan beräknas. Om medlen inte kommer till användning ska de återföras till driften. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår utskottet för Samhällsutveckling föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige fatta beslut om att skapa en investeringsfond för VA-verksamheten. Till denna fond avsätts de idag ansamlade överskottsmedlen på tkr och de överskott som uppkommer under perioden huvudsakligen till följd av övergången till komponentredovisning. Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering VA-verksamhetens investeringsram kan ligga kvar på 12,2 miljoner t.o.m trots att övergången till komponentavskrivning medfört att en större del av det planerade underhållet nu räknas som investering VA-taxan ser ut att kunna ligga oförändrad, åtminstone till och med 2020 Lagrum Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster & Proposition 2005/06:78, Allmänna vattentjänster Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Mikael Andersson KS/159/ Beslutsplanering Kommunfullmäktige Utskottet för Samhällsutvecklings förslag till beslut Utskottet för Samhällsutveckling föreslår föreslå Kommunfullmäktige besluta - att skapa en investeringsfond för VA-verksamheten. Till denna fond avsätts de idag ansamlade överskottsmedlen på tkr och de överskott som uppkommer under perioden , huvudsakligen till följd av övergången till komponentredovisning.

20 20 (72) 106 Dnr KS 316/2016 Svar på motion - Laddstolpar till Sollefteå kommun Beslut föreslår Kommunfullmäktige besluta att: - motionens första att-sats bifalls. - motionens andra att-sats avslås. Ärendebeskrivning Kerstin Svensson (M) och Johan Andersson (C) har lämnat in en motion till Kommunfullmäktige gällande laddstolpar till Sollefteå kommun. Förvaltningens bedömning Miljö- och byggenheten kommer rekrytera en hållbarhetsstrateg som ska arbeta med denna typ av övergripande frågor som rör energieffektivitet, klimat- och miljöpåverkan. Förvaltningen föreslår att hållbarhetsstrategen fortsätter arbetet med att ta fram riktlinjer och bilda en arbetsgrupp. Nedanstående bör vara några delar av utredningen: En strategisk analys behöver göras och en strategisk plan behöver tas fram kring en framtida utbyggnad och ev. betalningslösningar. Samverkan med andra aktörer bör också beaktas. Dessa kan vara kommuner, myndigheter, bostadsrättsföreningar, snabbladdningsoperatörer, energibolag, stormarknader, bilpooler, biluthyrare, taxibolag, varudistribution, drivmedelsbolag och stormarknader. Regionalt samarbete bör inledas med grannkommunerna för att utreda om samordningsvinster finns med en gemensam ladd-infrastruktur. Kostnadsberäkning Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår utskottet för Samhällsutveckling föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: Motionens första att-sats tillstyrks Motionens andra att-sats avslås

21 21 (72) Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering Utredningen får uppdraget att utreda ekonomiska konsekvenser. Ärendets tidigare behandling KF Beslutsunderlag Motion, Kerstin Svensson (M), Johan Andersson (C)- KS 386/ Förvaltningsyttrande, Nils Modin KS 386/ Beslutsplanering Kommunfullmäktige Utskottet för Samhällsutvecklings förslag till beslut Utskottet för Samhällsutveckling föreslår föreslå Kommunfullmäktige besluta att: - motionens första att-sats bifalls. - motionens andra att-sats avslås. Förslag till beslut på mötet Johan Andersson (C) föreslår att första att-satsen ändras och att texten under hösten 2016 stryks. Beslutsgång Ordförande Elisabet Lassen (S) frågar kommunstyrelsen om man beslutar enlig utskottets förslag till beslut med Johan Andersson redaktionella ändring i första att-satsen. Finner så.

22 22 (72) 107 Dnr KS 158/2017 Väghållaransvar i Ramsele Beslut beslutar - att låta detaljplanelägga vägnätet i Ramsele och därefter genomföra nödvändiga förrättningar och fastighetsregleringar med inriktning på ett kommunalt huvudmannaskap. - att driftbudgeten anpassas så att den är i linje med övriga områden i kommunen. - att en investeringsbudget inrättas för vägnätet i Ramsele och bro över Faxälven. Tekniska enheten får i uppdrag att hos till miljö- och byggenheten ansöka om att genomföra nödvändigt detaljplanearbete. Ärendebeskrivning Väghållaransvaret i Ramsele ligger på en vägförening som är benämnd Ramsele kyrkbys vägförening (Ramsele-Nyland ga:2) och är vad som enligt lag benämns en samfällighet. Den är fastställd i en förrättning där samtliga då ingående fastigheter erhöll ett andelstal. Vägföreningen har dock svarat för huvudmannaskapet sedan åtminstone 1941 enligt länsstyrelsens resolution. För området gäller byggnadsplan fastställd Genom åren har andelsförteckningen genomgått ett antal mindre revideringar. Vägföreningen består av ca 12 km väg samt en bro över Faxälven. Ramsele är kommunens tredje största tätort. Det är den enda av de fem större tätorterna som inte har ett kommunalt huvudmannaskap för vägarna uppdrog kommunchefen till tekniska enheten att lämna förslag på ordförande till Ramsele kyrkbys vägförening. Bakgrunden var föreningens svårigheter att tillsätta en fungerande styrelse. När enheten började studera förutsättningarna för det givna uppdraget uppkom en mängd frågeställningar om hur det egentliga ansvaret för vägarna i Ramsele ska utövas ( 97) lämnades en första information om ärendet till kommunstyrelsens utskott för samhällsutveckling. För att lösa de mest akuta problemen relaterat till ansvar och arbetsbelastning träffades vägföreningens styrelse och företrädare för tekniska enheten den 21 september Där beslutades att kommunen går in med en resurs för att hjälpa till med ansvaret för den dagliga driften och kontakter med medborgare, entreprenörer och andra intressenter. Tekniska enheten kan vi behov även tillföra andra kompetens för att på så sätt avlasta styrelsen. Den dåvarande styrelsen samt ordförande omvaldes på 1 år ytterligare vid ett extra årsmöte i september 2016 efter ovan nämnda förändringar. Ingen kommunal tjänsteperson valdes in mot bakgrund av att jävssituationer kan tänkas uppstå.

23 23 (72) Förvaltningens bedömning Frågan om vägarna i Ramsele har varit föremål för många samtal, diskussioner, beslut m.m. genom åren. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att teckna ett uppdragsavtal med föreningen för, dels skötsel av de inom detaljplanelagt område ingående vägarna, dels för skötseln av hela föreningens vägnät. Ersättningsnivån var kr som därefter årligen uppräknas med KPI. Frågan om medel till investeringar togs upp i samma nämnd och där beslutades om ett extra bidrag på kr för år Sedan dess har inga medel till investeringar funnits. (Föreningen begärde kr årligen för investeringar). Någon utdebitering enligt andelstalen har aldrig gjorts utan kommunen har troligen ur ett rättviseperspektiv sett det som sin uppgift att svara för kostnaderna med skattemedel i Ramsele, på samma sätt som i Sollefteå, Långsele, Näsåker och Junsele. (Rent juridiskt är det dock inget som tvingar kommunen att svara för kostnaderna.) Det kan dock konstateras att det i realiteten inte fungerat så. Frågan om vägarnas skick och behov av investeringar har inte tydliggjorts utan kommunens ersättning har endast avsett driftkostnaderna för vinter- och sommarväghållningen. Vidare motsvarar inte ersättningen de kostnader som kommunen själv har för jämförbara områden. En effekt av detta är att vi gör bedömningen att skicket på vägarna i Ramsele är sämre än i övriga orter. Vissa vägar har dock genomgått ombyggnader på kommunens bekostnad men då normalt sett i samband med större VA-omläggningar. Finansiering av detta har skett inom ramen för den investeringsbudget som tekniska verksamheten haft att tillgå. Konsekvensen av detta är att andra investeringar som medlen är tänkta för har fått utgå eller skjutas på framtiden. Kommunen behöver på nytt se över och slutligen fastslå hur vägnätet skall skötas, vem som är ansvarig för löpande upprustningar och ytterst sett vem som ska vara väghållare. Som det är i dagsläget råder en hel del oklarheter och förvirring om detta. Frågan riskerar annars att dyka upp i framtiden och påkalla nya utredningar. Det bör även uppmärksammas att Trafikverket för närvarande ser över väghållarfrågan i det som benämns RÄV utredningen (Rätt Väghållare). Här pågår utredning om 2-3 vägar som sannolikt kommer att dras in från det allmänna vägnätet. Effekten kan bli att vägföreningen får ansvar för ytterligare 3 km vägnät vilket motsvarar ca 25% ökning samt en mindre bro över Nylandsbäcken. Förslaget innehåller tre olika tänkbara lösningar som var och en kostar olika mycket. Det finns för- och nackdelar med dem och detta belyses i vad som nedan anges.

24 24 (72) Alternativ ett är enligt förvaltningens bedömning det bästa sett till ett långt perspektiv. Då reder man ut förhållandena en gång för alla, och att detaljplanelägga vägarna med beslut om att kommunen är huvudman är över tid bästa och gör det klart och tydligt vad som gäller. Dock är detta det mest kostsamma initialt. Ansvar och drift blir då enligt samma förutsättningar som i övriga större samhällen i kommunen. Det innebär också att kommunen kan göra anpassningar för ökad trafiksäkerhet, tillgänglighet och miljö i områden som idag är inom föreningens vägnät. Alternativ två innebär att det fortsättningsvis kommer behövas en vägförening med en styrelse som årligen tillsätts. Funktionen för denna är dock mer av formell art och innebär inte några större arbetsuppgifter för ledamöterna. Vi har fortfarande den ståndpunkten att det ur jävssynpunkt är olämpligt att någon kommunal tjänsteperson väljs in i styrelsen. Detta alternativ förutsätter att en styrelse kan tillsättas kontinuerligt över tid. Den bör enligt förvaltningens bedömning utgöras av företrädare för bygden, fastighetsägare med andelstal i föreningen eller andra intresserade. Alternativ tre är i princip att fortsätta på samma sätt som idag och det blir ingen förändring av kostnaderna. Det kommer leda till en fortsatt försämring av vägstandarden och problem med att åtgärda bron över Faxälven och överlag en osäker framtid för ansvaret och ekonomin. Att ta i beaktande då är att föreningens enda möjlighet att lösa detta är en utdebitering till fastighetsägarna i Ramsele tätort och övriga andelsägare. Kommunen tillsammans med Solatum står då för ca 30% av andelarna (kommunen ca 11% och Solatum ca 19%) och får därmed bära en stor del av kostnaderna. Det är föreningen själv som avgör om de ska påbörja en utdebitering. Det är inte något som kommunen kan påverka utan man får därmed betala sin andel när så bestäms och till det belopp föreningen beslutar om på sitt årsmöte. Detta alternativ bör helst undvikas. Ärendet har handlagts och förberetts av Åke Gullersbo verksamhetchef, Hans Nordin driftledare och Nils Modin ingenjör gata. Vidare har vi haft juridisk rådgivning från SKL, lantmäteriet och ett konsultföretag med inriktning på fastighetsrätt. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen förordar alternativ ett.

25 25 (72) Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering Alternativ 1: Engångskostnader 2018: Detaljplan, miljö- och byggenheten (internt) Förrättning/fastighetsreglering/inlösen Driftkostnader årligen Anpassning/utökning av budget ca kr ca kr kr Investeringar årligen Riktade investeringsmedel till vägnätet kr Upprustning av bro Faxälven (prel. 2019) kr Finansiering för alternativ 1 sker genom att tekniska enhetens driftbudget och investeringsbudget utökas med ovan angivna belopp. Alternativ 2: Driftkostnader årligen Anpassning/utökning av ersättning kr Investeringar årligen Riktade investeringsmedel till vägnätet kr Upprustning av bro Faxälven (2019) kr Finansiering för alternativ 2 sker genom att tekniska enhetens driftbudget och investeringsbudget utökas med ovan angivna belopp. Alternativ 3: Inga kostnader uppkommer för detta alternativ initialt. Däremot kan det komma betydande kostnader i framtiden samt fortsatt osäkerhet kring ansvarsfrågan. Genom effekten av övergången till komponentavskrivningar och de positiva effekter som detta ger på verksamhetens driftbudget initialt, finns det goda möjligheter att finansiera förordat alternativ 1 utan egentliga tillskott till driftbudgeten. Detta utifrån den nettoeffekt denna övergång innebär. I samband med budgetprocessen för har vi belyst detta. Lagrum Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Åke Gullersbo KS 158/2017-1

26 26 (72) Utskottet för Samhällsutvecklings förslag till beslut Utskottet för Samhällsutveckling föreslår besluta - att låta detaljplanelägga vägnätet i Ramsele och därefter genomföra nödvändiga förrättningar och fastighetsregleringar med inriktning på ett kommunalt huvudmannaskap. - att driftbudgeten anpassas så att den är i linje med övriga områden i kommunen. - att en investeringsbudget inrättas för vägnätet i Ramsele och bro över Faxälven. Tekniska enheten får i uppdrag att hos till miljö- och byggenheten ansöka om att genomföra nödvändigt detaljplanearbete. Skicka till Tekniska enheten, Åke Gullersbo Ramsele kyrkbys vägförening

27 27 (72) 108 Dnr KS 142/2017 Svar på remiss - Promemoria med förslag om ändrade övergångsbestämmelser för den föreslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Beslut beslutar att anta yttrandet som sitt och skicka det till Socialdepartementet. Ärendebeskrivning Den 16 februari 2017 beslutade regeringen proposition 2016/17:106 om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård. I propositionen föreslås att den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård ska träda i kraft 1 januari 2018 och att genom den lagen upphävs lagen(1990:1 404)om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. I propositionen föreslogs att kommunens betalningsansvar för patientgruppen som vårdas inom sluten psykiatrisk vård skulle inträda efter 5 dagar från att jämföra med nuvarande efter 30 dagar. Regeringen har under beredning och från remissinstanser tagit del av synpunkter om övergångsbestämmelser gällande den nya lagen. Remissinstanser har pekat på att huvudmännen behöver mer tid på sig för att nå lokala överenskommelser samt för metodförändringar som behövs i det nya arbetssättet för alla inblandade parter. I promemoria föreslås nu en förändring för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård med innebörd att kommunens betalningsansvar för denna patientgrupp ska inträda 30 dagar efter det att en underrättelse om att en patient är utskrivningsklar har skickats. Denna tidpunkt för kommunernas betalningsansvar ska gälla under förutsättning att kommun och landsting inte kommit överens om att kommunens betalningsansvar ska inträda vid annan punkt. Beslutsunderlag Promemoria S2017/01662/FS Förvaltningsyttrande 142/ Utskottet för Vård och omsorgs förslag till beslut Utskottet lämnar ärendet till kommunstyrelsen utan förslag till beslut. Förvaltningen uppdras komplettera yttrandet inför kommunstyrelsens sammanträde. Förvaltningens förslag till beslut (komplettering) Förvaltningen finner att föreslaget med innebörd att kommunens betalningsansvar för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård ska inträda först efter 30 dagar under 2018

28 28 (72) är till gagn för berörd medborgargrupp och utskottet för vård och omsorg föreslår kommunstyrelsen att anta yttrandet som sitt och skicka det till socialdepartementet. Förslag till beslut på mötet Åsa Sjödén (S) föreslår att kommunstyrelsen ska besluta enligt förvaltningens förslag till beslut. Skicka till Ansvarig Handläggare, Catrin Holm Socialdepartementet

29 29 (72) 109 Dnr KS 112/2017 Svar på revisionsrapport - Elevernas måluppfyllelse på högstadiet Beslut beslutar - att anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Ärendebeskrivning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollefteå kommun har PwC genomfört en granskning avseende elevernas måluppfyllelse på högstadiet. Granskningens inriktning och omfattning tar utgångspunkt från kommunallagens revisionskapitel. I uppdraget ingår att bland annat granska och pröva ändamålsenlighet, ekonomiskt tillfredsställande och intern kontroll. Granskningen har genomförts genom granskning av styrdokument, dokumenterade rutiner och planer samt uppföljning inom grundskolans område samt kommunstyrelsens och utskottet Unga och lärandes protokoll för Granskningen har avgränsats i huvudsak till 2016 och till att omfatta årskurs 7-9 på Vallaskolan och Junsele skola. Intervjuer har hållits med ordförande för kommunstyrelsens utskott Unga och lärande, huvudenhetschef för grundskolan, verksamhetschef för- och grundskola, skolekonom, rektor, lärare och elever vid Vallaskolan 7-9 samt rektor, lärare och elever vid Junsele skola 7-9. Bedömningen grundar sig på följande kontrollmål Revisionell bedömning har skett utifrån en skala om fyra steg; Inte, I begränsad omfattning, Till övervägande del och Ja. Verksamheten bedrivs till övervägande del på ett ändamålsenligt sätt - har brutit ned fullmäktiges mål i en kvalitetsplan och skolorna arbetar utifrån denna. Det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs bedöms bidra till verksamhetens måluppfyllelse - Rektorer har mandat att utforma den inre organisationen precis som skollagen föreskriver - I jämförelse med riket och jämförbara kommuner är det en relativt hög andel av Sollefteå eleverna som når målen i alla ämnen samtidigt som det är förhållandevis få elever som når högre betyg (mäts genom meritvärdet).

30 30 (72) Verksamheten bedrivs i begränsad utsträckning på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt - Kommunen har en låg andel behöriga lärare och högre kostnader per elev jämfört med riket. Det har även varit brister i tillgången av exempelvis skolsköterska, kurator och psykolog under året. - För 2016 redovisar för- och grundskolan en positiv budgetavvikelse. Kostnadsökningen för grundskolan perioden har varit ett par procentenheter högre i Sollefteå än i de båda jämförelsegrupperna (alla kommuner respektive jämförbara kommuner) Den interna kontrollen inom området är till övervägande del tillräcklig - Det är tydligt hur kvalitets- och ledningsdialogerna skall genomföras och kvalitetsrapporter skrivs av skolorna- Det är dock en brist att skolornas kvalitetsrapporter samt skolornas enkätresultat rörande trygghet och studiero inte återrapporteras till kommunstyrelsen. - Inför 2016 infördes ett förändrat resursfördelningssystem. Det hr inte utvärderats för Förvaltningens bedömning Rekommendationer för framtiden Revisorerna påtalar att verksamhetens måluppfyllelse avseende både kunskapsmål och värdegrundsarbete behöver analyseras mer, både på skolenhetsnivå samt kommunövergripande i syfte att analyserna ska kunna utgöra ett underlag för lämpliga åtgärder. Förvaltningens egen bedömning är att det påbörjade utvecklingsarbetet - med bland annat Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola under framförallt gällande det systematiska kvalitetsarbetet i hela styrkedjan från klassrummet till skolhuvudmannen - kommer att medföra förbättrade analyser på såväl skolenhetsnivå som kommunövergripande nivå gällande kunskapsmål och värdegrundsarbetet vid avslut av läsåret 2016/2017. Dessa rapporter redovisas till skolhuvudmannen i kvalitetsdialog under september och rapport på skolhuvudmannanivå i oktober Återrapportering av resultat och analyser till kommunstyrelsen behöver stärkas varvid revisionen lämnar följande rekommendationer: Revisorerna uttrycker att kommunstyrelsen behöver organisera skolverksamheten på ett sätt som skapar goda förutsättningen för att få en högre andel legitimerade och behöriga lärare i grundskolan. Förvaltningen har ett uppdrag, Översyn av högstadieorganisationen i Sollefteå tätort, i syfte att förbättra elevernas lärmiljö. I översynen ingår att belysa såväl möjligheten till att etablera ytterligare ett högstadium som att flytta ut årskurs 4-6 från Vallaskolan. Beslut i kommunstyrelsen i maj månad Vidare arbetas aktivt med att rekrytera och behålla legitimerade och behöriga lärare.

31 31 (72) Revisorerna påtalar att förväntningarna på eleverna behöver öka i syfte att fler elever ska nå högre betyg. Förvaltningen har ingen annan uppfattning än att det är ett av de viktigaste uppdragen för alla i skolans styrkedja. Det är även tydligt uttalat i Kvalitetsplanens fokusområde gällande Ökad måluppfyllelse och Ledarskap, som är två av tre utgångspunkter i skolverksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Utbildningsinsatser har genomförts, vilka intensifierades under 2016 och utvecklingsarbetet fortsätter. Resultatet följs och utvärderas såväl på klassrumsnivå som skol- och kommunnivå. Rapportering inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet hösten 2017 (se punkt 2) Återrapportering av resultat och analyser till kommunstyrelsen behöver stärkas. Detta då kommunallagen tydliggör att beslut om mål, omfattning, inriktning och kvalitet inte får delegeras från styrelsen. Översyn av nuvarande rutiner och delegering kommer att genomföras i syfte att stärka återrapportering av resultat och analyser till kommunstyrelsen. Förvaltningens förslag till beslut Föreslå kommunstyrelsen att anta yttrandet som sitt eget. Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering Finansiering av beslut gällande Översynen av högstadieorganisationen i Sollefteå tätort är inte fastställd. Beslut innan sommaren Övrigt utvecklingsarbete genomförs inom ram samt till viss del med sökta statsbidrag. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Siv Sjödin KS 112/ Revisionsrapport Elevernas måluppfyllelse på högstadiet, Sollefteå kommun, mars 2017 Beslutsplanering Utskottet för Unga och lärandes förslag till beslut Utskottet för Unga och lärande föreslår besluta - att anta förvaltningens yttrande som sitt eget.

32 32 (72) 110 Dnr KS 135/2016 Översyn av högstadieorganisationen i Sollefteå tätort Beslut beslutar - att återremittera ärendet till utskottet med följande motivering: 1. En Kostnadsberäkning av alternativ 1 och 2 bör redovisas innan beslut kan fattas. 2. Förvaltningen bör beröra och titta på upptagningsområden. 3. Resursanvändning kring förberedelseklasser i alternativ 1 och 2 bör belysas. 4. Elevantal per årskurs/skola i alternativ1 och 2 bör tas fram. Ärendebeskrivning Det konstateras att det råder en trångboddhet i Vallaskolan och tendensen är att elevantalet ökar, vilket kan påverka såväl den elevsociala situationen som möjligheten att vara flexibel i den pedagogiska verksamheten. har gett förvaltningen uppdraget att utreda möjligheten att etablera ytterligare en högstadieskola i Sollefteå tätort. Av beslutet framgår att översynen skulle kunna innefatta en utredning av hela Vallaskolan 4-9 i syfte att finna den bästa lösningen för elever och personal vid skolan. Förvaltningen har utgått från ett antal förutsättningar såsom elevunderlag, ökad måluppfyllelse, trygghet och studiero, valmöjlighet, möjlighet att rekrytera, likvärdighet, skolskjuts och lokaler. Skolledningens och personalens risk- och konsekvensbedömningar gällande de olika alternativen, inkomna synpunkter från eleverna samt en sammanställning av de medborgardialoger som genomförts bifogas utredningen. Tre alternativ De alternativ som utreds är 1. Två högstadier i tätorten 2. Flytt av mellanstadiet från Vallaskolan 3. Inga ändringar I utredningen belyses även förutsättningarna för ett högstadium i Långsele, vilket i fortsättningen benämns som alternativ fyra.

33 33 (72) Förvaltningen förordar alternativ 1 utifrån ökad valmöjlighet för eleven, två medelstora enheter och med det möjlighet till ökad trygghet och studiero och därmed sannolikt även ökad måluppfyllelse. Alternativ 1 är mest kostnadseffektivt ur fastighetssynpunkt. Förvaltningens bedömning Vallaskolan är länets största kommunala grundskola. Det råder trångboddhet och Skolinspektionen framskrev i sitt beslut att det behövs vidtas åtgärder för ökad trygghet och studiero. Vallaskolan har i sitt värdegrundsarbete arbetat för en ökad trygghet och studiero och har utifrån beslut i kommunstyrelsen , 151, tilldelats finansiering för ytterligare två elevvärdar till skolan. Totalt är det fem elevvärdar anställda läsåret 2016/2017 som ingår i såväl arbetslaget som i trygghetsteamet och kan ha kontakt med elev och vårdnadshavare vid elevs frånvaro. Därutöver finns fyra personer anställda för att stödja nyanlända elever. Tilldelning av medel har även gällt den fysiska rastmiljön, vilket har verkställts under hösten i syfte att skapa fler mötesplatser och bidra till en lugnare rastmiljö. Elevantalet ökar, vilket är tvärt emot de prognoser som fanns vid tidpunkt för beslut om sammanslagning av tidigare tre högstadier till ett högstadium i tätorten. Elevunderlag, Vallaskolan 7-9 Grafen ovan visar tidigare prognos, utfallet de senaste åren samt prognos fram till och med 2022/2023. Konstateras att det även efter att prognosen för de kommande åren framtagits (februari 2017), har elevantalet ökat i Sollefteå kommun.

34 34 (72) Utifrån de alternativ som utretts, som utökats till ett fjärde i form av att två högstadier även kan innefatta Långsele, så gör förvaltningen följande bedömning; 1. Två högstadier i tätorten Alternativet är fullt genomförbart och är även alternativet som ger störst valmöjlighet för eleverna. Två medelstora skolor med högstadier om minst tre klasser per årskurs - innebär sannolikt större möjligheter att öka elevernas trygghet och studiero, vilket i sin tur leder till ökad måluppfyllelse. Sannolikt behövs färre elevvärdar och därmed kan andra verksamhetsområden prioriteras. Idrottssalar är en trång sektor i samtliga alternativ. Alternativ 1 är mest kostnadseffektivt ur fastighetssynpunkt. 2. Flytt av mellanstadiet från Vallaskolan Alternativet är fullt genomförbart. Ingen valfrihet för eleverna när det endast finns ett mellanstadium och ett högstadium i tätorten. Antal skolbyten ökar för elever som kommer från F-3 Lillänget, Prästbordet och Rödsta. Även en flytt av mellanstadiet skulle antagligen leda till ökad studiero och därmed ökad måluppfyllelse. Idrottssalar är en trång sektor i samtliga alternativ. 3. Inga ändringar Det alternativ som förvaltningen inte anses ska genomföras. Utbyggnad av Vallaskolan kommer att behövas utifrån befintligt elevunderlag och framtida prognoser. Vallaskolan förblir därmed länets största kommunala grundskola. Förstärkningar gällande elevvärdar kan förväntas kvarstå. Idrottssal och slöjdsalar är trånga sektorer samt klassrum i det fall att elevantalet fortsätter att öka. 4. Två högstadier, Vallaskolan och i Långsele Alternativet är fullt genomförbart men till den överlägset största kostnaden. Ger elever i högstadiet en valmöjlighet. Nuvarande upptagningsområden medger inte en treparallellig7-9 skola. Idrottssalar är en trång sektor i samtliga alternativ. Förvaltningens förslag till beslut Etablera ytterligare ett högstadium i Sollefteå tätort, med placering i Nipanskolan och samtidigt inrätta Nipanskolans F-3 verksamhet i Nipan byggnad 22, tidigare Textilarkivets utställningslokaler. Beslutsplanering Ärendets tidigare behandling

35 35 (72) Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Siv Sjödin - KS 135/ Elevprognos de närmaste sju åren - KS. Inkomna synpunkter från elever vid Nipanskolan F-6 Risk och konsekvensanalys Nipanskolan F-6 KS 135/ Risk och konsekvensanalys med handlingsplan Vallaskolan 4-6 Bilaga till Risk och konsekvensanalys från personal vid Vallaskolan 4-6 KS 135/ Risk och konsekvensanalys med handlingsplan Vallaskolan 7-9 Synpunkter från medborgardialoger genomförda under mars-april 2017 Inkomna synpunkter via hemsidan Inkomna synpunkter från Elevrådet, årkurs 7-9, Vallaskolan KS 135/ Utskottet för Unga och lärandes förslag till beslut Utskottet för Unga och lärande föreslår besluta - en flytt av mellanstadiet från Vallaskolan Förslag till beslut på mötet (KS) A. Johan Andersson (C) med bifall av Sven-Olov Gradin (M), Mattias Ahlenhed (ViSKB), Jörgen Åslund (ViSKB), Leif Östberg (L), Ulf Breitholz (V) och Folke Lindgren (M) föreslår att ärendet ska återremitteras till utskottet på följande grunder; 1. En Kostnadsberäkning av alternativ 1 och 2 bör redovisas innan beslut kan fattas. 2. Förvaltningen bör beröra och titta på upptagningsområden. 3. Resursanvändning kring förberedelseklasser i alternativ 1 och 2 bör belysas. 4. Elevantal per årskurs/skola i alternativ 1 och 2 bör tas fram. B. Åsa Sjödén (S) yrkar på återremiss. Beslutsgång Ordförande Elisabet Lassen (S) ställer frågan om KS beslutar om återremiss. Finner så. Frågar sedan om beslutar om följande skäl till återremiss; 1. En Kostnadsberäkning av alternativ 1 och 2 bör redovisas innan beslut kan fattas. 2. Förvaltningen bör beröra och titta på upptagningsområden. 3. Resursanvändning kring förberedelseklasser i alternativ 1 och 2 bör belysas. 4. Elevantal per årskurs/skola i alternativ 1 och 2 bör tas fram. Finner så.