UTVÄRDERING AV STÖDFORMEN FORSKNINGSINITIERING VID RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

Transkript

1 RJ rapporterar 2017:3 UTVÄRDERING AV STÖDFORMEN FORSKNINGSINITIERING VID RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND Lars Geschwind Johan Söderlind RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND ÅRSBERÄTTELSE

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 INLEDNING 4 METOD OCH MATERIAL 5 Databas över ansökningar 5 Enkät till anslagsmottagare 5 KARTLÄGGNING AV ANSLAGEN 7 Ekonomi 7 Anslagsförvaltare 8 Anslagsmottagare 10 Mötenas karaktär 12 ANALYS AV ANSLAGENS BETYDELSE 17 RJ:s betydelse 17 Deltagarna och deras relationer 19 Resultat av mötena 20 Internationalisering 21 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 22 Rekommendationer 23 BILAGOR 25 Bilaga 1. Enkätfrågor 25 2 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3

3 FÖRORD Sedan flera år tillbaka har det funnits tankar på att utvärdera den stödform som går under namnet Forskningsinitiering. Därför känns det särskilt tillfredsställande att nu kunna presentera den färdiga utvärderingen. Än mer glädjande är att författarna har åstadkommit en rapport som är rik på data om ansökningar och anslag, fyllig i fråga om anslagsmottagarnas erfarenheter och reflektioner, men också välförsedd med utvärderarnas egna iakttagelser och rekommendationer. Ett tack till Lars Geschwind och Johan Söderlind för en engagerad insats, liksom till Fredrik Lundmark som skött kontakterna från RJ:s sida. Jag har under läsningen av rapporten glatt mig åt att den flexibilitet som RJ eftersträvar med stödformen också uppskattas av forskarna. Genom sitt fokus på det vetenskapliga mötet och initieringen av ny forskning är stödformen relativt unik i det svenska finansieringslandskapet. Det är dock bra att utvärderarna pekar på att RJ har anledning att förtydliga syftet med stödformen och vilka mål vi i första hand önskar främja. Göran Blomqvist, vd RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3 3

4 INLEDNING Med stödformen Forskningsinitiering erbjuder Riksbankens Jubileumsfond (RJ) möjligheten för forskare att erhålla finansiering dels för att arrangera olika sorters vetenskapliga möten, så som konferenser, seminarier och workshops, dels för att etablera nya forskarnätverk. Syftet är att initiera verksamhet som ska leda till ny forskning inom samhällsvetenskap och humaniora. Ett övergripande mål för de aktiviteter som beviljas anslag är att öka mobiliteten och främja kontaktytorna i forskarsamhället. Internationalisering är också ett tydligt mål för RJ och en prioritet för stödformen. RJ beslutade under hösten 2016 att genomföra en utvärdering av stödformen Forskningsinitiering. Uppdraget gavs åt docent Lars Geschwind och doktorand Johan Söderlind, bägge vid Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande, Kungl. Tekniska högskolan. Utvärderingen har bestått av en kartläggande del och en analyserande del. I den kartläggande delen ställs frågor som vilken typ av stöd som söks, vilka det är som ansöker om stöd, vilka som medverkar vid mötena, hur den geografiska profilen för mötena ser ut samt hur dessa aspekter har utvecklats över tid. I den analyserande delen ställs frågor som vilken betydelse stödet har haft för forskarna, vad mötena har lett till i form av nya nätverk och kontakter, huruvida stödet varit nödvändigt för att möjliggöra mötena, samt huruvida mötena resulterat i nya forskningsprojekt. Utvärderingen fokuserar således primärt på utfallet av stödformen, och beaktar exempelvis varken ansökningsprocessen eller innehållet i ansökningarna i nämnvärd utsträckning. Utvärderingen begränsar sig vidare till den senaste tioårsperioden, och har därmed behandlat de anslag som beviljats under åren Under denna tid har stödformen inte genomgått några större förändringar, dock har det blivit möjligt att söka anslag för flera återkommande möten i ett nätverk av forskare. Anvisningarna till de sökande har också kompletterats. Utvärderingen har genomförts i tät kontakt med Fredrik Lundmark, ansvarig för stödformen Forskningsinitiering på RJ. Författarna har dock haft stor frihet i genomförandet av utvärderingen. Uppdraget påbörjades den 1 december 2016 och genomfördes under vårterminen 2017, med regelbundna avstämningar, så att avrapportering har kunnat ske före den 31 augusti RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3

5 METOD OCH MATERIAL Underlaget för utvärderingen består av två typer av material. Dels har en enkät sammanställts och skickats till alla dem som under de senaste tio åren har erhållit stöd för Forskningsinitiering. Dels har vi haft tillgång till RJ:s databas över ansökningar om Forskningsinitiering. Sammanställningar av information ur denna databas har också tillgängliggjorts för utvärderarna. DATABAS ÖVER ANSÖKNINGAR RJ har lagrat en mängd uppgifter om de möten som fonden genom åren finansierat. Genom tillgång till denna databas har information kunnat inhämtas om de sökande samt om anslagen de sökt. En stor del av dessa uppgifter har funnits tillgänglig i ett format som möjliggjort enkla sammanställningar och analyser. En del uppgifter av intresse för utvärderingen har däremot krävt en läsning av ansökningarna, något som således genomförts av utredarna med hjälp av en projektassistent. Läsningarna av ansökningarna har syftat till att kategorisera ansökningarnas ämne, geografiska profil samt vilken typ av möte ansökningen avser. Vi har i ett mindre antal fall inte fått tag på alla ansökningsdokument i digital form, vilket således inneburit svårigheter att kategorisera mötena och vilket vidare bidragit till smärre skillnader gällande det totala antalet anslag i olika tabeller i rapporten. ENKÄT TILL ANSLAGSMOTTAGARE Materialet ur databasen kompletterades med en enkät innehållande sju öppna frågor till dem som erhållit anslag för Forskningsinitiering. Enkätfrågorna återfinns i bilaga 1. Av de 853 beviljade ansökningar som ingått i underlaget för utvärderingen 1 valdes 50 slumpvis ut (stratifierat med 5 per år), till vilka en pilotenkät skickades. Efter att vi gått igenom svaren skickades enkäten ut till resterande anslagsmottagare utan några förändringar. Sedan vi rensat bort ogiltiga e-postadresser och dubbletter (anslagsmottagare som erhållit stöd vid flera tillfällen) skickades enkäten ut till ytterligare 625 personer. Enkätsvaren har varit helt anonyma, med undantag för att det har noterats vilket år varje respondent erhöll sitt anslag. Detta främst för att kunna göra en bortfallsanalys och säkerställa att enkätsvaren återspeglar erfarenheter från hela tioårsperioden. I de fall någon erhållit stöd vid flera tillfällen har årtalet som knutits till deras svar varit det senaste tillfället som de erhållit anslag. Gällande respondenternas anonymitet har många av svaren innehållit information om projekten som gjort det möjligt att identifiera respondenten. I de fall dessa svar har återgetts i föreliggande rapport har dylik information utelämnats, för att garantera respondenternas anonymitet. Varje respondent har tilldelats ett slumpmässigt ID-nummer som redovisas i samband med att svaren har återgivits. Totalt mottogs 205 svar inklusive 8 svar på pilotenkäten från de 675 personer som mottog enkäten, vilket gav en svarsfrekvens på 30 procent. Som framgår av figur 1 var svarsfrekvensen högre bland anslagsmottagare från de senare åren, med undantag för de två sista åren. Antalet svarande per år följer samma mönster. En skevhet i figuren utgörs av att ett antal respondenter 1 Då utvärderingen inleddes hade 2016 års sista beslutsmöte ännu inte hållits, vilket innebär att inte samtliga anslagsmottagare under tioårsperioden mottagit enkäten. Vid årets sista beslutsmöte beviljades ytterligare 30 anslag. RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3 5

6 har erhållit anslag vid flera tillfällen och att deras svar har kopplats till det årtal då de senast erhöll anslag. Det innebär att antalet svarande för de tidigare åren bör vara något underskattat jämfört med de senare. Trots en märkbart lägre andel svarande under de tre första åren innehåller enkätsvaren ett tiotal svar per år, vilket bör borga för att även erfarenheter från dessa tidiga år återspeglas i enkätsvaren. FIG1 FIG1 FIG1 35 FIG1 FIG1 25 FIG1 15 FIG1 FIG1 5 FIG1 FIG1FIG1 5 FIG % Figur 1. Antal samt andel enkätsvar, per år. Antal svar Andel svar 35% 25% 15% 5% 5% 6 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3

7 KARTLÄGGNING AV ANSLAGEN I denna första del av utvärderingens analys besvaras frågor av beskrivande karaktär. Det inkluderar hur många och stora anslag som söks, för vilken typ av möte man ansöker om stöd, vilka ämnen mötena behandlar, vilken geografisk profil mötena har, vilka de sökande är och vilka som medverkar på mötena. En viktig aspekt i denna del av analysen är huruvida några trender över tid går att identifiera. Dessa frågor kommer främst att besvaras med hjälp av material som hämtats från RJ:s databas med ansökningar av Forskningsinitiering. EKONOMI Under tioårsperioden 2007 till 2016 har 883 anslag delats ut för Forskningsinitiering. Antalet anslag som delats ut varje år varierar mellan 63 och 114 stycken och har sedan den lägsta noteringen 2009 ökat till cirka 100 anslag per år de senaste fyra åren, vilket framgår av figur 2. Anslagens storlek har varierat mellan kr till kr och det genomsnittliga anslagets storlek har varit kr. Genomsnittstorleken har inte förändrats nämnvärt över åren utan legat mellan kr och kr med undantag för 2007 ( kr) samt 2010 ( kr). Då antalet anslag har ökat, har även den totala mängden anslagna medel ökat under tioårsperioden, vilket framgår av figur 1. Här kan noteras att den totala mängden utdelade medel har stigit från cirka 11 miljoner kr per år till över 19 miljoner kr år FIG2 FIG2 100 FIG2 FIG2 80 FIG2 FIG2 60 FIG2 40 FIG2 20 FIG2 FIG2 0 FIG kr Anslagna medel Antal anslag Figur 2. Antal anslag och total mängd anslagna medel, per år kr kr kr kr kr kr FIG3 250 FIG3 200 FIG3 150 FIG3 FIG3 100 FIG3 FIG3 50 FIG3 0 FIG3 FIG3 FIG Figur 3. Antal beviljade anslag per storlek, RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3 7

8 Figur 3 illustrerar hur anslagen fördelas per storlek. Här kan man notera att de flesta av anslagen (77 procent) har haft en storlek mellan kr och kr, endast 6 procent av dem har varit mindre än så och bara 17 procent har varit större. Inga större förändringar har skett över tioårsperioden gällande beviljandet av de stora ( kr) och de små ( kr) anslagen. Antalet stora anslag har legat relativt stabilt runt 15 per år men med en ökning under 2016 till 24 stycken, och antalet små anslag har inte heller varierat utan varit ca 5 per år, vilket framgår av figur 4. Antalet medelstora anslag följer kurvan för det totala antalet anslag med en initial nedgång för att sedan öka under senare år (jfr figur 2). 100 FIG4 FIG4 FIG4 80 FIG4 FIG4 60 FIG4 FIG4 40 FIG4 FIG4 20 FIG4 FIG4 0 FIG Figur 4. Antal små, medelstora och stora anslag, ANSLAGSFÖRVALTARE Anslagsförvaltarna består av svenska universitet och högskolor, utländska lärosäten samt olika institut, stiftelser, myndigheter och andra organisationer. Tabell 1 redovisar samtliga anslagsförvaltare som erhållit tre eller fler anslag, vilket sammanlagt utgör 90 procent av det totala antalet anslag. Ytterligare 71 anslagsförvaltare har erhållit ett eller två anslag. De fyra största anslagsförvaltarna har beviljats hälften av det totala antalet anslag och består av Uppsala universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet. 8 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3

9 Tabell 1. Anslag per anslagsförvaltare, Anslagsförvaltare Antal Andel i % Uppsala universitet ,1 Stockholms universitet ,7 Göteborgs universitet 89 10,1 Lunds universitet 79 8,9 Umeå universitet 48 5,4 Linköpings universitet 41 4,6 Södertörns högskola 23 2,6 Linnéuniversitetet 23 2,6 Örebro universitet 20 2,3 Karlstads universitet 14 1,6 Utrikespolitiska Institutet 14 1,6 KTH 11 1,2 Svenska institutet i Rom 10 1,1 Högskolan i Jönköping 10 1,1 Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul 9 1 Malmö högskola 9 1 Riksbankens Jubileumsfond* 9 1 Kungl. Vetenskapsakademien 8 0,9 Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek 7 0,8 Institutet för Framtidsstudier 7 0,8 Mittuniversitetet 7 0,8 Sveriges Lantbruksuniversitet 6 0,7 Akademikonferens SLU 6 0,7 Nordiska Afrikainstitutet 6 0,7 Svenska Institutet i Athen 5 0,6 FOI Totalförsvarets forskningsinstitut 5 0,6 Handelshögskolan i Stockholm 5 0,6 Kungliga biblioteket 5 0,6 Högskolan Dalarna 4 0,5 Institutet för Säkerhet och Utvecklingspolitik 4 0,5 Kungliga Myntkabinettet 4 0,5 Luleå tekniska universitet 4 0,5 Utrikesdepartementet 3 0,3 Åbo Akademi 3 0,3 Judisk Kultur i Sverige 3 0,3 Nordiska museet 3 0,3 Universitetet i Oslo 3 0,3 Riksantikvarieämbetet 3 0,3 Östekonomiska Institutet - SITE 3 0,3 Karolinska Institutet 3 0,3 Nobelmuseet 3 0,3 Sigtunastiftelsen 3 0,3 Total ,9 * I några fall då ingen lämplig anslagsförvaltare identifierats har Riksbankens Jubileumsfond av praktiska skäl själv varit anslagsförvaltare för de beviljade medlen. Tabell 2 redovisar antal anslag per typ av anslagsförvaltare, vilket visar att universiteten med bred marginal har erhållit flest anslag, totalt 625 stycken. Landets högskolor har tillsammans tilldelats 59 anslag, där Södertörns högskola utmärker sig genom att ha erhållit flest anslag. Bland instituten som tillsammans erhållit 77 anslag återfinns bland andra Utrikespolitiska institutet och Svenska institutet i Rom. Inom kategorin museum och bibliotek finns bland RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3 9

10 andra Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Kungliga biblioteket, Kungliga Myntkabinettet samt Uppsala universitetsbibliotek. Kategorin övrigt innehåller olika akademier, stiftelser, förbund och centra men även myndigheter. Här kan exempelvis nämnas Kungliga Vetenskapsakademien, Utrikesdepartementet, Judisk kultur i Sverige, Mångkulturellt centrum, Svenska kyrkan och Sveriges författarförbund. Under senare år har ett mindre antal anslag totalt 13 stycken även tilldelats utländska universitet, främst i Norden men även i Storbritannien, Nederländerna och Japan. Övriga trender är en ökning av antalet anslag till universiteten och en minskning av anslag till museer och bibliotek samt övriga anslagsförvaltare, medan antalet anslag till högskolorna och instituten har varierat mellan åren men inte förändrats i någon tydlig riktning. Tabell 2. Antal anslag per typ av anslagsförvaltare och år Total Total i % Universitet ,8 Institut ,7 Övrigt ,2 Högskola ,7 Museum/bibliotek ,2 Utländskt univ ,5 Totalt ANSLAGSMOTTAGARE Gällande könsfördelningen hos anslagsmottagarna kan man i figur 5 notera att andelen kvinnor under perioden har skiftat från att inledningsvis ligga strax under hälften till att från och med 2012 ligga strax över hälften. Den lägsta noteringen gjordes 2009 med 40 procent kvinnliga anslagsmottagare och den högsta noteringen på 54 procent gjordes Totalt är könsfördelningen balanserad bland anslagsmottagarna med 49 procent kvinnliga mottagare. Jämfört med samtliga sökande skiljer sig inte könsfördelningen nämnvärt bland dem som tilldelats anslag. Totalt har andelen kvinnor bland de sökande varit 48 procent, och inte under något av åren kan större skillnader noteras. Den sökandes kön förefaller således inte ha någon koppling till utfallet i bedömningsprocessen av ansökningarna. 1,00 FIG5 FIG5 FIG5 0,75 FIG5 FIG5 0,50 FIG5 FIG5 FIG5 0,25 FIG5 FIG5 FIG5 0 FIG Anslagsmottagare Sökande Figur 5. Andel kvinnor bland anslagsmottagare samt bland samtliga sökande, per år. 10 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3

11 Anslagsmottagarnas akademiska ålder kan noteras i figur 6, där anslagen har sorterats efter hur många år som vid ansökningsåret hade passerat sedan anslagsmottagaren disputerade. Alla anslagsmottagare har inte disputerat, men av de totalt 883 anslagen finns det uppgifter om disputationsår för 776 anslag. Fördelningen är relativt bred, med anslagsmottagare med en akademisk ålder mellan noll och fyrtiotvå år. Med anledning av det relativt stora antalet anslagsmottagare med en låg akademisk ålder förefaller stödformen gynnsam också för nydisputerade forskare. Jämför man antalet beviljade anslag med antalet sökta anslag per akademisk åldersgrupp kan man dock notera att beviljandegraden är lägst (59 procent) för ålderskategori 0 5 år och högst (76 procent) för ålderskategori 26 år eller mer, vilket framgår av figur 7. De med en högre akademisk ålder har således större framgång med sina ansökningar. FIG6 50 FIG6 45 FIG6 40 FIG6 35 FIG6 30 FIG6 25 FIG6 20 FIG6 15 FIG6 10 FIG6 5 FIG6 FIG Figur 6. Antal anslag per akademisk ålder hos mottagare. FIG7 1 FIG7 0,9 FIG7 0,8 FIG7 0,7 FIG7 0,6 FIG7 0,5 FIG7 0,4 FIG7 0,3 FIG7 0,2 FIG7 0,1 FIG7 FIG Figur 7. Beviljandegrad per akademisk ålder. Gällande anslagsmottagarnas senioritet framgår det av figur 8 att det största antalet anslag har tilldelats professorer, över hela tioårsperioden har de erhållit 45 procent av alla anslag. Docenter har fått 18 procent av anslagen och doktorer 28 procent. Bland övriga anslagsmottagare (10 procent av samtliga anslag) ingår dels personer med kandidat- och magisterexamina men också yrkestitlar så som lektor, bibliotekarie, direktör, arkivarie och intendent. Över tid är RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3 11

12 den mest iögonfallande förändringen det ökande antalet doktorer som erhållit anslag, samtidigt som övriga kategorier varierat över åren utan att påvisa någon tydlig trend. Detta antyder att anslagen i allt större utsträckning kommit att tilldelas junior akademisk personal. FIG8 60 FIG8 50 FIG8 FIG8 40 FIG8 FIG8 30 FIG8 20 FIG8 FIG8 10 FIG8 FIG8 0 FIG Professor Docent Doktor Figur 8. Antal anslag per titel på anslagsmottagare, och år. MÖTENAS KARAKTÄR Av tabell 3 framgår det vilka ämnen som de beviljade anslagen har behandlat och hur många anslag som beviljats inom varje ämne. 2 Tabellen redovisar de ämnen som beviljats fem anslag eller fler, övriga 68 anslag (8 procent av samtliga anslag) är spridda över ytterligare 31 ämnen. Av de 868 anslag där det finns information om ämne har flest anslag gått till möten inom historia (110), statsvetenskap (71) och litteraturvetenskap (56). Av de 30 samhällsvetenskapliga och 26 humanistiska ämnena som ingår i SCB:s taxonomi för svenska forskningsämnen har ansökningar beviljats inom samtliga ämnen utom ett (Internationell migration och etniska relationer, med totalt fyra ansökningar). Utöver detta har dessutom 19 anslag beviljats inom naturvetenskap, medicin och hälsovetenskap samt lantbruksvetenskap. Det är svårt att se några trender gällande fördelningen av anslag mellan olika ämnen över tid. Man kan dock notera att de ämnen som totalt erhållit flest anslag i stor utsträckning har fått relativt många anslag varje år, över hela tioårsperioden. Tabell 4 redovisar antalet avslag och antalet beviljade ansökningar fördelat per ämne, inklusive andelen beviljade anslag per ämne. Endast ämnen där det förekommit fler än tio ansökningar totalt har inkluderats, då beviljandegraden är svår att tolka på ett meningsfullt sätt med allt för få ansökningar. För samtliga 1341 ansökningar med information om mötets ämne, inklusive de som ej redovisas i tabell 4, har 868 ansökningar beviljats, vilket ger en total beviljandegrad på 65 procent. Som framgår av tabell 4 skiljer sig beviljandegraden i mycket hög grad åt mellan olika ämnen. Företagsekonomi, lärande och tillämpad psykologi har en beviljandegrad på runt 30 procent medan ämnen som antikvetenskap och litteraturstudier har fått över 80 procent av ansökningarna beviljade. Det finns inget tydligt samband mellan 2 Mötenas ämne har under perioden angetts i ansökan av den sökande i enlighet med SCB:s standard för svensk indelning av forskningsämnen från Ämnet som anges indikerar då vad mötet avser behandla, och beskriver alltså inte den sökandes kunskapsområde eller arbetsplats. För perioden har dessa uppgifter saknats. Mötena har därför efter en läsning av ansökningarna kategoriserats av oss med hjälp av en projektassistent med avseende på den huvudsakliga frågeställningen för mötet. 12 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3

13 beviljandegraden och antalet ansökningar inom ett ämne. Märkbart är däremot att de ämnen med högst andel beviljade ansökningar ofta är humanistiska snarare än samhällsvetenskapliga, och att det omvända är fallet i botten på listan där de flesta ämnen är samhällsvetenskapliga. Vad som kan förklara de markanta skillnaderna i beviljandegrad mellan olika ämnen är en fråga som föreliggande utvärdering inte har möjlighet att undersöka närmare. Frågan är dock relevant i ett bredare sammanhang och något som vi menar att RJ bör ta notis om. Tabell 3. Antal anslag per ämne och år, Total Total i % Historia ,7 Statsvetenskap ,2 Litteraturvetenskap ,5 Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvet ,8 Sociologi ,3 Filosofi ,9 Religionsvetenskap ,8 Kulturstudier ,6 Nationalekonomi ,5 Studier av enskilda språk ,8 Arkeologi ,8 Antikvetenskap ,6 Jämförande språkvetenskap och lingvistik ,5 Idé- och lärdomshistoria ,2 Medievetenskap ,2 Litteraturstudier ,1 Genusstudier ,0 Pedagogik ,8 Socialantropologi ,7 Övrig annan humaniora ,6 Didaktik ,4 Juridik och samhälle ,4 Filmvetenskap ,3 Konstvetenskap ,3 Ekonomisk historia ,0 Företagsekonomi ,0 Juridik (exklusive juridik och samhälle) ,9 Bildkonst ,9 Kulturgeografi ,9 Globaliseringsstudier ,8 Etik ,7 Religionshistoria ,7 Psykologi (exklusive tillämpad psykologi) ,7 Övrig annan samhällsvetenskap ,6 Teatervetenskap ,6 Lärande ,6 Total ,2 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3 13

14 Tabell 4. Antal avslag och beviljade anslag, per ämne, Avslag Beviljad Total Andel beviljade i % Antikvetenskap ,0 Litteraturstudier ,8 Övrig annan humaniora ,8 Studier av enskilda språk ,4 Statsvetenskap ,2 Religionsvetenskap ,7 Litteraturvetenskap ,7 Filosofi ,6 Genusstudier ,9 Filmvetenskap ,3 Idé- och lärdomshistoria ,1 Medievetenskap ,1 Historia ,8 Kulturgeografi ,7 Kulturstudier ,9 Jämförande språkvetenskap och lingvistik ,8 Sociologi ,7 Bildkonst ,7 Globaliseringsstudier ,6 Arkeologi ,5 Juridik (exklusive juridik och samhälle) ,5 Didaktik ,0 Etik ,0 Juridik och samhälle ,0 Socialantropologi ,7 Ekonomisk historia ,3 Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvet ,2 Pedagogik ,2 Konstvetenskap ,0 Psykologi (exklusive tillämpad psykologi) ,5 Nationalekonomi ,6 Tillämpad psykologi ,3 Lärande ,3 Företagsekonomi ,3 Mötenas geografiska profil 3 redovisas i figur 9. Förändringarna som kan noteras över tid skiftar något, men över hela tioårsperioden kan man se en ökning av andelen internationella och europeiska möten och en minskning av andelen nordiska och svenska möten. Antalet svenska och nordiska möten har varit konstant lågt, och den andel per år som de utgjort har minskat på grund av ett ökande antal internationella och europeiska möten. Av det totala 3 Mötenas geografiska profil har kategoriserats som svenskt, nordiskt, europeiskt eller internationellt och har bestämts av huruvida någon deltagare verksam utanför Sverige/Norden/Europa har medverkat. Deltagarnas nationella identitet är fastslagen med hänvisning till det lärosäte eller organisation varvid de är verksamma. Även föreslagna men ännu inte tillfrågade eller bekräftade deltagare har antagits medverka vid mötena. I vissa fall anges det att internationella/utländska gäster ska bjudas in, utan att dessa preciseras närmare än så. Ett exempel återfinns i projektplanen för F :1 där övriga deltagare är uteslutande svenska: Vi arbetar för närvarande på att bjuda in en internationell erkänd forskare som keynote speaker, men har ännu inget färdigt namn att meddela. I dylika fall har det inte gått att ange den geografiska profilen för gästen och således mötet, och mötets geografiska profil har därför kategoriserats med hänvisning till övriga deltagares härkomst. I vissa fall har möten anordnats utomlands, exempelvis i anslutning till en internationell konferens. Platsen för dylika möten har dock inte påverkat kategoriseringen av mötenas geografiska profil, utan detta har endast berott på vilka som deltagit vid mötena. 14 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3

15 antalet möten utgör andelen internationella möten 67 procent, europeiska möten 21 procent, nordiska möten 7 procent och svenska möten 5 procent. Ingen exakt notering har kunnat göras av fördelningen och härkomsten av alla deltagare på alla möten. Efter en genomgång av samtliga beviljade ansökningar under tioårsperioden kan det dock noteras att en mycket stor andel av de möten som kategoriserats som internationella har gjorts så på grund av medverkan från amerikanska deltagare. Det är inte sällan mötena består av deltagare från ett flertal europeiska länder samt USA. Andra nationer som förekommer relativt ofta är Kanada och Australien. Asiatiska deltagare förekommer till viss del, liksom afrikanska deltagare. Antalet deltagare från Sydamerika är mycket begränsat. FIG9 FIG9 90% FIG9 80% FIG9 70% FIG9 60% FIG9 50% FIG9 40% FIG9 30% FIG9 20% FIG9 10% FIG9 FIG9 0% 100% Svensk Nordisk Europeisk Internationell Figur 9. Mötenas geografiska profil, andel per år. Som kan noteras i tabell 5 används stödformen Forskningsinitiering till att finansiera många olika typer av möten. 4 Vanligast är konferenser, följt av workshopar, symposium och nätverk. Även seminarium och kongresser förekommer ett flertal gånger, medan övriga typer av möten endast påträffas enstaka eller ett fåtal gånger. Att mötena har getts olika benämningar är dock ingen intäkt för att de skulle skilja sig tydligt i enlighet med de olika namnen. Sannolikt finns det ämnesmässiga trender kring vad man kallar sina sammankomster, liksom skiftande trender över tid. Detta behöver dock inte nödvändigtvis innebära några större skillnader gällande vad som sker under mötena, utan kan i hög grad handla om hur forskarna väljer att beskriva sina möten. Mötena har dock varit av varierande storlek, med alltifrån små workshopar med ett tiotal deltagare till stora konferenser med hundratalet deltagare. Vissa anslag har också gått till kombinationer av möten, exempelvis en sluten workshop för inbjudna forskare och ett offentligt seminarium för allmänheten. 4 Kategoriseringen av typ av möte har utgått från den beskrivning som anslagsmottagaren själv angett i sin ansökan, exempelvis konferens eller workshop. I ett fåtal fall har de inte uttryckligen angett vilken typ av möte det har handlat om. Vi har då gjort en tolkning av beskrivningen av mötet och angett en typ av möte. Återkommande möten beskrivs ofta som nätverk, exempelvis bestående av ett antal workshops, och i dessa fall har mötena kategoriserats som nätverk. RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3 15

16 Tabell 5. Benämning av möten Benämning Antal Konferens 360 Workshop 226 Symposium 101 Nätverk 79 Seminarium 28 Kongress 13 Konferens/workshop 5 Kollokvium 4 Bokprojekt 4 Idésamtal 3 Tryckningsbidrag 3 Vetenskapsfestival 3 Utställning 2 Sommarskola 2 Arbetsmöte 2 Forskningsprojekt 2 Workshop/seminarium 2 Arbetskonferens 2 Workshop/symposium 2 Miljöstöd 2 Möte 2 Forskningsplattform 1 Festskrift 1 Jubileumsbankett 1 Planeringsmöte 1 Paneldiskussion 1 Rundabordssamtal 1 Arbetsmöte/seminarium 1 Arbetsseminarium 1 Jubileumsskrift 1 Slutkonferens 1 Konferens/seminarium/workshop 1 Film 1 Arkivresa 1 Totalt 860 Utvecklingen över tid för de fem vanligaste typerna av möten framgår av figur 10, som redovisar typ av möte angett i procent av det totala antalet möten för varje år. Här kan noteras att konferenser varit den vanligaste mötestypen under samtliga år, och att de utgjort mellan 40 och 50 procent av mötena, med undantag för år 2007 och 2010 då andelen varit något lägre. Över tid är det dock svårt att se någon särskild trend. Andelen workshopar har däremot ökat under tioårsperioden från att inledningsvis ligga runt 20 procent per år till att under de sista fyra åren utgöra mer än 30 procent av alla möten, varje år. Andelen symposium, nätverk och seminarium varierar lite mellan åren, men utgör totalt 12, 9 respektive 3 procent av alla möten. Kategorin annat inkluderar alla de andra möten som kan noteras i tabell 5. Dessa var förhållandevis många under de första fem åren som utvärderingen omfattar, men har sedan kommit 16 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3

17 att utgöra cirka 5 procent av mötena varje år. Det är svårt att dra allt för stora slutsatser av dessa trender, då det är oklart huruvida det främst är mötenas innehåll eller benämningar som har förändrats. 60% FIG10 FIG10 50% FIG10 40% FIG10 FIG10 30% FIG10 FIG10 20% FIG10 10% FIG10 FIG10 FIG10 0% FIG Konferens Workshop Symposium Nätverk Seminarium Annat Figur 10. Benämning av möte, andel i procent per år. Samtliga möten som har kunnat kategoriseras ingår i underlaget. ANALYS AV ANSLAGENS BETYDELSE I denna andra del av analysen riktas fokus mot de mer kvalitativa frågorna som belyser betydelsen och resultaten av stödet. Frågor som adresseras i detta avsnitt är vad stödet har betytt för anslagsmottagarna i bred bemärkelse, huruvida stödet varit nödvändigt för att möjliggöra de möten man anordnat, vad mötena har resulterat i gällande nya nätverk och ny forskning samt vad betydelsen av de eventuella internationella inslagen varit. Dessa frågor kommer att besvaras med hjälp av svaren på den enkät som skickats till samtliga anslagsmottagare. RJ:S BETYDELSE Gällande möjligheten att få till stånd de vetenskapliga möten som finansierats inom stödformen Forskningsinitiering så menar de absolut flesta respondenter att RJ:s finansiering har varit av avgörande betydelse. Många av dem anger att stödet varit mycket viktigt (R3), helt avgörande (R8) och ovärderligt (R11). En del av anslagsmottagarna menar att det inte har varit möjligt att anordna liknande arrangemang utan RJ:s stöd. Det går inte. Det finns inga sådana pengar annat än de här viktiga Forskningsinitieringsbidragen. (R78) De flesta påtalar dock att det finns alternativ och nämner lärosätets fakultetsmedel, strategiska medel på lärosätet samt olika externa finansiärer så som Vetenskapsrådet, Europeiska socialfonden samt olika privata och offentliga stiftelser. Det är inte enkelt att finansiera konferenser; det finns inte särskilt många bra finansiärer och stödformer. I andra fall har det fått bli en kombo av olika källor: lite stöd från egna institutionen, ibland lite konferensavgifter, lite pengar från VR-projekt etc. (R45) Uppfattningen om huruvida RJ:s Forskningsinitiering är helt nödvändigt för att kunna anordna de möten som finansierats verkar således skilja sig mellan olika anslagsmottagare, något som möjligen också kan bero på vilken typ av möte det har handlat om. RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3 17

18 Något som påpekas av flera anslagsmottagare rör möjligheten att erhålla finansiering för olika typer och former av vetenskapliga möten. Fördelen med RJ:s sökform är att den är så flexibel, från det lilla till det stora. (R52) Flera påtalar också att de relativt små anslagen för Forskningsinitiering ofta har haft en mycket stor inverkan. Trots att vi talar om relativt små summor i forskningssammanhang är detta bland de viktigaste medel jag har erhållit. (R93) Att kunna få anslag även för mindre möten upplevs vara en betydande skillnad mot många andra finansiärer, vilket gör Forskningsinitiering till en unik och viktig stödform. En respondent säger att det finns begränsat med ekonomiska medel för att arrangera workshops/konferenser och utan dessa möten är det svårt att utvecklas som forskare. (R71) En annan menar att [w]orkshops av mindre format ger enligt min uppfattning långt mer konkreta forskningsresultat än större konferenser. (R84) Att kunna bedriva ett lågintensivt men relativt långt samarbete lyfts också fram. Det var mycket värdefullt att medlen gavs under en treårsperiod eftersom samarbetet då kunde fördjupas. (R59) Detta upplevs också vara något som gör stödformen både mycket värdefull och unik: Att under två till tre år kunna mötas i olika sammanhang och med internationella kolleger är något som inte bekostas i andra fonder. (R49) Att de medel som anslås inom stödformen täcker hela eller stora delar av kostnaderna för de möten de avser att finansiera beskrivs också som positivt, särskild då det innebär att man inte behöver skriva ett flertal ansökningar och man inte heller behöver förhålla sig till olika finansiärers synpunkter och önskemål. Det betydde också mycket att den täckte det hela så att jag inte behövde arbeta sönder mig med att söka många anslag och hitta nödlösningar. (R14) De anslagna medlen upplevdes också ofta som frikostiga, något som bidragit till mervärden av olika slag. Det är det sociala inslaget i form av en middag t.ex. som gör att man lär känna varandra och får en förståelse inte bara för varandras forskning utan också för hur deras forskningsmiljö ser ut, hur de är finansierade och vilka praktiska möjligheter som faktiskt finns för samarbetet framöver och vilka erfarenheter de har från sin tidigare karriär och utbildning. (R36) Den generösa finansieringen upplevs också bidra till möjligheten att attrahera viktiga deltagare som främjar det vetenskapliga utbytet. De mer ordentliga pengar RJ erbjuder gör att det går att få hit internationella forskare och forskare i världsklass. (R106) Jämförelsevis har alltså medel från andra finansiärer ofta varit betydligt mindre: Inom detta nätverk har vi haft regelbundna träffar även efter att RJ:s finansiering har upphört. Då har vi sökt medel från mindre forskningsfonder, men då har budgeten varit betydligt blygsammare. (R42) En aspekt som underströks av många är den smidiga ansökningsprocessen. Det upplevs som mycket postivt att forskare kan ansöka om medel när som helst, och snabbt får besked. It was especially important that RJ has a much shorter decision period than other foundations, which enabled me to start the realization of the conference project without any delay. (R50) RJ beskrivs också generellt vara förstående och lätta att ha att göra med, vilket bidragit till en positiv erfarenhet hos många anslagsmottagare. En av dem beskriver det så här: För en gångs skull känns det som att man inte behöver ha gjort allt redan för att kunna övertyga anslagsgivaren om att få pengar. Här har jag känslan av att anslagsgivaren agerar på forskarens villkor, d.v.s. man vet inte alltid om det man planerar kommer att bli bra men idén är tillräckligt bra för att pröva. (R4) Den höga beviljandegraden beskrivs också som en motiverande faktor för att söka anslag, vilket gör att man orkar satsa på det och skriva en ansökan (R77). I övrigt kan noteras att stödformen kan vara särskilt betydelsefull för unga forskare att etablera nätverk: Som ung forskare med visstidsanställning (alltså utan tillgång till institutionsmedel) är externa medel helt avgörande för möjligheten att anordna workshops. (R77) 18 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3

19 DELTAGARNA OCH DERAS RELATIONER En fråga för utvärderingen har varit vilka nya kontakter och nätverk som har skapats med hjälp av de medel RJ anslår för Forskningsinitiering. Därför har vi i enkäten frågat anslagsmottagarna vilken relation deltagarna i de vetenskapliga mötena har haft tidigare samt hur dessa relationer har kommit att utvecklats. En mycket stor andel av anslagsmottagarna anger att mötesdeltagarna bestod både av tidigare och helt nya kontakter. Följande redogörelse är illustrativ då den pekar på den blandning av individer som ofta kommit att mötas: I det här fallet var det en kombination; några etablerade kontakter, några helt nya. Somliga av deltagarna ingick i olika av mina tidigare samarbeten (ibland utan koppling till varandra), och mötet gjorde det möjligt att föra samman dessa forskare. Andra personer var sådana som vi velat bjuda in till samarbete under en tid, utan att tidigare ha träffat dem. (R12) Knappast någon beskriver att mötet bestått endast av personer som tidigare haft tät kontakt. Vissa möten har dock genomförts av tidigare etablerade nätverk, vilket har beskrivits bland annat på följande sätt: Ett nätverk kan inte hållas vid liv utan investering i relationer. Utan fysiska möten blir detta svårt. Nätverket som träffades mha RJ-medel var starkt innan, men utan detta årliga möte (som ambulerar i Europa) vore det omöjligt att bibehålla denna styrka. (R71) Forskningsinitiering medger goda möjligheter att få stöd för tvärdisciplinära möten, något som ofta innebär att nya kontakter uppstår, just eftersom att deltagarna verkat inom olika vetenskapliga discipliner. Konferensens tema och intention var just att sammanföra forskare från olika fakulteter, detta på grund av ämnets karaktär. Deltagarna bestod således av en blandning av forskare inom olika specifika nätverk, som hade träffats inom nätverken men inte mellan nätverken tidigare. (R184) Även möjligheten att samarbeta med praktiker lyfts fram som en faktor som bidragit till att etablera nya kontakter: Deltagarna kom från olika etablerade internationella nätverk och från museer och arkiv från flera europeiska länder. Nätverken visste om varandra, men kontakterna mellan museer och arkiv var nästan obefintliga; detsamma gäller för kontakter mellan forskare och representanter från museer och arkiv. (R164) Kontakten med näraliggande discipliner och forskningsfält har för vissa inneburit att deltagarna fått nya insikter som bidragit till deras forskning. Jag har fått kunskaper om nya teorier och metoder som påverkat min forskning positivt. Jag kan ställa nya frågeställningar och se forskningen i ett vidare perspektiv. (R31) Det finns dock också exempel på hur möten mellan forskare från olika områden bidragit till att befästa gränserna mellan områdena. Uppriktigt sagt var en av de viktigaste lärdomarna av konferensen för min del att jag insåg mina begränsningar jag såg hur hög kvalitet andras forskning höll när det gällde områden som jag tänkt ge mig in på, så jag har valt att prioritera andra forskningsuppgifter där jag tror att jag kan lämna mer unika bidrag! (R115) Knappast någon av respondenterna beskriver att det vetenskapliga mötet var en engångsföreteelse, i stället beskriver de olika sätt varpå mötesdeltagarna har kommit att samarbeta efter sina möten. Många nämner hur kontakterna har upprätthållits genom nya möten, webbforum, gemensamt deltagande i seminarier och paneler på konferenser, gästforskarvistelser, deltagande i betygskommittéer samt deltagande i styrgrupper för varandras projekt, med mera. Det är också vanligt att forskarna efter mötet har upprättat mer eller mindre formella nätverk för fortsatt samarbete. Konferensen gav underlag till ett nätverk som i dag har en styrgrupp och som sedan den första konferensen organiserats årligen. (R131) RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3 19

20 RESULTAT AV MÖTENA Frågan om vad de finansierade mötena resulterat i har tidigare berörts gällande hur deltagarnas kontakter har kommit att utvecklas. Möjligheten att träffa andra forskare för att ingående diskutera relevanta frågor är också det resultat som framhålls som mest betydelsefullt. Detta har i sig haft en mängd olika konsekvenser, men generellt kan sägas att respondenterna betonar att mötena är viktiga fora för att pröva nya idéer och få återkoppling på sitt arbete. Utbyte av senaste rön och nya idéer inom nätverket har berikat min forskning på olika sätt, men nätverket utgör också ett forum för kritiska diskussioner, vilket är ovärderligt för forskningsutveckling. (R42) Andra fördelar som har lyfts fram är möjligheten att sammanföra forskare från olika discipliner samt att öka internationaliseringen av svensk forskning. Ett flertal nämner även sina möten som viktiga för att etablera sin forskning som ett område då forskare från olika håll har kunnat mötas. To me the most important outcome of the research was to launch a new field of research which has previously received no attention. (R150) Att skapa nya eller upprätthålla tidigare kontakter framstår alltså som något anslagsmottagarna anser vara mycket viktigt. Men framför allt, och långsiktigt, skulle jag säga att det resulterat i stärkta eller nya kontakter, mellan olika deltagare, och på så sätt nya forskningssamarbeten. (R12) Vanligt är också att forskarna understryker inrättandet av nya plattformar och forum för fortsatt kontakt. De mest konkreta resultaten av de vetenskapliga mötena, som också nämns i stor utsträckning, är publiceringar av olika slag. Många möten har haft som uttalat mål att resultera i antologier eller andra publikationer, trots att dylika kostnader inte är något som stödformen finansierar. De flesta som nämner publiceringar syftar på vetenskapliga fora, men det är också flera som understryker att mötet resulterat i kunskapsspridning till särskilda intressenter utanför akademin samt till allmänheten. En anslagsmottagare nämner: There has also been quite a lot of popular press on the topic. (R97) I många fall har mötet lett till att ny forskning initierats: Since our meeting we have collected data in common, carried out analyses, and published numerous common papers. (R105) Vidare har flera angett att deras möte resulterat i nya forskningsprojekt och ansökningar om finansiering. Det direkta resultatet av mötet blev en ansökan till ett stort RJ-projekt, som också fick medel. (R81) Ansökningar har då gjorts både till RJ och andra finansiärer inom och utom Sverige. Många nämner även att de erhållit dessa medel och fortsatt sitt samarbete inom ramen för nya projekt. Andra beskriver däremot hur svårigheter att få fortsatt finansiering har inneburit slutet för det samarbete som påbörjats: Vi skickade in stora projektansökningar två gånger men fick avslag båda gångerna. Därefter avtog samarbetet tyvärr. Vi som är forskare gick i nya riktningar. (R78) Att få anslag från RJ upplevs av forskarna som viktigt i sig. Att RJ stod bakom projektet underlättade också mobilisering av intresse kring projektet. RJ:s stöd gav en viss legitimitet till verksamheten. (R156) Att finansieras av RJ utgör en viktig signal till kollegor och andra finansiärer och bidrar till anslagsmottagarnas fortsatta möjligheter att tilldelas anslag. It also substantially enhanced my ability to attract Swedish and international project funding. (R80) Flera beskriver också att mötena har bidragit till att stärka deras personliga anseende. Genom projektet kom jag att bli erkänd som en smärre auktoritet inom det framväxande forskningsområde som projektet behandlade. Jag har därefter anlitats som keynote speaker, reviewer, författare av handboksartiklar, m.m. på detta ämne. (R58) En aspekt som inte heller är oviktig är de erfarenheter forskare får av att anordna ett möte. Kanske bör man också nämna att själva arrangerandet av ett vetenskapligt möte ger erfarenhet på ett såväl praktiskt som personligt plan. (R133) 20 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3

21 I allmänhet verkar det dock som om den typ av finansiering som RJ erbjuder för forskningsinitiering uppfattas ge mycket viktiga, om än inte alltid särskilt handfasta och tydliga, resultat. Tanken att möten är viktiga för den vetenskapliga kreativiteten bekräftas till stor del av respondenterna som beskriver hur nya tankar och idéer uppstått ur de möten som anordnats. En anslagsmottagare beskriver det på följande vis: Initieringspengarna ger inte bara omedelbara, men viktiga, resultat, utan även långsiktiga och inte alltid förutsägbara resultat. Över huvud taget har initieringspengarna varit oundgängliga för [min forskargrupps] verksamhet och jag tror att många internationella forskare kan vittna om hur viktiga gruppens workshops och konferenser varit. (R4) INTERNATIONALISERING Internationalisering är en prioriterad fråga för RJ som också, enligt information på RJ:s webbsida, utgör en viktig faktor vid bedömningen av ansökningar om stöd för Forskningsinitiering. Som vi noterat i den kartläggande delen av analysen så har en övervägande andel av de möten som RJ finansierat innefattat internationellt deltagande. Anslagsmottagarnas synpunkter på hur de internationella kontakterna har påverkat dem och deras forskning är ofta att det har varit positivt. Alla dessa kontakter är av avgörande betydelse för min egen forskning. (R122) För vissa har de internationella kontakterna haft en stor betydelse. Vår miljö tillkom delvis på grund av ett nytt internationellt samarbete med en stor forskargrupp i USA/England och detta samarbete har påverkat min forskning på ett fundamentalt sätt, med författande på engelska, en internationell publik och forskningsfrågor som är av större internationellt intresse än tidigare. (R55) De positiva konsekvenserna av de internationella kontakterna som nämns handlar till stor del om att få nya perspektiv, att kunna samarbeta med utländska forskare, att bli inbjuden att föreläsa och att på olika sätt hjälpa varandra med granskning av avhandlingar och projekt med mera. Den internationella spridningen av forskningen lyfts också fram som en viktig aspekt. It gave international exposure to my research while allowing me to expand my own scientific thinking, especially theoretical and methodological part of my research. (R107) Andra påpekar hur mötet har bidragit till personlig utveckling som gagnat deras professionella karriärer: Jag har blivit påtagligt mer internationell i mitt tänkande kring publicering. Jag har kommit över en tröskel som tidigare höll mig tillbaka och det har att göra med något så banalt att jag genom mina internationella forskarkontakter har fått en mer realistisk bild av internationell publicering, d.v.s. att det inte är så svårt. (R4) En annan aspekt som nämns är att det kan bidra till motivationen: Låt mig bara säga att de internationella kontakter jag kunnat vara med i tack vare initieringspengar har haft mycket stor betydelse för kvaliteten på min forskning men också glädjen att hålla på. Det senare är avgörande för viljan att söka ytterligare kontakter och utveckla nya projekt. (R4) Många framhåller också att deras forskning till mycket stor del är internationell. Min forskning är internationellt fokuserad. Just denna initiering har inte haft någon betydelse därvidlag. (R61) Flera påtalar att det forskningsfält vari de verkar är för litet för att de ska begränsa sina kontakter nationellt. Inom området finns få specialister i Sverige så samarbete utanför Sveriges gränser en nödvändighet. (R3) Andra understryker den bristande kvaliteten på svensk forskning inom området: För mig är den internationella forskning min livsluft. Forskningsmiljön i Sverige är ganska unken och med några undantag inte särskilt nyskapande. (R101) RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3 21

22 Alla möten har dock inte haft internationella inslag. De forskare som ligger bakom sådana träffar påpekar att det ibland finns ett större behov av att utveckla de nationella kontakterna än de internationella. Med det åsyftas inte att den internationella aspekten skulle vara negativ, men att det också är viktigt att ha en god nationell förankring, och att det i vissa fall är viktigt att utveckla den senare. Initieringen var framför allt en nationell samling många miljöer i Sverige var bättre på internationell koppling än på nationell eller nordisk sådan. Projektet bidrog till en mer optimal balans mellan dessa. (R62) Det finns också fall där mötena inte haft några internationella inslag men där anslagsmottagarna ändå framhåller hur mötet har bidragit till att internationalisera deras forskning. Men initieringen blev ett viktigt steg på vägen för ett par deltagare (jag var en av dem) att komma in i ett stort internationellt projekt om angränsande frågor. (R28) SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER I uppdraget att utvärdera stödformen Forskningsinitiering formulerades frågor om vilken typ av stöd som söks, vilka det är som ansöker om stöd, vilka som medverkar vid mötena, hur den geografiska profilen för mötena ser ut samt hur dessa aspekter har utvecklats över tid. Vidare ställdes frågor om vilken betydelse stödet har haft för forskarna, vad mötena har lett till i form av nya nätverk och kontakter, huruvida stödet varit nödvändigt för att möjliggöra mötena, samt om mötena resulterat i nya forskningsprojekt. Utvärderingen har sökt svar på dessa frågor och angränsande teman, vilket redovisats ovan. Sammanfattningsvis kan vi notera att de flesta av anslagen har haft en storlek mellan kr och kr. Anslagsmottagarna är i huvudsak verksamma vid svenska universitet, men även vid landets högskolor samt vid andra organisationer så som institut, museum, bibliotek, akademier, stiftelser och utländska lärosäten. Konferenser är den absolut vanligaste typen av möte som finansieras inom stödformen. Även workshopar, symposium och nätverk är relativt vanligt förekommande, medan seminarier och kongresser har anordnats i mindre utsträckning. Fördelningen bland forskningsämnen är mycket bred då anslag har beviljats till möten inom närmast samtliga ämnen inom humaniora och samhällsvetenskap. Flest anslag har beviljats inom historia, statsvetenskap, litteraturvetenskap, tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap och sociologi. Högst andel beviljade ansökningar finns inom humaniora. Mötenas geografiska profil är i huvudsak internationell, då de flesta möten har innefattat utländska deltagare. Endast 5 procent av mötena saknar helt utländska deltagare, 7 procent har haft nordiska deltagare, 21 procent europeiska deltagare och 67 procent har haft utomeuropeiska deltagare med. Över tid har andelen nordiska och svenska möten minskat något till fördel för möten med europeiska och utomeuropeiska deltagare. Det har vidare varit en jämn könsfördelning på anslagsmottagarna och en bred spridning gällande deras akademiska ålder, däremot är andelen beviljade ansökningar lägre bland de sökande med en låg akademisk ålder. Ser vi i stället till de sökandes titel kan vi notera att professorer erhåller den största delen av anslagen, men att antalet anslag som tilldelas doktorer har ökat markant under tioårsperioden. Gällande betydelsen av Forskningsinitiering beskriver tidigare anslagsmottagare att RJ:s stöd har varit avgörande för att kunna anordna framgångsrika, vetenskapliga möten. Jämfört 22 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND RAPPORT 2017:3