Redovisning av utredning om Ett Tryggare Vallentuna

Transkript

1 Fritidsförvaltningen Kommunstyrelsen Redovisning av utredning om Ett Tryggare Vallentuna Arbetsgruppens synpunkter och förslag Behovet av Ett Tryggare Vallentuna Anledningen till att kommunfullmäktige anslog medel till fyra deltids ungdomsfältare och att projektet Ett Tryggare Vallentuna startade 2001, var polisens och massmedias rapporter om det tilltagande ungdomsrelaterade våldet i riket och i Vallentuna. Polisen, som ska svara för ordningen på allmän plats och också arbeta brottspreventivt, deklarerade att man inte hade resurser att klara denna uppgift. Förvaltningscheferna för de mjuka verksamheterna (skola, fritid, social) ansåg då att kommunen måste göra något åt situationen, inte minst för att leva upp till ett av inriktningsmålen i kommunens barn- och ungdomspolitiska handlingsprogram, nämligen barn- och ungdomars rätt till skydd och trygghet. Jämför man denna situation med scenariot inför 2004 kan man konstatera att behovet av en verksamhet av typen Ett Tryggare Vallentuna är större nu än då. Socialförvaltningen kommer endast att kunna arbeta med lagreglerade verksamheter och nedskärningarna inom skolan innebär bl.a. att resurserna för det elevvårdande arbetet kommer att minimeras. Antalet tjänstgörande poliser i Vallentuna kommer att vara fortsatt lågt. En ambition för framtiden bör vara att bredda fältorganisationen i Ett Tryggare Vallentuna genom samarbete med olika organisationer. Sådana diskussioner pågår med kyrkans ungdomsverksamhet. Nova ungdomens hus innebär ett viktigt tillskott av olika fritidsaktiviteter för kommunens ungdomar och för verksamheten i Ett Tryggare Vallentuna. Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att projektet Ett Tryggare Vallentuna permanentas från 2004 och att huvudmannaskapet och budgeterade medel för verksamheten överförs till fritidsnämnden. Arbetsgruppen anser vidare att organisationen i princip ska se ut som i dag (bilaga 1). 1 (6)

2 Ungdomsfältverksamheten Ungdomsfältverksamheten fungerar i dag som en god stödfunktion för ungdomar och föräldrar. Ett nätverk med skola, polis, socialtjänst och fältorganisationer i grannkommunerna har etablerats och man har funnit bra former för samverkan. Då Ett Tryggare Vallentuna kommer att vara kommunens enda samlade resurs i det förebyggande ungdomsarbetet anser arbetsgruppen att fältverksamheten behöver utveckla det uppföljande arbetet ytterligare dels med enskilda kontakter och gruppverksamheter för de ungdomar som behöver detta och dels med föräldrakontakter. Ungdomsfältarna bör ha en nära koppling till Nova ungdomens hus - för att slussa in ungdomar i den verksamheten samt för att kunna påverka verksamhetsutformningen. Uppföljningsarbetet bör ske parallellt med det uppsökande arbetet på gator och torg. Denna utveckling av fältverksamheten kan åstadkommas dels genom viss omdisponering av de befintliga resurserna, dels genom en ökad samverkan med Lugna Gatans verksamhet och dels genom ett budgettillskott motsvarande en halvtids ungdomsfälttjänst (ca 160 tkr/år). Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att ungdomsfältverksamheten ska finnas kvar i minst samma omfattning som under 2003, vilket innebär att 700 tkr avsätts för denna verksamhet till Lugna Gatans juniorverksamhet Arbetsgruppen anser att det är värdefullt att Lugna Gatankonceptet för juniorverksamheten finns med som en del i Ett Tryggare Vallentuna. Konceptet innebär att ungdomar tar hand om andra ungdomar i en föreningsliknande gruppverksamhet och arbetar med att stärka ungdomarnas identitet och självkänsla samt att få dem att ta avstånd från kriminalitet och droger. Arbetsgruppen ser det som ett problem att Lugna Gatan valt att verka i en egen organisation helt fristående från kommunens förebyggande ungdomsarbete. Utan att på något sätt påverka Lugna Gatans grundkoncept för juniorverksamheten är det nödvändigt med ett lokalt forum där man från kommunens sida kan vara med och diskutera hur verksamheten ska läggas upp för att på bästa sätt anpassas till de lokala förutsättningarna och till verksamheten i Ett Tryggare Vallentuna. Den operativa ledningen av Lugna Gatans verksamhet bör också ha en bättre förankring till Vallentuna, exempelvis genom att denna läggs på den lokala styrgruppen. Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att Lugna Gatans juniorverksamhet ska finnas som en del i Ett Tryggare Vallentuna under Arbetsgruppen föreslår vidare att alternativa former för en lokalt driven verksamhet enligt samma koncept som exempelvis i Huddinge utreds. 2 (6)

3 Uppdraget Kommunstyrelsen har beslutat uppdra åt kommunstaben att i samråd med fritidsförvaltningen belysa hur projektet Ett Tryggare Vallentuna ska kunna samordnas med Nova ungdomens hus från 2004 i avsikt att kunna reducera budgeterade medel från 1130 tkr 2003 till 500 tkr Kommundirektören har uppdragit åt fritidschefen att, tillsammans med representanter från socialförvaltning och skola, presentera ett förslag till ny organisation för Ett Tryggare Vallentuna utifrån ovannämnda förutsättningar. Arbetsgruppen har bestått av Jan-Åke Bredberg, fritidschef, Monika Fernlund, enhetschef på socialförvaltningen och Ingegerd Blomberg Nilsson, kurator på gym-nasiet (representerar hela skolsektorn). Agneta Fleischer, enhetschef på fritidsförvaltningen och sammankallande i Samordningsgruppen, har också deltagit på gruppens möten. Genom ett kommunfullmäktigebeslut den 24 november ändrades förutsättningarna för gruppens arbete genom att anslaget till Ett Tryggare Vallentuna höjdes till 1 mkr. Genomförandet Projektgruppen har studerat de olika dokument, som ligger till grund för projektet Ett Tryggare Vallentuna, d.v.s. projektbeskrivning med mål och organisation samt den utvärdering som genomförts efter cirka ett års verksamhet. Gruppen har också informerats om hur verksamheten i Nova ungdomens hus är tänkt att fungera och vilka resurser som finns för denna verksamhet. Representanter för Vallentunapolisen (Pierre Blanc) och Lugna Gatans styrgrupp (Göran Bergman och Barry Karlsson) har inbjudits för att redovisa sina erfarenheter av projektet och ge sin syn på en fortsatt verksamhet utifrån de nya ekonomiska förutsättningarna. Diskussionerna har berört alla delar av projektorganisationen, d.v.s. politisk ledning, styrgrupp, samordningsgrupp, men av naturliga skäl med ett visst fokus på Lugna Gatan och ungdomsfältverksamheten eftersom dessa verksamheter belastar projektet kostnadsmässigt. En träff har dessutom hållits med representanter från Lugna Gatan (Göran Bergman, Barry Karlsson, Muhammed Osadkhoei, och Nuri Er), ungdomsfältarna (Lotta Marmolin och Antonio Paras), Agneta Fleischer och Jan-Åke Bredberg för att bl.a. diskutera möjligheterna till ett ökat samarbete mellan Lugna Gatan och projektet Ett Tryggare Vallentuna. 3 (6)

4 Kontakt har också tagits med utvecklingsledaren för Brottsförebyggande Rådet i Huddinge kommun, Anders Winald, som startat en Lugna Gatan-verksamhet i kommunal regi med företrädare för Fryshuset som mentorer. Mentorerna Kosmas Loumakis och Dani Evanovich har inbjudits för att berätta om Huddinge-upplägget för delar av arbetsgruppen (Jan-Åke Bredberg, Agneta Fleischer) och Lugna Gatans styrgrupp (Göran Bergman, Barry Karlsson). Kosmos och Dani ska redovisa en idé om hur en sådan Vallentuna-modell skulle kunna se ut. Samtal har också förts med kyrkoherde Nils Rune, Vallentuna församling, om hur kyrkans ungdomsverksamhet skulle kunna medverka i kommunens förebyggande ungdomsarbete i bl. a. Ett Tryggare Vallentuna. Redovisning av nuvarande projektorganisation Politisk huvudman för projektet har varit kommunstyrelsen som fastställt mål och organisation för verksamheten samt fördelat budgetmedel till ungdomsfältare och Lugna Gatan. Styrgruppen/Närpolisrådet har följt upp verksamheten utifrån de fastställda målen, informerats om ungdomssituationen i kommunen och vid behov beslutat i frågor som berör projektet. Styrgruppen har också fungerat som kommunens Närpolisråd. I styrgruppen har ingått kommunstyrelsens ordförande och tillika ordförande i styrgruppen, Sten-Åke Adlivankin, kommundirektören, förvaltningscheferna för social-, fritids-, och skolförvaltningarna, närpolischefen samt representanter för Lugna Gatan, Nordöstra sjukvårdsområdet och näringslivet. Samordningsgruppen har bestått av personer, som arbetar direkt med ungdomar inom samtliga berörda förvaltningar och inom polisen. Med sin breda kompetens och närhet till målgruppen har samordningsgruppen den bästa samlade kunskapen om ungdomssituationen i kommunen. Samordningsgruppen har rapporterat till styrgruppen om den aktuella ungdomssituationen och tagit initiativ till olika riktade insatser. Samordningsgruppen har också fungerat som ledningsgrupp för ungdomsfältarna. Sammankallande har varit enhetschef Agneta Fleischer, fritidsförvaltningen. Ungdomsfältarna har utgjort navet i projektets fältverksamhet. Man har varit ute på gator, torg och andra platser där ungdomar vistas för att skapa trygghet, förhindra bråk och vara ett vuxenstöd för de ungdomar som behöver detta. Man har mer eller mindre etablerade kontakter med cirka 80 ungdomar. Gruppen har successivt byggt upp ett nätverk med främst polis, skola, socialtjänst, fritidsförvaltning och liknande organisationer i närkommunerna. Ungdomsfältarna består i dag av två halvtidsanställda personer som utgör basen i verksamheten och som kompletteras med tre timanställda personer. 4 (6)

5 Samtliga ungdomsfältare har sin huvudsysselsättning inom kommunen som speciallärare, elevvårdspersonal och inom kyrkans ungdomsverksamhet, vilket vi anser vara en fördel i fältarbetet. Lugna Gatans juniorverksamhet startade sin verksamhet i Vallentuna hösten Verksamheten bedrivs utifrån ett centralt grundkoncept och med en egen fristående styrgrupp. Den lokala styrgruppen består av representanter för sponsorer och från Rotarys lokalavdelning. Styrgruppen är beställare av verksamheten från Fryshuset och dess huvuduppgifter är att finansiera projektet, följa verksamheten och fungera som mentorer för juniorledarna. Den operativa ledningen sköts från Fryshuset. Kostnaden för verksamheten i Vallentuna ligger på cirka 840 tkr per år. Kommunen har sponsrat verksamheten med 200 tkr 2002 och 350 tkr 2003 samt upplåtit en lokal som man delar med ungdomsfältarna. För 2004 begär man 600 tkr från kommunen. Syftet med juniorverksamheten är att stärka ungdomarnas självkänsla och identitet och genom goda föredömen få dem att avstå från droger och kriminalitet. Juniorverksamheten leds av två juniorledare som bor i Vallentuna, är utbildade och anställda av Fryshuset. Juniorledarna utbildar ungefär en juniorgrupp per år. Juniorerna rekryteras bland ungdomar i åldern 12 till 18 år, vilka både befinner sig i riskzonen för ett kriminellt beteende och är vanliga skötsamma ungdomar. Juniorerna utbildas i konflikthantering, lag och rätt, samarbetsövningar och första hjälpen. Efter genomgången utbildning får juniorerna sina gula jackor, vilket innebär att man får patrullera tillsammans med sina juniorledare. Förutom patrulleringen träffas gruppen en gång i veckan och har planeringsmöten och andra aktiviteter. Sedan 2001 har man utbildat tre juniorgrupper med 38, 27 och 17 deltagare. I dag deltar cirka 30 juniorer aktivt i verksamheten. Jan-Åke Bredberg Monika Fernlund Ingegerd Blomberg Nilsson Fritidschef Enhetschef, so- Kuraror, gymnasiet cialförvaltningen Bilagor: 1. Förslag till organisation av Ett Tryggare Vallentuna 2. Ekonomisk redovisning ungdomsfältverksamheten (6)

6 och budget (6)