Landshövdingen samtalar. En serie samtal för länets utveckling. Grön omställning

Transkript

1 Landshövdingen samtalar En serie samtal för länets utveckling Grön omställning Samtal nummer 2, den 26 mars 2010

2 Grön omställning Samtal på residenset den 26 mars 2010 Projektledare Landshövdingen samtalar : Mats-Rune Bergström Foto residenset: Jan Lindmark Foto skogsbild: Eric Andersson Foto bildmontage: (ren, vattenkraft, eld: Jan Lindmark), (vindkraft: Åsa Laurell), (lappnyckel, jägare skogsmaskin: Mariann Holmberg) Foto vindkraft på berg: Jan Lindmark Text och layout: Mariann Holmberg Tryck: Länsstyrelsens tryckeri 2010 Västerbotten står inför stora utmaningar och för att belysa dessa har landshövding Chris Heister tagit initiativ till en serie samtal på residenset i Umeå. I det andra samtalet Grön omställning deltar: Miljöminister Andreas Carlgren, vd Gunnar Olofsson, Sveaskog och Professor Tomas Lundmark, dekanus vid skogsfakulteten, SLU. Initiativet till samtalet utgår från att mer förnybar energi är en viktig ambition i klimatarbetet för energiomställning och klimatanpassning. Västerbotten har god tillgång till förnybara energikällor, såsom skogsbränslen, vattenkraft och arealer för vindkraft. Förutom vattenkraft är bioenergi det vanligaste energislaget för att producera el och värme i länet. Användningen av skogsbränslen för bioenergiändamål har ökat kraftigt under senare år. Av den svenska skogsråvaran som årligen avverkas används en stor del till energi. I skenet av klimatförändringarna handlar det andra samtalet om en grön omställning och hur vi i Västerbotten kan: Möta en ökad efterfrågan av skogsbränsle och energigrödor till den växande energisektorn Säkra hållbar försörjning av skogsråvara för industriell produktion och förädling Beakta bevarandet av den biologiska mångfalden och markanspråk från bland annat rennäring, jakt, turism, rekreation och friluftsliv

3 Chris Heister, landshövding i Västerbottens län vill väcka diskussion om hur en grön omställning påverkar Västerbotten ett län med stora skogar, råvaror till skogsbränslen, vattenkraft och stora arealer för vindkraft. Jag tror att Västerbotten kan göra skillnad genom kraftsamling för att hitta kreativa lösningar. Med de orden inleder Chris Heister det andra samtalet på residenset och hälsar alla deltagare varmt välkomna. Andreas Carlgren, Miljöminister vid Miljödepartementet beskriver klimatmötet i Köpenhamn som ett tillfälle där Kina klev fram för att visa sin roll som stormakt. Men han tror inte att den gröna ekonomin har avstannat. Kina gör enorma investeringar i förnybar energi. Vi kan konstatera att vi i Sverige inte kommer vara störst, men vi ska vara i den absoluta fronten. Andreas Carlgren beskriver hur hela världen är intresserad vad Sverige gör på miljöområdet och Chris Heister, Landshövding i Västerbottens län inleder det andra samtalet på residenset om en grön omställning. Det andra samtalet på residenset handlar om hur vi ska ta tillvara på resurser som skog, vatten och vind på ett effektivt och miljömässigt bra sätt utan konflikt med intressen från turism, rennäring och markägare. Foto: Eric Andersson

4 Carlgren hänvisar till tre år med väldigt stora utsläppsminskningar. Ett mål är att göra Sverige fossiloberoende och inom tjugo år tror Carlgren att vi har en fossiloberoende fordonsflotta. Vi ligger i toppklungan när det gäller att minska utsläpp från nya bilar. Investeringar är avgörande för hur framtida energisystem ser ut och Carlgren tror att vi om tjugo år har uppnått att hälften av vår energiförbrukning kommer från bioenergi. Västerbotten ser Carlgren som en viktig del i den här utvecklingen med möjlighet till stora landbaserade vindkraftsanläggningar. Genom att byta bort statlig mark kan vi klara att skydda hektar. När vi klarat det uppställda målet med hektar skyddad mark, låt oss då inleda en nationell dialog med forskning och naturvård för att sätta mål för nästa steg, uttrycker Andreas Carlgren Vi måste skapa förutsättningar för stora parker. Vi måste minska konflikter genom att låta olika sektorer vara med i planeringen. Andreas Carlgren vill fortsätta att spara på energi och fortsätta satsningen på det hållbara byggandet. Han nämner Trästad 2012 och satsningar på Umeås miljonprogramsområde Ålidhem som goda exempel. Förväntningarna på är stora och näringslivet står i kö för att diskutera hur förändringar ska gå till. Carlgren ser bilen som en utmaning. Ett mer miljöriktigt boende tror han går att uppnå. Sen berättar han att biffätandet ökat med 40 procent. Men vi börjar med bilen och bostäderna, sen klarar vi biffen. På Lennart Holmlunds fråga svarar Miljöminister Andreas Carlgren att vi behöver både tätare och högre städer i samklang med miljön. Inte alltid populärt, nödvändigt. Ann-Sofi Tapani, vd för Bostaden berättar att det kommunalt ägda bolaget deltar i nätverket för Hållbart byggande i kallt klimat. Ann-Sofi Tapani, vd Bostaden i Umeå: Vi pratar nu mera helhet och tittar efter material som håller på lång sikt och som åldras vackert. Ann-Sofi Tapani berättar att Bostaden har fått ekonomiskt stöd från Hållbara städer för att skapa ett bra exempel på hur en 70-tals miljö kan förnyas. Hon beskriver hur Bostaden ska göra ett miljonprogramsområde vänligt för boende, genom att använda solceller, gröna stråk, mindre asfaltyta, belysning Lennart Holmlund, kommunalråd i Umeå undrar hur Andreas Carlgren ser på stadsplanering.

5 och utemiljöer som skyddar för vindar och samtidigt öppnar för sol och ljus och vinterträdgård. I samband med förbättringarna genomförs samtidigt en förtätning som ökar antalet lägenheter. Ewa-May Karlsson, vice ordförande Regionstyrelsen: I Västerbotten är det gynnsamt att bygga vindkraftverk. 45 snurror är redan byggda och planer finns för upp till 1000 stycken. Men hon säger att där det blåser mycket, är det också mycket konflikter. Vid kusten bor många människor och i fjällen finns ren- och besöksnäring. Region Västerbotten genomför projektet MedVind. Under tre år försöker projektet hitta lösningar för att vindkraftssatsningar, ska göra största möjliga nytta för länet. Så långt som möjligt ska lokal arbetskraft användas och Eva-May Karlsson säger att vi måste se till så att människor är rätt utbildade. Ett helhetsgrepp för ersättning till de som bor nära vindkratsanläggningar, tycker Eva-May Karlsson är nödvändigt. Hon nämner mark- och renägare, byaföreningar och kommuner, som borde få en typ av bygdemedel som kan stötta bygden och När jag hör talas om utegångsförbud i Honkong på grund av dålig luft, inser jag, att jag som beslutsfattare måste fatta kloka beslut, uttrycker Ewa-May Karlsson, vice ordförande Norrstyrelsen.

6 Vi måste inleda ett korståg mot okunskap. Genom kunskap kan vi fortsätta att vara oense men samtidigt bättre respektera varandras intressen, säger Tomas Lundmark folket även efter att byggnationen står klar ett avtal liknande det som gällde när vattenkraften byggdes ut. Vi måste uppnå en win-win-situation, uttrycker Eva-May Karlsson. Ivan Sundström, Affärsområdeschef Värme vid Umeå Energi ser en ökad efterfrågan på energiråvara, men när ägorna är små är det svårt att ta tillvara grot, i form av stubbar, kvistar och rötter. En svårighet att uppnå rationella transportvolymer uppstår också vid gallring av de små ägorna. Ivan Sundström berättar om hur projektet Bioenergigårdar har försökt hitta samverkansformer och på så sätt öka produktionen av energiråvara. Men biobränslen måste gödslas som vilken annan gröda som helst och på samma sätt som för jordbruket ger de bästa åkrarna också det bästa resultatet. Tomas Lundmark, Professor och dekanus vid SLU beskriver hur Sverige är ett skogsland i Europa och Västerbotten ett skogslän i Sverige. Vi har ett ansvar att förvalta de här resurserna, säger Tomas Lundmark och berättar om hur en ökande efterfrågan på bioenergi påverkar strategier för markanvändning. Möjligheten för skogsägarna att tjäna pengar begränsas av en biologisk ram för vad som är möjligt och en politisk ram, som bestämmer vad som är tilllåtet. Men Tomas Lundmark ser en utveckling inom teknik och produktivitet som trots begränsningar har gett skogsägare stor lönsamhet. Han beskriver bildande av skogskluster och hur universiteten samlats kring skogs- och energifrågor. Staffan leder samtalet och går med mikrofon i hand, runt och fördelar ordet. Skogen är en häpnadsväckande och oändlig naturresurs som vi kan bruka så länge jordklotet är beboeligt. Att ytterligare öka avkastningen tror Tomas Lundmark är möjligt genom mer skogsareal, men också genom att tillföra näringsämnen och använda alternativa trädslag. Contortan blir alltmer betydelsefull, ju fler år den studeras. Han ger exempel på hur effekter av 10 procents avkastningsökning skulle ge 10 miljoner kubikmeter skogsråvara, nya jobb, 20 TS timmar energi, 7 miljoner ton minskning av koldioxid och stora förädlingsvinster i form av papper, pellets och inte minst i minskad oljeimport. En ökning med 15 procent skulle ge närmare 40 miljoner kubikmeter mer skogråvara och nya jobb, men här blir Tomas Lundmark fundersam. Ett alltför hårt drivet skogsbruk kan ge starka negativa konsekvenser för en biologisk mångfald och knappast vara förenligt med rådande skogspolitik. Allt handlar om avvägningar, men de beslut vi fattar idag ser vi effekten av, först om 40 år, säger Tomas Lundmark. Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet understryker att vi måste ta för oss och producera mer skog men inte på de marker där vi ska bevara mångfald. Men för att göra det behövs politiska beslut. Även dåliga beslut är bra, för då vet man vad man har att förhålla sig till, avslutar Göran Sandberg.

7 Stefan Mikaelsson, ledamot i Sametinget berättar om Vindren, ett livsmiljöprogram där samer blir en del av lösningen i framgångsrika projekt, tillsammans med markägare, industriskogar och vindkraftsparker. Får man ingen del av intrånget motsätter man sig allt som gör att man måste avstå det som föder en. Oavsett vad vi använder skogen till kommer den i slutänden eldas upp, om än i form av uttjänta varor. Och skogen räcker för avsättning till reservat och parker, uttrycker Herman Sundkvist, skogschef Sveaskog Till vänster i bilden ovan: Gunnar Eikeland, vd Skellefteå Kraft, anser att det behövs en stabil marknad där olika aktörer kan leva i symbios med varandra. Säkerställ en maximalt hållbar markanvändning och en stabil leverans av biomassa. Det är vad marknaden behöver. Till höger i bilden ovan: Göran Ernstson, vd Umeå Energi tror att vi skullle kunna skapa långsiktig trygghet genom avtal om både pris och volym. För att bygga vindkraft i norra Sverige behöver kraftnätet byggas ut, därför kan det vara billigare att bygga vindkraften i södra Sverige. Tomas Mörtsell, ordförande Norra Skogsägarna, saknar konsekvensanalys för målet med mängden ekoparker. Men för att ställa om till ekoparker behöver vi ett mer effektivt skogsbruk. Mårten Larsson, Skogsdirektör och Chef näringspol. avd, Skogsindustrierna: Grot kan ge stora mängder förnybar energi, utan konflikt med intresset om biologisk mångfald.

8 Chris Heister, Landshövding i Västerbotten avslutar det andra samtalet på residenset om markanvändning. Min ambition med det här samtalet är att det ska vara början på ett arbete där problem och konflikter ska få lösningar. En högnivågrupp utses som får jobba under ett halvår med frågor kring hur man kan skapa effektiv markanvändning, ekonomisk tillväxt och kraftfulla klimatåtgärder.

9 Direktiv för högnivågrupp Högnivågrupp för Grön omställning Effektiv markanvändning, ekonomisk tillväxt och kraftfulla klimatåtgärder A. Undanröja hinder för en effektivare användning av länets markresurser B. Åtgärder för att tillvarata markens produktiva potential C. Förslag till långsiktig strategi för Västerbotten Bliekevare vindkraftspark i Dorotea kommun. Lorentz Andersson, Ordförande, fd Landshövding Mats Sandgren, Vd SCA Göran Ernstsson, Vd Umeå Energi Gunnar Eikeland, Vd Skellefteå Kraft Mats Boström, vice Vd Norra Skogsägarna Mikael Källgren, Regionchef Eon Gunnar Olofsson, Vd Sveaskog Tomas Lundmark, Dekanus Skogsfakulteten SLU Eje Andersson, Regionchef Skogsstyrelsen Michael Jonsson Ordförande Naturskyddsföreningen Västerbotten Anders Jonsson, kontaktperson Länstyrelsen Västerbotten Ordförande för Högnivågruppen är fd Landshövding för Västerbotten, Lorentz Andersson.

10 Landshövdingen samtalar En serie samtal för länets utveckling Nästa samtal på residenset genomförs under hösten 2010.

11 Länsstyrelsen Västerbotten Storgatan 71 B, Umeå tel