Landshövdingen samtalar. En serie samtal för länets utveckling. Skogsriket förändring, förädling, förnyelse

Transkript

1 Landshövdingen samtalar En serie samtal för länets utveckling Skogsriket förändring, förädling, förnyelse Samtal nr 4, den 18 januari 2012

2 Projektledare Landshövdingen samtalar : Mats-Rune Bergström, Helena Österlind Foto: Jan Lindmark Text: Erica Lång, Redaktionen Lång Layout: TR

3 Skogsriket förändring, förädling, förnyelse Samtal på residenset den 18 januari 2012 Förord: Anledningen till att Landshövding Chris Heister startade Landshövdingen samtalar på residenset var att hon tyckte det behövdes ett forum för nyckelspelare som kan samtala runt de stora utmaningarna som Västerbotten står inför. Genom att kraftsamla och ta fram det bästa länet har, mixa olika intressenter samt hitta kreativa lösningar, ska Västerbottens position stärkas. I det fjärde samtalet om Skogsriket förändring, förädling och förnyelse i Västerbotten deltog: Landsbruksminister Eskil Erlandsson Umeås universitets rektor Lena Gustafsson Skogsrikets ambassadör Pär Lärkeryd 3

4 INLEDNING Engagerade aktörer inom skogsbranschen var inbjudna för att diskutera Skogsriket förändring, förädling och förnyelse i Västerbotten. Skogsnäringen är en av de största tillgångarna i Västerbotten och har en central plats i arbetet med att utveckla länet och Sverige. Landshövding Chris Heister öppnar samtalet med att understryka att Västerbotten är ett skogslän som är väldigt aktivt och framgångsrikt, men är också kunskapstörstigt, utvecklingsorienterat och vill vara med i regeringens satsning på Skogsriket. Vi ser möjligheter och använder orden förändring, förädling och förnyelse som nyckelord för kvällens samtal. Det finns mycket kompetenta människor i Västerbotten som jobbar med att utveckla skogsnäringen, men för att klara kompetensförsörjningen i framtiden är Chris av den bestämda åsikten att kvinnor behöver attraheras till den mansdominerade skogssektorn. Genom de unika och intressanta projekten Trästad 2012 och Komet kommer arbetet med skogen att lyftas när det gäller industriellt byggande och att engagera skogsägarna. Kvällens samtal ska skicka en stark signal till regeringen att vi vill vara med och jobba aktivt med Skogsriket. Vi vill vara en stark samarbetspartner. Här i Västerbotten kan systersatsningarna Matlandet och Skogsriket gå hand i hand. Chris Heister Landshövding Västerbottens län 4

5 PANELEN Eskil Erlandssson Landsbygdsminister Landsbygdsminister Eskil Erlandsson började med att ge Västerbotten beröm för sitt aktiva arbete med att förverkliga regeringens satsning Skogsriket med värden för världen. Tillsammans med syskonsatsningen Matlandet och en regelförenkling är det tre prioriteringar för Landsbygdsdepartementet under mandatperioden. Jorden och skogen är två av vårt lands största resurser som ger förutsättningar för tiotusentals jobb på landsbygden. Och det är jobb och utveckling som jag vill skapa förutsättningar för, säger landsbygdsministern. Sverige exporterar för drygt 128 miljarder kronor om året och då huvudsakligen papper, massa och sågade trävaror. Vårt land ligger även i framkant när det gäller produktutveckling och inte minst husbyggande av trä. Träbyggandet kommer att bli ett av dragloken 5

6 Lena Gustafsson Rektor, Umeå universitet i förverkligandet av Skogsriket. Vi ska fortsätta utveckla vårt träbyggande och här ser jag Trästad 2020 som en bra plattform för detta. Visionen om Skogsriket verkar som en plattform som kan nyttjas av alla som arbetar med skogens värde. Skogsriket ska skapa förutsättningar för jobb och tillväxt med skogen som bas ute på landsbygden. Satsningen bygger på de två jämställda målen i svensk skogspolitik miljö och produktion, där arbetet går ut på att bruka utan att förbruka. De nya jobben med skogen som bas kommer att växa fram genom att vi ökar uttaget av biomassa i våra skogar, men framför allt genom att vi ökar förädlingsgraden i produkterna. Det är där de stora intäkterna finns. I satsningen Skogsriket finns totalt 80 miljoner där hälften ska utlysas till företagsstöd som entreprenörer och innovatörer kan söka under de kommande fyra åren, från Andra hälften går till Skogsstyrelsens rådgivning som ska bedöma ansökningar och se var den största potentialen för att skapa tillväxt och jobb finns, inom såväl träförädling och innovation som upplevelsenäringen. Jag ser också en möjlighet att knyta ihop upplevelser i skogen med matupplevelser och därigenom få en naturlig länk mellan Skogsriket och Matlandet. Umeå universitets rektor Lena Gustafsson poängterade att vi kan bli bättre på att framhålla våra styrkor i Västerbotten. Inom forskningen är vi i Umeå och Västerbotten oerhört starka inom skogsforskningen, något som är internationellt känt. Våra forskare befinner sig i den absoluta internationella framkanten och är ledande i Europa. Forskningens koppling till innovation är oftast i 6

7 fokus, men tyvärr glöms utbildningens betydelse i ett starkt innovationssystem oftast bort. Närheten till utbildade och kompetenta människor är av stor betydelse för såväl industrin som offentlig verksamhet, medan närheten till forskning inte är lika avgörande. Forskningsanknytningen är förstås av stor betydelse för utbildningens kvalitet. Det krävs höga risktaganden för att forskningen ska kunna ligga i den internationella framkanten och kunna leda till de stora kunskapskliven. Lena uttrycker en oro för att tappa långsiktigheten och stabiliteten som behövs för nödvändigt risktagande. Även ett utrymme för att misslyckas måste ges och modet att våga erkänna ett misslyckande anser hon är oerhört viktigt. Interaktiva miljöer behövs där studenter, forskare och samarbetspartner möts i vardagen. För att utveckla dessa miljöer är tillgången till infrastruktur av olika slag helt avgörande. I takt med teknikutvecklingens framåtskridande måste hela tiden infrastrukturen i våra miljöer uppdateras och utvecklas. Sist lyfter Lena begreppet samverkan med full respekt. För att nå ända fram krävs en djup förståelse för olika samarbetspartners mål och förutsättningar. Detta innebär för vår del en ökad kvalitet i forskning och utbildning, samtidigt som vi då bidrar till samhällets och näringslivets innovationskraft och utveckling. Som ambassadör för Skogsriket kommer Norra Skogsägarnas vd Pär Lärkeryd att verka för det privata skogsägandet, jämställdhet och teknikutveckling med de svenska förhållandena som grund. Jag tänker stärka det som redan finns och ta vara på det som är på gång, och inte starta något helt nytt. Ska målet med att minska klimatpåverkan med Pär Lärkeryd vd, Norra Skogsägarna 7

8 20 procent uppnås till år 2020 måste mer mängd biomassa tas ur skogen. 60 procent av råvaran kommer från privata skogar, som kommer att ärvas ner till en helt ny generation. Pär tror att de kommer att ha en annan kunskap om sin fastighet, framförallt mindre praktiska kunskaper. De kan bo någon annan stans och har en helt annan relation till sin fastighet. Den nya generationen har en annan kunskap som skogsägare och det finns många utmaningar i det. Pär kommer som ambassadör för Skogsriket att inspirera skogssektorn att erbjuda nya typer av tjänster. De måste vara anpassade för de nya skogsägarna, som ska leverera mer råvara än de som äger den nu. 40 procent av skogsbrukarna är kvinnor och de blir fler och fler, samtidigt som 90 procent av dem som jobbar i skogen är män. Vi måste fiska i hela fiskdammen för att klara framtida rekryteringar. Det går inte bara fiska på den manliga halvan om vi ska få den kompetens och personal som behövs. Pär vill också värna om den svenska skogsbruksmodellen. Teknikutvecklingen som skett har baserats väldigt mycket på de svenska förhållandena och mycket av den teknik som finns idag kommer från innovationer från Västerbotten. Det är viktigt att de stora företagen som finns här har sin teknikutveckling kvar i Umeå. Även stora globala företag utvecklar teknik och de tittar inte bara på våra förhållanden. Min roll är att få deras blick att stanna kvar så långt det går i våra förhållanden. CITAT FRÅN PA 8

9 NELEN Lennart Holmlund Kommunalråd i Umeå Det finns två saker som jag tycker är viktiga. Det ena är att vi har långsiktiga och hållbara spelregler. När gäller till exempel bioraffinanderi, finns det dem som vill investera om de visste att det var samma skatteregler på drivmedel i 20 år. Då finns de här 4-5 miljarderna kronorna att plocka fram. Vi får dem inte att investera om vi inte kan garantera det. Det andra är att vi måste ha täckning för telekommunikationerna. Det är oerhört viktigt för vårt skogsbruk och hela vårt samhälle. 9

10 Björn Jonsson Enhetschef på Länsstyrelsen Vi jobbar väldigt brett med skog och skogsrelaterade frågor. Exempelvis har vi ett stort arbete med att skydda och bevara skog för framtiden. Det handlar naturligtvis om att bevara biologisk mångfald men även om att hitta en bra dialog med markägarna som ska avsätta skog för skydd, vilket vi tittar på i projektet Komet. Vi tycker att det också är en viktig fråga och den har hittills gett positiva gensvar. Vi har över 250 reservat i Västerbotten vilket ger en fantastisk möjlighet för friluftsliv, rekreation och besöksnäringarna. Egentligen har Länsstyrelsen inget övergripande ansvar för turism, men vi har ju många förutsättningar för besöksnäringen, som exempelvis de skyddade områdena, viltförvaltning med mera. Tomas Lundmark Dekanus vid Sveriges lantbruksuniversitet Det mesta tyder på att efterfrågan kommer att överstiga den möjliga avverkningen i Europa inom en nära framtid. Som minister borde man då fundera på hur tillväxten i den svenska skogen ska kunna öka. Ju högre tillväxt vi har i skogen desto mer kan man avverka utan att tillgången på skog minskar. I ett framtida hållbart samhälle som bygger sin konsumtion på förnybara produkter blir skogen därför en viktig resurs. Skogens långa omloppstider gör att man måste bestämma sig idag om man tror att efterfrågan på skogsråvara ökar i framtiden. Man får helt enkelt gissa om man tror att efterfrågan kommer att öka på det sätt som politiken nu pekar ut med sina olika riktningsbeslut. 10

11 Eskil Erlandsson Landsbygdsminister Jag vill få snurr på föreningslivet som under min uppväxt var betydelsefull med Skogsmullar, Skogen i skolan, orienteringsklubbar och organisationer som nyttjar skogen för lek och rekreation. Nästan alla av de här organisationerna ser en fallande aktivitet. En av nycklarna att vända trenden är att de här föreningarna med lite stöttning från kommunen, staten och samhället, men också från oss om individer, får lite fart under vingarna igen. Det behövs för att får nya människor intresserade av skogen. Vi tycker att Skogen i skolan är jätteviktigt att vi får en kunskap hos alla om vad skogen betyder. Hela regeringen ser att skogen är vårt gröna guld. Därför gäller det att Sverige fortsätter satsa på skogen och att vi får ungdomar att vilja utbilda sig inom de bristyrken som finns idag, till exempel maskinförare. För att nå ungdomarna måste de nya sätten att kommunicera användas, som till exempel Iphone, och att det skapas möjligheter för detta. Maria Hedblom, Skogstekniska klustret Företagen inom Skogstekniska klustret lägger manken till för att jobba med jämställdhetsfrågor. Det viktiga är att det är ledningsstyrt och att det inte är en tjej i taget som kommer in i företaget, för då gör vi inget annat än representerar vårt eget kön. Anställer vi flera blir vi en grupp och då blir vi accepterade för den kompetens som vi faktiskt har. Vi i Västerbotten har också börjat superklustra och det är en process som vi satt igång tillsammans med Georange, som jobbar 11

12 i gruvindustrin, de digitala miljöerna och digitala klustren som finns här i Västerbotten, Skogstekniska klustret och Process IT, som är duktiga med att dra i processer. Tillsammans håller vi på att se hur vi kan lära av varandra, hur vi kan sätta Västerbotten ännu mer på kartan och hur kan vi byta erfarenheter varandra. Det är ett fantastiskt spännande arbete som hör ihop och genererar till varandra. Mikael Lindfors Kommunalråd i Norsjö Det största hotet mot ökad förädling är bristen på lokaler och den krångliga byråkratin och regler som finns när vi ska bygga nytt. Om kommunen ska bygga nytt krävs att det ska vara flera företagare inblandade och om en privat ska bygga så har vi ingen bank som är villig att låna ut kapital. Som ett exempel ville en företagare låna kronor. Lånevillkoren var att summan skulle betalas tillbaka på sex månader med en väldigt hög ränta. Det går lättare att låna pengar till en skoter för en privatperson och vi ser att det måste bli en regelförändring. När vi då kan bygga är det dyrare att bygga i inlandet än vid kusten för att de stora byggföretagen inte är etablerade i inlandet och uppstartskostnaderna blir högre. Det är ett jättehot mot all vidare förädling. 12

13 Karina Folkesson Regionchef Västerbotten, Svenskt Näringsliv Inte många kvinnor har företag inom skogsnäringen, fler finns inom turismen. Kvinnor utbildar sig främst inom vård, skola, omsorg och om de startar företag, efter en anställning, sker det inom de områdena. Med de satsningar som görs blir det långsamt fler kvinnor inom skogsnäringen, men det stora hotet är att vi har för lite människor. Naturligtvis måste näringen göras attraktiv för såväl kvinnor som män om vi ska locka fler att till exempel köra skogsmaskin. De kommer att bli fler och fler, men det går långsamt. 13

14 Lars Martinson, Koncernchef, Martinsons Group AB Träbyggandet av höga hus har fått stor uppmärksamhet. Det finns en stor utvecklingspotential då jag anser att vi är bara i början av den utveckling som jag ser framför mig. Vi har jobbat i år på träbyggandet och ser att det finns en fantastisk utvecklingsmöjlighet, men man måste ha bra med tålamod. Det tar tid att utveckla de här produkterna. Vi känner att vi har brutit de här barriärerna och gått över till stadiet att bli en trygg leverantör. Vad som är intressant med den här typen av produkter är att vi kan producera dem här uppe och leverera ända ner till Växjö, på grund av att vi har tekniken och kunskapen här. Den här utvecklingen i trä gör att man kan bygga upp större verksamheter ute i landsbygden. Helene Brewer Administrativ chef, Kulturhuvudstad 2014 Skogen finns med som en del i arbetet med Umeå som kulturhuvudstad Vi jobbar med kultur som en tillväxtmotor och framtidssektor för att människan ska trivas i norr. Vi har några spännande projekt kring Kulturhuvudstad där skogen spelar en aktiv roll. I projektet River Stories möts älven och skogen som en arenaplats med skogen som en fond för olika kulturella intryck. Umeå 2014 ger möjligheter att samverka med kulturella sektorn på nya sätt och synliggöra skogens betydelse. 14

15 Victoria Knutsson Nilsson VD, Knut Karlssons Snickerifabrik Margaretha Lundquist VD, Nolia Lena Gustafsson Rektor, Umeå universitet Patrik Svensson Föreståndare, HumLab Umeå universitet Per-Olof Wedin VD, Sveaskog 15

16 Anders Blom SSR Staffan Ling Moderator Kajsa Pösö Enhetschef, Länsstyrelsen Magnus Kristensson Enhetschef, Länsstyrelsen 16

17 CHRIS SAMMANFATTAR Landshövdingen tycker det är viktigt att få ett utifrånperspektiv på våra stora framtidsfrågor. Därför har alltid nationella och internationella experter deltagit på dessa samtal, men också att få regeringens syn på Västerbottens stora utmaningar. Men det viktigaste är kanske vad som händer efter samtalet. En referensgrupp tillsätts och ska jobb utifrån några direktiv som de får av mig. Med utgångspunkt i nyckelorden förändring, förädling och förnyelse ska referensgruppen: 1. Identifiera och synliggöra någon eller några aktuella utmaningar per gren i skogsriket och föreslå insatser (Skogsriket: Detta är på gång) 2. Genom regional delaktighet identifiera temaområden som har stöd i regeringens strategi om skogsriket (Skogsriket: Detta vill vi uppnå) 3. Föreslå en regional färdplan för regeringens vision Skogsriket. Referensgruppen består av: Fr v Pär Lärkeryd, vd på Norra Skogsägarna, Maria Hedblom, vd på Skogstekniska klustret, Staffan Norin, regionchef på Skogsstyrelsen, Björn Andrén, tidigare vd på Holmen och är ordförande för gruppen, och Tomas Lundmark, dekan på Skogsfakulteten på SLU Landshövding Chris Heister avrundar samtalet med orden: Tack alla inbjudna som har bidragit med era reflektioner och vad ni kan bidra med i det här arbetet. Ett särskilt tack till landsbygdsministern Eskil Erlandsson som tagit sig 60 mil från Stockholm upp till Umeå för att delta i samtalet om skogen, utvecklingen och framtiden. 17

18 18

19 Tidigare samtal i serien Landshövdingen samtalar 7 december 2009: Den demografiska utmaningen 26 mars 2010: Energiomställning och markanvändning 3 april 2011: Kulturella och kreativa näringar En sammanställning av samtalen kan laddas ner från: Landshovdingen-samtalar/Pages/default.aspx

20 Länsstyrelsen Västerbotten Storgatan 71 B, Umeå tel