Hantering av fisk i samband med märkning. Sveriges lantbruksuniversitet

Transkript

1 Hantering av fisk i samband med märkning

2 Vid hantering av fisk uppstår stressreaktioner (förhoppningsvis bara hos fisken, inte hos fiskmärkaren.) Stress kan också utlösas av förändringar i miljön (förändringar i koldioxid, syrehalt, temperatur, mm.)

3 Odlad fisk

4 1. God hälso- och näringsstatus 2. För laxfiskar: ej nära smoltstadiet

5 3. Märkning bör ske i stigande vattentemperatur - men märkning ska inte ske i för varmt vatten

6 Olika arter har olika temperatur-preferenser Rekommenderad max temp för märkning: Laxfisk 15 C Gös 22 C Karp 28 C

7 4. Gör upp arbetsfördelningen innan märkning ska påbörjas 5. Tillräckligt trågutrymme för återhämtning

8 6. Svältas innan hantering och märkning sker (12 24 tim.) för laxfisk, ännu längre vid lägre temp. 200 g fisk dagar vid 2 3 C

9 7. Se till att det finns nog med bedövningsmedel 8. All utrustning finns

10 9. All transport av fisk mellan tråg och märkning och tillbaka ska ske i vatten 10.Sörj för vattenutbyte och syresättning av vattnet

11 11. Utfodringen startas efter det att fisken återhämtat sig

12 12.Fisken ska helst tillåtas att återhämta sig en till två veckor (gärna längre tid) innan transport och utplantering sker.

13 Vild fisk

14 1. Noggranna förberedelser, alla ska veta vad som ska göras och hur det ska göras och vem som ska göra vad. - målet är att totala hanteringtiden för fisken ska minimeras.

15 Hanteringen av vild fisk kan inte styras på samma sätt som för odlad fisk, vilket medför att den vilda fisken ofta är mer stressad än den odlade i samband med märkning.

16 2. Fångstmetoden bör vara så skonsam som möjligt. 3. Tiden mellan vittjning och märking bör inte vara för lång. 4. Hantera inte fisk i luft vid minusgrader.

17 5. Märkningen bör ske på skuggig plats. 6. Förvaringskärl, uppvakningkärl etc. ska kontinuerligt förses med friskt vatten. Och de ska stå i skugga.

18 7. Utsättningsplats ska väljas med omsorg, undvik platser med stark vattenström, predatorer och fiskeredskap (nät o.dyl.)

19 Urval av fisk vid märkning. Här finns två motstående krav/utgångspunkter.

20 Å ena sidan: En liten, skadad fisk eller fisk som verkar slö ska inte märkas. Sannolikheten är stor att märkningen betydligt minskar fiskens överlevnadschanser.

21 Å andra sidan: Man får då inget slumpmässigt urval, ingen represenativ bild av populationen.

22 För urval talar t.ex. en studie från Island som pekar på att den positiva korrelationen mellan återfångst och smoltstorlek är en artefakt. Stora påverkas mindre av märkningen än små. Men detta gällde en specifik märkningsmetod. Då får man byta märkningsmetod.

23 Fiskens överlevnad Längd på fisken

24 Mot urval talar preliminär studier från Dalälven; skadade fiskar återfångas mer sällan än oskadade. Har man stor andel skadade i besättningen och bara märker oskadade har man ingen representativ märkning.

25 Ett litet tanke-experiment: Den vilda fisken till en märkning fångas i en fälla där en del kanske skadas.

26 Vi gör ett urval av oskadad fisk som märks därför att vi tror att icke fångad fisk är helt oskadad. Är det rätt eller kanske vi överkompenserar på något sätt; alternativt bara märker stora feta fiskar istället för små magra?

27 Några förslag: När du valt märkmetod om möjligt träna på död fisk innan det blir skarpt läge.

28 När du känner dig säker på död fisk prova på levande fisk som du håller över natt eller längre.

29 Skicklighet Man skärper sig och plötslig gör man allt rätt utan att tänka på det Man blir en bättre märkare och tänker på fisken Man blir ännu skickligare, men slutar tänka på fisken och gör slarvfel ibland I början gör man fisken illa- man är ovan och klumpig Tid

30 Kosta på dig att ha ett kontinuerligt förbättringsarbete, en kontinuerlig utveckling av märkningen

31

32 Märkningsförsök

33 1. Data från märkningar + utsättningar i Dalälven Skiljer sig vild och odlad smolt åt? Carlin-märkt fisk från odlingen Fisk fångad i utvandringsfälla i Kungsfisket

34 Den odlade fisken märks i februari mars och sätts ut i april maj Den vilda fisken märks samma dag som den fångas och återutsätts så snart den återhämtat sig Finns det något problem med detta försöksupplägg?

35 4 Återfångst öring (%) Vildfödd Odlad År

36 3.5 Återfångst lax (%) Vildfödd Odlad År

37 2. Skiljer sig ettårig och tvåårig smolt sig åt? Carlin-märkning Påverkas ettårig fisk mer av märket/märkningen än tvåårig fisk? Hur kan man kompensera för detta? Märkningsteknik

38 Data från utsättningar/märkningar i Dalälven (data från 1998 och 1999 ofullständiga) års-smolt 2-års-smolt Återfångade (%) ÅR

39 3. Påverkar fiskens skador dess sannolikhet att återfångas?

40

41

42 Märkningsprotokollen + återrapporteringen Längd Vikt Skadad ryggfena Skadad stjärtfena Skadad analfena Skadade bröstfenor Skadade bukfenor Förkortat gällock Skadade ögon Kort underkäke Rinnande mjölke Märkningsdatum Lax antal: Öring antal: Återfångad/inte återfångad Vikt vid återfångst Återfångstplats Återfångstdatum

43 Återfångst; % medel ± S.E. Inga skador Endast ryggfenan skadad Andra skador (inte ryggfenan) Skadad ryggf. + andra skador 5,11 ± 0,43 c 4,79 ± 0,41 b 3,07 ± 0,48 a 2,87 ± 0,39 a

44 Tidig könsmognad? Tidigt könsmogna hanar 2,26±0,40 a Resten 6,43±0,27 b

45 Återfångst; % medel ± S.E. Inga skador Endast stjärtfenan skadad Andra skador (inte stjärtfenan) Skadad stjärtf.+ andra skador 4,47 ± 1,07 b 2,61± 0,77 a 2,72 ± 0,71 a 2,25 ± 0,76 a

46 Transm. neutral Transm. + flytkraft Inget märke post-op Inget märke pre-op Transm. bortplockad Burgerhout et al Dramatic effect of pop-up satellite tags on eel swimming. Naturwissenschaften 98:

47

48 Fettfeneklippning

49 Det finns två metoder att avlägsna fettfenan

50 Rakblad Huvudet håll mot märkaren och fenan skärs från stjärten mot huvudet

51 Rakblad Bladet ska under skärningsmomentet lyftas svagt uppåt

52 Sax Fisken hålls med stjärten mot märkaren

53 Nyklippt fisk

54 Fettfeneklippt vuxen fisk

55 Bukfeneklippning

56 Fisken hålls med huvudet bort från märkaren och med ryggen nedåt

57 Stick in saxens ena skänkel under bukfenan och klipp av fenstrålarna så nära fenbasen som möjligt

58 Nyklippt fisk

59 Vuxen fisk med korrekt märkning (klippning)

60 Bukfeneklippt fisk (troligt), där bukfena delvis har regenererat

61 PIT-tag-märkning liten fisk

62 Fisken ska vara bedövad. Undvik att märka vid höga temperaturer, absolut inte över 18 C, helst inte över 15 C. Att märka på våren i stigande temp är bra, då läks såret snabbare än vid låg temp.

63 Ett snitt läggs med en vass skalpell.

64 Snitt ska gå genom huden, inte ner i muskeln. Snittet läggs i fiskens längsriktning.

65 Snittet läggs i fiskens längsriktning. Varför? Det beror på musklernas struktur och nervernas banor

66 I och för sig löper myomererna i många riktningar, men sannolikheten att man skär sönder någon är minst om man skär i längdriktningen

67 Med en ren kanyl injiceras märket

68 Observera placeringen, vid sidan om mitten, mellan 1/3 mellan buk- och bröstfenorna

69 Alternativ metod: Använd ett vasst spetsigt skalpellblad Tryck med spetsen genom hud och muskel Tryck in märket med fingrarna i såret

70 Skalpellbladet ska vara spetsigt (trekantigt). OK OK Skalpellbladet måste vara vasst byt ofta!

71 Carlinmärken

72 Kanylen förs in i fisken

73 Ståltrådarna förs in i kanylerna Kanylerna dras ut

74 Kläm åt med tången Observera inbuktningen Snurra trådändarna 7-9 varv

75 Ståltrådarna (utanför snurret) klipps av Färdigmärkt fisk

76 Streamer-märken

77 Streamer-märken

78

79

80 Tatuering

81 Vid tatuering av fisk används en lösning av Alcianblått i destillerat vatten.

82 Lösningen injiceras med en modifierad mikrodispenser.

83 Injicera 0,02 0,04 ml per prick

84

85

86 Käkklippning

87

88 Stick in saxen under käk-flärpen Lyft försiktigt upp flärpen Klipp

89 Akta ögat! Tryck INTE in saxen längre mot munnen!

90

91

92 Märkning av liten fisk = fisk under 25 mm = även okläckt fisk

93 Märkning av pytteliten fisk = fisk under 25 mm = även okläckt fisk

94 Märkning av liten fisk Fisk ned till 22 mm kan nosmärkas Fisk från 3 g och uppåt kan PITtag-märkas

95 Märkning av liten fisk Märkning av kalkhaltiga strukturer 1. Fluorescerande ämnen 2. Temperaturinducerade märken 3. Märken inducerade av ljus/mörker 4. Inmärkning med radioaktivt strontium ( 85 Sr) 5. Inmärkning med stabila isotoper

96 Märkning av liten fisk Märkning av kalkhaltiga strukturer 1. Fluorescerande ämnen 2. Temperaturinducerade märken 3. Märken inducerade av ljus/mörker 4. Inmärkning med radioaktivt strontium ( 85 Sr) 5. Inmärkning med stabila isotoper

97 Märkning av kalkhaltiga strukturer 1. Fluorescerande ämnen Tetracyklin (C 22 H 24 N 12 O 8 ) har gul flourescens. Flororecain (C 20 H 12 O 5; kallas även calcein) har gulgrön flourescens. Alizarin och orange xylenol har röd flourescens. Alizarin förekommer i två typer ; alizarinkomplexon (förkortas ofta AC) och alizarin Red S (AR).

98 Märkning av kalkhaltiga strukturer 1. Fluorescerande ämnen Injektion. Lax- eller öring yngel på 4-5 g går bra. Mest använda metoden för så väl laxfiskyngel som vuxen laxfisk. Badning. Denna metod passar bra för liten fisk (+ö.p. rom) och är ofta den enda möjliga. Färgade pellets. Studier har dock visat att metoden fungerar för tetracyklin och calcein, men sämre för alizarin.

99 Märkning av kalkhaltiga strukturer 1. Fluorescerande ämnen

100 Märkning av kalkhaltiga strukturer 2. Temperaturinducerade märken I laboratoriet kan man manipulera temperaturen, för laxfiskar är det vanligaste att man har en grundtemperatur på 10 C och höjer temperaturen hastigt till 14 C.

101 Märkning av kalkhaltiga strukturer 2. Temperaturinducerade märken

102 Märkning av kalkhaltiga strukturer 3. Märken inducerade av ljus/mörker Kalkinlagringen i otoliterna påverkas även av övergångar mellan ljus och mörker. En ljusrytm på 6L:6D (d.v.s. sex timmar ljus, sex timmar mörker, upprepat flera varv) maskerar den naturliga dygnsrytmen och ger ett suddigt band i otoliten. Märkningen blir tydligare om temperaturen höjs med 3 C under den ljusa perioden.

103 Märkning av kalkhaltiga strukturer 4. Inmärkning med radioaktivt strontium ( 85 Sr) Fisken märks genom badning i en lösning som innehåller 85 Sr. Halveringstiden för denna radioaktiva isotop är 64,84 dagar och studier har visat att märkningen håller i ca två månader. Det är oklart hur det radioaktiva ämnet påverkar fisken och i vilken omfattning det kommer ut i naturen.

104 Märkning av kalkhaltiga strukturer 5. Inmärkning med stabila isotoper Inmärkning med strontium bygger på att denna metall naturligt är relativt sällsynt i otoliterna. Genom att bada fisken i en lösning innehållande strontiumklorid (SrCl 2 ) kan man öka halten strontium i otoliterna. Märkningen kan sitta i i upp till två år, men avläsningen kräver en hel del preparation av otoliterna samt tillgång till en mikroprob, eller ett svepelektronmikroskop i backscatter mode.

105 Märkning av kalkhaltiga strukturer 5. Inmärkning med stabila isotoper Inmärkning med lantanider bygger på att dessa ämnen i sort sett saknas i otoliterna. Genom att tillföra fisken dessa ämnen kommer dessa ämnen att inkorporeras i otoliterna. Det är emellertid osäkert hur detta går till och hur mycket som hamnar i otoliterna. Analysmetoderna måste vara känsliga och blir därigenom dyra. Studier på stillahavslax har visat att lantanider stannar upp till 10,5 månader i fisken.

106 Nosmärke CWT = Coded Wire Tag Northwest marine technologies

107

108

109

110

111

112 Standard-märke

113 Sekventiellt märke

114

115 Frysmärkning

116

117

118

119

120

121

122