Trängning i en inbogserad kasse genom upphissande av nätet inför nästa dags slakt. Bild tagen i Sverige 2011.

Transkript

1 Trängning i en inbogserad kasse genom upphissande av nätet inför nästa dags slakt. Bild tagen i Sverige 2011.

2 Trängning i en svensk odling för manuell håvning. Bild tagen 2010.

3 Bilden är tagen i Danmark 2012.

4 Bilden är tagen i Danmark 2012.

5 Trängning innan pumpning. Observera fiskarna med huvudet över vattnet vilket indikerar stress/syrebrist. Bilden är tagen på Norges västkust 2009.

6 Närbild trängning innan pumpning. Observera fiskarna med huvudet över vattnet vilket indikerar stress/syrebrist. Bilden är tagen på Norges Västkust 2012.

7 Närbild trängning innan pumpning. Observera fisken på sidan. Den är inte död utan energin håller på att ta slut på grund av stress/syrebrist. Försöker man fånga den så kommer den vakna till och försöka undkomma. Bilden är tagen på Norges väskust 2012.

8 Håvning av fisk från kasse som bogserats nära kaj. Huvudtyngden av kassen bärs av en lyftkran medan håven styrs av en person som håller i skaftets ända. Bilden är tagen på Norges västkust 1985, men är fortfarande representativ för svenska förhållanden. Observera att fisken håvas utan vatten i håven vilket markant ökar risken för kläm och skrap skador.

9 Bilden är tagen i Danmark 2012.

10 Bilden är tagen i Danmark 2012.

11 Pumpning med hjälp av häver, vilket inte verkar stressa fisken mätbart. Bilden tagen på Norges västkust 2008.

12 Fisken övervakas kontinuerligt under pumpning såväl med video som mätning av vattenkvaliteten. Detta fortsätter också under kylning och bedövning. Fisken har full spårbarhet genom hela förloppet. Bilden tagen på Norges västkust 2012 vid direktavlastning från båt till slaktbandet.

13 Koldioxidbad i stillastående tank. I bakgrunden syns kranen som används vid håvning. Bilden tagen på Norges västkust 1985 men är fortfarande representativ för många små svenska odlingar.

14 rensbandet. Bilden är fortfarande representativ för större och mellanstora svenska odlingar även om håvning inte pumpning dominerar i Sverige.

15 Förkylningsbad där fisken dels bedövas?/immobiliseras? Av lågdos koldioxid. Fiskens förs framåt med hjälp av de roterande skivorna. Bilden tagen på Norges västkust 2006.

16 Manuell slagmaskin, tidig modell utan förbedövning. Här sker avblodning manuellt av speciell personal. Fisken måste här föras in med en hand och utlösningsmekanismen sköts manuellt med andra handen. Sen måste fisken dras bakåt innan den kan sändas vidare till Strupskärning av annan person. Bilden tagen på Chiles västkust 2007

17 Extrema väderförhållanden utgör en för Sverige speciell riskfaktor för fiskens välfärd vid slakt. Vid låga temperaturer riskerar gälarna att frysa sönder om fisken utsätts för luftexponering som vid håvning och väntan på bedövning.

18 Manuell strupskärning/gälbåge. I detta fall sticker man gälbågarna på en sida. Detta går snabbare än strupskärning (skär av ventral aorta) men är antagligen inte lika effektivt. Bilden tagen i norskt slakteri 2008.

19 Strupskuren röding i ett avblodningsbad med zonindelning. Bilden tagen i en svensk odling 2011.

20 Avblodningsbad där fisken förs framåt av roterande skivor. Observera att ett antal fisk håller på att vakna. Fisken är bedövad med lågdos koldioxid och gälstucken. Bilden är tagen i ett norskt slakteri 2008.

21 Strupskuren röding förs ut ur avblodningsbadet på en svensk odling med eget slakteri vid själva odlingen. Bilden är tagen 2011.

22 Glidränna in från håvning/pump efter fisken passerar en rist för avvattning. Längden på rännan är beroende av byggnadens utformning och man planerar att ha intaget i framtiden vid det håll i väggen som ses ovan för fiskens stjärt. Bilden är tagen på ett norskt slakteri 2012.

23 Torr el för lättbedövning/förbedövning. Bilden är tagen på ett norskt slakteri 2012.

24 Närbild på elektroderna från samma slakteri som på förra bilden.

25 I nyare modeller så spelar det ingen roll om fisken kommer in med huvud eller stjärt först, utan första elstöt ges vid huvudet. I äldre modeller kunde fisk som kom med stjärten först få flera sekunders elstötar innan bedövning. Bilden tagen från samma slakteri som på förra bilden.

26 Med förbedövning så kan uppsamlingsbordet innan slagmaskin med inbyggd strupskärning fungera som buffert för ett jämnt arbetstempo för personalen vid slagmaskinen. Denna metod garanter nästan 100% säkerhet i avlivningen. Bilden från samma slakteri som på förra bilden.

27 Glidränna ner i avblodningsbadet där fisken faller ned efter slagbedövning med automatisk strupskärning. Detta system bygger på gravitation och att man håvar/pumpar fisken upp till en högre höjd. Annars måste mekaniska transportband användas. Mitt i bild ses tryckluftskolvarna För slagmaskinen. Bilden från samma slakteri som på förra bilden.

28 Närbild på strupkniven/bladen som trycks rakt upp med hjälp av tryckluft en tiondels sekund efter stämpeln har träffat fiskens huvud. Sen öppnar sig botten och fisken faller ned i en ränna eller på ett transportband. Bilden tagen i ett mobilt norskt slakteri 2012.

29 Automatiskt system för slagmaskin med strupskärning där fisken själv simmar in i maskinen. Bilden tagen i ett mobilt norskt slakteri 2012.

30 Övervakningspanel för automatiskt system för slagmaskin med strupskärning där fisken själv simmar in i maskinen. Bilden tagen i samma slakteri som förra bilden.

31 Fisken kommer in längst upp till vänster dit den pumpas. På vägen ner glider den genom ett sorteringsrist så storlekarna blir så jämna som möjligt i de två slaktlinorna. Detta då maskinens effektivitet är beroende av inställd för rätt storleksspann. Fisken simmar mot strömmen under den svarta mattan. Bilden tagen i samma slakteri som förra bilden.

32 Fisken kommer upp över en kant och glider ner till slagmaskinen. Efter slag och automatisk Strupskärning öppnas botten och fisken glider vidare. Bilden tagen i samma slakteri som förra bilden.

33 Närbild på nedfällt golv. Bilden tagen i samma slakteri som förra bilden.

34 Efter automatmaskinen förs alla fiskar på ett band förbi två manuella stationer där special utbildad personal manuellt för in fiskar som visar livstecken i en slagmaskin. EFSA har i sina rapporter understrukit vikten av efterkontroll vid användning av helautomatiska system. Bilden tagen i samma slakteri som förra bilden.

35 Kommersiell modell av helautomatisk sim in slag och strupskärningsmaskin. Bilden tagen på Aquanor 2011.

36 Manuell rensningslinje som komplement till en automatisk (mitten) rensmaskin. Bilden tagen vid ett svenskt slakteri 2011.

37 Helautomatisk rensmaskin. Bilden tagen vid ett norskt slakteri 2010.