Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8 Antalet märkta individer vid första tillfället Antalet fångade individer vid andra tillfället Total populationsstorlek N = M C R Antalet märkta individer vid andra tillfället

9 Fisken är i vattnet! Detta innebär att 1.Man kan inte räkna spår eller spillning. 2.Man kan inte helikopterövervaka. 3.Man kan inte räkna migrerande fisk med kikare.

10 I princip finns det tre sätt att få en uppfattning av ett fiskbestånd

11 1. Hydroakustik (ej art, ej kön, ej ålder)

12 2. Provfiske (ögonblicksbild)

13 3. Märkning (gruppdata, individdata)

14 Behöver inte skilja på individer Måste ses utifrån Jag måste märka fisk Får inte ses utifrån Måste kunna skilja på individer

15 Får inte påverka fisken Lätt att applicera Får inte skada andra organismer Billigt Får inte lossna Ska fungera lika länge som fisken lever Lätt att avläsa

16 Grupp En grupp Externt Märkning Flera grupper Internt Död Individ Externt Levande Internt Duger DNA?

17 Det finns således en hel bunt önskemål/krav som man kan rada upp när man letar ett fiskmärke. Men det perfekta märket finns inte!

18 TULIPANAROS

19 Man måste således välja märke Priset! Hur många ska märkas? Grupp / individ? Hur ska det avläsas? Hur ska det rapporteras?

20 Vad vill jag veta? Vandringsmönster? Överlevnad? Tillväxt? Skillnader mellan stammar? Effekten av utsättningar?

21 OK, vad finns det då för märken?

22 Fenklippning

23 Externa märken

24 Tatuering, injicering, o.likn.

25 VI-alfa bakom ögat + VIE (orange) stjärtfenan nederst

26

27 VIE (rött) stjärtfenan mitten + VIE (rött) bukfena höger

28 VIE (rött) stjärtfenan mitten + VIE (rött) bröstfena höger

29 VIE (rött) stjärtfenan nederst + VIE (rött) bukfena vänster

30 Sprutmålning

31 Badning

32 Bränning med kyla

33 Bränning med kemikalier

34 Interna märken

35 Sändande märke

36 Datalagrande märken

37

38

39

40 Ibland är externa märken att föredra.

41

42 Anatomi, fysiologi och smärtfysiologi av betydelse vid märkning

43 1. Skelettet

44 Skelettdelarna är tunna jämfört med landdjurens och delarna är ganska löst sammansatta. Om man håller en fisk i stjärtspolen när den är i luften kan den bryta ryggraden om den sprattlar kraftigt. I vattnet skulle fiskens kropp få ett annat stöd.

45 2. Musklerna

46 Om ett märke (t.ex. ett Carlin-märke) ska sättas dit på en fisk gäller det att sätta det enligt instruktion, om trådarna går mitt igenom översta muskelpaketet påverkas märket av större krafter än om det satt högre upp; en felaktig applicering kan således ge skador på fisken.

47 3. Fenorna Fiskens fenor har lite olika funktion beroende på art. Fenorna har olika form, kan vara sammanvuxna. Fenor kan vara mer eller mindre rudimentära eller saknas helt.

48 Polyterus bichir Nile bichir Nilfengädda

49

50 Fena Funktion Ryggfena (ryggfenor) Bukfenor Bröstfenor Analfena Stjärtfena Fettfena Ger kursstabilitet vid simning Balans, stabilitet, styrförmåga, hos en del arter framdrivning Styrförmåga, förflyttning i sidled Delaktig i framdrivning, kursstabilitet, hos en del arter ombildat till parningsorgan (penisliknande organ som då kallas gonopodium) Framdrivning, kursstabilitet tuppkam, flödesmätare!

51 4. Huden Fisken hud skiljer sig från människans i två avseenden. Ett är att det yttersta lagret celler hos människan består av döda celler, hos fiskarna består av levande celler. Den andra skillnaden är att fiskens hud har slemproducerande körtlar över hela hudytan.

52 Slemmet består av proteintrådar som drar till sig vatten. Slemmet är ett viktig skydd för fisken, det är en första barriär för angrepp från svamp, virus, bakterier och parasiter.

53 Att skrapa bort slemlagret och det översta cellagret är lätt gjort om man tar i fisken med torra händer, lägger fisken på torra grova textiler eller tar i fisken med grova gummihandskar (t.ex. diskhandskar). Om man skadar fisken på detta sätt har man öppnat en fri väg för diverse infektioner. Därför är det viktigt att ta i fisken med blöta händer eller släta latexhandskar.

54 5. Respiration (andning) Gälarna är oerhört effektiva att ta upp syre ur vattnet. Och det behövs; syrehalten i vattnet är lägre än i luften och varierar med vattnets temperatur

55 Gasutbytet i gälarna sker i de sekundära lamellerna

56 För att gasutbytet ska kunna ske effektivt måste lamellernas väggar vara tunna. Men detta medför samtidigt att gälarna blir sårbara, det är oerhört lätt att skada gälarna om man hanterar en fisk ovarsamt, man har därmed satt ned fiskens andningsförmåga och dess möjligheter att återhämta sig efter återutsättning.

57 6. Syn Fiskens ögon skiljer sig från däggdjurens på tre sätt: (1) Fokusering sker inte genom att linsens form ändras utan genom att linsen flyttas närmare eller längre från näthinnan,

58 (2) Linsen är nästa klotrund, inte tillplattad som hos de flesta däggdjur

59 (3) Fiskar har inga ögonlock. Detta gör att fisken får svårare att värja sig mot starkt ljus när den kommer upp i luften och att ögats yttre del blir exponerad. Ögats yttersta del kan således lätt torka ut i luft, särskilt om det är varmt och fisken utsätts för direkt solljus och vid minusgrader kan vattnet som finns som en tunn hinna över ögat frysa.

60 Fiskar har bra luktsinne. 6. Lukt och smak Framför ögonen sitter näsborrarna som leder till varsin luktgrop.

61 Smaksinnet är lokaliserat huvudsakligen till munnen (inte bara tungan), men finns hos en del arter även på skäggtömmar, på huvudets undersida eller rent av spridda på kroppen. Lukt- och smakorganen reagerar inte riktigt på samma ämnen.

62 6. Hörsel Fiskar lever i vatten och har ungefär samma täthet som vattnet, således behöver de inget ytteröra, och inget hål i huvudet heller. Innerörat hos fisk ser lite olika ut hos olika arter.

63 Studier har visat att fiskar kan få nedsatt hörsel av höga skarpa ljud, som gervärsknallar under vattnet. Fisken har bättre återbildningsförmåga än människan av skadade hörselceller, men en studie visade att en marin art (Chrysophrys auratus) fortfarande var skadad 58 dagar efter att ha utsatts för en gevärsknall på nära håll (2 m).

64 7. Sidolinjesystemet

65 När fisken rör sig i vattnet är den omgiven av ett mönster av tryckvågor. Mönstret påverkas av föremål, andra fiskar, etc., fisken får således konstant en tryckvågsbild av omgivningen, inte helt olik den som fladdermöss får men med den skillnaden att fisken inte sänder ut signaler utan ständigt får signaler från alla riktningar.

66 Blind fisk, även en utpräglad rovfisk som gäddan, kan klara sig enbart med sidolinjesystemet.

67 Sidolinjen är således mycket viktig för fisken, därför bör inte fjällprov tas från den regionen på fisken särskilt om syftet är att sätta ut fisken efter märkning. Sidolinjen är precis som hörseln känslig för plötsliga skapa ljud, som ju orsakar tryckförändringar i vattnet

68 Kan fisk känna smärta? Fisken har genom sin neuroanatomi och fysiologi ansetts sakna förmåga att uppleva smärta på det sätt som människor gör. Av samma anledning anses fisken sakna självmedvetande och emotionell förmåga vilket är en förutsättning för lidande hos människor.

69 Nyare forskning har visat att regnbågslax har samma typer av smärtreceptorer som däggdjur. Dessa receptorer svarar på skadliga stimuli, och när de stimuleras påverkas fiskens motivation och allmänna beteende. Detta visar att fisken svarar på skadliga stimuli men det är därför inte klarlagt att fisk kan känna smärta och uppleva lidande.

70 Hos människa upplevs smärta först när informationen från smärtreceptorerna når framhjärnans bark (cerebral cortex). Detta är en del av hjärnan som anses särskilt viktig för medvetande och högre kognitiva processer. Fiskhjärnan saknar nästan helt denna del av hjärnan

71 Innebär detta att fisk inte kan uppleva smärta?

72 Nej, inte nödvändigtvis eftersom vi inte kan säga att smärt-förnimmelse, saknas bara därför att den del av hjärnan som ansvarar för denna funktion hos oss människor saknas hos fiskar.

73 Olika delar av hjärnan kan utföra samma uppgifter hos olika djur. Synintryck som hos däggdjur processas av framhjärnans bark men hos andra ryggradsdjur av ett område i mitthjärnan (optiskt tectum).

74 Vi kan alltså inte utesluta att fisken har någon typ av smärtupplevelse. Däremot vet vi med säkerhet är att fisken reagerar på hot, störningar och skadliga stimuli med beteendemässiga och fysiologiska stressresponser.

75 Primära stressresponser När fisken hamnar i en situation där dess fysiologiska funktioner och/eller liv hotas utlöses en alarmreaktion en stressrespons.

76 Denna stressrespons inleds med att den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet aktiveras. Detta stimulerar fiskens motsvarighet till vår binjuremärg att släppa ut adrenalin och noradrenalin till blodet. Dessa stresshormoner bidrar till att fiskens ämnesomsättning, andning och cirkulation ställs om för kamp och/eller flykt.

77 Denna omställning innefattar bl.a. nedbrytning av leverglykogen och därmed förhöjda blodsockernivåer ökad andning ökad syreupptags- och transportförmåga ökad hjärtverksamhet en omfördelning av blodflödet så att hjärnan och skelettmuskler får ökad blodförsörjning medan blodflödet till mag-tarmkanalen och flera andra inre organ minskar kraftigt

78 Stressresponsen är mycket funktionell och helt nödvändig för fiskens överlevnad. Men om den aktiveras under lång tid och stressen blir kronisk kan den dock vara skadlig.

79 Då fisken utsätts för stress och det sympatiska nervsystemet aktiveras stimuleras andningen och blodflödet till gälarna ökar. Detta leder till att fisken får stora problem att upprätthålla sin salt-vatten-balans. Störningar av saltvatten-balansen är mycket allvarlig sekundär effekt av stress hos fisk, en effekt som kan vara direkt livshotande för fisken.

80 Fiskens muskler består till mycket stor del av vit muskel, muskel som är specialiserad på explosiv aktivitet och som kan arbeta i frånvaro av syre men då producerar mjölksyra. Fiskens muskler har också dålig blodförsörjning vilket gör att den mjölksyra som bildas ansamlas i muskeln och sköljs ut till blodcirkulationen först då fisken får tillfälle till återhämtning.

81 Fiskens gälar fungerar bara i vatten eftersom vattnets lyftkraft är nödvändig för att bära upp gälens strukturer. Om en fisk tas upp på land så faller gälen ihop och gasutbytet försvåras. Detta kan få ödesdigra konsekvenser för en uttröttad och stressad fisk som förbrukar stora mängder syre och har en hög koldioxidproduktion.

82 Om en uttröttad fisk tas upp i luften stiger koldioxidkoncentrationen i blodet snabbt samtidigt som syrekoncentrationen sjunker. Den ökade koldioxidkoncentrationen leder till en försurning av fisken blod. Detta tillsammans med syrebrist och övriga effekter av stress och utmattning försätter fisken i en livshotande situation.

83 En fisk som är utmattad av fysisk aktivitet bör därför aldrig tas upp i luften!

84 eller åtminstone bör man göra allt för att tiden i luften blir så kort som möjligt!

85 Trots problemen med mjölksyraansamling i muskler och störningar av vatten-salt-balansen så har fiskar en otrolig förmåga att återhämta sig från stress i kombination med kraftig fysisk aktivitet om de får vara kvar i vattnet. Dödligheten ökar däremot kraftigt redan efter någon minut i luften.

86

87 Generellt vid all märkning: Bedövning (ger förmodligen amnesi och minskar stressrelaterad metabolism). Anser man att försöket inte kräver bedövning ska man kunna motivera varför.

88 Generellt vid all märkning: Hantera fisken med våta händer. Lägg fisken på våta underlag. Använd inte gummihandskar - använd latexhandskar. Använd knutfria håvar

89

90 Tiden i luft ska minimeras Fisken ska vara i luften så kort tid som möjligt Fisken trivs bäst i vattnet Tiden i luft ska vara så kort som möjligt Ju kortare tid i luft dess bättre Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras

91

92 Bedövning av fisk

93 CH 3 CH 3 CH 3 O O O O H 2 N CH O 3 H OH 2 N MS222 Benzokain Eugenol

94 IUPAC: Ethyl 3- aminobenzoate IUPAC: Ethyl 4- aminobenzoate IUPAC: 2-Methoxy-4-prop-2-enylphenol MS222 Benzokain Eugenol Nejlikolja Clover oil

95 Innan bedövning: Låt fisken svälta i tim. (beror på temp., storlek och art) Själva bedövningen: Låt fisken ligga i bedövningsvattnet i 5-10 min (Vattnet ska syresättas, sockerbit ) Observera hos fisken: Andning (rör den på gällocket?) Svarar den på stimuli (sprattlar den när du plockar upp den?) Hjärtfrekvens (Doppler/ECG) Syresättning (gälarnas färg)

96 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. b II a b III IV

97 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. II III IV

98 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering II a Lätt bedövning Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. Förlorar delvis balansen har svårt att hålla sig upprätt. Här finns bra smärtlidring III IV

99 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering II a Lätt bedövning b Djup bedövning Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. Förlorar delvis balansen har svårt att hålla sig upprätt. Här finns bra smärtlidring Fisken har helt förlorat kontrollen över musklerna, ligger på sidan och andningen har nästan helt upphört. III IV

100 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering II a Lätt bedövning III b Djup bedövning Bedövning för kirurgiska ingrepp Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. Förlorar delvis balansen har svårt att hålla sig upprätt. Här finns bra smärtlidring Fisken har helt förlorat kontrollen över musklerna, ligger på sidan och andningen har nästan helt upphört. Svarar inte ens vid mycket kraftiga stimuli (som att man sticker i huden). Detta stadium kräver att man vet vad man gör, får ej vara långvarigt. IV

101 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering II a Lätt bedövning III IV b Djup bedövning Bedövning för kirurgiska ingrepp Kollaps Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. Förlorar delvis balansen har svårt att hålla sig upprätt. Här finns bra smärtlidring Fisken har helt förlorat kontrollen över musklerna, ligger på sidan och andningen har nästan helt upphört. Svara inte ens vid mycket kraftiga stimuli (som att man sticker i huden). Detta stadium kräver att man vet vad man gör, får ej vara långvarigt. Andningen har helt upphört, hjärtat slutar slå, fisken kan dö, om den klarar sig kan det vara med långvariga eller bestående skador.

102

103 Återhämtning? Hur 1000:an vet man om fisken har återhämtat sig?

104 1. I uppvakningsbaljan placerar man en obedövad, omärkt fisk av samma art och av ungefär samma storlek som de man ska märka 2. Bedöva och märk en fisk och placera den i uppvakningsbaljan 3. Notera hur lång tid det tar tills den bedövade fisken beter sig/ser ut som den obedövade fisken (simhastighet, färg, balans, reaktioner på skugga etc.) 4. Dubblera denna tid 5. Detta får bli den minimala återhämtningstiden under de rådande förhållandena

105 Men tro för all del inte att fisken återhämtat sig i alla avseenden Fisken kan ju efter återutsättning bli uppäten av en rovfisk, men minimerat risken för att det huvudsakligen beror på din behandling av den

106

107 FLOY TAG Inc. Hallprint Dart-märken

108 Skrapa bort ett fjäll med märkesapplikatorn Håll applikatorn med den exponerade hullingen i riktning mot huvudet Undvika att placera märket djupt i muskeln

109 Vänd applikatorn så att hullingen är riktad mot fiskens sida Börja sätta in applikatorn i en grund vinkel under fjällen tills du känner att den går genom skinnet, sedan lyfts nålen tiil ungefär 45 graders vinkel för att lämna utrymme för hullingen

110 När hullingen är under skinnet återgåt man till grund vinkel och trycker tills hullingen är precis bakom en fenstråle. Ett lätt klick kan höras och/eller kännas när hullingen glider över benat och låses bakom det.

111

112 Vänta en sekund för att därefter dra ut med en jämn rörelse Efter märkningen ska fisken tillåtas återhämta sig

113 T-ankar-märken T-anchor tags

114 FLOY

115 HALLPRINT Tre storlekar Floy Tre storlekar

116 FLOY Laminated Internal Anchor Tre storlekar

117 T-ankar-pistol

118 Nålen, observera skåran

119 FLOY Laminated Internal Anchor Tre storlekar

120 FLOY Laminated Internal Anchor Tre storlekar

121 Var ska T-ankaret sitta? Hallprints TBF-märke

122 Var ska T-ankaret sitta? Floys T-anchor T-ankaret ska låsas bakom fenstrålarna

123 Var ska T-ankaret sitta? Floys Laminated Internal Anchor Skivan ska in i bukhålan

124 Var ska T-ankaret sitta? Hallprints TBA Inga rekommendationer från tillverkaren

125 PIT-tag RFID Mikrochips

126 Ett RFID-system har tre delar: 1. En sändande antenn. 2. En mottagare med dekoder som översätter signalen från märket. 3. Ett märke (s.k. transponder) som har blivit programmerat med information.

127 Den sändande antennen skickar ut en radiosignal (relativt kortvågig). Signalen gör två saker: (1)Kommunicerar med märket och (2) Förser märket med energi så att det kan kommunicera (i de fall det är ett passivt märke).

128 Märkning av stor fisk

129 Ingen bedövning behövs Två personer, en som håller fisken i stjärtspolen, fiskens huvud, ner i vattnet Den andre sticker in kanylen 3-4 mm under huden och injicerar ett märke Kanylen dras ut och huden slätas till med fingret Tidsåtgång: 2-3 sekunder

130 För mindre grupper kan en märkningsspruta med sterila engångskanyler användas

131

132 Vid temperaturer över 18 C kan infektioner uppstå, vilket upptäcks efter ett par dagar.

133

134

135

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk Åldersbestämning av fisk Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna. Under sommaren är tillväxten snabb och det

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som

Läs mer

Lab 4. Undersökning av fisk och ev. daggmask m.m.

Lab 4. Undersökning av fisk och ev. daggmask m.m. MALMÖ HÖGSKOLA Biologi I HT2010 Lab 4. Undersökning av fisk och ev. daggmask m.m. Syfte med laborationen Syftet med laborationen är att studera anpassningar, likheter och olikheter i olika grundplaner

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Risker med kallt vatten vätskebalans

Risker med kallt vatten vätskebalans Risker med kallt vatten vätskebalans SSSKs Iskunskapskurs Version jan 2011 www.paddlingsnyaadress.com har ett par artiklar som jag skrivit om kallt vatten värmebalans och vätskebalans Värmereglering Produktion

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Av: Kalle och Victoria

Av: Kalle och Victoria åra sinnen Av: Kalle och Victoria Hörseln Vi hör ljud genom ljudvågor. I en radio, tv, mobiler eller t.ex. Stereo är det högtalaren som gör ljudvågorna. Hos oss människor är det stämbanden som gör ljudvågorna.

Läs mer

vid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun

vid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun New Näsvidgare Instruktion MegaVent vid snarkning Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Extra mjuk komfort Lindrar även: Nästäppa Torr mun Syns ej Känns ej www.snarkskena.nu Bäst

Läs mer

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum] Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss

Läs mer

Massagehäfte. Att tänka på. Referenser:

Massagehäfte. Att tänka på. Referenser: Att tänka på Lugn och ro Lagom temperatur, ej för kalla händer. Bekvämt för både för den som blir masserad och för dig som masserar. Fråga om det känns bra, för hårt / för löst etc. Använd kroppstyngden

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Trängning i en inbogserad kasse genom upphissande av nätet inför nästa dags slakt. Bild tagen i Sverige 2011.

Trängning i en inbogserad kasse genom upphissande av nätet inför nästa dags slakt. Bild tagen i Sverige 2011. Trängning i en inbogserad kasse genom upphissande av nätet inför nästa dags slakt. Bild tagen i Sverige 2011. Trängning i en svensk odling för manuell håvning. Bild tagen 2010. Bilden är tagen i Danmark

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

Hur länge kan du hålla andan?

Hur länge kan du hålla andan? Inledning Hur länge kan du hålla andan? Varför går det inte att hålla andan så länge som man skulle vilja? Varför går det inte att simma längre stunder under vatten utan snorkel? Vad är det som gör att

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Människans Resurser i ett nötskal. Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa.

Människans Resurser i ett nötskal. Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa. Människans Resurser i ett nötskal Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa. Bli frisk och framgångsrik Energi är grunden för livet! Oavsett vad du vill åstadkomma i livet så krävs det energi,

Läs mer

Floating. En genväg till djup avslappning och meditation

Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating En genväg till djup avslappning och meditation FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet

Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet sänker era kostnader större vinst förutsättningar Tre gånger snabbare återhämtning med beprövad

Läs mer

Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Fiskarna var de första ryggradsdjuren Fiskar Fiskar är de första ryggradsdjuren andas med gälar och har inga lungor är växelvarma har en yttre- eller inre befruktning. de flesta är rovdjur och äter plankton Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Läs mer

Ergonomi i teori och praktik

Ergonomi i teori och praktik Ergonomi i teori och praktik Namn: Klass: ERGONOMI Din kropp är bra på att anpassa sig efter vad den behöver göra. Kroppsdelar som utsätts för påfrestningar bygger automatiskt upp sig för att klara detta,

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t

Läs mer

Guide för vårdpersonal Viktig information om mylife OmniPod.

Guide för vårdpersonal Viktig information om mylife OmniPod. Guide för vårdpersonal Viktig information om mylife OmniPod. More freedom. More confidence. With mylife. Lär känna insulinpumpen mylife OmniPod Viktig kontaktinformation 3 Poden 4 PDM:en (Personal Diabetes

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Stress Positiva stresseffekter

Stress Positiva stresseffekter Ork & Energi Stress Positiva stresseffekter Stress är egentligen en livsviktig reaktion i kroppen som sätter i gång olika stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol för att ge dig extra kraft

Läs mer

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1 Sida 1 Om stress enligt Bonniers lilla uppslagsbok Ett tillstånd där organismens jämvikt rubbats genom påfrestningar, särskilt psykiska. Avsöndringen av vissa hormoner ökas då, och aktiviteten hos olika

Läs mer

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Att starta ett stannat hjärta.

Att starta ett stannat hjärta. Att starta ett stannat hjärta. När hjärtat slutar slå. Plötsligt hjärtstopp är inte en hjärtsjukdom. Faktum är att många av de cirka 10 000 svenskar som drabbas årligen, är till synes friska, aktiva människor

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2012-12-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Cellen, Johanna Sundin 6p Mikrobiologi, Birgitta

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Havsnejonöga. Petromyzon marinus. Längd: max 1 m, vikt: max 2,5 kg

Havsnejonöga. Petromyzon marinus. Längd: max 1 m, vikt: max 2,5 kg Havsnejonöga Längd: max 1 m, vikt: max 2,5 kg Kropp lång och smal, ållik. Saknar dock bröst- och bukfenor. Melerad i vitt, grått och svart. Hos vissa exemplar kan det vita vara utbytt mot saffransgult.

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

Säkerheten vid mikrovågstorkning

Säkerheten vid mikrovågstorkning Säkerheten vid mikrovågstorkning Mikrovågstorkaggregat har blivit allt vanligare vid reparation av fukt- och vattenskador i byggnaderna. Torkaggregatets funktion bygger på mikrovågsstrålning. Om torkaggregatet

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

Qi Gong och akupressur

Qi Gong och akupressur Qi Gong och akupressur Vad är Qi Gong? Qi Gong betyder helt enkelt "Qi-energi övning" och har utvecklats parallellt med den kinesiska medicinen under tusentals år. Det är alltså ett samlingsnamn på ett

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 101001 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson 50p Godkänd Väl godkänd 60 % av totala

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund Andning och hälsa Inledning Hur en person andas är av betydelse för personens välmående. Sättet att andas påverkar fysiologiska processer i kroppen som kan ge olika effekter. Läroplanen Experimentet tar

Läs mer

Apotekets råd om. Ögonbesvär

Apotekets råd om. Ögonbesvär Apotekets råd om Ögonbesvär Om du ofta känner dig trött i ögonen och tycker att det skaver, svider och kliar kan det bero på att ögonen är för torra. Det kan bero på att du har brist på tårvätska, eller

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 03 01 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Blodet och immunologi, 8 p Matspjälkningen,

Läs mer

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

252-201 miljoner år före nutid

252-201 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas

Läs mer

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas.

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas. Favoritmeditationer Här hittar några andningsövningar, två föremålsmeditationer och två visualiseringmeditationer. Prova dig fram till vilken den eller de som passar dig bäst. När du mediterar till dessa

Läs mer

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera.

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera. BIM Introduktionsprogram 6 steg till att ta reda på vad du vill och hur du kommer dit. 1. Ta reda på vad du vill 2. Följ universums tecken 3. Ta dig själv och det du gör på allvar 4. Gör en ceremoni 5.

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS

HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS BK Kt.- ngen. U 112 (är personer >dstäude. HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS Det här avsnittet handlar om vad du ska göra när en olycka har inträffat och du ser att personen är medvetslös och inte andas.

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation Aktinisk keratos /solkeratos Patientinformation Vad betyder aktinisk keratos? Aktinisk betyder orsakad av solen. Keratos kommer av ordet keratin, som betyder horn. Det rör sig alltså om en förtjockning

Läs mer

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren. Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

BPQ - kroppsupplevelseformuläret

BPQ - kroppsupplevelseformuläret BPQ - kroppsupplevelseformuläret Kroppsupplevelseformuläret består av fem delformulär: 1) medvetenhet, 2) stressreaktion, 3) reaktivitet hos autonoma nervsystemet, 4) stresstyp och 5) hälsoberättelse.

Läs mer

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk är naturvetenskapligt och behandlar den biologi som har betydelse för arbete med djur och växter inom naturbruk. Kunskaper om marken och växternas biologi är centrala

Läs mer

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...

Läs mer

Andning. Hur svårt kan det vara?

Andning. Hur svårt kan det vara? Andning Hur svårt kan det vara? Bertil Brogeland vem är jag och vad gör jag? Gift, en son, bor i villa i Trollhättan, tränar en del, ledare inom skridsko (hastighetsåkning) Andningsterapeut (thoracal mobilisering

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer