Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8 Antalet märkta individer vid första tillfället Antalet fångade individer vid andra tillfället Total populationsstorlek N = M C R Antalet märkta individer vid andra tillfället

9 Fisken är i vattnet! Detta innebär att 1.Man kan inte räkna spår eller spillning. 2.Man kan inte helikopterövervaka. 3.Man kan inte räkna migrerande fisk med kikare.

10 I princip finns det tre sätt att få en uppfattning av ett fiskbestånd

11 1. Hydroakustik (ej art, ej kön, ej ålder)

12 2. Provfiske (ögonblicksbild)

13 3. Märkning (gruppdata, individdata)

14 Behöver inte skilja på individer Måste ses utifrån Jag måste märka fisk Får inte ses utifrån Måste kunna skilja på individer

15 Får inte påverka fisken Lätt att applicera Får inte skada andra organismer Billigt Får inte lossna Ska fungera lika länge som fisken lever Lätt att avläsa

16 Grupp En grupp Externt Märkning Flera grupper Internt Död Individ Externt Levande Internt Duger DNA?

17 Det finns således en hel bunt önskemål/krav som man kan rada upp när man letar ett fiskmärke. Men det perfekta märket finns inte!

18 TULIPANAROS

19 Man måste således välja märke Priset! Hur många ska märkas? Grupp / individ? Hur ska det avläsas? Hur ska det rapporteras?

20 Vad vill jag veta? Vandringsmönster? Överlevnad? Tillväxt? Skillnader mellan stammar? Effekten av utsättningar?

21 OK, vad finns det då för märken?

22 Fenklippning

23 Externa märken

24 Tatuering, injicering, o.likn.

25 VI-alfa bakom ögat + VIE (orange) stjärtfenan nederst

26

27 VIE (rött) stjärtfenan mitten + VIE (rött) bukfena höger

28 VIE (rött) stjärtfenan mitten + VIE (rött) bröstfena höger

29 VIE (rött) stjärtfenan nederst + VIE (rött) bukfena vänster

30 Sprutmålning

31 Badning

32 Bränning med kyla

33 Bränning med kemikalier

34 Interna märken

35 Sändande märke

36 Datalagrande märken

37

38

39

40 Ibland är externa märken att föredra.

41

42 Anatomi, fysiologi och smärtfysiologi av betydelse vid märkning

43 1. Skelettet

44 Skelettdelarna är tunna jämfört med landdjurens och delarna är ganska löst sammansatta. Om man håller en fisk i stjärtspolen när den är i luften kan den bryta ryggraden om den sprattlar kraftigt. I vattnet skulle fiskens kropp få ett annat stöd.

45 2. Musklerna

46 Om ett märke (t.ex. ett Carlin-märke) ska sättas dit på en fisk gäller det att sätta det enligt instruktion, om trådarna går mitt igenom översta muskelpaketet påverkas märket av större krafter än om det satt högre upp; en felaktig applicering kan således ge skador på fisken.

47 3. Fenorna Fiskens fenor har lite olika funktion beroende på art. Fenorna har olika form, kan vara sammanvuxna. Fenor kan vara mer eller mindre rudimentära eller saknas helt.

48 Polyterus bichir Nile bichir Nilfengädda

49

50 Fena Funktion Ryggfena (ryggfenor) Bukfenor Bröstfenor Analfena Stjärtfena Fettfena Ger kursstabilitet vid simning Balans, stabilitet, styrförmåga, hos en del arter framdrivning Styrförmåga, förflyttning i sidled Delaktig i framdrivning, kursstabilitet, hos en del arter ombildat till parningsorgan (penisliknande organ som då kallas gonopodium) Framdrivning, kursstabilitet tuppkam, flödesmätare!

51 4. Huden Fisken hud skiljer sig från människans i två avseenden. Ett är att det yttersta lagret celler hos människan består av döda celler, hos fiskarna består av levande celler. Den andra skillnaden är att fiskens hud har slemproducerande körtlar över hela hudytan.

52 Slemmet består av proteintrådar som drar till sig vatten. Slemmet är ett viktig skydd för fisken, det är en första barriär för angrepp från svamp, virus, bakterier och parasiter.

53 Att skrapa bort slemlagret och det översta cellagret är lätt gjort om man tar i fisken med torra händer, lägger fisken på torra grova textiler eller tar i fisken med grova gummihandskar (t.ex. diskhandskar). Om man skadar fisken på detta sätt har man öppnat en fri väg för diverse infektioner. Därför är det viktigt att ta i fisken med blöta händer eller släta latexhandskar.

54 5. Respiration (andning) Gälarna är oerhört effektiva att ta upp syre ur vattnet. Och det behövs; syrehalten i vattnet är lägre än i luften och varierar med vattnets temperatur

55 Gasutbytet i gälarna sker i de sekundära lamellerna

56 För att gasutbytet ska kunna ske effektivt måste lamellernas väggar vara tunna. Men detta medför samtidigt att gälarna blir sårbara, det är oerhört lätt att skada gälarna om man hanterar en fisk ovarsamt, man har därmed satt ned fiskens andningsförmåga och dess möjligheter att återhämta sig efter återutsättning.

57 6. Syn Fiskens ögon skiljer sig från däggdjurens på tre sätt: (1) Fokusering sker inte genom att linsens form ändras utan genom att linsen flyttas närmare eller längre från näthinnan,

58 (2) Linsen är nästa klotrund, inte tillplattad som hos de flesta däggdjur

59 (3) Fiskar har inga ögonlock. Detta gör att fisken får svårare att värja sig mot starkt ljus när den kommer upp i luften och att ögats yttre del blir exponerad. Ögats yttersta del kan således lätt torka ut i luft, särskilt om det är varmt och fisken utsätts för direkt solljus och vid minusgrader kan vattnet som finns som en tunn hinna över ögat frysa.

60 Fiskar har bra luktsinne. 6. Lukt och smak Framför ögonen sitter näsborrarna som leder till varsin luktgrop.

61 Smaksinnet är lokaliserat huvudsakligen till munnen (inte bara tungan), men finns hos en del arter även på skäggtömmar, på huvudets undersida eller rent av spridda på kroppen. Lukt- och smakorganen reagerar inte riktigt på samma ämnen.

62 6. Hörsel Fiskar lever i vatten och har ungefär samma täthet som vattnet, således behöver de inget ytteröra, och inget hål i huvudet heller. Innerörat hos fisk ser lite olika ut hos olika arter.

63 Studier har visat att fiskar kan få nedsatt hörsel av höga skarpa ljud, som gervärsknallar under vattnet. Fisken har bättre återbildningsförmåga än människan av skadade hörselceller, men en studie visade att en marin art (Chrysophrys auratus) fortfarande var skadad 58 dagar efter att ha utsatts för en gevärsknall på nära håll (2 m).

64 7. Sidolinjesystemet

65 När fisken rör sig i vattnet är den omgiven av ett mönster av tryckvågor. Mönstret påverkas av föremål, andra fiskar, etc., fisken får således konstant en tryckvågsbild av omgivningen, inte helt olik den som fladdermöss får men med den skillnaden att fisken inte sänder ut signaler utan ständigt får signaler från alla riktningar.

66 Blind fisk, även en utpräglad rovfisk som gäddan, kan klara sig enbart med sidolinjesystemet.

67 Sidolinjen är således mycket viktig för fisken, därför bör inte fjällprov tas från den regionen på fisken särskilt om syftet är att sätta ut fisken efter märkning. Sidolinjen är precis som hörseln känslig för plötsliga skapa ljud, som ju orsakar tryckförändringar i vattnet

68 Kan fisk känna smärta? Fisken har genom sin neuroanatomi och fysiologi ansetts sakna förmåga att uppleva smärta på det sätt som människor gör. Av samma anledning anses fisken sakna självmedvetande och emotionell förmåga vilket är en förutsättning för lidande hos människor.

69 Nyare forskning har visat att regnbågslax har samma typer av smärtreceptorer som däggdjur. Dessa receptorer svarar på skadliga stimuli, och när de stimuleras påverkas fiskens motivation och allmänna beteende. Detta visar att fisken svarar på skadliga stimuli men det är därför inte klarlagt att fisk kan känna smärta och uppleva lidande.

70 Hos människa upplevs smärta först när informationen från smärtreceptorerna når framhjärnans bark (cerebral cortex). Detta är en del av hjärnan som anses särskilt viktig för medvetande och högre kognitiva processer. Fiskhjärnan saknar nästan helt denna del av hjärnan

71 Innebär detta att fisk inte kan uppleva smärta?

72 Nej, inte nödvändigtvis eftersom vi inte kan säga att smärt-förnimmelse, saknas bara därför att den del av hjärnan som ansvarar för denna funktion hos oss människor saknas hos fiskar.

73 Olika delar av hjärnan kan utföra samma uppgifter hos olika djur. Synintryck som hos däggdjur processas av framhjärnans bark men hos andra ryggradsdjur av ett område i mitthjärnan (optiskt tectum).

74 Vi kan alltså inte utesluta att fisken har någon typ av smärtupplevelse. Däremot vet vi med säkerhet är att fisken reagerar på hot, störningar och skadliga stimuli med beteendemässiga och fysiologiska stressresponser.

75 Primära stressresponser När fisken hamnar i en situation där dess fysiologiska funktioner och/eller liv hotas utlöses en alarmreaktion en stressrespons.

76 Denna stressrespons inleds med att den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet aktiveras. Detta stimulerar fiskens motsvarighet till vår binjuremärg att släppa ut adrenalin och noradrenalin till blodet. Dessa stresshormoner bidrar till att fiskens ämnesomsättning, andning och cirkulation ställs om för kamp och/eller flykt.

77 Denna omställning innefattar bl.a. nedbrytning av leverglykogen och därmed förhöjda blodsockernivåer ökad andning ökad syreupptags- och transportförmåga ökad hjärtverksamhet en omfördelning av blodflödet så att hjärnan och skelettmuskler får ökad blodförsörjning medan blodflödet till mag-tarmkanalen och flera andra inre organ minskar kraftigt

78 Stressresponsen är mycket funktionell och helt nödvändig för fiskens överlevnad. Men om den aktiveras under lång tid och stressen blir kronisk kan den dock vara skadlig.

79 Då fisken utsätts för stress och det sympatiska nervsystemet aktiveras stimuleras andningen och blodflödet till gälarna ökar. Detta leder till att fisken får stora problem att upprätthålla sin salt-vatten-balans. Störningar av saltvatten-balansen är mycket allvarlig sekundär effekt av stress hos fisk, en effekt som kan vara direkt livshotande för fisken.

80 Fiskens muskler består till mycket stor del av vit muskel, muskel som är specialiserad på explosiv aktivitet och som kan arbeta i frånvaro av syre men då producerar mjölksyra. Fiskens muskler har också dålig blodförsörjning vilket gör att den mjölksyra som bildas ansamlas i muskeln och sköljs ut till blodcirkulationen först då fisken får tillfälle till återhämtning.

81 Fiskens gälar fungerar bara i vatten eftersom vattnets lyftkraft är nödvändig för att bära upp gälens strukturer. Om en fisk tas upp på land så faller gälen ihop och gasutbytet försvåras. Detta kan få ödesdigra konsekvenser för en uttröttad och stressad fisk som förbrukar stora mängder syre och har en hög koldioxidproduktion.

82 Om en uttröttad fisk tas upp i luften stiger koldioxidkoncentrationen i blodet snabbt samtidigt som syrekoncentrationen sjunker. Den ökade koldioxidkoncentrationen leder till en försurning av fisken blod. Detta tillsammans med syrebrist och övriga effekter av stress och utmattning försätter fisken i en livshotande situation.

83 En fisk som är utmattad av fysisk aktivitet bör därför aldrig tas upp i luften!

84 eller åtminstone bör man göra allt för att tiden i luften blir så kort som möjligt!

85 Trots problemen med mjölksyraansamling i muskler och störningar av vatten-salt-balansen så har fiskar en otrolig förmåga att återhämta sig från stress i kombination med kraftig fysisk aktivitet om de får vara kvar i vattnet. Dödligheten ökar däremot kraftigt redan efter någon minut i luften.

86

87 Generellt vid all märkning: Bedövning (ger förmodligen amnesi och minskar stressrelaterad metabolism). Anser man att försöket inte kräver bedövning ska man kunna motivera varför.

88 Generellt vid all märkning: Hantera fisken med våta händer. Lägg fisken på våta underlag. Använd inte gummihandskar - använd latexhandskar. Använd knutfria håvar

89

90 Tiden i luft ska minimeras Fisken ska vara i luften så kort tid som möjligt Fisken trivs bäst i vattnet Tiden i luft ska vara så kort som möjligt Ju kortare tid i luft dess bättre Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras

91

92 Bedövning av fisk

93 CH 3 CH 3 CH 3 O O O O H 2 N CH O 3 H OH 2 N MS222 Benzokain Eugenol

94 IUPAC: Ethyl 3- aminobenzoate IUPAC: Ethyl 4- aminobenzoate IUPAC: 2-Methoxy-4-prop-2-enylphenol MS222 Benzokain Eugenol Nejlikolja Clover oil

95 Innan bedövning: Låt fisken svälta i tim. (beror på temp., storlek och art) Själva bedövningen: Låt fisken ligga i bedövningsvattnet i 5-10 min (Vattnet ska syresättas, sockerbit ) Observera hos fisken: Andning (rör den på gällocket?) Svarar den på stimuli (sprattlar den när du plockar upp den?) Hjärtfrekvens (Doppler/ECG) Syresättning (gälarnas färg)

96 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. b II a b III IV

97 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. II III IV

98 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering II a Lätt bedövning Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. Förlorar delvis balansen har svårt att hålla sig upprätt. Här finns bra smärtlidring III IV

99 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering II a Lätt bedövning b Djup bedövning Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. Förlorar delvis balansen har svårt att hålla sig upprätt. Här finns bra smärtlidring Fisken har helt förlorat kontrollen över musklerna, ligger på sidan och andningen har nästan helt upphört. III IV

100 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering II a Lätt bedövning III b Djup bedövning Bedövning för kirurgiska ingrepp Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. Förlorar delvis balansen har svårt att hålla sig upprätt. Här finns bra smärtlidring Fisken har helt förlorat kontrollen över musklerna, ligger på sidan och andningen har nästan helt upphört. Svarar inte ens vid mycket kraftiga stimuli (som att man sticker i huden). Detta stadium kräver att man vet vad man gör, får ej vara långvarigt. IV

101 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering II a Lätt bedövning III IV b Djup bedövning Bedövning för kirurgiska ingrepp Kollaps Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. Förlorar delvis balansen har svårt att hålla sig upprätt. Här finns bra smärtlidring Fisken har helt förlorat kontrollen över musklerna, ligger på sidan och andningen har nästan helt upphört. Svara inte ens vid mycket kraftiga stimuli (som att man sticker i huden). Detta stadium kräver att man vet vad man gör, får ej vara långvarigt. Andningen har helt upphört, hjärtat slutar slå, fisken kan dö, om den klarar sig kan det vara med långvariga eller bestående skador.

102

103 Återhämtning? Hur 1000:an vet man om fisken har återhämtat sig?

104 1. I uppvakningsbaljan placerar man en obedövad, omärkt fisk av samma art och av ungefär samma storlek som de man ska märka 2. Bedöva och märk en fisk och placera den i uppvakningsbaljan 3. Notera hur lång tid det tar tills den bedövade fisken beter sig/ser ut som den obedövade fisken (simhastighet, färg, balans, reaktioner på skugga etc.) 4. Dubblera denna tid 5. Detta får bli den minimala återhämtningstiden under de rådande förhållandena

105 Men tro för all del inte att fisken återhämtat sig i alla avseenden Fisken kan ju efter återutsättning bli uppäten av en rovfisk, men minimerat risken för att det huvudsakligen beror på din behandling av den

106

107 FLOY TAG Inc. Hallprint Dart-märken

108 Skrapa bort ett fjäll med märkesapplikatorn Håll applikatorn med den exponerade hullingen i riktning mot huvudet Undvika att placera märket djupt i muskeln

109 Vänd applikatorn så att hullingen är riktad mot fiskens sida Börja sätta in applikatorn i en grund vinkel under fjällen tills du känner att den går genom skinnet, sedan lyfts nålen tiil ungefär 45 graders vinkel för att lämna utrymme för hullingen

110 När hullingen är under skinnet återgåt man till grund vinkel och trycker tills hullingen är precis bakom en fenstråle. Ett lätt klick kan höras och/eller kännas när hullingen glider över benat och låses bakom det.

111

112 Vänta en sekund för att därefter dra ut med en jämn rörelse Efter märkningen ska fisken tillåtas återhämta sig

113 T-ankar-märken T-anchor tags

114 FLOY

115 HALLPRINT Tre storlekar Floy Tre storlekar

116 FLOY Laminated Internal Anchor Tre storlekar

117 T-ankar-pistol

118 Nålen, observera skåran

119 FLOY Laminated Internal Anchor Tre storlekar

120 FLOY Laminated Internal Anchor Tre storlekar

121 Var ska T-ankaret sitta? Hallprints TBF-märke

122 Var ska T-ankaret sitta? Floys T-anchor T-ankaret ska låsas bakom fenstrålarna

123 Var ska T-ankaret sitta? Floys Laminated Internal Anchor Skivan ska in i bukhålan

124 Var ska T-ankaret sitta? Hallprints TBA Inga rekommendationer från tillverkaren

125 PIT-tag RFID Mikrochips

126 Ett RFID-system har tre delar: 1. En sändande antenn. 2. En mottagare med dekoder som översätter signalen från märket. 3. Ett märke (s.k. transponder) som har blivit programmerat med information.

127 Den sändande antennen skickar ut en radiosignal (relativt kortvågig). Signalen gör två saker: (1)Kommunicerar med märket och (2) Förser märket med energi så att det kan kommunicera (i de fall det är ett passivt märke).

128 Märkning av stor fisk

129 Ingen bedövning behövs Två personer, en som håller fisken i stjärtspolen, fiskens huvud, ner i vattnet Den andre sticker in kanylen 3-4 mm under huden och injicerar ett märke Kanylen dras ut och huden slätas till med fingret Tidsåtgång: 2-3 sekunder

130 För mindre grupper kan en märkningsspruta med sterila engångskanyler användas

131

132 Vid temperaturer över 18 C kan infektioner uppstå, vilket upptäcks efter ett par dagar.

133

134

135

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk Åldersbestämning av fisk Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna. Under sommaren är tillväxten snabb och det

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Risker med kallt vatten vätskebalans

Risker med kallt vatten vätskebalans Risker med kallt vatten vätskebalans SSSKs Iskunskapskurs Version jan 2011 www.paddlingsnyaadress.com har ett par artiklar som jag skrivit om kallt vatten värmebalans och vätskebalans Värmereglering Produktion

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

Hur länge kan du hålla andan?

Hur länge kan du hålla andan? Inledning Hur länge kan du hålla andan? Varför går det inte att hålla andan så länge som man skulle vilja? Varför går det inte att simma längre stunder under vatten utan snorkel? Vad är det som gör att

Läs mer

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera.

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera. BIM Introduktionsprogram 6 steg till att ta reda på vad du vill och hur du kommer dit. 1. Ta reda på vad du vill 2. Följ universums tecken 3. Ta dig själv och det du gör på allvar 4. Gör en ceremoni 5.

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas.

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas. Favoritmeditationer Här hittar några andningsövningar, två föremålsmeditationer och två visualiseringmeditationer. Prova dig fram till vilken den eller de som passar dig bäst. När du mediterar till dessa

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Gratis tejptips & VIP-rabatt OM SPORTTEJPNING Idrott är en del av det moderna samhället. De senaste 15 åren har inneburit mycket stora förändringar av hur elitidrott bedrivs. Antalet träningar och tävlingar har ökat, samtidigt som

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Trötthet och återhämtning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella

Läs mer

Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin

Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin Ett arbetssätt med sitt ursprung från Saperemetoden SAPERE (latin)= smaka, lukta, att ha smak, uppfatta smak(med

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Sittande Massage. Enkla övningar för en stunds avslappning

Sittande Massage. Enkla övningar för en stunds avslappning Sittande Massage Enkla övningar för en stunds avslappning Vad händer i kroppen när vi får massage Slappnar av i musklerna Blodcirkulationen ökar Smärta och värk minskar Lymfcirkulationen ökar Ökar kroppens

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Övningar att börja med Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Avslappningssagor kan vara bra att börja med, eleverna får träna

Läs mer

Vätska, svettning och hudavlagringar

Vätska, svettning och hudavlagringar Vätska, svettning och hudavlagringar Hur mycket vätska behöver vi på en dag? Varför ska man duscha efter en idrottslektion? Vilken funktion har svetten för människorna? Byter vi människor hud precis som

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc.

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc. Tänk i golf. Cai Nilsson Som människor styrs vi av inlärda vanor och mönster, att bryta dessa gör oss osäkra och otrygga. (matvanor, rökning, motion osv..) Dessa måste brytas och ersättas med nya för att

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

BASF Coatings Safety Week. Andning

BASF Coatings Safety Week. Andning Andning 1 Luft Vad andas vi in? Luften består av 78 % Kväve 21 % Syre 1 % Andra gaser Kroppens begränsningar Försvarsystemets svagheter Smittsamma eller giftiga partiklar Giftiga gaser Stora kvantiteter

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Patientinformation. om ögonproteser av glas

Patientinformation. om ögonproteser av glas Svenska F. AD. MÜLLER SÖHNE AB Specialist för konstgjorda ögon Patientinformation om ögonproteser av glas Bäste patient Att behöva operera bort ett öga kan vara en omskakande upplevelse och svårt att acceptera.

Läs mer

Nervsystemet och hjärnan

Nervsystemet och hjärnan Nervsystemet och hjärnan Hjärnan vårt viktigaste organ Hjärnans indelning Storhjärnan Består av: En yttre del hjärnbarken, där nervcellskropparna finns. En inre del märgen, där nervtrådarna finns. Storhjärnan

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning KLÄDER OCH KYLA Vi bor i en del av Sverige där vi har vinter ca 4-5 månader på ett år och där även höstar och vårar kan vara ganska kyliga ibland. Trots det har alla årstider upplevelser att bjuda i skogen,

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs. Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Vad är Cellthion? Cellthion HIFU Hög Intensiv Fokuserad Ultraljud är ett alternativ till traditionell kirurgisk ansiktslyftning. Den stramar och lyfter hud på både, nacke,

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media 3 1934 5 måndagen den 26 november anatomiska institutionen, uppsala prolog Runtomkring honom var allt svart. Inte svart som mörker, utan bara svart och

Läs mer

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys Inlärningsteori Hur gör man en beteendeanalys Världssyn, sammanhang, regler, normer, antaganden, attityder Ryggsäck/inlärningshistoria Agerar och reagerar utifrån din historia Verbalt beteende Perception

Läs mer

Hur varm är du på utsidan?

Hur varm är du på utsidan? Hur varm är du på utsidan? Inledning När det är riktigt varmt eller vi anstränger oss kanske vi svettas och när det är kallt fryser vi. Du har säkert också hört att kroppstemperaturen ska vara ca 37 C

Läs mer

DERMA. Shampoo, Gel & Spot On Concentrate. Vid hudproblem hos hund och katt

DERMA. Shampoo, Gel & Spot On Concentrate. Vid hudproblem hos hund och katt DERMA Shampoo, Gel & Spot On Concentrate Vid hudproblem hos hund och katt HUD OCH PÄLS Hudbarriären skyddar En frisk hud och päls ger bästa skyddet och fungerar som en barriär mot omgivningen, för att

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Att förebygga överbelastnings- skador Träna långsiktigt

IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Att förebygga överbelastnings- skador Träna långsiktigt IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Som idrottsaktiv kan du råka ut för skador av olika slag. Skador innebär alltid träningsavbrott och oftast går det en tid innan du är tillbaka och kan träna och

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Samspelet mellan människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad, utseende och funktion Skelettet

Läs mer

FOR ACNE MOT AKNE AKNEN HOITOON IMOD AKNE

FOR ACNE MOT AKNE AKNEN HOITOON IMOD AKNE MANUAL ART NO SR09A 24h HEALING PROCESS Stimulates the bodys own healing powers naturally Stimulerar kroppens egen läkningskraft på ett naturligt sätt. FOR ACNE MOT AKNE AKNEN HOITOON IMOD AKNE MANUAL

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Önskar du läsa mer om de 7 örterna som Sancho består av gör du det på: http://www.lifeport.se/se/sancho#sancho-how-to-use

Önskar du läsa mer om de 7 örterna som Sancho består av gör du det på: http://www.lifeport.se/se/sancho#sancho-how-to-use Lathund för Sancho Detta är en lathund för dig som använder eller säljer Sancho och som önskar få en översikt och fler tips på bra användningsområden för dessa magiska droppar från bergsfolken i Himalaya!

Läs mer

Information och Instruktion bastutunna

Information och Instruktion bastutunna Information och Instruktion bastutunna Underlag för bastu Bastun står stadigt på limträkonsoler som är 150 breda och med en tjocklek på ca10cm. Undertill på dessa konsoler sitter det tryckimpregnerade

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

att Tänka på FÖRE och

att Tänka på FÖRE och att Tänka på FÖRE och efter din BEHANDLING AV ÅLDERSSYNTHET 1 Nu vet jag att jag alltid kommer att se bra och jag behöver aldrig oroa mig för grå starr! Margareta Birgersson, Statistiker 58 år 2 snart

Läs mer

Hur gör kroppen energi?

Hur gör kroppen energi? Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar

Läs mer

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN LINSBYTESoperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för ett linsbyte (RLE). Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen Basalt introduktions-kompendie Fredrik Källmark och Marika Wahlberg 2007 Ögonlocken Ögonlockens uppgift är att skydda ögat från skador, men också

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

VARM/KALL LUFT BEFUKTARE

VARM/KALL LUFT BEFUKTARE DS 035:0605 VARM/KALL LUFT BEFUKTARE KCC CF-900 Läs denna manual innan användning och spara den för att kunna gå tillbaka och i läsa den. VIKTIGA SÄKERHETS INSTRUKTIONER Vid användandet av en elektronisk

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer

15 Huden och våra rörelseorgan

15 Huden och våra rörelseorgan 15 Huden och våra rörelseorgan 15.1 1 Hudens delar 2 Olika fingeravtryck 3 Leta bov 4 Sola eller inte? OH1 Fingeravtryck 5 Dött eller levande? 6 Hår och naglar i mikroskop 7 Väderkänsligt hår 8 Kallt och

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Människans Resurser HÄLSOKONCEPT. för moderna människor

Människans Resurser HÄLSOKONCEPT. för moderna människor Människans Resurser HÄLSOKONCEPT för moderna människor Människans uppfattning om hälsoåtgärder De flesta människor har en alltför snäv syn på vad hälsa och olika hälsoåtgärder innebär. De är övertygade

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Välkommen till din Eylea-guide Häftet innehåller: Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

När barn sätter i halsen

När barn sätter i halsen Vad kan man göra? Gå en kurs i livräddande första hjälpen till barn Det är svårt att utföra en del av de moment som krävs vid hjärt-lungräddning eller om någon satt i halsen, om man inte har gått en kurs

Läs mer