Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8 Antalet märkta individer vid första tillfället Antalet fångade individer vid andra tillfället Total populationsstorlek N = M C R Antalet märkta individer vid andra tillfället

9 Fisken är i vattnet! Detta innebär att 1.Man kan inte räkna spår eller spillning. 2.Man kan inte helikopterövervaka. 3.Man kan inte räkna migrerande fisk med kikare.

10 I princip finns det tre sätt att få en uppfattning av ett fiskbestånd

11 1. Hydroakustik (ej art, ej kön, ej ålder)

12 2. Provfiske (ögonblicksbild)

13 3. Märkning (gruppdata, individdata)

14 Behöver inte skilja på individer Måste ses utifrån Jag måste märka fisk Får inte ses utifrån Måste kunna skilja på individer

15 Får inte påverka fisken Lätt att applicera Får inte skada andra organismer Billigt Får inte lossna Ska fungera lika länge som fisken lever Lätt att avläsa

16 Grupp En grupp Externt Märkning Flera grupper Internt Död Individ Externt Levande Internt Duger DNA?

17 Det finns således en hel bunt önskemål/krav som man kan rada upp när man letar ett fiskmärke. Men det perfekta märket finns inte!

18 TULIPANAROS

19 Man måste således välja märke Priset! Hur många ska märkas? Grupp / individ? Hur ska det avläsas? Hur ska det rapporteras?

20 Vad vill jag veta? Vandringsmönster? Överlevnad? Tillväxt? Skillnader mellan stammar? Effekten av utsättningar?

21 OK, vad finns det då för märken?

22 Fenklippning

23 Externa märken

24 Tatuering, injicering, o.likn.

25 VI-alfa bakom ögat + VIE (orange) stjärtfenan nederst

26

27 VIE (rött) stjärtfenan mitten + VIE (rött) bukfena höger

28 VIE (rött) stjärtfenan mitten + VIE (rött) bröstfena höger

29 VIE (rött) stjärtfenan nederst + VIE (rött) bukfena vänster

30 Sprutmålning

31 Badning

32 Bränning med kyla

33 Bränning med kemikalier

34 Interna märken

35 Sändande märke

36 Datalagrande märken

37

38

39

40 Ibland är externa märken att föredra.

41

42 Anatomi, fysiologi och smärtfysiologi av betydelse vid märkning

43 1. Skelettet

44 Skelettdelarna är tunna jämfört med landdjurens och delarna är ganska löst sammansatta. Om man håller en fisk i stjärtspolen när den är i luften kan den bryta ryggraden om den sprattlar kraftigt. I vattnet skulle fiskens kropp få ett annat stöd.

45 2. Musklerna

46 Om ett märke (t.ex. ett Carlin-märke) ska sättas dit på en fisk gäller det att sätta det enligt instruktion, om trådarna går mitt igenom översta muskelpaketet påverkas märket av större krafter än om det satt högre upp; en felaktig applicering kan således ge skador på fisken.

47 3. Fenorna Fiskens fenor har lite olika funktion beroende på art. Fenorna har olika form, kan vara sammanvuxna. Fenor kan vara mer eller mindre rudimentära eller saknas helt.

48 Polyterus bichir Nile bichir Nilfengädda

49

50 Fena Funktion Ryggfena (ryggfenor) Bukfenor Bröstfenor Analfena Stjärtfena Fettfena Ger kursstabilitet vid simning Balans, stabilitet, styrförmåga, hos en del arter framdrivning Styrförmåga, förflyttning i sidled Delaktig i framdrivning, kursstabilitet, hos en del arter ombildat till parningsorgan (penisliknande organ som då kallas gonopodium) Framdrivning, kursstabilitet tuppkam, flödesmätare!

51 4. Huden Fisken hud skiljer sig från människans i två avseenden. Ett är att det yttersta lagret celler hos människan består av döda celler, hos fiskarna består av levande celler. Den andra skillnaden är att fiskens hud har slemproducerande körtlar över hela hudytan.

52 Slemmet består av proteintrådar som drar till sig vatten. Slemmet är ett viktig skydd för fisken, det är en första barriär för angrepp från svamp, virus, bakterier och parasiter.

53 Att skrapa bort slemlagret och det översta cellagret är lätt gjort om man tar i fisken med torra händer, lägger fisken på torra grova textiler eller tar i fisken med grova gummihandskar (t.ex. diskhandskar). Om man skadar fisken på detta sätt har man öppnat en fri väg för diverse infektioner. Därför är det viktigt att ta i fisken med blöta händer eller släta latexhandskar.

54 5. Respiration (andning) Gälarna är oerhört effektiva att ta upp syre ur vattnet. Och det behövs; syrehalten i vattnet är lägre än i luften och varierar med vattnets temperatur

55 Gasutbytet i gälarna sker i de sekundära lamellerna

56 För att gasutbytet ska kunna ske effektivt måste lamellernas väggar vara tunna. Men detta medför samtidigt att gälarna blir sårbara, det är oerhört lätt att skada gälarna om man hanterar en fisk ovarsamt, man har därmed satt ned fiskens andningsförmåga och dess möjligheter att återhämta sig efter återutsättning.

57 6. Syn Fiskens ögon skiljer sig från däggdjurens på tre sätt: (1) Fokusering sker inte genom att linsens form ändras utan genom att linsen flyttas närmare eller längre från näthinnan,

58 (2) Linsen är nästa klotrund, inte tillplattad som hos de flesta däggdjur

59 (3) Fiskar har inga ögonlock. Detta gör att fisken får svårare att värja sig mot starkt ljus när den kommer upp i luften och att ögats yttre del blir exponerad. Ögats yttersta del kan således lätt torka ut i luft, särskilt om det är varmt och fisken utsätts för direkt solljus och vid minusgrader kan vattnet som finns som en tunn hinna över ögat frysa.

60 Fiskar har bra luktsinne. 6. Lukt och smak Framför ögonen sitter näsborrarna som leder till varsin luktgrop.

61 Smaksinnet är lokaliserat huvudsakligen till munnen (inte bara tungan), men finns hos en del arter även på skäggtömmar, på huvudets undersida eller rent av spridda på kroppen. Lukt- och smakorganen reagerar inte riktigt på samma ämnen.

62 6. Hörsel Fiskar lever i vatten och har ungefär samma täthet som vattnet, således behöver de inget ytteröra, och inget hål i huvudet heller. Innerörat hos fisk ser lite olika ut hos olika arter.

63 Studier har visat att fiskar kan få nedsatt hörsel av höga skarpa ljud, som gervärsknallar under vattnet. Fisken har bättre återbildningsförmåga än människan av skadade hörselceller, men en studie visade att en marin art (Chrysophrys auratus) fortfarande var skadad 58 dagar efter att ha utsatts för en gevärsknall på nära håll (2 m).

64 7. Sidolinjesystemet

65 När fisken rör sig i vattnet är den omgiven av ett mönster av tryckvågor. Mönstret påverkas av föremål, andra fiskar, etc., fisken får således konstant en tryckvågsbild av omgivningen, inte helt olik den som fladdermöss får men med den skillnaden att fisken inte sänder ut signaler utan ständigt får signaler från alla riktningar.

66 Blind fisk, även en utpräglad rovfisk som gäddan, kan klara sig enbart med sidolinjesystemet.

67 Sidolinjen är således mycket viktig för fisken, därför bör inte fjällprov tas från den regionen på fisken särskilt om syftet är att sätta ut fisken efter märkning. Sidolinjen är precis som hörseln känslig för plötsliga skapa ljud, som ju orsakar tryckförändringar i vattnet

68 Kan fisk känna smärta? Fisken har genom sin neuroanatomi och fysiologi ansetts sakna förmåga att uppleva smärta på det sätt som människor gör. Av samma anledning anses fisken sakna självmedvetande och emotionell förmåga vilket är en förutsättning för lidande hos människor.

69 Nyare forskning har visat att regnbågslax har samma typer av smärtreceptorer som däggdjur. Dessa receptorer svarar på skadliga stimuli, och när de stimuleras påverkas fiskens motivation och allmänna beteende. Detta visar att fisken svarar på skadliga stimuli men det är därför inte klarlagt att fisk kan känna smärta och uppleva lidande.

70 Hos människa upplevs smärta först när informationen från smärtreceptorerna når framhjärnans bark (cerebral cortex). Detta är en del av hjärnan som anses särskilt viktig för medvetande och högre kognitiva processer. Fiskhjärnan saknar nästan helt denna del av hjärnan

71 Innebär detta att fisk inte kan uppleva smärta?

72 Nej, inte nödvändigtvis eftersom vi inte kan säga att smärt-förnimmelse, saknas bara därför att den del av hjärnan som ansvarar för denna funktion hos oss människor saknas hos fiskar.

73 Olika delar av hjärnan kan utföra samma uppgifter hos olika djur. Synintryck som hos däggdjur processas av framhjärnans bark men hos andra ryggradsdjur av ett område i mitthjärnan (optiskt tectum).

74 Vi kan alltså inte utesluta att fisken har någon typ av smärtupplevelse. Däremot vet vi med säkerhet är att fisken reagerar på hot, störningar och skadliga stimuli med beteendemässiga och fysiologiska stressresponser.

75 Primära stressresponser När fisken hamnar i en situation där dess fysiologiska funktioner och/eller liv hotas utlöses en alarmreaktion en stressrespons.

76 Denna stressrespons inleds med att den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet aktiveras. Detta stimulerar fiskens motsvarighet till vår binjuremärg att släppa ut adrenalin och noradrenalin till blodet. Dessa stresshormoner bidrar till att fiskens ämnesomsättning, andning och cirkulation ställs om för kamp och/eller flykt.

77 Denna omställning innefattar bl.a. nedbrytning av leverglykogen och därmed förhöjda blodsockernivåer ökad andning ökad syreupptags- och transportförmåga ökad hjärtverksamhet en omfördelning av blodflödet så att hjärnan och skelettmuskler får ökad blodförsörjning medan blodflödet till mag-tarmkanalen och flera andra inre organ minskar kraftigt

78 Stressresponsen är mycket funktionell och helt nödvändig för fiskens överlevnad. Men om den aktiveras under lång tid och stressen blir kronisk kan den dock vara skadlig.

79 Då fisken utsätts för stress och det sympatiska nervsystemet aktiveras stimuleras andningen och blodflödet till gälarna ökar. Detta leder till att fisken får stora problem att upprätthålla sin salt-vatten-balans. Störningar av saltvatten-balansen är mycket allvarlig sekundär effekt av stress hos fisk, en effekt som kan vara direkt livshotande för fisken.

80 Fiskens muskler består till mycket stor del av vit muskel, muskel som är specialiserad på explosiv aktivitet och som kan arbeta i frånvaro av syre men då producerar mjölksyra. Fiskens muskler har också dålig blodförsörjning vilket gör att den mjölksyra som bildas ansamlas i muskeln och sköljs ut till blodcirkulationen först då fisken får tillfälle till återhämtning.

81 Fiskens gälar fungerar bara i vatten eftersom vattnets lyftkraft är nödvändig för att bära upp gälens strukturer. Om en fisk tas upp på land så faller gälen ihop och gasutbytet försvåras. Detta kan få ödesdigra konsekvenser för en uttröttad och stressad fisk som förbrukar stora mängder syre och har en hög koldioxidproduktion.

82 Om en uttröttad fisk tas upp i luften stiger koldioxidkoncentrationen i blodet snabbt samtidigt som syrekoncentrationen sjunker. Den ökade koldioxidkoncentrationen leder till en försurning av fisken blod. Detta tillsammans med syrebrist och övriga effekter av stress och utmattning försätter fisken i en livshotande situation.

83 En fisk som är utmattad av fysisk aktivitet bör därför aldrig tas upp i luften!

84 eller åtminstone bör man göra allt för att tiden i luften blir så kort som möjligt!

85 Trots problemen med mjölksyraansamling i muskler och störningar av vatten-salt-balansen så har fiskar en otrolig förmåga att återhämta sig från stress i kombination med kraftig fysisk aktivitet om de får vara kvar i vattnet. Dödligheten ökar däremot kraftigt redan efter någon minut i luften.

86

87 Generellt vid all märkning: Bedövning (ger förmodligen amnesi och minskar stressrelaterad metabolism). Anser man att försöket inte kräver bedövning ska man kunna motivera varför.

88 Generellt vid all märkning: Hantera fisken med våta händer. Lägg fisken på våta underlag. Använd inte gummihandskar - använd latexhandskar. Använd knutfria håvar

89

90 Tiden i luft ska minimeras Fisken ska vara i luften så kort tid som möjligt Fisken trivs bäst i vattnet Tiden i luft ska vara så kort som möjligt Ju kortare tid i luft dess bättre Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras

91

92 Bedövning av fisk

93 CH 3 CH 3 CH 3 O O O O H 2 N CH O 3 H OH 2 N MS222 Benzokain Eugenol

94 IUPAC: Ethyl 3- aminobenzoate IUPAC: Ethyl 4- aminobenzoate IUPAC: 2-Methoxy-4-prop-2-enylphenol MS222 Benzokain Eugenol Nejlikolja Clover oil

95 Innan bedövning: Låt fisken svälta i tim. (beror på temp., storlek och art) Själva bedövningen: Låt fisken ligga i bedövningsvattnet i 5-10 min (Vattnet ska syresättas, sockerbit ) Observera hos fisken: Andning (rör den på gällocket?) Svarar den på stimuli (sprattlar den när du plockar upp den?) Hjärtfrekvens (Doppler/ECG) Syresättning (gälarnas färg)

96 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. b II a b III IV

97 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. II III IV

98 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering II a Lätt bedövning Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. Förlorar delvis balansen har svårt att hålla sig upprätt. Här finns bra smärtlidring III IV

99 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering II a Lätt bedövning b Djup bedövning Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. Förlorar delvis balansen har svårt att hålla sig upprätt. Här finns bra smärtlidring Fisken har helt förlorat kontrollen över musklerna, ligger på sidan och andningen har nästan helt upphört. III IV

100 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering II a Lätt bedövning III b Djup bedövning Bedövning för kirurgiska ingrepp Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. Förlorar delvis balansen har svårt att hålla sig upprätt. Här finns bra smärtlidring Fisken har helt förlorat kontrollen över musklerna, ligger på sidan och andningen har nästan helt upphört. Svarar inte ens vid mycket kraftiga stimuli (som att man sticker i huden). Detta stadium kräver att man vet vad man gör, får ej vara långvarigt. IV

101 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering II a Lätt bedövning III IV b Djup bedövning Bedövning för kirurgiska ingrepp Kollaps Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. Förlorar delvis balansen har svårt att hålla sig upprätt. Här finns bra smärtlidring Fisken har helt förlorat kontrollen över musklerna, ligger på sidan och andningen har nästan helt upphört. Svara inte ens vid mycket kraftiga stimuli (som att man sticker i huden). Detta stadium kräver att man vet vad man gör, får ej vara långvarigt. Andningen har helt upphört, hjärtat slutar slå, fisken kan dö, om den klarar sig kan det vara med långvariga eller bestående skador.

102

103 Återhämtning? Hur 1000:an vet man om fisken har återhämtat sig?

104 1. I uppvakningsbaljan placerar man en obedövad, omärkt fisk av samma art och av ungefär samma storlek som de man ska märka 2. Bedöva och märk en fisk och placera den i uppvakningsbaljan 3. Notera hur lång tid det tar tills den bedövade fisken beter sig/ser ut som den obedövade fisken (simhastighet, färg, balans, reaktioner på skugga etc.) 4. Dubblera denna tid 5. Detta får bli den minimala återhämtningstiden under de rådande förhållandena

105 Men tro för all del inte att fisken återhämtat sig i alla avseenden Fisken kan ju efter återutsättning bli uppäten av en rovfisk, men minimerat risken för att det huvudsakligen beror på din behandling av den

106

107 FLOY TAG Inc. Hallprint Dart-märken

108 Skrapa bort ett fjäll med märkesapplikatorn Håll applikatorn med den exponerade hullingen i riktning mot huvudet Undvika att placera märket djupt i muskeln

109 Vänd applikatorn så att hullingen är riktad mot fiskens sida Börja sätta in applikatorn i en grund vinkel under fjällen tills du känner att den går genom skinnet, sedan lyfts nålen tiil ungefär 45 graders vinkel för att lämna utrymme för hullingen

110 När hullingen är under skinnet återgåt man till grund vinkel och trycker tills hullingen är precis bakom en fenstråle. Ett lätt klick kan höras och/eller kännas när hullingen glider över benat och låses bakom det.

111

112 Vänta en sekund för att därefter dra ut med en jämn rörelse Efter märkningen ska fisken tillåtas återhämta sig

113 T-ankar-märken T-anchor tags

114 FLOY

115 HALLPRINT Tre storlekar Floy Tre storlekar

116 FLOY Laminated Internal Anchor Tre storlekar

117 T-ankar-pistol

118 Nålen, observera skåran

119 FLOY Laminated Internal Anchor Tre storlekar

120 FLOY Laminated Internal Anchor Tre storlekar

121 Var ska T-ankaret sitta? Hallprints TBF-märke

122 Var ska T-ankaret sitta? Floys T-anchor T-ankaret ska låsas bakom fenstrålarna

123 Var ska T-ankaret sitta? Floys Laminated Internal Anchor Skivan ska in i bukhålan

124 Var ska T-ankaret sitta? Hallprints TBA Inga rekommendationer från tillverkaren

125 PIT-tag RFID Mikrochips

126 Ett RFID-system har tre delar: 1. En sändande antenn. 2. En mottagare med dekoder som översätter signalen från märket. 3. Ett märke (s.k. transponder) som har blivit programmerat med information.

127 Den sändande antennen skickar ut en radiosignal (relativt kortvågig). Signalen gör två saker: (1)Kommunicerar med märket och (2) Förser märket med energi så att det kan kommunicera (i de fall det är ett passivt märke).

128 Märkning av stor fisk

129 Ingen bedövning behövs Två personer, en som håller fisken i stjärtspolen, fiskens huvud, ner i vattnet Den andre sticker in kanylen 3-4 mm under huden och injicerar ett märke Kanylen dras ut och huden slätas till med fingret Tidsåtgång: 2-3 sekunder

130 För mindre grupper kan en märkningsspruta med sterila engångskanyler användas

131

132 Vid temperaturer över 18 C kan infektioner uppstå, vilket upptäcks efter ett par dagar.

133

134

135