|
|
- Maja Sundström
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3
4
5
6
7
8 Antalet märkta individer vid första tillfället Antalet fångade individer vid andra tillfället Total populationsstorlek N = M C R Antalet märkta individer vid andra tillfället
9 Fisken är i vattnet! Detta innebär att 1.Man kan inte räkna spår eller spillning. 2.Man kan inte helikopterövervaka. 3.Man kan inte räkna migrerande fisk med kikare.
10 I princip finns det tre sätt att få en uppfattning av ett fiskbestånd
11 1. Hydroakustik (ej art, ej kön, ej ålder)
12 2. Provfiske (ögonblicksbild)
13 3. Märkning (gruppdata, individdata)
14 Behöver inte skilja på individer Måste ses utifrån Jag måste märka fisk Får inte ses utifrån Måste kunna skilja på individer
15 Får inte påverka fisken Lätt att applicera Får inte skada andra organismer Billigt Får inte lossna Ska fungera lika länge som fisken lever Lätt att avläsa
16 Grupp En grupp Externt Märkning Flera grupper Internt Död Individ Externt Levande Internt Duger DNA?
17 Det finns således en hel bunt önskemål/krav som man kan rada upp när man letar ett fiskmärke. Men det perfekta märket finns inte!
18 TULIPANAROS
19 Man måste således välja märke Priset! Hur många ska märkas? Grupp / individ? Hur ska det avläsas? Hur ska det rapporteras?
20 Vad vill jag veta? Vandringsmönster? Överlevnad? Tillväxt? Skillnader mellan stammar? Effekten av utsättningar?
21 OK, vad finns det då för märken?
22 Fenklippning
23 Externa märken
24 Tatuering, injicering, o.likn.
25 VI-alfa bakom ögat + VIE (orange) stjärtfenan nederst
26
27 VIE (rött) stjärtfenan mitten + VIE (rött) bukfena höger
28 VIE (rött) stjärtfenan mitten + VIE (rött) bröstfena höger
29 VIE (rött) stjärtfenan nederst + VIE (rött) bukfena vänster
30 Sprutmålning
31 Badning
32 Bränning med kyla
33 Bränning med kemikalier
34 Interna märken
35 Sändande märke
36 Datalagrande märken
37
38
39
40 Ibland är externa märken att föredra.
41
42 Anatomi, fysiologi och smärtfysiologi av betydelse vid märkning
43 1. Skelettet
44 Skelettdelarna är tunna jämfört med landdjurens och delarna är ganska löst sammansatta. Om man håller en fisk i stjärtspolen när den är i luften kan den bryta ryggraden om den sprattlar kraftigt. I vattnet skulle fiskens kropp få ett annat stöd.
45 2. Musklerna
46 Om ett märke (t.ex. ett Carlin-märke) ska sättas dit på en fisk gäller det att sätta det enligt instruktion, om trådarna går mitt igenom översta muskelpaketet påverkas märket av större krafter än om det satt högre upp; en felaktig applicering kan således ge skador på fisken.
47 3. Fenorna Fiskens fenor har lite olika funktion beroende på art. Fenorna har olika form, kan vara sammanvuxna. Fenor kan vara mer eller mindre rudimentära eller saknas helt.
48 Polyterus bichir Nile bichir Nilfengädda
49
50 Fena Funktion Ryggfena (ryggfenor) Bukfenor Bröstfenor Analfena Stjärtfena Fettfena Ger kursstabilitet vid simning Balans, stabilitet, styrförmåga, hos en del arter framdrivning Styrförmåga, förflyttning i sidled Delaktig i framdrivning, kursstabilitet, hos en del arter ombildat till parningsorgan (penisliknande organ som då kallas gonopodium) Framdrivning, kursstabilitet tuppkam, flödesmätare!
51 4. Huden Fisken hud skiljer sig från människans i två avseenden. Ett är att det yttersta lagret celler hos människan består av döda celler, hos fiskarna består av levande celler. Den andra skillnaden är att fiskens hud har slemproducerande körtlar över hela hudytan.
52 Slemmet består av proteintrådar som drar till sig vatten. Slemmet är ett viktig skydd för fisken, det är en första barriär för angrepp från svamp, virus, bakterier och parasiter.
53 Att skrapa bort slemlagret och det översta cellagret är lätt gjort om man tar i fisken med torra händer, lägger fisken på torra grova textiler eller tar i fisken med grova gummihandskar (t.ex. diskhandskar). Om man skadar fisken på detta sätt har man öppnat en fri väg för diverse infektioner. Därför är det viktigt att ta i fisken med blöta händer eller släta latexhandskar.
54 5. Respiration (andning) Gälarna är oerhört effektiva att ta upp syre ur vattnet. Och det behövs; syrehalten i vattnet är lägre än i luften och varierar med vattnets temperatur
55 Gasutbytet i gälarna sker i de sekundära lamellerna
56 För att gasutbytet ska kunna ske effektivt måste lamellernas väggar vara tunna. Men detta medför samtidigt att gälarna blir sårbara, det är oerhört lätt att skada gälarna om man hanterar en fisk ovarsamt, man har därmed satt ned fiskens andningsförmåga och dess möjligheter att återhämta sig efter återutsättning.
57 6. Syn Fiskens ögon skiljer sig från däggdjurens på tre sätt: (1) Fokusering sker inte genom att linsens form ändras utan genom att linsen flyttas närmare eller längre från näthinnan,
58 (2) Linsen är nästa klotrund, inte tillplattad som hos de flesta däggdjur
59 (3) Fiskar har inga ögonlock. Detta gör att fisken får svårare att värja sig mot starkt ljus när den kommer upp i luften och att ögats yttre del blir exponerad. Ögats yttersta del kan således lätt torka ut i luft, särskilt om det är varmt och fisken utsätts för direkt solljus och vid minusgrader kan vattnet som finns som en tunn hinna över ögat frysa.
60 Fiskar har bra luktsinne. 6. Lukt och smak Framför ögonen sitter näsborrarna som leder till varsin luktgrop.
61 Smaksinnet är lokaliserat huvudsakligen till munnen (inte bara tungan), men finns hos en del arter även på skäggtömmar, på huvudets undersida eller rent av spridda på kroppen. Lukt- och smakorganen reagerar inte riktigt på samma ämnen.
62 6. Hörsel Fiskar lever i vatten och har ungefär samma täthet som vattnet, således behöver de inget ytteröra, och inget hål i huvudet heller. Innerörat hos fisk ser lite olika ut hos olika arter.
63 Studier har visat att fiskar kan få nedsatt hörsel av höga skarpa ljud, som gervärsknallar under vattnet. Fisken har bättre återbildningsförmåga än människan av skadade hörselceller, men en studie visade att en marin art (Chrysophrys auratus) fortfarande var skadad 58 dagar efter att ha utsatts för en gevärsknall på nära håll (2 m).
64 7. Sidolinjesystemet
65 När fisken rör sig i vattnet är den omgiven av ett mönster av tryckvågor. Mönstret påverkas av föremål, andra fiskar, etc., fisken får således konstant en tryckvågsbild av omgivningen, inte helt olik den som fladdermöss får men med den skillnaden att fisken inte sänder ut signaler utan ständigt får signaler från alla riktningar.
66 Blind fisk, även en utpräglad rovfisk som gäddan, kan klara sig enbart med sidolinjesystemet.
67 Sidolinjen är således mycket viktig för fisken, därför bör inte fjällprov tas från den regionen på fisken särskilt om syftet är att sätta ut fisken efter märkning. Sidolinjen är precis som hörseln känslig för plötsliga skapa ljud, som ju orsakar tryckförändringar i vattnet
68 Kan fisk känna smärta? Fisken har genom sin neuroanatomi och fysiologi ansetts sakna förmåga att uppleva smärta på det sätt som människor gör. Av samma anledning anses fisken sakna självmedvetande och emotionell förmåga vilket är en förutsättning för lidande hos människor.
69 Nyare forskning har visat att regnbågslax har samma typer av smärtreceptorer som däggdjur. Dessa receptorer svarar på skadliga stimuli, och när de stimuleras påverkas fiskens motivation och allmänna beteende. Detta visar att fisken svarar på skadliga stimuli men det är därför inte klarlagt att fisk kan känna smärta och uppleva lidande.
70 Hos människa upplevs smärta först när informationen från smärtreceptorerna når framhjärnans bark (cerebral cortex). Detta är en del av hjärnan som anses särskilt viktig för medvetande och högre kognitiva processer. Fiskhjärnan saknar nästan helt denna del av hjärnan
71 Innebär detta att fisk inte kan uppleva smärta?
72 Nej, inte nödvändigtvis eftersom vi inte kan säga att smärt-förnimmelse, saknas bara därför att den del av hjärnan som ansvarar för denna funktion hos oss människor saknas hos fiskar.
73 Olika delar av hjärnan kan utföra samma uppgifter hos olika djur. Synintryck som hos däggdjur processas av framhjärnans bark men hos andra ryggradsdjur av ett område i mitthjärnan (optiskt tectum).
74 Vi kan alltså inte utesluta att fisken har någon typ av smärtupplevelse. Däremot vet vi med säkerhet är att fisken reagerar på hot, störningar och skadliga stimuli med beteendemässiga och fysiologiska stressresponser.
75 Primära stressresponser När fisken hamnar i en situation där dess fysiologiska funktioner och/eller liv hotas utlöses en alarmreaktion en stressrespons.
76 Denna stressrespons inleds med att den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet aktiveras. Detta stimulerar fiskens motsvarighet till vår binjuremärg att släppa ut adrenalin och noradrenalin till blodet. Dessa stresshormoner bidrar till att fiskens ämnesomsättning, andning och cirkulation ställs om för kamp och/eller flykt.
77 Denna omställning innefattar bl.a. nedbrytning av leverglykogen och därmed förhöjda blodsockernivåer ökad andning ökad syreupptags- och transportförmåga ökad hjärtverksamhet en omfördelning av blodflödet så att hjärnan och skelettmuskler får ökad blodförsörjning medan blodflödet till mag-tarmkanalen och flera andra inre organ minskar kraftigt
78 Stressresponsen är mycket funktionell och helt nödvändig för fiskens överlevnad. Men om den aktiveras under lång tid och stressen blir kronisk kan den dock vara skadlig.
79 Då fisken utsätts för stress och det sympatiska nervsystemet aktiveras stimuleras andningen och blodflödet till gälarna ökar. Detta leder till att fisken får stora problem att upprätthålla sin salt-vatten-balans. Störningar av saltvatten-balansen är mycket allvarlig sekundär effekt av stress hos fisk, en effekt som kan vara direkt livshotande för fisken.
80 Fiskens muskler består till mycket stor del av vit muskel, muskel som är specialiserad på explosiv aktivitet och som kan arbeta i frånvaro av syre men då producerar mjölksyra. Fiskens muskler har också dålig blodförsörjning vilket gör att den mjölksyra som bildas ansamlas i muskeln och sköljs ut till blodcirkulationen först då fisken får tillfälle till återhämtning.
81 Fiskens gälar fungerar bara i vatten eftersom vattnets lyftkraft är nödvändig för att bära upp gälens strukturer. Om en fisk tas upp på land så faller gälen ihop och gasutbytet försvåras. Detta kan få ödesdigra konsekvenser för en uttröttad och stressad fisk som förbrukar stora mängder syre och har en hög koldioxidproduktion.
82 Om en uttröttad fisk tas upp i luften stiger koldioxidkoncentrationen i blodet snabbt samtidigt som syrekoncentrationen sjunker. Den ökade koldioxidkoncentrationen leder till en försurning av fisken blod. Detta tillsammans med syrebrist och övriga effekter av stress och utmattning försätter fisken i en livshotande situation.
83 En fisk som är utmattad av fysisk aktivitet bör därför aldrig tas upp i luften!
84 eller åtminstone bör man göra allt för att tiden i luften blir så kort som möjligt!
85 Trots problemen med mjölksyraansamling i muskler och störningar av vatten-salt-balansen så har fiskar en otrolig förmåga att återhämta sig från stress i kombination med kraftig fysisk aktivitet om de får vara kvar i vattnet. Dödligheten ökar däremot kraftigt redan efter någon minut i luften.
86
87 Generellt vid all märkning: Bedövning (ger förmodligen amnesi och minskar stressrelaterad metabolism). Anser man att försöket inte kräver bedövning ska man kunna motivera varför.
88 Generellt vid all märkning: Hantera fisken med våta händer. Lägg fisken på våta underlag. Använd inte gummihandskar - använd latexhandskar. Använd knutfria håvar
89
90 Tiden i luft ska minimeras Fisken ska vara i luften så kort tid som möjligt Fisken trivs bäst i vattnet Tiden i luft ska vara så kort som möjligt Ju kortare tid i luft dess bättre Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras Tiden i luft ska minimeras
91
92 Bedövning av fisk
93 CH 3 CH 3 CH 3 O O O O H 2 N CH O 3 H OH 2 N MS222 Benzokain Eugenol
94 IUPAC: Ethyl 3- aminobenzoate IUPAC: Ethyl 4- aminobenzoate IUPAC: 2-Methoxy-4-prop-2-enylphenol MS222 Benzokain Eugenol Nejlikolja Clover oil
95 Innan bedövning: Låt fisken svälta i tim. (beror på temp., storlek och art) Själva bedövningen: Låt fisken ligga i bedövningsvattnet i 5-10 min (Vattnet ska syresättas, sockerbit ) Observera hos fisken: Andning (rör den på gällocket?) Svarar den på stimuli (sprattlar den när du plockar upp den?) Hjärtfrekvens (Doppler/ECG) Syresättning (gälarnas färg)
96 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. b II a b III IV
97 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. II III IV
98 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering II a Lätt bedövning Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. Förlorar delvis balansen har svårt att hålla sig upprätt. Här finns bra smärtlidring III IV
99 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering II a Lätt bedövning b Djup bedövning Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. Förlorar delvis balansen har svårt att hålla sig upprätt. Här finns bra smärtlidring Fisken har helt förlorat kontrollen över musklerna, ligger på sidan och andningen har nästan helt upphört. III IV
100 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering II a Lätt bedövning III b Djup bedövning Bedövning för kirurgiska ingrepp Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. Förlorar delvis balansen har svårt att hålla sig upprätt. Här finns bra smärtlidring Fisken har helt förlorat kontrollen över musklerna, ligger på sidan och andningen har nästan helt upphört. Svarar inte ens vid mycket kraftiga stimuli (som att man sticker i huden). Detta stadium kräver att man vet vad man gör, får ej vara långvarigt. IV
101 Bedövningsstadier hos fisk. Bedövningsnivå Undernivå Beskrivande namn I a Lätt sedering b Djup sedering II a Lätt bedövning III IV b Djup bedövning Bedövning för kirurgiska ingrepp Kollaps Fysiologiska och beteendemässiga tecken Svarar på stimuli, men rörelserna är svaga och långsamma, andningen har minskat. Här finns nästan ingen smärtlidring. Som ovan men svarar endast på kraftiga stimuli. Här finns viss smärtlindring. Förlorar delvis balansen har svårt att hålla sig upprätt. Här finns bra smärtlidring Fisken har helt förlorat kontrollen över musklerna, ligger på sidan och andningen har nästan helt upphört. Svara inte ens vid mycket kraftiga stimuli (som att man sticker i huden). Detta stadium kräver att man vet vad man gör, får ej vara långvarigt. Andningen har helt upphört, hjärtat slutar slå, fisken kan dö, om den klarar sig kan det vara med långvariga eller bestående skador.
102
103 Återhämtning? Hur 1000:an vet man om fisken har återhämtat sig?
104 1. I uppvakningsbaljan placerar man en obedövad, omärkt fisk av samma art och av ungefär samma storlek som de man ska märka 2. Bedöva och märk en fisk och placera den i uppvakningsbaljan 3. Notera hur lång tid det tar tills den bedövade fisken beter sig/ser ut som den obedövade fisken (simhastighet, färg, balans, reaktioner på skugga etc.) 4. Dubblera denna tid 5. Detta får bli den minimala återhämtningstiden under de rådande förhållandena
105 Men tro för all del inte att fisken återhämtat sig i alla avseenden Fisken kan ju efter återutsättning bli uppäten av en rovfisk, men minimerat risken för att det huvudsakligen beror på din behandling av den
106
107 FLOY TAG Inc. Hallprint Dart-märken
108 Skrapa bort ett fjäll med märkesapplikatorn Håll applikatorn med den exponerade hullingen i riktning mot huvudet Undvika att placera märket djupt i muskeln
109 Vänd applikatorn så att hullingen är riktad mot fiskens sida Börja sätta in applikatorn i en grund vinkel under fjällen tills du känner att den går genom skinnet, sedan lyfts nålen tiil ungefär 45 graders vinkel för att lämna utrymme för hullingen
110 När hullingen är under skinnet återgåt man till grund vinkel och trycker tills hullingen är precis bakom en fenstråle. Ett lätt klick kan höras och/eller kännas när hullingen glider över benat och låses bakom det.
111
112 Vänta en sekund för att därefter dra ut med en jämn rörelse Efter märkningen ska fisken tillåtas återhämta sig
113 T-ankar-märken T-anchor tags
114 FLOY
115 HALLPRINT Tre storlekar Floy Tre storlekar
116 FLOY Laminated Internal Anchor Tre storlekar
117 T-ankar-pistol
118 Nålen, observera skåran
119 FLOY Laminated Internal Anchor Tre storlekar
120 FLOY Laminated Internal Anchor Tre storlekar
121 Var ska T-ankaret sitta? Hallprints TBF-märke
122 Var ska T-ankaret sitta? Floys T-anchor T-ankaret ska låsas bakom fenstrålarna
123 Var ska T-ankaret sitta? Floys Laminated Internal Anchor Skivan ska in i bukhålan
124 Var ska T-ankaret sitta? Hallprints TBA Inga rekommendationer från tillverkaren
125 PIT-tag RFID Mikrochips
126 Ett RFID-system har tre delar: 1. En sändande antenn. 2. En mottagare med dekoder som översätter signalen från märket. 3. Ett märke (s.k. transponder) som har blivit programmerat med information.
127 Den sändande antennen skickar ut en radiosignal (relativt kortvågig). Signalen gör två saker: (1)Kommunicerar med märket och (2) Förser märket med energi så att det kan kommunicera (i de fall det är ett passivt märke).
128 Märkning av stor fisk
129 Ingen bedövning behövs Två personer, en som håller fisken i stjärtspolen, fiskens huvud, ner i vattnet Den andre sticker in kanylen 3-4 mm under huden och injicerar ett märke Kanylen dras ut och huden slätas till med fingret Tidsåtgång: 2-3 sekunder
130 För mindre grupper kan en märkningsspruta med sterila engångskanyler användas
131
132 Vid temperaturer över 18 C kan infektioner uppstå, vilket upptäcks efter ett par dagar.
133
134
135
Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.
POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen
Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.
Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången
Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt
Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever
MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3
MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,
Musklernas uppbyggnad
Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas
Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?
Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som
Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen.
Ryggradsdjur - Vertebrater Skelettet inuti kroppen. Ryggsträngsdjur - Sjöpungar och lansettfiskar. - Alla ryggradsdjurs föregångare. - Ryggsträng (korda) som fungerar som skelett (tillbakabildas hos vuxna
Biologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.
75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring
Områden om människokroppen. Celler
Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,
LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE
LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika
Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga
6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga Musklerna gör att vi kan röra oss och styra vår kropp på alla möjliga sätt. Tre olika typer av muskler; skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskeln. Skelettmuskler
Sammanfattning - celler och hud
Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.
ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk
ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk Åldersbestämning av fisk Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna. Under sommaren är tillväxten snabb och det
Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen
Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika
Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.
HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som
Helhetshälsa - stress
Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet
Akut hjälp vid personskada.
Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten
MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen
HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.
Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Lab 4. Undersökning av fisk och ev. daggmask m.m.
MALMÖ HÖGSKOLA Biologi I HT2010 Lab 4. Undersökning av fisk och ev. daggmask m.m. Syfte med laborationen Syftet med laborationen är att studera anpassningar, likheter och olikheter i olika grundplaner
LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE
LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika
Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002
Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen
Aptitreglering. Stress
Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från
Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:
Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska
En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.
En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör
Sammanfattning skelettet och muskler
Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.
Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032
Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och
Risker med kallt vatten vätskebalans
Risker med kallt vatten vätskebalans SSSKs Iskunskapskurs Version jan 2011 www.paddlingsnyaadress.com har ett par artiklar som jag skrivit om kallt vatten värmebalans och vätskebalans Värmereglering Produktion
Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.
Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
Vad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
OPTIK läran om ljuset
OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte
Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att
Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste
Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid
Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)
Hur länge kan du hålla andan?
Inledning Hur länge kan du hålla andan? Varför går det inte att hålla andan så länge som man skulle vilja? Varför går det inte att simma längre stunder under vatten utan snorkel? Vad är det som gör att
Av: Kalle och Victoria
åra sinnen Av: Kalle och Victoria Hörseln Vi hör ljud genom ljudvågor. I en radio, tv, mobiler eller t.ex. Stereo är det högtalaren som gör ljudvågorna. Hos oss människor är det stämbanden som gör ljudvågorna.
Symptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
och muskler Hud, skelett
Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger
vid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun
New Näsvidgare Instruktion MegaVent vid snarkning Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Extra mjuk komfort Lindrar även: Nästäppa Torr mun Syns ej Känns ej www.snarkskena.nu Bäst
Melatonin, vårt främsta sömnhormon
SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.
Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]
Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss
Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod
Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm
Massagehäfte. Att tänka på. Referenser:
Att tänka på Lugn och ro Lagom temperatur, ej för kalla händer. Bekvämt för både för den som blir masserad och för dig som masserar. Fråga om det känns bra, för hårt / för löst etc. Använd kroppstyngden
HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET
HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET NERVSYSTEMET Hjärna Ryggmärg Nerver Nervsystemet enorm dator Ständig ström av elektriska signaler till hjärnan Hjärnan tolkar/bearbetar informa#onen vi ser, hör, känner, luktar
Trängning i en inbogserad kasse genom upphissande av nätet inför nästa dags slakt. Bild tagen i Sverige 2011.
Trängning i en inbogserad kasse genom upphissande av nätet inför nästa dags slakt. Bild tagen i Sverige 2011. Trängning i en svensk odling för manuell håvning. Bild tagen 2010. Bilden är tagen i Danmark
Pedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Människans Resurser i ett nötskal. Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa.
Människans Resurser i ett nötskal Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa. Bli frisk och framgångsrik Energi är grunden för livet! Oavsett vad du vill åstadkomma i livet så krävs det energi,
Floating. En genväg till djup avslappning och meditation
Floating En genväg till djup avslappning och meditation FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör
Fiskarna var de första ryggradsdjuren
Fiskar Fiskar är de första ryggradsdjuren andas med gälar och har inga lungor är växelvarma har en yttre- eller inre befruktning. de flesta är rovdjur och äter plankton Fiskarna var de första ryggradsdjuren
Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet
Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet sänker era kostnader större vinst förutsättningar Tre gånger snabbare återhämtning med beprövad
Fosterfysiologi och fosterövervakning. Maria Jonsson
Fosterfysiologi och fosterövervakning Maria Jonsson Placenta Intervillösa rummet Blodkontakt mellan mor och foster Utbyte av gaser I vila är perfusionstrycket i spiralartärerna normalt högre än trycket
2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling
Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar
Blod och blodomloppet
Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten
Ergonomi i teori och praktik
Ergonomi i teori och praktik Namn: Klass: ERGONOMI Din kropp är bra på att anpassa sig efter vad den behöver göra. Kroppsdelar som utsätts för påfrestningar bygger automatiskt upp sig för att klara detta,
Psykosocial arbetsmiljö
Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t
Ormar. Malmö Naturskola
Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor
Guide för vårdpersonal Viktig information om mylife OmniPod.
Guide för vårdpersonal Viktig information om mylife OmniPod. More freedom. More confidence. With mylife. Lär känna insulinpumpen mylife OmniPod Viktig kontaktinformation 3 Poden 4 PDM:en (Personal Diabetes
Om stress och hämtningsstrategier
Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra
Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast
Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion
Säkerheten vid mikrovågstorkning
Säkerheten vid mikrovågstorkning Mikrovågstorkaggregat har blivit allt vanligare vid reparation av fukt- och vattenskador i byggnaderna. Torkaggregatets funktion bygger på mikrovågsstrålning. Om torkaggregatet
Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna
Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna
Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.
Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att
Stress Positiva stresseffekter
Ork & Energi Stress Positiva stresseffekter Stress är egentligen en livsviktig reaktion i kroppen som sätter i gång olika stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol för att ge dig extra kraft
Manus Neuropatisk smärta. Bild 2
Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del
Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1
Sida 1 Om stress enligt Bonniers lilla uppslagsbok Ett tillstånd där organismens jämvikt rubbats genom påfrestningar, särskilt psykiska. Avsöndringen av vissa hormoner ökas då, och aktiviteten hos olika
Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund
Andning och hälsa Inledning Hur en person andas är av betydelse för personens välmående. Sättet att andas påverkar fysiologiska processer i kroppen som kan ge olika effekter. Läroplanen Experimentet tar
Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration
Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,
FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR
FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler
Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),
Att starta ett stannat hjärta.
Att starta ett stannat hjärta. När hjärtat slutar slå. Plötsligt hjärtstopp är inte en hjärtsjukdom. Faktum är att många av de cirka 10 000 svenskar som drabbas årligen, är till synes friska, aktiva människor
Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002
Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2012-12-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Cellen, Johanna Sundin 6p Mikrobiologi, Birgitta
Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det
Havsnejonöga. Petromyzon marinus. Längd: max 1 m, vikt: max 2,5 kg
Havsnejonöga Längd: max 1 m, vikt: max 2,5 kg Kropp lång och smal, ållik. Saknar dock bröst- och bukfenor. Melerad i vitt, grått och svart. Hos vissa exemplar kan det vita vara utbytt mot saffransgult.
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag
Lösningsmedel är farliga
Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man
Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet
Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler
Åldersförändringar i gula fläcken
Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa
Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de
Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns
252-201 miljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas
Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av
Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.
Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.
Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och
Lilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet
Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Augusti 2013 Här är vi 36 nyfikna och förväntansfulla elever som står framför Naturhistoriska riksmuseet. Vi tog en gruppbild som ett minne från denna dag. Vi
Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.
Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade
Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation
Aktinisk keratos /solkeratos Patientinformation Vad betyder aktinisk keratos? Aktinisk betyder orsakad av solen. Keratos kommer av ordet keratin, som betyder horn. Det rör sig alltså om en förtjockning
INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA
INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen
Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration
Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen
Kroppen. Studiematerial. TEMA:
Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg
Qi Gong och akupressur
Qi Gong och akupressur Vad är Qi Gong? Qi Gong betyder helt enkelt "Qi-energi övning" och har utvecklats parallellt med den kinesiska medicinen under tusentals år. Det är alltså ett samlingsnamn på ett
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Fotosyntes i ljus och mörker
Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring
Apotekets råd om. Ögonbesvär
Apotekets råd om Ögonbesvär Om du ofta känner dig trött i ögonen och tycker att det skaver, svider och kliar kan det bero på att ögonen är för torra. Det kan bero på att du har brist på tårvätska, eller
Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen
Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 101001 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson 50p Godkänd Väl godkänd 60 % av totala
OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2
Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 03 01 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Blodet och immunologi, 8 p Matspjälkningen,
Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador
Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen
Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.
Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,