Störar. Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre

Transkript

1 Störar Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre Fem rader med stora benplattor: längs ryggraden, mellan rygg och kroppssidorna samt mellan kroppssidorna och buken. Fyra skäggtömmar framför munnen på huvudets undersida. Acipenser gueldenstaedtii

2 Störar i Skåne Fram till slutet av 1800-talet fanns det bestånd av östersjöstör (atlantstör Acipenser oxyrinchus) i många av de större floderna i Östersjöområdet. Utanför lektiden rörde sig störarna över stora delar av Östersjön och det finns dokumenterat fångster från stora delar av Sverige. Sedan dess har föroreningar och utbyggnad av vattenkraft förstört störens livsmiljöer. Detta i kombination med överfiske på de få kvarvarande lekmogna störarna under mitten av 1900-talet bidrog till att arten helt försvann från Östersjön under 1900-talet. Den sista ursprungliga stören fångades utanför Estlands kust i slutet av maj År 1994 bildades Gesellshaft zur Rettung des Störs (Föreningen rädda stören) i Tyskland i samarbete mellan forskare, tjänstemän och praktiska fiskevårdare med målet att återetablera stören i Östersjöområdet. Sedan år 1997 stöds arbetet av bland annat Helsingforskommissionen (HELCOM). Projektet har importerat avelsfisk från Kanada och med dessa som grund bedriver man ett omfattande avelsarbete. Sedan 2006 har projektet släppt ut mer än östersjöstörar i Östersjön. Storleken på de utsatta fiskarna har varierat från 15 mm till 1,5 m. Dessa fiskar rör sig över stora delar av södra Östersjön och under 2009 gjordes flera fynd i Danmark (bland annat två på Bornholm) samt ett fynd i Skanör. Under 2010 har redan två störar fångats i Hanöbukten. Den första fångades den 20 januari söder om Hanö och den andra mellan Åhus och Landön den 10 maj. Flertalet av de utsatta störarna är märkta med ett floy-märke (ibland även kallade pilmärke, ankarmärke eller T-bar) vid basen av ryggfenan. Det verkar dock som om de stora exemplaren tappar sina märken ganska lätt. Men då finns det oftast ett litet vitt och runt märke (ärr) på ena sidan av ryggfenan. Floy-märke från den stör som fångades utanför Hanö i januari Fisken hade släppts vid Rügen 22 april Utöver riktiga östersjöstörar har det fångats förrymda eller frisläppta exemplar av flera olika störarter i Östersjön under de senaste 30 åren. Våren och sommaren 2009 rapporterades en dryg handfull fynd av rysk stör (Acipenser gueldenstaedtii) från Sverige och Finland, bland annat ett exemplar vid Vik 18 juni. säljs som dammfisk bland annat i Tyskland (till dem som har stora trädgårdsdammar) och uppenbarligen har en del av dessa kommit på irrvägar. är storväxt och den som man lättast förväxlar med riktig östersjöstör. En annan störart som förekommer i handeln är sterlett (Acipenser ruthenus). Denna art är betydligt mindre, men kan trots detta utgöra en viss förväxlingsrisk när det gäller små exemplar. Sterlett har de senaste åren hittats frisimmande i Rönne å samt i form av ett intorkat exemplar i trutkolonin i Landö-skärgården. Utöver dessa finns det uppgifter om fynd av sibirisk stör (Acipenser baeri) och hus (Huso huso), eller beluga som den ofta kallas. För att följa utvecklingen när det gäller stören i Östersjön är alla rapporter av mycket stort värde. Det är inte alltid helt lätt att bestämma en fisk om man inte vet vad man ska titta efter. På följande sidor illustreras de viktigaste skillnaderna mellan östersjöstör och rysk stör. Men det är alltid bra att dokumentera sitt fynd så noggrant som möjligt. De allra flesta exemplaren går utmärkt att bestämma från bilder. Ett problem är att det förekommer olika hybrider i odling och man kan därför tänka sig att det dyker upp fiskar med lite udda utseende och i värsta fall kanske med blandade karaktärer.

3 Hur dokumenterar man bäst ett fynd av en stör? I samband med bestämning av störar kan det vara svårt att bedöma olika karaktärer hos en fisk, inte minst som det är få personer som har erfarenhet av variationen inom olika störarter och ännu färre vet något om hur eventuella hybrider kan tänkas se ut. Det bästa är därför att fotografera fisken från lite olika vinklar så att man kan bedöma olika karaktärer även i efterhand Störarna saknar fjäll och har istället fem rader med stora fjälliknande benplattor längs med kroppen. Antalet benplattor är en viktig karaktär vid bestämning av störar och man bör därför dokumentera dessa noggrant. 1) benplatta i närbild, 2) en rad med 10 benplattor mellan huvudet och ryggfenan, 3) en rad med 24 benplattor längs kroppsidan och 4) en rad med 8 benplattor mellan bröstfenan och bukfenorna. Fotografera fisken så att det går lätt att räkna antalet benplattor, se bilderna ovan. I övrigt rekommenderas att man fotograferar fisken i helfigur, huvudet i profil samt underifrån så att man ser munnen och skäggtömmarna samt kroppsidan så att man kan se eventuella mönster, se bilderna på följande sidor. Om fisken är märkt ta gärna bilder av märket. Har du turen att fånga en stör så var så försiktig som möjligt så att fisken kan återsättas levande. Är fisken märkt bör man låta märket sitta kvar så att den går att känna igen nästa gång den fångas. Ta gärna kontakt med Länsstyrelsen för att rapportera fyndet så snart som möjligt. I bästa fall kan någon komma ut och hjälpa till med bestämning och hanteringen. Text och samtliga foto: Mikael Svensson.

4 Helfigur Kortnosad, nosen trubbig och nedåtpekande. Kropp med fem rader stora benplattor samt rikligt med små benplattor däremellan. Långnosad, nosen utdragen och uppåtböjd. Kropp med fem rader tydliga benplattor, inga tydliga små benplattor.

5 Huvudprofil Kort, trubbig och nedåtböjd nos. Lång, utdragen och svagt uppåtböjd nos.

6 Huvudets form och skäggtömmarnas placering Kort, trubbig nos. Skäggtömmarna sitter fästa nära nosspetsen. Lång, utdragen nos. Skäggtömmarna sitter fästa ungefär mitt mellan mun och nosspets.

7 Kroppsteckning Rikligt med små benplattor mellan raderna med stora benplattor. Stjärnmönster, men inga tydliga benplattor mellan raderna av stora benplattor.