Fjällgåsobservationer i Sverige rapporterade till Artportalen Sammanställda och analyserade av Per Hansson dec 2006

Transkript

1 Fjällgåsobservationer i Sverige rapporterade till Artportalen Sammanställda och analyserade av Per Hansson dec 2006 I Alla fynd, uppdelat på landskap Fig 1a. Totalt 313 fynd om 3694 ind har rapporterats i Artportalen, Fig 1 b. Antal rapporterade individer Fig 1c. Fyndens säsongsvariation.

2 2. Häckningsområden Fig 2. Områden med häckningsindikationer av fjällgås Ca 50 atlasrutor i gamla högpotenta fjällgåsrevir i södra Lappand täcktes aldrig in. Tabell 1. Antal fynd och rapporterade individer av fjällgås i Lappland Landskap, resp Antal Antal lappmark fynd individ Torne lpm 4 5 Spektrum i Artportalen Lule lpm 8 34 Pite lpm Lycksele lpm Åsele lpm 7 55 Jämtland 4 83

3 3. Flyttvägar och rastplatser 3a. Aktivt sträck Fig 3. Alla rapporter om aktivt sträckande fjällgäss. Tabell 2. Samtliga kända rapporter av sträckande fjällgås på våren FYND Göta/Svealand S Norrland Västerbotten Norrbotten Summa % mot NV mot V mot N mot NO ospec str Alla riktningar % INDIVID Göta/Svealand S Norrland Västerbotten Norrbotten Summa % mot NV mot V mot N mot NO ospec str Alla riktningar %

4 Tabell 3. Samtliga kända rapporter av sträckande fjällgås på hösten FYND Göta/Svealand S Norrland Västerbotten Norrbotten Summa % mot NV mot V mot N mot NO Ospec. str Alla riktningar % INDIVID Göta/Svealand S Norrland Västerbotten Norrbotten Summa % mot NV mot V mot N mot NO Ospec. str Alla riktningar % Det är tydligt att huvudstråket gick över Norra Kvarken, inte som Norderhaug & Norderhaug (1984) i sin kartfigur över Fennoskandien där man ger en bild av att fjällgässen skulle sträcka in över kusterna längs större delen av Bottniska viken, från Gävlebukten till Piteå. Detta måste en gång för alla dementeras! Insträckande fjällgäss har endast noterats från Norra Kvarken, mer exakt från Långroudden i norra Ångermanland och Holmögadd. Utsträckande fjällgäss har endast setts i Lövångertrakten där, intressant nog, de nordliga tranorna numera tvärar ut över Kvarken. Uppenbarligen har vi att göra med en regelrätt men alltför dåligt känd flyway. De två ringmärkningsåterfynd (av 15 märkta) har gjorts i Evros-deltat (vinter) och i området mellan Svarta och Kaspiska Havet (senhöst) vilket pekar åt att gäss från ett begränsat område har vitt skilda övervintringsområde. Vi vet efter ringmärkningsåterfynd att tranor från Övre Norrland sträcker över Norra Kvarken både vår och höst, men att de ändå ansluter med SV-sträckande sydligare populationer i Rügen och vidare mot Frankrike och Spanien. Sträckdelaren går så långt norrut som Ume/Vindelälven. Västerbottniska tranor som ringmärkts söder om denna gräns flyttar mot SV längs norrlandskusten, via Öland till Rügen, där kvarkenfåglarna ansluter. Vi kan även skönja ett mindre frekventerat stråk för fjällgäss mot SV. Observera att de 75 ex som sträckte mot NO i en vacker formation över Öfjärden, Ångermanland tillhörde detta SV-liga stråk. Mycket talar alltså för att de svenska fjällgässen från större delen av Lappland (möjligen Torne lappmark undantagen) använde samma flyway över Kvarken som trana, fjällvråk och lappsparv ännu gör. Men liksom dessa arter även sipprar mot SV gjorde vissa fjällgäss detsamma, i sällskap med säd- eller ibland grågäss. Den lilla kontingent ligger säkert bakom det faktum att man på de Brittiska öarna regelbundet observerat fjällgäss långt före 1981.

5 3b. Rastplatser längs flyttvägarna Norrbottens landskap (16 fynd om 446 ind) Haparanda kommun: 1 fynd om några ex på Haparanda sandskär Kalix kommun: 0 fynd Luleå kommun: (8 fynd om 404 ind) Piteå kommun: 0 fynd

6 Västerbottens landskap (113 fynd om 1101 ind) Skellefteå kommun: (79 fynd om 631 ind) Robertsfors kommun: 0 fynd

7 Umeå kommun: (27 fynd om 407 ind) Ångermanlands landskap:

8 Nordmalings kommun: (3 fynd om 32 ind, endast vår) Örnsköldsviks kommun: (27 fynd om 296 ind, endast vår) Tabell 4. Antal fynd och rapporterade individer av fjällgås under flyttning 2. Kustrastning Västerbotten Ångermanland Mediandatum första vårfynd: 1.5 Norrbotten Mediandatum första vårfynd 4.5 Mediandatum första vårfynd: 15.5 Svealand Götaland varav i Halland och Skåne 13 26

9 Fig. 4. Rastande fjällgås i Götaland under april (vänster) och oktober (höger) Götaland, extremt få (72 fynd om 105 individ) Svealand (en verklig raritet; 10 fynd av 12 individ; 8 på våren och 4 på hösten) Nedre Norrand (37 fynd om 412 individ)

10 Jämförelsen med andra SO-flyttande fjällarter, fjällvråk och lappsparv:

11 II. Fjällgåsobservationer rapporterade till Artportalen , dvs innan Projekt Fjällgås alstrat några häckningar Genom att ta ut obsar kommer detta oerhört intressanta mönster om en återstående subpopulation i Lycksele lpm med flyttväg längs Skellefteälven: Alla dessa obsar:

12 3 2 1 Om vi antar att det fanns kvar en liten population som fortsatte att flytta mot Skellefteälven kan den teoretiskt fortfarande finnas kvar!

13 Motsvarande figur ser dystrare ut för Luleå kommun: Så ska man söka kvarvarande fjällgäss bör man genomföra en inventering även i södra Lappland!

14 III. Fjällgåsobservationer rapporterade till Artportalen , dvs efter det att Projekt Fjällgås börjat på allvar Första rapport om färgmärkta fjällgäss i Övre Norrland var då 17 ex rastade i Blattnicksele halvvägs mot kusten längs Vindelälven. Den sågs 15 ex på samma plats. Under hela två månader rastade för första gången 1 märkt 1K i Umedeltat. Eventuellt sågs samma ex 21.8 ihop med en omärkt fågel vid Långsviksskatan. Den rastade 1 ad märkt på Obbolastenarna utanför Umedeltat. Den gjordes det första vårfyndet av märkta fåglar i Storuman. Den rastade märkta fåglar för första gången i Ammarnäsdeltat. I Skelleftedeltat hade inga färgmärkta sett t o m 1986 (Östen Andersson). 1 ad med 8 sädgäss i Umedeltat ska kanske jämföras med 1 ad som sträckte in från ÖSTER mot Umedeltat med just 8 sädgäss och en spetsbergsgås (eller var det en Anser f. rossicus?) ! 3-5 ex vid Ström nära norska gränsen (Krutvattnet) är mkt spännande. Har denna ruta inventerats? (ekon 24F 8-9ab Ström). Inga uppgifter om de var märkta eller ej. 1. Häckningsområden

15 Under vårflytten hyser följande lokaler fler än 10 ex: Vanneberga NO Skåne, Ryningen, Småland, Svensksundsviken, Östergötland, Hjälstaviken, Uppland, Lillfjärden, Hudiksvall, Hälsingland Alnön, Sundsvall, Medelpad Ammarsnäsdelat, Ly lpm Fjällgässen följer ungefär samma rutt tas tillbaka mot de säkra övervintringsområdena i Holland.

16 I Uppland är det f f a Hjälstaviken: