Medborgarutskottet - Landstinget i Kalmar län. Nils Munthe, SKL 22 maj

Transkript

1 Medborgarutskottet - Landstinget i Kalmar län Nils Munthe, SKL 22 maj

2 1 kap. Statsskickets grunder 2 Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

3 Schema Intro Medborgardialog i komplexa frågor Medborgarbudget

4 SKL:s kongress november 2015 SKL ska stödja medlemmarnas utveckling av medborgardialog och medskapande som en del i styrning och verksamhetsutveckling för ett demokratiskt och socialt hållbart samhälle.

5 Två uppdrag Serviceaktör 1. Tillhandahålla tjänster 2. Rättssäkert 3. Rättvist 4. Inom rimlig tid 5. Revision och ansvarsprövning Demokratiaktör 1. Legitimitet 2. Förståelse för prioriteringar 3. Transparens 4. Dialog/inflytande 5. Rättssäkra val

6 Medborgardialog vad är det? Det är samtalsdemokrati som stöd till det representativa systemet, Inte bara för möjliggöra kloka beslut utan framförallt för att bygga tillit Och ett nytt samhällskontrakt Medborgare är de som bor, verkar eller har en relation till kommunen.

7

8

9 Frågor som kräver ett JA Är frågan påverkbar? Är jag/vi som beslutsfattare påverkbara?

10 Medskapande (makt till) Avstånd Det skall se snyggt ut, men är inte på riktigt! Vi lyssnar, medskapar, bryter perspektiv. Vi delar makt och ansvar Närhet ( Vi är folkvalda och i vissa frågor bestämmer vi Vi styr beslutar om form och fråga för medborgardialog och hur resultatet hanteras. Kontroll (makt över)

11

12

13

14

15

16 Kommuner och landsting som demokratiaktör och möjliggörare för hantering av komplexa samhällsfrågor.

17 Medborgardialogen för att möta komplexa frågor Enkel Diagnostisera problem Åtgärda Exempel: fixa en motor baka en kaka Komplicerad Många liniära enkla problem Åtgärda Exempel: att få en robot på mars Komplex Dynamisk ständig rörelse Icke-liniär Många delar Hantera

18 Flera processer sker samtidigt Det som är synlig för alla Synlig Det som inte sägs Det som är tabu Det som mörkläggs Det som några vet men inte alla Dolda agendor Känslor medvetna och omedvetna Osynlig

19 Medborgardialogen breddas och fördjupas Sakfrågor Värden Relationer

20 Kommun och landsting som möjliggörare Komplexa frågor präglas av att ingen enskild aktör har kompletta bilder av frågan och ej heller medlen att åtgärda dem enskilt Skapa arenor där olika perspektiv blir synliga och bryts mot varandra där samtalen leds från neutral position som gör det möjligt att komma djupare sitta i elden Kommunen/landstinget har en stark samlande kraft som kan klara av att samla olika aktörer att mötas och medskapa. Kommunen kan inte själv lösa frågan Ordna de samtal som behövs Frågorna kan ligga utanför kommunens eller landstingets kompetensområde. Exvis samla boende, Polis, Regionen, Förtroendevalda, Byalaget samt förvaltningar till dialog i komplexa frågor.

21 Prototyparbete i följande kommuner från 2010 Upplands-Väsby Linköping Luleå Göteborg Stockholm EÅV Burlöv Enköping Uppsala Östhammar Svenljunga Fagersta Ljusnarsberg Sollentuna

22 SKLs modell för dialog Bryta perspektiv 1: Förberedelse 2: Perspektivinsamling 3: Med-skapande 4: Förslag 5: Beslut 6: Genomförande 22

23 Dialog som kultur snarare än event 3: Med-skapande 4: Förslag 1: Förberedelse 2: Perspektivinsamling 5: Beslut 6: Genomförande 23

24 Fagersta Inkludera flera Vilka är de största möjligheterna och hindren för ökad inkludering? Ansvar inställning inkludering Arbete för alla? Boende sida vid sida eller skilda åt? Föreningslivet får alla vara med? Kan och vill alla vara med? Föräldraskap är det annorlunda att vara förälder i Sverige? Information vad är viktigt att veta? Och för vem? Otrygghet rädsla för det okända Skola mångkulturellt ja! Men inte på mitt barns bekostnad Språk du måste lära dig språket. Men jag vill inte prata med dig! Vinnare och förlorare what s in it for me? Att mötas på jämlika villkor

25

26

27

28 ÖSTBERGA Vad skapar Trivsel och trygghet i Östberga På kort sikt: Att vi ska bli fler som tillsammans arbetar med trygghetssituationen i Östberga, både boende, kommunen och eventuella andra aktörer. På lång sikt: Öka förutsättningarna för boende i Östberga att vara med och skapa egenmakt i sitt eget område. Ökad trygghet Ökad tillit till kommunen 14 teman: Bilbränder Gänget Brottslighet och otrygghet Föräldrarnas ansvar Skolan Östberga Community Center Vi-känsla och samhörighet Avsaknad av vi-känsla och samhörighet Behov av vardagliga möten Behov av service, handel, kollektivtrafik och arbetsplatser Isolering; fysisk och mental uppdelning Folktomt och ödsligt Yttre miljö Ansvarsfrågan är det någon som bryr sig?

29 ÖSTBERGA

30

31 Medborgarbudget

32 Medborgarbudget är "att icke valda medborgare ska ges möjlighet att delta i utformningen eller fördelningen av offentliga resurser Inte en metod utan system för att involvera människor i prioriteringar av resurser

33

34 Olika typer av medborgarbudget i Europa

35 Fem kriterier processen måste innehålla budget/resurs dimensioner gälla på en nivå som styrs av en politisk församling såsom fullmäktige eller nämnd upprepas över tid innehålla delaktighetsprocesser för medborgarna i forum eller i råd kommunen eller nämnden ska vara ansvarig för genomförandet av resultatet och återkopplingen till medborgarna 35

36 Vanligaste formen i världen årlig process

37 Medborgarbudget Politiskt Idé Rösta Utse Genomför Utvärdera beslut vinnare

38 38 Vad skiljer?

39 Erfarenheter Medborgarnas engagemang ökar Den sociala sammanhållning stärks Skapar legitimitet för de förtroendevalda och det demorkatiska systemet Skapar förståelse för prioriteringar Möjlighet för de som inte är medborgare att påverka Förflyttning ifrån protestaktiviteter till proaktivt förhållningssätt Underlättar nedskärningar/ prioriteringar Effektivare resursanvädning då de som påverkas är med och besluter Minskar behovet av underhåll på offentliga platser Den interna förmågan att jobba sektorsövergripande ökar I vissa fall fler röster på de politiker som inför PB Ökat deltagande i politiska partier om det görs kontinuerligt

40 Politiska beslut

41 Beslut om vad? Att göra medborgarbudget Resurser som avsätts Organisation Projektledare Tidplan Kriterier

42 Kriterier för er medborgarbudget Dessa kriterier kan tex. bestå av: Vilken målgrupp som slutresultatet riktar sig till Vilken målgrupp processen riktar sig till (ålder, geografiskt område, intressegrupp) Vilken typ av investering som ska göras (Fysisk, social, aktiviteter eller samtliga) Vem som är röstberättigad Att processen och dess resultat inte får stå i konflikt med andra redan politiskt fattade beslut, policies, lagstiftning etc. Minimi- eller maxantal projekt som kan dela på den uppsatta summan pengar

43 Visualisera processen och att något nytt händer

44 Lisbon belongs to you Participatory Budgeting You speak, you decide, you vote

45 Informera där det händer, så gjorde Uddevalla Satte upp en skylt där parken ska byggas Informerade på webben Pressmeddelande Lokala tidningen Brev till 111 barn

46 Lämna förslag och idéer

47 På plats i Upplands Väsby

48 Arbeta med förslagen Ha en öppen dörr!

49 Presentera förslag inför röstning

50 Röstning

51 Genomgång av förslag?

52 Rösträtt?

53 Presentation av vinnande förslag Delinvigning/invigning Pressinformationer under arbetet gång Ska märkas ut på platsen som en förändring som skett i nära samspel med medborgarna. Webb

54 Invigning!

55 Invigning Avesta

56 Medborgarbudget gör skillnad före efter

57 Nässjö

58 Syfte Främja kommundelarnas attraktionskraft Stärka kommundelarnas identitet och framtidstro Öka delaktigheten och ansvarstagandet för de som bor och verkar i kommundelarna Skapa trivsammare och tryggare miljöer Skapa nya och stärka befintliga mötesplatser Utveckla en levande landsbygd i samverkan mellan Nässjö kommun och medborgarna.

59 Nässjö En halv miljon idéer Norr: Äng, Solberga, Flisby, Ormaryd Söder: Fredriksdal, Grimstorp, Stensjön, Sandsjöbygden kr per planeringsområde x 2 = totalt 4 miljoner Norr Söde r

60 Mina tankar Vi som är i organisationen får ett tydligate syfte, att fixa fram pengarna. Det kommer att kosta så här mycket är en tydlighet som KSO och ekonomidirektör gillar. Kan ta in andra finansiärer (Bostadsbolag, polis, crowdfunding mfl.)

61 Tack!

62 Att ta till vara patienters erfarenheter och kunskaper på alla nivåer Program 4D och fortsatt arbete inom Akademiskt specialistcentrum Christina Holmström, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, SLL Anna Tisäter, Akademiskt specialistcentrum, SLL Susanne Karlfeldt, Akademiskt specialistcentrum, SLL Program 4D är ett samarbete mellan

63 ARBETSMATERIAL EJ FÖR SPRIDNING 2 Program 4D är ett samarbete mellan

64 Program 4D i korthet Ett unikt samverkansprojekt ( ) mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet Fyra diagnoser Artriter Bröstcancer Diabetes typ 2 Hjärtsvikt Informatik - möjliggör att information kan länkas samman I linje med SLL:s Framtidsplan med principerna för nätverkssjukvård samt KI:s strategi 2018 Program 4D är ett samarbete mellan

65 4 Syfte och mål Bättre hälsa Ökad delaktighet Bättre förutsättningar för vård och forskning att snabbt kunna implementera ny kunskap Att skapa generaliserbara lösningar som passar flertalet diagnoser. Exempel på generaliserbara lösningar: patientens beslutsstöd, vårdens beslutsstöd, forskningens stöd i olika typer av data (till exempel biobanker och kvalitetsregister) Program 4D är ett samarbete mellan

66 Målbild Kunskap för implementering Hälso- och sjukvård Symtom Provtagning Diagnos Terapi Uppföljning Evaluering Kunskapsbank Vårdens beslutsstöd Patientens beslutsstöd Samtycke Biobank Klinisk prövning Biobank Kvalitetsregister Forskningens stöd Forskning - utveckling Kunskap för implementering Program 4D är ett Systematisk datainsamling och analys möjliggör samarbete mellan kunskapsbyggande

67 6 Alla fyra diagnoser inom 4D har gjort beskrivningar av patientresan och utvecklat integrerade patient- vårdoch forskningsprocesser utifrån dessa, med delvis olika infallsvinklar och förutsättningar Program 4D är ett samarbete mellan

68 Patientresan patientens väg i Stockholm kan innebära lång väg till diagnos och behandling Individens första symptom Efter första besöket hos primärvården ofta osäkerhet Många kontakter innan första besök hos specialist 69 % diagnos inom 20 veckor Program 4D är ett samarbete mellan

69 5 projekt, 27 delprojekt, 12 generaliserbara lösningar hittills 4D ARTRITER E-hälsa, beslutsstöd för patienter, vårdgivare och forskning Nya arbetssätt och samverkansformer Biobanksprovtagning i rutinsjukvården Nytt beskrivningssystem Näringslivssamverkan 4D BRÖSTCANCER Utformning av bröstcentrum och infrastruktur för klinisk forskning/ kunskapsutveckling Min vårdplan - Cancer Patientmedverkan i vård och forskning Utveckling forskningskoordinator Etablering biobank Samtyckesregistrering på läsplatta (biobank) Utveckla lärandecentrum Implementera patientrapporterade kvalitetsindikatorer 4D DIABETES TYP 2 Standardiserad primärvårdsprocess Effektiviserad screening o stärkt prevention Biobank för prediabetes och diabetes typ 2 Mitt DiaCert en dialogtjänst 4D HJÄRTSVIKT Sviktmottagning och kommunikation Biobank Länsövergripande åtkomst av EKG och hjärtultraljud Beslutstöd och SVD E-hälsa och patientinvolvering 4D INFORMATIK Patientens egen provtagning Checktjänsten (Online screening, levnadsvanor och formulärshantering) E-samtyckeshantering/-tjänst Patientöversikt inom BFT/BIFF Dialogtjänsten Program 4D är ett samarbete mellan

70 Program 4D generaliserbara lösningar Standardiserad patientprocess Strukturerad journalmall Bildbankning (EKO/EKG) Forskningskoordinatorer en ingång Data Biobanking Näringslivssamverkan Lärandecentrum Kunskapsbank Vårdens beslutsstöd Patientens beslutsstöd Checktjänst e-samtycke Mitt Min digitala PEP vårdplan Forskningens stöd Program 4D är ett samarbete mellan

71 Program 4D - livscykel Linjeverksamheter FVM Kunskapsstyrningsprojektet 2012 Programtid Q1 Program 4D är ett samarbete mellan

72 Program 4D överföring av kunskap Patient Forskning Vård FVM Framtidens vårdinformationsmiljö Förändrade synsätt & arbetssätt 3 områden: Patientprocesser (patientens perspektiv) Strukturerade hälsodata, termer och begrepp Utfallsmått 12 gen. lösningar Kunskapsstyrning Stockholm Gotland Program 4D är ett samarbete mellan

73 12 Patienters erfarenhet och kunskap Inflöde behövs på alla nivåer Inte om, utan hur Konkret arbete inom Akademiskt specialistcentrum Program 4D är ett samarbete mellan

74 Akademiskt specialistcentrum Susanne Karlfeldt, Anna Tisäter

75 Patientrådet vid ASC Representerade organisationer 1. Reumatikerförbundet 2. Reumatikerdistriktet Stockholm 3. Reumatikerföreningen Stockholm 4. Unga reumatiker 5. Parkinsonförbundet 6. MS-förbundet 7. Storstockholms diabetesförening 8. Hufvudstadens diabetesförening 9. Ung diabetes 10. Psoriasisföreningen 11. HSO

76 Arbetssätt Första mötet november deltagare Möte var 6e-8e vecka. Vanligtvis deltagare Diagnosspecifika möten i anslutning Neuro 18/6 Gemensamt satt agenda Minnesanteckningar skickas ut till alla i rådet för vidarebefordran inom respektive organisation. Följs upp vid nästa möte.

77 16 Exempel på frågor som diskuterats Utformning av patientmiljöerna på Torsplan, tex tillgänglighet, skyltning, möblering, färgval, hjälpmedel mm. Samarbetet med primärvården Effekter av uteblivet vårdval Viktigt att sprida kunskap inom organisationerna om att detta patientråd finns. Hur kan vi optimera patientmedverkan i vårt utvecklings- och förbättringsarbete? E-hälsotjänster vid ASC önskemål om prioriteringar? 1177 vilka tjänster finns och vilka tjänster önskas? Vilka förbättringar behöver göras? (Intyg, tidsbokning, recept, PEP, PER mm)

78 Exempel på frågor som diskuterats forts. Pre-screeningformulär på 1177 innan besök Hälsoplanens utformning och innehåll Vårdens och patienternas attityd till nya e-hälsotjänster Brist på handikapparkeringar Färdtjänst och taxi hittar inte, dåligt skyltat på fasad. Önskvärt med möjlighet för bilar att parkera säkert på Solnavägen för avsläpp av pat. Transitionsmottagning överflytt av unga reumatiker från ALB Input på frågeformulär om PROMs och PREMs Workshop för att intensifiera samarbetet ASC/patientföreningarna Deltagande i forskningsprojekt och utvecklingsprojekt

79 Övriga aktiviteter med patientmedverkan Studiebesök från europeiska patientföreningen för personer med reumatisk sjukdom (EULAR PARE). Studiebesök från patientorganisationen för reumatiker i Indien Utbildning i 1177 för patientorganisationerna CFR-medverkan vid möte för nya medlemmar i Stockholmsföreningen CFR representation och presentation vid Nacka-Värmdös medlemsmöte Patientmedverkan vid ASCs planeringsdagar Ömsesidig granskning av text- och informationsmaterial (CFR granskat läkemedelsinformation, patientföreningen granskat informationsmaterial till patienter) Representanter från patientföreningarna finns på plats i loungen 1g/månad för att prata med patienterna. Återkopplar till CFR/CFD Utvärdering av Hälsoplanen med hjälp av patientkonsult

80 Planerade aktiviteter Patientperspektivet med i utbildningen av alla professioner en halvdag ledd av en patientrepresentant. Börjar HT Egenvårdsutbildning för patienter, samarbete mellan patientföreningar och ASC Fler patientrepresentanter i forsknings- och utvecklingsprojekt Roterande ordförandeskap vid patientrådsmöten.

81 Digital patientprocess Patienten gör PER (patientens egen registrering) Patienten tar prover via PEP (patientens egen provhantering) Patienten bokar tid via webtidboken/appen Alltid öppet Patienten informerar vården (via egen ärendetyp i 1177) - vilka förväntningar som den har på besöket/vad denne vill ta upp på besöket - vilka recept som behöver förnyas - vilka ev intyg som behöver förnyas/skrivas - om patienten önskar någon åtgärd, ex remiss för skoinlägg Vården tar del av informationen Video- eller telefonkontakt Åtgärder utförs: - Ev Remisser skrivs - Ev E-recept skickas - Ev intyg skrivs Dokumentation: - Journal skrivs. - Hälsoplan med sammanfattande information om planering framöver skrivs. Svar till patienten om att journal och hälsoplan nu finns att läsa, skickas i 1177 på ärendet från patienten. Tipsa om var patienten kan hitta mer info om levnadsvanor.

82 Vill du veta mer? Program 4D vardgivarguiden.se/4d eller ki.se/4d Akademiskt specialistcentrum diabetescentrum.se neurologicentrum.se reumatologicentrum.se Information och film från mötet Program 4D är ett samarbete mellan

83 Checktjänsten och screening Film Patientens egen provhantering - Invånarens flöde för provhantering Film 22 Program 4D är ett samarbete mellan

84 Hälso- och sjukvårdsförvaltningens samverkansråd med funktionshindersoch pensionärsorganisationer 22 maj 2018 Joakim Pallin

85 Rådet Leds av hälso- och sjukvårdsdirektör Barbro Naroskyin Samverkar regelbundet kring aktuella frågor om hälso- och sjukvården i SLL Ett arbetsutskott träffas i början av året där punkter för kommande år diskuteras

86 Deltagarorganisationer: Funktionhindersorganisationerna: HSO (Handling, Samverkan och Omtanke) SRF (Synskadades Riksförbund) DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder)

87 Deltagarorganisationer: Pensionärsorganisationerna: PRO (Pensionärernas Riksorganisation) RPG (Riksförbundet PensionärsGemenskap) SKPF (Svenska KommunalPensionärernas Förbund) SPF Seniorerna

88 Sammansättning Ca personer brukar närvara Majoriteten kvinnor Blandad ålder, till stor del seniorer Från förvaltningen: Olika föredragare till varje möte Ofta chefer eller projektledare

89 Samverkansalternativ: Regelbundna möten Workshops korrespondens

90 Regelbundna möten 8-10 möten per år, à 2h 2-3 samverkanspunkter Material skickas ut inför Möjlighet att väcka frågor inför eller under mötena

91 Workshops Tematiska möten Vid behov av extra samverkan och input 2-4 ggr per år

92 Samverkan via Aktuellt vid snäv tidsram När synpunkter på underlag och material önskas När möten är fullbelagda

93 10 Exempel på frågor av intresse från deltagarna: Geriatrik Hemsjukvård Digital läkarvård Rekrytering Personalbehov Tillgänglighetsfrågor Vaccination Läkemedel Akut- och närsjukvård

94 Ytterligare forum: KPR (Kommunala pensionärsråden) Bjuds in av politiken Förvaltningen bistår med det praktiska Träffas 2 ggr per år Samverkar kring aktuella frågor om hälso- och sjukvården i SLL Ca 80 deltagare

95 Några frågor? 12