Åtgärdsprogram för vattenkraftens miljöåtgärder i Dalälven

Transkript

1 Hållbar vattenkraft i Dalälven Åtgärdsprogram för vattenkraftens miljöåtgärder i Dalälven 18 april 2018

2 Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund och syfte Per-Erik Sandberg Projektledare

3 Nationell strategi för hållbar vattenkraft Avvägning miljöåtgärder energinytta Vandringsmöjligheter Reglerkraft 0/+ Ekologiskt anpassat flöde Elproduktion - 2,3 % Prioritera det viktigaste - ur ett nationellt perspektiv.

4 Höga värden i samma områden! Dalälvens avrinningsområde Naturvärden Energivärden Kulturvärden Övrigt.

5 Hållbar vattenkraft i Dalälven - arbetsprocess Fakta-underlag Dalälvens vattenkraftsystem Rapport 2017:03 Dalälvens naturvärden och potentialer Rapport Kulturvärden vid större vattenkraftverk Rapport 2017:01 Analyser 2017 Miljöåtgärder vid större kraftverk PM 2017 (2 st) Miljöåtgärders energipåverkan PM 2018 Ekologiskt anpassad årsreglering Rapport 2017:09 Dalälvens korttidsreglering Rapport Siljans lokala biflöden Rapport Samråd Nyckeln till effektivare prövningsprocess PM 2018 Slutprodukt 2018 Åtgärdsplan Folder 2018 Miljöövervakningsstrategi PM 2018 Förvaltningsråd för att stödja genomförandet Hösten 2018 Erfarenheter och rekommendationer till nationell nivå PM maj 2018

6 Avvägning och prioritering Flödesdynamik Kvill-områden Torrfåror Fiskvägar Åtgärdsplan

7 Prioritering av vattenkraftens miljöåtgärder i Dalälven Dalälvens nuvarande elproduktion = 5 TWh/år 30/ Vandringsvägar - Högst prio i huvudflödet 27 GWh -//- i biflöden 14 GWh Extra spill nedströmsvandr. X Totalt 51 GWh Torrfåror/kvillområden Båtfors 28 GWh M.fl. 15 GWh Totalt 43 GWh Årsflödesdynamik Färnebofjärden 45 GWh Korttidsreglering Omfördelning 0 Totalt 139 GWh Jfr nationella strategin: Miljöåtgärder minskad elproduktion Flödesökning pga klimateffekt 1 % = 50 GWh/år 2 % = 100 GWh/år 2,3 % = 115 GWh/år 4 % = 200 GWh/år 5 % = 250 GWh/år 10 % = 500 GWh/år Anm: Ökad energiproduktion vid renovering: 2% = 100 GWh

8 Hållbar vattenkraft i Dalälven Åtgärdsplan för vattenkraftens miljöåtgärder i Dalälven Per-Erik Sandberg Projektledare

9 Åtgärder i Österdalälven Åtgärdspaket 9 Åtgärdspaket 4 Åtgärdspaket 1 Grupp

10 Åtgärder i Oreälven Åtgärdspaket 4 Åtgärdspaket 5 Grupp Åtgärdspaket 3

11 Åtgärder i Västerdalälven Åtgärdspaket 7 Grupp Åtgärdspaket 4 Åtgärdspaket 5 Åtgärdspaket 6

12 Åtgärder i Runns tillflöden Åtgärdspaket 10 Åtgärdspaket 7 Åtgärdspaket 3 Åtgärdspaket 9 Grupp Åtgärdspaket 6 Åtgärdspaket 5

13 Åtgärder i mellersta Dalälven Åtgärdspaket 8 Åtgärdspaket 7 Grupp Åtgärdspaket 1

14 Åtgärder i nedre Dalälven Åtgärdspaket 2 Åtgärdspaket 3 Åtgärdspaket 5 Åtgärdspaket 6 Åtgärdspaket 4

15 Korttidsreglering: Miljöåtgärder + effektutbyggnad Dalälvens avrinningsområde Prioritetsordning 3 Prioritetsordning 1 Prioritetsordning 2

16 Hållbar vattenkraft i Dalälven En bred samverkansprocess för lärande Martin Lindström Fortum Per-Erik Sandberg Projektledare

17 Projektorganisation för Hållbar vattenkraft i Dalälven Styrgrupp Interna Workshops Camilla Fagerberg Projektgrupp Per-Erik Sandberg Naturvärden Ann-Louise Haglund Kraftsystemet Per-Erik Sandberg Samråd Katarina Atteryd - Vandringsvägar mm. Per-Erik Sandberg Siljans biflöden Magnus Hagström Tre externa seminarier i Borlänge Närmare 100 formella interna möten Medverkan i den nationella dialogen

18 Hållbar vattenkraft i Dalälven Kunskap om Dalälven Dalälvens naturvärden Rapport Dalälvens vattenkraftsystem Rapport 2017:03 Kulturhistorisk beskrivning av vattenkraftverk Rapport 2017:01

19 Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län

20 Dalälvens naturvärden Övergripande mål med arbetet: 1. Beskriva naturvärden (naturtyper och relevanta arter) inom Dalälvens avrinningsområde som påverkas av vattenkraften 2. Beskriva påverkan från vattenkraften på befintliga naturvärden 3. Kvantifiera miljönyttan med miljöåtgärder (åtgärdspotential) inom Dalälvens avrinningsområde 4. Rangordna vilka miljöåtgärder i Dalälven som är viktigast för att stärka och utveckla utpekade naturvärden

21 Dalälvens naturvärden

22 Dalälvens naturvärden Identifiera Naturvärden Natura 2000-områden Ramsar Nationalparker Naturreservat Nationellt särskilt värdefulla vatten Skyddsvärda fiskstammar Riksintresse för naturvården enl. 3 kap. 6 MB Nationellt värdefulla vatten Område skyddat mot vattenkraft enligt 4 kap. 6 MB. Viktigt område för hotade vattenanknutna arter mm.

23 Dalälvens naturvärden Påverkan från vattenkraften och åtgärdsbehov Bevarandeplaner Skötselplaner Reservatsbeslut Dammdatabas Provfisken Historiska data mm. Avgränsning: Påverkan från vattenkraftdammar och vattenreglering Vandringsvägar Flödesfrämjande hänsyn i torrfåror Ekologiskt anpassade flöden

24 Dalälvens naturvärden Dela in åtgärder i åtgärdspaket Avgränsat utifrån sammanhållet värde (värdekärna) art eller naturtyps behov eller potential Eftersom gynnad åtgärdsareal används för att definiera miljönytta bör arealerna vara relevanta för värdet inte bra att ha arealer Föreslagna åtgärder ses som en helhet Realistiska för genomförande väl underbyggda resonemang

25 Dalälvens naturvärden Dela in värdet i naturvärdesklass Natura 2000-områden Klass 1 Klass 2 Ramsar Nationalparker Naturreservat Nationellt särskilt värdefulla vatten Skyddsvärda fiskstammar Riksintresse för naturvården enl. 3 kap. 6 MB Nationellt värdefulla vatten Område skyddat mot vattenkraft enligt 4 kap. 6 MB. Viktigt område för hotade vattenanknutna arter Klassning enligt svensk standard för naturvärdesbedömning (SS :2014)

26 Dalälvens naturvärden Bedöm om åtgärd är förutsättning för värdets fortlevnad Åtgärder som bedöms nödvändiga för värdets fortlevnad prioriteras Svår bedömning krävs kunskap om naturvärdet och kanske om hur dess utbredning varit historiskt, livscykler mm. Populationsmodeller kan användas som stöd eller rekommendationer som finns för vissa arter ex. flodpärlmussla

27 Dalälvens naturvärden Identifiera antal arter/naturtyper som gynnas av åtgärd Åtgärder som gynnar vissa arter/naturtyper/stammar prioriteras En lista med arter/naturtyper/stammar har tagits fram för Dalälven Arterna måste uppfylla något av nedanstående kriterier: nämns i habitatdirektivets bilaga 2, 4 eller 5 är fridlysta enligt artskyddsförordningen fredade enligt fiskelagstiftningen rödlistade sötvattensarter Dessutom ska vattenreglering och/eller vandringshinder ha stor negativ effekt på arten (Artfakta) Naturtyper: svämängar (älvängar), svämlövskog, svämädellövskog, fuktängar, högörtsängar (Rapport från HaV) Fiskstammar: Siljansöring/Hansjööring

28 Dalälvens naturvärden Kvantifiera gynnad åtgärdsareal Gynnad åtgärdsareal vandringsvägar Areal tillgängliga strömsträcksarealer vid genomförd åtgärd (GIS-analys eller biotopkartering) Gynnad åtgärdsareal minimitappning i torrfåror Areal skapade livsmiljöer vid genomförd åtgärd (HEC-RAS modellering) Gynnad åtgärdsareal översvämningsåtgärder Areal översvämmade naturtyper vid genomförd åtgärd (GIS-analys)

29 Dalälvens naturvärden Beräkna miljösumma

30 Dalälvens naturvärden Indelning i prioriteringsklass

31

32 Claes Kjörk Fortum Nicklas Hjerdt SMHI

33 En damms påverkan på vattendraget Vattenreglering Överdämning Vandringshinder Rensning

34 En damms nytta nytta i i energisystemet Magasin => Energi (MWh) Magasin Dämningsgräns/ Sänkningsgräns Uppdämning Kraftverk Fallhöjd (m) och volym (m3/s) => Effekt (MW) Fallhöjd

35 Dalälvens vattenkraftverk och regleringsmagasin - 47 större kraftverk i Dalälvens huvudflöden - 84 små/medelstora kraftverk i biflödena - 13 stora magasin i huvudflödet - 99 små magasin i biflödet

36 Dalälvens elproduktion GWh/år Huvudflödet Biflöden Österdalälven Oreälven 113 x Västerdalälven Runns tillflöden 71 9 Mellersta Dalälven 1655 x Nedre Dalälven 1245 x Totalt

37 Vattenkraften behöver öka och minska produktionen i förhållande till efterfrågan Sveriges totala elanvändning en vintervecka och en sommarvecka (MWh/h).

38 Årsreglering Korttidsreglering

39 Dalälvens regleringsvolym Mm3 Huvudflödet Biflöden Österdalälven Oreälven Västerdalälven Runns tillflöden Mellersta Dalälven 125 x Nedre Dalälven 27 x Totalt

40

41 Korttidsreglering i mellersta Dalälven möh

42

43

44 Benedict Alexander WSP/(Länsstyrelsen)

45 Vattenkraftens kulturvärden Mål Sammanställa av befintlig kunskap om kraftverken i Dalälvens huvudflöde. Sammanställa kunskapsunderlag och ta fram en generell bedömning av kraftverkens kulturhistoriska värde. Resultat Rapport 2017:01 med 53 kraftverk - sammanställning av källmaterial - översiktlig kulturvärdesbedömning i fyra klasser

46 Kraftverkens utformning De första kraftverken i slutet av 1800-talet fanns ofta vid bruken och byggdes som ytterligare en byggnad i samma miljö. Därefter började man formgiva kraftverken för att lyfta fram dem som en kraftpunkt, viktig plats i miljön. Tog inspiration från olika förebilder, maktstrukturer, man pratar om bland annat tempel, kyrkor och borgar. Med funktionalismens framväxt betonade man funktion före form. Detta förstärktes under efterkrigstidens expansiva period. Det viktigaste var kraftverkens funktion. Detta blev ännu tydligare på 1970-talet och framöver, med enstaka undantag. En bruksbyggnad, bunker, kraftverkslada.

47 53 kraftverk är beskrivna 11 bedöms ha mycket höga kulturvärden 6 bedöms ha höga kulturvärden 11 bedöms ha vissa kulturvärden 25 bedöms ha ringa/inga kulturvärden. Flera kraftverk ingår i riksintressen för kulturmiljövård.

48 10 kraftverk 4 bedöms ha mycket höga eller höga kulturvärden

49 Hållbar vattenkraft i Dalälven Analyser av möjliga miljö- och energiåtgärder Miljöåtgärder vid vattenkraftverk Två PM 2017 Potentiella miljöåtgärders påverkan på elproduktion och reglerkraft PM 2018 Ekologiskt anpassad årsreglering Rapport Dalälvens korttidsreglering Rapport

50 Miljöåtgärder vid vattenkraftverk Referens; Miljöåtgärder i vattenkraftverk Havs och vattenmyndigheten Rapport 2015:26

51 Inventerade kraftverk förprojektering av vandringsvägar

52 Per-Erik Sandberg Projektledare

53 Potentiella miljöåtgärders påverkan på elproduktion och reglerkraft Syfte: Beräkna potentiella miljöåtgärders påverkan på energivärden som underlag för avvägningen mellan miljö-energi vid prioriteringen av åtgärder. Åtgärdstyper Vandringsvägar Torrfåror Kvillområden, Båtfors - Bredforsen Ekologiskt anpassade flöden - årsflödesdynamik (ex. högflöden) Rapport - korttidsreglering (ex. stabila lågflöden) Rapport Schabloner Förprojektering Modellering

54 Schablonflöden genom vandringsvägar enlig HaV:s vägledning 3 m3/s för stora kraftverk (>10 MW). 1,5 m3/s för medelstora kraftverk. 0,6 m3/s för små kraftverk (<1,5 MW) och utan stor laxfisk (>70 cm). Flödesbehovet behöver anpassas till mål och förutsättningar Exempel för en vandringsväg med ett medelårsflöde på 1,5 m3/s - Fiskvandring enbart under 6 månader - 0,75 m3/s - Ökat medelflöde under hösten för anlockning + 0,5 m3/s - Ökat medelflöde under våren för smoltvandring - + 0,5 m3/s - Alternativa utformningar av vandringsvägen +/- 50% - Alternativa lösningar av olika projektörer +/- 50% Projekterat flöde 0,75-3 m3/s

55 Vandringsvägar - schablonberäkningar Utgångspunkt: En mindre andel av vattenflödet tappas i sidofåran - Huvuddelen av flödet går genom turbinen och producerar el. Beräkningsmetoder för reducerad elproduktion GWh/år: 1. Produktionskoefficient teoretisk elproduktion av spill - Årsmedelflödet genom vandringsvägen (m3/s) - Kraftverkens produktionskoefficient (fallhöjd + 90 % verkningsgrad) 2. Andel vatten (%) genom vandringsvägen av årsmedelflöde (MQ) - Årsmedelflödet i vandringsvägen/årsmedelflödet = % vatten - Årsmedelproduktionen (GWh/år) 3. Andel vatten (%) genom vandringsvägen av utbyggnadsvattenföringen - Årsmedelflödet i vandringsvägen/qutb = % vatten - Årsmedelproduktionen (GWh/år)

56 Resultat Vandringsvägar - schablonberäkningar Anläggningar a) GWh/år b) GWh/år c) GWh/år Kraftverk i huvudflödet Kraftverk i biflöden 15 Magasin i biflöden 10 Totalt 130

57 Jämförelse mellan schablonberäkningar och förprojektering

58 Torrfåror och kvillområden i Dalälven

59 Torrfåror - schablonberäkningar Utgångspunkt: En mindre andel av vattenflödet tappas i sidofåran - Huvuddelen av flödet går genom turbinen och producerar el. Flödesscenarier Medellågvattenföring (MLQ Oreglerad) 5 % av reglerad medelvattenföring MQ Tappning som minskar elproduktionen 10% Beräkningsmetoder för minskad elproduktion GWh/år: 1. Tappning oreglerad MLQ - Vattenflödet = MLQ-Oreglerad hämtas från SMHI:s vattenwebb. - Kraftverkens produktionskoefficient (fallhöjd + 90% verkningsgrad) 2. 5% av reglerad medelvattenföringen (MQ) - Vattenflödet = 5 % av MQ - Kraftverkens produktionskoefficient (fallhöjd + 90% verkningsgrad) 3. Tappning som minskar elproduktionen 10% - Normalårsproduktionen GWh/år * 0,1

60 Resultat Torrfåror - schablonberäkningar Anläggningar MLQ oreglerad 5 % av MQ reglerad 10 % av elproduktionen Dalälvens 15 längsta torrfåror

61 Påverkan på reglerkraft ex. MLQ i torrfåror

62 Hur påverkas reglerkraften i Dalälven? Bedömningsgrunder saknas! Dalälvens specifika förutsättningar ingen nolltappning i huvudflödet. Tappning i vandringsvägar och sidofåror påverkar endast enskilda kraftverk ej hela kraftsystemet. För ekologiskt anpassad årsreglering är förhållandet det motsatta!

63 Alla potentiella miljöåtgärders påverkan på elproduktionen Åtgärder Elproduktionsbortfall Påverkan på reglerkraft Vandringsvägar vid alla kraftverk och regleringsmagasin. 130 GWh/år Mycket liten MLQ i de 15 längsta torrfårorna Alt. 10 % reducerad elproduktion (338 GWh/år) 140 GWh/år Mycket liten - Måttlig Basflöde i Båtfors och Bredforsen 74 GWh/år Måttlig Ekologisk anpassad årsreglering 50 GWh/år Tydlig - Mycket stor Ekologiskt anpassad korttidsreglering 0 Ryms inom effektutbyggnad Totalt (592 GWh/år) 394 GWh/år

64 Joel Berglund Länsstyrelsen i Uppsala län Nicklas Hjert SMHI Anna Hedström Ringvall Vattenregleringsföretaget

65 Ekologiskt anpassad årsflödesdynamik Årsreglering

66 dagar 80 Långhag Antal dagar med flöde > 900 m3/s Siljan mfl magasin tas i bruk?

67 Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler

68 Nederbörden har ökat

69 snö mm vattenekvivalent snö mm vattenekvivalent Snötäcket har minskat Snötäckets maximala vatteninnehåll uppströms Näs Löpande 30-årsmedel av snömax uppströms Näs

70 Återkomsttider för oreglerade högflöden

71 Översvämningsberoende naturtyper Strandzonering i förhållande till översvämningarnas omfattning Ej översvämmat 1250 m3/s Svämädellövskog Svämlövskog 800 m3/s 450 m3/s Svämängar/älvängar Svämplan Dalälven

72 Svämskog i Båtforsområdet

73 Natura 2000 naturtyper procentuell fördelning längs Dalälven

74 Ekologiskt Flödesförändringar anpassad årsreglering Scenario 800 m3/s i 25 dagar vart 4:e år Naturliga flöden Nuvarande flöden X Jan Feb Mars Apr April Maj Juni Juli Aug Sept okt Nov Dec

75 Modellberäkning med Mid Hyd för ett våtår

76 Dalälvens årsregleringsvärde ÅF Vårflöde (medel 4 år) Flytt 320 GWh/år Förlust 195 GWh/år DVF Hela Dalälvens årsreglering Flytt 770 GWh/år Ökad/minskad prod. 350 GWh/år Exempel: Produktion 2006 med befintlig och ekologisk årsreglering ÅF/Dag W

77 Kent Pettersson Fortum Stefan Sandgren Vattenfall Nicklas Hjerdt SMHI Per-Erik Sandberg Projektledare

78 Kraftverk med korttidsreglering i Dalälvens huvudflöde.

79 Avesta kraftverks korttidsreglering och influensområde

80 Mellanårsvariationer i vårflöden i mellersta Dalälven

81

82 Dalälvens bidrag till att balansera elsystemet en vintervecka

83 Potentiell effektutbyggnad

84 Mellanmagasinens betydelse för snabb effektreglering

85 större regleringsvolym möjliggör snabbare effektreglering.

86 Potential för snabbare effektreglering i Dalälven.

87 Avesta kraftverks korttidsreglering och influensområde

88

89

90

91 Potentiella energiåtgärder för effektutbyggnad Större regleringsvolym/amplitud i Hovran möjliggör snabbare effektreglering Potentiella miljöåtgärder för flödesdynamik - områden Hovran Års- och korttid Kungsgårdsholmarna Års- och korttid Bysjöholmen Fullsta Års- och korttid Färnebofjärdens nationalpark Årsreglerring Anpassad korttidsreglering för specifika områden/arter under deras känsligaste årstider.

92 Omprövning för moderna vattenhushållningsbestämmelser Potentialerna för miljöanpassning av korttidsregleringen och effektutbyggnad behöver analyseras gemensamt. Det saknas modeller och nationell vägledning för analyser. Det är en stor utmaning att ompröva villkor och vattenhushållningsbestämmelser för korttidsreglering berör många kraftverk/magasin och tusentals sakägare. Win-win åtgärder för korttidsreglering är en nyckelfråga för hållbar vattenkraft!

93

94 Hållbar vattenkraft i Dalälven Prioritering av miljö och energivärden Per-Erik Sandberg Projektledare Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län

95

96 Hur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten? Torrfåra nedströms Trängslet Foto: Stöt Ulrika Andersson

97 Kraftigt modifierade vatten i Dalälven Vad är ett Kraftigt modifierat vatten (KMV)? har avsevärda fysiska förändringar till följd av mänsklig verksamhet de fysiska förändringarna har påverkat vattnets ekologiska status i den omfattningen att god ekologisk status inte kan nås nyttan med verksamheten ska inte heller kunna uppnås på något annat sätt som är bättre för miljön ett vatten kan förklaras som KMV om de åtgärder som behövs för att uppnå god ekologisk status på ett betydande sätt negativt påverkar; 1. miljön i stort, 2. sjöfart eller hamnanläggning, 3. rekreationsintressen, 4. kraftproduktion, dricksvattenförsörjning, bevattning eller annan verksamhet för vilken vatten lagras, 5. verksamhet för skydd mot översvämning, markavvattning eller annan vattenreglering 6. annan verksamhet av väsentlig betydelse från allmän synpunkt.

98 KMV Kraftigt modifierade vatten i Dalälven

99 Vad är miljökvalitetsmålet? Kraftigt modifierade vatten miljökvalitetsnormer: God ekologisk potential Måttlig ekologisk potential Otillfredsställande ekologisk potential Dålig ekologisk potential Vattenmyndigheternas remiss på samråd! 1 maj tom 30 september 2018 Normen sätts utifrån de åtgärder som bedöms nödvändiga för att uppnå god ekologisk potential. Om åtgärden inte bedöms möjlig eller rimlig att genomföra utan alltför stora negativa konsekvenser för energisystemet beslutas om undantag från god ekologisk potential måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk potential Andra vatten som påverkas av vattenkraft miljökvalitetsnormer: God ekologisk status möjlighet att besluta om mindre stränga krav (undantag)

100 Uppnås MKN med de prioriterade åtgärderna? 1) Åtgärder för att uppnå normen i KMV-vatten stämmer väl överens med prioriterade åtgärder i åtgärdsplanen Ja Ja Ja (Ja) 2) Åtgärder för miljöanpassade flöden räcker inte för att uppnå god ekologisk status (GES), men kanske för att uppnå gynnsamt bevarandetillstånd i vissa Natura 2000-områden Ja Ja, kanske Ja Nej Nej Nej Nej 3) Vandringsvägsåtgärder räcker ofta för att uppnå GES, men inte i anslutning till KMV-vatten där åtgärder för fria vandringsvägar inte ingår i normen KMV Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja, kanske

101 Uppnås MKN med de prioriterade åtgärderna? 1) Åtgärder för att uppnå normen i KMV-vatten stämmer väl överens med prioriterade åtgärder i åtgärdsplanen Ja Ja Ja (Ja) 2) Åtgärder för miljöanpassade flöden räcker inte för att uppnå god ekologisk status (GES), men kanske för att uppnå gynnsamt bevarandetillstånd i vissa Natura 2000-områden Ja Ja, kanske Ja Nej Nej Nej Nej 3) Vandringsvägsåtgärder räcker ofta för att uppnå GES, men inte i anslutning till KMV-vatten där åtgärder för fria vandringsvägar inte ingår i normen KMV Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja, kanske

102 Uppnås MKN med de prioriterade åtgärderna? 1) Åtgärder för att uppnå normen i KMV-vatten stämmer väl överens med prioriterade åtgärder i åtgärdsplanen Ja Ja Ja (Ja) 2) Åtgärder för miljöanpassade flöden räcker inte för att uppnå god ekologisk status (GES), men kanske för att uppnå gynnsamt bevarandetillstånd i vissa Natura 2000-områden Ja Ja, kanske Ja Nej Nej Nej Nej 3) Vandringsvägsåtgärder räcker ofta för att uppnå GES, men inte i anslutning till KMV-vatten där åtgärder för fria vandringsvägar inte ingår i normen KMV Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja, kanske

103 Hållbar vattenkraft i Dalälven Åtgärdsprogrammets genomförande Siljans lokala tillflöden Rapport (Under produktion) Samråd nyckeln till en effektivare tillståndsprocess PM 2018 Stärkt miljöövervakning och åtgärdsuppföljning PM 2018 (Under produktion) Förvaltningsråd Arbetsordning (Under produktion)

104 Magnus Hagström Länsstyrelsen i Dalarnas län

105 Bakgrund Siljans lokala tillflöden Vad - En fördjupad avrinningsområdesvis strategi Bakgrund: Behov av att ta fram ett samlat och förankrat kunskapsunderlag om förutsättningar och effekter av olika miljöåtgärder i Siljans lokala tillflöden. Syfte: Identifiera förutsättningarna och samhällsnyttan för olika åtgärder/åtgärdspaket. Mål: Utveckla ett generellt arbetssätt/metodik för samhället att ta fram underlag för och genom denna insats initiera konkreta miljöåtgärder för små vatten/kraftverksägare.

106 Siljans lokala tillrinningsområde

107 Genomförande/Metodik För de fem vattensystemen ska vi: Beskriva de miljö-, kultur- och energivärden som finns. Redogöra för de kraftverk och regleringsdammar som finns. Ha en dialog med dammägarna. Ta fram anpassade förslag på miljöförbättrande åtgärder för respektive dammanläggning. Där miljönyttan och åtgärdernas påverkan på kultur- och energivärden beaktats. Prioritera miljöförbättrande åtgärder efter bedömd miljönytta (åtgärdspotential) i relation till påverkan på kultur och energi inom och mellan respektive vattendrag.

108 Förutsättningar - kulturvärden Siljan har naturligt med sina tillflöden, varit en viktig knutpunkt i landskapet och har haft stor betydelse för människors liv i flera tusen år. De viktigaste orsakerna till detta har varit: fisket, kommunikationsled och för vattenkraften. Detta styrks av: Förhistoriska boplatser som ofta kan kopplas till fiske- och jaktverksamhet Skriftliga belägg att fiske i organiserad form förekommit sedan minst talet Stockbåtar, kyrkbåtar och ett flertal välbevarade båthusmiljöer från historisk tid. Vattenanknutna småindustrier som kvarn- och sågverksamhet, hyttor, smedjor och hammarområden.

109 Kulturvärden och dess känslighet

110

111 Förutsättningar - miljövärden De fem vattendragssystemen har generellt mycket goda strömbiotoper, utmärkta som livsmiljöer för öring och harr. I vattendragen finns potentiellt mycket värdefulla lek- och uppväxtmiljöer för den hotade och nationellt skyddsvärda Siljansöringen. Flodpärlmussla finns idag i två av vattensystemen. I Siljanssystemet finns ett flertal fiskarter representerade där många har behov av fria vandringsvägar (T ex öring, harr, sik, flodnejonöga, stäm, id, nors m.fl.). Det finns en vattendragslekande sik som lokalt benämns Ryssing.

112

113 Värdering av miljövärden och åtgärdspotential För att värdera miljövärdena och åtgärdernas potential har den framtagna metodiken i arbetet med Hållbar vattenkraft i Dalälven använts (Länsstyrelsen i Dalarnas län, Dalälvens naturvärden påverkan från vattenkraften, åtgärdsbehov och prioriterade miljöåtgärder, Rapport ). Potentiella lek- och uppväxtytor för Siljansöringen har beräknats. Beräkningen har gjorts med samma metodik som använts i arbetet med Hållbar vattenkraft i Dalälven, beskriven i samma rapport som ovan.

114 Förutsättningar - energivärden Limåns aro Ryssåns aro Ickån aro Enåns aro Limå Bruk Sågkvarn Vådsjön Ryssa Nedre Ryssa Övre Nykvarn Brändkvarn Nedre Vinteråkvarn Övre Vinteråkvarn Enskvarn Draggådalen Totalt: Installerad effekt (MW): 0,2 0,2 2,3 0,6 0,7 0,2 0,25 0,08 0,06 0,02 0,25 4,86 MW Normalårsproduktion (GWh/år): 0,8 0,9 4,0 2,3 2,2 0,8 1,0 0,5* 0, ,1 13,6 GWh/år Turbintyp: Kaplan Kaplan Francis Kaplan Kaplan Kaplan Kaplan Kaplan Francis Kaplan Francis Utbyggnadsvattenföring (m³/s): 4,0 4,0 2,3 4,0 4,0 4,0 3,1 1,8 1,5 0,4 2,2 Minsta drivvattenföring (m³/s): okänt okänt okänt okänt okänt okänt 0,35 okänt okänt okänt 0,35 Fallhöjd (m): 3,9 5, ,3 19,2 6,0 9,0 6,0 5,4 6,0 21,5 Medelvärde MQ (m³/s): 2,70 2,70 0,30 3,30 3,30 2,70 2,20 1,80 1,80 0,45 1,30 2,05 m³/s MLQ (m³/s) 0,70 0,70 0,20 0,45 0,45 0,30 0,25 0,35 0,35 0,05 0,25 0,37 m³/s *Värdet avser normalårsproduktionen för båda kraftverken tillsammans 11 st. krv Total installerad effekt = 4,86 MW Normalårsproduktion = 13,6 GWh/år (ej kvalitetsgranskad uppgift) Ca 10 st. regleringsmagasin (som regleras till förmån för kraftverken)

115 Påverkan på energivärden Tappning till fiskvägar och avledningsanordningar för nedströmsvandring innebär normalt elproduktionsbortfall. Åtgärder (vid kraftverk) elproduktionsbortfall (GWh/år), beräknas med en schablonberäkning.

116 Påverkan på energivärden Hur tappning till fiskvägar eller en mer ekologiskt anpassad tappningsregim påverkar reglernyttan vid regleringsmagasin är betydligt svårare att uppskatta. Generellt är påverkan på reglernyttan från vandringsvägar mycket liten (PM, Potentiella miljöåtgärders påverkan på elproduktion och reglerkraft, Länsstyrelsen i Dalarnas län).

117 Åtgärdsförslag Åtgärder som typiskt föreslås vid dammarna är fiskvägar för upp- och nedströmsvandring samt flödesfrämjande åtgärder. Fiskvägsförslagen tas fram med utgångspunkt från bästa möjliga teknik (vägledningar från HaV). Åtgärdsförslagen har anpassats så långt det är möjligt med beaktande av anläggningens kulturvärde och dess känslighet.

118 Ordning från Siljan (1.x - damm i huvudflödet, 2.x - damm i biflöde nr 1, 3.x - biflöde nr 2, o.s.v.) Naturvärdesklass (1-5) Poäng utifrån naturvärdesklass (1 5 poäng) Förutsättning för värdets överlevnad (0/1 poäng) Antal arter som gynnas av flödesåtgärder**** Gynnad åtgärdsareal (ha) Antal arter som gynnas av vandringsvägar**** Gynnad åtgärdsareal (ha) Summa Kumulativ summa Lek- och uppväxtområden uppströms dammen*** (ha) Kumulativ yta (ha) Kulturhistorisk värde Känslighet Behov av anpassning av åtgärder Normalårsproduktion (GWh/år) Åtgärdens påverkan i produktionsbortfall (GWh/år) Åtgärdens påverkan på elproduktion (Procent av normalårs-produktion) Intäktsbortfall (beräknat på ett elpris på 30 öre/kwh), enhet kkr Samlat prioriteringsunderlag Åtgärdspotential Siljansöring Kulturhistorisk bedömning Påverkan energivärden Åtgärders prioritet Anläggning ( i fallande ordning, avståndsmässigt från Siljan) Prioritet 1 Prioklass 2 Prioklass 3 Prioklass 4

119 Katarina Atteryd Fortum

120 Utmaningen med ansökan om vattenverksamhet Tidskrävande Resurskrävande Oförutsägbart utfall

121 Arbetsgruppen Trimma Samrådsprocessen Medlemmar: Katarina Atteryd (Projektledare, Fortum) Pia Redin Lindholm (Vattenfall) Ann-Sofie Ahlfors (Fortum) Lars Fellbrink (Länsstyrelsen Dalarna) Patrik Stenroth (Länsstyrelsen Gävleborg) Daniel Melin (Länsstyrelsen Uppsala)

122 Vi har fokuserat på samrådsprocessen Syftet har varit att ge en tydlig bild över hur vi gemensamt vill att tillståndsprocessen ska se ut samt förväntansbild av varandra; kraftbolag och länsstyrelsen. Samråd Ansökan Skriftväxling Huvudförhandling Dom Överprövning Den gemensamma uppfattningen är att en grundlig samrådsprocess ger en effektivare ansökningsprocess i sin helhet, och är den del vi råder över, har uppdraget avgränsats till att fokusera på samrådsprocessen samt framtagande av ansökningshandlingar.

123 Nyckelfrågor för en effektivare samrådsprocess Avgränsningen Samrådsunderlag Samlad bild av Lst Avgränsningen för tillståndsansökan Omfattning handlingar inför ansökan Länsstyrelsen behöver ge en samlad bild under samrådet.

124 Rekommenderade förändringar framåt Tidiga möten inför samråd Avskalad MKB Praxis vid dammsäkerhet Lagförslag stödjer avgränsning Årliga möten med Kraftbolag och Lst Intern samordning hos Lst Jobba för ökat förtroende och öppenhet

125 Implementeringsplan framåt Ramverk för Årligt möte Q1-Q Kraftbolaget är initiativtagare Berörda Länsstyrelser är inbjudna Informationsdelning är främsta fokus Pilotmöte Dalälven Återkoppling Q Q Fortum är värd Lst Dalarna tillsammans med Gävleborg och Uppsala är bjudna Implementering övriga älvar 2019

126 Stärkt miljöövervakning och åtgärdsuppföljning Per-Erik Sandberg Projektledare

127 Frågor som uppkommit under arbetet Vilka vandringshinder ger kraftverk och regleringsmagasin? - Historik - Övriga dammar - Naturliga vandringshinder Hur har vattenkraftens regleringar förändrat flödesdynamiken? - Årsreglering - Korttidsreglering Påverkan på flödesdynamiken av andra faktorer? - Naturliga hydrologiska cykler våt och torrperioder på år - Klimatförändringar; Årsmedelvärden årstider geografisk upplösning - Vi får aldrig naturliga förhållanden! (Referens = oreglerat flöde) Vilka miljöeffekter ger dessa förändringar i Dalälven? - Fiskebestånd och övriga vattenlevande djur/växter - Arter och biotoper i svämplanet Hur ska åtgärder utformas för att ge så stor miljönytta som möjligt i förhållande till påverkan på elproduktion och reglerkraft?

128 Egenkontroll Verksamhetsutövaren ska ha tillräcklig kunskap om sin verksamhets miljöaspekter. Och genom egenkontroll visa att verksamheten klarar - miljöbalkens allmänna hänsynsregler, - särskilda bestämmelser och - villkor i verksamhetens miljötillstånd. Verksamheter som riskerar att påverka miljön ska: - Planera och kontrollera verksamheten för att förebygga skador. - Genom egna undersökningar eller på annat sätt ha kunskap om sin påverkan på miljön

129 Tillsyn Tillsynen ska säkerställa miljöbalkens syfte genom att - Kontrollera efterlevnaden av miljöbalken och vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma ev. rättelser. - Bedöma om villkoren är tillräckliga. - Genom rådgivning och information skapa förutsättningar för att miljöbalkens ändamål ska kunna tillgodoses. Tillsynen bör bedrivas så att den stärker verksamhetsutövarens egen förmåga att uppfylla sitt ansvar och ställda krav - samt att självständigt bidra till en hållbar utveckling genom ett förebyggande miljöarbete. (Systemtillsyn).

130 Miljöövervakning Nationell miljöövervakning Beskriva Sveriges miljötillstånd och förändringar samt bedöma hotbilder.» Uppföljning av miljömålen.» Utformning av miljöpolitiken.» Internationell rapportering Tio programområden» Sötvatten, landskap, skog, jordbruksmark, våtmarker Regional miljöövervakning Fördjupning med fokus på särskilda miljöförhållanden. Uppföljning av skyddade områden Klarar vi mål och syfte för respektive område? N klarar vi gynnsam bevarandestatus för respektive naturtyp/art.

131 Tillsyn Miljöövervakning Egenkontroll Miljö övervaknings strategi Bättre kunskap om vattenkraftens miljöpåverkan och miljöåtgärder

132 Förvaltningsråd Martin Lindström Fortum Helena Brunnkvist Länsstyrelsen i Uppsala län Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län

133 Förvaltningsråd Förvaltningsrådet består av styrgrupp (styrande & övergripande koordinering) och arbetsgrupper (koordinering inom delområde, operationella) Rådets övergripande syfte är att stödja planens genomförande Omvärldsbevakning för att bedöma planens aktualitet och mål i förhållande till den nationella planen för hållbar vattenkraft och andra nationella styrdokument Ajourföra planen och vid behov ompröva enskilda åtgärders genomförande Dokumentera genomförda åtgärders effekt på elproduktion och reglerkraft Utarbeta en miljöövervakningsplan för vattenkraftens miljöövervakning Extern information om vattenkraftens miljöåtgärder i Dalälven Dalälven ÅP ÅP ÅP ÅP3 ÅP4 Förvaltningsråd Styrgrupp Arbetsgrupp Österdalälven Arbetsgrupp Nedre Dalälven

134 Arbetsgrupp Siljan/Österdalälven Stort behov av koordinering/dialog många insatser på gång Åtgärder Undersökningar Miljöövervakning Stort värde med ett gemensamt kunskapsunderlag Samverkan en förutsättning för största möjliga miljönytta

135 Arbetsgrupp Nedre Dalälven Samordnande funktion Länsstyrelsen koordinerar Genomförandeplan Storlek och sammansättning förändras över tid Översvämningsmygg måste beaktas

136 Nationell plan för omprövning av vattenkraften

137 Energiöverenskommelsen Ramöverenskommelse s, m, mp, c och kd 2016 Förslaget om vattenkraftens miljöanpassning är en viktig del av Energiöverenskommelsen De vattenkraftsrelaterade delarna: Fastighetsskatten på vattenkraft ska sänkas till 0,5% under en fyraårsperiod med start Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft Reglerna för omprövning av vattenkraftverk och dammar bör förenklas så långt det är möjligt med hänsyn till en hållbar utveckling av våra vattenresurser Vattenkraftens utbyggnad ska ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd Nationalälvarna ska fortsatt skyddas från utbyggnad Vattenkraftsbranschen finaniserar kostnader för omprövning och åtgärder genom en fondlösning

138 Vattenmiljö och vattenkraft Lagrådsremiss Proposition till riksdag Riksdagsbeslut Lagändring träder i kraft Nationella planen antas Kontrollstation 8 mars 12 april Före sommaren 1 januari 2019 Regeringen antar den nationella planen 18 månader efter lagens ikraftträdande ska uppföljning påbörjas

139 Nationell plan för omprövning av vattenkraften Proposition - vattenmiljö och vattenkraft Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät tar fram förslag till Nationell plan - i samverkan med berörda myndigheter Regeringen beslutar om den nationella planen

140 Nationell plan för omprövning av vattenkraften Avvägningar med nationellt helhetsperspektiv Avvägningarna i den nationella planen ska vara vägledande för myndigheternas arbete med omprövningarna och för vattenförvaltningen Verksamheter ska omprövas i ett sammanhang Planen ska avväga behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. I den enskilda prövningen beaktas regionala och lokala energisystemet, andra verksamheter, andra berörda och andra miljönyttor

141 Nationell plan för omprövning av vattenkraften Vattenkraftverk Energivärde Miljövärde Mark- och miljödomstolar

142 Tidplan framtagande av Nationell plan Förstudie NAP Jan-sep 2018 Samverka n om NAP Okt 2018 Utkast NAP Okt-mars 2019 Anmälan till NAP Jan-mars 2019? Sammanst ällning NAP April-maj 2019 Samråd NAP Maj-juni 2019 Slutlig NAP Juli-aug 2019 NAP till regeringen Sep 2019 Omprövningar från 2020

143 Samverkan.. Vi planerar för samverkan kring Nationella planen. Kontakter för nationella planen Havs- och vattenmyndigheten: Lennart Sorby, Energimyndigheten: Gerd Lejdstrand, Svenska kraftnät: Jesper Nyberg,

144 Hållbar vattenkraft i Dalälven Samlade erfarenheter och rekommendationer Jonas Bengtsson, Vattenregleringsföretaget Martin Lindström, Fortum Mats Brännström, Vattenfall Lars Andersson, Energimyndigheten Ingemar Lindquist, Länsstyrelsen i Uppsala län Björn Sjöberg, Havs- och vattenmyndigheten Joakim Kruse, Vattenmyndigheten i Bottenhavet Per-Erik Sandberg, projektledare

145 Hållbar vattenkraft i Dalälven Tack för idag