VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg

Transkript

1 VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg Vinterhalvåret 2000/2001 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB rapport september 2001

2 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. RAPPORTSAMMANFATTNING Report Summary Projekt titel/project title Adress/address Box Göteborg Uppdragsgivare/Client Telefonnr/Telephone Göteborgsregionens luftvårdsprogram Box 5073 Rapportförfattare/author Karin Persson Göteborg Rapportens titel och undertitel/title and subtitle of the report Gaturumsmätningar av VOC på Sprängkullsgatan i Göteborg Sammanfattning/Summary På uppdrag av Göteborgsregionens luftvårdsprogram har IVL genomfört mätningar under vinterhalvåret 2000/01 av lättflyktiga kolväten i ett gaturum vid Sprängkullsgatan i Göteborg. Vinterhalvårsmedelvärdet av bensen var ca 7 µg/m 3, för toluen ca 20 µg/m 3 och för summa xylen ca 14 µg/m 3. För bensen är kvoten mellan urban bakgrund och gaturum i Göteborg ca 3.5. Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren/keywords lättflyktiga kolväten, VOC, gaturumsmätning, bensen, toluen, xylen Bibliografiska uppgifter/bibliographic data Arkivnr L 01/60

3 Sammanfattning På uppdrag av Göteborgsregionens Luftvårdsprogram har IVL genomfört mätningar under vinterhalvåret 2000/2001 av lättflyktiga kolväten (VOC) i ett gaturum vid Sprängkullsgatan i centrala Göteborg. Mätningarna är en uppföljning av tidigare mätningar vinterhalvåren 97/98, 98/99 och 99/00 vid samma mätplats. Vinterhalvårsmedelvärdet för bensen 00/01 var ca 7 µg/m 3, för toluen 20 µg/m 3 och för summa xylen ca 15 µg/m 3. Jämfört med vinterhalvåret 99/00 är halten för bensen ca 12% lägre, för toluen ca 17% lägre och för summa xylen ca 18% lägre. För bensen är kvoten mellan gaturum och urban bakgrund i Göteborg 3.5. För jämförelse med Naturvårdsverkets föreslagna miljökvalitetsnorm (2.5 µg/m 3 ) samt EU gränsvärdet (5 µg/m 3 ) för bensen, erfodras årsmedelvärden. En förenklad beräkning, utifrån haltkvoter mellan mätningar under vinter- och sommarhalvår, av årsmedelvärden har utförts. Sprängkullsgatans uppskattade årsmedelvärde blev ca 6 µg/m 3, vilket innebär att varken gränsvärdet eller miljökvalitetsnormen är uppfyllt i nuläget.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Mätmetod Mätplats Resultat Datatillgänglighet Väder Vinterhalvårsmedelvärden Jämförelse med urban bakgrund Kvotförhållanden mellan VOC-komponenter Diskussion Referenslista... 7 Bilaga 1 Bilaga 2 Metodbeskrivning Veckomedelvärden från Sprängkullsgatan och Kungsportsplatsen vintern 2000/01

5 1. Bakgrund Enligt miljökvalitetsnormer (MKN) och EU direktiv för luft gäller att de ska vara uppfyllt i miljöer där människor vistas. Mätningar av luftföroreningar i gaturum har härmed blivit ännu viktigare för landets kommuner. Högst halter och därmed störst risk för överskridande av gränsvärden är i gaturummen. Till följd av EUs direktiv 2000/69/EC för bensen samt förslag på en miljökvalitetsnorm (MKN) för bensen har Göteborgs regionens luftvårdsprogram gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att mäta halten av lättflyktiga kolväten (VOC) på Sprängkullsgatan i Göteborg. Mätningarna har pågått i fyra vinterhalvår. Dessa mätningar föregicks av en kartläggning av VOC-halterna i en rad hårt belastade gaturum i Göteborg för att kunna identifiera ett av det ur luftkvalitets hänseende mest belastade gaturummet (Persson, K., 1997). I denna rapport sammanställs mätningarna för vinterhalvår 2000/01. Jämförelse görs med tidigare års mätningar samt mätningar i urban bakgrund inom Urban mätnätet i Göteborg (Kungsportsplatsen). 2. Mätmetod Mätningarna sker veckovis med diffusionsprovtagning och veckomedelvärde för åtta olika VOC - komponenter, bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, m+p-xylen, o-xylen, nonan, erhålls. Diffusionsprovtagare kallas även passiva provtagare på grund av att de inte kräver elektrisk ström vid provtagning utan metoden bygger på gasers naturliga rörelser i luft genom molekylär diffusion. En utförlig beskrivning ges i Bilaga 1. VOC-provtagaren består av ett rör i rostfritt stål som är fyllt med ett adsorptionsmaterial (Tenax - TA) på vilket kolväten adsorberas. Provtagningsflödet bestäms av sträckan mellan inloppet på röret och adsorbenten. Efter exponering försluts provtagaren och skickas tillsammans med fältblanken tillbaka till IVL s laboratorium för analys på gaskromatograf. Analysen av VOC är godkänd för ackreditering av SWEDAC (Styrelsen för teknisk ackreditering). 3. Mätplats Sprängkullsgatan (gaturum): Utmärkande för mätplatsen är att det i närområdet dagligen vistas många människor, på trottoarer, i bostäder, kontor och skolor. Mätsonden är placerad 2.5 m över marken på en kombinerad cykel/gångbana, cirka 2 m från en dubbelriktad gata med två filer i varje riktning, och cirka 2.5 m från mätsonden är en husfasad. Cirka 20 meter från mätpunkten finns mindre korsning (Sprängkullsgatan och Parkgatan) och ytterligare ca 20 m bort en större korsning (Södra Allégatan och Sprängkullsgatan). Sprängkullsgatan trafikeras dagligen av 1

6 cirka fordon och andelen tung trafik är cirka 20%. Mätpunkten uppfyller de krav på mätplatsens placering som ställs i Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder (NFS 2000:12) samt i EUs direktiv (2000/69/EC). Urban bakgrund: En urban bakgrundsstation är avsedd att ge en integrerad medelbelastning av luftföroreningssituationen i en tätort. Luftintaget ska vara skild från direktpåverkan av närliggande källor, cirka 3-10 m ovan marken, vanligtvis ovan tak. 4. Resultat 4.1. Datatillgänglighet Vinterhalvårsmätningarna påbörjades vecka 40, , och avslutades vecka 13, Mätdata saknas för vecka 45 då ett instrumentfel orsakade förlust av data Väder Hösten och förvintern präglades av extremt lågtrycksbetonat och därmed nederbördsrikt väder. Detta var resultatet av att mild och fuktig luft fördes upp från Medelhavet, vilket därför även ses i form av att temperaturen var högre än normalt i hela landet (SMHI 2001). Perioden januari till mars inleddes med att mycket kall luft strömmade ner över landet norr ifrån följt av relativt stabilt högtrycksväder. Under resten av perioden skedde en växelverkan mellan stabila högtryck och passerande lågtryck Vinterhalvårsmedelvärden Vinterhalvåret 00/01 hade något lägre halter än tidigare vinterhalvåren, se Tabell 1. Samtliga veckomedelvärden för Sprängkullsgatan under vinterhalvåret 2000/01 finns redovisade i Bilaga 2. Vinterhalvårsmedelvärdet för bensen var 7.4 µg/m 3, vilket är ca 12% lägre än vinterhalvåret 99/00. Toluen halten har minskat med ca 17% till 20 µg/m 3 och xylen halten har minskat med ca 13% till ca 15 µg/m 3. Minskningen av bensen, toluen och xylen har varit i genomsnitt ca 45% sedan första vinterhalvåret 1997/98. Den stora haltminskningen av bensen kan dels förklaras av minskade bensen emissioner från biltrafiken till följd av katalysator och minskat benseninnehåll i bensin. Meteorologin har också en inverkan på haltnivåerna. 2

7 Tabell 1 Vinterhalvårsmedelvärden vid Sprängkullsgatan för åren 2000/01, 1999/00, 1998/99 och 1997/98 Butyl- Etyl- M,P- O- Bensen Toluen Oktan acetat bensen Xylen Xylen Nonan 00/ < / < / / Jämförelse med urban bakgrund Halterna av lättflyktiga kolväten i gaturummet är vanligtvis betydligt högre än i urban bakgrund på grund av närheten till källorna samt sämre spridningsförhållanden. I Tabell 2 presenteras vinterhalvårsmedelvärden för Sprängkullsgatans gaturumsmätning och den urbana bakgrundsstationen i Göteborg (Kungsportsplatsen). Haltminskningen av bensen, toluen och xylen mellan vinterhalvåret 00/01 och 99/00 var vid Kungsportsplatsen några procent större än vid Sprängkullsgatan. Tabell 2 Jämförelse av vinterhalvårsmedelvärden 2000/01 mellan gaturumsmätning vid Sprängkullsgatan och urbana bakgrundsmätningar i Göteborg (Kungsportsplatsen). etyl- mp- o- butylbensen toluen oktan bensen xylen xylen nonan acetat Sprängkullsg <0,20 Kungsportspl <0.20 För bensen, toluen och summa xylen är halterna i gaturum ca gånger så höga som i urban bakgrund i Göteborg, se Tabell 3. Motsvarande förhållande rådde även vinterhalvår 1999/00. Kvoten mellan mellan gaturum och urban bakgrund för bensen, toluen och xylen kan variera något från år till år, vilket främst beror på meteorologi och ventilation. 3

8 Tabell 3 Kvoterna för bensen, toluen och xylen mellan gaturum och urban bakgrund, vinterhalvåren 97/98 00/01 gata/urban 00/01 99/00 98/99 97/98 bensen toluen xylen I Figur 1 illustreras förändringen av bensen i urban bakgrund vid Kungsportsplatsen i Göteborg respektive i gaturummet vid Sprängkullsgatan de fyra vinterhalvåren 97/98, 98/99, 99/00 och 00/01 samt kvoten mellan gata och urban bakgrund för bensen Gbgurban gbggata kvot 4 10 ug/m kvot gata/urban bakgrund /98 98/99 99/00 00/01 0 Figur 1 Jämförelse mellan halten av bensen i urban bakgrund och gaturum samt kvoten mellan dessa under vinterhalvåren 97/98-99/ Kvotförhållanden mellan VOC-komponenter Kvoterna mellan toluen/bensen samt xylen/bensen ger en indikation på vilken källan till de uppmätta halterna av VOC är. Biltrafiken är den klart dominerande källan till VOC - halterna i tätorter. Kvoterna varierar mellan olika tätorter och beror främst på fordonsparkens sammansättning, bränsletyp, körsätt, frekvensen kallstarter, andelen katalysatorbilar och deras effektivitet. 4

9 I Tabell 4 presenteras kvoterna mellan toluen/bensen samt xylen/bensen för Sprängkullsgatan och den urbana bakgrundsstationen vid Kungsportsplatsen. Aromatkvoterna är högre i gaturummet än i den urbana bakgrunden. I den urbana bakgrunden sker en större inblandning av bakgrundsluft med högre andel bensen till följd av dess högre stabilitet i atmosfären jämfört med toluen och xylen. Kvoterna under vinterhalvåret 2000/2001 i gaturummet vid Sprängkullsgatan var i samma nivå som 1999/00. Tabell 4 Kvoterna mellan toluen och bensen samt xylen och bensen vid Sprängkullsgatan och Kungsportsplatsen 1997/ /2001 Sprängkullsgatan Kungsportsplatsen toluen/bensen xylen/bensen toluen/bensen xylen/bensen 00/ / / / Diskussion Ett av syftena med att mäta luftföroreningshalter i gaturummet är att ha möjlighet att jämföra sina mätdata med föreslagna miljökvalitetsnormer (SNV, 1998) och EU gränsvärden (Direktiv 2000/69/EC). För städer som Göteborg med fler än invånare kommer mätningar att vara tvingande. I Tabell 5 presenteras den föreslagna MKN samt EU direktivet för bensen. Dessa baseras på årsmedelvärden. Tabell 5 Naturvårdsverkets förslag till normer för bensen samt EUs förslag till gränsvärde för bensen. Medelvärdestid Värde Anmärkning Toleransmarginal Föreslagen miljökvalitetsnorm (NV) 1 år 2.5 µg/m 3 aritmetiskt 200% den 1/1 år 2000, medelvärde reducerat den 1/ och därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 2.5 µg/m 3 Gränsvärde (EU) 1 år 5 µg/m 3 5

10 För att kunna jämföra med föreslagna miljökvalitetsnorm och EU-gränsvärde för bensen bör de erhållna vinterhalvårsmedelvärdena omräknas till årsmedelvärden. Med hjälp av IVLs URBAN-modell (Persson,K., 1999) har årsmedelvärden beräknats och risken för överskridanden av MKN och gränsvärdet har bedömts. I Tabell 6 presenteras de beräknade årsmedelvärdena för De haltjämförelser som gjorts mellan sommar och vinterhalvår, som ligger till grund för omvandlingen från vinterhalvårsmedelvärde till årsmedelvärde, i modellen bygger på tidigare mätningar i urban bakgrund (Sjödin, Å., 1995). Tabell 6 Uppskattade årsmedelvärden (µg/m 3 ) för Sprängkullsgatan och Kungsportsplatsen. Bensen 1999/2000 vinterhalvårsmv årsmv (beräknat) Sprängkullsgatan Kungsportsplatsen Bensen 2000/2001 vinterhalvårsmv årsmv (beräknat) Sprängkullsgatan Kungsportsplatsen Bensen 2010 Sprängkullsgatan 4.3 Kungsportsplatsen 1.1 Enligt URBAN-modellen, som baseras på långa mätserier inom Urban mätnätet samt utsläppsprognoser för bensen från vägtrafik enligt VTIs TCT-modell, kan EUs gränsvärde sannolikt vara uppnått år Däremot kommer den föreslagna miljökvalitetsnormen (2.5 µg/m 3 ) sannolikt inte vara uppfyllt till

11 6. Referenslista Directive 2000/69/EC of the European parliament and the council relating to limit values for benzene and carbon monoxide in ambient air. NFS 2000:12, Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för NO 2, SO 2 och bly. Persson, K., (1997) Gaturumsmätningar av VOC i Göteborg, IVL L97/110 Persson, K., m fl (1999) URBAN-modellen, IVL L99/7 Sjödin, Å., m fl (1995) Kartläggning av VOC-halter i Göteborgsregionen vinterhalvåret 1994/95 och sommarhalvåret 1995 IVL L95/244 SNV (1998). Utveckling av nya miljökvalitetsnormer. Rapport

12 Veckovis bestämning av flyktiga kolväten (VOC) i tätort Bilaga 1 Vid provtagningen används diffusionsprovtagare i rostfritt stål från Perkin Elmer. Dessa består av ett rör innehållande en adsorbent (här Tenax-TA), som hålls på plats av stålnät i falsade skåror. Vid lagring och transport är rören förslutna i båda ändarna och provtagningen startas genom att den ena förslutningen ersätts av en diffusionstillsats. Denna tillsats ger provtagaren en fast, förutbestämd diffusionssträcka samtidigt som den har ett stålnät ytterst för att motverka problem med turbulens och fukt. Eftersom provtagaren i första hand är utvecklad för provtagning inomhus, har IVL låtit tillverka en speciell diffusionstillsats med bräm (se figur 1) för att förhindra att vattendroppar vandrar in i röret. Under provtagning hänger provtagarna lodrätt med öppningen nedåt. En fältblank bestående av ett adsorbentrör, vars förslutningar ej tas bort, är monterat parallellt med diffusionsprovtagaren (se figur 2). Provtagningen avslutas genom att röret försluts på nytt. Adsorbentrören renas före användandet genom avvärmning med heliumgasgenomströmning. Renheten kontrolleras genom att rören analyseras omedelbart innan de sänds ut till mätstationerna. Figur 1. Diffusiv provtagare för kolväten: 1) låsring, 2) rostfritt stålnät, 3) specialkonstruerad diffusionstillsats, 4) rostfria stålnät, 5) adsorbent, 6) provtagningsrör, 7) fasthållande fjäder och 8) förslutning. Analysen utförs med en automatinjektor, ATD-400 från Perkin Elmer, kopplad till en högupplösande gaskromatograf med flamjonisationsdetektor. Halterna beräknas utifrån de analyserade mängderna med hjälp av en för metoden given formel innehållande diffusionskonstanten för ämnet, diffusionssträckan, arean och exponeringstiden. För etylbensen saknas uppgift om diffusionskonstant varför halten beräknas med diffusionskonstanten för m,p-xylen. För kalibrering används standardrör från TNO i Holland. Dessa standardrör har i sin tur kontrollerats genom jämförelse med en certifierade referensstandard från BCR

13 (European Community Bureau of Reference), bestående av Tenax-rör innehållande 1 µg av vardera bensen, toluen och m-xylen. Vid varje analystillfälle analyseras ett oexponerat rör som instrumentblank. Figur 2. Montage av provtagare under exponeringstiden. De mätresultat som redovisas i denna rapport har korrigerats för blankvärden. I de fall koncentrationerna varit lägre än detektionsgränsen har denna angivits. På resultaten från alla fältblanksanalyserna beräknades medianvärden för alla komponenterna. Medianvärdet användes som blankvärde för korrektion av resultaten från analysen av proverna. På resultaten från alla instrumentblanksanalyserna beräknades medelvärde och standardavvikelse för alla komponenterna. Som detektionsgräns används ett värde 3 gånger standardavvikelsen. Metoden har publicerats (Mowrer, et al, 1996). Tabell 1 Detektionsgränser och blankvärden för VOC i µg/m 3 inom URBAN-projektet 1999/00 Bensen Toluen Oktan Butylac Etylbens MPxylen O- xylen Nonan Detektionsgräns Blankvärde

14 BILAGA 2 Sprängkullsgatan Vecka Bensen Toluen Oktan Etyl- MP- O- nonan Butylac. bensen xylen xylen < < < < < instrumentfel < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < /

15 Kungsportsplatsen BUTYL- ETYL- MP- O- VECKA BENSEN TOLUEN OKTAN ACETAT BENSEN XYLEN XYLEN NONAN <0.12 < < <0.12 < <0.12 < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < / <