Bevisbörda och beviskrav i tvistemäl

Transkript

1 Lars Heuman Bevisbörda och beviskrav i tvistemäl NORSTEDTS JUR1DIK AB

2 Innehäll Förord 5 Förkortningar 14 1 Teoriinriktad rättsbildning, prejudikatverkan och metodproblem Inledning Hypotesprövning och falsifiering av ohällbara teorier Hypotesprövningar och värderingar Hypotesprövningar av samverkande och motverkande teorier Hypotesprövning och förenklingar Hypotesprövningens otillräcklighet och behovet av analytiska och konstruktiva resonemang Kan prejudikatbildningen ta sikte pä att utveckla teorier pä metanivä? Kraven pä generalitet, förutsebarhet, flexibilitet och proportionalitet Metodologiska frägor vid användningen av rättskällorna Nationell svensk rätt EG-rätten Undersökningens uppläggning En Översikt över olika bevisbördeteorier Inledning Dogmatiska teorier Sannolikhetsteorier Teorier som bygger pä rättviseföreställningar Materiellträttsliga teorier Bevissäkringsteorier Avtalsteorin Stabilitetsteorin Konsekvensteorier Bevisbörda och bevisvärdering Beviskravet Inledning De materiella teoriernas betydelse för beviskravet Bevissäkringsteoriernas betydelse för beviskravet 76

3 8 Innehäll Inledning Avtal Kausalitet Skada Äganderätt Ekonomiska förhällanden Sannolikhetsteoriernas betydelse för beviskravet Konsekvensteoriernas betydelse för beviskravet Stabilitetsteoriernas betydelse för beviskravet Den ansvarsgrundande handlingens betydelse för beviskravet Bevisbördan kan inte läggas pä den som saknar intresse av att fullgöra bevisskyldigheten 93 2 Bevisbördans föremäl Inledning Den begreppsmässiga innebörden av att bevisbördan avser rättsfakta och inte bevisfakta Kan bevisskäl föranleda en omdefiniering av den civilrättsliga regelns rättsfakta? Behovet av att läta bevisbördan avse nägot annat an rättsfakta Argumenten för att bevisskyldigheten inte fär avse bevisfakta Delad bevisbörda Inledning Presumtioner Bevisskyldigheten för olika rättsfakta är fördelad mellan parterna Tvä olika bevisbörderegler gäller för ett och samma rättsfaktum Sambandet mellan tvä rättsfakta kan utesluta delad bevisbörda Kan bevisbördan och beviskravet variera när olika konkreta rättsfakta faller under ett abstrakt rättsfaktum? Kan ett beviskrav riktas mot en part för bevisbördegrundande omständigheter? Materieila bevisbördeteorier Inledning Förhällandet mellan Ekelöfs materiella bevisbördeteori och den teleologiska lagtolkningsmetoden En huvudhypotes och andra förklaringsmodeller Oförenliga ändamäl och awägningsprincipen 132

4 Innehäll Regeins främsta syfte motverkas genom bevisbördelösningen Individuella och allmänna skyddsintressen Awägningen av syften pä partsnivä och pä det allmänna planet Hur fastställs mälsättningarna pä det allmänna planet? Bevisbördereglernas oförmäga att verka handlingsdirigerande Vilka rättsfakta skall bevisas enligt de materiella teorierna? Material som falsifierar, modifierar och konfirmerar de materiella teorierna Doktrinen Rättsfall Sammanfattning 165 Bevissäkringsteorier Inledning Syftena med bevisbörderegler och beviskravsregler grundade pä bevissäkringsteorin Den tvisteförebyggande mälsättningen Den skadeförebyggande mälsättningen Mälsättningen att päverka parternas bevisföring sä att utredningen blir pälitlig och fullständig Mälsättningen att ästadkomma en materiellt riktig utgäng Mälsättning att sanktionera bevissäkringen Bevisbörderegler som har som mälsättning att tvinga fram nya bevissäkringsrutiner Sammanfattning Allmänna frägor om bevissäkring Partemas relativa bevissäkringsmöjligheter Selektiv bevissäkring En parts absoluta bevissäkringsmöjligheter Omöjlighet eller svärighet för en part att säkra bevisning Bevissäkringsätgärdernas tillförlitlighet Bevissäkring under bäda parters medverkan Betydelsen av att en part har försämrat sina egna möjligheter att säkerställa bevisning Betydelsen av att en part har försummat att säkerställa bevisning Betydelsen av att en parts bevissäkringsmöjligheter har försvärats genom motpartens handlande 202

5 10 Innehäll Betydelsen av att en part har försvärat motpartens bevisföring genom att väcka talan först efter läng tid Förhällandet mellan den civilrättsliga regelns och bevisbörderegelns tillämpningsomräden Processekonomi och transaktionskostnader Bevisbörda eller bevisvärdering Bevisbörda eller avtalstolkning Skriftlighet som medel att säkra bevisning Avtal som skapar bevissäkringsmöjligheter Avtal som inte skapar bevissäkringsmöjligheter Ensidiga rättshandlingar Inledning Ensidiga rättshandlingar som företas av en part i eget intresse mot nägon annan Ensidiga rättshandlingar som företas i bade partens och motpartens intresse Ensidiga rättshandlingar som företas av en part i motpartens intresse Betydelsen av att ett meddelande gär pä avsändarens eller mottagarens risk Ensidiga rättshandlingar som företagits av tredje man Prestationer Besiktning, fotografering och videofilmning som medel att säkra bevisning Faktiska och rättsliga situationer som skapar bevissäkringsmöjligheter Pästäenden om att en händelse inte inträffat eller att nägon saknar kunskap Besittning och kontrollmöjligheter Skada Fei Inledning Ersättning för kostnader och förlorad vinst Ideell skada Tidpunkten för skadans uppkomst Inledning Avtalets innehäll Faktisk awikelse Orsaksfrägor och tidpunkten för felets uppkomst

6 Innehäll Pätvingad besittning och vägran att medverka till en besittningsöverföring En parts uppmaning till andra parten att säkra bevisning Sammanfattande slutsatser Värdslöshet Inledning Kontraktuellt ansvar grundat pä att den skadelidande bär bevisbördan Kontraktuellt presumtionsansvar Utomobligatoriskt ansvar grundat pä att den skadelidande bär bevisbördan Utomobligatoriskt presumtionsansvar Medvällande Tillgängen till ekonomisk redovisning Inledning Bokföring Bankkonton Näringsverksamhet Vetskap Inledning Föremälet för bevisbördan vid tillämpning av regier med ondtrosrekvisit 4.6,8.3 Rekvisitet insett Rekvisitet bort inse Sammanfattning Hypotetiska och framtida händelser Inledning Utgift Personskada Förlorad vinst Skadebegränsande ätgärder Framtida kostnader 4.7 Bevissäkringsskyldighet motiverad av ena partens överlägsna resurser och kompetens Inledning Näringsidkare Försäkringsgivare 4.8 Den dispositiva rättens betydelse för bevissäkringen 4.9 En parts ätgärd utgör bevissäkring till förmän för motparten 4.10 Samm:mfattnin? och utvecklinffstendenser

7 12 Innehäll 5 Sannolikhetsteorier Inledning Ursprungssannolikhet säsom rättsfaktum Sedvänja Marknadspris Bevisbördegrundande ursprungssannolikhet Inledning Erfarenhetssatsernas betydelse för ursprungssannolikheten och för värderingen av den konkreta bevisningen Hög ursprungssannolikhet Lag ursprungssannolikhet Har ursprungssannolikheten betydelse för fördelningen av bevisbördan eller för bevisvärderingen? Betydelsen av förekomsten eller avsaknaden av bevisning som belägger en erfarenhetssats Bör beviskravet variera beroende pä om ursprungssannolikheten är lag eller hög? Ursprungssannolikheten gäller inte det föreliggande fallet En vagt angiven ursprungssannolikhet medför risk för att bevisbörderegelns räckvidd inte blir korrekt angiven Besittning Moraliska och normativa handlingsmönster fär inte förväxlas med ursprungssannolikhet Rationellt handlande Överviktsprincipen Sammanfattning Konsekvensteorier Inledning Felaktigt bifallande och ogillande domar medför olika kännbara verkningar Rättsverkningarnas betydelse för bevisskyldigheten och beviskravet Rättsföljder som är betungande Rättsföljder som är eftersträvansvärda eller mindre ingripande Domskäl som utpekar en part som klandervärd 473

8 Innehäll 13 7 Missbruksteorier Dogmatiska bevisbördeprinciper Inledning Skyldigheten för envar part att styrka gründen för sin talan Bevisbördan ligger pä den som pästär Avtalsvillkor som är ansvarsgrundande och ansvarsbefriande Stabilitetsprincipen Sammanfattning Sammanfattande slutsatser Inledning Principstridiga uttalanden i rättskällorna Kvantitativa aspekter Bevissäkringsteorier Materiella teorier Sannolikhetsteorier Awägningsprincipen Enkelhet och förutsebarhet Konflikten mellan teori och praxis 514 Källförteckning 517 Rättsfalhregister 529 Sakregister 535