Skatteverkets möjligheter till värderingskorrigeringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skatteverkets möjligheter till värderingskorrigeringar"

Transkript

1 Skatteverkets möjligheter till värderingskorrigeringar Af NICK DIMITRIEVSKI 1 Artikeln återspeglar det inlägg som författaren gjorde vid det s.k. Århus- Lund skattenätverksseminariet på Juridiska institutionen, Aarhus Universitet den 26 augusti I artikeln diskuteras några problem som följer med skatteverkets möjligheter att korrigera värderingar vid förmånsbeskattning. Diskussionen begränsas till att avse transaktioner mellan delägare och fåmansföretag. Problema-tisering sker utifrån två huvudpunkter. I det första avseendet behandlas själva utformningen av de materiella reglerna i inkomstskattelagen (1999:1229). I den andra huvudpunkten diskuteras Regeringsrättens bevisprövning vid beskattning av förmåner samt skatteverkets möjligheter att påverka värderingar av förmåner genom taxeringsprocessen HUVUDLINJER I BESKATTNINGEN AV FÖRMÅNER FRÅN FÅMANSFÖRETAG 1.1. Allmänna regler och principer för beskattning av förmåner Gällande rätt för förmåner som utgår löpande utgörs i svensk skatterätt av allmänna regler och utvecklad praxis. De allmänna regler som således är tillämpliga är 11:1 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) avseende löneinkomster och 42:1 IL avseende utdelningsinkomster. Båda reglerna har vida tillämpningsområden. I lönebestämmelsen anges inledningsvis att: Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst skall tas upp som intäkt... Utgångspunkten för förmånsbeskattning är att betalning av en aktieägares privata utgifter i princip bör innebära att förtäckt utdelning föreligger. Om aktieägaren är anställd kan förmånen istället ses som förtäckt lön. 3 Tjernberg har uppställt generella principer för beskattning av förtäckta förmåner. 4 Ett första krav är att ett ekonomiskt värde lämnar bolaget. Det kan bl.a ske genom att bolaget inte kräver tillräcklig ersättning i pengar, egendom eller tjänster vid olika transaktioner. Bedömningen görs utifrån en jämförelse med vad som är affärsmässigt korrekt. Den andra förutsättningen är att något annat subjekt än bolaget ska åtnjuta en förmån. Förmånen ska vara konkret på det sättet att den innebär att en inkomst ska ha realiserats. Som exempel kan nämnas att konkreta värden tillförs personen eller att Doktorand vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Med termen bevisprövning avses såväl bevisbörda, beviskrav som bevisvärdering. Jfr, även Leidhammar, Bevisprövning i taxeringsmål 1995, s. 22. Se Tjernberg, Fåmansaktiebolag, 1999, s För genomgång av äldre praxis se Grosskopf, Beskattning av fåmansbolag, Se mer om principerna och deras tillämpning vid beskattning av förtäckta förmåner i Tjernberg, Fåmansaktiebolag, 1999, 8-9 kap. RETTID

2 personen har avlastats från privata utgifter. Enligt subjektprincipen ska, oavsett vem som konkret uppbär förmånen, beskattning ske hos den som i kraft av sin anställning förfogat över inkomsten. En förutsättning är att förmånen kan visas ha baserats på delägarförhållandet /anställningsförhållandet. Sammanfattningsvis bör rätts-läget enligt Tjernberg uppfattas så att beskattning ska ske så snart den utgivna förmånen kan härledas till ägar- eller anställningsförhållandet och detta oberoende av vilket subjekt som tillförs förmånen Värdering av förmåner Skattepliktiga förmåner kan värderas enligt två metoder. Marknadsvärdesprincipen regleras i 61:2 IL och är grundläggande i svensk skatterätt. 5 Särreglering finns i form av schablonbeskattning. Exempel på förmånsområden där schabloner används är bilförmån, bostadsförmån och ränteförmån till anställda. För att skatteverket ska kunna korrigera värderingar satta av de skattskyldiga själva krävs ganska omfattande utredningar. De flesta fall av värderingar som enligt skatteverket inte är korrekta upptäcks i samband med riktade revisioner mot små aktiebolag. Det nya systemet med förmånsbeskattning har enligt en del revisorer på skatteverket lett till ökad arbetsbörda då många av utredningarna som görs är komplicerade och tidskrävande. I de fall som jag diskuterat med revisorerna har fastställandet av marknadsvärdet orsakat störst problem Principiell problematik vid beskattning av förmåner En principiell problematisk huvudfråga i samband med beskattning av förmåner är om det räcker att aktieägaren eller den anställde aktieägaren rent teoretiskt har haft möjlighet att för eget bruk utnyttja en förmån (s.k. dispositionsrätt) eller om det krävs ett faktiskt eget utnyttjande (åtnjutande). 6 Ett principiellt viktigt avgörande som haft stor betydelse för utformningen av lagtextens ordalydelse är RÅ 1992 ref Här hade en anställd haft möjlighet att erhålla fri kost från sin arbetsgivare. Regeringsrätten beskattade inte den anställde med motiveringen att det var ostridigt att den anställde inte utnyttjat förmånen. 7 Efter avgörandet infördes ett krav i kommunalskattelagen (KL) på att en förmån ska ha åtnjutits för att beskattning ska kunna ske. 8 Från och med Se Lodin, Lidencrona, Melz, Silfverberg, Inkomstskatt- en läro- och handbok i skatterätt, 2003, s. 114 samt 118 ff. Jfr. Påhlsson, Företagens inkomstskatt, 2004, s Lodin, Lindencrona, Melz, Silfverberg, Inkomstskatt- en läro- och handbok i skatterätt, 2003, s. 112 ff. Se även Tjernberg, Fåmansaktiebolag, 1999, s. 190 f. Regeringsrätten har såsom jag uppfattat det besvarat en ren sakfråga, nämligen om dispositionsrätten som sådan kan utlösa beskattning. Uttrycket ostridigt innebär att parterna är överens om vissa faktiska omständigheter. Termen ostridigt skulle i och för sig kunna tolkas så att det kan tyckas ge uttryck för ett högt beviskrav. Han presterar ju ändå viss bevisning som gör att de faktiska omständigheterna blir ostridiga mellan parterna. Att dra några slutsatser om eventuella bevisrättsliga aspekter av avgörandet är dock svårt. 32 anv. p. 3 KL:s (1928:370) ordalydelse fastställdes genom prop. 1993/1994:90. Påhlsson menar att det i princip krävs att en förmån åtnjutits, för att den ska beskattas. Formuleringen synes närmast förutsätta att faktiskt utnyttjande ägt rum. Påhlsson antar RETTID

3 2002 års taxering har IL börjat tillämpas. IL har ersatt bl.a KL och lagen om statlig inkomstskatt (SIL). 9 Syftet med lagen har varit att ge inkomstskattelagstiftningen en bättre överskådlighet och ett moderniserat språk. 10 I förarbetena till IL står det att 11:1 IL innehåller bestämmelser om de olika inkomsterna i inkomstslaget tjänst. Bestämmelsen är en sammansmältning av 32 1 mom. KL och 32 KL med anvisningar. 11 I 11:1 IL stadgas enligt vad som följer. Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst skall tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap Enligt min mening markerar termen erhålls det tidigare införda uttrycket åtnjuta. Ordet erhålls är ju synonymt med uttrycket åtnjuta. Jag drar således den slutsatsen att rättsläget inte förändrats på grund av IL:s inträde BEVISPROBLEMATIK VID BESKATTNING AV FÖR-MÅNER FRÅN FÅMANSFÖRETAG 2.1. Inledning Ännu en dimension i problematiken kring beskattningen av förmåner uppenbaras i samband med de bevissvårigheter som uppstår vid transaktioner mellan delägare/fåmansföretag. Detta är något som enligt min mening i sin tur påverkar värderingen av förmånen. Att beskattas för ett åtnjutande (faktiskt utnyttjande) av sommarstuga om två månader, istället för en dispositionsrätt om tolv månader utgör ju en stor skillnad i värderingen av förmånen. Samtidigt är en dispositionsrätt eller ett åtnjutande något som parterna ska bevisa. Kopplingen mellan värdering och bevisning är i dessa fall ganska tydlig i svensk skatterätt. Något som ytterligare komplicerar bevisprövningen är den omständigheten att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan bolag och delägare i ett fåmansföretag. Innebär det förhållandet att det i praktiken inte finns ett verkligt tvåpartsförhållande att beviskravet ska vara högre i de fall som rör en delägare i ett fåmansföretag? Det finns flera bevisfrågor som är betydelsefulla både för den skattskyldige och skatteverket. 13 Några av de viktigaste frågorna som tas upp här är bl.a: 1. Vad ska bevisas i målet och vem har bevisbördan för detta? därutöver att syftet med ändringen i KL inte var att förändra tidpunkten för beskattning av förmåner. Se mer härom i Påhlsson, Riksskatteverkets rekommendationer, 1995, s. 315, samt fotnot 111. Se även prop. 1993/94:90, s. 81 f. 9 Lag om statlig inkomstskatt (1947:576). 10 Prop. 1999/2000:2,del I, s Prop. 1999/2000:2, del II, s. 123 f. 12 Regeringens inställning är att om det finns avsikt att ändra en bestämmelse materiellt, ska det anges. Om det inte står att en ändring avsedd, kan läsaren utgå ifrån att avsikten inte ska ändras. Se prop. 1999/2000:2, s Jfr. Leidhammar, Bevisprövning i taxeringsmål, 1995, s. 21. RETTID

4 2. Vilken styrka på bevisningen krävs? 3. Vilket bevisvärde har de handlingar som ges in i målet? Frågorna, som utgör själva grunden för bevisprövningen kommer jag att försöka besvara genom att först göra en allmän genomgång av de bevisrättsliga förutsättningar som gäller i taxeringsmål i form av bevisbörderegler och beviskrav. Därefter görs en fördjupad analys av tre prejudikat som jag anser har en principiell betydelse för denna problematik Allmänt om bevisprövningen Bevisprövningen i taxeringsmål är en viktig skärningspunkt där det allmännas effektivitetsintresse bryts mot den enskildes berättigade krav på en objektiv, saklig, förutsebar och likformig behandling. Det finns flera konkreta exempel på hur politiska bedömningar syftat till att flytta den här skärningspunkten i den ena eller andra riktningen. Ett exempel på det jag menar är de diskussioner som fördes på 1950-talet om omkastad bevisbörda vid skönstaxeringar. Ytterligare ett exempel är de presumtioner om bilförmåner som gällde på 1970-talet och som i princip inte gick att motbevisa. 14 Ser man däremot till parterna i en rättsprocess är antagligen det viktigaste för dem att få reda på vilka omständigheter som domstolen har beaktat. Att domstolen i sina motiveringar dessutom redogör för placeringen av bevisbördan gör att parterna i framtida processer kan göra en bedömning av om de kan vinna framgång med sin talan. Det handlar alltså om förutsebarhet och det innebär att man ska kunna gå in en framtida process med ett någorlunda säkert bevismaterial Bevisbörderegler Bevisbördereglerna har en mycket stor betydelse i taxeringsmål eftersom domstolen i princip endast har processmaterialet att gå på i sitt dömande. 15 Bevisbörderegler kan definieras som att de bestämmer vilken av parterna som ska bära bördan av att domstolen inte blir övertygad om ett visst faktum. Den bevisskyldiga parten har alltså som sin uppgift att se till att den bevisning som presenteras för domstolen är tillräckligt stark. En annan funktion som bevisbördereglerna har är att de hjälper de materiella reglerna att få genomslagskraft bland skattskyldiga (sanktionsprincipen). Ytterligare en funktion är att de samverkar så att taxeringarna avgörs genom en rättstillämpning som minimerar risken för felaktiga taxeringar (rättviseprincipen). 16 I svensk rätt saknas det regler som styr bevisbördan. Lagstiftaren har därför gett domstolen möjligheten att skapa egna bevisbörderegler och bestämma beviskravet. 17 I praxis har slagits fast att utgångspunkten är att den som lättast kan prestera bevisning också ska ta på sig det ansvaret. Detta har lett till en huvudregel som innebär att det är skatteverket som bär risken för fakta som 14 Jfr. Leidhammar, Bevisprövning i taxeringsmål, 1995, s Se 30 förvaltningsprocesslagen (1971:291). 16 Se mer härom i Leidhammar, Bevisprövning i taxeringsmål, 1995, s. 78 ff. 17 Ekelöf och Boman, Rättegång IV, 1992, s. 68. RETTID

5 är relevanta för intäktssidan. Skattskyldig bär däremot risken för fakta som är relevanta för avdragssidan. 18 För att skatteverket ska kunna lägga på en intäkt måste det också framstå som sannolikt att deklarerade intäkter är felaktiga Beviskrav Beviskravet visar vilken styrka bevisningen måste ha för att påståendet som är till förmån för parten som bär bevisbördan ska läggas till grund för dom. Beviskravet är alltså ett mått på bevisningens kvalitet. 20 I svensk processrätt laboreras med en fyrskalig bevisstege. Styrkan i bevisningen mäts i termer som antagligt, sannolikt, styrkt/visat och uppenbart. Även om ett rättsfaktum t.ex. är uppenbart finns det i skalan ett visst utrymme för osäkerhet omkring ett rättsfaktums existens PRAXIS 3.1. Inledning I det följande diskuteras tre principiellt intressanta prejudikat som berör det allra största området för förmåner. Två av dem handlar om bilförmån och det tredje handlar om bostadsförmån. En kortfattad bevisrättslig analys görs av båda fallen utifrån de principer och förutsättningar som diskuterats enligt ovanstående Bilförmån RÅ 2001 ref. I och II Allmänt Rättsfallet om bilförmån är uppdelat i två delfall och heter RÅ 2001 ref 22 I och II. Del I handlar om en kommanditbolagsdelägare och del II handlar om en företagsledare i ett fåmansföretag. Båda hade möjlighet att för privat bruk utnyttja olika sorters bilar som tillhört bolagen. Kommanditbolagsdelägaren hade en lätt lastbil och företagsledaren i fåmansföretaget hade en personbil till sitt förfogande. Bevisproblematiken är likadan i båda målen och gäller vem som har bevisbördan för att privatkörning ägt rum i mer än ringa omfattning. 23 Med ringa omfattning menas att privatkörningen har ägt rum endast under ett fåtal tillfällen (10 st.) under året och omfattat en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil Se RÅ 1966 not 1057 och 1336 samt RÅ 1967 not 200 och 289, Se mer härom i Walberg, Skattenytt (SN) 1968, s Ytterligare motivering för fördelningen av bevisbördan är det förhållandet att det är mycket lättare för en skattskyldig att bevisa att han haft en utgift än att han har haft en inkomst. Se mer härom i RSV; handledning för taxeringsförfarandet, 1996, s Se mer härom i Diesen, Bevisprövning i brottmål, 1994, s. 74. Termen rättsfaktum förekommer inte i rättegångsbalken (1942:740). Med rättsfakta menas sådan omständighet som åberopas och har betydelse för en rättsföljd. Se mer härom Ekelöf och Boman, Rättegång I, 1997, s Se mer härom i Ekelöf, Boman, Rättegång IV, 1995, s 140 ff. 22 Prejudikaten har kommenterats i bl.a Dimitrievski, Bevisproblematik rörande förmåner från fåmansföretag, SN 2001, s. 643 ff :11, 2 st. IL. 24 Prop. 1993/94:90, s. 94 och 107. RETTID

6 Domskäl I sina domskäl säger Regeringsrätten å ena sidan att det krävs ett åtnjutande, ett faktiskt eget utnyttjande för beskattning av förmån. Hänvisning görs även till tidigare praxis på området, bl.a RÅ 1992 ref Direkt efter det konstateras dock att inget hindrar att dispositionsrätten kan tillmätas särskild bevisrättslig betydelse för att fastställa att skatteplikt inträtt. Därefter ifrågasätter Regeringsrätten helt enkelt den bevisrättliga huvudprincipen. 25 Regeringsrätten menar att man i vissa situationer kan omforma huvudprincipen om det görs i syfte att tillgodose kravet på ett likformigt och rättvist taxeringsförfarande och för att ge beskattningsreglerna den rätta effekten. Faktorer som påverkar själva omformningen är enligt Regeringsrätten för det första frågan om vem som lättast kan prestera bevisning och för det andra skatteverkets utredningssvårigheter. En tredje faktor är farhågan att inte kunna beskatta den skattskyldige när det materiellt sett är befogat. Regeringsrättens modifiering av den bevisrättsliga huvud-principen resulterade i en presumtionsregel. Rent konkret innebär detta att skatteverket först ska bevisa en dispositionsrätt. När skatteverket väl gjort detta inträder presumtionsregeln som innebär att bilen antas ha använts för privatkörning i mer än ringa omfattning om inte den skattskyldige kan bevisa att den använts endast i ringa omfattning eller inte alls. Vad kan då den skattskyldige göra i detta läge? Han kan prestera motbevisning. Regeringsrätten som är utförlig i sin motivering drar upp riktlinjer för hur den skattskyldige ska komma upp till det beviskrav som rätten kräver. Regeringsrätten framhäver i detta sammanhang att ett bevismedel som ligger nära till hands är en noggrant förd körjournal. Andra viktiga omständigheter som kan beaktas är bl.a om det har funnits direkta hinder mot att använda bilen under delar av året. Vilken bil det är fråga om? Vilken utrustning har den och hur har den använts i verksamheten? Analys Det som avgjort presumtionsregelns tillämplighet tycks vara en sammanvägning av en rad olika omständigheter. Dessa faktorer/- modifieringsprinciper påverkar i sin tur även skatteplikten och värderingen av förmånen. Orsaken till frångåendet av den bevisrättsliga huvudprincipen kan kommenteras med utgångspunkt från Regeringsrättens modifieringsprinciper. Vad gäller bilförmån är det onekligen så att det är den skattskyldige som lättast och på bästa sätt kan prestera en redogörelse för privatkörningens omfattning. Med hänsyn till att bevisningen inte ligger inom skatteverkets maktsfär kommer det att innebära utredningssvårigheter för skatteverket. Utifrån en principiell bevisrättslig synvinkel kan det därmed hävdas att det i Regeringsrättens domslut görs en bra avvägning mellan sanktionsprincipen och rättviseprincipen. Ett krav från det allmänna om att 25 Se kap RETTID

7 föra en noggrann körjournal överensstämmer med ett krav på rättvist och likformigt taxeringsförfarande. För skatteverket innebär det att bevisföringen blir mindre komplicerad. Har man väl lyckats bevisa dispositionsrätt innebär det en omkastning av bevisbördan. Detta skapar i sin tur enklare möjligheter att påföra bilförmån under längre tidsperioder Bostadsförmån RÅ 2002 ref Allmänt Rättsfallet handlar om en delägare som var anställd i ett fåmansföretag. Bolaget ägde bl.a. en fastighet och på fastigheten fanns tre fritidshus med en bostadsyta på 95 kvadratmeter, 80 kvadratmeter och 40 kvadratmeter. Frågan i målet var om den skattskyldige skulle förmånsbeskattas för dispositionsrätten till fritidshuset eller om värdet av förmånen skulle beräknas med hänsyn till den tid huset faktiskt nyttjats av den skattskyldige Domskäl Regeringsrätten uttalar i sin motivering att de principer som fastlagts avseende bilförmån inte är tillämpliga på bostadsförmån. Regeringsrätten menar att lagreglerna är olika. Bestämmelserna om beskattning av bostadsförmån skiljer sig från dem om bilförmån bl.a. genom att något krav på att förmånen ska ha åtnjutits i viss omfattning inte uppställs. Därutöver anser Regeringsrätten att bostadsförmånen karaktäriseras främst av den fria dispositionsrätten till fritidshuset. Detta gäller oavsett i vilken utsträckning fritidshuset faktiskt har nyttjats av den skattskyldige. Värdet av bostadsförmånen ska därför beräknas med hänsyn till dispositionsrätten. För de fall den skattskyldige gör sannolikt att dispositionsrätten varit inskränkt i något avseende, t.ex genom att bostaden varit uthyrd till utomstående eller på annat sätt bör förmånsvärdet sättas ned med hänsyn till omfattningen av denna inskränkning Analys Jag delar Regeringsrätten uppfattning om att reglerna om bostadsförmån skiljer sig från bilförmån. Regeln om beskattning av bilförmån finns i 61:11, 2 st. IL. Här stadgas att förmånen ska värderas till noll kronor om den skattskyldige bara haft bilförmån i ringa omfattning. Regeln om beskattning av bostadsförmån finns däremot i 11:1 IL. Förarbetena till IL anger därutöver att bestämmelsen är en sammansmältning av 32 1 mom. KL och 32 KL med anvisningar. Där står även uttryckligen att en förmån för att vara skattepliktig ska ha åtnjutits. 26 I lagtexten markeras detta bl.a. genom ordet erhålls, vilket ju är synonymt med ordet åtnjutit. 27 Beaktar man 11:1 IL:s konstruktion där förutsättningen åtnjutande markerats med ordet erhålls, och jämför denna utgångspunkt med 26 Prop. 1999/2000:2, del II, s. 123 ff. 27 Jfr. Rabe som uttrycker följande. Regeringsrätten fann föga förvånande att det var dispositionsrätten och inte det faktiska utnyttjandet som skulle beskattas. Rättsfallskommentarshäfte 2002 års rättsfall i SN 2003, s 357. RETTID

8 Regeringsrättens uttalande om att bostadsförmånen karaktäriseras av den fria dispositionsrätten till fritidshuset oavsett faktiskt nyttjande, blir min bedömning att Regeringsrätten gjort en extensiv tolkning av begreppet åtnjuta / erhålla. 28 Enbart möjligheten att åtnjuta något utgör således en rättighet och denna rättighet åtnjuts så länge den finns, oavsett faktiskt nyttjande. 29 Man kan även diskutera Regeringsrättens bevisprövning. 30 Den skattskyldige hade presterat en form av bevisning. Delägaren hade bland annat beskrivit under vilka omständigheter som det varit möjligt att utnyttja fritidshusen. Delägaren åberopade även husens läge och standard, avståndet från bostadsorten, de privata förutsättningarna för nyttjandet som begränsats av bl.a. arbetstider och antalet semesterveckor. Stugorna hade dessutom lämnats ut för uthyrning till den lokala turistföreningen, men någon uthyrning hade turistföreningen inte lyckats göra. Regeringsrätten uttrycker att dispositionsrätten konstituerar bostadsförmånen. Om den skattskyldige väljer att utnyttja den eller inte är inte relevant. Därutöver hävdas att den skattskyldige kan motbevisa skatteverkets påstående om dispositionsrätt genom att göra sannolikt att dispositionsrätten varit inskränkt i något avseende, t.ex genom att bostaden varit uthyrd till utomstående. Regeringsrättens motivering verkar således närmast förutsätta att endast externa skäl som t.ex uthyrning till utomstående kan påverka värdet av bostadsförmån. 31 De förhållanden som framfördes av den skattskyldige inklusive möjligheten till uthyrning räckte alltså inte till för att komma upp till beviskravet sannolikt. Det går i princip att motbevisa skatteverkets påstående genom att påvisa externa skäl. 32 Sammantaget anser jag att Regeringsrättens formuleringar i sistnämnda avseende gör att begreppet sannolikt blir svårtolkat. 33 Enligt min mening har Regeringsrätten möjligen medvetet eller omedvetet genom sin bevisvärdering i själva verket pressat upp beviskravet. Hur högt är däremot svårt att säga. Här gäller förstås också att väga in i bevisvärderingen den omständigheten att det inte finns något reellt tvåpartsförhållande mellan delägare och fåmansföretag. Grosskopf menar att en möjlig förklaring till att Regeringsrättens bedömning blev annorlunda i bostadsförmånsfallet kan vara att innehavet av ett fritidshus ter sig främmande för ett bolags verksamhet, om detta inte består i fastighetsförvaltning. 34 Jag delar Grosskopfs uppfattning och tillägger därutöver att båda sistnämnda omständigheter antagligen frambringar incitament för ett högre beviskrav in casu. 28 Jfr. Bergström, Regeringsrättens tolkningsprinciper under påverkan av EG-rätten, Svensk Skattetidning (SvSkT) 1998, s Jfr. Gäverth, Från stopp- till frittframlagstiftning?, SvSkT, 1999, s För definition se fotnot 2. Jfr. även Påhlsson, Rättssäkerhet och skatterättslig argumentation, SvSkT, 1998, 769 ff. 31 Jfr. Grosskopf, Rättsfallskommentarshäfte 2002 års rättsfall, SN 2003, s Jfr. Grosskopf, Rättsfallskommentarshäfte 2002 års rättsfall, SN 2003, s Jfr. Grosskopf som anför...att Regeringsrätten ej kräver full bevisning för inskränkningen i nyttjanderätten. Det räcker med sannolikhetsbevisning från den skattskyldiges sida. Rättsfallskommentarshäfte 2002 års rättsfall, SN 2003, s Jfr. Grosskopf, Rättsfallskommentarshäfte 2002 års rättsfall, SN 2003, s RETTID

9 För skatteverket innebär prejudikatet att det blir lättare att bevisa att förmånsbeskattning ska ske under längre tidsperioder. RETTID

Dispositionsrätt till egendom i fåmansföretag

Dispositionsrätt till egendom i fåmansföretag Dispositionsrätt till egendom i fåmansföretag En problematisering av principerna för förmånsbeskattning Högre kurs i företagsskatterätt VT 2015 Författare: Christian Thoor Handledare: Jan Kellgren 1. Inledning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 23 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 21 juni 2010 i mål nr 66-10,

Läs mer

Fåmansföretag och bevisning

Fåmansföretag och bevisning Fåmansföretag och bevisning HÖGRE KURS I FÖRETAGSSKATTERÄTT (747A06) ANNA SJÖSTRÖM Inledning I den här PM:en ska jag titta på hur bevisningen förs i mål om beskattning av fåmansföretagsdelägare enligt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 juni 2011 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 oktober 2009

Läs mer

Förmånsbeskattning av företagsledare i FÅAB

Förmånsbeskattning av företagsledare i FÅAB Simon Bjälfve Förmånsbeskattning av företagsledare i FÅAB Värderingsmetoder vid dispositionsrätt Benefit taxation of managers in close companies Valuation methods because of disposal rights to assets Skatterätt

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 22

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 22 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 22 Målnummer: 7656-99 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2001-04-26 Rubrik: Lagrum: En delägare i ett kommanditbolag (I) respektive en företagsledare i ett fåmansaktiebolag

Läs mer

Innebär slopade stoppregler för fåmansföretag en förbättring av företagsklimatet?

Innebär slopade stoppregler för fåmansföretag en förbättring av företagsklimatet? SKATTENYTT 2000 179 Mats Tjernberg Innebär slopade stoppregler för fåmansföretag en förbättring av företagsklimatet? I artikeln diskuteras huruvida det var lämpligt att avskaffa särreglerna för fåmansföretag,

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

Dispositionsrätten i fåmansföretag

Dispositionsrätten i fåmansföretag Sektionen för hälsa och samhälle Datum: 2008-06-04 Filosofie kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt Dispositionsrätten i fåmansföretag Handledare Bengt Åkesson Författare My Nga Vuong Förord Ett speciellt

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 7 september 2009 i mål

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 27 januari 2010 i mål

Läs mer

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet.

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet. Datum Dnr 2001-06-11 496-2001 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 1999:94) Förmåner och ökade levnadskostnader (Fi1999/3012) Sammanfattning Utredningen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. HFD 2014 ref 27 Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. Lagrum: 13 kap. 1 och 2, 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182) HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.

Läs mer

Förmånsbeskattning av ägare i fåmansföretag

Förmånsbeskattning av ägare i fåmansföretag Institutionen för ekonomi Handledare: Bengt Åkesson Datum: 2007-06-05 Filosofie kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt Förmånsbeskattning av ägare i fåmansföretag Författare: Malin Almgren Madeleine

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 december 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 23 januari 2013 i mål

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 57

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 57 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 57 Målnummer: 4325-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-11-27 Rubrik: En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder

Läs mer

Beskattning av förtäckta förmåner

Beskattning av förtäckta förmåner JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Niklas Ekdahl Beskattning av förtäckta förmåner Examensarbete 30 högskolepoäng Handledare: Mats Tjernberg Ämnesområde: Skatterätt HT 2010 Innehåll SUMMARY 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 Målnummer: 3533-04 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2007-03-15 Rubrik: Lagrum: En skattskyldig har inte ansetts verksam i betydande omfattning i ett fåmansbolag

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om avdrag för utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen att tillämpas vid 2008 års taxering * I detta meddelande finns information

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 februari 2010 KLAGANDE Connecta AB Box 3216 103 64 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom

Läs mer

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen.

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen. HFD 2015 ref 68 En tillämpning av värderingsregeln för djur i jordbruk i inkomstskattelagen förutsätter att skillnaden mellan värdet i redovisningen och ett lägre skattemässigt värde tas upp som en reserv

Läs mer

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171

Läs mer

M.B. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och vidhöll där sitt yrkande.

M.B. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och vidhöll där sitt yrkande. HFD 2014 ref 78 Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen. Lagrum: 2 kap. 8 andra

Läs mer

Förmånsbeskattning av lånedatorer

Förmånsbeskattning av lånedatorer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmånsbeskattning av lånedatorer September 2007 Sammanfattning I promemorian föreslås att den särskilda värderingen av förmån av att för privat bruk använda

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

Bevisprövning gällande s.k. osanna fakturor - vad har hänt efter HFD 2012 ref. 69 I- III?

Bevisprövning gällande s.k. osanna fakturor - vad har hänt efter HFD 2012 ref. 69 I- III? JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Bevisprövning gällande s.k. osanna fakturor - vad har hänt efter HFD 2012 ref. 69 I- III? Anna- Zara Hägglund Examensarbete med praktik i förvaltningsrätt,

Läs mer

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av Utgifter som inte får dras av, Avsnitt 8 115 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105 113. SOU 1997:2, del II s.78 85 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 Målnummer: 8088-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-12-22 Rubrik: Lagrum: En av ett aktiebolag till delägare i bolaget utfärdad lånerevers har ansetts utgöra

Läs mer

meddelad i Stockholm den 10 november 2008 MOTPART Euro Business Travel & Publishing AB, 556466-9454

meddelad i Stockholm den 10 november 2008 MOTPART Euro Business Travel & Publishing AB, 556466-9454 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 10 november 2008 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Euro Business Travel & Publishing AB, 556466-9454 Ombud: Göran Alvemalm Grant Thornton Sweden

Läs mer

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt HFD 2015 ref 48 Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet

Läs mer

Det skatterättsliga bosättningsbegreppet i svensk intern rätt

Det skatterättsliga bosättningsbegreppet i svensk intern rätt Det skatterättsliga bosättningsbegreppet i svensk intern rätt Helena Carlsson Tillämpade studier, 20p. HT 2006 Handledare: Robert Påhlsson Innehåll Förkortningar... 4 1 Inledning...5 1.1 Syfte...5 1.2

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 mars 2009 KLAGANDE TietoEnator Sverige AB, 556052-7466 Ombud: Anders Lilja Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern Adam AB, 556594-9699 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 december 2011 Ö 3950-11 KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga 2. MS med firma MS

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 28

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 28 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 28 Målnummer: 7708-97 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1999-04-26 Rubrik: Lagrum: Två fåmansföretag, som bedriver finansiell rådgivning respektive fondförvaltning,

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 Målnummer: 3761-02 Avdelning: Plenum Avgörandedatum: 2004-01-29 Rubrik: Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom

Läs mer

Lagrum: Artikel 24 i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna (SFS 1996:1512)

Lagrum: Artikel 24 i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna (SFS 1996:1512) HFD 2015 ref 59 Artikel 24 i det nordiska skatteavtalet hindrar att en delägare i ett danskt dödsbo beskattas i Sverige för den del av en framtida kapitalvinst vid försäljning av ärvda aktier som dödsboet

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 Målnummer: 456-01 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-09-07 Rubrik: Fråga om kammarrätt i ett mål om inkomsttaxering utformat domslutet på ett sätt som omöjliggör

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

Det har i visst fall inte ansetts oskäligt att ta ut skattetillägg trots att tillägget uppgick till ett högt belopp.

Det har i visst fall inte ansetts oskäligt att ta ut skattetillägg trots att tillägget uppgick till ett högt belopp. HFD 2014 ref 24 Det har i visst fall inte ansetts oskäligt att ta ut skattetillägg trots att tillägget uppgick till ett högt belopp. Lagrum: 5 kap. 1 och 14 taxeringslagen (1990:324) Skatteverket beslutade

Läs mer

Beskattning av löneförmåner

Beskattning av löneförmåner Beskattning av löneförmåner förutsebarheten av vissa löneförmåners skatteplikt alternativt dess skattefrihet Kandidatuppsats i affärsjuridik (skatterätt) Författare: Handledare: Sabina Halmberg Elise Adelsköld

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 februari 2014 i mål

Läs mer

Förtäckt förmån - lön eller utdelning?

Förtäckt förmån - lön eller utdelning? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Cecilia Varverud Förtäckt förmån - lön eller utdelning? Examensarbete 20 poäng Handledare: Mats Tjernberg Skatterätt VT 2001 Innehåll FÖRKORTNINGAR 3 1 INLEDNING

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 Målnummer: 4811-1992 Avdelning: Avgörandedatum: 1993-03-11 Rubrik: Lagrum: Frågor, vid avyttring av fastighetsandelar till värden understigande taxeringsvärdet,

Läs mer

9 Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

9 Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag 261 9 Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag 56 kap. IL SkU 1989/90:30, prop. 1989/90:110 FiU 1996/97:20, prop. 1996/97:150 SkU 1998/99:5, prop. 1998/99:15 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 SkU

Läs mer

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden Ända sedan Regeringsrättens avgöranden i RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not 61 har det förelegat osäkerhet om förhållandet

Läs mer

meddelad i Stockholm den 16 december 2008 Ombud för 1-2 Skattejuristen Jonas Sjulgård Skattebetalarnas Servicebyrå AB Box 3319 103 66 Stockholm

meddelad i Stockholm den 16 december 2008 Ombud för 1-2 Skattejuristen Jonas Sjulgård Skattebetalarnas Servicebyrå AB Box 3319 103 66 Stockholm 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 16 december 2008 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPARTER 1. AA 2. BB Ombud för 1-2 Skattejuristen Jonas Sjulgård Skattebetalarnas Servicebyrå AB

Läs mer

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten.

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. HFD 2014 ref 74 Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. Lagrum: 5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor I 65 kap. 5 inkomstskattelagen

Läs mer

Ändringar i systemet för avräkning av utländsk skatt en kommentar

Ändringar i systemet för avräkning av utländsk skatt en kommentar 8 SKATTENYTT 2009 Martin Berglund Ändringar i systemet för avräkning av utländsk skatt en kommentar En ny lagstiftning med ändringar i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt träder i kraft den

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 61 Målnummer: 6633-10 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-11-07 Rubrik: Nytt bokslut har inte godtagits vid beskattningen. Inkomsttaxering

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 2 juli 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Stefan Lindh Advokatfirman Delphi Box 465 581 05 Linköping ÖVERKLAGAT

Läs mer

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 1

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 1 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 1 Målnummer: 6153-97 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1999-02-16 Rubrik: Lagrum: Underlag för avkastningsskatt på pensionsmedel har bestämts för ett allmännyttigt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART GLP Properties AB Ombud: Skattejurist Lennart Staberg Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor. R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 5 november 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART HSB Nordvästra Skåne ekonomisk förening Ombud: AA SET Konsulter KB Järnvägsgatan

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 KLAGANDE Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (tidigare Läkemedelsförmånsnämnden) Box 55 171 11 Solna MOTPART Meda AB, 556427-2812 Ombud:

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 1

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 1 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 1 Målnummer: 4659-11 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-20 Rubrik: Lagrum: En person som är anställd som personlig assistent åt sin

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

DOM 2015-12-16 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-12-16 Meddelad i Stockholm Avdelning 03 DOM 2015-12-16 Meddelad i Stockholm Sida 1 (19) Mål nr 4928-14 KLAGANDE Kungsleden Fastighets AB, 556459-8612 Ombud: Skattejurist Kristina Tulldahl Box 70414 107 25 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

Prövningstillstånd i Regeringsrätten

Prövningstillstånd i Regeringsrätten SKATTENYTT 2002 473 Arne Baekkevold Prövningstillstånd i Regeringsrätten Statistiken visar att det är mycket svårt att få prövningstillstånd i Regeringsrätten; prövningstillstånd meddelas bara i några

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Chefsjurist Jonas Anderberg Mäklarsamfundet Juridik Box 1487 171 28 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 1 december 2016 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den

Läs mer

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt HFD 2015 ref 17 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig då andelsägare i fåmansföretag genom olika förfaranden har placerat företagets verksamhet i ett företag och likvida medel i ett annat, indirekt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2014 T 5065-12 KLAGANDE Tjörns kommun 471 80 Skärhamn Ombud: Advokat TW MOTPARTER 1. MH 2. MJ Ombud för 2: Jur.kand. JG och jur.kand.

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200)

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200) HFD 2015 ref 62 Bestämmelserna om frivillig skattskyldighet har ansetts tillämpliga när en fastighetsägare har för avsikt att kontinuerligt under flera kortvariga hyresperioder upplåta butikslokaler för

Läs mer

HFD 2016 Ref kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229), lag (1995:575) mot skatteflykt

HFD 2016 Ref kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229), lag (1995:575) mot skatteflykt HFD 2016 ref. 61 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig när andelsägaren i ett fåmansföretag genom ett visst förfarande överlåtit aktierna i företaget till närstående och placerat försäljningsintäkten

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 79

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 79 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 79 Målnummer: 3432-08 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2009-09-17 Rubrik: Ersättning från en hyresvärd till en bostadshyresgäst för att denne avstår från sin hyresrätt

Läs mer

Skattelagstiftningsprojektet www.skattelagstiftningsprojektet.se

Skattelagstiftningsprojektet www.skattelagstiftningsprojektet.se Disposition Allmänt om rättsprinciper Likhetsprincipens konstitutionella grunder Likabehandling i rättstillämpning EUD HFD Skatteverket 1 Allmänt om rättsprinciper Principstruktur i skatterätten Omfattning

Läs mer

Fråga om rätt till utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när arbetet har betalats av annan än köparen.

Fråga om rätt till utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när arbetet har betalats av annan än köparen. HFD 2016 ref. 29 Fråga om rätt till utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när arbetet har betalats av annan än köparen. 67 kap. 11 inkomstskattelagen (1999:1229),

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av 91 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105-113. SOU 1997:2, del II s.78-85 8.1 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter som inte får dras av. Dessa regler

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 juni 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Jur. dr Urban Rydin LRF Konsult, Skattebyrån Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 mars 2016 följande beslut (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 mars 2016 följande beslut (mål nr ). HFD 2016 ref. 24 Kammarrätten har utan yrkande och till klagandens nackdel upphävt förvaltningsrättens dom i viss del. Kammarrättens avgörande har undanröjts med tillämpning av 29 förvaltningsprocesslagen.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Vasakronan Malmöfastigheter AB, 556376-7267 Ombud: AA Svalner Skatt & Transaktion

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

När föreligger utdelning skatterättsligt?

När föreligger utdelning skatterättsligt? SKATTENYTT 2008 225 Peter Melz När föreligger utdelning skatterättsligt? Synpunkter mot bakgrund av RÅ 2007 not. 161 Regeringsrätten har i en rad domar bedömt om utdelning från aktiebolag förelegat skatterättsligt.

Läs mer

Förmånsbeskattning av dispositionsrätter till tillgångar

Förmånsbeskattning av dispositionsrätter till tillgångar Förmånsbeskattning av dispositionsrätter till tillgångar i fåmansföretag Kandidatuppsats i affärsjuridik Författare: Handledare: Marcus Genfors Peter Krohn Framläggningsdatum 14 maj 2012 Jönköping maj

Läs mer

Vunnit eller förlorat? det är frågan

Vunnit eller förlorat? det är frågan SKATTENYTT 2005 699 Erik Klinton Vunnit eller förlorat? det är frågan I artikeln behandlas ett fall där Regeringsrätten prövade frågan om den skattskyldige förlorat i kammarrätten trots att de i domslutet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag

Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag SKATTENYTT 2009 273 Karl-Johan Grundström Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag Skatterättsnämnden har genom två nyligen avgjorda förhandsbesked funnit att ägare till kvalificerade andelar

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

DOM. Meddelad i Stockholm. KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, Box Stockholm

DOM. Meddelad i Stockholm. KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, Box Stockholm DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (9) Mål nr 7186 7190-15 KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, 556645-9755 Box 27308 102 54 Stockholm MOTPART Skatteverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99 Målnummer: 1218-99 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2002-10-14 Rubrik: Den omständigheten att en utlandssvensk inte varit oinskränkt skattskyldig i ett annat land

Läs mer

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Avdelning 3 DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Sida 1 (7) KLAGANDE Guldmyran Bostadsrätt AB, 556618-8560 Ombud: Advokat David Kleist och advokat Mart Tamm Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 Målnummer: 3435-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-12-19 Rubrik: Lagrum: Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 51

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 51 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 51 Målnummer: 422-01 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-06-14 Rubrik: Fråga om beslut om eftertaxering varit uppenbart oskäligt. Eftertaxering 1995 och 1996. Lagrum:

Läs mer

Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar

Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar UDV 747A06 2014 Föresläsning 1 IEI, LiU 747A06, Högre kurs i företagsskatterätt, 2015 747G13, Högre kurs i företagsbeskattning 2015 Jan Kellgren Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar

Läs mer