Skatteverkets möjligheter till värderingskorrigeringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skatteverkets möjligheter till värderingskorrigeringar"

Transkript

1 Skatteverkets möjligheter till värderingskorrigeringar Af NICK DIMITRIEVSKI 1 Artikeln återspeglar det inlägg som författaren gjorde vid det s.k. Århus- Lund skattenätverksseminariet på Juridiska institutionen, Aarhus Universitet den 26 augusti I artikeln diskuteras några problem som följer med skatteverkets möjligheter att korrigera värderingar vid förmånsbeskattning. Diskussionen begränsas till att avse transaktioner mellan delägare och fåmansföretag. Problema-tisering sker utifrån två huvudpunkter. I det första avseendet behandlas själva utformningen av de materiella reglerna i inkomstskattelagen (1999:1229). I den andra huvudpunkten diskuteras Regeringsrättens bevisprövning vid beskattning av förmåner samt skatteverkets möjligheter att påverka värderingar av förmåner genom taxeringsprocessen HUVUDLINJER I BESKATTNINGEN AV FÖRMÅNER FRÅN FÅMANSFÖRETAG 1.1. Allmänna regler och principer för beskattning av förmåner Gällande rätt för förmåner som utgår löpande utgörs i svensk skatterätt av allmänna regler och utvecklad praxis. De allmänna regler som således är tillämpliga är 11:1 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) avseende löneinkomster och 42:1 IL avseende utdelningsinkomster. Båda reglerna har vida tillämpningsområden. I lönebestämmelsen anges inledningsvis att: Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst skall tas upp som intäkt... Utgångspunkten för förmånsbeskattning är att betalning av en aktieägares privata utgifter i princip bör innebära att förtäckt utdelning föreligger. Om aktieägaren är anställd kan förmånen istället ses som förtäckt lön. 3 Tjernberg har uppställt generella principer för beskattning av förtäckta förmåner. 4 Ett första krav är att ett ekonomiskt värde lämnar bolaget. Det kan bl.a ske genom att bolaget inte kräver tillräcklig ersättning i pengar, egendom eller tjänster vid olika transaktioner. Bedömningen görs utifrån en jämförelse med vad som är affärsmässigt korrekt. Den andra förutsättningen är att något annat subjekt än bolaget ska åtnjuta en förmån. Förmånen ska vara konkret på det sättet att den innebär att en inkomst ska ha realiserats. Som exempel kan nämnas att konkreta värden tillförs personen eller att Doktorand vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Med termen bevisprövning avses såväl bevisbörda, beviskrav som bevisvärdering. Jfr, även Leidhammar, Bevisprövning i taxeringsmål 1995, s. 22. Se Tjernberg, Fåmansaktiebolag, 1999, s För genomgång av äldre praxis se Grosskopf, Beskattning av fåmansbolag, Se mer om principerna och deras tillämpning vid beskattning av förtäckta förmåner i Tjernberg, Fåmansaktiebolag, 1999, 8-9 kap. RETTID

2 personen har avlastats från privata utgifter. Enligt subjektprincipen ska, oavsett vem som konkret uppbär förmånen, beskattning ske hos den som i kraft av sin anställning förfogat över inkomsten. En förutsättning är att förmånen kan visas ha baserats på delägarförhållandet /anställningsförhållandet. Sammanfattningsvis bör rätts-läget enligt Tjernberg uppfattas så att beskattning ska ske så snart den utgivna förmånen kan härledas till ägar- eller anställningsförhållandet och detta oberoende av vilket subjekt som tillförs förmånen Värdering av förmåner Skattepliktiga förmåner kan värderas enligt två metoder. Marknadsvärdesprincipen regleras i 61:2 IL och är grundläggande i svensk skatterätt. 5 Särreglering finns i form av schablonbeskattning. Exempel på förmånsområden där schabloner används är bilförmån, bostadsförmån och ränteförmån till anställda. För att skatteverket ska kunna korrigera värderingar satta av de skattskyldiga själva krävs ganska omfattande utredningar. De flesta fall av värderingar som enligt skatteverket inte är korrekta upptäcks i samband med riktade revisioner mot små aktiebolag. Det nya systemet med förmånsbeskattning har enligt en del revisorer på skatteverket lett till ökad arbetsbörda då många av utredningarna som görs är komplicerade och tidskrävande. I de fall som jag diskuterat med revisorerna har fastställandet av marknadsvärdet orsakat störst problem Principiell problematik vid beskattning av förmåner En principiell problematisk huvudfråga i samband med beskattning av förmåner är om det räcker att aktieägaren eller den anställde aktieägaren rent teoretiskt har haft möjlighet att för eget bruk utnyttja en förmån (s.k. dispositionsrätt) eller om det krävs ett faktiskt eget utnyttjande (åtnjutande). 6 Ett principiellt viktigt avgörande som haft stor betydelse för utformningen av lagtextens ordalydelse är RÅ 1992 ref Här hade en anställd haft möjlighet att erhålla fri kost från sin arbetsgivare. Regeringsrätten beskattade inte den anställde med motiveringen att det var ostridigt att den anställde inte utnyttjat förmånen. 7 Efter avgörandet infördes ett krav i kommunalskattelagen (KL) på att en förmån ska ha åtnjutits för att beskattning ska kunna ske. 8 Från och med Se Lodin, Lidencrona, Melz, Silfverberg, Inkomstskatt- en läro- och handbok i skatterätt, 2003, s. 114 samt 118 ff. Jfr. Påhlsson, Företagens inkomstskatt, 2004, s Lodin, Lindencrona, Melz, Silfverberg, Inkomstskatt- en läro- och handbok i skatterätt, 2003, s. 112 ff. Se även Tjernberg, Fåmansaktiebolag, 1999, s. 190 f. Regeringsrätten har såsom jag uppfattat det besvarat en ren sakfråga, nämligen om dispositionsrätten som sådan kan utlösa beskattning. Uttrycket ostridigt innebär att parterna är överens om vissa faktiska omständigheter. Termen ostridigt skulle i och för sig kunna tolkas så att det kan tyckas ge uttryck för ett högt beviskrav. Han presterar ju ändå viss bevisning som gör att de faktiska omständigheterna blir ostridiga mellan parterna. Att dra några slutsatser om eventuella bevisrättsliga aspekter av avgörandet är dock svårt. 32 anv. p. 3 KL:s (1928:370) ordalydelse fastställdes genom prop. 1993/1994:90. Påhlsson menar att det i princip krävs att en förmån åtnjutits, för att den ska beskattas. Formuleringen synes närmast förutsätta att faktiskt utnyttjande ägt rum. Påhlsson antar RETTID

3 2002 års taxering har IL börjat tillämpas. IL har ersatt bl.a KL och lagen om statlig inkomstskatt (SIL). 9 Syftet med lagen har varit att ge inkomstskattelagstiftningen en bättre överskådlighet och ett moderniserat språk. 10 I förarbetena till IL står det att 11:1 IL innehåller bestämmelser om de olika inkomsterna i inkomstslaget tjänst. Bestämmelsen är en sammansmältning av 32 1 mom. KL och 32 KL med anvisningar. 11 I 11:1 IL stadgas enligt vad som följer. Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst skall tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap Enligt min mening markerar termen erhålls det tidigare införda uttrycket åtnjuta. Ordet erhålls är ju synonymt med uttrycket åtnjuta. Jag drar således den slutsatsen att rättsläget inte förändrats på grund av IL:s inträde BEVISPROBLEMATIK VID BESKATTNING AV FÖR-MÅNER FRÅN FÅMANSFÖRETAG 2.1. Inledning Ännu en dimension i problematiken kring beskattningen av förmåner uppenbaras i samband med de bevissvårigheter som uppstår vid transaktioner mellan delägare/fåmansföretag. Detta är något som enligt min mening i sin tur påverkar värderingen av förmånen. Att beskattas för ett åtnjutande (faktiskt utnyttjande) av sommarstuga om två månader, istället för en dispositionsrätt om tolv månader utgör ju en stor skillnad i värderingen av förmånen. Samtidigt är en dispositionsrätt eller ett åtnjutande något som parterna ska bevisa. Kopplingen mellan värdering och bevisning är i dessa fall ganska tydlig i svensk skatterätt. Något som ytterligare komplicerar bevisprövningen är den omständigheten att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan bolag och delägare i ett fåmansföretag. Innebär det förhållandet att det i praktiken inte finns ett verkligt tvåpartsförhållande att beviskravet ska vara högre i de fall som rör en delägare i ett fåmansföretag? Det finns flera bevisfrågor som är betydelsefulla både för den skattskyldige och skatteverket. 13 Några av de viktigaste frågorna som tas upp här är bl.a: 1. Vad ska bevisas i målet och vem har bevisbördan för detta? därutöver att syftet med ändringen i KL inte var att förändra tidpunkten för beskattning av förmåner. Se mer härom i Påhlsson, Riksskatteverkets rekommendationer, 1995, s. 315, samt fotnot 111. Se även prop. 1993/94:90, s. 81 f. 9 Lag om statlig inkomstskatt (1947:576). 10 Prop. 1999/2000:2,del I, s Prop. 1999/2000:2, del II, s. 123 f. 12 Regeringens inställning är att om det finns avsikt att ändra en bestämmelse materiellt, ska det anges. Om det inte står att en ändring avsedd, kan läsaren utgå ifrån att avsikten inte ska ändras. Se prop. 1999/2000:2, s Jfr. Leidhammar, Bevisprövning i taxeringsmål, 1995, s. 21. RETTID

4 2. Vilken styrka på bevisningen krävs? 3. Vilket bevisvärde har de handlingar som ges in i målet? Frågorna, som utgör själva grunden för bevisprövningen kommer jag att försöka besvara genom att först göra en allmän genomgång av de bevisrättsliga förutsättningar som gäller i taxeringsmål i form av bevisbörderegler och beviskrav. Därefter görs en fördjupad analys av tre prejudikat som jag anser har en principiell betydelse för denna problematik Allmänt om bevisprövningen Bevisprövningen i taxeringsmål är en viktig skärningspunkt där det allmännas effektivitetsintresse bryts mot den enskildes berättigade krav på en objektiv, saklig, förutsebar och likformig behandling. Det finns flera konkreta exempel på hur politiska bedömningar syftat till att flytta den här skärningspunkten i den ena eller andra riktningen. Ett exempel på det jag menar är de diskussioner som fördes på 1950-talet om omkastad bevisbörda vid skönstaxeringar. Ytterligare ett exempel är de presumtioner om bilförmåner som gällde på 1970-talet och som i princip inte gick att motbevisa. 14 Ser man däremot till parterna i en rättsprocess är antagligen det viktigaste för dem att få reda på vilka omständigheter som domstolen har beaktat. Att domstolen i sina motiveringar dessutom redogör för placeringen av bevisbördan gör att parterna i framtida processer kan göra en bedömning av om de kan vinna framgång med sin talan. Det handlar alltså om förutsebarhet och det innebär att man ska kunna gå in en framtida process med ett någorlunda säkert bevismaterial Bevisbörderegler Bevisbördereglerna har en mycket stor betydelse i taxeringsmål eftersom domstolen i princip endast har processmaterialet att gå på i sitt dömande. 15 Bevisbörderegler kan definieras som att de bestämmer vilken av parterna som ska bära bördan av att domstolen inte blir övertygad om ett visst faktum. Den bevisskyldiga parten har alltså som sin uppgift att se till att den bevisning som presenteras för domstolen är tillräckligt stark. En annan funktion som bevisbördereglerna har är att de hjälper de materiella reglerna att få genomslagskraft bland skattskyldiga (sanktionsprincipen). Ytterligare en funktion är att de samverkar så att taxeringarna avgörs genom en rättstillämpning som minimerar risken för felaktiga taxeringar (rättviseprincipen). 16 I svensk rätt saknas det regler som styr bevisbördan. Lagstiftaren har därför gett domstolen möjligheten att skapa egna bevisbörderegler och bestämma beviskravet. 17 I praxis har slagits fast att utgångspunkten är att den som lättast kan prestera bevisning också ska ta på sig det ansvaret. Detta har lett till en huvudregel som innebär att det är skatteverket som bär risken för fakta som 14 Jfr. Leidhammar, Bevisprövning i taxeringsmål, 1995, s Se 30 förvaltningsprocesslagen (1971:291). 16 Se mer härom i Leidhammar, Bevisprövning i taxeringsmål, 1995, s. 78 ff. 17 Ekelöf och Boman, Rättegång IV, 1992, s. 68. RETTID

5 är relevanta för intäktssidan. Skattskyldig bär däremot risken för fakta som är relevanta för avdragssidan. 18 För att skatteverket ska kunna lägga på en intäkt måste det också framstå som sannolikt att deklarerade intäkter är felaktiga Beviskrav Beviskravet visar vilken styrka bevisningen måste ha för att påståendet som är till förmån för parten som bär bevisbördan ska läggas till grund för dom. Beviskravet är alltså ett mått på bevisningens kvalitet. 20 I svensk processrätt laboreras med en fyrskalig bevisstege. Styrkan i bevisningen mäts i termer som antagligt, sannolikt, styrkt/visat och uppenbart. Även om ett rättsfaktum t.ex. är uppenbart finns det i skalan ett visst utrymme för osäkerhet omkring ett rättsfaktums existens PRAXIS 3.1. Inledning I det följande diskuteras tre principiellt intressanta prejudikat som berör det allra största området för förmåner. Två av dem handlar om bilförmån och det tredje handlar om bostadsförmån. En kortfattad bevisrättslig analys görs av båda fallen utifrån de principer och förutsättningar som diskuterats enligt ovanstående Bilförmån RÅ 2001 ref. I och II Allmänt Rättsfallet om bilförmån är uppdelat i två delfall och heter RÅ 2001 ref 22 I och II. Del I handlar om en kommanditbolagsdelägare och del II handlar om en företagsledare i ett fåmansföretag. Båda hade möjlighet att för privat bruk utnyttja olika sorters bilar som tillhört bolagen. Kommanditbolagsdelägaren hade en lätt lastbil och företagsledaren i fåmansföretaget hade en personbil till sitt förfogande. Bevisproblematiken är likadan i båda målen och gäller vem som har bevisbördan för att privatkörning ägt rum i mer än ringa omfattning. 23 Med ringa omfattning menas att privatkörningen har ägt rum endast under ett fåtal tillfällen (10 st.) under året och omfattat en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil Se RÅ 1966 not 1057 och 1336 samt RÅ 1967 not 200 och 289, Se mer härom i Walberg, Skattenytt (SN) 1968, s Ytterligare motivering för fördelningen av bevisbördan är det förhållandet att det är mycket lättare för en skattskyldig att bevisa att han haft en utgift än att han har haft en inkomst. Se mer härom i RSV; handledning för taxeringsförfarandet, 1996, s Se mer härom i Diesen, Bevisprövning i brottmål, 1994, s. 74. Termen rättsfaktum förekommer inte i rättegångsbalken (1942:740). Med rättsfakta menas sådan omständighet som åberopas och har betydelse för en rättsföljd. Se mer härom Ekelöf och Boman, Rättegång I, 1997, s Se mer härom i Ekelöf, Boman, Rättegång IV, 1995, s 140 ff. 22 Prejudikaten har kommenterats i bl.a Dimitrievski, Bevisproblematik rörande förmåner från fåmansföretag, SN 2001, s. 643 ff :11, 2 st. IL. 24 Prop. 1993/94:90, s. 94 och 107. RETTID

6 Domskäl I sina domskäl säger Regeringsrätten å ena sidan att det krävs ett åtnjutande, ett faktiskt eget utnyttjande för beskattning av förmån. Hänvisning görs även till tidigare praxis på området, bl.a RÅ 1992 ref Direkt efter det konstateras dock att inget hindrar att dispositionsrätten kan tillmätas särskild bevisrättslig betydelse för att fastställa att skatteplikt inträtt. Därefter ifrågasätter Regeringsrätten helt enkelt den bevisrättliga huvudprincipen. 25 Regeringsrätten menar att man i vissa situationer kan omforma huvudprincipen om det görs i syfte att tillgodose kravet på ett likformigt och rättvist taxeringsförfarande och för att ge beskattningsreglerna den rätta effekten. Faktorer som påverkar själva omformningen är enligt Regeringsrätten för det första frågan om vem som lättast kan prestera bevisning och för det andra skatteverkets utredningssvårigheter. En tredje faktor är farhågan att inte kunna beskatta den skattskyldige när det materiellt sett är befogat. Regeringsrättens modifiering av den bevisrättsliga huvud-principen resulterade i en presumtionsregel. Rent konkret innebär detta att skatteverket först ska bevisa en dispositionsrätt. När skatteverket väl gjort detta inträder presumtionsregeln som innebär att bilen antas ha använts för privatkörning i mer än ringa omfattning om inte den skattskyldige kan bevisa att den använts endast i ringa omfattning eller inte alls. Vad kan då den skattskyldige göra i detta läge? Han kan prestera motbevisning. Regeringsrätten som är utförlig i sin motivering drar upp riktlinjer för hur den skattskyldige ska komma upp till det beviskrav som rätten kräver. Regeringsrätten framhäver i detta sammanhang att ett bevismedel som ligger nära till hands är en noggrant förd körjournal. Andra viktiga omständigheter som kan beaktas är bl.a om det har funnits direkta hinder mot att använda bilen under delar av året. Vilken bil det är fråga om? Vilken utrustning har den och hur har den använts i verksamheten? Analys Det som avgjort presumtionsregelns tillämplighet tycks vara en sammanvägning av en rad olika omständigheter. Dessa faktorer/- modifieringsprinciper påverkar i sin tur även skatteplikten och värderingen av förmånen. Orsaken till frångåendet av den bevisrättsliga huvudprincipen kan kommenteras med utgångspunkt från Regeringsrättens modifieringsprinciper. Vad gäller bilförmån är det onekligen så att det är den skattskyldige som lättast och på bästa sätt kan prestera en redogörelse för privatkörningens omfattning. Med hänsyn till att bevisningen inte ligger inom skatteverkets maktsfär kommer det att innebära utredningssvårigheter för skatteverket. Utifrån en principiell bevisrättslig synvinkel kan det därmed hävdas att det i Regeringsrättens domslut görs en bra avvägning mellan sanktionsprincipen och rättviseprincipen. Ett krav från det allmänna om att 25 Se kap RETTID

7 föra en noggrann körjournal överensstämmer med ett krav på rättvist och likformigt taxeringsförfarande. För skatteverket innebär det att bevisföringen blir mindre komplicerad. Har man väl lyckats bevisa dispositionsrätt innebär det en omkastning av bevisbördan. Detta skapar i sin tur enklare möjligheter att påföra bilförmån under längre tidsperioder Bostadsförmån RÅ 2002 ref Allmänt Rättsfallet handlar om en delägare som var anställd i ett fåmansföretag. Bolaget ägde bl.a. en fastighet och på fastigheten fanns tre fritidshus med en bostadsyta på 95 kvadratmeter, 80 kvadratmeter och 40 kvadratmeter. Frågan i målet var om den skattskyldige skulle förmånsbeskattas för dispositionsrätten till fritidshuset eller om värdet av förmånen skulle beräknas med hänsyn till den tid huset faktiskt nyttjats av den skattskyldige Domskäl Regeringsrätten uttalar i sin motivering att de principer som fastlagts avseende bilförmån inte är tillämpliga på bostadsförmån. Regeringsrätten menar att lagreglerna är olika. Bestämmelserna om beskattning av bostadsförmån skiljer sig från dem om bilförmån bl.a. genom att något krav på att förmånen ska ha åtnjutits i viss omfattning inte uppställs. Därutöver anser Regeringsrätten att bostadsförmånen karaktäriseras främst av den fria dispositionsrätten till fritidshuset. Detta gäller oavsett i vilken utsträckning fritidshuset faktiskt har nyttjats av den skattskyldige. Värdet av bostadsförmånen ska därför beräknas med hänsyn till dispositionsrätten. För de fall den skattskyldige gör sannolikt att dispositionsrätten varit inskränkt i något avseende, t.ex genom att bostaden varit uthyrd till utomstående eller på annat sätt bör förmånsvärdet sättas ned med hänsyn till omfattningen av denna inskränkning Analys Jag delar Regeringsrätten uppfattning om att reglerna om bostadsförmån skiljer sig från bilförmån. Regeln om beskattning av bilförmån finns i 61:11, 2 st. IL. Här stadgas att förmånen ska värderas till noll kronor om den skattskyldige bara haft bilförmån i ringa omfattning. Regeln om beskattning av bostadsförmån finns däremot i 11:1 IL. Förarbetena till IL anger därutöver att bestämmelsen är en sammansmältning av 32 1 mom. KL och 32 KL med anvisningar. Där står även uttryckligen att en förmån för att vara skattepliktig ska ha åtnjutits. 26 I lagtexten markeras detta bl.a. genom ordet erhålls, vilket ju är synonymt med ordet åtnjutit. 27 Beaktar man 11:1 IL:s konstruktion där förutsättningen åtnjutande markerats med ordet erhålls, och jämför denna utgångspunkt med 26 Prop. 1999/2000:2, del II, s. 123 ff. 27 Jfr. Rabe som uttrycker följande. Regeringsrätten fann föga förvånande att det var dispositionsrätten och inte det faktiska utnyttjandet som skulle beskattas. Rättsfallskommentarshäfte 2002 års rättsfall i SN 2003, s 357. RETTID

8 Regeringsrättens uttalande om att bostadsförmånen karaktäriseras av den fria dispositionsrätten till fritidshuset oavsett faktiskt nyttjande, blir min bedömning att Regeringsrätten gjort en extensiv tolkning av begreppet åtnjuta / erhålla. 28 Enbart möjligheten att åtnjuta något utgör således en rättighet och denna rättighet åtnjuts så länge den finns, oavsett faktiskt nyttjande. 29 Man kan även diskutera Regeringsrättens bevisprövning. 30 Den skattskyldige hade presterat en form av bevisning. Delägaren hade bland annat beskrivit under vilka omständigheter som det varit möjligt att utnyttja fritidshusen. Delägaren åberopade även husens läge och standard, avståndet från bostadsorten, de privata förutsättningarna för nyttjandet som begränsats av bl.a. arbetstider och antalet semesterveckor. Stugorna hade dessutom lämnats ut för uthyrning till den lokala turistföreningen, men någon uthyrning hade turistföreningen inte lyckats göra. Regeringsrätten uttrycker att dispositionsrätten konstituerar bostadsförmånen. Om den skattskyldige väljer att utnyttja den eller inte är inte relevant. Därutöver hävdas att den skattskyldige kan motbevisa skatteverkets påstående om dispositionsrätt genom att göra sannolikt att dispositionsrätten varit inskränkt i något avseende, t.ex genom att bostaden varit uthyrd till utomstående. Regeringsrättens motivering verkar således närmast förutsätta att endast externa skäl som t.ex uthyrning till utomstående kan påverka värdet av bostadsförmån. 31 De förhållanden som framfördes av den skattskyldige inklusive möjligheten till uthyrning räckte alltså inte till för att komma upp till beviskravet sannolikt. Det går i princip att motbevisa skatteverkets påstående genom att påvisa externa skäl. 32 Sammantaget anser jag att Regeringsrättens formuleringar i sistnämnda avseende gör att begreppet sannolikt blir svårtolkat. 33 Enligt min mening har Regeringsrätten möjligen medvetet eller omedvetet genom sin bevisvärdering i själva verket pressat upp beviskravet. Hur högt är däremot svårt att säga. Här gäller förstås också att väga in i bevisvärderingen den omständigheten att det inte finns något reellt tvåpartsförhållande mellan delägare och fåmansföretag. Grosskopf menar att en möjlig förklaring till att Regeringsrättens bedömning blev annorlunda i bostadsförmånsfallet kan vara att innehavet av ett fritidshus ter sig främmande för ett bolags verksamhet, om detta inte består i fastighetsförvaltning. 34 Jag delar Grosskopfs uppfattning och tillägger därutöver att båda sistnämnda omständigheter antagligen frambringar incitament för ett högre beviskrav in casu. 28 Jfr. Bergström, Regeringsrättens tolkningsprinciper under påverkan av EG-rätten, Svensk Skattetidning (SvSkT) 1998, s Jfr. Gäverth, Från stopp- till frittframlagstiftning?, SvSkT, 1999, s För definition se fotnot 2. Jfr. även Påhlsson, Rättssäkerhet och skatterättslig argumentation, SvSkT, 1998, 769 ff. 31 Jfr. Grosskopf, Rättsfallskommentarshäfte 2002 års rättsfall, SN 2003, s Jfr. Grosskopf, Rättsfallskommentarshäfte 2002 års rättsfall, SN 2003, s Jfr. Grosskopf som anför...att Regeringsrätten ej kräver full bevisning för inskränkningen i nyttjanderätten. Det räcker med sannolikhetsbevisning från den skattskyldiges sida. Rättsfallskommentarshäfte 2002 års rättsfall, SN 2003, s Jfr. Grosskopf, Rättsfallskommentarshäfte 2002 års rättsfall, SN 2003, s RETTID

9 För skatteverket innebär prejudikatet att det blir lättare att bevisa att förmånsbeskattning ska ske under längre tidsperioder. RETTID

Dispositionsrätt till egendom i fåmansföretag

Dispositionsrätt till egendom i fåmansföretag Dispositionsrätt till egendom i fåmansföretag En problematisering av principerna för förmånsbeskattning Högre kurs i företagsskatterätt VT 2015 Författare: Christian Thoor Handledare: Jan Kellgren 1. Inledning

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

Innebär slopade stoppregler för fåmansföretag en förbättring av företagsklimatet?

Innebär slopade stoppregler för fåmansföretag en förbättring av företagsklimatet? SKATTENYTT 2000 179 Mats Tjernberg Innebär slopade stoppregler för fåmansföretag en förbättring av företagsklimatet? I artikeln diskuteras huruvida det var lämpligt att avskaffa särreglerna för fåmansföretag,

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 22

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 22 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 22 Målnummer: 7656-99 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2001-04-26 Rubrik: Lagrum: En delägare i ett kommanditbolag (I) respektive en företagsledare i ett fåmansaktiebolag

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 23 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 21 juni 2010 i mål nr 66-10,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 juni 2011 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 oktober 2009

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 27 januari 2010 i mål

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

Förmånsbeskattning av ägare i fåmansföretag

Förmånsbeskattning av ägare i fåmansföretag Institutionen för ekonomi Handledare: Bengt Åkesson Datum: 2007-06-05 Filosofie kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt Förmånsbeskattning av ägare i fåmansföretag Författare: Malin Almgren Madeleine

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

Bevisprövning gällande s.k. osanna fakturor - vad har hänt efter HFD 2012 ref. 69 I- III?

Bevisprövning gällande s.k. osanna fakturor - vad har hänt efter HFD 2012 ref. 69 I- III? JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Bevisprövning gällande s.k. osanna fakturor - vad har hänt efter HFD 2012 ref. 69 I- III? Anna- Zara Hägglund Examensarbete med praktik i förvaltningsrätt,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern Adam AB, 556594-9699 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 Målnummer: 3761-02 Avdelning: Plenum Avgörandedatum: 2004-01-29 Rubrik: Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 mars 2009 KLAGANDE TietoEnator Sverige AB, 556052-7466 Ombud: Anders Lilja Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94

Läs mer

Förtäckt förmån - lön eller utdelning?

Förtäckt förmån - lön eller utdelning? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Cecilia Varverud Förtäckt förmån - lön eller utdelning? Examensarbete 20 poäng Handledare: Mats Tjernberg Skatterätt VT 2001 Innehåll FÖRKORTNINGAR 3 1 INLEDNING

Läs mer

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt HFD 2015 ref 17 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig då andelsägare i fåmansföretag genom olika förfaranden har placerat företagets verksamhet i ett företag och likvida medel i ett annat, indirekt

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag

Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag SKATTENYTT 2009 273 Karl-Johan Grundström Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag Skatterättsnämnden har genom två nyligen avgjorda förhandsbesked funnit att ägare till kvalificerade andelar

Läs mer

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden Ända sedan Regeringsrättens avgöranden i RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not 61 har det förelegat osäkerhet om förhållandet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 februari 2014 i mål

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

När föreligger utdelning skatterättsligt?

När föreligger utdelning skatterättsligt? SKATTENYTT 2008 225 Peter Melz När föreligger utdelning skatterättsligt? Synpunkter mot bakgrund av RÅ 2007 not. 161 Regeringsrätten har i en rad domar bedömt om utdelning från aktiebolag förelegat skatterättsligt.

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 Målnummer: 3435-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-12-19 Rubrik: Lagrum: Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag

Läs mer

Verksamhetsgren i inkomstskatten

Verksamhetsgren i inkomstskatten SKATTENYTT 2002 671 Eleonor Alhager Verksamhetsgren i inkomstskatten Denna artikel handlar om begreppet verksamhetsgren. Detta begrepp är av central betydelse för omstruktureringsformerna underprisöverlåtelse

Läs mer

Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt

Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt l e o n i e selt i n g Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt I artikeln resonerar författaren kring frågan om det är eller bör vara någon skillnad i innebörden av begreppet

Läs mer

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt?

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete med praktik i finansrätt, särskilt skatterätt 30 högskolepoäng Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? En studie om verksamhetens

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Vasakronan Malmöfastigheter AB, 556376-7267 Ombud: AA Svalner Skatt & Transaktion

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART GLP Properties AB Ombud: Skattejurist Lennart Staberg Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar

Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar UDV 747A06 2014 Föresläsning 1 IEI, LiU 747A06, Högre kurs i företagsskatterätt, 2015 747G13, Högre kurs i företagsbeskattning 2015 Jan Kellgren Föreläsning 2. Företagsöverlåtelser och omstruktureringar

Läs mer

Bolag eller inte bolag? det är frågan

Bolag eller inte bolag? det är frågan Anläggningskonferens 2014-11-05 Bolag eller inte bolag? det är frågan Annika Nordqvist, 08-563 072 44 annika.nordqvist@se.gt.com Tomas Rosenqvist, 018-65 81 21 tomas.rosenqvist@se.gt.com Föreningen inskränkt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1997 ref. 60

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1997 ref. 60 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1997 ref. 60 Målnummer: 6055-96 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1997-10-02 Rubrik: Lagrum: Enligt ett avtal mellan en arbetsgivare och en anställd överlämnas på närmare angivna

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

Beräkning av anskaffningsvärden idag och i framtiden

Beräkning av anskaffningsvärden idag och i framtiden 626 SKATTENYTT 2006 Peter Nilsson Beräkning av anskaffningsvärden idag och i framtiden Normalt är det enkelt att beräkna anskaffningsvärdet i samband med olika förvärv. Reglerna om bl.a. kvalificerade

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 70

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 70 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 70 Målnummer: 1211-99 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2002-10-16 Rubrik: Den omständigheten att en utlandssvensk inte varit oinskränkt skattskyldig i ett annat land

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 55

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 55 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 55 Målnummer: 2315-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-06-23 Rubrik: Beskattning av båtförmån (I och II). Inkomsttaxering 2002-2005

Läs mer

Skattelagstiftningsprojektet www.skattelagstiftningsprojektet.se

Skattelagstiftningsprojektet www.skattelagstiftningsprojektet.se Disposition Allmänt om rättsprinciper Likhetsprincipens konstitutionella grunder Likabehandling i rättstillämpning EUD HFD Skatteverket 1 Allmänt om rättsprinciper Principstruktur i skatterätten Omfattning

Läs mer

HFD 2013 ref. 11 Förhandsbesked, skatter inkomstskatt; Fåmansföretag

HFD 2013 ref. 11 Förhandsbesked, skatter inkomstskatt; Fåmansföretag HFD 2013 ref. 11 Förhandsbesked, skatter inkomstskatt; Fåmansföretag Fråga om andelar i fåmansföretag varit kvalificerade på grund av verksamhet i fastighetsförvaltning som bedrivits av företaget (I) respektive

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 91

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 91 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 91 Målnummer: 7569-08 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-11-25 Rubrik: En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2013 ref. 11 Målnummer: 2613-12 Avdelning: Avgörandedatum: 2013-03-14 Rubrik: Fråga om andelar i fåmansföretag varit kvalificerade på grund av

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

*Skatteverket 1(6) Rättsavdelningen/enhet 3 Håkan Söderberg Datum Dnr 010-5748372 2009-11-04 131 818441-09/111

*Skatteverket 1(6) Rättsavdelningen/enhet 3 Håkan Söderberg Datum Dnr 010-5748372 2009-11-04 131 818441-09/111 *Skatteverket 1(6) Dnr Beskattning av ersättning som läkare och sjukgymnaster kan erhålla vid s.k. ersättningsetablering 1 Sammanfattning I den utsträckning ersättningen en läkare eller sjukgymnast erhåller

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 Målnummer: 5070-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-27 Rubrik: Lagrum: Fråga om tillämpning av skatteflyktslagen vid omläggning

Läs mer

HFD 2014 ref 62. Lagrum: 9 kap. 2 och 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 62. Lagrum: 9 kap. 2 och 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 62 Ett företag vars verksamhet är inriktad på ekologiska produkter har inte fått avdrag för utgifter för att kompensera för den klimatpåverkan som följer av bolagets transporter. Förhandsbesked

Läs mer

Uttagsbeskattning. Withdrawal taxation. Masteruppsats. Affärsjuridiska programmen termin 10. Linköpingsuniversitet. Författare: Tomas Jägenstedt

Uttagsbeskattning. Withdrawal taxation. Masteruppsats. Affärsjuridiska programmen termin 10. Linköpingsuniversitet. Författare: Tomas Jägenstedt LIU-IEI-FIL-A--12-01325 SE Masteruppsats Affärsjuridiska programmen termin 10 Linköpingsuniversitet Uttagsbeskattning Withdrawal taxation Författare: Tomas Jägenstedt Handledare: Maria Nelson Vårterminen

Läs mer

Skattebefriade subjekts möjligheter att åberopa dubbelbeskattningsavtal

Skattebefriade subjekts möjligheter att åberopa dubbelbeskattningsavtal S K A T T E N Y T T 2 0 0 7 411 David Kleist Skattebefriade subjekts möjligheter att åberopa dubbelbeskattningsavtal 1 Inledning Som förutsättning för att en person ska medges förmåner enligt ett dubbelbeskattningsavtal

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 38 Målnummer: 6517-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-06-11 Rubrik: En enskild näringsidkare har medgetts avdrag för utgifter för egen

Läs mer

Fråga om en oriktig uppgift har medfört att ett taxeringsbeslut blivit felaktigt.

Fråga om en oriktig uppgift har medfört att ett taxeringsbeslut blivit felaktigt. HFD 2013 ref 51 Fråga om en oriktig uppgift har medfört att ett taxeringsbeslut blivit felaktigt. Lagrum: 4 kap. 16 och 18 taxeringslagen (1990:324) Skattemyndigheten beslutade vid omprövning den 12 december

Läs mer

Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar?

Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar? u l f ma g n u s s o n Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar? Synpunkter med anledning av två intressanta avgöranden Skatterättsnämnden och Förvaltningsrätten i Göteborg

Läs mer

Innehållsregister 2000

Innehållsregister 2000 INNEHÅLL 2000 731 Innehållsregister 2000 Författarregister Alhager, Magnus och Bergmann, Elisabeth: Något om diskrimineringsförbuden i EG-rätten och dubbelbeskattningsavtalen... 4 171 Anclow, Per: Fastighetstaxering

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Chefsjurist Jonas Anderberg Mäklarsamfundet Juridik Box 1487 171 28 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

Civilrättsliga begrepp i skatterätten -En rättsvetenskaplig studie med särskild betoning på gåvobegreppet

Civilrättsliga begrepp i skatterätten -En rättsvetenskaplig studie med särskild betoning på gåvobegreppet Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Juridiska Institutionen Civilrättsliga begrepp i skatterätten -En rättsvetenskaplig studie med särskild betoning på gåvobegreppet Tillämpade studier 30 hp Vt

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 49

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 49 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 49 Målnummer: 4676-97 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1998-09-24 Rubrik: Lagrum: Diskrimineringsförbudet i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Cypern har

Läs mer

Radenka Nikic 2015 02 17

Radenka Nikic 2015 02 17 AFFÄRSJURIDISKA PROGRAMMET Promemoria 2 Verksam i betydande omfattning ur en styrelsemedlems perspektiv Radenka Nikic 2015 02 17 1. Inledning 1.1 Vad är ett fåmansföretag? I 56 och 57 kap. IL återfinns

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14 Målnummer: 4001-07 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2008-05-09 Rubrik: Lånefordringar på intresse- och dotterföretag har inte ansetts utgöra värdepapper eller

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 Målnummer: 402-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-11-01 Rubrik: Synnerliga skäl att underlåta beskattning för s.k. förbjudet lån har efter en sammantagen

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 november 2009 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Pär Börnfors LRF Konsult AB Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Avdelning 3 DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Sida 1 (7) KLAGANDE Guldmyran Bostadsrätt AB, 556618-8560 Ombud: Advokat David Kleist och advokat Mart Tamm Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg

Läs mer

Frivillig rättelse inom taxering En diskussion kring gällande rätt och rättssäkerhet

Frivillig rättelse inom taxering En diskussion kring gällande rätt och rättssäkerhet Maria Luvö Frivillig rättelse inom taxering En diskussion kring gällande rätt och rättssäkerhet Voluntary correction in taxation A discussion about valid law and legal security Skatterätt och ekonomi Examensarbete

Läs mer

Presumtionsansvar vid skada på omhänderhavd egendom

Presumtionsansvar vid skada på omhänderhavd egendom JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Simon Henderson Presumtionsansvar vid skada på omhänderhavd egendom Examensarbete 20 poäng Handledare Eva Lindell-Frantz Skadeståndsrätt VT-2002 Innehåll SAMMANFATTNING

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 februari 2009 T 4474-07 KLAGANDE AA Ombud: Advokat NH MOTPART AKJ Ombud: Advokat BK SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 juni 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Jur. dr Urban Rydin LRF Konsult, Skattebyrån Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Tjänstebeskattning av negativ JAU möjlig?

Tjänstebeskattning av negativ JAU möjlig? j o h a n larsson Tjänstebeskattning av negativ JAU möjlig? Under senare år har Skatteverket visat ett stort intresse för att granska kommanditbolagsstrukturer där en eller flera fysiska delägare också

Läs mer

Beskattning av utländsk personal. 19 september 2013

Beskattning av utländsk personal. 19 september 2013 Beskattning av utländsk personal 19 september 2013 Innehåll Skatteverket Personal som är bosatt utomlands Allmänna regler Skattskyldig Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, SINK Skattefria ersättningar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 maj 2012 KLAGANDE 1. SalénHuset AB, 556662-7245 Ombud: Advokat Bill Andréasson Västra Trädgårdsgatan 11 A 111 53 Stockholm 2. Skatteverket

Läs mer

HFD 2014 ref 40. Lagrum: 7 kap. 3 a och 1 kap. 9 mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 80 i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG

HFD 2014 ref 40. Lagrum: 7 kap. 3 a och 1 kap. 9 mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 80 i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG HFD 2014 ref 40 Bevisfrågor vid tillämpningen av bestämmelserna i 7 kap. 3 a mervärdesskattelagen om omvärdering av beskattningsunderlag vid omsättning av koncerninterna tjänster. Lagrum: 7 kap. 3 a och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 5 oktober 2012 KLAGANDE AA Ombud: BB Deloitte AB 113 79 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGADE AVGÖRANDEN Kammarrätten

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 114

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 114 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 114 Målnummer: 2593-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2010-12-02 Rubrik: Lagrum: En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots

Läs mer

Kvalificerad andel i fåmansföretag en studie av rekvisitet "verksam i betydande omfattning"

Kvalificerad andel i fåmansföretag en studie av rekvisitet verksam i betydande omfattning JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Camilla Carlströmer Kvalificerad andel i fåmansföretag en studie av rekvisitet "verksam i betydande omfattning" Examensarbete 20 poäng Handledare: Mats Tjernberg

Läs mer

Allokering av utdelningsinkomster

Allokering av utdelningsinkomster Allokering av utdelningsinkomster David Kleist Skatteforskningsdagen den 19 mars 2015 Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Allokering av inkomst Vad avses med allokering? Del i ett större forskningsprojekt,

Läs mer

Inga förhandsbesked om ränteavdragsbegränsningen

Inga förhandsbesked om ränteavdragsbegränsningen 560 SKATTENYTT 2015 ANDERS HULTQVIST Inga förhandsbesked om ränteavdragsbegränsningen Länge har möjligheten till förhandsbesked varit medlet att snabbt få fram prejudikat i ovissa skattefrågor. När generalklausulen

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92 Målnummer: 1431-02 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2002-11-20 Rubrik: En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad.

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1)

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) 42 SKATTENYTT 2014 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 5 november 2014 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AB Segulah, 556488-6736 Ombud: AA och BB Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Skattetillägg vid tillämpning av skatteflyktslagen?

Skattetillägg vid tillämpning av skatteflyktslagen? Skattetillägg vid tillämpning av skatteflyktslagen? av anders hultqvist 1. inledning Inledningsvis vill jag påpeka att jag tidigare skrivit om problemet med skattetillägg vid tillämpning av skatteflyktslagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv PM2 Företagsbeskattning, 747A06 Jan Kellgren LINKÖPINGS UNIVERSITET Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv Therése Helander Inledning Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 Inkomstskattelagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 7 april 2014 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Hansa Corner, 769609-6184 Ombud: AA och BB PricewaterhouseCoopers AB Box 4009 211 31 Malmö

Läs mer

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 54 Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern har den avtalade ersättningen för respektive fastighet ansetts kunna ligga till grund för beskattningen.

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm REGERINGSRÄTTENS DOM 1(5) meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud Advokaten Markus Lauri Legare Advokatbyrå AB Box 19080 104 32 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 26 september 2013 KLAGANDE Effektiv Måleri i Mölndal AB, 556475-9917 Ombud: Advokat Jimmy Carnelind MAQS Law Firm Box 11918 404 39 Göteborg

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 1019 1022-08. meddelad i Stockholm den 28 november 2008 KLAGANDE AA. MOTPART Skatteverket 171 94 Solna

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 1019 1022-08. meddelad i Stockholm den 28 november 2008 KLAGANDE AA. MOTPART Skatteverket 171 94 Solna 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 28 november 2008 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 19 december 2007 i mål nr 895-06,

Läs mer

Högre kurs i företagsbeskattning PM 2. Skatteverkets ställning

Högre kurs i företagsbeskattning PM 2. Skatteverkets ställning Högre kurs i företagsbeskattning PM 2 Skatteverkets ställning VT 2015 Jenny Sundbom Inledning Skatteförvaltningen sköts av Skatteverket som är en myndighet vilken bildades 2004 från de tidigare 10 Skattemyndigheterna

Läs mer