Bevisbörda och beviskrav i tvist om värdering vid tvångsinlösen av fastighet Peter Tagestam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bevisbörda och beviskrav i tvist om värdering vid tvångsinlösen av fastighet Peter Tagestam"

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Bevisbörda och beviskrav i tvist om värdering vid tvångsinlösen av fastighet Peter Tagestam Examensarbete i Civilrätt, 30 hp Examinator: Christian Diesen Stockholm, Höst 2011

2 Förkortningar HD NJA SOU RF RB ExprL PBL FBL Högsta domstolen Nytt juridiskt arkiv Statens offentliga utredningar Regeringsformen Rättegångsbalken Expropriationslag Plan- och bygglag Fastighetsbildningslag 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Metod och disposition Avgränsning Tvångsinlösen av fastighet Grundlagen Europakonventionen Expropriationslagen Fastighetsbildningslagen Plan- och bygglagen Ersättning och värdering vid tvångsinlösen Ersättning Värdering Marknadsvärde Ekonomisk värdering Värdering i juridiska sammanhang Ortsprismetoden Avkastningsmetoden Produktionskostnadsmetoden Influensregeln Vinstfördelning Lagändringen Bevisbörda i tvistemål samt bevisbördeteorier Bevisning i civilprocesser Falsk bevisbörda Åberopsbörda Bevisning i tvister om ersättning för tvångsinlöst fastighet Bevisning i skadeståndsrättsliga tvister Bevisbördeteorier Dogmatiska teorier Sannolikhetsteorier Ursprungsteorin samt teorier som bestäms av det sedvanliga

4 Överviktsprincipen Rättviseteorier Bevissäkringsteorier Stabilitetsteorin Konsekvensteorier Materiellträttsliga teorier Delad bevisbörda Bevisbördereglerna applicerade på uppsatsämnet Dogmatiska teorier Sannolikhetsteorier Rättviseteorier Bevissäkringsteorier Stabilitetsteorin Konsekvensteorier Materiellträttsliga teorier Beviskrav i tvistemål Allmänt om beviskrav Flexibelt eller konstant beviskrav Normalbeviskravet i tvistemål Bevislättnadsregler i lagen RB 35: Miljöbalken 32 kap. 3 3st Bevisvärdering Värdemetoden Temametoden Beviskrav i expropriationsmål Genomgång av praxis Rättsfall Sammanfattning av praxis Avslutande kommentarer Sammanfattning Källförteckning

5 1 Inledning Att tvångsvis förvärva en fastighet kan vara den sista åtgärden efter en lång förhandling om köp av fastighet. Många gånger är anledningen till att förhandlingarna om förvärv strandat grundat på olika uppfattningar om värdet på fastigheten. När parterna till slut hamnar i domstol och skall bevisa vilket värde fastigheten har, krävs det att parterna övertygar domstolen på vilket vis ersättningen skall beräknas. Det ligger i sakens natur att en fastighetsägare begär så mycket ersättning som möjligt för sin egendom och att en förvärvare inte har för avsikt att betala mer än vad han anser att marken är värd. Domstolen har en svår uppgift avseende bevisbörda och beviskrav i mål om ersättning för fastigheter, speciellt då den exproprierade parten enligt lag har rätt till full ersättning för skadan. Att beräkna ett värde på en fastighet utan att realisera fastigheten är väldigt svårt och ställer höga krav på domstolen. Jag intresserar mig för hur domstolen skall hantera bevisningen i dessa fall då man ofta arbetar med hypotetiska siffror och sällan kan anse att bevisningen är av sådan stark karaktär att den kan anses avgörande. Min intuition med arbetet har varit att belysa några av de svårigheter med en korrekt värdering som finns på området samt att försöka undersöka hur beviskravets och bevisbördans placering ser ut i svensk rätt vad det gäller värdering av tvångsvis inlöst fastighet. Jag kommer även att gå igenom grunderna för både tvångsvis markåtkomst samt för bevisbörda och beviskrav. 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att analysera beviskrav och bevisbörda när det uppstår en tvist mellan parter om värdet av fastigheten där man har ansökt om tvångsinlösen. Vidare skall jag belysa problematiken med bevisningen i mål om bestämmande av värdet i ovan nämnda situationer. Jag kommer även att 5

6 studera praxis på området för att se om det finns likheter i metoderna som används mellan domstolarna. 1.2 Metod och disposition Jag har valt att undersöka ämnena i examensarbetet med en rättsdogmatisk metod vilket innebär att jag har utgått delvis från praxis på området men främst genom doktrin. De rättskällor jag har använt mig av är lagtext, förarbeten, rättspraxis och doktrin. När det gäller urvalet av materialet har jag fokuserat på nyare rättsfall och litteratur, i vissa fall har jag använt äldre källor då jag har ansett att de har varit relevanta. För att utvärdera rättsläget på området har jag ibland behövt analysera och resonera för att komma fram till de slutsatser som redovisas. Arbetet startar med att jag gör en översiktlig genomgång av möjligheterna att tvångsvis förvärva fast egendom. Denna genomgång har ej som syfte att vara uttömmande utan skall ses som en redogörelse av vanligt förekommande metoder som används. Därefter kommer jag att göra en liknande framställning av ersättning och värdering av fastigheter som är tvångsvis förvärvade. I efterföljande avsnitt kommer jag att gå igenom bevisbördan och dess placering i tvistemål. En genomgång av de olika bevisbördeteorier som finns i doktrinen kommer att belysas. I avsnitt 5 kommer jag att undersöka beviskravet i tvistemål och även där gå igenom doktrinens olika metoder för att avgöra bevisningens styrka i olika situationer. I det sista avsnittet kommer jag att belysa ett antal fall gällande bevisbörda och beviskrav i samband med tvångsinlöst fastighet för att göra en analys av hur domstolen har avgjort frågorna. Dessa fall är endast slumpvis utvalda och inte heller de avspeglar någon uttömmande belysning av praxis på området. 6

7 1.3 Avgränsning Denna uppsats kommer endast att ta upp bevisbörda och beviskrav vid värdering av fastighet. Således kommer frågan om regler och krav för tvångsinlösen att beröras mer ur ett upplysningssyfte än ur ett utredningssyfte. Vid prövning av bevisbörda i tvistemålen är frågan om rätten till tvångsinlösen redan avgjord varför jag inte kommer att gå in på det ytterligare. Ämnena bevisbörda och beviskrav i tvistemål är vida omskrivna i doktrinen, på grund av utrymmesskäl har jag varit selektiv vad det gäller referenser och då valt de ledande författarna på området. Jag vill tillägga att jag har medvetet valt att använda mig av Per Olof Ekelöfs Rättegång IV äldre upplaga i kombination men den senare upplagan då den förre upplagan utgår från Ekelöfs egna anteckningar till skillnad från den senare upplagan, som har omarbetats i stor utsträckning av andra författare. 7

8 2 Tvångsinlösen av fastighet Det är viktigt för ett samhälle eller en stat att kunna nyttja marken optimalt. Eftersom vi i Sverige, likt de flesta andra länder, har rätt att äga mark som enskild eller juridisk person måste det finnas en möjlighet för staten att säkerställa nödvändiga byggprojekt för exempelvis infrastruktur och bostäder. Sverige har genom lagstiftning tillsett att det finns möjligheter för en sådan tvångsvis markåtkomst genom ett flertal lagar. Orsaken till att en fastighet tvångsinlöses kan variera. Det anses viktigt ur ett samhällsperspektiv att det finns en möjlighet att nyttja mark så optimalt som möjligt och syftet med lagstiftningen är att planera bebyggelsen effektivt, även ekonomiska aspekter har haft betydelse. Möjligheten att ha kontroll över markpriserna samt att motarbeta markspekulationer har också legat till grund för lagstiftningen kring expropriation. 1 Nedan kommer en genomgång av några av de lagar som möjliggör tvångsvis markåtkomst. Denna genomgång är inte uttömmande utan endast ett urval av lagar för att läsaren skall få en inblick i reglerna kring tvångsinlösen av fastighet. 2.1 Grundlagen Att vi i Sverige har en möjlighet att tvångsvis överta äganderätten på en fastighet är i sig inte speciellt kontroversiellt och är till och med reglerat i grundlagen, 2 kap. 15 RF Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. 1 Bengtsson, Speciell fastighetsrätt miljöbalken, 2008 s

9 Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag. Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning. Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan. Enligt denna paragraf är det möjligt att tvingas avstå egendom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. I samma lagrum finner man också att den som avtvingats sin egendom skall vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Anledningen till lagstadgandet är att maximera samhällets vinst. Eftersom det är en grundlag får det ej stiftas en lag som står i strid med denna lag. 2.2 Europakonventionen Artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen från den 20 mars 1952 som gäller som lag i Sverige sedan föreskrivs det att Varje fysisk eller juridisk person skall ha rätt till respekt för sin egendom. Ingen får beröva sin egendom annat än i det 2 Lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 9

10 allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser. Ovanstående bestämmelser inskränker dock inte en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att reglera nyttjandet av egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse eller för att säkerställa betalning av skatter eller andra pålagor eller av böter och viten. Europadomstolen har i praxis tolkat artikeln utifrån att den innehåller tre regler. Den första regeln, som anses vara en huvudregel, utgör grunden om att egendom skall respekteras. Den andra regeln ställer upp villkor för när en egendom får berövas och den tredje regeln tar upp frågan hur en ägare kan begränsas i sin nyttjanderätt. 3 Att den första regeln (allmänna principen om egendoms respekt) alltid skall komma först och återspeglas i de andra två reglerna har tydliggjorts i fallet Sporrong och Lönnroth mot Sverige 4. Både grundlagen och europakonventionen bygger på att varje juridisk eller fysisk person skall ha rätt till respekt för sin egendom och det krävs att det görs en avvägning mellan det allmänna och det enskilda intresset i syfte att skapa en balans där emellan. För att tillförsäkra denna balans har Europadomstolen slagit fast att någon ersättning för ingreppet i äganderätten måste utges. 5 Att det finns ett krav på laglighet i artikeln innebär inte enbart att det skall finnas en laglig grund för tvångsvis markåtkomst utan även att lagen skall vara tillräckligt tydlig för att ingreppet skall kunna förutses och på så vis upprätthålla rättssäkerheten. 6 3 SOU 2007:29 s. 16 f. 4 Sporrong och Lönnroth mot Sverige, dom den 23 september 1982, serie A nr James m.fl. mot Storbritannien, dom den 21 februari 1986, serie A nr SOU 2008:99 s. 75f. 10

11 2.3 Expropriationslagen Expropriationslagen (1972:719) (ExprL) är den grundläggande lagen om tvångsvis markåtkomst i svensk rätt. Lagen ger en möjlighet att tvångsvis överta äganderätten till en viss fastighet, helt eller delvis. För att expropriation skall vara möjlig, måste ett lagstadgat expropriationsändamål vara uppfyllt, dessa ändamål regleras i 2 kap ExprL. I detta lagrum anges bland annat möjligheten för kommunen att expropriera mark för exempelvis framtida tätbebyggelse, kommunikationer, militära ändamål och näringsverksamhet. Näringsverksamhet enligt 2 kap. 4 ExprL är vanligt förekommande vid expropriationen för jord- och skogsbruk samt industrier. Eftersom det ofta är privata aktörer inblandade i näringsverksamheter är det av särskild vikt att man använder sig av expropriation som en sista utväg. Näringsverksamhet är det ändamål som majoriteten av privata aktörer använder sig av vid expropriationsansökningar. 7 För att tvångsförvärv genom lag får tillämpas krävs det principiellt att det är ekonomiskt lönsamt för samhället i stort. Man måste i samtliga fall göra en avvägning huruvida det är försvarbart att tvinga någon att avstå mark för någon annan och på så sätt förlora sin äganderätt. 8 Det är inte bara stat och kommun som kan använda sig av ExprL utan även andra, som tidigare nämnts, kan nyttja rätten till expropriation om de på ett betryggande sätt kan svara för att den exproprierade marken används på de sätt som avser ändamålet. Denna begränsningsregel har som syfte att förhindra missbruk av expropriation. 9 Antalet ärenden med ExprL som grund för tvångsvis marköverlåtelse är relativt få i förhållande till det totala antalet ärende om markåtkomst. Hänvisningar från andra lagar till ExprL är ofta förekommande och framförallt avseende beräkning av ersättning. Exempel på hänvisningar från andra lagar kan vara plan och bygglagen, ledningsrättslagen, väglagen och fastighetsbildningslagen. Andelen privata rättssubjekt som ansöker om markåtkomst har ökat de senaste 7 SOU 2007:29 s Se t.ex. 2 kap 12 expropriationslagen eller 6 ledningsrättslagen. 9 Expropriationslagen 2 kap

12 åren och är idag fler än statens ansökningar. 10 Möjligheten att tvångsinlösa fastigheter finns i alla stater i västvärden och ser förhållandevis likartad ut Fastighetsbildningslagen Genom fastighetsbildningslagen (FBL) kan man åstadkomma förändringar i äganderätten vad det gäller fastigheter. FBL är främst till för att skapa lämpliga fastigheter. Om en fastighet inte är lämplig för de ändamål som är tänkt, kan en fastighetsreglering enligt 5 kap justera fastigheterna vilket medför att de blir mer ändamålsenliga. Det finns två typer av marköverföring i FBL. Den ena är att mark byts mellan olika fastigheter för att få så optimala fastigheter som möjligt. Det kan även vara frågan om marköverlåtelse som liknar expropriation till exempel järnväg eller att allmän plats skall byggas. Enligt 5 kap. 2 FBL skall ersättning för överföring av mark ersättas med annan mark eller del i samfällighet om inte ersättning i pengar är mer ändamålsenligt. Om det är frågan om det mer expropriationsliknande intrånget skall reglerna i 5 kap. 10a FBL användas, som hänvisar till 4 kap ExprL Plan- och bygglagen Plan och bygglagen (PBL) innehåller många bestämmelser om hur mark får tagas i anspråk. Enligt 6 kap. 13 PBL har kommunen rätt att lösa ut fastigheter, mark och andra utrymmen genom detaljplanläggning om marken skall användas till allmän plats, där kommunen skall vara huvudman, samt annat än enskilt byggande om markens eller utrymmets användning för det avsedda ändamålet inte kan säkerställas ändå. I 2 kap. och 4 kap. anges vilka områden som skall redovisas i detaljplanen samt vilka intressen man skall ta hänsyn till vid planläggningen. Detta ger en bild av effektivitetskravet på markanvändningen SOU 2007:26 s SOU 2008:99 s. 109ff. 12 Victorin, Hager, Allmän Fastighetsrätt, 2008 s Victorin, Hager, som ovan, s. 46 f. 12

13 Genom lagstiftningen har man tillsett att kommunerna använder marken samhällsekonomiskt samt att vikten av proportionalitet vidhålls. Genom detaljplanering kan kommunen tvinga enskilda fastighetsägare att avstå mark för allmänna ändamål. 14 Enligt 4 kap. 36 PBL måste en detaljplan utformas så att fördelarna som kan vinnas med detaljplanen överväger de olägenheter som planen orsakar den enskilde, lagrummet kan jämföras med ExprL 2 kap Victorin, Hager, som ovan, s. 46 f. 13

14 3 Ersättning och värdering vid tvångsinlösen 3.1 Ersättning Att den som fråntvingats sin egendom i form av mark har rätt till ersättning framgår som jag tidigare har berört direkt av lag. Det är brukligt att beräkning av ersättningen för tvångsinlösta fastigheter, eller mark, skall göras med utgångspunkt i ExprL 4 kap. Enligt reglerna i 4 kap. skall en fastighetsägare som tvingas avstå äganderätten till sin fastighet på grund av tvångsförvärv, ersättas med hela värdet på fastigheten med en löseskilling. Om endast en del av fastigheten tvångsinlöses, skall en intrångsersättning som motsvarar minskningen av värdet på den kvarvarande fastigheten grunda storleken på ersättningen. Utöver intrångsersättning eller löseskilling skall en ersättning på 25 procent av det beräknade värdet betalas ut enligt 4 kap. 1 2st. Ersättning skall också lämnas för annan skada som har uppkommit. Detta kan till exempel vara ersättning för avveckling av ett företag, dock lämnas ingen ersättning för ideella värden. 15 Grundtanken i ExprL gällande ersättning bygger på skadeståndsrätten. Som exempel på vad som omfattas av rätten till ersättning kan nämnas orsakssambandet, grunderna för ersättningens bortfall och värderingen av skadan. Inom skadeståndsrätten delar man upp skadeståndet i två delar, inomoch utomobligatoriskt skadestånd. Inomobligatoriskt skadestånd skall ersätta avtalsbrott mellan parter som har ingått avtal medan det utomobligatoriska skadeståndet ersätter skada då det inte finns något relevant avtalsförhållande mellan parterna. När man beräknar storleken på ersättningen som skall utgå som skadestånd skall man jämföra den skadelidandes ekonomiska ställning efter skadan mot den ekonomiska ställningen före skadan. Skadeståndet skall motsvara skillnaden mellan dessa två ställningar vilket betyder att den 15 Prop. 2009/10:162 s

15 skadelidande förblir skadeslös i ekonomiska termer. Metoden som beskrivits ovan kallas för differensprincipen. 16 Även om grundtanken bygger på skadeståndslagens principer finns det avvikande regleringar och principer som man bör beakta. En tydlig avvikelse är uppdelningen i ExprL 4 kap. 1 om intrångsersättning, löseskilling och tillägget med 25 procent som inte används i de skadeståndsrättsliga principerna. Även i andra lagar som reglerar tvångsvis markåtkomst finner man avvikelser från principerna i skadeståndsrätten. I FBL finner vi en lösning som bygger på en vinstfördelningsprincip. Då FBL har som syfte att öka värdet på de reglerade fastigheterna uppkommer en vinst. Denna vinst, som kallas båtnad, skall fördelas på de inblandade fastigheterna. I förarbetena till FBL 17 ansåg man att det inte gick att använda sig av samma metod vid beräkning av ersättning som finns i ExprL då expropriation ansågs vara ett ensidigt tvångsförvärv. Diskussionen om ersättningsbestämmelserna fortsatte även efter lagens ikraftträdande. Först år 1993 reformerades lagen vilket innebar att reglerna i ExprL om ersättning skall tillämpas enligt FBL även om vinstfördelningsprincipen fortfarande skall beaktas. 18 I den nuvarande lydelsen finner man vinstfördelningsprincipen i 5 kap. 10 a st. 3 FBL. 3.2 Värdering När ett värde skall bestämmas för en del eller en hel fastighet krävs det antingen att parterna kommer överens om ett specifikt värde eller att domstolen avgör värdet efter vad som framkommit under förhandling. I ExprL 4 kap 1 framgår det att en exproprierad fastighet skall ersättas enligt marknadsvärdet. För att komma fram till en summa som skall avspegla det faktiska marknadsvärdet använder domstolen sig av olika metoder. Nedan kommer jag först att 16 SOU 2008:99 s Prop. 1969:128 s. B 383 f. 18 Prop. 1991/92:127 s. 41 f. 15

16 göra en genomgång av termen marknadsvärde för att vidare redogöra för de vanligaste värderingsmetoderna som används vid värdering av fastigheter Marknadsvärde Marknadsvärdet är en objektiv bedömning av ett värde på en egendom vid en fastställd tidpunkt. Det betyder att det fastställda marknadsvärdet är det pris fastigheten sannolikt skulle betingat vid en försäljning på den allmänna marknaden. För att komma fram till ett marknadsvärde använder man olika metoder, till exempel ortprismetoden, som jag nedan kommer att gå igenom. I 1971 års proposition framhöll man denna metod som den som var mest användbar vid bedömningen av marknadsvärdet. 19 I remissvaren för proposition 2009/10 om ersättning vid expropriation efterfrågades en tydligare definition av begreppet marknadsvärde i lagen. Regeringen ansåg dock att någon sådan definition inte var nödvändig. 20 Eftersom det är av stor vikt att bedömningen blir exakt, uttalar man även i 1971 års proposition att det i slutändan är upp till domstolen att avgöra vilken metod som passar bäst in i det enskilda fallet då bedömningar i marknadsvärde skall ske. Vid en värdering för ett juridiskt ändamål krävs exakthet då det inte är godtagbart att domstolen lämnar ett ungefärligt värde till parterna. Jämför man detta med en fastighetsekonomisk teori räcker det där med ett prisintervall då någon mer exakthet inte går att beräkna Ekonomisk värdering Som ovan nämnts skall ett marknadsvärde vara en objektiv bedömning av ett värde på en viss egendom vid en viss fastställd tidpunkt. I utomrättsliga värderingar är det nästan alltid ett ungefärligt värde man söker. Det är i det närmaste alltid ett intervall mellan två möjliga värden där det sökta värdet 19 Prop. 1971:122 s Prop. 2009/10:162 Ersättning vid expropriation s Hager, Värderingsrätt, 1998 s. 388ff. 16

17 återfinns någonstans mitt i mellan. Eftersom marknadsvärdet enligt ekonomisk teori är ett statiskt begrepp där en försäljning är en abstraktion som inte kommer att realiseras kan man inte göra annat än att uppskatta eller bedöma dess värde. För att få fram ett värde som kan uttrycka ett marknadsvärde, krävs det att man genom ett flertal prisobservationer för ett identiskt objekt sammanställer data i ett diagram där det mest frekventa priset kommer visa sig. Det kommer förekomma priser både över och under denna nivå och desto längre ifrån det mest frekventa priset man kommer avtar antalet överrenskommelser, denna metod brukar kallas för normalfördelning. 22 Den centrerade vertikala linjen markerar det mest frekventa pris som uppmätts. Detta pris är det mest sannolika pris som objektet skulle inbringa vid försäljning. Med detta sagt kan man konstatera att marknadsvärdet noteras i den mest frekvent återkommande prissumman. Det bör noteras att även om ett pris är relativt frekvent men det ligger utanför den mest frekventa punkten, är det priset inte ett marknadsvärde. 23 Eftersom marknadsvärdet återspeglar det normala priset eller det genomsnittliga värdet betyder det att man inte eftersöker något individuellt värde utan det är endast en uppskattning av vad man eventuellt kan förvänta sig, oftast är resultatet också utformat som ett intervall. Att värdet oftast är ett intervall beror på att det finns alltid ett mått av osäkerhet i värderingen. I praktiken utgör denna osäkerhet ingen skillnad när det handlar om ekonomiska värderingar då en aktör på marknaden alltid söker 22 Hager. Ämnet värderingsrätt och förhållandet mellan juridik och ekonomi en grundläggande frågeställning. Om förutsättningar och brister. SvJT 2007 s. 288 f. 23 Hager, som ovan, s. 288 ff. 17

18 det bästa möjliga priset. Priset förhandlas och på så vis fördelas osäkerheten mellan parterna Värdering i juridiska sammanhang När man skall värdera ett objekt för ett rättsligt avgörande krävs det att värderingen är korrekt och visar en sann bild av vad objektet är värt för att avgörandet skall vara riktigt. Om man i en rättslig tvist har att avgöra värdet på ett objekt där en part skall sättas i samma ekonomiska situation som innan skadan, krävs det att man preciserar skadan i kronor och ören för att den skadade parten ska försättas i oförändrad situation. Vid situationer som nu sagts är det i förarbeten och praxis uttalat att man i första hand skall ersätta marknadsvärdet på objektet. 25 Här har man hänvisat till en ekonomisk teori som ger en väldigt schabloniserad och osäker redovisning av ett belopp. Som jag tidigare har påtalat återger det ekonomiska marknadsvärdet en fingervisning av hur stort värdet på objektet är. Detta marknadsvärde indelas också som ovan visats oftast i intervaller om belopp och inte i en exakt siffra vilket i sin tur medför problem då man skall använda marknadsvärdet i juridiska värderingar. 26 Vid juridiskt värderingar finns det ofta parametrar som måste föras in i bedömningen vilka inte har någon betydelse vid en ekonomisk värdering. Detta kan till exempel vara kausalsambandet mellan två händelser eller att domstolen skall bortse från omständigheter som exempelvis influensregeln 27. Genom att dessa parametrar läggs till förändras grunden för hur marknadsvärdet beräknas vilket medför att man skapar ytterligare osäkerhet i beloppet som redovisas. Eftersom denna uppsats handlar om tvångsinlösen av fastighet finns det anledning att här ta upp de problem som finns med att använda den ekonomiska beräkningsmodellen av marknadsvärdet då man skall ta fram ett 24 Hager, som ovan, s. 285 f. 25 SOU 2008:99 s. 143 f. 26 Hager, Ämnet värderingsrätt och förhållandet mellan juridik och ekonomi en grundläggande frågeställning. Om förutsättningar och brister. SvJT 2007 s. 290 ff. 27 Se vidare

19 marknadsvärde för en fastighet. Som jag tidigare har nämnt skall ersättningen då någon part tvingas sälja hela eller delar av sin fastighet ersättas fullt ut enligt marknadsvärdet. Då marknadsvärdet inte ger en individuell bedömning i det enskilda fallet medför det att den part som fått sin egendom tvångsvis inlöst i det flesta fall får ersättning som antingen är större eller mindre än det verkliga värdet. Det är endast i ett fåtal fall den skadelidande får korrekt ersättning i lagens mening. 28 För att domstolen skall kunna ge en rättvis bild av värdet på en fastighet som skall tvångsinlösas krävs det att domstolen tar särskild hänsyn till att det föreligger en skillnad mellan den rättsliga värderingen och den utomrättsliga värderingen. Om domstolen är medveten om denna problematik eller ej kan avgöra huruvida rätt ersättning utdöms och i slutändan också hur rättssäkra dessa lagregler som hänvisar till marknadsvärdemetoden är. Om man exemplifierar ovan sagda argument får man fram ett resultat som ser ut som följer. Om antalet prisnoteringar är högt och relativt fördelat på ett större spann på prislinjen medför det att osäkerheten är stor då intervallet mellan de olika prisnoteringarna är stor. Om det istället finns ett mindre antal prisnoteringar som är ungefärliga i storlek, stramas frekvenskurvan åt och säkerheten ökar avseende objektets värde, dock bör det påpekas att det krävs ett visst antal prisnoteringar för att man ens skall anse att det handlar om ett marknadsvärde SOU 2008:99 s. 128 f. 29 Hager. Ämnet värderingsrätt och förhållandet mellan juridik och ekonomi en grundläggande frågeställning. Om förutsättningar och brister. SvJT 2007 s. 294 f. 19

20 3.2.2 Ortsprismetoden Som jag tidigare har varit inne på är ortsprismetoden den metod som skall användas vid beräkning av marknadsvärdet i första hand. Ortsprismetoden innebär att man studera genomförda försäljningar med likvärdiga fastigheter på orten för att få fram ett snittpris som kan användas vid värderingen. Skillnader i fastigheternas skick, storlek, läge samt säljarens ställning vid försäljningen kan ha stor betydelse vid uträkningen av värdet. 30 Eftersom marknadsvärdet på den expropriationsaktuella fastigheten uppskattas efter en bedömning av jämförda fastigheter krävs det att likheten av de jämförda fastigheterna är så stor som möjligt. Är fastigheterna i stort sätt identiska vad det gäller ålder, storlek, läge och tidpunkt är säkerheten högre i frågan om uppskattningen av värdet, skiljer det sig mycket kan det krävas omfattande justeringar. Man bör också beakta att det krävs ett visst antal jämförbara objekt för att jämförelsen skall vara rättvis. Finns det för få objekt på orten att jämföra med är ortsprismetoden ingen bra metod att tillämpa Avkastningsmetoden När man använder sig av avkastningsmetoden gör man en bedömning av storleken på den framtida avkastningen för expropriationsobjektet. Denna metod skall enligt 1971 års utredning användas som en andrahandsmetod Prop. 1971:122 s SOU 2007:29 s. 32ff. 32 Prop. 1971:122 s

21 Eftersom denna metod beräknar den framtida avkastningen av fastigheten är den inte lämplig då det handlar om fastigheter med bostadshus som skall tvångsinlösas. 33 Då det finns ett samband mellan vad marknaden vill betala för en avverkningsbar fastighet och vad fastigheten är värd då värdet återfinns i det avverkningsbara är avkastningsmetoden en bra metod för att få fram ett marknadsvärde när det är frågan om skog eller annan mark som är avverkningsbar Produktionskostnadsmetoden Den sista metoden som nämns i förarbetena för att få fram ett marknadsvärde är produktionskostnadsmetoden. Denna metod beräknar kostnaderna för att uppföra fastigheten. Eftersom man inte alltid kan säga att marknadsvärdet på fastigheten är lika med kostnaden att uppföra en fastighet, bör man vara särskilt noggrann när man tillämpar denna metod. I första hand skall metoden användas som en kontroll av de andra metoderna. 35 I förarbetena framhölls att metoden kan vara bra att använda om det inte föreligger något reellt marknadsvärde på den fastighet som skall tvångsförvärvas. Exempel på byggnader var gudstjänstlokaler, sjukhus samt militära byggnader. Produktionskostnadsmetoden innebär en förhöjning av marknadsvärdet med syfte att ersättningen skall vara skälig Influensregeln I ExprL 4 kap 2 finner man influensregeln som medför att man i vissa fall ej skall ta hänsyn till den påverkan som expropriationen har medfört på värdet av fastigheten. Detta är ett undantag från huvudregeln att ersättningen skall motsvara marknadsvärdet. När man använder sig av denna regel skall man ta 33 SOU 2007:29 s Hager, Värderingsrätt, 1998 s Hager, som ovan, s. 427ff. 36 Prop. 1971:122 s. 173 f. 21

22 hänsyn både till den positiva inverkan som den negativa inverkan. Som exempel kan nämnas ett kärnkraftsverk som skall byggas, fastigheterna som exproprieras för detta ändamål får troligen ett lägre marknadsvärde på grund av närheten till kärnkraftsverket Vinstfördelning Enligt reglerna om vinstfördelning i FBL 5 kap. 10a 3st skall man vid värderingen av fastigheten ta särskilt hänsyn det värde fastigheten har för den tillträdande parten. Detta är en undantagsregel som är tillämpbar då det handlar om mark för enskilt ändamål. Man bortser då från ExprL beräkningsmetod och använder sig av den metod som passar bäst i det enskilda fallet. 38 I praktiken har det enligt praxis 39 blivit genomsnittsvärdeprincipen, som är en indirekt vinstfördelningsmetod, som är den dominerande metoden för att beräkna värdet. Enligt genomsnittsvärdeprincipen skall mark som överförs till en fastighet för enskild bebyggelse ersättas med det genomsnittliga tomtvärdet inom den utökade fastigheten. På så vis fördelas den vinst som skapas i den nya fastigheten till båda parter. 40 Det har i praxis framhållits att det inte är rimligt att en avstående fastighetsägare ej får ta del av den vinst som skapas genom den nya fastighetsbildningen. Det har till och med ansetts att den avstående parten skall få en större del av vinsten. 41 Då de kommersiella tvångsförvärven ökar från privata aktörer där man bedriver vinstdrivande verksamheter 42 har regeringen tillsatt en utredning som skall undersöka om en liknande regel om vinstfördelning kan införas i ExprL. Utredningen skall redovisas senast den 1 oktober SOU 2007:29 s Prop. 1991/92: 127 s NJA 1956 s SOU 2008:99 s. 193 f. 41 NJA 1989 s SOU 2007:29 s. 95 f. och 137 f. 43 Dir 2011:20 Kommittédirektiv, Vinstfördelning vid expropriation. 22

23 3.2.7 Lagändringen 2010 Den 1 augusti 2010 ändrades lagen om ersättningsreglerna i ExprL. Man tillförde de ovan nämnda påslaget på 25 procent av ersättningen samtidigt som man tog bort de tidigare reglerna om begränsning i ersättningen (presumtionsregeln samt toleransavdraget). Anledningen till ändringen var att stärka äganderätten och skapa en säkrare ställning för fastighetsägaren ur ett värderingshänseende Se vidare i Prop. 2009/10:162 23

24 4 Bevisbörda i tvistemål samt bevisbördeteorier 4.1 Bevisning i civilprocesser Att åläggas bevisbördan betyder att bära risken för att ett rättsfaktum kan utredas tillräckligt i målet. Kan parten inte framställa tillfredsställande bevis för domstolen kan domstolen inte lägga omständigheten till grund för prövningen i målet. 45 Reglerna om bevisning i civilprocesser finner man i rättegångsbalken. I 35 kap. 1 finner man grundregeln i det svenska rättssystemet vad det gäller bevisning, principen om fri bevisprövning. Denna paragraf ger rätten en möjlighet att efter samvetsgrann prövning av allt, som förekommit, avgöra vad i målet som är bevisat. Det betyder att rätten avgör vad som skall användas som bevisning i målet för att fastslå en dom. Svensk rätt har i princip 46 fritt att bedöma bevisvärdet av det som har lagts fram vid rättegången. Bevisbördan i tvistemål skiljer sig relativt mycket från den i brottsmål. Vanligtvis är reglerna enklare i brottsmål än i tvistemål. Det är inte ovanligt att bevisbördan fördelas mellan parterna i tvistemål vilket innebär att en part kan ha bevisbördan för ett rättsfaktum medan den andre parten har bevisbördan för något annat rättsfaktum i samma tvist. Ordet bevisbörda är en viktig och central del i en process men bevisbördan är inte reglerad i svensk rätt, det finns dock specialregler i till exempel konsumentköplagen som tydligt återger vem som skall bevisa vad. Dessa regler benämns i doktrinen som bevisbörderegler. 47 En princip som är viktig och ofta tillämpad är att den part som har bäst möjlighet att säkra bevisningen för ett visst rättsfaktum skall bevisa detta. Tidigare har man ansett att kärande part skall vara den som bevisbördan läggs på, detta har sedermera förändrats och numera är den rådande uppfattningen att 45 Ekelöf m.fl. Rättegång IV, 2009 s Jfr. RB 35 kap 14 och 36 kap 3 och 6 47 Ekelöf m.fl. Rättegång IV, 2005 s

25 bevisbördans placering skall bero på ändamålet med den ifrågavarande materiella regel som tillämpas i fallet Falsk bevisbörda Den falska bevisbördan, som ofta blandas ihop med den äkta bevisbördan, kan skifta mellan parterna under processens gång. När en kärandepart lyckas lägga fram tillräcklig bevisning för ett rättsfaktum som han har bevisbördan för, övergår bevisbördan till motparten som måste motbevisa de påståenden kärande bevisat, annars tappar han målet. Om svaranden lyckas motbevisa käranden återgår bevisbördan till käranden. Detta brukar kallas den falska bevisbördan. Man skall inte sammanblanda den äkta bevisbördan med den falska då den äkta bevisbördan alltid bärs av samma part Åberopsbörda Att ha åberopsbördan i dispositiva tvistemål betyder inte att man skall bevisa något utan endast att man måste påstå något. Påståendet måste vara så tydligt att motparten förstår vilka rättsfakta som åberopas. Dessa rättsfakta begränsar rättens prövning i målet vilket innebär att ett rättsfaktum som inte åberopas får ej heller läggas till grund för domen. Det är vanligast att den som åberopar ett rättsfaktum också skall bevisa detta Bevisning i tvister om ersättning för tvångsinlöst fastighet Det ligger i sakens natur att det är svårt att bevisa en fastighets värde då det finns många variabler i en jämförelsemodell som kan vara svårbedömda. Innan expropriationslagens tillkomst åvilade bevisbördan på den exproprierande parten, i samband med lagens tillkomst förändrades denna ordning och 48 SOU 2008:99 s Ekelöf m.fl. Rättegång IV, 2009 s. 87 f. 50 Ekelöf m.fl. som ovan, s. 93 f. 25

26 uttalanden i förarbetena 51 medförde att domstolen skall använda sig av samma regler i mål om expropriation som i skadeståndsmål. Man bör ha i åtanke att det innan 1948 ansågs av många att skadestånden var alldeles för lågt satta. Domstolarna hade för vana att tilldöma ett alldeles för lågt skadestånd till den skadeståndsberättigade. 52 På grund av detta infördes år 1948 den bevislättnadsregel som nu återfinns i rättegångsbalken 35 kap. 5 (se mer om detta under 5.4.1) Bevisning i skadeståndsrättsliga tvister Inom skadeståndsrätten är det enlig både praxis och doktrin käranden som skall bevisa att han har åsamkats en skada. Detta är oftast inte någon svårighet i sig utan svårigheten kan vara att bevisa att det finns ett kausalsamband mellan skadan och den skadevållande handlingen hos svaranden. 53 I praxis har det förekommit att man har sänkt beviskravet för käranden då förhållandena har varit svårbedömda och fallet har varit komplicerat. Man kan enligt Heuman utläsa två uttryck som har använts då man sänkt beviskravet. Det ena är att kärandes påstående är klart mera sannolikt än motpartens och det andra är att det är mera antagligt än motpartens. Om man ser till uttrycket klart mera sannolikt tycks detta betyda att det inte räcker med en sannolikhetsövervikt utan att det då krävs en klart mer sannolikhetsövervikt (se mer under sannolikhetsteorier). 54 Det finns även andra fall då det kan vara svårt att styrka skada, framförallt de fall då det är svårt att avgöra om skadan verkligen har gett upphov till någon negativ inverkan. Enligt doktrin och praxis skall samma regler om bevisbörda föreligga vid dessa typer av fall. Det är enligt Heuman möjligt att sänka beviskravet och tillämpa RB 35:5 och endast kräva att käranden frambringar den bevisning som han skäligen kan åstadkomma Prop 1971:122 s.169 f. 52 SOU 2008:99 s Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål, 2009 s Heuman, som ovan, s. 79 f. 55 Heuman, som ovan, s. 289 f. 26

27 4.2 Bevisbördeteorier För att förstå hur en domstol skall kunna avgöra vem av parterna som skall ha bevisbördan i vissa särskilda fall kommer jag här att gå igenom några olika bevisbördeteorier. Dessa teorier är inte absoluta och det är inte meningen att man skall eller kan tillämpa dem ensidigt vid bedömningen av bevisbörda, de skall främst ses som ett hjälpmedel för att förstå hur domstolen kan behandla frågan Dogmatiska teorier Länge var det käranden som skulle styrka sina påståenden i alla lägen. Detta är ett exempel på en dogmatisk teori som har spelat en stor roll inom den svenska rätten. Dogmatiska teorier kännetecknas av att vara teorier som tidigare var stora men som i dagsläget är förlegade. 56 De dogmatiska teorierna är en samling av teorier som bygger på en dogmatisk tanke som ej rationellt förklaras utan slår fast hur bevisbördan skall fördelas genom logik. 57 De vanligaste dogmatiska teorierna som benämns i doktrinen är till exempel, den som påstår något har bevisbördan för det eller bevisbördan skall läggas på den som vill förändra något. De dogmatiska teorierna har av många ledande författare kritiserats för att de ger en missvisande bild av verkligheten. Ekelöf anser inte att bevisbördans placering skall vara beroende av den partsställning man har. I vissa fall kan dessa principer orsaka mycket märkliga scenarier där båda parter får bevisbördan för samma rättsfaktum i en tvist då den som åberopar ett rättsfaktum till sin fördel skall ha bevisbördan, det är inte sällan parterna åberopar samma rättsfaktum på varsitt håll. 58 Enligt Heuman används de dogmatiska teorierna mer sällan i avgöranden från Högsta domstolen. Han är kritisk till att använda dessa slutsatser då de inte underbygger de, modernare, sakligare och mer välmotiverade teorierna. 59 Heuman menar även att de dogmatiska teorierna i praxis har en övervikt, bland de få som finns, när 56 Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål, 2009 s Heuman, som ovan, s. 42ff. 58 Ekelöf m.fl. Rättegång IV, 2005 s. 100 f. 59 Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål, 2009 s

28 bevisbördan skall fördelas inom avtalsrätten och då speciellt försäkringsrätten. Enligt försäkringsrätten skall försäkringstagaren styrka att han är berättigad ersättning för den skada som har inträffat medan det åligger försäkringsgivaren att styrka undantag i villkoren eller att försäkringstagaren inte har följt de villkor som finns för att befrias från betalningsskyldighet. 60 Enligt Heuman saknas det belägg för att HD har använt en dogmatisk sats som en in dubio princip då bevisbördefrågan inte har kunnat lösas med ledning av de mer välmotiverade bevisbördeteorierna Sannolikhetsteorier Denna grupp av teorier, som benämns som sannolikhetsteorier, syftar till att skapa största möjliga sannolikhet för att den materiella rätten förverkligas. Beroende på vilket sannolikhetsbegrepp som används skiljer sig de olika teorierna åt. Man brukar dela upp teorin i två huvudgrupper, teorier som bygger på en ursprungssanning och teorin om överviktprincipen. 62 Jag kommer nedan att gå igenom dessa teorier översiktligt Ursprungsteorin samt teorier som bestäms av det sedvanliga Ursprungsteorin samt teorier som bestäms av det sedvanliga bygger på ursprungssannolikhet där man fastställer sannolikheten för bevistemat utan att bevisningen analyseras ytterligare. Det betyder att den som påstår något som avviker från vad som är en ursprunglig sanning måste bevisa det. De här teorierna bygger på vad som allmänt sett är vanligt förekommande, som exempel kan här nämnas att en borgenär anses ha lånat ut pengar om det finns ett skuldebrev som är undertecknat eller att ett konstverk är en kopia om det finns ett sort antal särpräglade likheter med ett tidigare framställt verk. 63 Ekelöf menar att användandet av ursprungssannolikheten på detta sätt medför att man 60 Heuman, som ovan, s. 42 ff. 61 Heuman, som ovan, s Heuman, som ovan, s Heuman, som ovan, s. 44 f. 28

29 går en omväg för att avgöra bevisbördan. 64 Problemet med att använda sig av denna metod är svårigheten att fastställa den med betryggande precision. Det finns även en viss kritik emot denna metod som går ut på att den inte tar hänsyn till svårigheterna som uppkommer när det finns fler än ett alternativ. Heuman menar att man kan använda dessa teorier även om det finns flera val då man kan lägga bevisbördan på den som har den lägre ursprungssannolikheten. 65 Ekelöf har kommit med ytterligare kritik som menar att det är felaktigt att låta ursprungssannolikheten vara bevisbördegrundande då utgången av bedömningen avgörs om det har varit vanligt eller ovanligt i tidigare bedömningar. 66 Heuman menar också att det i vissa fall kan leda till att en domstol dömer efter hur en part mer allmänt borde ha agerat vilket då inte bygger på en sannolikhetsbedömning utan på ett normativt synsätt Överviktsprincipen Som utgångspunkt vid användningen av överviktsprincipen skall ingen av parterna ha bevisbördan. Tanken med modellen är att om en part lyckas få fram en övervägande sannolikhet, även med ytterst lite övervikt, skall domstolen grunda sina beslut på det. Vissa författare menar att denna princip medför att man maximerar antalet domslut med en korrekt utgång. Dock finns det flera som anser att den inte alls ger en rättvis bedömning i slutändan. 68 Ekelöf är skeptisk till att använda principen då han anser att bevisbördereglerna skall bidra till att genomslagskraften för de materiella reglerna skall öka i samhället och inte att det inte är lika viktigt att alla mål skall få en materiellt korrekt utgång. 69 Heuman å sin sida tycker att överviktprincipen i grunden är en bra princip som tillsammans med andra principer balanserar upp den rättspolitiska grunden. Genom att sänka beviskravet (överviktprincipen) för en part och 64 Ekelöf m.fl. Rättegång IV, 2005 s Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål, 2009 s Ekelöf m.fl. Rättegång IV, 2005 s Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål, 2009 s Heuman, som ovan, s. 45 ff. 69 Ekelöf m.fl. Rättegång IV, 2005 s

30 samtidigt ta hänsyn till det rättspolitiska läget kan överviktsprincipen tillgodoses även om den inte används som en renodlad teori Rättviseteorier Man har i doktrin försökt finna teorier där rättvisan är den viktigaste grundtanken, vilket även återspeglar den grundsats i europakonventionen som säger att alla parter skall behandlas lika. I praktiken skulle dessa teorier innebära att kärande inte är tvingad att styrka alla de förutsättningar som krävs för att uppfylla den rättsregel som han åberopat. Om han åberopat en del av dem skall sedan bevisbördan övergå till svaranden som tvingas bevisa motsatsen för att det skall vara rättvist Bevissäkringsteorier Något som blivit allt mer förekommande när domstolarna skall avgöra bevisbördans placering är att den part som har den bästa möjligheten att säkra bevisningen skall ha bevisbördan för den. Heuman menar att detta framgår i den senare praxis som bekräftar bevissäkringsteorin även om det inte går att utläsas direkt ur rättskällorna på ett klart och tydligt sätt. 72 Heuman framför även att bevissäkringsteoriernas syfte till viss del är att förhindra att tvister uppkommer då det redan tidigt i parternas förhållande kan försöka reglera alla potentiella tvistefrågor eller före avtalets ingående utföra grundliga besiktningar. Självklart kan man inte genom bevissäkerhetsteorier förhindra alla tvister, men många enligt Heuman. 73 Hur domstolen skall fastställa vem som har den bästa möjligheten att säkra bevisningen avgörs från fall till fall. I vissa fall är det enklare än i andra till exempel då det handlar om avtal mellan konsument och en näringsidkare. Vid dessa typer av avtal får man förutsätta att näringsidkaren dokumenterar alla förutsättningar mellan parterna samt att man ser till att konsumenten förstår avtalet som ingås. 74 När det är mer jämlika 70 Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål, 2009 s. 44 ff. 71 Heuman, som ovan, s Heuman, som ovan, s Heuman, som ovan, s Heuman, som ovan, s. 182 f. 30

31 parter som tvistar har ofta bevisbördan lagts på den som ansetts ha störst intresse av att utredningen skall bli fullständig. Denna tanke har Heuman kritiserat då han anser att båda parter har lika stort intresse av att vinna tvisten. 75 Det finns även fall då ingen av parterna har haft en möjlighet att säkra någon bevisning eller att det är väldigt svårt, då menar Heuman att man möjligen skall använda andra teorier för att lösa bevisbördefrågan Stabilitetsteorin Stabilitetsteorin grundas på att man skall känna sig trygg inför möjligheten att någon inte använder sig av domstolen som ett sätt att ta egendom ifrån en. Motparten till rättighetsinnehavaren skall enligt stabilitetsteorin bära bevisbördan då det är han som vill frånta rättighetsinnehavarens egendom, det vill säga den part som vill få till stånd en förändring. Denna teori kallas även för status quo principen och har ingen spridning i den svenska rättspraxisen. 77 En del av teorin bygger på konsekvensteorin (som nedan kommer att behandlas) eftersom grundtanken i teorin är att en dom som tar en rättighet ifrån någon är strängare än en dom som medför att en part går miste om rättigheten att få en rättighet tillförd sig. Heuman menar att man vid en bedömning som ovan förutsätter att den som innehar rättigheten har ett större värde av den än den part som vill ha tillgången tillförd sig. Han menar också att dagens samhälle och den industrialisering som finns många gånger kan gynna samhället i stort. Stabilitetsteorin har också några gemensamheter med de materiella teorierna som jag återkommer till nedan. En likhet man finner är den nyttoaspekt som återfinns där de materiella reglerna styr bedömningen av var bevisbördan skall placeras Heuman, som ovan, s. 55 f., s Heuman, som ovan, s Heuman, som ovan, s Heuman, som ovan, s. 492 ff. 31

32 4.2.6 Konsekvensteorier Konsekvensteorierna är även de teorier som många menar är en blandning av andra teorier. Teorierna går ut på att rättsföljden skall få en betydelse för var bevisbördan placeras. Om det tvistas om ett stort skadestånd kan det betyda att bevisbördan skall åläggas kärandeparten eftersom konsekvensen av en fällande dom medför ett stort ingrepp i svarandens ekonomi. Det finns också en mening med att sammankoppla bevisbördan och beviskravet i denna teori vilket medför att kravet ökar i takt med storleken på skadeståndet. Konsekvensteorierna har kritiserats av många författare. En del av kritiken har gått ut på att det inte finns någon skillnad i olägenheterna som en felaktig dom medför parterna. Konsekvensen blir lika ingripande för vem som än förlorar tvisten. Enligt Heuman finns det ingen anledning att prioritera någondera av parternas intresse vilket medför att storleken på beloppet saknar betydelse Materiellträttsliga teorier Den sista gruppen av de teorier jag skall gå igenom är de materialrättsliga teorier som förenklat kan utryckas som tvådelade, där den ena är att bevisbördan skall bestämmas utifrån de ändamål som ligger bakom den materiella regeln som skall tillämpas. Den andra bygger på Ekelöfs bevisbördelära. 80 Ekelöfs bevisbördelära är väl omskriven i doktrinen och går ut på att den materiella rättsregel, som hade varit ändamålsenlig om rättsfakta klargjorts med fullständig säkerhet, skall vara utgångspunkt vid placeringen av bevisbördan. Bevisbördans placering skall dessutom bli beroende av om den materiella regeln skall tillämpas analogt eller e contrario när ett rättsfaktums existens är osäkert. Avgörande bör vara vilket av dessa två alternativ som bäst stämmer överens med den materiella regelns syfte. Som exempel där materialrättsliga teorier kan användas är konsumenträttsliga bestämmelser då syftet med lagstiftningen många gånger är att skydda konsumenten. Ekelöf anser att ett effektivitetstänkande för samhället i stort är avgörande i bedömningen och att det är viktigt att det till exempel fanns ett väl fungerande 79 Heuman, som ovan, s. 58 f. 80 Heuman, som ovan, s

Ändringar i expropriationslagen

Ändringar i expropriationslagen Ändringar i expropriationslagen Nya ersättningsregler i Expropriationslagen samt nya riktlinjer för tillämpningen Lisbet Boberg & Jennie Midler 2011-05-19 1 2011-05-20 Ändringar i expropriationslagen Nya

Läs mer

Nya ersättningsbestämmelser i expropriationslagen, m.m.

Nya ersättningsbestämmelser i expropriationslagen, m.m. Nya ersättningsbestämmelser i expropriationslagen, m.m. Slutbetänkande xv Utredningen om expropriationsersättning Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:99 Innehåll Förkortningar 13 Sammanfattning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 december 2011 Ö 3950-11 KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga 2. MS med firma MS

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS UTSLAG

HÖGSTA DOMSTOLENS UTSLAG Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS UTSLAG Mål nr meddelat i Stockholm den 18 oktober 2007 Ö 3091-03 KLAGANDE 1. Affärsverket svenska kraftnät Box 526 162 15 Vällingby Ombud: Advokat MH 2. Vattenfall Regionnät

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 juni 2015 T 2762-14 KLAGANDE Malmö stad 205 80 Malmö Ombud: Advokat JK och jur.kand. DD MOTPART CB Ombud: Jur.kand. JM SAKEN Intrångsersättning

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 mars 2010 T 227-08 KLAGANDE ME Ombud: Advokaterna PB och KH MOTPART Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Ombud: Advokat AG SAKEN Fastställelsetalan

Läs mer

Slutförande av talan i mål nr , Rolf Johansson m.fl.. /. Partille kommun

Slutförande av talan i mål nr , Rolf Johansson m.fl.. /. Partille kommun Förvaltningsrätten i Göteborg Box 53197 400 15 Göteborg Stockholm den 25 oktober 2013 Slutförande av talan i mål nr 13577 12, Rolf Johansson m.fl.. /. Partille kommun 1. Givna tillfälle att slutföra talan

Läs mer

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Stockholm den 1 september 2011 Eskilstuna kommun Planavdelningen 631 86 Eskilstuna Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Med stöd av bifogade fullmakter får vi

Läs mer

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 november 2010 T 5072-06 KÄRANDE PM SVARANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd DOMSLUT Högsta domstolen fastställer

Läs mer

PM Stämningsmål. Inledning

PM Stämningsmål. Inledning 1 (5) Mark- och miljödomstolarna PM Stämningsmål I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för stämningsmål. Observera att uppgifterna i detta PM inte

Läs mer

Skada och ersättning vid immaterialrättsliga intrång

Skada och ersättning vid immaterialrättsliga intrång Skada och ersättning vid Det processuella vs materiella/ kontextuella förhållningssättet Doktorand David Johansson 2016-03-23 Lagstiftning Sanktionsdirektivet (2004/48/EG) Den svenska immaterialrättsliga

Läs mer

IMK Marknadsrä2sliga skadestånd

IMK Marknadsrä2sliga skadestånd 2014-01- 31 IMK Marknadsrä2sliga skadestånd P&G: talan och perspekav 30 januari 2014 Något om bakgrunden v P&G./. SCA - LoAon - målet v SCA./. P&G - 8 av 10 - målet v P&G:s talan i LoAon väckt i MD v SCA:s

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 22 november 2016 T KLAGANDE YÜ. Ombud: Advokat IA

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 22 november 2016 T KLAGANDE YÜ. Ombud: Advokat IA Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 november 2016 T 3445-15 KLAGANDE YÜ Ombud: Advokat IA MOTPART Gripenhus i Sverige AB, 556854-4471 Ombud: Advokat RS SAKEN Pris för konsumenttjänst

Läs mer

Lagrådsremiss. Ersättning vid expropriation. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Ersättning vid expropriation. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Ersättning vid expropriation Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 11 februari 2010 Beatrice Ask Anita Wickström (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS UTSLAG

HÖGSTA DOMSTOLENS UTSLAG Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS UTSLAG Mål nr meddelat i Stockholm den 15 maj 2008 Ö 4636-06 KLAGANDE 1. EH 2. MH Ombud för 1 och 2: Jur.kand. MN MOTPART Telenor Sverige Aktiebolag (tidigare Vodafone Sverige

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Allemansrätten och marknyttjande

Allemansrätten och marknyttjande Allemansrätten och marknyttjande Studier av ett rättsinstitut Åsa Åslund Linköpings universitet FILOSOFISKA FAKULTETEN Linköping Studies in Arts and Science No. 434 Linköpings Universitet, Institutionen

Läs mer

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson Juridisk metod Socionomer, VT 2011 Per-Ola Ohlsson Delar för att förstå socialt arbete Psykologi Sociologi Rättsvetenskap Socialpolitik Juridiken styr inte bara det socialrättsliga beslutsfattandet utan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

Ersättning vid rådighetsinskränkningar enligt MB och PBL

Ersättning vid rådighetsinskränkningar enligt MB och PBL Juridiska institutionen Höstterminen 2011 Examensarbete i civilrätt och konstitutionell rätt Ersättning vid rådighetsinskränkningar enligt MB och PBL En ersättningsrätt som är förenlig med grundlagsskyddet?

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 15:9 Diarienr: 15/0937 P-cirknr: 15-2:4 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, ekonomiskt skadestånd, förbehåll om skadeståndskrav, preskription, LAS Arbetsrättssektionen

Läs mer

KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER. Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3

KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER. Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3 KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3 584 RÄTTSFALL Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 1. Inledning Högsta domstolen har i NJA 2011

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Yttrande med synpunkter på utställningshandling över förslag till uttag av gatukostnader för Vidja etapp 1 och 2, Huddinge kommun (MEX 08/15.

Yttrande med synpunkter på utställningshandling över förslag till uttag av gatukostnader för Vidja etapp 1 och 2, Huddinge kommun (MEX 08/15. Stockholm den 11 november 2013 Huddinge kommun MSB Mark- och exploateringsavdelningen 141 85 Huddinge Yttrande med synpunkter på utställningshandling över förslag till uttag av gatukostnader för Vidja

Läs mer

Överklagande. Stockholm den 14 november Göta hovrätt Box Jönköping. Skaraborgs tingsrätts dom den 24 oktober 2012 i mål FT

Överklagande. Stockholm den 14 november Göta hovrätt Box Jönköping. Skaraborgs tingsrätts dom den 24 oktober 2012 i mål FT Stockholm den 14 november 2012 Göta hovrätt Box 2223 550 02 Jönköping Överklagande Överklagat avgörande: Skaraborgs tingsrätts dom den 24 oktober 2012 i mål FT 198-12 Klagande: Ombud: Mikael Andersson,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-04 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Kjerstin Nordborg och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Ersättning vid expropriation

Läs mer

Grunder, omständigheter och utveckling av talan

Grunder, omständigheter och utveckling av talan Stockholm den 16 juni 2015 Mark- och miljööverdomstolen Rotel 0601 Box 2290 103 17 Stockholm Enbart per e-post Mål nr P 2270-15, Tyresö kommun m.fl../. Anna-Karin Lundberg m.fl., angående detaljplan för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 mars 2016 T 3753-14 KLAGANDE 1. Concorp Holding B.V. de Waal 40 NL-5684 PH Best Nederländerna 2. Concorp Scandinavia AB i likvidation,

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Ogiltigt fastighetsköp Rättsområde: Fastighetsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2015-01-30. Klander av fastighetsköp

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Ogiltigt fastighetsköp Rättsområde: Fastighetsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2015-01-30. Klander av fastighetsköp GWA ARTIKELSERIE Titel: Ogiltigt fastighetsköp Rättsområde: Fastighetsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2015-01-30 Klander av fastighetsköp Ett fastighetsköp kan vara ogiltigt av olika anledningar.

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012.

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Kommittédirektiv Konsumentskydd vid finansiell rådgivning Dir. 2012:98 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Sammanfattning Finansiell rådgivning har blivit allt mer efterfrågad och vanligt

Läs mer

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 Innehåll FÖRKORTNINGAR 19 FÖRORD 23 1 KÖPRÄTTEN 25 1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 1.2 Lagstiftningen inom köprätten 29 1.2.1 Allmänt 29 1.2.2 1990 års köplag 30 1.2.3 Nyare kontraktsrättslig

Läs mer

Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt?

Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt? Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt? En fråga som ställs så gott som dagligen till Mäklarsamfundets jurister är hur mäklaren ska agera när en köpare återkommer

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 mars 2011 SÖKANDE AA KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Miljödepartementet) beslut den 27 november 2008, M2007/2902/F/P, i fråga om förhandsbesked

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 14 april 2014 SÖKANDE 1. AA 2. BB Ombud för 1 och 2: Advokat Mats Nilsson Advokatbyrån Mark & Miljö AB Box 180 371 22 Karlskrona 3. CC Ombud:

Läs mer

Fråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning

Fråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning Fråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning Inledning Tanken med frågan är att utreda förhållandet mellan de tre olika ersättningsmöjligheter som kan komma ifråga i den aktuella situationen:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 januari 2008 Ö 5203-06 KLAGANDE AK Ombud: Advokat CA MOTPART DS Ombud: Advokat GB SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGADE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 februari 2009 T 4474-07 KLAGANDE AA Ombud: Advokat NH MOTPART AKJ Ombud: Advokat BK SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 april 2005 Ö 3463-04 KLAGANDE YC Ombud: advokaten GR MOTPARTER 1. WS 2. KLS 3. KCS Ombud för samtliga: jur. kand. PH SAKEN Återförvisning

Läs mer

Regelsystem för tvångsförvärv och infrastruktur

Regelsystem för tvångsförvärv och infrastruktur Regelsystem för tvångsförvärv och infrastruktur Några uppsatser inom speciell fastighetsrätt Peter Ekbäck REGELSYSTEM FÖR TVÅNGSFÖRVÄRV OCH INFRASTRUKTUR NÅGRA UPPSATSER INOM SPECIELL FASTIGHETSRÄTT Peter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta.

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta. HFD 2013 ref 68 Försäkringskassans lagakraftvunna omprövningsbeslut beträffande återbetalningsskyldighet av livränta för en viss period utgör hinder mot att myndigheten på nytt prövar samma fråga. Lagrum:

Läs mer

Köprätt 1. Avtalstyper

Köprätt 1. Avtalstyper Avtalstyper Köprätt 1 Mycket stor variation Grundläggande avtalsrättsliga regler och avtalstypens särreglering Särregleringen syftar vanligtvis att skydda en svagare part Köp (byte) a) dispositiv, vanliga

Läs mer

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,

Läs mer

BEVISFRÅGOR I VARUMÄRKESRÄTTSLIGA TVISTER

BEVISFRÅGOR I VARUMÄRKESRÄTTSLIGA TVISTER BEVISFRÅGOR I VARUMÄRKESRÄTTSLIGA TVISTER 15 mars 2013 Adam Brandt och Magdalena Fredlund ÖVERSIKT Bevisning av existens av rä.ghet Bevisning vid ogil3ghetstalan Bevisning vid förväxlingsbarhet Bevisning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 maj 2013 T 5746-10 KLAGANDE 1. IB 2. TN 3. BM Ombud för 1 3: Advokaterna TA och RL MOTPART Zinkgruvan Mining AB, 556523-9414 696 81

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2003 T 184-03 KLAGANDE Hyr-Börsen i Roslagen Aktiebolag, 556295-7539, Box 60, 184 61 ÅKERSBERGA Ombud: advokaten J.S. och jur.

Läs mer

Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Förmedlingsuppdraget Krav på skriftlighet

Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Förmedlingsuppdraget Krav på skriftlighet 1 Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Det är inte ovanligt att en uppdragsgivare säger upp förmedlingsuppdraget. Det förefaller alltmer vanligt under perioder då priserna på marknaden faller.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2014 T 5065-12 KLAGANDE Tjörns kommun 471 80 Skärhamn Ombud: Advokat TW MOTPARTER 1. MH 2. MJ Ombud för 2: Jur.kand. JG och jur.kand.

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 maj 2009 T 2061-08 KLAGANDE 1. L.E. 2. A.L. 3. E.L. 4. T.L. 5. A.M. 6. C.S-S. 7. A.W. 8. M.W. 9. P.W. Dok.Id 36374 HÖGSTA DOMSTOLEN

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE

PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE ConseilUE EUROPEISKA UNIONENSRÅD Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) 14997/12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE PUBLIC JUR538 JUSTCIV307 CONSOM124 CODEC2396 YTTRANDEFRÅNJURIDISKAAVDELNINGEN

Läs mer

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal 1(7) Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer och under vilka förutsättningar dessa ska få genomföras.

Läs mer

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...

Läs mer

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1 (7) 2014-03-06 Dnr SU FV-1.1.3-0386-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1. Inledning Europeiska

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 februari 2007 Ö 3049-04 KLAGANDE FA Ombud: Advokat U.G.V.T MOTPART If Skadeförsäkring AB, 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Advokat

Läs mer

Mål nr , Lars Vihlborg m.fl../. Eskilstuna kommun, angående överklagande av översiktsplan

Mål nr , Lars Vihlborg m.fl../. Eskilstuna kommun, angående överklagande av översiktsplan Stockholm den 17 december 2013 Förvaltningsrätten Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 6740-13, Lars Vihlborg m.fl../. Eskilstuna kommun, angående överklagande av översiktsplan Yttrande Beredda tillfälle

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 26 juni 2014 SÖKANDE Kvänum Badene Vind AB, 556889-0015 Ombud: Advokat Maria Paijkull Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg KLANDRAT

Läs mer

Yttrande med anledning av Eskilstuna kommuns förslag på ny översiktsplan samrådsförfarande den 7 november 2012 till den 7 januari 2013

Yttrande med anledning av Eskilstuna kommuns förslag på ny översiktsplan samrådsförfarande den 7 november 2012 till den 7 januari 2013 Stockholm den 7 januari 2013 Eskilstuna kommun Planavdelningen 631 86 Eskilstuna Yttrande med anledning av Eskilstuna kommuns förslag på ny översiktsplan samrådsförfarande den 7 november 2012 till den

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPARTER 1. Föreningen Granen nr 10:s u.p.a. konkursbo, c/o Advokat PF

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPARTER 1. Föreningen Granen nr 10:s u.p.a. konkursbo, c/o Advokat PF Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 mars 2010 Ö 623-09 KLAGANDE UL MOTPARTER 1. Föreningen Granen nr 10:s u.p.a. konkursbo, 757200-6885 c/o Advokat PF 2. Stiftelsen Deutsche

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad m.m. Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 juni 2011 Ö 5958-10 KLAGANDE A B Ombud: Advokat B H MOTPART J S Ombud: Advokat B S SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om

Läs mer

https://lagen.nu/dom/nja/2007s295

https://lagen.nu/dom/nja/2007s295 NJA 2007 s. 295 Beslut i fråga som hänskjutits av tingrätt till prövning av HD. Staten kan åläggas att betala skadestånd, utöver enligt vad som följer av skadeståndslagen (1972:207) och lagen (1998:714)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 oktober 2014 Ö 2225-13 KLAGANDE Green Technology Invest GTech AB (publ.) i likvidation i konkurs, 556539-5836 Adress hos likvidatorn

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 september 2007 T 672-06 KLAGANDE Staten genom Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Ombud: Byråchefen HR MOTPARTER 1. IA 2. LA

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS UTSLAG

HÖGSTA DOMSTOLENS UTSLAG Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS UTSLAG Mål nr meddelat i Stockholm den 15 maj 2008 Ö 5083-06 ÖMSOM KLAGANDE OCH MOTPART 1. Telenor Sverige Aktiebolag (tidigare Vodafone Sverige AB), 556421-0309 371 80 Karlskrona

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2003 Ö 4190-03 KLAGANDE Hydraulkranar Sverige Aktiebolag, 556439-2172, Produktvägen 12 C, 246 43 LÖDDEKÖPINGE Ombud: jur.

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2011 T 322-10 KLAGANDE LP Ombud: Advokat CBO MOTPART Länsstyrelsen i Dalarnas län 791 84 Falun Ombud: AL och JZ SAKEN Inlösen

Läs mer

C-UPPSATS. Markåtkomst

C-UPPSATS. Markåtkomst C-UPPSATS 2009:264 Markåtkomst En analys av intresseavvägning vid tvångsförvärv av mark och rättigheter i Exrpl, PBL och MB Martin Sundberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen

Läs mer

Villkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark

Villkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark 1 Villkor för upplåtelse av mark för kommunikationsledning i mark Undertecknad, nedan kallad fastighetsägaren, upplåter härmed, på nedan angivna villkor, mark för ledningsdragning till Lau Fiber ekonomisk

Läs mer

Lag. om konkurrensrättsligt skadestånd. Tillämpningsområde

Lag. om konkurrensrättsligt skadestånd. Tillämpningsområde I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om konkurrensrättsligt skadestånd 1 Tillämpningsområde Denna lag tillämpas på ersättande av skador som orsakats av överträdelse av förbud i artiklarna 101

Läs mer

Bevislättnad i skadeståndsrätten

Bevislättnad i skadeståndsrätten LIU-IEI-FIL-A--14-01656--SE Bevislättnad i skadeståndsrätten Vilka är förutsättningarna? Evidence alleviation in tort law What are the conditions? Anton Källgren HT 2013 VT 2014 Handledare: Harald Ullman

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

Gäldenärs tillgång av fastighet eller bostadsrätt vid skuldsanering

Gäldenärs tillgång av fastighet eller bostadsrätt vid skuldsanering 1(7) Gäldenärs tillgång av fastighet eller bostadsrätt vid skuldsanering Ställningstagandet gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden fastställdes 2010. Promemorian

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Prövning av invändning mot verkställighet enligt 3 kap. 21 utsökningsbalken

Prövning av invändning mot verkställighet enligt 3 kap. 21 utsökningsbalken Nr 1(6) Prövning av invändning mot verkställighet enligt 3 kap. 21 utsökningsbalken Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet 2008-01-31, PÄST 2/08/IND. Beträffande den praktiska handläggningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 april 2017 Ö 2985-16 KLAGANDE G-MH Ombud: Jur.kand. ML MOTPARTER 1. AH 2. CHE Ombud för 1 och 2: Jur.kand. TS SAKEN Tillstånd till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 januari 2014 T 240-12 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Ombud: SE och TM

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Skydd för kännetecken i den internationella

Läs mer

JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet

JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Ersättning vid markåtkomst för gruvverksamhet - en jämförelse av expropriationslagens ersättningsregler vid tvångsvis markåtkomst och ersättningen vid frivilliga

Läs mer

Överklagande av beslut om fördelning av gatukostnader för Bostäder i Hultet Södra

Överklagande av beslut om fördelning av gatukostnader för Bostäder i Hultet Södra Stockholm den 13 november 2012 Förvaltningsrätten i Göteborg Box 53197 400 15 Göteborg Överklagande av beslut om fördelning av gatukostnader för Bostäder i Hultet Södra Överklagat avgörande: Kommunfullmäktige

Läs mer

Göta hovrätts mål nr. FT 311-13 (laga kraft ej PT) IMK- 2014-12-04

Göta hovrätts mål nr. FT 311-13 (laga kraft ej PT) IMK- 2014-12-04 Göta hovrätts mål nr. FT 311-13 (laga kraft ej PT) IMK- 2014-12-04 Advokat Magnus Tonell 1 Målets bakgrund En privatperson stämde en kommun för upphovsrättsintrång. Kommunen hade i ett annat tvistemål

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2015 SÖKANDE 1. AA 2. BB KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Socialdepartementet) beslut den 28 maj 2014, S2013/4676/PBB, i fråga om

Läs mer

Riktlinjer för tomträtt, februari Riktlinjer för tomträtt i Österåkers kommun

Riktlinjer för tomträtt, februari Riktlinjer för tomträtt i Österåkers kommun Riktlinjer för tomträtt, februari 2016 Riktlinjer för tomträtt i Österåkers kommun 1 Riktlinjer för tomträtt Inledning När mark eller fastighet ska avyttras kan tomträtt under vissa särskilda betingelser

Läs mer

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Begrepp Skadeståndsansvar uppstår när någon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet vållar skada på egendom och

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:9 2012-08-22 Dnr A 7/11

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:9 2012-08-22 Dnr A 7/11 MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:9 2012-08-22 Dnr A 7/11 KLAGANDE Däckia Aktiebolag, Box 2980, 187 29 Täby Ombud: advokaterna E. E., Advokatfirman Delphi, Box 1432, 111 84 Stockholm, och E. E., Strandvägen

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS UTSLAG

HÖGSTA DOMSTOLENS UTSLAG Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS UTSLAG Mål nr meddelat i Stockholm den 15 maj 2008 Ö 3780-06 KLAGANDE 1. TeliaSonera Aktiebolag, 556103-4249 106 63 Stockholm 2. TeliaSonera Sverige Net Fastigheter AB, 556368-4801

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av GJAF 50:2 FÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETS- SKADA allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring. Inledning

Läs mer

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Ren förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (6) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013

Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013 Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013 Frågan behandlar i huvudsak två områden. Det första rör normgivningsfrågor, det andra rättighetsskydd. En viktig lärdom är att läsa uppgiften noga. Gör man det upptäcker

Läs mer

Myresjöhusdomarna. Om felansvaret för enstegstätade fasadkonstruktioner. Nordbygg den 6-7 april 2016

Myresjöhusdomarna. Om felansvaret för enstegstätade fasadkonstruktioner. Nordbygg den 6-7 april 2016 Myresjöhusdomarna Om felansvaret för enstegstätade fasadkonstruktioner Nordbygg den 6-7 april 2016 Disposition Bakgrund till domarna Första domen är entreprenaderna felaktiga? Slutsatser av första domen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2016 T 260-15 KLAGANDE OR Ombud: Advokat JA och jur. kand. MK MOTPART Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun 134

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 februari 2005 Ö 407-05 KLAGANDE Herstaberg i Norrköping AB: s konkursbo Ställföreträdare: advokaten RB i egenskap av konkursförvaltare

Läs mer