En studie kring sambandet mellan ägare och revisionskostnad

Transkript

1 En studie kring sambandet mellan ägare och revisionskostnad Civilekonomprogrammet - redovisning Examensarbete, 30 hp Författare: Handledare: Examinator: Termin: Tommy Ernfjäll Erik Karlsson Ola Nilsson Sven-Olof Collin VT-14

2 Förord Vi vill börja med att rikta vårt första och största tack till vår handledare Ola Nilsson för det stora engagemanget och den feedback vi fått under resans gång. Vidare vill vi rikta ett stort tack till SIS Ägarservice AB som försett oss med värdefull ägardata som varit viktig för att kunna genomföra studien. Avslutningsvis vill vi tacka våra klasskamrater som alltid varit öppna för att diskutera de problem som uppstått under resans gång. Växjö den 21 maj 2014 Tommy Ernfjäll Erik Karlsson

3 Sammanfattning Titel: En studie kring sambandet mellan ägare och revisionskostnad Författare: Tommy Ernfjäll och Erik Karlsson Handledare: Ola Nilsson Examinator: Sven-Olof Collin Inledning: Revisionen är utifrån ett ägarperspektiv en bolagsstyrningsfunktion som bland annat finns till för att minska den informationsasymmetri som kan uppstå mellan ägare och företagsledning samt att kontrollera att det investerade kapitalet används på ett korrekt sätt. Ägarstrukturen i Sverige har sedan länge setts som relativt koncentrerad och bland de noterade företagen i Sverige går det att finna ett stort antal kontrollägare. Men eftersom olika ägartyper både har olika motiv med sin investering samt en varierande roll som ägare, gällande bland annat övervakning, har det enligt litteraturen en påverkan hur bland annat företagets bolagsstyrning sker. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om det finns samband mellan revisionskostnaden och ägarkoncentrationen samt ägarkategorier, i börsnoterade bolag. Metod: Vi har i vår kvantitativa studie inkluderat samtliga bolag noterade på Small-, Mid- och Large Cap på Stockholmsbörsen (253 företag). Data om företagen har tagits från respektive företags årsredovisning och information om dess ägare har erhållits från SIS Ägarservice AB. Tillsammans har data och framlagda teorier inom aktuella områden anlyserats utfrån en deduktiv forskningsansats. Resultat och slutsats: Utifrån tolv genererade hypoteser, vilka har en utgångspunkt från respektive ägarkategori, har vi funnit ett signifikant samband för att bekräfta tre stycken hypoteser. Vi kan utifrån resultatet konstatera att förekomsten av kontrollägare, andelen utländskt ägande och förekomsten av utländska kontrollägare, har ett positivt samband med revisionskostnaden.

4 Abstract Title: A study on the relationship between ownership and audit fees Authors: Tommy Ernfjäll och Erik Karlsson Advisor: Ola Nilsson Examiner: Sven-Olof Collin Introduction: The audit is from an owner's perspective, a corporate governance function which partly exists to reduce the information asymmetry that may occur between the owner and the company management, and to verify that the invested capital is used correctly. The ownership concentration in Sweden has for a long time been seen as relatively high and among the listed companies there are a large number of control owners. Since different types of owners have different motives with their investment as well as a varying role as owners in areas such as monitoring, it has according to the literature an influence on the company's corporate governance. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether there is a relationship between audit fees and ownership concentration as well as ownership categories. Method: We have in this quantitative study included all companies listed on the Small-, Mid- and Large-Cap on the Stockholm Stock Exchange (253 companies). Data about the companies have been taken from each company's annual report and the information about its owner has been obtained from SIS Ägarservice AB. Together, the data and presented theories in the field, using a deductive research approach, have been analyzed in order to investigate if the owners have an impact on the audit cost. Results and conclusion: Based on twelve generated hypotheses, which have a starting point from each ownership category, we have found a significant relationship to confirm three hypotheses. We can based on the results conclude that the existence of a controlling shareholder, the proportion of foreign ownership and the presence of foreign controlling shareholder has a positive relationship with the audit fee.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Disposition Metod Forskningsansats Teoretisk utgångspunkt Teori och hypoteser Teoretisk referensram Agentteorin Ägarkoncentration Ägarkategorier Institutionellt ägande Utländskt ägande Privatpersoner med stort innehav Industriellt ägande Internt ägande Ägande i företagsledning (VD) Ägande i styrelsen Hypotessammanfattning Empirisk metod Undersökningsmetod och design Metodkritik Reliabilitet Validitet Replikerbarhet Metod för datainsamling Urval Operationalisering Beroende variabel Oberoende variabler... 46

6 Ägarkoncentration Ägarkategorier Institutionellt ägande Utländskt ägare Privatpersoner med stort innehav Industriellt ägande Internt ägande Ägande i företagsledning (VD) Ägande i styrelsen Kontrollvariabler Storlek Kundfordringar och lager Revisionsbyrå Skuldsättning Förekomsten av förlust Bransch Variabelsammanfattning Bortfallsanalys Statistiskt genomförande Univariata tester Bivariata tester Multivariata tester Empiriskt resultat Univariata resultat Bivariata resultat Multivariata resultat Avslutande reflektioner Empirisk analys Ägarkoncentration Institutionellt ägande Utländskt ägande Privatpersoner med stort innehav Industriellt ägande Ägande i företagsledningen (VD) Ägande i styrelsen Avslutande reflektioner... 95

7 7. Slutsats Slutsats Implikationer Förslag till fortsatt forskning Källförteckning Appendix A Appendix B Appendix C

8 1. Inledning 1.1 Bakgrund En aktieägare är en fysisk eller juridisk person som äger aktiekapital i ett företag som kan vara lokaliserad i vilket land som helst i världen (Bolagsverket 2012). Aktieägarnas roll i de börsnoterade företagen är ur ett bolagsstyrningsperspektiv främst att tillföra riskkapital, samt bidra med förnyelseförmåga och främja maktbalansen mellan företagets ägare, styrelse och företagsledning (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2014b). I de noterade bolagen intar ägarna ofta en mer passiv roll med syfte att maximera avkastningen på investerat kapital. Där sträcker sin många ägares engagemang som mest till a Larsson 2010) För att samordna alla ägare kallar företagets styrelse till en bolagsstämma (Bolagsverket 2014a). Bolagsstämman sker normalt sett en gång varje år och ger en möjlighet för alla aktieägare att samlas och bli informerade om företagets verksamhet samt en möjlighet att påverka styrningen av företaget. Under bolagsstämman ska bland annat resultaträkningen, balansräkningen och arvoden till styrelsen och revisorerna fastställas. (Bolagsverket 2014a) Ägare med större andelar tenderar av naturliga skäl även att vara mer inflytelserika och har därmed en större möjlighet att ha en nära kontakt med företagsledningen. Det gör att företagen kan anpassa och utveckla målen utifrån det syfte som aktieägaren har med sitt aktieinnehav (Connelly, Hoskisson, Tihanyi & Certo 2010). Aktieägare med större andelar har också större incitament att påverka än ägare med mindre ägarandelar, då de själva eller som samlad grupp kan uppnå röstmajoritet och kan till följd av det få stort inflytande i företaget. (Jansson et al. 2010) Under bolagsstämman gör aktieägarna även ett val gällande vilka som ska sitta i företagets styrelse (Bolagsverket 2014b). Styrelsens uppgift är att leda företaget då många aktieägare varken har tid, möjlighet eller incitament (beroende på aktieinnehav och geografisk position) att vara direkt involverade i företaget och i förlängingen även övervaka företagsledningen. På grund av den informationsasymmetri som kan uppstå 1

9 mellan ägare (principal) och företagsledning (agent), kan företagsledaren undanhålla information och utnyttja det för egen vinning på ägarnas bekostnad. Styrelsen finns delvis till för att minska denna informationsasymmetri mellan företagsledare och ägare. (Fama & Jensen 1983; Hillman & Dalziel 2003; Jansson et al. 2010) En ytterligare bolagsstyrningsmekanism för att minska denna agentproblematik är, för de större bolagen, den lagstadgade revisionen. (Coffee 2005; 2006) Aktiefördelningen i företag brukar beskrivas som ägarstrukturen och delas vanligtvis in i två olika typer, ägarkoncentration och ägarkategorier (Jansson et al. 2010). Ägarkoncentrationen avgörs utifrån hur stor andel aktier de största ägarna kontrollerar. Beroende på hur fördelningen av aktier ser ut, kan företaget klassificeras som antingen spritt eller koncentrerat (Jansson et al. 2010). Ägarkategorin beskriver vilken aktör som står bakom ägandet, vilket innebär den ägargruppering en viss aktieägare kan hänföras till. Exempel på ägarkategorier kan vara familjer, enskilda individer, staten, utländska ägare, ägande inom företaget etc. (Collin, Gustafsson, Petersson & Smith 2012; Jansson et al. 2010). Ägarkoncentrationen i Sverige klassas som koncentrerad, vilket den också varit under större delen av 1900-talet (Högfeldt 2005). Undersökningar gällande hur koncentrerat ägarskapet är bland de noterade bolagen på NASDAQ OMX Stockholm visade att under 2006 kunde 34 % klassificeras som spridda där ingen enskild aktör kontrollerar mer än 20 % av rösterna (Jonnergård & Larsson-Olaison 2010). Resterade 66 % av de totalt 252 bolagen kunde därigenom klassificeras som kontrollägda utifrån La Porta, Lopez-De-Silanes & Sheifer (1999) definition, som påvisar kontrollägande när största ägaren kontrollerar 20 % av andelen röster (Jonnergård & Larsson-Olaison 2010). Från slutet av 1980-talet har det skett stora förändringar inom ägarstrukturen i Sverige. En stor förändring var avskaffandet av de restriktioner som begränsade hur mycket utländska intressenter kunde investera i svenska företag. Dessa restriktioner innebar att utländska ägare inte kunde äga mer än 40 % av kapitalet och motsvarande 20 % av rösterna i ett svenskt noterat företag. (Dahlquist & Robertsson 2001) Från ett tidigare innehav på 7 % (år 1989) bland de svenska noterade bolagen har det utländska ägandet ökat till 41 % (december år 2013), vilket har gjort dem till stora aktörer på den svenska företagsmarknaden. (Jansson et al. 2010; Statistiska Centralbyrån 2014a) 2

10 Forskning har visat att ägarna på olika sätt kan få en inverkan på företaget (Thomsen & Pedersen 2000). Exempelvis har tidigare studier visat att familjeföretag ofta fokuserar på långsiktighet och inte på kortsiktiga vinster. Statligt ägande förknippas med svag budget och låg innovativ motivation och det interna ägandet hos företagsledaren kan påverka hur företagsledaren ser på risktagande, då den personliga ekonomin kan vara kopplad till företaget. Inte minst påverkas ägarbeteendet utifrån ägarens syfte med investeringen och dess avsikt att vara aktiva i företaget. (Connely et al. 2010) Bland de svenska kontrollägarna finns det tre ägargrupper som är framstående, familj/ägarsfär, industriellt ägande och utländska ägare. Bland de totalt 167 kontrollägda företagen på Stockholmsbörsen (år 2006) är 126 stycken (75 %) kontrollerade genom familj/ägarsfär. Industriella ägare visar sig vara kontrollägare till 17 stycken bolag (10 %) samt utländska ägare med 24 stycken (14 %). (Jonnergård & Larsson-Olaison 2010) Det framgår tydligt att majoriteten av de kontrollägda företagen som är noterade på Stockholmsbörsen är kontrollerade genom familjer/ägarsfärer. Bland dessa ingår allmänt kända namn som Wallenberg och Stenbeck. Aktieägarna är de aktörer som placeras högst upp i den svenska bolagsstyrningsmodellen (se Figur 1). En klassisk syn inom litteraturen är dessutom att bolagen i Sverige är starkt präglat av ägarförhållandena. Det svenska systemet är präglat av stora kontrollägare vilket medför att ägarna får ett stort inflytande i företagen. (Henrekson & Jakobsson 2012; Högfeldt 2005; Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2014b; La porta et al. 1999) 3

11 1.2 Problemdiskussion Allt eftersom företagen växer, lämnar oftast ägaren sin aktiva roll i företaget för att istället låta en företagsledare driva verksamheten vidare. Enligt Jensen & Meckling (1976) har ägare och företagsledning ofta olika syn på risktagande vilket kan leda till att företagsledningens beslut skiljer sig från ägarnas intressen. Agentteorin beskriver den relationen och de antagna problem som kan uppstå när ägande och kontroll är separerade i ett företag, varför relationen måste regleras med någon form av kontrakt (Fama 1980; Fama & Jensen 1983). När kontraktet mellan de två parterna, principal och agent inte är perfekta uppstår agentproblem, som innebär att parterna strävar åt olika håll eftersom båda antas ha ett starkt egenintresse (Fama & Jensen 1983). Detta motsägande egenintresse kan bland annat åtgärdas genom olika incitamentsprogram som innebär att agenten, d.v.s. företagsledaren, får en del av residualen som då antas 4

12 sträva mot samma mål som ägarna, d.v.s. att maximera avkastningen. (Alchian & Demsetz 1972; Fama & Jensen 1983) Inom litteraturen diskuteras olika ägarkategorier och många av de studierna har sin utgångspunkt i agentteorin (Cheng, Su & Zhu 2012; Lennox 2005; Nikkinen & Sahlström 2004). En del i agentproblematiken är att företagsledning besitter mer information än ägarna vilket kan utnyttjas för egenintresse (Fama & Jensen 1983). Det är alltså en typ av bristande kontroll hos ägarna, vilket innebär att om ägarna är involverade borde agentproblematiken minska. Övervakning är en viktig bolagsstyrningsfunktion som till viss del genomförs av revisorn. Är övervakningen av företagsledaren bristfällig måste revisorn lägga ner mer tid på att granska företaget vilket till också Jensen & Meckling (1976) argumenterar för och de menar också att bättre övervakning minskar revisionskostnaden. Ökar företaget den interna kontrollen, exempelvis i form av ökad övervakning och god internredovisning, minskar logiskt sett revisorns behov av att göra noggrannare granskning. Samtidigt visar något motsägande forskning att god intern kontroll leder till ökad efterfrågan på extern kontroll genom revision (Hay, Knechel & Ling 2008). Anledningen till varför det är så är enligt Hay et al. (2008) att företagsledaren vill gardera sig och skydda sitt rykte. Ägarna definieras enligt Alchian och Demsetz (1972) som innehavare av en rätt som tillhandahålls i utbyte mot ett investerat kapital i företaget. Denna rätt kan bland annat ses som rätten till residualen, vilket innebär den del av vinsten som inte gått till övriga intressenter som exempelvis leverantörer och skatteverket. Utöver rätten till residualen har ägaren en kontrollrätt i företaget, vilket innebär att ägaren bland annat kan begära ut information i företag med hjälp av aktiens rösträtt (Alchian & Demsetz 1972). Dock använder sig ägare i större företag inte av kontrollrättigheter i den utsträckning som de enligt lag har rätt till (Jansson et al. 2010). Denna kontroll tenderar istället att gå över till att vara styrelsens ansvar (Zahra & Pearce 1989). När aktieägarens andel i företaget ökar blir det enklare för ägaren att få nära kontakt med företagsledningen. Det medför en ökad övervakningsförmåga i företaget och en ökad möjlighet att begära ut information som annars inte varit tillgänglig. (Collin et al. 2012) Beroende på ägarnas förutsättningar beskrivs det inom litteraturen olika handlingsalternativ som ägarna har för att påverka i företaget. Voice och exit är 5

13 alternativ som ägaren kan välja att utöva exempelvis när det hänt något i företaget som aktieägarna är missnöjda med. Voice innebär att aktieägaren uppmärksammar sina åsikter direkt mot företagsledningen och använder sin maktposition för att skapa förändring i företaget. Har aktieägaren inte möjlighet eller vilja att utföra alternativet voice kan ägaren istället använda metoden exit, vilket 1970) Hedlund et al. (1985) skriver att tendensen till voice torde öka ju större innehavet är (relativt det totala aktiekapitalet) samt ju mer koncentrerat till företaget personens tillgångar är. Användningen av voice och exit gentemot företaget ger en bra bild över hur väl och hur engagerad ägaren är gällande övervakning och styrning av företaget, vilket påverkar den agentproblematiska situation som antas förekomma. Enligt Hedlund et al. (1985) påverkar ägarkoncentrationen i ett företag hur integrationen mellan ägare och företagsledning ser ut. Vid koncentrerat ägarskap tenderar ägaren att vara mer aktiv i företaget och använder sig främst av ett voicebeteende som kontrollmekanism (Hedlund et al. 1985). Vid spritt ägarskap finns ingen central ägare som har direkt inflytande över företagets aktiviteter, varför exit blir det mest effektiva alternativet (Hedlund et al. 1985; La Porta et al. 1999). Ägarnas beteende bestäms inte enbart efter hur ägarkoncentrationen ser ut, utan även av vem ägaren är och dess identitet. Thomsen & Pedersen (2000) presenterar olika karaktärsdrag bland företagsaktörer och beskriver hur en viss sorts ägare tenderar att agera. Exempel på detta är att i företag med familjer och privatpersoner som ägare får de ledande personerna ofta dubbla roller i företaget, både ägare och företagsledare. Familjeägare vill sällan ge upp kontrollen över företaget och ser till företagets överlevnad i första hand. Brundin, Johansson, Johannisson, Melin & Nordqvist (2012) argumenterar för att känslor har en större inblandning inom familjeföretag. Författarna menar att känslorna mellan familjemedlemmarna tenderar att överlappa de känslor ägarna har mot företaget. Slutligen har familjer ofta ett stort kapital investerat i företaget vilket gör dem mindre benägna att utsätta sig för risker (Thomsen & Pedersen 2000). Jämförelsevis är institutionella ägare (banker, försäkringsbolag och pensionsfonder) oftast gruppägda (blockholders) bolag och tenderar att följa en portföljstrategi vid investeringar för att minska riskerna och skapa en god avkastning (Chung & Zhang 2011; Thomsen & 6

14 Pedersen 2000). När institutionella ägare äger relativt stora andelar i bolag har de ofta en nära övervakning i de investerade bolagen (Chung & Zhang 2011; Lin & Manowan 2012). Genom dess roll som förvaltare har institutionella ägare ett stort ansvar och tenderar att investera i bolag med god bolagsstyrning och låga risker (Chung & Zhang 2011). Det framgår i litteraturen att olika ägarkategorier skiljer sig åt, framförallt i hur involverade de brukar vara i verksamheten och vilken avsikt de har med ägarskapet. (Chung & Zhang 2011; Thomsen & Pedersen 2000) Ett logiskt antagande är att skillnader mellan ägare kan skapa olika förutsättningar för hur revisorn bör gå tillväga i sin granskning. Revisionen motverkar misstag, brott, företeelser hänförbara till agentproblematik etc. och det är viktigt för intressenter och ägare att revisorn godkänner företagets räkenskaper så att en korrekt och rättvis bild av företaget är avspeglad i bokföringen och årsredovisningen. Det torde också vara viktigt, både för revisorn och för företaget, att veta hur mycket/vilka förberedelser som behövs inför en revision, vilka förväntningar som är lämpliga att ha samt hur komplex och tidsmässigt krävande revisionen kommer att vara. För ägaren är den årliga revisionen en kontroll- och övervakningsmekanism som finns till för att kontrollera att företagets finansiella räkenskaper är korrekta, men också kontrollera hur företagsledningen har skött sig och hur förvaltning av ägarens kapital under det gångna räkenskapsåret har skett. Eftersom ägarna i större bolag ofta är skilda från kontrollen och den dagliga verksamheten, är det viktigt att informationen som företaget publicerar i bl.a. årsredovisningen är tillförlitlig. Utfärdar revisorn en så kallad ren revisionsberättelse skapar detta bra bevis på att den interna kontrollen fungerar bra samt att företagets räkenskaper följer utsatta lagar och rekommendationer. (Jansson et al. 2010) Årsredovisningen är alltså ett sätt att minska informationsasymmetrin mellan olika parter i anslutning till företaget. Revisorn är enligt Coffee (2005) en central gatekeeper/ övervakare som används för att minska agentkostnader och tillföra övervakning. I stort sett alla företag skiljer sig från andra, därför är det troligt att agentproblematiken och framförallt interna kontroller också skiljer sig åt beroende på vem som är ägare, vilket i sin tur påverkar revisionskostnaden (Hogan & Wilkins 2008). Det är även något som Simunic & Stein 7

15 (1996) finner i deras studie då resultatet visar att högre agentkostnader leder till högre revisionskostnad. Coffee (2005; 2006) menar att revisorn gör mest nytta i länder med spritt ägarskap där problematik mellan principal-agent existerar i högre utsträckning. Han argumenterar också för att revisionen inte borde ha samma påverkan och samma roll för länder med ett koncentrerat ägarskap, vilket är fallet i Sverige, på grund av två anledningar. Den första är att kontrollägare i större utsträckning kan övervaka och ersätta företagsledaren om felaktigt beteende förekommit. Den andra anledningen är att ägare inom det koncentrerade ägarskapet generellt inte fokuserar på den dagliga aktiekursen och inte har samma intresse att göra uttalanden om exempelvis icke realiserade intäkter för att medvetet höja aktiekursen, d.v.s. skapa kortsiktiga finansiella framgångar. (Coffee 2005) Tidigare studier har undersökt och kommit fram till att intern kontroll till viss del kan fungera som ett substitut mot den externa kontrollen, i det här fallet revision (Simunic 1980, 1984; Wallace 1984). Dock finns forskning som till viss del motbevisar internkontroller som substitut. Hay et al. (2008) lägger fram forskning som visar att de interna kontrollerna istället kan ses som ett komplement mot de externa kontrollerna till företaget. Hedlund et al. (1985) argumenterar för att när ägarna äger en liten andel, finns inte incitament att vara delaktig i företaget. Vidare framgår det att när ägarna är aktiva i företagen ökar den interna kontrollen (Tang & Xu 2010). När den interna kontrollen är bra minskar revisionskostnaden (Elder, Zhang, Zhou, & Zhou 2009). Samtidigt finns studier på området som visar att vissa ägare efterfrågar högre kvalitet på revisionen. Chan, Lin & Zhang (2007) finner att så är fallet med institutionella ägare samt att de i större utsträckning använder revisorer från någon revisionsbyrå av Big4 1 (Abdullah 2008), än andra ägarkategorier. Det finns också studier som visar att även när den interna kontrollen är bra så vill ägarna ha bra kvalitet på revisionen, d.v.s. inte som ett substitut utan som komplement (Hay et al. 2008). Majoriteten av den publicerade forskningen som undersöker sambandet mellan ägarskap och revision är, som förväntat, utförd utanför Sverige och inriktar sig oftast på den asiatiska och anglosaxiska marknaden (Abdullah 2008; Chan et al. 2007; Gotti, Han, Higgs, & Kang 2012; Lin & Liu 2013; Zureigat 2011). Vid litteraturgenomgång inom ämnet har vi funnit att flertalet studier har undersökt hur olika ägarkategorier 1 Big4 inkluderar de fyra revisionsbyråerna Deloitte, EY, KPMG och PWC. 8

16 påverkar revisonskostnaden i företag men de undersökningarna omfattar endast enstaka eller ett fåtal ägarkategorier. Vi finner utifrån den logiska kopplingen mellan ägande och behovet av revision, en relevans att studera huruvida ägarförhållandet kommer att avgöra kostnaden för revision. Holmen & Knopf (2004) anser att utnyttjande av minoritetsägare inte borde förekomma i Sverige i så stor utsträckning till följd av de omfattande icke-rättsliga övervakningsorganen som exempelvis press, sociala normer, skatteregler etc. Detta gör att agentproblematiska situationer logiskt sett inte borde uppstå i samma utsträckning som exempelvis i Asien eller USA, där mycket av den nuvarande forskningen är genomförd. Vidare finner vi att Sverige med sina unika karaktärsdrag inom ägarstruktur, där en stor dominans av kontrollägare förekommer, saknar forskning inom området och därför lämpar sig bra för att finna samband mellan ägare och revisionskostnaden i företag. 1.3 Problemformulering Vår problemdiskussion har mynnat ut i följande problemformulering: Finns det samband mellan ägandeförhållandena och revisionskostnaden? 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att utreda om det finns samband mellan revisionskostnaden och ägarkoncentrationen samt ägarkategorier, i börsnoterade bolag. 9

17 1.5 Disposition Kapitel 2. Metod I metodkapitlet presenteras vår forskningsansats och teoretisk utgångspunkt. Här har vi även motiverat varför en deduktiv ansats med en kvantitativ metod är lämpligast för att kunna besvara vår forskningsfråga. I teoretisk utgångspunkt går vi igenom bakgrunden och motivationen till varför agentteorin är en central del för denna studie. Kapitel 3. Teori och hypoteser I teorikapitlet går vi igenom befintlig forskning och litteratur gällande vår problemformulering. Först presenteras en inledande teoretisk referensram som inkluderar agentteorin och revision. Det följs upp av en djupgående presentation av ägare, dess roll och vad det kan få för konsekvenser för företaget. Löpande genom det teoretiska avsnittet har hypoteser växt fram relaterade till olika typer och synsätt på ägare. Kapitel 4. Empirisk metod I detta kapitel presenteras det tillvägagångsätt som vi har utfört denna studie på. Inledningsvis redogörs vår övergripande undersökningsmetod och design, där vi motiverar varför vi valt att genomföra en kvantitativ studie med tvärsnittsdesign. Vidare presenteras det tillvägagångssätt vi använt för urval och datainsamling. Här har vi även skrivit ut de kontrollvariabler som bevisats påverka revisionskostnaden. Kapitel 5. Empiriskt resultat Vi har i detta avsnitt presenterat de resultat som vi kommit fram till i våra tester. Det inleds med resultaten från de univariata testerna där varje variabel presenteras var för sig. Sedan redogörs kort för de bivariata resultaten vilket innebär att endast två variabler testas samtidigt. Avslutningsvis testas den beroende variabeln mot varje enskild oberoende variabel för sig, med alla kontrollvariabler, i en multipel linjär regression. 10

18 Kapitel 6. Empirisk analys I analysen diskuteras resultatet och huruvida hypoteserna kan accepteras eller förkastas. Utfallet på hypoteserna har utifrån teorin analyserats för att ge potentiella förklaringar till varför utfallet blev som det blev. Kapitel 7. Slutsats I slutsatsen går vi igenom den övergripande strukturen för att sammankoppla det med resultaten som vi fått ut från vår studie. Vidare har implikationer och förslag till fortsatt forskning presenterats. 11

19 2. Metod 2.1 Forskningsansats Syftet med studien är att utreda om ägarkoncentrationen och ägarkategorierna påverkar revisionskostnaden i de börsnoterade bolagen i Sverige. Utifrån den teori, litteratur och forskning som fokuserar på att förklara agentteorin, ägarkategorier, ägarkoncentration, internt ägande och revision har vi utformat lämpliga hypoteser för att få svar på vår forskningsfråga. Vi vill med denna empiriska studie ge ett bidrag till den svenska marknaden där forskning inom framförallt ägarkategorier och revisionskostnad på ett bredare plan, inte är så omfattande. Utifrån den litteraturgenomgång som vi gjort i förberedelse för denna studie har vi konstaterat att majoriteten av tidigare forskning som omfattar ägare och revision har haft en deduktiv ansats. Ambitionen har i de fallen varit att studera ägarna och revisionskostnaden med grund i teori och med hjälp av empirisk data och statistiska analyser för att kunna se om ett samband finns mellan våra variabler. Då vi har liknande mål som tidigare studier kommer även vi att använda en liknande ansats där vi utifrån teorin formulerar hypoteser, d.v.s. en hypotetiska deduktiv ansats. Det finns omfattande litteratur, empirisk forskning och teorier inom ägarskap och revision vilket gör att det finns en omfattande grund att utgå ifrån. Eftersom vår studie grundar sig i teori är det viktigt att den litteratur vi använder är tillförlitlig, varför vi har valt att ha med artiklar som är vedertagna för vårt fokus och vår ambition har varit att hålla oss till forskningsfronten. Ett alternativt angreppssätt hade kunnat vara att genomföra en kvalitativ studie med intervjuer med revisorer och se till deras erfarenheter inom det studerade området. Vi har valt att se till hela populationen av börsnoterade företag på Stockholmsbörsen för att kunna skapa generaliserbara resultat, ge ökad reliabilitet samt ge en ökad replikerbarhet vilket gör att en kvalitativ studie med intervjuer inte hade varit tidsmässigt effektivt. En annan nackdel är att våra egna åsikter och tolkningar av intervjuerna skulle minska replikerbarheten då vi i vår studie vill vi avbilda en objektiv verklighet. I vår studie har 12

20 objektiviteten varit en central punkt och för att uppnå detta har vi använt oss av metoder som är oberoende av våra egna tolkningar. (se Bryman & Bell 2005) 2.2 Teoretisk utgångspunkt Det agentteoretiska perspektivet har varit vår utgångspunkt eftersom det är den teori enligt litteraturen som är mest vedertagen för att förklara relationen mellan ägarstruktur och revisionskostnad. Det är huvudsakligen de delar i agentteorin som behandlar informationsasymmetri och bristande övervakning. Därför har vi haft den som genomgående utgångspunkt i hela uppsatsen för att kunna förklara sambandet mellan ägande och revisionskostnad. Agentteorins fokusområde är relationen mellan principalen och agenten, där agenten utför en uppgift tillhandahållen från principalen. För vår studie illustreras denna relation av ägare (pincipal) och företagets VD (agent). Agentteorin gör antaganden om att alla parter arbetar för att maximera sitt egenintresse. (Fama & Jensen 1983; Jensen & Meckling 1976; Fama 1980) För att kontrollera att VDn inte utnyttjat företagets resurser på ett felaktigt sätt, på aktieägarnas bekostnad, är det nödvändigt att ge VDn incitament att sträva åt samma mål som ägarna. Det görs normalt genom olika kontrakt och incitamentsprogram vilka måste vara optimerade för att relationen ska vara effektiv. (Fama & Jensen 1983) Den årliga revisionen är en övervakningsmekanism som ska kontrollera att företagets räkneskaper sköts på ett korrekt sätt och att styrelse och VD inte agerar på ett sätt som kan skada företaget. Beroende på hur den agentproblematiska situationen ser ut i företaget påverkar det omfattningen på revisionen och i förlängningen revisionskostnaden (Simunic & Stein 1996). 13

21 3. Teori och hypoteser 3.1 Teoretisk referensram En aktieägare är enligt Bolagsverket (2012): Den som äger aktier i ett företag kallas aktieägare. Både juridiska personer och fysiska personer kan äga aktier. Aktieägare kan bo och vara medborgare i vilket land som helst. Aktier kan betalas med pengar eller egendom. Aktieägarnas roll är utifrån ett bolagsstyrningsperspektiv bland annat att förse företagen med kapital. De bidrar även med effektivitet och en förnyelseförmåga genom att köpa och sälja aktier samt utövar inflytande på bolagsstämman. Genom aktieägarnas aktiviteter på bolagsstämman främjas en avvägd maktbalans mellan företagets ägare, styrelse och företagsledning. (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2014b) Figur 2. Ägarskap som en form av bolagsstyrning Källa: Omarbetad bild från Connelly et al. (2010) 14

22 Figur 2 beskriver de övergripande dragen av det inflytande som ägarna har i företaget. Övergång A beskriver den relation som aktieägare har och deras förmåga att kunna påverka företaget genom diverse handlingsalternativ gällande bolagsstyrning. Beroende på vilken ägarkategori som en ägare kan hänföras till så kommer det enligt litteraturen att finnas olika förutsättningar för hur ägaren kommer att bete sig och i sin tur påverka företaget. (Connelly et al. 2010) Som nämnts i inledningen är Hirschmans (1970) voice och exit två vanliga handlingsalternativ som ägare kan utföra mot företaget. Voice innebär att aktieägaren går direkt till företaget och dess ledning för att göra sin åsikt hörd och genom sin rösträtt försöka skapa förändring i företaget. Alternativet exit kan utföras utav ägaren om ägaren inte har någon möjlighet eller vilja att utöva voice, vilket innebär att ägaren säljer av aktieandelar för att skapa uppmärksamhet och förändring i företaget. Hedlund et al. (1985) menar bland annat att olika ägarkategorier har olika preferenser till att använda voice och exit, där exempelvis privatpersoner med stora innehav tenderar att använda sig av voice och aktörer med små innehav tenderar att använda sig av exit. Det som avgör vilket handlingsalternativ en ägare gör grundar sig till stor del över hur stort inflytande ägaren kan utöva (d.v.s. rösträtt genom aktien), hur stor del av den personliga förmögenheten som är kopplad till företaget och vilken avsikt ägaren har med sitt aktieinnehav/investering. (Hedlund et al. 1985) Genom ägarnas inflytande finns möjligheten att de kommer kunna påverka företagets egenskaper och styrning (Övergång B), exempelvis företagets strategi och prestation. Det är här aktieägare kan påverka företagets styrning genom att på bolagsstämman påverka valet av revisor och styrelse etc. Beroende på hur aktiv ägaren är i företaget, exempelvis genom att sitta i styrelsen eller att föra en nära övervakning över verksamheten, så kommer det påverka hur företaget styrs. Genom ägarens inflytande och avsikt kan det avgöra hur fokuserade företaget ska vara på att enbart skapa avkastning på investerat kapital eller om företaget bör sträva efter att exempelvis skapa och utveckla ett socialt ansvar. (Connelly et al. 2010) Coffee (2005) argumenterar för att beroende på hur ägarstrukturen ser ut i ett företag, d.v.s. om företaget har ett koncentrerat eller spritt ägarskap, har det en påverkan på hur revisorns funktion i företaget ser ut. Revisorn finns bland annat till för att reducera agentproblematiken som kan uppstå i företaget (Coffee 2005). Beroende på hur ägarstrukturen och vilka typer av ägarkategorier som är dominanta i företaget så 15

23 kommer det få en påverkan på hur den antagna agentproblematiken kommer vara. Exempelvis antas företag med ett koncentrerat ägarskap uppleva färre agentproblematiska situationer hänförbara till ägare företagsledare, jämfört med spritt. (Coffee 2005) Agentkostnader hänförbara till agentproblematiken mellan ägaren och företagsledaren är högre då ingen ägare i ett spritt företag har förmågan eller incitament att föra en närmre övervakning över verksamheten. Upplever företaget högre agentkostnader så kommer det i sin tur att påverka revisionskostnaden i företaget (Simunic & Stein 1996). Övergång C visar att beroende på vilka egenskaper ett företag har för bolagsstyrning, likt strategi och prestanda, kan det påverka vilka investerare som attraheras till företaget. (Connelly et al. 2010) I vår studie är det dock övergång A och B som är centrala då ägare behandlas i övergång A och revision, som är en typ bolagsstyrningsfunktion, behandlas i övergång B. Under bolagsstämman utses den revisor som ska granska företagets finansiella rapportering det kommande räkenskapsåret (Bolagsverket 2014a). Revisorn ska enligt ABL 200 : ) 3 granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Revisorns granskning ger bland annat signaler om hur väl bolagsstyrningen fungerar och huruvida otillåtet nyttjande av företagets resurser förekommer. Blir granskningen godkänd av revisorn är det möjligt att agentproblematiken som uppstår till följd av informationsasymmetrin mellan företagsledning och aktieägare, inte är så stor. Aktieägarna får genom årsredovisningen en god översikt gällande företagets finansiella ställning och revisorns närvaro skapar trovärdighet gentemot kunder, leverantörer, banker och andra intressenter. (Coffee 2005; EY 2014; Öhman 2004) Det finns många olika sorters revision som exempelvis miljörevision, kommunalrevision etc. men den här studien är inriktad på den lagstadgade revisionen. Revision är en företeelse som sträcker sig så långt bak i tiden som till 1500-talets Italien och som i Sverige kom att bli lagstadgad 1895, om än bara för vissa bolag (Carrington 2010). Idag är det liksom då, inte nödvändigt för alla bolag att ha en revisor, till följd av 16

24 avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag som uppfyller vissa kriterier 2. Drygt 70 % av Sveriges aktiebolag är enligt Carrigton (2010) inte skyldiga ha det. Dock väljer många företag att ha det ändå och för de större företagen som exempelvis de i vårt fall noterade företagen, är det en lagstadgad skyldighet. Revision är ett viktigt verktyg inom bolagsstyrning (Ghosh 2011). De företag som är revisionspliktiga måste som tidigare nämnts ha en revisor där denne ska granska företagets årsredovisning, bokföring samt företagsledningens förvaltning (Far 2013). Det är ett sätt för företag att skapa legitimitet genom att vid godkänd revision kunna visa för sina intressenter att allting står rätt till. Revision är enligt Sjöstrand (1997 s. 10) en unik möjlighet till kritisk observation med utanförskapets friska ögon. Det är som vi tidigare nämnt också ett sätt att hantera agentproblematiken eftersom en av dess uppgifter är att kontrollera att företagets finansiella rapportering är gjord enligt de lagar och regler som finns vilket gör att företagsledningen inte kan manipulera redovisningen för egenintresse, i så stor utsträckning. Revisionen gör också att företag enklare kan attrahera kapital eftersom investerare m.fl. vågar lita på att den information som företaget ger ut är tillförlitlig (Öhman 2004). Ett företag är ett komplext och föränderligt fenomen, därför är det viktigt att omfattningen och fokusområdena för revisionen ständigt omarbetas eftersom det som var aktuellt att kontrollera tidigare år kanske har förändrats. (Marklund, Persson & Westerback 1997) Adams, Sherris & Hossain (1997) menar att revisionskostnaden bestäms av revisorns övervakningskostnad vilket ger en uppfattning om hur väl de interna kontrollerna fungerar och när den interna kontrollen är bra så minskar revisionskostnaden (Elder et al. 2009). Revision är ett hjälpmedel för att minska agentproblematiken och Ghosh (2011) finner att företag med agentproblem, i större utsträckning efterfrågar revision. 2 Företag som överstiger två av följande värden är revisionspliktiga, nettoomsättning över 3 miljoner kronor, balansomslutning över 1,5 miljoner kronor och 3 anställda (ABL (2005:551) 9 kap. 1 ). 17

25 3.1.1 Agentteorin Agentteorin är en väl använd teori som används för att beskriva förhållandet mellan två parter. De två parterna kallas agent och principal vilket i vår kontext betyder företagsledare och ägare. Agentteorin gör antagandet att alla människor försöker nyttomaximera sitt egenintresse. (Fama & Jensen 1983; Jensen & Meckling 1976; Fama 1980) I grunden kommer idén om agentteorin från antagandet av separationen mellan ägare och kontroll vilket sker när ett företag växer sig allt större och enligt Coase (1937) får den ursprungliga entreprenören svårt att allokera resurserna på ett bra sätt då det blir orimliga proportioner att hantera företaget på egen hand. Enligt denna teori är företagsledaren mycket närmare verksamheten än vad ägarna är vilket gör att företagsledaren har ett övertag mot ägarna rent informationsmässigt, d.v.s. informationsasymmetri. Det kan företagsledaren utnyttja för att på olika sätt åstadkomma egen vinning. I de fallen är det viktigt att införa någon form av system för att få företagsledaren att sträva mot samma mål som ägarna har med sin investering, vilket i de flesta fall är att få så hög avkastning som möjligt. (Tson Söderström, Berglöf, Holmström, Högfeldt, & Milgrom 2003) Dessa system är ofta någon form av incitamentsprogram och brukar normalt rikta sig mot företagsledning, styrelse och andra betydande personer för verksamheten. Programmen kan bestå av exempelvis optionsprogram och aktietilldelning. (Borg 2003) Eftersom optioner och aktier är kopplade till ett företags prestation och resultat är förhoppningen att företagsledaren ska fokusera sina resurser mot att få företaget att prestera så bra som möjligt. Det innebär att om företaget gör en stor vinst så förbättras även företagsledningens personliga ekonomi. Det är dock inte bara fördelar med detta, Coffee (2005) menar att det kan leda till att företagsledningen endast strävar efter att göra kortsiktiga vinster och inte ser långsiktigt på sitt handlande. Det kan enligt Fama & Jensen (1983) också vara svårt att få kontrakten optimerade vilket är en del av agentkostnaden då vinsten minskar till följd av de icke optimerade kontrakten. Den kostnad som uppstår när agentproblemen ska identifieras och förebyggas klassificeras även den in i agentkostnaden (Siebels & zu Knyphausen Aufseß 2012). Agentkostnaden är utöver de tidigare nämnda problemen med kontrakten, även 18

26 kostnaden för bland annat övervakning (Jensen & Meckling 1976). Två funktioner som bland annat fungerar som kontrollmekanismer för övervakning av företagsledning är styrelsen och som vi tidigare nämnt, revisionen. En av styrelsens uppgifter är att övervaka företagsledning för att minska agentproblematiken. Revision i sin tur har bland annat som funktion att säkerställa att företagets finansiella rapportering är korrekt, vilket minskar företagsledningens möjlighet att agera opportunistiskt. 3.2 Ägarkoncentration Sverige har en historia med koncentrerat ägarskap under 1900-talet vilket kvarstår fram till idag (Högfeldt 2005). Tesen om koncentrerat ägande bekräftas ytterligare, empiriskt av Jonnergård & Larsson-Olaison (2010) genom en undersökning av ägarkoncentrationen på de svenska börsnoterade bolagen (Stockholmsbörsen) som visade att 34 % av det totala antalet bolag (252 stycken) kan klassificeras som spridda, där ingen enskild ägare kontrollerar mer än 20 % av företaget. Majoritetsägande (ägaren kontrollerar 50 % eller mer) finns i 19 % av fallen. Enligt Högfeldt (2005) kan en anledning till att ägarkoncentrationen är så pass hög i Sverige bero på förekomsten av röst-differentieringssystem. Till följd av att företag har aktier som är värda olika mycket exempelvis genom A- och B-aktier, kan de få in kapital utan att ge iväg för mycket kontroll till övriga ägare. År 2005 hade omkring 60 % av de noterade bolagen på Stockholmsbörsen A- och B-aktier (Högfeldt 2005). Andra tillvägagångssätt för ägare att bibehålla kontrollen mot en relativt låg kapitalinvestering, är genom så kallade pyramiduppbyggnader. En pyramidstruktur innebär att ett företag högst upp, kontrollerar ett företag, som i sin tur kontrollerar ett annat bolag (Holmen & Knopf 2004; Högfeldt 2005). Dessa pyramider innehåller ofta investmentbolag, som användas för att koppla samman företagen (Jansson et al. 2010). Ägarkoncentrationen i företag beskriver hur fördelningen av aktier är bland de olika ägarna. För att avgöra ägarkoncentrationen mäts andelen aktier hos de största ägarna, vilket avgör om företaget kan klassificeras som spritt eller koncentrerat. (Jansson et al. 2010) Inom internationell forskning brukar gränsen för ett koncentrerat ägarskap vara när den största ägaren kontrollerar 10 % av aktierna (Jansson et al. 2010; La Porta et al. 1999). La Porta et al. (1999) drar även en ytterligare gräns för att klassificera huruvida 19

27 ägaren kan betraktas som kontrollägare, d.v.s. ägare som har ett betydande inflytande över företagets styrning. För att vara betraktad som kontrollägare krävs det att ägaren kontrollerar direkt eller indirekt, 20 % eller mer av andelen röster i företaget (La Porta et al. 1999). Aktörer som oftast brukar framstå som kontrollägare är enligt La Porta et al. (1999), familjer, enskilda individer, staten, företag eller finansiella institut. La Porta, Lopez-de-Silanes, Shleifer & Vishny (1998) menar att det lagsystem som ett land har påverkar huruvida den generella ägarkoncentrationen blir koncentrerad eller spridd. När ett land har lagsystemet civil-law tenderar investerarskyddet att vara sämre och missgynnar därigenom minoritetsägare. Civil-law är vidare uppdelat mellan ett tyskt, franskt och skandinaviskt civil-lawsystem. På grund av det dåliga investerarskyddet brukar länder med civil-law ha högre grad av koncentrerat ägarskap där förekomsten av majoritetsägare är vanligt. Sverige tillhör gruppen länder som kategoriseras som skandinaviskt civil-law vilket enligt La Porta et al. (1998) placeras någonstans mellan bra och dåligt aktieägarskydd. Ett koncentrerat ägarsystem karakteriseras normalt av en marknad med svagt investerarskydd, kontrollerande blockholders, höga privata fördelar genom kontroll, lägre marknadstransparens och inte mycket offentliggjord information (Coffee 2005). Vid ett koncentrerat ägarskap har ägarna ofta ett stort inflytande över vilket riktning som företaget ska gå och har oftare en mer aktiv roll i företaget (Thomsen & Pedersen 2000) Till skillnad från civil-lawsystemet så skyddar common-law systemet framförallt minoritetsägare bättre, vilket gör att spritt ägarskap gynnas. Common-law karaktäriserar lagstiftningssystemet i bland annat USA och Storbritannien där ett utbrett spritt ägarskap kan ses. (La Porta et al. 1998) Ett spritt ägarskap innebär att det inte finns någon aktieägare som har en kontrollerande eller avgörande beslutsmakt och den största ägaren äger ofta inte mer än ett fåtal procent i företaget. (La Porta et al. 1998). Ett spritt ägar-system karakteriseras normalt av en marknad med starkt ägarskydd, hög marknadstransparens och offentliggörande av information (Coffee 2005). Företag med ett spritt ägarskap löper större risk att agentproblematik förekommer, jämfört med företag med koncentrerat ägarskap (Fama & Jensen, 1983). Informationsasymmetrin som uppstår när ägarskapet och kontrollen blir skild tenderar Ș ă 20 2) D 20

28 problemen som agentteorin belyser, skiljer sig till viss del mellan spritt och koncentrerat ägarskap. I ett spritt ägarskap är det informationsasymmetrin mellan ägare och företagsledning som är ett av de stora problemen, vilket ofta benämns som typ 1 problem (Kim & Lee 2003). När ägarna enbart kontrollerar små aktieandelar saknas incitament att övervaka företagsledningen, vilket i sin tur förväntas leda till att företagsledningen kommer agera opportunistiskt gentemot företaget. (Fama & Jensen 1983) Samma problematik finns inte på liknande nivå bland de koncentrerade bolagen då deras ägare har högre incitament att föra en närmare övervakning i företaget. En agentproblematik som istället är vanligt förekommande bland koncentrerade företag är kontrollägarnas utnyttjande av minoritetsägarna, vilket ofta benämns som typ 2 problem. (Coffee 2005; Kim & Lee 2003) Kontrollägare kan exempelvis stärka sin ekonomi genom att förflytta resurser från de företag där kontrollägaren har små kapitalandelar till ett annat företag där kontrollägaren har stora kapitalandelar (Holmen & Knopf 2004). Den svenska företagsmarknaden benämns som tidigare nämnt som koncentrerad (La Porta et al 1998; Jonnergård & Larsson-Olaison 2010) och borde enligt litteraturen därmed uppleva dessa problem (Coffee 2005). Dock har forskning visat att tack vare andra rättsliga och icke-rättsliga övervakningsorgan i Sverige (exempelvis press, sociala normer, skatteregler), förekommer minoritetsutnyttjande inte i så stor utsträckning (Holmen & Knopf 2004). Revisorn är en marknadsmekanism som finns till för att se till att det sker i så liten utsträckning som möjligt (Coffee 2005). I litteraturen benämns vanligtvis två agentproblematiska förhållanden, övervakning av företagsledningen och kontrollägarnas utnyttjande av minoriteten (Coffee 2005; Fama 1980; Fama & Jensen 1983). Sammanfattningsvis har Sverige till stor del koncentrerat ägarskap (La Porta et al 1998; Jonnergård & Larsson-Olaison 2010) vilket gör övervakningen av företagsledaren till ett mindre problem då ägare har större incitament att föra en nära övervakning i företag (Coffee 2005). Dock är utnyttjande av minoritet ett mer vanligt förekommande problem bland länder som upplever koncentrerat ägarskap (Coffee 2005). Tack vara andra externa övervakningsorgan som press, sociala normer etc. förekommer dessa problem inte till lika hög utsträckning i Sverige (Holmen & Knopf 2004). 21

29 Adelopo, Ismail, Jallow & Scott (2012) menar att individuella ägare har mycket svårare att övervaka i ett företag med spritt ägande. När ägaren kontrollerar 100 % av aktierna är övervakningskostnaden som minst (Fleming, Heaney & McCosker 2005). Chan, Ezzamel & Gwilliam (1993) fann i Storbritannien bevis för att högre ägarkoncentration ledde till lägre revisionskostnad. Det gör att om företaget är koncentrerat, så borde de få en lägre revisionskostnad då agentproblematiken generellt sett kan anses som låg, jämfört med spritt och andra länder med svaga externa övervakningsorgan. Dock benämns Storbritannien som ett land med common-law med ett generellt bra aktieägarskydd. Det är rimligt att anta att utnyttjade av minoriteten torde vara svårare bland de koncentrerade företagen i Storbritannien, jämfört med ett land med svagare aktieägarskydd. Sverige upplever ett medelbra ägarskydd, ett skydd som vidare höjs på grund av de externa rättsliga och icke-rättsliga organ. Det är därför ett rimligt antagande att liknande resultat, med ett negativt samband mellan ägarkoncentration och revisionskostnaden, borde förekomma på den svenska marknaden. Utifrån ovanstående diskussion formulerar vi följande hypoteser. Hypotes 1a: Det finns ett negativt samband mellan ägarkoncentrationen och revisionskostnaden. Hypotes 1b: Det finns ett negativt samband mellan förekomsten av kontrollägare och revisionskostnaden. 3.3 Ägarkategorier Institutionellt ägande Institutionella ägare är en ägarkategori som har tagit en allt större plats på marknaden de senaste årtiondena. Institutionella ägare är ofta någon typ av fond, investmentbolag, bank eller försäkringsbolag som representerar en bred ägarkrets. Den totala ägarandel som de institutionella investerarna kontrollerar i svenska noterade bolag uppgår till 27 22

30 % 3 (Statistiska centralbyrån 2014a) och som grupp är finansiella bolag den näst största ägarkategorin bland noterade bolag i Sverige, efter utländska ägare med 41 % (SCB 2014a). För att bedriva denna sorts verksamhet följer de en portföljstrategi och sprider ut sina investeringar över ett flertal bolag och branscher, vilket ger en riskspridning för det investerade kapitalet (Rolander 2008). Hedlund et al. (1985) menar att institutionella ägare inte är villiga att ta stora risker men som samtidigt strävar efter att skapa så hög avkastning som möjligt för sina egna ägare och som effektivast använder sig av handlingsalternativet exit. Det är enligt Hedlund et al. (1985) dock något som bestäms av syftet med institutionens investering då det ibland kan vara andra orsaker än att maximera avkastningen, exempelvis fonder där delar av vinsten går till välgörenhet. En del litteratur säger däremot att institutionella ägares huvudsakliga mål är att skapa avkastning (Collin et al. 2012; Thomsen & Pedersen 2000). Andra faktorer som exempelvis storlek på innehavet, ägarstruktur etc. har också påverkan på hur benägna denna ägarkategori är att använda voice respektive exit (Hedlund et al. 1985). Dock har institutionella ägare, främst investmentbolag, som verksamhet att äga/förvalta aktier och företag och har därför en anpassad kompetens för att kunna utöva voice i sina investerade företag och är enligt Jansson et al. (2010) i många fall också specialiserade på det. Detta gäller speciellt bland de företag vars investering är inriktade mot en långvarig avkastning och har ambitioner att vara nära verksamheten och därmed kontrollera. (Jansson et al. 2010) Institutionella ägares roll har diskuterats flitigt då det råder delade meningar huruvida institutionella ägare bör ägna sig åt övervakning och inblandning i företagen som de investerat i (Lin & Manowan 2012; Pozen 1994; Short & Keasey 2005). Pozen (1994) menar att de flesta institutionella ägare främst inte strävar efter att vara aktiva eller delaktiga i den operationella verksamheten. Dock argumenterar Pozen (1994) för att det finns ett flertal påverkande faktorer som avgör huruvida en institutionell ägare antar en aktiv roll i företaget. Faktorer som kan påverka detta val är bland annat huruvida den övervakade aktiviteten kommer skapa värde åt den institutionella ägarens intressenter, vars kapital de investerat. Exempel på ett värdeskapande moment kan vara införande av 3 27 % är en sammanslagning av Statistiska centralbyråns siffror för december Underkategorier bland finansiella bolag, samt enskilda kontrollandelar är följande: Banker, finansinstitut, m.fl. 1,9 %, Investmentbolag 5,4 %, Investeringsfonder 11,7 %, Försäkringsföretag, pensionsinstitut 8 %. 23

31 oberoende ersättningskommittéer i företagen. Genom oberoendet menar Pozen (1994) att företagets beslut i större utsträckning kan motsvara aktieägarnas åsikter, exempelvis kan det vara troligt att en ersättningskommitté kommer leda till att företagsledarens kompensation motsvarar avkastningen till aktieägarna. Övriga faktorer som enligt Pozen (1994) kommer att påverka institutionella ägares beslut är börsvärdet/aktiepriser, företagsledarens kompensation samt strukturen på den överliggande bolagsstyrningen i företaget. Som tidigare nämnt går dess inblandning oftast ut på att skapa ett aktieägarvärde för sig själva, och i förlängning till sina intressenter. (Pozen 1994) Det har argumenterats för att denna typ av ägare inte tar tillräckligt med ansvar i företagen, att de är för passiva och inte utnyttjar sin andel till att påverka (Short & Keasey 2005). Detta trots att de många gånger äger relativt stora andelar i vissa företag och enligt Abdullah (2008) har bättre möjlighet att påverka i företaget än enskilda ägare. Det har lett till att Storbritannien år 2012 införde en kod, the stewardship code, med syfte att öka de institutionella investerarnas engagemang i företagen de investerat i (Financial Reporting Council 2012). Det råder som tidigare nämnts delade meningar huruvida institutionella ägare är aktiva gällande övervakning eller inte. Brav, Jiang, Partnoy & Thomas (2008) finner att institutionella ägare med stora andelar är aktiva gällande bevakning. Det kan i sig vara orsaken till att Sharma (2004) i sin studie fann att bedrägerier och liknande i företag minskade i takt med ökningen av andelen institutionella ägare. Ofta har aktiva institutionella ägare stort inflytande över företagsledningen och kan begära att vissa åtgärder ska vidtas. Ett exempel på det är företaget Relational Investors som investerade i ett annat företag, Home Depot och tvingade snabbt företagsledaren att ändra företagets strategi (Connelly et al. 2010). Institutionella ägare brukar äga relativt stora andelar i bolag (det är inte ovanligt med minst 5 %) och utför ofta en nära övervakning i de investerade bolagen (Chung & Zhang 2011; Lin & Manowan 2012). Enligt Chung & Zhang (2011) har institutionella ägare ett stort ansvar och tenderar att investera i bolag med god bolagsstyrning och låga risker. God bolagsstyrning handlar enligt Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2014c) om att säkerställa att bolag sköts på ett för aktieägarna så effektivt sätt som möjligt. Anledningen till att institutionella ägare med stora investeringar skulle föra en närmare 24

32 övervakning är främst för att skydda sina investeringar. Målet med investeringarna kan dock variera mellan bolagen, antingen kan de skapa en långsiktig investering och inta en mer styrande roll i företaget, eller att inrikta sig på att bygga upp värdet i investerade företaget och sälja av det, vilket bland annat företagen Investor AB (2014) och Ratos AB (2014) har som strategier. Investerar de institutionella investerarna på lång sikt kan de uppmuntra företagsledaren att satsa på projekt som ger en långsiktig lönsamhet. Har institutionella ägare relativt små investeringar i ett företag är det oftast inte kostnadseffektivt att föra en nära övervakning i det investerade företaget. Har den institutionella ägaren en större investering i företaget medför det att det också kommer få en högre total avkastning på investerat kapital. Den högre totala avkastningen gör det värt för de institutionella investerarna att gå in och föra en närmare övervakning över företaget. (Hadani, Goranova & Khan 2011; Gillan & Starks 2003) Institutionella ägare är normalt sett inga aktiva ägare och det är därför enligt Kane och Velury (2004) viktigt att den övervakade funktionen som revisionen medför har en hög kvalitet 4. De besitter ofta stora andelar i företaget och har ett stort kollektivt inflytande, men trots det står de vanligtvis utanför företaget och dess styrning. En hög kvalitet på revisionen medför att informationsasymmetrin mellan de interna och externa parterna minskar. (Kane & Velury 2004) En hög kvalitet på revisionen leder till större omfattning av revisionen vilket medför att revisionskostnaden kommer öka eftersom den tidsmässigt kommer ta längre tid, då det krävs en mer noggrann undersökning av den finansiella rapporteringen. (Carcello, Hermanson, Neal & Riley 2002). Institutionella ägares involvering i det investerade företagen kan även bero på hur det legala och institutionella ramverket ser ut i ett land och vilken metod företagen vanligtvis använder sig av för att få kapital, d.v.s. genom aktiemarknaden eller bank. Ser man på den anglo-saxiska marknaden där common-law och ett högt investerarskydd är förekommande har institutionella ägare en stor roll som aktieägare och varit vanligt förekommande under en längre tid. (Jara-Bertin, López-Iturriaga & López-de-Foronda (2012). Ett vanligt agentproblem som förekommer i länder med common-law är 4 Hög kvalitet på revision är något som är svårt att mäta direkt och många variabler har en påverkan. I studien utförd av Kate och Volury (2004) används storleken på revisionsbyrån som mått för kvalitén på revisionen. 25

33 agentproblem typ 1, d.v.s. bristande övervakning och intressekonflikt (Coffee 2005; Kim & Lee 2003). På grund av det ofta spridda ägarskapet, har de institutionella investerarna en god möjlighet att medverka eller representeras i styrelsen och kan därmed föra en övervakning till en relativt låg kostnad (Jara-Bertin, et al. 2012). I länder där civil-law är förekommande, med en hög nivå av kontrollägare, vilket också Sverige uppvisar, har institutionella ägare inte fått samma inflytande i företagsstyrningen. På grund av kontrollägare, uppdelning mellan A- och B-aktier, pyramiduppbyggnader och sämre rättsligt skydd har institutionella ägare haft svårt att skaffa ett betydande inflytande. (Jara-Bertin et al. 2012) Data som Jara-Bertin et al. (2012) tagit fram visar att förekomsten av institutionella ägare är betydligt vanligare bland länder med civil-law gentemot common-law, dock är det viktigt att framhäva att banker är inkluderade som institutionella ägare, vilka ofta är en stor ägarkategori i länder som benämns som civil-law. Vid låga aktieinnehav får, enligt Jara-Bertin et al. (2012), institutionella ägare i common-law länder ett positivt samband mellan ägarkoncentrationen och dess övervakning över företagsledaren och företagets värde. Dock är detta något som minskar och försvinner ju mer ägarskapet ökar och vid högre nivåer får de tillräckligt mycket makt, vilket riskerar att missgynna minoritetsägarna eftersom de då har möjlighet att utnyttja dem. Situationen är enligt Jara-Bertin et al. (2012) den omvända i länder där civil-law är förekommande. Författarna menar att när den institutionella ägaren äger små andelar föreligger ett negativt samband mellan ägarkoncentrationen och företagets värde. När den institutionella ägaren däremot har högre ägarandel får de mer inflytande och kan effektivare engagera sig i frågor rörande bolagsstyrningen i företaget. Institutionella ägare efterfrågar bättre revision vilket kan kopplas till att institutionella ägare är ägare i så många olika företag (Chan et al. 2007; Kane & Velury 2004). Det är också troligt att de inte kan föra en nära övervakning i alla bolag de investerat i, åtminstone inte bland sina mindre innehav, varför revisionen kan ses som ett viktigt hjälpmedel. Som tidigare har nämnts i texten finns det en tydlig koppling mellan ägares övervakningsförmåga och revisionskostnaden i ett företag. Samtidigt som litteraturen ofta benämner institutionella ägare som en relativt aktiv övervakare är forskningen 26

34 relativt splittrad angående hur aktiv övervakning de har. Dock uppvisar Sverige en hög ägarkoncentration samt ett civil-lawsystem visar forskningen, som tidigare nämnt, att institutionellas inflytande kan vara begränsat. Med bakgrund av ovanstående argumentation har vi kommit fram till att följande hypoteser. Hypotes 2a: Det finns ett positivt samband mellan andelen institutionellt ägande och revisionskostnaden. Hypotes 2b: Det finns ett positivt samband mellan förekomsten av institutionella kontrollägare och revisionskostnaden Utländskt ägande De utländska ägarna har de senaste årtiondena ökat i Sverige vilket lett till ökad internationalisering (Karpaty 2005). Före år 1993 var det utländska ägandet i Svenska företag väldigt begränsat. Genom lagstadgade gränser kunde en utländsk aktör inte äga mer än 40 % av aktiekapitalet och motsvarande 20 % av rösterna i ett företag. Sedan januari 1993 har regleringarna upphävts och sedan dess har det utländska ägandet ökat på den svenska marknaden från 18 % (1992) till 41 % (2013) i de företag som är noterade på någon av de svenska marknadsplatserna (SCB 2014a). Som det framgår i tabell 1 så står ägare från Storbritannien med Nordirland och USA för en betydande andel av de aktier som ägs av utländska ägare i Sverige. 27

35 Tabell 1 Utländskt ägande i Sverige Land Ställningsvärden Ställningsvärden miljoner SEK landandelar, procent 31/ / Belgien ,7 Danmark ,9 Finland ,5 Frankrike ,6 Irland ,1 Japan ,6 Luxemburg ,4 Nederländerna ,4 Norge ,3 Schweiz ,3 Storbritannien & ,7 Nordirland Tyskland USA ,4 Övriga länder ,1 Totalt Källa: Statistiska centralbyrån (2014) Utländska ägare har enligt Collin et al. (2012) inte samma möjlighet att övervaka sin investering som sina inhemska motsvarigheter. Det kan bero på att de inte är så insatta i den inhemska företagskulturen, har dålig kunskap om produkterna i landet och inte har så god kontakt med de ledande personerna i näringslivet d.v.s. bristande nätverk (Collin et al. 2012; Karpaty 2005). Studier visar att vid företagsförvärv, får företaget förbättrat resultat om det är en utländsk aktör som tar över (Karpaty 2005). Svenska företag i tillverkningsindustrin har dessutom högre produktivitet om de har utländska ägare (Karpaty 2005). Forskning gjord av Jeon och Ryoo (2013) visar att när utländska ägare är aktiva som övervakare sker en ökning av andelen oberoende styrelsemedlemmar samt en ökad andel utländska företagsledare. Det kan vara till följd av att de inte har personal i landet men ändå vill få chans att övervaka och därmed tillsätter en egen företagsledare. Det är även större sannolikhet att företagets värde ökar till följd av de oberoende styrelsemedlemmar som är tillsatta av utländska ägare (Jeon & Ryoo 2013). 28

36 Utländska ägare placerar ofta sitt kapital i större företag (Dahlquist & Robertsson 2001; Jeon & Ryoo 2013) som är noterade på en internationell marknad (Dahlquist & Robertsson 2001). En anledning till varför utländska ägare föredrar att investera i större företag kan bland annat vara att de har en större kunskap och medvetenhet om större företag, vilket är något som Merton (1987) och Huberman (1999) argumenterar för. Utländska ägare brukar även föredra företag med en spridd ägarkoncentration, samt företag vars aktier snabbt kan omsättas till likvida medel (Dahlquist & Robertsson 2001) vilket kan bero på att utländska ägare är bevisat känsliga för plötsliga sänkningar i aktiekursen och tenderar att sälja av sitt innehav snabbt, d.v.s. exitbeteende (Berglund & Westerholm 2010). En ytterligare anledning till det kan vara att inhemska kontrollägare i koncentrerade företag motsätter sig förändringar föreslagna av de utländska investerarna vilket gör att de inte har något annat alternativ än att avyttra sina andelar (Fogel, Lee, Lee, & Palmberg 2013). Denna typ av ägare står enligt Berglund & Westerholm (2010) inför ett tvådelat agentproblem. Det är inte bara det klassiska med agenten d.v.s. företagsledningens informationsasymmetri utan också statens inverkan där lokala tjänstemän kan agera i egenintresse. Karim, van Zijl och Mollah (2013) argumenterar för att utländska ägare med stora innehav kommer efterfråga en hög kvalitet på revisionen, på grund av två anledningar. Det första är att utländska ägare kommer efterfråga en revisor som kan ge en stor övervakningsförmåga. Detta kommer troligen erbjudas från någon av Big4 byråerna, vilka besitter både stor kompetens samt ett rykteskapital att upprätthålla. Vidare är utländska ägare mindre bekanta med eventuella skillnader i revisionskvalitet mellan Big4 och övriga revisionsbyråer i landet där investeringen sker. Detta gör att utländska ägare troligare kommer välja en byrå som de är bekanta med, d.v.s. en av Big4, då kunskapen gällande de lokala aktörerna är begränsad (Karim et al. 2013). De utländska ägarna befinner sig ofta geografiskt inte i närheten av sin investering vilket begränsar en direkt övervakning och de har inte heller lika goda nätverk och insyn på den svenska företagsmarknaden. Detta diskuteras av bl.a. Collin et al. (2012) och Karpaty (2005) som menar att det är centralt för deras inflytande och engagemang på den svenska marknaden. Då de utländska investerarna främst efterfrågar någon av de stora internationella byråerna vid revision samt en hög kvalitet medför detta att kostnaderna logiskt sätt torde vara högre. Vi är dock medvetna om att en överhängande 29

37 majoritet av de noterade bolagen i Sverige använder någon av Big4 och det kan därför vara svårt att upptäcka skillnader som är uppkomna till följd av det. De utländska ägarna investerar gärna i företag med spritt ägande eftersom de lättare kan ta kontroll över bolaget till lägre kapitalkostnad och därigenom lättare kunna utöva övervakning även om de, som tidigare nämnt, har svårare att föra en effektiv övervakning mot företaget. Det är även ett rimligt antagande att de utländska investerarna kan finna det svårare att samarbeta och skapa koalitioner med de inhemska ägarna för att uppnå en majoritetsandel, till följd av de ofta skilda kulturerna och bristande nätverk. Tillsammans med att de utländska investerarna efterfrågar en hög revisionskvalitet och den allmänt koncentrerade marknaden i Sverige med många kontrollägare är det därför troligt att övervakandet och inflytandet över företaget i många fall kan vara svårt, vilket kan skapa ett ökat agentproblem i företagen. Med bakgrund av ovanstående argumentation har vi kommit fram till att följande hypoteser. Hypotes 3a: Det finns ett positivt samband mellan andelen utländskt ägande och revisionskostnaden. Hypotes 3b: Det finns ett positivt samband mellan förekomsten av utländska kontrollägare och revisionskostnaden Privatpersoner med stort innehav Denna kategori inkluderar enskilda privatpersoner, familjer och hushåll. De svenska hushållen är en grupp som kontrollerar relativt stora andelar bland de noterade bolagen i Sverige. Statistik från Statistiska centralbyrån (2014a) visar att hushållen år 2013 hade en total ägarandel på 10,9 % bland de noterade bolagen. Undersökningar visar att år 2006 kunde, utav de totalt antal kontrollägda företagen på Stockholmsbörsen 5, 75 % hänföras till familjer eller ägarsfärer (Jonnergård & Larsson-Olaison 2010). La Porta et al. (1999) framhäver i sin studie att familjer eller individer som grupp ofta betecknas som ultimate ownership, vilket innebär att de tenderar att äga stora aktieandelar och ha 5 Studier utförda av Jonnergård & Larsson-Olaison visar att totalt 167 stycken bolag på Stockholmsbörsen kan klassificeras som kontrollägda där minst en ägare kontrollerar 20 % av rösterna. 30

38 ett stort inflytande över företaget styrning. Familjer och privatpersoner har historiskt sett varit en väldigt viktig och inflytelserik grupp i det svenska näringslivet (Högfeldt 2005). Pr ) de klassiska kapitalisterna. De personerna har ofta möjlighet att påverka företagsledningen. Det är också denna ägarkategori som enligt Hedlund et al. (1985) främst använder sig av voicebeteende. Det grundas på Hedlunds et al. (1985) tidigare nämnda citat om att ju större och koncentrerad andel av privatpersonens privata tillgångar som är investerat i företaget, desto större sannolikhet att denne använde voice. Familjeägare tenderar även att skapa ett långsiktigt fokus på tillväxt i företaget istället för att fokusera på lönsamhet och kortsiktiga vinster (Brundin et al. 2012; Jansson et al. 2010). Det är inte ovanligt att när företag kontrolleras genom familjer överlåts ledande positioner i företaget till familjemedlemmar. När familjemedlemmar sitter som företagsledare är det även vanligt att de behåller dessa positioner under långa tidsperioder, ofta uppemot 20 år, vilket är cirka tre gånger längre än vad genomsnittet för företagsledare i företag utan familjekontroll (Brundin et al. 2012). Genom familjens långsiktiga fokus och deras inblandning i företaget skapas en ökad stabilitet i ledningen och ägandet (Brundin et al. 2012). Detta gör att familjemedlemmarna tenderar att utveckla starka känslor och en högre grad av identifiering med företaget. Ofta har dessa individer svårare att släppa taget om företaget när försäljning eller överlåtelse till nästa generation sker (Brundin et al. 2012). Flera av dessa särdrag gör att familjeföretag tenderar att vara mindre riskbenägna (Thomsen & Pedersen 2000). Privatpersoner och familjeägare är ofta mindre benägna att utöva exit som en kontrollmekanism och förlitar sig istället på utövandet av voice för förändring i företaget (Collin et al 2012). Detta voicebeteende tenderar att öka ju högre ägarnivån är och ju mer koncentrerat personens tillgångar är till företaget (Hedlund et al. 1985). Eftersom privatpersoners tillgångar brukar vara koncentrerade till företaget finns större incitament att minska agentkonflikter och utför därför ofta en nära övervakning i företaget (Anderson & Reeb 2003; Bartholomeusz & Tanewski 2006). Denna övervakning är ofta effektiv på grund av den tekniska kunskapen individen besitter om företagets operationella verksamhet, vilket minskar agentkostnader i företaget 31

39 (Bartholomeusz & Tanewski 2006). Detta gäller framförallt i företag där en familj besitter kontrollen och varit involverad under en längre period. Dock argumenterar Anderson & Reeb (2003) och Bartholomeusz & Tanewski (2006) för att familjeägare lättare kan utnyttja företagets tillgångar på bekostnad av minoriteten genom bland annat höga kompensationer till familjemedlemmar i företaget. Privatpersoner med stora innehav samt familjeägare är aktörer som generellt brukar äga stora andelar och står för en stor del av de kontrollägda bolagen på Stockholmsbörsen. Men som det tidigare framgått under sektionen Ägarkoncentration är agentproblem av typ 2 inte ett lika utbrett fenomen på den svenska marknaden, vilket är en följd av externa rättsliga och icke-rättsliga övervakningsorgan. Det är därför ett rimligt antagande att agentproblematiken, både typ 2 och typ 1 i företag med privatpersoner och familjer som ägare upplevs som låg. Då privatpersoner med stora innehav kan föra en nära övervakning och minska agentens opportunistiska beteende skapas också en ökad trovärdighet i företagets rapporteringar. Det är därför ett rimligt antagande att revisorn inte behöver fördjupa sin revision och därmed ingen ökad revisionskostnad. Vår hypotes om privatpersoner med stora innehav kommer att formuleras enligt följande: Hypotes 4a: Det finns ett negativt samband mellan andelen privatpersoner med stort innehav och revisionskostnaden. Hypotes 4b: Det finns ett negativt samband mellan förekomsten av privatpersoner med stort innehav som kontrollägare och revisionskostnaden Industriellt ägande Industriellt ägande innebär att ett rörelsedrivande bolag äger ett annat rörelsedrivande bolag med affärsinriktat syfte (Collin et al. 2012). Det kan dock finnas olika anledningar bakom företagsöverlåtelsen i första skedet. Dels kan det vara för att underlätta den dagliga verksamheten genom att slå ihop två viktiga delar i produktionen till ett företag. Det kan också vara att en viktig konkurrent köps upp vilket kan utnyttjas för att maximera avkastningen genom exempelvis ökade marknadsandelar eller för att 32

40 få tillgång till teknik och kunskap (Kester 1992). Andra tänkbara alternativ är att börsbolagen vill bättra på nyckeltalen som exempelvis omsättningsutveckling men även när kassan i företaget blivit för stor och för att undvika att lönsamheten blir för dålig väljer man att investera i andra företag istället för att dela ut till aktieägarna. (Fredriksson 2012) Det är dock inte enbart storskalsfördelar med att på ett vertikalt plan expandera koncernen. Flexibiliteten minskar och förmågan att övervaka riskerar att inte bli fullt så effektiv som tidigare, även förmågan att exportera minskar (Kester 1992). Thomsen & Pedersen (2000) finner att företagets prestation minskar när den största ägaren är en industriell ägare. Institutionella ägare får jämförelsevis bättre inverkan på företagen de är storägare i. Varför går det bara att spekulera i men en rimlig anledning är att institutionella ägare, likt investmentbolag, har anpassat företagets kunskapsnivå mot ägande (Jansson et al. 2010). Collin et al. (2012) menar att industriella ägare visar upp liknande drag som familjeägare gällande hög kunskap och information i företaget. Företag med industriellt ägande använder sig även i större utsträckning av externa styrelsemedlemmar vilket i sin tur kan öka oberoendet och kunskapen (Boone, Colombage & Gunasekarage 2011; Kor & Sundaramurthy 2009). De industriella ägarna har god förmåga att övervaka företagsledningen, dels till följd av att de ofta är en del av verksamheten men också på grund av sitt kunnande inom aktuell bransch. De har också incitament att övervaka eftersom det industriellt ägda företagets handlingar får konsekvenser för moderbolag då de ofta har affärsmässiga relationer. (Collin et al. 2012) Till följd av den ofta goda kunskap och närhet som de industriella ägarna har gentemot det det investerade företaget är det rimligt att agentproblematiken kommer att minska, vilket i sin tur minskar arbetsbördan för revisorn i företaget. Desto mer en industriell ägare kontrollerar i företaget borde det vara rimligt att dess övervakning och involvering borde öka eftersom de ofta har ett intresse utöver att generera avkastning. Med bakgrund av detta finner vi det troligt att revisionskostnaden minskar i industriellt ägda företag och hypoteserna blir därför: 33

41 Hypotes 5a: Det finns ett negativt samband mellan andelen industriellt ägande och revisionskostnaden. Hypotes 5b: Det finns ett negativt samband mellan förekomsten av industriella kontrollägare och revisionskostnaden. 3.4 Internt ägande I bolagsstyrningen är ägande hos företagsledningen och styrelsen två mekanismer som är avsedda att mildra den agentproblematik som antas uppstå mellan företagsledningen och ägare (Jensen & Meckling (1976). Jensen och Meckling (1976) argumenterar för just detta och att behovet av revision uppstår från en vilja att sänka de kostnader som förknippas med agentproblem, exempelvis informationsasymmetri, som antas uppstå när ägarskapet och kontrollen blir skilt. Internt ägande i vår studie omfattar ägande hos företagsledning samt styrelsen. Denna typ av ägare skiljer sig mot de vanliga ägarna då de har ett direkt inflytande över företagets styrning och beslut (Collin et al. 2012; Tosi Jr & Gomez-Mejia 1989) Ägande i företagsledning (VD) Ägande i företagsledningen är enligt Jensen och Meckling (1976) ett bra sätt att hantera agentproblematiken i ett företag. Företagsledaren får i de fallen incitament att agera mer långsiktigt till följd av det privata kapitalet som är knutet till företaget (Warfield, Wild, & Wild 1995). På grund av företagsledningens ägande förväntas ett opportunistiskt beteende i företagets redovisning inte förekomma i samma utsträckning, jämfört med när företagsledaren inte äger några andelar alls. (Jensen & Meckling 1976; Mitra, Hossain & Deis 2007). Litteraturen tar upp två stycken agentrelaterade situationer som kan uppstå när företagsledaren blir ägare i företaget. De två effekterna är convergence of interest effekten (hädanefter konvergerande intressen) och entrenchment effekten (hädanefter skydd av egenintresse). (Cheng et al. 2012; Fama & Jensen 1983; Ng 2005) 34

42 Konvergerande intressen innebär att när företagsledaren äger små eller inga andelar i företaget har de ett svagare incitament att sträva mot samma mål som de utomstående aktieägarna. Genom att ge företagsledaren aktieandelar kommer de att få ett högre incitament att sträva åt samma håll som ägarna vilket minskar den antagna agentproblematiken. (Jensen & Meckling 1976; Ng 2005) Skydd av egenintresse innebär att när företagsledaren äger större andelar i företaget ökar dess kontroll, vilket gör att de kan utnyttja sin makt för personlig vinning (Fama & Jensen 1983; Ng 2005). Utnyttjandet kan bland annat bero på att vid högre ägarnivåer behöver företagsledaren inte oroa sig i samma utsträckning om påföljder vid felaktigt uppförande (Fama & Jensen 1983; Ng 2005). Kontrakt mellan ägare och företagsledaren är ofta baserade på företagets redovisning, vilket tillhandahålls av företagsledningen. Uppförandet av dessa kontrakt skapar ett högre behov av revision för att godkänna att kontrakten är av rättvis natur. (Lennox 2005) Resultat av forskning inom ägande hos företagsledaren och företaget skiljer sig åt. Skillnaden kan bland annat bero på vilken marknad som studerats och hur koncentrerad marknaden är. (Ng 2005) Forskning utförd på den amerikanska och brittiska marknaden visar bland annat att konvergerande intressen är dominant vid låga ägarnivåer, 0 5 %, samt över 25 % aktieinnehav. Mellan 5 % och 25 % tenderar istället skydd av egenintresse att uppstå. (Ng 2005) Morck, Shleifer och Vishny (1988) finner ett U- format samband mellan företagsledarens ägarnivå och företagets prestation. Liknande resultat med ett icke-linjärt samband fick även Short och Keasey (1999) när de undersökte företagets prestation och ägande hos företagsledaren i företag som är noterade på Londonbörsen. Cheng et al. (2012) finner i sina studier på företag som är noterade på Hong Kongbörsen att relationen mellan företagsledares ägande och företagets prestation är negativ vid relativt låga ägarnivåer, mellan 0 22,18 %, vilket visar tecken på att skydd av egenintresse skulle finnas. När företagsledaren äger större andelar, 22,18-78,02 %, uppvisas ett positivt samband mellan ägarskapet och företagets prestation, vilket skulle påvisa att konvergerande intressen förekommer och agentproblematiken minskar. Dock visar Cheng et al s. (2012) studie att skydd av egenintresse återkommer när ägandet hos företagsledaren är väldigt högt, 78, %. 35

43 Forskning har funnit att när företagsledningen äger aktier i företaget minskar revisionskostnaden (Mitra et al. 2007; Nikkinen & Sahlström 2004; O S 2000). Niemi (2005) har i sin forskning funnit ett negativt samband mellan ägarandelen hos företagsledaren och revisionskostnaden då det behövs färre revisionstimmar. Enligt Niemi (2005) torde detta grunda sig i den låga informationsasymmetrin och det låga behovet av övervakning som behövs vid internt ägande. Andra påverkande faktorer kan även vara företagsledarens dagliga närvaro i företaget samt att företagsledarens förmögenhet är nära kopplat till företaget, vilket brukar leda till ett minskat risktagande. (Niemi 2005) När företagsledningen äger aktier i företaget minskar agentkostnaden vilket också leder till minskad kostnad för revision (Peel & Clatworthy 2001). Mitra et al. (2007) förklarar det med att företagsledaren inte har incitament att manipulera redovisningen för egen vinning d.v.s. opportunistiskt beteende. Riskpremierna minskar till följd av de minskade agentproblemen vilken i sin tur leder till minskad kostnad för revisionen (Mitra et al. 2007). Forskningen angående ägarskap hos företagsledaren skiljer sig åt beroende på hur stor andel företagsledaren äger samt i vilket land undersökningen skett. I USA och Storbritannien uppvisades följande effekter och förändringar, konvergerande intressen - skydd av egenintresse - konvergerande intressen, d.v.s. en u-format förändringar (Ng 2005). Hong Kong visar istället upp motsatt effekt, skydd av egenintresse - konvergerande intressen - skydd av egenintresse (Cheng et al. 2012). Sverige har likt Hong Kong ett koncentrerat ägarskap med en relativt stor andel privatpersoner som ägare. Det går därför att tänka sig att ett u-format samband borde föreligga men på grund av, som vi tidigare beskrivit, Sveriges goda minoritetsskydd finner vi att företagsledaren inte kommer utnyttja minoriteten i så stor utsträckning. Ovanstående forskning och resonemang har lett fram till vår sjätte hypotes som är: Hypotes 6: Det finns ett negativt samband mellan ägarandelen hos företagsledaren och revisionskostnaden. 36

44 3.4.2 Ägande i styrelsen Sverige har de senaste decennierna infört ett antal regleringar och rekommendationer med syfte att bland annat minska bedrägerier. Trots det är det ändå svårt att få företagsledning och styrelse att verka för alla aktieägares intressen genom att lägga fast företagsstrategier och övervaka att företagsledningen använder aktieägarnas kapital effektivt. (Tson Söderström et al. 2003) Styrelsens ägande är ett viktigt område att undersöka då det spelar en central roll i agentteorin och är ett beslutsfattande organ (Collin et al. 2012). Detta ägande är ett viktigt hjälpmedel för att motverka agentproblematiken (Brickley, Lease & Smith Jr 1988; Brown & Maloney 1999). Det grundar sig enligt Hillman & Dalziel (2003) på att styrelsens uppgift är att bevaka företagsledningen. För att styrelsen skall ha incitament att sköta övervakningen på ett så effektivt sätt som möjligt föreslår Hillman & Dalziel (2003) att styrelsens lön är kopplad till företagets resultat. Styrelsens ägande är inte bara viktigt för företagets övervakning. Cosh, Guest & Hughes (2006) finner även att ägande i styrelsen får en positiv inverkan på företagets långsiktiga avkastning. I företag med högt ägande hos styrelsemedlemmarna är det enligt Karim et al. (2013) troligt att informationsasymmetrin är lägre vilken minskar revisorns behov av åtgärda eventuella agentproblem. Med bakgrund av de fördelar som tidigare diskuterats kan det tyckas underligt att stater och expertorgan strävar efter att öka andelen oberoende styrelseledamöter vilket enligt Tson Söderström et al. (2003) anses vara en viktig förutsättning för att övervakningen ska vara effektiv. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2014c) skall majoriteten av styrelseledamöterna vara oberoende mot bolaget och dess ledning vilket gör att majoriteten av styrelsen exempelvis inte kan vara anställda i företaget. Två av ledamöterna ska också anses vara oberoende gentemot bolagets storägare. Tson Söderström et al. (2003) menar att om en styrelseledamot är anställd eller har haft en tidigare anställning i företaget kan den känna för stor lojalitet gentemot företagsledningen, vilket skapar ett beroende mot företaget. Lojalitetsproblem kan även förekomma om det finns storägare i företaget, vilket kan vara vanligt i ett system som 37

45 det svenska. I företag med storägare kan det dessutom vara så att styrelsen indirekt är tillsatt av ägarna då de sitter i nomineringskommittén (Tson Söderström et al. 2003). Det blir därmed ett hot mot effektiviteten i övervakningen om styrelseledamöternas integritet påverkas, varför oberoende styrelseledamöter kan ses som ett viktigt alternativ. Enligt Carcello et al. (2002) leder det dock till högre revisionskostnad då styrelsen vill legitimera sitt arbete. Vi har tidigare nämnt Karim s et al. (2013) argument om att styrelsens ägande minskar informationsasymmetrin vilket minskar revisorns behov att lösa eventuella agentproblem. Detta tillsammans med de klassiska argumenten inom agentteorin att ägande hos de beslutsfattande i företagen minskar behovet av övervakning finner vi det rimligt att vår sjunde hypotes blir: Hypotes 7: Det finns ett negativt samband mellan direkta ägarandelen hos styrelsen och revisionskostnaden. 38

46 3.5 Hypotessammanfattning 39

47 4. Empirisk metod 4.1 Undersökningsmetod och design Vår studie har för avsikt att utreda om det finns samband mellan olika ägarkategorier, ägarkoncentration och den revisionskostnad ett företag får till följd av den årliga lagstadgade revisionen. För att få ett resultat som speglar verkligheten i så stor utsträckning som möjligt har det varit viktigt att få tillgång till en stor mängd information från ett stort antal företag för att förhoppningsvis kunna undersöka en hel population d.v.s. Stockholmsbörsen. Att undersöka en hel population är fördelaktigt för att få generaliserbara resultat, vilket har varit vårt mål. Det har utgjort grunden till varför vi har ansett att en kvantitativ undersökningsmetod har varit lämpligast att tillämpa för att utföra vår studie. Efter vår litteraturgenomgång har vi kunnat konstatera att tidigare forskning främst använt sig av kvantitativa studier och oftast en tvärsnittsdesign för att undersöka hur ägarskap påverkar företaget, oavsett om det handlar om dess påverkan på bolagsstyrningssystem, likt revision, eller på företagets prestation. Databaser eller eget insamlat material har använts för att identifiera de olika ägarna i de företag som undersökts. (Collin et al. 2012; Dahlquist & Robertsson 2000; Hay et al. 2008; Lennox 2005; Lin & Liu 2013; Niemi 2005; Simunic 1980) Som ett alternativ till en kvantitativ forskningsansats hade en kvalitativ metod varit möjlig. Vi fann dock att en kvalitativ undersökningsmetod inte hade lämpat sig lika bra för att kunna besvara vår forskningsfråga. Begränsningar hade främst funnits när det gäller att skapa generaliseringsbara resultat samt gett oss ett begränsat urval. För att kunna skapa generaliseringsbara resultat är det viktigt att ett urval är tillräckligt stort och att urvalet är så representativt som möjligt för populationen. (se Bryman & Bell 2005) Hade vi exempelvis grundat vår studie i intervjuer med företag, ägare, revisionsbyråer etc. hade det varit för tidskrävande. Vidare hade intervjuobjekten kunnat påverka resultatet med personliga åsikter då deras syn på verkligheten kan skiljas från en objektiv uppfattning 40

48 Gällande val av undersökningsdesign för vår studie har vi funnit att en tvärsnittsdesign är lämpligast. En tvärsnittsdesign är fördelaktig för att besvara vår problemformulering i avseende att vi kan samla in data från ett stort antal företag vid en fast tidpunkt. Det är enligt Bryman och Bell (2005) en fördelaktig design vid utförandet av företagsekonomiska studier, gentemot exempelvis en experimentell design, då det begränsar möjligheten är omöjligt att manipulera de variabler som är av intresse att undersöka. Anledningen till att vi har valt att se till en fast tidpunkt istället för att se till en longitudinell studie är att vi inte har haft för avsikt att undersöka revisionskostnadens förändring över tid, utan istället enbart se ägarnas inverkan på revisionskostnaden. (se Bryman & Bell 2005) Vi har även för avsikt att finna variationer mellan olika ägarkategorier och hur de påverkar revisionskostnaden, sett över en stor population, vilket gör att en tvärsnittsdesign är lämpligast (se Bryman & Bell 2005). Eftersom den data vi är i behov av för att kunna utföra denna undersökning avser hur stor andel specifika ägare äger har vi funnit att användning av offentliga och privata statistiska databaser varit lämpligast. All information som inte kan hänföras till ägarna, utan mer information om företaget, har tagits från företagens årsredovisningar. All information som kan hänföras till ägarna (exklusive internt ägande) har tagits från den privata databasen SIS Ägarservice AB. Tidigare studier inom vårt forskningsområde använder sig av diverse databaser för insamling av data (Gotti et al. 2012; Lin et al. 2012) och i två fall även SIS Ägarservice AB (Dahlquist & Robertsson 2001; Fogel et al. 2013). Denna databas är ytterst lämplig i vår studie då den tydligt märker ut utländska ägare och familjeägare, grupper som annars kan vara svåra att urskilja samt att samtliga bolag noterade på Stockholmsbörsen har kunnat ingå i studien. Utifrån framtagna hypoteser och lämpliga tester har vi haft för avsikt att med stöd av teori se om det finns ett samband mellan ägarkoncentration/kategori och revision. Vi har undersökt samtliga bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm (Small- Mid- och Large Cap). Insamling av data gjordes genom årsredovisningar och en databas vi fått från SIS Ägarservice AB. I årsredovisningarna har vi tagit fram data om hur mycket respektive företag har uppgivit som kostnad för den lagstadgade revisionen. Ägarkoncentrationen har vi kunnat urskilja med hjälp av databasen från SIS Ägarservice AB. Vi kommer utföra diverse tester i programmet SPSS där vi tar hänsyn till vilken ägarkoncentration och ägarkategori företaget har. Till detta kommer vi ha en 41

49 mängd olika kontrollvariabler med tidigare framforskade faktorer som påverkar revisionskostnaden Metodkritik I nedanstående stycken har vi presenterat hur vår studie ställer sig mot kriterier som validitet, replikerbarhet och reliabilitet. Det är viktigt att en kvantitativ studie uppfyller dessa krav för att den ska uppfattas som pålitlig, att studien verkligen mäter de man har för avsikt att mäta samt att studien kan bli återskapad av annan part och få liknande resultat. (Se Bryman & Bell 2005) Reliabilitet Vi har för avsikt att göra studien så tillförlitlig som möjligt, varför begreppet reliabilitet blir centralt i vår studie. Det innebär att om studien skulle göras om vid ett senare tillfälle så skulle ett liknande resultat uppvisas (Bryman & Bell 2005). Då vi uteslutande har använt oss av data som företag har publicerat, som alla kan ta del av, ger det en hög reliabilitet. Hur ägarstrukturen är uppdelad i företag kan förändras mycket över tid och finansiell information förändras löpande genom åren. Dock har företag i de allra flesta fall en historisk databas över tidigare årsredovisningar, samt har SIS Ägarservice AB data för tidigare år. Detta gör att samma data kan samlas in vid två skilda insamlingstidpunkter Validitet När man pratar om huruvida en studie uppvisar validitet, innebär det om studien mäter det som man har haft för avsikt att mäta. Vi har inkluderat hela populationen av börsnoterade bolag på Stockholmsbörsen, vilket medför att problem relaterade till urval försvinner. För att ytterligare öka validiteten har vi utgått från tidigare studier angående vilka faktorer som har en stor påverkan över hur stort revisionsarvodet blir. Med hjälp av kontrollvariablerna kommer vi förhoppningsvis enbart se variationer i revisionskostnaden relaterat till företagets ägare. 42

50 Replikerbarhet I studier som tillämpar en tvärsnittsdesign är ofta replikerbarheten hög då forskaren redogör i detalj för hur urvalet skett, vilket forskningsinstrument som har används etc. (se Bryman & Bell 2005) Då data i vår studie är framtaget från en statistisk databas av ett privat företag, samt från allmänt publicerade årsredovisningar gör detta att samma data som vår studie har använt, kan användas vid senare tillfälle. Detta gör att, tillsammans med vår genomgång av den empiriska metoden, är det möjligt att återskapa denna studie på ett liknande sätt. 4.2 Metod för datainsamling Det är från två stycken olika källor som vi har fått den data som vi har använt oss av för att genomföra denna studie. Dessa källor är de årsredovisningar tillhörande respektive bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm (Small-, Mid- och Large-Cap), samt en databas från företaget SIS Ägarservice AB. I källorna som vi har använt återges värden i vissa fall i US-dollar, Euro eller brittiska pund och då har aktuellt belopp omräknats till svenska kronor per den 31/ De valutorna som har redovisats utöver svenska kronor är dollar (använd valutakurs: 6,5084 SEK), Euro (använd valutakurs: 8,943 SEK) och brittiska pund (använd valutakurs: 10,7329 SEK). (Sveriges riksbank 2014) Majoriteten av den ägardata som vi har behövt för vår studie är tillhandahållen av SIS Ägarservice AB. Det inkluderar ägardata för att kunna identifiera utländska ägare, institutionella ägare, industriella och privatpersoner. SIS Ägarservice AB är ett företag som tillhandahåller ägardata och listar de 25 största ägarna i samtliga bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Det inkluderar bland annat uppdelningar utav utländska ägare och familjer, vilket är något som underlättar urskiljningen då utländska ägare annars kan vara svåra och tidskrävande att identifiera. Den procentuella ägarandel som den totala andelen listade ägarna upptar har ett medelvärde på 81,99 %. Den data vi har erhållit från SIS Ägarservice AB avser per den 31/12 år 2013, vilket medför att vår studie är tidsmässigt relevant. 43

51 Den resterande data som vi har behövt för att genomföra vår studie är revisionskostnad hos företag, internägarskap samt kontrollvariabler. Denna data har tagits från respektive företags publicerade årsredovisning, inhämtat från företagens hemsida. Samtliga årsredovisningar har inkluderat aktieandelar för styrelse och företagledning samt den totala revisionskostnaden. Data för samtliga kontrollvariabler i vår studie avser räkenskaper hänförbara till koncernen och avser därför inte enbart för moderbolaget. Vi har valt att ta koncernräkenskaper för att inte få ett missvisande resultat eftersom vissa bolag väljer att dela upp verksamheten i olika bolag samtidigt som andra delar upp det i olika divisioner under samma bolag. 4.3 Urval Den urvalsram som vi har valt att använda i denna studie är att datainsamlingen ska ha skett från företag noterade på NASDAQ OMX Stockholm (Stockholmsbörsen). Vi ville skapa en bred studie och valde därför att använda oss av hela populationen som finns representerade på Stockholmsbörsen under räkenskapsåret Detta innebär att vår datainsamling har skett genom en icke slumpmässigt urvalsmetod (se Bryman & Bell 2005). Storleken på vårt urval har varit 253 stycken företag där samtliga företag är noterade på antingen Small-, Mid- eller Large-Cap på Stockholmsbörsen. Anledningen till att vi har valt att inkludera samtliga noterade bolag är för att få ett tillräckligt stort urval som kan ge en rättvisande bild utav verkligheten samt att all information och data som vi har varit i behov av inkluderades i samtliga noterade bolag. Vi har valt att inte inkludera onoterade bolag på grund av att de flesta onoterade företaget inte redovisar information angående internägarskap, externt ägarskap samt revisionskostnad. Vidare grundar sig valet av att enbart inkludera noterade bolag på NASDAQ OMX Stockholm i att vi ville att samtliga bolag skulle omfattas av samma regelverk. Företagen som är inkluderade på exempelvis First North, brukar generellt vara av mindre storlek och i utvecklingsstadiet, och har inte lika hårda krav gällande exempelvis regelverk gentemot de som är noterade på Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX Nordic 2014). Vidare är exempelvis First North och Aktietorget inga formella börsmarknader utan är snarare en tillväxtmarknad för företag (Aktiespararna 2014; NASDAQ OMX Nordic 2014). 44

52 4.4 Operationalisering Beroende variabel Den beroende variabeln är i vår studie revisionskostnaden, vilket innebär att vi vill undersöka hur den påverkas av de oberoende variablerna vilket i vårt fall är olika typer av ägarvariabler (se Bryman & Bell 2005). Vi har i vår undersökning valt att endast ta med kostnaden för revision och inte hela beloppet som betalas ut till respektive revisionsbyrå, vilket även Desender, Aguilera, Crespi & GarcÍa cestona (2013) gör. Anledningen till det är att företag kan efterfråga olika typer av tjänster. En del köper bara tjänsten för revision samtidigt som det finns de företag som köper andra typer av konsulttjänster som exempelvis skatterådgivning. Om den totala kostnaden för tjänster till revisionsbyråerna skulle tas med i vår studie skulle det ge en missvisande bild då vår studie ämnar att undersöka huruvida vissa ägare har en påverkan på revisionskostnaden. Konsulttjänster etc. är tjänster som troligtvis inte påverkas i samma utsträckning utav en närvarande eller aktiv ägare, utan mer av kunskap i företaget, vilket vi i vår studie inte finner relevant för att påvisa ett samband mellan ägare och revision. Valet av att endast ha med den enskilda kostnaden för revision görs även i en mängd andra studier (Chan et al. 1993; Goodwin-Stewart & Kent 2006; Lin & Liu 2013; Niemi 2005; Simunic 1980). I en del fall har företagen betalt kostnad för revision till olika revisionsbyråer eftersom hela koncernens revisionskostnad räknas med. Eftersom hela koncernens omsättning och annan finansiell information räknas med i årsredovisningen och även vår studie, finner vi det naturligt att ta med den totala kostnaden för revision som betalts ut till samtliga byråer för hela koncernens revisionskostnad. I de statistiska analyserna har revisionskostnaden förkortats till benämningen REV.KOST och har angetts i miljoner svenska kronor. 45

53 4.4.2 Oberoende variabler Ägarkoncentration För denna oberoende variabel kommer vi använda data från SIS Ägarservice AB. Ägarkoncentration mäts genom ett Herfindahl-index på de 5 största ägarna likt Collin et al. (2012) gör. Detta index fås genom att ta andelen (ett tal mellan 0 och 1) som ägaren har i företaget, i kvadrat. Ägarandelen som mäts avser den totala rösträtt respektive ägare har. Samma sak görs med de totalt 5 största ägarna vilket sedermera adderas till ett slutgiltigt tal (Carlton & Perloff 1994), som i vårt fall kommer vara ett tal mellan 0 och 1. Ju närmare det slutgiltiga resultatet kommer till 1, desto mer koncentrerat anses företaget vara. Vi anser att denna typ av mätning ger det mest rättvisa resultatet eftersom det tar hänsyn till hur stor andel de 5 största ägarna äger. Om vi istället valt att bara addera de 5 största ägarnas andel, där varje ägare ägde 20 % skulle det företaget ses som mer koncentrerat än ett företag där en ägare ägde 90 % och de andra 1 % var. För att avgöra hur koncentrerat företaget är ser man som tidigare nämnts till det uträknade värdet som Herfindahl-indexet genererar. Enligt Amos (2014) brukar gränsdragningen för ett koncentrerat ägarskap uppstå när indexvärdet överstiger 0,15. Mellan kan ägarkoncentrationen anses ligga på en medelhög nivå. Överstiger indexvärdet 0.18 är koncentrationen enligt Amos (2014) hög. För att använda Herfindahl-index brukar man normalt använda alla ägare för att få ett så korrekt svar som möjligt. Antalet ägare i företag kan uppgå till flera hundra tusen och är därför inte möjligt att medföra alla i en sådan formel, både på grund av tidsbrist samt det omöjliga i att identifiera alla ägare. Dock menar Amos (2014) att resultaten blir snarlika trots om alla ägare inte är medtagna i beräkningen. Gällande B-hypotesen, och även alla andra B-hypoteser har vi använt La Porta et al. (1999) definition om att som kontrollägare klassas ägare som äger minst 20 % i bolaget. En vanlig gräns för koncentrerat ägarskap är 10 % men La Porta et al. (1999) fann i Sverige att det inte fanns något företag där den största ägaren inte ägde minst 10 % vilket gjorde att den gränsen inte skulle kunna ge några tolkningsbara resultat. I de statistiska analyserna har ägarkoncentrationen förkortats till benämningen KONC. För kontrollägare som är hänförbara till hypotes 1b har förkortningen KON.H1B tillämpats 46

54 och har kodats som en dummyvariabel (0/1). Kodningen 0 har inneburit att ingen kontrollägare finns och koden 1 har inneburit att det finns kontrollägare. AndelÄgare1 2 +AndelÄgare2 2 +AndelÄgare3 2 +AndelÄgare4 2 +AndelÄgare5 2 = Ägarkoncentration enligt Herfindahl-index Ägarkategorier Här kommer vi att gå igenom varje enskild ägarkategori för att förklara och visa hur vi har identifierat och beräknat den data som kan hänföras till de olika ägarkategorierna. Vi har definierat ägare som fysiska eller juridiska personer som äger aktier i något av de börsbolag som är noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Vi har räknat ihop det totala ägandet från varje kategori som är representerade i varje företag hos de 25 största ägarna och i de fall när det förekommer mer än en kontrollägare har alla de olika (max en från varje kategori) tagits med i beräkningarna. Vid en förekomst av kontrollägare i någon av kategorierna har detta kodats som en etta (1), och vid frånvaro av kontrollägare har det kodats som en nolla (0). Hur vi har identifierat de olika kategorierna framgår i nedanstående stycken. För de ägarna som inte är indelade i lämplig kategori i vår data från SIS Ägarservice AB har vi gått in i årsredovisningar, hemsidor etc. för att göra en egen bedömning av vilken kategori ägaren tillhör utifrån definitioner grundade i teorin Institutionellt ägande Institutionella ägare är en vanligt förekommande ägarkategori i studier relaterade till ägarforskning. (Dahlquist & Robertsson 2001; Lin & Manowan 2012; Pozen 1994; Short & Keasey 2005; Thomsen & Pedersen 2000). Som det framgår i teorin har vi valt att inkludera samtliga finansiella ägartyper som institutionella ägare (investmentbolag, försäkringsbolag, fonder, pensionsbolag, vissa stiftelser och andra finansiella förvaltare). Stiftelser är något som vi har gjort en individuell bedömning på huruvida de ska klassas som institutionell ägare, beroende på vilket syfte stiftelsen har och vem det är som styr/kontrollerar stiftelsen. Vi har valt att inkludera alla dessa i samma kategori med anledning av liknande ägar- och investeringsbeteende samt att dessa typer av ägare 47

55 en väldigt stor och spridd ägargrupp. Det finns ofta utskrivit i SIS Ägarservice AB listor om ägaren består av en fond eller liknande aktör, exempelvis SHB fonder & Livförsäkring, SHB Livförsäkring AB, Swedbank Robur fonder. Vid utskrivningar, likt de som givits exempel på, har företaget klassificerats som en institutionell ägare. Finns ingen antydan att ägaren tillhör institutionella ägare har vi gått in på respektive hemsida och undersökt vad för verksamhet de utför. Vi kommer utöver de klassiska institutionella investerarna som försäkringsbolag, banker, fondbolag, pensionsbolag etc. även att räkna med investmentbolag. Anledningen till varför vi valde att ha med dem i institutionella ägare är att de ofta representerar en bred ägarkrets med syfte att maximera avkastningen och att de likt fondbolagen har som enda uppgift att investera i andra bolag. Vi grundar vår indelning i det material som SCB (2014a) ger ut där institutionella ägare och finansiella företag tillsammans går ihop, likt vår definition av institutionella ägare. I de statistiska analyserna har institutionella ägare som är hänförbara till hypotes 2a förkortats till benämningen INST och har angetts i procent (%). För institutionella kontrollägare som är hänförbara till hypotes 2b har förkortningen KON.H2B tillämpats och har kodats som en dummyvariabel (0/1). Koden 0 har inneburit att ingen institutionell kontrollägare finns och koden 1 har inneburit att en institutionell kontrollägare finns Utländskt ägare SIS Ägarservice AB (2014) har, i sina listor över ägare i noterade bolag på Stockholmsbörsen, en separat uppdelning över vilka aktörer som klassificeras som utländska ägare. Denna uppdelning är strukturerad som resterande ägare, med största ägaren högt upp och fallande ägarandelar ju lägre ner i listan man kommit. När de utländska ägarna har låga ägarandelar har data sammanslagits i SIS Ägarservice ABs (2014) listor under ett samlingsnamn: övriga utländska ägare. Kategorin utländska ägare ser till huruvida ägaren har ett utländskt ursprung, och vi har därför inte gjort någon uppdelning på huruvida de är industriella, institutionella, privatpersoner etc. 48

56 Ett problem som vi kan se angående data för utländska ägare är att vi enbart kan urskilja ett direkt ägarskap, och ser därför inte ett indirekt ägande. Skulle det vara så att en svensk aktör äger ett svensk företag genom ett utländskt holdingbolag/fond/stiftelse etc. så är detta listat som en utländsk aktör. I de statistiska analyserna har utländska ägare som är hänförbara till hypotes 3a förkortats till benämningen UTL och har angetts i procent (%). För utländska kontrollägare som är hänförbara till hypotes 3b har förkortningen KON.H3B tillämpats och har kodats som en dummyvariabel (0/1). Koden 0 har inneburit att ingen utländsk kontrollägare finns och koden 1 har inneburit att en utländsk kontrollägare finns Privatpersoner med stort innehav Kategorin privatpersoner med stora innehav är aktörer som inte kan hänföras till någon typ av företag. Detta inkluderar familjer, hushåll, privatpersoner etc. Denna sammanslagning motiverar vi med att de tenderar uppvisa liknande ägarbeteende och skulle därför vara väldigt svåra att skilja sinsemellan. I SIS Ägarservice ABs ägarlistor finns redan uppdelningar över familjer-intressen, ägarsfärer och familjer. Det är den uppdelningen som vi främst har utgått från. Vid fall där ingen uppdelning har skett, men där vi misstänker att privatperson indirekt kan förekomma genom exempelvis holdingbolag eller liknande företag utan direkt verksamhet, har vi undersökt den specifika ägaren och gjort en egen bedömning huruvida aktören kan klassificeras som privatperson med stort innehav. Företag som är listade under ett familjenamn kommer klassificeras till den kategorin som företaget tillhör. Exempel på detta är Investor som tillhör Wallenbergsfären. Eftersom Investor är ett investmentbolag kommer det klassificeras som en institutionell ägare, trots sina anknytningar till Wallenbergfamiljen. Vi kommer enbart, med undantag för exempelvis holdingbolag, se till huruvida privatpersonen står som ägare i första led. Likt vad Miller, Breton-Miller och Lester (2010) gjort i sin undersökning av familjeägare har vi tagit med stiftelser som kan hänföras till exempelvis familjer. Som tidigare framgått under institutionella ägare har vi gjort en individuell bedömning angående huruvida en stiftelse ska klassificeras som privatperson med stora innehav eller institutionell ägare. 49

57 I de statistiska analyserna har privatpersoner med stora innehav som är hänförbara till hypotes 4a förkortats till benämningen PRIV och har angetts i procent (%). För privatpersoner med stora innehav som är hänförbara till hypotes 4b har förkortningen KON.H4B tillämpats och har kodats som en dummyvariabel (0/1). Koden 0 har inneburit att ingen privatperson som kontrollägare finns och koden 1 har inneburit att en privatperson som kontrollägare finns Industriellt ägande Under kategorin industriella ägare inkluderas alla aktörer inom tillverkningsindustri eller tjänstesektorn, med undantag för aktörer som är verksamma inom den finansiella sektorn och som har inkluderats i den institutionella kategorin. För att urskilja om ägaren är en industriell ägare har vi gått in på respektive företags hemsida men även andra sidor som exempelvis Avanza. Det ska följaktligen vara ett företag som äger andelar i ett annat företag men för att få tillhöra denna kategori får företaget inte vara utländskt, investmentbolag eller bank etc. En liknande identifiering av industriell ägare är något som bland annat Boone et al. (2011) gör i sin studie. I de statistiska analyserna har industriella ägare som är hänförbara till hypotes 5a förkortats till benämningen IND och har angetts i procent (%). För industriella kontrollägare som är hänförbara till hypotes 5b har förkortningen KON.H5B tillämpats och har kodats som en dummyvariabel (0/1). Koden 0 har inneburit att ingen industriell kontrollägare finns och koden 1 har inneburit att en industriell kontrollägare finns Internt ägande I båda kategorierna under internt ägande stod vi inför dilemmat hur vi skulle mäta denna typ av variabel. Enligt vår syn fanns det två alternativ där det första var att mäta antalet aktier i förhållande till aktiekursen d.v.s. belopp i kronor för att se hur stort personligt kapital de hade knutet till företaget. Det fanns dock begränsningar med det alternativet. Exempelvis återspeglade det inte personens möjlighet att påverka i företaget då det inte sattes i relation till företagets storlek. Vi valde istället att mäta personens aktieandel (sett till andelen röster) i förhållande till bolagets totala antal aktier för att på så sätt se hur stor del av företaget personen äger och därmed 50

58 möjligheten att påverka. Vi kommer precis som på ägarkategorierna att mäta röstandelarna eftersom det är den typen av andel som avgör möjligheten att påverka. För att inte generera missvisande röstandelar (då inga direkta röstandelar i procent står utskrivna för VD och styrelse) har vi använt nedanstående formel för att anpassa när företaget använder sig av A- och B-aktier. Vanligtvis ger A-aktier 10 gånger mer röster gentemot B-aktier och därför har vi anpassat ägarskapet hos VD och styrelse för detta. Vid tillfällen där röstvärdet skiljer sig mot det vanliga 10/1 (som visas i exemplet nedan) har formeln anpassats till företagets röstdifferentieringssystem. Ägda A-aktier + (Ägda B-aktier x 0.1) / Totala A-aktier + (Totala B-aktier x 0.1) = Röstandelar i företaget Ägande i företagsledning (VD) Vi kommer i vår studie att definiera företagsledning som endast VDn då de har störst möjlighet att påverka och styra företaget då denna är ansvarig för den dagliga verksamheten. För att avgöra om ägarskap hos företagsledaren/vdn förkommer har vi tagit fram ägardata utifrån respektive företags årsredovisning. Antalet aktier framgår mer specifikt under sektionen där företagsledningen presenterar sig själva. De värdepapper som är knutna till företaget men som inte ger rätt att rösta räknas inte med eftersom de inte kan utöva kontroll genom sin andel. Anledningen till varför vi endast valt att ta med VDn när vi undersöker ägande i företagsledningen är att tidigare studier valt att göra så (Cheng et al. 2012; Ng 2005; Niemi 2005) samt att företagsledningens uppbyggnad och olika funktioner kan se olika ut i bolagen. Lin och Liu (2013) har även använt revisionskostnaden som en beroende variabel för att se samband hos ägarskap bland företagsledare och revisionskostnad. I de statistiska analyserna har ägande i företagsledning (VD) förkortats till benämningen VD och har angetts i procent (%) Ägande i styrelsen För att avgöra om ägarskap i styrelsen förkommer har vi tagit fram ägardata genom respektive företags årsredovisning. Antalet aktier framgår mer specifikt under sektionen där styrelsen presenterar sig själva. Optioner och vissa typer av aktier som inte 51

59 berättigar rösträtt och som mottagits inom olika incitamentsprogram räknas inte med. I de statistiska analyserna har ägande i styrelsen förkortats till benämningen STYR och har angetts i procent (%) Kontrollvariabler Då vi endast vill se hur ägarna påverkar revisionskostnaden är det viktigt att vi tar hänsyn till andra faktorer som påverkar revisionskostnaden för att kunna ge en så rättvisande bild av verkligheten som möjligt. Kontrollvariabler är viktiga att ha med eftersom man annars riskerar att inte få med viktiga bidragande orsaker till utfallet. Forskning inom vilka faktorer som påverkar revisionskostnaden är utbredd och vi kommer nedan att redogöra för de faktorer som vi finner mest relevanta utifrån litteraturen. Kontrollvariabler som involverar det reviderade företagets storlek, komplexitet och risk är något som är ytterst relevant att medföra och justera för. Enligt O Keefe, Simunic och Stein (1994) kan dessa tre faktorer förklara tvärsnitts-variationen i antalet timmar nerlagt på revision upp till cirka 80 %, vilket i sin tur påverkar storleken på revisionskostnaden. Simunic (1980) har varit en central forskare vid framtagande av faktorer som påverkar antalet timmar och kostnaden för den revision som utförs i företag (Simunic 1980; O Keefe et al. 1994) och har givit en bra grund för att identifiera de kontrollvariabler som vi nödvändiga för att vår studie ska vara genomförbar och visa ett rättvist resultat. Totalt har vi med 8 kontrollvariabler där data för samtliga kommer att hämtas från 2013 års räkenskapsår. 52

60 Storlek Den variabel som anses vara en av de mest påverkande faktorerna och som ständigt används i denna typ av studier är storlek. Studier visar att det finns ett positivt samband mellan företagets storlek och revisionskostnaden (Chan et al. 1993; Niemi 2005; Simunic 1980). Av logiska skäl tar det längre tid att granska ett företag ju större det är. Det finner sig naturligt att ha med den även i vår studie då storleken skiljer sig kraftigt mellan de olika listorna och bolagen. Det finns ingen bestämd definition gällande hur företagets storlek mäts. Det går exempelvis att använda sig av företagets balansomslutning men även nettoomsättning. Vi kommer likt många andra studier att använda oss av balansomslutning d.v.s. företagets totala tillgångar vid räkenskapsårets utgång. Hay (2013) finner i sin sammanställning att balansomslutning är det mest frekvent använda storleksvariabeln i tidigare utförd forskning, för att förklara revisionskostnaden. I de statistiska analyserna har storleken förkortats till benämningen STORLEK och har angetts i miljoner svenska kronor. Vidare har vi sett till vilken börslista (d.v.s. Small-, Mid, eller Large Cap) varje företag är noterat på. Vi får intrycket av att endast balansomslutning inte är ett tillräckligt mått för företagets storlek. Vilken Cap företagen tillhör behandlar mer än företagets balansomslutning, varför vi med denna variabel tillsammans med balansomslutningen får med många storleksvariabler. Vi har gjort denna indelning för att se om resultaten kan skilja sig åt mellan de tre olika storlekarna. Cap SmallCap MidCap LargeCap Kodning 0 = Nej och 1 = Ja 0 = Nej och 1 = Ja 0 = Nej och 1 = Ja Kundfordringar och lager Kundfordringar och varulager är komponenter som normalt anses som riskabla i en balansräkning och är något som därför kräver en noga översikt. På grund av detta är det rekommenderat att en inspektion av dessa komponenter sker och därefter bekräfta dess kvantitet och värde. (Simunic 1980) Simunic (1980) menar även att kundfordringar och 53

61 varulager är något som kan vara komplicerat att utföra en värdering på, då det ofta kan krävas att göra en bedömning över vad det framtida värdet kan vara. I och med resultatet framtagit av Simunic (1980) har vi funnit det lämpligt för vår studie att använda oss av varulager och kundfordringar som en kontrollvariabel. Varulager och kundfordringar har samlats in genom att se på respektive värde vid årets utgång. Vi kommer att undersöka dessa två faktorer separat d.v.s. som två olika kontrollvariabler. Denna typ av data återfinns mest lättillgängligt i företagens årsredovisningar. I de statistiska analyserna har kundfordringar förkortats till benämningen KUF och lager har benämningen LAGER. Både KUF och LAGER har angetts i miljoner svenska kronor Revisionsbyrå Studier har visat att beroende på vilken revisionsbyrå ett företag anlitar, förändras revisionskostnaden. Exempelvis finns starka bevis för att revisionsbyråer tillhörande Big4 tar ut högre kostnad för sin revision, men att de brukar kännetecknas av god kvalitet. (Hay 2013) Big4 inkluderar följande revisionsbyråer: EY, KPMG, Deloitte och PWC. Vi har klassificerat revisionsbyrå som av följande: Namn Kodning Big4 (0) Non Big4 (1) Vilken revisionsbyrå respektive företag använder sig av har identifierats genom årsredovisningen. I de fall när företagen haft utgifter för revision till flera byråer har den påskrivande revisorns byrå används. I de statistiska analyserna har revisionsbyrå förkortats till benämningen Big4. 54

62 Skuldsättning En variabel som är vanlig att använda sig av för att, delvis, bedöma företagets riskmässiga situation är skuldsättningsgraden. (Chow 1982; Hay 2013; O Keefe et al. 1994; Simunic 1980) Utsätts exempelvis företaget för en förestående konkurs eller annan ekonomisk kris ökar risken att företagsledaren kan manipulera företagets redovisning för att uppvisa ett bättre resultat, vilket skapar ökad efterfrågan på revision och därmed ökar revisionskostnaden (O Keefe et al. 1994). Detta gör att vi finner det relevant att inkludera denna variabel som en kontrollvariabel. Variabeln är en kvotvariabel som mäts genom att se företagets totala skulder i relation med det egna kapitalet. Skuldsättningsgraden har vi själva räknat ut med hjälp av data framtaget från balansräkningen från respektive företags årsredovisning. I de statistiska analyserna har skuldsättningsgraden förkortats till benämningen SK.SÄTT. Skuldsättningsgrad = Totala skulder/ Eget kapital Förekomsten av förlust Hay (2013) kommer i sin sammanställning av artiklar som undersöker vad revisionskostnaden grundar sig i, fram till att variabeln förekomsten av förlust d.v.s. huruvida företaget gör förlust eller inte är vanligt förekommande. Likt Simunic (1980) använder vi också denna variabel som i den studien uppvisade signifikans och ett positivt samband, vilket betyder att när företaget uppvisar förlust så ökar revisionskostnaden. Denna variabel är en dummyvariabel som kodas som vinst (0) eller förlust (1) (se Bryman & Bell 2005). I de statistiska analyserna har förekomsten av förlust benämningen FÖRLUST Bransch Simunic (1980) och Palmrose (1986) argumenterar för att det kan finnas skillnader i revisionskostnaden hos företag som beror på vilken bransch det reviderade företaget tillhör. Det kan tyckas vara ett rimligt antagande att vissa typer av företag borde vara svårare att revidera än andra. Skillnaderna kan bero på att det finns olika mycket risk 55

63 mellan branscher, exempelvis har vissa företag större varulager samtidigt som vissa har svårvärderade immateriella tillgångar (Palmrose 1986). Vi kommer att använda oss av indelningen som heter Global Industry Classification Standard (GICS) och som normalt sett används av olika aktiemarknader för att klassificera företagen. Med hjälp av denna indelning kommer företagen att klassificeras i en så kallad dummyvariabel av respektive bransch. (se Bryman & Bell 2005) De olika kategorierna är enligt följande (Avanza 2014). Bransch Kodning Energi Nej = 0, Ja = 1 Material Nej = 0, Ja = 1 Industrivaror Nej = 0, Ja = 1 Sällanköpsvaror Nej = 0, Ja = 1 Dagligvaror Nej = 0, Ja = 1 Hälsovård Nej = 0, Ja = 1 Finans och fastighet Nej = 0, Ja = 1 Informationsteknik Nej = 0, Ja = 1 Teleoperatörer Nej = 0, Ja = 1 Kraftförsörjning Nej = 0, Ja = 1 56

64 4.5 Variabelsammanfattning 57

65 4.6 Bortfallsanalys Datamaterialet som vi mottagit från SIS Ägarservice AB innehöll 253 bolag som är noterade på Small- Mid- eller Large Cap per den 31/ Då vår studie är så pass färsk finns det av naturliga skäl en del bortfall i datasetet. Anledningen till det är att alla årsredovisningar för 2013 inte kommit ut när denna studie genomfördes. Vi ville ändå använda oss av 2013 eftersom vår studie då skulle bli så aktuell som möjligt. Då vi inte finner någon anledning till varför datum för inrapportering av årsredovisningen skulle påverka revisionskostnaden anser vi att det inte finns något hot mot studiens kvalitet. Vi har även funnit att vissa årsredovisningar från företag med säte utomlands och som rapporterar i en annan valuta och språk, ibland tenderar att inte följa sina svenska motsvarigheter. Det gör att vi i en del fall inte kunnat ha med företagen eftersom den information vi letade efter inte fanns med i årsredovisningen. Som framgår i tabell 2 har vi ett bortfall på 25 företag vilket motsvarar cirka 9,88 % av den totala populationen. Vårt testade urval utgör därmed 91,12 % av vårt totala urval. Tabell 2 Antal Totalt urval 253 Bortfall 25 Tillgängligt urval Statistiskt genomförande Univariata tester De inledande testen vi genomförde var så kallade univariata tester eller analyser. Det innebär att varje variabel analyseras var för sig vilket gör att variablerna kan analyseras utan påverkan från andra variabler. (Bryman & Bell 2005) Univariata tester är viktiga av flera anledningar. En är för att undersöka huruvida några av variablerna varit snedfördelade, i de fallen har de aktuella variablerna logaritmerats för att få ett 58

66 normalfördelat urval. Beräkningar som har genomförts är deskriptivt test, frekvenstabeller, Skewness-test, Kurtosis-test och histogram Bivariata tester Bivariata tester innebär att två variabler testas samtidigt för att se om de är korrelerade med varandra. De är framförallt skillnaden eller variation i mätningen på de två variablerna som är intressanta för att se om de två har liknande relationer. (Bryman & Bell 2005) Enligt Bryman & Bell (2005) är det i vårt fall lämpligt att använda oss av Pearsons r eftersom våra oberoende och beroende variabler alla är kvotvariabler. För att komplettera korrelationsmatrisen har vi också gjort ett VIF-test Multivariata tester Revisionskostnaden påverkas bevisligen utav ett flertal faktorer, där en av största faktorn enligt Simunic (1980) är företagets storlek. Som kontrollvariabler har vi tagit med de faktorer som litteraturen har identifierat som är mest bidragande för storleken av revisionskostnaden. Då vi har tagit med ett relativt stort antal variabler i vår studie lämpar sig multivariata tester bra för att undersöka ett samband mellan ägare och revision. För att på bästa sätt kunna svara på våra hypoteser samt på vår överliggande forskningsfråga har vi valt att genomföra multipla linjära regressioner. För att avgöra huruvida några av våra oberoende variabler/kontrollvariabler är korrelerade med varandra har vi gjort en korrelationsmatris. Beroende på om de oberoende variablerna/kontrollvariablerna korrelerar med varandra kan det få en påverkan på hur uppbyggnaden blir av den multipla linjära regressionen. Vi ser i korrelationsmatrisen (se tabell 53) att en majoritet av våra oberoende variabler har en korrelation sinsemellan, vilket också är ett förväntat resultat. Eftersom våra oberoende variabler (hänförbara till alla A-hypoteser) mäts i procent (%), och bygger på varandra upp till max 100 % är det ett logiskt utfall vilket även VIF-testet bekräftar (se sid.72). Detta har medfört att vi har utfört en multipel linjär regression för varje enskild hypotes. Ett antal av våra kontrollvariabler korrelerar med varandra (se tabell 53). När vi testat att göra regressioner med och utan de korrelerade kontrollvariablerna finner vi att 59

67 signifikansen påverkas marginellt men att förklaringsgraden sjunker. Därför har vi ändå valt att ta med samtliga kontrollvariabler i regressionerna. Den multipla linjära regression som vi använder för att se om samband finns mellan vår beroende och oberoende variabel ser ut som följande: LnREV.KOST i =α+β 1 Oberoende variabel 1i + β 2 LnSTORLEK 2i + β 3 KUF 3i + β 4 LAGER 4i + β 5 BIG4 5i + β 6 SK.SÄTT 6i + β 6 FÖRLUST 6i + β 6 Energi 6i + β 7 Material 7i + β 8 Industrivaror 8i + β 9 Sällanköpsvaror 9i + β 10 Dagligvaror 10i + β 11 Hälsovård 11i + β 12 Finans och fastighet 12i + β 13 Informationsteknik 13i + β 14 Teleoperatörer 14i + β 15 Kraftförsörjning 15i + β 16 LargeCap 16i + β 17 MidCap 17i + β 18 SmallCap 18i +e i 60

68 5. Empiriskt resultat 5.1 Univariata resultat Revisionskostnad Revisionskostnaden är den beroende variabeln som vi har för avsikt att undersöka och se huruvida ägarstrukturen kan påverka dess storlek. Tabell 3 Deskriptiv data - revisionskostnad Variabel Antal Min. Max. Medelvärde Std.-avvikelse REV.KOST 228 0, ,769 8,799 19,901 Noter: Anges i miljoner SEK I tabell 3 kan vi utläsa att medelvärdet för revisionskostnaden hos noterade bolag i Sverige uppgår till cirka 8,8 miljoner SEK med en standardavvikelse på cirka 19,9. Vi ser också att skillnaden mellan den högsta revisionskostnaden (194,79 miljoner SEK) och den lägsta revisionskostnaden ( SEK) är väldigt stor. Tabell 4 Normalfördelningstest REV.KOST Skewness 5,314 0,537 Kurtosis 38,861-0,350 LnREV.KOST När vi gjorde datainsamlingen misstänkte vi att likt Simunics (1980) urval, skulle variabeln för revisionskostnaden vara snedfördelad varför vi beslutade oss för att göra Skewness-test, Kurtosis-test och histogram. Detta eftersom normalfördelning är en viktig förutsättning för att kunna göra en vanlig regression. Resultaten från Skewnesstest och Kurtosis-test uppvisar värden (se tabell 4) på 5,3 respektive 38,9, vilket innebär att de inte är normalfördelade. Resultatet för histogrammen (se Appendix B) visar också 61

69 tydligt på snedfördelning av vår beroende variabel d.v.s. revisionskostnaden. Likt Simunic (1980) valde vi därför att utföra en naturlig logaritm (Ln) på revisionskostnaden vilket resulterade i en ny variabel, LnREV.KOST. De nya värdena för Skewness-test och Kurtosis-test visas till höger i tabell 4 och visar en bättre fördelning än innan logaritmeringen. Ägarkoncentration Ägarkoncentrationen mäts, som det tidigare framgått i den empiriska metoden, genom ett Herfindahl-index. Det värde som indexet uppvisar varierar mellan 0 och 1 beroende på hur stor röstandel de fem största ägarna kontrollerar. Tabell 5 Deskriptiv data - Ägarkoncentration Variabel Antal Min. Max. Medelvärde Std.-avvikelse KONC 228 0,005 0,960 0,161 0,172 Noter: Anges enligt Herfindahl-index. Tabell 6 Frekvensdata Förekomsten av kontrollägare (KON.H1B) Frekvens Procent (%) Nej 84 36,8 Ja ,2 Totalt ,0 Vi ser i tabell 5 att medelkoncentrationen, enligt detta index, uppgår till 0,161 med en standardavvikelse på 0,172. Med ett medelvärde på cirka 0,161 kan vi också konstatera att koncentrationen ligger i genomsnitt på en hög/medelhög nivå (för gränsvärden, se sid 45). Det företaget som uppvisade den lägsta koncentrationen fick ett indexvärde på 0,0047, vilket innebär att företaget har en extremt spridd ägarkrets. Det företaget med högst koncentration uppvisar ett indexvärde på 0,960. Då detta värde är ytterst nära 1 kan vi också konstatera att koncentrationen är väldigt hög, där nästan all kontroll finns hos en enskild ägare. Utav de totalt 228 företag ser vi också att 144 stycken (63 %) har en kontrollägare med minst 20 % rösträtt genom aktieinnehav (Se Tabell 6). 62

70 Institutionellt ägande Tabell 7 Deskriptiv data Institutionellt ägande Variabel Antal Min. Max. Medelvärde Std.-avvikelse INST 228 0,600 90,000 31,124 21,587 Noter: Anges i procent (%) Tabell 8 Frekvensdata Förekomsten av institutionella kontrollägare (KON.H2B) Frekvens Procent (%) Nej ,2 Ja 61 26,8 Totalt ,0 Institutionellt ägande står enligt tabell 7 för cirka 31,12 % av vårt testade urval. Standardavvikelsen för institutionellt ägande uppgår till cirka 21,59 vilket är en relativt stor spridning. Andelen kontrollägare som kan hänföras till institutionellt ägande är 61 stycken och motsvarar 26,8 % av urvalet (Se Tabell 8). 63

71 Utländskt ägande Tabell 9 Deskriptiv data Utländskt ägande Variabel Antal Min. Max. Medelvärde Std.-avvikelse UTL 228 0,200 92,000 21,565 18,646 Noter: Anges i procent (%) Tabell 10 Frekvensdata Förekomsten av utländska kontrollägare (KON.H3B) Frekvens Procent (%) Nej ,8 Ja 21 9,2 Totalt ,0 Utländska ägare står för cirka 21,57 % av vårt testade urval med en standardavvikelse på cirka 18,65. Vi ser att variationen mellan de lägsta och högsta ägarandelarna skiftar likt det institutionellt ägandet och vi ser ett minimum på 0,2 % och ett maxvärde på 92 %. Vi kan dock urskilja att andelen kontrollägare som kan hänföras till utländskt ägande är relativt liten i jämförelse med institutionella ägare och privatpersoner med stora innehav. För kontrollägare får vi ett medelvärde på 9 %, vilket innebär att av vår testade population på 228 stycken finns det 21 företag med utländska kontrollägare. Privatpersoner med stora innehav Tabell 11 Deskriptiv data Privatpersoner med stort innehav Variabel Antal Min. Max. Medelvärde Std.-avvikelse PRIV 228 0,000 95,600 24,693 27,084 Noter: Anges i procent (%) 64

72 Tabell 12 Frekvensdata Förekomsten av privatpersoner som kontrollägare (KON.H4B) Frekvens Procent (%) Nej ,7 Ja 60 26,3 Totalt ,0 Privatpersoner med stora innehav står för 24,69 % av vårt testade urval, vilket innebär att privatpersoner med stora innehav blir den näst mest representerade ägarkategorin som går att återfinna bland de noterade bolagen i Sverige. För privatpersoner med stora innehav ser vi också en standardavvikelse på 27,08. Till skillnad från de två tidigare ägarkategorierna, institutionellt och utländskt ägande, ser vi här att det finns företag som inte har privatpersoner med stora innehav som ägare. Vi kan dock se att privatpersoner med stort innehav står för det enskilt största ägandet i bolag och uppvisar ett maxvärde på 95,6 %. Vi ser också att privatpersoner med stora innehav som kontrollägare går att identifiera i 26 % (60 stycken) av de testade förstagen. Industriellt ägande Tabell 13 Deskriptiv data Industriellt ägande Variabel Antal Min. Max. Medelvärde Std.-avvikelse IND 228 0,000 81,100 4,602 12,314 Noter: Anges i procent (%) Tabell 14 Frekvensdata Förekomsten av industriella kontrollägare (KON.H5B) Frekvens Procent (%) Nej ,0 Ja 16 7,0 Totalt ,0 Industriellt ägande är den ägarkategori som förekommer mest sällan i det testade urvalet och står enbart för 4,5 %, med en standardavvikelse på 12,31. Det är också den kategori 65

73 som har det lägsta maximumvärdet med 81,1 %. Industriella kontrollägare finns i 16 stycken företag (7 %). Ägande i företagsledning Tabell 15 Deskriptiv data Ägande i företagsledning Variabel Antal Min. Max. Medelvärde Std.-avvikelse VD 228 0,000 89,871 3,917 13,546 Noter: Anges i procent (%) VDn i de företag som inkluderades i vårt testade urval har i snitt ägarandelar på cirka 3,91 %, med en standardavvikelse på cirka 13,55. Ägarandelarna som VDn kontrollerar varierar mellan 0 % och 89,87 %. Ägande i styrelsen Tabell 16 Deskriptiv data Ägande i styrelsen Variabel Antal Min. Max. Medelvärde Std.-avvikelse STYR 228 0,000 91,773 18,396 23,772 Noter: Anges i procent (%) Styrelsen har, i relation med VD, betydligt högre ägarandelar och uppvisar ett medelvärde på cirka 18,4 % i ägarandelar. Utöver styrelsens medelvärde ser vi också en standardavvikelse på 23,77. Ägarandelarna som styrelsen kontrollerar varierar mellan 0 % och 91,77 %. 66

74 Storlek Tabell 17 Deskriptiv data Storlek Variabel Antal Min. Max. Medelvärde Std.-avvikelse STORLEK , , , ,920 Noter: Anges i miljoner SEK Storleken på företagets tillgångar varierar mycket och det företag med minst tillgångar har strax under 31 miljoner SEK och det företaget med mest tillgångar har cirka miljoner SEK (se tabell 17). Medelvärdet på tillgångarna i vårt testade urval uppgår till cirka miljoner SEK, med en standardavvikelse på cirka Tabell 18 Normalfördelningstest STORLEK Skewness 9,266 0,562 Kurtosis 98,030 0,139 Precis som för revisionskostnaden fann Simunic (1980) att STORLEK d.v.s. företagens balansomslutning var snedfördelad. Vi gjorde därför även här ett Skewness-test, Kurtosis-test (se tabell 18) samt histogram (Appendix B) för att kontrollera huruvida det var snedfördelat eller ej. Vi fann att det var snedfördelat varför vi precis som Simunic (1980) logaritmerade variabeln med en naturlig logaritm. Det ledde till en ny variabel, LnSTORLEK som vi från och med nu kommer att använda i arbetet. LnSTORLEK Kundfordringar Tabell 19 Deskriptiv data Kundfordringar Variabel Antal Min. Max. Medelvärde Std.-avvikelse KUF 228 0, , , ,310 Noter: Anges i miljoner SEK 67

75 I tabell 19 ser vi att medelvärdet för kontrollvariabeln kundfordringar uppgår till 2147,85 miljoner SEK, med en standardavvikelse på 8053,31. Bland de testade företagen finns en variation i kundfordringar mellan 0 SEK och ,04 miljoner SEK. Lager Tabell 20 Deskriptiv data Lager Variabel Antal Min. Max. Medelvärde Std.-avvikelse LAGER 228 0, , , ,548 Noter: Anges i miljoner SEK Vi ser i tabell 20 att medelvärdet för det testade urvalets lagertillgångar uppgår till 1592,25 miljoner SEK, med en standardavvikelse på 49988,55. Bland de testade företagen finns en variation mellan 0 och miljoner SEK. Revisionsbyrå Tabell 21 Frekvensdata Revisionsbyrå (Big4) Frekvens Procent (%) EY 51 22,4 KPMG 49 21,5 Deloitte 32 14,0 PWC 89 39,0 Övriga byråer 7 3,1 Totalt ,0 Ser vi till vilken revisionsbyrå som företagen på Stockholmsbörsen använder kan vi konstatera att en överhängande majoritet (96,9 %) använder en utav Big4 byråerna och att enbart sju stycken (3,1 %) använder någon revisionsbyrå som faller i kategorin övriga. Utav den testade populationen ser vi att PWC är den mest frekvent representerade (39 %). 68

76 Skuldsättningsgrad Tabell 22 Deskriptiv data Skuldsättningsgrad Variabel Antal Min. Max. Medelvärde Std.-avvikelse SK.SÄTT ,956 70,328 1,890 5,759 Vi kan utläsa att medelvärdet på skuldsättningsgraden som vårt testade urval har uppvisar ett värde på 1,89, med en standardavvikelse på 5,76. Här ser vi att skuldsättningsgraden varierar mellan ett negativt värde på -19,76 och 70,33, vilket är en väldigt stor variation i avseende för skuldsättningsgrad. Förlust Tabell 23 Frekvensdata Förlust (FÖRLUST) Frekvens Procent (%) Nej ,8 Ja 46 20,2 Totalt ,0 Utav de 228 företag som inkluderades i det testade urvalet var det 20 % som uppvisade förlust i resultaträkningen för år Standardavvikelsen för förlust variabeln är 40,2. 69

77 Bransch Tabell 24 Frekvensdata Bransch (BRANSCH) Frekvens Procent (%) Energi 4 1,8 Material 12 5,3 Industrivaror 63 27,6 Sällanköpsvaror 24 10,5 Dagligvaror 22 9,6 Hälsovård 25 11,0 Finans och fastighet 44 19,3 Informationsteknik 29 12,7 Teleoperatörer 4 1,8 Kraftförsörjning 1 0,4 Totalt Av de totalt 10 branscherna som är inkluderade i denna studie opererar flest företag (27,6 %) inom industrivaru-branschen. Den bransch som näst flest företag är verksamma i är inom finans och fastighet med 19,3 %. Ser vi till de minst verksamma branscherna är det enbart ett företag (0,4 %) som är opererar inom kraftförsörjning samt fyra stycken (1,8 %) inom både energi och teleoperatör. Cap Tabell 25 Frekvensdata Börslista (CAP) Frekvens Procent (%) Large Cap 64 28,1 Mid Cap 66 28,9 Small Cap 98 43,0 Totalt ,0 När vi ser till hur fördelningen ser ut mellan de olika börslistorna på Stockholmsbörsen är kan vi konstatera att 98 stycken (43 %) av företagen kan hänföras till Small Cap. I Large och Mid Cap är fördelningen relativt lika med 64 stycken (28,1 %) respektive 66 stycken (28,9 %). 70

78 5.2 Bivariata resultat För att se att våra variabler inte upplever några multikollinearitetsproblem har vi uppfört en korrelationsmatris. Som det framgår i korrelationsmatrisen (Se Appendix C) korrelerar ett antal av våra variabler med varandra. Det problem en korrelation mellan våra oberoende variabler kan skapa är att det inte går att se effekterna som de oberoende variablerna har mot den beroende variabeln, varpå det blir nödvändigt att hålla isär dem vid ett test. Vi kommer ändå att ta med samtliga kontrollvariabler i de multivariata testerna som redogörs i nästa avsnitt. Anledningen till det är att när vi testade att utesluta vissa av de korrelerade kontrollvariablerna förändrades signifikansen marginellt men förklaringsgraden sjönk. Som tidigare också nämnt korrelerar flera av de oberoende variablerna av logiska skäl med varandra varför vi i de multivaria testerna, testat de oberoende variablerna var för sig. Nämnvärt är även att en mängd av våra variabler korrelerar med den beroende variabeln. Om det ger signifikans när övriga variabler är medräknade prestenteras i nästkommande avsnitt. För att bekräfta den korrelation som korrelationsmatrisen uppvisar har vi även gjort tester för att se variablernas VIF och tolerance. Vi ser, bland de oberoende variablerna, att VIF uppvisar relativt höga värden. Överstiger VIF värdet 2,5 anses det oftast uppstå multikollinearitet (Djurfeldt & Barmark 2009). De enda oberoende variablerna som understiger ett VIF-värde på 2,5 är KONC, VD och STYR. Efter en genomgång av dessa värden har vi därför funnit det nödvändigt att utföra separata regressioner för de oberoende variablerna. Värdena under tolerance är några som bör uppvisa en så hög nivå som möjligt, med 1 som max. Likt vad VIF uppvisar ligger också tolerance på låga nivåer, vilket tyder på att variablerna korrelerar. Ser vi till hur VIF och tolerance är bland kontrollvariablerna ser vi att samtliga, med undantag från LnSTORLEK och LargeCap, ligger inom godkända nivåer för att kunna konstatera att ingen tillräckligt korrelation finns för att kunna påverka studien. 71

79 Tabell 26 Kollinjäritets data VIF och Tolerance test Variabel Tolerance VIF KONC 0,486 2,058 KON.H1B 0,177 5,653* INST 0,143 7,007* KON.H2B 0,207 4,826* UTL 0,190 5,259* KON.H3B 0,328 3,045* PRIV 0,090 11,164* KON.H4B 0,251 3,981* IND 0,162 6,178* KON.H5B 0,216 4,627* VD 0,642 1,557 STYR 0,486 2,059 KUF 0,314 3,180* LAGER 0,295 3,391* Big4 0,829 1,207 SK.SÄTT 0,795 1,258 FÖRLUST 0,649 1,541 Energi 0,844 1,185 Material 0,763 1,311 Sällanköpsvaror 0,754 1,326 Dagligvaror 0,747 1,338 Hälsovård 0,720 1,389 Finansochfastighet 0,497 2,012 Informationsteknik 0,642 1,558 Teleoperatörer 0,876 1,141 Kraftförsörjning 0,944 1,06 LargeCap 0,217 4,612* MidCap 0,500 2,000 LnSTORLEK 0,182 5,502* Noter: * = Överstiger godkänt VIF-värde 72

80 5.3 Multivariata resultat Som framgår i tidigare avsnitt har vi utfört en multipel linjär regression för att undersöka huruvida ett samband finns mellan vår beroende variabel och ett flertal oberoende variabler, vilket i vårt fall innefattar ägarkategorier, kontrollägare och ägarkoncentration. Genom en korrelationsmatris (Appendix C) har vi funnit att en majoritet av våra oberoende variabler har en korrelation sinsemellan. För att undvika att uppvisa ett missvisade resultat har vi utfört och presenterat varje enskild hypotes med ett eget regressionstest. Vi har i den multipla linjära regressionen fokuserat på tre olika värden. Det första värdet är huruvida den oberoende variabeln är signifikant (P) på en 5 % nivå. Det andra värdet är hur B-koefficienten ser ut, vilket visar hur mycket en ökning av den oberoende variabeln påverkar den beroende variabeln. Det tredje värdet som vi studerar är hur hög förklaringsgraden (Justerat R 2 ) är i regressionen. 73

81 Ägarkoncentration Tabell 27 Förklaringsgrad Ägarkoncentration R 2 Justerat R 2 0,798 0,781 Tabell 28 Regressionsanalys Ägarkoncentration Ostandardiserad koefficient Variabel B Std.-avvikelse Signifikans (P) (Constant) -2,679 0,326 0,000** KONC -0,067 0,283 0,814 KUF 8,67E-06 0,000 0,397 LAGER 2,99E-05 0,000 0,084 Big4-0,059 0,283 0,835 SK.SÄTT -0,005 0,009 0,616 FÖRLUST 0,286 0,137 0,038* Energi -0,986 0,373 0,009** Material -0,749 0,240 0,002** Sällanköpsvaror -0,049 0,172 0,774 Dagligvaror -0,297 0,179 0,099 Hälsovård -0,616 0,176 0,001* Finansochfastighet -1,506 0,157 0,000** Informationsteknik -0,349 0,170 0,041* Teleoperatörer -0,484 0,381 0,206 Kraftförsörjning -0,747 0,726 0,304 LargeCap 0,728 0,218 0,001** MidCap 0,238 0,144 0,101 LnSTORLEK 0,456 0,046 0,000** Noter: * = Signifikant på 5 % -nivån. (P < 0,05) ** = Signifikant på 1 % -nivån. (P < 0,01) Den första oberoende variabeln som vi har testat mot den logaritmerade revisionskostnaden är om ägarkoncentrationen (KONC) i företag har en signifikant påverkan på revisionskostnaden. Vi kan utläsa i tabell 28 att signifikansnivån för KONC uppgår till ett värde på 0,814. För att avgöra om variabeln är signifikant för en 5 % nivå krävs det att signifikansen uppvisar ett värde på P = 0,05 eller lägre. Då signifikansen för KONC uppgick till P = 0,814 innebär det att ägarkoncentrationen i ett företag inte har uppvisar ett signifikant samband med revisionskostnaden. 74

82 Förekomsten av kontrollägare Tabell 29 Förklaringsgrad Förekomsten av kontrollägare R 2 Justerat R 2 0,802 0,785 Tabell 30 Regressionsanalys Förekomsten av kontrollägare Ostandardiserad koefficient B Std.-avvikelse Signifikans (P) (Constant) -2,763 0,319 0,000** KON.H1B 0,213 0,100 0,034* KUF 1,01E-05 0,000 0,316 LAGER 2,97E-05 0,000 0,083 Big4-0,097 0,280 0,729 SK.SÄTT -0,003 0,009 0,712 FÖRLUST 0,284 0,135 0,037* Energi -0,924 0,369 0,013* Material -0,730 0,238 0,002** Sällanköpsvaror -0,035 0,170 0,839 Dagligvaror -0,263 0,178 0,141 Hälsovård -0,604 0,174 0,001** Finansochfastighet -1,463 0,157 0,000** Informationsteknik -0,322 0,168 0,056 Teleoperatörer -0,524 0,377 0,167 Kraftförsörjning -0,570 0,721 0,430 LargeCap 0,745 0,216 0,001** MidCap 0,263 0,142 0,065 LnSTORLEK 0,445 0,046 0,000** Noter: * = Signifikant på 5 % -nivån. (P < 0,05) ** = Signifikant på 1 % -nivån. (P < 0,01) Den andra variabeln som vi har undersökt är om förekomsten av kontrollägare (KON.H1B) har en signifikant påverkan på revisionskostnaden. Här ser vi ett P-värde på 0,034 och uppvisar därmed en signifikans på 5 % -nivån. Det innebär att om det finns en kontrollägare i företaget så har det ett signifikant samband med revisionskostnaden. B-koefficienten har ett värde på 0,213. Det innebär att om det finns kontrollägare i företaget så är revisionskostnaden i snitt 21,3 % högre. En regression med KON.H1B och kontrollvariabler uppvisar en förklaringsgrad på 78,5 %. 75

83 Institutionellt ägande Tabell 31 Förklaringsgrad Institutionellt ägande R 2 Justerat R 2 0,798 0,781 Den tredje variabeln som vi har undersökt är om andelen institutionellt ägande (INST) har en signifikant påverkan på revisionskostnaden. Här ser vi ett P-värde på 0,597 och uppvisar därmed ingen signifikans på 5 % -nivån. Det innebär att andelen institutionellt ägande inte har något signifikant samband med revisionskostnaden. B-koefficienten har ett värde på 0,001. Tabell 32 Regressionsanalys Institutionellt ägande Ostandardiserad koefficient B Std.-avvikelse Signifikans (P) (Constant) -2,713 0,323 0,000** INST 0,001 0,002 0,597 KUF 8,99E-06 0,000 0,378 LAGER 3,03E-05 0,000 0,080 Big4-0,051 0,284 0,859 SK.SÄTT -0,005 0,009 0,609 FÖRLUST 0,288 0,137 0,036* Energi -0,949 0,377 0,013* Material -0,745 0,240 0,002** Sällanköpsvaror -0,050 0,172 0,771 Dagligvaror -0,290 0,180 0,108 Hälsovård -0,613 0,176 0,001** Finansochfastighet -1,484 0,163 0,00** Informationsteknik -0,355 0,170 0,038* Teleoperatörer -0,478 0,381 0,211 Kraftförsörjning -0,734 0,724 0,312 LargeCap 0,728 0,218 0,001** MidCap 0,241 0,143 0,094 LnSTORLEK 0,453 0,046 0,000* Noter: * = Signifikant på 5 % -nivån. (P < 0,05) ** = Signifikant på 1 % -nivån. (P < 0,01) 76

84 Förekomsten av institutionella kontrollägare Tabell 33 Förklaringsgrad Förekomsten av institutionella kontrollägare R 2 Justerat R 2 0,800 0,782 Tabell 34 Regressionsanalys Förekomsten av institutionella kontrollägare Ostandardiserad koefficient Variabel B Std.-avvikelse Signifikans (P) (Constant) -2,708 0,320 0,000** KON.H2B 0,145 0,112 0,198 KUF 8,70E-06 0,000 0,392 LAGER 3,01E-05 0,000 0,081 Big4-0,052 0,282 0,853 SK.SÄTT -0,004 0,009 0,619 FÖRLUST 0,277 0,136 0,043* Energi -0,921 0,374 0,015* Material -0,737 0,239 0,002** Sällanköpsvaror -0,050 0,171 0,769 Dagligvaror -0,267 0,180 0,140 Hälsovård -0,613 0,175 0,001** Finansochfastighet -1,465 0,160 0,000** Informationsteknik -0,342 0,168 0,043* Teleoperatörer -0,491 0,379 0,197 Kraftförsörjning -0,691 0,722 0,340 LargeCap 0,710 0,218 0,001** MidCap 0,240 0,143 0,093 LnSTORLEK 0,453 0,046 0,000** Noter: * = Signifikant på 5 % -nivån. (P < 0,05) ** = Signifikant på 1 % -nivån. (P < 0,01) Den fjärde variabeln som vi har undersökt är om förekomsten av institutionella kontrollägare (KON.H2B) har en signifikant påverkan på revisionskostnaden. Här ser vi ett P-värde på 0,198 och därmed ingen signifikans. Det innebär att en institutionell kontrollägare inte har ett signifikant samband med revisionskostnaden. B-koefficienten har ett värde på 0,

85 Utländskt ägande Tabell 35 Förklaringsgrad Utländskt ägande R 2 Justerat R 2 0,802 0,785 Tabell 36 Regressionsanalys Utländskt ägande Ostandardiserad koefficient Variabel B Std.-avvikelse Signifikans (P) (Constant) -2,684 0,318 0,000** UTL 0,006 0,003 0,039* KUF 1,01E-05 0,000 0,317 LAGER 2,78E-05 0,000 0,104 Big4-0,064 0,280 0,818 SK.SÄTT -0,005 0,009 0,569 FÖRLUST 0,231 0,138 0,096 Energi -1,166 0,379 0,002** Material -0,744 0,238 0,002** Sällanköpsvaror -0,044 0,170 0,795 Dagligvaror -0,301 0,178 0,092 Hälsovård -0,645 0,175 0,000** Finansochfastighet -1,492 0,156 0,000** Informationsteknik -0,365 0,168 0,031* Teleoperatörer -0,460 0,377 0,224 Kraftförsörjning -0,766 0,717 0,287 LargeCap 0,677 0,217 0,002** MidCap 0,199 0,143 0,166 LnSTORLEK 0,446 0,045 0,000** Noter: * = Signifikant på 5 % -nivån. (P < 0,05) ** = Signifikant på 1 % -nivån. (P < 0,01) Den femte variabeln som vi har undersökt är om andelen utländskt ägande (UTL) har en signifikant påverkan på revisionskostnaden. Här ser vi ett P-värde på 0,039 och uppvisar därmed signifikans på 5 % -nivån. Det innebär att andelen utländskt ägande har ett signifikant samband med revisionskostnaden. B-koefficienten har ett värde på 0,006. Det innebär att om utländskt ägande ökar med en procentenhet så är 78

86 revisionskostnaden i snitt 0,6 % högre. En regression med UTL och kontrollvariabler uppvisar en förklaringsgrad på 78,5 %. Förekomsten av utländska kontrollägare Tabell 37 Förklaringsgrad Förekomsten av utländska kontrollägare R 2 Justerat R 2 0,809 0,793 Tabell 38 Regressionsanalys Förekomsten av utländska kontrollägare Ostandardiserad koefficient Variabel B Std.-avvikelse Signifikans (P) (Constant) -4,193 0,360 0,000** KON.H3B 0,584 0,166 0,001** KUF 1,20E-05 0,000 0,230 LAGER 2,57E-05 0,000 0,126 Big4-0,016 0,275 0,954 SK.SÄTT -0,006 0,009 0,519 FÖRLUST 0,229 0,134 0,089 Energi 0,277 0,371 0,456 Material 0,732 0,249 0,004** Industrivaror 1,477 0,153 0,000** Sällanköpsvaror 1,496 0,187 0,000** Dagligvaror 1,229 0,192 0,000** Hälsovård 0,837 0,197 0,000** Informationsteknik 1,145 0,197 0,000** Teleoperatörer 1,040 0,368 0,005** Kraftförsörjning 0,793 0,707 0,263 LargeCap 0,724 0,212 0,001** MidCap 0,227 0,139 0,104 LnSTORLEK 0,453 0,044 0,000** Noter: * = Signifikant på 5 % -nivån. (P < 0,05) ** = Signifikant på 1 % -nivån. (P < 0,01) Den sjätte variabeln som vi har undersökt är om förekomsten av utländska kontrollägare (KON.H3B) har en signifikant påverkan på revisionskostnaden. Här ser vi ett P-värde på 0,001 och uppvisar därmed signifikans på 1 % -nivån. Det innebär att utländska 79

87 kontrollägare har ett signifikant samband med revisionskostnaden. B-koefficienten har ett värde på 0,584. Det innebär att om det finns utländska kontrollägare i företaget, är revisionskostnaden i snitt 58,4 % högre. En regression med KON.H3B och kontrollvariabler uppvisar en förklaringsgrad på 79,3 %. Privatpersoner med stort innehav Tabell 39 Förklaringsgrad Privatpersoner med stort innehav R 2 Justerat R 2 0,799 0,782 Tabell 40 Regressionsanalys Privatpersoner med stort innehav Ostandardiserad koefficient Variabel B Std.-avvikelse Signifikans (P) (Constant) -2,571 0,341 0,000** PRIV -0,002 0,002 0,305 KUF 8,30E-06 0,000 0,415 LAGER 3,06E-05 0,000 0,076 Big4-0,029 0,284 0,917 SK.SÄTT -0,005 0,009 0,579 FÖRLUST 0,261 0,139 0,061 Energi -1,005 0,372 0,007** Material -0,752 0,240 0,002** Sällanköpsvaror -0,044 0,172 0,799 Dagligvaror -0,300 0,179 0,095 Hälsovård -0,629 0,176 0,000** Finansochfastighet -1,459 0,164 0,000** Informationsteknik -0,354 0,169 0,037* Teleoperatörer -0,475 0,380 0,213 Kraftförsörjning -0,772 0,723 0,287 LargeCap 0,724 0,218 0,001** MidCap 0,233 0,143 0,104 LnSTORLEK 0,448 0,046 0,000** Noter: * = Signifikant på 5 % -nivån. (P < 0,05) ** = Signifikant på 1 % -nivån. (P < 0,01) 80

88 Den sjunde variabeln som vi har undersökt är om andelen privatpersoner med stora innehav (PRIV) har en signifikant påverkan på revisionskostnaden. Här ser vi ett P- värde på 0,305 och uppvisar därmed ingen signifikans på 5 % -nivån. Det innebär att andelen privatpersoner med stora innehav inte har något signifikant samband med revisionskostnaden. B-koefficienten har ett värde på -0,002. Förekomsten av privatpersoner med stort innehav som kontrollägare Tabell 41 Förklaringsgrad Förekomsten av privatpersoner med stort innehav som kontrollägare R 2 Justerat R 2 0,798 0,781 Tabell 42 Regressionsanalys Förekomsten av privatpersoner med stort innehav som kontrollägare Ostandardiserad koefficient Variabel B Std.-avvikelse Signifikans (P) (Constant) -2,692 0,328 0,000** KON.H4B -0,002 0,113 0,988 KUF 8,86E-06 0,000 0,386 LAGER 2,98E-05 0,000 0,085 Big4-0,062 0,284 0,827 SK.SÄTT -0,004 0,009 0,629 FÖRLUST 0,287 0,138 0,038* Energi -0,981 0,373 0,009** Material -0,750 0,240 0,002** Sällanköpsvaror -0,048 0,172 0,781 Dagligvaror -0,297 0,179 0,099 Hälsovård -0,614 0,176 0,001** Finansochfastighet -1,508 0,159 0,000** Informationsteknik -0,345 0,169 0,043* Teleoperatörer -0,486 0,381 0,203 Kraftförsörjning -0,736 0,725 0,311 LargeCap 0,729 0,218 0,001** MidCap 0,241 0,143 0,093 LnSTORLEK 0,456 0,046 0,000** Noter: * = Signifikant på 5 % -nivån. (P < 0,05) ** = Signifikant på 1 % -nivån. (P < 0,01) 81

89 Den åttonde variabeln som vi har undersökt är om förekomsten av privatpersoner som kontrollägare (KON.H4B) har en signifikant påverkan på revisionskostnaden. Här ser vi ett P-värde på 0,988 och uppvisar därmed ingen signifikans på 5 % -nivån. Det innebär att privatpersoner som kontrollägare inte har ett signifikant samband med revisionskostnaden. B-koefficienten har ett värde på -0,002. Industriellt ägande Tabell 43 Förklaringsgrad Industriellt ägande R 2 Justerat R 2 0,798 0,781 Tabell 44 Regressionsanalys Industriellt ägande Ostandardiserad koefficient Variabel B Std.-avvikelse Signifikans (P) (Constant) -2,694 0,321 0,000** IND -0,001 0,004 0,803 KUF 9,00E-06 0,000 0,378 LAGER 2,94E-05 0,000 0,090 Big4-0,063 0,283 0,824 SK.SÄTT -0,004 0,009 0,622 FÖRLUST 0,292 0,138 0,036* Energi -0,986 0,373 0,009** Material -0,748 0,240 0,002** Sällanköpsvaror -0,053 0,173 0,761 Dagligvaror -0,291 0,181 0,111 Hälsovård -0,615 0,176 0,001** Finansochfastighet -1,511 0,157 0,000** Informationsteknik -0,350 0,170 0,041* Teleoperatörer -0,483 0,381 0,207 Kraftförsörjning -0,731 0,724 0,314 LargeCap 0,723 0,220 0,001** MidCap 0,239 0,143 0,097 LnSTORLEK 0,458 0,046 0,000** Noter: * = Signifikant på 5 % -nivån. (P < 0,05) ** = Signifikant på 1 % -nivån. (P < 0,01) 82

90 Den nionde variabeln som vi har undersökt är om andelen industriellt ägande (IND) har en signifikant påverkan på revisionskostnaden. Här ser vi ett P-värde på 0,803 och uppvisar därmed ingen signifikans på 5 % -nivån. Det innebär att andelen industriellt ägande inte har något signifikant samband med revisionskostnaden. B-koefficienten har ett värde på -0,001. Förekomsten av industriella kontrollägare Tabell 45 Förklaringsgrad Förekomsten av industriella kontrollägare R 2 Justerat R 2 0,798 0,781 Tabell 46 Regressionsanalys Förekomsten av industriella kontrollägare Ostandardiserad koefficient Variabel B Std.-avvikelse Signifikans (P) (Constant) -2,687 0,321 0,000** KON.H5B 0,070 0,192 0,714 KUF 8,73E-06 0,000 0,392 LAGER 3,02E-05 0,000 0,081 Big4-0,060 0,283 0,832 SK.SÄTT -0,004 0,009 0,646 FÖRLUST 0,286 0,137 0,038* Energi -0,973 0,373 0,010** Material -0,749 0,240 0,002** Sällanköpsvaror -0,041 0,173 0,813 Dagligvaror -0,303 0,180 0,094 Hälsovård -0,613 0,176 0,001** Finansochfastighet -1,503 0,158 0,000** Informationsteknik -0,339 0,170 0,047* Teleoperatörer -0,495 0,381 0,196 Kraftförsörjning -0,725 0,724 0,318 LargeCap 0,739 0,220 0,001** MidCap 0,244 0,143 0,090 LnSTORLEK 0,454 0,046 0,000** Noter: * = Signifikant på 5 % -nivån. (P < 0,05) ** = Signifikant på 1 % -nivån. (P < 0,01) 83

91 Den tionde variabeln som vi har undersökt är om förekomsten av industriella kontrollägare (KON.H5B) har ett signifikant samband med revisionskostnaden. Här ser vi ett P-värde på 0,714 och uppvisar därmed ingen signifikans på 5 % -nivån. Det innebär att industriella kontrollägare inte har ett signifikant samband med revisionskostnaden. B-koefficienten har ett värde på 0,070. VD Tabell 47 Förklaringsgrad VD R 2 Justerat R 2 0,799 0,782 Tabell 48 Regressionsanalys VD Ostandardiserad koefficient Variabel B Std.-avvikelse Signifikans (P) (Constant) -2,695 0,320 0,000** VD 0,004 0,004 0,251 KUF 9,40E-06 0,000 0,356 LAGER 2,88E-05 0,000 0,095 Big4-0,160 0,294 0,588 SK.SÄTT -0,004 0,009 0,698 FÖRLUST 0,302 0,137 0,029* Energi -0,986 0,371 0,008** Material -0,755 0,239 0,002** Sällanköpsvaror -0,070 0,173 0,684 Dagligvaror -0,293 0,179 0,102 Hälsovård -0,610 0,175 0,001** Finansochfastighet -1,537 0,159 0,000** Informationsteknik -0,362 0,169 0,034* Teleoperatörer -0,492 0,380 0,196 Kraftförsörjning -0,739 0,722 0,307 LargeCap 0,752 0,218 0,001** MidCap 0,242 0,143 0,091 LnSTORLEK 0,455 0,046 0,000** Noter: * = Signifikant på 5 % -nivån. (P < 0,05) ** = Signifikant på 1 % -nivån. (P < 0,01) 84

92 Den elfte variabeln som vi har undersökt är om ägande hos företagsledning (VD) har en signifikant påverkan på revisionskostnaden. Här ser vi ett P-värde på 0,251 och därmed uppvisasingen signifikans på 5 % -nivån. Det innebär att ägande hos VD inte har något signifikant samband med revisionskostnaden. B-koefficienten har ett värde på 0,004. Styrelsen Tabell 49 Förklaringsgrad Styrelse R 2 Justerat R 2 0,799 0,782 Tabell 50 Regressionsanalys Styrelse Ostandardiserad koefficient Variabel B Std.-avvikelse Signifikans (P) (Constant) -2,603 0,332 0,000** STYR -0,002 0,002 0,313 KUF 8,58E-06 0,000 0,399 LAGER 2,97E-05 0,000 0,084 Big4-0,057 0,282 0,841 SK.SÄTT -0,004 0,009 0,631 FÖRLUST 0,277 0,137 0,044* Energi -1,004 0,372 0,008** Material -0,750 0,240 0,002** Sällanköpsvaror -0,044 0,172 0,799 Dagligvaror -0,295 0,179 0,101 Hälsovård -0,624 0,176 0,000** Finansochfastighet -1,488 0,158 0,000** Informationsteknik -0,349 0,169 0,040* Teleoperatörer -0,482 0,380 0,206 Kraftförsörjning -0,760 0,723 0,294 LargeCap 0,739 0,218 0,001** MidCap 0,239 0,143 0,096 LnSTORLEK 0,450 0,046 0,000** Noter: * = Signifikant på 5 % -nivån. (P < 0,05) ** = Signifikant på 1 % -nivån. (P < 0,01) 85

93 Den tolfte variabeln som vi har undersökt är om ägande i styrelsen (STYR) har en signifikant påverkan på revisionskostnaden. Här ser vi ett P-värde på 0,313 och därmed uppvisas ingen signifikans på 5 % -nivån. Det innebär att ägande hos styrelsen inte har något signifikant samband med revisionskostnaden. B-koefficienten har ett värde på - 0, Avslutande reflektioner Som det framgår i resultatet har vi tre stycken oberoende variabler (av totalt 12) som har uppvisat signifikanta värden på 5 % -nivån, nämligen förekomsten av kontrollägare (KON.H1B), andelen utländskt ägande (UTL) samt förekomsten av utländska kontrollägare (KON.H3B). Vi kan därför konstatera utländska ägare har ett signifikant samband med revisionskostnaden. Överlag uppvisar resultaten en väldigt hög förklaringsgrad med ett lägsta värde på 78,1 %. Vid de tester som uppvisar signifikans på vår oberoende variabel har förklaringsgraden också ökat som mest för KON.H3B, som visar en ökning på 1,2 %. Vi hade redan i tidigare skede misstankar (baserade på Simunics (1980) analys), vilket nu bekräftas, att förklaringsgraden skulle uppgå till relativt höga nivåer. Men som det framgår av hypoteserna hade vi också förväntat oss att fler oberoende variabler skulle uppvisa signifikanta nivåer. När vi undersöker de kontrollvariabler som är inkluderade för att säkerställa ett rättvist resultat ser vi att endast ett fåtal får signifikanta värden i de olika modellerna. De kontrollvariabler som oftast var signifikanta (med viss varians mellan de olika regressionerna) var storleken på tillgångarna, om företaget ingick på Large Cap, om företaget har upplevt förlust för år 2013 samt vilken bransch företaget är verksamma i. De branscher som oftast har uppvisat signifikans i samtliga regressioner är Energi, Material, Hälsovård, Finansochfastighet samt Informationsteknik. Ett oväntat resultat angående kontrollvariablerna är att varken lager, kundfordringar, skuldsättningsgrad eller om företaget använder en Big4 byrå uppvisade någon signifikans, dock är det värt att påpeka att lagertillgångar med ett P-värde på cirka 0,08 inte låg långt borta från en signifikans på 5 % -nivån. Ser vi till de olika börslistorna som de noterade bolagen är indelade i får vi signifikanta värden på Large Cap på (oftast) 1 % -nivån. För Mid Cap ser vi däremot ingen signifikans då dess P-värde varierar runt 0,1. 86

94 6. Empirisk analys 6.1 Ägarkoncentration Hypotes 1a: Det finns ett negativt samband mellan ägarkoncentrationen och revisionskostnaden. Som det framgår i resultatet (Tabell 28) har B-koefficienten mellan ägarkoncentrationen och revisionskostnaden ett negativt värde på -0,067. Vi finner dock ingen signifikans för det och därmed förkastas hypotes 1a. Eftersom Sverige, enligt La Porta et al. (1998), har ett civil-lawsystem och, generellt, en hög ägarkoncentration medför det enligt agentteorin att kontroll- och majoritetsägare kan föra en närmare övervakning av företagsledningen och företagets verksamhet. Det skulle innebära att agentproblem typ 1 skulle förekomma i lägre utsträckning. (Kim & Lee 2003) Som det framgår i de univariata resultaten har Sverige en relativt hög ägarkoncentration, där vi ser att vårt använda Herfindahl-index uppnår ett värde på 0,161. Det är då logiskt att dra slutsatsen, som även teorin har gjort, att den höga koncentrationen har en minskande effekt på agentproblematik typ 1. Men som Coffee (2005) framför i sina studier skapas andra agentproblem i högt koncentrerade marknader, exempelvis utnyttjande av minoritet (agentproblematik typ 2). Som det framgår i teorin har Sverige också relativt bra ickerättsliga övervakningsorgan som kompletterar det bristande minoritetsskyddet. Det är möjligt att de icke-rättsliga övervakningsorganen minskar de agentproblematiska effekterna till en sådan nivå att det inte skapar en signifikant påverkan. Hypotes 1b: Det finns ett negativt samband mellan förekomsten av kontrollägare och revisionskostnaden. I denna hypotes har vi till skillnad från vad den förutspådde, fått ett positivt samband med signifikans på 5 % -nivån. Vi kan därmed konstatera att hypotesen inte kan accepteras men att dess motsatta resultat är signifikant. Eftersom kontrollägare mäts genom enbart förekomsten av dem är det möjligt att det har en annan påverkan på revisionskostnaden, gentemot föregående hypotes d.v.s. ägarkoncentrationen. Det är 87

95 därför en möjlighet att det är agentproblematik typ 2 som bär ansvaret för att det finns ett positivt samband mellan förekomsten av kontrollägare och revisionskostnad. Trots de icke-rättsliga övervakningsorganen finns det en chans att revisorerna garderar sig och ser möjligheten att detta problem kan uppstå, vilket gör att en noggrannare revision utförs. Ser vi över de olika kategorierna av kontrollägare (hypotes 2b, 3b, 4b 5b) är det enbart hypotes 3b, förekomsten av utländska kontrollägare, som uppvisar några signifikanta samband och enbart hypotes 4b som har ett negativt samband. Det finns en möjlighet att det är de utländska kontrollägarna som ger den signifikanta nivån som vi ser här på hypotes 1b. Men som vi också ser i de univariata resultaten står de utländska kontrollägarna för en relativt låg andel utav de totala kontrollägarna (21 stycken), vilket gör att deras påverkan inte borde vara så stor. 6.2 Institutionellt ägande Hypotes 2a: Det finns ett positivt samband mellan andelen institutionellt ägande och revisionskostnaden. Vi ser i resultaten för institutionellt ägande att B-koefficienten är väldigt låg med ett värde på 0,001, vilket innebär att dess påverkan kan vara ytterst marginell. Det institutionella ägandet är inte heller signifikant (P = 0,597), vilket gör att hypotesen förkastas. Vi kan därmed konstatera ett institutionellt ägande inte har något direkt samband med revisionskostnaden. Vanligtvis involverar institutionella ägare inte sig i företagets verksamhet, med undantag från när de kontrollerar större ägarandelar (Short & Keasey 2005). Den bristande involveringenen kan vara en orsak till varför andelen institutionellt ägande uppvisar en otillräcklig signifikans. Hypotes 2b: Det finns ett positivt samband mellan förekomsten av institutionella kontrollägare och revisionskostnaden. Vi ser i resultatet för institutionella kontrollägare att signifikansnivån uppvisar ett värde på 0,198, vilket gör att hypotesen förkastas. Som det framgår i teorin råder det delande meningar huruvida institutionella ägare är aktiva gällande övervakningen. Teorin säger även att när institutionella ägare äger stora andelar är de mer aktiva gällande 88

96 övervakning i de investerade företaget. Jämför vi resultaten mellan andelen institutionellt ägande och institutionella kontrollägare finner vi att ingen av de två uppvisar några signifikanta värden på 5 % -nivån. Jämför vi våra värden med det som teorin förutspår får vi därmed motsägande resultat, d.v.s. att vi inte kan påvisa att institutionella ägare med stora innehav är mer aktiva gällande övervakningen och i sin tur påverka revisionskostnaden. 6.3 Utländskt ägande Hypotes 3a: Det finns ett positivt samband mellan andelen utländskt ägande och revisionskostnaden. Vi ser i vårt resultat för andelen utländskt ägande att signifikansen har ett värde på 0,039, vilket innebär att resultaten är signifikanta på 5 % -nivån. B-koefficienten har ett positivt värde, om än väldigt lågt, på 0,006. Det innebär att om utländskt ägande ökar med en procentenhet så är revisionskostnaden i snitt 0,6 % högre. Det innebär att vi kan acceptera hypotes 3a och vi kan därmed säga att andelen utländskt ägande har en positiv påverkan på revisionskostnaden i de noterade företagen på Stockholmsbörsen. Ser vi på de univariata resultaten och hur stor del som andelen utländskt ägande upptar ser vi att bland de noterade bolagen på Stockholmsbörsen består ägandet i genomsnitt utav 21,56 % utländska ägare. Jämför vi det med hur genomsnittet av företagen som har en utländsk kontrollägare ser vi att det enbart förekommer i 9 % av fallen. Vi ser här att totala andelen utländska ägare i relation till andelen företag som har en utländsk kontrollägare är relativt liten i jämförelse med de andra ägarkategorierna. Tabell 51 Kategori Procentuell förekomst UTL 21,56 KON.H3B 0,09 PRIV 24,69 KON.H4B 0,26 IND 4,60 KON.H5B 0,07 INST 31,12 KON.H2B 0,27 89

97 Ställer vi alla kategorierna mot varandra ser vi att variationen mellan andelen ägande och kontrollägare hos PRIV, IND och INST är relativt liten jämfört med UTL. Enligt litteraturen (Dahlquist & Robertsson 2001; Fogel et al. 2013) brukar utländska ägare investera i företag med en spridd ägarstruktur och vill undvika företag där en kontrollägare kan skapa motsättningar för de utländska ägarna, vilket kan vara en förklaring till den stora variationen. Vi ser också i tabell 1 att de största utländska ägarna (sett till land) är ifrån USA och Storbritannien, vilka tillsammans står för 54,1 % av det utländska ägandet i Sverige. Både USA och Storbritannien har ett common-lawsystem med ett dominerande spritt ägarskap bland företagen. På grund av den spridda ägarstrukturen i USA och Storbritannien kan det vara troligt att deras investeringsbeteende också har påverkats utav denna. Då kontrollägare är mer sällsynt i dessa två länder, jämfört med i Sverige, är det också mer troligt att någon ägare i det utländska företaget inte har någon påverkan hur de utländska företaget ska investera, utan detta beslutas helt av styrelsen och dess företagsledning. Det är möjligt att de utländska investerarna då köper aktier enbart för att placera kapital, utan någon ambition att inta en styrande roll. Det kan göra att det inhemska företaget, i brist på övervakande ägare, upplever en högre grad av agentteoretiska problem. Hypotes 3b: Det finns ett positivt samband mellan förekomsten av utländska kontrollägare och revisionskostnaden. Vi ser i resultatet för hypotes 3b att signifikansen ligger på 0,001, vilket innebär att resultaten är statistiskt signifikanta på 1 % -nivån. B-koefficienten för utländska kontrollägare ligger på 0,584, vilket innebär att om det finns utländska kontrollägare i företaget så är revisionskostnaden i snitt 58,3 % högre. Vi kan därmed acceptera hypotes 3b om ett positivt samband mellan förekomsten av utländska kontrollägare och revisionskostnaden. Enligt litteraturen efterfrågar utländska ägare en högre kvalitet på den årliga revisionen samt ser främst att revisionen utförs av någon byrå från Big4, vilka de har större kännedom om, gentemot mindre och lokala byråer. Ser vi tillbaka till tabell 51 från föregående hypotes har de utländska investerarna färre kontrollägare (i relation till den totala andelen ägare). Det kan bland annat bero på att de utländska 90

98 ägarna snabbt vill kunna sälja av det investerade kapitalet, vilket försvåras vid större andelar (Berglund & Westerholm 2010). Då kontrollägare är vanligt förekommande bland de noterade företagen i Sverige kan det också vara så, likt vad Fogel et al. (2013) argumenterar för att kontrollägare i företagen kan motsäga att utländska ägare får för mycket makt. Då majoriteten av utländskt ägande kommer från USA och Storbritannien går det också se, utifrån litteraturen, att dessa ägare kommer från miljöer där agentkostnaderna oftast är högre, jämfört med i Sverige (Coffee 2005; Fama & Jensen, 1983; La Porta et al. 1998). En förhöjd revisionskostnad kan därför ses som en nödvändig kostnad för att förhindra potentiella agentproblem, samt att förhöjda revisionskostnader är något som utländska ägare från bland annat USA och Storbritannien ser som en naturlig kostnad. 6.4 Privatpersoner med stort innehav Hypotes 4a: Det finns ett negativt samband mellan andelen privatpersoner med stort innehav och revisionskostnaden. Som vi ser i resultatet för hypotes 4a, andelen privatpersoner med stort innehav, uppvisas en signifikans på 0,305 och en B-koefficient på -0,002. Det innebär att vi inte kan se något signifikant samband mellan andelen privatpersoner med stort innehav och revisionskostnaden, varpå vi förkastar hypotes 4a. Vi ser många företag där privatpersoner med stora innehav inte finns representerade bland de 25 största ägarna i de större bolagen. Trots det är privatpersoner med stora innehav den näst största ägarkategorin (efter institutionellt ägande) bland de noterade bolagen på Stockholmsbörsen och står för cirka 24,7 % av de totala ägarandelarna i vårt testade urval. En anledning till varför andelen privatpersoner med stort innehav inte ger någon signifikant påverkan kan vara bland annat att familjeägare (vilket inkluderar privatpersoner med stora innehav) ofta skapar ett långsiktigt fokus på tillväxt i företaget, istället för kortsiktiga vinster och en snabb lönsamhet. (Brundin et al 2013; Jansson et al. 2010). Det långsiktiga fokus som familjer skapar borde innebära ett relativt lågt risktagande, vilket i sin tur skapar en trygghet i företaget som gör att revisionskostnaden inte påverkas i någon större utsträckning. Just för att privatpersoner med stora innehav ofta skapar ett långsiktigt fokus i företaget kan det innebära att 91

99 företaget och ägarna inte ser förhöjd revisionskostnad som en nackdel, då de vill legitimera sin verksamhet. Samtidigt har privatpersoner med stora innehav en god förmåga att övervaka, och därmed möjligheten att minska agentproblematiska kostnader som kan uppstå. Med tanke på signifikansens värde kan det vara troligt att en förhöjd revisionskostnad och en bättre övervakning tar ut varandra. Hypotes 4b: Det finns ett negativt samband mellan förekomsten av privatpersoner med stort innehav som kontrollägare och revisionskostnaden. Som det framgår i resultatet har inte heller kunnat påvisa ett samband mellan privatpersoner som kontrollägare och revisionskostnaden. Signifikansen (P = 0,988) har ett betydligt sämre värde än andelen privatpersoner och uppvisar samma värde på B- koefficienten (-0,002), vi har därmed förkastat hypotesen 4b. Här kan vi föra samma diskussion som i föregående avsnitt med andelen privatpersoner med stort innehav, att ett långsiktigt fokus kan skapa synen att en höjd revisionskostnad inte är en nackdel. Det tillsammans med en effektiv övervakning av företaget från kontrollägaren gör att det inte går att identifiera något samband med revisionskostnaden. 6.5 Industriellt ägande Hypotes 5a: Det finns ett negativt samband mellan andelen industriellt ägande och revisionskostnaden. Likt tidigare hypoteser (med undantag för utländskt ägande) har vi inte heller funnit att ett industriellt ägande har ett signifikant (P = 0,803) samband med revisionskostnaden på 5 % -nivån. Vi kan därmed förkasta hypotes 5a. Vi ser också att B-koefficienten (- 0,001) är väldigt låg. En möjlig anledning till det icke signifikanta resultatet industriellt ägande har, kan vara att industriella företag ser investeringar i företag enbart som en kapitalplacering, utan att involvera sig vidare i dess styrning. Likt det som Fredriksson (2012) argumenterar för, placerar industriella ägare i företag ofta av andra orsaker än att förvärva en kompletterande verksamhet. Vidare är det sannolikt att undantag finns, men 92

100 att de industriella ägarna ser ägandet som en kapitalplacering skulle kunna förklara de icke signifikanta nivåerna. Hypotes 5b: Det finns ett negativt samband mellan förekomsten av industriella kontrollägare och revisionskostnaden. I resultaten för industriella kontrollägare ser vi också att signifikansen inte uppvisar tillräckliga nivåer, med ett värde på P = 0,714 och att industriella kontrollägare inte har ett signifikant samband med revisionskostnaden. En skillnad mot andelen industriellt ägande är en högre, positiv, B-koefficient, vars värde är 0,070. Det innebär att industriella kontrollägare har en större B-koefficient, även om vi inte kan bekräfta det statistiskt, än andelen industriellt ägande. 6.6 Ägande i företagsledningen (VD) Hypotes 6: Det finns ett negativt samband mellan ägarandelen hos företagsledaren och revisionskostnaden. Som vi ser i de univariata resultaten är genomsnittet för aktieandelar hos företagsledaren 3,917 %. Som teorin och litteraturen ofta framhäver tilldelas/ges möjligheten att köpa, aktier till företagsledare som ett incitament att utföra ett bra arbete och att minska de agentteoretiska problem som antas uppstå när företagsledarens och ägarens egenintresse inte samspelar. (Jensen och Meckling 1976) Cheng et al. 2012; Fama och Jensen (1983) och Ng (2005) diskuterar bland annat om konvergerande intressen och skydd av egenintresse, och hur detta förändras beroende på hur stor aktieandel som företagsledaren besitter. Resultaten av hur ägarandelar hos VD påverkar företagets prestation från Ng s (2005) studie visar att vid låga ägarnivåer, 0 5 % uppvisas det en positiv relation mellan företagets prestation och ägarandel (konvergerande intressen uppstår). Data som vi får fram visar en B-koefficient på 0,004 och en signifikans på P = 0,251. Den otillräckliga signifikansnivån gör att vi inte kan se ett signifikant samband mellan ägande hos VD och revisionskostnad, och därför förkastar vi hypotes 6. Den otillräckliga signifikansen i resultaten kan bero på de låga 93

101 ägarandelar som VDn ofta kontrollerar, vilket också kan vara anledningen till att vi inte kan uttala oss och jämföra vår studie med Cheng et al. (2012) och Ng (2005). 6.7 Ägande i styrelsen Hypotes 7: Det finns ett negativt samband mellan direkta ägarandelen hos styrelsen och revisionskostnaden. Likt det interna ägandet hos företagsledaren uppvisar inte heller ägande i styrelsen någon signifikans som kan påvisa att ett statistiskt samband finns mellan styrelsen och revisionskostnaden. Som framgår av resultatet har vi en signifikans på P = 0,313 och en B-koefficient på -0,002, vilket innebär att vi därmed förkastar hypotes 7. Vi ser att i genomsnitt besitter styrelsen (totalt) cirka 18,4 % av aktiekapitalet. Det visar att bland de företag som är noterade på Stockholmsbörsen är det inte ovanligt att kontrollägaren (när en sådan finns) sitter i styrelsen. Enligt Karim et al. (2013) skulle det vara troligt att informationsasymmetrin är lägre när styrelsen har ett högt ägande, vilket i sin tur skulle minska revisorns behov att åtgärda agentrelaterade problem. Vi ser att styrelsen, i genomsnitt, äger relativt stora andelar av företagen, vilket då enligt Karim et al. (2013) borde uppvisa en påverkan på revisionskostnaden. En spekulativ förklaring till bristen i sambandet kan vara att revisorn måste kontrollera att styrelsen inte har försökt utnyttja minoritetsägare, då styrelsen ofta representerar storägarna i företaget (Tson Söderström et al. 2003). Det gör att revisionskostnaden logiskt sett borde öka. Men på grund av att det ofta är kontrollägare med i styrelsen som för en närmare övervakning mot företagsledningen, så minskar agentproblem typ 1, vilket torde minska revisorns arbetsbörda. Både sänkningen och ökningen i revisionskostnaden torde därför ta ut varandra, och därmed syns inte ett samband mellan ägandet och revisionskostnaden. 94

102 6.8 Avslutande reflektioner Vi har i våra 12 hypoteser (a- och b-hypoteser totalt) funnit signifikans för den oberoende variabel vid tre tillfällen. Två av dem har fått det samband som våra hypoteser föreslog och en har fått motsatt samband. De kontrollvariabler som, enligt våra tester, har en signifikans är LnSTORLEK, FÖRLUST, vilken bransch de tillhör samt om de ingår i Large Cap. LnSTORLEK tillsammans med bransch (finans och fastighet) är de värden som vi kan uttala oss säkrast om, då de har en signifikans på P = 0,000. De signifikanta värdena på LnSTORLEK var väntade då det logiskt sett, torde vara en av de mest påverkade variablerna då ju mer tillgångar ett företag har, desto mer är det för revisorn att kontrollera. Att finans och fastighet också uppgav samma signifikanta värde har med stor sannolikhet att göra med de stora tillgångarna som många banker och investmentbolag kontrollerar. Vidare varierar signifikansen något mellan de övriga branscherna, där vissa branscher har haft en förbättrad signifikans beroende på vilken ägarkategori som har testats. Jämför vi hur stort antalet verksamma företag är inom respektive bransch ser vi också att den branschen som aldrig uppvisar någon signifikans också är den branschen som det finns minst verksamma företag i, d.v.s. kraftförsörjning. Då frekvensen på kraftförsörjningsbranschen ligger på ett (1), är det omöjligt att analysera denna bransch. Kontrollvariabeln skuldsättningsgrad har inte visat sig vara i närheten av signifikant i någon av de multivariata modellerna. Det går emot Chow (1982) som menar att när andelen skulder i företagets balansrapport är stor ökar behovet för revision eftersom riskerna är högre. Många av företagen har en majoritet av sina skulder kopplade till kortfristiga skulder vilket i sin tur ofta är kopplade till verksamheten snarare än att finansiera densamma. En annan anledning till varför det inte har någon signifikant påverkan på revisionskostnaden är att vissa företag av sin natur har hög skuldsättningsgrad exempelvis banker där skulderna är otroligt mycket högre än det egna kapitalet. Övriga kontrollvariabler som inte visat sig vara signifikanta var kundfordringar och lager. Kundfordringar och lager var två kontrollvariabler som enligt 95

103 Simunic (1980) också borde påverka revisionskostnaden då dessa två poster tenderar att vara svåra att göra en värdering på. När vi kollar på huruvida vilken börslista på Stockholmsbörsen företagen tillhör, och om det har en påverkan, ser vi att Large Cap uppvisar signifikanta nivåer på 1 % -nivån. Då denna variabel har en naturlig samhörighet med storlek finner det sig också rimligt att en signifikans finns. På Mid Cap finner vi dock inga signifikanta värden på en 5 % - nivå. En orsak om torde kunna förklara det är att Mid Cap har företag i väldigt varierande storlekar, d.v.s. att det finns särkerliggen företag som har, sett till tillgångar, möjlighet att befinna sig på Large Cap och Small Cap. 96

104 97

105 7. Slutsats 7.1 Slutsats Som framgår i början av denna studie är vårt syfte att utreda om det finns samband mellan revisionskostnaden och ägarkoncentrationen samt ägarkategorier i börsnoterade bolag. Vårt syfte, tillsammans med vår problemformulering Finns det samband mellan ägandeförhållandena och revisionskostnaden? kan nu uppnås och besvaras med att det finns ett samband mellan vissa ägarförhållanden och revisionskostnaden. Vi kan genom denna studie uttala oss om att andelen utländskt ägande i ett företag, samt om det förekommer utländska kontrollägare, har ett positivt samband på storleken av revisionskostnaden i företag noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Detta innebär att vid högre utländska ägarandelar, eller om företaget har en utländsk kontrollägare, har företag en högre revisionskostnad. Vidare fann vi att förekomsten av kontrollägare också uppvisar signifikanta värden och ett positivt samband. Vi har dock misstankar om att denna signifikans kan ha uppstått genom de utländska kontrollägarna och har därför reserverat oss om att uttala oss i allt för stor utsträckning om kontrollägare i en allmän benämning. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Likt tidigare studier inom området revisionskostnad och ägarskap har vår studie utgått ifrån agentteorin. Utifrån ett agentteoretiskt synsätt har vi tillsammans med litteratur från områdena revision och ägarskap genererat hypoteser. Dessa hypoteser beskriver det förväntande sambandet med revisionskostnaden som vi med stöd av teori och argumentation finner att ägarskapet borde ha. Utav våra sammanlagt tolv hypoteser har vi funnit ett signifikant samband med tre stycken oberoende variabler och revisionskostnaden. Dessa tre oberoende variabler är förekomsten av kontrollägare (KON.H1B), andelen utländskt ägande (UTL) och förekomsten av utländska kontrollägare (KON.H3B). Andelen utländskt ägande och förekomsten av utländska kontrollägare fick det förväntade sambandet d.v.s. positivt med signifikans på 5 % -nivån respektive 1 % -nivån. Förekomsten av kontrollägare gav även en signifikans på 5 % -nivån men med omvänt samband gentemot vad 98

106 hypotesen angav, och fick ett positivt samband. Utifrån våra resultat kan vi härmed konstatera att våra tre oberoende variabler, KON.H1B, UTL och KON.H3B, är tillförlitliga på 5- respektive 1 % nivå. Ser vi till hur signifikanta våra kontrollvariabler är, visade det sig att förvånansvärt få kontrollvariabler var signifikanta, jämfört med vad litteraturen föreslår. O Keefe et al. (1994) argumenterar för att företagets storlek, komplexitet och risk står för en stor del av antalet nerlagda timmar för revisionen, och att dessa tre variabler kan förklara storleken på revisionskostnaden upp till cirka 80 %. Trots att inte alla kontrollvariabler (exempelvis kundfordringar och varulager), som Simunic (1980) förespråkar, uppvisar signifikanta värden får vår studie en förklaringsgrad på cirka %, vilket också liknar de värden på 80 % som O Keefe et al. (1994) argumenterar för. 7.2 Implikationer De teoretiska implikationerna som är applicerbara genom denna studie är först hur ägarstrukturen påverkar revisionskostnaden i ett land med väldigt hög ägarkoncentration och många kontrollägare, d.v.s. Sverige. Som framgår i tidigare studier har ett flertal forskare undersökt hur olika typer av ägare påverkar revisionskostnaden ur ett agentteorestiskt perspektiv men forskningen inom detta område, som innefattar den svenska marknaden, har inte varit omfattande. Tidigare forskning, både om Sverige och andra länder, har ofta fokuserat på ett fåtal ägarkategorier eller enbart på styrelse eller företagsledare. Med ett ökat antal ägarkategorier, som både ser till hur stor andel en ägarkategori har, samt om vilka kontrollägare som är förekommande ger det ett samlat och lättöverskådligt bidrag till forskningen inom ägarskap och revision. Utöver de ovanstående implikationerna ser vi också teoretiska implikationer som kan tyda på hur agentproblematiken ser ut i företag med en stor andel utländska ägare, eller som har en utländsk kontrollägare. Det kan förstärka redan tidigare forskning inom utländskt ägarbeteende och agentteori, men även komplettera forskningen med ett perspektiv på hur utländska ägare bete sig på en högt koncentrerad marknad. Det vore dock svårt att avgöra vilken typ av agentproblematik som uppstår eller sker i företag med utländska ägare, jämfört med 99

107 inhemska ägare, förutsatt att man ser revisionskostnaden som en avspegling av företagets agentteoretiska situation. De praktiska implikationerna som vår studie medför är en hjälpande riktlinje för bland annat styrelsen och revisionsbyrån i förväntad mängd revision som kan behövas i företaget, beroende på om företaget har kontrollägare eller hur stor del utländskt ägande som finns. För revisorerna kan detta innebära att om utländska ägare, och om de är kontrollägare, finns närvarande i företaget kan det uppstå en ökad komplexitet i företaget, vilket revisorn fördelaktigen behöver vara förberedd på. Eftersom utländska ägare ofta sitter i en svårare övervakningsposition är det också viktigt för revisorn till viss del tar över den rollen, och att revisorn är förberedd på agentteoretiska problem som antas uppstå vid en bristande övervakning. När revisorn planerar sitt uppdrag kan denna se att företaget har många utländska ägare. Med en ökad kunskap om hur olika ägare påverkar revisionskostnaden kan revisorn planera revisionsprocessen utefter ägarens önskemål, vilket i sin tur minskar ett eventuellt förväntningsgap som kan existera mellan ägare och revisorn. Om andra aktieägare exempelvis minoriteten vet att det finns en utländsk kontrollägare kan de förvänta sig en högre revisionskostnad, vilket kan vara ett hjälpmedel vid investeringsbeslut. Detta eftersom det kan ses som bra då ägarna ser att företaget kontrollerats ordentligt, men det kan också vara ett negativt tecken då det kan tyda på stor agentproblematik och att det därför behövs mer omfattande revision. 7.3 Förslag till fortsatt forskning Vi har i vår studie som tidigare nämnt funnit signifikans på båda hypoteserna som handlade om utländskt ägande. Därmed kan vi konstatera att andelen utländskt ägande och om det finns en utländsk kontrollägare, har en påverkan på revisionskostnaden. I teorin presenterades en tabell över vilka länder de utländska investeringarna i Sverige kan hänföras till. Den visade att 13 länder står för sammanlagt 88,9 %. Bortsett från Japan och USA så är övriga representerade länder typiskt västeuropeiska. Det hade varit intressant att analysera ägarbeteendet hos de länder som investerat i de börsnoterade förtagen i Sverige och se om revisionskostnaden påverkas olika beroende på i vilket land ägaren har sitt säte. Det hade även varit intressant att se om de har liknande 100

108 preferenser när det gäller val av vilka företag som investerats i, storlek, bransch etc. Vidare skulle en studie kunna utvecklas genom att jämföra revisionskostanden hos noterade bolag mellan olika länder som har olika lagsystem (exempelvis civil-law och common-law som La Porta et al. (1999) diskuterar). Utöver en implementering utav La Porta et al. s (1999) forskning går det även utveckla utifrån Coffee (2005) som studerar och diskuterar revisorns roll mellan länder som generellt har ett koncentrerat och länder som generellt har spritt ägarskap. 101

109 Källförteckning Abdullah, W.Z.W. (2008), The Impact of Board Composition, Ownership and CEO Duality on Audit Quality: The Malaysian Evidence, Malaysian Accounting Review, Vo.7, No.2, pp Adams, M., Sherris, M., & Hossain, M. (1997). The determinants of external audit costs in the New Zealand life insurance industry. Journal of International Financial Management & Accounting, 8(1), Adelopo, I., Jallow, K., & Scott, P. (2012). Multiple large ownership structure, audit committee activity and audit fees: Evidence from the UK. Journal of Applied Accounting Research, 13(2), Aktiespararna (2014) Aktiekunskap/Olika-listor/ [ ] Alchian, A.A. & Demsetz, H. (1972). Production, information costs, and economic organization. American Economic Review 62 (5): Amos, O. M. (2014) dsp&k=herfindahl+index [ ] Anderson, R. C., & Reeb, D. M. (2003). Founding family ownership and firm performance: evidence from the S&P 500. The journal of finance, 58(3), Avanza Bank. (2014). [ ] Bartholomeusz, S., & Tanewski, G. A. (2006). The relationship between family firms and corporate governance*. Journal of Small Business Management, 44(2), Berglund, T, & Westerholm, P (2010), 'Foreign Investors' Reaction to Lower Profitability - The Role of Information Asymmetry, International Review Of Finance, 10, 4, pp Bolagsverket. (2012). Att äga aktier - aktiebolag [ ] Bolagsverket. (2014a). Bolagsstämma och årsstämma aktiebolag. olagsstamma [ ] 102

110 Bolagsverket. (2014b). Styrelse och vd aktiebolag. foretagsformer/aktiebolag/starta/styrelse [ ] Boone, N., Colombage, S., & Gunasekarage, A. (2011). Block shareholder identity and firm performance in New Zealand. Pacific Accounting Review, 23(2), Borg, M. (2003). Aktierelaterade incitamentsprogram: en civilrättslig studie. Jure. Brav, A., Jiang, W., Partnoy, F., & Thomas, R. (2008). Hedge fund activism, corporate governance, and firm performance. The Journal of Finance, 63(4), Brickley, J. A., Lease, R. C., & Smith Jr, C. W. (1988). Ownership structure and voting on antitakeover amendments. Journal of financial economics, 20, Brown, W. O., & Maloney, M. T. (1999). Exit, voice, and the role of corporate directors: Evidence from acquisition performance. Unpublished manuscript, Claremont McKenna College. Brundin, E., Johansson, A, W., Johannisson, B., Melin, L. & Nordqvist, M. (2012) Familjeföretagande: Affärer och känslor. Stockholm: SNS Förlag. Bryman A. & Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber AB. Malmö Carcello, J. V., Hermanson, D. R., Neal, T. L., & Riley, R. A. (2002). Board Characteristics and Audit Fees*. Contemporary Accounting Research, 19(3), Carlton, D. W., & Perloff, J. M. (2000). Modern industrial organization / Dennis W. Carlton, Jeffrey M. Perloff. Reading, Mass. : Addison-Wesley Longman, cop Carrington, T. (2010). Revision. Malmö: Liber. Chan, P., Ezzamel, M., & Gwilliam, D. (1993). Determinants of audit fees for quoted UK companies. Journal of Business Finance & Accounting, 20(6), Chan, K.H., Lin, K.Z. and Zhang, F.(2007), On the Association between Changes in Corporate Ownership and Changes in Auditor Quality in a Transitional Economy, Journal of International Accounting Research, Vol.6, No.1, pp

111 Cheng, P., Su, L. N., & Zhu, X. K. (2012). Managerial ownership, board monitoring and firm performance in a family concentrated corporate environment. Accounting & Finance, 52(4), Chow, C.W. (1982), The demand for external auditing: size, debt and ownership influences, The Accounting Review, Vol. 57 No. 2, pp Chung, K. H., & Zhang, H. (2011). Corporate governance and institutional ownership. Journal of Financial and Quantitative Analysis, 46(01), Coase, R. H. (1937). The nature of the firm. economica, 4(16), Coffee, J. C. (2005). A theory of Corporate Scandals: Why the USA and Europe Differ. Oxford Review of Economic Policy, 21(2): Coffee Jr, J. C. (2006). Gatekeepers: The Professions and Corporate Governance: The Professions and Corporate Governance. Oxford University Press. Collin, S., Gustafsson, L., Petersson, E. & Smith, E. (2012) Options are a CEOs best friend: Executive compensation and ownership in Swedish listed corporations. School of Business and Economics, Linnaeus University [Working paper] Connelly, B. L., Hoskisson, R. E., Tihanyi, L., & Certo, S. T. (2010). Ownership as a form of corporate governance. Journal of Management Studies, 47(8), Cosh, A., Guest, P. M., & Hughes, A. (2006). Board Share Ownership and Takeover Performance. Journal of Business Finance & Accounting, 33(3 4), Dahlquist, M., & Robertsson, G. (2001). Direct foreign ownership, institutional investors, and firm characteristics. Journal of Financial Economics, 59(3), Desender, K. A., Aguilera, R. V., Crespi, R., & GarcÍa cestona, M. (2013). When does ownership matter? Board characteristics and behavior. Strategic Management Journal, 34(7), Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. Stockholm: Studentlitteratur. Elder, R., Zhang, Y., Zhou, J., & Zhou, N. (2009). Internal control weaknesses and client risk management. Journal of Accounting, Auditing & Finance, 24(4),

112 EY (2014). Extern revision. Statement-Audit [ ] Fama, E. F. (1980). Agency Problems and the Theory of the Firm. The Journal of Political Economy, Fama, E. F. & Jensen, M. C. (1983) Separation of Ownership and Control. Journal of Law & Economics, 26: Far (2013) Fars samlingsvolym: Revision Far Akademi, 2013 Financial Reporting Council. The UK stewardship code. accessed June 21 (2010): Fleming, G., Heaney, R., & McCosker, R. (2005) Agency costs and ownership structure in Australia. Pacific-Basin Finance Journal, 13(1), Fogel, K. S., Lee, K. K., Lee, W. Y., & Palmberg, J. (2013). Foreign Direct Investors as Change Agents: The Swedish Firm Experience. Corporate Governance: An International Review, 21(6), Fredriksson, I. (2012). Så skapas hög lönsamhet: Lönsamhetens fyra grunder. Hong Kong: ProcentFörlaget. Ghosh, S. (2011). Firm ownership type, earnings management and auditor relationships: evidence from India. Managerial Auditing Journal, 26(4), Gillan, S. L., & Starks, L. T. (2003). Corporate Governance, Corporate Ownership, and the Role of Institutional Investors: A Global Perspective. Journal Of Applied Finance, 13(2), Gotti, G., Han, S., Higgs, J. L., & Kang, T. (2012). Managerial Stock Ownership, Analyst Coverage, and Audit Fee. Journal of Accounting, Auditing & Finance, 27(3), Goodwin-Stewart, J., & Kent, P. (2006). Relation between external audit fees, audit committee characteristics and internal audit. Accounting & Finance, 46(3), Hadani, M., Goranova, M., & Khan, R. (2011). Institutional investors, shareholder activism, and earnings management. Journal Of Business Research, 64(12), Hay, D. (2013). Further Evidence from Meta Analysis of Audit Fee Research. International Journal of Auditing, 17(2),

113 Hay, D., Knechel, W. R., & Ling, H. (2008). Evidence on the impact of internal control and corporate governance on audit fees. International Journal of Auditing, 12(1), B ) S : S S Henrekson, M., & Jakobsson, U. (2012). The Swedish Corporate Control Model: Convergence, Persistence or Decline?. Corporate Governance: An International Review, 20(2), Hillman, A., J. & Dalziel, T., (2003) Board of directors and firm performance: Integrating Agency and Resource Dependence Perspective, Academy of Management Review. 28(3): Hirschman, A.O. (1970). Exit, Voice, and Loyalty. Cambridge, MA: Harvard University Press. Hogan, C. E., & Wilkins, M. S. (2008). Evidence on the Audit Risk Model: Do Auditors Increase Audit Fees in the Presence of Internal Control Deficiencies?*. Contemporary Accounting Research, 25(1), Holmen, M., & Knopf, J. D. (2004). Minority shareholder protections and the private benefits of control for Swedish mergers. Journal of Financial and Quantitative Analysis, 39(01), Huberman, G., (1999). Familiarity breeds investment. Unpublished Working Paper. Columbia University, New York Högfeldt, P. (2005). The history and politics of corporate ownership in Sweden. In A history of corporate governance around the world: Family business groups to professional managers (pp ). University of Chicago Press. Investor AB (2014) [ ] A L 20 0) B Jara-Bertin, M., López-Iturriaga, F. J., & López-de-Foronda, Ó. (2012). Does the influence of institutional investors depend on the institutional framework? An international analysis. Applied Economics, 44(3), Jensen, M. C., & Meckling, W. (1976). Theory of the firm: managerial behaviour, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics, 3,

114 Jeon, J. Q., & Ryoo, J. (2013). How do foreign investors affect corporate policy?: Evidence from Korea. International Review of Economics & Finance, 25, Jonnergård, K. & Larsson-Olaison, U. (2010). Putting convergence on the agenda: discourses and material condition when implementing the Swedish corporate code of conduct. I: J. Jemielniak & P. Miklaszewicz (red.), Interpretation of Law in the Global World: From Particularism to a Universal Approach. Heidelberg: Springer. Kane, G. D., & Velury, U. (2004). The role of institutional ownership in the market for auditing services: an empirical investigation. Journal of Business Research, 57(9), Karim, A., van Zijl, T., & Mollah, S. (2013). Impact of board ownership, CEO-Chair duality and foreign equity participation on auditor quality choice of IPO companies: Evidence from an emerging market. International Journal Of Accounting & Information Management, 21(2), Karpaty, P. (2005). Does foreign ownership matter? : multinational firms, productivity and spillovers / Patrik Karpaty. Örebro : Örebro universitet, Kester, W. C. (1992). Industrial groups as systems of contractual governance. Oxford review of economic policy, 8, Kim, B., & Lee, I. (2003). Agency problems and performance of Korean companies during the Asian financial crisis: Chaebol vs. non-chaebol firms. Pacific- Basin Finance Journal, 11(3), Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Den svenska modellen för bolagsstyrning. (2014a) [ ] Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Ägarrollen. (2014b). [ ] Kollegiet för svensk bolagsstyrning. (2014c). [ ] Kor, Y. Y., & Sundaramurthy, C. (2009). Experience-based human capital and social capital of outside directors. Journal of Management, 35(4), La Porta, R, Lopez-de-Silanes, F, Shleifer, A, & Vishny, R (1998), 'Law and finance', Journal Of Political Economy, 106, 6, p

115 La Porta, R., Lopez-De-Silanes F. & Sheifer, A. (1999). Corporate ownership around the world. Journal of Finance. (2) pp L x C 200 ) M w z C Accounting Research, Vol. 22, No. 1, pp Lin, Z. J., & Liu, M. (2013). The Effects of Managerial Shareholding on Audit Fees: Evidence from Hong Kong. International Journal of Auditing, 17(3), Lin, L., & Manowan, P. (2012). Institutional ownership composition and earnings management. Review of Pacific Basin Financial Markets and Policies, 15(04). Marklund, A., Persson, P-A. & Westerback, K. (1997) Helhetssyn på intern kontroll. Revision För 2000-Talet : En Idéskrift Om Revision, Styrning Och Intern Kontroll Stockholm : Komrev, [1997] Merton, R. C. (1987). A simple model of capital market equilibrium with incomplete information. The journal of finance, 42(3), Miller, D. D., Le Breton-Miller, I. I., & Lester, R. H. (2010). Family ownership and acquisition behavior in publicly-traded companies. Strategic Management Journal, 31(2), Mitra, S., Hossain, M., & Deis, D. R. (2007). The empirical relationship between ownership characteristics and audit fees. Review of Quantitative Finance and Accounting, 28(3), Morck, R., Shleifer, A., & Vishny, R. W. (1988). Management ownership and market valuation: An empirical analysis. Journal of financial Economics, 20, NASADAQ OMX Nordic (2014) [ ] Ng, C. M. (2005). An Empirical Study on the Relationship Between Ownership and Performance in a Family-Based Corporate Environment. Journal Of Accounting, Auditing & Finance, 20(2), Niemi, L. (2005). Audit effort and fees under concentrated client ownership: Evidence from four international audit firms. International Journal Of Accounting, 40(4), Nikkinen, J., & Sahlström, P. (2004). Does agency theory provide a general framework for audit pricing?. International Journal of Auditing, 8(3),

116 O'Keefe, T. B., Simunic, D. A., & Steini, M. T. (1994). The Production of Audit Services: Evidence from a Major Public Accounting Firm. Journal Of Accounting Research, 32(2), O S O L 2000) The impact of board composition and ownership on audit quality: evidence from large UK companies. The British Accounting Review, 32(4), Palmrose, Z. V. (1986) Audit fees and auditor size: further evidence. Journal of accounting research, 24(1): Peel, M. J., & Clatworthy, M. A. (2001). The relationship between governance structure and audit fees pre Cadbury: some empirical findings. Corporate Governance: An International Review, 9(4), Pozen, R. C. (1994). Institutional investors: The reluctant activists. Harvard Business Review, 72(1), Ratos AB (2014) [ ] Rolander, D. (2008). Investmentbolag slår aktiefonder i långa loppet. Spara i aktier & fonder. Romalis, J. (2011). The value of foreign ownership. Economic & Business Review, 13(1/2), 107. SFS 1999:1229. Inkomstskattelagen. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 2005:551. Aktiebolagslagen. Stockholm: Justitiedepartementet Sharma, V. D. (2004). Board of director characteristics, institutional ownership, and fraud: Evidence from Australia. Auditing: A Journal of Practice & Theory,23(2), Short, H., & Keasey, K. (1999). Managerial Ownership and the Performance of Firms: Evidence from the UK. Journal of corporate finance, 5(1), Short, H., & Keasey, K. (2005). Institutional shareholders and corporate governance in the UK. Corporate Governance, Accountability, Enterprise and International Comparisons Siebels, J. F., & zu Knyphausen Aufseß, D. (2012). A review of theory in family business research: The implications for corporate governance. International Journal of Management Reviews, 14(3), Simunic, D. (1980) The Pricing of Audit Services: Theory and Evidence. Journal of Accounting Research, 18(1):

117 Simunic, D. A. (1984). Auditing, consulting, and auditor independence. Journal of accounting research, Simunic, D, & Stein, M (1996), 'The Impact of Litigation Risk on Audit Pricing: A Review of the Economics and the Evidence', Auditing, 15, 2, pp Sjöstrand, M. (1997) Revision för 2000-talet Komrevs revisionsmodell. Revision För 2000-Talet : En Idéskrift Om Revision, Styrning Och Intern Kontroll SIS Ägarservice (2014). Ägardata [opublicerat manuskript] Statistiska centralbyrån (2014a) 70/ [ ] Statistiska centralbyrån (2014b) tieagarutland&rxid=dd80689e-09af-4ad6-b72d-248e1a [ ] Ș ă C A 20 2) Ownership concentration and corporate governance disclosure-the case of financial institutions. Annals of the University of Oradea, Economic Science Series, 21(1). Tang, A. P., & Li, X. (2010). Institutional Ownership and Internal Control Material Weakness. Quarterly Journal Of Finance & Accounting, 49(2), Sveriges riksbank (2014) [ ] Thomsen, S. & Pedersen, T. (2000). Ownership structure and economic performance in the largest European companies. Strategic Management Journal 21(6): Tosi Jr, H. L., & Gomez-Mejia, L. R. (1989). The Decoupling of CEO Pay and Performance: An Agency Theory Perspective. Administrative Science Quarterly, 34(2). Tson Söderström, H., Berglöf, E., Holmström, B., Högfeldt, P., & Milgrom, E. M. (2003). Ägarmakt och omvandling Den svenska modellen utmanad. Power of the Owners and Transformation. Challenging the Swedish Model]. Ekonomirådets rapport. 110

118 W W A 4) CPA B Review, Vol. 62, pp Warfield, T. D., Wild, J. J., & Wild, K. L. (1995). Managerial ownership, accounting choices, and informativeness of earnings. Journal of accounting and economics, 20(1), Zahra, S. A. & Pearce, J. A. (1989). Boards of Directors and Corporate Financial Performance. A Review and Integrative Model. Journal of Management, 15(2), Zureigat, Q. M. (2011). The effect of ownership structure on audit quality: Evidence from Jordan. International Journal of Business and Social Science,2(10), P 2004) : stigar, Licentiate thesis. L 111

119 Appendix A Tabell 52 Bortfall Företag Lundin Mining Addtech Black Earth BlackPearl Bufab B&B Tools Clas Ohlson Fingerprint Cards Opus Group Sectra SEMAFO Systemair Vostok Nafta AllTele Aspiro Consilium Doro Etrion Corp Feelgood Nordic Mines Oasmia Phonera/Availo RaySearch Shelton Svedbergs 112

120 Appendix B Figur 3. Histogram REV-KOST Figur 4. Histogram LnREV- KOST Figur 5. Histogram STORLEK Figur 6. Histogram LnSTORLEK 113

121 Appendix C Tabell 53. Korrelationsmatris 114

122 Tabell 53. Korrelationsmatris fortsättning. 115