Vad är målet? Vad är problemet? Bolagsstyrning i storföretag. Att ägande och företagande är åtskilt

Transkript

1 Bolagsstyrning i storföretag Föreläsning 7 Underlag: Sjögren (2005), Den uthålliga kapitalismen, kapitel 1 och 8 Vad är målet? Att åstadkomma största samhällsekonomiska nytta genom att sammanföra riskvilliga kapitalister med kreativa entreprenörer Vad är problemet? Att ägande och företagande är åtskilt

2 Ägande och företagande åtskilt Fyra identifierade risker 1) Ledningen kan utnyttja svaga och spridda ägare till att handla på ett sätt som enbart gynnar dem själva. 2) Med en sammanhållen grupp av aktieägare, med starka kontrollrättigheter, finns risken att övriga aktieägare missgynnas.

3 3) Obalans kan uppstå mellan investerarens brist på kompetens, behovet av genuint intresse för bolagets problem och kravet på övervakning av ledningens agerande. 4) Risk för missledande eller utebliven information till investerarna från ledningen. Övriga ägare Institutionella ägare Röststyrka Aktieutdelning Anställda Lön Arbete Värdepappersmarknad Styrelse Företag Årsredovisning Långsiktiga, aktiva ägare, konsultation, styrelserepresentation Övervakning Lån Ränta Kreditgivare Insatsvaror Betalning Leverantörer Lagar, Skatt, avgifter direktiv, tillsyn Statliga Betalning kontrollmakten Varor, tjänster Kunder

4 Anställda, leverantörer, kreditgivare, kunder och den statliga kontrollmakten primära intressenter Lokalsamhället, miljöintressenter, fackföreningar och branschorganisationer sekundära intressenter Förklarande synsätt Finansteoretiska modellen (shareholder value) Intressentmodellen (stakeholder value) Finansteoretisk modell Intressentmodell Prioritering Vinst går före ansvar Ansvar går före vinst Syn på organisationen Instrumentell Samarbete, en uppsättning kontrakt Syfte med organisationen Att tillgodose ägarens intresse Att tillgodose intressen hos de parter som är involverade i bolaget

5 Mått på framgång Börsvärde och direktavkastning Tillfredsställelse bland samtliga intressenter Största problem Att förmå ledningen att följa ägarens intresse Att balansera olika gruppers intressen Utövande av företagskontroll Intressenters agerande Oberoende utomstående aktörer med aktieinnehav Medel Representation av olika intressegrupper Mål och medel Samhällelig nytta Åstadkomma ekonomisk effektivitet genom att bejaka egenintresset Åstadkomma ekonomisk symbios genom att bejaka samarbete Socialt ansvar Individuellt, ingen organisatorisk fråga Marknadsbaserat kontra kontrollorienterat system Marknadsbaserat (USA, Storbritan.) Minoritetsskydd Kontrollägarsystem (Europa) Ägande och kontroll Spritt ägande Kontrollägare Både individuellt och organisatoriskt Starkt Svagt

6 Styrelsen Nära kontrollägaren Företagsledning Potentiellt oberoende Starkt oberoende Nära kontrollägaren Bankrelationer Arml ängd, inget ägande Nära, möjligt ägande Ledningens incitament Kontrollmarknaden Kapitalstruktur Centrala, starka Lägre skuldgrad Fientliga bud viktiga Mindre centrala svaga ibland Högre skuldgrad Fientliga bud sällsynta Resultatets beslutsinverkan Kreativ destruktion Förändring genom voice/exit Chanser till kumulativt lärande Specialisering av kompetenser hos finansi är Specialisering vs diversifiering bland företag Högre Större Exit Lägre Låg Mer specialisering Lägre Mindre Voice Högre Hög Mer diversifiering Företagskontroll i praktiken Vad säger de empiriska studierna?

7 Synen på företagskontroll En konsekvens av förändrad företagsstruktur Företagsstruktur Vid 1950-talet - Vertikal integrerade storbolag, höga vinster och 70-tal Diversifiering, divisioner, konglomerat, direktörskapitalism 1980-tal De-diversifiering, företagsräder, outsourcing, betoning på kärnverksamheten 1990-tal Marknad för företagskontroll 2005? Insourcing p g a höga transaktionskostnader? Sammanfattning Bolagsstyrning identifierade problem några olika förklarande synsätt till internationella mönster. Bolagsstyrning i praktiken Hur strukturomvandlingen påverkat synen på företagskontroll