Oplanerade VD-byten och dess effekt på omsättningshastigheten av VD:ar

Transkript

1 Oplanerade VD-byten och dess effekt på omsättningshastigheten av VD:ar Författare Erik Lundmark Jakob Nachtweij Handledare: Anna Stafsudd Examinator: Karin Jonnergård Kurskod: 4FE17E Termin: VT17 Nivå: Magisteruppsats Civilekonomprogrammet

2 Förord Vi vill framföra ett stort tack till vår handledare Anna Stafsudd som under hela arbetets gång kommit med bra feedback och alltid haft bra svar på våra frågor. Vi vill även tacka vår medbedömare Karin Jonnergård och opponenter som under seminarierna kommit med bra och värdefulla kommentarer. Till sist vill vi tacka varandra för ett hårt och väl genomfört arbete. Tack! Växjö den 22 maj 2017 Erik Lundmark Jakob Nachtweij

3 Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, 4FE17E, VT 2017 Författare: Erik Lundmark och Jakob Nachtweij Handledare: Anna Stafsudd Examinator: Karin Jonnergård Titel: Oplanerade VD-byten och dess effekt på omsättningshastigheten av VD:ar Bakgrund: Oplanerade VD-byten har kommit att bli ett allt mer omdiskuterat ämne under de senaste åren. Det sägs att VD-karusellen snurrar i en snabbare takt och att omsättningshastigheten av VD:ar ökat under de senaste åren. Men vilka anledningar påverkar ett oplanerat VD-byte och är det oplanerade VD-byten som driver upp den generella omsättningshastigheten av VD:ar i Sverige? Syfte: Att förklara om och i så fall varför oplanerade VD-byten sker samt undersöka vilken effekt oplanerade VD-byten har på omsättningshastigheten av VD:ar. Metod: Uppsatsen antar en deduktiv forskningsansats och har sin teoretiska utgångspunkt i agentteorin för att förklara den förstärkta kontrollsituation som uppstår hos ägare och styrelse när VD inte presterar mot förväntningar eller kommer i konflikt med styrelsen. Hypoteser har utformats och testats i en kvantitativ undersökning med data för åren 2000, 2005, 2010 och Slutsatser: Resultatet av denna studie kan inte förutsäga vilka anledningar som påverkar ett oplanerat VD-byte i Sverige. Det studien däremot kan visa är att oplanerade VD-byten står för en högre andel av den generella omsättningshastigheten av VD:ar än vad de gjort tidigare. Det innebär att oplanerade VD-byten har ökat men att det inte finns någon förklaring till varför.

4 Abstract Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics, Linnaeus University in Växjö, Sweden, 4FE17E, Spring 2017 Authors: Erik Lundmark and Jakob Nachtweij Supervisor: Anna Stafsudd Examiner: Karin Jonnergård Title: Forced CEO turnover and their effect on the CEO turnover rate Background: Forced CEO turnovers have become an increasingly discussed topic in recent years. It is discussed that the CEO carousel is spinning at a faster pace than before and that the CEO turnover rate has increased in recent years. But what causes a forced CEO turnover, what reasons are behind these and are these forced CEO turnovers affecting the overall turnover rate of Swedish CEOs? Purpose: To explain if and why forced CEO turnovers take place and as well study the effect that forced CEO turnovers has on the overall turnover rate of CEOs. Method: This paper assumes a deductible research approach and has its theoretical foundation in the agency theory to explain the control situation that arises from owners and board of directors when the CEO does not perform against expectation or if a conflict arises with the board. Hypotheses have been designed and tested in a quantitative study with data for 2000, 2005, 2010 and Conclusions: The results of this study cannot predict what reasons affecting forced CEO turnover in Sweden. However, the study can show that forced CEO turnovers represent a higher part of the overall turnover rate of CEOs than they did before. This means that forced CEO turnovers have increased but that there is no explanation as to why.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Disposition Teoretisk metod Teoretisk utgångspunkt Deduktion Anledningar till ett oplanerat VD-byte Introduktion Processen bakom ett oplanerat VD-byte Agentteori - Agent och principal förhållande Företagets prestation Ägarkoncentration Institutionella kontrollägare Styrelseegenskaper Styrelsesstorlek Styrelseaktieägande VD:s makt Omsättningshastighet av VD:ar Sammanfattning av hypoteser Empirisk metod Kvantitativ forskningsmetod Dokumentstudie Longitudinell undersökningsdesign Urval Bortfallsanalys Datainsamling Operationalisering Beroende variabler VD-byte Oplanerat VD-byte Oberoende variabler Företagets prestation Ägarkoncentration Ägaridentitet kontrollägare Styrelsestorlek Styrelsens aktieägande VD:s makt Kontrollvariabler Företagets storlek VD:s kön VD:s ålder VD:s ersättning VD i andra styrelser Bransch År Etik Databearbetning Empiriskt resultat och analys... 42

6 5.1 Variabelöversikt VD-byten som inträffat mellan Oplanerade VD-byten som inträffat mellan Deskriptiv statistik av oberoende variabler Deskriptiv statistik av kontrollvariabler Korrelationsanalys Resultat logistiska regressionsanalyser VD-byte Oplanerat VD-byte Analys av resultat Sammanfattning av analys Slutsats och förslag till vidare forskning Slutsats Teoretiska implikationer Praktiska implikationer Förslag till vidare forskning Källförteckning Appendix 1 Korrelationsanalys VD-byte mot oberoende och kontrollvariabler Appendix 2 Korrelationsanalys Oplanerat VD-byte mot oberoende och kontrollvariabler. 77 Tabellförteckning Tabell 1 Bortfallsanalys Tabell 2 Klassificering av VD-byten Tabell 3 - VD-byten Tabell 4 Oplanerade VD-byten Tabell 5 Deskriptiv statistik oberoende variabler Tabell 6 Deskriptiv statistik kontrollvariabler Tabell 7 Korrelationsanalys Tabell 8 Klassificeringstabell VD-byte Tabell 9 Logistisk regressionsanalys VD-byte Tabell 10 Klassificeringstabell oplanerat VD-byte Tabell 11 Logistisk regressionsanalys oplanerat VD-byte Diagramförteckning Diagram 1 VD-byten Diagram 2 Oplanerade VD-byten Diagram 3 Ägaridentiteter Diagram 4 Branschfördelning... 51

7 1. Inledning I det inledande kapitlet diskuteras omsättningshastigheten av VD:ar vilket följs av en introduktion till två olika typer av VD-byten vilka är de planerade och oplanerade. Därefter leder det in till en diskussion som främst fokuserar på oplanerade VD-byten och vilka anledningar som kan tänkas ligga bakom dessa. 1.1 Bakgrund Mellan 2010 och 2014 slutade bara i genomsnitt en vd om året bland Stockholmsbörsens 20 största företag. Det senaste ett och ett halvt åren har däremot hela 14 av Stockholmsbörsens 30 största företag fått ny chef. I hälften av fallen har inte bolaget och dess styrelseordförande gjort något för att dölja att det handlar om en regelrätt petning av vd:n ifråga. (Pettersson, 18/8, 2016 s.22). Under förra året skrev Pettersson (2016) i Dagens Industri att antalet verkställande direktörer (VD:ar) som fått avgå har ökat de senaste åren. Det diskuteras att VD-karusellen utvecklas i en allt snabbare takt. Med VD-karusellen menar Pettersson (2016) omsättningshastigheten av VD:ar i de största bolagen på Stockholmsbörsen. Vidare menar författaren att de VD-byten som skett på sistone är ovanliga både kring hur de har hanterats samt att de är ovanliga ur ett historiskt och internationellt perspektiv. Ur ett internationellt perspektiv har det skett betydligt fler VD-byten bland Stockholmsbörsens största bolag samt att antalet oplanerade VD-byten har varit fler jämfört mot internationella bolag. (Pettersson, 2016) Enligt Strategy& Research rapport CEO Success study som genomfördes 2015 avseende VDbyten framgick det att andelen oplanerade VD-byten under 2015 var 5,2 % för Västeuropa där Sverige ingår medan det i Nordamerika endast var 2,2 % (PwC, 2015). I en intervju med Svenska Dagbladet (2016) berättar Per-Ola Karlsson som är ansvarig för rapporten CEO Success study att det finns en prislapp för VD-byten och att det är oplanerade VD-byten som ur en ekonomisk synvinkel kostar allra mest. Karlsson menar att de företag som genomgår ett VDbyte underpresterar gentemot andra bolag som inte genomför ett VD-byte och att de fortsätter underprestera efter att VD-bytet ägt rum. Karlsson förtydligar även att det vid ett VD-byte kan leda till strategiförändringar vilket skapar osäkerhet i företaget som sedan kan medföra att företagets utvecklingstakt försämras. (Bränström, 2016) 1

8 Ett VD-byte kan ske under olika former, antingen planerat eller oplanerat. Ett planerat VD-byte inträffar genom att VD:n går i pension, avgår på egen begäran till följd av annan anställning eller när en överenskommelse sker tillsammans med styrelse och ägare om att VD istället ska tillträda som till exempel styrelseordförande för företaget. (Parrino, 1997) Ett planerat VD-byte sker även om VD:n avgår utifrån en fastställd successionsplan där det finns en tilltänkt efterträdare (Fredrickson, Hambrick & Baumrin, 1988; Jenter & Kanaan, 2015; Parrino, 1997; Zajac & Westphal, 1996). Ett oplanerat VD-byte sker däremot när det från företagets sida med kort varsel och utan förvarning beslutas om att avskeda VD:n eller om VD:n självmant avgår med kort varsel (Grünberg, 2002; Parrino, 1997). Ett oplanerat VD-byte kan ske till följd av att VD:n inte presterat tillräckligt mot vad styrelse och ägare förväntar sig resultatmässigt. Det kan även bero på att det finns konflikter mellan dessa parter och att de inte är överens om vilka strategier samt vilken inriktning företaget ska arbeta mot. (Fredrickson et al., 1988; Grünberg, 2002; Shen & Cho, 2005) Pettersson (2016) visar med stöd från Strategy& Research rapport att allt fler VD:ar har fått avgå under dramatiska omständigheter och att omsättningshastigheten av VD:ar i stora svenska börsbolag har blivit allt högre. Det får oss att fundera över vilka anledningar som påverkar ett oplanerat VD-byte och om oplanerade VD-byten medfört att den generella omsättningshastigheten av VD:ar har ökat bland svenska börsbolag under de senaste åren. 1.2 Problemdiskussion Det finns flera studier, svenska och internationella, som beskriver VD:ns roll, hur den förändrats över tid och vad en VD kan påverka i ett företag. En VD sägs kunna ha en stor påverkan på företagets prestationer och bolagets fortsatta överlevnad (Brady & Helmich, 1984; Kesner & Sebora, 1994; Wasserman, 2003). Tengblad (2002) menar att rollen och arbetsuppgifterna för en VD i Sverige har förändrats. En VD måste nu vara mer tillgänglig än tidigare och kunna infinna sig på flera olika geografiska platser vilket medför mer resande och längre arbetsdagar. Det har medfört att VD-arbetet kommit till att bli mer instabilt och tidskrävande med mycket stress och press (Tengblad, 2002; Tengblad, 2006). Petrelius Karlberg (2008) förtydligar att kraven som har kommit att ställas på VD:ar blivit högre och det är efter medias framfart och växande inflytande. En VD förväntas vara företaget och har som 2

9 skyldighet att alltid vara tillgänglig. En VD ses som en symbol för företaget som går att paketera och sälja till företagets aktieägare, kunder, leverantörer och övriga intressenter. Det har lett till att VD:n kommit att bli en levande reklampelare för företaget och ses som en av näringslivets absolut främsta kändisar. Det kan i sin tur leda till att VD-artisteriet tar uppmärksamhet från företagets kärnverksamhet. Företagets VD kan bli en förbrukningsvara som relativt lätt går att byta ut när VD:n inte presterar i den takt företaget, marknaden eller intressenterna förväntar sig. (Petrelius Karlberg, 2008) Att en VD byts ut i ett företag är i sig ingen ovanlig händelse och det har i tidigare studier undersökts vad som händer innan ett VD-byte sker, under bytesprocessen och efter att VD-bytet är genomfört (Dikolli, Mayew & Nanda, 2014; Helwege, Intintoli & Zhang, 2012; Huson, Parrino & Starks, 2001; Jenter & Kanaan, 2015; Kaplan & Minton, 2012; Parrino, 1997). Det har även i tidigare studier visat sig att de flesta VD-byten som skett är planerade (Cannella & Shen, 2001; Friedman & Singh, 1989). Däremot genomförs inte alla VD-byten under planerade omständigheter. Grünberg (2002) fokuserar i sin avhandling på de VD-byten som är problematiska, med andra ord kallas de även för ofrivilliga, tvingande eller oplanerade. I denna studie kommer problematiska VD-byten definieras som oplanerade VD-byten. Rapporten från Strategy& Research gällande VD-byten visar att det finns stora negativa konsekvenser med att genomföra ett oplanerat VD-byte. Rapporten visar att om en VD avgår under oplanerade former kostar det i ett storbolag upp till 15 miljarder kronor mer i förlorat aktieägarvärde i jämförelse med ett planerat VD-byte. (PwC, 2015) Även tidigare forskning inom området har studerat effekterna och konsekvenserna av oplanerade VD-byten. Det har visat sig att genomförandet av oplanerade VD-byten inte alltid är lönsamt för företaget utan snarare motsatsen, att oplanerade VD-byten kan påverka företaget negativt (Grünberg, 2002; Huson et al., 2001; Parrino, 1997). Enligt Farrell och Whidbee (2000) innebär oplanerade VDbyten riskfyllda beslut för styrelsen. Dels måste styrelsen avgöra om det är värt att avskeda VD:n även att VD:n underpresterar mot förväntningar eller om det finns intressekonflikter mellan ägare, styrelse och VD. Styrelsen måste, om de valt att avskeda VD:n, även hitta en lämplig efterträdare som kan prestera bättre än tidigare VD. (Farrell & Whidbee, 2000) Det finns även studier som visar att oplanerade VD-byten kan få en positiv effekt för företaget. Genom att styrelsens avsätter VD:n under oplanerade former kan det få övrig företagsledning att bli mer disciplinerad. Det medför såldes av VD-bytet blir en viktig mekanism inom bolagsstyrningen. (Grünberg, 2002; Kaplan & Minton, 2012) 3

10 Flera studier har inom området för VD-byten undersökt anledningar som kan tänkas påverka oplanerade VD-byten. Grünberg (2002) menar att oplanerade VD-byten ofta sker när VD:n är i konflikt med styrelsen, presenterar dåliga resultat, har brist på motivation eller inte är nytänkande. Tidigare studier visar främst att oplanerade VD-byten inträffar när företag presterar sämre resultat (Hermalin & Weisbach, 1998; Huson et al., 2001; Huson, Malatesta & Parrino, 2004; Jenter & Kanaan, 2015; Kaplan & Minton, 2012; McEachern, 1975; Murphy & Zimmerman, 1993). Det är på grund av att företagets resultat avspeglar VD:ns förmåga att implementera rätt strategier för att öka resultatet för att till slut generera värde till aktieägarna. Företagets ägare och styrelse använder därför resultatet för att utvärdera och minska eventuell osäkerhet som kan finnas kring VD:n. (Dikolli et al., 2014) Tidigare studier visar att en VD som uppvisar dåliga resultat med större sannolikhet kommer bytas ut än en VD som presterar bra resultat och det är därför ett oplanerat VD-byte är positivt associerat med sämre resultat (Hermalin & Weisbach, 1998; Murphy & Zimmerman, 1993). Samtidigt som flertalet studier menar att dåliga årsresultat ökar frekvensen och sannolikheten för ett oplanerat VD-byte menar Jenter och Kanaan (2015) att en VD ofta kan tvingas avgå efter dåliga bransch- och marknadsresultat. Det är resultatmått som en VD själv inte kan påverka vilket leder till att VD:n blir avsatt på grund av faktorer som är bortom VD:ns egna kontroll (Jenter & Kanaan, 2015). Trots att tidigare studier visar på att sämre resultat påverkar ett oplanerat VD-byte menar Huson et al. (2001) att det inte finns några tecken på att oplanerade VD-byten kommit att bli mer känsliga mot sämre resultat än vad de varit tidigare. Utöver resultatet som en tänkbar anledning till oplanerade VD-byten visar flera studier på att ägarstrukturen kan påverka ett oplanerat VD-byte (Finkelstein, Hambrick & Cannella, 2009; Helwege et al., 2012; Kaplan & Minton, 2012). Den svenska ägarstrukturen kännetecknas av ett koncentrerat ägande med större kontrollägare som innehar majoriteten av rösterna i bolagen (Högfeldt, 2005; La Porta, Lopez-de-Silanes, Shleifer & Vishny, 1998). En svensk studie som genomförts av Holmberg (1986) visar att de bolag som ägdes av de två största ägarsfärerna, Wallenberg och SHB-sfären, hade en högre frekvens av VD-byten än övriga bolag. Det argumenteras även för att ett företag med kontrollägare har mer incitament att övervaka sin VD hårdare än vad andra ägare har (Shleifer & Vishny, 1986). Det finns även studier som visar på att olika ägarkategorier kan ha en påverkan på oplanerade VD-byten. Det framgår i tidigare studier att institutionella ägare sägs påverka ett oplanerat VDbyte i högre grad än andra ägarkategorier (Huson et al., 2004; Kaplan & Minton, 2012; Parrino, 4

11 Sias & Starks, 2003). Institutionella ägare är ett samlingsnamn för en rad olika ägare vars syfte är att förvalta andra människors tillgångar och exempel på ägare av detta slag är aktiefonder, pensionsfonder och försäkringsbolag (Hedlund, Hägg, Hörnell & Rydén, 1985). Det finns dock skilda meningar om institutionella ägares påverkan på ett oplanerat VD-byte. En studie gjord av Helwege et al. (2012) framhäver att olika institutionella ägare har olika syften med ägandet och såldes använder olika styrmekanismer för att påverka företaget, vissa institutionella ägare väljer att sälja sitt innehav medan andra försöker påverka företaget genom att förändra och förbättra strategier och strukturer. Helwege et al. (2012) studie kan inte påvisa att institutionella ägare ökar graden av oplanerade VD-byten då det finns olika institutionella ägare som agerar på olika sätt. Även övervakning, kontroll och makt framhävs som betydande i tidigare studier i förhållande till oplanerade VD-byten. Tidigare studier visar på att en VD med kortare befattningstid råder högre risk för att bli avskedad än en VD som suttit längre på positionen och det grundar sig i att VD:n får mer makt över styrelsen desto längre denne sitter som VD (Hambrick & Fukutomi, 1991; Ocasio, 1994). En VD med längre befattningstid kommer kunna förhandla till sig mindre övervakning från ägarna och styrelsen vilket å andra sidan kan leda till sämre bolagsstyrning i form av färre styrelsemöten och minskat aktieägande i styrelsen (Dikolli et al., 2014; Hermalin & Weisbach, 1998). Det framgår även i tidigare studier att en VD med längre befattningstid är positivt kopplat till att VD:n äger aktier i företaget samt att denne även ingår i företagets styrelse. Det medför att VD:n får ett bättre förhandlingsläge gentemot styrelsen och på så sätt kan skydda sig från att bli avsatt. (Dikolli et al., 2014; Hermalin & Weisbach, 1998) Det leder till att en VD med kort befattningstid har mindre makt än en VD som suttit länge på sin position och därmed råder större risk att avsättas (Hermalin & Weisbach, 1998). Kaplan och Minton (2012) visar i sin studie hur VD:ns befattningstid har kommit att bli allt kortare under talet vilket i sin tur skulle kunna vara en anledning till att fler oplanerade VD-byten sker då de saknar makt. Det har under decennier bedrivits forskning om oplanerade VD-byten med fokus på vilka anledningar som påverkar dessa. Det gemensamma för dessa studier är att merparten av den forskning som bedrivits utgått från amerikanska och internationella företag och de VD-byten som skett där (Hermalin & Weisbach, 1998; Huson et al., 2001; Huson et al., 2004; Jenter & Kanaan, 2015; Kaplan & Minton, 2012; McEachern, 1975; Murphy & Zimmerman, 1993). 5

12 För att återknyta till omsättningshastigheten av VD:ar och hur den kan ha påverkats av att fler oplanerade VD-byten sägs ha inträffat så kommer denna studie i likhet med Jenter och Kanaan (2015) fokusera på oplanerade VD-byten och anledningarna bakom dessa. Detta tillvägagångssätt används för att kunna identifiera samtliga VD-byten som inträffat, vilka VDbyten som skett under oplanerade former och vad som kan tänkas påverka dessa. Det medför att den generella omsättningshastigheten av VD:ar kan studeras samt se hur den påverkats av oplanerade VD-byten. Tidigare studier och publikationer i Sverige har enbart presenterat den generella omsättningshastigheten av VD:ar i procent utan att skilja på om VD-bytet skett under planerade eller oplanerade former (Fristedt, Larsson & Sundqvist, 2014; Holmberg, 1986). I senaste publikationen av Styrelser och Revisorer i Sveriges börsföretag presenteras omsättningshastigheten av VD:ar fram till och med första halvan av 2014 där omsättningshastigheten under de senaste åren i genomsnitt varit 17 %. Däremot visar de inte vad som ligger bakom de siffrorna, om VD-byten skett under planerade eller oplanerade former (Fristedt et al., 2014). Det finns få studier som studerat vilka anledningar som ligger bakom oplanerade VD-byten i Sverige och vilken effekt det får på den generella omsättningshastigheten av VD:ar. Studien tillför således ny kunskap om hur VD-byten sett ut i Sverige under 2000-talet, vilka aktörer inom svensk bolagsstyrning som påverkar ett oplanerat VD-byte samt hur en VD för ett börsbolag kan skydda sig från att bli avsatt. Vidare bidrar studien till näringsliv, företagsledare och aktieägare med en ökad förståelse för hur VD-klimatet ser ut i svenska börsbolag. Med bakgrund av Pettersson (2016) artikel i Dagens Industri och tydliga tecken från Strategy& Research rapport CEO Success study som visar att det skett allt fler oplanerade VD-byten och att den generella omsättningshastigheten av VD:ar i Sveriges största bolag ökat mynnar det ut till följande frågeställning: 1.3 Problemformulering Vilka anledningar påverkar oplanerade VD-byten i svenska börsbolag? 1.4 Syfte Att förklara om och i så fall varför oplanerade VD-byten sker samt undersöka vilken effekt oplanerade VD-byten har på omsättningshastigheten av VD:ar. 6

13 1.5 Disposition Inledning I det inledande kapitlet diskuteras omsättningshastigheten av VD:ar vilket följs av en introduktion till två olika typer av VD-byten vilka är de planerade och oplanerade. Därefter leder det in till en diskussion som främst fokuserar på oplanerade VD-byten och vilka anledningar som kan tänkas ligga bakom dessa. Teoretisk metod I detta avsnitt förklaras de metodologiska ställningstaganden som ligger till grund för studien. Det förklaras genom studiens teoretiska utgångspunkt och deduktiva forskningsansats. Anledningar till oplanerat VD-byte I detta avsnitt presenteras uppsatsens teoretiska referensram. Avsnittet kommer ha sin grund i det agentteoretiska perspektivet med fokus på övervakning, kontroll och makt. Den teoretiska referensramen kommer förklara hur ett VD-byte går till samt vilka anledningar som kan tänkas påverka ett oplanerat VD-byte. Empirisk metod Följande avsnitt presenterar uppsatsens tillvägagångssätt. Det förklaras varför en kvantitativ forskningsmetod valts för denna studie samt hur longitudinell och tvärsnittsdesign används. Därefter presenteras studiens urval och hur datainsamlingen gått till. Avslutningsvis kommer operationaliseringen av de variabler som inkluderas i studien. Empiriskt resultat & analys I kommande avsnitt presenteras uppsatsens empiriska resultat. Först redovisas deskriptiv statistik över studiens beroende variabler VD-byte och oplanerat VD-byte. Därefter presenteras deskriptiv statistik för studiens oberoende variabler och kontrollvariabler. Vidare presenteras korrelationsanalys och de logistiska regressionsanalyserna. Därefter följer en analys av studiens resultat. Slutsatser I det sista kapitlet av uppsatsen sammanfattar vi studiens slutsatser tillsammans med studiens syfte. Därefter diskuteras studiens teoretiska och praktiska implikationer som studien bidragit till. Vi ger därefter förslag på vidare forskning inom området för VD-byten. 7

14 2. Teoretisk metod I detta avsnitt förklaras de metodologiska ställningstaganden som ligger till grund för studien. Det förklaras genom studiens teoretiska utgångspunkt och deduktiva forskningsansats. 2.1 Teoretisk utgångspunkt Givet studiens syfte kommer agentteorin användas som huvudteori. Agentteorin är applicerbar för att kunna förstå vad som sker vid ett oplanerat VD-byte då det uppstår en kontrollsituation mellan ägare, styrelse och VD (Fama, 1980; Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976). Även tidigare forskning inom området för VD-byten har använt agentteorin som utgångspunkt (e.g., Huson et al., 2001; Weisbach, 1988) för att förklara den förstärkta kontrollsituation som uppstår mellan VD, styrelse och ägare när VD inte presterar tillräckligt eller är i konflikt företagets styrelse eller ägare. Agentteorin utgör således en bra grund och denna studie kommer utveckla och gå in djupare på hur kontrollsituationen faktiskt påverkar VD-byten i en svensk kontext. För att kunna förklara hur processen kan se ut bakom ett oplanerat VD-byte kommer en svensk avhandling av Grünberg (2002) användas. Grünbergs (2002) avhandling är av kvalitativ art och utgår från processen bakom ett oplanerat VD-byten med fokus på hur styrelsen kan disciplinera företagsledningen. 2.2 Deduktion Denna studie utgår från tidigare forskning för att formulera hypoteser om vilka anledningar som kan tänkas påverka ett oplanerat VD-byte. Därmed kommer studien anta en deduktiv forskningsansats då studien utgår ifrån redan existerande kunskap vilket vi använder för att härleda hypoteser som därefter empiriskt undersöks (Bryman & Bell, 2005). Den forskningsansats som skiljer sig mot den deduktiva är den induktiva forskningsansatsen. Den induktiva forskningsstrategin syftar till skillnad från den deduktiva att resultera i nya teorier snarare än använda redan befintliga teorier (Bryman & Bell, 2005). För denna studie med en deduktiv forskningsansats ökar det möjligheten för att verkligen undersöka det empiriska materialet som samlas in för att sedan kunna resultera i en förklaring till vilka anledningarna som påverkar ett oplanerat VD-byte. 8

15 3. Anledningar till ett oplanerat VD-byte I kommande avsnitt presenteras uppsatsens teoretiska referensram. Avsnittet kommer ha sin grund i det agentteoretiska perspektivet med fokus på övervakning, kontroll och makt. Den teoretiska referensramen kommer förklara hur ett VD-byte går till samt vilka anledningar som kan tänkas påverka ett oplanerat VD-byte. 3.1 Introduktion För att få en förståelse för vilka huvudparter som ingår i ett företag och som är involverade i ett VD-byte kan den svenska aktiebolagslagen användas som grund. Utifrån den svenska aktiebolagslagen ska det finnas tre beslutsorgan i ett företag vilka är bolagsstämman, styrelsen och den verkställande direktören. Det högst beslutande organet i ett företag är bolagsstämman varvid samtliga av företagets aktieägare ingår. Det är bolagsstämman med företagets aktieägare som röstar och utser ledamöter till styrelsen. När styrelsen väl blivit fastställd utser de i sin tur bolagets VD. (SFS, 2005:551) Enligt svensk kod för bolagsstyrning ska en verkställande direktör sköta bolagets löpande förvaltning. Den verkställande direktören är underordnad till styrelsen varvid den verkställande direktören ska följa styrelsens anvisningar om hur bolaget ska skötas (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016). Det blir således styrelsens uppgift att både rekrytera VD:n samt vid ett eventuellt VD-byte ställas som ansvariga för att avsätta VD:n (Farrell & Whidbee, 2000; Grünberg, 2002). När ett VD-byte ska genomföras i ett företag kan det ske under olika former, antingen under planerade eller oplanerade former (e.g., Parrino, 1997). Ett planerat VD-byte kommer ofta till följd av att VD:n avgår utifrån en fastställd successionsplan där det finns en tilltänkt efterträdare. Vidare kan ett planerat VD-byte ske när VD:n nått pensionsålder, avgår på grund av dålig hälsa eller när VD:n slutar på grund av nytt jobb och annonserar det i god tid. Ett planerat VD-byte inträffar även när den sittande VD:n övergår till att istället bli styrelseledamot i samma företag. (Fredrickson et al., 1988; Jenter & Kanaan, 2015; Parrino, 1997; Zajac & Westphal, 1996) Ett oplanerat VD-byte sker när det från företagets sida med kort varsel och utan förvarning beslutas om att avsätta VD:n (Grünberg, 2002). Ett oplanerat VD-byte sker främst till följd av att VD:n inte presterat tillräckligt mot vad styrelsen och ägarna förväntat sig resultatmässigt. 9

16 Det kan även bero på att det finns konflikter mellan dessa parter samt att de inte är överens om vilka strategier och vilken riktning företaget ska arbeta mot. (Fredrickson et al., 1988; Shen & Cho, 2005) Då konflikter mellan ägare, styrelse och VD kan uppstå och resultera i ett oplanerad VD-byte är det agentteoretiska perspektivet lämplig att applicera för att förklara ett oplanerat VD-byte. Det agentteorin fokuserar på är de kontrollmekanismer som ska ge VD:n och övrig företagsledning incitament till att arbeta och se till företaget efter ägarnas intresse. En ägare strävar efter högsta möjliga avkastning på det kapital de investerat i företaget som företagsledningen förväntas uppnå. (Fama, 1980; Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976) Den teoretiska referensramen kommer först att förklara den process som ligger bakom ett oplanerat VD-byte med hjälp av Grünberg (2002). Efter det kommer tillvägagångssättet som presenterades i problemdiskussionen forma den teoretiska referensramens fortsatta upplägg. Det innebär att agentteorin kommer att användas för formulera hypoteser som kan vara tänkbara anledningar till oplanerade VD-byten. Hypoteserna kommer därefter leda fram till den avslutande propositionen att omsättningshastigheten av VD:ar har ökat till följd av fler oplanerade VD-byten. Detta tillvägagångssätt appliceras eftersom att tidigare studier och publikationer i Sverige enbart presenterat den generella omsättningshastigheten av VD:ar i procent utan att skilja på om VD-bytet skett under planerade eller oplanerade former (Fristedt et al., 2014; Holmberg, 1986). 3.2 Processen bakom ett oplanerat VD-byte För att förstå processen bakom ett oplanerat VD-byte kommer Grünbergs (2002) processbeskrivning bakom oplanerade VD-byten i svenska börsbolag att användas. Trots att Grünberg (2002) avhandling främst fokuserar på processen bakom och inte anledningarna som påverkar ett oplanerat VD-byte är det viktigt att förstå vilka parter som involveras och vilka beslut som tas bakom ett oplanerat VD-byte. Grünberg (2002) belyser fyra kärnprocesser som genomförs när ett oplanerat VD-byte sker. Dessa faser är känna av (sensing), vidta åtgärder (taking action), avgå (departing) och börja om på nytt (recommencing). 10

17 Den första fasen, känna av, är en fas som sker kontinuerligt och som utvecklas över tid. Inom denna fas utvärderas och inhämtas information om VD:ns prestationer av både ägare och styrelse. Denna fas är det första steget i avgångsprocessen men behöver nödvändigtvis inte innebära att en avgångsprocess inleds. Däremot finns det händelser som kan bli avgörande för processens start. Det är om styrelsen har eller får felaktig uppfattning om VD:n samt om de inte kommer överens om de mest väsentliga frågorna företaget står inför. Det blir även avgörande om det finns tvivel och om dessa tvivel angående VD:n når den mediala bevakningen. Om det finns tvivel om VD:n så kommer det leda till att styrelsen vidtar åtgärder vilket får sägas vara det första kritiska momentet i en VD:s avgångsprocess. (Grünberg, 2002) Processen med att vidta åtgärder initieras när ägare och styrelse diskuterar de tvivel och problem som de eventuellt upptäckt om VD:n under den första fasen. Dessa tvivel handlar ofta om meningsskiljaktigheter avseende hur företagets ska drivas framåt men också konkret resultatutvärdering av VD:n eller diskussioner om vilken VD företaget behöver givet den situationen företaget befinner sig i. Denna fas kännetecknas även av att det inte finns tillit eller förtroende för VD:n vilket skapar frågetecken hos ägarna och styrelsen. De parter som har en nyckelroll i avgångsprocessen är aktieägarna, styrelsen, styrelseordförande och VD:n själv. (Grünberg, 2002) Efter att en utvärdering av VD:n diskuterats mellan de inblandade parter blir nästa steg förhandlingar. Vid ingången av dessa förhandlingar har det mellan styrelse och ägarna redan beslutats om att VD:n måste avgå. Dessa förhandlingar sker sedan mellan styrelseordförande och VD där styrelseordförande upplyser VD:n om de brister och problem som upptäckts. Vidare diskuteras avgångsvederlag och tidpunkt för när VD:n måste lämna sin post. När dessa förhandlingar har slutförts följs det från bolagets sida av ett offentligt uttalande då de är börsnoterade. Ett sådant uttalande kan ofta skapa rubriker och få stor uppmärksamhet medialt vilket både kan komma att skada VD:n och företagets rykte om VD-bytet sker på ett osmidigt och problematiskt tillvägagångsätt. (Grünberg, 2002) Efter att en VD lämnat sin position är själva VD-avgången fullbordad. Däremot är inte avgångsprocessen helt slutförd utan den sista fasen innebär även att parterna måste börja om på nytt. Det styrelsen måste arbeta med att separera den tidigare VD:n från företaget om den tidigare VD:n starkt har kommit att förknippas med företaget. (Grünberg, 2002) Det är inte ovanligt enligt Petrelius Karlberg (2008) att VD:n förknippas och ofta ses som en symbol för 11

18 företaget. Det styrelsen även måste göra är att hitta en lämplig efterträdare som kan ta över rollen som företagets främsta ledare medan det för den avgående VD:n blir en utmaning att hitta en ny tjänst (Grünberg, 2002). 3.3 Agentteori - Agent och principal förhållande Enligt agentteorin är ett företag uppbyggt av en uppsättning av kontrakt (Fama, 1980). Vidare menar agentteorin att kontroll och ägande är frånskilt vilket innebär att en ägare till ett företag inte arbetar operativt i företaget utan att de då tillsätter en företagsledning som sköter driften av företaget. Det uppstår mellan dessa två parter ett agent-principal förhållande där ägaren är principalen och företagsledningen agenten. (Fama, 1980) Företagsledningen ska på uppgift av ägarna utföra det ägarna vill och styra företaget i den riktning som ägarna anser vara önskvärd. Ägarna har som främsta intresse att maximera avkastningen på det investerade kapitalet medan företagsledningen i företaget strävar efter att förbättra sin egna lön och klättra uppåt i karriären. Det finns problem med att överlåta kontrollen över ett företag då ägarna inte får full insyn i vad som händer i företaget och hur företagsledningen arbetar. Enligt agentteorin anses alla individer vara nyttomaximerande och att de arbetar utifrån egenintresse. Det kan således uppstå problematiska agentförhållanden när företagsledningen inte arbetar utefter ägarnas intresse utan istället sitt egna intresse. (Fama, 1980; Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976) För att undvika agentproblem som att företagsledningen tar beslut som inte gynnar aktieägarna kan ägarna använda sig av olika kontrollmekanismer. En mekanism som kan användas för att övervaka företagsledningen så att de arbetar efter ägarnas intressen är att tillsätta en styrelse som verkar som ett övervakande organ över företagsledningen. (Fama, 1980; Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976) Ett annat sätt för att få företagsledningen att arbeta efter ägarnas intressen är att initiera kompensationsprogram som belönar företagsledningen när de genererar värde till ägarna. Det leder till att företagsledningen får incitament att arbeta och styra företaget åt det håll ägarna vill när de själva belönas. (Fama, 1980; Fama & Jensen, 1983; Jensen & Meckling, 1976) Det går även att kontrollera företagsledningen genom den externa arbetsmarknaden. Det kan förklaras av att om en VD inte presterar ett bra resultat eller arbetar utifrån aktieägarnas intresse så sjunker deras personliga värde på arbetsmarknaden. Detta är ett starkt incitament för att en VD ska arbeta i linje med ägarnas intresse om de själva inte vill riskera sina egna framtida karriärer (Fama, 1980). 12

19 Dessa kontrollmekanismer har i tidigare forskning varit en betydande faktor när det kommer till oplanerade VD-byten (Dikolli et al., 2014; Guo & Masulis, 2015; Helwege et al., 2012; Hermalin & Weisbach, 1998; Huson et al., 2001; Huson et al., 2004; Jenter & Kanaan, 2015; Kaplan & Minton, 2012). Huson et al. (2001) visar på hur dessa kontrollmekanismer har kommit till att förändrats under åren och att det lett till en utveckling gällande övervakningen. Det har i sin tur förändrat omsättningshastigheten och anledningarna bakom ett VD-byte (Huson et al., 2001). Med agentteorin som utgångspunkt är VD:n ytterst ansvarig för företagets operativa drift och det resultat som företaget förväntas nå (e.g., Brady & Helmich, 1984) Företagets prestation Den anledning som sägs påverka om en VD ska avgå eller inte sägs till största del på att bero på företagets redovisade resultat. Det är resultatet som indikerar på om företaget går bra eller dåligt och det blir därmed den mest uppenbara anledningen till varför en VD får avgå (Finkelstein et al., 2009; Hermalin & Weisbach, 1998; James & Soref, 1981; McEachern, 1975; Murphy & Zimmerman, 1993; Salancik & Pfeffer, 1980; Weisbach, 1988). Resultatet blir en avgörande faktor då företagets resultat avspeglar en VD:s förmåga att implementera rätt strategier för att öka resultatet. Företagets ägare och styrelse använder därför resultatet för att utvärdera och minska eventuell osäkerhet som kan finnas kring VD:n. (Dikolli et al., 2014). Det finns flera tillvägagångsätt för att mäta om företagets prestation är dåligt och det beror till stor del på vilken typ av företag det är. Beroende på vilken typ av företag det är samt vilken bransch företaget verkar inom kan VD:n resultatutvärderas utifrån olika resultatmått. Det kan vara att det dåliga resultatet enbart är en engångsföreteelse, att det är kontinuerligt dåliga resultat eller om det är stadigt försämrade resultat. (Finkelstein et al., 2009) Det har även kommit till att bli allt vanligare att VD:n utvärderas mot försäljningstillväxt och avkastning på eget kapital (Boeker, 1992; Finkelstein et al., 2009). Det visar sig även att VD:n i högre grad börjat utvärderas mot bransch- och marknadsresultat. Det är resultat som en VD på egen hand inte kan påverka men trots det ser styrelsen inga problem med att avskeda VD:n på dessa grunder. (Jenter & Kanaan, 2015) Ett oplanerat VD-byte sägs även enligt Fredrickson et al. (1988) bero på företagets tidigare resultat. Ett företags tidigare resultat påverkar den nytillträdde VD:n då det finns stor press till 13

20 att prestera ännu bättre än vad tidigare VD:n gjort. En VD som intar positionen i ett högt presenterade företag eller ett lågt presterande företag har väldigt liten marginal till att misslyckas. Det leder till att det blir större risk för VD:ar i företag som har väldigt höga eller låga resultat att bli avsatta om de presterar dåligt. Ett dåligt resultat för företaget leder till att styrelsen avskedar VD. (Hermalin & Weisbach, 1998) Däremot argumenterar Fredrickson et al. (1988) även för att ett oplanerat VD-byte inte enbart behöver bero på sämre resultat utan det kan bero på styrelseegenskaper, företagsstorlek samt VD:ns egna egenskaper. Det kan även bero på att styrelse och VD inte är överens om strategier eller att de finns konflikter mellan dessa parter (Shen & Cho, 2005). Ett företag finns till för att skapa och generera värde till dess aktieägare (Friedman, 1970). Om företaget presterar dåligt kan företaget inte uppfylla funktionen med att skapa värde till aktieägarna varvid VD ställs som ansvarig (e.g., Brady & Helmich, 1984). Därmed är det rimligt att anta att sämre resultat leder till att VD:n i högre grad blir avskedad. Det uppstår en förstärkt kontrollsituation när företaget presterar sämre resultat varvid ägare och styrelse kommer undersöka vad det dåliga resultatet beror på. De kommer sannolikt att rikta fokus mot VD:n eftersom denne har det yttersta ansvaret för företagets resultatmässiga prestationer. H1: Företagets prestation är negativt relaterat till oplanerat VD-byte Ägarkoncentration Det finns olika faktorer som kan påverka ett oplanerat VD-byte och en kan vara hur ägarstrukturen ser ut i företaget (Finkelstein et al., 2009; Holmberg, 1986). Ägarstrukturen kan ha en stor påverkan vid ett VD-byte och det handlar då om företaget har en koncentrerad eller spridd ägarstruktur. Det argumenteras för att företag med kontrollägare har mer incitament att övervaka sina VD:ar hårdare än vad andra ägare gör (Kaplan & Minton, 2012; Shleifer & Vishny, 1986). En koncentrerad ägarstruktur innebär att det ofta finns en kontrollägare som ökar övervakningen av VD:n och företagsledningen. Det kan bero på att kontrollägaren har ett större ekonomiskt intresse och är mer benägen till att maximera avkastningen. (Olson, 1965) På samma sätt leder ett spritt ägande i bolaget till att en VD delvis skyddas från att avsättas då övervakningsfunktionen i företaget inte blir lika stark (Finkelstein et al., 2009). Sverige kännetecknas av ett koncentrerat ägande med många starka kontrollägare och ägarsfärer 14

21 (Högfeldt, 2005). La Porta et al. (1998) visar också på att det är ett mycket mer koncentrerat ägande i Skandinavien och Sverige än vad det till exempel är i USA. Trots att Högfeldt (2005) och La Porta et al. (1998) inte utgår från ett agentteoretiskt perspektiv är deras resultat av betydelse för att förklara hur ägarkoncentrationen ser ut i Sverige. En tidigare svensk studie som visar på att ett kontrollägande ökar omsättningshastigheten av VD:ar är bland annat Holmberg (1986) som visar att de stora ägarsfärerna i Sverige, Wallenberg och Industrivärden/SHB som kontrollägare, hade fler VD-byten än övriga företag. Detta till följd av att starka ägare ofta är mer aktiva i sin ägarroll. I Holmbergs (1986) studie tas det däremot inte i beaktning om det gäller planerade eller oplanerade VD-byten. Det finns även studier som visat på att ägarstrukturen inte har någon påverkan på VD-byten (Weisbach, 1988). Ägare får starkare incitament att övervaka företagsledningen om de är kontrollägare, det vill säga om de har stora aktieposter i det aktuella företaget (e.g., Shleifer & Vishny, 1986). Detta eftersom att de har ett större ekonomiskt intresse i företaget desto mer de investerat och blir därför känsligare för VD:ns och företagsledningens strategiska beslut gällande företaget och dess verksamhet (Olson, 1965). Det leder till att kontrollägare är aktivare och agerar snabbare om till exempel VD:n är inblandad i en skandal och företaget riskerar att ta skada vilket då kan skada ägarens egna förmögenhet. Även att studien Weisbach (1988) genomfört inte visar på något samband mellan ägarkoncentration och VD-byte är det fortfarande rimligt att anta att ägarkoncentration påverkar ett oplanerat VD-byte i Sverige. Det med tanke på att Sverige kännetecknas av en ägarkoncentration med många kontrollägare (Högfeldt, 2005; La Porta et al., 1998) och att det tidigare visats i Holmberg (1986) studie att de två stora sfärerna hade högre omsättningshastighet bland sina VD:ar finns det mycket som talar för att de även skulle påverka ett oplanerat VD-byte. H2: Ägarkoncentration är positivt relaterat till oplanerat VD-byte Institutionella kontrollägare I ett företag kan det finnas olika typer av ägare och dessa ägare kan ha olika intressen, syften och mål (Hedlund et al., 1985). En ägaridentitet som sägs påverka ett oplanerat VD-byte i större utsträckning är institutionella ägare (Del Guerico, Seery & Woidtke, 2008; Erkens, Hung & Matos, 2009; Helwege et al., 2012; Kaplan & Minton, 2012). Hedlund et al. (1985) menar att 15

22 finns två vanliga styrmekanismer som ägare kan använda sig och det är exit eller voice. När ägare använder sig av exit innebär det att de avyttrar aktier i företaget vilket kan vara ett tecken på missnöje. Detta missnöje kan bero på hur företagets styrs eller att deras investering i företaget inte genererar den avkastning som förväntas. Genom att använda exit som mekanism blir det mer fokus på den kortsiktiga lönsamheten än den långsiktiga investeringen och förnyelseförmågan. Den andra mekanismen, voice, innebär ett intresse av att aktivt påverka företaget och utveckla den framtida potentialen. (Hedlund et al., 1985) Även Helwege et al. (2012) menar att vissa institutionella ägare använder sig av exit medan andra, speciellt de som kännetecknas som aktivister, använder voice för att förändra företagets strategier. Enligt tidigare forskning är det de institutionella ägarna som använder sig av voice som påverkar ett oplanerat VD-byte i större utsträckning (Del Guerico et al., 2008; Helwege et al., 2012). Det argumenteras även för att institutionella ägare ökar trycket på styrelsen för att de ska genomföra ledningsförändringar för att på så sätt främja de institutionella ägarnas intressen (Huson et al., 2004). De institutionella ägarna som använder exit som mekanism visar i Helwege et al. (2012) studie inget signifikant samband med ett oplanerat VD-byte. Däremot visar Parrino et al. (2003) att institutionella ägare som tillämpar exit genom att sälja aktier påverkar ett oplanerat VD-byte. Flera studier visar även på en ökning av antalet institutionella ägare (Huson et al., 2001; Kaplan & Minton, 2012). Kaplan och Minton (2012) visar att antalet institutionella ägare har ökat mellan Det visar att över 75 % av de största amerikanska företagen har en institutionell ägare som äger över 5 % i företaget. Ur ett svenskt perspektiv visar Jansson (2007) i sin avhandling att de institutionella ägarna i Sverige ökat sin aktieägaraktivism. Tidigare studier visar alltså på att institutionella ägare påverkat ett oplanerat VD-byte i högre grad än andra ägarkategorier (e.g., Helwege et al., 2012). Att även de institutionella ägarna ökat sin aktieägaraktivism i Sverige (Jansson, 2007) skulle kunna vara en anledning till att institutionella ägare påverkar ett oplanerat VD-byte i svenska börsbolag. Det eftersom att tidigare studier visat att institutionella ägare använder voice för att aktivt påverka företaget till förändringar i både strategi och ledning (Del Guerico et al., 2008; Helwege et al., 2012). Institutionella ägare pressar således styrelsen till att genomföra förändringar i ledningen varvid det kan resultera i att VD:n avskedas. H3: Institutionella kontrollägare är positivt relaterat till oplanerat VD-byte 16

23 3.3.4 Styrelseegenskaper Styrelsesstorlek När ett oplanerat VD-byte sker är det styrelsen som avsätter VD:n från positionen (Farrell & Whidbee, 2000). Det argumenteras för att det enbart krävs vissa styrelseledamöters förväntningsgap för att en VD ska avskedas då olika styrelseledamöter kan ha olika incitament till varför de tar plats i styrelsen. De olika incitamenten kan vara att tjäna pengar, få ett gott rykte eller förbättra sitt nätverk. (Fredrickson et al., 1988) Även Salancik och Pfeffer (1980) diskuterar att olika styrelsesammansättningar kan påverka VD-byten i olika grad. Vidare menar Fredrickson et al. (1988) att styrelser som består av många ledamöter och som har olika befattningstider leder till högre sannolikhet för att VD:n avsätts. Det är även något som Helmich (1980) visar, att styrelsestorlek har ett samband med ett VD-byte av den anledning att VD:n måste övertyga flera ledamöter att denna är rätt person som sitter som VD. Även att dessa författare inte utgått från ett agentteoretiskt perspektiv kan deras argument och resultat användas väl i en kontroll och övervakningssituation och vad som följaktligen förstärker den. Tidigare studier som studerat styrelsestorlek inom området för VD-byten är bland annat Dikolli et al. (2014), Guo och Masulis (2015) och Huson et al. (2001). Det är inte alltid dessa studier visat på ett samband mellan styrelsestorlek och oplanerat VD-byte. Det finns också studier som visar på att mindre styrelser ökar chansen till VD-byte (Yermack, 1996). Det finns argument för att både större och mindre styrelser leder till att VD-byte sker i större utsträckning (Fredrickson et al., 1988; Yermack, 1996). När det gäller övervakningsfunktionen så torde den öka när styrelsen blir större då det som Fredrickson et al. (1988) menar kommer in fler personer som ska bevaka sina intressen. VD:n måste då övertyga fler styrelsemedlemmar om att denne kan prestera mot styrelsens förväntningar vilket i sin tur leder till följande hypotes. H4a: Större styrelser är positivt relaterat till oplanerat VD-byte Styrelseaktieägande Det finns mycket som pekar på att styrelseegenskaper påverkar ett oplanerat VD-byte. Det argumenteras bland annat för att styrelseledamöter med ägarintresse i bolaget blir mer kritiska till VD:n vilket kan leda till mer övervakning över VD (Fredrickson et al., 1988). Även Huson 17

24 et al. (2001) menar på att styrelser med aktieägande får ett ökat incitament till övervakning vilket leder till att det råder högre risk för ett oplanerat VD-byte. Det finns tidigare studier som undersökt sambandet mellan styrelsens aktieägande och hur det skulle kunna tänkas påverka ett oplanerat VD-byte. Helwege et al. (2012) visar i sin studie att styrelser med ett ägarintresse i högre grad påverkar ett oplanerat VD-byte. Även Dikolli et al. (2014) studerar styrelsens aktieägande och hur det kan påverka ett oplanerat VD-byte. Studien gjord av Dikolli et al. (2014) kunde till skillnad från Helwege et al. (2012) inte upptäcka ett samband mellan styrelsens aktieägande i förhållande till ett oplanerat VD-byte. Tidigare studier visar att styrelser med aktieägande påverkar ett VD-byte i högre grad (Helwege et al., 2012) Det kan tänkas att en styrelse blir mer benägen till att övervaka VD och företagsledning om det finns ett ägarintresse. Om styrelsen upptäcker att VD inte arbetar i linje med styrelsens intresse är det även lättare för styrelsen att avsätta VD:n om de har ett väsentligt aktieägande i företaget. H4b: Styrelsens aktieägande är positivt relaterat till oplanerat VD-byte VD:s makt En VD:s makt framhävs som ett viktigt skydd från att inte bli avsatt och det finns flera sätt för en VD att skydda sig från att bli avsatt. Det kan vara egenskaper som bakgrund, befattningstid, aktieägande och personlighet (Fredrickson et al., 1988). Om en VD har längre befattningstid inom företaget blir det ett skydd då denne kan besitta på mycket information om företaget vilket leder till att VD:n får mer makt över ägarna och styrelsen (Hambrick & Fukutomi, 1991; Ocasio, 1994). En VD med längre befattningstid kommer även kunna förhandla till sig mindre övervakning från styrelsen vilket leder till att VD:n inte råder lika stor risk för att bli avsatt (Dikolli et al., 2014; Hermalin & Weisbach, 1998). En VD kan även utöka sin makt genom att äga aktier i företaget (Mace, 1971). Om en VD äger en aktiepost i företaget har denne bättre skydd från att bli avsatt till skillnad från VD:ar som inte äger några aktier alls (McEachern, 1975; Salancik & Pfeffer, 1980). McEachern (1975) visar i sin studie att befattningstiden för en VD som har ett ägande över 4 % i bolaget är längre än andra VD:ar som inte äger aktier i bolaget. Finkelstein et al. (2009) argumenterar även för 18