Ungdomar tar plats i staden. GRONA FAKTA 2/2004 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium

Transkript

1 Ungdomar tar plats i staden Det är inne att åka skateboard. Flera kommuner runt om i landet hakar nu på trenden och bygger utomhusparker för skejtåkning för att visa att de satsar på ungdomar och ger utrymme för spontanidrott. Linköping och Malmö är två kommuner som satsat riktigt stort. I Linköping invigdes Fun skatepark hösten 2003, Nordens första betongpark och en av de största i Europa. I Västra hamnen i Malmö samarbetar kommunen och skejtarna för att utveckla en ungdomspark i ett kommande bostadsområde. Att skapa stadsrum med tydliga koncept som fungerar för hela staden har blivit en strategi för nybyggnation i Malmö. Av Titti Olsson GRONA FAKTA 2/2004 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium

2 GRONA FAKTA 2/2004 Däremot finns inte de mest utmanande höjderna högsta punkten är 1,80 meter. Ytan är slät och ger god fart och det finns också gott om mjuka former, som kan locka till en mjukare åkstil. Hantverk med enkla redskap Själva byggandet är ett pionjärarbete. Parken är gjuten i specialbetong och för att kunna åstadkomma den släta ytan är slutarbetet hantverksmässigt gjort med hjälp av enkla redskap. Arbetet har utförts av handplockade betongarbetare. Proffsåkare har gett parken högsta betyg, enligt Göran Andersson, som också tror att parkens utformning kan locka fler tjejer att börja åka i dag är majoriteten av skejtarna killar, även om sporten i sig inte alls är någon utpräglad sport för killar. Det är egentligen precis tvärtom. Tjejer har stora möjligheter att utvecklas till goda skateboardåkare, eftersom de utvecklar sin balans- och koordinationsförmåga tidigare än killar. Göran Andersson tror att tjejer lockas till Fun skatepark, eftersom de kan åka mer i fred där det är inte så offentligt som att åka i gallerior och på stan. Parken passar också bra för inlineåkning, vilket är en sport som fler tjejer utövar, säger Göran Andersson. I inomhusanläggningen Hangaren i Linköping finns det särskilda tjejkvällar. Det kan man inte ha i en utomhuspark, och det finns en risk att tjejer blir utkonkurrerade av killarna, påpekar Göran Andersson vidare. Men han tror att det kommer att visa sig när olika grupper väljer att vara i parken och att man därför kan välja när man helst vill gå dit. Ungdomarna kommer själva att reglera det, tror han. Ewa Groppfeldt menar att orsaken till att det kommer fler tjejer till utomhusparken än till inomhushallen är att det är enklare att gå dit. Man kan kolla lite vilka som är där just då innan man beslutar sig för att åka. Tjejer åker mer i grupp än individuellt, säger hon. Intill betongparken ligger två stora grundskolor och det är meningen att skejtparken ska kunna nyttjas på gymnastiklektioner. Då finns en chans att introducera ungdomar som inte tidigare åkt skateboard. För att alla som vill ska få möjlighet att åka oberoende av egna resurser har Ewa Groppfeldt lyckats få sponsormedel till utrustning i tre år. Fotbollsföreningen som driver ett kafe i fritidsgården i en av skolorna ansvarar för utlåningen. Innan snön föll var det ständigt stor aktivitet i parken. Men inte ens snön har kunnat hålla barn och ungdomar helt borta Ewa Groppfeldt berättar att parken i vinter stundtals använts för snowboardåkning. Politikerna ställer gärna upp Linköping har fått stor respons och kommunens politiker ställer gärna upp och berättar om projektet. Flera kommuner, däribland Malmö, Göteborg, Norrköping, Alingsås, Strömstad och Örebro som har liknande satsningar på gång, har hört sig för och en del har redan varit på besök. Varför satsar så många kommuner i landet just nu på skejtare? Kanske känner många kommuner att de inte gjort någonting för den här gruppen. I en del städer har man kanske problem med åkning på gator och torg. Det kan också vara så att de som växte upp på 1970-talet när skejtåkningen introducerades i Sverige är en generation som kan tala för den här gruppen. Kanske har det bidragit till att ge skatebaordåkningen en renässans, funderar Göran Andersson. Linköping har aldrig haft problem med skejtare men är inte förskonad från gängbildningar och bråk mellan olika ungdomsgrupper. Göran Andersson ser Fun skatepark som en viktig mötesplats, eftersom den erbjuder gemenskap. Det är inte en lösning på konflikter ungdomar emellan, men det kan verka förebyggande. Det är ett sätt att ge de goda krafterna bättre möjligheter att göra sig gällande. Kommunen tar framtidsansvar Nu samarbetar Ewa Groppfeldt med gymnasieungdomar kring en webbsida och broschyrer om parken. Arbetet sker inom ramen för utbildningskonceptet Ung företagsamhet. Kommunen, som klassat anläggningen som lekplats, kommer att ansvara för framtida drift och skötsel. Enligt Ewa Groppfeldt kräver en anläggning som Fun skatepark minimal skötseln under de första åren. Nu gör kommunen en utvärdering av satsningen, vars resultat politikerna så småningom kommer att ta ställning till. Vad har det betytt för kommunen att driva ett projekt där både privatpersoner och sponsorer varit delaktiga? Kan det vara en modell för framtiden? Att skejtparken drar folk från omvärlden står klart: den maj arrangeras en stor europatävling i Fun skatepark. Att man är stolt i Linköpings kommun vittnar årets budgetrapport om omslaget pryds av skejtare i parken. Fun skatepark projekterades av kanadensiska experter efter ungdomarnas egna ritningar och modellbyggen. Anläggningen är en streetpark, det vill säga den är gatuinspirerad. Foto: Mikael Svensson. Iv

3 GRÖNA FAKTA 2/2004 Aktivitetspark för ungdomar stärker samverkan i planeringen Malmö växer västerut. Den nya stadsdelen i det gamla industri - och varvsområdet Västra hamnen ska få en ungdomlig prägel och byggas upp kring en aktivitetspark. Just nu planerar kommunen och stadens skejtare vad en sådan park ska innehålla. Navet är en skejtpark i betong. I Malmö stad har inflyttningen av ungdomar ökat markant de senaste åren. Ungdomar som läser vid universitetet i Lund till exempel, väljer allt oftare att bo i Malmö. Det är här stadslivet finns, säger stadsträdgårdsmästare Gunnar Ericson. Malmö, som sedan tio år tillbaka systematiskt arbetar tillsammans med barn för att engagera dem i stadens offentliga rum, vill nu fånga upp och föra in ett ungdomsperspektiv i stadsplaneringen. Det är tydligt att det är ungdomarna som skapar mycket av det som är uttrycket för det offentliga livet, säger Gunnar Ericson. När den gamla stapelbädden i Västra hamnen presenterades som en möjlig plats för skejtparken kände John Magnusson att det var helt rätt. Han har länge drömt om en utomhuspark för skejtåkning på bästa plats i staden. De förutsättningarna finns nu i projektet kring ungdomsparken, anser han. Foto: Viktor Malmstedt. "Bryggeriet" var första kontakt Han visste inte mycket om skejtkulturen för några år sedan, då han för första gången fick höra talas om att föreningen Bryggeriet i Malmö, Europas största sammanhängande skateboardanläggning under tak och centrum för malmöskejtama, önskade bygga en anläggning för utomhusåkning. Han visste inte att det sedan mitten av 1990-talet byggs nya skejtparker ute i världen. Men han hade förstått att skcjtarna fått ett starkt fäste på Bryggeriet i Malmö och att gruppen representerar såväl en livsstil som en ungdomskultur som kommit för att stanna. Kommunen, som ville realisera skjetarnas önskan, hade först det mångkulturella Möllevångstorget i centrala staden i åtanke. Men sedan gick tankarna till Folkets park. Då, kring år , utredde Malmö stad vad man skulle göra med Folkets park. Den äldre generation som haft som tradition att gå dit finns inte längre kvar. I dag är Folkets park med sitt nöjesfält och sina kafeer en plats som lockar många olika grupper, både unga och människor med rötter i en annan kultur än den svenska. Men en skejtpark skulle bli en ensam ö insåg man, och skateboardåkn ingen skulle bli en isolerad företeelse om den förlades till Folkets park. Vi var rädda för att det skulle bli en kulturkrock. Vi insåg att det vore bättre att börja från noll och istället skapa en aktivitetspark för ungdomar och lägga en skateboardanläggning där, säger Gunnar Ericson. Satsningarna i hamnen lockar Efter år 2001 såg Malmö stad effekterna av bomässan Bo01. Det brukar ta mellan år att etablera ett område hos allmänheten och mejsla fram dess identitet. I Västra hamnen där ambitionen varit att göra havet tillgängligt för alla malmöbor, visade det sig efter bara någon säsong att satsningarna i utemiljön lockar människor från hela staden. Folk badar, åker inlines, flanerar och flockas i trappor och på bryggor. Planerarna av BoOl har lyckats fånga och tydliggöra platsens karaktär och ge den ett uttryck som i sin tur gör att folk känner sig hemma. Kanske motverkar det tendensen till en "gated community", det vill säga segregerad stadsdel, som många befarat skulle kunna uppstå i bostadsområdet. När nästa etapp av utbyggnad i Västra hamnen skulle planeras tänkte Gunnar Ericson och hans kollegor på den inlineskultur som gjort sig tydlig längs kuststråket. Sådana yttringar måste kunna komma till uttryck i en ny stadsdel, tänkte de. Med tanke på Malmö högskola och den unga företagsamhet som etablerat sig i området låg det nära till hands att fundera i termer av en ny stadsdel med ungdomlig prägel. Då träffade Gunnar Ericson John Magnusson. John Magnusson är skateboardåkare från V

4 GRONA FAKTA 2/2004 Skara. Han har åkt i 17 år och hör till landets främsta skejtare. För ett par år sedan flyttade han till Malmö, eftersom Bryggeriet finns där. Varje skejtares högsta dröm är dock att få åka utomhus, på bästa plats i staden. John Magnuson har visioner. Han har rest runt i Europa och besökt olika skejtparker. Han har sett anläggningar som är fantastiska, men där skejtparkens läge varit dåligt. Han har också sett parker byggda på perfekta platser i staden, men där själva anläggningen varit sämre. Ingenstans har han funnit en anläggning som har allt. Men den finns, i John Magnussons huvud. Eftersom jag skejtar själv vill jag förstås att en sådan park ska bli verklighet det har alltid varit min dröm, säger han. John bär på en ide Han är bärare av en ide som går ut på att förverkliga Europas bästa skejtpark på allra bästa plats, någonstans utomhus i Malmö. John utbildade sig till projektledare på föreningen Bryggeriets projektledarutbildning vid Malmö högskola 2001/02 och blev anställd på Bryggeriet, där han kunde jobba vidare med sin vision tillsammans med de andra skejtarna. Han uppmanades att presentera sin ide för Malmö stadsträdgårdsmästare Gunnar Ericson och skapade en enkel modell för att kunna visa ungefär vad det var han och skejtarna på Bryggeriet tänkt sig. Vid det här laget hade iden om att lyfta fram och ge plats för ungdomskultur i Västra hamnen slagit rot hos Gunnar Ericson. Han förstod att här handlar det om att ta fram ett helt nytt koncept för den nya stadsdelen. För området som helhet är det konceptet hav och bad som kommer att vidareutvecklas framgent. Men var skulle ungdomsparken kunna ligga? I den del av Västra hamnen som nu är aktuell för utbyggnad finns en gammal stapelbädd som använts vid fartygsbygge. Stapelbädden ligger där som ett monument över en svunnen tid. Den platsen, föreslog Gunnar Ericson, skulle kunna bli ungdomspark med skejtparken som bärande del. Perfekt, ryckte John Magnusson. Studenter valde att jobba med John John Magnusson presenterade också iden för elever på K3, konst, kultur och kommunikation, på Malmö högskola. Flera studenter valde att, inom ramen för sin utbildning, arbeta vidare tillsammans med John och Bryggeriet för att skapa ett helt parkkoncept kring iden. K3-eleverna intervjuade barn och ungdomar om vad de vill uppleva och göra på en sådan plats. Svaren visade att det barn och unga önskar är framför allt en plats att mötas på. Där vill de kunna grilla, bada och se utomhusbio, till exempel. Det är ovanligt att man börjar bygga ett nytt område med att anlägga en park. Ännu mer ovanligt torde det vara att bygga en park för ungdomar. I dag krävs det mer av ett specifikt innehåll i en park eller på ett torg för att locka till sig besökare. Det räcker inte med att göra rummet tillgängligt. Parker och andra stadsrum måste bli mer täta, intensiva och urbana. Det generella i utformningen får därför ge plats åt det specifika. Det handlar om att fånga ett uttryck och gestalta det, säger Gunnar Ericson och tillägger: BoOl är den största satsningen i Malmö sedan miljonprogrammet. Från stadens sida lade vi tidigt fram att det inte räcker med att satsningar i Västra hamnen blir bra för den nya stadsdelen. Satsningar där måste innebära att hela Malmö blir bättre. Det har gett politisk respons. Att skapa stadsrum med tydliga koncept som fungerar för den övriga staden har blivit en ny strategi för nybyggnation i Malmö, säger Gunnar Ericson. Tydlig identitet redan från början Det motiverar alltså att man börjar skapandet av den nya stadsdelen med en ungdomspark. Identiteten blir tydlig redan från början och de byggherrar som så småningom ska bygga bostäder i stadsdelen vet vilket koncept som gäller. Ungdomsparken, som fått arbetsnamnet Stapelhäddsparken, är ett av tre nya och tydliga parkrum. Det andra kommer att bli en stor esplanad som samtidigt är en park och som genomkorsar stadsdelen och leder ut till havsfronten. Det tredje parkrummet blir en stadsdelspark med en gestaltning som bygger på intensiv grönska. John Magnussons och Gunnar Ericsons vägar korsades i precis rätt ögonblick. Den gamla stapelbädden i Västra hamnen är platsen för deras gemensamma vision. Foto: Viktor Malmstedt. V I

5 På bara någon säsong visade det sig att satsningarna i utemiljön i BoOlområdet i Västra hamnen lyckats. Människor från olika delar av staden lockas till stadsdelens bryggor och parkstråk längs vattnet. Foto: Mats Lieberg. Förstärker det inte segregationen när man bygger den nya ungdomsparken i det fashionabla Västra hamnen, som redan är starkt prioriterat? Varför bygger man den inte i det invandrartäta Rosengård med mycket mindre resurser? Framtidsmöjligheterna och det positiva värde satsningarna i Västra hamnen kan få för hela staden avgjorde. I valet mellan att öka värdet i Rosengård och att bryta ner bilden av Västra hamnen som högstatusområde vägde det senare helt enkelt tyngre, säger Gunnar Ericson. Ingen vet vad som ska pågå Hela ungdomsparken har en yta på 1,3 hektar. Ännu vet ingen exakt vilka aktiviteter som ska kunna pågå där. Inte ens skejtparkens design är riktigt avgjord. Fem konsulter har bjudits in att skissa på hur det skulle kunna se ut, tre professionella landskapsarkitekter och två designstuderande. Det bästa av alla förslagen ska nu bearbetas vidare så att en verkligt unik skejtpark ska kunna växa fram. Det finns till exempel planer på att forma ett skejtlandskap med utskjutande landtungor som förbinds av en bro så att icke-skejtande parkbesökare kan flanera där och röra sig genom anläggningen och betrakta dem som åker. Skejtparken eller rättare sagt den effektiva ytan för själva skateboardåkningen ska bli minst kvadratmeter stor och beräknas kosta 5,8 miljoner kronor. I budgeten för 2004 finns pengar till projektering av parken. Den 1 juli 2005 ska invigningen av hela ungdomsparken ske. Movium är med på forskarnivå En styrgrupp bildades hösten 2003 med representanter från Malmö stad, Bryggeriet och Movium, som följer processen i ett forsknings- och utvecklingsprojekt. Projektet har två projektledare landskapsarkitekt Ewa Sundström från Malmö stad och John Magnusson från Bryggeriet som sinsemellan delat upp ansvaret för olika delprojekt. På Bryggeriet finns en värld med stark och egen identitet för ungdomarna. Bryggeriet engagerar sig brett och har i sin verksamhet ett socialt, pedagogiskt och starkt humanistiskt uppdrag. Det är en ideologisk och demokratisk uppbyggd organisation med resurspersoner som är de bästa Malmö har, säger Gunnar Ericson om sin samarbetspartner. Det är inte lätt för ungdomar att driva en egen ide. De saknar ofta talesmän som kan hjälpa dem. Eldsjälar behövs för att skapa tilltro kring en vision, men för att visionen ska gå att genomföra behövs en stabil organisation och ett etablerat system. Det har skejtarna fått via Bryggeriet. Verksamhetsledarna Ronny Hallberg och Håkan Larsson, som har lång erfarenhet av samarbete mellan samhälle, kommun och föreningsliv, har på ett professionellt sätt lyckats få ungdomarna som medverkar i processen att underordna sig ett beslutssystem utan att känslan av vi och dom uppstått, påpekar Gunnar Ericson. Snart är vårt samarbete så stabilt att det finns ett ordentligt förtroende från båda sidor. Då gör det ingenting om det skulle uppstå en konflikt, säger han. John Magnussons stora förhoppning med projektet är att det ska visa att ungdomar och vuxna kan arbeta tillsammans på samma villkor. Bryggeriet, som öppnade 1998 efter en nästan tio år lång process, är i sig ett exempel på ett sådant samarbete. På Bryggeriet stöttas ungdomar i att driva egna ideer. Med Stapelbäddsprojektet får det som Bryggeriet står för ännu större genomslagskraft, menar John. Gunnar Ericsons personliga vision är att han om några år sitter på en restaurang eller kanske på en fotbollsmatch i Malmö och plötsligt får höra någon säga till en annan person: Jag känner till en kille i Malmö, John heter han, som lyckats med något otroligt. Du, vi måste ta och sticka dit! Det är det bästa i hela stan! Min önskan är att det i framtiden finns några någonstans i stan som förstått vad det är som hänt och som för det vidare. Sådant sägs inte om det inte varit väldigt betydelsefullt i sin tid, och det berör stämningsläget i Malmö. Att få veta att en satsning haft betydelse för någons liv berör själva frågan om vad det är att bo i en stad. Att personligen få möta det är känslomässigt väldigt starkt, säger Gunnar Ericson och tillägger: Jag tror att det kan bli så med Stapelbäddsparken. VII

6 kyrkvinh 1 - /-kr I H L/ LUV4 Nya sätt att arbeta växer fram Hur ska man ta tillvara ungdomars initiativ i planeringen? Det är frågan i ett av de FoU-projekt som ingår i Moviums ramprogram Pr Genom att följa och dokumentera processen kring Stapelbäddsparken hoppas vi kunna bidra med generell kunskap om hur man ska kunna engagera ungdomar i planeringen och förvaltningen av stadens uterum, säger Mats Lieberg, ungdomsforskare och forskningsledare på Movium. I projektet kring ungdomsparken finns en uttalad önskan att man inte ska behöva följa en traditionell planerings- och förvaltningsprocess. Under projektets gång söker man istället nya sätt att tänka och finna lösningar. Vanans makt är dock stor. Hur ska man gå tillväga för att kunna tänka nytt och handla annorlunda? Framtidsverkstad en bra metod Stapelbäddsprojektet har det visat sig att så kallade framtidsverkstäder är en bra metod. En framtidsverkstad är en kreativ och demokratisk metod som syftar till att bryta invanda mönster. Under en framtidsverkstad bearbetar till exempel ett företag, en kommun eller en organisation på effektivt sätt en angelägenhet som antingen är problematisk eller som deltagarna vill utveckla. Malmö stad och föreningen Bryggeriet kontaktade Movium för att hitta former för hur man på ett otraditionellt och banbrytande sätt skulle kunna driva processen vidare. Movium, som har goda erfarenheter av att arbeta med såväl framtidsverkstäder som kunskapsverkstäder i sina FoUprojekt, arrangerade en framtidsverkstad i september 2003 på Bryggeriet under ledning av Moviums verksamhetsledare Sten Göransson. Ett 30-tal personer, såväl tjänstemän som skejtare, möttes. Som resultat av framtidsverkstaden bildades den styrgrupp som nu med framgång drivit projektet vidare. De konsulter som fått i uppdrag att ta fram skisser på hur hela aktivitetsparken ska kunna se ut presenterade nyligen sina förslag i ett forum för alla dem som var med vid den allra första framtidsverkstaden vid projektets start, det vill säga både skejtare och tjänstemän från kommunen. Medel från Allmänna arvsfonden Styrgruppen har också tagit initiativ till en framtidsverkstad som handlade om utformningen av projektets egen hemsida. Nyligen arrangerade Bryggeriet en framtidsverkstad för skejtare och representanter för skola och föreningsliv. Bryggeriet har tilldelats medel av Allmänna arvsfonden. Uppdraget är att driva ett demokratiprojekt med titeln "Malmö blir vad vi gör det till" som går ut på att engagera stadens ungdomar i att vilja vara med och påverka hur deras stad utvecklas. Stapelbäddsprojektet är det goda exemplet i demokratiprojektet. Frågan i framtidsverkstaden var hur föreningen Bryggeriet på bästa sätt ska kunna nå ut till övriga ungdomar i Malmö. På Bryggeriet samlas många mellanstadieelever. Det är viktigt att de ser att man kan vara med och påverka sin egen stad. Det är de unga som ska leva i det framtida offentliga rummet. Självklart ska de också vara med och utveckla det, säger Ronny Hallberg, verksamhetsledare på Bryggeriet. Skejtparken är en bärande del i aktivitetsparken, men parken ska också innehålla fler möjligheter till andra slags aktiviteter. En stor fråga är också hur man ska kunna locka både killar och tjejer till aktivitetsparken. Parken ligger på offentlig parkmark Resultat från ungdomsforskning och erfarenheter från andra ungdomsparker, både i Sverige och internationellt, är också viktigt att beakta i den här processen, betonar Mats Lieberg. Stapelbäddsparken ligger på offentlig parkmark och syftet är att ungdomsparken ska vara tillgänglig för alla året om. Ett mål är att finna en annorlunda lösning kring drift och underhåll. Önskan är att kommunen, näringsliv, privata intressenter och ideella organisationer samverkar. Lösningen på hur det samarbetet ska se ut kommer sannolikt också att vaskas fram i en framtidsverkstad. Ett exempel på ett sådant fungerande samarbete mellan kommunen och näringslivet finns i dag på Lilla torg, där Malmö stad och krogägare runt det välbesökta torget samarbetar kring drift och underhåll av en skridskobana. Kring den gan,,,,elbädden kommer snart en ungdomspark att växa fram och navet är en betongpark för skejtåkning. Pengar för projektering av betongparken finns för budgetåret John Magnusson håller på att se sin dröm gå i uppfyllelse. Foto: Viktor Malmstedt