Rapportserie 2018 UTLÄNDSK BAKGRUND I STATEN

Transkript

1 Rapportserie 2018 #5 UTLÄNDSK BAKGRUND I STATEN 2018

2

3 UTLÄNDSK BAKGRUND I STATEN 2018 Diarienummer: 2018/0039 Använd gärna fakta ur den här rapporten men kom ihåg att ange källa: Arbetsgivarverket (om inget annat anges)

4

5 Förord Ett av regeringens delmål för de statliga arbetsgivarna är att andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer. Att de statsanställda avspeglar befolkningens sammansättning har betydelse för legitimiteten och allmänhetens förtroende för den statliga förvaltningen. Att följa utvecklingen är därför av stor vikt både ur ett verksamhetsperspektiv och som ett led i uppföljningen av den statliga arbetsgivarpolitiken. För att följa delmålet används andelen anställda med utländsk bakgrund i staten. Andelen med utländsk bakgrund förändras över tiden genom personalomsättning. Statliga arbetsgivare rekryterar efter författningsreglerade grunder som förtjänst och skicklighet för att få den kompetens som verksamheten behöver. Medarbetare med utländsk bakgrund kan ytterligare bidra till att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning och stödja en effektiv verksamhet som lever upp till medborgarnas krav på kvalitet och service. Rapporten är författad av utredarna Anna Araskog och Matti Särngren. Stockholm oktober 2018 Eva Liedström Adler Generaldirektör

6

7 7 Sammanfattning Andelen anställda med utländsk bakgrund i staten fortsätter att öka. År 2017 hade 18,9 procent av de statsanställda utländsk bakgrund vilket är en ökning med 0,6 procentenheter från 18,3 procent år Jämförelsen avser Arbetsgivarverkets samtliga medlemmar, även de frivilliga. Utländsk bakgrund definieras enligt Statistiska centralbyrån, SCB som en person som antingen är utrikes född eller är född i Sverige där båda föräldrarna är utrikes födda. Bland de nyanställda hade 26,5 procent utländsk bakgrund år 2017 vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med år I antal har nyanställda med utländsk bakgrund däremot ökat med personer eftersom det totala antalet nyanställningar inom staten ökat. Andelen med utländsk bakgrund i hela befolkningen har också ökat, från 26,5 procent år 2016 till 27,5 procent år Andelen med utländsk bakgrund bland förvärvsarbetande var 21,1 procent år Staten är statistiskt uppdelad i sju olika verksamhetsområden, s.k. Cofog 2 -grupper och andelen anställda med utländsk bakgrund varierar mellan dessa. Flest anställda med utländsk bakgrund, både till antal och andel har verksamhetsområde Utbildning. Den största ökningen från föregående år har skett inom Socialt skydd m.m. Regeringens mål för de statliga arbetsgivarna är att andel anställda med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer. Nivåerna mäts genom att titta på utvecklingen inom statens tre kompetenskategorier; Kärn, Stöd och Ledning. Andelen med utländsk bakgrund ökar inom alla kompetenskategorier. Andelen med utländsk bakgrund per verksamhetsområde 2017 Staten 18,9 Allmän offentlig förvaltning 14,3 Försvar 6,4 Samhällsskydd och rättskipning Näringslivsfrågor m.m. 11,7 11,3 Fritidsverksamhet, kultur och religion 15,2 Utbildning 30,9 Socialt skydd m.m. 23, Källa RAMS Se faktaruta sid 11.

8

9 9 Innehåll Förord 5. Sammanfattning 7. Bakgrund 11. Andel statsanställda med utländsk bakgrund fortsätter att öka 13. Ökningen sker inom alla områden 15. Andelen med utländsk bakgrund större bland nyanställda 16. Andelen med utländsk bakgrund ökar på alla nivåer 16. Något fler kvinnor med utländsk bakgrund 14. Störst andel anställda med utländsk bakgrund i storstadsregionerna 18. Slutsatser 19. Bilaga: Tabell- och figursamling 21.

10

11 11 Bakgrund I budgetpropositionen för 2017 skriver regeringen: Att de statsanställda avspeglar befolkningens sammansättning har betydelse för legitimiteten och allmänhetens förtroende för den statliga förvaltningen. Ett av de delmål som regeringen satt upp för de statliga arbetsgivarna är därför att andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer (prop. 2016/17:1, utg. omr. 2 avsnitt 5). Syftet med denna rapport är att följa upp regeringens delmål och att beskriva utvecklingen avseende anställda med utländsk bakgrund i statsförvaltningen. Uppgifterna i rapporten är baserade på partsgemensam lönestatistik, som har kompletterats med uppgifter från Statistiska centralbyråns befolkningsregister för åren Materialet omfattar Arbetsgivarverkets samtliga medlemmar, även de frivilliga. Av integritetsskäl är materialet avidentifierat och innehåller inga uppgifter om enskilda myndigheter eller individer. Att registrera utländsk bakgrund på arbetsplatsnivå är inte lämpligt av integritetsskäl utan statistiken beskriver verksamhetsinriktningar inom staten. Statistiken omfattar personer med månadsavlönad anställning. Nyanställda avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. Statistiken redovisas enligt COFOG. Begreppen utländsk bakgrund och utrikes född som används i rapporten baseras på SCB:s definitioner. Med staten avses dels myndigheter under regeringen, men även Arbetsgivarverkets frivilliga medlemmar. Utländsk bakgrund och utrikes född En person med utländsk bakgrund definieras som en person som antingen är utrikes född eller är född i Sverige och där båda föräldrarna är utrikes födda. En utrikes född person är född i något annat land än Sverige. Även en person med okänt födelseland räknas som utrikes född. Verksamhetsinriktning: COFOG COFOG (Classification of Funktions of Government) är ett system som används för att beskriva den offentliga sektorns utgiftsområden. Denna är en funktionell indelning som är framtagen av Förenta Nationerna och används bland annat för redovisning inom nationalräkenskaperna och för internationella jämförelser av offentlig verksamhet. Med anledning av att antalet anställda inom de olika verksamhetsinriktningarna är så olika, har de tio grupperna i COFOG blivit hopslagna till sju i Arbetsgivarverkets statistik. Vissa grupper hade annars blivit mycket små, då de i Sverige huvudsakligen återfinns inom kommuner och landsting.

12

13 13 Andel statsanställda med utländsk bakgrund fortsätter att öka Andel anställda med utländsk bakgrund har fortsatt öka, från 18,3 år 2016 till 18,9 procent år Antal anställda i staten har ökat kontinuerligt sedan senaste nedgången 2008 och är nu uppe i drygt personer. Som figur 1 nedan visar står personer med utländsk bakgrund för större delen av denna nettoökning. Nästan av alla statsanställda har utländsk bakgrund år Figur 1 Antal anställda i staten Tusental Utländsk bakgrund 19 % Detta beror på kontinuerlig invandring men också på att befolkningen mellan 20 och 64 år utan utländsk bakgrund minskar i faktiskt antal. Befolkningen består av förvärvsarbetande, arbetslösa och personer som ej tillhör arbetskraften. Andelen med utländsk bakgrund är betydligt högre bland de arbetslösa än bland förvärvsarbetande 3. Figur 3 Antal Förvärvsarbetande Tusental Utländsk bakgrund 21 % Källa: SCB Källa: Arbetsgivarverket Andel med utländsk bakgrund i befolkningen har också ökat under samma tid, från 26,5 procent år 2016 till 27,5 procent år Figur 1 Befolkningen år Tusental Utländsk bakgrund 27 % Antalet förvärvsarbetande har ökat med mer än en halv miljon mellan 2001 och 2016 från fyra till 4,5 miljoner. Personer med utländsk bakgrund står för drygt fyra femtedelar av den ökningen och utgör nu 21,1 procent. Jämförs andelen med utländsk bakgrund i staten med samma grupp bland förvärvsarbetande blir skillanden betydlig mindre än om man jämför med utländsk bakgrund i hela befolkningen. Källa: SCB 3 Källa Arbetsförmedlingens månadsstatistik, avser endast utrikes födda.

14 Procent 14 Ökningen sker inom alla områden Ökningen av antalet och andelen anställda med utländsk bakgrund har skett inom alla verksamhetsområden, men mest inom Socialt skydd, där andelen ökat från 22 till 23,7 procent mellan 2016 och I denna sektor ingår flera av de myndigheter som har i uppdrag att etablera nyanlända, vilket innebär att t ex språkkunskaper och erfarenhet av interkulturell kommunikation är efterfrågad kompetens. Figur 4 Andel anställda med utländsk bakgrund per verksamhetsområde Allmän offentlig förvaltning Försvar Samhällsskydd och rättsskipning Näringslivsfrågor Fritidsverksamhet, kultur och religion Utbildning Källa: SCB Socialt skydd Figur 6 Var arbetar statsanställda med utländsk bakgrund? Fritidsverksamhet 1% Försvar 4% Näringslivs frågor 6% Allmän offentlig förvaltning 9% Samhällsskydd 12% Socialt skydd 22% Utbildning 46% Av alla statsanställda med utländsk bakgrund arbetar nästan hälften inom Utbildning, och en dryg femtedel inom Socialt skydd. Övriga verksamhetsområden, dvs Samhällsskydd, Allmän offentlig förvaltning, Näringsliv och Försvar har en lägre andel anställda med utländsk bakgrund än genomsnittet, och även en lägre andel av deras nyanställningar har utländsk bakgrund (se figur 9). Inom dessa verksamhetsområden finns flera stora myndigheter som kräver svenskt medborgarskap för anställning. Figur 7 Antal anställda per verksamhetsområde 2017 Utbildning och Socialt skydd är de två största verksamhetsområdena sett till antalet anställda varför en stor andel anställda med utländsk bakgrund där har stor betydelse för staten som helhet. Figur 5 Var arbetar statsanställda? Fritidsverks. Försvar Näringsliv Allmän off. Förv. Samhällsskydd Socialt skydd Utbildning 15 % 6 % 11 % 12 % 14 % 24 % 31 % Fritidsverksamhet 1% Tusen Försvar 12% Näringslivsfrågor 10% Utbildning 28% Allmän offentlig förvaltning 11% Samhällsskydd 20% Socialt skydd 18%

15 15 Andelen med utländsk bakgrund större bland nyanställda Andelen nyanställningar inom staten med utländsk Vilka verksamhetsområden nyanställer flest? bakgrund ökade kontinuerligt fram till 2015, då den nådde sin högsta nivå hittills på 26,8 procent. Sedan dess har andelen sjunkit något till 26,5 Figur 9 Antal nyanställda per verksamhetsområde 2017 procent år Men antalet nyanställda med utländsk bakgrund har fortsatt att öka eftersom statens sammanlagda nyanställningar ökat betydligt de senaste tre åren anställdes ca nya medarbetare i staten. Figur 8 Nyanställda i staten Utländsk bakgrund 27 % Utbildning Socialt skydd Samhällsskydd Allmän offentlig förv. Näringslivsfrågor Försvar Fritidsverksamhet Utländsk bakgrund Källa: Arbetsgivarverket Utbildningssektorn står för den största delen av alla nyanställningar såväl till andel som antal. Myndigheter inom verksamhetsområde Socialt skydd anställer också många, här har 34 procent av alla nyanställda utländsk bakgrund år 2017 Källa: SCB Andelen med utländsk bakgrund bland nyanställda i staten är således nästan lika stor som andelen med utländsk bakgrund i befolkningen och betydligt större än andelen med utländsk bakgrund bland förvärvsarbetande. Samtidigt slutade ca personer, så nettoökningen av sysselsatta inom staten blev cirka personer mellan 2016 och 2017 varav nästan hälften hade utländsk bakgrund.

16 16 Andel med utländsk bakgrund ökar på alla nivåer Regeringen vill att andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer. För att beskriva nivåer använder vi de tre olika kompetenskategorier som statligt anställda klassificeras inom: Kärn Stöd Ledning Andelen anställda med utländsk bakgrund ökar på alla nivåer. Det betyder t ex att en allt större andel av alla chefer har utländsk bakgrund. Figur 10 Andelen anställda med utländsk bakgrund per kompetenskategori 67 % 30 % Kärn Stöd Ledning 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Källa: Arbetsgivarverket Källa: SCB Inom Försvar finns flest chefer per antal anställda, och en ganska låg andel anställda med utländsk bakgrund totalt. Men andelen chefer bland dem med utländsk bakgrund som faktiskt arbetar inom Försvar är högre än genomsnittet. Skillnaden mellan andelen chefer bland anställda med utländsk bakgrund och inte utländsk bakgrund är störst inom samhällskydd och rättsskipning och minst inom näringslivsfrågor. Figur 12 Skillnaden andel chefer per verksamhetsområde 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Ej utländsk bakgrund Utländsk bakgrund Källa: SCB Men det är fortfarande en betydligt mindre andel av de anställda med utländsk bakgrund som är chefer jämfört med de anställda som inte har utländsk bakgrund. Denna skillnad har ökat under uppföljningsperioden. Figur 11 Andelen chefer bland statsanställda 10% Ej utländsk bakgrund 8% Utländsk bakgrund 6% 4% 2% 0% Källa: SCB, Arbetsgivarverket Som figur 13 visar består hela ökningen av antalet statligt anställda sedan 2001 av personer som arbetar med kärnuppgifter. Antalet som arbetar inom stöd har legat mer eller mindre still. Andelen chefer har ökat svagt, från sex procent år 2001 till sju procent år Figur 13 Samtliga anställda per kompetenskategori Kärn Stöd Ledning Ej klassade % 23 % 67% Källa: SCB, Arbetsgivarverket

17 17 Något fler kvinnor med utländsk bakgrund Sedan 2008 arbetar något fler kvinnor än män i staten och fördelningen är ungefär densamma bland statsanställda med utländsk bakgrund hade 19,3 procent av alla statsanställda kvinnor och 18,6 procent av alla statsanställda män utländsk bakgrund. Könsfördelningen varierar dock mycket mellan olika verksamhetsområden inom staten och dessa skillnader finns också bland de anställda med utländsk bakgrund. Figur 14 Statsanställda 2017 andel kvinnor och män Verksamhetsområde Ej utländsk bakgrund Utländsk bakgrund Figur 16 Åldersfördelning för samtliga anställda i staten Ej nyanställd och ej utländsk bakgrund Nyanställd och ej utländsk bakgrund Utländsk bakgrund och ej nyanställd Utländsk bakgrund och nyanställd Män Kvinnor Män Kvinnor Allmän offentlig förvaltning Försvar Samhällsskydd och rättsskipning Näringslivsfrågor m.m Fritidsverksamhet, kultur och religion Utbildning Källa: Arbetsgivarverket Ålder Socialt skydd m.m Staten Av alla personer med utländsk bakgrund som arbetar i staten är de flesta födda utanför Norden. Ungefär lika många kommer från övriga Europa som resten av världen. Observera att för kategorin födelseland Sverige gäller att personen har två utrikesfödda föräldrar, enligt SCBs definition på utländsk bakgrund. Andelen anställda med utländsk bakgrund är större bland de yngre statsanställda. Av alla mellan år som arbetar i staten har 29 procent utländsk bakgrund, vilket syns som en puckel i figur 16. Figur 15 Födelseland för anställda i staten med utländsk bakgrund Okänt Sverige Värl Norden Europa

18 18 Störst andel anställda med utländsk bakgrund i storstadsregionerna Var jobbar de statsanställda? Andelen med utländsk bakgrund i befolkningen skiljer sig avsevärt åt mellan olika delar av Sverige. Utanför storstadsområdena är andelen personer med utländsk bakgrund lägre än genomsnittet för hela riket. Fördelningen mellan regionerna när det gäller andel förvärvsarbetande ser ungefär likadan ut. Bland förvärvsarbetande på riksnivå ligger andelen med utländsk bakgrund ca sex procentenheter lägre än genomsnittet för befolkningen. Förhållandet ser ungefär likadant ut för respektive region. Stor- Malmö sticker ut något, där är skillnaden mellan befolkning och förvärvsarbetande avseende andelen med utländsk bakgrund större, det skiljer 9,5 procentenheter. Var jobbar de statsanställda? Denna skillnad blir störst i de regioner där arbetslösheten är störst eftersom mer än hälften av alla arbetslösa har utländsk bakgrund 4. Regionerna skiljer sig mer åt när det kommer till andelen statsanställda med utländsk bakgrund. I Mellansverige och Norrland, är andelen med utländsk bakgrund högre i staten än bland förvärvsarbetande. I Stor-Stockholm och Sydsverige är andelen anställda i staten med utländsk bakgrund betydligt lägre än andelen bland förvärvsarbetande. Figur 17 Utländsk bakgrund regional fördelning Procent Källa: Arbetsförmedlingens 30 månadsstatistik Befolkningen Förvärsarbetande Var Statligt jobbar de anställda statsanställda? 27,5 21,1 18,9 Källa: SCB

19 19 Slutsatser Befolkningen växer De senaste tio åren har den svenska befolkningen växt och sammansättningen har förändrats. Andelen invånare med utländsk bakgrund har ökat och i takt med denna utveckling har också rekryteringsbasen för statliga arbetsgivare förändrats. Regeringens delmål för staten Ett av delmålen som regeringen satt upp för de statliga arbetsgivarna är att andelen anställda med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer i staten. Att staten tar tillvara på den kompetens som finns på arbetsmarknaden är viktigt för såväl legitimiteten som allmänhetens förtroende för den statliga förvaltningen. Denna rapport visar att andelen statsanställda med utländsk bakgrund har ökat över tid och fortsätter att öka. Andelen med utländsk bakgrund är fortfarande mindre i staten än i befolkningen, men nästan lika hög som bland förvärvsarbetande. Nästan hela den nettoökning av arbetskraft som skett inom staten de senaste tio åren utgörs av personer med utländsk bakgrund (se figur 1). Andelen anställda med utländsk bakgrund ökar på alla nivåer; Kärn, Stöd och Ledning men en betydligt mindre andel av personer med utländsk bakgrund arbetar inom ledning jämfört med samtliga anställda (se figur 10 och 11). Nyanställningar Andelen med utländsk bakgrund bland nyanställningar i staten är nästan lika hög som andelen med utländsk bakgrund i befolkningen, men har minskat något sedan föregående år. I antal har de dock ökat, eftersom statens sammanlagda nyanställningar ökat. Verksamhetsområden Andelen anställda med utländsk bakgrund skiljer sig mellan olika verksamhetsområden. Inom Utbildning och Socialt skydd är andelen betydligt högre än genomsnittet och även högre än bland förvärvsarbetande. Övriga verksamhetsområden har en betydligt lägre andel anställda med utländsk bakgrund, lägst ligger Försvar med sex procent (se figur 7). Att öka tar tid Verksamhetsområdet Försvar står för en förhållandevis stor andel av samtliga statsanställda, motsvarande 12 procent. Som räkneexempel skulle en fördubbling av andelen anställda med utländsk bakgrund inom verksamhetsområdet Försvar leda till en sammanlagd ökning av andelen med utländsk bakgrund inom staten med en procentenhet (från 19 till 20 procent). Att att öka andelen med utländsk bakgrund i staten tar således tid. Goda exempel Regeringsuppdraget Moderna beredskapsjobb och Praktik i staten är två arbetsmarknadspolitiska insatser med syfte att underlätta för arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden att få en anställning i staten. Många myndigheter gör därutöver egna satsningar för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund. Som exempel kan nämnas pågående diskussioner om förändringar i så kallade säkerhetsklassningar vilket skulle lätta på kravet på svenskt medborgarskap inom vissa yrken. Arbetsgivarverket har i sin roll som statlig arbetsgivarorganisation arbetat med insatser för att underlätta nyanländas inträde på arbetsmarknaden såsom Arbetsgivarverkets mentorprogram, parternas snabbspår och arbetet inom ramen för Rådet för integration i arbetslivet RIA. Under år 2017 startade också projektet Skills 360 som bland annat genomfört ett sk Hackathon för 80-talet verksamheter från hela arbetsmarknaden på temat inkluderande synsätt och hur staten i sin kompetensförsörjning kan se och ta tillvara på allas kompetens.

20

21 21 Bilaga: Tabell- och figursamling Tabell 1 Anställda i staten Tabell 2 Nyanställda i staten År Samtliga Utländsk bakgrund Andel Samtliga Utländsk bakgrund Andel ,6% ,4% ,1% ,5% ,3% ,5% ,4% ,2% ,6% ,3% ,1% ,6% ,4% ,2% ,0% ,4% ,5% ,0% ,3% ,4% ,1% ,4% ,2% ,9% ,1% ,1% ,8% ,2% ,7% ,8% ,3% ,7% ,9% ,5% Tabell 3 Sveriges befolkning år Tabell 4 Förvärvsarbetande år År Samtliga Utländsk bakgrund Andel Samtliga Utländsk bakgrund Andel ,3% ,6% ,9% ,0% ,2% ,4% ,4% ,8% ,6% ,2% ,9% ,8% ,4% ,6% ,1% ,3% ,6% ,1% ,8% ,8% ,5% ,4% ,2% ,0% ,8% ,7% ,5% ,5% ,2% ,3% ,1% ,5% ,1% ,5% Anmärkning: Tabell 1 avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Tabell 2 avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. Källa till Tabell 3: SCB:s befolkningsstatistik. Källa till Tabell 4: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I RAMS ingår egna företagare och personer vars arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. RAMS för år 2017 finns ännu inte tillgänglig.

22 22 Tabell 5 Andel anställda per verksamhetsområde och kompetenskategori Verksamhetsområde Kompetenskategori Samtliga Med utländsk bakgrund Ledning Kärn Stöd Ledning Kärn Stöd Allmän offentlig förvaltning 8,0 71,9 20,1 4,5 76,2 19,4 Försvar 10,7 72,7 16,6 6,5 73,6 19,9 Samhällsskydd och rättsskipning 8,9 68,2 22,9 4,7 69,8 25,5 Näringslivsfrågor m.m. 1) 8,5 66,1 25,4 6,2 68,4 25,5 Fritidsverksamhet, kultur och religion 9,4 66,6 24 5,4 69,9 24,6 Utbildning 4,1 65,1 30,9 2,3 78,1 19,7 Socialt skydd m.m. 1) 5,8 76,7 17,5 3,3 83,5 13,2 Staten 7,1 69,6 23,3 3,4 77,2 19,3 1) Näringslivsfrågor m.m. inkluderar miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling och Socialt skydd m.m. inkluderar hälso- och sjukvård. Tabell 6 Kommunfördelning per region Region Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Mellansverige i övrigt Västsverige i övrigt Sydsverige i övrigt Norrland Definition Alla kommuner i Stockholms län Kungsbacka kommun i Hallands län och kommunerna Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Lilla Edet, Göteborg, Mölndal, Kungälv och Alingsås i Västra Götalands län Kommunerna Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lomma, Svedala, Skurup, Höör, Malmö, Lund, Eslöv och Trelleborg i Skåne län Samtliga kommuner i länen Uppsala, Södermanland, Östergötland, Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg Samtliga kommuner i länen Halland och Västra Götaland förutom de som ingår i Storgöteborg, se ovan Samtliga kommuner i länen Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Blekinge och Skåne förutom de som ingår i Stormalmö, se ovan Samtliga kommuner i länen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten

23 23 Tabell 7 Myndigheter och frivilliga verksamheter fördelad på Cofog Allmän offentlig förvaltning Fritidsverksamhet, kultur Försvar och religion Näringslivsfrågor m.m. Samhällsskydd och rättsskipning Socialt skydd m.m. Utbildning Antal anställda: Antal anställda: Antal anställda: Antal anställda: Antal anställda: Antal anställda: Antal anställda: Skatteverket Riksantikvarieämbetet Försvarsmakten Trafikverket Polismyndigheten Arbetsförmedlingen Lunds universitet Regeringskansliet Naturhistoriska riksmuseet Försvarets materielverk Lantmäteriet Kriminalvården Försäkringskassan Uppsala universitet Tullverket Statens historiska museer Myndigheten för samhällsskydd och Transportstyrelsen Domstolsverket Migrationsverket Göteborgs universitet beredskap Statistiska centralbyrån Statens maritima museer Totalförsvarets forskningsinstitut Statens jordbruksverk Kronofogdemyndigheten Statens institutionsstyrelse Karolinska institutet Länsstyrelsen i Västra Götalands län Stiftelsen Skansen Kustbevakningen Sjöfartsverket Åklagarmyndigheten Pensionsmyndigheten Stockholms universitet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Stiftelsen Nordiska museet Fortifikationsverket Luftfartsverket Rättsmedicinalverket Läkemedelsverket Umeå universitet Riksdagsförvaltningen Moderna museet Försvarshögskolan Skogsstyrelsen Ekobrottsmyndigheten Inspektionen för vård och Kungliga Tekniska högskolan omsorg Länsstyrelsen i Skåne län Statens museer för världskultur Folke Bernadotteakademin Arbetsmiljöverket Brottsförebyggande rådet Socialstyrelsen Linköpings universitet Riksarkivet Nationalmuseum Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Brottsoffermyndigheten Folkhälsomyndigheten Sveriges lantbruksuniversitet Länsstyrelsen i Stockholms län Myndigheten för tillgängliga medier Inspektionen för strategiska produkter Affärsverket svenska kraftnät Statens haverikommission E-hälsomyndigheten Stiftelsen Chalmers tekniska högskola Statens servicecenter Institutet för språk och folkminnen Sveriges civilförsvarsförbund Bolagsverket Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Linnéuniversitetet Statens fastighetsverk Myndigheten för ungdoms- Försvarsunderrättelsedomstolen Livsmedelsverket Domarnämnden Stiftelsen WHO Collaborating Malmö högskola och civilsamhällesfrågor Centre for International Drug Monitoring Riksbanken Statens kulturråd Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten Naturvårdsverket Gentekniknämnden Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Luleå tekniska universitet Kungliga Biblioteket Statens musikverk Finansinspektionen Inspektionen för Karlstads universitet arbetslöshetsförsäkringen Riksrevisionen Statens försvarshistoriska museer Tillväxtverket Myndigheten för delaktighet Örebro universitet Länsstyrelsen i Norrbottens län Stiftelsen Tekniska museet Statens energimyndighet Inspektionen för socialförsäkringen Specialpedagogiska skolmyndigheten Länsstyrelsen i Västerbottens län Livrustkammaren och Skoklosters slott med Hallwylska museet Patent- och registreringsverket Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Mittuniversitetet Länsstyrelsen i Jönköpings län Sametinget Statens veterinärmedicinska anstalt Barnombudsmannen Centrala studiestödsnämnden Kammarkollegiet Statens centrum för arkitektur och design Strålsäkerhetsmyndigheten Forskningsrådet för hälsa, Mälardalens högskola arbetsliv och välfärd Länsstyrelsen i Dalarnas län Forum för levande historia Post- och telestyrelsen Ericastiftelsen Stiftelsen Högskolan i Jönköping och dess bolag Länsstyrelsen i Östergötlands län Myndigheten för press, radio och tv Havs- och vattenmyndigheten Nordens Välfärdscenter Södertörns högskola Statens tjänstepensionsverk Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna Kemikalieinspektionen Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Högskolan i Gävle Länsstyrelsen i Jämtlands Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde Sveriges geologiska undersökning Stiftelsen Allmänna Barnhuset Högskolan i Borås län Länsstyrelsen i Kalmar län Konstnärsnämnden Boverket Hjälpmedelsinstitutet (under Högskolan Dalarna avveckling) Länsstyrelsen i Värmlands Statens konstråd Verket för innovationssystem Statens skolverk län Länsstyrelsen i Stiftelsen Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum Statens väg- och transportforskningsinstitut Högskolan i Halmstad Västernorrlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs Statens medieråd Konsumentverket Högskolan Väst län Länsstyrelsen i Uppsala län Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem Konkurrensverket Högskolan Kristianstad Vetenskapsrådet Myndigheten för kulturanalys Exportkreditnämnden Högskolan i Skövde Länsstyrelsen i Hallands län Myndigheten för stöd till trossamfund Sveriges export- och investeringsråd/business Sweden Statens skolinspektion Länsstyrelsen i Örebro län Kungliga Akademien för de fria konsterna Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Blekinge Tekniska Högskola Länsstyrelsen i Kronobergs län Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Universitets- och högskolerådet Riksgäldskontoret Zornsamlingarna Energimarknadsinspektionen Stockholms konstnärliga högskola Länsstyrelsen i Stiftelsen Dansmuseifonden Kommerskollegium Konstfack Västmanlands län Ekonomistyrningsverket Sveriges författarfond Diskrimineringsombudsmannen Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Länsstyrelsen i Södermanlands län Nämnden för hemslöjdsfrågor Statens geotekniska institut Gymnastik- och idrottshögskolan Svenska institutet Stiftelsen Thielska galleriet Upphandlingsmyndigheten Institutet för rymdfysik Länsstyrelsen i Gotlands län Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Myndigheten för yrkeshögskolan Länsstyrelsen i Blekinge län Datainspektionen Universitetskanslersämbetet Statskontoret Elsäkerhetsverket Kungl. Konsthögskolan Arbetsgivarverket Allmänna reklamationsnämnden Sameskolstyrelsen Riksdagens ombudsmän Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Linköpings universitet Holding AB Konjunkturinstitutet Lotteriinspektionen Örebro universitet Holding AB Stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Nordregio Överklagandenämnden för studiestöd Nordiska afrikainstitutet Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Skolforskningsinstitutet Justitiekanslern Polarforskningssekretariatet HH Innovation AB Trafikanalys Revisorsinspektionen Svenska institutet för europapolitiska studier Nordiskt Genresurscenter (Nordgen) Avvecklingsorganisationen vid Kammarkollegiet Arbetsdomstolen Finanspolitiska rådet Fastighetsmäklarinspektionen Rymdstyrelsen Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien NUAC HB Medlingsinstitutet Bokföringsnämnden Swedesurvey AB Finsk-svenska gränsälvskommissionen

24 Rapportserie 2018 #5 Box 3267, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 44 Växel: