FRIIDROTT ÅR Utbildningshandledning

Transkript

1 FRIIDROTT ÅR Utbildningshandledning UNGDOMSTRÄNARE STEG 1 Kursen Friidrott år är en del av friidrottens nya kurssteg Ungdomstränare steg 1, som består av tre olika kurser som ungdomstränare i friidrott rekommenderas att gå under den period de tränar ungdomar som är mellan 10 och 14 år gamla. Totalt omfattar kurssteget ca 65 timmar (åtta kursdagar + hemuppgifter). Kursen Grundtränarutbildning nivå 1 (GTU 1) arrangeras av SISU Idrottsutbildarnas distrikt och ger kursdeltagaren kunskaper om ungdomars utveckling och behov i förpubertets- och pubertetsåldern. Utbildningen omfattar 15 timmar + tränarpraktik och självstudier på hemmaplan. Innehållet kretsar kring träningslära och tränarskap och ger möjlighet till nätverksbyggande mellan idrotter, för att ta tillvara olika kunskaper och erfarenheter om ungdomsidrott. Kurserna Friidrott år och Friidrott år genomförs av friidrottens distriktsförbund (UC) och innehåller vardera tre kursdagar + reflekterande hemuppgifter. Kursen ska ge tränaren teoretiska och praktiska kunskaper om hur man kan lägga upp en utvecklande friidrottverksamhet för ungdomar före och i puberteten. Kursintyget Ungdomstränare steg 1 utfärdas till tränare som har genomgått de tre ovanstående kurserna. KURSEN FRIIDROTT ÅR Målgrupp Målgruppen för kursen Friidrott år är alla som tränar friidrottsungdomar i puberteten Förkunskaper/erfarenheter För att på bästa sätt kunna tillgodogöra sig kursinnehållet och delta i diskussioner under kursen bör de tränare som går kursen Friidrott år: ha minst ett års erfarenhet av friidrottsträning med ungdomar. Dessutom bör de ha genomgått kurserna: Friidrott år Grundtränarutbildningen nivå 1 (alternativt kursen Ungdomstränarutbildning år, som genomfördes i friidrotts-sverige under perioden ). 1

2 Din roll som kursledare Som kursledare ingår du i ett utbildarteam som genomför kursen Friidrott år så ofta som föreningarna i ditt distrikt efterfrågar den. Din uppdragsgivare är friidrottens regionala utbildningssamordnare som kan vara ansvarig för utbildningsverksamheten i ett eller flera distrikt. Den regionala utbildningssamordnaren kommer att ha dessa förväntningar på dig: Du har några års erfarenhet av ungdomsträning i friidrott. Du ser det som viktigt att de ungdomar som friidrottar i pubertetsåldern erbjuds en åldersanpassad verksamhet där de dels utvecklar sina färdigheter i friidrottens grenar, dels utvecklar en fysik (styrka och uthållighet) som förbereder dem på en ökad träningsmängd efter puberteten. Du vill stötta föreningar i ditt distrikt som vill bygga en ungdomsverksamhet för många aktiva och många ledare. Själva kursledaruppgiften är ett mycket stimulerande uppdrag som utvecklar dig som person och kommer att ge dig massor av nya kunskaper om den praktiska verksamhet som pågår i föreningarna i din närhet. Innehåll Merparten av tiden i kursen Friidrott år ägnas åt teoretisk och praktisk utbildning i friidrottens löp-, hopp- och kastgrenar samt koordinations- och styrketräning. Resterande tid ägnas åt friidrottstränarskap, träningslära, träningsplanering och metodik. Som kurslitteratur och referensmaterial används boken Grundträning i friidrott år, dvd:n Friidrott år, pdf-filen Styrka, rörlighet och koordinationsbanor och videomaterialet från Svensk Friidrotts kasttränarutbildning steg 1 Kursupplägget bygger på tre heldagar, som kan genomföras enligt något av nedanstående fyra alternativ: 1. Fördelat på två helger: Dag 1+2 (lördag-söndag) tre-fyra veckors uppehåll Dag 3 (lördag eller söndag) 2. Fördelat på två helger: Dag 1 (lördag eller söndag) tre-fyra veckors uppehåll Dag 2+3 (lördag-söndag) 3. Fördelat på tre helger: Dag 1 uppehåll Dag 2 uppehåll Dag 3 Mellan kursdag 1 och 3 genomför deltagarna, individuellt eller i grupp, en reflekterande hemuppgift på temat Träningsplanering. 4. Som en långhelg fredag-söndag. Med detta upplägg kan hemuppgifterna delas ut antingen före kursen med diskussion och redovisning under kurshelgen, eller i samband med kursen och i så fall sker redovisning skriftligt efter kursen. Handledningsmaterial Denna utbildningshandledning är uppdaterad hösten 2016 och kommer med stor sannolikhet att revideras igen. Den senaste versionen av kursledarmaterialet finns alltid att ladda ned från webbplatsen 2

3 Timplan Kursdag 1 Presentation, kursintroduktion Träningslära (inkl. introduktion av hemuppgift) Löpkoordination (praktiskt pass) Lunch Introduktion av löpgrenarna Sprint, stafett, häck, medel- och långdistans (praktiskt pass) Kursdag 2 Introduktion av kastgrenarna Kastkoordination Kula, diskus, slägga och spjut (praktiskt pass) Lunch Friidrottstränarskap Metodik Styrketräning (praktiskt pass) Kursdag 3 Redovisning av hemuppgift Träningsplanering Introduktion av hoppgrenarna Lunch Hoppkoordination (praktiskt pass) Höjd, stav, längd och tresteg (praktiskt pass) 30 min 2 tim 3 tim 30 min 3 tim 1 tim 15 min 30 min 1 tim 30 min 1 tim 2 tim 3 tim 3

4 GENOMGÅNG AV KURSENS TEORETISKA MOMENT I de teoretiska momenten varvas föreläsningar med diskussion och reflektion. Det är bra om den lokal du använder för kursen ger möjlighet att visa PowerPoint-presentationer eftersom detta ingår i kursledarmaterialet. Dessutom bör det finnas tavla och/eller blädderblock i lokalen för att du och kursdeltagarna på ett smidigt sätt ska kunna dokumentera de diskussioner som uppstår. Om det är praktiskt möjligt bör de teoretiska momenten genomföras i den ordning de presenteras i denna handledning. För att kunna genomföra kursens praktiska pass på bästa möjliga sätt ska passen om metodik och träningslära genomföras före det första praktikpasset. Kursdag 1 Presentation och kursintroduktion (30 minuter) Inled kursen med att presentera dig som kursledare och att varje deltagare under en kort stund får presentera sig själv med basfakta som namn, förening, ledarerfarenheter, förväntningar på kursen m.m. Introducera sedan kursen Friidrott år med hjälp av bifogat PowerPoint-material (Introduktion, PP 1-4). Träningslära (2 timmar) Med avsnittet Träningslära lägger du en grund för kursdeltagarnas förståelse av hur ungdomars fysiska utveckling går till och vilka konsekvenser detta bör få för träningsupplägget med ungdomar under puberteten. Inled genomgången av detta avsnitt med att förklara att bokens text bör uppdateras på några punkter. Denna information finns också på ett separat blad i handledningsmaterialet som bör kopieras och delas ut till kursdeltagarna. Friidrottens allmänna träningslära är ett kompendium som beskriver hur friidrottsträning bör utformas från nybörjare till elit. Friidrottens allmänna träningslära är också varje friidrottstränares ordlista om träning. Observera att kapitlet om träningslära i Grundträning i friidrott har en terminologi som delvis avviker från den som används i 2016 års utgåva av Friidrottens allmänna träningslära, och upplys era kursdeltagare om att följande begrepp bör ändras: I avsnittet om rörlighetsträning (sidan 46), använd begreppen dynamisk rörlighet (istället för aktiv rörlighet) resp. statisk rörlighet (istället för passiv rörlighet). I avsnittet om styrketräning (sidan 48), använd begreppen grundstyrka (istället för maximal styrka: grund) och förberedande maximal styrka (istället för maximal styrka: volym). I sammanfattningen (sidan 53) ska den fysiska grundegenskapen snabbhet få eget utrymme i cirkeldiagrammen. I det mindre diagrammet som visar 10-åringars träning genom att dela fältet Uthållighet i två lika delar, i det större diagrammet som visar 14-åringars träning genom att minska fältet Koordination/teknik med ungefär en tredjedel. (Alla dessa justeringar är gjorda i PowerPoint-materialet.) Förslagsvis genomförs merparten av detta avsnitt i föreläsningsform, med utgångspunkt i kapitlet Träningslära (sidorna 37-53) och med stöd av PP Avsluta passet med att introducera den hemuppgift kursdeltagarna ska jobba med på hemmaplan och redovisa under kursdag 3. Hemuppgiften finns på ett separat blad i handledningsmaterialet som kan kopieras och delas ut till kursdeltagarna. 4

5 Introduktion av grenarna sprint, stafett, häck, medel- och långdistans (uter) Sprint/stafett Visa PP 1 och gå snabbt igenom de faser ett sprintlopp består av. Berätta sedan om grenens tekniska betoningar utifrån texten på sidorna och med stöd av PP 2-3. Fortsätt med PP 4 som anger vad som är särskilt viktigt att träna under puberteten och visa därefter övningarna Starten och Accelerationen från sprintkapitlet på dvd:n Friidrott år. Fortsätt sedan med en snabb genomgång av stafett där du utgår ifrån PP 5-7. Visa sedan stafettväxlingen (första övningen i stafettkapitlet på dvd:n Friidrott år). Häck Visa PP 1 och gå snabbt igenom de faser ett häcklopp består av. Berätta sedan om grenens tekniska betoningar med stöd av PP 2. Fortsätt med PP 3 som beskriver häckträningens karaktär och beståndsdelar och några praktiska tips om löpövningar för häck (PP 4). Avsluta med att visa första klippet från häckkapitlet på dvd:n Friidrott år. Medel- och långdistans Gå igenom PP 1-2, som visar vilken typ av uthållighetsträning som är mest utvecklande för ungdomar i yngre tonåren. Hänvisa till tabellen på sidan 50. Gå sedan snabbt igenom PP 3-6 och visa kapitlet Medel- och långdistans från dvd:n Friidrott år. Kursdag 2 Introduktion av grenarna kula, diskus, slägga och spjut (uter) Använd detta pass för att ge en introduktion till friidrottens kastgrenar. Till varje gren finns ett antal PP-bilder som följer ett gemensamt mönster: En beskrivning av grenens beståndsdelar, genomgång av ett antal tekniska betoningar och tips på hur grenen bäst tränas med aktiva i början av tonåren. Avsluta genomgången av varje gren med att titta på ett urval av övningar från Svensk Friidrotts kasttränarutbildning steg 1 (Materialet finns att ladda ned från webbplatsen Friidrottstränarskap (1 timme 15 minuter) Låt kursdeltagarna läsa om Idrotten vill på sidorna och starta sedan en diskussion med hjälp av frågorna på PP 1. (Visa en fråga i taget.) Håll en kort genomgång utifrån avsnittet Psykologisk färdighetsträning för tränare (sidorna 25-28) med hjälp av PP 2-5. Lämna sedan ordet till kursdeltagarna, som får intervjua varandra två och två om motiv och utmaningar i det personliga ledarskapet (PP 6). Resten av passet ägnas åt tävlingsverksamhet för ungdomar. Låt kursdeltagarna läsa sidorna och genomför en diskussion som utgår ifrån de påståenden och frågor som finns på PP 7-8. Metodik (30 minuter) Gör en snabb repetition av metodikavsnittet (som behandlades mer utförligt i kursen Friidrott år) med stöd av PP 1-6. Öppna upp för diskussion om kursdeltagarna vill kommentera något under genomgången. 5

6 Kursdag 3 Redovisning av hemuppgift (1 timme) Placera kursdeltagarna i grupper om 4-5 personer och se till att så många olika föreningar som möjligt är representerade i varje grupp. I grupperna får varje person redovisa sin planering, utfallet av den planerade träningsveckan och vad han/hon lärt sig, allt utifrån den hemuppgift som delades ut under kursdag 1. Som kursledare kan du gå runt i lokalen och lyssna på redovisningarna och uppmuntra till diskussion runt de tankar och reflektioner som tas upp. Träningsplanering (2 timmar) Eftersom du kan förutsätta att kursdeltagarna har minst ett års egen erfarenhet av ungdomsträning och dessutom har läst kapitlet om träningsplanering som en del av sin hemuppgift kan du använda PP 1 som diskussionsstartare. Använd sedan innehållet i PP 2-6 som underlag för en kort föreläsning, och starta sedan diskussioner i helgrupp eller i mindre grupper utifrån de frågor som finns längst ned på PP Låt deltagarnas egna erfarenheter ta mycket plats under detta pass! Introduktion av grenarna höjd, stav, längd och tresteg (uter) Använd detta pass för att ge en introduktion till friidrottens hoppgrenar. Till varje gren finns ett antal PP-bilder som följer ett gemensamt mönster: En beskrivning av grenens beståndsdelar, genomgång av ett antal tekniska betoningar och tips på hur grenen bäst tränas med aktiva i början av tonåren. Avsluta genomgången av varje gren med att titta på grenens helhetsutförande på dvd:n Friidrott år (det första klippet i respektive kapitel). GENOMGÅNG AV KURSENS PRAKTISKA MOMENT Kursens praktiska delar kräver en hel del förberedelser från kursledarens sida. Det är viktigt att du i god tid försäkrar dig om att allt material som behövs finns på plats och kan användas under praktikpassen. Du bör också tänka på att organisera praktikpassen på ett sätt som gör att många kan genomföra övningarna samtidigt. Koordinationsträning I utbildningen genomförs tre olika pass med rubriken koordinationsträning: Löpkoordination (kursdag 1) Kastkoordination (kursdag 2) Hoppkoordination (kursdag 3) Det är viktigt att kursdeltagarna är så aktiva som möjligt under koordinationspassen, och prövar olika övningar för att själva få en större förståelse för hur koordinationsträningen fungerar. 6

7 Löpkoordination (uter, genomförs under kursdag 1) Börja passet med en uppvärmning. Låt sedan kursdeltagarna pröva de löpskolningsövningar som presenteras på dvd:n Friidrott år. Övningarna är valda för att lära in och utveckla delmomenten i den löpteknik som beskrivs i sprintkapitlet. Varva löpskolningsövningarna med löpning i hög fart för att skapa en bättre förståelse för kopplingen mellan skolningsövning och grenen sprint. I slutet av passet kan du lägga till övningar som du själv, eller kursdeltagarna, väljer. Var noga med att förklara syftet med varje övning. Kastkoordination (30 minuter, genomförs under kursdag 2) Inled passet med en uppvärmning där jogg varvas med aktiv rörlighetsträning och några styrkeövningar med kroppsvikten som belastning. Under uppvärmningen förklarar du att kastkoordinationsträning blir som mest effektiv om utkastet kan göras i hög fart. Med ökande styrka kan tyngre och tyngre redskap användas, men belasta aldrig så tungt att kastet går långsamt. Gör sedan en praktisk genomgång av de grundläggande kastkoordinationsövningar som beskrivs på sidorna i boken och låt deltagarna pröva dem. Under genomgången är det bra om du har många olika redskap i olika tyngd, eftersom det är en viktig del av individualiseringen av träningen. I anslutning till varje övning bör du göra kursdeltagarna medvetna om vilka kopplingar som finns till rörelsemönster och utförande av de olika kastgrenarna kula, diskus, slägga och spjut. Lägg gärna till övningar som du själv, eller kursdeltagarna, väljer. Var noga med att förklara syftet med varje övning. Hoppkoordination (uter, genomförs under kursdag 3) Sätt igång kursdeltagarna med en uppvärmning som präglas av lågintensiva hopp framåt, bakåt, i sidled och med rotationer i luften. Poängtera redan under uppvärmningen grunderna för all hoppträning: upprest kroppshållning, sträckt höft och aktiva fotisättningar rakt under höften. Gå sedan igenom de olika betoningar som används i hoppkoordinationsträningen (se rutan på sidan 75): rytmiskt, horisontellt, vertikalt och explosivt. Förklara att nästan alla övningar kan varieras med hjälp av dessa betoningar, beroende på vilket syfte du har med övningen. Förklara också att vertikala hoppövningar har en tydlig koppling till grenen höjdhopp och att horisontella hoppövningar kan hjälpa till att skola in uthoppet i stav, längd och tresteg. Instruera sedan kursdeltagarna i de hoppkoordinationsövningar som presenteras på dvd:n Friidrott år och komplettera med övningar som du själv eller kursdeltagarna väljer. Var noga med att förklara syftet med varje övning! För grenen höjdhopp tillkommer ett tekniskt moment, nämligen löpning i kurva. Låt därför kursdeltagarna pröva löpning och löpkoordinationsövningar i slalombana, i cirkel eller i åttor (se sidan 114). Avslutningsvis kan du (eller kursdeltagarna) använda koner, små häckar, lådor, plintlock m.m. för att bygga banor med fokus på lätta hopp med riktningsförändringar. Denna typ av träning är ett utmärkt hjälpmedel för att bygga upp en allmän kroppskontroll. 7

8 Styrketräning Under detta pass kan du som kursledare välja ett av två alternativ: 1. Instruera en mindre grupp ungdomar som genomför övningarna medan kursdeltagarna observerar. 2. Låta kursdeltagarna själva genomföra övningarna. (I så fall är det viktigt att det finns många redskap att tillgå.) Se till att kursdeltagarna har boken Grundträning i friidrott med sig under detta pass. Styrketräning (1 timme 30 minuter, genomförs under kursdag 2) Första delen av passet ägnas åt en repetition av den lyftteknik som lärs ut i kursen Friidrott år. Vid skivstångsträning är det viktigt att tänka på säkerheten. Börja därför med att gå igenom de fyra bilderna på sidan 70. Låt deltagarna genomföra komplexövningen (sidorna 68-69) för att värma upp. Var noga med att markera kroppspositionerna i de olika momenten, för att undvika att belasta ryggen i onödan. Jobba sedan vidare med dessa tre övningar: 1. Frivändning, utifrån den instruktion som finns på sidorna i pdf-filen Styrka, rörlighet och koordinationsbanor. (Filen hittar du på dvd:n Friidrott år.) 2. Utfall, bild 8 på sidan 64 i boken. 3. Benböj (två varianter), bild 2 och 3 på sidan 63 i boken. Resten av passet ägnas sedan åt praktisk träning av ett urval av de övningar som beskrivs på sidorna I anslutning till det praktiska genomförandet av övningarna finns det goda möjligheter för dig att förklara hur bokens text om styrketräning hänger ihop. Fokusera på övningarna under rubriken Maximal styrka, volym och välj övningar för hela kroppen. Använd dig av metoden cirkelträning med raka serier (sidan 52). Hänvisa till de rekommendationer om belastning, antal set/repetitioner och vilotid som finns i tabellen längst ned på sidan 62. Använd de instruktioner som finns på sidorna under genomgången. Berätta också att fler exempel på styrkeövningar finns i den pdf-fil Styrka, rörlighet och koordinationsbanor som återfinns på dvd:n Friidrott år. 8

9 Friidrottens grenar En stor del av kurstiden ägnas åt utbildning i friidrottens grenar. Förutom den korta introduktion till respektive gren som beskrivs under rubriken Genomgång av kursens teoretiska moment ovan finns utrymme för cirka uter praktisk utbildning i var och en av de 12 grenarna. Passen behöver vara väl förberedda. Inte minst gäller det att i förväg se till att allt material som behövs finns lätt tillgängligt i utbildningslokalen, i tillräckligt antal. Om aktiva ungdomar finns med i passet för att demonstrera övningar bör du i förväg förvissa dig om att de är hyfsat kunniga i de grenar de ska visa upp. Syftet med praktikpassen i friidrottens grenar är att kursdeltagarna ska lämna utbildningen med en bra känsla för vad som är viktigt i de olika grenarna. Därför är det viktigt att du som leder praktikpassen i friidrottens grenar har en stabil grund att stå på och gedigna kunskaper om de grenar du utbildar i. Introducera de övningar som tas upp i boken och på dvd:n Friidrott år och komplettera gärna med övningar som du själv väljer. När det gäller kastgrenarna vill vi rekommendera att du använder videomaterialet från kasttränarutbildningens steg 1 istället för dvd:n Friidrott år. Var noga med att förklara syftet med alla övningar. Här nedanför presenteras två alternativ till genomförande av praktikpassen i friidrottens grenar. Använd gärna båda metoderna för att skapa variation i kursupplägget: Alternativ 1 Du som kursledare instruerar en mindre grupp ungdomar som genomför övningarna medan kursdeltagarna observerar. Inför varje övning ger du instruktioner till ungdomsgruppen. Använd en blandning av de tre kommunikationssätt som beskrivs i metodikkapitlet (sidorna 32-33): Visa och imitera, Skapa rörelsemiljöer och känna samt Prata och analysera. När ni ser ungdomarna genomföra övningarna kommenterar och förklarar du det ni ser för kursdeltagarna, för att förstärka deras förståelse för grenen. Ge också feedback till de aktiva i anslutning till varje övning. I din återkoppling till ungdomarna fokuserar du på en sak i taget. Alternativ 2 Du som kursledare introducerar ett antal övningar som kursdeltagarna får pröva. Var noga med att tillämpa de tre metoder som beskrivs i metodikkapitlet (sidorna 32-33): Visa och imitera, Skapa rörelsemiljöer och känna samt Prata och analysera. I genomgången av hopp- och kastgrenar bör du också organisera passet så att många samtidigt kan genomföra övningarna. Se sidorna för exempel. 9