Handledning för teoretiska teman

Transkript

1 Handledning för teoretiska teman F RIIDROTT F ÖR UNGDOM ÅR Denna handledning är till för FC och deras utbildare. Det är vår förhoppning att dessa med stöd av handledningen ska kunna forma utbildningsaktiviteter som är anpassade till den egna situationen och det egna regionala området. Handledningen behandlar utbildningens fem teoretiska teman och beskriver ett tema i taget. För varje tema beskrivs först vad som ska genomföras under kursdel 1. Därefter följer en genomgång av hur hemarbetet ska genomföras. Som avslutning på varje tema beskrivs vad som bör behandlas under kursdel 2. För samtliga teman utgör OH 1 temats totala innehåll. Inled gärna respektive tema med att gå igenom denna OH. Sammanfatta vad hemarbetet består av och hur uppföljningen under nästa kursdel ser ut med hjälp av den särskilda sammanställningen att göra hemma. För att bli godkänd och få kursintyget ska allt hemarbete vara genomfört och redovisat av kursdeltagarna Vi rekommenderar att föreningsteamen genomför hemarbetet som en studiecirkel i samarbete med SISU Idrottsutbildarna. 1

2 Tema 1 Samhället, ungdomarna och ledarskapet, sid Kursdel 1 ( En timme ) Inledning (sid 1) Gå igenom syftet med boken, bokens målgrupp och att den plattform och värde-grund som är lagd i årsboken fortfarande gäller. Vi bygger nu vidare från denna grund och beskriver hur verksamheten kan utformas i uppbyggnadsstadiet, d v s år. Målet är att även här skapa en levande verksamhet; som innebär att alla ungdomar vill vara kvar, som ger många olika värden för ungdomarna, som innebär att du själv trivs med att vara ledare. 2 Friidrott en del av samhället (sid 2, genomförs hemma) Friidrottens framgångsfaktorer (sid 3, genomförs hemma) Våra ledstjärnor (sid 4-5, genomförs hemma) Ungdomars utveckling (sid 6-8, genomförs hemma) Att leda ungdomar (sid 9-11, sid genomförs hemma) Gå igenom att leda ungdomar och det kloka ledarskapet. Ge en bild av hur ledarskapets karaktär förändras i takt med att ungdomarna blir äldre och mer och mer självständiga. En grund för en ledarskapsfilosofi är frågan; Hur vill vi att de vi leder ska bli? Beskriv att ett framgångsrikt ledarskap bygger på att ledaren verkligen trivs att vara tillsammans med ungdomarna och gå igenom fundamenten i ledarskapet d v s. engagemang, entusiasm, lyhördhet, tydlighet och kommunikation. Ta god tid att beskriva coaching. Inled gärna med coachingprinciperna (OH 4). Gå därefter igenom vad dessa innebär för den aktive (OH 5) och hur ett coachande förhållningssätt ser ut (OH 6). Låt deltagarna diskutera vilka värden de kan se i var och ens ledarskap. Inled gärna med att deltagarna får läsa den citerade texten på sid 13. Betona under denna del att hemuppgift nr 2 kan vara en möjlighet att berika sitt ledarskap i praktiken. Gå igenom detta temas att göra hemma Läs sidorna Diskutera med stöd av samtal & reflektionsfrågorna, i första hand de delar som ej behandlades under kursen. D v s sid 2-8, samt merparten av sid Att redovisa eller lämna in under kursdel 2 1) Inför kursdel två ska teamen på hemmaplan, utifrån sidorna 1-16, diskutera hur verksamheten och ledarskapet ska utformas, med målet att behålla så många ungdomar som möjligt i denna ålder. Vilka är teamets viktigaste punkter utifrån detta mål? Under kursdel två genomförs tvärgruppsdiskussioner e.d. där respektive föreningsteam redogör för sina synsätt och ställningstaganden. 2) Ta god tid att hemma genomföra samtals & reflektionsfrågorna på sidan 14. Varje kursdeltagare ska under kursdel 2 lämna in sin personliga handlingsplan, bestående av minst ett svar på de tre vad- respektive hur-frågorna. 2

3 Kursdel 2 ( En timme ) 1) Genomför en tvärgruppsdiskussion e.d. enligt punkt 1 i hemarbetet. Tvärgrupperna diskuterar vilka punkter som känns mest viktiga för dem om vi ska behålla många ungdomar uppåt i tonåren. Ta gott om tid att för redovisningen av gruppdiskussionerna och sammanfattningen i storgrupp. 2) Begär in de personliga handlingsplanerna som alla har gjort. Välj någon form att mycket kort (3 min) följa upp dessa och betona betydelsen av att var och en verkligen jobbar mot målen i sin plan. Denna punkt är beräknad till totalt 5 min. Tema 2 Pedagogik, kommunikation och mental träning, sid 17-30, Kursdel 1 ( En timme ) Skapa en framgångsrik miljö (sid 17, genomförs hemma) Kom överens om vad som ska gälla (sid 18, genomförs hemma) Sambandet mellan knopp och kropp (Sid 18-21, genomförs hemma, bortsett från den du är och det du presterar som du går igenom ev. med stöd av OH 2) Skapa vinnartillstånd (sid 21-25, genomförs hemma) Sorterad feedback (sid 26-27, genomförs hemma) Mentala mål och färdigheter (sid 28-30) Ge en bild av hur vårt beteende i alla sammanhang är en funktion av vår kropp, vårt psyke samt den yttre miljön och det sociala sammanhang vi befinner oss i. Denna helhet påverkar exempelvis våra idrottsprestationer, hur vi känslomässigt mår, hanterar vår vardag och hanterar relationer. Belys att avsikten med mental träning är att styra över sina psykiska krafter. Mental träning har två övergripande syften; utveckla idrottsprestationer och ökad livskvalitet. Fyra mål är aktuella för detta stadium. Redogör för mentala färdigheter och mentala metoder. Mental träning (sid ) Låt deltagarna i grupper diskutera när och hur i träningspassen de kan använda några av de mentala teknikerna på sidan Låt dem också diskutera hur de kan följa upp denna träning gentemot de aktiva. Betona att de tekniker tränarna väljer, ska repeteras ofta med de aktiva. Gå igenom detta temas att göra hemma Läs samtliga sidor. Diskutera med stöd av samtal & reflektionsfrågorna i första hand de delar som ej behandlades under kursen. Dvs. sid Gör en liten plan utifrån sidorna , över hur och när ni ska arbeta med ett urval av de mentala teknikerna. Kursdel 2 ( 5 min ) Följ under ett par minuter upp hur deltagarna har upplevt arbetet med detta tema på hemmaplan. Lyft ev någon fråga som kommer upp. 3

4 Tema 3 Vår förening och vår verksamhet, sid Handbok för barn- och ungdomstävlingar, sid 1-4, 6-8, Kursdel 1 ( 30 min ) Temats innehåll är: Vår förening Föreningens stödfunktioner Föreningens verksamhetsutveckling Vår verksamhet Tävlingsverksamhet för ungdomar Gå igenom OH-bilderna om ungdomstävlingar. Använd texten i Handbok för barn- och ungdomstävlingar som stöd för genomgången. Gå igenom detta temas att göra hemma. I hemarbetet ingår en uppgift om hur föreningsteamet ska arbeta med kostinformationen tillsammans med ungdomarna och föräldrarna, se nedan. 2-3 Att göra hemma ( 3-4 timmar ) Läs samtliga sidor enligt ovan samt även matnyttigt för unga friidrottare, sid Diskutera innehållet med stöd av samtal & reflektionsfrågorna Att redovisa och lämna in under kursdel 2 1) Beskriv mycket kortfattat hur föreningens verksamhetsutveckling ser ut beträffande ungdomsgrupper och ledarteam. 2) Finns det något beträffande föreningens stödfunktioner, verksamhetsutveckling eller kommunikation som föreningsteamet har eller kommer att ta upp med övriga inom föreningen. I så fall vad och hur? 3) Gör utifrån sidorna 33-36, en plan över verksamheten för den egna ungdomsgruppen t ex gällande föräldramöten, trivselaktiviteter, äldre tränar yngre, alternativa träningspass, lägerverksamhet och tävlingsresor. 4) Ta utifrån sid upp kostfrågor med ungdomarna och deras föräldrar eller gör en plan över hur ni senare ska ta upp dessa frågor. 5) Planera ett tävlingsår tillsammans med ungdomarna i träningsgruppen. Ta hänsyn till följande: Hur mycket/hur ofta ska vi tävla? Ska hela gruppen vara med på samma tävlingar eller ska bredden och eliten prioritera olika typer av tävlingar? Vilka tävlingar/tävlingsformer ska vi prioritera? (Lokala småtävlingar, stafetter, klubbmatcher, interna klubbtävlingar, stora tävlingar/tävlingsresor, mästerskap, terränglopp, mångkamper.) Kursdel 2 ( 30 min ) Begär in svaren på de fem hemuppgifterna. Låt respektive föreningsteam mycket kortfattat redovisa sitt arbete, i första hand beträffande uppgift 3 och 5. 4

5 Tema 4 Träningslära och träningsplanering, sid Kursdel 1 ( 2,5 timmar ) Allt inom detta tema bör behandlas under kursen. Deltagarna ska dock göra sin egen träningsplanering hemma mellan kursdelarna. Denna planering följs upp vid nästa kurstillfälle. Uppbyggnadsstadiet (sid 37) Gå igenom uppbyggnadsstadiets karaktär med stöd av boken och ev OH 3. Levande träning (sid 38) Att skapa en levande träning är fortfarande den stora utmaningen, liksom i boken Friidrott för ungdom år. Efter en kort inledning genomförs en gruppdiskussion utifrån de två frågorna på sid 38. Fysisk träning (sid 39-42) Gå ganska övergripande igenom de fem fysiska grundegenskaperna. Betona följande; koordinationens betydelse för teknikinlärningen, att rätt tekniskt utförande är grunden för sprint-, hopp- och kaststyrkan liksom för skivstångsträningen, att optimal snabbhet är en viktig form i ungdomsträningen, att man ska vara försiktig med anaerob träning i denna ålder. Träningens innehåll och planeringsprinciper (sid 43-47) Gå igenom allmän och speciell träning samt vilka träningsenheterna är i denna ålder. Behandla med stöd av OH samtliga rubriker på sid Vid genomgång av komplex träning, så kan OH nr 15 också visas. Träningsplanering (sid 48-50) Ge en inledande bild av planeringsperioder och några principer utifrån OH 14. Målet med stomprogrammet (OH 15) är dels att skapa en optimalt utvecklande träning, dels att hålla ihop gruppen och ge förutsättning för gruppgemenskapen. Gå igenom de tre passen för förberedelseperioden i stomprogrammet. Inled gärna med de mörkblå delarna som ger oss möjligheterna till gemensam träning, därefter ljusblå som medför att flera grengrupper kan träna tillsammans och därefter vit som medför att grengruppen tränar på egen hand. Exemplet med tre pass är en bra träning om man väljer detta omfång. Vill man träna mera lägger man till pass 4 respektive pass 5. Redovisa vad detta medför i träning. Avstå från att redovisa detaljskillnaderna i tävlingsperioden men informera om att träningen spetsas något för att ungdomarna ska prestera bättre vid tävlingar. Veckoplaneringen är i stort densamma vecka för vecka beträffande träningsenheterna. Det är träningsformerna och övningarna som varieras. Låt deltagarna i någon form diskutera hur många tränare de behöver i teamet för att kunna följa träningens utformning i stomplanen? Hur gör de om de saknar dessa tränare?

6 Tema 4 (forts) Träningsenheternas fördelning (sid 51) Gå igenom hur många gånger som de olika grengrupperna tränar respektive/varje träningsenhet enligt stomprogrammet, under en vecka vid 3 pass samt om man tränar flera pass. Observera att det vid redigeringen av boken har fallit bort några kryss (x) under rubriken tillägg vid fler pass. OH 16 är rätt. Låt kursdeltagarna fylla i de saknade kryssen i sina böcker. 16 Mångkamp Vi ser gärna att så många ungdomar som möjligt håller på med flertalet av friidrottens grenar och ganska långt upp i ungdomsåren. Därigenom stimulerar vi en komplex och utvecklande träning, men vi ger också förutsättningar för stor variation, omväxling och träningsglädje. Det är naturligt att vi nyttjar möjligheten med grenen mångkamp för att öka motivationen för ungdomar att träna i många grenar. Mångkamp är i sig själv den mest allsidiga friidrottsgrenen och i tävlingen lyckas man alltid i någon/några av grenarna. Genom mångkampen har man vanligtvis också någon/några grenar där man utvecklas medan man för tillfället kanske står still i sin favoritgren. När man går sida vid sida med medtävlarna under en mångkampstävling, odlas inte minst de sociala värdena. Gruppdiskussion - Använd ovanstående text som eget stöd och lägg ut följande diskussionsfrågor. Ta ordentligt med tid för denna gruppdiskussion/arbete. - Hur svarar grenen mångkamp upp mot den komplexa och variationsrika träning som vi förespråkar för denna åldersgrupp? - Hur kan vi i föreningen använda mångkampen i såväl träning som tävling som en positiv möjlighet? - Finns det något som vi bör se upp med? Tränarteamets egna vägval (sid 52) Gå kort igenom valda delar ur texten. Därefter utgör denna punkt en inledning på den viktiga hemuppgiften, som består av att respektive tränarteam gör sitt eget stomprogram för gruppens träning på hemmaplan. Detta stomprogram ska medtagas till kursdel 2, där en redovisning sker och där de ev. egna vägvalen ska framgå. Läs samtliga sidor inför träffen. Att redovisa och lämna in under kursdel 2 Utifrån träningsläran ska respektive tränarteam göra sitt eget stomprogram för den egna gruppens träning på hemmaplan. Detta stomprogram ska medtagas till kursdel 2, där en redovisning sker och där de ev. egna vägvalen ska framgå. Kursdel 2 ( En timme ) Välj en lämplig form för redovisningen av deltagande föreningarnas stomprogram där också ev egna vägval som skiljer sig mot bokens stomprogram ska framgå. Försök att skapa förutsättningar för en kritisk granskning/diskussion av varandras lösningar och från kursledningens sida. 6

7 Tema 5 Naturvetenskapliga ämnen, sid Kursdel 1 ( 2 timmar ) Allt inom detta tema bör behandlas under kursdel 1. Inget görs som hemarbete. Ämnena inom detta tema behandlas dock övergripande och ganska kortfattat. Informera att ämnena är av sådan karaktär att respektive tränare på egen hand bör ta del av bokens texter och gärna fördjupa sig i annan litteratur. Biomekanik och teknisk träning (sid 53-60) Gå igenom kraft, tyngdpunkt, tyngdkraft, normalkraft, friktionskraft och luftmotstånd, de inre krafterna, vridmoment, tröghetsmoment, rotationer och radie. Övriga delar av detta kapitel behandlas under respektive grengrupp i kursdel 2. Anatomi och fysiologi (sid 61-66) Gå ganska övergripande igenom muskeln och dess funktion, senor och ligament, hjärta och lungor samt skelettet. Lägg märke till fysplattans känslighet för belastning. Betona vikten av rätt lyftteknik samt rätt teknik vid hoppövningar etc. Idrottsskador (sid 67-70) Om deltagarna känner behov av det bör åtgärder vid sårskador, fotledsvrickning och muskelbristning repeteras (föregående bok) Detta kan t.ex. göras i korta parallella gruppdiskussioner med åtföljande korta redovisningar. Gå kortfattat igenom vanliga ungdomsskador. Du kan ev. inleda med en gruppdiskussion med stöd av frågan på sid 69. Utifrån vad som har kommit fram i gruppredovisningen behandlar du det som kvarstår under denna rubrik. Belys speciellt sådant som vi bör vara försiktiga med i ungdomsträningen. Gå mera fördjupat igenom skadetrappan! Avsluta med betydelsen av bra skor och hur man som tränare kan ta upp behovet av bra skor med aktiva och deras föräldrar. Matnyttigt för unga friidrottare (sid 71-74) Inled med kostens stora betydelse utifrån den sammanfattande inledningen på sid 71. Betona att kost och vila är en av de avgörande faktorerna för utvecklingen av den fysiska prestationsförmågan Behandla näringsämnena och att en allsidig och variationsrik kost tillgodoser intaget av dessa. 14 Gå igenom matens innehåll varje dag. Låt deltagarna ge exempel på olika produkter. 15 Ta tid att fördjupat behandla måltidsrutiner (se OH 11) och diskutera med stöd av bokens frågor hur dessa rutiner i praktiken ska fungera bra för ungdomarna. 16 Förutom frivillig läsning på egen hand så finns det inget krav på hemarbete beträffande detta tema. Dock har det i tema 3 tillförts ett inslag om hur teamet ska arbeta med kostinformationen tillsammans med ungdomarna och föräldrarna. 7