Från Svenska Friidrottsförbundets sida rekommenderas följande utformning:

Transkript

1 Utbildningshandledning F R I I D R O T T F Ö R U N G D O M Å R Denna handledning är till för FC och SDF samt deras utbildare. Förhoppning är att dessa med stöd av handledningen ska kunna forma utbildningsaktiviteter som är anpassade till den egna situationen och det egna regionala området. Utbildningens målgrupper Med den verksamhet som vi inom friidrotten vill ge våra barn och ungdomar kräver ledarskapet inga djupa kunskaper om friidrottsträning - alla som vill, kan vara ledare. Målgruppen kan vara föräldrar med eller utan friidrottsbakgrund, före detta aktiva utövare, äldre ungdomar och människor som helt enkelt är intresserade av att vara ungdomsledare. Vi vill svara upp mot de förutsättningar (t.ex. tidsbrist) som människor ofta har idag. Utbildningen vänder sig därför till föreningens grupp/team av ledare som tillsammans vill genomföra verksamhet för ungdomar. Samverkan i team gör ledarskapet roligare, man delar på uppgifterna och man måste inte alltid vara på plats. Utbildningens innehåll Utbildningen är enligt studieplanen indelad i 6 teoretiska och 6 praktiska teman som utgår från boken Friidrott för ungdom år. I en del av tema behandlas tävlingsverksamhet för ungdomar. Till detta avsnitt används Handbok för barn- och ungdomstävlingar som kurslitteratur. Böckernas innehåll är av enkel natur och tanken är att ledarteamet själva ska forma en verksamhet som man känner för och som man kan genomföra på den egna hemorten. Ledarteamet kan därför genomföra utbildningen helt eller delvis på egen hand om man så önskar, vilket ger positiva möjligheter både pedagogisk och ekonomiskt. Studieplanen är upplagd för att kunna passa studiecirkelns form och pedagogik. Från Svenska Friidrottsförbundets sida rekommenderas följande utformning: 1. Ledarteamet startar sin utbildning med en kick-off på 6-7 timmar eller med en helgkurs, då en del av ovannämnda utbildningsteman genomförs. Vid dessa aktiviteter som arrangeras av distriktsförbund eller friidrottscentrum är ledarteam från olika klubbar samlade. Ett annat sätt att starta utbildningen är att en utbildare kommer till klubben och dess team. 2. Ledarteamet går igenom ett antal teman på egen hand. Vissa teman vill teamet antagligen fördjupa sig mera i. Det avgör man själv alltefter behov och önskemål och den verksamhet man avser erbjuda ungdomarna. 3. Utbildningen avslutas i form av en återsamling på en eller två dagar. Vid återsamlingen går man igenom kvarvarande teman. Erfarenheten visar att en avslutande återsamling ofta är uppskattad. 1

2 Om FC/SDF väljer att genomföra en kick-off bör denna ha följande innehåll: Kick-off 6-8 timmar Innehåll teori (3-4 timmar) 1. Tema 1: Dagens och morgondagens friidrott, se sid 4 och studieplanen. 2. Kort genomgång av vissa tyngdpunkter i de teoretiska teman som ledarteamen själva senare fördjupar sig i på hemmaplan, se sid 4, fet stil. 3. Med SISU Idrottsutbildarna som stöd gå igenom hur utbildningen kan fortskrida hemma på egen hand med hjälp av studieplanen. Ett mål är att klubbteamen på plats registrerar cirkelstart. I denna del ingår också en diskussion om hur cirkeln ska utformas hemma så att det blir trivsamt och givande, d v s innehåller egenvärden. 4. Om man ska återsamlas klargörs vilka teman som sparas till återsamlingen och som m a o ej behöver genomföras hemma. Innehåll praktik (3-4 timmar, inklusive egen planering) Tema 1: Sprint, se sid 6 och studieplanen. Sambandet kick-off, kurs och studiecirkeln Ju större omfång som FC/SDF väljer att ha på sin kick-off eller kursverksamhet, desto färre teman är det kvar att genomföra på hemmaplan för klubbteamen. Följande tabell åskådliggör detta samband, samt den turordning av teman som SFIF förordar. Omfång på kurs Teoretiska teman som genomförs (se studieplanen samt prioriteringen i bilaga 1) Praktiska teman som genomförs (se bilaga 2 samt studieplanen) Teori kvar att göra hemma Praktik kvar att göra hemma Endags Kick-off (se ovan) 1 st (Tema 1) 1 st * (Tema 1) teman teman Endags Kick-off plus endags återsamling 2 st (Tema 1 och 4) 2 st * (Tema 1 och 6) 4 teman 4 teman Endags Kick-off plus tvådagars återsamling 4 st (Tema 1,4,3 och 2), alternativt 3 st. 3 st * (Tema 1, och 6), alternativt 4 st 2 teman 3 teman Tvådagars Kurs plus tvådagars återsamling st (Tema 1,4,3,2 och 6) st * (Tema 1,3,4, och 6) 1 tema 1 tema * Den planerade träningen i dessa praktikpass bör efter kursen genomföras hemma med den egna ungdomsgruppen. Långsiktig planering Det är angeläget att FC/SDF har en långsiktig planering av sin kursverksamhet så att kursdeltagarna t ex inte får uppleva samma gren i två olika kursdelar eller en gren som man själva har gått igenom i cirkelform på hemmaplan. 2

3 Genomgång av teoretiska teman Tiden för genomgången av respektive teoretiskt tema är planerad till 2-2, timme. Pedagogiskt sett är strävan att merparten av denna tid ska läggas på att klubbteamen genomför egna diskussioner eller arbetsuppgifter. Därigenom finns det möjlighet att knyta an till den egna verksamheten vilket gör att diskussionen kan upplevas mera matnyttig. Utbildarens roll är att introducera diskussionen och arbetet i respektive del av aktuellt tema. Använd boken som ett tydligt redskap Det är viktigt att kursdeltagarna upplever att böckerna Friidrott för ungdom år och Handbok för barn- och ungdomstävlingar är deras utbildningsredskap. Ett mål är att klubbteamen ska känna det naturligt att arbeta vidare med boken som stöd på hemmaplan. Be därför deltagarna att slå upp de sidor som ni går igenom och använd konsekvent de samtal och reflektionsfrågor som finns i boken, t ex: -Nu tänkte jag att ni i era grupper ska diskutera fråga 3 på sidan 12. Lägg ut diskussionen/frågan Om ämnet är bekant för de flesta, så bör denna introduktion vara mycket kort och diskussionen eller uppgiften läggs direkt ut i grupperna. Är det en mera obekant frågeställning så kan det finnas behov av några minuters genomgång innan frågan läggs ut. Följ diskussionen Utbildaren följer och stödjer diskussionerna i grupperna och kan vid behov utgöra tändvätska om så behövs i någon grupp. Fånga upp diskussionen Innan utbildaren går över till nästa ämne så är det viktigt att fånga upp vad som kom ur diskussionen. Detta medför samtidigt en stunds erfarenhetsutbyte. Alla grupper bör få chansen att göra sin röst hörd i varje fråga. Väljer man en muntlig redovisning kan detta för de grupper som redovisar mot slutet, ske i form av frågan; - Har ni något att tillägga i er grupp?. Vi som älskar friidrott Videon Vi som älskar friidrott kan ge en stimulerande variation i utbildningen. Denna video kan exempelvis användas som ingång i temat samverkan i ledarteam, eller inleda en diskussion om vad som är viktigt för ungdomar och varför ungdomar friidrottar. Studieplanens tyngdpunkter Härnäst följer en sammanställning av tyngdpunkterna i studieplanens 6 teoretiska teman. Dessa punkter bör tidsmässigt prioriteras under de teoretiska genomgångarna. Punkter med fet stil är högprioriterade och samtliga dessa bör ha behandlats i någon del av kursen. 3

4 PT Temats tyngdpunkter (fet stil) och betoningar OH Sidor Frågor Uppgifter 1 1) Dagens och morgondagens friidrott Idrottens framgångsrecept Egenvärdet upplevelsen här och nu. Ledstjärnor i ungdomsfriidrotten. Friidrotten vill i relation till den egna och föreningens syn på friidrottens barn och ungdomar. 1 1:1 1:2 1:3 1:4 1 st st 1 st 4 2) Ungdomars utveckling och ledarskapets pedagogik Samband - kroppens utveckling och intresset för olika aktiviteter Tränarens beredskap för de aktivas fysiska utveckling. Ungdomarnas delaktighet och ansvar för delar av verksamheten - ett led i den psykiska och sociala utvecklingen. Skillnaden mellan flickor och pojkar. Konsekvenser av den egna synen i verksamheten. Att möta och leda ungdomarna med olika sinnen. Viktigt när man har ungdomar från andra länder i gruppen. Att bygga på ungdomars funktioner och inte på funktionshinder. 2 2:1 2:2 16 st 20-30, st - 3 3) Att vara en bra ledare och ledarskapets filosofi Det kloka ledarskapet. Ledaren som förebild. Fördelar och nackdelar? Vilja och engagemang de viktigaste förutsättningarna i ledarskapet. Ledarskap ets filosofi: - Ta tillvara barnets naturlig a kvaliteter - Skapa balans i ditt eget liv - Fokusera på färdigheter, inte resultat - Stärk ungdomarnas självkänsla och självförtroende 3 3:1 3:2 10 st st 1 st 2 4) Värden i att vara ledare och samverkan i ledarteam Egenvärden i ledarskapet. Att samverka i ledarteam. Att forma sin egen verksamhet. 4 4:1 4:2 10 st st 2 st ) En levande och attraktiv friidrottsverksamhet Helheten i verksamheten Verksamhetens format - Åldrar? Antal pass? Sociala aktiviteter? Fånga ögonblicket! Att ta hand om nybörjare 6 Tävlingsverksamhet för ungdomar Upplevelser är ett nyckelord Friidrott = individuella tävlingar och lagtävlingar Tävlingar kan genomföras i enkla former Klassindelning Hur lång tid är lagom? 6) Friidrottens r träningslära och träningsplanering Långsiktig utveckling få möta ny friidrott genom åren. Levande träning Träning i friidrottens grenar. Den fysiska träningen under dessa åldrar. Träningsplanering: Före och efter träningen - Träningspasset :1 :2 6 6: 1 6:2 11 st -60, st - 17 st 6 st 1 st Handbok för barn- och ungdomstävlingar, sid. 1-4, 6-8, st 13 st 2 st PT = Prioritet/Turordning beroende på hur många teman som totalt inryms kursen/kursdelarna. 4

5 Praktikpassen Första praktikpasset bör inledas med tema 1, d v s sprint. Beroende på hur mycket utbildningstid som sammantaget finns att tillgå så bör praktikteman därefter prioriteras bakifrån, d v s först tema 6 (häck, stav, slägga), därefter tema, tema 4 o s v. Turordningen mellan dessa teman kan dock vara en annan under själva utbildningen, där tema 6 med fördel kan avsluta hela utbildningen. Ovanstående innebär att de enklare grenarna kan genomföras i cirkelformen på hemmaplan. Praktikpassen bör indelas i följande två delar: A. Planera och genomför Levande träningspass. B. Utbildning i praktiska moment. A. Levande träningspass Även under praktikpassen rekommenderas en pedagogik motsvarande cirkelformen med hög deltagar- aktivitet. Levande träning är målet med ungdomsverksamheten och därför är tanken att klubbledarteamen under 1-1, timme planerar ett levande träningspass i de grenar/moment som finns i respektive av studieplanens praktikteman. Passet ska vara variationsrikt och innehålla övningar med grenens helhetsutförande (se boken sid 62-6). Den beskrivning som finns av levande träning i varje gren bör vara utgångspunkten och nyttjas i detta arbete. Innan planeringsuppgiften delas ut inför första praktikpasset bör utbildaren under ca 1-30 minuter gå igenom begreppen levande träning samt grenens helhetsutförande (sid 62-6). Därefter kan klubbteamen påbörja planeringen och då bör utgångspunkten för planeringen vara den egna hemmamiljön. Syftet är att passet ska prövas på den egna ungdomsgruppen på hemmaplan. Alla klubbteam redogör för hur deras pass är utformade och några av klubbteamen genomför sitt pass i förkortad version på övriga kursdeltagare under 1-1, timme. Därefter sker följande diskussion och analys; Blev passet levande? Svarade passet upp mot några av begreppen på sidan 62? Blev det t ex hög aktivitetsgrad, glädje, kamp, spänning, fick ungdomarna ta eget ansvar? B. Utbildning i praktiska moment Nedan följer ett antal praktiska moment som kan upplevas svåra att förstå vid genomläsning av boken. En genomgång av dessa moment bör ske när aktuell gren eller övrig träning utgör utbildningens tema. Någon av kursens utbildare kan svara för denna genomgång, alternativt kan man i enstaka grenar välja att ta hjälp av utomstående ungdomstränare. Det är viktigt att den som svarar för den praktiska utbildningen håller sig inom ramen för boken Friidrott för ungdom år. Att jobba mycket med teknikdetaljer för de yngre är inte prioriterat, varför kurstid ej lägges på att gå igenom grenarnas tekniska betoningar. Ett undantag från detta är de tre tekniska betoningarna som finns i sprint och även är återkommande i alla löpningar och i alla hopp. Dessa betoningar har därför en sådan betydelse att sprint är den enda gren i vilken vi går igenom de tekniska betoningarna.

6 Nedan följer en sammanfattning över vilka grenar och moment som är aktuella för praktisk utbildning. Tiden för genomgången kan variera från c:a 30 min till 1, timme. Tema 1 Sprint a) Genomgång av de tre tekniska betoningarna i sprint. b) Pröva att träna de tekniska betoningarna i en övningsbana. Tema 2 Höjd Genomgång av hoppsasteg (sid 160), sträckhopp (sid 160), upphoppsövning 4 (sid 161), landningsövning 3,4,6 (sid 161). Uppvärmning inför tävling Genomgång av sidokorslöpning (sid 246). Tema 3 Längd Genomgång av galoppsteg, löphopp, splithopp (sid 180). Kula Tema 4 Diskus Tema Tresteg Spjut a) Säkerhetsfrågor och alternativa ungdomsredskap i kula. b) Fattning och utkastväg, armbågen bakom kulan och kulan ej för högt upp på fingrarna, så att kulan rullar över fingrarna. c) Slagläge samt ansatsen. a) Säkerhetsfrågor och alternativa ungdomsredskap i diskus. b) Fattning, slagläge och ansatsen med rotation samt utkastväg. a) Genomgång av helhetsutförandet, med flacka hopp och isättning på hela foten. b) Genomgång av mångstegshopp (sid 186). a) Säkerhetsfrågor och alternativa ungdomsredskap i spjut. b) Fattning och en noga genomgång av utkastvägen. Informera att en felaktig utkastväg ofta leder till skador. c) Ansatsen med impulssteget. Rörlighet Genomgång av KAT-metoden (sid ). Mentala övningar Tema 6 Häck Stav Slägga a) Gå praktiskt igenom de mentala övningarna (sid 24) b) Låt deltagarna pröva att leda dessa övningar på varandra. a) Genomgång av redskap för häckträning. b) Genomgång av hur häcksteget går till (sid 12) samt stödövning 1b och 7. c) Gå igenom och betona att det är helhetsutförandet (se sid 63) som är det centrala i häcklöpning både för att utveckla häcklöpningen och för att det är roligt för ungdomarna. a) Genomgång av stavfattning och isättning av staven med rak överarm. b) Deltagarna får pröva stavhopp i inlärningsmodellen och pröva tränarens arbete med att dra staven in mot bädden. c) Diskussion om hur redskapsbehovet kan lösas i stavhopp. a) Säkerhetsfrågor och alternativa ungdomsredskap i slägga. b) Fattning och utkast. c) Rotationerna i slägga. 6