Löpkoordination och snabbhet 1,5. Styrketräning (skivstångsteknik) 2. Hoppkoordination och hoppstyrka 1,5
|
|
- Sten Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handledning för utbildning i de praktiska delarna F RIIDROTT F ÖR UNGDOM ÅR Denna handledning är till för FC och deras utbildare. Det är vår förhoppning att dessa med stöd av handledningen ska kunna forma den praktiska delen av rubricerade utbildning. Timfördelning för gemensamma praktiska inslag Innehåll Timmar Löpkoordination och snabbhet 1,5 Styrketräning (skivstångsteknik) 2 Rörlighetsträning 1 Hoppkoordination och hoppstyrka 1,5 Summa 6 Timfördelning för grengruppsutbildningen Grengrupp Timmar Sprint/häck Fördjupning i löpkoordination och snabbhet 1,5 Sprint 2 Stafett 1,5 Kort häck 3 Lång häck 1 Fördjupad träningslära, fysiologi och biomekaniska begrepp 1,5 Långsiktig utveckling för löpare (ev tillsammans med medel/långdistans) Summa 1 11,5 tim 1
2 Medel/lång Grenarnas karaktär, helheten och övergripande betoningar 15 min Fördjupning i löpkoordination och snabbhet 1 Levande träning 2 Teknikbeskrivning löpning 1,5 Teknikbeskrivning hinder 1 tim, 15 min Metodiska anvisningar och belastningsrekommendationer 1 Träningsformer 2 Fördjupad träningslära, fysiologi och biomekaniska begrepp 1,5 Långsiktig utveckling för löpare (ev. tillsammans med sprint/häck) 1 Summa 11,5 tim Hopp Fördjupning i hoppkoordination och hoppstyrka 1 Höjd 2,5 Stav 3,5 Längd 1,5 Tresteg 2 Fördjupad träningslära och biomekaniska begrepp 1 Summa 11,5 tim Kast Kastkoordination och kaststyrka 2 Kula 2 Diskus 1,5 Slägga 2,5 Spjut 2,5 Fördjupad träningslära och biomekaniska begrepp 1 Summa 11,5 tim 2
3 Löpkoordination och snabbhet Inspiratören/utbildaren ska genomföra en i huvudsak praktisk genomgång av rubricerade träning. Genomgången ska vara tydlig och behandla de viktigaste momenten. Inspiratören/utbildaren ska vid denna genomgång utgöra en förebild för kursdeltagarnas LÖPKOORDINATION ( en timme och 15 minuter för alla grengrupper ) Löpkoordinationens karaktär, dess betydelse för friidrottsgrenarna samt övergripande betoningar. Tekniska moment: Urval av metodiska anvisningar och stödövningar. Benens rörelsemönster Armarnas rörelse/armpendel Överkroppens läge tyngdpunkten Helhetsövningarna Accelerationslopp Stegringslopp Koordinationslopp SNABBHET ( 15 minuter för alla grengrupper ) Egenskapen snabbhet, dess betydelse för friidrottsgrenarna samt övergripande betoningar. Starter Fullfartslöpning Överhastighetslöpning 3
4 Hoppkoordination och hoppstyrka Inspiratören/utbildaren ska genomföra en i huvudsak praktisk genomgång av rubricerade träning. Genomgången ska vara tydlig och behandla de viktigaste momenten. Inspiratören/utbildaren ska vid denna genomgång utgöra en förebild för kursdeltagarnas HOPPKOORDINATION ( en timme och 15 minuter för alla grengrupper ) Hoppkoordinationens karaktär, dess betydelse för friidrottsgrenarna samt övergripande betoningar. Hoppkoordinativa grundövningar: Vid genomgången förevisas de tekniska betoningarna (kroppshållning, förspänningar, fotisättning, markkontakt, upphoppet, armarbetet) som gäller vid all hoppkoordinativ träning. Hoppsasteg Löphopp Sträckhopp Vristhopp Jämfotahopp Mångstegshopp Om tid finns: Genomgång av variationer av grundövningarna HOPPSTYRKA ( 15 minuter för alla grengrupper ) Hoppstyrkans karaktär, dess betydelse för friidrottsgrenarna samt övergripande betoningar. Hoppstyrkeövningar Horisontella Vertikala Skaderisken 4
5 Kastkoordination och hoppstyrka Inspiratören/utbildaren ska genomföra en i huvudsak praktisk genomgång av rubricerade träning. Genomgången ska vara tydlig och behandla de viktigaste momenten. Inspiratören/utbildaren ska vid denna genomgång utgöra en förebild för kursdeltagarnas KASTKOORDINATION ( två timmar endast för grengruppen kast ) Kastkoordinationens karaktär, dess betydelse för friidrottsgrenarna samt övergripande betoningar. Kastkoordinativa grundövningar: Genomgång av utgångsställningen och utförandet av de kastkoordinativa övningarna.. Vid genomgången behandlas de metodiska anvisningarna och de tekniska betoningarna som gäller samtliga kastkoordinativa övningar: Bakåtkast Framåtkast Inkast Slungkast Utstöt Tvåarmsstöt Om tid finns: Genomgång av variationer av grundövningarna KASTSTYRKA Kaststyrkans karaktär, dess betydelse för friidrottsgrenarna samt övergripande betoningar. Kaststyrkeövningar med olika redskap och principerna för val av vikter. Belastningsrekommendationer 5
6 Sprint/häck Inspiratören/utbildaren ska genomföra en i huvudsak praktisk genomgång av grengruppens grenar. Genomgången ska vara tydlig och behandla grenens viktigaste moment och faser. Inspiratören/utbildaren ska vid genomgången av praktiska delar som t ex det tekniska utförandet, stödövningar och olika träningsformer, utgöra en förebild för kursdeltagarnas FÖRDJUPNING I LÖPKOORDINATION OCH SNABBHET ( 1,5 timme) ( ev. tillsammans med medel/lång ) Genomför en fördjupning utifrån kursplanen på tidigare sida. SPRINT ( två timmar ) Gå igenom grenarnas karaktär, helheten och övergripande betoningar. Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar och stödövningar. Startfas Accelerationsfas 1 Accelerationsfas 2 Maximala fasen Fartminskningsfasen Om tid finns: Snabbhetsuthållighet Styrketräning för sprint STAFETT ( 1,5 timme, betoning på kort stafett ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar och stödövningar. Starten Accelerationslöpningen Växlingsformer Växlingsförfarandet Överlämnandet 6
7 Sprint/häck (forts) KORT HÄCK ( tre timmar ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, stödövningar och rörlighetsträning. Startställning Anlöpning Förberedelse för häckattack Häckattack Häckpassage/luftfas Stegens utformning och hastigheten under ett häcklopp LÅNG HÄCK ( en timme ) Teknikbeskrivning: Start och anlopp till första häcken Häcksteget och mellanstegslöpning samt mållöpning Rytmen (antal steg) till första häck Träning av lång häck FÖRDJUPAD TRÄNINGSLÄRA, FYSIOLOGI OCH BIOMEKANISKA BEGREPP ( 1,5 timme ) Genomför en fördjupning/repetition utifrån kursdel 1, i ovanstående ämnen. Välj delar som är av särskild vikt för grengruppen. I ämnet biomekanik behandlas viktiga delar som ej berördes i kursdel 1, d v s ett urval av begreppen på sid LÅNGSIKTIG UTVECKLING FÖR LÖPARE ( en timme ) ( Ev. tillsammans med medel/långdistans. Möjligen kan ytterligare tid då behövas.) Genomför en diskussion i någon form med kursdeltagarna om hur man ska hantera ungdomar som börjar få en inriktning mot löpning. Hur ska vi se specialiseringsprocessen för dessa ungdomar. Ska vi stimulera alla att träna mycket snabbhet och löpkoordination? Ska vi stimulera alla att träna uthållighet? Kan vi se alla dessa ungdomar som en enda löpargrupp? När och hur kan vi som tränare eller ungdomarna själva bedöma vad de har talang inom? När ska ungdomarna inriktas sig mot sprinterhållet eller mot medeldistanshållet? Hur ska den fortlöpande specialiseringsprocessen se ut? Hur tar vi tillvara ungdomarnas egen vilja och önskemål? Hur ser vi till att alla ungdomar upplever träningen stimulerande och rolig? 7
8 Medel- och långdistans Inspiratören/utbildaren ska genomföra en i huvudsak praktisk genomgång av grengruppens grenar. Genomgången ska vara tydlig och behandla grenens viktigaste moment och faser. Inspiratören/utbildaren ska vid genomgången av praktiska delar som t ex det tekniska utförandet, stödövningar och olika träningsformer, utgöra en förebild för kursdeltagarnas FÖRDJUPNING I LÖPKOORDINATION OCH SNABBHET ( en timme ) ( ev. tillsammans med sprint/häck, som dock har 1,5 timme till denna del ) Genomför en fördjupning utifrån kursplanen på tidigare sida. GRENGRUPPENS GRENAR ( 15 minuter ) Grenarnas karaktär, helheten och övergripande betoningar. LEVANDE TRÄNING ( 2 timmar ) Gå igenom de olika delarna som finns upptagna under levande träning. Varierad träning Rolig träning och roligt på träningen Snabbhet Stafetter Behålla lekfullheten Kamratskap Den aktive i centrum TEKNIKBESKRIVNING LÖPNING ( 1,5 timme ) Gå igenom löpningens tekniska moment. Avspänd löpning Naturlighet Kroppshållning Rytm och löplinje TEKNIKBESKRIVNING HINDER ( en timme och 15 minuter ) Gå igenom hinderlöpningens tekniska moment. Vanliga hinder Vattenhinder 8
9 Medel- och långdistans (forts) METODISKA ANVISNINGAR OCH BELASTNINGSREKOMMENDATIONER ( en timme ) Gå igenom de metodiska anvisningarna och belastningsrekommendationerna. TRÄNINGSFORMER ( 2 timmar ) Gå igenom de olika träningsformerna teoretiskt. Pröva ett urval av dem praktiskt. Distansträning Intervallöpning Fartlek Sprint- och snabbhetsuthållighet Löpstyrka Kombipass Löppass med teknikinriktning Övningsformer för hinderlöpning Våtväst Andra idrotter, lekar och bollspel FÖRDJUPAD TRÄNINGSLÄRA, FYSIOLOGI OCH BIOMEKANISKA BEGREPP ( 1,5 timme ) Genomför en fördjupning/repetition utifrån kursdel 1, i ovanstående ämnen. Välj delar som är av särskild vikt för grengruppen. I ämnet biomekanik behandlas viktiga delar som ej berördes i kursdel 1, dvs. ett urval av begreppen på sid LÅNGSIKTIG UTVECKLING FÖR LÖPARE ( en timme ) ( Ev. tillsammans med sprint/häck. Möjligen kan ytterligare tid då behövas. ) Genomför en diskussion i någon form med kursdeltagarna om hur man ska hantera ungdomar som börjar få en inriktning mot löpning. Hur ska vi se specialiseringsprocessen för dessa ungdomar. Ska vi stimulera alla att träna mycket snabbhet och löpkoordination? Ska vi stimulera alla att träna uthållighet? Kan vi se alla dessa ungdomar som en enda löpargrupp? När och hur kan vi som tränare eller ungdomarna själva bedöma vad de har talang inom? När ska ungdomarna inrikta sig mot sprinterhållet eller mot medeldistanshållet? Hur ska den fortlöpande specialiseringsprocessen se ut? Hur tar vi tillvara ungdomarnas egen vilja och önskemål? Hur ser vi till att alla ungdomar upplever träningen stimulerande och rolig? 9
10 Hopp Inspiratören/utbildaren ska genomföra en i huvudsak praktisk genomgång av grengruppens grenar. Genomgången ska vara tydlig och behandla grenens viktigaste moment och faser. Inspiratören/utbildaren ska vid genomgången av praktiska delar som t ex det tekniska utförandet, stödövningar och olika träningsformer, utgöra en förebild för kursdeltagarnas FÖRDJUPNING I HOPPKOORDINATION OCH HOPPSTYRKA ( en timme ) Genomför en fördjupning utifrån kursplanen på tidigare sida. HÖJD ( 2,5 timme ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, belastningsrekommendationer, redskap och säkerhet samt stödövningar. Anlopp Upphopp Ribbpassagen Landning STAV ( 3,5 timme ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, belastningsrekommendationer, redskap och säkerhet samt stödövningar. Anlopp Isättning/upphopp Rotationsfas Kroppsuträtning, vändning och frånskjut Ribbpassage och landningen 10
11 Hopp (forts) LÄNGD ( 1,5 timme ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, samt stödövningar. Anlopp Uthopp Ribbpassagen Landningen TRESTEG ( 2 timmar ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, belastningsrekommendationer, redskap och säkerhet samt stödövningar. Anlopp Uthopp från plankan Andra och tredje steget Luftfärd i tredje steget och landning Rätlinjighet och undvik skruv Enkel eller dubbel armpendling Gå igenom coaching av anloppet vid träning och tävling. FÖRDJUPAD TRÄNINGSLÄRA OCH BIOMEKANISKA BEGREPP ( en timme ) Genomför en fördjupning/repetition utifrån kursdel 1, i ovanstående ämnen. Välj delar som är av särskild vikt för grengruppen. I ämnet biomekanik behandlas viktiga delar som ej berördes i kursdel 1, dvs. ett urval av begreppen på sid
12 Kast Inspiratören/utbildaren ska genomföra en i huvudsak praktisk genomgång av grengruppens grenar. Genomgången ska vara tydlig och behandla grenens viktigaste moment och faser. Inspiratören/utbildaren ska vid genomgången av praktiska delar som t ex det tekniska utförandet, stödövningar och olika träningsformer, utgöra en förebild för kursdeltagarnas KASTKOORDINATION OCH KASTSTYRKA ( 2 timmar ) Se kursplan kastkoordination och kaststyrka KULA ( 2 timmar ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, säkerhet och stödövningar. Fattning Ansats glidsteg Utstöt glidsteg Ansats rotationsteknik Utstöt rotationsteknik DISKUS ( 1,5 timme ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, säkerhet och stödövningar. Ansats Utkast 12
13 Kast (forts) SLÄGGA ( 2,5 timmar ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, säkerhet, redskap och utrustning samt stödövningar. Fattning Försvängar Rotationer Utkast Om tid finns: Vinterträning Speciell rörlighet SPJUT ( 2,5 timmar ) Teknikbeskrivning: Urval av metodiska anvisningar, belastningsrekommendationer, säkerhet samt stödövningar. Ansatslöpning Spjutnedtagning Impulssteg Utkast Andra viktiga detaljer Kastarens personliga stil Styrkeövningar i spjut Speciell rörlighet FÖRDJUPAD TRÄNINGSLÄRA OCH BIOMEKANISKA BEGREPP ( en timme ) Genomför en fördjupning/repetition utifrån kursdel 1, i ovanstående ämnen. Välj delar som är av särskild vikt för grengruppen. I ämnet biomekanik behandlas viktiga delar som ej berördes i kursdel 1, dvs. ett urval av begreppen på sid
Hoppkoordinationsträningen grundar sig på ett antal övningar som ligger som bas och som sedan kan varieras och utvecklas.
Söndagen den 17 nov 2013 Dalarnas Friidrottsförbund Grunderna i hopp Friidrott består av löpning, hopp och kast. Hoppgrenarna är fyra till antalet, längd, tresteg, höjd och stav. Alla fyra är komplexa
Läs merFrån Svenska Friidrottsförbundets sida rekommenderas följande utformning:
Utbildningshandledning F R I I D R O T T F Ö R U N G D O M 1 0-1 4 Å R Denna handledning är till för FC och SDF samt deras utbildare. Förhoppning är att dessa med stöd av handledningen ska kunna forma
Läs merFRIIDROTT ÅR Utbildningshandledning
FRIIDROTT 10-12 ÅR Utbildningshandledning UNGDOMSTRÄNARE STEG 1 Kursen Friidrott 10 12 år är en del av friidrottens nya kurssteg Ungdomstränare steg 1, som består av tre olika kurser som ungdomstränare
Läs merTräningsprogram för olika grenar
Träningsprogram för olika grenar Här följer ett antal träningsprogram som samtliga har fokus på grenteknisk och koordinativ utveckling. Kombinera gärna dessa program med något av specialprogrammen för
Läs merFRIIDROTT ÅR Utbildningshandledning
FRIIDROTT 12-14 ÅR Utbildningshandledning UNGDOMSTRÄNARE STEG 1 Kursen Friidrott 12 14 år är en del av friidrottens nya kurssteg Ungdomstränare steg 1, som består av tre olika kurser som ungdomstränare
Läs merHandledning för 4 dagar (Används när kursdeltagarna går Grund utbildning för tränare som en integrerad del av Friidrott år.)
Utbildningshandledning för Friidrott 10 12 år Handledning för 4 dagar (Används när kursdeltagarna går Grund utbildning för tränare som en integrerad del av Friidrott 10 12 år.) Kursen Friidrott 10 12 år
Läs merUtvecklingsplan från 7år- senior Den röda tråden
Utvecklingsplan från 7år- senior Den röda tråden 1 Här presenterar LGIF vilka mål vi har med vår barn och ungdomsträning och hur träningen bör utvecklas under träningsåren. Utvecklingsplan från 7år till
Läs merUtbildningsplan tra nare (7-17 a r) (Turebergs FK, Hammarby IF, Täby IS, IFK Lidingö friidrott)
Utbildningsplan tra nare (7-17 a r) (Turebergs FK, Hammarby IF, Täby IS, IFK Lidingö friidrott) 1 Introduktion till friidrott Friidrottens föräldrautbildning är en nätbaserad utbildning för föräldrar till
Läs merSpeciella övningar för inlärning av häcklöpning.
I Tränarforum nr 4 1999 presenterades två artiklar av Johannes Hücklekhemkes filosofi gällande häckträning i detta nummer tittar vi på de speciella övningsformerna för inlärning av häcklöpning. Med vänlig
Läs merLÄNGDHOPP från talang till världselit - vad krävs - my way. fredag 6 december 13
LÄNGDHOPP från talang till världselit - vad krävs - my way Leif Dahlberg Friidrottstränare ca 30 år Träningschef SFIF Förbundskapten SFIF Träningschef IF Göta/MAI Tränings/Talangchef Sparta-Danmark Projekt/utvecklingschef
Läs merSkapa aktiviteter där alla barn är aktiva undvik långa köer. Skapa variation i innehållet utgångspunkten är rörelseglädje och kul verksamhet
Grundläggande principer för träningspasset: Skapa aktiviteter där alla barn är aktiva undvik långa köer. Skapa variation i innehållet utgångspunkten är rörelseglädje och kul verksamhet Välj lekar och övningar
Läs merSläggkastning år. Falun Okt 2015 Mattias Jons
Släggkastning 14 17 år Snacka ihop er 2 min... Innehåll Fysiska krav 14-17år, Biomekanik, Intensitet och Volym. Teknik a. Positioner, Stil och Biomekanisk Fakta b. Kraftöverföring / Rörelsen c. Coaching
Läs merInnehåll. Att vara ny 3. Vad är intropass? 3. Genomförande 3. Att leda träningarna 4. Viktiga egenskaper 4. Upplägg 4. Effektivisera träningen 5
I N T R O P A S S I N T R O P A S S Innehåll Att vara ny 3 Vad är intropass? 3 Genomförande 3 Att leda träningarna 4 Viktiga egenskaper 4 Upplägg 4 Effektivisera träningen 5 Informationsblad 5 Träningsprogram
Läs merFakta om friidrott VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRAL INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRAL INNEHÅLL SOM TRÄNAS
ANN-CHARLOTTE EKENSTEN Sidan 1 Fakta om friidrott Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken presenterar de olika grenarna inom friidrott, hur de går till och dess regler. I boken presenteras även några
Läs merFriidrottsskola 2012 Sid 2
Friidrottsskola 2012 Sid 2 Svensk Friidrott 2012 Häftet får skrivas ut, kopieras och distribueras fritt i alla föreningar som arrangerar friidrottsskola. Foto omslag: Daniel Bergin, Louise Persson Foton
Läs merKari Kiviniemi Spjuttränare Södertälje IF
Kari Kiviniemi Spjuttränare Södertälje IF Innehåll Teori Grundläggande biomekanik Grunder i spjutkastningens teknik Spjutkastets tre grundfaser Praktik Teknikgenomgång Teknikövningar/Drills Kastlängd biomekaniska
Läs merHandledning för teoretiska teman
Handledning för teoretiska teman F RIIDROTT F ÖR UNGDOM 1 4-17 ÅR Denna handledning är till för FC och deras utbildare. Det är vår förhoppning att dessa med stöd av handledningen ska kunna forma utbildningsaktiviteter
Läs merTräningsprogram må 19 okt. sö 15 nov.
Team Athletic Design www.athleticdesign.se/athletics/ifk Anders Hansson Ola Hansson Martin Carlström Björn Petersson 0703-828374 046-158725 046-157689 0733-149689 anders@athleticdesign.se ola@athleticdesign.se
Läs merExplosiv Fotbollsträning
Snabbhet och explosivitet Snabbhet är en mycket viktig fysisk egenskap för alla fotbollsspelare och fotbollsspecifik snabbhet är beroende av ett bra samspel mellan ett antal faktorer, t ex koordination,
Läs merTRÄNINGSFAKTORER - spjut
TRÄNINGSFAKTORER - spjut Förkortningar: Stadier: US PS HPS Uppbyggnadsstadiet Prestationsstadiet Högprestationsstadiet Träningsårets perioder: F1 F2 F3 T Ö Förberedelseperiod 1 (allmän grundinriktning)
Läs merSNABBHETSTRÄNING. Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching
SNABBHETSTRÄNING Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching VAD ÄR SNABBHET? Muskulaturens förmåga att på kortast möjliga tid skapa största möjliga hastighetsförändring.
Läs merTräningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2015/2016
Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2015/2016 Work hard, Be nice. And have fun! En träning skall alltid innehålla dessa komponenter: Uppvärmning 15 min Fysprogram 30 min Tennis x min Återhämtning
Läs merSvensk friidrotts utbildningsstege 1: KULA
Svensk friidrotts utbildningsstege 1: KULA KULA: Gemensamt för rotationsteknik och glidteknik Inledning I kulstötning finns två vitt skilda tekniker, glidstil, eller också kallat O'Brien-stil, och rotationsstil.
Läs merTRÄNINGSINSTRUKTIONER
I. Träningsinstruktioner för 13-15 år Teknik (Koordination) I den här åldern inleds den grentekniska skolningen på allvar. Från att i åldern 6-9 haft fokus på motorisk träning och i åldern 10-12 på koordinativ
Läs merStegvis teknikutveckling gren för gren för 7-12år
Stegvis teknikutveckling gren för gren för 7-12år Annica Sandström Barn som börjar med en idrott har alltid förväntningar på vad de ska göra, till exempel få pröva på friidrottens grenar på "riktigt" även
Läs merTRÄNARUTBILDNING. Coach academy
TRÄNARUTBILDNING Coach academy LEDORD INOM RESP UTBILDNINGSSTEG 21 år -> HIGH PERFORMANCE PLANERING MOT PRESTATION VID INTERNATIONELLA MÄSTERSKAP 21år -> SENIORTRÄNARE OPTIMERING MOT MÄSTERSKAP 18-20 år
Läs merTräning motionär (första veckoprogrammet av 4)
Träning motionär (första veckoprogrammet av 4) Alla program är anpassade utifrån förutsättningar som REHAB, barn & ungdomsträning, senior, motionär, prestation, samt stavgympa. En bra förutsättning för
Läs merHöjdhopp. ur ett floppande perspektiv. Bo-Gunnar Bogges. sammanställt av
Höjdhopp ur ett floppande perspektiv sammanställt av Bo-Gunnar Bogges 1 Höjdhopp ur ett floppande perspektiv När Richard Dick Fosbury vid OS i Mexico 1968 för första gången visade upp sin floppande stil
Läs merUNGDOMSTRÄNING. 9-13 år. Handledning Ämnesdel 2009-02-03
UNGDOMSTRÄNING 9-13 år Handledning Ämnesdel 2009-02-03 1 TIMPLAN Innehåll Timmar Teknikutveckling, och mekanik 7 Träningslära 4 Kost och näringslära Ledarskap, föräldrakontakter 4 Tävling och regler 1
Läs merDen Röda Tråden en modell för träning och tävling i Tjalve friidrott
Den Röda Tråden en modell för träning och tävling i Tjalve friidrott Röda Tråden - att utvecklas inom Tjalve Norrköping friidrott. Röda Tråden en tränings- och tävlingsmodell inom Tjalve friidrott. Tanken
Läs merTerminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1
HT 2014 ÅK1 Samarbetslekar. Friluftsliv, orientering, slagbollspel, skogslek, frisbee Orientering: Titta på en massa olika kartor V. 38 Friidrott (stafett). * utomhus * V. 39 Friidrott (löpning). * utomhus
Läs merTidsprogram VSM Fredag ***************************** ( xx) = antal anmälda Ver. 10
Tidsprogram VSM Fredag 140725 140713 ***************************** ( xx) = antal anmälda 140708 Ver. 10 Tid Löpning Längd A läktaren 11.00 M35-40 400m H (1+5) /91,4/ 11.10 M45 400m H (5) /91,4/ 11.20 M50-55
Läs merTräningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2014/2015
Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2014/2015 Work hard, Be nice. And have fun! En träning skall alltid innehålla dessa komponenter: Uppvärmning 15 min Fysprogram 30 min Tennis x min Återhämtning
Läs merPolicyn för elitstöd gäller tills vidare och kan endast förändras genom styrelsebeslut.
Sida 1 av 5 POLICY ELITSTÖD Thoren Track and Field värnar om att alla medlemmar ska kunna utöva friidrott på sin nivå och utifrån sina förutsättningar. För att hjälpa till att möjliggöra för de aktiva
Läs merIFK Lidingö Friidrott Grenkompendier
IFK Lidingö Friidrott Grenkompendier Sprint Häck Längd Tresteg höjd Kula Diskus Spjut Stav KULA Kulstötning är en gren för alla. Kulstötning utvecklar kvalitéer för många andra grenar i friidrotten såsom
Läs merFriidrott Deltagit i förekommande friidrottsgrenar med resultat i kula, längd, höjd, 100 m, 1000 m.
Godkänd i åk. 7 Deltaga i den ordinarie undervisningen, inkl. friluftsdagar, efter förmåga. Måttot gör så gott du kan är vägledande. Vid skada/infektion kunna vara läraren behjälplig eller utöva praktiskt/teoretiskt
Läs merPassbeskrivning. Jympa och annan gruppträning
Passbeskrivning Jympa och annan gruppträning Jympa Soft Rörelsevalet är lätt att hänga på. Passet genomsyras av en hållningsbefrämjande medvetenhet som ger en säker och effektiv träning. Att bibehålla
Läs merI K I V I N I E M L E G. S J U K G Y M N A S T K A R I K I V I N I E M I L E G. S J U K G Y M N A S T K A S T T R Ä N A R E I S Ö D E R T Ä L J E I F
HÅLLBAR K A RTRÄNING I K I V I N I E M L E G. S J U K G Y M N A S T K A R I K I V I N I E M I L E G. S J U K G Y M N A S T K A S T T R Ä N A R E I S Ö D E R T Ä L J E I F HÅLLBAR TRÄNING - INNEHÅLL Generella
Läs merFRIIDROTT 7-10 ÅR Utbildningshandledning
FRIIDROTT 7-10 ÅR Utbildningshandledning TVÅ DAGAR + HEMUPPGIFTER UTBILDNINGAR FÖR BARNLEDARE I FRIIDROTT Det finns två kurser som Svensk Friidrott varmt vill rekommendera för ledare i friidrottsverksamhet
Läs merSträvansmål för de olika arbetsområdena.
Idrott och hälsa Glanshammars skola Glanshammar Lokal kursplan i idrott och hälsa Glanshammars skola, Åk 6 9 Glanshammar Ämnet skall ge förutsättningar och möjligheter att eleven: - utveckla sina fysiska,
Läs merSOMMARTRÄNINGSPROGRAM 2019
SOMMARTRÄNINGSPROGRAM 2019 Sommarträningsprogram för klubbens tävlingsspelare i U11 - U13 spelare respektive U15 U19 spelare. Vi ber er föräldrar att hjälpa era barn (framför allt U11 och U13) följa det
Läs merSPELARUTBILDNINGSPLANEN SOM FÖLJER ÄR DET SOM VI ARBETAR MED I BARN- OCH UNGDOMSFOTBOLLEN GÄLLANDE TRÄNING/UTVECKLING
5. Spelarutbildningsplan 5.1 Barn- och Ungdomsfotboll Barn och ungdomsfotboll är kärnverksamheten i vår fotbollsförening. Ju bättre förutsättningar man kan erbjuda fotbollsintresserade barn- och ungdomar
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap andra redskap. Olika idrotter, inomhus utomhus, samt danser
Läs merSidhopp med bålrotation
grundmotorik Grundmotorik Grundmotorik är de rörelser man lär sig som barn, t ex krypa, hoppa, kasta och koordinera. Alla dessa rörelser är grundläggande för att senare i livet kunna utveckla andra och
Läs merenkelhet Idrott för barn ska i första hand bedrivas under enkla former i närområdet.
livslångt intresse Idrott för barn och ungdomar ska utformas så att de kan lära sig idrotten och få ett livslångt intresse för idrott och fysisk aktivitet. Idrott för barn och ungdomar ska inriktas på
Läs merFOOTBALLL ACADEMY 6-9 2011-11-15
ANNERSTA FOOTBALLL ACADEMY Annerstaskolan Kursplan Fotboll Åk 6-9 STRIVE TO BE THE BEST 1 2011-11-15 Fotboll Kursplan Fotboll Ämnets syfte Grundskolans utbildning i fotboll syftar till att fördjupa och
Läs merTony Kumpula
Tony Kumpula 0922-10175 070-3131866 Tony.kumpula@haparanda.se KULSTÖTNING PRAKTIK MEDICINBOLL "När man klarar av att utföra övningarna med medicinboll, kan man börja använda kulor istället" 1. FRAMÅTSTÖT
Läs merSmå barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.
Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav
Läs merUTBILDNINGSKATALOG. SKÅNES FRIIDROTTSFÖRBUND Våren 2012
UTBILDNINGSKATALOG SKÅNES FRIIDROTTSFÖRBUND Våren 2012 Illustrationerna & omslagen ovan är hämtade ur Friidrott för barn samt Grundträning i friidrott 10-14 år från SISU Idrottsböcker. UTBILDNINGSPLAN
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap andra redskap. Olika idrotter, inomhus utomhus, samt danser
Läs merTräningslära. De första fotbollsstegen - för barn i åldrarna 5-16 år
De första fotbollsstegen - för barn i åldrarna 5-16 år Sätt leken i centrum! Att göra träningen rolig och lekbetonad är det viktigaste när det handlar om att träna barn och ungdomar eftersom lek i olika
Läs merAnalys av häcklöpning Sammanställt av Benke Blomkvist
Analys av häcklöpning Sammanställt av Benke Blomkvist 1 Kort häck Tekniska hänsyn i häcklöpning Kort häck måste ses som en sprintgren och med denna utgångspunkt kan man fastlägga att acceleration såväl
Läs merFriidrottsskolan för äldre aktiva eller andra ledare i klubben
Att leda Eftersom du har valt att ta del av det här häftet som handlar om att leda en friidrottsskola är du antagligen verksam i en klubb som har bestämt sig för, eller åtminstone funderar på, att arrangera
Läs merVälkomna till mitt. Allsidigt tränad hanterar fler situationer. Sportsbasics.com. All Träning Är Preparering För Tävling (och livet)
Allsidigt tränad hanterar fler situationer Randers 11 juni All Träning Är Preparering För Tävling (och livet) Det spelar ingen roll hur duktig du är om du är skadad... Välkomna till mitt Träning - Föreläsning
Läs merIdrott och Hälsa. Rytm & rörelse
Idrott och Hälsa Rytm & rörelse Idrott och Hälsa - Rytm och rörelse Checklista Att sätta ihop ett rytm och rörelsepass 1. Gör en grovplanering Bestäm vilka som ska ta med musik till skolan. Fundera på
Läs merVälkomna till KM Tävlingskommittén
Funktionärs-PM KM söndagen den 14 maj 2017 Stort tack för att du ställer upp som funktionär på KM! Utan din hjälp skulle inte tävlingen kunna genomföras. Samling för grenledare vid sekretariatet klockan
Läs merSSLK Sommarträning U14:1 19/20
SSLK Sommarträning U14:1 19/20 Schema KONDITIONSTRÄNING Aerob träning 1 (A1) Lågintensiv kontinuerlig belastning 55-65% av VOmax. Arbetstid 60-120min. Välj en ganska jämn terräng som tillåter ett kontinuerligt
Läs merTräningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll
Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Detta dokument är en bilaga till Riktlinjer för träning och beskriver hur ett träningsprogram kan läggas upp, vad man ska tänka på under övningarna
Läs merFM-resultatgränser 2017
FM-resultatgränser 2017 Finlands Friidrottsförbund Tävlingsutskottet Resultatgränser till utomhus FM tävlingar 2017 Fastslagna i tävlingsutskottet 28.2.2017 Ändringar sen 2016 med bold text Startdatum
Läs merTRAMPETTHOPPETS FASER
Truppgymnastik Trampett steg 1 Deltagarmaterial UTFÖRANDE OCH METODIK TRAMPETTHOPPETS FASER Anlopp Anloppets syfte är att skapa så mycket kraft/energi som möjligt till hopparens träff i trampetten. Anloppet
Läs merHandledning för helgkurs
Utbildningshandledning för Friidrott 7 10 år Handledning för helgkurs Det finns två kurser som Svensk Friidrott varmt vill rekommendera för ledare i friidrottsverksamhet för barn i åldrarna 7 10 år: 1.
Läs merFriidrottsträningar och läger
Friidrottsträningar och läger 2017-2018 Här kommer en översikt på de träningsgrupper och läger som ordnas för ÖID friidrottande ungdomar under kommande träningsår. Längst ner kommer också en teckenförklaring,
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser
1 Centralt innehåll tema 4: Åk 6 Åk 7-9 Rörelse Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt
Läs merSommarträningsprogram för BSK P
Sommarträningsprogram för BSK P00 2015 Varje träningspass är upplagt för att ta 45 60 minuter där syftet är att vänja kroppen vid regelbunden träning utan att belasta en växande 14/15 åring med annat än
Läs merTräningsläger KFUM Arvika Friidrott. Viksvallen 2006-05-06/07
http://www.arvikafriidrott.se Träningsläger KFUM Arvika Friidrott Viksvallen 2006-05-06/07 Träningsgrupp Höjdhopp Dokumentation Presentationen Höjdhopp av Bengt Jönsson Hopp&Kärlek av Yannick Tregaro HIGH
Läs merHandledning för kursupplägg med två separata dagar + tid att arbeta med hemuppgifter
Utbildningshandledning för Friidrott 7 10 år Handledning för kursupplägg med två separata dagar + tid att arbeta med hemuppgifter Det finns två kurser som Svensk Friidrott varmt vill rekommendera för ledare
Läs merÖVNINGARNA I STJÄRNJAKTEN 2016
ÖVNINGARNA I STJÄRNJAKTEN 2016 Stjärnjakten består av övningar som är åldersanpassade för prepubertala barn, är allsidiga och med en lekfull inriktning. arnen får träna på grundläggande fysiska färdigheter.
Läs merMaximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.
Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå. Maximalstyrkefaktorn är väldigt avgörande för prestationen på elitnivå. Sedan skiljer det givetvis mellan olika idrotter hur stark man
Läs merStockholmskampen i friidrott år Inbjudan/PM
Stockholmskampen i friidrott 12-13 år 2016 Inbjudan/PM Vi fortsätter succén Stockholmskampen för 12- och 13-åringar i sex av Stockholms större friidrottsklubbar. Tävlingen består av fyra deltävlingar och
Läs merJag en individuell idrottare. 1. Bra träning
1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför
Läs merGrentekniker. Grundläggande principer för träningspasset: 1. Uppvärmning lekar, övningar mm
Grentekniker Grundläggande principer för träningspasset: - Skapa aktiviteter där alla barn är aktiva undvik långa köer. - Skapa variation i innehållet utgångspunkten är rörelseglädje och kul verksamhet
Läs merONCIRI-Normkritisk innovation
ONCIRI-Normkritisk innovation Forskningsprojekt nya idrottsredskap och idrottsmaterial i skolämnet idrott och hälsa. Lars Kristén och Bodil Klingvall Projektgruppen Rantzows sport AB Unisport Lotta Havdrup
Läs merTRÄNINGSINSTRUKTIONER
I. Träningsinstruktioner för 10-12 år Teknik (Koordination) Åldern 10 till 12 år brukar kallas för den motoriska guldåldern, eftersom barn i den här åldern är särskilt mottagliga för inlärning av koordination
Läs merÖvningar skidteknik klassiskt
Övningar skidteknik klassiskt Uppvärmning Tävling på plats - Samla alla i en ring. Lek att ni åker en riktig skidtävling. Hitta på vad som kommer utefter banan - diagonala på platten, staka, spring uppför
Läs merHeleneholms IF instruktionsguide vid friidrottstävlingar
Heleneholms IF instruktionsguide vid friidrottstävlingar Innehåll 1. Värt att tänka på inför en tävling... 3 1.1 Läs tävling-pm... 3 2. Klubbprofil & Material... 4 2.1 Klubbkläder... 4 2.2 Spikskor...
Läs merTRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte
TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kroppsliga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa och livsstil Friluftsliv och utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och
Läs merRiksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott
Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Alla barn och ungdomar
Läs merKNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL
KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning
Läs merFriidrottsträningar och läger
Friidrottsträningar och läger 2017-2018 Här kommer en översikt på de träningsgrupper och läger som ordnas för ÖID friidrottande ungdomar under kommande träningsår. Längst ner kommer också en teckenförklaring,
Läs merELIT GÖTEBORG DEN MEST ATTRAKTIVA FRIIDROTTSMILJÖN I SVERIGE
ELIT GÖTEBORG DEN MEST ATTRAKTIVA FRIIDROTTSMILJÖN I SVERIGE Visionen är att Göteborg ska ha den mest attraktiva friidrottsmiljön i Sverige BAKGRUND På distriktsårsmötet 2009 beslutade Göteborgsklubbarna
Läs merRiksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott
Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Alla barn och ungdomar
Läs merHisingens IK, J20 Sommarträning 2018
Hisingens IK, J20 Sommarträning 2018 Varje vecka ska utöver stående pass följande övningar genomföras: 250 knäböj 250 utfall med inåt roterad fot (Utåt-roterat för målvakter) 250 sidoutfall 250 sidoplankslyft
Läs merLöpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp
Löpning kvalitet Löpning kvalitet är ett pass utomhus där vi primärt tränar kondition och skapar förutsättningar för effektiv, utvecklande och rolig löpning. Inom Löpning kvalitet har vi ett brett utbud:
Läs merSkillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck
Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck Efter 40 års tränande med dels på mig själv och alla jag tränat de senaste 30 åren är det dags att göra en analys av dessa tre övningar. Alla övningarna
Läs merDans och rörelse till musik
Jag kan hitta "ettan" i taktfast musik. Jag kan oftast utföra enkla röresler i takt till musik som är långsam och taktfast. Takt & rytm Dans och rörelse till musik Jag kan ofta utföra mer komplexa röresler
Läs mersvensk friidrotts utbildningar Utbildningsutbud inom Svensk Friidrott 2013-2014
svensk friidrotts utbildningar Utbildningsutbud inom Svensk Friidrott 2013-2014 Innehåll Svensk friidrotts utbildningar 3 Vilken utbildning borde jag gå? 4 Organisation Friidrottens organisationsledare
Läs merFöljande underliggande mål ligger till grund för det övergripande målet:
Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Personlig Tränare Kursen syftar på samhällsnivå till att höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt till att medverka till en god folkhälsa På individnivå
Läs merTränings- och tävlingslära 2, 100 poäng
Kursplan SPETRÄ02, senast uppdaterad 2017-08-28 Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: 1. Fördjupning i kroppens anatomi och fysiologi,
Läs merInnan nicken. Nickteknik
Innan nicken Titta upp före du får bollen så du ser alternativen för pass eller avslut Du ser hur och vart du ska nicka och vilken typ av nick du ska använda Vid nick mot mål ser du målvaktens position
Läs merELITBIDRAG RUTINER I SAMBAND MED ELITBIDRAG
ELITBIDRAG RUTINER I SAMBAND MED ELITBIDRAG Detta häfte riktar sig till dig som är aktiv i KFUM Örebro Friidrott och erhåller elitbidrag. I häftet återfinns de regler, rättigheter och skyldigheter som
Läs merHur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?
Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? En mycket viktig muskelgrupp när det gäller hopp och löpförmåga är vadmuskeln(m Triceps surae). Muskeln består av tre delar a) Tvillningvadmuslen ( M Gastrocnemius)
Läs merMaxa. din simträning. NY BOK beställ idag
Maxa din simträning NY BOK beställ idag Älska att simma Oavsett om du simmar i motionssyfte eller har tävlingsambitioner vill du känna att du utvecklas - orka lite längre, simma lite fortare. Tanken med
Läs merSkridskoteknik för BandyKul. Håkan Södergren UNIK BandyKul
Skridskoteknik för BandyKul Håkan Södergren UNIK BandyKul Tänkvärt om barn och BandyKul Om man övar på för svåra övningar och rörelser som barnen inte är mogna för, tycker de att träningen är tråkig. Risken
Läs merKLUBBPAKETET Utbildning
KLUBBPAKETET Utbildning 0 Svenska Skidförbundets Alpina Utbildningar Svenska Skidförbundets alpina utbildningar vänder sig till tränare samt andra ledare och funktionärer i klubben. Svensk Alpin Tränarutbildning
Läs merDe tävlingsformer som finns i häcklöpning är, kort häck m och lång häck m.
Häcklöpning De tävlingsformer som finns i häcklöpning är, kort häck 60-110 m och lång häck 300-400 m. Inomhus löpes 60 m häck. I de flesta mångkamperna ingår också kort häck som obligatorisk gren. De olika
Läs merÖVNINGSBANK Löpskolningsövningar: Vad tänker du på när du kör löpskolning? Tänk på 90-90 grader i alla leder; höft, knä, fot- och armbågsled
ÖVNINGSBANK Löpskolningsövningar: Vad tänker du på när du kör löpskolning? Tänk på 90-90 grader i alla leder; höft, knä, fot- och armbågsled Vristjogg (tripping) börja på stället och jobba med vristen
Läs merGlöm inte av att ha en underbar sommar, så ses vi v.30 Mvh Tränarna
Hej! För att underhålla och bibehålla formen du kämpat dig till under vintern och våren gäller det att hålla igång även under sommaren. Vad som är bra är att det räcker med 3 pass i veckan för att just
Läs merAnnika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma
Annika Palmqvist Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma Fysträning för golfspelare Scorekortet avslöjar din fysik! Har du
Läs merStuds. Gefle Gymnastikförening
Studs DOCUMENT INDEX 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Studs projektet... 4 2.1 Genomförd aktivitet... 4 2.2 Ekonomisk redovisning och tidsåtgång... 5 2.3 Lärdomar... 6 3. Övningar... 7 3.1 Trampett... 7 3.2
Läs mer