Handledning för helgkurs

Transkript

1 Utbildningshandledning för Friidrott 7 10 år Handledning för helgkurs Det finns två kurser som Svensk Friidrott varmt vill rekommendera för ledare i friidrottsverksamhet för barn i åldrarna 7 10 år: 1. SISU Idrottsutbildarnas webbaserade utbildning Introduktionsutbildning för tränare. Varje tränare genomför denna utbildning på egen hand. Den tar ungefär tre timmar att gå igenom. 2. Friidrott 7 10 år, som introducerar friidrottsträning för unga nybörjare i friidrott och genomförs av Svensk Friidrotts distriktsförbund. För att deltagaren ska få ut sitt kursintyg, och för att föreningen ska få kursavgiften till Friidrott 7 10 år subventionerad med idrottslyftsmedel måste tränaren skriva ut sitt eget kursintyg för Introduktionsutbildning för tränare och ta med till/visa upp för ansvarig kursledare för Friidrott 7 10 år. I inbjudan till alla Friidrott 7 10 år-kurser ska tränarna uppmanas att ta del av Introduktionsutbildning för tränare, som nås via denna länk: Målgrupp Målgruppen för kursen Friidrott 7 10 år är framför allt ledare för barngrupper i Sveriges friidrottsföreningar. Inga särskilda förkunskaper krävs. De kursdeltagare som har vilja, engagemang och intresse för barn och barns idrottande har alla förutsättningar att bli en bra ledare! Svensk Friidrott rekommenderar att friidrottsverksamhet för barn genomförs av ledarteam och därför att flera ledare från föreningen går denna kurs tillsammans. Din roll som kursledare Som kursledare ingår du i ett utbildarteam som genomför kursen Friidrott 7 10 år så ofta som föreningarna i ditt distrikt efterfrågar den. Din uppdragsgivare är friidrottens regionala utbildningssamordnare som kan vara ansvarig för utbildningsverksamheten i ett eller flera distrikt. Kursen Friidrott 7 10 år kan genomföras som en kurs där distriktets samtliga föreningar bjuds in eller lokalt i en eller ett par föreningar om utbildningssamordnaren anser att det är mer praktiskt. Den regionala utbildningssamordnaren kommer att ha dessa förväntningar på dig: Du är intresserad av friidrott och villig att dela med dig av din entusiasm Du ser det som positivt att barn som söker sig till friidrotten erbjuds en åldersanpassad verksamhet där de dels får en introduktion till friidrottens alla löp- hopp- och kastgrenar, dels en mångfald av lekar, stafetter, hinderbanor, gymnastik- och styrkeövningar Du vill stötta föreningar i ditt distrikt som vill bygga en barnverksamhet för många barn och många ledare

2 Innehåll Kursen Friidrott 7 10 år ger en kort introduktion till ledarskap och barns utveckling, men handlar framför allt om att ge kursdeltagaren en verktygslåda som ger goda förutsättningar att bygga upp en bra friidrottsverksamhet för barn där friidrottens löp-, hopp- och kastgrenar introduceras i lekfulla former och kombineras med lekar, stafetter, hinderbanor samt gymnastik- och styrkeövningar. Som kurslitteratur och referensmaterial används boken Friidrott för barn och webbplatsen Webbplatsen innehåller dels rörliga bilder av de träningsövningar som nämns i boken Friidrott för barn, dels informationsmaterial om IAAF:s tränings- och tävlingskoncept Kids Athletics. Handledningsmaterial Denna utbildningshandledning är uppdaterad i maj 2019 och kommer med stor sannolikhet att revideras igen. Den senaste versionen av kursledarmaterialet finns alltid att ladda ned från webbplatsen Kursupplägg Det finns två alternativa sätt att lägga upp kursen Friidrott 7 10 år. Antingen genomförs den på två separata heldagar med tre-fyra veckors mellanrum för att ge kursdeltagarna tid att arbeta med hemuppgifter, reflektera över sitt ledarskap och observera situationer som uppstår i barngruppen, eller som en helgkurs. Denna handledning beskriver alternativ 2, alltså en kurs som genomförs under en helg. Timplan för kursen Friidrott 7 10 år som helgkurs Kursmoment Kursdag 1 Kursdag 2 Inledning, presentation 30 min Introduktion till kursen 30 min Ledaren 1 tim 15 min Barnen 45 min Verksamheten 1 tim 1 tim 15 min Stafetter, hinderbanor och lekar 1 tim 30 min Praktikpass, Kids Athletics 1 tim Friidrottens grenar 1 tim 30 min 3 tim 30 min Planeringstid 45 min Kursavslutning 30 min Dina förberedelser I god tid innan du ska hålla kursen Friidrott 7 10 år bör du ha kontakt med din utbildningssamordnare, så att du vet hur allt kommer att fungera med exempelvis mat, fika och eventuella förflyttningar mellan olika kurslokaler. Ibland kan du själv påverka i vilken ordning de olika kursmomenten genomförs, ibland är du styrd av bokningar som någon annan har gjort. När du ska planera praktikpassen är det också viktigt att veta var redskapsförråd finns och vilken utrustning som finns där. Undersök också gärna möjligheten att få med en grupp barn som kan delta i de praktiska passen.

3 GENOMGÅNG AV KURSENS TEORETISKA MOMENT I de teoretiska momenten kan du föreläsa med utgångspunkt i bokens kapitel om ledaren, barnen och verksamheten, men utbildningen blir förmodligen mer givande för dina kursdeltagare om du låter deras erfarenheter ta plats i kurslokalen. Använd därför gärna en blandning av följande metoder: Föreläsning Diskussioner som utgår ifrån frågor och scenarier, och som EPA : Fundera enskilt diskutera i par sammanfatta allihop Det är bra om den lokal du använder för kursen ger möjlighet att visa PowerPoint-presentationer eftersom detta ingår i kursledarmaterialet. Dessutom bör det finnas tavla och/eller blädderblock i lokalen för att du och kursdeltagarna på ett smidigt sätt ska kunna dokumentera de diskussioner som uppstår. Om det är praktiskt möjligt bör de teoretiska momenten genomföras i den ordning de presenteras i denna handledning. För varje teoretiskt kursmoment beskrivs vad som genomförs under respektive kursdag. Inledning och presentation Kursdag 1 (30 minuter) Inled kursen med att presentera dig som kursledare och att varje deltagare under en kort stund får presentera sig själv med basfakta som namn, förening, ledarerfarenheter, förväntningar på kursen m.m. Introduktion av kursen Kursdag 1 (30 minuter) Med kursen Friidrott 7 10 år förmedlar vi den värdegrund som gäller för barnverksamheten i Sveriges friidrottsföreningar. Därför rekommenderar vi att du som kursledare tidigt går igenom grundtankarna med denna utbildning. Använd gärna bifogat PowerPoint-material (Introduktion #1-4) som underlag för presentationen. Ledaren Exempel på scenario att diskutera: Pelle har ett träningspass i veckan med en grupp i åldrarna 8-9 år. Klubben som Pelle är aktiv i är liten och har bara en ledare per åldersgrupp. Alla ledare planerar och genomför träningarna ideellt och alla har heltidsjobb vid sidan av. Pelle jobbar som svetsare och har flertalet gånger varit nära på att gå in i väggen på grund av för mycket stress i jobbet och som ledare. Pelle jobbar också extra som bartender. Fem av de aktiva i Pelles grupp har länge tjatat om att de vill träna två gånger i veckan. Att boka träningsytan är inga problem enligt kommunen. Pelle och de andra ledarna i klubben har intresset och viljan till fler träningar men tyvärr ingen tid. De aktiva vill verkligen träna mer. Vad ska Pelle göra?

4 Kursdag 1 (1 timme 15 minuter) Börja med att gå igenom centrala begrepp i kapitlet Ledaren (sidorna 6-13 i boken Friidrott för barn), med utgångspunkt i bifogade PowerPoint-bilder (Ledaren #1-3). Diskutera också föräldrarnas roll i barnfriidrotten utifrån de frågor som finns på PowerPoint-bilden Ledaren #4. Använd sedan diskussionsfrågor eller scenarier där deltagarnas egna åsikter och erfarenheter får stå i centrum och vägleda diskussionerna. Exempel på diskussionsfrågor: Varför blev du ledare? Hur vill du vara som ledare? Vad vill du få ut av att vara ledare? Vad kan det finnas för fördelar och nackdelar med att arbeta i ledarteam? Hur är din situation som ledare i föreningen? Finns det någon att vända sig till i situationer som du inte kan lösa själv? Barnen Exempel på scenario att diskutera: Lotta gillar att ta det lugnt och brukar protestera när det blir jobbiga övningar. Det har hänt upprepade gånger att hon har fått ont i knät eller foten när det är dags att springa. Du misstänker att det egentligen är en undanflykt för att slippa konditionsträningen. På dagens pass har Lotta ont i foten och sitter på mattan när träningen ska avslutas med konditionsleken Tåget. Några andra barn börjar härma Lottas beteende och menar att om hon får slippa borde vi också få göra det. Du inser att situationen inte håller och bestämmer dig för att ta tag i det. Hur/vad gör du och ditt tränarteam? Kursdag 2 (45 minuter) Låt kursdeltagarna läsa sidorna i boken och samtidigt fundera på hur det som står i boken om fysisk, motorisk, psykisk och social utveckling uttrycker sig i den träningsgrupp de leder på hemmaplan. Exempel på diskussionsfrågor: Hur är sammanhållningen i barngruppen? Hur jobbar du med den? Hur bemöter du ett barn som är bråkigt? som är tyst? som inte vill vara med? som inte orkar koncentrera sig? Hur ger du, under ett pass och på längre sikt, barnen möjlighet att utvecklas på sin nivå?

5 Verksamheten Exempel på scenario att diskutera: En kväll får du ett mail från Roy och Lina som är föräldrar till ett av barnen i din träningsgrupp. De tycker att ni bedriver träningen på helt fel sätt. Barnen får ju inte lära sig friidrott ordentligt, de bara leker hela tiden! dundrar föräldrarna i sitt upprörda mail. Hur ska barnen kunna prestera resultat om de inte får träna ordentligt på grenarna? undrar de också. I samband med nästa träning ber du de andra ledarna i ditt team att stanna kvar och diskutera mailet från föräldrarna. Vad kommer ni fram till? Kursdag 1 (1 timme) Värderingar och förväntningar Inled passet med att konstatera att det ni gör idag kommer att ha stor betydelse för dig, för klubben och framför allt för barnen. Använd bifogad PowerPoint-bild (Verksamheten #1) för reflektion och diskussion. Anteckna stödord på tavla eller blädderblock. Summera diskussionen: Det här är det ni ska tillgodose som ledare i barngruppen Utgå alltid ifrån detta, vad ni än gör med barngruppen Låt kursdeltagarna öppna boken och läsa rutan Idrotten vill på sidan 26. Be dem sedan fundera på hur väl dessa idrottspolitiska målsättningar för barnidrott stämmer med de diskussioner ni just har haft. Friidrottsträning för barn Nu börjar vi närma oss det läge i kursen då de teoretiska kunskaperna ska tillämpas i praktiken. Att bygga upp en bra friidrottsverksamhet för barn handlar ju i grunden om att omsätta det man vet om ledarskap, barns utveckling, värderingar och förväntningar i praktisk verksamhet. Även här finns PowerPoint-bilder (Verksamheten #2-3) att inleda passet med. Låt sedan kursdeltagarna läsa den grå rutan med tips om hur man utformar ett pass på sidan 30. Låt dem sedan diskutera i smågrupper: Vad tycker ni om dessa tips? Finns det andra generella tips om hur man kan planera ett bra pass utifrån era egna erfarenheter? Låt varje grupp redovisa sina diskussioner och avsluta med att berätta att deltagarna senare under dagen kommer att få en praktisk planeringsuppgift. Visa PowerPoint-bilden om optimal mottaglighetsålder (Verksamheten #4) som tydligt visar att allmän koordinationsträning (rörelsemönster, rumsuppfattning, timing, balans o.s.v.) är det som är absolut viktigast att träna med barn i denna ålder. Kids Athletics Berätta utifrån PowerPoint-bilden (Verksamheten #5) om Kids Athletics och visa hur kursdeltagarna hittar övningsförrådet IAAF Educational Cards Kids Athletics på

6 Kursdag 2 (1 timme 15 minuter) Tävling för barn Låt kursdeltagarna läsa sidorna och ge dem sedan 20 minuter att, inom ledarteamet eller två ledarteam tillsammans, börja planera en tävling som är praktiskt genomförbar med utgångspunkt i det de har läst i boken. Ge sedan varje grupp en liten stund att redovisa sin tävlingsidé i helgrupp. Ett värdedokument för träningsgruppen Under andra delen av detta pass får kursdeltagarna påbörja ett värdedokument för träningsgruppen. Låt de kursdeltagare som till vardags är ledare i samma grupp och går kursen tillsammans sätta sig ned och skriva ned ett antal punkter som besvarar frågorna: Varför ska vi bedriva träning? Hur ska vi bedriva träning? Vilken är vår roll som tränare? Denna uppgift fortsätter sedan på hemmaplan med övriga tränare i gruppen. Uppmana kursdeltagarna att avsätta tid för att diskutera, fundera, planera och formulera ett värdedokument. Hur vill vi ha det? Vad vill vi med friidrotten i vår grupp? Värdedokumentet kan vara bra att ha för att dela ut till nya föräldrar och tränare, att visa för föreningsstyrelsen och för ledarteamet själva att se tillbaka på då och då, så att de påminns om grunderna för den verksamhet de leder. Kursavslutning/utvärdering Innan ni lämnar kurslokalen är det bara att tacka för de två dagar du har fått tillsammans med ledarna och önska dem lycka till med sin viktiga uppgift att introducera friidrottsträning för barn. För din egen, och för din utbildningssamordnares, skull passar det också bra att ställa några utvärderingsfrågor innan ni skils åt. Exempel på utvärderingsfrågor: 1. Hur tycker du att kursen har varit? 2. Vad tycker du om mat och lokaler? 3. Vad är det viktigaste du har lärt dig om ledarskap, barn och friidrott under den här kursen? 4. Vad tycker du om kursledarens/kursledarnas insats? 5. Har du några förslag på ändringar i kursen? 6. Övrigt.

7 GENOMGÅNG AV KURSENS PRAKTISKA MOMENT Vid genomgången av praktiska moment är det bra om alla kursdeltagare som känner sig friska är med och provar på innehållet i de pass som genomförs. Om det är praktiskt genomförbart kan kursdeltagarna också få öva på att instruera en barngrupp under utbildningen. Kursens praktiska delar kräver en hel del förberedelser från kursledarens sida. Det är viktigt att du i god tid försäkrar dig om att allt material som behövs finns på plats och kan användas under praktikpassen. För att betona vikten av hög aktivitetsgrad i träningen är det lämpligt att organisera praktikpassen under kursen så att många kan genomföra lekarna/hinderbanorna/grenarna/övningarna samtidigt. Stafetter, hinderbanor och lekar Kursdag 1 (1 timme 30 minuter) Syftet med detta pass är att kursdeltagarna ska få bekanta sig med ett stort antal av de stafetter, hinderbanor och lekar som finns på sidorna i boken. Välj ut ett antal av lekarna (så många det går att hinna med under en och en halv timme) och låt kursdeltagarna vara barn i ett fartfyllt lekpass som ska präglas av alla kännetecken på en bra friidrottsverksamhet för barn glädje, lekfullhet, variation och högt tempo! Kids Athletics Kursdag 2 (1 timme) Syftet med detta pass är att deltagarna ska få bli introducerade och testa Internationella Friidrottsförbundets (IAAF) koncept Kids Athletics. Välj ut ett antal övningar ur Kids Athletics Educational Cards (så många det går att hinna med under en timme) och låt kursdeltagarna vara barn i ett fartfyllt pass som ska präglas av alla kännetecken på en bra friidrottsverksamhet för barn glädje, lekfullhet, variation och högt tempo! Friidrottens grenar och träningspass i miniatyr Exempel på genomgång av en gren: 1. Kursledaren introducerar grenen kula med utgångspunkt i den målbeskrivning och de tekniska betoningar som finns i boken och på webbplatsen. Kursdeltagarna provar på kulstötning och kursledaren ger enkla instruktioner. 2. Kursledaren lägger upp ett kort pass med hög aktivitetsgrad där kulstötning ingår som ett moment. Komplettera passet med några stationer där de barn som inte stöter kula genomför exempelvis grund- övningar för kast (sidorna 58-59) och någon lek, stafett eller hinderbana där någon typ av kast eller stöt ingår. Ju fler kulor som finns att tillgå, desto fler av barnen kan stöta kula. Om du använder dig av någon av de uppställningar som finns på sidan 57 kan många stöta samtidigt under säkra former!

8 Kursdag 1 (praktikpass, 1 timme 30 minuter) Led ett träningspass där deltagarna får pröva tre grenar (gärna några av de svårare, som kanske inte alla kursdeltagare är bekant med sedan tidigare). Börja med en uppvärmning och var noga med att förklara varför du valt att göra uppvärmningen som du gör. Inled genomgången av varje gren med att gå igenom målbeskrivning och tekniska betoningar enligt boken. Låt sedan kursdeltagarna prova grenen. Var noga med att förklara syftet med de övningar du väljer under passets gång, och resonera med kursdeltagarna hur man kan se till att träningen i den här grenen blir så säker som möjligt (så att risken för olycksfallsskador blir så liten som möjligt). Prata också om hur man kan organisera träningen när några av barnen får instruktioner till grenen och de andra tränar på stationer med exempelvis: grundövningar för löpning, hopp eller kast (sidorna 40, och i boken), gymnastik- och styrkeövningar (sidorna i boken) eller lekar (sidorna i boken). Diskutera vilka övningar barnen kan göra utan övervakning och vilka övningar som kräver att en ledare är med och tittar på. Avsluta med att prata om hur passet hade kunnat se ut om ni hade varit i en annan träningsmiljö än den ni genomför kursen i (gymnastiksal, utomhusarena eller friidrottshall). Kursdag 1 (planeringstid, 45 minuter) Till kursdag två får kursdeltagarna i uppgift att planera hela träningspass. Varje pass ska bestå av en uppvärmning, en huvuddel med två eller tre friidrottsgrenar och en avslutning. Dela in kursdeltagarna i grupper, där varje grupp består av minst två personer. Se till att olika grupper får olika grenar att planera träningen i, så att alla grenar täcks in i kursen. Följande instruktion delas ut till grupperna: 1. Planera ett helt träningspass med en uppvärmning, en huvuddel med genomgång av två friidrottsgrenar och en avslutning. Se till att planera passet så att barnen slipper stå länge och vänta på sin tur. (Sätt upp flera banor för löpgrenar, använd hoppgrop eller matta på tvären för längd/tresteg, låt flera barn ställa upp i cirkel eller på rad om ni kastar etc.) Använd det övningsförråd som finns i boken (grundövningar, förövningar, delövningar, lekar, stafetter, hinderbanor, gymnastik- och styrkeövningar) för att skapa fart och variation. 2. Imorgon kommer du/ni att få leda passet för de andra kursdeltagarna. (Antingen hela passet eller en del av det.) Förbered dig/er också för att motivera och förklara varför ni valt de övningar ni har gjort.

9 Kursdag 2 (3 timmar) Under kursdag 2 genomförs två långa praktikpass där kursdeltagarna redovisar de pass de har planerat. Under genomgången får kursdeltagarna redovisa antingen en uppvärmning, en genomgång av friidrottsgren eller en avslutande del av passet. De som inte redovisar deltar i passet som aktiva och får därmed känna på hur det är att träna friidrott. Som kursledare observerar du det som händer: Lyckas ledaren/ledarna hålla en hög aktivitetsnivå? Tycker övriga deltagare att passet är roligt? Ger ledaren/ ledarna instruktioner på lagom nivå? Verkar det som att ledaren/ledarna har förstått vad grenen går ut på? Efter varje redovisning ger du en kort återkoppling till den/de kursdeltagare som ledde passet. Låt även de andra kursdeltagarna ge feedback. Avsluta med en applåd!