Spridning av klorerade kolväten i mark och grundvatten i Upplands Väsby kommun. Nicole Harnevie

Transkript

1 EXAMENSARBETE INOM KEMITEKNIK, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM, 2018 Spridning av klorerade kolväten i mark och grundvatten i Upplands Väsby kommun Nicole Harnevie KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY KTH KEMI, BIOTEKNOLOGI OCH HÄLSA

2 EXAMENSARBETE Högskoleingenjörsexamen Kemiteknik Titel: Engelsk titel: Sökord: Arbetsplats: Handledare på arbetsplatsen: Handledare på KTH: Spridning av klorerade kolväten i mark och grundvatten i Upplands Väsby kommun Spreading of Chlorinated Hydrocarbons in Soil and Groundwater in the Municipality Upplands Väsby klorerade lösningsmedel, föroreningsspridning, tetrakloreten, trikloreten, grundvattenmagasin KTH och Upplands Väsby Kommun Ronja Krische Mats Jansson Student: Nicole Harnevie Datum: Examinator: Mats Jansson ii

3 Abstract Upplands Väsby municipality has for a long time been a municipality with many industries and a large variation of other activates, which recently have been shown to pollute the soil and groundwater, the pollutions that this work focus on is chlorinated solvents. This has been discovered during property development in the area and an inventory of activities. There is a groundwater reservoir in Upplands Väsby, which is also connected to Hammarby s drinking water reservoir, and as a result of the pollution there is a risk of contaminating the groundwater reservoir as well as the drinking reservoir. The contamination could possibly occur through groundwater streams or hydraulic contact. Chlorinated solvents have traditionally been extensively used in Swedish industry, their applications include: use as a solvent, dry cleaning, electronics industry, chemical engineering industry and the metal industry where it is used for degreasing before surface treatment of metals. The chlorinated solvents examined in this report are mainly tetrachloroethylene and trichloroethylene as well as their degradation products. Chlorinated solvents have been shown to be carcinogenic and are a risk to the area as well as for further dissemination to the drinking water revenues. In this work all relevant environmental engineering studies where chlorinated solvents have been detected in Upplands Väsbys municipality are summarized. The data form the studies were then analyzed with data from the geological formation, with the purpose of assessing from whether that the contamination could reach the Stockholmåsen-Upplands Väsby reservoir or not. Analysis shows that there is a high risk that the contamination has reached the groundwater reservoir, but that the so far discovered contamination levels in the reservoir are below the guideline values. Potential contamination sources are sites where chlorinated solvents were used as degreasers of dry cleaner solvents. In this report a sampling program is proposed. It is recommended that environmental engineering studies should be carried out not only for where the potential contamination sources have been located but also in the sensitive areas where high levels of chlorinated solvents already have been detected. This in order to Upplands Väsby municipality can investigate the presence of pollutants under the properties and map how the contamination is spreading in the groundwater and if it may affect the groundwater reservoir Stockholmsåsen-Upplands Väsby even further. i

4 Sammanfattning I Upplands Väsby kommun finns det många industrier och olika typer av verksamheter. I samband med exploatering har det upptäckts att flera industrier och verksamheter har bidragit till föroreningar som klorerade lösningsmedel i mark och grundvatten. I Upplands Väsby kommun ligger grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby som även är en del av Hammarbys reservvattentäkt. På grund av föroreningarna i mark och grundvatten riskeras grundvattenmagasinet och dricksvattentäkten att förorenas genom spridning via grundvattensströmmar eller genom hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet. Klorerade lösningsmedel har traditionellt använts i stor omfattning i olika typer av svensk industri. Användningsområdena inkluderar bland annat användning inom kemtvätt, i elektronikindustri, kemiteknisk industri och i metallindustri. Användningen av klorerade lösningsmedel var som störst under 1930 till 1970-talet och ämnena förbjöds år De klorerade lösningsmedel som undersöks inom detta arbete är främst tetrakloreten och trikloreten samt dess nedbrytningsprodukter. Klorerade lösningsmedel har visat sig vara potentiellt cancerframkallande och är en risk för området samt för vidare spridning till dricksvattentäkten. I denna rapport sammanfattas allt relevant material från miljötekniska undersökningar där klorerade lösningsmedel påvisats. Materialet analyseras sedan efter de kemiska och fysikaliska egenskaperna hos klorerade lösningsmedel och efter hur den geologiska formationen ser ut. Analysens syfte var att bedöma om föroreningen skulle kunna påverka grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby. Analysen visar att det finns en förorening som påverkar grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby, men att de hittills upptäckta värdena späds ut med föroreningsspridningen och att halterna underskrider riktvärden för grundvatten. Potentiella källor till föroreningarna som har hittats är verksamheter där det använts klorerade lösningsmedel som lösningsmedel, avfettningsmedel eller vid kemtvätt. I det förslagna provtagningsprogrammet rekommenderas det att miljötekniska undersökningar görs vid dessa områden och även vid känsliga områden där det redan påvisats höga halter av klorerade lösningsmedel för att utreda om det förekommer föroreningsplymer under fastigheterna. ii

5 Förord Denna rapport kräver kännedom om Upplands Väsby kommun samt en viss kunskap om miljötekniska undersökningar. Tack till miljökontoret och kontoret för Samhällsbyggnad i Upplands Väsby kommun för möjligheten och alla goda råd. iii

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund till uppdraget Syfte och frågeställning Möjliga lösningsmetoder Mål med rapporten Avgränsningar Teoretisk bakgrund Bedömningsgrunder för förorenade områden Naturvårdsverkets riskklassning MIFO-modellen Geologi och hydrogeologi Mark Berggrund Grundvatten, grundvattenmagasinet och grundvattnets strömningsriktningar Klorerade lösningsmedel Fysikaliska och kemiska egenskaper Naturlig nedbrytning Miljöeffekter och spridningsegenskaper Toxiska egenskaper Riktvärden Användningsområden Provtagning av klorerade lösningsmedel Resultat Sammanställning av miljötekniska undersökningar Kvarteret Messingen Messingsparken, del av Vilunda 19:1-19: Messingen Dag och dricksvatten inom kvarteret Messingen Föroreningsspridning i mark och grundvatten från kvarteret Messingen Optimus industriområde Väsby Entré Kvarteret Hasselnöten Smedsgärdet och Käppalatunneln Skälby 2:2 - Solna Pressgjuteri Hammarby reservvattentäkt Riskklassning för områdena med genomförda miljötekniska undersökningar iv

7 3.3 Sammanställning av potentiella föroreningskällor Verkstadsindustri med ytbehandling av metaller i elektrolytiska/kemiska processer Skälby 2:6 och Skälby 2: Vilunda 6: Verkstadsindustri där halogenerade lösningsmedel har använts Skälby 2:7, 2:9, 2:12 och 2: Kyrkbyn 1: Vatthagen 1: Odenslunda 1:487 och 1: Vilunda 18:1 och 20: Hammarby 8: Grimsta 5: Kemtvättar där lösningsmedel har använts Grimsta 5: Vilunda 1: Riskklassning av potentiella föroreningsområden Förslag till provtagningsprogram Diskussion Analys av tidigare miljötekniska undersökningar Analys av potentiella föroreningsområden Föreslaget provtagningsprogram Slutsats Referenser Bilaga 1 Grundvattenkarta skala 1: Bilaga 2 - Berggrundskarta skala 1: Bilaga 3 Jordartskarta skala 1: Bilaga 4 - Jordartskarta skala 1: Bilaga 5 - Jorddjupskarta skala 1: Bilaga 6 - Principer vid bedömning av de fyra bedömningsområdena Bilaga 7 - Riskklassning för genomförda miljötekniska undersökningar Bilaga 8 - Riskklassning för potentiellt förorenade områden Bilaga 9 - Förslag på provtagningsprogram v

8 1. Inledning 1.1 Bakgrund till uppdraget Upplands Väsby kommun har tidigare varit industrität med många olika typer av verksamheter och industrier. I samband med exploatering inom kommunen och inventering av verksamheter har det upptäckts att industrier och verksamheter har bidragit till föroreningar, bl. a. klorerade lösningsmedel, i mark och grundvatten samt vilka objekt som skulle kunna vara källor till föroreningarna. Genom Upplands Väsby kommun går grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby och grundvattenmagasinet är Hammarbys reservdricksvattentäkt. På grund av föroreningarna i mark och grundvatten finns det en risk att grundvattenmagasinet och dricksvattentäkten förorenas genom spridning av föroreningen via grundvattensströmmar eller genom att grundvattnet står i hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet. Kommunen arbetar med att kartlägga området för att få en samlad bild av de föroreningar som finns inom kommunen och som kan komma att förorena dricksvattentäkten. Klorerade lösningsmedel har traditionellt använts i stor omfattning i olika typer av svensk industri. Användningsområdena inkluderar bland annat bruk som lösningsmedel, användning inom kemtvätt, elektronikindustri, kemiteknisk industri och vid avfettning i ytbehandling av metaller innan lackering inom metallindustrin. De klorerade lösningsmedel som undersöks i denna rapport är främst tetrakloreten och trikloreten samt dess nedbrytningsprodukter dikloreten och vinylklorid. Användningen av trikloreten var som störst under 1930 till 1970-talet och ämnet förbjöds år 1996 i Sverige. Ämnet trikloreten är en vätska som löser sig dåligt i vatten och har högre densitet än vatten. Det innebär att ämnet sjunker ner i marken genom vissa lerlager tills den når hård botten, t ex av lera eller berg, men kan även spridas i sprickor eller utifrån höjdskillnader i berggrunden till skillnad från andra föroreningar som sprids med grundvattnets strömningsriktning och har svårare att tränga igenom lera. Ämnet trikloreten har visat sig vara cancerframkallande och utgör en risk för kommunen samt för vidare spridning till dricksvattentäkten. 1.2 Syfte och frågeställning Denna rapports syfte är att sammanställa all information och utredningar som har hittats eller utförts gällande klorerade lösningsmedel inom Upplands Väsby kommun samt finna var det saknas underlag. Ett förslag på provtagningsprogram för hur kommunen skulle kunna undersöka spridningen av klorerade lösningsmedel till grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby kommer att tas fram. Den huvudsakliga frågeställningen kommer att vara; Finns det tillräckliga miljötekniska undersökningar utförda för att avgöra om föroreningen trikloreten och dess nedbrytningsprodukter har spridits i halter som överskrider riktvärden till dricksvattentäkten? För att svara på denna frågeställning kommer många parametrar som ligger till grund för arbetet i denna rapport att utredas. Sammanställningen av alla miljötekniska undersökningar kommer att analyseras för att kunna göra en kvalificerad bedömning av föroreningssituationen. 1.3 Möjliga lösningsmetoder Under kanditatarbetets gång har alla miljötekniska undersökningar som gjorts med avseende på klorerade lösningsmedel inom Upplands Väsby kommun utvärderats och sammanställts. Kartor över den geologiska formationen samt kartor över grundvattenmagasinet har analyserats. 1

9 Sveriges Vatteninformationssystem (VISS) och Upplands Väsbys interna system kommer användas för att kartlägga eventuella föroreningskällor. Föroreningskällorna har sedan analyseras utifrån vilken typ av verksamhet som bedrivits och utifrån vart fastigheten där källan kan vara är belägen. Studiebesök hos pågående provtagning har gett djupare inblick i hur provtagningsprogram kan utformas för att sedan föreslås för kommunen. 1.4 Mål med rapporten Sammanställa allt befintligt material som finns utfört inom/på uppdrag av kommunen med avseende på klorerade lösningsmedel för att få en helhetsbild över föroreningssituationen. Utreda möjliga källor till förorening av klorerade lösningsmedel i dricksvattentäkten inom Upplands Väsby kommun. Analysera var förhöjda halter av klorerade lösningsmedel uppmätta vid de möjliga källorna skulle kunna komma från, t ex om tidigare verksamhet skulle kunna använt klorerade lösningsmedel (inte säkert detta går att svara på). Föreslå ett provtagningsprogram för åsen. Utföra en sammanställning över jordlagerföljder/berggrundnivåer och grundvattennivåer för att analysera hur eventuell spridning skulle kunna ske i dricksvattentäkten. Hitta om och i så fall var det saknas underlag för att skapa en sammanställd bild. 1.5 Avgränsningar Kommer inte att ta egna prover för att undersöka spridningen. Kommer främst att titta på klorerade lösningsmedel inom ramen för denna rapport och ej andra föroreningar förutom i eventuella jämförelsesyften. Främst kommer de klorerade lösningsmedlen tetrakloreten, trikloreten och dess nedbrytningsprodukter dikloreten och vinylklorid analyseras. Andra klorerade lösningsmedel studeras inte men kan komma att nämnas i rapporten. Bilvårdsanläggningar kommer inte tas med som potentiella källområden inom ramen för denna rapport. 2

10 2. Teoretisk bakgrund Det här kapitlet ger en bakgrund för hur förorenade områden riskklassas och hur de geologiska- och hydrogeologiska förhållandena ser ut i Upplands Väsby kommun. Kapitlet behandlar även klorerade lösningsmedel. 2.1 Bedömningsgrunder för förorenade områden Nedan sammanfattas information om bedömningsgrunder som används för att riskklassa förorenade områden. De bedömningsgrunder som oftast används är Naturvårdsverkets riskklassning samt MIFOmodellen (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) Naturvårdsverkets riskklassning Ett förorenat område är ett område där halter av olika ämnen överskrider bakgrundshalten för just det området. En bakgrundshalt är en referenshalt som är tagen på ett närliggande område med liknande geologiska data men som inte är förorenat. Bedömningsgrunder används för att göra enskilda bedömningar för förorenade områden och görs för varje föroreningsobjekt eftersom alla föroreningssituationer är unika. Bedömningsgrunderna används sedan som hjälpmedel för att kunna gå vidare med eventuella miljötekniska undersökningar eller eventuella åtgärder på det förorenade området. Vid bedömningen indelas området i en av fyra riskklasser, se tabell 1. En variation av olika parametrar bedöms vid en riskklassning, och parametrarna relateras till fyra bedömningsområden (Naturvårdsverket, 1999). De fyra bedömningsområdena är; Föroreningens farlighet - Hur farlig bedöms föroreningen vara för människa och natur Föroreningsnivå - Halter jämförs mot riktvärden eller bakgrundshalt. Spridningsförutsättningar - Hur långt det bedöms att föroreningen kan spridas. Känslighet och skyddsvärde - Känslighet bedöms efter om föroreningsområdet är i närheten av t ex bostadsområden. Skyddsvärde är om föroreningsområdet är i närheten av t ex naturreservat och på så sätt kan störa ekosystem. Alla parametrar vägs in för att ge en samlad bedömning av det förorenade området (Naturvårdsverket, 1999). För de olika bedömningsområdena görs en enskild bedömning utifrån hur hög risken anses vara. Tabell 1 - Tabell över riskklasser (Naturvårdsverket, 1999) Klass Risk 1 Mycket stor risk 2 Stor risk 3 Måttlig risk 4 Liten risk I samarbete med Sveriges länsstyrelser genomförde Naturvårdsverket mellan år en branschkartläggning (BKL) med syfte att kartlägga industrier och verksamheter där man antog att det kan finnas ett efterbehandlingsbehov av det förorenade området. Verksamheterna delades in i riskklasserna som visas i tabell 1. I de flesta fall fanns inte tillräcklig kunskap om verksamheten eller industrin för att kunna göra en riskbedömning. Nästa steg är då att systematiskt inventera verksamheterna för att kunna göra en bedömning och indela i riskklasser. Den modell som skapats för att metodiskt inventera riskobjekt kallas MIFO-modellen och beskriver inventering i två faser (Naturvårdsverket, 1999) 3

11 Naturvårdsverkets riktvärdesmodell delar in mark i två typer av markanvändning, dessa är KM (Känslig markanvändning) och MKM (Mindre känslig markanvändning). KM är då markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning och människor kan vistas permanent på området under en livstid, på marken kan t ex bostadsområden byggas. MKM är där markkvaliteten begränsar val av markanvändning och människor bör inte vistas på området permanent. På MKM byggs ofta industrier och ska byggas 200 m ifrån grundvattenmagasin (Naturvårdsverket, 2009) MIFO-modellen I MIFO-modellen delas inventeringsförfarandet in i två faser. I fas 1, även kallad orienterade studier, identifieras objektet. Objektet är det föroreningsområde där det tidigare legat en verksamhet eller industri som potentiellt skulle kunna vara förorenad. I fas 1 besöks området och det utvärderas efter de fyra olika bedömningsområdena som nämns i avsnitt Efter det görs en riskklassning. Är riskklassningen hög för objektet ska undersökningen gå vidare till fas 2. Fas 2 innebär att man gör en miljöteknisk undersökning av objektets geologiska förhållanden och det görs provtagning med avseende på de misstänkta föroreningarna. Ett provtagningsprogram tas fram och provtagningen görs utifrån den planen. Tagna prover skickas till kemisk analys. Resultatet från de analyserade proverna utvärderas efter de fyra bedömningsområdena och tillsammans med den befintliga informationen och den nya informationen från undersökningarna görs en samlad bedömning. Slutligen rapporteras den samlade bedömningen av fas 2 in till kommun och länsstyrelse som lagrar bedömningen och föroreningsområdet genomgår en efterbehandling om det anses vara nödvändigt. Den som ansvarar för inventeringsverksamheten är Naturvårdsverket och länsstyrelser ansvarar för genomförandet av inventeringsarbetet (Naturvårdsverket, 1999). 2.2 Geologi och hydrogeologi Nedan redogörs en översiktlig geologisk och hydrogeologisk undersökning för hur det ser ut i mark- och grundvatten i Upplands Väsby kommun vad gäller mark, berggrund och grundvatten. Till undersökningen har kartor från SGU (Sveriges geologiska undersökning) och riktvärdesmodellen från Naturvårdsverket använts Mark Jorden i Upplands Väsby kommun består av flera typer av jordarter. Vanligast är jordarten postglacial finlera och glacial lera. Där åsen breder ut sig och där grundvattenmagasinet är beläget består jordarten främst av isälvssediment. I några mindre områden är den naturliga jordarten sandig morän, postglacial finsand/sand eller urberg, se bilaga 3, 4 och 5 för SGU:s kartor över jordarter och jorddjup. Jorddjupet är det uppskattade djupet till berg och varierar inom kommunen. Närmast grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby uppskattas jorddjupet vara mellan 5-50 meter. Runt om grundvattenmagasinet varierar jorddjupet mellan 0 till 20 meter, se bilaga 5. Genomsläppligheten i marken kan påverka hur en eventuell förorening sprider sig. Genomsläppligheten baseras i SGU:s karta, se figur 1, på kornstorleken i marken men det finns även andra faktorer i naturen som väger in, t ex terrängen, mättnadsgrad och grundvattennivå. I SGU:s karta uppskattas genomsläppligheten vid Stockholmsåsen-Upplands Väsby som hög, och runt om i Väsby är den lägre, se figur 1 (SGU, 2018g). 4

12 Figur 1 - Markens genomsläpplighet i Upplands Väsby (SGU, 2018g) Sveriges geologiska undersökning Berggrund Berggrunden väster om grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby består till största del av sur intrusiv bergart, som vanligen består av t ex granit och granodiorit. Öster om Stockholmsåsen består berggrunden av samma sura intrusiva bergart men som är porfyrisk, vilket innebär att bergarten har större kristaller av t ex kvarts eller fältspat (SGU, 2018). Längre söder ut i Upplands Väsby består berggrunden av kvarts-fältspatisk sedimentär bergart, vilket är t ex sandsten. Se bilaga 2 för SGU:s berggrundskarta över berggrunden i Upplands Väsby kommun. Sura intrusiva bergarter är hårda bergarter där det relativt lätt kan uppkomma sprickor i berggrunden. Rakt igenom Upplands Väsby finns en deformationszon i sydvästlig riktning, som är en svaghetszon där berggrunden på vardera sidan av zonen har rört sig mot varandra. Berget längs denna svaghetszon bedöms vara sprött, vilket innebär att det är en sprickzon, spricka eller en förkastning, se SGU:s berggrundskarta i bilaga 2 över deformationszonen. Deformationszonens södra del ansluter till grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby. Enligt SGU:s jorddjupskarta är jorddjupet större längs med deformationszonen, se bilaga 5. Under en miljöteknisk undersökning vid kvarteret Messingen under 2017, se figur 2, mätte Structor djupet ner till berg vid provtagning. Structor bedömde i rapporten att det kan finnas en så kallad "bergsrygg" under den norra delen av kvarteret Messingen och att berget sedan går djupare ner i nordvästlig riktning och sydvästlig ritning (Structor, 2017). I figur 2 visas interpolerade bergsnivåer 5

13 (plushöjd). Plushöjderna är mätningar utifrån systemet RH2000 (Rikets Höjdsystem 2000) från olika miljötekniska undersökningar (Ramböll, 2018). 1 Enligt SGU:s jorddjupskarta uppskattas djupet till berg vara mellan 3-5 meter vid kvarteret Messingen i nordvästlig, sydöstlig och sydvästlig riktning. I en liten del av kvarteret där bergsryggen antas vara belägen, uppskattas djupet vara 0-3 meter. Om man jämför deformationszon linjen från SGU:s berggrundskarta med SGU:s jorddjupskarta ser man att djupet till berg uppskattas vara mellan 5-30 meter längs deformationszonen som finns öster om kvarteret Messingen. Djupet till berg ser ut att vara störst vid området Ekebo som ligger precis intill en del av grundvattenmagasinet Stockholmsåsen Upplands Väsby, se bilaga 5. Figur 2 - Interpolerade bergnivåer (plushöjd) vid den förmodade bergsryggen under kvarteret Messingen. Blåa pilar visar grundvattnets strömningsriktning (Ramböll, 2018) Grundvatten, grundvattenmagasinet och grundvattnets strömningsriktningar I delar av Upplands Väsby kommun bedöms det finnas två olika nivåer av grundvatten i marken. En nivå är det underliggande, djupare grundvattnet och den andra nivån är det övre grundvattnet. Det undre grundvattnet bedöms utgöras av en akvifär i moränlagret under den postglaciala leran. Det övre grundvattnet bedöms befinna sig mellan den postglaciala leran och överliggande fyllnadsmaterialet (Ramböll, 2018). Den norra delen av Stockholmsåsen-Upplands Väsby är en kommunal reservvattentäkt som kallas Hammarby reservvattentäkt och skyddas av Hammarby vattenskyddsområde, se SGU:s karta över grundvattenmagasin i bilaga 1. Grundvattenmagasinet ingår i Hammarby vattenskyddsområde, se figur 3 där det blåa området visar Hammarby vattenskyddsområde och det svarta visar grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby (VISS, 2018a). 1 Systemet RH2000 är Sveriges nationella höjdsystem, och är ett mätinstrument för att förenkla beräkningar av landets landhöjning. Alla mätningar jämförs med en nollpunkt som är belägen i Amsterdam, och på så sätt kan bergets nivåer mätas (Lantmäteriet, 2018). 6

14 Arean för grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby är 3 km 2 och längden på grundvattenmagasinet är ca 6-7 km. Det sträcker sig från Bredden i söder till norr om Hammarby i norr. Medeldjupet är 5 m, men djupintervallen varierar mellan 0-20 m. Den kvantitativa statusen för grundvattenmagasinet är god enligt VISS. Med den kvantitativa statusen menas att uttaget från grundvattenmagasinet inte får vara större än nybildningen av grundvatten. Den kemiska statusen är otillfredsställande, med anledning av att medelvärdet för klorid mellan var högt och nära riktvärdet. Däremot är det oklart om tillräckliga åtgärder är gjorda för att bemöta den otillfredsställande kemiska statusen (VISS, 2018b). Figur 3 - Hammarby vattenskyddsområde (blått), och Stockholmsåsen-Upplands Väsby (svart) (VISS, 2018a) Lantmäteriet Den kemiska statusen för trikloreten och tetrakloreten är god. Mätningar visar att medelvärdet av uppmätta halter är 2,66 µg/l för trikloreten och tetrakloreten, vilket är baserat på sex olika mättillfällen under åren Halten överstiger den utgångspunkt på 2 µg/l som man önskar för att vända trenden till en lägre halt. Under påverkningskällor på VISS hemsida, anser man att trikloreten och tetrakloreten har betydande påverkan som miljögifter. Miljötekniska undersökningar pågår i och i närheten av grundvattenmagasinet för att flera potentiella föroreningsobjekt har identifierats inom tillrinningsområdet till grundvattenmagasinet (VISS, 2018b). Grundvattnets strömningsriktning i grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsbys är nordlig enligt SGU:s grundvattenkarta, se bilaga 1. Väster om grundvattenmagasinet ligger Väsbyån, där ytvattnet har en nordlig strömningsriktning (Ramböll, 2018). Vanligtvis är grundvattnets strömningsriktning i anslutning till vattendrag samma som för ytvattnet i vattendraget, men det finns indikationer på att det påvisade djupa grundvattnet strömmar i en annan riktning än vattendraget och i vissa fall rör sig mot motsatt håll, dvs. söderut. Vid kvarteret Messingen i Upplands Väsby, öster av Väsbyån, visar undersökningar att det djupa grundvattnet rör sig i sydvästlig riktning. Även undersökningar norr om kvarteret Messingen visar att det djupa grundvattnets strömningsriktning är sydlig. Det kan betyda att om det förekommer föroreningar i det djupa grundvattnet skulle de istället röra sig i sydlig riktning istället för nordlig som vattendragets strömningsriktning (Ramböll, 2018). 7

15 Vid deformationszonen går det djupa grundvattnets strömningsriktning troligtvis längs med sänkan. Då deformationszonen står i hydraulisk förbindelse med grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby skulle det då potentiellt innebära att föroreningar som färdas längs med deformationszonen till slut når grundvattenmagasinet (Ramböll, 2018). 2.3 Klorerade lösningsmedel Klorerade lösningsmedel är klorerade alifatiska kolväten som använts som lösningsmedel i olika industrier och verksamheter. De klorerade kolväten som undersöks inom ramen för denna rapport är främst trikloreten, som även kallas tri, trikloretylen eller TCE, samt dess nedbrytningsprodukter och dessutom tetrakloreten. I tabell 2 nedan ges en översiktsbild på de klorerade kolväten som undersökts i denna rapport. Fortsättningsvis i rapporten kommer de klorerade kolvätena benämnas efter dess förkortning. Tabell 2 - Förkortningar och synonymer Ämne Förkortning Andra synonymer Tetrakloreten PCE Per, perkloretylen Trikloreten TCE Tri, trikloretylen 1,1-Dikloreten Cis-1,2 Dikloreten Trans-1,2 Dikloreten 1,1-DCE cdce tdce Vinylklorid VC Kloreten Fysikaliska och kemiska egenskaper Klorerade lösningsmedel kännetecknas av att vara svårlösliga i vatten och av att de har högre densitet än vatten. Ämnen med dessa egenskaper ingår i en grupp som benämns DNAPL, vilket står för "Dense Non- Aquous Phase Liquids" (Naturvårdsverket, 2007). Undantaget är VC som inte ingår i DNAPL då den är i gasform vid NTP. De fysikaliska och kemiska egenskaperna påverkar hur ämnena transporteras när de sprids i miljön. Hur många kloratomer ett klorerat kolväte har avgör hur den reagerar när den kommer i kontakt med andra organiska ämnen. Högre kloratomantal ger högre densitet. (USEPA, 2000). Tabell 3 - Egenskaper för de klorerade lösningsmedlen. (USEPA, 2000) Ämne Nummer av substituerade kloratomer Molekylvikt [g/mol] Densitet [g/mol] Ångtryck [mmhg vid 25 C] Löslighet i vatten [mg/l] Tetrakloreten 4 165,8 1,62 17,8 150 Trikloreten 3 131,4 1,46 57,9 1,100 1,1-Dikloreten 2 96,9 1, ,500 Cis-1,2 Dikloreten 2 96,9 1, ,300 Trans-1,2 Dikloreten 2 96,9 1, ,250 Vinylklorid 1 62,5 gas 2,660 2,670 Klorerade lösningsmedel kan förekomma i fyra olika stationära tillstånd i marken, dessa tillstånd är gasfas, vattenfas, fast fas och i fri fas (egen fas). På grund av de fysikaliska och kemiska egenskaperna har TCE stor inträngningsförmåga och kan ta sig igenom tjocka material som betong, och även genom svårgenomträngliga geologiska underlag som lera (Ramböll, 2018). Det mest flyktiga ämnet är VC. 8

16 2.3.2 Naturlig nedbrytning Den biologiska nedbrytningen kan ske med olika processer, t ex anaerob reduktiv deklorering, direkt oxidation eller co-metabolism. I de vanligaste fallen bryts klorerade kolväten ned främst via anaerob reduktiv deklorering. Klorerade kolväten med lägre kloratomsantal bryts ned genom oxidation eller reduktion. Vilken av de olika processerna som är vanligast beror på de olika oxidations- eller reduktionsförhållandena i akvifären. Co-metabolisk aerob oxidation sker ofta om det finns tillgång till metan, dvs. om petroleumprodukter spillts på samma område som klorerade lösningsmedel (Naturvårdsverket, 2007). Den abiotiska nedbrytningen kan skilja sig från de biologiska nedbrytningsvägarna. Vid förekomst av acetylen kan antas att abiotisk nedbrytning sker. Kloretaner är mer känsliga för denna typ av nedbrytning, och kan vara en källa till att det finns 1,1-DCE i grundvattenmagasin (Naturvårdsverket, 2007). För de klorerade kolväten som denna rapport främst behandlar sker ofta biologisk nedbrytning via anaerob reduktiv deklorering (direkt eller cometabolisk). VC kan även brytas ner via direkt aerob oxidation. Andra nedbrytningsprocesser kan ske men det är inte vanligt att det förekommer. (Naturvårdsverket, 2007). Nedbrytningen sker i tre steg för PCE, se figur 4, och är en långsam nedbrytningsprocess. Figur 4 - Nedbrytning med successiv deklorering Miljöeffekter och spridningsegenskaper TCE sprids oftast som fri fas i grundvatten och i jord. Eftersom vätskan har högre densitet än vatten och är svårlöslig i vatten kan den sprida sig långa sträckor och djupt ner i marken. Vätskorna rör sig vertikalt mot berggrund och jordlager beroende av de geologiska förhållanden som finns i området. Transport av ämnet kan ske via sprickor i jord och berggrund eller beroende på jordart. I en lågpermeabel jordart kan klorerade kolväten spridas via sandlinser. Spridning i fri fas kan ske relativt snabbt vilket gör att det är komplicerat att spåra källan till föroreningen. I jordlagren kan lösningsmedlet i fri fas ansamlas och spridas genom lateral utbredning (Naturvårdsverket, 2007). Enligt USEPA finns fem viktiga faktorer som påverkar hur lösningsmedlet i fri fas sprider sig i geologiska förhållanden och formationer. Dessa är hur stor volym av DNAPL som släpps ut, hur infiltrationsytan ser ut, hur lång tid som utsläppet av föroreningen har fått pågå, fysikaliska/kemiska egenskaper samt geologiska formationens egenskaper (USEPA, 2000). När lösningsmedlet sprids i mark lämnas ett spår i formationen. Detta spår kan vara små droppar av ämnet, och kan stanna kvar i jordlagren eller i bergssprickor i berggrunden, vilket innebär att dessa spår kan gå emot grundvattnets strömningsriktning i och med att vätskan har högre densitet än omgivande vatten och inte löser sig i vatten. Konsekvensen av spåren kan bli att ämnet kan förorena grundvatten eller porluft under hundratals år (Naturvårdsverket 2007). Hur spridningen kan ske visas i figur 5, där de röda prickarna visar hur föroreningen kan ansamlas i fri fas. Bergssprickorna i figuren skulle kunna vara i en 9

17 annan riktning än grundvattnets strömningsriktning. Ansamlingen av ämnet i fri fas kan även kallas källområde, och från källområdet kan föroreningen spridas med grundvattnet, som visas i orange färg i figur 5, samt spridas ner via bergsprickorna. Ett sådant föroreningsområde kallas plym. I plymen styrs spridningen i första hand av grundvattnets flöde och flödesbanor. Detta sker via dispersion, vilket innebär att spridningen av ämnet kan ske olika snabbt, och gör så föroreningen successivt späds ut. Här kan naturlig nedbrytning ske av klorerade kolväten samt interaktion med omgivande ämnen. Plymer kan på detta sätt bli väldigt stora, även om utsläppet från början var litet. (Naturvårdsverket 2007). Då ansamlingarna av föroreningen i fri fas har olika kontaktyta med grundvattnet kan halterna i en plym variera kraftigt. Utlösningen av föroreningen är styrd av diffusion, vilket innebär att koncentrationsskillnaderna är det som påverkar diffusionstakten. Med det känt, så kan provresultat från en provpunkt placerad nedströms från ett källområde vara väldigt varierande i halt. Om halterna i ett grundvattenprov är av storleksordning 1% av lösligheten av det aktuella ämnet som undersöks, kan man förutsätta att det finns ett källområde uppströms där föroreningen kommer ifrån och att det finns högre halter av föroreningen (Naturvårdsverket 2007) Toxiska egenskaper Figur 5 - Konceptuell modell av spridning av klorerade kolväten i en föroreningsplymn. (Naturvårdsverket 2007) När man bedömer de humantoxikologiska egenskaperna är det viktigt att ta hänsyn till de troliga exponeringsvägarna. Det är även viktigt att skilja på långtidsexponering och korttidsexponering och vad som kan ge kroniska eller akuta effekter. Höga koncentrationer av klorerade lösningsmedel kan påverka det centrala nervsystemet och kan ge effekter som huvudvärk, yrsel eller medvetslöshet beroende på vilken halt och under hur lång tid som personen varit exponerad. Inandning kan även ge irritation i luftvägarna och narkotiska effekter. Akut exponering av TCE eller PCE kan leda till irreversibla förändringar i leverfunktionen och även ge effekt på njurarna. Bland klorerade lösningsmedel finns även en stor variation vad gäller cancerframkallade effekter (Naturvårdsverket, 2007). Klorerade lösningsmedel har bedömts vara cancerframkallande. I en rapport från IARC (International Agency for research on cancer) bedöms det finnas tillräckliga bevis för att TCE framkallar cancer, främst i lever. Det har även varit observationer som knyter TCE till njurcancer och lymfcancer (non-hodgkins 10

18 lymfom). Bedömningen gjorde att TCE flyttades till grupp 1, vilket är den grupp som samlar ämnen som bestämt framkallar cancer (IARC, 2014). TCE är liksom andra klorerade kolväten även toxiska för den akvatiska miljön. Kemikalieinspektionen har registrerat TCE och VC i sin PRIO-databas. TCE anses enligt Kemikalieinspektionen vara CMR (Cancerframkallande) av kategori 1A och 1B, samma med VC. Ämnen i kategori 1A och 1B har så pass allvarlig påverkan att människor inte ska exponeras (KEMI, 2018) Riktvärden De riktvärden som används i miljötekniska undersökningar för att analysera provtagningar som utförts med avseende på klorerade lösningsmedel är de riktvärden som finns tillgängliga hos Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och SGU. (Naturvårdsverket, 2007; SGU, 2013; Livsmedelsverket, 2017). För de fält som är tomma saknas riktvärden och utförda miljötekniska rapporter har använt andra eller inga riktvärden. I sammanställningen av genomförda miljötekniska undersökningar förekommer också holländska riktvärden för förorening i mark och grundvatten (RIMV, 2001). Tabell 4 - Riktvärden för klorerade lösningsmedel i mark, grundvatten och ytvatten. (Naturvårdsverket 2007; SGU, 2013). Ämne Generella riktvärden för jord [mg/kg TS] Gränsvärden Ytvatten för dricksvatten kriterier [μg/l] KM MKM GV MKM (SGU, 2013) Aktuella Förslag Aktuella Förslag Aktuella Förslag NV [μg/l] PCE 3 0, ,5 TCE 5 0,3 30 1, ,1-DCE cdce tdce VC , Användningsområden Klorerade lösningsmedel har använts i olika industriella verksamheter och för olika ändamål, just TCE förbjöds i Sverige 1996 men användes aktivt under 1930 till 1970-talet. Vid föroreningsobjekt så kan olyckor eller spill ha förekommit (Ramböll, 2018). Ämnenas olika användningsområden behandlas för PCE och TCE i tabell 5 nedan. De verksamheter i Upplands Väsby kommun som misstänkts hanterat klorerade lösningsmedel ingår i Länsstyrelsens klassade MIFO-objekt (Upplands Väsby kommun, 2018). 11

19 Tabell 5 - Användningsområde för PCE och TCE (Naturvårdsverket, 2007) Ämne Användning Huvudsaklig användning Används fortfarande Tetrakloreten (PCE) Trikloreten (TCE) Användes främst inom textiltvätt under talet. PCE användes även vid avfettning på samma sätt som TCE, men i mycket mindre omfattning. Lösningsmedlet har även använts vid slakteri men i liten omfattning. Användes sedan 1930-talet som avfettningsmedel inom stål- och verkstadsindustrin. TCE användes även inom kemtvätt mellan talet. 12 Kemtvätt Provtagning av klorerade lösningsmedel Metallavfettning och tidig kemtvätt. Ja, men ej i konsumentprodukter. Nej, utan ersattes av PCE. Är förbjuden att använda i Sverige sedan Ibland kan dispens ges för små mängder. En provtagningsplan för ett riskklassat objekt och genomförande av provtagningsplanen görs i fas 2 enligt MIFO-modellen, se avsnitt 2.2. I en provtagningsplan upprättas en geokarta som visar en ytkartering av området. Geokartan är sedan underlag för provtagningsplanen och används för att göra en bedömning av eventuell föroreningsspridning. Kartor över jorddjup, berggrund och jordarter kan hämtas från SGU. Där det har stått eller står byggnader består marken av ett övre lager bestående av fyllnadsmaterial. Fyllnadsmaterialet underlagras av naturliga jordartslager. Vid miljötekniska undersökningar genomförs en analys av marken vid eller under byggnader för att klargöra hur spridning av föroreningar skulle kunna ske. I vissa miljötekniska undersökningar undersöks vilken jordart som finns vid byggnaden samt vid provtagning med grundvattenrör mäts jorddjupet under fastigheten om det står med i provtagningsprogrammet. Under fastigheten undersöks fyllnadsmaterialet som kan bestå av andra material än vad den naturliga jordarten visar. Fyllnadsmaterialet kan bestå av bland annat rivningsrester, sprängsten blandat med den naturliga jordarten (Naturvårdsverket, 1999). När geologiska markförhållanden är kartlagda görs en provtagningsplan som ska beskriva vilka medier som ska provtas med motivering och beskrivning av var prover och borrningar ska göras (redovisas på karta med motivering) samt med beskrivning och motivering över hur prover ska tas och vilka analyser som ska göras på respektive prov. Provtagningspunkter väljs för att få en så bra bild som möjligt av föroreningssituationen till en rimlig kostnad. Det viktigaste är placera provpunkter på de platser som förmodas vara en föroreningskälla eller ha höga halter av föroreningen, så kallade "hot spots", och sedan kompletteras provresultaten med prover i mark och grundvatten runt om föroreningskällan för att verifiera föroreningsspridningen. Utbredningen av föroreningen kan uppskattas beroende på hur länge föroreningen antas ha funnits i marken samt hastigheten på grundvattentransporten. För att få ett mått på lokala bakgrundsnivåer kan prover tas i anslutning till föroreningsområdet som inte är påverkat av själva föroreningen (Naturvårdsverket, 1999). Vid provtagning av klorerade lösningsmedel görs oftast mark- och grundvattensprovtagning tillsammans med porluftsprovtagning. Även provtagning av trädkärnor kan utföras för att verifiera eb förorening av klorerade lösningsmedel. Provtagning av jord sker oftast via borrning med skruvborr eller grävning med grävmaskin. Med skruvborr tas jordprover kontinuerligt genom jorden och provkvalitén beror på de geologiska förhållandena som råder på provtagningsplatsen. Uppgifter om jorden noteras, t ex färg och lukt innan prover skickas vidare för analys. För flyktiga ämnen, som klorerade lösningsmedel ska prover förslutas i en glasburk och kylas ner vid transport till laboratorium. Vid provtagning av grundvatten installeras i de flesta fall grundvattenrör som sedan tätas så ingen kontaminering kan ske. Grundvattenrör är i den nedre delen utrustade med ett filter.

20 För DNAPL placeras filtret i den nedre delen, vanligtvis 1-2 meter under grundvattenytan. Vid undersökningen kan även fältanalyser med ett fältinstrument som mäter halter i porluften göras för att lokalisera eventuell förorening. Vid porluftsprovtagning för områden där det finns misstanke om klorerade lösningsmedel görs kvantitativa analyser i fält med PID (fotojonisationdetektor) eller FID (flamjonisationsdetektor). PID-mätningar är snabba och används om förorening på området sen tidigare är känd. Mätningar med gaskromatografi (GC) kan även göras i fält för att snabbt ta reda på om klorerade kolväten finns på området och i vilka ungefärliga koncentrationer. GC går att använda på luft och vattenprover från området (Naturvårdsverket, 1999). 13

21 3. Resultat I resultatet presenteras en sammanställning av de miljötekniska undersökningar som är utförda i Upplands Väsby kommun med avseende på klorerade lösningsmedel samt sammanställningen av de potentiella föroreningskällor där det idag saknas underlag om klorerade lösningsmedel har använts i tidigare verksamheter. Även en riskklassning genomförs som grund för det föreslag till provtagningsprogram som tagits fram till Upplands Väsby kommun. 3.1 Sammanställning av miljötekniska undersökningar Nedan sammanfattas genomförda miljötekniska undersökningar utförda i Upplands Väsby kommun där klorerade lösningsmedel har påvisats. I figur 6 visas en karta över en del av kommunen med de olika områdena markerade. I de flesta miljötekniska undersökningar har även andra föroreningar undersökts, och klorerade lösningsmedel har sällan varit huvudfokus i undersökningarna. I kvarteret Messingen indelas området i delområden. De delområden som sammanställs är de områden som undersökts med avseende på klorerade lösningsmedel. Sedan ges en sammanfattning av föroreningssituationen vid några MIFO-objekt samt andra områden där det genomförts miljötekniska undersökningar med avseende på klorerade lösningsmedel. Figur 6 - Områden där miljötekniska undersökningar har påvisat klorerade lösningsmedel. (Upplands Väsby, 2018) Upplands Väsby kommun Kvarteret Messingen Kvarteret Messingen i centrala Upplands Väsby har undersökts genom flera olika miljötekniska undersökningar i samband med exploatering av området. Området indelas i olika delområden med numrering 1-7, varav Messingsparken är en del av delområdet Messingen 5, se figur 7. Delområden som har undersökts med avseende på klorerade lösningsmedel är Messingsparken (Messingen 5) och Messingen 3. Resterande områden har inte undersökts med avseende på dessa utan enbart med avseende på andra föroreningshalter (Ramböll, 2018). 14

22 Figur 7 - Områdesindelning kvarteret Messingen (Ramböll 2018) Upplands Väsby kommun Messingsparken, del av Vilunda 19:1-19:2 I oktober 2016 gjordes en undersökning av Ramböll i Messingsparken. Prover togs i totalt sju undersökningspunkter i form av provgropar. Provgroparna grävdes till ca 1,5 meter under markytan. Totalt uttogs 14 prover i undersökningspunkterna, sju prover togs i översta halvmetern och för resterande sju prov togs samlingsprover mellan 0-1,5 meter under markytan. Samlingsproverna analyserades med avseende på bl. a. klorerade lösningsmedel. Resultatet visade att halterna av klorerade lösningsmedel inte överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärde för KM (Naturvårdsverket 2009). I en undersökningspunkt påträffades TCE överstigande laboratoriets rapporteringsgräns men det understeg fortfarande riktvärden för KM. Resterande prover översteg inte laboratoriets rapporteringsgräns (Ramböll, 2016). Under maj 2017 gjordes även en miljöteknisk undersökning av Wescon. Jordprover togs men analyserades inte med avseende på klorerade lösningsmedel, utan på bl. a. metaller. Grundvattenprover togs i två grundvattenrör som installerades där misstänkte om oljeförorening förelåg. Två prover, benämnda 1W3 och 1W25, redovisade i tabell 6, från grundvattenrören analyserades med avseende på klorerade lösningsmedel. Prover togs även på porluft där provtagningen skedde i två steg, i första steget screenades tio provpunkter och i det andra steget valdes tre provpunkter ut för pumpad analys. Wescon analyserade framförallt porluften med avseende på klorerade lösningsmedel. Resultatet visade att inga förhöjda halter av klorerade lösningsmedel i porluften. I de två grundvattenrör som installerades fann dock Wescon TCE, cdce, tdce och VC vilket visar att det pågår en nedbrytning av TCE. Nationella riktvärden för grundvatten saknas med undantag för dricksvattenkriterierna från SGU som används istället. VC överskred riktvärdet för otjänligt dricksvatten medan TCE-halterna var högre men underskred riktvärdet för otjänligt dricksvatten (SGU, 2013). Däremot visar proverna att detta inte är ett källområde, vilket bekräftas av porluftsprovtagningen. I figur 8 visas provpunkterna och i tabell 6 visas uppmätta värden vid analys av grundvattenprovtagningen med avseende på klorerade lösningsmedel. I tabell 6 överskrider värdet för VC 46 gånger det tillämpade riktvärdet för VC i grundvatten (Wescon, 2017). 15

23 Figur 8 - Provtagningsbild med provpunkter utmarkerade. Gul = borrpunkt, röd = porgaspunkt, röd ring = prover analyserade med avseende på klorerade kolväten (Wescon, 2017). Tabell 6 - Analysresultat i grundvattensprov i Messingsparken. Prover som översteg tillämpat riktvärde markeras med fet stil på text och rosa skuggning i tabell (Wescon, 2017). Ämne 1W3 1W25 Tillämpade riktvärden SGU - gräns för otjänligt dricksvatten (2013) PCE <0,10 <0,10 10 TCE 0,21 2,5 10 cdce 0, tdce 0,13 1,4 - VC 0, , Messingen 3 Structor genomförde 2015 en miljöteknisk undersökning av Messingen 3 på uppdrag av PEAB som utfört anläggningsarbeten. Analyser utfördes på prover från grundvattenrör med avseende på klorerade lösningsmedel men inga halter kunde detekteras. (Structor, 2015). Då man i undersökningen 2015 hade hittat PCB i grundvattnet som trängde in i en schaktgrop gjorde Structor en omfattande grundvattenprovtagning 2016 för att undersöka förekomst av klorerade lösningsmedel. Karta över provtagningsområdet med provtagningspunkter markerade, se figur 9 (Structor 2016). Structor fann halter som överskred rapporteringsgränsen av klorerade lösningsmedel, se tabell 7. Det finns inga platsspecifika riktvärden framtagna för området för klorerade lösningsmedel i jord eller grundvatten varför Structors rapport har utgått från Naturvårdsverkets beräkningsmodell, se tabell 4 (Structor 2016). I tabellen finns även SGU:s tillämpade riktvärden för otjänligt dricksvatten (SGU, 2013). Det högsta värdet för TCE och VC var värdet 10 gånger högre än tillämpade riktvärden. Området är dock ingen källa till dricksvatten, så riktvärdena används endast som en referens. I rapporten har konstaterats att det finns en risk att spridning sker till ytvattnet och en risk att ånga tränger in i byggnader (Structor 2016). 16

24 Figur 9- Provtagningsområde med grundvattensprov utmarkerade (Structor 2016) Tabell 7 - Uppmätta halter av klorerade lösningsmedel i grundvattensprover (Structor 2016). Halter överstigande riktvärden markeras med fet stil på text och rosa skuggning i tabell. Ämne\ Provpunkt GV2 GV4 GV6 GV9 GV10 GV13 GV15 GV16 GV20 Tillämpade riktvärden SGU (2013) PCE < 1,0 < 1,0 1,7 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 10 TCE 39 2,8 1,7 1, , cdce ,5 7, , tdce 1,1 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 - VC 0,6 6,7 0,8 0,79 0,98 0,71 <0,50 0,63 5 0,5 Klorerade lösningsmedel är flyktiga föreningar som kan tränga in i byggnader som är placerade ovanpå ett föroreningsområde. Inom kvarteret Messingen består fyllnadsmassorna av sand och grus som har stor genomsläpplighet av flyktiga föreningar. Byggnader kan ha mindre eller större genomsläpplighet för flyktiga föreningar. Genomsläppligheten kan dock öka då byggnadsmaterialet försämras med tiden. I de miljötekniska undersökningar för Messingsparken, se avsnitt , bedömdes det inte finnas någon hälso- eller miljörisk för de byggnader som är placerade i kvarteret Messingen. Däremot kan denna komma att ändras med tiden om nedbrytningen av TCE ger upphov till högre halter av VC (Ramböll, 2018). Structor genomförde även en beräkning för inträngning av ånga till byggnader (Structor 2016). Beräkningarna gjordes utifrån de högsta halterna för respektive kolväte enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell (Naturvårdsverket, 2009). Utspädningen till inomhusluft beräknas enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell på ca gånger för trikloreten och tetrakloreten. Djupet på föroreningen är då satt till 2 meter under markytan. I Structors rapport har man valt utspädningsfaktor på Deras beräkning är då gjord för att beräkna en högre halt i ett "worst case"-scenario. Beräkningsresultatet visas i tabell 8. För att vidare bedöma om det finns risk för människor att befinna sig i byggnader som är närliggande området beräknades riskkvoter. 17

25 Internationell praxis vid hälsobedömning där flera klorerade lösningsmedel förekommer är att addera exponeringen för cancerogena respektive kroniska risker. Om summan är lägre än 1 så bedöms risken vara acceptabel. Värdena tas fram genom att dividera uppmätt halt med riktvärdet, då riktvärdet är Naturvårdsverkets referenskoncentrationer eller internationella data publicerade i RAIS-databasen (The Risk Assessment Information) vilket är en sammanställning av USEPA-källor (USEPA, 2000). Som tabell 8 visar är summan av riskkvoterna mindre än 1, därför bedömde Structor att det inte föreligger några hälsorisker via inandning av ånga (Structor 2016). Tabell 8- Beräkning av potentiella halter som kan förekomma i inomhusluft, samt beräknade riskkvoter (Structor 2016) Ämne Uppmätt högsta halt i grundvattnet (μg/l) Henry s konstant Potentiell halt i porluft (mg/m3) Potentiell halt i inomhusluft (mg/m3) Riskkvot cancer Riskkvot kronisk PCE 1,7 0,9 1,58 0, ,0009 0,00036 TCE 100 0, ,0006 0,24 0,56 cdce 77 0,2 15,4 0,0003 0,01 tdce 1,1 0,2 0,22 0, ,014 0,00015 VC 6,7 1,1 7,37 0,0001 0,0029 Summa 0,04 0,6 Structor har även beräknat spridningen av klorerade kolväten till ytvatten genom ett antagande att flödet till Väsbyån är 0,1 m 3 /s. Med det flödet görs en utspädning till gånger enligt beräkningsmodellen. Structor har använt en utspädning på gånger. Halterna jämförs sen med RAIS-databasen för akuta och kroniska risker. Resultatet av denna uträkning ges i tabell 9 nedan. Tabell 9 - Jämförelse mellan uppmätta halter i grundvattnet med utspädning på 1/10000 och värden från USEPA (Structor 2016; USEPA, 2000). Ämne Uppmätt högsta halt i grundvattnet Utspädning 1/10000 EPA R4 Acute Surface Water Screening Benchmark (USEPA, 2000) EPA R4 Chronic Surface Water Screening Benchmark (USEPA, 2000) PCE 1,7 0, TCE 100 0, cdce 77 0,0077 tdce 1,1 0,00011 VC 6,7 0, SW EPA R6 FW Surface Water Screening Benchmark (USEPA, 2000) Tabell 9 visar att uppmätta halter av klorerade kolväten i Messingen 3 underskrider tröskelvärdena från USEPA. Detta ger en föroreningstransport för tetrakloreten och trikloreten på 0,001 respektive 0,06 kg/år från grundvattnet till ytvattnet (Structor 2016). Structor bedömer att det är osäkert om de högsta halterna av klorerade kolväten har påvisats eftersom källan till föroreningen inte är lokaliserad. Föroreningen i Messingen 3 kan bero på mindre lokala spill eller utsläpp, men det är osäkert. De fältanalyser som är gjorda med PID-instrument tyder inte på att det finns en källa i de 19 grundvattenrör som är installerade (Structor 2016). 18

26 Dag och dricksvatten inom kvarteret Messingen IVL Svenska Miljöinstitutet genomförde en undersökning av PCB och klorerade kolväten i dag- och dricksvattenbrunnar Analyser utfördes bland annat på TCE och PCE. Vattenprover insamlades från två dagvattenbrunnar (Brunn C och Brunn B), samt en spolvattenpost intill kvarteret Messingen (Brunn A), se figur 10. Från Brunn A togs två prover, ett efter att brunnen spolats i en minut, märkt "Brunn A:1", samt ett när brunnen spolats i en timme, märkt "Brunn A:2". Utöver de prover som togs vid Messingeområdet togs även ett referensprov från Breddenskolan, ca 3 km från Messingeområdet. Brunn B avvattnar delar av norra Messingeområdet och Brunn C avvattnar de södra delarna av Messingeområdet Brunn A är en spolvattenspost. (IVL, 2017). I provet Brunn A:1 uppmättes höga halter av TCE, 12 μg/l, vilket överstiger men också är i nivå med SGU:s riktvärden för otjänligt dricksvatten (SGU, 2013) Efter att ha spolat i en timme så uppmättes halter mindre än 0,3 μg/l i provet "Brunn A:2". Spolvattenposten Brunn A hade stått oanvänd under en längre tid, enligt IVL troligtvis sedan Att det först uppmättes så höga halter av TCE visar att det kan ha skett inträngning via diffusion och att vattnet i brunnen har stått stilla under en lång tid och det insamlade vattnet i brunnen innehåller mer partiklar jämfört med annat dricksvatten ledningsnätet. I övriga prover uppmättes inga halter som överskred riktvärden för otjänligt dricksvatten. IVL anser att den höga uppmätta halten av TCE skulle kunna representera ett "worse-case" - scenario i avseende på eventuell förekomst av klorerade lösningsmedel i dricksvatten (IVL, 2017). De högsta uppmätta halterna vid respektive provtagningsplats visas i tabell 10. Vid undersökningen fann IVL tre stycken gamla brunnar, som benämns som Brunn 1,2,3 i figur 10. Brunn 1 har sannolikt varit kopplad till Väsbyverkets råvattenuttag, och Brunn 2 och 3 har sannolikt varit gamla dagvattenbrunnar som avvattnat delar av området där Väsbyverket varit beläget. Dessa tre brunnar undersöktes inte med avseende på klorerade lösningsmedel i IVL:s undersökning (IVL, 2017). Prover gjordes även på dricksvattnet från kranar i en av PEAB:s byggbodar, i Messingen och i Kulturhuset, se figur 10. Analysen av dricksvattnet visade inga halter över kvantifieringsgräns. Figur 10 - Klorerade lösningsmedel provtogs i Brunn A, B, C samt i punkterna PEAB, Messingen och Kulturhuset provtogs dricksvatten (IVL, 2017). 19

27 Tabell 10- Uppmätta värden för respektive ämne och brunn. I Brunn B och C provtogs dagvatten och i resterande provtogs dricksvatten (IVL, 2017). Halter överskridande riktbärden markeras med rosa skuggning och fet text i tabell. Prov TCE PCE Brunn A:1 12 0,21 Brunn A:2 0,033 0,0028 Brunn B 1,2 0,050 Brunn C 0,028 0,0081 Referens Breddenskolan <1,0 <1,0 PEAB <1,0 <1,0 Messingen <1,0 <1,0 Kulturhuset <1,0 <1, Föroreningsspridning i mark och grundvatten från kvarteret Messingen Vid kvarteret Messingen har Ramböll analyserat hur en spridning skulle kunna ske i ytlig mark och ytligt grundvatten. Det ytliga grundvattnet bedöms strömma mot Väsbyån från kvarteret Messingen. Med Naturvårdsverkets beräkningsmodell och MIFO-modellen konstateras att föroreningar kan spridas 10 till mer än 1000 meter per år i det övre ytliga grundvattnet, vilket gör spridningsförutsättningarna till Väsbyån stora till mycket stora. Det saknas däremot information om norra och västra delen av kvarteret Messingen. Ramböll förmodar att spridning sker från det djupa grundvattnet i sydvästlig riktning mot sänkan vid Väsbyån. Däremot skulle den förmodade bergryggen under området göra så föroreningar även sprider sig i nordöstlig riktning mot deformationszonen som är i hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby. Enligt Rambölls bedömning bedöms spridningsförutsättningarna som stora i det djupa grundvattnet enligt MIFO-modellen. Enligt Ramböll bedöms inte det djupa grundvattnet stå i hydraulisk kontakt med Väsbyån, så en föroreningsspridning till Väsbyån bedöms inte finnas underlag för (Ramböll, 2018). Av de miljötekniska undersökningar som finns bedöms klorerade lösningsmedel, främst TCE, vara aktuell för spridning i egen fri fas (Ramböll, 2018). Väsbyverken har tidigare använt stora mängder av TCE, ca 31 ton om året och inom kvarteret Messingen är det alltså inte uteslutet att en förorening av TCE kan förekomma i fri fas och att föroreningen tagit sig igenom fyllnadsmaterialet under byggnaderna, rört sig igenom leran och ner till det djupa grundvattnet och till berggrunden. TCE som går djupt ner till berggrunden färdas sedan i bergets lutning istället för med det djupa grundvattnets strömningsriktning. De halter som uppmätts påvisar att det kan förekomma en föroreningsplym under kvarteret Messingen och att fler undersökningar behöver göras för att ta reda på källområdet (Ramböll, 2018) Optimus industriområde På fastigheterna Vilunda 6:1 och 6:42, söder om kvarteret Messingen låg tidigare Optimus industriområde. Idag finns det ingen industri på fastigheterna längre utan byggnaderna används till kontor, lager och utbildningslokaler. Området sluttar svagt mot norr och mot Väsbyån. Golder Associates AB (Golder) har under åren genomfört flera miljötekniska undersökningar i mark och grundvatten. Under undersökningarna påträffades klorerade lösningsmedel (Golder, 2003). Enligt Länsstyrelsen använde Optimus 35 ton TCE om året (Elektrokemiska fabriken, låda 18, volym 122). På platsen har det identifierats att antal områden med potentiella föroreningar av klorerade lösningsmedel. I Vilunda 6:1 påträffades en tri-sköljning och i Vilunda 6:42 identifierades garage med tvättplats. Inga betongprover togs inomhus då man antog att stora delar av betongen har bytts ut vid renovering av fastigheten. 20

28 Inga porluftsprover togs under betongplattan av hus 6 som idag ligger där tri-sköljningen legat fram till 1982, detta då man ansåg att risken för läckage av vatten var för stor. Istället togs grundvattenprov nedströms tri-sköljningen (Golder, 2001). Jordproverna mättes med PID-instrument i fält, och därefter valdes ett antal av jordproverna ut för vidare analys med avseende på klorerade kolväten. Grundvattenprover togs genom att fyra grundvattenrör installerades på fastigheten. Punkt 7 i tabell 11, placerades och provtogs där tri-sköljningen tidigare låg, och punkt 2 i tabell 11 togs där ytbehandlingen tidigare var placerad. Punkt 4 och punkt 5 är placerade nedströms byggnaderna. Grundvattenytan låg vid provtagningen mellan 1,4-3,2 meter under markytan. Riktvärdena som valdes för att jämföra resultaten med var holländska riktvärden då svenska riktvärden saknades (Golder, 2001). Tabell 11 - Resultat från grundvattenprover med avseende på klorerade kolväten (Golder, 2001). Halter som överskrider riktvärden markeras med rosa skuggning och fet stil på text. Även SGU:s riktvärden las till i tabellen för jämförelse. Ämne Punkt 2 Punkt 4 Punkt 5 Punkt 7 RV Holland (RIMV, 2001) Tillämpade riktvärden (SGU, 2013) PCE <0,2 <0,1 <0,1 6, TCE 3,8 <0,1 <0, DCE 1, , cdce 60 <0,5 2, tdce 8,3 <0,5 <0,5 1,0 - - VC 13 <0,7 <0,7 <1,0 5 0,5 Tabell 11 visar att TCE och dess nedbrytningsprodukter har detekterats och cdce samt VC överstiger de holländska riktvärdena. Det visar att det sker en nedbrytning som kan röra sig nedströms från de eventuella källområdena. Punkt 7 och 2 som togs vid källområdena uppvisar PCE och TCE samt cdce och VC. Värdet för cdce är högt och överstiger de holländska riktvärderna 3 gånger. VC överstiger SGU:s riktvärden 26 gånger. Golder bedömde att halterna är låga, men så höga att man inte kan dricka vattnet utan ökad cancerrisk. Det finns en teoretisk risk att föroreningen kan spridas till närliggande reservvattentäkt, men bedömningen är att halterna då skulle underskrida de gränsvärden för dricksvatten som finns (Golder, 2001). I jämförelse med SGU:s tillämpade riktvärden överskrider TCE halten i punkt 7 där tri-sköljningen tidigare låg. Även VC överskrider SGU:s tillämpade riktvärden i punkt 2 och påvisar att det pågår en nedbrytning av TCE och att det kan förekomma en föroreningsplym i under byggnaden med källområde under där tri-sköljningen tidigare låg. Golder gjorde en mätning i Väsbyhälsans lokaler i fastighet Vilunda 6:1 under 2002 med avseende på klorerade lösningsmedel. Klorerade lösningsmedel var under rapporteringsgränsen och överskred inte hygieniska riktvärden. Bedömning gjordes att det inte var någon hälsorisk att vistas i fastigheten (Golder, 2002). Golder utförde 2003 en sanering där man tog bort förorenade massor från Vilunda 6:1, främst på grund av de metaller och petroleum som även hittats på området. Vid punkt 2 tog man bort jord då man även uppmätt höga halter av zink och koppar. Inga prover togs med avseende på klorerade kolväten (Golder, 2003) Väsby Entré Väsby Entré ligger väster och nordväst om kvarteret Messingen. Parallellt med järnvägen rinner Väsbyån i nordlig riktning och ytligt grundvatten inom Väsby Entré antas flöda mot Väsbyån. Området ska exploateras inom närliggande framtid. Tidigare, innan 2011, har man undersökt området men inte med avseende på klorerade lösningsmedel. Tyréns gjorde en miljöteknisk undersökning under 2013 för att få en bild av föroreningssituationen av klorerade lösningsmedel i mark och ytligt grundvatten inför utvecklingen av stationsområdet, se figur 11. Enligt länsstyrelsens MIFO-undersökning framgår det att det tidigare har legat ett MIFO-objekt i området. 21

29 Objektet är en kemtvättsverksamhet där man använt klorerade lösningsmedel i tvättvätskan vid tvätt. De lösningsmedel som användes är främst TCE fram till år 1960, som sedan ersattes av PCE (Tyréns, 2014). Tyréns gjorde ytterligare en miljöteknisk undersökning under I provtagningen togs mark och grundvattensprover inom och i det angränsande området. Fastigheterna som Tyréns provtagningsprogram avser är Vilunda 1:109 och 1:110 som är en del av planområdet för Väsby Entré. På provtagningsområdet fanns 2014 en parkeringsplats, se figur 11 för tydligare bild av området (Tyréns, 2014). Figur 11 - Provtagningsområde i Väsby Entré. Röd prick = där kemtvätten tidigare låg (Upplands Väsby kommun, 2018). Upplands Väsby kommun Provtagning gjordes på trädkärnor från lövträd inom eller i anslutning till området för att se eventuell utbredning av föroreningen. Porluftssonder och grundvattenrör placerades sedan vid de träd där klorerade lösningsmedel detekterats samt vid grönytor som fanns runt parkeringsplatsen och mellan parkeringsplatser. Totalt analyserades 9 trädkärnor, 8 punkter för porluft och ett grundvattenrör. Grundvattenröret installerades 3,5 meter under markytan. I en av trädkärnorna detekterades tetraklormetan-halter över rapporteringsgräns, medan de övriga provernas halter låg under rapporteringsgränsen. I porluftsprovtagningen detekterades låga halter av triklormetan och PCE i fyra respektive fem av de åtta porluftssonderna. I grundvattenröret detekterades DCE i nivå med rapporteringsgränsen (Tyréns, 2014). Bedömningen från Tyréns är att klorerade lösningsmedel i träd, porluft och grundvatten inte utgör någon miljö - eller hälsorisk i förändrad markanvändning inför då kommande exploatering av Väsby Entré. Det bedöms inte heller att det finns någon framtida risk för inomhusluft om en byggnad skulle placeras på fastigheten. Inga åtgärder bedömdes vara nödvändiga för sanering av området. (Tyréns, 2014) Senare gjordes två miljötekniska undersökningar, en av Ramböll år 2016 och en av Bjerking under år I dessa provtagningar gjordes inga provtagningar med avseende på klorerade lösningsmedel (Ramböll, 2018). 22

30 3.1.4 Kvarteret Hasselnöten Kvarteret Hasselnöten ligger nordöst om kvarteret Messingen och utreddes 2017 av ÅF Infrastructure AB (ÅF) för att undersöka möjligheten till exploatering. Tidigare har det förekommit en kemtvättsverksamhet i området och syftet med undersökningen var att klargöra om den verksamheten har orsakat föroreningar i mark och/eller grundvatten. Kvarteret Hasselnöten ligger på fastigheterna Hammarby 8:2, Hammarby 8:1 (Hasselskogen) och Hammarby 1:548. Området utgörs idag av en idrottshall, en utomhusbassäng, och en grusad yta där en skolverksamhet tidigare låg och är omgivet av bostäder, se figur 12 för karta över området. Den gula pricken i figur 12 är där den förmodade kemtvättsverksamheten tidigare var placerad (ÅF, 2017). Figur 12 - Kvarteret Hasselnöten i röd markering. Gul prick = Kemtvättsverksamhet (Upplands Väsby kommun, 2018) Upplands Väsby kommun Kemtvättsverksamheten låg på Hasselgatan 10, inom fastigheten Hammarby 8:2 som ligger bredvid den röda markeringen i figur 12. Verksamheten förmodas ha legat i den nuvarande idrottshallens byggnad (ÅF, 2017). Provtagning av jord utfördes med hjälp av PID-instrument och totalt togs 44 jordprover i området. 11 jordprover skickades sedan vidare till analys då flyktiga kolväten hade påvisats. Inga av de analyserade jordproverna hade halter av klorerade kolväten över Naturvårdsverkets riktvärden för KM, (Naturvårdsverket 2009). Grundvattenrör installerades i tre provpunkter, varav två kunde skickas till vidare analys. Klorerade kolväten påträffades i grundvattenproven men halterna understeg SGU:s riktvärden för otjänligt dricksvatten (SGU, 2013). Porgasprov togs i åtta provpunkter sydöst och sydväst om den tidigare kemtvättsverksamheten. I två av provpunkterna påvisades tetrakloreten över de tillämpade riktvärdena med liten marginal. Vedkärneprov togs från två granar och valdes ut efter geografisk position, trädslag och storlek. Detta för att se föroreningens utbredning. Enbart triklormetan detekterades i en av provpunkterna (ÅF, 2017). De uppmätta halterna kan ses som en indikation för att föroreningen från kemtvätten kan finnas i marken eller i grundvattnet. ÅF Infrastructure AB bedömde att det inte fanns någon miljö- eller hälsorisk med avseende på klorerade kolväten för framtida exploatering av området. 23

31 Vid exploatering skulle ytterligare provtagning kunna göras under byggnaden för att hitta ett potentiellt källområde till de påvisade föroreningarna (ÅF, 2017). Kvarteret Hasselnöten ligger i närheten av grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby och det finns en risk att föroreningen av klorerade lösningsmedel i området kan påverka grundvattenmagasinet och därför bör ytterligare undersökningar göras (Ramböll 2018) Smedsgärdet och Käppalatunneln Bjerking genomförde 2017 en miljöteknisk undersökning inom fastigheterna Vilunda 1:548, 1:549 och 6:20. Vid den undersökningen detekterades klorerade kolväten, TCE och PCE, i ett sydligt grundvattenprov men halterna underskred Livsmedelsverkets riktvärden för dricksvatten (Ramböll, 2018). Ramböll genomförde en miljöteknisk undersökning 2017 på området Käppalatunneln, som ligger på de västra delarna av Stockholmsåsen - Upplands Väsby. Området ligger mellan Husarvägen, Mälarvägen och Trafikplats Glädjen. Syftet var att undersöka om det fanns föroreningar i mark och grundvatten för byggnation av en spillvattenledning till Käppalaverket. Jordprover och grundvattenprover togs och analyserades med avseende på bl.a klorerade kolväten. Inga halter av klorerade kolväten detekterades i jordproven. I grundvattenproverna detekterades klorerade kolväten ställvis med halter understigande Livsmedelsverkets riktvärden för dricksvatten (Livsmedelsverket, 2017). Det finns däremot en risk att föroreningarna kan spridas till grundvattenmagasinet Stockholmsåsen - Upplands Väsby (Ramböll 2018) Skälby 2:2 - Solna Pressgjuteri På fastigheten Skälby 2:2, se figur 13, har AGES Casting Solna AB bedrivit metallbearbetning. Verksamheten har tidigare använt klorerade lösningsmedel som ett steg i ytbehandlingen av metallkomponenter, och RGS Nordic har gjort en miljöteknisk mark och grundvattenundersökning för att undersöka om spill och läckage av lösningsmedel har bidragit till föroreningar. Man har identifierat en förmodad källa där verksamheten har haft en tri-tvätt. Tri-tvätten användes för att rengöra aluminium innan vidare ytbehandling och var aktiv under åren 1974 till En incident där lösningsmedlet förångades har rapporterats men när incidenten skedde är idag obestämt (RGS Nordic, 2017). Figur 13 - Området Skälby 2:2 markerat i rött. Stor gul prick = Potentiell föroreningskälla. (Upplands Väsby Kommun, 2018) Upplands Väsby kommun 24

32 RCS Nordic har tagit jordprover och grundvattenprover för att bedöma om mark och grundvatten är förorenat. Under provtagningen 2017 kom det fram att det fanns låga halter av klorerade lösningsmedel inom fastigheten, en kompletterande undersökning genomförs under 2018 (RGS Nordic, 2018). Vid markundersökningen 2017 togs prover vid 10 provpunkter. Det påvisades klorerade lösningsmedel i mark och grundvatten. Uppmätta halter var låga men några av halterna överskred Naturvårdsverkets riktvärden för ytvatten och Livsmedelsverkets riktvärden för dricksvatten, se provpunkternas placering i figur 14 och provresultat i tabell 12. De gjorda undersökningarna indikerar att det finns en förorening i mark och grundvatten (RGS Nordic, 2018). Högsta halter som påträffades var av föroreningen cdce, vilket indikerar att det pågår en nedbrytning av TCE och PCE. Då TCE tar sig igenom betong och lera kan föroreningen ha gått djupt ner där tri-tvätten tidigare var placerad, och kan sedan ha spridit sig i västlig riktning mot provpunkter P7, P8 och P9. Detta kan indikera att en plym förekommer under fastigheten. I provpunkt P7 och P9 påvisades cdce i höga halter. Det finns inget riktvärde för cdce från SGU men jämfört med riktvärden från TCE och PCE är halterna överstigande och påvisar att det pågår en nedbrytning av TCE under fastigheten, se tabell 12. Figur 14 Placering av provpunkter vid undersökning (RGS Nordic, 2018) Tabell 12 - Analysresultat vid markundersökning. (Förkortningen mumy =meter under markytan) (RGS Nordic) Halter som överskrider riktvärden markeras med rosa skuggning och fet stil på text i tabell. Ämne Tillämpade riktvärden för dricksvatten (SGU, 2013) P1 Provdjup 3-5 m.u.my P2 Provdjup 3-5 m.u.my P3 Prov- -djup m.u.my P6 Provdjup 4,5-6,5 m.u.my P7 Provdjup m.u.my P8 Provdjup 4-6 m.u.my P9 Provdjup m.u.my P10 Provdjup m.u.my PCE 10 <0,10 <0,10 0,58 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 0,79 TCE 10 <0,10 <0,10 0,42 22 <0,10 23 <0,10 0,45 cdce - <0,10 <0,10 <0,10 4, ,16 tdce - <0,10 <0,10 <0,10 0,12 0,8 0,43 0,33 <0,10 VC 0,5 <0,50 <0,10 <0,10 <0,10 1,8 0,2 3,6 <0,10 25

33 En ytterligare markundersökning är gjord under april-maj 2018 av RGS Nordic. I markundersökningen togs ett hål i betongplattan vid provpunkt P5, där tri-tvätten var placerad. Mätning med PID-instrument påvisade att det finns en förorening under byggnaden. Provtagning av inomhusluft visade inga halter av klorerade lösningsmedel eller dess nedbrytningsprodukter överskridande detektionsgränsen. RGS Nordic bedömer att inga fler prover på inomhusluft är nödvändig (RGS Nordic, 2018). Ytterligare provtagning genomförs under 2018 av RGS Nordic. I provtagningsprogrammet planeras provtagning i byggnaden genomföras genom att ta upp fyra hål i bottenplattan av byggnaden i anslutning till där tri-tvätten tidigare stod. En av provpunkterna placeras lämpligt vid de pålar som ligger närmast där tri-tvätten tidigare stod. Provtagningen sker med en handskruvborr och kommer att tas så djupt som möjligt med den typen av borr. Som komplement till jordprovtagningen kommer mätning av porgas i makadammet under plattan att genomföras. Provtagning kommer även göras i en dagvattenbrunn i närheten av provpunkt P9, för att avgöra om föroreningen har spridit sig i dagvattensystemet. Dagvattenbrunnen är där dräneringen av fastigheten har samlats för att sedan gå ut till dagvattensystemet (RGS Nordic, 2018). Slutrapporten för den andra markundersökningen är inte slutförd under tidsramen för denna rapport. Vid studiebesök på AGES under maj 2018 för att se hur provtagning går till konstaterades det att RGS Nordic har hittat klorerade lösningsmedel under byggnaden vid tri-tvätten. Halter är dock okända till slutrapporten skickats till Upplands Väsby kommun Hammarby reservvattentäkt Under åren har det utförts 14 provtagningar av grundvatten i Hammarbys reservvattentäkt. Uttagspunkten är vid Norrvattens uttagskälla. (Ramböll, 2018). I tabell 13 nedan visas en sammanställning av analysresultat från provtagningarna för klorerade lösningsmedel som undersöks inom ramen för denna rapport. Uppmätta halter underskred Livsmedelsverkets gränsvärde för otjänligt dricksvatten (Livsmedelsverket, 2017). Tabell 13 - Analysresultat under åren av grundvatten i Hammarby reservvattentäkt (Ramböll, 2018). Ämne Halt i Hammarby reservvattentäkt Triklormetan 0,44 TCE 0,87 1,78 PCE 0,87 2, Riskklassning för områdena med genomförda miljötekniska undersökningar Från de miljötekniska undersökningar som gjorts med avseende på klorerade lösningsmedel görs en riskklassning för om föroreningen skulle kunna spridas till grundvattenmagasinet, med undantag av undersökningen av dagvatten vid kvarteret Messingen. De flesta miljötekniska undersökningar som genomförts har inte haft klorerade lösningsmedel som fokus utan har främst behandlat andra föroreningar, t ex metaller, upptäckta på områdena. Det saknas därför underlag för att göra en fullständig riskbedömning med avseende på klorerade lösningsmedel för alla områden enligt Naturvårdsverkets bedömningsmodell. Den riskbedömning för de förorenade områdena som idag kan göras, visas i bilaga 7 i tabell 15. För att få en likställd bedömning jämförs påvisade halter med SGU:s och Livsmedelsverkets riktvärden för otjänligt dricksvatten för bedömningsområdet "Föroreningens nivå". Den egna bedömningen görs utifrån placeringen av föroreningsobjektet i tillrinningsområdet och efter hur berggrunden ser ut under det förorenade objektet. 26

34 3.3 Sammanställning av potentiella föroreningskällor Nedan presenteras områden som skulle kunna vara potentiella källor till förorening av klorerade lösningsmedel. Verksamheterna och industrina i figur 15 är klassade MIFO-objekt där man kan ha använt klorerade lösningsmedel. De har tagits fram med hjälp av VISS och Upplands Väsbys interna system över MIFO-objekt från länsstyrelsen. Kapitlen nedan indelas efter vilken typ av verksamhet som tidigare varit belägen på fastigheten. Utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för förorenade områden, se avsnitt 2.1 och 2.2, kommer en bedömning och riskklassning för de potentiella källorna att göras utifrån bilaga 7 i tabell 15 samt egna bedömningsområden. Eftersom det är okänt om klorerade lösningsmedel har använts på fastigheterna men känt att halogenerade lösningsmedel använts så utgår bedömningen från att klorerade lösningsmedel har använts i viss omfattning. Figur 15 - Svart prick representerar områden som potentiellt kan vara källor till förorening med klorerade kolväten. Färgen runt om pricken markerar vilken fastighet det är. Det blåa området är grundvattenmagasinet Stockholmsåsen - Upplands Väsby och det mörkare blå området är Hammarby vattenskyddsområde. Potentiella föroreningskällor är hämtade från Upplands Väsby kommun (Upplands Väsby kommun, 2018). Upplands Väsby kommun 27

35 3.3.1 Verkstadsindustri med ytbehandling av metaller i elektrolytiska/kemiska processer Nedan ges information om fastigheter där verksamheter har arbetat med ytbehandling av metaller i elektrolytiska eller kemiska processer Skälby 2:6 och Skälby 2:10 På fastigheterna Skälby 2:6 och Skälby 2:10 låg tidigare en verksamhet som hette Danielson Sverige Aktiebolag. Bolaget registrerades år 1940 och avregistrerades år Verksamheten bedrev tillverkning av skyltar och instrumentpaneler (Solidinfo, 2018a). Det är okänt om klorerade lösningsmedel användes. Fastigheterna ligger ovanpå grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby och inom tillrinningsområdet till grundvattenmagasinet, se bilaga 1. Man har inte gjort en inventering av fastigheten enligt länsstyrelsen (Upplands Väsby kommun, 2018). Från SGU:s kartor, se bilaga 2,3 och 5 är den naturliga marken under byggnaden av jordarten isälvssediment och postglacial finlera. Bergarten är sur intrusiv bergart, med granit. Jorddjupet där fastigheten är belägen uppskattas till 5-20 meter. Genomsläppligheten i marken bedöms variera mellan hög till låg, se figur 1. På den norra delen av fastigheten är genomsläppligheten i marken hög vilket gör det teoretiskt enklare för föroreningen att spridas vidare. Idag saknas det underlag för att bedöma de geologiska förhållandena och om klorerade lösningsmedel har använts på fastigheterna. För att skapa underlag behöver en miljöteknisk undersökning utföras Vilunda 6:16 På fastigheten Vilunda 6:16 har det tidigare legat en verksamhet som ytbehandlade metaller i elektrolytiska/kemiska processer. Verksamheten hette Väsby Bleckemballagefabrik och ligger i närheten av kvarteret Messingen där man påträffat klorerade lösningsmedel i miljötekniska undersökningar, se avsnitt 5.1. Fabriken var aktiv mellan år 1925 till mitten av 1960-talet då fabriken flyttade från Väsby (LMM, 2018). Verksamheten har enligt länsstyrelsen inventerats och man har funnit att det skett ytbehandling av metaller med HCl (saltsyra) och ZnCl2 (zinkklorid), men det har inte hittats något underlag som indikerar att klorerade lösningsmedel, som PCE eller TCE, har använts i verksamheten (Upplands Väsby, 2018; VISS, 2018). Fastigheten ligger utanför tillrinningsområdet till Stockholmsåsen-Upplands Väsby, men är belägen i anslutning till den deformationszon som sträcker sig igenom Upplands Väsby kommun, se bilaga 1. Deformationszonen står i hydraulisk kontakt till grundvattenmagasinet, vilket utgör en spridningsrisk. Marken under fastigheten antas enligt SGU:s kartor bestå av jordarten glacial lera, och jorddjupet antas vara 3-10 meter, se bilaga 3 och 5. Genomsläppligheten i marken uppskattas till låg, vilket eventuellt skulle göra att föroreningen rör sig trögare genom marken, se figur 1. Idag saknas det underlag för att bedöma de geologiska förhållandena och om klorerade lösningsmedel har använts på fastigheten, för att skapa underlag behöver en miljöteknisk undersökning utföras Verkstadsindustri där halogenerade lösningsmedel har använts Nedan ges information om fastigheter där det har bedrivits verkstadsindustri där halogenerade lösningsmedel har använts Skälby 2:7, 2:9, 2:12 och 2:3 På fastigheten Skälby 2:7 ligger verksamheten Ragnar Stålskog AB. Företaget registrerades 1987 (Alla bolag, 2018a). Då verksamheten fortfarande är i drift har inventering av verksamheten inte utförts av länsstyrelsen. Det är okänt om klorerade lösningsmedel använts vid verksamheten tidigare år, men verksamheten har bedömts använt halogenerade lösningsmedel. 28

36 Enligt Ragnar Stålskog AB:s hemsida står det att företaget har varit verksamt sedan 1955 och att flertalet olyckor kan ha skett i verksamheten vid produktion (Stålskog, 2018). Om olyckorna skulle kunna vara en källa till utsläpp av klorerade lösningsmedel är okänt. Sårbarheten anses enligt länsstyrelsen vara hög då fastigheten är belägen inom tillrinningsområdet och ovanpå grundvattenmagasinet Stockholmsåsen- Upplands Väsby se bilaga 1. Enligt SGU:s kartor över jordarter, berggrund och jorddjup är den naturliga jordarten under fastigheten postglacial finlera samt isälvssediment. Berggrunden består av sur intrusiv bergart som till största del är bestående av granit, se bilaga 2, 3 och 5. Genomsläppligheten i marken varierar mellan hög och låg, där den höga genomsläppligheten är i riktning mot grundvattenmagasinet. Det skulle kunna innebära att en förorening lättare sprids i marken, se figur 1. För att säkerställa de geologiska förhållandena och om klorerade lösningsmedel har använts på fastigheten behöver en miljöteknisk undersökning utföras. På fastigheten Skälby 2:9 ligger företaget Svetsmaskinservice i Stockholm AB som registrerades år 1988 vars verksamhet utför bland annat reparationer av maskiner (Alla Bolag, 2018b). Verksamheten är fortfarande i drift, och inventering har inte utförts av länsstyrelsen. Det är osäkert om klorerade lösningsmedel har använts. Marken under består enligt SGU:s jordartskarta av postglacial finlera samt isälvssediment. Bergarten enligt SGU:s bergartskarta är av sur intrusiv bergart och består främst av granit (Upplands Väsby kommun, 2018) Genomsläppligheten i marken uppskattas främst vara låg, men mot nordöst på fastigheten är den hög. Då grundvattnets strömningsriktning i grundvattenmagasinet bedöms vara nordlig skulle en förorening kunna spridas mot nordväst där det är hög genomsläpplighet i jordarten. För att säkerställa de geologiska förhållandena och om klorerade lösningsmedel har använts på fastigheten behöver miljötekniska undersökningar utföras på både Skälby 2:7 och Skälby 2:9. Fastigheten Skälby 2:12 där företaget Vidans Mekaniska Verkstad AB låg. Vidans Mekaniska Verkstad AB bildades år 1990 och avregistrerades år 2012 och företaget bedrev mekanisk verkstad, (Solidinfo, 2018b). Under länsstyrelsens inventering i Upplands Väsby kommun var företaget fortfarande i drift, så ingen inventering utfördes på fastigheten och det är därmed okänt om klorerade lösningsmedel har använts. Mark och berggrund är densamma som vid fastigheten Skälby 2:9. Jorddjupet är enligt SGU:s jorddjupskarta ca 5-20 meter. Sårbarheten bedöms till hög enligt länsstyrelsen och Skälby 2:12 ligger inom tillrinningsområdet och ovanpå grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby (Upplands Väsby kommun, 2018). Genomsläppligheten under fastigheten uppskattas vara låg på grund av jordarten, se figur 1. I nordlig riktning från fastigheten är däremot genomsläppligheten högre på grund jordarten vid grundvattenmagasinet. För att säkerställa de geologiska förhållandena och om klorerade lösningsmedel har använts på fastigheten behöver miljöteknisk undersökning utföras på Skälby 2:12. På fastigheten Skälby 2:3 ligger företaget M L Smide. Företaget registrerades år 1978 och bedriver en stålindustri där man bland annat arbetar med aluminium (Alla Bolag, 2018d). I andra verksamheter, som på fastigheten Skälby 2:2 som ligger granne med Skälby 2:3, har aluminium avfettats med klorerade lösningsmedel, se avsnitt Då företaget fortfarande är i drift har länsstyrelsen inte gjort en inventering men det bedöms att verksamheten arbetar med halogenerade lösningsmedel. Sårbarheten bedöms som hög för fastigheten då den ligger inom tillrinningsområdet till grundvattenmagasinet. Enligt SGU:s jordartskarta, se bilaga 3, är den naturliga jordarten postglacial lera och enligt bergartskartan, se bilaga 2, är berggrunden av sur intrusiv bergart främst bestående av granit. Jorddjupet, se bilaga 5, bedöms vara mellan meter. Genomsläppligheten i marken uppskattas vara låg på grund av jordarten under fastigheten, se figur 1. I sydostlig riktning uppskattas genomsläppligheten vara högre där grundvattenmagasinet ligger. En förorening från fastigheten skulle potentiellt röra sig trögt mot grundvattenmagasinet. För att säkerställa de geologiska förhållandena och om klorerade lösningsmedel har använts på fastigheten behöver en miljöteknisk undersökning utföras. 29

37 Kyrkbyn 1:3 På fastigheten Kyrkbyn 1:3 ligger Väsby Metallprodukt AB som registrerades år 1970, (Alla bolag, 2018c). Enligt Väsby Metallprodukts hemsida hanteras aluminium vid tillverkning av dörrar, (Väsby Metallprodukt, 2018). Företaget är fortfarande i drift så länsstyrelsen har inte gjort någon inventering än, men det bedöms att företaget har hanterat halogenerade lösningsmedel. Det är okänt om klorerade lösningsmedel har använts i verksamheten. Verksamheten ligger inom tillrinningsområdet till grundvattenmagasinet, se bilaga 1. Enligt SGU:s kartor så är den naturliga jordarten svallsediment, se bilaga 3, jorddjupet mellan meter och berggrunden består av sur intrusiv bergart bestående av granit, se bilaga 5 och 2. Genomsläppligheten i marken uppskattas enligt figur 1 vara hög på grund av den postglaciala finleran, vilket innebär att en förorening enklare skulle kunna spridas till grundvattenmagasinet. För att säkerställa de geologiska förhållandena och om klorerade lösningsmedel har använts på fastigheten behöver en miljöteknisk undersökning utföras Vatthagen 1:40 Fastigheten Vatthagen 1:40 ligger väster om grundvattenmagasinet och är inom tillrinningsområdet och har det legat ett företag som heter HO:s Mekaniska i Väsby som bedrivit en verksamhet med halogenerade lösningsmedel (Upplands Väsby kommun, 2018). HO:s Mekaniska i Väsby registrerades år 1988 och avregistrerades år Verksamhetens ändamål var mekanisk verkstad (Solidinfo, 2018c). Enligt SGU:s jordartskarta är den naturliga jordarten under fastigheten sandig morän, och enligt jorddjupskartan är jorddjupet mellan 0-5 meter, se bilaga 3 och 5. Det är okänt om klorerade lösningsmedel har använts i verksamheten (Upplands Väsby kommun, 2018). Genomsläppligheten i marken under fastigheten uppskattas till medelhög, och en bit ifrån övergår den till hög då det istället för sandig morän ligger postglacial finsand. En förorening som rör sig mot grundvattenmagasinet uppskattas kunna spridas eftersom berggrunden även sluttar mot magasinet. För att säkerställa de geologiska förhållandena och om klorerade lösningsmedel har använts på fastigheten behöver en miljöteknisk undersökning göras Odenslunda 1:487 och 1:174 I området Odenslunda i Upplands Väsby kommun finns två fastigheter där verksamheter bedöms ha hanterat halogenerade lösningsmedel. På den ena fastigheten Odenslunda 1:487 låg tidigare Täby finmekaniska. Under länsstyrelsens inventering visades det att företaget har använt trikloretan, men det är okänt hur stora mängder av ämnet som har använts. Bedömningen är att det troligtvis rör sig om en liten mängd. Fastigheten har bedömts till klass 1 MIFO-objekt och sårbarheten anses som hög. Fastigheten ligger utanför tillrinningsområdet till grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby (Upplands Väsby kommun, 2018). Enligt SGU:s jordartskarta är den naturliga jordarten under fastigheten svallsediment, och enligt jorddjupskartan är jorddjupet under fastigheten mellan 3-10 meter, se bilaga 3 och 5. Genomsläppligheten i marken uppskattas till hög, men det finns en jordart, glacial lera, som ligger mellan fastigheten och grundvattenmagasinet. Glacial lera uppskattas ha låg genomsläpplighet och kan eventuellt bromsa en föroreningsspridning. För att säkerställa de geologiska förhållandena och om det skett en förorening av klorerade lösningsmedel behöver en miljöteknisk undersökning göras. På den andra fastigheten, Odenslunda 1:174, ligger Conroy Production AB. Företaget är fortfarande i drift och länsstyrelsen gjorde därför ingen inventering över fastigheten. Verksamheten registrerades 1993 och framställer mekaniska och elektroniska produkter (Solidinfo, 2018d). Enligt SGU:s jordartskarta är den naturliga jordarten sandig morän med medelhög genomsläpplighet, se figur 1. SGU:s jorddjupskarta visar jorddjupet mellan 0-3 meter, se bilaga 5. För att säkerställa de geologiska förhållandena och om det skett en förorening av klorerade lösningsmedel behöver en miljöteknisk undersökning göras. 30

38 Vilunda 18:1 och 20:26 På östra sidan av grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby finns två fastigheter där det finns eller har funnits verksamheter som hanterat halogenerade lösningsmedel. En av fastigheterna, Vilunda 18:1, ligger väster om kvarteret Messingen. På fastigheten ligger företaget Rörab-Carlsson & Blomgren AB. Företaget registrerades år 1972 och är fortfarande i drift (Solidinfo, 2018e). Tidigare på fastigheten låg KG Johansson bil - och mekaniska verkstad. Det är okänt om klorerade lösningsmedel har använts (Upplands Väsby kommun, 2018). Enligt SGU:s jorddjupskarta är jorddjupet under fastigheten mellan 3-5 meter, se bilaga 5, och skulle kunna vara beläget på den förmodade bergsryggen, se avsnitt Fastigheten ligger utanför tillrinningsområdet för grundvattenmagasinet. Enligt SGU:s jordartskarta är den naturliga jordarten under fastigheten postglacial finlera, och enligt SGU:s berggrundskarta är bergarten av sur intrusiv bergart bestående av främst granit, se bilaga 3 och 2. Inom kvarteret Messingen har man påvisat att det finns en förorening av klorerade lösningsmedel, men källan är fortfarande osäker, se avsnitt En miljöteknisk undersökning har utförts på Vilunda 18:1 men inte med avseende på klorerade lösningsmedel. Det hittades dock andra föroreningar överstigande riktvärden, (Upplands Väsby kommun, 2017). För att säkerställa de geologiska förhållandena och om marken förorenats av klorerade lösningsmedel behöver en miljöteknisk undersökning göras. På den andra fastigheten, Vilunda 20:26, ligger det idag ett företag som heter Öhgrens finmekaniska AB. Företaget registrerades år 1969 och driver mekanisk verkstad (Solidinfo, 2018f). Verksamheten bedöms ha hanterat halogenerade lösningsmedel, men då företaget fortfarande är i drift har länsstyrelsen inte inventerat fastigheten. Enligt SGU:s kartor är den naturliga jordarten under fastigheten postglacial finlera och jorddjupet beräknas vara mellan 5-10 meter (Upplands Väsby kommun, 2018). För att säkerställa de geologiska förhållandena och om marken och grundvattnet förorenats av klorerade lösningsmedel behöver en miljöteknisk undersökning göras Hammarby 8:56 På fastigheten Hammarby 8:56 norr om kvarteret Messingen ligger företaget PPF Plåt och Design. Företaget registrerades år 1984 och tillverkar skyltar (Solidinfo, 2018g) Verksamheten är fortfarande i drift så Länsstyrelsen har inte gjort någon inventering. Det är okänt om halogenerade lösningsmedel har använts. Under fastigheten är den naturliga jordarten enligt SGU:s jordartskarta postglacial lera och sandig morän, och genomsläppligheten för jordarterna uppskattas mellan medelhög till låg. Fastigheten ligger utanför tillrinningsområdet för grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby. För att säkerställa de geologiska förhållandena och om marken och grundvattnet förorenats av klorerade lösningsmedel behöver en miljöteknisk undersökning göras Grimsta 5:557 På fastigheten Grimsta 5:557 låg tidigare företaget Laminova. Fastigheten har inventerats av länsstyrelsen men det finns inga uppgifter att klorerade lösningsmedel har använts. Det kan däremot inte uteslutas då man inte har funnit information om de äldre verksamheter som tidigare legat på fastigheten. Fastigheten ligger långt söder ut ovanpå grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby (Upplands Väsby, 2018). Enligt SGU:s jordartskarta, se bilaga 4, är jordarterna på området postglacial lera och fyllning. För att säkerställa de geologiska förhållandena och om marken och grundvattnet förorenats av klorerade lösningsmedel behöver en miljöteknisk undersökning göras Kemtvättar där lösningsmedel har använts Nedan sammanfattas information om kemtvättar som funnits inom Upplands Väsby kommun där man har använt lösningsmedel i verksamheten. 31

39 Grimsta 5:557 På samma fastighet där Laminova legat, se avsnitt , låg tidigare en kemtvätt. Företaget heter Väsby Kemtvätt & Skrädderi. Enligt deras hemsida har de funnits sedan år 1990 heter numera Infra City Kemtvätt och Skrädderi (Väsby Skrädderi, 2018) För att säkerställa de geologiska förhållandena och om marken och grundvattnet förorenats av klorerade lösningsmedel behöver en miljöteknisk undersökning göras, men då företaget inte har funnits så länge är risken liten att klorerade lösningsmedel har använts, och har i sådana fall använts i en mindre omfattning Vilunda 1:247 På fastigheten Vilunda 1:247 som ligger bredvid fastigheten Vilunda 6:16 låg tidigare en kemtvätt där man har hanterat lösningsmedel. Det är okänt om klorerade lösningsmedel har använts i verksamheten. Ingen ytterligare information kunde hittas om kemtvätten. Enligt SGU:s jordartskarta är den naturliga jordarten under fastigheten postglacial lera, och enligt SGU:s jorddjupskarta så är jorddjupet till berg mellan 3-10 meter. För att säkerställa de geologiska förhållandena om marken och grundvattnet förorenats av klorerade lösningsmedel behöver en miljöteknisk undersökning göras. 3.4 Riskklassning av potentiella föroreningsområden I riskklassningen av sammanställda miljötekniska undersökningarna bedöms fastigheterna med stöd två av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och sedan egna bedömningsgrunder. Då miljötekniska undersökningar med avseende på klorerade lösningsmedel inte har gjorts på någon av de potentiella föroreningsområdena utgår denna riskklassning ifrån ett "worse case"-scenario där klorerade lösningsmedel har använts i alla nämnda potentiella föroreningskällor. De bedömningsgrunder som används från Naturvårdsverket är känsligheten och skyddsvärdet av området. Med riskbedömningen kan man se vilket av områdena som skulle kunna bära störst risk för grundvattenmagasinet om klorerade lösningsmedel påvisas på fastigheten. De egna bedömningsgrunderna är; Om föroreningen skulle kunna ha spridit sig till det djupa grundvattnet. Om fastigheten är belägen där djupet till berg är mindre än området i anslutning till fastigheten dvs. så föroreningen eventuellt har kunnat röra sig i en annan riktning än grundvattnets strömningsriktning. Om fastigheten ligger inom tillrinningsområdet till grundvattenmagasinet. Riskklassningen redovisas i tabell 16 i bilaga Förslag till provtagningsprogram Alla föroreningssituationer är unika och miljötekniska undersökningar måste anpassas efter det potentiellt förorenade området. Provtagningsprogram ska ta hänsyn till områdets historia, den misstänkta föroreningen, de geologiska förhållandena på området samt vad marken används till idag. Detta provtagningsprograms syfte är att ge förslag på hur provtagnings skulle kunna göras för att ge underlag till om områden är förorenade av klorerade lösningsmedel och om de förorenade områdena skulle kunna påverka grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby. Undersökningsstrategier bör vara att göra en rimlig provtagning så att underlag skapas till eventuella efterbehandlingar och frågeställningar bemöts. Porluftsmätning med fältinstrument kan ge snabbt svar om det finns en förorening av klorerade lösningsmedel på föroreningsobjekten. Eftersom det är osäkert om det använts klorerade lösningsmedel inom föroreningsobjekten finns det ingen förmodad punkt för markprovtagning där föroreningskällan skulle kunna vara. Därför rekommenderas systematisk markprovtagning, t ex att man gör rutnät över fastigheten där rutorna anpassas efter område, vilken typ av provtagning samt om det finns potentiella källområden. 32

40 Jordprov kan tas med skruvborrning som görs slumpvis i de olika rutorna, och från borrningen kan samlingsprov från olika djup samlas in för rutan. Undersökningen kompletteras med grundvattensprovtagning, med t ex grundvattenrör mot berggrunden om möjligt. Undersökningen ska alltid gå efter de riktlinjer som finns hos Naturvårdsverket och SGU. Detta provtagningsprogram kommer inte gå in i detalj utan syftet är att få en överskådlig bild av var provtagning föreslås göras för att kartlägga föroreningens spridning över Upplands Väsby kommun. Provtagning kommer föreslås där det saknas underlag, eller där det krävs mer underökningar för att säkerställa underlaget som redan finns, se avsnitt 3.1 och 3.2. Provtagningsprogrammet presenteras i bilaga 9, figur 16. Punkterna visar var det saknas underlag och var det krävs en provtagning för att undersöka om klorerade lösningsmedel finns på fastigheten eller vart det rekommenderas att fortsätta provtagning för att undersöka om klorerade lösningsmedel förekommer i större omfattning än vad man i tidigare undersökningar har hittat. 33

41 4. Diskussion I rapporten har information om klorerade lösningsmedel i genomförda miljötekniska undersökningar sammanfattats för att kartlägga spridningen av klorerade lösningsmedel. Informationen har analyserats med hjälp av material från SGU och VISS. Potentiella föroreningskällor har tagits fram av länsstyrelsens översikt över MIFO-objekt som finns i Upplands Väsby kommuns interna system över kommunen. De potentiella föroreningskällorna har sen analyserats och riskklassats för att sedan tillsammans med platserna där det genomförts miljötekniska undersökningar ingå i ett föreslaget provtagningsprogram. I framtida undersökningar av klorerade lösningsmedel rekommenderas även att se över de bilvårdsanläggningar som finns inom kommunen för att se om dessa även kan vara potentiella föroreningskällor, samt gå igenom Upplands Väsby kommunarkiv där det troligtvis finns mer information om de aktuella fastigheterna men som inte hanns med inom ramen för denna rapport. 4.1 Analys av tidigare miljötekniska undersökningar De flesta miljötekniska undersökningar som gjorts har inte haft fokus på enbart klorerade lösningsmedel, vilket innebär upptäckta halter ofta inte undersöks lika ingående som för de andra föroreningarna. I kvarteret Messingen har halter av TCE och dess nedbrytningsprodukter påvisats i Messingsparken, varav halten av VC i grundvattnet överskred SGU:s riktvärden för otjänligt dricksvatten. Nu används inte grundvattnet under Messingen som en dricksvattentäkt, men med nedbrytningen kan andra problem uppstå för inomhusluften i byggnader runt om parken. I Messingen 3 påvisades höga halter av TCE och dess nedbrytningsprodukter. I fem punkter av grundvattenprovtagningen påvisades höga halter som överskred SGU:s riktvärden för dricksvatten. För VC överskreds riktvärdena i alla prov utom ett. Fortsätter nedbrytningen i Messingen 3 kommer halterna för nedbrytningsprodukterna att öka och nya bedömningar för inomhusluften kommer att behöva göras. Där kvarteret Messingen ligger finns det under markytan en bergsrygg. Eftersom föroreningen är en DNAPL så kan den ta sig ner till berget genom lerlagret och på så sätt spridas åt ett annat håll än emot det ytliga grundvattnets strömningsriktning mot Väsbyån, vilket innebär att föroreningen i fri fas kan ge en föroreningsplym som kan spridas i nordvästlig riktning mot deformationszonen och i förlängningen riskera att sätt påverka grundvattenmagasinet. Möjliga källor till föroreningen kan vara Väsbyverken som tidigare låg på fastigheten eller närliggande potentiella föroreningsområden. På Optimus industriområde har man i miljötekniska undersökningar påvisat klorerade lösningsmedel som överskrider riktvärden för otjänligt dricksvatten. På industriområdet har man lokaliserat en källa där man tidigare bedrev tri-sköljning. I undersökningen har man tagit prover nedströms från tri-sköljningen som visar att en nedbrytning pågår nedströms, vilket kan indikera att det finns en föroreningsplym under fastigheterna som ligger på området idag. Föroreningen skulle kunna ta sig via grundvattnet till grundvattenmagasinet, men eftersom fastigheten ligger på andra sidan bergsryggen finns inte samma risk att den går längs bergets lutning som fallet är vid kvarteret Messingen. Bedömningen är därför att risken är liten att det kan sprida sig till grundvattenmagasinet förutom med mycket utspädda halter via grundvattnet. Vid kvarteret Hasselnöten upptäcktes klorerade lösningsmedel i låga halter som underskred riktvärdena. Däremot borde ytterligare miljötekniska undersökningar utföras utanför och i byggnaden där den tidigare kemtvätten låg, då låga halter kan indikera att det finns ett källområde med högre halter. Fastigheten ligger nära grundvattenmagasinet och reservvattentäkten, så undersökningen skulle säkerställa att det inte pågår en större förorening än vad som hittills har påvisats. 34

42 På Smedsgärdet och vid planerad dragning för Käppalatunneln påvisades klorerade lösningsmedel i halter underskridande riktvärden. Fastigheterna är dock belägna ovanpå grundvattenmagasinet så ytterligare miljötekniska undersökningar bör göras för att lokalisera källan. Eftersom det finns en risk att klorerade lösningsmedel har tagit sig från kvarteret Messingen via deformationszonen så är det inte otroligt att klorerade lösningsmedel kan komma från källor längre ifrån området än vad man tror, eftersom föroreningsplymer kan sträcka sig kilometervis. På fastigheten Skälby 2:2 pågår en miljöteknisk undersökning. Tidigare undersökningar har påvisat att det finns en förorening från den tidigare tri-tvätten, och att det pågår en nedbrytning där höga halter över riktvärden har påvisats. Föroreningen indikerar att det kan finnas en plym under fastigheten och att föroreningsplymen med hög risk kan påverka grundvattenmagasinet och reservvattentäkten då fastigheten ligger ovanpå grundvattenmagasinet. Däremot finns det potentiella föroreningsområden på andra fastigheter runt om Skälby 2:2 som kan bidra till förorening med klorerade lösningsmedel. 4.2 Analys av potentiella föroreningsområden De potentiella föroreningsområdena som undersökts i denna rapport platser där verksamheter använt någon form av halogenerade lösningsmedel, vilket kan innefatta klorerade lösningsmedel, verksamheter där ytbehandling av metaller har skett i elektrolytiska/kemiska processer och kemtvättar som använt lösningsmedel. Många av föroreningsområdena ligger ovanpå eller i anslutning till grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby. Om verksamheterna använt klorerade lösningsmedel kan dessa påverka Hammarby reservvattentäkt negativt. För att analysera de potentiella föroreningskällorna gjordes en riskklassning med egna bedömningsgrunder utifrån verksamheternas placering samt från geologiska förhållanden. De egna bedömningsgrunderna tillsammans med delar av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var grunden för en riskklassning av de olika fastigheterna huruvida de kan påverka grundvattenmagasinet. Riskklassningen gav att några fastigheter har större risk att förorena grundvattenmagasinet. I Skälbyområdet och i Vilundaområdet finns de potentiella källor som i bedömningen har högst risk att förorena reservvattentäkten och grundvattenmagasinet. I Skälbyområdet på fastigheten Skälby 2:6 och 2:10 har det bedrivits verksamhet med ytbehandling av metaller i elektrolytiska/kemiska processer och företaget var verksamt under tidsperioden då TCE användes i störst omfattning. Det är därför inte vara anmärkningsvärt om verksamheten använt sig av klorerade lösningsmedel. Det saknas däremot underlag om verksamheten faktiskt har använt klorerade lösningsmedel eller inte. På fastigheterna Skälby 2:7, Skälby 2:9 och Skälby 2:12 bedrivs eller har det bedrivits verkstadsindustri där det är konstaterat att halogenerade lösningsmedel har använts. Företaget på Skälby 2:7 var aktivt under åren då TCE användes i stor omfattning och det kan ha förekommit olyckor inom verksamheten. Det saknas underlag för om klorerade lösningsmedel har använts på alla tre fastigheterna. På Skälby 2:3 har företaget arbetat med aluminium som i andra verksamheter har avfettats med klorerade lösningsmedel. Företaget var aktivt under tiden som klorerade lösningsmedel användes av industrier men det saknas underlag för att säkerställa eventuell användning. Även på Kyrkbyn 1:3 som ligger något söder om Skälbyområdet finns ett företag som hanterar aluminium. Även där saknas det underlag om klorerade lösningsmedel har använts. Fastigheterna ligger ovanpå eller i anslutning till grundvattenmagasinet, och har då hög risk att vara en källa till pågående föroreningar. Däremot behövs fler miljötekniska undersökningar för att se om de är källor till utsläpp av klorerade lösningsmedel. I Vilundaområdet finns två fastigheter, Vilunda 6:16 och Vilunda 1:247. På Vilunda 6:16 har det legat en verksamhet som ytbehandlade metaller i elektrolytiska/kemiska processer och en kemtvätt. Verksamheten som ytbehandlade metaller har inventerats. Det har inte hittats underlag för om verksamheten har hanterat klorerade lösningsmedel, men fastigheten var aktiv under tidsperioden då klorerade lösningsmedel användes i stor omfattning så möjligheten finns att liknande verksamheter 35

43 använde samma typ av lösningsmedel. Bredvid ligger fastigheten Vilunda 1:247 och där har det tidigare legat en kemtvätt som ska ha använt lösningsmedel. Det saknas även där underlag om det är klorerade lösningsmedel som har använts. Då fastigheterna är belägna i anslutning till kvarteret Messingen och ligger på den nordvästra sidan av bergsryggen kan en förorening ha spridit sig åt båda håll, med grundvattnets strömningsriktning mot Väsbyån eller längs med bergets lutning mot deformationszonen. Om det finns en förorening och den har spridit sig till deformationszonen kan föroreningen nå grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby. Det kan också vara så att en förorening har spridit sig med grundvattnet till kvarteret Messingen. Det bör därför göras miljötekniska undersökningar på fastigheterna och mot kvarteret Messingens nordvästra del för att undersöka eventuell spridning. Andra områden som hittades vid sammanställningen av potentiella föroreningskällor bör undersökas med miljötekniska undersökningar för att kartlägga all eventuell förorening av klorerade lösningsmedel. Bilvårdsanläggningar undersöktes inte inom ramen för denna rapport men rekommenderas att undersökas som underlag för kartläggningen av föroreningen klorerade lösningsmedel i Upplands Väsby kommun. 4.3 Föreslaget provtagningsprogram I provtagningsprogrammet rekommenderas att provtagning görs i norra, västra/ och södra delen av kvarteret Messingen. Detta för att undersöka om det finns en föroreningskälla i norra delen och om det pågår en spridning av klorerade lösningsmedel längs bergets lutning mot deformationszonen. En provtagning i den södra delen, främst i anslutning till Messingen 3 bör ge svar på om föroreningen istället rör sig i sydvästlig riktning bort från deformationszonen och grundvattenmagasinet. Vidare kan det vara bra att göra provtagningar i Vilundaområdet för att utreda om dessa objekt kan vara källan till föroreningen i kvarteret Messingen, eller om det finns förorening under objekten som skulle kunna röra sig mot grundvattenmagasinet. Vilunda 6:16 och Vilunda 1:247 är intressanta då de även ligger i anslutning till deformationszonen. Käppalatunneln är intressant då föroreningsobjektet ligger i närheten av där deformationzonen har hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet. Ytterligare miljötekniska undersökningar i grundvattnet skulle kunna visa om det finns en förhöjning av halter som skulle kunna komma från kvarteret Messingen och Vilundaområdet. Föroreningsobjekten i Skälbyområdet är mycket relevanta för framtida miljötekniska undersökningar. Detta på grund av deras placering ovanpå eller i anslutning till grundvattenmagasinet och möjligheten att förorena dricksvattentäkten utan att föroreningarna färdas långt och späds ut. Då en miljöteknisk undersökning redan pågår på fastigheten Skälby 2:2 kan provtagning av området börja i anslutning till den fastigheten för att se om föroreningen har spridit sig med en föroreningsplym eller om de andra fastigheterna också förorenar området. De andra fastigheterna i provtagningsprogrammet är intressanta för deras tidigare verksamhet, och det bör även på längre sikt utföras miljötekniska undersökningar för att kartlägga om de är förorenade av klorerade lösningsmedel. På kvarteret Hasselnöten rekommenderades ytterligare miljötekniska undersökningar i anslutning till och under den byggnad som det tidigare varit en kemtvätt för att se om det eventuellt kan finnas en föroreningskälla under byggnaden. 36

44 5. Slutsats Det befintliga material som finns utfört på uppdrag av kommunen är de genomförda miljötekniska undersökningar där det undersöks med avseende på klorerade lösningsmedel. Undersökningarna visar att det pågår en förorening av grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby men att de hittills upptäckta halterna späds ut vid spridningen och underskrider riktvärden för grundvattenmagasinet. Möjliga källor till föroreningarna som har hittats är verksamheter där det använts klorerade lösningsmedel som avfettningsmedel, i kemtvättar eller i tri-tvättar. På några av fastigheterna där man påvisat klorerade lösningsmedel är det okänt var källområdet befinner sig. I Upplands Väsby kommun finns en sänka som är intressant i den geologiska formationen. Det är en deformationszon som går från Upplands Väsbys station och Väsby Centrum. Deformationszonen står i hydraulisk kontakt till grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby och därmed även till reservvattentäkten. Med de förorenade områden som ligger i anslutning till deformationszonen skulle föroreningar kunna spridas in i grundvattenmagasinet. Under kvarteret Messingen ligger en bergsrygg som i kombination med TCE:s egenskaper kan göra så TCE sprider sig längs med bergets lutning och mellan sprickor istället för med grundvattnets strömningsriktning. Klorerade lösningsmedel kan på detta sätt spridas åt helt motsatt håll, vilket gör att de påvisade halterna av klorerade lösningsmedel i kvarteret Messingen är i farozonen att färdas med bergets lutning mot deformationszonen. De potentiella föroreningskällor som hittats i Skälbyområdet löper högre risk att spridas till grundvattenmagasinet på grund av sin placering. Även i Vilundaområdet ligger fastigheter som är intressanta från samma resonemang som ovan men som istället för placering nära grundvattenmagasinet är placerade nära deformationszonen. På områdena saknas underlag hurvida klorerade lösningsmedel har använts eller inte. I det förslagna provtagningsprogrammet rekommenderas att miljötekniska undersökningar görs vid dessa områden och även vid känsliga punkter där det redan påvisats höga halter av klorerade lösningsmedel för att utreda om det förekommer föroreningsplymer under fastigheterna. 37

45 6. Referenser Alla bolag. (2018a) Information om bolaget. Tillgänglig på: [Hämtad ] Alla bolag. (2018b) Information om bolaget. Tillgänglig på: [Hämtad ] Alla bolag (2018c) Information om bolaget. Tillgänglig på: [Hämtad ] Alla bolag. (2018d) Information om bolaget. Tillgänglig på: [Hämtad ] Golder Associates AB. (2001). Miljöundersökning fas 1 och fas 2. Fastigheterna Vilunda 6:1 och Vilunda 6:2 i Upplands Väsby samt kompletterande mark- och grundvattensundersökningar på Vilunda 6:1. (Uppdragsnummer ). [internt material]. Uppsala: Golder Associates AB. Golder Associates AB. (2002). Mätning av inomhusluft i Väsbyhälsans lokaler. Fastighet 6:1, Upplands Väsby kommun. (Uppdragsnummer ). [internt material]. Uppsala: Golder Associates AB. Golder Associates AB. (2003). Slutrapport: Bottagande av förorenade massor på innergården, Fastighet 6:1, Upplands Väsby. (Uppdragsnummer ). [internt material]. Uppsala: Golder Associates AB. IARC. (2012) Trichloroetylene, tetrachloroetylene and some other Chlorinated Agents; v. 106 s Lyon, France. Tillgänglig på: IVL (2017). Undersökning av PCB och klorerade VOC i Väsbyån och Messingeområdets dag- och dricksvatten. (Rapport U 5779). [internt material]. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet KEMI (2018). PRIO-databasen. Tillgänglig på: [Hämtad ] [Hämtad ] Lantmäteriet (2018). Rikets Höjdsystem 2000, RH Tillgänglig på: [Hämtad ] Livsmedelsverket Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. (LIVSFS 2017:2) Tillgänglig på: LMM, Luleå medicinhistoriska museum. (2018). Information om Väsby Bleckemballagefabrik. Tillgänglig på: [Hämtad ] Naturvårdsverket. (1999). Metodik för inventering av Förorenade områden - Bedömningsgrunder för miljökvalitet. (Rapport 4918). Stockholm: Naturvårdsverket. Tillgänglig på: Naturvårdsverket. (2007). Klorerade lösningsmedel - Identifiering och val av efterbenhandlingsmetod (Rapport 5663). Stockholm: Naturvårdsverket. Tillgänglig på: Naturvårdsverket. (2009). Riktvärden för förorenad mark - Modellbeskrivning och vägledning. (Rapport 5976). Stockholm: Naturvårdsverket. Tillgänglig på: 38

46 Ragnar Stålskog AB. (2018). Information om företaget. Tillgänglig på: [Hämtad ] Ramböll. (2016). PM Miljöteknisk markundersökning, Upplands Väsby kommun, Kvarteret Messingen, Parken. (Utkast) [internt material]. Stockholm: Ramböll Ramböll. (2018). PM Underlag till ansvarsutredning, Upplands Väsby kommun, Kvarteret Messingen - Föroreningsspridning. [internt material]. Uppsala: Ramböll RGS Nordic. (2017). Provtagningsplan Markundersökning. Projekt Upplands Väsby. (Uppdragsnummer ). [internt material]. Stockholm: RGS Nordic. RGS Nordic. (2018). Provtagningsplan fas 2 Markundersökning. (Uppdragsnummer ) [internt material]. Stockholm: RGS Nordic. RIVM. (2001) Technical evaluation of the Intervention Values for Soil/sediment and Groundwater Tillgänglig på: d08e20f3d963&type=org&disposition=inline [Hämtad ] SGU. (2013). Bedömningsgrunder för grundvatten. (SGU Rapport 2013:01), Uppsala: Sveriges Geologiska Undersökning. Tillgänglig på: SGU. (2018a). Grundvattenkarta. [kartografiskt material]. 1: Stockholm: Sveriges Geologiska Undersökning. Hämtad: SGU. (2018b). Berggrundskarta. [kartografiskt material]. 1: Stockholm: Sveriges Geologiska Undersökning. Hämtad: SGU. (2018c). Jordartskarta. [kartografiskt material]. 1: Stockholm: Sveriges Geologiska Undersökning. Hämtad: SGU. (2018d). Jordartskarta. [kartografiskt material]. 1: Stockholm: Sveriges Geologiska Undersökning. Hämtad: SGU. (2018e). Jorddjupskarta. [kartografiskt material]. 1: Stockholm: Sveriges Geologiska Undersökning. Hämtad: SGU. (2018f) Bergarter. Tillgänglig på: [Hämtad ] SGU. (2018g). Genomsläpplighetskarta. [kartografiskt material]. 1: Stockholm: Sveriges Geologiska Undersökning. Hämtad: Solidinfo. (2018a) Information om bolaget. Tillgänglig på: [Hämtad ] Solidinfo. (2018b). Information om bolaget. Tillgänglig på: [Hämtad ] Solidinfo. (2018c). Information om bolaget. Tillgänglig på: [Hämtad ] Solidinfo. (2018d) Information om bolaget. Tillgänglig på: [Hämtad ] 39

47 Solidinfo. (2018e) Information om bolaget. Tillgänglig på: [Hämtad ] Solidinfo. (2018f). Information om bolaget. Tillgänglig på: [Hämtad ] Solidinfo. (2018g). Information om bolaget. Tillgänglig på: [Hämtad ] Structor Miljöteknik AB. (2015) PM Del av Vilunda 19:1. Resultatrapport kompletterande miljöteknisk markundersökning. (Uppdragsnummer ). [internt material]. Västerås: Structor Miljöteknik AB. Structor Miljöteknik AB. (2016) PM Kv. Messingen, riskbedömning grundvatten. (Uppdragsnummer ). [internt material]. Västerås: Structor Miljöteknik AB. Structor Miljöteknik AB. (2017). PM Kv. Messingen 3 - Slutredovisning fördjupad miljökontroll. (Uppdragsnummer ). [internt material]. Västerås: Structor Miljöteknik AB. Tyréns (2013). PM Miljöteknisk undersökning, Väsby Entré. (Uppdragsnummer ). [internt material]. Stockholm: Tyréns AB. Tyréns. (2014). Miljöteknisk undersökning av klorerade kolväten, Vilunda 1:109 och Vilunda 1:110, Väsby Entré, Upplands Väsby. (Uppdragsnummer ). [internt material]. Stockholm: Tyréns AB. Upplands Väsby kommun (2017) Granskningshandling - Vilunda 18:1 m.fl. Optimusvägen/Finspångsvägen, Vilunda i Upplands Väsby kommun. (BN/2015:373). Upplands Väsby: Upplands Väsby kommun. Tillgänglig på: ing%20vilunda%2018:1,%20granskning.pdf Upplands Väsby kommun. (2018). Upplands Väsby kommuns interna system för MIFO-objekt och kartor. [internt material]. [Hämtat ] USEPA. (2000). Engineered Approaches to In Situ Bioremediation of Chlorinated Solvents: Fundamentals and Field Applications. USA: USEPA. Tillgänglig på: Väsby Kemtvätt och Skrädderi (2018) Om oss. Tillgänglig på: [Hämtad ] Väsby Metallprodukt AB. (2018) Tillgänglig på: [Hämtad ] VISS (2018a). Karta över Upplands Väsby kommun. Länsstyrelsernas och Vattenmyndighetens informationssystem, Vatteninformationssystem. Sverige databas: Länsstyrelserna, Vattenmyndigheterna & Havs och Vattenmyndigheten. Tillgänglig på: [Hämtad ] VISS (2018b). Information om grundvattenmagasinet Stockholmåsen-Upplands Väsby. Länsstyrelsernas och Vattenmyndighetens informationssystem, Vatteninformationssystem. Sverige databas: Länsstyrelserna, Vattenmyndigheterna & Havs och Vattenmyndigheten. Tillgänglig på: [Hämtad ] Wescon Miljökonsult AB. (2017). PM Resultatrapport Miljöteknisk markundersökning Messingsparken, Upplands Väsby. (Uppdragsnummer ). [internt material]. Västerås: Wescon Miljökonsult AB 40

48 Bilaga 1 Grundvattenkarta skala 1: Grundvattenkartan ger en överblick över grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby och tillrinningsområdet. Det som även visas är grundvattnets strömningsriktning. Kartan är från SGU. (SGU. 2018a). 41

49 42

50 Bilaga 2 - Berggrundskarta skala 1: Berggrundskartan visat vilka bergarter som förekommer i Upplands Väsby kommun. Deformationszonen markeras med ett svart streck i kartan. Karta kommer från SGU. (SGU, 2018b) 43

51 Bilaga 3 Jordartskarta skala 1: SGU:s jordartskarta visar vilka naturliga jordarter som finns i Upplands Väsby kommun. (SGU, 2018c) 44

52 45

53 Bilaga 4 - Jordartskarta skala 1: SGU:s jordartskarta visar vilka naturliga jordarter som finns i Upplands Väsby kommun. (SGU, 2018d) 46

54 47

55 Bilaga 5 - Jorddjupskarta skala 1: Jorddjupskartan från SGU visar uppskattade jorddjup i Upplands Väsby kommun. (SGU, 2018e) 48

56 Bilaga 6 - Principer vid bedömning av de fyra bedömningsområdena Tabell 14 - Utdrag av principer som används vid de fyra olika bedömningsområdena vid riskklassning av förorenade objekt. (Naturvårdsverket, 1999) Risk\ Bedömningsområde Känslighet & Skyddsvärde Spridningsförutsättningar Tillståndet föroreningen är i Ämnesgrupp indelat beroende på föroreningens farlighet Mycket stor - Där människor bor och vistas permanent - Där grundvatten eller ytvatten används som dricksvatten - Områden med stort skyddsvärde som är till största del ostörda områden, t ex naturskyddade områden som nationalparker, djurskyddsområden - Från byggnader och anläggningar: >50% utlakat per år - Hur långt spridningen i mark och grundvatten sker per år: >10 m per år - Hur lång tid det tar för föroreningen att gå från mark och grundvatten till ytvatten: <10år Halten är 10 ggr större riktvärdet Klorerade lösningsmedel - Hur långt spridningen av föroreningen i ytvatten går per år: >10 km per år Stor - Där grundvatten eller ytvatten används som dricksvatten - Där människor är yrkes-verksamma under hela arbetsdagar - Grönområden - Områden som är mindre vanliga i regionen, t ex känsliga vattendrag, parker i stadsmiljö - Från byggnader och anläggningar: 5-50% utlakat per år - Hur långt spridningen i mark och grundvatten sker per år: 0,1-10 m per år - Hur lång tid det tar för föroreningen att gå från mark och grundvatten till ytvatten: år Halten är 3-10 ggr större än riktvärdet - - Hur långt spridningen av föroreningen i ytvatten går per år: 0,1-10 km per år Måttlig - Där människor är yrkesverksamma i liten utsträckning - Grundvatten används inte till dricksvatten - Områden med något störda ekosystem, t ex skogs och jordbruksområden. - Från byggnader och anläggningar: <5% utlakat per år - Hur långt spridningen i mark och grundvatten sker per år: <0,1 m per år Halten är 1-3 ggr större än riktvärdet - - Hur lång tid det tar för föroreningen att gå från mark och grundvatten till ytvatten: år - Hur långt spridningen av föroreningen i ytvatten går per år: <0,1 km per år Liten - Där människor inte visas eller exponeras - Områden som redan är starkt störta, t ex förorenade områden eller deponi - Från byggnader och anläggningar: Ingen spridning - Hur långt spridningen i mark och grundvatten sker per år: Ingen spridning Halten är mindre än riktvärdet - - Hur lång tid det tar för föroreningen att gå från mark och grundvatten till ytvatten: >1000 år - Hur långt spridningen av föroreningen i ytvatten går per år: Ingen spridning 49

57 Bilaga 7 - Riskklassning för genomförda miljötekniska undersökningar Tabell 15 - Riskklassning med de fyra bedömningsområdena för de genomförda miljötekniska undersökningar där TCE påvisats i grundvattensprovtagning (Naturvårdsverket, 1999), samt egen riskklassning beroende av de geologiska förhållandena som råder på området. 4= Mycket stor risk/mycket allvarligt, 3=Stor risk/allvarlig, 2=Måttlig risk och 1=Liten risk och summa är den totala risknivån. Område Föroreningens farlighet Föroreningen s nivå mot riktvärdet för dricksvatten (SGU, 2013) Känslighet Skyddsvärde Kan spridas till grundvattensmagasinet via bergets lutning Summa Kan spridas inom tillrinningsområdet till grundvattensmagasinet Messingsparken Messingen Optimus Industriom råde Väsby Entré Kv. Hasselnöten Smedsgärdet Käppalatunneln Skälby 2:

58 Bilaga 8 - Riskklassning för potentiellt förorenade områden Tabell 16 - Riskklassning för potentiella förorenade objekt, 1=Liten risk, 2=Måttlig risk 3=Stor risk 4=Mycket stor risk. Bedömning görs enbart efter två av bedömningsgrunderna i kolumn 3 och 4, se bilaga 6 för utdrag av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. De andra två bedömningsgrunderna görs för den egna bedömningen, och summa är den totala risknivån. Fastighet När aktuella verksamheten registrerades [årtal] Känslighet & Skyddsvärde Spridning till grundvattenmagasinet utifrån placering inom tillrinningsområdet Spridning längs med berg mot grundvattenmagasin Summa Skälby 2:6 och Skälby 2:10 Skälby 2: Skälby 2: Skälby 2: Skälby Kyrkbyn 1: Vatthagen :40 Odenslunda :487 Odenslunda :174 Vilunda 6: Vilunda 1: Vilunda 18: Vilunda 20: Hammarby :56 Grimsta 5: Grimsta 5:

59 Bilaga 9 - Förslag på provtagningsprogram Figur 16 - Förslaget provtagningsprogram med utmarkerade punkter. Karta från VISS, (VISS, 2018a) Lantmäteriet 52